9789147103683

– helt enkelt BÜrge Ring

ISBN 978-91-47-10368-3 © 2012 Börge Ring och Liber AB Redaktion: Anders Wigzell, Per Granath Byrmo Formgivare: Nette Lövgren Bildredaktör: Nadia Boutani Werner Tecknare: Nette Lövgren Produktion: Thomas Sjösten Första upplagan 1 Repro: Repro 8 AB, Stockholm Tryck: Sahara Printing, Egypten 2012

KOPIERINGSFÖRBUD Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och elevers rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUSavtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner och universitet.

Intrång i upphovsmannens rättigheter enligt upphovsrättslagen kan medföra straff (böter eller fängelse), skadestånd och beslag/förstöring av olovligt framställt material. Såväl analog som digital kopiering regleras i BONUS-avtalet. Läs mer på www.bonuspresskopia.se.

Liber AB Tfn 08-690 92 00 www.liber.se Kundservice tfn 08-690 93 30, fax 08-690 93 01 e-post: kundservice.liber@liber.se

4710368 inlaga.indd 2

2012-06-05 15.07

Innehåll

Islam 121 Del 1 Muslimer i Sverige 122 Del 2 Heliga texter 138 Del 3 Högtider 140 Del 4 Riktningar 142

Historisk översikt 144 Del 5 Islam i samhället 146

Hej! 5

Hinduism 151 Del 1 Hinduer i Sverige 152

Inledning 7

Del 2 Heliga texter 164

Del 1 Religion i Sverige 8

Del 3 Högtider 166

Del 2 Vad är religion? 14

Del 4 Riktningar 169

Del 3 Identitet och kultur 18

Historisk översikt 170 Del 5 Hinduismen i samhället 172

Etik och moral 31 Del 1 Ett gott liv – dygdetik 32

Buddhism 175

Del 2 Olika former av etik 40

Del 1 Buddhister i Sverige 176

Del 3 Moraliska problem 44

Del 2 Heliga texter 190

Del 4 Ett gott samhälle 48

Del 3 Högtider 192

Judendom 53

Historisk översikt 200

Del 4 Riktningar 194

Del 1 Judar i Sverige 54 Del 2 Heliga texter 65 Del 3 Högtider 68 Del 4 Riktningar 72

Historisk översikt 74 Del 5 Judendomen i samhället 76

Kristendom 79 Del 1 Kristna i Sverige 80 Del 2 Heliga texter 99 Del 3 Högtider 101 Del 4 Riktningar 105

Historisk översikt 116 Del 5 Kristendomen i samhället 118

Del 5 Buddhismen i samhället 202

Fler sätt att se på livet 205 Humanism 206 Feminism 212 Det lite speciella 221 Sekt 221 Hjärntvätt 223 Jehovas vittnen 226 Mormonkyrkan 228 Kreationism 230 Rastafari 232 Satanism 236 New Age 239 Avslutningsfrågan 243 Register 244 Bildförteckning 249

Hej! I den här boken, Religion – helt enkelt, har jag försökt skriva enkelt, rakt och tydligt. Självklart presenteras flera religioner, allt från judendom till rastafari, men det finns även annat. I inledningskapitlet resonerar jag kring identitet, sexualitet, kultur och vad som kännetecknar livs­åskådningar och livshållningar. I ett avsnitt får du fundera kring begreppet sekt och vad det kan betyda och även livshållningar som feminism och humanism beskrivs.

I boken finns många frågor och tankar att ta ställning till. En återkommande fråga är: Vilka konsekvenser får svaren du ger för hur du vill leva? Det betonas i boken att alla livsåskådningar kan tolkas på olika sätt. Det finns exempelvis inte ett enda svar på hur en kristen eller muslim ska tro och leva, det finns många svar på det.

Jag har låtit utövarna själva granska mina texter och få komma med synpunkter. Fyra personer har i nämnd ordning läst alla texter och kommit med mycket värdefulla synpunkter: Elisabeth Ring (utbildningssekreterare), Christopher Spångmark (lärare) och Anders Wigzell (redaktör) och Per Granath Byrmo (redaktör). Tack för all hjälp!

Så önskar jag dig en givande läsning.

Börge Ring PS. Tipsa din lärare om att det finns en lärarbok, en handledning, som är kopplad till denna bok. DS.

5

6

7  HEJ!

Inledning

F

ör 50 år sedan var praktiskt taget alla svenska medborgare medlemmar i Svenska kyrkan eller en frikyrka. Dessutom hängde staten och religionen ihop. Fram till 1951 gällde exempelvis lagen att en lärare måste vara medlem i kyrkan och omfatta en »evangelisk-luthersk« tro. En kristen som var katolik kunde inte vara lärare och självklart inte heller någon från andra religioner. År 1951 blev det tillåtet att lämna kyrkan och Sverige fick religionsfrihet.

Idag finns all världens religioner representerade i Sverige och de enda som idag måste vara kristna är kungen och hans familj.

Alla vi andra får tro precis vad vi vill. I Sverige råder religionsfrihet.

I det här kapitlet kommer vi att ta upp: Del 1: Statistik om religion i Sverige och lite om vad vetenskap är.

Del 2: Vad som är kännetecknande för religion. Något om fundamentalism och vad sekularisering är.

Del 3: Vad en människa är. Tankar kring identitet, kön och sexualitet. Kulturens betydelse för oss.

8

inledning Del 1

inledning Del 1 RELIGION I SVERIGE

Religion i Sverige Det är förbjudet att föra statistik över människors tro i Sverige, så det är svårt att veta exakt hur det är. Men det finns statistik över de religiösa grupper som får statliga bidrag. Den här statistiken ger en bild av det mångreligiösa Sverige.

Några grupper saknas. Det kan bero på att de inte fått eller velat få bidrag från staten.

Svenska kyrkan, som har drygt 7 miljoner medlemmar, finns heller inte med eftersom den inte får bidrag utan finansieras genom kyrkoavgift som betalas via skattsedeln.

Statistik 2010

9

Samfund

Antal medlemmar 3 189 2 810 4 920 1 916 44 717 14 521 110 000 9 039 5 830 47 900 800 2 354 2 870 1 500 17 500 2 675 6 000 5 829 1 500 27 877 2 161 43 497 6 106 113 527 96 950 3 701 22 083 27 789 109 114 5 379 5 217 749 271

F u n d er a på 1. Placera de tio största grupperna på en lista med den största först.

2. Vilka tre rörelser känner du bäst till och varför du gör det?

3. Varför finns det så många grupper? Försök hitta flera svar.

inledning Del 1 RELIGION I SVERIGE

Anglikanska kyrkan ELM Bibeltrogna Vänner Estniska evangelisk-lutherska kyrkan Lettiska evangelisk-lutherska kyrkan Evangeliska fosterlandsstiftelsen Frälsningsarmén Islamiska församlingar Judiska församlingar Metodistkyrkan Evangeliska Frikyrkan Ortodoxa och österländska kyrkor - Armeniska ortodoxa kyrkan - Bulgariska ortodoxa kyrkan - Eritreanska ortodoxa kyrkan - Estniska ortodoxa kyrkan - Etiopiska ortodoxa kyrkan - Finska ortodoxa kyrkan - Grekisk ortodoxa kyrkan - Koptiska ortodoxa kyrkan - Makedoniska ortodoxa kyrkan - Rumänska ortodoxa kyrkan - Ryska ortodoxa kyrka - Serbiska ortodoxa kyrkan - Svenska ortodoxa prosteriet - Syrisk ortodoxa kyrkan - Österns assyriska kyrka Pingströrelsen Romersk-katolska kyrkan Sjundedags Adventistsamfundet Svenska Alliansmissionen Svenska Baptistsamfundet Svenska Missionskyrkan Sveriges Buddhistiska Samarbetsråd Ungerska Protestantiska kyrkan Totalt

32

etik och moral Del 1

etik och moral Del 1 ETT GOTT LIV – DYGDETIK

Ett gott liv – dygdetik Finns lyckan? Finns det ett gott liv?

De som idag forskar kring lycka i Sverige har olika sätt att mäta vad lycka är och vilka möjligheter vi har att styra våra liv mot lycka.

F u n d e r a på Försök att svara helt kort på frågorna: 1. Vad är lycka för dig?

2. Vad gör du för att bli lycklig?

Några så kallade lyckoforskare menar att det finns tre faktorer som spelar in i våra liv: 1. Det biologiska arvet, allt vi har med oss vid födseln av anlag och förmågor.

2. Vad vi råkar stöta på, vilka människor vi möter och vad vi lär oss av det.

3. Hur vi själva kan styra och välja delar av vårt liv.

F u n d e r a på Försök att sätta procentsatser på hur stor del av ditt liv som: 1. är förutbestämt av genetiska skäl (anlag och annat), 2. handlar om slump, vilka avgörande möten som styr ditt liv, 3. du själv väljer och kan styra över.

33

Dionysos

Vad är ett gott liv?

Redan de gamla grekerna ställde sig frågan: Vad är ett gott liv?

För ungefär 2 500 år sedan, trodde grekerna på gudarna Apollon och Dionysos.

Apollon var ordentlighetens gud och enligt honom bör människan tänka på två saker: 1. Känn dig själv.

Glöm aldrig att du bara är en människa och tro inte för mycket om dig själv. Den som tror för mycket på sig själv drabbas av hybris, övertro på sin egen förmåga, och kommer att straffas.

2. Var alltid måttfull.

Alla har vi fått del av lycka, rikedom och makt. Om du försöker få mer än du blivit tilldelad, blir du olycklig.

Dionysos var extasens gud. Enligt Dionysos är livet en fest. Detta är vinets, utsvävningarnas och det hämningslösa livets gud.

På kvällen samlades människor i skogen för att dricka och dansa till ljudet av dunkande musik. När extasen nådde sin topp, kastade sig alla över en levande bock, slet den i stycken och åt den rå. På så sätt fick människorna del av gudens kraft. Dessutom behövde de inte ta ansvar för det de gjorde, för man ansåg att Dionysos bosatt sig i människans kropp och då var det guden som var ansvarig.

etik och moral Del 1 ETT GOTT LIV – DYGDETIK

Apollon

34 etik och moral Del 1 ETT GOTT LIV – DYGDETIK

Dygder Apollon och Dionysos står för olika dygder. Vad kännetecknar en dygd? En dygd är en inlärd förmåga. Ordet dygd är besläktat med ordet duga.

Duger jag? Vem har inte ställt sig den frågan? Att duga är grundläggande för självförtroendet. Den som känner att hon eller han inte duger, vill eller vågar inte vara med, och ställer sig lätt utanför.

Och det är inte bra, för vi behöver varandra på ett eller annat sätt.

Så det är inte konstigt att redan de gamla grekerna funderade på detta och vilka dygder som gäller för ett gott liv. Ärlighet, mod, trohet, rättvisa är exempel på dygder.

En av de grekiska tänkare som arbetade fram en teori kring dygder var Aristoteles.

Aristoteles Filosofen Aristoteles levde mellan åren 383 och 322 f.Kr. Att vara filosof innebär att vara kär i visheten. På grekiska betyder filos »kärlek till« och sofi »visdom«.

Aristoteles menade att människan strävar efter ett lyckligt liv.

Till skillnad från djuren styrs vi inte bara av instinkter, utan kan även utveckla och styra våra egenskaper. Vi kan träna oss på att vara ärliga, uthålliga eller rättvisa och bli lyckliga.

Aristoteles såg det goda livet som en medelväg, mellan ytterligheter. Ett exempel: slösaktig ← generös → snål En dygd som givmildhet, att vara generös, kan bidra till ett gott liv.

Den som är generös balanserar mellan slösaktighet och snålhet.

Båda dessa ytterligheter leder till olycka, medan generositet leder till lycka. Håller du med om det?

F u n d e r a på feg ← modig → dumdristig Mod är enligt Aristoteles en dygd. Den som är modig är inte feg, men heller inte dumdristig, det vill säga en person som tar onödiga risker.

Att hitta tillfällen i livet när man varit feg brukar inte vara så svårt, men kan du komma på tillfällen då du tagit onödiga risker och varit dumdristig?

Frågan blir: Varför var du det? Vad var det som drev dig till det?

Vänlighet, godhet, tålamod, mod, trofasthet, ödmjukhet, självbehärskning, generositet, uthållighet, vishet, måttfullhet (att nöja sig med lite mindre), rättvisa, kärlek, humor, hopp.

När du valt kan vi gå vidare och försöka lösa några konflikter.

Föreslå lämpliga dygder att följa Kon f l i k t 1

I klassrummet finns ett par personer som avskyr varandra. Det är två killar som båda älskar samma tjej. De kan knappt vistas i klassrummet samtidigt.

Vilka dygder skulle dessa två personer utveckla, så att de kan komma överens bättre?

Kon f l i k t 2

Din lärare har satt ett felaktigt betyg på dig och läraren är medveten om det, men vill inte ändra det. Läraren säger: Det betyg som är satt, är satt.

Vilka dygder tror du din lärare skulle ha glädje av att utveckla?

Kon f l i k t 3

Du vaknar till en grå dag. Det regnar och är kallt och dessutom har du lektioner hela dagen. Men inte bara det, du har köpt ett nytt spel till datorn som du inte har hunnit så långt på.

Vilka dygder skulle du behöva utveckla för att inte stanna hemma?

35 etik och moral Del 1 ETT GOTT LIV – DYGDETIK

Du väljer dygder Enligt Aristoteles är dygder något som människan själv måste utveckla. Det finns inte medfött.

I religioner och andra livsåskådningar finns alltid dygder. Intressant är att det inte är några större skillnader mellan olika religioner.

Alla framhåller ungefär samma dygder. Här följer ett antal klassiska dygder. Börja med att rangordna dem. Försök att sätta dem i ordning och placera dem du tycker bäst om först.

36 etik och moral Del 1 ETT GOTT LIV – DYGDETIK

Träna kärlek Många av er som läser den här boken tränar då och då. Det kan handla om att spela ett instrument eller träna på ett gym. Vissa av er gör det flera gånger i veckan.

De flesta av oss tror att träning ger färdighet och att den gör oss skickligare på alla tänkbara vis.

Hur många tränar kärlek? Hur många tränar frihet? Hur många tränar tolerans?

Faktum är att de stora religiösa skrifterna och traditionerna uppmanar oss att träna kärlek. De vill att vi ska träna på att älska människor omkring oss genom att förlåta, hjälpa och ge hopp. Går det att träna kärlek? Går det att träna frihet? Går det att träna tolerans?

Enligt Aristoteles är svaret ja. Mose håller med, liksom Buddha, hinduiska lärde, Jesus och Muhammed. Filosofer som Kierkegaard, Sartre och andra moderna filosofer gör det också.

Ett sätt att träna kärlek är att utveckla och reflektera kring sina dygder.

»Jag håller inte med om din åsikt, men jag är beredd att gå i döden för din rätt att yttra den.«

Skulle du vara beredd att kämpa för att någon ska få framföra sin åsikt, även om du inte håller med om den?

F u n d e r a på 1. Vilka vinster finns det med att alla åsikter fritt får framföras?

2. Vilka nackdelar kan det finnas med det?

3. Var går gränsen för tolerans?

4. Vem sätter gränsen för tolerans?

5. Skriv ner det du har svårt att tolerera.

Svara sedan på följande frågor: 6. Vad är det som säger stopp hos dig? Vad är det för idéer, som du står för, som krockar med det du inte kan tolerera?

7. När är det lätt att kompromissa?

8. När är det svårt att kompromissa?

37 etik och moral Del 1 ETT GOTT LIV – DYGDETIK

Träna tolerans Sverige är ett mångkulturellt land. Vi påverkas dagligen av möten med människor som inte tänker som vi själva gör, som lever annorlunda och som tror annorlunda.

Det här ställer stora krav på oss och vi tvingas varje dag träna på tolerans.

Ordet tolerans är besläktat med ordet »tålig«. Att vara tolerant mot andras åsikter och livsmönster bygger på dygden tålighet – att orka med och ha överseende med det man inte håller med om eller tycker om.

Den franske filosofen Voltaire (1694–1778) kämpade för yttrandefrihet och sa:

38 etik och moral Del 1 ETT GOTT LIV – DYGDETIK

Lära sig tolerans?

Kommer du under livets gång bli mer tolerant? Ingen kan säkert svara på det.

Det vi vet är att det som för 100 år sedan var otänkbart, tycker de flesta idag är självklart. För 100 år sedan fick inte kvinnor läsa på universiteten eller rösta i riksdagsval i Sverige. Knappast någon skulle vilja ha det så igen.

Betyder det att människor har ändrat sig eller att nya generationer tycker nytt hela tiden?

Sverige var länge en så kallad enhetskultur, där alla var tvungna att tro och tänka likadant. Så kan det exempelvis fortfarande vara i länder som styrs av diktatorer. Men människor gör uppror, för de kan inte tolerera orättvisor och att olika åsikter inte får framföras.

En bidragande orsak till detta är att utbildningsnivån höjs. Kunskap gör att många inte kan tolerera förtryck. I och med det blir man faktiskt mindre tolerant, men samtidigt mer toleranta mot andra sätt att leva och tro.

Alltså, det är inte alltid bra att vara tolerant, det handlar om vad man tolererar.

Din uppfattning

39

M i n n s du ?

1. Vad betyder orden

etik och moral?

2. Vilka är orsakerna till att lagen inte alltid är överens med den allmänna moralen?

3. Vilka tre faktorer avgör hur våra liv blir enligt lyckoforskare i Sverige?

4. Vilka två gudar tro dde man på i Grekland för drygt 2 000 år sedan?

5. Vilka två saker bör människan tänka på enl igt den gamla grekiska guden Apollon?

6. Hur ska människan 7. Ge exempel på en 8. Vad betyder ordet

leva enligt guden Dionys os?

dygd?

filosof?

9. När levde filosofen Aristoteles?

10. Hur kan en männ iska utveckla en dygd?

etik och moral Del 1 ETT GOTT LIV – DYGDETIK

Åter igen – det är du som bestämmer vad du vill tolerera.

Din identitet, din tro, din historia, din kultur, dina dygder och mycket annat avgör var din gräns går.

I ett mångkulturellt samhälle möter vi skilda livsstilar och får glädjen att ställa frågorna: Vad är jag beredd att ändra på? Vad vill jag ta intryck av?

52

53

Judendom

J

udendomen är en liten religion, om man ser till antalet anhängare. Det finns ungefär 18 miljoner judar i världen. Men både kristendom och islam grundar sig på judendomen. Det är en av anledningarna till att judendomen är viktig att känna till.

Judar, kristna och muslimer tror på samma Gud men gör det på lite olika sätt.

Judendomen går tillbaka ända till 1800 f.Kr. Då sägs det att Abraham, som var den första patriarken, levde. Patriark innebär att vara först i sin släkt.

I det här kapitlet kommer vi att ta upp: Del 1: Judar i Sverige och det centrala i judisk tro Del 2: Heliga texter Del 3: Högtider Del 4: Riktningar Del 5: Judendomen i samhället På s. 74–75 finns en historisk översikt.

54

judendom Del 1

judendom Del 1 JUDAR I SVERIGE

Judar i Sverige Judar fick inte bo i Sverige förrän på 1700-talet. År 1782 utfärdades ett tillstånd för judar att bosätta sig och utöva handel i några städer i Sverige, men bara för dem med god ekonomi. Först 1870 fick judar fullständiga medborgerliga rättigheter.

I Sverige finns drygt 20 000 judar och hälften av dem bor i Stockholmsområdet. Eftersom bara en tredjedel av judarna i Sverige är medlemmar i någon av församlingarna är det svårt att veta exakt hur många som finns. I Stockholm finns tre synagogor. I Göteborg, Malmö, Uppsala, Borås och Norrköping finns också synagogor.

Hur utövar en jude sin tro?

Judar utövar sin tro på många olika sätt.

• Vissa går till synagogan och ber varje dag och andra kanske en gång om året.

• Vissa följer många regler och deltar i alla högtider och andra kanske inte följer mer än någon enstaka regel eller tradition.

• Vissa judar lagar mat på lördagar. Andra gör det inte.

• Vissa judiska män bär kippa (en liten mössa) medan andra inte gör det. De som gör det vill på så sätt visa sin respekt för Gud, medan andra menar att det kan man göra ändå.

Så det är bara att konstatera att judar lever sin tro på olika sätt. Det finns alltid flera spår. Men självklart finns gemensamma nämnare.

F u n de r a på 1. Beskriv din bild av en jude.

2. Jämför med andras beskrivningar i klassen.

3. Fundera på varifrån du fått din uppfattning: egen erfarenhet, från media, från andra ...?

55 judendom Del 1 JUDAR I SVERIGE

• Gudstjänst firas i en synagoga. Synagoga betyder ungefär »där man samlas«.

• En kantor leder gudstjänsten.

• En rabbin talar (predikar) och förklarar den judiska tron i gudstjänsten.

• Lördag är sabbatsdagen och då firas den viktigaste gudstjänsten.

56

Vad tror judar på?

judendom Del 1 JUDAR I SVERIGE

»Hör, Israel! Herren är vår Gud, Herren är en. Du skall älska Herren, din Gud, av hela ditt hjärta, med hela din själ och med all din kraft.«

Texten kommer från Femte Moseboken 6 verserna 4–5 i Bibeln och är den judiska trosbekännelsen och heter Shema på hebreiska.

I en trosbekännelse försöker man sammanfatta en tro i några korta meningar.

Det som texten säger är att judarna (som här kallas Israel) ska lyssna på Gud och att det bara finns en Gud. Dessutom poängteras att människan ska älska Gud med känsla, förstånd och kraft.

Att tro och tillhöra ett folk på samma gång Judar tillhör en religion, men också ett folk. Det skiljer judendomen från andra religioner, att tron på Gud och att tillhöra ett folk hänger samman. En jude kan säga: Först är jag jude och sedan svensk.

Vissa judar menar att det går att säga nej till tron på Gud, men inte att man tillhör det judiska folket. Och det var det folket som fick uppgiften att bli Guds tjänare på jorden. Det var Gud själv som gav judarna denna uppgift.

Obs! Det är helt fel att tala om en judisk ras – det finns inte. Judar kan vara svarta eller vita, komma från Ryssland eller Etiopien och flera andra länder. När vi talar om människor så finns det bara en ras, människorasen.

Chantal 17 år »Jag som judinna tänker inte på individnivå att JAG är utvald.

Däremot känner jag en stark gemenskap till mitt folk och är stolt över att vara judinna och följa traditioner. Att vi är ett folk, och inte bara en religion, vilket skiljer judendomen från andra religioner, stärker gemenskapen och gruppen som sin tur stärker individen.«

1. Den som är född av en judisk mor.

2. Den som av religiösa skäl har övergått, konverterat, till judendomen.

57 judendom Del 1 JUDAR I SVERIGE

Guds folk I Bibeln berättas om hur Gud började tycka om det judiska folket, lite utan anledning, som kärlek ibland kan vara. Vi älskar varandra utan att vi alla gånger kan förstå varför. Vi drabbas av kärlek.

Det judiska folket var inte stort och märkvärdigt, däremot lite besvärligt, enligt berättelsen. Trots det fick det en stor uppgift: att tjäna Gud på jorden.

Men vem räknas som jude/judinna? Svaret enligt den gamla judiska lagen är:

Men, i Sverige kan ibland även den som bara har en judisk pappa räknas som jude.

Den åttaarmande ljusstaken är viktig inom judendomen.

Här tänds alla åtta ljus under högtiden Chanuka på Stortorget i Malmö.

58 judendom Del 1 JUDAR I SVERIGE

Omskärelsen – tecknet på att man tillhör det judiska folket Män ska enligt Bibeln (Första Moseboken 17 vers 9 och följande), omskäras som ett tecken på att man tillhör det judiska folket. Kvinnor omskärs däremot inte.

Omskärelsen av pojkar görs när pojken är åtta dagar gammal och innebär att en liten bit av förhuden skärs bort. Men alla judiska pojkar omskärs inte. Muslimerna som har samma tradition gör det när pojken är äldre. (Läs mer på s. 130.)

När manlig omskärelse diskuteras handlar det dels om vilka biologiska följder den har, dels om att alla har rätt att utöva sin religions traditioner: 1. När några menar att omskurna män löper mindre risk att få peniscancer och deras kvinnor att få livmoderhalscancer, så hävdar andra att det inte är bevisat.

2. När en studie visar att omskurna män i vissa delar av Afrika löper hälften så stor risk att smittas av HIV, så ifrågasätts studien av andra forskare.

3. När några påstår att en omskuren penis är mindre känslig på grund av att nerver som stimuleras vid den sexuella känslan tas bort vid operationen, menar andra att det är tvärtom.

4. Omskärelse borde förbjudas, för den lille pojken har inget att säga till om. Mot detta står lagen om religionsfrihet, att denna tradition är en del av att vara jude.

F u n de r a på

Kvinnlig omskärelse är förbjuden i Sverige, men inte manlig.

Vad talar för och emot att manlig omskärelse bör förbjudas? Samla argument för och emot.

59 judendom Del 1 JUDAR I SVERIGE

Judiska elever studerar hebreiska, det spr책k som Tanak 채r skriven p책.

60

Regler till det judiska folkets hjälp

judendom Del 1 JUDAR I SVERIGE

För att klara av uppgiften att representera Gud på jorden, fick det judiska folket lagar att följa, närmare bestämt 613 stycken. Judar menar att alla människor bör följa vissa av reglerna, att inte döda och stjäla exempelvis. Men de flesta lagar gäller bara för judar och de tar upp frågor om mat, klädsel, ceremonier och annat som påverkar det dagliga livet.

En känd regel är att en jude inte bör äta fläskkött, en regel som man delar med muslimer. En vanlig förklaring till denna regel är att när regeln kom till var man rädd för trikiner, små maskar, som förstörde köttet. En annan förklaring är att det som kännetecknar en människa är att hon kan välja, vilket hon gör när hon väljer bort en viss typ av mat. Genom sin förmåga att välja, skiljer människan sig från djuren. Men faktum är att det inte finns ett självklart svar på frågan och de lärde tvistar.

F u n de r a på

Ibland kan människor bli irriterade över att judar och muslimer inte äter fläskkött. Även vegetarianer blir ifrågasatta då och då.

Vad beror det på?

Kosher betyder »rätt« och »riktigt« och är namnet på den mat som en jude/judinna bör äta. Nötkött är kosher, men fläskkött och skaldjur är inte kosher.

Bland de många matreglerna är den om att inte blanda mjölk och kött berömd. I Andra Moseboken 23:19 står: »Du skall inte koka en killing i moderns mjölk« Den tolkning man gjort av detta bibelord är att kött inte kan blandas med gräddsås. Men det är långt ifrån alla judar som följer regeln.

F u n de r a på

Finns det mat som du inte äter?

a. Om du svarar ja: Vilka skäl finns till det? Försök hitta så många förklaringar som möjligt.

b. Om du svarar nej: Vad beror det på att du inte väljer bort någon mat?

Försök förstå varför det blivit så.

De tio budorden De tio budorden, som ingår i de 613 lagarna, är de regler som alla människor bör följa, inte bara judar. Flera av budorden finns i de flesta religioner och på så sätt kan man säga att dessa speglar en gemensam erfarenhet: Det har visat sig att det inte är bra att stjäla, ljuga och vara otrogen.

61

De tio budorden i judisk tro Du skall inte ha andra gudar vid sidan av mig.

Du skall inte göra dig någon bildstod eller avbild av någonting uppe i himlen eller nere på jorden eller i vattnet under jorden.

Du skall inte missbruka Herrens, din Guds namn.

Tänk på att hålla sabbatsdagen helig.

Visa aktning för din far och din mor.

Du skall inte dräpa.

Du skall inte begå äktenskapsbrott.

Du skall inte stjäla.

Du skall inte vittna falskt mot din nästa.

Du skall inte ha begär till din nästas hus.

Du skall inte ha begär till din nästas hustru eller hans slav eller hans slavinna, hans oxe eller hans åsna eller något annat som tillhör din nästa.

Vilka följer dessa regler?

Följer alla judar de 613 lagarna? Nej, absolut inte. Det gör bara de mest konservativa som kallas ortodoxa. Dessutom måste man bo i Israel för att kunna följa alla regler.

Judar har olika åsikter om hur de ska leva och vilka regler de bör följa. I Sverige är de flesta liberala och de följer några få regler och kanske bara firar de stora högtiderna ibland. Därför är det svårt att svara på vilka regler en jude följer – det beror helt på vem man frågar.

Hur beskrivs Gud? Gud är livet. Guds namn på hebreiska är Jahve och uttalas Jachve, som betyder »Jag är«.

Att tro på Gud betonas inte så starkt i judendomen, desto mer framhålls att Gud vill att judarna ska leva ett liv i lojalitet med honom och hans folk. Det handlar om den judiska identiteten, att en jude inte bara tror utan också är Guds tjänare på jorden.

Hur beskrivs människan?

judendom Del 1 JUDAR I SVERIGE

Människan är lik Gud och ska hjälpa Gud på jorden. Människan är stark och svag på samma gång. Människan är fri att välja mellan gott och ont. Människan har stort ansvar och ska vara Guds medhjälpare på jorden.

Det som ställer till problem är att hon är svag och inte alltid gör rätt saker. Ändå präglas hela judendomen av en positiv och livsbejakande hållning – det är nu livet ska levas i sorg och glädje.

Ett judiskt talesätt sammanfattar detta: Bekymra dig inte om morgondagen – vem vet vad som kan hända idag?

F u n de r a på

Två människor vandrar i öknen. En av dem har vatten med sig.

De inser att vattnet bara räcker till en person. Antingen dricker en upp det och överlever eller så dör båda.

Vad skulle du göra?

Dricka upp vattnet själv?

Ge bort vattnet till den andre?

Dela vattnet och dö tillsammans?

Detta är en judisk berättelse och enligt judendomen finns det ett tydligt svar på frågan.

Svar: Drick upp själv, för du är ansvarig för ditt liv.

62

Man och kvinna i judendomen

M i n n s du ?

1. Vem leder en judisk

gudstjänst?

2. Vem talar i synago gan?

3. Hur många judar finns det i Sverige?

4. Hur hänger folk och religion ihop i judendom en?

5. Måste en jude/judi nna tro på Gud för att räknas som jude?

6. Hur många regler kan en väldigt konservat iv jude följa?

7. Vad betyder ordet kosher?

8. Nämn fem av de tio budorden?

9. Hur lyder den jud iska trosbekännelsen?

10. Vilket är Guds nam n på hebreiska och vad betyder det?

11. Vilka är människans kännetecknande drag?

12. Vem var Lilit?

judendom Del 1 JUDAR I SVERIGE

Mannen har länge varit dominerande inom judendomen. Bibeln är skriven av män, för män. Samtidigt har kvinnan haft makt i hemmet. Hon har också beskrivits som mer »naturligt« religiös och av det skälet inte behövt gå till gudstjänsterna i synagogan, om hon inte velat själv.

Lilit var enligt legenden Adams första hustru. Hon framställs i negativa och farliga termer i judisk tradition, därför att hon var självständig och vägrade lyda. Under samlaget ville hon inte ligga underst och efter grälet med Adam om detta flydde hon ut i öknen, där hon blev en ond demon. Detta handlar antagligen om kampen om makten mellan mannen och kvinnan.

Lilit är idag en inspirationskälla för dem som söker starka kvinnliga förebilder. Lilit symboliserar kraft och självständighet.

Idag ser vi, precis som i alla sammanhang, olika hållningar. De flesta judiska kvinnor är självständiga och låter sig inte styras av män, särskilt inte här i Sverige.

Judendomen speglar det samhälle vi lever i och judar är antagligen varken konservativare eller liberalare i dessa frågor än andra i Sverige.

63

72

judendom Del 4

judendom Del 4 RIKTNINGAR

Riktningar Om du ställer en enkel fråga som »Kan en jude äta skaldjur?« till tio judar, så kommer du inte att få samma svar. Ännu en gång kan vi konstatera, att svaret beror helt enkelt på vem du frågar.

Judar har olika uppfattningar om hur judendomen ska tolkas och hur en jude bör leva. Avgörande är vilken av de judiska riktningarna den tillfrågade tillhör. För att förstå judendomen måste man också känna till de olika riktningarna.

Det är vanligt att dela in judar i tre grupper: 1. Liberala judar

2. Konservativa judar

3. Ortodoxa judar.

Hur ser skillnaderna ut?

För att få en känsla av vad som skiljer olika judars sätt att utöva sin religion kan du jämföra hur de ser på 1. lagarna, 2. gudstjänsten och 3. det utvalda folket.

Lagarna

Gudstjänsten

Det utvalda folket

LIBERALA

KONSERVATIVA

ORTODOXA

Lagarna i Tora (De fem Moseböckerna) gällde för sin tid och behöver inte följas längre. Exempelvis förbudet mot att blanda mjölk och kött.

Vissa lagar är viktiga. Att följa kosher och äta rätt bör man tänka på, men inte alla de regler som gäller vid högtider.

Reglerna kom från Gud och ska följas, så långt det går.

Gudtjänsten kan firas på vilket språk som helst och även en kvinnlig rabbin talar i synagogan. Män och kvinnor sitter tillsammans.

Använder orgel och andra instrument till sången.

Gudstjänsten leds av män (ibland av kvinnor) och på vänster sida sitter män och på den högra kan män och kvinnor sitta tillsammans.

Ibland helt blandade. Helst bör det inte spelas på orgel eller andra instrument.

Män firar gudstjänst och sitter för sig själva. Kvinnorna får delta om de vill och ska då sitta på läktaren.

Tanken om det utvalda folket har spelat ut sin roll. Tro på Gud kan man göra ändå.

Den som är jude tillhör det utvalda folket, även om det inte känns så. Men hur uppgiften ska utföras finns olika tankar om.

Ortodoxa finner ingen anledning i att ändra på detta: Det judiska folket är Guds utvalda folk och ska därför följa alla regler.

Messias

LIBERALA

KONSERVATIVA

ORTODOXA

Messias finns i varje människa, när hon gör något gott.

En dag ska det bli fred och en bättre värld. Den tiden kallas den messianska tiden.

En man ska komma och upprätta ett rike med Israel som centrum. Han ska vara både en politisk och religiös ledare.

M i n n s du ?

1. Vilka är de tre huvud riktningarna inom jud endomen?

2. Vilka regler följer en ortodox jude och varför ?

3. Vad betyder ordet Me ssias?

4. Vad händer när Messi as kommer enligt libe rala judar?

73 judendom Del 4 RIKTNINGAR

Olika tankar om Messias Ännu en fråga där riktningarna skiljer sig åt är synen på Messias.

Messias betyder den smorde. Kung David (900-talet f.Kr.) blev som kung smord till att vara Guds representant på jorden. I en ceremoni smorde man olja på hans kropp.

En dag ska en ny Messias komma, enligt gammal judisk tradition. Vad händer då?

74 HISTORISK ÖVERSIKT

Historisk översikt 1025–586 f.Kr.

1800

1700–1250 f.Kr.

1250–1210 f.Kr.

Fångenskapen i Egypten.

Vandringen tillbaka till Israel då folket fick de tio budorden.

1600

1400

1200

Folket slår sig åter ner i Israel eller Kanaans land som det hette då.

Kungarna David och Salomo (900-talet).

1000

800

600

538 f.Kr. – 70 e.Kr.

En liten grupp av det judiska folket återvänder till Israel och blir kvar.

400

200

0

1800–1700 f.Kr.

Patriarktiden med Abraham, Isak och Jakob.

586–538 f.Kr.

Sara ABRAHAM Hagar Rebecka Isak

Den babyloniska fångenskapen.

MEDEL-

Ismael

HAVET

Lea Jakob Rakel

Silpa

Bilha

Jerusalem Ruben Josef Gad Dan Simeon Benjamin Aser Naftali (den yngste) Levi Juda Isaskar Sebulon Dina

Ti

gr

is

Babylon

D E T N Y BA B Y LO N I S K A RIKET

RÖDA HAVET

Eu

fra t

Ur

75 HISTORISK ÖVERSIKT

Davidsstjärnan, eller Davidsskölden, är en relativt ny symbol för juden­domen och tillkom kanske på 1500-talet.

Tidigare användes den sex­uddiga stjärnan som en magisk symbol.

70 e.Kr.

1948 e.Kr.

Folket tvingas bort från Israel och förskingras runt världen. På grekiska heter förskingring diasporan, och det kallas denna tid som pågick till år 1948.

Den judiska staten Israel utropas och de judar som vill kan sedan dess flytta dit.

200

400

KASPISKA HAVET

600

800

1000

1200

VIKEN

1600

1800

1000–1700 e.Kr.

1939–1945 e.Kr.

Judar tvingas att bo i speciellt avgränsade områden som kallas getto.

De förföljs och förtrycks.

Cirka sex miljoner dödas under andra världskriget.

Hakkorset, eller svastikan, är en urgammal sol- och lyckosymbol som nazismen tog som sin under 1920-talet. Hakkorset kan vara vänt åt olika håll och används som en positiv symbol i flera asiatiska länder, men har i Sverige blivit liktydigt med rasism.

PERSISKA

1400

2000

Bildförteckning

4710368 inlaga.indd 249

Frank Chmura/Tiofoto/Nordicphotos Aurora Open/Nordicphotos Mikael Andersson/Mira/Nordicphotos Ewa Lundgren/Nordicphotos Mikael Andersson/Mira/Nordicphotos André Maslennikov/IBL Bildbyrå Gerald Nowak/Westend61/Getty Images Susanne Walström/Johner Images/Getty Images Tina Miguel/Tiofoto/Nordicphotos Niclas Andersson/Nordicphotos ChinaFotoPress/IBL Bildbyrå Erich Stering/DN/Scanpix David Silverman/Getty Images PNC/Getty Images Daniel Sidenbladh/Scanpix Sven-Olof Ahlgren/Scanpix Patrick Persson/Scanpix Erika Stenlund/Scanpix David Dahlberg/DN/Scanpix Magnus Bergström/Scanpix Erika Stenlund/Scanpix Leif Å Andersson/Sydsvenskan/IBL Bildbyrå Magnus Bergström/Scanpix Getty Images Michael Lander/Nordicphotos Jan Håkan Dahlström/Scanpix Magnus Bergström/Scanpix YTzur/Israel Sun/Rex Features/IBL Bildbyrå Bridgeman/IBL Bildbyrå IBL Bildbyrå Dimitri Messinis/AP Photo/Scanpix Patrick Aventurier/Gamma/IBL Bildbyrå Lars Pehrson/SvD/Scanpix Anders Wiklund/Scanpix Pureline/Nordicphotos REX Features/IBL Bildbyrå Denny Lorentzen/Scanpix Johan Bävman/Sydsvenskan/Scanpix

BILDFÖRTECKNING

6-7 8 15 & 18 22 27 28 30 36 41 44 49 50 52 (1) 52 (2) 52 (3) 52 (4) 52 (5) 53 (1) 53 (2) 55 56 57 59 60 62 64 66-68 69 70 75 77 78 (1) 78 (2) 78 (3) 78 (4) 78 (5) 78 (6) 79 (1)

249

2012-06-05 15.20

250 BILDFÖRTECKNING 4710368 inlaga.indd 250

79 (2) 81 83 85 89 92 93 95 97 98 99 102 104 106 107 108 109 (1) 109 (2) 110 111 113 (2) 114 118 120 (1) 120 (2) 120 (3) 120 (5) 121 (2) 123 128 130 133 134 140 141 143 147 149 150 (1) 150 (2) 150 (3) 150 (4) 151 (1)

Chad Ehlers/Tiofoto/Nordicphotos Peo Quick/IBL Bildbyrå Peter Nordahl/IBL Bildbyrå Akg-Images/Scanpix Hussein El-Alawi/Sydsvenskan/IBL Bildbyrå Regionmuseet Kristianstad/IBL Bildbyrå Åke Ericson/IBL Bildbyrå Pixtal/IBL Bildbyrå Jeppe Gustafsson/Scanpix Henrik Rosenqvist/Sydsvenskan/IBL Bildbyrå Johan Ardefors/IBL Bildbyrå Matton Collection/Johnér Sören Wibeck/IBL Bildbyrå Barbara Zanon/Getty Images Åke Ericson/IBL Bildbyrå Sören Wibeck/IBL Bildbyrå Torkel Lindebergs samling/IBL Bildbyrå Anette Nantell/DN/Scanpix Travis Dove/National Geographic Society/Corbis/Scanpix Thomas Karlsson/DN/Scanpix Niklas Bernstone/Johnér Lars Ottosson/Sydsvenskan/IBL Bildbyrå Alexander Farnsworth/Scanpix David Sutherland/Corbis/Scanpix Berndt-Joel Gunnarsson/Nordicphotos Johanna Wallin/Sydsvenskan/IBL Bildbyrå Christine Olsson/Scanpix Gaetan Bally/Keystone/Scanpix Hanna Teleman/Sydsvenskan/IBL Bildbyrå Peter Frennesson/Sydsvenskan/IBL Bildbyrå Cagatay Ergun/Gamma/IBL Bildbyrå Maskot/Scanpix privat Gamma/IBL Bildbyrå Hussein El-Alawi/Sydsvenskan/IBL Bildbyrå John Harper/Flickr/Getty Images Hussein El-Alawi/Sydsvenskan/IBL Bildbyrå Jan-Michael Breider/Naturfotograferna/IBL Bildbyrå Narinder Nanu/AFP Photo/Scanpix David Cleveland/Image Source/Getty Images Fredrik Funck/DN/Scanpix Kumar A Mahesh/AP Photo/Scanpix Per Eriksson/Johnér

2012-06-05 15.20

4710368 inlaga.indd 251

Michele Falzone/Photographer’s Choice/Getty Images Sara Pettersson/Nordicphotos Helene Rogers/IBL Bildbyrå Daj/Amana Images/Getty Images Alvaro Leiva/IBL Bildbyrå Bridgeman Art Library/Getty Images John Henry Claude Wil/IBL Bildbyrå Scanpix Eric Meola/The Image Bank/Getty Images Subhamoy Bhattacharje/IBL Bildbyrå Peter Adams/IBL Bildbyrå Andrea Magugliani/Getty Images Epa/Scanpix Dinodia/Age Fotostock/IBL Bildbyrå Amar Grover/AWL Images/Getty Images Adriana Zehbrauskas/The New York Times/Scanpix Vincent Thian/AP Photo/Scanpix Zoonar/R Sigaev/IBL Bildbyrå Andreas Strömberg Satie/Getty Images Athit Perawongmetha/Getty Images Godong/Robert Harding World Imagery/Getty Images Andrew Holt/Photographer’s Choice/Getty Images AP Photo/Scanpix Keren Su/Photodisc/Getty Images Lola L. Falantes/Flickr RF/Getty Images Andrea Pistolesi/Getty Images James Denk/Photolibrary RF/Getty Images Farooq Naeem/AFP Photo/Scanpix Ola Nilsson/Sydsvenskan/IBL Bildbyrå Lars Dahlström/Tiofoto/Nordicphotos GHT/Kamersreportage/Scanpix Trons/Scanpix Lars G Safstrom/Mira/Nordicphotos Stapleton Historical Collection/Heritage Images/IBL Bildbyr Stock Montage/Getty Images IBL Bildbyrå SSPL/Getty Images Guenet Francois/Gamma/IBL Bildbyrå Robert Kohlhuber/Vetta/Getty Images André Maslennikov/IBL Bildbyrå Sandy Huffaker/Getty Images Godong/IBL Bildbyrå

251 BILDFÖRTECKNING

153 155 157 (2) 158 161 164 165 166 (1) 166 (2) 167 (1) 167 (2) 168 170 171 174 (1) 174 (4) 174 (5) 175 176-177 179 184 186 188 193 195 196 198 204-205 208 210 213 214 215 216 218 (1) 218 (2) 218 (3) 219 (1) 219 (2) 223 226 231 232 (1)

2012-06-05 15.20

252 BILDFÖRTECKNING 4710368 inlaga.indd 252

232 (2) James P. Blair/National Geographic/Getty Images 235 Staffan Almquist/Scanpix 237 Bettman/Corbis/Scanpix 239 Catherine Karnow/Corbis/Scanpix 242 Mikael Andersson/Mira/Nordicphotos 203 Feng Li/Getty Images

Övriga fotografier från Shutterstock.

Kartor från Liber kartor.

2012-06-05 15.20

Religion – helt enkelt är ett läromedel för kursen religionskunskap 1. På ett lättbegripligt sätt presenteras här olika religioner, livsåskådningar och livshållningar. Det finns även avsnitt om etik, identitet och kultur. Utgångspunkten är det svenska samhället och den mångfald av sätt som människor följer sin tro på.

Genom frågor, uppgifter och bilder ger Religion – helt enkelt stort utrymme för reflektion och egna ställningstaganden.

Läromedlet finns i två versioner: en för elever och en för lärare.

I Lärarboken finns hela elevbokens innehåll men även kommentarer kring de olika uppslagen. Utöver detta finns samtalsfrågor, extra elevuppgifter samt bok- och internettips för både lärare och elever.

Börge Ring har tidigare skrivit en rad omtyckta böcker i religions­kunskap.

Han är verksam som lärare vid Södra Latin i Stockholm.

Best.nr 47-10368-3 Tryck.nr 47-10368-3