le monde
diplomatique
globaliseringsatlas Globaliseringsatlaserna ger underlag så att läsaren blir bättre rustad att kunna dryfta samtidens stora frågor. Globaliseringsatlaserna visar hur historien speglar sig i nutiden. Globaliseringsatlaserna innehåller precisa analyser och tydliga sammanfattningar kompletterade av internetlänkar där läsaren kan hitta mer information om problemställningarna.
Globaliseringsatlaserna har tagits fram av den franska månadstidskriften Le Monde diplomatique. I serien ingår följande volymer: Globaliseringsatlas – Långvariga konflikter Globaliseringsatlas – En hotad planet Globaliseringsatlas – En ny geopolitisk epok Globaliseringsatlas – Vinnare och förlorare Globaliseringsatlas – Asiens uppsving
ISBN 978-91-40-65231-7 ISBN 978-91-40-65228-7 ISBN 978-91-40-65229-4 ISBN 978-91-40-65230-0 ISBN 978-91-40-65232-4
ISBN 978-91-40-65231-7
Långvariga konflikter
Globaliseringsatlaserna är ett bidrag till de samhällsvetenskapliga diskussionerna. Texterna, kartorna och illustrationerna uppmanar läsarna att ifrågasätta vedertagna sanningar.
globaliseringsatlas
Globaliseringsatlaserna hjälper läsaren att bättre förstå dagens globala kriser. Atlaserna innehåller detaljerade tematiska kartor kompletterade av välskrivna texter.
Långvariga konflikter
Innehåll 6
Svikna förhoppningar om demokrati i Nordafrika
8
Mellanöstern – rikt på olja, fattigt på vatten
10
Palestina – ett sorgens kapitel
12
Från ett krig till ett annat i Irak
14
USA kör fast i Irak
16
Kurdistan – ett land i fyra stater
18
Indien och Pakistan – i skuggan av bomben
20
Afghanistan – ett splittrat land
22
Det ryska blindspåret i Tjetjenien
24
Olja – Moskvas viktigaste trumfkort
26
Södra Kaukasus: Oljeledningar och etniska konflikter
28
Moldavien och Transnistrien – mellan två världar
30
Balkankrigens konsekvenser
32
Den albanska frågan hemsöker Balkan
34
Cypern – från hopp till besvikelse
36
Västafrika på gränsen till nya inbördeskrig
38
Afrikas stora sjöar – folkmordens region
40
Östafrika – från Darfur till Somalia
42
Colombia – de paramilitära styrkorna får mer makt
44
Kolonialismens rester
46
Begrepp och organisationer
47
Personer som nämns i texten
48
Om författarna
Långvariga konflikter
| 5
Långvariga konflikter
Svikna förhoppningar om demokrati i Nordafrika Å
De fyra nordafrikanska staterna Libyen, Tunisien, Algeriet och
Marocko har efter den 11 september 2001 marginaliserats i den internationella debatten i jämförelse med Mellanöstern. Länderna har använt ”kriget mot terrorismen” för att
legitimera totalitära handlingar. Förhoppningar om en framtida demokratisering ger näring till en kritik av dagens regimer.
r 1999 valdes för första gången Abdelaziz Bouteflika till Algeriets president. Samma år kom Mohammed IV till makten i Marocko. I och med detta föddes förhoppningar om förändring. Regimen i Tunisien tycktes helt förstelnad medan regimen i Libyen var marginaliserad. Förhoppningarna kom dock på skam. Gradvis framstod de nya regimerna i Algeriet och Marocko som en fortsättning på de föregående. Man bortsåg från de önskemål om reformer som många invånare (särskilt de unga och kvinnorna) och västvärlden hade. Händelserna den 11 september 2001 gjorde det möjligt för länderna att framställa
ALGERIET, EKONOMI OCH KRIG PORTUGAL
SPANIEN
MEDELHAVET
Alger Blida
Ech Cheliff Tipaza Relizane Mostaganem Oran
Medea
Tiaret
Tlemcen
ATLANTEN
Skikda
Batna Khenchela
Biskra
Djelfa
Saïda
Sétif
Annaba
Constantine
TUNISIEN
HASSI R’MEL
MAROCKO
I SKYDD AV ANTITERRORISM
HASSI MESSAOUD
Gardaia Béchar Abadla El Goléa
Tindouf flyktingläger för flyktingar från Västafrika
TIN FOUYE TABANKORT
Adrar
LIBYEN
IN SALAH
Reggane
Illizi
MAURETANIEN Expansivt jordbruk: köttproduktion, spannmål, oliver och konstbevattnade arealer med frukt, grönsaker och vindruvor Halvnomadiserat jordbruk: alfalfa och spannmål samt fåravel Ökenområde med nomadiserad boskapsskötsel: kameler och getter Större oaser (dadlar, grönsaker) Stora olje- och naturgasområden Oljeindustri
Naturgasindustri
Olje- och gasledning under projektering i bruk Oljeområdets nordgräns under sträng militär bevakning Viktigare vägar
6 | Globaliseringsatlas
Tamanrasset
0
200
Antalet dödade under de första massakrerna i januari 1994 och september 2002¹ 400 km
sin kamp mot islamism som en kamp mot terrorism, vilket samtidigt gav regimerna en ny legitimitet. I Algeriet motiverade detta den militär-politiska eliten till att placera inbördeskriget (med mer än 150 000 döda och 7 000 sårade) i ett internationellt sammanhang, där det egna landet framställdes som ett av de första offren. Enligt denna historietolkning är Algeriets inbördeskrig inte orsakat av det avbrutna valet 1992, utan är istället knutet till den internationella terrorismen. I egenskap av ett ”erfaret offer” i detta krig gav Algeriet Washington sin hjälp, framförallt genom att lämna ut listor över misstänkta terrorister som hade flytt från Algeriet. Därigenom lyckades den algeriska regimen att normalisera sina förbindelser med en rad länder och kunde stärka sin internationella position. Landet skrev ett avtal om partnerskap med EU, inledde förhandlingar om medlemskap i WTO, president Bouteflika var på plats under G8-ländernas toppmöten, handeln med USA har ökat och Algeriet deltar i gemensamma militärövningar med Nato i Medelhavsområdet.
1 250 700 300 50
1. Efter en kronologisk översikt från Algeria Watch och uppgifter ur inhemsk och internationell press.
Samarbetet mellan USA och Marocko har stärkts. Det amerikanska biståndet ökade från 20 miljoner dollar år 2004 till 57 miljoner år 2005. Ett frihandelsavtal mellan de två staterna undertecknades i juni 2005. Avtalet tar bort 95 av tullavgifterna på industriprodukter och konsumtionsvaror. År 2004 gav USA till och med Marocko status som ”gynnad nation” bland länder utanför Nato. Tunisien och Libyen har också anmält sig till kriget mot terrorismen. Detta ger Tripoli chansen att bli av med stämpeln som ”skurkstat”. FN:s säkerhetsråd har upphävt de sanktioner som infördes 1992. Överste Muammar Khadaffi har deklarerat att han inte avser att skaffa sig massförstörelsevapen. Något som har gjort att landet kommit närmare EU. USA har klargjort att man vill förbätt-
KONFLIKTER OCH SPĂ„NNINGAR I NORDAFRIK A Madeira (Portugal)
KanarieĂśarna (Spanien)
Tetuan SPANIEN Alger Tanger CEUTA (SPANIEN) Oran Rabat MELILLA (SPANIEN) Kenitra Mohammedia Fès Sidi-BelCasablanca Abbès Oujda Safi Meknès Nador Tlemcen Khouribga Marrakech Agadir BÊchar MAROCKO
Skikda Bejaia Batna
Annaba
Constantine Gabès
Tunis Sousse Sfax Djerba
GREKLAND
ITALIEN
Bizerte
MALTA
MEDELHAVET Tripoli
TUNISIEN
KRETA (Grekland)
Benghazi
Misratah Syrte
El-Ayoun
EGYPTEN
ALGERIET
ATLANTEN VĂ„STSAHARA
LIBYEN
MALI
Nouâdhibou
Tamanrasset
MAURETANIEN
NIGER
Nouakchott
0
Rosso
200
400
600 km
TCHAD SUDAN
KaÊdi Kiffa Berbisktalande omrüden Tätorter Miljoner invünare
3
2
Befolkningstäthet Antal invünare per km 2
1
0,6 till 0,7 0,45
0,3
0,15 till 0,2
mindre än 0,15
PĂĽgĂĽende konflikter
mindre än10
frĂĽn 100 till 300
frĂĽn 10 till 50
mer än 300
Vilande konflikter Politiska spänningar En mur som den marockanska regeringen byggt i Västsahara
frĂĽn 50 till 100
+ĂŠLLOR *EAN &RANĂŽOIS 4ROIN ,E -AGHREB HOMMES ET ESPACES !RMAND #OLIN -ARC "ONNEFOUS ,E -AGHREB REPĂ’RES ET RAPPELS #ENTRE DES HAUTES Ă?TUDES SUR Lg!FRIQUE ET Lg!SIE MODERNES #(%!- ,g%TAT DU -AGHREB ,A $Ă?COUVERTE ÂŻRLIG STATISTIK FĂšR -AROCKO OCH 4UNISIEN
ra sin säkerhet genom att bistü en demokratisering av de arabiska länderna. EU har framhüllit sambandet mellan utveckling i syd och stabilitet i Medelhavsomrüdet. Likväl har regimerna utnyttjat sin nyvunna internationella legitimitet som partner i alliansen mot terrorismen, sü att man, i skydd av denna legitimitet, har kunnat stärka sina auktoritära och otidsenliga styrelseformer. Även om inbÜrdeskriget i Algeriet verkar vara Üver, är presidentens parti i praktiken landets enda parti och systemet vilar mer än nügonsin pü nätverk, sammanhüllna av vänskapsband och korruption. En ny antiterroristlag i Marocko ger säkerhetsstyrkorna ett betydligt stÜrre
handlingsutrymme. Att vissa principer (islams ställning, monarkin, territoriella ansprük), inte ifrügasätts stärker bilden av att alla fÜrändringar müste komma inifrün systemet och godkännas av monarkin. Å andra sidan har Rättfärdighetsoch fÜrsoningsdomstolen gjort det mÜjligt att belysa de münga brott som begicks under Hassan II:s regim (kung 1961–99). Även om Libyens ledare fÜrsÜker ge en ny bild av landet utüt, avspeglas
det inte inüt. FÜrtrycket av alla former av opposition är minst lika brutal som i Tunisien. De lokala uttalandena om att stÜdja kampen mot terrorismen och kraven pü reformer frün västvärlden – som noga aktar sig fÜr att destabilisera sina allierade i ländernas ledning – kringgür problemen med regimernas bristande representativitet och legitimitet visavi den egna befolkningen.
VEM EXPORTERAR NORDAFRIK A TILL? Nordamerika
Japan Ă–steuropa och ex-USSR Asien Europa
Pü Internet ➥ Globalis (FN-sambandet): www.globalis.no/land/nord_afrika
Gulfstaterna
Sydamerika Afrika
➥ Enda Maghreb: www.enda.org.ma ➥ Algeria Watch: www.algeria-watch.org
Nordafrikas export 2003 Miljarder dollar mindre än 1 5 10 48
Källa: Unctads databas pü nätet 2005
LĂĽngvariga konflikter
| 7
LĂĽngvariga konflikter
MellanÜstern – rikt pü olja, P Det politiskt och militärt turbulenta MellanÜstern är med sina enorma tillgüngar pü olja, en oerhÜrt viktig region fÜr världens energifÜrsÜrjning. Samtidigt som olja finns i sü stor mängd, är färskvatten en resurs som hotar att sina. I münga av de politiska konflikterna spelar kontrollen av vattenresurserna en viktig roll.
ĂĽ en världskarta Ăśver energitillgĂĽngar utmärker sig MellanĂśstern med sina stora och lättĂĽtkomliga reserver av olja och naturgas. Genom omrĂĽdets stora produktion och omfattande reserver av olja och naturgas är Iran, Irak, Saudiarabien och de andra staterna vid Persiska viken mycket viktiga aktĂśrer pĂĽ världsmarknaden fĂśr rĂĽolja. Enbart i Saudiarabien ďŹ nns en fjärdedel av världens kända oljereserver (263 miljarder fat). Irak ligger pĂĽ andra plats (113 miljarder fat), fĂśljt av FĂśrenade
K AMPEN OM VATTNET )STANBUL "URSA
3AMSUN
'%/2')%. 4BILISI
4RABZON
'!0S GRĂŠNSER !NKARA !2-%.)%. !:%2"!*$:*!. 3YDOSTANATOLIEN PROJEKTET %RZURUM "AKU %REVAN 452+)%4
452+-%.)34!.
6ANSJĂšN
+ONYA
6AN !DANA
$IYARBAKIR
#90%2. ,ATAKIA .IKOSIA
!LEP
RA T
1OM !RAK
S
)32!%, 4EL !VIV *ERUSALEM !MMAN 0ORT 3AID 0!,%34).! +AIRO */2$!.)%. 3UEZ -AAN 5NDERJORDISKT %ILAT VATTENLAGER !KABA I $ISI %'904%. 4ABUK
-ACHHAD 4EHERAN
+IRKUK
F %U
$AMAS %NHETS FĂšRDĂŠMNINGEN
"AGDAD )SPAHAN
$EZFUL
)2!+
.ASSIRIYA "ASRA !BADAN +57!)4
)2!. +ERMAN
+UWAIT
N .ILE
0%23)3+! 6)+%.
,UXOR
3!5$)!2!")%. 9ANBU
!SWAN
!SJCHABAD
1AZVIN
-OSUL 392)%.
,)"!./. (OMS "EIRUT
4ABRIZ
5RMIASJĂšN
I 4IGR
-%$%,(!6%4
+!30)3+! (!6%4
-EDINA
2IYAD
(ORMUZ "ANDAR SUNDET !BBAS
"!(2%). -ANAMA 1!4!2 $OHA
$UBAI !BU $HABI
2AS "ANAS
&½2%.!$% !2!"%-)2!4%.
(ALAĂ•B $JEDDA
35$!. 0ORT 3UDAN
-USKAT
/-!.
-EKKA
N
.ILE
2½$! (!6%4
RA !TBA
+HARTOUM
$AHLAK %2)42%! ĂšARNA !SMARA
!VSALTNINGSANLĂŠGGNINGARNAS KAPACITET I KUBIKMETER PER DAG PER LAND
!BHA 1IZAN
).$)3+! /#%!.%.
9%-%.
KM
3ANAA (ODEIDA
!VSALTNINGSANLĂŠGGNING
$E STĂšRSTA FĂšRDĂŠMNINGARNA
6ATTENRĂšR MED DRICKSVATTEN
&OSSILT GRUNDVATTEN
3TAT SOM PLANERAR ATT BYGGA AVSALTNINGSANLĂŠGGNING 3TATER SOM AVSALTAR VATTEN FRĂŒN 4IGRIS OCH %UFRAT !LLVARLIGA EKOLOGISKA PROBLEM ORSAKADE AV UTBYGGNAD AV VATTENKRAFT FĂšRSALTNING OCH URLAKNING AV JORDEN UTTORKADE VĂŒTMARKER )NTERNATIONELLA KONFLIKTER ORSAKADE AV HUR VATTENRESURSERNA HANTERAS
+ĂŠLLA -ASAHIRO -URAKAMI -ANAGING 7ATER FOR 0EACE IN THE -IDDLE %AST !LTERNATIVE 3TRATEGIES 5NITED .ATIONS 5NIVERSITY 0RESS 5.50
8 | Globaliseringsatlas
Arabemiraten (98 miljarder fat), Kuwait (97 miljarder fat) och Iran (93 miljarder fat). Totalt ďŹ nns tvĂĽ tredjedelar av de kända olje- och naturgasreserverna i dessa fem länder. Stor osäkerhet rĂĽder i nuläget om Irak. Sedan Saddam Husseins regim fĂśll i april 2003 har landets produktion varit sporadisk med i genomsnitt 1,8 miljoner fat om dagen. Detta är lĂĽngt ifrĂĽn den nya regimens planer pĂĽ att nĂĽ mellan 4 och 6 miljoner fat per dag. Det omfattande vĂĽldet bromsar ĂĽteruppbyggnaden av nĂśdvändig infrastruktur. MotstĂĽndsgrupper saboterar regelbundet oljeledningar och hindrar därmed export, särskilt drabbar det utskeppningar frĂĽn den turkiska hamnen Ceyhan. Under dessa närmast kaotiska fĂśrhĂĽllanden är de stora oljebolagens vilja att investera i den irakiska oljeindustrin begränsade. Inom naturgassektorn ďŹ nns en rad utvecklingsprojekt i MellanĂśstern. KustomrĂĽden i Persiska viken hyser 40  av världens kända naturgasreserver och produktionen har växt snabbt, särskilt i Qatar som ligger pĂĽ tredje plats i produktion av naturgas efter Ryssland och Iran. VATTENBRIST
MellanĂśsterns stĂśrsta utmaning ligger i att lĂśsa problemet med vattenbristen. Ă„ven om mĂĽnga oder rinner genom MellanĂśstern bestĂĽr stora delar av regionen av Ăśken och halvĂśken. Medan vattenfĂśrsĂśrjningen fortfarande är begränsad, har vattenfĂśrbrukningen Ăśkat kraftigt under de senaste 20 ĂĽren. Orsakerna är dels urbanisering (regionen hade ĂĽr 1970 endast tvĂĽ städer med mer än en miljon invĂĽnare och ĂĽr 2002 hela femton) dels Ăśkad konstbevattning som slukar mer än tre fjärdedelar av vattenresurserna. Flera av länderna i MellanĂśstern lider av vattenbrist, som deďŹ nitionsmässigt innebär att man fĂśrfogar Ăśver mindre än 1000 mÂł vatten per invĂĽnare och ĂĽr. NĂĽgra länder ligger pĂĽ mindre än 500 mÂł. MĂĽnga av länderna vid Persiska viken har använt sina stora oljeinkomster till att ďŹ nansiera avsaltningsanläggningar av havsvatten fĂśr att pĂĽ sĂĽ vis Ăśka tillgĂĽngen pĂĽ färskvatten. Nästan hela Kuwaits vattenbehov täcks pĂĽ detta sätt. PĂĽ andra hĂĽll, som i Israel, Palestina och
fattigt pü vatten 30 miljarder dollar. Redan har hälften av infrastrukturanläggningarna byggts, vilket har lett till konikter med Syrien eftersom projektet till viss del berÜvar
landet vatten. Under de senaste üren har projektet fÜrsenats pü grund av ekonomiska problem och ination av den turkiska valutan.
OLJERESERVER Oljereserver
Kända oljereserver som geologer och ingenjÜrer med säkerhet menar kan utvinnas i framtiden under existerande ekonomiska och tekniska betingelser
1984 2004
100,0 MellanĂśstern och Gulfstaterna Miljarder ton 100
58,7
90 80
4,9
10 0
MILITĂ„RBASER OCH OLJELEDNINGAR !2-%.)%.
!NKARA
!:%2"!*$:*!.
452+-%.)34!.
6!.3*½.
452+)%4 )NCIRLIK #EYHAN
-OSUL
4EHERAN
)2!+ "AIJI 3AMARRA "AGDAD
392)%. $AMAS
)32!%,
+IRKUK
) R A N S K A P L A T ĂŒ N
+ERBALA
*ERUSALEM !MMAN 0!,%34).! 3UEZ */2$!.)%.
.ADJAF
TA
O
➥ Institute on Global Conflict and Cooperation (IGCC): www-igcc. ucsd.edu/regions/middle_east/ middle_east.php
)2!.
1OM
+ADHIMAIN
P
➥ Nätverk fÜr palestinska icke-statliga miljÜskyddsorganisationer (Pengon): www.pengon.org
+ H U R A S A N B E R G E N -ACHHAD
SO
➥ Middle East Water Information Network (Mewin): www.water1.geol.upenn.edu
!SJKHABAD
+!30)3+! (!6%4 52-)!3*½.
#90%2. .ICOSIA ,)"!./. "EIRUT
4ABRIZ
+ U R D I S T A N
M
IA
!LI AL 3ALEM !HMED AL *ABER
KANALEN
+HARG 3HIRAZ
+UWAIT
+57!)4
4ABOUK
#AMP $OHA #AMP !RIFJAN 0%23)3+! "!(2%). $HAHRAN
3HEIKH )SA -ANAMA
1!4!2
9ANBOU )NSTABILA OMRĂŒDEN
-EDINA
3TORA VILANDE KONFLIKTER 3TARKA POLITISKA SPĂŠNNINGAR
2IYAD %SKAN6ILLAGE
3TORA ĂšPPNA KONFLIKTER
!MERIKANSK BRITTISK MILITĂŠR NĂŠRVARO
"ANDAR !BBAS
6)+%.
3!5$) !2!")!
%'904%.
➥ Friends of the Earth Middle East: www.foeme.org
40 30 20
Afrika
2½$! (!6%4
PĂĽ Internet
60 50
Asien och StillahavsomrĂĽdet 5,2 5,6
15,3 7,9
13,8 Latinamerika
70
19,0 13,2 Europa och Centralasien
13,9 8,3 Nordamerika
-Ă?
Jordanien, Ükar de politiska spänningarna kring vattenresurserna allt mer. Det handlar framfÜrallt om hur Jordanodens vatten och omrüdets grundvatten ska fÜrdelas. I nuläget uppskattas vattenunderskottet i Jordanien och Palestina till 300 miljoner m³ per ür. Pü Gazaremsan är underskottet 80 miljoner m³ per ür. Detta beror till stor del pü Üverbefolkning och de judiska bosättarnas grundvattenuttag (fram till 2005). Innan de drog sig ut ur Gaza borrade israelerna en serie brunnar längs gränsen sü att de grundvattenüdror som rinner mot Gaza frün Västbanken kommer Israel till godo. FÜr att lÜsa sina vattenproblem har münga länder satsat pü ambitiÜsa program. I Egypten drivs projektet �Den nya dalen� väster om Nilen. Avsikten är att Üka andelen odlingsbar mark till 25  i jämfÜrelse med dagens 6 . I Jordanien fokuserar myndigheterna pü tvü strategiska infrastrukturprojekt fÜr att avlasta vattenbristen: dels en stor fÜrdämning av Yarmukoden, den s.k. Enhetsdammen (Wehda-dammen), i samarbete med Syrien, dels ett projekt fÜr att exploatera grundvatten i Disi-omrüdet vid gränsen mot Saudiarabien. Det stÜrsta vattenprojektet i MellanÜstern är dock utan tvekan Turkiets sü kallade Sydostanatolien-projekt, fÜrkortat GAP (Great Anatolian Project). Med totalt 22 fÜrdämningar ska elektricitet produceras och hela 1,7 miljoner hektar ükermark bevattnas. Projektet pübÜrjades pü 1980-talet och beräknas kosta
$OHA !L 5DEID
!L $HAFRA *EBEL !LI !BU $HABI
&½2%.!$% !2!"%-)2!4%.
$JEDDA -EKKA 4AĂ‘F
&UJAIRA
/-!. (!6%4
-USKAT 3EEB
/-!. -ASIRA
0ERMANENTA ELLER TILLFĂŠLLIGA BASER (ANGARFARTYG +HAMIS -USHAYT 3HIITER .AJRAN $RUSER )MAMITER )SMALITER !LEVITER :AIDITER !LAWITER 3ANAA 6IKTIGA HELIGA STĂŠDER 9%-%. +HARTOUM SHIITISKA SUNNITISKA %NERGIRESURSER 2ESERVER OCH UTVINNING AV !DEN OLJA OCH NATURGAS $E STĂšRRE OLJE OCH GASLEDNINGARNA $*)"/54) $JIBOUTI !DENVIKEN
).$)3+! /#%!.%.
4HUMRAIT
KM
+ĂŠLLOR %NERGY -AP OF THE -IDDLE %AST AND #ASPIAN 3EA 0ETROLEUM %CONOMIST AND !RTHUR !NDERSEN 5NITED 3TATES %NERGY )NFOR MATION !DMINISTRATION %)! 5NITED 3TATES $EPARTMENT OF $EFENSE $O$ )RANSKA CENTRAT FĂšR STATISTIK 5NOSAT WWW UNOSAT WEB CERN CH UNOSAT !TLAS DES RELIGIONS 0LON -AME -OHAMMAD !LI !MIR -OEZZI #HRISTIAN *AMBET
1U EST CE QUE LE SHI ISME &AYARD
LĂĽngvariga konflikter
| 9
le monde
diplomatique
globaliseringsatlas Globaliseringsatlaserna ger underlag så att läsaren blir bättre rustad att kunna dryfta samtidens stora frågor. Globaliseringsatlaserna visar hur historien speglar sig i nutiden. Globaliseringsatlaserna innehåller precisa analyser och tydliga sammanfattningar kompletterade av internetlänkar där läsaren kan hitta mer information om problemställningarna.
Globaliseringsatlaserna har tagits fram av den franska månadstidskriften Le Monde diplomatique. I serien ingår följande volymer: Globaliseringsatlas – Långvariga konflikter Globaliseringsatlas – En hotad planet Globaliseringsatlas – En ny geopolitisk epok Globaliseringsatlas – Vinnare och förlorare Globaliseringsatlas – Asiens uppsving
ISBN 978-91-40-65231-7 ISBN 978-91-40-65228-7 ISBN 978-91-40-65229-4 ISBN 978-91-40-65230-0 ISBN 978-91-40-65232-4
ISBN 978-91-40-65231-7
Långvariga konflikter
Globaliseringsatlaserna är ett bidrag till de samhällsvetenskapliga diskussionerna. Texterna, kartorna och illustrationerna uppmanar läsarna att ifrågasätta vedertagna sanningar.
globaliseringsatlas
Globaliseringsatlaserna hjälper läsaren att bättre förstå dagens globala kriser. Atlaserna innehåller detaljerade tematiska kartor kompletterade av välskrivna texter.
Långvariga konflikter