9789127453661

Psykologi Levanders Psykologi 1 + 2a med nyskrivna kapitel och aktuella teman visar hur psykologiämnet kan hjälpa eleverna att förstå sin samtid. Konstbilder och foton väcker tankar och inbjuder till samtal. Språk, rubriker och struktur har bearbetats för att stötta läsningen och uppmuntra till jäm­förelser och resonemang.

Uppgifter och centrala begrepp • Varje kapitel inleds med det centrala innehållet i punktform och avslutas

med resonerande uppgifter som prövar innehållet.

• Genom kapitlen finns kontinuerligt uppgifter som stöttar eleverna att sammanfatta och resonera kring innehållet samt koppla till sina egna erfarenheter.

• Centrala begrepp är tydligt markerade och förklaras både i texten och i separat ordlista.

Extramaterial på nok.se/levanderspsykologi

Fördjupande texter • Ordlista med centrala begrepp Introduktionsfilmer till perspektiven • Quiz Fallbeskrivningar med kommentarer Lärarstöd med lektionsförslag och övningar

ISBN 978-91-27-45366-1

9 789127 453661

Psykologi omslag slutgiltig 2.indd 3

CORNELIA SABELSTRÖM LEVANDER MARTIN LEVANDER • LISA LEVANDER

Levanders Psykologi 1 + 2a ger läsaren både bredd och djup i sina nya kunskaper. Några utgångspunkter är särskilt centrala: Genom att jämföra och värdera olika psykologiska perspektiv introduceras ett granskande sätt att tänka kring psykologi. Boken inbjuder till reflektion över egna erfarenheter och på så sätt kopplas psykologiämnet till både individen och omvärlden. En annan utgångspunkt är arvet och miljöns betydelse, liksom hur samhällets utveckling kan förstås utifrån en psykologisk syn­vinkel.

Så klart finns kapitel om hälsa och ohälsa kvar samt hur psykiska svårigheter kan behandlas, men nu i aktuell form.

Psykologi 1+2a

Att förstå människan och samtiden

LEVANDERS

LEVANDERS

LEVANDERS

Psykologi CORNELIA SABELSTRÖM LEVANDER MARTIN LEVANDER • LISA LEVANDER

1+2a 2019-12-13 15:00

Psykologi

1

1 Vad är psykologi?

8

2 Psykodynamiskt perspektiv

26

3 Beteendeperspektiv

54

4 Kognitivt perspektiv

78

5 Biologiskt perspektiv

100

6 Socialpsykologi – en introduktion

122

7 Vår omoderna hjärna

144

8 Drivkrafter framåt – om behov, känslor och annat som styr oss

164

9 Gruppen, samhället och individen 186

Psykologi inlaga tryck.indd 4

10 Hälsa, trender och förändring

214

11 Att vara i kris

236

12 Stress och återhämtning

250

2019-12-13 14:42

Psykologi 2 13 Utvecklingspsykologi – livslångt växande

274

14 Personlighetspsykologi

306

15 Övertalningens psykologi – att påverka och påverkas

320

16 Depression och nedstämdhet

342

17 När ångest och oro tar över

362

Register

378

Bildförteckning

382

Extramaterial på nok.se/levanderspsykologi KAPITEL 18

Psykiatriska tillstånd som förändrar livet

KAPITEL 19

Intelligens – om att utveckla förmågan att tänka och känna

KAPITEL 20

Att forska och testa i psykologi

• • • • • •

Psykologi inlaga tryck.indd 5

Ordlista med centrala begrepp Introduktionsfilmer till perspektiven Quiz Fördjupande texter Fallbeskrivningar med kommentarer Lärarstöd med lektionsförslag och övningar

2019-12-13 14:42

KAPITEL 9

Gruppen, samhället och individen Normer och social kontroll Att hantera olikheter Attityder Vad händer i grupper?

Varför människor anpassar sig

D

socialpsykologi en gång tidigare i den här boken, i kapitel 6. Nu är det dags att läsa om forskningsfältets stora intresse: grupper. Du kommer få jämföra dina egna erfaren­heter med social­­psy­ko­logiska model­ler och tankar om normer, attityder, ledar­skap och grupprocesser.

När socialpsykologerna experimenterade med män­niskor under senare delen av 1900-talet togs det inte så mycket hänsyn till försökspersonerna.

Idag hindrar etiska prövningar och regler sådana experiment. Därför är våra exempel lite äldre, men visar att starka krafter väcks.

U HAR MÖTT

Vilken roll hade du i senaste grupparbetet?

Illustration av Hannah Arnesen.

186

Psykologi inlaga tryck.indd 186

2019-12-13 14:44

187

Psykologi inlaga tryck.indd 187

2019-12-13 14:44

Normer Varje samhälle har sitt system av regler. En del av reglerna är nerskrivna i lagar och förordningar. De andra, de oskrivna reglerna som här kallas normer, är mer intressanta för socialpsykologin. De berättar om outtalade förväntningar och umgängesregler. Normerna reglerar till exempel vad vi kan tala om och när, hur vi klär oss och hur våra medmänniskor ska behandlas. Normerna varierar mellan olika grupper i samhället. Till exempel kan det vara mer accepterat att låna pengar för att köpa saker bland unga storstadsbor än hos äldre på landsbygden.

Att vägra använda internet, använda glittermascara som kille eller bara köpa nya strumpor istället för att tvätta dem, är exempel på vardagshandlingar som utmanar vissa normer. Sociala medier visar idag ofta upp hur normer följs eller bryts. Att lägga ut bilder av hälsosam mat eller hur du klätt dig i trendriktiga kläder visar att du känner till vissa normer. Personer som inte följer normen hånas inte sällan av andra i sociala medier.

Social kontroll Ibland tolererar inte grupper att någon beter sig annorlunda. Trycket på att alla ska göra på samma sätt är stort. Det blir hög konformitet, likformighet, i gruppen. En förklaring är att den sociala kontrollen är stark. Med social kontroll menas att gruppen ingriper på olika sätt så att normerna följs, till exempel genom sanktioner, åtgärder som får medlemmarna att följa normerna. Negativa sanktioner, någon form av ”straff”, sätts in när någon bryter mot gruppens norm. Positiva sanktioner, belöningar eller beröm, sätts in när normer följs. En vanlig negativ sanktion är hot om att inte få vara med i gruppen längre, och en positiv sanktion kan vara att få många gillamarkeringar på ett inlägg.

När du växte upp försökte säkert omgivningen, medvetet och omedvetet, plantera sina normer hos dig. Det finns massor av tysta överenskommelser om hur vi ska bete oss och som du troligen har accepterat och börjat följa. Det kan röra sig om sådant som hur du tilltalar andra, vid vilka tillfällen du tar rast på extrajobbet och när du öppet visar att du är irriterad. Först var det föräldrar och syskon som 188

Psykologi inlaga tryck.indd 188

2019-12-13 14:44

lärde dig alla dessa normer, senare kamrater, lärare, idrottsledare och kanske arbetskamrater. När en individ tar till sig omgivningens normer sker ett slags socialisation. Inlärningen och trycket från omgivningen gör att du formas till att bli en del av gruppen, av samhället. Den processen brukar vara klar vid tjugoårsåldern. Kan du komma på några normer som du har socialiserats in i?

När individer befinner sig i en så kallad massa, fungerar inte den sociala kontrollen fullt ut. Med massa menas en stor mängd människor som tillfälligt är samlade på ett ställe, med en gemensam känsla, men som inte samspelar på ett ordnat sätt. En fylld aula under högskoleprovets tystnad är alltså ingen massa. Men det kan bli det – om det börjar brinna. Massan kännetecknas av att den är spontan, lättpåverkad och kan råka i panik. Anonymiteten i massan brukar ses som en förutsättning för de primitiva (outvecklade) reaktionerna som massan kan visa i form av vrede, grymhet eller ledardyrkan. I en massa kan människor bete sig på ett sätt som de aldrig skulle göra om deras ”vanliga” sociala kontroll var påslagen.

189

Psykologi inlaga tryck.indd 189

2019-12-13 14:44

?

UPPGIFTER 1 Vad är en norm? Beskriv skillnader mellan lagar och oskrivna normer.

Varför väljer de flesta att följa samhällets normer, tänker du?

2 Vad innebär begreppet social kontroll? Beskriv fördelar respektive nack­ delar med social kontroll. Ge några exempel hämtade från din vardag.

3 Vad innebär socialisation? Kan du ge exempel på hur din omgivning (för­ äldrar, släkt, lärare, ledare med flera) har verkat för att du ska socialise­ ras? Hur vet du om du har socialiserats till ett visst beteende, eller om du valt det själv? Går det att veta säkert?

4 Beskriv hur en massa skiljer sig från en grupp.

Den andre Många tänkare har hävdat att vi blir människor först i mötet med and­ra.

Religionsfilosofen Martin Buber formulerade det ungefär så här: Inget jag utan ett du. Andra använder begrepp som ”urskiljande” och mötet med ”den andre” för att beskriva hur en människa får syn på sig själv och kan skilja ut sig från omgivningen.

I kapitel 6 beskrevs hur socialpsykologen Erving Goffman lyfte fram roller och rollkonflikter när individen söker en identitet. Han intresserade sig också för normer och deras betydelse för vem du blir.

I samhället finns normer som bestämmer vilka sätt att vara på som är accepterade. Vissa normer är mer övergripande, beskriver vad som är normalt i relation till kulturen och tidsåldern. Sedan finns det normer som skapas i det dagliga mötet mellan människor. Du kan tala ganska högt i telefonen för att överrösta bussens buller, men börjar du tala lika högt till den som sitter brevid dig, bryter du troligtvis mot normer för hur man talar till okända. Det är små fina nyanser som kan vara svåra att upptäcka, men som starkt påverkar hur vi tänker om och behandlar andra. Kan du komma på några knappt märkbara normer som påverkar dig i vardagen?

190

Psykologi inlaga tryck.indd 190

2019-12-13 14:44

Stigmatisering Den som avviker från normen riskerar att stämplas som avvikare – att stigmatiseras. Det finns vinster med att stigmatisera andra. Det avståndet du då skapar – låt säga till en hemlös, kriminell eller skolkare – gör att du själv kan känna dig lite ”bättre” eller ”finare”. Det finns också vinster med att själv ta en identitet som stigmatiserad. Att visa upp att du är stolt över ditt speciella kännetecken, din utsatta position.

Begreppet stigma går tillbaka till de märken som Jesus sägs ha fått på sina händer och fötter när han spikades upp på korset. Under medel­ tiden visade vissa troende fram sår som bevis på sin religiösa övertygelse. De kallades stigmata, bevis på att tillhöra en särskild grupp utvalda.

Stigmatisering som följd av att inte följa normer, kallar vissa teorier för social stämpling. En sorts negativ märkning kopplad till vissa yttre egenskaper eller till en viss position i samhället (som kön, levebröd eller etniskt ursprung).

Det finns olika sätt att hantera sitt stigma. Någon kan ge sig hän åt den sociala stämpling som tilldelats en (som byfånen) eller försöka dölja sitt stigma för att skaffa sig det som hen uppfattar som en mer önskvärd identitet (som en person med dålig ekonomi som ändå köper en dyr bil). Både som individ och som gruppmedlem stigmatiserar du hela tiden omgivningen genom hur du kategoriserar och reagerar på olika individer eller grupper. Kommer du på några stigman som du själv har eller sätter på andra? Är det ett stigma att vara för rund, för tyst eller för gammal i dagens samhälle? Om inte ett stigma – vad kan det då handla om?

Innanför eller utanför?

Kanske har människan ett starkt behov av att dela in sin omgivning i ”vi” och ”dom”, i vem som tillhör och vem som står utanför gruppen; i normalitet respektive avvikelse.

En förklaring av den psykoanalytiskt inspirerade tänkaren Julia Kristeva, är att vi behöver ”den andre” för att själva framstå tydligare, för att bli synliga. När barnet möter sin första ”andre” (ofta modern) blir det påmint om att det finns olikheter och sådant som skiljer oss åt.

En sådan påminnelse om att inte sitta ihop, att vara olik, att vara ensam, 191

Psykologi inlaga tryck.indd 191

2019-12-13 14:44

kan nästan kännas som att få en spark i magen. Som att det är något som ”den andre” gör mot en.

En spontan reaktion är att det är den andres fel när något händer.

Särskilt om den andre är ”främlingen”. Om personen du krockar med på bussen är någon som ser ungefär likadan ut som du, kanske du ler och säger förlåt. Du känner igen dig själv i personen och ser det mänskliga i att skynda sig av bussen. Om personen däremot avviker från dig med sina kläder, sin hårfärg eller sitt språk, utmanas din föreställning.

Samma handling tolkas som aggressiv, varpå du stirrar ilsket eller säger ”Se dig för!”. För att ta sig vidare från den spontana ilskan där det är lätt att förkasta allt som upplevs främmande, behöver du möta det som väcks inom dig. Reflektera. Inte bara agera ut ilskan och avvisandet av det som upplevdes främmande.

En socialpsykolog skulle säga att människan har behov av att kategorisera och föra samman kunskap till hanterbara bitar. Du drar allmänna slutsatser – generaliserar – för att underlätta dagliga beslut och sociala möten. Vissa sådana generaliseringar kan komma att behandlas som sanningar, fastän de från början bara var förenklade slutsatser, som exempelvis ”alla politiker luras”.

Hur fastlåsta är dina normer och fördomar om hårfärg och frisyr?

192

Psykologi inlaga tryck.indd 192

2019-12-13 14:44

Sådana grova generaliseringar kallas för att använda stereotyper. Det är förenklade bilder som innehåller allmänna idéer om vad som är typiska egenskaper för en grupp och dess medlemmar. Stereotyper påverkar hur du tänker kring någon som är medlem i en sådan grupp. Vi har alla en tendens att bara glida med, istället för att pröva om stereotypen är riktig. ”Stockholmare är dryga” och ”pensionärer är långsamma” är sådana stereotyper som kan få dig att tänka att den äldre mannen i busskön är långsam och dryg. Faran med stereotyper är att de lätt leder till fördomar (oftast felaktiga uppfattningar som bara grundar sig på vissa egenskaper).

Dessutom har de ju inget att göra med den unike äldre stockholmske politikern som just köpte en bussbiljett.

Generaliseringar och stereotyper döljer ofta outtalade normer om vad som betraktas som bra och normalt eller dess motsats. De påverkar dina tankar och handlingar utan att du märker det. Till exempel har det visat sig att människor dömer och tolkar andra kulturer utifrån sin egen kultur – är etnocentriska. Vad andra gör blir exotiskt eller onormalt.

Normer förändras hela tiden. Idag uppstår fler möten med män­ niskor som lever på olika vis. Gränsen för vem som är innanför respektive utanför förskjuts, liksom uppfattningen om vad som är ”normalt”.

Det gäller dock att komma ihåg att den som idag ser sig som innanför, och därmed hävdar att andra är utanför, kan bli rysligt överraskad när normen förskjuts. Det har länge ansetts bra att resa långt bort till värmen på lovet. Det visade att familjen var ”inne”, hade pengar och var öppen för upptäckter. Idag börjar det istället anses fint att stanna i Sverige. Det visar att familjen är klimatmedveten och ”inne”. Normen har förskjutits.

Främlingen De flesta känner sig som främlingar ibland. Människor lämnar sin grupp av många olika orsaker och på olika sätt för att träda in i en ny grupp eller kultur. Klassresenären som utbildat sig bort ifrån sitt sociala och ekonomiska ursprung, storstadsbon som flyttat ut på landet, landsflyktingen i exil – alla har lämnat en grupp för en annan och riskerar att uppfattas som främlingar. Dessutom riskerar de att upp­fattas som främlingar av både den gamla och den nya gruppen. Ofta blir resultatet en dubbel identitet – en känsla av att tillhöra flera grupper 193

Psykologi inlaga tryck.indd 193

2019-12-13 14:44

eller ingen alls. Så kan det också bli om du föds i en familj som gjort en sådan ”resa”. Känslan av utanförskap finns både i förhållande till det gamla och till det nya. Den dominerande kulturen lämnar kanske inte något utrymme för ”nykomlingen” – utan du marginaliseras, hamnar vid sidan om. Att ha ett dubbelt medlemskap – att delta både i en subkultur (som avviker från den dominerande normen med sina egna normer) och i den dominerande kulturen – kan väcka konfliktfyllda känslor. Men det kan också ge en känsla av att ha tillgång till dubbelt så mycket som andra har.

Vissa påstår att främlingen – den andre – upplevs som mest hotande när främlingskapet inte gäller en viss individ utan en diffus massa: ”Det vet man väl hur sådana är.” Det kan också bli så att den som inte riktigt formulerat för sig själv att hen känner sig främmande (inför sig själv, sin familj, sin klass, sin boendemiljö eller den förda politiken), låter ilskan gå ut över individer ur någon annan marginaliserad grupp.

En berusad man på bussen, av utseendet att döma troligen bostadslös, ger ifrån sig en lång och hotfull harang på finska. De andra resenärerna kan inte förstå vad han säger, men det är tydligt att utskällningen är hatfylld och riktar sig mot en lugn familj med flera barn. Kanske kommer de från Mellanöstern, åtminstone tyder hårfärg, klädsel och språk på det.

Som du märker är det svårt att beskriva en sådan här situation där vi alla är främlingar för varandra (bussen) utan att använda stereotypa grupp­ identiteter och generaliseringar. Men exemplet synliggör ändå främlingen som förskjuter utanförskapet till en annan främling. På samma sätt kan den arbetslöse låta en nyanländ flykting bli måltavla för den ilskan hen känner över att alla verkar få det bättre utom hen själv.

Fenomenet stereotyp kan också diskuteras utifrån begreppet invandrare. Invandrare kallas människor som flyttat till ett annat land. Kanske var det inte möjligt att leva kvar på grund av krig, svält eller politisk aktivitet. Möjligheterna att stanna var kanske begränsade. Till gruppen räknas också människor som av privata skäl (kärlek, arbete, släktskap eller ekonomi) valt att flytta. Människor födda och uppvuxna i det nya landet vars föräldrar uppfyller kriterier på ”invandring”, kallas ibland också invandrare. I gruppen invandrare ryms alltså människor med mycket blandade och för dem viktigare identiteter och grupptillhörigheter: storstadsbo/landsortsbo, kvinna/man, intellektuell/arbetare, 194

Psykologi inlaga tryck.indd 194

2019-12-13 14:44

”Striptease” av Marie-Louise Ekman.

familjefar/son, kurdisktalande/arabisktalande, musiker/ingenjör eller tillfällig gäst/medborgare. Mot en sådan bakgrund är det intressant att fundera på varför beteckningen invandrare används, när ord som man, programmerare, pappa eller dansbandsfan lika gärna kunde ha fått ringa in personens identitet? Varför är det så viktigt att betona det som skiljer ut och påminner oss om främlingen?

?

UPPGIFTER 5 Vad är ett stigma? Vad händer när någon stigmatiseras? Kan du komma på egna exempel på stigmatisering?

6 Vad innebär det att generalisera? Varför gör du och andra det?

7 Alla människor känner ibland främlingskap – inför sig själva, de närståen­ de eller inför samhället. Fundera över när du upplever främlingskap. Vilka normer kan väcka en sådan känsla hos dig?

8 Vad avgör om det främmande du möter framstår som lockande eller hotande?

195

Psykologi inlaga tryck.indd 195

2019-12-13 14:44

Attityder En attityd är alltså en människas inställning till något. Det kan vara hur hon ser på sex, äldre, storstadsbor, främlingar eller skattepolitik.

Enligt socialpsykologin finns det tre delar i en attityd. Den kognitiva komponenten (delen) är de uppfattningar du har i en viss fråga, som till exempel om hur skolan borde vara eller om olika sätt att leva. Det står alltså mer för tankar bakom attityden. Den affektiva komponenten är de känslor du har laddat dina uppfattningar och tankar med – vad du känner inför det hela. Till sist finns handlingskomponenten som syftar på hur du faktiskt agerar, om attityden syns i dina handlingar. Du kanske till exempel ger pengar till Amnesty för att de aktivt jobbar för att avskaffa dödsstraff. Eller kanske du av princip inte umgås med personer som har annan politisk inriktning än du själv.

Inte sällan är en attityd ”blandad”. Du kanske anser att kvinnor och män kan arbeta i vilka yrken de vill (kognitiv komponent); inte att vissa yrken är för män och andra är för kvinnor, som stereotypen säger. Ändå är det möjligt att du blir förvånad (affektiv komponent) om du träffar en kvinnlig kranförare. Du kanske får en impuls att ifrågasätta hennes yrkesval (handlingskomponent), vilket i sin tur ger dig dåligt samvete.

Varför du har de attityder du har, är inte helt lätt att svara på. Inte heller om attityder kan förändras. En del teorier betonar att individen utvecklar de attityder som passar bäst i situationen, de som fungerar. Ändras situationen kan personens attityder också ändras. Andra teorier lyfter istället fram inlärningen som förklaring. De hävdar att eftersom attityder är inlärda, kan de läras om.

Enligt teorin om kognitiv dissonans (när tankarna motsäger varandra) försöker individen undvika motsägelser i sina uppfattningar.

Ordet dissonans används både för toner som inte samarbetar och låter oskönt, och för tankar som krockar och är konfliktfyllda. Att veta att det är onyttigt att äta smågodis och ändå göra det, skapar inre motsättningar. För att göra tankekonflikten mindre dramatisk kanske det egna godisätandet tonas ner. ”Jag köper inte så mycket smågodis. Inte varje dag utan mest på helgen.” Samtidigt bagatelliseras informationen om hur farligt det är. ”Det kanske inte är så bra med socker men folk har faktiskt ätit smågodis i säkert femtio år.”

Attityder är ofta svåra att förändra, och många menar att den affek196

Psykologi inlaga tryck.indd 196

2019-12-13 14:44

tiva komponenten är mest motståndskraftig. Ett starkt känslomässigt motstånd mot, låt oss säga regeringspartiet i ett land, kan hindra dig från att objektivt ta in information som talar till fördel för detta parti.

En stark känsloladdning kan låsa fast attityder, som egentligen inte har så stor kognitiv del utan är fördomar. Kan du komma på något eget exempel där attityder har varit svåra att förändra?

Grupprocesser har visat sig effektiva. Genom att deltagare med olika bakgrund ska lösa en uppgift tillsammans blir de beroende av varandra – oavsett religiös övertygelse, etnisk härkomst eller sexuell läggning. Samarbetet i gruppen påverkar både individerna affektivt och kognitivt, varpå deras attityder förändras. I Israel till exempel, jobbar några ideella organisationer med att sammanföra barn uppvuxna i judiska hem, med barn uppvuxna i palestinska hem. Genom att låta barnen samarbeta i grupp utvecklar de en förståelse för varandra. Medlemmarna i gruppen behöver dock ha samma status (lika mycket makt och förtroende) och ett gemensamt mål som de strävar mot, för att attityderna ska förändras.

Trots allt är attityder faktiskt användbara. En människa måste organisera sina tankar och känslor på ett någorlunda effektivt sätt. Har du en gång skaffat dig en attityd i en viktig fråga vet du genast vad du tycker, nästa gång frågan dyker upp. En motståndare mot dödsstraff behöver inte tänka igenom alla argument på nytt, varje gång frågan diskuteras. Ett beteende blir på det sättet förutsägbart både för en själv och för omgivningen.

?

UPPGIFTER 9 Vad är en attityd och varför är den praktisk att ha?

10 Vilka är attitydens tre komponenter? Vilken är lättast respektive svårast att påverka?

11 Förklara begreppet kognitiv dissonans. Hur brukar människor hantera det när det uppstår? Ge gärna ett exempel från ditt eget liv.

12 Att indoktrinera någon betyder att hela tiden utsätta personen för inten­ siv ensidig intellektuell påverkan. Vad är skillnaden mellan indoktrinering och socialisation; hur tänker du att processerna skiljer sig åt? Är det mer etiskt (moraliskt riktigt) att socialisera in någon i gruppens värderingar än att indoktrinera någon? Varför eller varför inte?

197

Psykologi inlaga tryck.indd 197

2019-12-13 14:44

Grupper och dess utveckling Vi har redan talat om massan, en mängd människor som inte är en grupp. Den uppstår spontant, reagerar i stunden och de som finns på plats ser sig inte som tillhörig en grupp. Men vad är då en grupp?

Enkelt beskrivet är det två eller fler personer som har träffats tidigare eller ser sig som tillhöriga samma grupp. Medlemmarna är själva medvetna om att de tillhör gruppen och vilka som ingår i den. Dessutom finns det någon form av syfte eller mål med gruppen. Vi som går i klass 1B, vi som går ut med hundarna tillsammans på kvällen, vi som jobbar på Nisses hamburgerkiosk, och så vidare.

Vi … och dom Det är viktigt att tillhöra en grupp. Men i grupper händer saker, inte minst påverkas medlemmarnas attityder och beteenden av gruppen.

Många experiment visar på detta. År 1954 genomförde en forskargrupp ledd av Muzafer Sherif ett berömt experiment. Det kallas Robbers Cave-experimentet, eftersom det genomfördes i en nationalpark med det namnet. Tjugotvå vita, protestantiska amerikanska pojkar som var på sommarläger delades upp i de två grupperna Skallerormarna och Örnarna. Från början fanns ingen fiendskap mellan grupperna, men den uppstod snabbt, särskilt efter att de började tävla mot varandra.

Sammanhållningen inom varje grupp stärktes, samtidigt som fiendskap utvecklades mellan grupperna och olika attityder började formas. Skallerormarna betraktade sig som tuffa, de skulle inte gråta om de gjorde sig illa. Däremot grät örnarna i motsvarande situation, och det tyckte Örnarna själva var okej. Skallerormarna svor mer. Örnarna bestämde sig för att inte svära och menade att Skallerormarna förlorat en basebollmatch för att de hade använt fula ord. På det här sättet växte olika normer fram. Det märkliga är att pojkarna från början inte haft dessa skillnader. De växte fram när grupperna formades.

Det tyder på att man inom varje grupp hade ett behov av att markera skillnaden mot den andra gruppen.

Skallerormarna vandaliserade Örnarnas stuga när Örnarna hade besegrat dem i dragkamp. Örnarna hämnades genom ett liknande överfall. Efter det började Örnarna förbereda sig genom fylla sina 198

Psykologi inlaga tryck.indd 198

2019-12-13 14:44

strumpor med sten. De var alltså mycket nära att börja misshandla varandra allvarligt!

Forskarna försökte nu få grupperna att enas. De prövade först med att låta grupperna mötas i situationer där de inte behövde konkurrera.

Exempelvis skulle de äta tillsammans. Men det hjälpte inte alls, fientligheterna fortsatte och en grupp förstörde maten för den andra gruppen.

Då började man arrangera situationer där grupperna var tvungna att samarbeta för ett gemensamt mål. De tvingades till exempel att knuffa en lastbil för att få mat och de fick hjälpas åt att reparera vattenledningen. De fick också gemensamt samla ihop pengar för att kunna hyra en film. Efter en del sådant samarbete minskade fiendskapen och pojkarna kunde umgås mer vänskapligt.

Detta experiment, och andra liknande, visar hur lätt grupper kan råka i konflikt med varandra och att det är svårare att få tillbaka för­ troendet igen. Många har dragit paralleller till etniska konflikter, det vill säga konflikter mellan grupper som anser sig tillhöra olika folkslag, med olika etnisk bakgrund. En förklaring till den här strävan att hålla på den egna gruppen och vara fientlig mot andra grupper, är att den är nedärvd sedan miljoner år. Att gruppens överlevnad gynnades av ett vioch-dom-tänkande.

199

Psykologi inlaga tryck.indd 199

2019-12-13 14:44

Teorin om social identitet Varför gick det så snabbt för pojkarna i experimentet att bli fientliga mot varandra? Enligt teorin om social identitet har en människa en ”personlig identitet”, men också en ”gruppidentitet” som bygger på medlemskapet i olika grupper. Man hör kanske till en etnisk eller religiös grupp, är med i en fanklubb knuten till ett fotbollslag, delar en arbetsgemenskap eller är med i en förening.

En människas värdering av sig själv och upplevelse av självrespekt, det vill säga självaktning, är knuten till bägge identiteterna. Det betyder att en del av din självaktning påverkas av hur du uppfattar dig som person: ser du dig som smart, juste, trevlig, skämtsam, snygg, vänlig, duktig eller inte? En annan del av din självaktning kommer från hur du uppfattar den grupp (eller de grupper) som du är medlem i. Om du upplever att ”din” grupp eller kultur inte respekteras, kanske diskrimineras, kan självaktningen påverkas negativt – även om du är nöjd med din personliga identitet.

Ett sätt att höja sin självaktning, är alltså att vara stolt över sin grupp och anse att den är bättre än vissa andra grupper. Det här kan förklara varför många håller fast vid sina fördomar om andra. De gör det (omedvetet) för att stärka sin sviktande tilltro till sig själv och sina förmågor.

?

UPPGIFT 13 Vad är din förklaring till att Robbers Cave-experimentet på kort tid lyck­ ades bygga upp en så laddad stämning mellan grupperna? Vilka var fors­ karnas slutsatser?

14 Förklara begreppet social identitet och hur den skiljer sig från personlig identitet. På vilket sätt påverkar den sociala identiteten individens person­ liga identitet?

15 Nämn några fördomar som du lagt märke till i din omgivning. Vilka förklaringar till att fördomar lever vidare kan du komma på? Finns det några samband mellan en social identitet och en persons fördomar?

16 Beskriv vad som definierar en grupp. Ge några exempel på grupper och på när en samling människor inte är en grupp.

200

Psykologi inlaga tryck.indd 200

2019-12-13 14:44

ATT LÄRA UPP EN GRUPPMEDLEM När det kommer en ny medlem till en redan existerande grupp börjar det hända saker. Då startar en process där den nya medlemmen skolas in, långsamt finner sin plats och grup­ pen samtidigt börjar ge plats åt den nya. Vi ska titta närmare på hur denna socialisation går till. Tänk att du får ett nytt extrajobb där dina kollegor (medlemmarna i gruppen) redan jobbat ihop länge.

1. I början söker du som ny gruppmedlem tro­ ligtvis efter din plats i gruppen. Kanske drö­ jer det innan du bestämmer dig för om det nya jobbet är rätt för dig, att du vill stanna.

Gruppen kan också ha krav på vem som får bli medlem eller vem som passar in, krav som du kan vara osäker på om du fyller.

2. Under det andra steget försöker du lära dig vad som gäller i gruppen. Vilka out­ talade regler som finns och vad de andra medlemmarna tycker om uppgifterna som ska lösas. Det är det som är socialisation – att ta till sig omgivningens normer och regler och börja göra dem till sina egna, att bli en accepterande gruppmedlem.

3. Nu är du fullvärdig medlem och kan börja förhandla om vilken roll du vill ha i grup­ pen. Kanske är just den roll du vill ha (som gruppens skämtare eller vän-av-ordning) redan upptagen och de övriga medlem­ marna kanske är motvilliga till att släppa sina gamla roller.

4. Ibland löses detta genom att du som ny medlem blir marginaliserad och inte får någon egen roll. Ibland uppstår istället en omsocialisation, lite som i Hela havet stormar. Du vet leken där alla byter stol medan musiken spelar. Kollegorna börjar byta roller så att även du, den nya med­ lemmen, kan bli nöjd. Om det inte går att hitta en lösning, börjar du kanske förbere­ da dig för att lämna gruppen.

5. Nu har tiden gått och du har lämnat extra­ jobbet. Blivit en före detta medlem som antingen kan se tillbaka på gruppen med varma ögon, som minns sådant som var bra. Eller så lagras gruppmedlemskapet som en dålig erfarenhet.

Social lättja Som du säkert har märkt när du suttit i olika grupparbeten händer det ganska mycket i grupper – eller så händer ingenting. När det inte händer något alls i gruppen kan det bero på ett fenomen som kallas social lättja. Det innebär att större grupper kan få individens motivation att sjunka ibland.

Genom att titta på hur mycket var och en i en grupp bidrar med, upptäckte Maximilien Ringelmann att när en grupp har riktigt många medlemmar, minskar deltagarnas bidrag till resultatet. Ringelmann 201

Psykologi inlaga tryck.indd 201

2019-12-13 14:44

visade på det här genom att mäta hur mycket personerna i en dragkamp bidrog med. Att ingen tar ansvaret för att kaffekopparna sätts in i diskmaskinen på en arbetsplats, är ett exempel på när social lättja spelar in. Att ingen riktigt driver ett grupparbete framåt, är ett annat.

Vi tycks arbeta mindre effektivt med en uppgift som vi gör tillsammans med andra, om bara det gemensamma resultatet räknas. En förklaring är att gruppmedlemmarna tänker att alla gör så lite som möjligt vid gemensamma uppgifter, så därför gör man själv det också.

Dessutom är du ju anonym; det går inte att se vad var och en bidragit med. Kakinsamlingen till skolans basar blir troligtvis mindre om alla får ställa sina kakor på ett bord, än om varje bidrag ska bockas av. Om det dessutom inte finns någon självklar norm att jämföra sig med – så här mycket kakor brukar varje deltagare baka – är det lättare att sänka sin egen motivation, lättare att visa social lättja. Samtidigt kan det öka vissa gruppmedlemmars stress när de inte har något att jämföra sig med; de börjar överprestera istället.

Att lösa uppgifter i grupp När en grupp startar och särskilt om den har en tydlig uppgift, någonting som ska utföras, brukar gruppen nästan få som ett eget liv. Ibland säger man att den nybildade gruppens utveckling har stadier, att gruppen går igenom en process. Men den processen ser annorlunda ut jämfört med när en ny medlem kommer till en etablerad grupp, för nu är alla medlemmarna nya och gruppen har ännu inte riktigt blivit

202

Psykologi inlaga tryck.indd 202

2019-12-13 14:44

till. Den skapas under tiden som gruppmedlemmarna försöker ta sig i mål, försöker lösa uppgiften.

Gruppen behöver bli tillräckligt överens om vad som är målet med uppgiften och hur samarbetet ska ske, för att lösa sin uppgift. Det är många viljor som ska samsas. I skolan är det vanligt med grupparbete i olika former. Hur är det att hamna i en grupp som har placerats ihop (utan att få välja), respektive att få välja dem du ska jobba ihop med?

Vilka för- och nackdelar finns det med de olika sätten att få ihop en grupp?

Anna, Carla och Masoud ska inför klassen redovisa en bok som ingen av dem har läst särskilt noga. Just de tre har aldrig varit i samma grupp förut. De har bara vissa ämnen ihop och umgås inte på rasterna. Nu har de bara en dubbeltimme på sig att förbereda redovisningen. När de väl har hämtat kaffe, gått på toaletten och lagt ner telefonerna är det inte mycket tid kvar. Till sist börjar Anna berätta att hon bara har läst början. Då säger Masoud att han läst hela boken, men bara minns slutet. Carla säger att hon läst hela boken, de skulle de ju faktiskt göra tills idag! Tystnaden breder ut sig. Alla tre verkar vänta på att någon ska göra jobbet. Carla är den som blir mest stressad och tar till orda: ”Vi behöver göra bilder i Powerpoint.” Masoud blir riktigt upprörd: ”Man kan ju inte beskriva en roman med bilder.” Så vill inte han visa upp sig för läraren.

Anna är fortfarande tyst. ”Men hur ska vi göra då?” nästan skriker Carla.

Kommer du på något ett eget exempel, där det var svårt att få ihop gruppen eller komma fram till ett rimligt resultat? Vad var det som gjorde att ni lyckades eller kanske inte alls lyckades särskilt bra?

?

UPPGIFTER: 17 Vad innebär det att socialiseras in i en grupp? Beskriv det som händer då, till exempel när en grupp får en ny medlem. Har du upplevt något liknande?

18 Beskriv vad social lättja är och hur det kan påverka en grupp, till exempel vid ett grupparbete. Vad kan det annars bero på när inte alla försöker bidra till att uppnå målet med grupparbetet?

19 I exemplet med Anna, Carla och Masoud får vi inte veta hur grupparbe­ tet gick till slut. Kom med förslag på hur de kunde ha gjort för att bli en arbetande grupp. Hur kan de överbrygga gapen mellan sig och försöka nå ett resultat?

203

Psykologi inlaga tryck.indd 203

2019-12-13 14:44

Gruppen påverkas av ledaren Om det finns någon ledare i gruppen och hur den personen agerar, har betydelse för gruppen. Det finns både formella och informella ledare. En formell ledare är den som är utsedd att leda och ansvara för exempelvis en arbetsplats (rektorn) eller en klass (läraren). Ibland kan en stark gruppmedlem bli informell ledare, även om det finns en formellt utsedd chef. Ofta blir det en person som många lyssnar på eller tycker är kunnig.

En del ledare har en instrumentell ledarstil, vilket innebär att de mest är inriktade på att gruppen ska uppnå resultat. Andra ledare kan ha en mer emotionell stil och strävar efter att gruppen ska må bra och trivas. Vilken typ av ledare som är bäst beror på vad gruppen har för syfte och vilka medlemmar som ingår.

En del av ledarskapet handlar om hur ledaren förhåller sig till deltagarnas rätt att påverka. Ett klassiskt experiment gjordes av Kurt Lewin, i slutet på 1930-­t alet: Grupper av 10-åriga pojkscouter fick i uppgift att göra ansiktsmasker av papp. De vuxna ledarna uppträdde på olika sätt i grupperna. Den auktoritäre ledaren gav detaljerade order och negativ kritik, men också beröm. Den demokratiske ledaren gav anvisningar som syftade till att hjälpa gruppen att fatta egna beslut, kritiken var saklig och ledaren visade humor. Laissez-faire-ledaren (Låt-gå-ledaren) berättade bara vad uppgiften gick ut på och förhöll sig sedan passiv, om inte någon bad om hans hjälp. För att inte de vuxnas personlighet skulle påverka resultaten fick ledarna gå mellan olika grupper och använda alla tre ledarstilarna.

Så här blev resultaten av gruppernas arbete: De auktoritärt ledda gjorde flest pappmasker. Men de demokratiskt ledda gjorde de finaste maskerna. De kunde dessutom med gott resultat arbeta vidare på egen hand även om ledaren lämnade dem ensamma.

Det kunde inte de auktoritärt ledda. Låt-gå-gruppen fungerade dåligt i de flesta avseenden – den hade sämst resultat både när det gällde kvalitet och kvantitet.

Trivseln och stämningen var bäst i de demokratiskt ledda grupperna. Där var pojkarna vänliga och berömmande mot varandra, medan aggressiviteten var hög i de båda andra grupperna. Där fick ofta ”syndabockar” ta emot de andras fientlighet. I de auktoritärt styrda grupperna reagerade pojkarna antingen med underkastelse eller med fientlighet.

204

Psykologi inlaga tryck.indd 204

2019-12-13 14:44

I verkliga livet förekommer sällan sådana här ledarstilar i ren form, det vanligaste är att ledare blandar stilarna. Men Lewins experiment fick stor uppmärksamhet.

?

UPPGIFTER 20 Namnge de tre ledarstilarna som nämns och beskriv dem. Hur skiljer de sig åt?

21 Varför tror du att auktoritärt ledarskap gav bäst resultat vad gäller kvantitet, och demokratiskt ledarskap vad gäller kvalitet? Vilka av de tre ledarstilarna i experimentet har du erfarenhet av? Ser du några skill­ nader mellan hur det ledarskapet beskrivs här och hur du upplevde det i verkligheten?

22 Har du träffat på ledare som använder någon av ledarstilarna inom exempelvis idrott, fritidsintressen, släkten eller liknande? Hur påverkar det gruppens sätt att vara och arbeta på?

23 Finns det något sammanhang där ett auktoritärt ledarskap skulle kunna ha klara fördelar? Varför eller varför inte?

205

Psykologi inlaga tryck.indd 205

2019-12-13 14:44

Konformitet, lydnad och auktoritet Hur kommer det sig att gruppen ofta får bestämma? Att vi som in­ divider anpassar oss efter vad vi tror att gruppen tycker? Ofta handlar det om en önskan att bli accepterad av gruppen och att inte väcka dess missnöje. Det som ibland kallas för grupptryck behöver inte vara uttalat – det kan finnas i individens egen föreställning om vad gruppen vill. Vad du tror är gruppens normer påverkar hur du beter dig. Det beror också på att individen använder gruppen som sin informationskälla, ser gruppen som en kunskapsbank. Därför är du mån om att göra det du uppfattar som rätt, följa den linje du uppfattar som den riktiga. Om medlemmarna i en grupp har tagit efter och liknar varandra, kallas det för att konformiteten (likformningen) är hög.

Att hoppa eller inte hoppa? Vilken betydelse har grupptrycket för ditt beslut?

206

Psykologi inlaga tryck.indd 206

2019-12-13 14:44

Trots att vi lever i ett land som betraktas som individuellt snarare än kollektivt, är de flesta av oss kluvna. Å ena sidan hyllar vi hjältar som modigt går sin egen väg, som stolta slåss för en ståndpunkt som inte andra delar men som i efterhand visar sig vara den rätta. Mahatma Gandhi (indisk frihetskämpe och förespråkare för icke-våld), Stål­ mannen (en av de första seriehjältarna), Edward Snowden (som läckte hemliga dokument) och Malala Yousafzai (som stred för flickors utbildning i Pakistan) är exempel. Å andra sidan är vi inte särskilt förtjusta i människor som avviker, som inte kan acceptera gruppens normer eller ställer sig utanför samhället.

I ett experiment jämförde forskare hur de tillfrågade reagerade på tre olika roller/beteenden hos en gruppmedlem: 1) en som anpassar sig till gruppens åsikt, 2) en som har åsikter som går tvärt emot gruppens och 3) en som börjar i opposition mot gruppen men senare går över till gruppens åsikt. Resultaten visade att deltagarna mest uppskattade dem som anpassade sig till gruppens åsikt. Ju närmare slutet på en diskussion som någon visade upp en åsikt som gick tvärt emot gruppens (beteende 2), desto mer avvisad blev hen av gruppen. Det beror troligen på att det då var för sent för gruppen att enas om en gemensam åsikt. Toleransen mot den som går emot gruppen verkar därför minska i takt med att gruppen fråntas illusionen om att alla kommer kunna bli överens. För att bättre förstå det här ska vi presentera ett omtalat experiment kring konformitet.

Asch och konformiteten Forskaren Solomon Asch gjorde sitt berömda konformitetsexperiment redan på 1940-talet. Själva upplägget var ganska enkelt och har upp­ repats i olika versioner genom åren med liknande resultat.

Sju till nio personer fick se ett kort med tre olika långa linjer på, tillsammans med ett separat kort med bara en linje på. Försökspersonerna skulle visa vilken av de tre linjerna som var lika lång som den ensamma linjen. Uppgiften var så lätt att i vanliga fall var det mindre än en procent som gjorde fel.

Men i Aschs upplägg var alla deltagarna utom en informerade om att svara på ett visst sätt. Den ovetande placerades så att han svarade näst 207

Psykologi inlaga tryck.indd 207

2019-12-13 14:44

sist, efter att ha hört de andras svar. Till att börja med svarade de förberedda deltagarna rätt, så att den verkliga försökspersonen inte skulle misstänka något. Sedan började de samstämmigt att peka ut en annan linje än den rätta.

Vad Asch ville se var hur många försökspersoner som anpassade sig efter gruppen. Experimentet upprepades flera gånger med olika försöks­ personer, för att få fram ett brett underlag. Av försökspersonerna var cirka en fjärdedel helt självständiga (svarade oberoende av gruppen), medan lika många gav samma svar som gruppen – trots att svaret helt tydligt var felaktigt. Resten av försökspersonerna gav upp efter någon eller några gånger.

Vid intervjuerna efteråt uppgav de ”konforma” olika anledningar till att de hade anpassat sitt svar till resten av gruppen. En del ansåg att det måste ha blivit något fel på deras ögon – alla de andra kunde inte ha fel.

Andra trodde nog att de själva såg rätt, men tyckte helt enkelt att det var för jobbigt att vara avvikare.

Det som gjort studien känd är att så många följde majoriteten, trots att det gick emot deras egen bedömning. Det fanns ju inga hot! En förklaring är att våra grundläggande behov styr oss – tänk på Maslows behovstrappa på sidan 168. Gruppen hjälper oss till trygghet, kontakt och uppskattning. Förr var den även nödvändig för att tillfredsställa fysiologiska behov av mat, vatten och omsorg. Det är inte bara gruppens acceptans som individen behöver, utan även dess gemensamma kunskap.

Det är alltså svårt att stå emot en grupps påverkan, grupptrycket.

Säkert har du egna exempel på när du gett med dig trots att du visste att ditt alternativ var bättre, roligare eller säkrare. Asch experiment gjordes om för inte så länge sedan. Deltagarnas hjärn­aktivitet följdes då med magnetkameraröntgen. Det syntes en tydlig skillnad mellan deltagare som gav efter (för gruppen) och de som stod emot. De senare visade rejält med aktivitet kring amygdala i hjärnan. Som du läst är det ett område som förknippas med känslomässigt obehag och smärta.

Det gör helt enkelt ont att gå emot gruppen!

Aschs experiment har kritiserats, som de flesta experiment som har förvånande resultat. Kritiker menar att det inte går att jämföra med en verklig situation, eftersom en människas åsikter och värderingar sitter mycket djupare än uppfattningen om olika linjers längd. Det skulle 208

Psykologi inlaga tryck.indd 208

2019-12-13 14:44

Att våga gå sin egen väg. Vem inspirerar dig?

ha varit intressantare om experimentet hade testat människors åsikter om fri abort, politik eller annat viktigt. Då hade kanske inte deltagarna gett efter så lätt. Mot detta går att invända att även om ens åsikt om linjers längd inte känns viktig, kostar det inte heller något att hålla fast vid den. I verkliga livet borde också grupptrycket från vänner och arbetskamrater vara starkare än i en experimentgrupp. Trots allt är det förvånande att gruppens påverkan på individen var så stark.

Experimentet har också varierats så att försökspersonen först är ensam i sin uppfattning men sedan får en bundsförvant, före försöks­ personen avger sitt eget svar. Det visade sig att andelen självständiga försökspersoner ökade kraftigt när de fick en bundsförvant, och än mer när de fick två. Det kan bero på att gruppens ”makt” minskar, men också på att individens upplevelse av att gruppen vet bäst, påverkas.

För vilken av grupperna – den gamla eller den nya med den avvikande meningen – har ”rätt”? Det är alltså mycket viktigt att ha åtminstone en liten grupp med sig, för att stå för en avvikande åsikt.

Liknande experiment har gjorts för att undersöka om konformiteten ökar eller minskar när deltagarna får belöningar för att de svarar rätt. Det visade sig då att konformiteten minskade. En förklaring till 209

Psykologi inlaga tryck.indd 209

2019-12-13 14:44

det kan vara att försökspersonens motivation att hjälpa gruppen ökade, varför det blev värt att gå emot gruppen. Så fungerade det om uppgiften var lätt att svara på för då litade försökspersonerna på sitt eget omdöme. Om uppgiften däremot var svår medförde belöning att konformiteten ökade. Om mycket stod på spel och uppgiften var knivig valde försökspersonerna att följa gruppen.

Forskare har gått igenom en rad undersökningar av konformitet som gjorts i USA mellan 1951 och 1990. De fann att graden av konformitet har minskat. Sannolikt är det en följd av att individualism numera premieras högre i det amerikanska samhället. Och kanske har samma utveckling skett i Sverige.

Den unga kvinnan protesterar mot USA:s krig i Vietnam. Ett foto som är lika aktuellt idag.

210

Psykologi inlaga tryck.indd 210

2019-12-13 14:44

Lydnad och dess konsekvenser Du har nu läst om flera experiment där grupper och individer agerar och presterar olika beroende på vilken grupp de tillhör, hur situationen riggas och vad ledare uppmanar till. Två andra sådana klassiska socialpsykologiska experiment är The Stanford Prison Experiment (sök på internet så hittar du mer om det) och Milgrams lydnadsexperiment. Alla dessa studier väcker frågor om hur självständiga vi är som individer och vad som får oss att lyda.

En del forskare har påpekat att det finns många som gör sig skyldiga till grymheter i krig – utan att de är beordrade till det. Inom en del militära förband tränas soldater systematiskt till mord och tortyr. Det är en förklaring. En annan kan vara rasism och hat mot andra folkgrupper. Många tyskar deltog alldeles frivilligt i judeutrotningen,

Läs om Milgrams lydnadsexperiment på nok.se/levanderspsykologi

211

Psykologi inlaga tryck.indd 211

2019-12-13 14:44

liksom många i Rwanda mördade och torterade sina grannar. Det finns alltså flera förklaringar till varför människor är villiga att skada andra. Vår villighet att lyda auktoriteter är en av dem. Jämför med texten om så kallat onda handlingar i kapitel 6.

Amerikanen Herbert Hirsch har i en undersökning lyft fram, att förutom auktoritetens betydelse (ordergivarens kraftfullhet och inflytande), är det två sociala processer som tycks öka risken för folkmord. För det första ökar risken vid ett mekaniserat och väldigt styrt förlopp, där det finns starka inslag av rutinmässighet (som i förintelseläger under andra världskriget eller i Kambodja under de röda khmererna). För det andra är det vanligt i folkmord att för­övarna på ett organiserat vis får offren att inte ses som människor. Individuella attribut som kläder tas bort och förövarna framställer offren som djur – som dumma massor snarare än kännande individer. Genom att vägra se det mänskliga i offren, kan förövaren bryta mot sin privata moral. Den gäller ju inte offren eftersom de inte är ”riktiga människor”.

?

UPPGIFTER 24 Har du exempel på situationer som påminner om Aschs experiment?

Har du känt trycket att göra som gruppen – fastän det egentligen inte funnits något uttalat krav på dig? Hur blev det för dig i den situatio­ nen och hur kan du förstå det nu i efterskott?

25 Vad tänker du krävs för att gå emot starka krafter och samhällsnormer, det vill säga gruppen, så mycket som Edward Snowden och Malala Yousafzai gjort? De har fått offra mycket av sitt personliga liv efter att de gjorde sina val. Är det särskilda egenskaper eller är det situationen de befann sig i som fick dem att agera som de gjorde? Vad skulle du behöva för att orka gå emot en för dig viktig grupp av människor?

26 Vad tror du skulle kunna få dig att göra något som är skadligt för an­ dra? Vad i situationen, ledarskapet eller gruppen kan få människor att gå över sina moraliska gränser? Använd allt du har läst om socialpsykologi i ditt svar.

27 Går det att etiskt motivera att göra sådana experiment idag, som du har läst om här? Varför eller varför inte?

212

Psykologi inlaga tryck.indd 212

2019-12-13 14:44

?

AVSLUTANDE UPPGIFT

Normer och social kontroll Förklara vad en norm är och ge exempel på olika sådana. Resonera kring varför människor följer normer respektive vad som händer när någon bryter mot en norm. Använd dig av begrepp som social kontroll och sanktioner i ditt resone­ mang. Hur skulle det vara att leva i ett samhälle som helt saknade normer?

Att hantera olikheter Använd socialpsykologiska begrepp som stereotyp, generalisering och stig­ matisering för att förklara varför människor reagerar på det främmande. Ge exempel ur ditt vardagsliv. Välj ut något av perspektiven (kapitel 2–5) och för­ sök formulera hur perspektivet skulle förklara att vi reagerar på det som upp­ levs främmande. Ställ denna förklaring mot din socialpsykologiska förklaring (första uppgiften). Finns det likheter och vilka är skillnaderna? Argumentera för den förklaring som du föredrar.

Attityder Resonera kring fördelar och nackdelar med attityder. Ge exempel på när de är bra att ha och när de fungerar sämre. Hur skulle du beskriva skillnaden mellan att ha en attityd och att ha en åsikt om något? Hur kan du göra för att en åsikt ska vara mer än en attityd – vad krävs av dig då?

Vad händer i grupper?

Beskriv vad som händer i en grupp när det kommer en ny medlem. Vad avgör om medlemmen kommer att stanna i gruppen eller inte? Redogör för social­ psykologiska förklaringar till att det kan vara svårt att gå emot det som upp­ fattas som gruppens åsikt eller önskan. Beskriv också varför du håller med om dessa förklaringar – eller varför du inte gör det.

Varför människor anpassar sig Människor i grupp uppför sig ibland annorlunda än de skulle göra som en­ skilda individer. Detta sker också i våldsamma konflikter mellan grupper (fot­ bollshuliganer eller soldater, till exempel). Förklara vad som händer genom att använda några av följande begrepp: social kontroll, konformitet, massa, social identitet, ledarskap, auktoriteter och sociala processer vid folkmord (Herbert Hirsch). Argumentera för vilka faktorer du bäst tror förklarar sådana destruktiva processer. Sett ur en socialpsykologisk synvinkel, vad skulle be­ hövas för att stoppa våld mellan grupper?

213

Psykologi inlaga tryck.indd 213

2019-12-13 14:44

Psykologi Levanders Psykologi 1 + 2a med nyskrivna kapitel och aktuella teman visar hur psykologiämnet kan hjälpa eleverna att förstå sin samtid. Konstbilder och foton väcker tankar och inbjuder till samtal. Språk, rubriker och struktur har bearbetats för att stötta läsningen och uppmuntra till jäm­förelser och resonemang.

Uppgifter och centrala begrepp • Varje kapitel inleds med det centrala innehållet i punktform och avslutas

med resonerande uppgifter som prövar innehållet.

• Genom kapitlen finns kontinuerligt uppgifter som stöttar eleverna att sammanfatta och resonera kring innehållet samt koppla till sina egna erfarenheter.

• Centrala begrepp är tydligt markerade och förklaras både i texten och i separat ordlista.

Extramaterial på nok.se/levanderspsykologi

Fördjupande texter • Ordlista med centrala begrepp Introduktionsfilmer till perspektiven • Quiz Fallbeskrivningar med kommentarer Lärarstöd med lektionsförslag och övningar

ISBN 978-91-27-45366-1

9 789127 453661

Psykologi omslag slutgiltig 2.indd 3

CORNELIA SABELSTRÖM LEVANDER MARTIN LEVANDER • LISA LEVANDER

Levanders Psykologi 1 + 2a ger läsaren både bredd och djup i sina nya kunskaper. Några utgångspunkter är särskilt centrala: Genom att jämföra och värdera olika psykologiska perspektiv introduceras ett granskande sätt att tänka kring psykologi. Boken inbjuder till reflektion över egna erfarenheter och på så sätt kopplas psykologiämnet till både individen och omvärlden. En annan utgångspunkt är arvet och miljöns betydelse, liksom hur samhällets utveckling kan förstås utifrån en psykologisk syn­vinkel.

Så klart finns kapitel om hälsa och ohälsa kvar samt hur psykiska svårigheter kan behandlas, men nu i aktuell form.

Psykologi 1+2a

Att förstå människan och samtiden

LEVANDERS

LEVANDERS

LEVANDERS

Psykologi CORNELIA SABELSTRÖM LEVANDER MARTIN LEVANDER • LISA LEVANDER

1+2a 2019-12-13 15:00