9789170277085

handledning. Alla momsregler förklaras på ett begripligt sätt. Boken innehåller fördjupnings­ kapitel om viktiga och speciella områden samt en ­omfattande lexi­kon­del, ­vilket gör boken utmärkt som uppslagsbok.

UR INNEHÅLLET

Björn Lundén

Momspliktigt och moms­­ fritt • Periodisk sammanställning • Moms­ dek­la­ration • Varor och tjänster • Internatio­ nella transaktioner • Export och import • EU-handel • Gemenskapsinterna förvärv • Bygg- och fastig­hets­moms • Moms på egna uttag • Vinstmarginalmoms • Begagnade varor • Livsmedel och servering • Upphovs­ rätt • Kultur­­området • Utbildning • Idrott • Resor • Bilen • Bidrag och försäkringar • Vård och omsorg • Förskott • Utlägg och vidare­fakturering • Omvänd momsskyldighet

FÖRFATTARNA

Björn Lundén och ­ Ulf Svensson arbetar som skatteexperter på Björn Lundén Information AB.

Ulf Svensson

– KUNSKAPSFÖRETAGET FÖR FÖRETAGSKUNSKAP –

www.blinfo.se

Moms

MOMS är en utförlig och praktisk moms­

BJÖRN LUNDÉN & ULF SVENSSON

MOMS PRAKTISK HANDBOK I

MERVÄRDESSKATT TRETTONDE UPPLAGAN

Moms Praktisk handbok i mervärdesskatt av Björn Lundén och Ulf Svensson

13:e upplagan

Björn Lundén Information AB Box 84, 820 64 Näsviken.

Tel: 0650-54 14 00. Fax: 0650-54 14 01 info@blinfo.se. www.blinfo.se.

Copyright författarna och Björn Lundén Information AB 2011.

Omslag och sättning av Jennie Wik, Björn Lundén Information AB. Teckensnitten är New Century Schoolbook och Franklin Gothic. Bröd­texten är tryckt i 10 punkters teckengrad med 12 punkters kägel.

13:e upplagan ISBN tryckt utgåva: 978-91-7027-708-5, mars 2011 ISBN e-bok:978-7027-724-5, mars 2011

Innehåll Om boken. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7

Om moms

9

Så här fungerar momsen. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 10 Momsnivåer . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 28 Momsfri verksamhet. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 32 Momsregistrering . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 34 Redovisning av moms . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 39 Ingående moms – moms på utgifter. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 46 Faktureringsregler . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 66 Skattekontot. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 91 Momsdeklarationen. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 96 Skattetillägg. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 128 Omprövning, ­efterbeskattning och ­överklagande. . . . . . . . . . . . . . 137 Momsnyheter. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 143

Internationella transaktioner Tjänster . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Huvudreglerna för tjänster. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Fastighetsanknutna tjänster . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Persontransporter. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Kulturella och liknande tjänster . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Restaurang- och cateringtjänster. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Korttidsuthyrning av transportmedel. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Förmedlingstjänster . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Transporttjänster – varutransporter. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Transportanknutna tjänster. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Arbeten på lös egendom. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Intellektuella tjänster. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Varuhandel. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Export av varor . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Import av varor . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

149 150 167 175 180 182 188 195 199 203 207 210 214 229 236 239

EU-handel med varor . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Periodisk sammanställning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Återbetalning av moms från utlandet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Bokföring vid internationella transaktioner. . . . . . . . . . . . . . . . . .

Exempelsamling – varu- och tjänstehandel med utlandet. . . . . . .

Speciella områden Fastigheter. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Kultur. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Bilen. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Idrott. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Vinstmarginalmoms . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Verksamhetsöverlåtelse. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Förskott och a conton. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Utlägg och vidarefakturering. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Momslexikon

242 257 262 265 269

293 294 334 370 402 411 429 439 442

447

Sökordsregister . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 675

Om boken En praktisk handbok, användbar i det dagliga arbetet på företag och på redovisnings- och revisionsbyråer – det är tanken med den här boken. Boken innehåller därför massor av handfasta praktiska exempel och vi har ansträngt oss för att förklara de omfattande momsreglerna på ett begripligt sätt.

Läsanvisningar Bokens inledande del innehåller några praktiskt inriktade kapitel om hur momsen fungerar, t ex vad som är momsbelagt, vilken momssats som gäller, vem som ska redovisa moms, hur momsredovisningen ska göras och på vilka utgifter m ­ omsen får lyftas.

Därefter följer en del i boken som heter Internationella transaktioner.

Det gäller dels varuhandel, dels köp och försäljning av olika typer av tjänster, både inom och utanför EU. Området internationella transaktioner är mycket omfattande och därför har vi valt att behandla området relativt översiktligt i den här boken. Vill du veta mer om internationella transaktioner rekommenderar vi vår bok UTLANDSMOMS, den är heltäckande med massor av praktiska exempel och djupgående information.

Denna bok fortsätter med egna kapitel om särreglerade områden – Fastigheter, Kultur, Bilen, Idrott, Vinstmarginalmoms, Verksamhetsöverlåtelser, Utlägg och vidarefakturering samt Förskott och a conton.

Den avslutande delen av boken är ett Lexikon från A-Ö, där olika områden som inte fått egna kapitel, beskrivs och förklaras i bokstavsordning.

Lagtexter, rättsfall mm Boken är i första hand tänkt som en praktisk handbok om moms.

Men vi har lagt in laghänvisningar där vi tycker att det är väsentligt. På så sätt kan du söka direkt i lagtexten när du tycker att det är nödvändigt. Vi har också lagt in hänvisningar och kommentarer till lagförarbeten, myndighetsskrivelser och rättsfall där vi tycker att det är befogat.

 | 7

Om boken

De aktuella lagtexterna om moms hittar du på vår hemsida www.blinfo.se. Välj Gratistjänster, BL BokPlus och därefter boktiteln Moms.

Bokens webbplats med uppdateringar mm På bokens webbplats finns ändringar och kompletteringar som inträffat efter att vi tryckt boken. På så sätt är boken aktuell under mycket längre tid. Där finns även de aktuella lagtexterna för moms­­ området. Gå till vår startsida www.blinfo.se, välj Gratistjänster, BL Bok Plus och därefter boktiteln Moms.

Kommande upplagor Vi är tacksamma för förslag till kompletteringar och förbättringar inför kommande upplagor. Hör gärna av dig till förlaget.

Förkortningar HFD

Högsta Förvaltningsdomstolen (tidigare Regeringsrätten)

IL

Inkomstskattelagen

KR

Kammarrätten

ML

Momslagen (mervärdesskattelagen)

RR

Regeringsrätten (numera Högsta Förvaltningsdomstolen)

RÅ

Regeringsrättens Årsbok (numera Högsta Förvaltningsdomstolen, HFD)

SBL

Skattebetalningslagen

SRN

Skatterättsnämnden

SOU

Statens offentliga utredningar

8 |

Om moms

Om moms | 9

Så här fungerar momsen Det här kapitlet ger en översikt över hur momsen fungerar och över reglerna för momsen. Detaljerna hittar du i lexikondelen i ­slut­et av boken där alla områden finns upptagna i bokstavsordning. ­Dessutom finns ett antal fördjupningskapitel om vissa speciella ämnes­områden, t ex om fastigheter, bilar och kultur. Även om du tycker att du får tillräcklig information om något speciellt område redan i det här kapitlet råder vi dig att även titta längre fram i boken, där det mesta beskrivs utförligare.

Huvudregeln – 25% moms på nästan allt Huvudregeln är att det är moms på alla transaktioner som omfattas av momslagens bestämmelser. Från denna huvudregel finns det sedan ett antal särskilt uppräknade transaktioner som är momsfria.

I Sverige är den generella momssatsen på momsbelagda transaktioner 25%. Om en lägre momssats gäller finns det särskilda regler om det. När vi skriver att något är momsbelagt menar vi att det är den generella momssatsen 25% som gäller i just det fallet. Om en viss vara eller tjänst är belagd med en lägre momssats skriver vi det, ­likaså om varan eller tjänsten är momsfri.

Indirekt skatt Man brukar skilja mellan direkta och indirekta skatter. Exempel på direkta skatter är inkomstskatt. Momsen är en så kallad indirekt skatt. Staten får inte in momsen direkt från den som ska beskattas (konsumenten) utan indirekt från företagen som säljer ­varorna och tjänsterna. Det är alltså företagen som administrerar statens moms­intäkter.

Ordet moms Moms är en kortform av mervärdesskatt, och är en sorts omsätt­ nings­skatt som staten tar ut. Det innebär att när en vara eller tjänst omsätts, dvs säljs eller på något annat sätt tas ut ur verksamheten, ska moms läggas på. Momsen är en av statens största inkomstkällor.

Att det heter mervärdesskatt beror på att det bara är det ökade ­värdet på en vara eller tjänst, mervärdet, som ett företag betalar in moms på. Läs mer om detta längre fram.

10 | Om moms

Så här fungerar momsen

Skatteverket kallar ofta momsen enbart skatt vilket kan vara lite ­f örvirrande.

Förkortningen moms för mervärdesskatt kan verka långsökt. Men innan momsen hade vi en omsättningsskatt som kallades oms. När sedan omsättningsskatten ersattes av mervärdes­skatten låg det nära till hands att hänga på ett ”m” och därmed var uttrycket moms fött.

Utgående moms och ingående moms Den moms som företaget betalar på sina utgifter kallas ingående moms. §§ ML 1 kap 8§ 2 st

Den moms som företaget får in som ett påslag på sina inkomster ­kallas ­utgående moms. §§ ML 1 kap 8§ 1 st

Är den sammanlagda momsen på inkomsterna (den utgående momsen) större än den sammanlagda momsen på utgifterna (den ingående momsen) ska företaget betala in mellanskillnaden till staten. Är den sammanlagda momsen på utgifterna större än den sammanlagda momsen på inkomsterna, t ex vid ett större inventarie­ köp eller om företaget går med förlust, får företaget tillbaka mellanskillnaden från staten.

Moms tillbaka En del företagare tycker att det är bra om de får mycket moms till­baka vid varje redovisningstillfälle. Men i de flesta fall är det givet­vis inte bra. Att ständigt få moms tillbaka tyder oftast på att före­ta­get går med förlust, såvida inte företaget har stor exportomsätt­ning eller har kvalificerat momsfri omsättning.

Företag som har låg moms (6 eller 12%) på sin försäljning kan givet­vis också få moms tillbaka utan att gå med förlust. Under perioder med stora inköp, t ex av inventarier och maskiner, kan det bli aktuellt med återbetalning av moms även i ”vanliga” verksam­ heter utan att verksamheten går med förlust.

Momsen ingen kostnad Momsen är ingen kostnad för företag som får lyfta moms, utan det är den slutlige konsumenten som egentligen betalar hela momsen.

Om moms | 11

Så här fungerar momsen

Viktiga begrepp För att komma fram till vad som är momsbelagt, alltså om moms ska redovisas och i så fall av vem, måste du hålla reda på och förstå ett antal olika momsbegrepp. Vi ska här kort förklara några av de viktigaste.

Vara eller tjänst I momslagen skiljer man mellan varor och tjänster. Eftersom helt ­olika regler kan gälla, är det viktigt att definiera vad som räknas som vara respektive tjänst.

Ur momssynpunkt räknas materiella ting som varor. Materiella ting är allt som går att ta på, t ex fastigheter, möbler, bilar, djur osv, men även gas, värme, kyla och el.

Allt annat ­räknas ur momssynpunkt som tjänster. Det innebär exempelvis att immateriella tillgångar (olika former av rättigheter) omfattas av tjänste­reglerna. §§ ML 1 kap 6§

Läs mer nedan om vad som gäller när det ingår både vara och tjänst vid försäljningen. Läs också mer i kapitlen Varuhandel och Tjänster.

12 | Om moms

Så här fungerar momsen

Tillhandahålls böcker, tidningar och andra varor online, dvs via internet, förlorar dessa varor sin materialiserade form. Det innebär att det inte längre är fråga om ett tillhandahållande av varor utan av tjänster (så kallade digitaliserade varor).

Datorprogram som är allmänt tillgängliga för användare och som ­dessa ­användare har möjlighet att använda efter begränsad instruk­tion räknas ­normalt som varor enligt Skatteverket. Hit hör pro­gram som kan användas i person- och hemdatorer för ordbehandling, kalkylering, spel, mm.

Program som utvecklas speciellt för användaren bör däremot räknas som tjänst, även om det utförda arbetet presenteras på ett materiellt ting i form av t ex en cd-skiva.

Datorprogram som tillhandahålls online, dvs via nät eller nätverk (t ex internet), har inte någon materialiserad form (sk digitaliserade varor) och räknas därför som tjänst (elektronisk tjänst).

Kombination av vara eller tjänst Ofta är det inte en renodlad varuleverans eller ett renodlat tillhanda­ hållande av en tjänst utan en kombination av vara och tjänst. Vad gäller då? Ja, enligt rättspraxis räknas det som tjänst om det inte uteslutande eller så gott som uteslutande handlar om leverans av en vara. Begreppet uteslutande är förstås 100% medan så gott som uteslutande brukar definieras som 90–95% och uppåt.

Nedan finns ett referat av ett rättsfall som rör just detta. Rättsfallet handlar om en byggtjänst (hiss inklusive installation) och därför om reglerna om omvänd byggmoms ska tillämpas eller inte, men grundfrågan är just definitionen av vara/tjänst. Varudelen (hissen) stod för 66,5% av priset med installationstjänsten stod för 13,5% – trots denna fördelning ansåg Högsta förvaltningsdomstolen att det rörde sig om en tjänst.

Samtidigt avgjordes ett liknande rättsfall som rörde försäljning av köksinredning inklusive installation (RÅ 2010 ref 50 I) där inredningen stod för knappt 70% av priset och installationstjänsten drygt 30%. Jämfört med hissfallet var det därför tämligen tydligt och logiskt att Högsta förvaltningsdomstolen bedömde detta som en tjänst.

Om moms | 13

Så här fungerar momsen

I slutet av 2009 kom ett förhandsbesked från Skatterättsnämnden (SRN) som gällde ett företag som tillverkade och monterade hissar. Hissarna kunde monteras i befintliga hus eller säljas till projekt som avsåg nyproduktion. Den aktuella modellen av hiss såldes för 140 000 kr och ersättningen för monteringen utgjorde i genomsnitt 13,5% av denna intäkt.

Bolaget ansåg att eftersom tillhandahållandet till största delen bestod i tillverkning av hissen och endast till mindre del montering, skulle transaktionen anses som en varuförsäljning.

Detta resonemang delades av SRN, som också såg detta som försäljning av vara, dvs omvänd momsskyldighet skulle inte tillämpas.

Förhandsbeskedet överklagades dock till Högsta förvaltningsdomstolen som gjorde en annan bedömning än SRN. Högsta förvaltningsdomstolen – tjänst Högsta förvaltningsdomstolen (tidigare Regeringsrätten) konstaterade att EU-domstolen i ett par fall tagit ställning till om ett tillhandahållande ska anses som vara eller tjänst. Dessa har dock inte handlat om byggentreprenad eller leverans av byggnadsdelar som var aktuellt i detta fall. I dessa domar (C-111/05 och C-88/09) har EU-domstolen kommit fram till att kostnaden för material och arbete inte i sig ska tillmätas någon avgörande betydelse och att samtliga omständigheter kring verksamheten måste tas i beaktande när det gäller bedömningen om tillhandahållandet gäller vara eller tjänst.

Högsta förvaltningsdomstolen menar också att det sammanhang i vilket tillhandahållandet sker har betydelse.

När det gäller hissinstallationer som kan ses som ett led i en byggentreprenad konstaterar Högsta förvaltningsdomstolen att bygg- och anläggningstjänster i momssammanhang genomgående torde betraktas som tillhandahållande av tjänst, oavsett hur stor del av intäkten som kan bedömas avse värdet av varor (byggmaterial).

Högsta förvaltningsdomstolen anser alltså att tillhandahållande i form av byggentreprenad ska bedömas som tillhandahållande av tjänst, om det inte uteslutande eller så gott som uteslutande endast gäller leverans av varor.

Detta innebar samtidigt att företagets försäljning av hissar med montering omfattades av reglerna för omvänd momsskyldighet.

RÅ 2010 ref 50 II

14 | Om moms

Så här fungerar momsen

Beskattningsunderlag Beskattningsunderlaget är det värde momsen beräknas på för moms­pliktiga varor och tjänster. Man kan säga att det finns tre typer av beskattningsunderlag enligt momsreglerna, nämligen • beskattningsunderlag för omsättning (t ex vid försäljning, uttag och vissa varu- och tjänsteköp) • beskattningsunderlag vid gemenskapsinterna förvärv (varuköp från andra EU-länder) • beskattningsunderlag vid import (varuköp från tredjeland, dvs från länder utanför EU). §§ ML 7 kap 2–11§§

För momsfria varor och tjänster beräknas inget beskattningsunderlag eftersom det inte är någon moms på dessa. För sådant som inte är transaktioner i momslagens mening (t ex bidrag, sponsring och andra intäkter som i vissa fall inte räknas som omsättningar ur momssynpunkt) finns inte heller något beskattningsunderlag.

Men för att få överensstämmelse med främst 3xxx-kontona (intäktskontona) i redovisningen kan man ändå redovisa dessa momsfria belopp i ruta 42 i skattedeklarationen. Läs mer om detta i ­kapitlet Momsdeklarationen.

Vem ska betala momsen?

Den som ska redovisa momsen till staten kallas momsredovisningsskyldig. Det är oftast säljaren som ska redovisa och betala momsen, men i vissa fall är det köparen. Momsen ska redovisas av den som • omsätter en momspliktig vara eller tjänst i Sverige i en yrkesmässig verksamhet. Det kan t ex vara genom en försäljning eller ett uttag ur verksamheten. Läs längre fram om vad som menas med omsättning ur momssynpunkt.

• gör ett gemenskapsinternt förvärv (GIF), dvs köper varor från ett annat EU-land.

• köper varor från ett annat EU-land och omsättningen ingår i en treparts­handel och du är den slutlige köparen i kedjan (dvs du är inte mellanman).

• köper vissa tjänster från en utländsk företagare. Momsskyldigheten förflyttas från säljaren till köparen, dvs det är ingen förvärvsmoms utan en omsättningsmoms. Detta är den ­normala regeln vid vissa tjänsteköp, t ex vid köp av intellektuella tjänster, men metoden används även vid vissa andra tjänsteköp när reglerna om så kallad omvänd momsskyldighet gäller (läs mer om det längre fram).

Om moms | 15

Så här fungerar momsen

• är tullskyldig, dvs den som anmäler en vara till förtullning (när varor importeras, från ett land utanför EU). Detta gäller alla tull­skyldiga, även privatpersoner.

• köper varor och vissa tjänster vid så kallad omvänd momsskyldighet, dvs när det utländska företaget gör en momspliktig omsättning men väljer att låta köparen redovisa momsen. Läs mer om omvänd momsskyldighet i kapitlen Varuhandel och Tjänster. §§ ML 1 kap 2§

I kapitlen om tjänster kan du läsa om de särskilda reglerna för olika typer av tjänster när det gäller att bestämma vilket land tjänsten ska momsredovisas i och av vem. För förmed­lings­tjänster gäller speciella regler, läs om det i kapitlet Förmedlingstjänster.

Trots att ett företag inte behöver redovisa och betala moms, kan företaget ändå ha rätt att lyfta momsen på utgifterna genom så kal�lad åter­be­talningsrätt. Det gäller exempelvis exportföretag, utländska företag som inte omsätter varor eller tjänster i Sverige och företag som omsätter varor och tjänster som är kvalificerat undantagna (med 0% moms). Läs mer om det i avsnittet Rätt till återbetalning av moms i kapitlet Ingående moms – moms på utgifter.

Den som ska betala förvärvsmoms för ett gemenskapsinternt förvärv (GIF), har inte automatiskt rätt att lyfta den momsen. För att få l­yfta hela eller delar av momsen måste köparen ha en verksamhet som enligt de vanliga momsreglerna ger rätt att lyfta moms eller som ger återbetalningsrätt. Om ett utländskt företag gör ett gemen­ skaps­internt förvärv men direkt säljer varorna vidare, ska det utländska företaget inte redovisa förvärvsmoms utan detta ska göras av den slut­lige köparen. Läs mer om gemenskapsinterna förvärv i kapitlet EU-handel med varor.

Särskilda regler gäller för staten, kommuner och landsting, konkursbon, handelsbolag (och kommanditbolag), dödsbon, enkla bolag, part­rederier och europeiska ekonomiska intressegrupperingar (EEIG). Läs mer under respektive uppslagsord i bokens lexikondel.

Vad är det moms på?

I Sverige gäller en generell momsplikt. Från denna generella moms­ plikt finns ett antal undantag. På följande ska den som är momsskyldig redovisa moms: • momspliktig omsättning inom Sverige av varor och tjänster som görs i en yrkesmässig verksamhet • momspliktiga gemenskapsinterna förvärv av varor som är lös ­egendom • köp av tjänster, dvs momspliktiga förvärv av vissa tjänster från utländska företagare (både inom och utom EU) 16 | Om moms

Så här fungerar momsen

• momspliktig import av varor, dvs när varor förs in till Sverige från ett land utanför EU • köp av varor och vissa tjänster vid så kallad omvänd momsskyldighet, dvs när ett utländskt företag utan fast etableringsställe valt att den momsregistrerade köparen i Sverige ska redovisa momsen.

Läs ­mer i kapitlen Varuhandel och Tjänster. §§ ML 1 kap 1§

Vad är det inte moms på?

På en del transaktioner ska det inte redovisas moms. Det gäller • omsättning i momsfri verksamhet, dvs momsfria transaktioner • omsättning av kvalificerat undantagna varor och tjänster (0% moms­nivå) • export av varor (läs längre fram om hur begreppet export ­definieras) • tjänster som anses omsatta utomlands • omsättning av varor som transporteras från Sverige till ett annat EU-land, om köparen är momsregistrerad i ett EU-land (gemen­ skapsintern försäljning) • omsättning av punktskattepliktiga varor som transporteras från Sverige till ett annat EU-land och köparen inte är en privatperson • omsättning av nya transportmedel som transporteras från Sverige till ett annat EU-land (även om köparen är privatperson). §§ ML 3 kap

Det är inte heller moms på sådant som inte omfattas av momslagen, t ex stöd, bidrag, försäkringsersättningar eller skade­stånd.

Omsättning Med omsättning menas enligt momslagen att • en vara säljs eller på något annat sätt överlåts mot ersättning (betalning) • en tjänst tillhandahålls mot ersättning (betalning) • en vara eller tjänst byts mot en annan vara eller tjänst • en vara eller tjänst tas ut ur en verksamhet (uttag). §§ ML 2 kap 1§

Omsättningar som anses gjorda i Sverige ska momsredovisas i ­Sverige. I momslagen finns alla typer av omsättningar uppräknade som betraktas som omsatta i Sverige. Även om ett utländskt företag bara gör en enstaka omsättning i ­Sverige kan företaget komma att redovisa moms på denna omsättning i Sverige (när inte reglerna om omvänd momsskyldighet används, se kapitlen Varuhandel och Tjänster).

Om moms | 17

Så här fungerar momsen

Med tillhandahållande av tjänst menas normalt att en tjänst utförts färdigt. Momsen på tjänsten redovisas när tjänsten är utförd. I vissa fall utförs dock tjänsten successivt, t ex vid leasing och byggverksamhet. Då räknas tjänsten som tillhandahållen successivt, dvs med en viss del varje månad. Huvudregeln är att tjänster räknas som till­handa­hållna där säljaren har sitt fasta etableringsställe, eller om han inte har något sådant, där han är bosatt eller stadigvarande ­vistas. Från ­denna huvudregel finns dock många undantag, se kapitlet Tjänster.

Observera att det i vissa fall är köparen som ska redovisa momsen på omsättningen. Detta gäller t ex vid gemenskapsinterna förvärv, trepartshandel och vid omvänd momsskyldighet. Se kapitlen Varuhandel och Tjänster.

Alla andra omsättningar än de som ska momsredovisas i Sverige betraktas som omsatta utomlands och ska därmed inte momsredo­ visas i Sverige. Det finns exempelvis ett antal omsättningar som ska anses omsatta utomlands, trots att de egentligen görs i Sverige.

Läs om detta i kapitlen om tjänster.

Uttag Om du tar ut (utan att betala något) tjänster eller varor för egen del ur företaget eller gör ett uttag för någon annans räkning, t ex en närstående eller en god vän, måste företaget redovisa moms på detta enligt en speciell beräkningsregel. Vid utköp till underpris gäller dock andra beräkningsregler, se nedan. §§ ML 2 kap 2–5§§

Uttagsmomsen beräknas • för varor på inköpsvärdet (eller självkostnadspriset om det saknas ett inköpsvärde) • för tjänster på kostnaden för att tillhandahålla tjänsten.

Självkostnadspriset är tillverkningskostnader plus försäljnings- och administrationskostnader. Även underordnade kostnader ingår, t ex transportkostnader. Är marknadsvärdet vid uttaget lägre än inköpsvärdet får mark­nads­värdet användas vid momsberäkningen.

Du måste också redovisa moms om du privat har använt företagets tillgångar, t ex en båt eller en husvagn.

Vid uttag är det alltså skillnad mellan uttagets värde • ur momssynpunkt, då inköpsvärdet för varor respektive kostnaden för att tillhandahålla tjänsten gäller (självkostnaden), och • ur inkomstskattesynpunkt, då marknadsvärdet gäller.

18 | Om moms

Så här fungerar momsen

Observera att vid inköp av varor och tjänster som inte hör till verk­samheten utan är avsedda för de anställdas eller ägarens privata konsumtion, får momsen inte lyftas, och det blir då inte heller aktuellt att redovisa moms vid försäljningen.

Läs mer i avsnittet Uttag i bokens lexikondel.

Underprisköp Reglerna om uttagsmoms (se ovanstående avsnitt) gäller bara när en vara eller tjänst tas ut helt utan ersättning. Om du eller någon närstående (någon som anses förbunden med dig, t ex en släkting, vän eller anställd) betalar ett vederlag, som dock är under marknadspriset, gäller en annan beräkningsregel. Momsen ska då beräknas på marknadsvärdet (skulle marknadsvärdet vara svårt att fastställa kan momsen beräknas enligt reglerna för uttag, se ovan). §§ ML 7 kap 3a–d §§

Men vad är då marknadsvärdet i detta fall? För tillhandahållna tjänster skiljer sig ofta tillhandahållandet gentemot kund jämfört med gentemot företagets anställda. Därmed behöver i vissa fall inte marknadsvärdet vara just det som en kund skulle betalat för sin tillhandahållna tjänst. Istället anses självkostnaden för att tillhandahålla tjänsten som marknadsvärde vid momsberäkningen.

Ett rättsfall om måltider för restauranganställda visar att om de anställda betalar ett pris som minst motsvarar självkostnaden så anses detta motsvara marknadsvärdet. Det kan förstås kännas rimligt – personalen kanske äter på stående fot i köket till skillnad från kunden som får maten serverad i en mysig serveringslokal osv.

Eftersom många omfattas av kollektivavtal inom restaurangbranschen är det nettolöneavdrag (betalning) som görs för personalmål­ tider enligt det avtalet särskilt intressant att ha som jämförelse med marknadsvärdet. Är nettolöneavdraget 41 kr och detta anses minst motsvara företagets självkostnad för måltiden, får 41 kr ligga till grund för momsberäkningen (41 x 20% = 8,20 kr är moms och 41 – 8,20 = 32,80 kr är beskattningsunderlag).

Skulle nettolöneavdraget/betalningen vara lägre än självkostnaden ska en omvärdering göras upp till självkostnaden, dvs momsen beräknas på ett högre värde än betalningen. Skulle betalningen vara högre än självkostnaden används betalningen vid momsberäkningen.

Se även avsnittet om Personal i bokens lexikondel. §§ HFD mål nr 1335–10

Skatteverket Dnr 131 812006-10/111

Om moms | 19

Så här fungerar momsen

En enskild näringsidkare kan inte köpa varor eller tjänster av sig själv. En betald ersättning räknas som en egen insätt­ning och inte som vederlag för den uttagna varan eller tjänsten.

Observera att vid inköp av varor och tjänster som inte hör till verksamheten utan är avsedda för de anställdas eller ägarens privata konsumtion, får momsen inte lyftas, och det blir då inte heller aktuellt att redovisa moms vid försäljningen.

Yrkesmässig eller ekonomisk verksamhet Yrkesmässig verksamhet Du kan vara skattskyldig för moms (momsredovisningsskyldig) eller ha rätt till återbetalning av moms endast om du bedriver yrkesmässig verksamhet enligt momslagens definition.

Enligt EU-rätten finns inte denna definition utan där pratar man istället om ekonomisk verksamhet, en något lägre nivå som vi ser det.

Läs om detta längre fram.

Näringsverksamhet (enligt inkomstskattereglerna i inkomstskatte­ lagen) räknas alltid som yrkesmässig verksamhet ur momssynpunkt.

Som näringsverksamhet räknas verksamheter som är varaktiga, självständiga och som drivs med vinstsyfte.

Som yrkesmässig verksamhet räknas dessutom • omsättning av varor eller tjänster i former jämförliga med näringsverksamhet, om omsättningen överstiger 30 000 kr inklusive ­moms under ett år. Detta gäller exempelvis travverksamhet (se Trav i bokens lexikondel) och uthyrning av rum och stugor (se Hotell i bokens lexikondel). Se också aktuella rättsfall under Yrkesmässighet i bokens lexikondel.

• försäljning av varor (t ex bär, frukt, tillhandahållande av värme åt andra fastighetsägare samt försäljning av virke och upplåtelse av avverkningsrätt) eller rätt att ta jord, sten eller någon annan naturprodukt från en privatbostadsfastighet eller en fastighet som ägs av en äkta bostadsrättsförening, om omsättningen överstiger 30 000 kr inklusive moms under ett år.

• uthyrning av verksamhetslokal för stadigvarande användning i momspliktig verksamhet (frivilligt momsinträde).

• uthyrning av verksamhetslokal i en privatbostadsfastighet eller i en ­fastighet ägd av en äkta bostadsrättsförening för över 30 000 kr (inklusive moms) under ett år till en momspliktig verksamhet.

Detta gäller dock enbart om fastighetsägaren fått frivilligt moms­ inträde för uthyrningen.

20 | Om moms

Så här fungerar momsen

• personalservering i en momsfri verksamhet, om marknadsvärdet av tjänsterna (serveringstjänsterna) överstiger 30 000 kr inklusive moms under ett år.

• försäljning av virke (upplåtelse av avverkningsrätt) eller skogs­ produkter, även om inkomsten (inkomsten exklusive moms) beskattas i inkomstslaget kapital vid en kapitalvinstberäkning och även om försäljningen understiger 30 000 kr inklusive moms under ett år (alltid moms från första kronan alltså i detta fall). §§ ML 4 kap

I vissa fall omfattas alltså inte de som har en omsättning på högst 30 000 kr. Men observera att om gränsen överskrids så blir det moms från första kronan i inkomst, dvs moms på hela beloppet.

Observera att om verksamheten bedrivs som enkelt bolag eller med samäganderätt (t ex gemensamt bedriven verksamhet av makar), räknas 30 000-kronorsgränsen i de uppräknade fallen ovan på hela verksamheten, dvs inte per person. Du kan läsa mer i avsnittet Yrkesmässighet i bokens lexikondel. §§ ML 4 kap 4§

Statens, ett statligt affärsverks eller en kommuns omsättning av varor eller tjänster mot ersättning räknas som yrkesmässig, oavsett om verksamheten bedrivs med vinstsyfte eller inte.

Detta gäller dock inte om omsättningen ingår som ett led i myndig­ hets­utövning eller om omsättningen gäller protokoll, bevis, tillstånd och liknande som avser myndighetsutövning. Se avsnittet Staten i bokens lexikondel. §§ ML 4 kap 6§

Ideella föreningar anses inte bedriva yrkesmässig verksamhet om föreningens verksamhet är inkomstskattebefriad på grund av att föreningen bedriver allmännyttig ideell verksamhet. Verksamheten är alltså även momsbefriad om den är inkomstskattebefriad. Läs mer i avsnittet Ideella föreningar i bokens lexikondel. §§ ML 4 kap 8§

Helsingborgsmodellen Det är rätt vanligt att delägarna till handelsbolag eller kommanditbolag ägs av aktiebolag, vilket kallas ”Helsingborgsmodellen”. ­Kunderna faktureras direkt från handels- eller kommanditbolaget och anställda eller ägare i aktiebolagen gör arbetet som faktureras till bolaget där verksamheten sker.

Högsta Förvaltningsdomstolen (tidigare Regeringsrätten) har i ett rättsfall gjort bedömningen att kommandit­bolagets ersättning till delägaren (aktiebolaget) var en del av komman­­ditbolagets resultat Om moms | 21

Så här fungerar momsen

som bland annat ska ge delägaren ersättning för de förvaltnings­ åtgärder han gjort i handelsbolaget. Man ansåg därför att aktiebolaget inte omsatt några momspliktiga tjänster.

Om tjänsterna hade utförts med egen personal i kommanditbolaget skulle bolaget ha redovisat uttagsmoms och om tjänsterna hade köpts in från utomstående bolag skulle momsen ha kunnat lyftas. §§ RÅ 2005 ref 19

En grundläggande förutsättning för att det ska anses vara fråga om en förvaltningsåtgärd i handelsbolaget är att bolagsmannen i denna sin egenskap antingen i bolagets namn tillhandahåller tjänster i enlighet med bolagsändamålet eller själv är verksam i bolaget för dess näringsverksamhet. I dessa situationer får åtgärderna anses omfattade av bolagsmannens förvaltning av bolagets angelägenheter och således ingå i hans förvaltningsåliggande.

En sådan situation föreligger däremot inte när en utomstående ­ erson, oavsett om det sker på uppdrag av en bolagsman eller inte, p mot ersättning utför tjänster åt bolaget. Ersättningen för en sådan transaktion har inte något samband med fördelningen av bolagets resultat mellan bolagsmännen. En sådan transaktionen ska därför i momshänseende behandlas som en vanlig omsättning. §§ RÅ 2007 ref 6

RÅ 2008 not 19 Skatteverkets ställningstagande dnr 131 180121-07/111

Ekonomisk verksamhet Skatteverket har i en skrivelse uttalat sig i frågan om vad som ska räknas som en momspliktig verksamhet. Kärnan i skrivelsen är att frågan ska bedömas med utgångspunkt i det EU-rättsliga begreppet ekonomisk verksamhet, dvs momslagens begrepp yrkesmässig verksamhet ska inte ensamt vara vägledande. Enligt Skatteverket är ekonomisk verksamhet sådana aktiviteter en person ska bedriva för att kunna betraktas som beskattningsbar person (taxable person).

Vad som utgör ekonomisk verksamhet har bedömts av EU-domstolen i flera domar. I dessa domar har man fäst stor vikt vid avsikten att bedriva ekonomisk verksamhet och att denna kan styrkas, t ex genom gjorda investeringar och liknande.

Enligt EU:s momsdirektiv ska moms betalas för tjänster som utförs mot vederlag inom landet av en momsskyldig person (beskattningsbar person – taxable person). Med moms­skyldig person menas, enligt direktivet, varje person som självstän­digt bedriver någon form av ekonomisk verksamhet, oberoende av syfte eller resultat.

Uttrycket självständigt är avsett att undanta anställda och övriga med ett anställningsliknande förhållande från momsplikt.

22 | Om moms

Så här fungerar momsen

Med ekonomisk verksamhet menas varje aktivitet som bedrivs av en producent, en handlare eller någon som tillhandahåller tjänster.

Utnyttjande av materiella och immateriella tillgångar som syftar till att fortlöpande ge intäkter ska också betraktas som ekonomisk verksamhet.

Se även Yrkesmässighet i bokens lexikondel.

Inte näringsverksamhet men ekonomisk verksamhet med momslyft En enskild firma hyrde ut tre hästboxar samt anordnade ridläger. Verksamheten gick med underskott och omsättningen var blygsam. Kammarrätten kom fram till att detta inte kunde ses som en näringsverksamhet inkomstskattemässigt – man ansåg att det saknades vinstsyfte. Däremot ansågs det vara sådan ekonomisk verksamhet enligt EU-reglerna att den skatt­ skyldige hade rätt att redovisa moms. Därmed kunde momsen på utgifterna ­lyftas samtidigt som utgående moms skulle redovisas på uthyrningen av hästboxarna och intäkterna från ridlägren.

Kammarrätten i Göteborg mål nr 2941-05 Uthyrning av husbåt Ett handelsbolag köpte en husbåt med syfte att hyra ut den och utnyttja den för representation. Kammarrätten ansåg att denna verksamhet inte var ­yrkesmässig enligt momslagen men att handelsbolaget vid en samman­ tagen bedömning gjort sannolikt att nyttjandet av husbåten utgör en ekonomisk verksamhet enligt EU-reglerna. Därmed hade handelsbolaget rätt att lyfta moms på inköpet av husbåten.

Kammarrätten i Jönköping mål nr 1359-05

Beskattningsbar person – näringsidkare Enligt EU:s momsdirektiv ska moms betalas för tjänster som utförs mot vederlag inom landet av en beskattningsbar person – taxable person. Med beskattningsbar person menas, enligt direktivet, varje person som självständigt bedriver någon form av ekonomisk verksamhet, oberoende av syfte eller resultat.

Uttrycket självständigt är avsett att undanta anställda och övriga med ett anställningsliknande förhållande från momsplikt.

I den svenska momslagen har inte begreppet beskattningsbar person införts, istället används begreppet näringsidkare som en tänkt synonym. Detta är givetvis olyckligt – det inte går att sätta likhetstecken mellan dessa två olika begrepp vilket med all sannolikhet kommer att leda till rättsliga och praktiska problem.

Om moms | 23

Så här fungerar momsen

När det gäller reglerna kring att bestämma omsättningsland vid tjänstetransaktioner gäller en utvidgad definition av begreppet näringsidkare: Alla som rent allmänt omfattas av begreppet näringsidkare enligt momslagen räknas som näringsidkare vid tjänstetransaktioner med utlandet, även de som bedriver helt momsfri verksamhet. En momsfri läkare ska därmed i många fall redovisa utgående moms på köpta tjänster från utlandet (men får då inte lyfta motsvarande belopp som ingående moms, detta eftersom han ju bedriver momsfri verksamhet).

Dessutom omfattar begreppet näringsidkare sådana som inte ses som näringsidkare enligt momslagen men som enligt rättspraxis ses som näringsidkare vid köp av tjänster från utlandet (t ex ideella föreningar som enligt momslagen inte anses bedriva yrkesmässig verksamhet).

Ytterligare en utvidning är att även juridiska personer som inte är näringsidkare, men som innehar ett VAT-nummer, ändå räknas som näringsidkare. Det kan t ex vara ett holdingbolag som inte självt bedriver någon momspliktig verksamhet men har blivit momsregi­st­ rerat på grund av ett gemenskapsinternt varuförvärv.

Dessutom säger de nya reglerna för tjänster att en näringsidkare som även har en verksamhet som ligger utanför momslagens område (t ex en helt bidragsfinansierad verksamhet eller myndighets­ utövning) räknas som näringsidkare även för denna verksamhet. §§ ML 5 kap 4§

C-291/07-EG, Kollektivavtalsstiftelsen TRR Trygghetsrådet – beskattningsbar person enligt EU-domstolen och därmed momsskyldig även för köp till verksamhet som ligger utanför momslagens tillämpningsområde RÅ 2007 ref 57, Degerfors IF – beskattningsbar person och därmed momsskyldig för köp av spelarrättighet

Etablerad Begreppet etablerad är ett samlingsnamn för säte, fast etableringsställe, bosättning eller stadigvarande vistelse, dvs de olika slags anknytningar till ett visst land som kan avgöra vilket land en transaktion ska anses omsatt i.

Begreppet etablerad används i olika sammanhang i momssammanhang, t ex vid tjänstehandel för att avgöra i vilket land momsen ska redovisas och vem som ska betala momsen.

Framför allt två slags bedömningar blir aktuella vid tillämpningen av begreppet etablerad. För det första vid bedömningen av om det finns en etablering överhuvudtaget. För det andra, i de fall den som säljer eller förvärvar en tjänst har flera etableringar, för att avgöra vilken av dessa som ska anses ha omsatt eller förvärvat en tjänst.

24 | Om moms

Så här fungerar momsen

Internationella transaktioner Import av varor Införsel från ett EU-land räknas inte som import ur momssynpunkt, utan som ett gemenskapsinternt förvärv (se längre fram). Med import av en vara menas att en vara förs in till Sverige från ett land utanför EU (så kallat ­tredje­land). §§ ML 2 kap 1a§

Det är den som förtullar varan (den tullskyldige) som ska redovisa momsen på importen, dvs är momsskyldig (skattskyldig) för importen. Normalt är det köparen som är tullskyldig. Vid import av varor är det tullen som räknar ut momsen och debiterar den, ibland via en speditör. Se kapitlet Import av varor §§ ML 1 kap 2§ p 6

Tjänsteköp Vid köp av tjänster från en utländsk näringsidkare är huvudregeln att den svenske köparen redovisar utgående moms på den köpta tjänsten (och lyfter motsvarande belopp i ingående moms om inköpet görs till en momspliktig verksamhet). För vissa tjänster gäller dock andra regler, se kapitlet Tjänster. §§ ML 1 kap 1–2§§, 2 kap 1§ 3 st

Export av varor Med export av varor menas att varor säljs till en köpare i ett land utanför EU av någon som bedriver yrkesmässig verksamhet i ­Sverige, t ex när ett svenskt företag säljer varor till Norge. §§ ML 1 kap 10§

Ett svenskt företags försäljning av varor till en köpare i ett land inom EU räknas inte som export ur momssynpunkt utan som gemenskaps­intern försäljning (se nedan).

Vid export av varor behöver inte säljaren redovisa någon moms i ­Sverige. Istället är det den som är tullskyldig (normalt köparen) i d ­ et land varorna levereras till som redovisar moms på omsättningen (importmoms) i det landet. Se kapitlet Export av varor.

Eftersom varor som omsätts genom export inte ska konsumeras i ­landet, ska inte heller någon moms betalas för dessa försäljningar. ­Varor som omsätts genom export ska även befrias från dold moms, ­vilket innebär att du har återbetalningsrätt för momsen på utgifterna om du omsätter varor genom export. Detsamma gäller vid försäljning av tjänster som anses omsatta utomlands (se kapitlet Tjänster).

Om moms | 25

Så här fungerar momsen

Försäljning av tjänster Tjänster som klassas som omsatta utomlands momsredovisas inte i Sverige. Istället redovisas normalt moms i utlandet av köparen om denne är näringsidkare. Vilka tjänster som räknas som omsatta utomlands kan du läsa om i kapitlet Tjänster. §§ ML 1 kap 10§, 5 kap

Gemenskapsintern varuhandel När både köpare och säljare finns i olika länder inom EU gäller vid varuhandel reglerna om gemenskapsinterna förvärv. Är köparen momsregistrerad och säljaren skrivit köparens momsregistreringsnummer (VAT-nummer) på fakturan, är huvudregeln att köparen ska redovisa moms på transaktionen i sitt land. Det är detta som kallas förvärvsmoms vid gemenskapsinternt förvärv. §§ ML 2a kap, 3 kap 30a–30g§§

Har inte köparen något VAT-nummer ska säljaren lägga på moms och redovisa den i sitt hemland. Samma regler gäller för vissa typer av tjänster, t ex transporttjänster. Läs mer om detta i kapitlen ­ EU-handel med varor och Tjänster.

EU:s momsområde Vid internationella transaktioner är det viktigt att avgöra om den man gör transaktionen med finns inom EU:s momsområde. Detta ­gäller främst vid varuhandel men även vid vissa tjänstetransak­ tioner.

När vi i den här boken använder benämningarna EU, EU-land och EU-länder så menar vi EU:s momsområde. Detta är inte identiskt med det egentliga EU-området. Vissa områden av ett visst land kan ligga utanför EU:s momsområde och betraktas då som ­tredjeland (länder utanför EU). Vissa länder och områden i länder som inte är med i EU, räknas ändå med i EU:s momsområde. §§ ML 1 kap 10a§, Mervärdesskatteförordningen 1a§,

Artikel 227 i fördraget om upprättandet av Europeiska ekonomiska ­gemenskapen

I kapitlet EU-handel med varorfinns en sammanställning över vilka länder och områden som ingår respektive inte ingår i EU:s moms­ område.

26 | Om moms

Så här fungerar momsen

Förhandsbesked Om du är osäker på hur en momsbestämmelse ska tolkas i just ditt fall, kan du ansöka om förhandsbesked hos Skatterättsnämnden.

Ansökan görs skriftligt under adress Skatterättsnämnden, Brunnsgränd 4, 111 30 Stockholm.

Du får bara begära förhandsbesked om något som rör dig och din verksamhet eller den verksamhet du planerar att starta. Du kan bara få ett förhandsbesked om Skatterättsnämnden anser att frågan är av vikt för dig som sökande och viktig för en enhetlig lagtolkning.

Man tar i princip inte upp bevis­frågor.

Om nämnden kommer fram till att den inte bör ge något förhands­ besked avvisas din ansökan. Du kan inte överklaga ett sådant beslut. Däremot kan du överklaga ett förhandsbesked om du inte är nöjd med det. Överklagandet görs hos Högsta Förvaltningsdomstolen (tidigare Regeringsrätten). Förhands­besked är sekretessbelagda.

Ansökan om förhandsbesked ska ha inkommit innan den första redovisningsperioden som berörs av den fråga som ansökan gäller har börjat. Ett förhandsbesked är tidsbegränsat, något som också anges i beskedet. Om det görs ändringar i momslagen kan detta påverka hur förhandsbeskedet kan användas. Men om rättsläget är oförändrat kan förhandsbeskedet även tillämpas efter att tids­ begränsningen ­gått ut. §§ Lag om förhandsbesked 1998:189

Om moms | 27

Böcker från Björn Lundén Information AB AKTIEBOLAG ANSTÄLLDA ATT AVSLUTA EN ANSTÄLLNING AVDRAG AVTAL BOKFÖRING BOKFÖRING & FÖRENKLAT ÅRSBOKSLUT BOKSLUT & ÅRSREDOVISNING I MINDRE AKTIEBOLAG – K2 BOKSLUTSANALYS BOSTADSRÄTT BOUPPTECKNING & ARVSKIFTE BUDGET BYTE FRÅN ENSKILD FIRMA TILL­AKTIEBOLAG BYTE FRÅN HANDELSBOLAG TILL­AKTIEBOLAG DEKLARATIONSTEKNIK DET NYA SKATTEFÖRFARANDET EKONOMISK UPPSLAGSBOK EKONOMISKA FÖRENINGAR ENSKILD FIRMA FASTIGHETSBESKATTNING FASTIGHETSJURIDIK FEMTIO PLUS FINANSIERING FUSIONER & FISSIONER FÅMANSFÖRETAG FÄLLOR OCH FEL I PRAKTIKEN FÖRETAGETS EKONOMI FÖRETAGSKALKYLER FÖRETAGSJURIDISK UPPSLAGSBOK FÖRHANDLINGSTEKNIK FÖRMÅNER FÖRSÄLJNINGSTEKNIK GOD MAN & FÖRVALTARE GÅVA HANDELSBOLAG HÄSTVERKSAMHET IDEELLA FÖRENINGAR IDROTTSFÖRENINGAR INKÖPSTEKNIK KOMPANJONER

KOMPETENSFÖRSÄLJNING OCH PERSONLIG MARKNADSFÖRING KONCERNER KULTURARBETARBOKEN LANTBRUKARBOKEN LIKVIDATION LÖNEHANDBOKEN LÖNESÄTTNING MAKAR MALLAR & DOKUMENT MARKNADSFÖRING MOMS PENSIONSSTIFTELSER PERSONLIG EFFEKTIVITET PRESENTATIONSTEKNIK PRISSÄTTNING REDOVISNING I BOSTADSRÄTTS­ FÖRENINGAR REDOVISNING I IDEELLA FÖRENINGAR REDOVISNING I LANTBRUK REPRESENTATION REVISION I FÖRENINGAR SAMBOBOKEN ROT & RUT SAMFÄLLIGHETER SEMESTER & SJUKFRÅNVARO SKATTENYHETER SOLOFÖRETAG STARTA & DRIVA FÖRETAG START UP AND RUN A BUSINESS IN SWEDEN STIFTELSER STYRELSEARBETE I AKTIEBOLAG STYRELSEARBETE I FÖRENINGAR SÄLJA TJÄNSTER TESTAMENTSHANDBOKEN UTLANDSMOMS VARDAGSJURIDIK VD-BOKEN VÄRDEPAPPER VÄRDERING AV FÖRETAG ÄGARSKIFTE I FÖRETAG

www.blinfo.se

handledning. Alla momsregler förklaras på ett begripligt sätt. Boken innehåller fördjupnings­ kapitel om viktiga och speciella områden samt en ­omfattande lexi­kon­del, ­vilket gör boken utmärkt som uppslagsbok.

UR INNEHÅLLET

Björn Lundén

Momspliktigt och moms­­ fritt • Periodisk sammanställning • Moms­ dek­la­ration • Varor och tjänster • Internatio­ nella transaktioner • Export och import • EU-handel • Gemenskapsinterna förvärv • Bygg- och fastig­hets­moms • Moms på egna uttag • Vinstmarginalmoms • Begagnade varor • Livsmedel och servering • Upphovs­ rätt • Kultur­­området • Utbildning • Idrott • Resor • Bilen • Bidrag och försäkringar • Vård och omsorg • Förskott • Utlägg och vidare­fakturering • Omvänd momsskyldighet

FÖRFATTARNA

Björn Lundén och ­ Ulf Svensson arbetar som skatteexperter på Björn Lundén Information AB.

Ulf Svensson

– KUNSKAPSFÖRETAGET FÖR FÖRETAGSKUNSKAP –

www.blinfo.se

Moms

MOMS är en utförlig och praktisk moms­

BJÖRN LUNDÉN & ULF SVENSSON

MOMS PRAKTISK HANDBOK I

MERVÄRDESSKATT TRETTONDE UPPLAGAN