9789127465848

L ÄRARHANDLEDNING 4 MED LÄRARWEBB

Sofie Bellman

Jonas Bond

Janna Malmgren

Kurt Rosenlund

Välkommen till Flex!

VI SOM ÄR FÖRFATTARE till Flex matematik

lärde känna varandra på Södermalmsskolan i Stockholm.

Idén till Flex matematik föddes av Kurt Rosenlund, som tidigare skrivit läromedel i matematik. Kurt ville skapa ett klimat där alla elever var delaktiga och när datorerna gjorde intåg i klassrummen började han experimentera. Med hjälp av genomgångar som stöddes av bildspel blev fler elever engagerade. Men det var först när de fick var sin liten skrivtavla för att snabbt kunna anteckna lösningar och funderingar, som alla blev riktigt delaktiga.

Mycket av vår undervisning går ut på att vi gör saker gemensamt. Det är inte läraren som avgör om en lösning är rätt, utan det resonerar vi om tillsammans och i stället för att avfärda något som ”fel” säger eleverna ”jag har tänkt annorlunda” eller ”jag håller inte med”. Det skapar ett öppet klassrumsklimat.

Vi svarar sällan på frågan ”Är det rätt?” , i stället bollar vi tillbaka med ”Hur kan vi ta

reda på det?” Och vid korrekta lösningar utmanar vi med frågor som ”Hur kan du säkert veta att det stämmer?” Allt för att främja meningsfulla samtal om matematik.

En annan viktig aspekt av läromedlet är att det är anpassat efter den enskilde elevens behov. Ingen behöver göra 15 uppgifter om sådant de redan kan och heller inte möta något som är alldeles för svårt.

Det vi uppskattar mest med Flex matematik är att det tydligt skapar engagemang hos eleverna. Alla deltar i genomgångarna, funderar, skriver på sina skrivtavlor, samtalar och argumenterar. Eventuella missuppfattningar blir då lätta att upptäcka och skapar bra utgångspunkter för matematiska resonemang, i en miljö där man vågar ha fel.

Det känns också tryggt att undervisningen vilar på en stabil grund och att den blir likvärdig i alla klasser på skolan. Mycket goda resultat på de nationella proven talar också sitt tydliga språk.

JANNA MALMGREN JONAS BOND SOFIE BELLMAN KURT ROSENLUND

Vi hoppas att du ska uppskatta Flex matematik lika mycket som vi gör!

Undervisa med Flex matematik

Med Flex matematik undervisar du i 3 steg:

1. BILDSPEL

Varje lektion inleds med ett bildspel. Du leder genomgången med hjälp av frågorna som finns i handledningen. Eleverna funderar först enskilt och skriver ned sina svar. Sedan kan de parvis eller i grupp komma överens om ett svar och på så sätt få träning i att argumentera. Låt eleverna visa svaren. Du får snabbt en överblick över klassens kunskaper och kan använda elevernas skrivtavlor för att visa exempel på olika lösningsstrategier. Genom att undvika handuppräckning och själv fördela ordet får du eleverna aktiva under lektionen. Ställ frågor som:

Vilka olika svar hade ni från början?

– Vilka argument använde ni när ni enades om det ena svaret och inte det andra?

– Håller ni andra med om deras argument?

Lektionen avslutas alltid med en minicheck (exit ticket) som visar hur eleverna har förstått lektionens innehåll.

2. LEKTIONSBOK

Efter bildspelet är det dags för eleverna att lösa liknande uppgifter på egen hand i lektionsboken. Den första uppgiften är kopplad till bildspelet medan efterföljande uppgifter är kopplade till arbetsområdet i stort. Lektionsboken redovisas gemensamt genom att du tar fram uppgifterna på helskärm (finns i bildspelen) och elever kommer fram till tavlan där de skriver och berättar om sina lösningar. Använd handuppräckning eller annat sätt att fördela turen på, så att många elever får möjlighet att redovisa sina svar. Blyga elever kan gå fram i par. Tänk på att i detta skede inte låta någon kommentera det som skrivs. När alla uppgifter är besvarade kan du fråga vilka elever som har tänkt annorlunda och vilka som håller med. Passa gärna på att ställa frågor som lyfter vanliga missuppfattningar.

När eleverna är färdiga med lektionsboken loggar de in på elevwebben. Här finns blandade övningar på flera olika nivåer. Med hjälp av ledtrådar blir ingen uppgift för svår och medaljerna triggar eleverna att räkna vidare. Uppgifterna är adaptiva, de anpassas efter elevernas svar och utmanar eleverna på den nivå de befinner sig.

3. FLEX WEBB

Grovplanering

Flex matematik årskurs 4 är fördelat på sju kapitel. Det finns möjlighet att förlänga eller förkorta undervisningen utifrån dina elevers behov. Förslag på läsårsfördelning:

Problemlösning

Kluringarna är problemlösningsuppgifter som finns i lektionsboken och på lärarwebben. I Flex finns det en kluring per vecka. Du kan inleda med att visa kluringen på helskärm och samtidigt låta eleverna ha motsvarande kluring i lektionsboken framför sig. Gå tillsammans igenom svåra ord och be eleverna att stryka under viktig information i kluringen. Ni kan med fördel arbeta enligt metoden EPA (Ensam, Par, Alla). Välj ut två till tre lösningar där olika metoder och strategier har använts och låt eleverna gå fram och redovisa på tavlan.

Efter varje redovisning får övriga elever ställa frågor om sådant de inte förstått eller ge tips om andra metoder. Låt inte eleverna kommentera lösningarna genom att bara säga ”det är fel” utan uppmuntra formuleringar som ”jag håller inte med” , ”jag har gjort annorlunda” , ”jag har en annan lösning”. Det skapar ett tryggare klassrumsklimat. Diskuera inte rätt svar förrän alla som redovisat på tavlan är klara. Om redovisningarna leder till olika svar, så samtala gemensamt om hur ni kan bevisa vilket svar som är korrekt. Avsluta genomgången med att lyfta vanliga missuppfattningar och effektiva strategier.

Decimaltal 19 Vilket är decimaltalet?

a) 30 + 2 + 0,5 =

b) 60 + 0,1 + 0,04 =

c) 5 tiotal 4 ental 3 tiondelar

d) 7 ental 8 tiondelar 2 hundradelar

e) Vilket är talet?

Tal med decimaltecken i kallas decimaltal.

Talet har 8 tiotal och hälften så många tiondelar.

Talet har 9 hundradelar men inga ental.

Testa dina talkunskaper 24 a) Vilket värde har siffran 3?  302  730   903

? KLURING 4

b) Vilket värde har siffran 5?

I Arvids klass är det 25 elever. En dag när klassen ställer sig på ett led har Arvid dubbelt så många framför sig som bakom sig. På vilken plats i ledet står Arvid?

Svar:

3 795

? KLURING 5

Sofia köper tio lotter i ett chokladlotteri. Lotterna är i nummerföljd. Den sista lotten har nummer 1 002. Vilket nummer har den första lotten?

Svar:

TAL

Formativ bedömning

I Flex matematik finns flera olika stöd för att synliggöra elevers lärande genom formativ bedömning. Förutom att du på lärarwebben kan följa elevernas individuella arbete på elevwebben finns följande stöd för formativ bedömning:

Check in är det första bildspelet i varje kapitel och motsvarande uppgifter ligger även först i varje kapitel i elevboken. Tanken är att eleverna ska få pröva och reflektera över olika uppgifter som de kommer att möta i kapitlet. Samtidigt som du klickar fram en uppgift i taget i bildspelet, så testar eleverna att svara i lektionsboken. De gör även individuella skattningar av uppgifterna på en skala från ”aldrig sett” till ”löser lätt” .

Till varje lektion finns en avslutande uppgift i form av en Minicheck, som testar hur väl eleverna hängt med. Denna uppgift är utformad med fyra svarsalternativ och är tänkt att kunna lösas förhållandevis snabbt, som en ”exit ticket” på att eleven förstått. Eleverna kan använda sina skrivtavlor eller något digitalt alternativ med mentometerfunktion för att svara. Uppgiften Minicheck ligger sist i varje bildspel.

CHECK IN MINICHECK CHECK OUT

När ett kapitel är klart gör eleverna en Check out (prov) med uppgifter som testar det som tränats i det aktuella kapitlet. Efter att uppgifterna är rättade får eleverna reflektera över sitt lärande genom att jämföra sin Check in med sin Check out. Du hittar Check out i pdf:format på lärarwebben.

Flex matematik och kursplanens centrala innehåll

Rationella tal, däribland negativa tal, och deras egenskaper samt hur talen kan delas upp och användas.

Positionssystemet och hur det används för att beskriva hela tal och tal i decimalform.

Olika talsystem och några talsystem som använts i olika kulturer genom historien.

Tal i procentform och deras samband med tal i bråk- och decimalform.

Hur tal i bråk- och decimalform kan användas i vardagliga situationer.

De fyra räknesätten och regler för deras användning vid beräkningar med naturliga tal.

Metoder för beräkningar med naturliga tal och enkla tal i bråk- och decimalform vid överslagsräkning, huvudräkning och skriftlig beräkning.

Användning av digitala verktyg vid beräkningar.

Flex matematik stämmer överens med läroplanen Lgr22. För att ge en överblick visas här vilka delar av det centrala innehållet i matematik som behandlas i respektive kapitel och årskurs.

Statistik Bråk och procent Bråk och procent

Bråk och procent ? Kluringar

Bråk och procent Enheter ? Kluringar

Bråk och procent Enheter ? Kluringar

Räknesätt och algebra Räknesätt och algebra Räknesätt och algebra

Tal Räknesätt och algebra

Tal Räknesätt och algebra

Tal Räknesätt och algebra

Tal ? Kluringar ? Kluringar ? Kluringar

Rimlighetsbedömning vid uppskattningar och beräkningar.

Tal Tal

Tal Räknesätt och algebra Algebra

Matematiska likheter och hur likhetstecknet används för att teckna enkla ekvationer.

Variabler och deras användning i enkla algebraiska uttryck och ekvationer.

Metoder, däribland algebraiska, för att lösa enkla ekvationer.

Mönster i talföljder och geometriska mönster samt hur de konstrueras, beskrivs och uttrycks.

Programmering i visuella programmeringsmiljöer. Hur algoritmer skapas och används vid programmering.

Tal Tal Räknesätt och algebra

Tal Räknesätt och algebra

Tal Räknesätt och algebra

Tal Räknesätt och algebra

Tal Räknesätt och algebra

Räknesätt och algebra Räknesätt och algebra Räknesätt och algebra

Tal Geometri

Tal Tal

Flex webb

Flex webb

Grundläggande geometriska två- och tredimensionella objekt samt deras egenskaper och inbördes relationer. Konstruktion av geometriska objekt, såväl med som utan digitala verktyg.

Jämförelse, uppskattning och mätning av längd, area, massa, volym, tid och vinkel med standardiserade måttenheter samt enhetsbyten i samband med detta.

Metoder för hur omkrets och area hos olika tvådimensionella geometriska figurer kan bestämmas och uppskattas.

Skala vid förminskning och förstoring samt användning av skala i elevnära situationer.

Symmetri i planet och hur symmetri kan konstrueras.

Sannolikhet och statistik

Slumpmässiga händelser, chans och risk med utgångspunkt i observationer, simuleringar och statistiskt material. Jämförelse av sannolikhet vid olika slumpmässiga försök.

Enkel kombinatorik i konkreta situationer.

Tabeller och diagram för att beskriva resultat från undersökningar, såväl med som utan digitala verktyg. Tolkning av data i tabeller och diagram.

Lägesmåtten medelvärde, typvärde och median samt hur de används i statistiska undersökningar.

Proportionalitet samt hur proportionella samband uttrycks i bråk-, decimal- och procentform.

Koordinatsystem och gradering av koordinataxlar.

Grafer för att uttrycka proportionella samband.

Strategier för att lösa matematiska problem i elevnära situationer.

Formulering av matematiska frågeställningar utifrån vardagliga situationer.

Tal

Mål för kapitlet

• Använda talsorterna ental, tiotal, hundratal och tusental.

• Fortsätta talföljder.

• Placera tal på tallinjer inom talområdet 0 –1 000.

• Upptäcka likheter.

• Storleksordna tal.

• Möta enkla decimaltal, till exempel 0,5.

• Uppskatta och avrunda, till exempel: 73 ≈ 70, 75 ≈ 80, 21 5 ≈ 20 5

• Lösa matematiska problem inom området.

Kapitel 1

TAL

Centralt innehåll lgr22

Taluppfattning och tals användning

• Rationella tal, däribland negativa tal, och deras egenskaper samt hur talen kan delas upp och användas.

• Positionssystemet och hur det används för att beskriva hela tal och tal i decimalform.

• De fyra räknesätten och regler för deras användning vid beräkningar med naturliga tal.

• Metoder för beräkningar med naturliga tal och enkla tal i bråk­ och decimalform vid överslagsräkning, huvudräkning och skriftlig beräkning. Användning av digitala verktyg vid beräkningar.

• Rimlighetsbedömning vid uppskattningar och beräkningar.

Problemlösning

• Strategier för att lösa matematiska problem i elevnära situationer.

Innehåll i kapitel Tal

Det här kapitlet handlar om tal och eleverna får utveckla sin taluppfattning. De övar på positionssystemet med hjälp av talsorterna tusental, hundratal, tiotal, ental, tiondelar och hundradelar och möter olika typer av talföljder och talmönster, samt metoder för att tolka mönstren. Eleverna tränar även på uppskattning och avrundning av tal, likhetstecknets betydelse och att storleksordna tal. De möter tal i bråkform, decimalform och procentform, placerar ut tal på tallinjer, samt löser problem.

Förväntade förkunskaper

Vi utgår från att eleverna har förkunskaper (enligt Lgr22) om naturliga tal, tals inbördes relation, att dela upp tal och att de känner till enkla proportionella samband. De bör också ha fungerande metoder för att göra enkla beräkningar med naturliga tal, samt hantera likheter och använda likhetstecknet på ett fungerande sätt.

Begrepp avrunda uppskatta talsort positionssystem talmönster

talföljd tallinje likhet negativa tal decimaltal

LEKTION 1

Bildspel

CHECK IN lektionsbok s. 7 – 8

LEKTION 2

Bildspel

Minicheck Bildspel

3

Minicheck Bildspel

LEKTION 1

DU BEHÖVER:

• Bildspel – CHECK IN Tal

• Lektionsboken s. 7–8

• Skrivtavlor

Bildspel CHECK IN Tal

Berätta för eleverna att Flex matematik är indelad i sex olika områden, Tal, Bråk och procent, Statistik, Geometri, Räknesätt och algebra och Enheter, samt att varje område omfattar cirka fem veckors arbete.

2

Visa kapitlets introduktionsbild i bildspelet och samtala om vilken matematik eleverna ser i bilden. Det kan vara till exempel att det är sex olika färger på kakorna eller att det är fler rosa än gula som ligger ovanpå.

3

Visa Check in i bildspelet och berätta att uppgifterna här ger en översikt av vad eleverna kommer att möta i kapitlet Tal. Betona att det inte är ett test, utan är till för att eleverna ska få chans att bekanta sig med innehållet.

Flex webb

Eleverna arbetar vidare med uppgifter på Flex webb fram till redovisning. Efter redovisning av lektionsboken arbetar samtliga elever med Flex webb.

SÅ HÄR KAN DU GÖRA

1

Öppna bildspelet och ta fram det på helskärm. Se till att alla elever är beredda med sina skrivtavlor. Berätta att det första arbetsområdet är Tal och skriv ordet Tal på tavlan. Låt var och en fundera på egen hand kring begreppet under någon minut och göra noteringar på sin skrivtavla. Ställ sedan frågor:

– Vad tänker ni på när ni hör begreppet tal i matematik?

– Vad finns det för olika typer av tal?

– Känner ni till några olika talsorter?

– Finns det andra tal än naturliga tal? Naturliga tal är de heltal som inte är negativa.

– Vad är ett negativt tal?

Sammanfatta elevernas tankar, till exempel i en tankekarta på din whiteboard.

LEKTION 2

DU BEHÖVER:

• Bildspel – Bilder av tal

• Lektionsboken s. 9

• Skrivtavlor

Bildspel Bilder av tal

Träna på talsorterna ental, tiotal och hundratal.

rätta svaret 305 försöka förklara hur de som fått 35 kan ha tänkt.

– Stämmer det att ni tänkte så?

Hur tänkte ni som fick svaret 305? Låt dem berätta. Fråga sedan de som svarat 35 om vad de tror om argumenten som ledde fram till svaret 305.

– Finns det några andra som fått ett annat svar än 305?

Avsluta med att gå igenom att det är fem gröna (vilket motsvarar fem ettor eftersom gröna är värda 1). Det ska alltså stå 5 på entalspositionen längst till höger. På tiotalspositionen ska det stå 0, eftersom det inte finns några blå och på hundratalspositionen ska det stå 3 eftersom det är tre röda. Förklara att man måste markera tiotalets tomma position med en nolla, 305. Om man bara utelämnar den tomma positionen blir talet felaktigt 35. Enas nu om att svaret alltså är 305 och klicka fram bilden med svaret.

1

Öppna bildspelet och ta fram det på helskärm. Se till att alla elever är beredda med sina skrivtavlor.

2

Bilden visar tre symboler för hundratal och fem symboler för ental. Prata om vilka de olika talsorterna är och vilka positioner de har. Eleverna funderar först på egen hand över hur många ental, tiotal och hundratal det finns och hur man skriver talet med siffror. Sedan diskuterar de parvis och skriver ned ett gemensamt förslag. Samtala om förslagen och låt eleverna argumentera för sina lösningar innan ni till slut enas om ett korrekt svar. Lyft även felaktiga svar och hur eleverna då resonerat. Förklara att det är bra att samtala om hur det blivit fel, så att ni tillsammans kan bli bättre på att känna igen felaktiga tankesätt. Ställ frågor under samtalets gång, exempelvis:

– Är det några av er som först hade olika förslag till svar men sedan kom överens om ett annat tillsammans?

– Vilka svar har ni andra fått? Välj ett svar som är fel, exempelvis 35 och låt en grupp som fått det

Använd orden hundratal, tiotal och ental när ni samtalar, men lyft också uttryck som ”tre hundringar” och ”tre hundror”, som stärker bilden av 300 som en enhet med 100 vilken man har tre av.

Bilden visar fyra symboler för ental, sex symboler för hundratal och tre symboler för tiotal. Arbeta på motsvarande sätt som ovan, att eleverna först funderar enskilt, sedan samtalar parvis, enas om ett svar som de skriver ned och avsluta med gemensamma samtal där eleverna argumenterar för sina svar. Lyft även felaktiga tankesätt. Ställ följdfrågor, exempelvis:

Hur kan man skriva detta som ett additionsuttryck, som ”saker plus varandra”?

– Kan man skriva det som hundratalen + tiotalen + entalen?

Uppmärksamma att figurerna inte ligger i ordning efter positionssystemet här och be eleverna att kontrollera att de har skrivit talsorterna i rätt ordning. Enas om att talet är 634, klicka fram bilden med 4 + 600 + 30 och visa svaret. Fråga vilket tal det blir om tiotalen och hundratalen byter plats.

SÅ HÄR KAN DU GÖRA

Bilden visar figurer i positionsrutor, fem för tiotal och två för ental. Arbeta på motsvarande sätt som med bild 2. Avsluta med att uppmärksamma om alla elever förstått relationen mellan figurerna i positionsrutorna och motsvarande tal skrivet med siffror. Titta tillsammans på hur figurerna är placerade i positionsrutorna. Fråga hur många det är på positionen för ental. Det är två, alltså har talet 2 ental. Fråga hur många det är på positionen för tiotal. Det är fem, alltså är det 5 tiotal. Det är tomt i rutorna för tusental och hundratal, alltså finns det inga sådana, men man behöver inte markera tomma positioner längst till vänster med nollor. Det fyller ingen funktion att skriva ut dem (0052). Enas nu om att svaret alltså är 52 och klicka fram bilden med svaret. Observera att en del elever adderar figurerna och får talet till 7, andra läser av talsorterna fel och kanske får talet till 520.

5

Bilden visar figurer i positionsrutor, fem för hundratal och två för ental. Arbeta på motsvarande sätt som med bild 2. När eleverna argumenterat för sina svar enas ni om att svaret är 502 och klickar fram bilden med svaret. Påminn om att man alltså måste skriva ut en nolla på den tomma positionen för tiotalen. Fråga vilket tal det skulle blivit om man utelämnat nollan. (52)

6

Bilden visar figurer i positionsrutor, fem för hundratal och två för tiotal. Arbeta på motsvarande sätt som ovan. När eleverna argumenterat för sina svar enas ni om att svaret är 520 och klickar fram bilden med svaret. Här måste man komma ihåg att skriva en nolla på positionen för ental. Fråga vilket tal det skulle blivit om man utelämnat nollan. (52)

7

ElEVUPPGIFT: Eleverna gör egna tal genom att rita figurer i positionsrutor. Sedan byter de med en kompis som skriver talet med siffror.

lektionsboken s. 9

UPPGIFT 1: Eleverna skriver talen som symbolerna visar. Uppmärksamma att figurerna inte alltid ligger i ordning efter positionssystemet och att alla talsorter inte alltid finns med. Samtala om vilken strategi de ska använda då. (Att alltid markera en tom position i ett tal med en nolla, utom för tomma positioner längst till vänster.)

UPPGIFT 2: Eleverna skriver talen som figurerna i positionsrutorna visar. De behöver även här vara uppmärksamma på att inte alla talsorter finns med.

TIPS:

• Låt eleverna fundera på hur många ental, tiotal, hundratal och tusental det finns i respektive tal.

• Uppmuntra att alltid kontrollera att talsorterna är skrivna på rätt ställen.

Skriv talen som figurerna i positionsrutorna visar.

Flex webb

Eleverna arbetar vidare med uppgifter på Flex webb fram till redovisning. Efter redovisning av lektionsboken arbetar samtliga elever med Flex webb.

Redovisning av lektionsboken

Ta fram lektionsboken på helskärm. När eleverna har redovisat sina lösningar går ni gemensamt igenom och diskuterar dem. Uppmärksamma till exempel vanliga missförstånd.

Minicheck

Tal SORTER: Eleverna funderar över vilken av bilderna som visar talet 412. Gå gärna igenom vilka tal de andra bilderna visar.

LEKTION 3

DU BEHÖVER:

• Bildspel – Talföljder

• Lektionsboken s. 10

• Skrivtavlor

Bildspel Talföljder

Träna på att tolka talföljder.

1

Öppna bildspelet och ta fram det på helskärm. Se till att alla elever är beredda med sina skrivtavlor.

2

Bilden visar talföljden 10, 9, 8, 7, 6, _. Berätta att detta är en talföljd och att talen följer ett bestämt mönster. Räkna följden baklänges i kör och säg även 5. Fråga hur man säkert kan veta att det blir 5 och hur man kan förklara det för någon som inte kan räkna baklänges som vi gjorde. Låt eleverna fundera enskilt först, sedan samtala parvis och till sist skriva ned sina svar. Avsluta med gemensamma samtal där eleverna argumenterar för sina lösningar innan ni till slut enas om ett korrekt svar, att talföljden minskar med ett mellan varje tal, att ett mindre än 6 är 5 och att talföljdens regel alltså är –1. Klicka sedan fram bilden med alla ”minus­ettor”. Berätta att det är en bra idé att alltid skriva ut skillnaden mellan varje tal i talföljden. Klicka fram svaret och fråga sedan vilket tal som skulle komma efter 5.

SÅ HÄR KAN DU GÖRA

Bilden visar talföljden 19, 21, 23, 25, 27, _. Arbeta på motsvarande sätt som med bild 2 och inled gärna med att låta en grupp som du vet kommit fram till fel svar presentera det. Be en annan grupp att försöka förklara hur de tror att den första gruppen tänkt. Fråga den första gruppen om det stämde och låt dem beskriva sina argument. Kontrollera om alla håller med eller om någon kan beskriva vad som är tokigt. Påminn om att det är bra att samtala om felaktiga tankesätt, så att vi tillsammans kan bli bättre på att känna igen fel. Låt nu några grupper berätta hur de kom fram till att talföljden ökar med två mellan varje tal. Enas om att regeln är +2. Klicka fram bilden med alla ”plus­tvåor” och visa svaret. Fråga sedan vilket tal som skulle komma efter 29. 4

Bilden visar talföljden 13, 10, 7, 4, 1, _. Titta gemensamt på talföljden och fråga om eleverna kan ta reda på vilken regel den har. Låt dem arbeta i par på motsvarande sätt som tidigare och argumentera för sina svar. Enas sedan om att regeln är –3. Klicka fram bilden med ”minus­treorna”. Låt var och en fundera över vilket tal som ska stå i rutan och skriva talet på sin skrivtavla. Säg att det går bra att gissa om de inte vet. Låt sedan alla elever säga sina svar samtidigt och lyssna efter om någon svarar –2, eller kanske 0 eller inte svarar alls. Lyft de olika svaren och hur eleverna har tänkt.

Fråga varför svaret inte kan vara 0. Berätta att det faktiskt finns tal som är mindre än 0 och att de kallas negativa tal. Visa en tallinje (eller en termometer) på whiteboarden. Peka och visa att ett mindre än 0 är –1. Fråga nu vad ett mindre än –1 är. Peka sedan på –2.

Fråga om det stämmer att –2 är tre mindre än 1. Kontrollera tillsammans att det är tre steg på tallinjen mellan –2 och 1 och enas om att svaret i rutan alltså måste vara –2. Säg att vi återkommer till negativa tal längre fram. Klicka fram svaret och fråga sedan vilket tal som skulle komma efter –2 i talföljden.

Uttala gärna de negativa talen utan paus, säg till exempel ”minusett” i stället för minus ett.

Detta för att skilja ut det negativa talet ett från –1 i betydelsen ”ta bort ett” .

5

Bilden visar en talföljd som ökar med elva, 81, 92, 103, 114, 125, _. Arbeta på motsvarande sätt som i bild 2. Fråga sedan om det finns något enkelt sätt att se att regeln är +11. Eftersom tiotalet ökar med ett och entalet ökat med ett, så ökar det totalt med 10 + 1 = 11. Klicka fram svaret och fråga sedan vilket tal som skulle komma efter 136 i talföljden.

6

ElEVUPPGIFT: Eleverna gör egna talföljder som följer regeln +6, alltså ökar med 6 mellan varje tal. Förslagsvis skriver de fem tal i talföljden. Låt eleverna byta talföljd med en kompis och kontrollera om kompisens stämmer. Fråga om det är några elever som inte är överens. Samtala i helklass om hur de har tänkt och påminn om att det är bra att vi tillsammans kan lära oss att känna igen fel.

lektionsboken s. 10

UPPGIFT 3: Eleverna tar reda på regeln och fyller i rätt tal i de tomma rutorna. Låt dem skriva ned vad som händer mellan talen. Det avlastar minnet och gör det enkelt att motivera sina svar när de redovisar. Uppmärksamma att den sista uppgiften innehåller negativa tal. Låt de elever som behöver använda en tallinje som stöd.

TIPS:

Påminn om att alltid börja med att kontrollera vad som händer mellan talen.

Flex webb

Eleverna arbetar vidare med uppgifter på Flex webb fram till redovisning. Efter redovisning av lektionsboken arbetar samtliga elever med Flex webb.

Redovisning av lektionsboken

Ta fram lektionsboken på helskärm. När eleverna har redovisat sina lösningar går ni gemensamt igenom och diskuterar dem. Uppmärksamma till exempel vanliga missförstånd.

Minicheck

TalFÖlJD: Eleverna tar reda på vilket tal som fattas i talföljden. Uppmana eleverna att fundera över vad som händer mellan talen.

VECKANS KLURING

DU BEHÖVER:

• Bildspel − Kluring 1

• Lektionsboken s. 10

• Skrivtavlor

Kluring 1 s. 10

Träna problemlösning genom att hitta mönstret.

SÅ HÄR KAN DU GÖRA

• Visa kluringen på helskärm.

• Läs problemet högt för eleverna.

• Fråga vilken viktig information som finns i texten.

Eleverna arbetar med problemet enligt metoden EPA (Ensam, Par, Alla).

TIPS:

• Låt eleverna rita mönstret.

• Låt eleverna testa alternativen som finns.

ELEVLÖSNING 1

Den här eleven har valt att rita upp hela mönstret för att visa hur hen har tänkt.

Flex webb

När arbetet med kluringen är avslutat loggar eleverna in på Flex webb och arbetar på egen hand med uppgifter.

Flex matematik är ett läromedel för dig som vill ha ett elevaktivt klassrum. Med hjälp av färdiga veckoplaneringar och bildspel blir undervisningen både rolig och varierad. Eleverna är delaktiga genom att diskutera strategier och lösningar som de visar på sina skrivtavlor. Färdighetsträningen sker först i lektionsboken och sedan på elevwebben, där var och en arbetar vidare på sin nivå.

Lärarhandledningen vägleder dig under genomgångarna med bildspelen och veckoöversikten underlättar din planering. På lärarwebben finns alla bildspel och här kan du följa dina elevers utveckling.

Flex matematik årskurs 4 består av lärarhandledning med lärarwebb samt lektionsbok med elevwebb.

Läs mer på nok.se/flexmatematik