__MAIN_TEXT__
feature-image

Page 1

Fritidshems-

inge johansson

Fritidshemspedagogik

E

n klar majoritet av alla barn mellan sex och nio år går till fritidshemmet efter skoldagens slut. Fritidshemmets påverkan på barns utveckling och lärande är stor, men ändå är verksamheten oftast inte lika väl dokumenterad eller föremål för samma diskussion som skolan. Fritidspedagogik, idé – ideal – realitet handlar om fritidshemspedagogik, dess möte med skolan och dess framtida utvecklingsmöjligheter. Professor Inge Johansson beskriver hur fritidshemmet vuxit fram och ställer frågor som: Vilket lärande är det som sker i fritidshem och hur kan det förstås utifrån pedagogisk teori och reflekterad praktik? Hur skulle man kunna utveckla fritidshemmet inom ramen för skolans samlade verksamhet? I boken presenteras några tongivande teoretiska traditioner och framstående företrädare för dessa. De representerar samtliga en syn på lärande som kan vara en grund för att utveckla det praktiska pedagogiska arbetet i fritidshem. Boken vänder sig främst till blivande och verksamma fritidspedagoger.

pedagogik Idé – ideal – realitet

inge johansson

Inge Johansson är professor i pedagogik vid Stockholms ­universitet.

Tryck.nr 47-09333-5

Johansson Omsorig.indd 1

Liber

Best.nr 47-09333-5

2010-11-01 09.11


Inge Johansson

Fritidshemspedagogik Idé – ideal – realitet

Liber

Johansson inlaga.indd 1

2010-10-27 08.09


Innehåll Förord 5 Kapitel 1

Fritidshem – vad är det? 7

Inledning 7 Fritidshem i praktiken 9 En vanlig vecka på ett fritidshem 10 Fritidshemmet i statliga måldokument 13 Meningsfull fritid 16 Lek och skapande 17 Social kompetens och självständighet 17 Samarbete som resurs 18

Kapitel 2

Lärande i fritidshem 20

Vad är lärande? 20 Lärande i fritidshem 21 Fritidshemmet som plats för informellt och formellt lärande 22 Lärande och kommunikation 24 Lärandets sociala och situationsrelaterade dimension 26 Lek och spel som form för socialt lärande 30 Kamratkultur och lärande 31 Vilka krav ställer balansen mellan läroprocesser i fritidshemmet på lärarens kompetens? 32

Kapitel 3

Pedagogiskt arbete i fritidshem – några utgångspunkter 34

Vikten av ett teoretiskt perspektiv 37 John Dewey – en modern utbildningsfilosof 40

Johansson inlaga.indd 3

2010-10-27 08.09


George Herbert Mead 44 Roger Säljö – ett sociokulturellt perspektiv på lärande 53 Sammanfattning 58 Kapitel 4

Läroprocesser i fritidshemmets praktik 60

Fritidshemmen Myran och Snigeln 61 Fritidshemmen Biet och Humlan 65 Vad betyder fritidshemmet för barnen? 68 Fritidshemmens läroprocesser i ett teoretiskt perspektiv 78

Kapitel 5

Fritidshemmets och fritidspedagogyrkets framväxt 80 Fritidshemmets utveckling 80 Fritidspedagogyrkets framväxt 88 Avslutning 90

Kapitel 6

Samarbeta – lätt att säga, svårare att göra 92

Förutsättningar för samarbete i arbetslag i skola/fritidshem 92 Vad är samarbete? 94 Vad styr innehållet i samarbete? 95 Aspekter att ta hänsyn till då samarbete ska etableras och utvecklas 96 Vad kännetecknar en god samarbetskultur? 97 Avslutning 98

Kapitel 7

Forskning om professionellt arbete i fritidshem 99 Exempel på resultat från forskning 100

Referenser 105 Register 110

Johansson inlaga.indd 4

2010-10-27 08.09


Förord

Då jag, tillsammans med en kollega, år 1975 fick i uppdrag att utvärdera en ny modell för fritidshem visste jag inte att jag skulle ägna mycket av mitt kommande yrkesliv åt denna verksamhet. På fritidshemmet arbetade en, för den unge blivande psykologen, helt okänd yrkesgrupp som kallades fritidspedagoger. Efter att ha besökt dem och samtalat om vad de gjorde i fritidshem och skola såg jag att de uträttade ett gott pedagogiskt arbete med barnen. Fritidspedagogerna skulle samarbeta med skolans lärare och bilda ett gemensamt arbetslag. Men här gick det inte så bra. Innehållet i fritidspedagogernas arbete och deras bidrag till en samlad skolas verksamhet bemöttes med misstänksamhet och skepsis bland många lärare. Hur kunde det komma sig att dessa nya pedagoger hade så svårt att sätta ord på innehållet i arbetet, trots att det innehöll god pedagogisk kvalitet, som jag uppfattade det? Denna fråga utmanade mig att 1984 skriva den första doktorsavhandlingen i pedagogik om fritidspedagogens yrkesroll. Svaret på frågan om varför det var så svårt för fritidspedagoger att beskriva innehållet i sitt arbete var att detta hade starka inslag av förtrogenhetskunskap och handlade mycket om att överföra kunskap genom nära och känslomässiga relationer till barn. Det var en kunskap som utvecklats i en tradition där det talade språket inte hade en stark ställning. Nu, tjugosex år senare, är denna syn på inslagen i lärares professionella arbete som utgörs av förtrogenhetskunskap, allmänt känd och accepterad. 5

Johansson inlaga.indd 5

2010-10-27 08.09


Fritidspedagogerna har blivit allt bättre på att uttrycka innehållet i sitt arbete och deras arbete har blivit en allmänt accepterad professionell kompetens. Såväl fritidshemmet som fritidspedagogerna har både bildligt och bokstavligt flyttat in i skolan och blivit en del av ett samlat utbildningssystem. Inom lärarutbildningarna försvann dock själva beteckningen ”fritidspedagog” i stort sett under de första åren efter sekelskiftet I den stora reformeringen av lärarutbildningen som riksdagen beslutade om 2010 har fritidspedagogerna formellt återuppstått och kommer säkerligen att utgöra en egen kategori under överskådlig tid framöver. Fritidshem kommer i framtiden att vara en självklar del för barn i förskoleklassen och under de första skolåren. De som har huvudansvaret för den pedagogiska verksamheten där kommer att var fritidspedagoger med en särskild kompetens för detta arbete. Fritidspedagogernas yrkestradition och pedagogiska arbete kommer därmed att fortleva. Det är om fritidshemspedagogiken och dess möte med skolan samt dess framtida utvecklingsmöjligheter som den här boken handlar. Bokens innehåll blickar både bakåt och framåt. Genom att se hur fritidshemmet vuxit fram i ett samhällsperspektiv kan medvetenheten om det nuvarande pedagogiska arbetets innehåll och form ökas. Att fritidspedagoger i framtiden får en tydlig utbildning och självständig yrkesmässig domän ger goda förutsättningar för att det pedagogiska arbetet i skola och fritidshem får en jämnare balans. Utvecklingen av fritidshemmets pedagogiska och didaktiska arbete innehåller stora utmaningar för de yrkesverksamma, likväl för dem som ska utbilda lärare i framtiden. Min förhoppning är att du som läser boken ska få en samlad bild av erfarenheter från den tid som gått och kunna använda och fortsätta att utveckla dessa kunskaper i din framtida verksamhet. Inge Johansson Solna i september 2010

6

Johansson inlaga.indd 6

2010-10-27 08.09


kapitel 1

Fritidshem – vad är det? Inledning

F

ritidshemmet är en etablerad del av vårt nationella utbildningssystem. Arbetet i fritidshemmet styrs av läroplanen för det obligatoriska skolväsendet (LPO 94) vars mål och principer ska tillämpas i fritidshem, samt allmänna råd gällande kvaliteten i fritidshemmets arbete, utfärdade av Socialstyrelsen 2007. Skolan är obligatorisk medan fritidshemmet är en frivillig verksamhet som föräldrar och barn kan välja att utnyttja eller avstå från. Skolan och fritidshemmet ska samverka. Som en del av skolan är fritidshemmet en pedagogisk verksamhet som ska komplettera skolans arbete. I fritidshem arbetar fritidspedagoger, en grupp som fram till 2001 hade en särskild utbildning som ledde fram till yrket. Under en period utbildades lärare med särskild inriktning mot arbete i fritidshem och fritidsmiljöer. Vad utmärker fritidshemmets pedagogiska arbete och hur kan detta arbete fortsatt utvecklas inom ramen för en skolas samlade verksamhet? Det är dessa frågor som den här boken handlar om. Innan vi går vidare ska upplägget i den här boken kort kommenteras för att underlätta för läsaren att tillgodogöra sig dess innehåll. Den här boken har syftet att vara en grundläggande beskrivning av vad som kännetecknar och bör känneteckna det pedagogiska och didaktiska arbetet i fritidshem. Här ska redan nu sägas att själva 7

Johansson inlaga.indd 7

2010-10-27 08.09


ordet ”fritidshem” väcker medvetna eller omedvetna associationer hos många. Såväl ”fritid” som ”hem” för inte direkt tanken till något formellt pedagogiskt. ”Fritid” är något fritt, avkopplande där man gör vad man vill och odlar sina intressen. ”Hem” för tanken till ett ställe som är basen för trygghet, nära relationer och social samvaro. Någonstans där man, särskilt under barn- och ungdomsåren, lever större delen av sitt liv när man inte är i förskolan respektive skolan eller fritidshemmet. Denna bok vill förmedla budskapet att fritidshemmet, trots sitt namn, i högsta grad är en pedagogisk verksamhet där barn påverkas och formas på avgörande sätt för sitt framtida förhållande till samhällslivet. Boken består av sju kapitel. I det första diskuteras fritidshemmet och vad det ska innehålla sett i statliga styrdokument och i form av ett praktiskt exempel. I det andra kapitlet tas lärande i fritidshem upp. Lärande är mycket och handlar, som själva begreppet säger, om en process. Kapitlet handlar om olika typer av läroprocesser som kan sägas dels vara formella dels informella. Dessa två typer förekommer oftast tillsammans och utgör bildligt talat två sidor av ”samma mynt”. Det kan dock ha sin poäng att hålla isär formellt respektive informellt lärande för att kunna tränga in i fritidshemmets pedagogiska arbete. Det tredje kapitlet handlar om några tongivande teoretiska traditioner och framstående företrädare för dessa. De tre teoretiker som valts representerar samtliga en syn på lärande som kan vara en grund för att bygga ett praktiskt pedagogiskt arbete i fritidshem. Kapitel fyra handlar om läroprocesser i fritidshemmets praktik. Lärande ses här som sammanflätat med barns lokala kultur och samspelsmönster i sin kamratgrupp. Kapitlets innehåll bygger på ett forskningsprojekt där barn i fritidshem studerats. Fritidshemmets och fritidspedagogyrkets historiska framväxt sammanfattas i det femte kapitlet. Det sjätte kapitlet handlar om samarbete. Lärare i skola och fritidshem ska utgöra arbetslag som ska samarbeta. Detta kan ibland dock vara lättare sagt än gjort. 8

Johansson inlaga.indd 8

2010-10-27 08.09


Bokens avslutas med ett kapitel om nyare resultat från forskning inriktad på att studera det professionella arbetet i fritidshem. Bokens kapitel handlar om både teori och praktik. Ett gammalt och välkänt talesätt är att ingenting är så praktiskt som en god teori. Här handlar en god teori om en mängd av antaganden om hur något hänger samman på ett mera generellt plan och som kan användas för att reflektera över den egna praktiken. En sådan reflektion och eftertanke är ett hjälpmedel för att man, själv eller tillsammans med andra, ska få en djupare förståelse av innehållet i det egna arbetet och hur detta kan utvecklas. Bokens innehåll syftar till att ge fördjupad kunskap om förhållanden och presentera några användbara teorier om hur lärande i fritidshem kan formas i praktiskt pedagogiskt arbete. Hur praktik och läroprocesser kommer att gestaltas beror på de människor som finns i denna praktik, vuxna och barn, samt samspelet mellan dem. Innehållet i boken innefattar en del praktiska exempel, men det är främst ni som läser boken som genom egna reflekterade erfarenheter kan finna goda exempel på hur läroprocesser blir synbara och hur de kan värderas i vardagen i förhållande till de mål som satts upp. Du som läser boken får förhoppningsvis en god översikt över olika delar om lärandet i fritidshem och vad det innebär att vara lärare där. För den som vill tränga djupare in i någon aspekt finns hänvisningar till litteratur inom området där ett sådant fördjupat kunskapssökande kan börja.

Fritidshem i praktiken I dag går majoriteten av landets alla barn i åldern mellan sex och nio år i fritidshem. I förskoleklassen för sexåringarna kombineras vanligen tiden så att man på förmiddagen går i förskoleklass och på eftermiddagen i fritidshem. Här har det skett en förändring, där vistelse i fritidshem numera koncentrerats till att gälla högst en treårsperiod, från att tidigare ha omfattat en femårsperiod från sju till tolv års ålder. Om en lärare själv har erfarenheter av att ha gått i fritidshem påverkar sådana upplevelser självfallet den egna bilden av vad fritidshemmets arbete innehåller och 9

Johansson inlaga.indd 9

2010-10-27 08.09


innebär. Det blir lättare att relatera teorier om det pedagogiska arbetet till fritidshemmets praktiska arbete och på så sätt underlätta den egna reflektionen över arbetets innehåll, hur detta kan utvecklas och relateras till den övriga skolans verksamhet. Det är valfritt att söka en plats i fritidshem. Det är barnets och/ eller föräldrarnas intresse som avgör, liksom om föräldrarna uppfattar att de har behov av en plats för sitt barn efter det att skolan har slutat för dagen. Till skillnad mot att gå i skolan kostar en plats i fritidshem pengar varje månad. För att ge de läsare som inte själva har vistats eller arbetat på ett fritidshem en bild av vad ett fritidshem innehåller och hur verksamheten är organiserad följer här en sammanfattning av en intervju med en yrkesaktiv fritidspedagog om hur en ”vanlig vecka” ser ut på hennes fritidshem. Hon ger också exempel på principer som bygger upp och styr denna praktik.

En vanlig vecka på ett fritidshem

» En arbetsvecka på ett fritidshem kan se olika ut beroende på årstid och

andra omständigheter. Vanligen följer dock veckan ett förplanerat mönster

där barnen har stort inflytande över arbetets faktiska innehåll. Verksamheten

bygger på barns egna aktiviteter och initiativ. I många situationer styr den vuxne genom sin närvaro, men frihet och flexibilitet betonas. Barn stimuleras och uppmuntras, men de måste sällan göra något de inte har lust till.

På måndagarna har man tillgång till skolans gymnastiksal. Barnen kan

välja att gå dit i större eller mindre grupp. Då följer det med en eller två vuxna beroende på hur många barn som valt att gå dit. Barnen har själva

valt att de inte vill ha någon styrd verksamhet i gymnastiksalen, utan de

vill leka fritt. De har till exempel börjat bygga kojor av de redskap och det material som finns i gymnastiksalen. Detta kan de göra på det sätt de tycker är bra, utan att de vuxna lägger sig i. Uppgiften för de vuxna är att se till att

lekandet fungerar bra utan konflikter och skärmytslingar. De vuxna styr på

ett indirekt sätt genom att ange förutsättningarna i situationen. I detta fall

har man som mål att alla barn ska vara med i leken. Ett sådant deltagande ger barnen möjligheter att utveckla och skapa nya kamratrelationer, eftersom

10

Johansson inlaga.indd 10

2010-10-27 08.09


de kommer till verksamheten från olika sociala grupperingar. Fritidshemmet

utgör en arena för att barn ska mötas på sätt som de på andra platser inte har möjlighet att göra.

På tisdagar har man en aktivitet som kallas verkstad. Då har man ett

rum där det finns en massa olika material och där barnen kan göra vad de

vill, men där de vuxna har olika erbjudanden om vad barnen kan göra om de inte kommer på något själva. Barnen använder här material av olika slag

som de kan bygga med, forma, måla etc. Valfriheten och öppenheten betonas genom att allt material är synligt så att barnen själva kan nå det. Det finns också en klar struktur för hur materialet är ordnat för att underlätta

för barnen att själva hitta i lådorna etc. Många barn vill skapa själva och den vuxnes roll är då att handleda barnen och uppmuntra dem att tänka

vidare. Till exempel, om något barn har limmat ihop två träklossar så kanske personalen uppmuntrar till att klossarna ska spikas ihop nästa gång så att

barnet får en upplevelse av skillnaden mellan att använda lim respektive spik för att göra något. Om några barn alltid väljer en styrd verksamhet

som personalen erbjuder kan de uppmuntras att göra något självständigt som de själva hittat på för att på så sätt utveckla sin egen kreativitet. De

aktiviteter som erbjuds från de vuxnas sida är alltid på något sätt beroende

av årstiden och på vad som personalen uppfattar att barnen är intresserade av just då. Eftersom fritidshemmets personal inte har så mycket gemensam planeringstid tillsammans med skolan har man valt att fokusera på vad bar-

nen själva är intresserade av. Ett exempel är Pokémonkort där man samlar

och sorterar små kort i vissa serier och där barnen får skapa egna sådana kort i fritidshemmets verkstad. På vintern gör man till exempel skapande teckningar med vintermålningar. I dessa målningar uppmuntras barnen att

använda olika tekniker, till exempel måla med vattenfärg eller akvarellfärg. Det handlar mycket om att göra och framställa praktiska saker.

På onsdagar har man utedag då man satsar på att vara utomhus och göra

utflykter, till exempel till någon park. Då tar man med sig lekmaterial och mellanmål och ger sig av från fritidshemmet. I början visste barnen inte

riktigt vad de skulle göra då de var i parken eller i skogen, men efterhand

kom de igång med att leka även i dessa utemiljöer. Det fordrades dock att personalen stöttade dem att komma igång genom att säga att här fick de bygga en koja om de ville, den här gräsmattan fick de vara på etc.

Johansson inlaga.indd 11

11

2010-10-27 08.09


På onsdagar finns planeringstid när personalen går igenom alla barnens

aktiviteter, där man ser på vilka barn som behöver vilket stöd och typ av handledning.

Torsdagar fortsätter verkstadsarbetet för att barnen ska hinna arbeta

med och bli färdiga med vad de har påbörjat. En viktig princip är att kunna färdigställa och göra klart en uppgift innan något nytt påbörjas. Här behöver

barn ibland vägledning att lära sig göra färdig något så att det blir en helhet. Man får bildligt och bokstavligt talat slänga saker man gjort i papperskorgen

om man vill, det viktigaste är att barnen får en känsla av att vara färdiga med något som de hållit på med en längre stund.

Före jul fick personalen till exempel plocka fram barnens brickor med

pågående julpyssel och uppmana barnen att göra klart före jul. Ingen tvingas men personalen argumenterar för att det är viktigt att gå till verkstaden och

göra färdigt vad man håller på med. Syftet är att träna barnen i att fullfölja

målinriktade aktiviteter och att göra det färdigt innan det blir ointressant. Att hålla på med julpyssel efter att julen varit minskar motivationen hos de allra flesta.

På fredagar är det fritt att göra vad man vill. Barnen erbjuds ingen för-

planerad verksamhet. Det är färre barn på fredagar och många av dem går

hem tidigt. En gång per månad har man månadsfest då alla barn som fyllt år under månaden firas. Även de barn som slutar på fritidshemmet firas av.

Fritidspedagogen berättar att ibland har personal och barn ett särskilt

möte som kallas ”snackmöte”, då alla får ha åsikt om hur det är i verk-

samheten, ha önskemål om förändringar och förbättringar. Detta blir en utvärdering av verksamheten som görs tillsammans med barnen, vad som hänt under den gångna månaden, vad som varit bra och vad som varit

mindre bra. Detta ”snack” har hjälpt barnen att mera tydligt uttala sig om och värdera innehållet i själva verksamheten. Diskussionen på mötet blir

en viktig del i barnens inflytande på hela verksamheten. Utvärderingen är en aktiv dialog mellan vuxna och barn där man gemensamt reflekterar

över vad som gjorts, om det finns något som kan förändras för att det ska bli ännu bättre.

Efter månadsmötet skriver personalen ett brev till föräldrarna och berättar

om den senaste månadens aktiviteter. Då kan föräldrarna få veta vad barnen

12

Johansson inlaga.indd 12

2010-10-27 08.09


tyckt och tänkt och vad personalen gör. Oftast har föräldrarna inte särskilt stora krav på verksamheten. Men detta kan bero på att de inte är tillräckligt informerade om vilka möjliga krav de kan ha.

Utvärderingen av verksamheten blir ett sätt att påvisa vad man gör i

vardagsarbetet och finna en struktur som kan kommuniceras. Strukturerade

aktiviteter är bra, men det gäller också att värna om barns egen fria tid och den fria lekens betydelse för utvecklingen socialt och emotionellt. Det blir en slags balansgång mellan struktur och frihet som man hela tiden måste arbeta för att upprätthålla. »

Detta är ett exempel på vad fritidshemmets vardag kan innehålla beskrivet av en som själv medverkar i denna praktik. Självfallet skiljer sig arbetet åt mellan olika verksamheter. Detta kan bero på olika omständigheter, såsom barngruppens storlek och behov, områdets sociala karaktär, samverkan med skolan etc.

Fritidshemmet i statliga måldokument Fritidshemmet är sedan slutet av 1990-talet en del av skolan. Detta markeras genom läroplanen (LPO 94) Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet. I den nuvarande läroplanen står att ett ömsesidigt möte mellan de pedagogiska synsätten i förskoleklass, skola och fritidshem kan berika elevernas utveckling och lärande. Det uttrycks också tydligt att samarbetsformer mellan dessa verksamheter behöver utvecklas för att få ett sådant möte till stånd. Det är läraren och rektor som enligt läroplanen ska utveckla ett sådant samarbete. Det står alltså mycket lite i läroplanen om fritidshemmet, vad arbetet där ska bestå i och innehålla. Hur innehållet i verksamheten ska formas och hur det ska förhålla sig till skolans arbete blir beroende av lärare, fritidspedagoger och skolans ledning. Skrivningarna om fritidshem i läroplanen är dock en viktig markering, dels av att fritidshem och skola hör samman som en del i utbildningssystemet, dels att fritidshemmet har en pedagogisk uppgift. 13

Johansson inlaga.indd 13

2010-10-27 08.09


Den statliga lag som anger fritidshemmets uppgifter och att det ska finnas fritidshem är skollagen. I den skollag som antogs av riksdagen 2010 betonas fritidshemmets pedagogiska uppgifter tydligare än förut. I lagtexten talas om ”utbildningen i fritidshem”. Här sägs också klart att fritidshemmet kompletterar utbildningen i förskoleklassen, grundskolan och övriga skolformer. Lagen säger också att fritidshemmet ska erbjuda eleverna rekreation och en meningsfull fritid samt stimulera deras utveckling och lärande. Utbildningen i fritidshemmet ska utgå från en helhetssyn på eleven och elevens behov. Fritidshemmet ska utformas så att det befrämjar allsidiga kontakter och social gemenskap. Lagen säger också att fritidshem ska erbjudas eleven till och med vårterminen då hon eller han fyller tretton år. Från och med höstterminen det år då eleven fyller tio år kan öppen fritidsverksamhet erbjudas såvida inte eleven har sådana behov att det behövs särskilt stöd. Skolverket har som tillsynsmyndighet för fritidshem på regeringens uppdrag utformat ett så kallat allmänt råd som innehåller rekommendationer till stöd för hur författningar, det vill säga lagar förordningar och föreskrifter ska tillämpas. Skolverkets allmänna råd handlar om kvaliteten i fritidshem, hur den ska säkras och utvecklas (Skolverket 2007). Den särskilda myndighet som heter Statens Skolinspektion och som ska inspektera och yttra sig över innehåll och kvalitet i skolan ska också göra detta för fritidshem, vilket är en markering att fritidshemmet är en del av skolan. De allmänna råden riktar sig både till kommunen och till den personal som arbetar i fritidshem. Ytterligare målgrupper är personal i skolan och andra verksamheter som samverkar med fritidshem. Råden kan också vara ett stöd för föräldrar/vårdnadshavare som vill öka sitt inflytande. De allmänna råden är, som själva namnet antyder, allmänt hållna och ger beskrivningar för önskvärda tillstånd och principer att uppnå. De är inte konkreta och erbjuder inte någon ”uppslagsbok” för hur ett pedagogiskt arbete kan utformas och utvecklas. Deras stora förtjänst är att de innebär en god översikt och en ”checklista” som kan användas enskilt eller tillsammans med andra för att diskutera vilka principer 14

Johansson inlaga.indd 14

2010-10-27 08.09


som ska medvara väg­ledande för utveckling av kvalitet. Det förväntade resultatet av en sådan diskussion blir hur detta praktiskt ska formas i vardagens pedagogik. De allmänna råden säger tydligt att personalens kompetens är avgörande för kvaliteten i fritidshem. Det är kommunens ansvar att personalen har lämplig kompetens. Här sägs också klart att personal med pedagogisk högskoleutbildning är viktig ur kvalitetssynpunkt. För att kunna arbeta enligt läroplanens mål och principer måste det finnas goda kunskaper hos personalen om de yngre skolbarnens utveckling och lärande. Personalen måste kunna planera och genomföra en pedagogisk verksamhet som är anpassad både till det enskilda barnet och till gruppens behov. En viktig uppgift för personalen är också att kunna kritiskt granska och vidareutveckla verksamheten. Till kompetensen hör också att utveckla samspelet i gruppen samt stärka barns identitet och självkänsla, kunna samspela och kommunicera med varje barn i gruppen och barnets föräldrar. Fritidshemmets uppdrag, enligt de allmänna råden, är att förena omsorg och pedagogik som stöder barnets fysiska, sociala och emotionella utveckling. Principen om att förena omsorg och pedagogik är ju något som ofta betonats både inom förskolans och fritidshemmets pedagogiska tradition. Vad gäller förhållandet mellan skola och fritidshem sägs i de allmänna råden att verksamheterna har flera beröringspunkter på så sätt att de utgår från barns utveckling och lärande och arbetar med samma barn. Men skolan och fritidshemmet har delvis olika uppdrag. I förarbeten till läroplanen förklaras dessa olikheter så här: För de avsnitt i läroplanen som behandlar grundläggande värde, förståelse och medmänsklighet, saklighet och allsidighet, normer och värden kan läroplanen helt och hållet tillämpas även

av fritidshemmet. När det gäller de mera renodlade kunskaps-

målen kan fritidshemmet bidra genom sina erfarenheter av

en utforskande, laborativ och praktisk metodik (Skolverket 2007 s. 12).

15

Johansson inlaga.indd 15

2010-10-27 08.09


Skolverket beskriver också förhållandet mellan läroplanen och de allmänna råden för fritidshem på följande sätt. Det är fritidspedagogernas och övrig fritidshemspersonals an-

svar, att med stöd av läroplanen och de allmänna råden utforma en lämplig helhet för fritidshemmets uppdrag i samverkan med förskoleklass och skola (a.a. s.12).

Skolan och fritidshemmet ger barnen delvis olika kunskaper och erfarenheter och kompletterar därmed varandra. Fritidshemmet kompletterar även skolan genom möjligheten att erbjuda andra aktiviteter och genom att tyngdpunkten i verksamhetens innehåll är en annan. Fritidshemmet är ett viktigt komplement till skolan för att skapa mångsidighet, helhet och kontinuitet och bidra till barns utveckling och lärande. Med sin mer uttalade inriktning på barns sociala utveckling, välbefinnande, omsorg och på gruppen och dess sociala liv utgör personalen i fritidshemmet ett värdefullt komplement till en stor del av skolans verksamhet, exempelvis elevvården och i arbetet med att åtgärda och förebygga mobbning och andra problem som kan uppstå inom barngruppen. De allmänna råden tar också upp några principer för det pedagogiska arbetet i fritidshem och dess kvalitet. Dessa principer summeras nedan.

Meningsfull fritid Förutsättningen för att barn ska uppleva fritiden som meningsfull är att verksamheten är trygg, rolig och stimulerande där lek och skapande får stort utrymme. Verksamheten ska formas efter barnets ålder, mognad, behov, intressen och erfarenheter. Detta innebär att innehållet i verksamheten kommer att variera efter hur dessa aspekter bedöms och strävan efter hur de kan tillgodoses.

16

Johansson inlaga.indd 16

2010-10-27 08.09


Lek och skapande Barn är aktiva skapare av sin egen utveckling och sitt lärande såväl i lek som i skapande verksamhet och utforskande av omvärlden. Det är viktigt att verksamheten är varierad med inslag av lek, fysisk aktivitet, skapande verksamhet och utforskande av omvärlden. Genom lek kan barns mönster i sätt att tänka, lösa problem och hantera information förändras och utvecklas. Det är i leken som barn får prova olika sociala roller och lägga grunden till sin identitet. Det kan också handla om förmågan att kunna förstå andras avsikter och förstå hur andra tänker, det vill säga att utveckla den empatiska förmågan. När det gäller att stödja och stimulera barns utveckling och lärande genom fri lek kan vuxnas närvaro behövas. Ofta krävs regler för att lek ska fungera. Att gemensamt skapa regler som kan följas och brytas är en form av träning i demokratiskt tänkande och handlande. För utvecklandet av sådana handlingsmönster är fritidshemmet en viktig arena.

Social kompetens och självständighet I skolåldern utvecklas successivt barnets självständighet. Barnet utvecklar i allt högre grad en egen identitet och egna intressen. Denna utveckling pågår i nära samspel med andra. Kamratgruppen och dess värderingar blir allt mer betydelsefulla. Barnet behöver fortfarande stöd av vuxna men också ökade möjligheter att ta eget ansvar. Ofta pendlar barn i dessa åldrar mellan frigörelse från och beroende av vuxna. Fritidshemmet kan bidra till att barn utvecklar en tillit till sig själva och sin egen förmåga i denna sociala utvecklingsprocess. I en väl fungerande grupp har barnen glädje av varandra. Det är också inom gruppen som sociala normer och värden prövas och utvecklas. Tillsammans med andra lär sig barn hantera konflikter och intressemotsättningar och att lösa dem på ett konstruktivt sätt.

17

Johansson inlaga.indd 17

2010-10-27 08.09


Samarbete som resurs I de allmänna råden framhålls också samarbete mellan fritidshemmet och dess personal och andra resurser för barns utveckling och inlemmande i samhället. I förhållande till barnets hem och föräldrar/vårdnadshavare framhåller de allmänna råden det som viktigt att personalen skapar ett nära och förtroendefullt samarbete med barnets vårdnadshavare om barnets individuella utveckling och lärande, samt diskuterar på vilket sätt fritidshemmet kan bidra till barnets trivsel, lärande och utveckling. I relationen till förskoleklass och skola framhålls vikten av en gemensam pedagogisk grundsyn som skapar förståelse och kontinuitet för barnen. Om samarbetet ska bli lyckat krävs att vissa grundförutsättningar är uppfyllda. Det är viktigt att barnen står i fokus och att barnens behov och intressen sätts främst. Det har stor betydelse för ett gott resultat att tid avsätts för förberedelser och diskussioner om hur samarbetet ska utformas genom att personal i fritidshem, förskoleklass och skola ges möjlighet till gemensam planering, utvärdering och utveckling av verksamheten. För att barnen ska uppleva kontinuitet och trygghet är det viktigt att övergången mellan förskola och förskoleklass/fritidshem ägnas särskild uppmärksamhet. Sammanfattningsvis formas bilden av fritidshemmet och dess innehåll på två arenor. På den ena arenan framträder statliga styrdokument i form av skollag, läroplan och Skolverkets allmänna råd. Detta utgör en ideologisk och ideal bild av fritidshemmets verksamhet. På den andra arenan finns fritidshemmets vardagspraktik och lärares arbete där, såsom det exempelvis framgår då ”en vanlig vecka” beskrivs i detta kapitel. Förhållandet mellan ideal och realitet är inte helt oproblematisk. Idealen ska, enligt principen om att det är målen som ska styra arbetets innehåll och utveckling, vara vägledande för verksamhetens kvalitet. Realiteten styrs dock oftast av andra påtagliga och vardagsnära förhållanden. Exempel på sådana förhållanden är vilka barn som finns i gruppen och hur stor denna grupp är, vilken utbildning personalen har, hur mycket pengar det finns i budgeten och vilka prioriteringar som där görs, hur verksamheten uppfattas av omvärlden såsom föräldrar, 18

Johansson inlaga.indd 18

2010-10-27 08.09


media etc. Förhållandet mellan idealbild och praktiskt pedagogiskt innehåll är värt att kritiskt diskutera och reflektera över. Uppfattas avståndet mellan dessa förhållande som för stort finns risk att denna klyfta i sig leder till desillusionering och uppgivenhet bland dem som har att utföra det praktiska pedagogiska arbetet, vilket i sig påverkar den pedagogiska kvaliteten på ett negativt sätt. Här måste frågan om vilka möjligheter idealmålen har att utveckla praktiken och vad som krävs för detta fortlöpande diskuteras.

19

Johansson inlaga.indd 19

2010-10-27 08.09


Kapitel 2

Lärande i fritidshem Vad är lärande?

L

ärande är ett omfattandet begrepp som ytterst handlar om vår förmåga att orientera oss i tillvaron. Det har skrivits många böcker om lärande och vad som innefattas i detta begrepp. I detta kapitel ska enbart några aspekter av lärande som har bärighet för fritidshemmets pedagogiska arbete kortfattat tas upp. Lärande är ett dynamiskt begrepp som speglar vad som uppstår i relationer och mönster för samvaro i specifika situationer och miljöer. Det kan gälla samspelet mellan vuxna och barn eller mellan barnen själva i olika grupperingar. Här talar vi främst om fritidshemmet, men det kan också handla om andra institutioner eller mindre formella sammanhang där man möts. Relationerna som konstituerar lärande är dels definierade av de personer som ingår i dem eller har inflytande på deras innebörd, dels avhängiga av det fysiska och rumsliga sammanhanget. I det senare inkluderas också de rutiner och formaliserade regler som satts upp. För fritidshemmets del är dessa regler begränsade av själva institutionen. Barnen kommer och går vid ungefär samma tid, de träffar samma barn och samma vuxna regelbundet under en längre period osv. Man har oftast regelbundna samlingar vid något eller några tillfällen i veckan och är med i vissa andra planerade aktiviteter under året. Men främst är fritidshemmet en fri verksamhet, i betydelsen att dess innehåll 20

Johansson inlaga.indd 20

2010-10-27 08.09


i liten utsträckning är planerad i förväg, där barn på eget initiativ och i samspelet med andra barn definierar sitt sociala sammanhang. Detta innebär att kamratrelationerna och kamratkulturen utgör en viktig grund för lärande i fritidshem (Ihrskog 2006). Lärande är mer eller mindre formaliserat

Vi tänker i allmänhet på lärandet som förknippat med vissa situationer eller aktiviteter. Då vi frågar barn var de lär sig saker svarar de nästan undantagslöst ”i skolan”. Exempel på lärande som är formellt definierat är att lära sig färdigheter som att läsa, skriva eller räkna. I dag ökar medvetenheten om att lärande också kan vara mindre formaliserat. Vi lär oss i samspelet med andra, gör erfarenheter och ökar våra förmågor på sätt som vi inte ens tänker på i termer av att ”lära sig något”. Sådant lärande kallas ibland för informellt lärande.

Lärande i fritidshem Lärande i fritidshem är i mångt och mycket av informell karaktär. Erfarenheter och kunnande uppstår, befästs och utprövas genom socialt samspel mellan barn i barngruppen och mellan vuxna och barn. I detta kapitel tas därför främst aspekter av informellt lärande upp samt också förhållandet mellan informellt och formellt lärande. Då vi här diskuterar i fritidshem görs detta utifrån några begrepp som utvecklats inom olika teoretiska fält men som ändå har klara kopplingar till varandra och därför ger bidrag till förståelse av läroprocesser av det slag som förekommer i fritidshem. Dessa begrepp är informellt lärande, samlärande respektive socialt/kulturellt lärande. Samlande karakteristika för dessa begrepp är att lärande är dynamiskt, försiggår i mindre formaliserade sammanhang och att målinriktningen oftast är mindre uttalad. Informellt och formellt lärande hänger samman

Lärande i fritidshem (och även i andra miljöer i den integrerade verk21

Johansson inlaga.indd 21

2010-10-27 08.09


samheten förskoleklass och fritidshem) sker i ett sammanhang där komplexiteten och skiftningarna i relationer där ny kunskap skapas och verifieras är stor. I fritidshemmet bygger lärandet ofta på barns initiativ och situationsorienterade handlingar som i stor utsträckning är spontana och hänger samman med de förhållanden som uppstår vid vissa tillfällen. Generellt sett innebär detta att skolans lärandesituation kan ses som mer formell och fast till strukturen, medan fritidshemmet karakteriseras av en tonvikt på informellt lärande och en relativt lös struktur. Detta kontrasterar läroprocesserna i skolan och i fritidshemmet. Men det finns också klara inslag av formellt lärande i fritidshemmet, till exempel då barnen arbetar med att lära sig regler för spel eller arbetar med att göra uppgifter de fått i skolan till exempel i matematik eller läsning. Läraren och hur hon eller han agerar didaktiskt blir styrt av vilken balans mellan formella och informella läroprocesser hon hanterar i sitt pedagogiska arbete. Detta beror också på i vilka situationer läraren arbetar. I fritidshemmet där inslagen och betoningen av informellt lärande är större jämfört med i skolans klassrum blir lärarens roll i högre utsträckning styrd av situationen och vad den innehåller. Detta beror på att det här finns mindre av en tydlig plan för vad lärandet ska innehålla, till exempel att utveckla färdigheter i läsning/skrivning och matematik. En viktig del i fritidspedagogens/lärarens didaktiska kompetens blir att tolka och använda sambandet mellan informella och formella läroprocesser så att de stödjer varandra för att utveckla barns förmågor i olika avseenden. Praktiska exempel på sådana läroprocesser i fritidshem är att utveckla vissa normer, etablera och utveckla värdegrunden för samspel och öka förståelsen av och orienteringen i vardagliga sociala sammanhang.

Fritidshemmet som plats för informellt och formellt lärande Lärandet i fritidshem är socialt i den bemärkelsen att det till stor del handlar om regler för samvaro, ibland i form av specifika regler för lek och spel, men också allmänt sett hur man ska vara mot varandra. 22

Johansson inlaga.indd 22

2010-10-27 08.09


Kunskap som är av social natur, dvs. gäller relationer och sådant som styr uppfattningar av förhållandet till andra, är oftast inte medvetet reflekterad. Detta gäller såväl vuxna som barn. Individen tänker inte på sådan förmåga i bemärkelsen ”kunskap” och ”kunnande”, utan uppfattar den som ett självklart och naturligt inslag i hur man har det tillsammans i vardagen. Vi kan på så sätt säga att det informella lärandet ligger nära den typ av icke artikulerad och oreflekterad kunskap som brukar benämnas ”förtrogenhetskunskap”. Lärandet sker genom de erfarenheter personen gör. Lärarens roll, som den som bidrar till att reflektera över erfarenheter som görs i barngruppen eller av någon individ, blir viktig. Informellt lärande kan således beskrivas som ett mer målinriktat slag av vardagslärande som sker i sammanhang där lärandet ännu inte fått sina institutionaliserade rum (Illeris 2001) till exempel i ett klassrum i skolan. Lärandet är integrerat i de vardagliga aktiviteterna och de upplevelser individen har där, till exempel i fritidshemmet när man spelar dataspel, fotboll eller uppträder för varandra. Lärandet sker i stor utsträckning via observation och imitation av vad andra gör och hur andra förhåller sig till omgivningen. Informellt lärande kan sägas vara en process som är styrd av individen själv. Man ”väljer” vad man ska lära sig i termer av vad i vardagen man genom reflektion ska forma till medveten kunskap. Lärande sker i förhållande till omgivning och de social sammanhang personen ingår i. Det informella lärandet är således sammanknutet med den kultur där individen lever sin vardag. Här blir det också viktigt vilka ”betydelsefulla andra” som man har att lära av och vilka mönster för samspel det finns i miljön samt vilka möjligheter och begränsningar som denna miljö innebär. (Erikson 1979, Lindblad & Sahlström 2001, Kjær 2005). Förebilder är betydelsefulla för det informella lärandet. Det kan till exempel handla om att barn vill vara som Harry Potter, Pippi Långstrump etc., men även som andra människor, som kompisar, föräldrar lärare, släktingar, idoler osv. Det informella lärandet är således, som tidigare nämnts, i betydligt mindre grad än det formella lärandet kopplat till en fast struktur. Till 23

Johansson inlaga.indd 23

2010-10-27 08.09


exempel finns det i den traditionella klassrumssituationen vissa fasta strukturella inslag som är avsedda att främja formellt lärande; eleverna sitter i bänkar och följer lärarens instruktioner, vissa planerade uppgifter utförs etc. Men även inom denna typ av strukturer avsedda för formellt lärande förekommer det informella lärandet i hög grad. Detta har till exempel visats i observationsstudier av vad som händer i klassrummet i några svenska skolor (Granström 1992, Einarsson 2003). Resultaten från dessa studier visar att elevernas interaktion med varandra är betydligt mera frekvent än elevernas interaktioner med läraren. Det ständigt pågående samtalet med andra barn har sannolikt större betydelse för kunskapsutvecklingen än samtalet med läraren. Sådant slag av lärande har dock inte uppmärksammats särskilt mycket, utom i de specialfall då det stör det formella lärandet och renderar tillsägelser, tillrättavisningar o dyl. Det är viktigt att vara medveten om att såväl formella som informella läroprocesser äger rum parallellt också i fritidshemmets vardag. Detta togs tidigare upp vad gäller lärarens olika roller i informellt respektive formellt lärande. Gränserna mellan det formella och informella lärandet i fritidshemmet blir dock mindre skarpa jämfört med i skolan, därför att själva strukturen i fritidshem är mer öppen och flexibel. I skolan betonas också det formella lärandet mer jämfört med i fritidshem.

Lärande och kommunikation Lärande kan ske på olika sätt och i olika former. De två viktigaste interaktionsmönstren där lärandet sker är via språket och genom imitation. Språket som ett sätt att kommunicera blir ett psykologiskt redskap som befrämjar lärande, leder till högre problemlösning och möjliggör för individen att tillägna sig många färdigheter (Dewey 1969, Vygotsky 1978). Språket som ett sätt att benämna omvärlden – att kommunicera begrepp – blir på flera sätt ett överlägset redskap för såväl det formella som informella lärandet. Men lärande kan också ske genom imitation, vilket för övrigt också Vygotsky (a.a.) framhöll. Genom att se på hur andra gör och efterlikna detta lär sig individen många förmågor och 24

Johansson inlaga.indd 24

2010-10-27 08.09


ISBN 978-91-47-09333-5 © 2011 Inge Johansson och Liber AB

Förläggare: Emma Stockhaus Redaktör: Emma Stockhaus Omslag o Typografi: Birgitta Dahlkild Omslagsfoto: Eva Wernlid/NordicPhotos Produktion: Jürgen Borchert

Första upplagan

1

Repro: Resultat Grafisk Produktion, Stockholm Tryck: Multivista, Indien 2011

Kopieringsförbud

Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner/ universitet. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare. Liber AB, 113 98 Stockholm tfn 08-690 90 00 www.liber.se kundservice tfn 08-690 93 30, fax 08-690 93 01 e-post: kundservice.liber@liber.se

Johansson inlaga.indd 2

2010-10-27 08.09


Fritidshems-

inge johansson

Fritidshemspedagogik

E

n klar majoritet av alla barn mellan sex och nio år går till fritidshemmet efter skoldagens slut. Fritidshemmets påverkan på barns utveckling och lärande är stor, men ändå är verksamheten oftast inte lika väl dokumenterad eller föremål för samma diskussion som skolan. Fritidspedagogik, idé – ideal – realitet handlar om fritidshemspedagogik, dess möte med skolan och dess framtida utvecklingsmöjligheter. Professor Inge Johansson beskriver hur fritidshemmet vuxit fram och ställer frågor som: Vilket lärande är det som sker i fritidshem och hur kan det förstås utifrån pedagogisk teori och reflekterad praktik? Hur skulle man kunna utveckla fritidshemmet inom ramen för skolans samlade verksamhet? I boken presenteras några tongivande teoretiska traditioner och framstående företrädare för dessa. De representerar samtliga en syn på lärande som kan vara en grund för att utveckla det praktiska pedagogiska arbetet i fritidshem. Boken vänder sig främst till blivande och verksamma fritidspedagoger.

pedagogik Idé – ideal – realitet

inge johansson

Inge Johansson är professor i pedagogik vid Stockholms ­universitet.

Tryck.nr 47-09333-5

Johansson Omsorig.indd 1

Liber

Best.nr 47-09333-5

2010-11-01 09.11

Profile for Smakprov Media AB

9789147093335  

pedagogik Liber inge johansson Idé – ideal – realitet Inge Johansson Liber Idé – ideal – realitet

9789147093335  

pedagogik Liber inge johansson Idé – ideal – realitet Inge Johansson Liber Idé – ideal – realitet

Profile for smakprov

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded