9789113132952

VÅRDA OCH RESTAURERA

Alla material i ett hus förändras med tiden. Entrédörrar, portar och fönster utsätts precis som övriga delar av fasaden av sol, vind och fukt som bryter ner materialen. Färglagret bleks, små sprickor blir så småningom flagor som faller ner. Träet torkar och kan få sprickor – eller blir tvärtom fuktigt och sväller. Järn som förlorat färg- och rostskyddslager blir rostigt och gropigt. Glas utsätts förstås för fukt och vatten, kemikalier och luftens koldioxid, men till skillnad från de andra materialen sker ingen nedbrytning som är märkbar för det mänskliga ögat.

Om glas får repor eller spricker är det en mekanisk skada orsakad av yttre våld, och att glasmassan rinner i gamla fönster är en myt.

Invändigt är det vanligtvis vi människor påverkar nedbrytningen. Vi rör oss i husen, nöter trösklar, karmar och foder med händer, fötter och våra husdjurs tassar. Det spills, kladdas, torkas och tvättas vilket påverkar ytorna. När vi leker, bråkar, städar, möblerar om eller flyttar uppstår repor och slagmärken.

Hur lång tid det tar för ett material att brytas ner beror bland annat på husets läge och utsatthet för sol, vind och skugga, materialets och hantverkets kvalitet samt den mänskliga faktorn: hur vi beter oss i huset. Vissa material kan faktiskt slitas för hårt på grund av städning med starka rengöringsmedel, så i museimiljöer eller andra hus med höga kulturhistoriska värden brukar det finnas noggranna städinstruktioner för att inte städa sönder ytskikten.

Dörrar och fönster kan förändras på ett sätt som gör att ålderstecknen ger ett värde. Det kallas patina och är både en estetisk och en taktil upplevelse. Det är något som antikexperterna sätter stort värde på när det gäller möbler och föremål, och arkitekturintresserade uppskattar samma sak när det gäller hus. Oftast handlar det då om så kallade

En skåpsdörr i pärlspont med en ljust blågrön nyans som, precis som den smala pärlspontpanelen, är karaktäristisk för det tidiga 1900-talet. Dörren har fin patina längs kanten efter att ha öppnats och stängts i många decennier. Dörren till höger är en spegeldörr, även den från tidigt 1900-tal. Båda dörrarna har kammarlås.

naturliga material som åldras: trä, sten, lertegel, kalkputs och traditionella färgtyper som linoljefärg, äggoljetempera, limfärg, lasyrer och drickamålningar. Det kan till exempel finnas patina i takmålningar som har blekts genom åren, vackra gamla tapeter som har gulnat, en dörr där färgen har nötts bort runt handtaget, eller en trappa där det blivit som en stig av alla fötter som satts ner på samma ställe. En tröskel eller en golvplanka som har gröpts ur eller en handledare i en trappa som har blivit blank och len genom att ha nötts i över hundra år är konkreta spår av människorna och deras historia.

Patinan ger oss perspektiv på tiden som kan väcka eftertanke och förundran. De historiska spåren skapar känslan av att huset äger en själ, och därför bör de bevaras vid restaurering.

VANLIGA SKADOR

Skador är – till skillnad från patina – oönskade förändringar som ger en konstruktionsmässig försämring. En del av syftet med fönster och dörrar är att hålla vädret och objudna gäster utanför husets väggar. Dörrar och fönster bör vara i så pass god kondition att de kan öppnas och stängas. Om det inte går kan anledningen antingen vara att själva dörrbladet eller fönsterbågen har slagit sig och blivit skev så den tar i karmen, eller att huset har satt sig, alltså att det har uppstått förskjutningar i konstruktionen. Orsakerna behöver i så fall utredas.

En dörr som inte går att stänga eller ett fönster med trasigt glas gör att insekter, möss och fåglar lätt tar sig in och kan förorena och ställa till med skada i huset. Öppningarna gör dessutom att

Ett uthus med skeva fönster, några trasiga spröjs och bortfallna glasrutor.

regn, snö och hagel blöter ner både golvet innanför, fönsterbågen och dörrkarmen, och ignoreras problemet kan skadan bli allvarligare och påverka husets konstruktion. När det gäller ödehus som har stått utan omtanke under en längre tid är det till exempel inte ovanligt att trasiga fönster har orsakat skador på timmerstommen under fönstret. Trasiga fönster tycks också locka fram mänskliga vandaler som hjälper naturens gång på traven genom att förstöra huset ytterligare.

GÖR EN BESIKTNING

Ett fönster eller en dörr med trasigt glas, sprucket kitt och flagande färg kanske ser ut att vara redo för soptippen, men ofta går skadorna att åtgärda. Gör besiktningen både utifrån och inifrån. Om dörren inte har glas är det bara att hoppa över stegen som handlar om glas och kitt.

GLASET

Saknas någon glasruta? Har glaset sprickor eller har det gått skärvor? Sitter det löst om du trycker försiktigt på det? Glasrutor går att byta!

KITTET

Är kittet homogent och påstruket jämnt eller ser det ut att vara en blandning av olika typer? Om det är ojämnt och är kladdigt påstruket, har stora sprickor eller bortfallet material, behöver det tas bort och ersättas med nytt linoljekitt.

FÄRGEN

Lossnar färgen och hur ser flagorna i så fall ut? När linoljefärg åldras bildas små relativt diskreta krackeleringar som brukar likna ett rutmönster. När moderna vattenburna färgtyper – även kallade plastfärger – åldras brukar det bli blåsor som sedan spricker och lossnar i långa sega remsor. Oavsett färgtyp kan flagnande färg skrapas bort och fönstret eller dörren målas om.

JÄRNBESLAGEN

Undersök om järndetaljer som lås, vred, trycken, nyckelskyltar, gångjärn och hörnbeslag sitter fast. Pilla lite på dem med en skruvmejsel för att se om de glappar. I så fall kan man försöka dra åt skruvarna. Järnbeslag

kan rosta; speciellt utsatta blir de om den skyddande färgen har flagat. Titta och känn på ytan. Är den slät och färgskiktet intakt är järnbeslaget troligtvis i bra skick. Om ytan är skrovlig av rödbrun rost behöver järnet rostskyddsbehandlas. Samma sak gäller hela fönsterbågar tillverkade av gjutjärn.

TRÄET

Trä utomhus blir väderbitet och grånar om det inte har färg som ett ytskikt som offrar sig. Att träet är grått betyder inte att det är dåligt. För att veta vilket skick träet är i behöver du känna med en kniv. Stick med knivsudden på olika ställen; oftast uppstår rötskador på bågarnas och karmarnas bottenstycken eller i nederdelen på ett dörrblad. Om knivbladet kan föras in flera millimeter i trämaterialet och det känns svampigt och mjukt eller kexigt och sprött är det rötskadat. Om det känns hårt, stumt och fast är det friskt. Ett traditionellt fönster eller en dörr av massivt trä som har fått rötskador kan lagas genom att de skadade delarna tas bort och skarvas ihop med nya.

TÄTNINGEN

Känn med händerna på insidan av fönstret eller dörren. Blåser det in någonstans? Ett sätt att upptäcka drag är att tända ett ljus och hålla lågan nära anslutningen mellan fönsterbågen eller dörrbladet och karmen. Om lågan fladdrar kraftigt är det

Ovan: Vid en skadebesiktning undersöks både insidan och utsidan. På det här 1700-talsfönstret med bevarade hörnbeslag har rosten börjat krypa fram. En ruta är trasig och kittet är sprucket på olika ställen. Här är det läge att ta bort löst sittande färg och kitt, byta ut det trasiga glaset mot ett helt blåst glas, kitta om rutorna, rostskyddsbehandla beslaget och måla om.

Nedan: Ett sätt att undersöka drag från eventuella springor, förutom att känna med händerna, är att föra en ljuslåga sakta och systematiskt över insidan av fönstret. En fladdrande låga indikerar var utomhusluften blåser in.

sannolikt en glipa. Ett traditionellt sätt att slippa dragiga fönster och dörrar är att sätta en tätningslist av ull eller lin där innanfönsterbågen eller dörrbladet möter karmen och mittposten. Vissa föredrar tätningslister av gummi eller silikon. Hur som helst behöver tätningslisterna ses över med jämna mellanrum så att de inte har släppt eller blivit för slitna och förlorat sin form och tätningsförmåga. Då är det dags att byta!

FÖRSTA HJÄLPEN

Ibland kräver ett gammalt hus många arbetsinsatser och utgifter på samma gång. Då kanske det inte finns ekonomiskt utrymme att köpa in en tjänst som fönsterrenovering, och du kanske inte kan prioritera att själv göra en totalrenovering av alla fönster och dörrar. Men det finns åtgärder för att åtminstone bromsa upp förfallet något så inte skadorna förvärras alltför snabbt. Här kommer några förslag på första hjälpeninsatser.

SKYDDA

Om du har ett fönster eller en dörr med trasigt glas, eller som läcker in snö- eller regnvatten på annat sätt, bör du så fort som möjligt sätta över en skyddande skiva i väntan på renovering. Det kan till exempel vara en spånskiva, plywood eller hårdplast. Mjuk plast, som sopsäckar eller byggplast fungerar sämre. De fångar lätt vinden och brukar slitas sönder snabbt. Skivan kan monteras på delar av eller över hela fönstret.

Gäller det en entrédörr som måste användas dagligen är det svårare att hitta en provisorisk lösning. Fundera över om det går att hänga av den trasiga dörren och sätta dit en tillfällig dörr eller en skiva på gångjärn så länge.

OLJA

Är kittet trasigt, om färgen flagar och träet är fnasigt och har torrsprickor, och kommer det att dröja ett par år innan du kan prioritera en helrenovering, är en minimiåtgärd att olja in fönstren eller dörren. Linolja gör att träet blir mer motståndskraftigt mot fukt och starkt uttorkande sol.

OLJA

Om fönstren eller dörren har grön algpåväxt är det lämpligt att börja med en tvätt, annars kan det momentet uteslutas. Tvätta trädelarna, beslagen och eventuellt fönsterkitt med en svamp, trasa eller mjuk borste doppad i ett par droppar diskmedel utspätt i vatten. Torka av med trasa och låt torka.

Det finns både rå linolja och kokt linolja av olika märken, bland annat från Ottossons färgmakeri, Claessons trätjära och Gysinge centrum för byggnadsvård. Tillverkarnas instruktioner skiljer sig något, så läs på förpackningen.

Häll upp linoljan i en burk och pensla på träet, beslagen och kittet. Låt oljan absorberas under en knapp timme och torka sedan bort eventuellt överflöd med en trasa.

Lägg trasan i vatten eller bränn upp den omedelbart eftersom textilier eller papperstussar med linolja på sig kan självantända.

Oljan mättar träet och gör att fönstret eller dörren blir mer motståndskraftig mot väder och vind.

KOMPLETTERINGSKITTA

Vid en helrenovering tas allt kitt bort och ersätts med nytt. Ett förslag på en första hjälpen-åtgärd är att göra en kompletteringskittning. Ta en kniv och pilla bort det kitt som sitter löst eller där det har släppt mot fönsterrutan. En grovdammsugare kan vara till stor hjälp för att få bort löst material. Tvätta och olja sedan alla kittfalsar som saknar kitt – om du inte passar på att olja hela fönstret som i beskrivningen ovan. Använd linoljekitt, knåda det mjukt enligt tillverkarens instruktioner och fyll kittfalsen med hjälp av en kittkniv. Vissa har erfarenhet av att den här metoden har fungerat i flera år, andra har upplevt att det snabbt bildas sprickor mellan det gamla och det nya kittet – det kan vara olika på olika fönster.

JUSTERA

Om fönstret eller dörren har uppenbara glipor, eller om det är mycket friktion mot karmen när du försöker öppna eller stänga, är det läge att justera passformen. Kontrollera så att gångjärnen sitter fast, skruva åt dem om det behövs och smörj dem med universalfett genom att lyfta dörren och stryka på ett tunt lager på gångjärnstapparna. Torka bort överflödigt fett. Använd inte smörjolja då den lätt orsakar rinnande oljefläckar på dörr och karm.

En relativt vanlig skada är att gångjärnens eller hörnbeslagens skruvar har rostat sönder, eller att skruvhålen har blivit för stora på grund av att fukt har tagit sig in under järnbeslagen. Pröva att byta till något grövre skruvar. Funkar inte det kan ett stycke trä behöva bytas för att det ska gå att göra nya hål.

Ett traditionellt träfönster med en innerbåge ska sluta tätt mot fönsterkarmen och mittposten, medan ytterbågen ska ha glipor på någon millimeter på alla fyra sidor för att motverka kondens. Testa att köra in ett rakblad eller en tunn knivsudd. Putsa av med en hyvel där det är för tätt, eller trä på så kallade slitringar på gångjärnen för att få upp fönsterbågen eller dörrbladet några millimeter. Sätt en tätningslist där innerbågen möter karmen och mittposten för att få en tätslutande passform in mot rummet.

Ett föredömligt sätt att sätta en skiva över ett fönster som började läcka in vatten under ett oväder. Huset skulle precis stängas för vintern när läckaget skedde. Husägaren tog vad som fanns till hands och hittade en bit sinuskorrugerat plasttak som skruvades över fönstret i väntan på renovering till våren. Foto: Hanna Nygren

HELRENOVERING

Ibland – om skicket är alltför dåligt för att första hjälpen ska vara till någon nytta – behövs en totalrenovering av ett fönster eller en dörr. Det kan gälla hus som har stått öde en längre tid, fönster och dörrar i dåligt skick som köpts från återbruksmarknaden, eller som av någon anledning inte har underhållits kontinuerligt.

I stora drag består renoveringen av två faser: första fasen är borttagning av skadat material, den andra fasen är återuppbyggnad. Det finns många olika metoder inom de här faserna. Både yrkesverksamma fönsterhantverkare och lekmän hittar sina favoritverktyg och material, och det finns många sätt att göra rätt på. När det gäller blyinfattade fönster bör man dock anlita en expert, dels för att de förmodligen är av högt kulturhistoriskt värde, dels för att hantering av bly kräver en rad säkerhetsåtgärder.

Se den här beskrivningen som inspiration och använd den för att på ett ungefär kunna beräkna arbetsinsatsen. Kontakta en fönsterhantverkare, glasmästare eller snickare med inriktning på fönsterhantverk som besiktigar dina fönster och som kan ge skräddarsydda råd. Vill du sedan göra jobbet själv kan du komplettera med tips från andra böcker eller artiklar. Kolla videor på till exempel Youtube eller Instagram för att se rörliga bilder av olika moment. Gå gärna en kurs i fönsterrenovering. Kurser, workshops och andra arrangemang brukar taggas med #fönsterrenoveringensdag på Instagram, Facebook och X/Twitter. Fönsterrenoveringens dag infaller den 30 maj varje år; läs mer på fonsterrenoveringensdag.se.

Känns arbetet övermäktigt? Låt en av alla professionella fönsterrenoverare göra jobbet! Många av dem är småföretagare på landsbygden, men oavsett firmans storlek och geografiskt läge bidrar du till att skapa sysselsättning och att efterfråga yrkeshantverket genom att köpa deras tjänster.

Beskrivningen här avser fönsterrenovering men kan också användas för dörrar som inte är glasade. Ska du restaurera en oglasad dörr är det bara att fokusera på delarna i beskrivningen som avser trä och järnbeslag och hoppa över stegen som avser kitt och glas.

Arbetsstation på bockar. Ha fönsterbågen eller dörren liggande på arbetsbockar i bekväm höjd, och fäst med tvingar så det blir säkert och stabilt medan du jobbar.

1. Dokumentera

Fotografera huset i helbild och fönstren i närbild före renoveringen. Förutom att bilderna är till stor hjälp om du stöter på problem under processens gång kan de vara ett mentalt stöd om orken tryter och du behöver påminnas om hur mycket du har hunnit – inte bara hur mycket jobb som återstår. Fotograferingen ger dig också ett datum för när arbetet påbörjades, och det kan vara intressant för att se hur många år material som kitt och färg håller innan det är dags för underhållsarbete.

2. Skydda

Häng av fönsterbågen eller dörrbladet. Är fönstret spikat i stället för att sitta på gångjärn, lokalisera spikskallarna genom att följa bågens ytterkant. Oftast är de övermålade och kan vara svåra att upptäcka.

Om du ska renovera ett fönster eller en dörr kan du sätta en skyddande spånskiva, plywood eller hårdplast över fönster- eller dörröppningen under renoveringen. Eller ett så kallat fönsterparaply i kraftig textil som är regn- och vindtätt. Ska karmen renoveras på plats behöver skyddet vara enkelt att ta bort, eller sättas på ett sätt som gör det möjligt att komma åt karmen med skyddet kvar.

Fundera över arbetsgången. Vill du ta ut och renovera alla fönster på samma gång eller göra ett enstaka i taget? Med tanke på torktiderna för målningen kan den totala tiden förkortas om flera fönster målas på samma dag och alltså också torkar samtidigt. Å andra sidan tar förarbetet tid, vilket innebär att ett fönsterskydd kan komma att behöva sitta länge. Till sist är det också en fråga om hur mycket plats som finns för en fönsterverkstad, vilket kan vara en utmaning för en vanlig husägare med begränsat utrymme på tomten.

3. Märk upp

Är det många fönster som ska renoveras är det viktigt att märka upp dem för att de ska kunna monteras tillbaka på samma ställe. Gamla hus är lite sneda och vinda och fönsterbågarna kan ha passats in i respektive karm. Det kan bli onödigt mycket justeringsjobb om bågarna byter plats, så dokumentera ordentligt var varje båge ska sitta.

Det finns många system för uppmärkning och viktigast är att du använder ett som du förstår – och att du är konsekvent. Ett förslag är att utgå från husets huvudentré och gå medsols. Du börjar alltså med

Ovan till vänster: Fotografera innan du påbörjar restaureringen för att dokumentera utgångsläget.

Ovan till höger: Fönsterparaplyer är ett sätt att täcka fönsteröppningarna under tiden bågarna renoveras på verkstad.

Till vänster: En OSB-skiva har skruvats upp i samband med att entrédörren hängts av för att renoveras. Under tiden använde familjen en annan ytterdörr.

fönstret vänster om entrédörren och kallar det A:1. Finns två eller fler bågar i varje karm gör du markeringar som visar i vilken ordning de sitter, till exempel A:1 vä (vänster), A:1 mi (mitten) och A:1 hö (höger).

Nästa fönster i medsolsriktning får benämningen A:2. A står för entréplanet; har huset en övervåning kan fönstren där kallas B:1, B:2 och så vidare. Eventuella källarfönster kan heta X:1, X:2. Rista in markeringen eller skriv med vattenfast penna på bågens övre kant, inte på glaset. Den som är riktigt ambitiös skruvar fast en liten namnbricka. På gamla fönster kan man ibland se inristningar med romerska siffror någonstans på bågens kant. Gör markeringen på samma ställe och åt samma håll på alla bågar, till exempel på överstyckets topp. Det underlättar att vara konsekvent, dels för att hitta markeringen, dels för att veta åt vilket håll bågen ska sitta. Är det en båge som spikas fast, och alltså inte har gångjärn som ger en ledtråd om riktningen, skulle det annars kunna hända att den återmonteras upp och ner.

Tänk också på att göra markeringen på ett sätt så du inte riskerar att slipa bort eller måla över den. Av den anledningen är en inristning eller skruvad namnskylt säkrare än en penna. Att skriva på en tejp kan vara vanskligt eftersom tejpen riskerar att lossna, speciellt från målade eller smutsiga ytor. Vill du vara riktigt noggrann kan du även markera fönstrens beteckningar på ett fotografi eller på en ritning av huset.

Om glasrutorna är hela och ska återmonteras men behöver plockas

Uppmärkning av fönsterrutor som får ny blyspröjs och nytt kitt. I det här fallet var det bara ett fönster som skulle restaureras, så numreringen av glasen blev enkel. Siffrorna 1–12 skrevs på en tejp som kan tas bort utan att lämna klister efter sig.