9789147114559

som god man eller förvaltare. Boken är anpassad till de utbildningskrav som har börjat framföras av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), Socialstyrelsen och Länsstyrelsen.

Den är indelad i tre delar: • Första delen svarar på grundläggande frågor om ställföreträdarskapet, bland annat: Vem får en god man? Vad gör en god man? Vilka lagar måste du förhålla dig till som god man?

• Tredje delen beskriver förordnanden som god man gentemot ensamkommande flyktingbarn, funktionshindrade, äldre och övriga personer med behov av god man.

Sist i boken återfinns utdrag ur ett antal relevanta lagar och blanketter för Förteckning över tillgångar och skulder vid dagen för förordnandet och Årsräkning/sluträkning.

Att vara god man och förvaltare vänder sig till dig som är, eller funderar på att bli god man eller förvaltare, och till dig som arbetar med vård- och omsorgsfrågor. Boken är också avsedd att användas i utbildning av gode män och förvaltare.

Leif Karlsson är civilekonom och arbetar på

Stockholms universitet som administrativ chef.

Marie Lang-Karlsson är pedagog samt socionom och arbetar på Attendo som verksamhetschef.

Författarna har båda lång erfarenhet av uppdrag som god man och förvaltare.

Att vara god man och förvaltare

• Andra delen förklarar förordnandets tre delar: förvalta egendom, bevaka rätt och sörja för person. Delen beskriver även hur ett förordnande påbörjas och avslutas.

Leif Karlsson, Marie Lang-Karlsson

Att vara god man och förvaltare beskriver och förklarar uppdraget

Leif Karlsson Marie Lang-Karlsson

Att vara god man och förvaltare

Best.nr 47-11455-9 Tryck.nr 47-11455-9

9789147114559c1c.indd 1

24/06/15 4:30 pm

Att vara god man och fĂśrvaltare leif karlsson marie lang-karlsson

liber

Innehållsförteckning Inledning 7 Syfte 7 Vem är boken skriven för? 7 Disposition 8

1 Grundläggande om god man 9 1.1 Vem får en god man? 9 1.2 Vad innebär ett förvaltarskap? 9 1.3 Vad gör en god man? 10 1.4 Vem kan bli god man? 11 1.5 Vem utser en god man? 12 1.6 Vilka aktörer möter du som god man? 12 1.7 Vilka regler måste du förhålla dig till som god man? 14 1.8 Föräldrabalkens regelverk för förmyndare, god man eller förvaltare 14 1.9 Tillsyn över ställföreträdare 26 1.10 Utbildningar för god man och förvaltare 29

2 Inledningen av ett ställföreträdarskap 31 2.1 När du vill bli god man eller förvaltare 31 2.2 Ansökan om att få god man eller förvaltare 31 2.3 Anmälan om behov av god man eller förvaltare 32 2.4 Huvudmannens samtycke 33

3 Förvalta egendom 34 3.1 Starten av ett nytt förordnande 34 3.2 Förteckning över tillgångar och skulder vid dagen för förordnandets början 39 3.3 Återkommande uppgifter 42 3.4 Återkommande aktörer 45 3.5 Särskilda uppgifter 47 3.6 Den ekonomiska redovisningen 56 3.7 Årsräkning/sluträkning 57 3.8 Arvodet 60

4 Bevaka rätt 64 4.1 Allmänt om uppdraget ”bevaka rätt” 64 4.2 Rättshandling 64 4.3 Bevaka rätt mot myndigheter 66 4.4 Redogörelse för utfört uppdrag 69 4.5 Arvode för ”bevaka rätt” 69

3

5 Sörja för person 71 5.1 Allmänt om uppdraget ”sörja för person” 71 5.2 Avgränsningar av uppdraget 73 5.3 Äldre 76 5.4 Funktionshindrade 77 5.5 Personer med psykiska problem 79 5.6 Redogörelse för utfört uppdrag 79 5.7 Arvode för ”sörja för person” 80

6 När du slutar som god man eller förvaltare 82 6.1 Byte av god man eller förvaltare 82 6.2 Huvudmannen avlider 83 6.3 Gode mannen eller förvaltaren avlider 83 6.4 Överförmyndaren avslutar förordnande som god man eller förvaltare

85

7 God man eller förvaltare för ensamkommande barn 86 7.1 Ensamkommande barn 86 7.2 Överförmyndaren 88 7.3 Uppdraget som god man till ensamkommande barn 89 7.4 Uppehållstillstånd 95 7.5 Särskild förordnad vårdnadshavare 101 7.6 Myndigheter som berörs av ensamkommande barn 104 7.7 Andra organisationer som berörs av ensamkommande barn 107 7.8 Nationell handlingsplan för mottagande av barn och ungdomar 109

8 God man till funktionshindrade 110 8.1 Rätten till insatser 110 8.2 Insatserna för särskilt stöd och särskild service 111 8.3 Särskilda uppgifter för kommunen 118 8.4 Gemensamma bestämmelser om landstingens och kommunernas ansvar 119 8.5 Dokumentation av enskilda 120 8.6 Anmälan av och avhjälpande av missförhållanden 120 8.7 Tillsyn 121 8.8 Överklagande 122 8.9 Rapporteringsskyldighet 123 8.10 Tystnadsplikt 123

4

9 God man eller förvaltare till äldre 126 9.1 Kommunens ansvar för äldre 126 9.2 Rätten till bistånd för äldre 128 9.3 Särskilda bestämmelser för äldre 129 9.4 Hjälp i hemmet 129 9.5 Särskilda boendeformer/äldreboenden 134 9.6 Avgifter 135 9.7 Handläggning av ärenden 136 9.8 Tillsyn 137 9.9 Anmälan om och avhjälpande av missförhållanden 138 9.10 Tystnadsplikt 138

10 Övriga personer med behov av god man eller förvaltare 139 10.1 Psykiatrisk tvångsvård 139 10.2 Öppen psykiatrisk tvångsvård 140 10.3 Medicinsk tvångsvård 141 10.4 Vårdplan 142 10.5 Stödperson 143 10.6 Alkoholrelaterade problem 143 10.7 Drogrelaterade problem 144

11 Gode mans- och förvaltarföreningar 146 11.1 Riksförbundet Gode Män och Förvaltare 146 11.2 Lokala godemans- och förvaltarföreningar 147 11.3 Riksförbundet Frivilliga Samhällsarbetare 148

12 Försäkring för gode män och förvaltare 149 Slutord med egna reflektioner 150 Utdrag ur lagstiftning 153 Föräldrabalk (1949:381) – utdrag 153 Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade – utdrag 184 Insatserna för särskilt stöd och särskild service 186 Socialtjänstlag (2001:453) – utdrag 194 Lag (2005:429) om god man för ensamkommande barn 208

Referenser 212 Källförteckning 212 Elektroniska källor 212

5

Inledning

Syfte Bokens övergripande syfte är att beskriva och förklara uppdraget som god man eller förvaltare och att därmed dels skapa en samsyn på rollen som god man eller förvaltare, dels skapa förståelse för de relationer som gode mannen eller förvaltaren ska upprätthålla till huvudmannen, anhöriga, personal och myndigheter. Konkret förklarar boken hur en god man eller förvaltare ska utföra sitt förordnande och vilka arbetssätt inom ramen för förordnandet som på olika sätt präglar förordnandet som god man eller förvaltare.

Med boken vill vi att gode män och förvaltare ska få bättre förutsättningar och förståelse för innehållet i ett förordnande som god man eller förvaltare.

Vem är boken skriven för?

Boken kan användas som handbok men är också framtagen för att användas i utbildningssyfte, både för redan verksamma och kommande gode män och förvaltare, utifrån de nya utbildningskrav som har börjat framföras från Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), Socialstyrelsen och länsstyrelsen.

Föräldrabalken föreskriver att den person som förordnas som god man eller förvaltare ska vara en rättrådig, erfaren och i övrigt lämplig man eller kvinna som är myndig och själv inte har förvaltare. Det finns idag inga lagstiftade utbildningskrav för gode män eller förvaltare. Fler kommuner har dock på egna initiativ börjat erbjuda utbildningar för nya gode män och förvaltare. Författarna ser det som logiskt att kommunerna på sikt kommer att ställa krav på utbildning för gode män och förvaltare, då kunskap är nödvändig för att kunna genomföra uppdraget på ett korrekt sätt.

Många gode män och förvaltare saknar förståelse för vilka kontakter som ska upprätthållas med huvudmannen, anhöriga, personal och 7

myndighete för att på bästa sätt kunna genomföra sitt förordnade. När innehållet i förordnandet inte är självklart uppstår lätt olika former av missförstånd. Författarnas förhoppning är att boken ska öka möjligheterna till förbättrade samarbeten mellan samtliga inblandade aktörer.

Disposition Bokens är indelad i tre delar. Tanken bakom dispositionen är att du på ett enkelt sätt ska kunna hitta tillbaka till respektive delområde.

Första delen (kapitel 1-2) svarar på sex grundläggande frågor om ställföreträdarskapet: Vem får en god man? Vad gör en god man? Vem kan bli en god man? Vem utser en god man? Vilka aktörer möter du som god man? Vilka lagar måste du förhålla dig som god man? Delen består även av en genomgång av föräldrabalkens regelverk för gode män och förvaltare, de olika aktörer god man och förvaltare kommer i kontakt med och hur ett ställföreträdarskap inleds.

Andra delen (kapitel 3–6) beskriver ingående förordnandets tre delar: förvalta egendom, bevaka rätt och sörja för person. Delen beskriver även hur ett förordnande avslutas.

Tredje delen (kapitel 7–10) beskriver förordnanden som god man gentemot ensamkommande flyktingbarn, funktionshindrade, äldre och övriga personer med behov av god man. Sveriges Kommuner och Landsting, länsstyrelsen och Socialstyrelsen har gentemot ensamkommande barn tagit fram en ny utbildningsram för gode mannens uppdrag och socialtjänstens och Migrationsverkets ansvar. Denna bok har ett separat kapitel som i stora delar följer denna ram.

Avslutningsvis finns det dels ett slutord med författarnas personliga reflektioner, dels bilagor med god man- och förvaltarföreningar, utdrag från lagstiftningar och Sveriges Kommuner och Landstings förslag till ersättningsregler för gode män och förvaltare.

8

1 Grundläggande om god man

1.1 Vem får en god man?

Skälen till att förordna en god man kan vara många, men oftast beror det på att en person inte kan bevaka sina intressen på grund av sjukdom, psykisk störning, försvagat hälsotillstånd, funktionsnedsättning eller liknande förhållanden. En ansökan om god man får göras av den som ansökan gäller, hans eller hennes maka/make/sambo och närmaste släktingar. Det finns inga andra personer som är formellt behöriga att ansöka om god man till överförmyndaren eller tingsrätten.

Det finns möjlighet för socialnämnden och andra behöriga att anmäla behov av god man eller förvaltare, även om det bara är den som ansökan gäller, maka/make/sambo och närmaste släktingar, som kan ansöka om god man.

Andra exempel på när en god man ska utses är när en förmyndare inte kan utöva sitt förmynderskap. När underåriga utländska barn och underåriga statslösa personer anländer till Sverige ska god man för ensamkommande barn utses. Om underårigt barn har del i oskiftat dödsbo tillsammans med förmyndare eller förmyndarens make/maka eller sambo ska en god man utses för att bevaka den underåriges rätt i boet vid boutredning, bodelning och arvskifte. När den enskilde har intressen som direkt strider mot förmyndare, god man eller förvaltare ska särskild förordnad god man utses för det specifika ärendet, exempelvis vid en rättegång eller för att företa en rättshandling.

1.2 Vad innebär ett förvaltarskap?

När godmanskap inte är tillräckligt kan tingsrätten anordna ett förvaltarskap. Uppdraget som förvaltare ska anpassas till den enskildes behov i varje särskilt fall och kan begränsas till att enbart avse viss egendom eller angelägenhet, eller egendom överstigande visst värde. Tingsrätten 9

kan överlåta till överförmyndaren att bestämma uppdragets omfattning.

Beslut om förordnande av förvaltare fattas av tingsrätten, men meddelas av överförmyndaren.

Till skillnad från godmanskap innebär förvaltarskapet att förvaltaren inom ramen för sitt förordnande representerar sin huvudman i samtliga frågor. Den huvudman som har en förvaltare har dock rätten att själv sluta avtal om tjänst eller arbete, förfoga över vad han eller hon genom eget arbete har förvärvat efter vad förvaltaren har förordnats och förfoga över vad han eller hon får genom gåva, testamente eller förmånstagarförordnande under villkor att egendomen inte ska omfattas av förvaltarens rådighet. Att den som själv har förvaltare inte kan företa rättshandlingar innebär att förvaltaren har full rådighet över den enskildes egendom och träder in i dennes alla angelägenheter. Förvaltaren kan dock ge samtycke till att huvudmannen får företa rättshandlingar.

1.3 Vad gör en god man?

Uppdraget som god man omfattar oftast de tre delarna förvalta egendom, bevaka rätt och sörja för person. Det skiljer sig åt beroende på de individuella behov som huvudmannen har. Respektive del av uppdraget förklaras mer ingående i kapitel 3, 4 och 5, men nedan följer en kortare beskrivning av vad respektive del består av.

1.3.1 Förvalta egendom Att förvalta egendom innebär kortfattat att god man ska sköta huvudmannens inkomster, utgifter, tillgångar och skulder. I det ingår att ta hand om pension, aktivitetsersättning, bostadsbidrag, bidragsförskott och andra former av bidrag, betala löpande räkningar och avbetalningar på skulder. Det kan även innefatta att gode mannen behöver förvalta tillgångar, fastigheter eller liknande. Däremot ingår inte att ta hand om huvudmannens lön som utbetalas för eget utfört arbete, om det inte uttryckligen beslutats av rätten, eller om inte huvudmannen själv har begärt det.

1.3.2 Bevaka rätt Detta är ett vidsträckt område, men utgångspunkten är att när huvudmannens intressen måste bevakas innebär det att det faller inom ramen 10

för att bevaka rätt. Ibland är avgränsningen mot förvalta egendom och sörja för person inte särskilt tydlig. Att årligen bevaka att huvudmannen får sina ersättningar från Försäkringskassan i form av aktivitetsersättning, sjukpension, pension etc. och från kommunen i form av habiliteringsersättning, försörjningsstöd etc., faller inom ramen för att bevaka rätt, men vissa delmoment tangerar förvalta egendom (ansökan för erhållande av olika former av ersättning) eller sörja för person (läkarbesök för läkarintyg inför ansökningar).

1.3.3 Sörja för person Att sörja för person innebär att god man ska se till att huvudmannen får god vård och omsorg, vilket betyder att du ska säkerställa att vårdpersonal, boendepersonal och hemtjänst utför den omvårdnad som de enligt biståndsbeslut är ålagda att utföra. Sörja för person innebär alltså inte att god man själv ska sköta om och vårda huvudmannen.

1.4 Vem kan bli god man?

Föräldrabalken föreskriver att den person som förordnas som god man eller förvaltare ska vara en rättrådig, erfaren och i övrigt lämplig man eller kvinna som är myndig och själv inte har förvaltare. Det finns idag inga lagstiftade utbildningskrav för gode män. Fler kommuner har dock på egna initiativ börjat erbjuda utbildningar för nya gode män och förvaltare och även börjat införa ett krav på genomförd utbildning av god man eller förvaltare, innan ett förordnade till god man eller förvaltare kan ges av överförmyndaren. Göteborgs kommun, som är den största kommunen som infört utbildningskrav, har täta kontakter med studieförbunden för att säkerställa att utbildningen följer de riktlinjer som överförmyndaren önskar.

Om du är intresserad av att ansöka om att bli god man eller förvaltare bör du fråga överförmyndaren i din kommun om det krävs specifik utbildning.

Att vara god man eller förvaltare är till stor del ett ideellt uppdrag eftersom det bara ger dig rätt till ett mindre arvode. Som ställföreträdare för huvudmannen gör du en viktig insats både för huvudmannen och hans eller hennes anhöriga och för samhället i stort, eftersom det bidrar till en stabilare och tryggare tillvaro för en medmänniska som behöver det.

11

Vill du ansöka om att bli god man eller förvaltare ska du skicka in en anmälan till övermyndaren i din kommun. Men fråga gärna överförmyndaren innan du skickar in om det och finns några lokala krav som du bör uppmärksamma. Flera kommuner har till exempel, såsom nämnts ovan, infört utbildningskrav på gode män och förvaltare. En del överförmyndare har även infört ålderskrav. Överförmyndaren kan också ha en särskild blankett som man vill ska användas vid ansökan.

För att bli aktuell som ställföreträdare ska tilltänkt god man i lagens mening vara rättrådig, erfaren och i övrigt lämplig, vilket innebär att denne bland annat inte får ha några betalningsanmärkningar och inte blivit dömd för brott. Överförmyndaren bedömer också om den som ansöker har lämplig utbildning och/eller lämplig yrkesmässig bakgrund.

1.5 Vem utser en god man? Överförmyndaren utser en god man som av tingsrätten förordnas för att tillvarata en annan persons rättsliga eller ekonomiska intressen eller sörja för dennes person. Förordnandet kan inte ske mot den tilltänkte huvudmannens vilja och huvudmannen har rätt att säga upp sin gode man om denne inte tillvaratar hans eller hennes intressen. Inom ramen för ett godmanskap representerar huvudmannen sig själv, vilket innebär att huvudmannen i vissa frågor kan fatta självständiga beslut. Omfattningen av godmanskapets förordnande anges alltid i beslutet.

1.6 Vilka aktörer möter du som god man?

Under uppdrag som god man kommer du att möta olika aktörer – framför allt den person du företräder, din huvudman. God man kommer att följa sin huvudman från första dagen av ditt förordnande till den dag då sluträkning efter avslutat förordnade ska lämnas. Andra aktörer som god man kommer att möta är huvudmannens anhöriga, boende- och omsorgspersonal samt olika myndighetspersoner.

1.6.1 Anhöriga Det är vanligt att huvudman har anhöriga som av naturliga skäl vill vara delaktiga i dennes liv, och därigenom blir även dessa en del av gode mannens nätverk och en direkt kunskapskälla till huvudmannens person 12

och önskemål. God man ska göra en släktutredning och fastställa vilka anhöriga som finns, vilka av dessa som finns i livet och vilka anhöriga som huvudmannen har kontakt med. I de flesta fall kommer god man att ha kontakt med huvudmannens anhöriga. Dessa förväntar sig att gode mannen besitter stor kunskap om rollen som god man eller förvaltare, eftersom det är ett förtroendeuppdrag som tillsatts av myndighet. Många anhöriga har tidigare hjälpt huvudmannen med ekonomin och med kontakter med personal och myndigheter.

1.6.2 Omvårdnads- och boendepersonal Vårdinrättningar, äldreboenden, gruppbostäder och psykiatriska mottagningar har personal med varierande kunskap om vad en god man eller förvaltare har för förordnande och hur detta ska sättas i relation till personalens omsorgsansvar och huvudmannens självbestämmande.

En annan aspekt är den relation som personal har med anhöriga till brukaren/patienten och hur detta direkt och indirekt påverkar gode mannen eller förvaltaren. Personal som har ansvaret för den dagliga omvårdnaden kommer också att handha vissa ekonomiska medel utifrån en överenskommelse med god man och medverkar vid upprättande av genomförande- och vårdplaner för huvudmannen där även god man bör medverka.

1.6.3 Överförmyndaren Under den tid som förordnandet gäller kommer god man att ha många kontakter med överförmyndaren. Inledningsvis gör överförmyndaren en bedömning om den person som vill bli god man anses lämplig för uppdraget. Om den tilltänkta gode mannen har behov av utbildning är det överförmyndaren som ska se till att nödvändig utbildning kan erhållas. Överförmyndaren granskar den tillgångsförteckning som god man upprättar över huvudmannens tillgångar och skulder vid starten av förordnandet. Vid avslut av varje kalenderår, eller vid tidpunkt där förordnandet upphör granskar överförmyndaren den årsräkning/sluträkning som god man upprättar. Överförmyndaren har en kontrollfunktion för granskning av god man, men bör ses som en samarbetspart för rådgivning och inhämtande av godkännande i vissa frågor rörande huvudmannen.

13

1.6.4 Myndigheter En stor del av förordnandet som avser sörja för person och bevaka rätt omfattar myndighetskontakter. Det gäller uppföljningar av utförda insatser enligt lag om stöd och service till vissa funktionshindrade eller omsorgsåtgärder enligt socialtjänstlagen. Detta innebär att du kommer att ha kontakt med myndigheter så som Skatteverket, Försäkringskassan, vårdinrättningar och kommuners biståndskanslier.

En god man eller förvaltare som har kunskaper om myndighetsutövandet kan agera på ett mer professionellt sätt mot myndigheter och därigenom bättre sörja för huvudmannen och bevaka dennes rätt i samhället.

1.7 Vilka regler måste du förhålla dig till som god man?

Förordnandet som god man styrs av ett flertal lagstiftningar. I boken kommer vi på olika sätt att förhålla oss till i huvudsak de fyra vanligaste lagstiftningarna: • föräldrabalken • lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade • socialtjänstlagen, samt • lagen om god man för ensamkommande barn.

Om du känner dig osäker inför olika situationer och tolkningar av regelverket, rekommenderar vi att du inhämtar råd från överförmyndaren.

Om du behöver vända dig till en jurist i enskilt ärende, bör du i förväg inhämta godkännande från överförmyndaren.

1.8 Föräldrabalkens regelverk för förmyndare, god man eller förvaltare 1.8.1 Förmyndare En omyndig person företräds i rättsliga sammanhang av en förmyndare.

Den vanligaste situationen är att en eller bägge föräldrarna (vårdnadshavarna) är förmyndare till sitt omyndiga barn. Tidigare kallades det förmyndare även när en vuxen företräddes i rättsliga sammanhang, men

14

numera heter det god man eller förvaltare. Begreppet förmyndare gäller nu med andra ord enbart omyndiga barn.

Det finns situationer där barnets vårdnadshavare av olika skäl inte kan vara förmyndare och då ska tingsrätten utse en särskilt förordnad förmyndare. Den som är underårig eller har förvaltare får inte vara förmyndare. Detta innebär att barn under 18 år som är föräldrar inte kan vara förmyndare till sitt barn, utan särskilt förordnad förmyndare måste då utses av tingsrätten, till den dag då föräldern uppnår myndig ålder.

Till förmyndare ska tingsrätten utse en rättrådig, erfaren och i övrigt lämplig person. Finns det flera syskon som är i behov av förmyndare ska tingsrätten sträva efter att utse samma person som förmyndare till samtliga syskon. Om föräldrarna har avlidit och uttalat vem de önskar som förmyndare ska tingsrätten förordna denna person, om det inte är direkt olämpligt.

En förmyndare som önskar bli entledigad kan begära det hos tingsrätten. Detta gäller dock inte förälder och inte heller om särskilda skäl talar mot att förmyndaren ska entledigas. Skäl för entledigande är att förmyndaren gjort sig skyldig till missbruk eller försummelse, att förmyndaren själv kommit på ekonomiskt obestånd eller att det finns andra skäl som gör att förmyndaren inte längre är lämplig. Om förmyndaren avlider ska den som vårdar boet anmäla förhållandet till överförmyndaren för att överförmyndaren hos tingsrätten ska begära särskild förordnad förmyndare.

Vid tingsrättens handläggning av begäran om särskild förordnad förmyndare ska tingsrätten ge överförmyndaren tillfälle att lämna förslag på lämplig person. Tingsrätten kan inte förordna en person till förmyndare utan att denne fått möjlighet att yttra sig och förklarat sig villig att bli förmyndare. Det finns även tillfällen där tingsrätten fram till dess att ärendet slutligen avgörs får utse en tillfälligt förordnad förmyndare. Även beslut om entledigande av förordnad förmyndare, till dess att ärendet kan avgöras kan ske, om dröjsmål skulle kunna innebära fara för den underåriga.

Ansökan om förordnande eller entledigande av förmyndare kan ske av överförmyndaren, förmyndare, vårdnadshavaren, den underårige själv (om han eller hon fyllt 16 år), av den underåriges make/maka, sambo eller närmaste släktingar. Om den underårige har fyllt 16 år ska tingsrätten alltid inför beslut om förordnande eller entledigande ge denne rätten att yttra sig.

15

1.8.2 God man Den person som blir god man kallas för ställföreträdare, och den person som har ställföreträdare kallas för huvudman. En god man förordnas av tingsrätten för att tillvarata en annan persons rättsliga eller ekonomiska intressen eller sörja för dennes person. Förordnandet kan inte ske mot den tilltänkte huvudmannens vilja, och huvudmannen har rätten att säga upp sin gode man om denne inte tillvaratar huvudmannens intressen. Inom ramen för ett godmanskap representerar huvudmannen sig själv, vilket innebär att huvudmannen i vissa frågor kan fatta självständiga beslut.

Omfattningen av godmanskapets förordnande anges alltid i beslutet.

Andra exempel på när en god man ska utses är när en förmyndare inte kan utöva sitt förmynderskap. När underåriga utländska barn och underåriga statslösa personer anländer till Sverige ska god man för ensamkommande barn utses. Om underårigt barn har del i oskiftat dödsbo tillsammans med förmyndare eller förmyndarens make/maka eller sambo ska en god man utses för att bevaka den underåriges rätt i dödsboet vid boutredning, bodelning och arvskifte. När den enskilde har intressen som direkt strider mot förmyndare, god man eller förvaltare ska särskild förordnad god man utses för det specifika ärendet, exempelvis vid en rättegång eller när det gäller att företa en rättshandling.

Det är tingsrätten som fattar beslut om förordnande av god man.

Beslut får inte meddelas utan att samtycke inhämtats av den för vilket godmanskap ska gälla, om personens tillstånd inte hindrar inhämtandet av samtycke. Beslutet om godmanskapet meddelas av överförmyndaren.

Då uppdraget som god man även inkluderar en del arbetstid under dagtid ska en ställföreträdare ha möjlighet att medverka på möten med till exempel boendepersonal eller biståndshandläggare, eftersom det anses ligga inom ramen för förordnandet.

Skälen till att förordna en god man kan vara många, men oftast beror det på att en person inte kan bevaka sina intressen på grund av sjukdom, psykisk störning, försvagat hälsotillstånd, funktionsnedsättning eller liknande förhållanden.

Andra situationer där överförmyndaren ska förordna en god man är: – Dödsfall, när känd arvinge vistas på okänd ort och inte kan bevaka sina intressen.

– Dödsfall, när testamentstagare är okänd eller vistas på okänd ort och dennes rätt behöver bevakas.

16

– Om det vid dödsfall inte kan utredas huruvida det finns legala arvingar som är arvsberättigade före Allmänna Arvsfonden.

– När bortavarandes rätt bevakas eller bortavarandes egendom förvaltas.

– Om det enligt förordnande i testamente eller annan rättshandling 1) beror på en framtida händelse vem egendomen ska tillfalla, 2) egendomen först senare ska tillträdas med äganderätt. Det ska krävas att den blivande ägarens rätt måste bevakas eller förvaltas.

– Om egendom enligt förordnande i testamente eller rättshandling ska ställas under vård och förvaltning av god man.

En god man ingår under sitt förordnande ett flertal rättshandlingar för huvudmannen inom ramen för sitt förordnande, vad gäller ekonomi, sörja för person och bevaka rätt. Om rättshandlingar skett utanför ramen för förordnandet är huvudmannen inte bunden till dessa rättshandlingar.

1.8.3 Förvaltare När godmanskap inte är tillräckligt kan tingsrätten anordna ett förvaltarskap. Uppdraget som förvaltare ska anpassas till den enskildes behov i varje särskilt fall och kan begränsas till att enbart avse viss egendom eller angelägenhet, eller egendom överstigande visst värde. Tingsrätten kan överlåta till överförmyndaren att bestämma uppdragets omfattning.

Beslut om förordnande av förvaltare tas av tingsrätten men meddelas av överförmyndaren.

Till skillnad från godmanskap innebär förvaltarskapet att förvaltaren inom ramen för sitt förordnande representerar sin huvudman i samtliga frågor. Den huvudman som har förvaltare har rätten att själv sluta avtal om tjänst eller arbete och förfoga över vad denne genom eget arbete har förvärvat. Huvudmannen har också rätten att förfoga över vad denne får genom gåva, testamente eller förmånstagarförordnande om det inte finns särskilt villkor att egendomens ska omfattas av förvaltarens rådighet. Att den som själv har förvaltare inte kan företa rättshandlingar innebär att förvaltaren har full rådighet över den enskildes egendom och träder in i dennes alla angelägenheter. Förvaltaren kan dock ge samtycke till att huvudmannen får företa vissa rättshandlingar.

17

1.8.4 Allmänna bestämmelser om förmyndares, gode mäns och förvaltares verksamhet Förmyndare har skyldighet att förvalta omyndigas tillgångar och företräda omyndiga i angelägenheter som rör tillgångarna. Detta gäller dock inte tillgångar som omyndiga enligt lag eller testamente själva råder över.

Om särskild förvaltning är anordnad ska den som är förordnad årligen lämna redovisning över denna förvaltning till överförmyndaren.

Förvaltare och gode män ska alltid omsorgsfullt fullgöra sina skyldigheter och alltid handla på det sätt som är bäst för deras huvudman.

De ekonomiska medel som inte används till huvudmannens uppehälle ska placeras så att de ger skälig avkastning. Förmyndare, gode män och förvaltare ska fortlöpande föra räkenskaper över sin förvaltning och föra anteckningar om sina åtgärder i övrigt. Kravet på räkenskaper och anteckningar är mindre omfattande för föräldrar som endast behöver göra det i den utsträckning som är behövligt med tanke på egendomens omfattning och omständigheterna i övrigt. Förmyndare, gode män och förvaltare ska säkerställa att deras personliga tillgångar inte blandas med huvudmannens tillgångar. Finns det värdehandlingar ska ställföreträdaren genomföra nödvändiga registreringar. När den omyndige fyllt 16 år bör man be om dennes åsikt i viktiga frågor. Man kan även behöva höra dennes make/maka eller sambo. När förmyndaren, gode mannen eller förvaltaren hamnar i en jävsituation gentemot huvudmannen kan man inte företräda denne, utan då måste en särskilt förordnad god man utses i denna sakfråga.

All verksamhet som utförs av förmyndare, gode män och förvaltare står under tillsyn av överförmyndaren. När överförmyndaren begär uppgifter om huvudmannen är ställföreträdarna skyldiga att lämna dessa uppgifter.

Vissa avtal kräver överförmyndarens samtycke, och om ställföreträdaren inte inhämtar samtycke kan dessa avtal anses vara ogiltiga. Om ett avtal blir ogiltigt och det blir tal om ersättningsskyldighet kan ställföreträdaren vara ersättningsskyldig för uppkommen skada. Om någon vill väcka talan mot en ställföreträdare ska det ske inom tre år från det att sluträkning är inlämnad till överförmyndaren. Om talan inte väcks inom tre år har man förlorat rätten att inkomma med ersättningsanspråk. Treårsregeln gäller dock inte om ställföreträdaren gjort sig skyldig till ett brottsligt förfarande.

När en persons egendom ska förvaltas av fler än en förmyndare, god man eller förvaltare ska ställföreträdarna utöva förvaltningen gemensamt. Överförmyndaren eller tingsrätten kan avgöra om det ska vara en uttalad 18

fördelning mellan ställföreträdarna. Om ställföreträdarna inte kan enas om en särskild frågeställning är det överförmyndarens åsikt som ska gälla. Samtliga som har del i förvaltningen ska dock alltid ha rätten att yttra sig i sakfrågor.

Förordnade förmyndare, gode män och förvaltare har rätt till skäligt arvode för sitt uppdrag och till ersättning för de utgifter som varit nödvändiga för att fullgöra uppdraget. Beslut om arvode och ersättning för utgifter fattas av överförmyndaren. Huvudmannen ska betala ersättningen till sin ställföreträdare om huvudmannen har en inkomst som överstiger 2,65 gånger prisbasbeloppet. Om huvudmannens inkomst understiger 2,65 gånger prisbasbeloppet är det kommunen som är betalningsansvarig. Om man som ställföreträdare har en huvudman med inkomst överstigande 2,65 gånger prisbasbeloppet bör man således månatligen spara ett belopp för framtida utbetalning av sitt eget arvode. Finns det särskilda skäl kan även en förälder som är förmyndare ha rätt till arvode med anledning av förvaltning av den omyndiges egendom.

1.8.5 Gemensamma bestämmelser för god man och förvaltare Gemensamma bestämmelser för god man och förvaltare är att som ställföreträdare ska utses en man eller kvinna som är rättrådig, erfaren och i övrigt lämplig. Granskning som överförmyndare gör på nya ställföreträdare omfattar exempelvis utdrag från Upplysningscentralen och från belastningsregistret. Överförmyndaren tar även hänsyn till om den tilltänkta ställföreträdaren har en lämplig utbildning för förordnandet.

Ett flertal överförmyndare tar hänsyn till ställföreträdarens ålder, då det finns en risk att äldre gode män och förvaltare blir sjuka eller till och med avlider under tiden som förordnad ställföreträdare.

Ibland finns det särskilda omständigheter som motiverar att tingsrätten utser flera gode män eller förvaltare för en huvudman. Om gode mannen eller förvaltaren är ansvarig för en skada som drabbat huvudmannen är det gode mannen eller förvaltaren som är skyldig att ersätta skadan. Många ställföreträdare lever i tron att det finns ett försäkringsskydd inbyggt inom ramen för förordnandet, men det är en felaktig uppfattning. För att skydda sig mot skadeståndsansvar måste man teckna särskild försäkring.

19

1.8.6 Föräldrars förmyndarförvaltning av egendom Den omyndiges förälder är förmyndare och bestämmer hur den omyndiges tillgångar ska användas eller placeras, om inte annat framgår av enskilt beslut. Om den omyndiges tillgångar överstiger åtta gånger gällande prisbasbelopp ska tillgångarna stå under överförmyndarens kontroll (särskild överförmyndarkontroll). Detta gäller även om tillgångarna har tillfallit den omyndige genom 1) arv eller testamente, 2) gåva, som är anmäld till överförmyndaren, eller 3) förmånstagarförordnande (exempelvis livförsäkring). Inom en månad efter att den omyndiges tillgångar överstiger åtta prisbasbelopp ska föräldrarna/förmyndarna inlämna en förteckning över tillgångarna till överförmyndaren.

Tillgångarna får löpande placeras utan överförmyndarens samtycke i skuldförbindelser som utfärdats eller garanterats av stat eller kommun, skuldförbindelse som har utfärdats av Svenska Skeppshypotekskassan eller bank eller kreditmarknadsföretag, andelar i värdepappersfond eller lånas ut mot säkerhet i panträtt av inteckning i fast egendom inom 60 procent av senast fastställda taxeringsvärde.

All placering i värdepapper, fast egendom eller lös egendom kräver överförmyndarens samtycke. Bankmedel ska sättas in på räntebärande bankkonto med en överförmyndarspärr för uttag. Om tillgångarna över tid minskar till under fyra prisbasbelopp ska beslutet om särskild överförmyndarkontroll upphöra. Överförmyndaren kan även besluta om undantag i regeln om det finns särskilda skäl med hänsyn till föräldrarnas och den omyndiges förhållanden.

Vad gäller fast egendom krävs det överförmyndarens samtycke om föräldrar för den omyndiges räkning vill 1) förvärva fast egendom eller nyttjanderätt till sådan egendom genom köp, byte eller gåva 2) ingå avtal om någon annans fasta egendom 3) sälja eller byta bort fast egendom eller nyttjanderätt, eller 4) låta inteckna, hyra ut eller på annat sätt upplåta fast egendom eller tomträtt.

20

Förälder får inte ge bort den omyndiges egendom, om det inte är fråga om personliga presenter, vars värde inte avviker från den omyndiges ekonomiska villkor.

Om den omyndige har samtycke från överförmyndaren kan den omyndige ta ett privatlån, sätta sig i skuld, ingå borgensförbindelse eller ställa sin egendom som säkerhet för annan förbindelse.

Det finns driftiga ungdomar som gärna vill starta eget företag. En förälder får inte låta en omyndig under 16 år driva ett företag utan samtycke från överförmyndaren.

Om den omyndige står under särskild överförmyndarkontroll ska föräldrarna senast den 1 mars varje år i en årsräkning redogöra för förvaltningen till överförmyndaren. När den omyndige fyller 18 år betraktas denne som vuxen och föräldrarna är inte längre att betrakta som förmyndare. Inom en månad efter att den omyndige fyllt 18 år ska föräldrarna inkomma med sluträkning till överförmyndaren för perioden fram till den omyndiges fyllt 18 år. Se särskilt kapitel om att förvalta egendom vad gäller årsräkning och sluträkning.

Om den omyndige framför önskemål om särskild redovisning av förvaltningen kan överförmyndaren ålägga föräldrarna att inkomma med denna särskilda redovisning. Om det finns skäl kan även överförmyndaren besluta att 1) särskild överförmyndarkontroll ska gälla även om åtta prisbasbelopp inte har infriats 2) begränsa möjligheterna att ta ut pengar från bank eller annan penninginrättning 3) besluta att värdepapper förvaras på ett värdepappersinstitut 4) begränsa föräldrars rättighet att förfoga över rättigheter som registrerats hos värdepappersförvaltare, eller 5) genom meddelande till fysisk eller juridisk person som betalar ut pengar till omyndig, besluta att pengar ska sättas in på bank eller kreditmarknadsföretag.

När förvaltningen upphör ska tillgångarna omedelbart lämnas över till den myndige. Om föräldrarnas förvaltning upphör för att annan övertar den ska tillgångarna lämnas till denna person. Vid förmyndares dödsfall ska dödsboet svara för att den omyndiges tillgångar redovisas till överförmyndaren.

21

1.8.7 Förordnade förmyndares, gode mäns och förvaltares vård av egendom Förordnade förmyndare, gode män och förvaltare ska inom två månader efter att förordnandet började lämna en förteckning till överförmyndaren över de tillgångar och skulder som de ska förvalta. Om tingsrätten under pågående uppdrag utvidgar omfattningen av en god mans eller förvaltares uppdrag ska förteckning över det utvidgade förordnandets tillgångar och skulder lämnas till överförmyndaren inom en månad.

Förordnade förmyndare, gode män och förvaltare kan utan samtycke från överförmyndaren placera huvudmannens tillgångar i 1) skuldförbindelse utfärdad av stat eller kommun 2) skuldförbindelse utfärdad av Svenska Skeppshypotekskassan, bank eller kreditmarknadsföretag, eller 3) andelar i värdepappersfond som är underkastad en offentlig reglering.

Om överförmyndaren samtycker kan tillgångar placeras i aktier.

Vad gäller fast egendom måste ställföreträdaren ha överförmyndarens samtycke till att 1) genom köp, byte eller gåva förvärva fast egendom eller nyttjanderätt till sådan egendom 2) ingå avtal om nyttjanderätt till någon annans fasta egendom 3) sälja eller byta bort fast egendom eller nyttjanderätt till sådan egendom, eller 4) låta inteckna, hyra ut eller på annat sätt med nyttjanderätt upplåta fast egendom.

Tillgångar som inte placeras ska sättas in på konto hos bank eller kreditmarknadsföretag. De pengar som satts in på bank eller kreditmarknadsföretag får tas ut utan samtycke från överförmyndaren, om det är upplupen ränta eller om det är pengar som behöver hållas tillgängliga för den enskildes uppehälle eller vården av dennes egendom. Medel som inte kan tas ut utan överförmyndarens samtycke bör placeras på ett bankkonto med överförmyndarspärr.

En förordnad förmyndare, god man eller förvaltare får inte ge bort huvudmannens egendom, om det inte är fråga om personliga presenter vars värde inte avviker från huvudmannens ekonomiska villkor.

Om huvudmannen har behov av att låna pengar krävs det samtycke från överförmyndaren för att ta upp lån eller företa annan rättshandling 22

Att vara god man och förvaltare ISBN 978-91-47-11455-9 © 2015 Leif Karlsson, Marie Lang-Karlsson och Liber AB

förläggare: Helga Laurin grafisk form och omslag: Birgitta Dahlkild omslagsfoto: Shutterstock, Magdalena Lindholm/NordicPhotos ombrytning och repro: OKS Prepress Services, Indien produktionsledare: Jürgen Borchert

Första upplagan 1

tryck: People Printing, Kina, 2015

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och elevers begränsade rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner och universitet.

Intrång i upphovsmannens rättigheter enligt upphovsrättslagen kan medföra straff (böter eller fängelse), skadestånd och beslag/förstöring av olovligt framställt material. Såväl analog som digital kopiering regleras i BONUS-avtalet. Läs mer på www.bonuscopyright.se.

Liber AB, 113 98 Stockholm Tfn 08-690 90 00 www.liber.se Kundservice tfn 08-690 93 30, fax 08–690 93 01 E-post kundservice.liber@liber.se

som god man eller förvaltare. Boken är anpassad till de utbildningskrav som har börjat framföras av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), Socialstyrelsen och Länsstyrelsen.

Den är indelad i tre delar: • Första delen svarar på grundläggande frågor om ställföreträdarskapet, bland annat: Vem får en god man? Vad gör en god man? Vilka lagar måste du förhålla dig till som god man?

• Tredje delen beskriver förordnanden som god man gentemot ensamkommande flyktingbarn, funktionshindrade, äldre och övriga personer med behov av god man.

Sist i boken återfinns utdrag ur ett antal relevanta lagar och blanketter för Förteckning över tillgångar och skulder vid dagen för förordnandet och Årsräkning/sluträkning.

Att vara god man och förvaltare vänder sig till dig som är, eller funderar på att bli god man eller förvaltare, och till dig som arbetar med vård- och omsorgsfrågor. Boken är också avsedd att användas i utbildning av gode män och förvaltare.

Leif Karlsson är civilekonom och arbetar på

Stockholms universitet som administrativ chef.

Marie Lang-Karlsson är pedagog samt socionom och arbetar på Attendo som verksamhetschef.

Författarna har båda lång erfarenhet av uppdrag som god man och förvaltare.

Att vara god man och förvaltare

• Andra delen förklarar förordnandets tre delar: förvalta egendom, bevaka rätt och sörja för person. Delen beskriver även hur ett förordnande påbörjas och avslutas.

Leif Karlsson, Marie Lang-Karlsson

Att vara god man och förvaltare beskriver och förklarar uppdraget

Leif Karlsson Marie Lang-Karlsson

Att vara god man och förvaltare

Best.nr 47-11455-9 Tryck.nr 47-11455-9

9789147114559c1c.indd 1

24/06/15 4:30 pm