9789147103911

RELIGION

SOtSerien från Liber

RELIGION SO·S Religion ingår i SO·Serien från Liber.

SO·Serien är ett komplett läromedel som ger grunderna för att nå målen för skol-

RELIGION

arbetet i SO. I SO·Serien finns varje SO-ämne, dels som en ämnesbok täckande skolår 7–9, dels som fyra årskursböcker.

För varje ämne finns en lärarhandledning med varierat övningsmaterial.

Till SO-serien finns också webbmaterialet SO·S Plus.

Best.nr 47-10391-1 Tryck.nr 47-10391-1

Ingrid Berlin Börge Ring

9789147103911c1c.indd 1

09/07/12 10:28 AM

Innehåll Välkommen till religionskunskapen 4 Religion och andra livsåskådningar 6 Religion 6 Människosyn 11 Uppgifter 13 Religion och samhälle 14 Religion och samhälle i dagens Sverige 15 Pröva dina kunskaper 15 Samernas tro 16 Samernas religion 16 Nåjden 17 Heliga platser 18 Offer 18 Gudar 19 Samerna blev kristna 19 Uppgifter 21 Andra livsåskådningar och livshållningar 22 Ateism 22 Humanism 23 Feminism 23 Likheter – skillnader mellan religion och andra livsåskådningar 25 Identitet och livsfrågor 26 Uppgifter 28 Etik 29 Regeletik 30 Konsekvensetik 30 Sinnelagsetik 32 Dygdetik 32 Uppgifter 33 Etiken och verkligheten 34 Barnkonventionen 34 Uppgifter 39 Livet och etiken 40 Fakta – värdering 40 Varför tycker vi olika i etiska frågor? 41 Att våga säga nej 42 Vem gör mest fel? 43

Forntida religioner 44 Egyptens gudar 46 Grekernas gudar 48 Romarnas gudar 50 Fornnordiska gudar 52

9789147103911b1-352c.indd 2

Sumerernas gudar 54 Sumerernas myter 54 Egyptiernas myter 56 Grekernas myter 57 Romarnas myter 59 Fornnordiska myter 60

Tre religioner – gemensamma drag 102 Synen på Gud 102 Synen på människan 103 Viktiga skillnader 105

Religion och samhälle i de forntida religionerna 62 Vad trodde sumererna på? 62 Vad trodde egyptierna på? 63 Vad trodde grekerna på? 66 Vad trodde romarna på? 68 Vad trodde folket i Norden på? 69

Josef, Abrahams sonsonson 108 Mose leder sitt folk ut ur Egypten 108 Uppgifter 111

Etiken i de forntida religionerna 72 Kärlekens betydelse 72 Gilgamesh 73 Kärleken trotsar döden 75 Magna Mater och Attismysterierna 77 Varför skakar marken ibland? 78 Uppgifter 79

Traditionella religioner 80 Gemensamma drag 82 Magi och tabu 83 Australien och Oceanien 84 Hur gamla är de traditionella religionerna och hur uppstod de? 84 Aboriginernas tro 85 Maoriernas tro 85 Identitet och samhälle 86 Afrika 88 Förfäder - levande 88 Tron på Den högste guden 90 Identitet och samhälle 90 Nordamerika 92 Hopiindianernas tro och identitet 92 Inuiternas religion 93 Identitet och samhälle 94 Etiken i de traditionella religionerna 96 Australien och Oceanien 97 Afrika 98 Nordamerika 99 Uppgifter 101

Judendom 106

Judendomens skrift 112 Tanach – Gamla testamentet 112 1. Tora – (Lagen/läran) 112 2. Neviim – (Profeterna) 115 3. Chetuvim – (Skrifterna) 116 Uppgifter 117 Läran 118 Synagoga 121 Riktningar 122 Vardag och högtid 124 Hur är det att vara jude? 124 Tideräkning 125 Högtider 126 Kvinna och man i judendomen 129 Uppgifter 131

Kristendom 132 Jesus 134 Ängeln Gabriel och Maria 134 Jesus dör och återuppstår 137 Uppgifter 139 Kristendomens skrift 140 Bibeln 140 Nya testamentet 141 Uppgifter 145 Den kristna läran växte fram 146 De första gudstjänsterna, prästerna och biskoparna 146 Vad är himmel och vad är helvete? 150 Riktningar 152 Katolska kyrkan 152 Ortodoxa kyrkan 160 Den protestantiska kyrkan 162 Uppgifter 165 Kristendomen till Sverige 166 Sverige blir ett protestantiskt land 167 Svenska kyrkan 168

09/07/12 12:55 PM

En religiös revolution – Väckelserörelsen 170 Gemensam Framtid 171 Exempel på andra frikyrkor i Sverige 172 Vardag och högtid 174 Hur är det att vara kristen? 174 Tideräkning 175 Högtider 176 Kvinna och man i kristendomen 179 Uppgifter 181

Islam 182 Berättelsen om Muhammed 184 Ängeln Gabriel 187 Uppgifter 189 Islams skrift 190 Koranen 190 Handlar Koranen bara om Gud? 192 Uppgifter 193 Islams lära 194 De fem pelarna 194 Moské 197 Andra viktiga delar i islams lära 200 Uppgifter 201 Riktningar 202 Sunnimuslimer 202 Shiamuslimer 202 Wahhabism 204 Tolvsekten 205 Sufism 206 Vardag och högtid 209 Hur är det att vara muslim? 209 Tideräkning 209 Högtider 210 Kvinna och man i islam 213 Uppgifter 215 Europa och systerreligionerna 216 Religion och individ 217 Religion och samhälle 218 Tankar om bokens tre religioner – en gruppövning 222

Det eviga kretsloppets religioner 228 Samsara – det eviga kretsloppet 228 Heliga städer 229 Flodernas och städernas urgamla land 230

Hinduism 232 Hinduismens början 234 Livet vid floden Indus 234 Uppgifter 237 Hinduismens skrifter 238 De fyra vedaböckerna 238 Hinduismens lära 241 Kärnan i den hinduiska tron 242 Kastsystemet 243 Brahman – det gudomliga och gudarna 247 Gudar 248 Uppgifter 252 Riktningar 253 Vardag och högtid 254 Hur är det att vara hindu? 254 Tideräkning 254 Högtider 255 Vem är hindu? 257 Kvinna och man i hinduismen 259 Uppgifter 261

Buddhism 262 Legenden om Buddha 264 Prinsen kom till världen 266 Uppgifter 272 Buddhismens skrifter 273 Buddhismens lära 274 Den gyllene medelvägen 274 De fyra sanningarna 276 Uppgifter 281 Riktningar 282 Theravada – de äldstes lära 282 Mahayana – den stora vagnen 282 Den folkliga buddhismen 283 Tibetansk buddhism 284

En dag i Saras och Abrahams liv 224 Vardag och högtid 286 Hur är det att vara buddhist? 286 Tideräkning 287 Högtider 288 Vem är buddhist? 289 Kvinna och man i buddhismen 291 Uppgifter 293

9789147103911b1-352c.indd 3

Filosofi och vetenskap 294 Livsåskådningarna och verkligheten 296 Icke-religiösa livsåskådningar 296 Västerländsk filosofi 298 Sokrates och Platon 298 Materialism - världen består av materia 300 Vetenskap 301 Aristoteles 301 Världen förändras 302 Den vetenskapliga revolutionen 303 Naturalism 305 Humanism 307 Gamla tankar återupptäcks 308 Humanismens idéer 310 Religion och samhälle 311 Vägen till religionsfrihet i Sverige 312 Uppgifter 315

Fler livsåskådningar 316 New age 318 Det började på 1960-talet 319 Läran – huvudtankarna 320 Metoderna 322 Uppgifter 323 Rastafari 324 Hur det började 324 Läran 326 Livsstilen 327 Uppgifter 329 Jesu Kristi kyrka av sista dagars heliga – Mormonkyrkan 330 Jehovas vittnen 331 Satanism 332 Sikhism 334 Jainism 334 Scientologi 335 Uppgifter 335 Tankar om bokens livsåskådningar – en gruppövning 336 En dag i Lakshmis och Ashokas liv 338 Jämförande tidslinje över de fem världsreligionerna 342 Översikt över de fem världsreligionerna 344 Register 346 Bildförteckning 350

09/07/12 12:55 PM

Tre religioner – gemensamma drag Judendom, kristendom och islam brukar kallas för systerreligioner eller syskonreligioner. Det beror på att de har så mycket gemensamt.

Alla tre religionerna kommer från samma del av världen. Dessutom anser alla tre att patriarken Abraham är deras stamfader och av den anledningen har judendom, kristendom och islam ibland fått namnet de abrahamitiska religionerna.

Synen på Gud I alla tre religionerna tror man på samma Gud, en Gud som har skapat världen och människan. Gud är något väldigt speciellt och står över allt och alla. I islam säger man: Allah akbar – Gud är större, större än allt, större än vad människan kan föreställa sig. Gud är också nära människan och beskrivs i Bibeln som en herde, som lever nära sina får. På samma sätt lever Gud nära människor. Han överger dem aldrig.

Synen på världen

Världen är skapad av Gud en gång i tidernas början. Alla tre religionerna framhåller att naturen och världen är gudomlig och att där kan vi människor ana Guds storhet. Men Gud och naturen är två skilda saker.

Världen är något verkligt som vi människor ska njuta av och ta hand om.

I världen styr olika krafter. Det onda i tillvaron utgör ett ständigt hot, vilket människan måste ta hänsyn till, och hjälpa Gud så det onda inte får övertaget.

De tre religionerna tänker att både världen och människan har kommit till vid ett visst tillfälle. Varken världen eller människan föds om och om igen till nytt liv.

Vi föds och lever livet en gång, för att efter döden leva i en annorlunda och ny tillvaro.

102

9789147103911b1-352c.indd 102

09/07/12 1:08 PM

Synen på människan Människan är skapat av Gud och lik Gud. I Bibeln sägs att människan är Guds avbild, och redan från allra första början fick hon stort ansvar och fick hjälpa Gud, bland annat med att ge alla djuren namn. Av Gud har vi människor fått uppdraget att ta ansvar för våra liv och vara Guds medarbetare på jorden. I Koranen betonas att människan är förnuftig och klok, eftersom hon liknar Gud som är förnuftig och klok.

Gemensamma profeter

Hela historien om olika profeter delar judendom, kristendom och islam. En profet är en människa som förmedlar budskap från Gud till människor. Abraham, Isak, Jakob och alla andra profeter i Bibeln ligger till grund för de tre religionerna.

PATRIARK Patriark betyder stamfader.

Matriark betyder stammoder.

Patriarker är vanligare, eftersom män har haft större inflytande än kvinnor. En stam är samma sak som en släkt. Fader heter pater på latin. En släkts eller en stams allra äldsta fader kallas patriark eller stamfader.

Abraham är den äldsta kända patriarken för både Isaks och Ismaels efterföljande släktingar.

103

9789147103911b1-352c.indd 103

09/07/12 1:08 PM

Den Västra muren i Jerusalem eller som det felaktigt brukar kallas Klagomuren, vilket är ett namn som judar inte använder. I bakgrunden syns den berömda Klippdomen med sin gyllene kupol.

Staden Jerusalem

Staden Jerusalem är en helig stad för judendomen och har varit judarnas centrum sedan 3 000 år tillbaka i tiden. Där låg de stora templen som nu är förstörda, men platsen där de stod är en samlingsplats för judar än idag. Vid en av de murar som omgav templet, den Västra muren, (ibland felaktigt kallad för Klagomuren) ber judar varje dag.

För kristna är Jerusalem också en helig stad, för det var där Jesus predikade, dog och uppstod från döden. Även muslimer ser Jerusalem som en helig stad och på den gamla tempelplatsen finns både en moské och den berömda Klippdomen med guldkupol.

Från den plats där Klippdomen står, gjorde Muhammed sin färd till himlen.

104

9789147103911b1-352c.indd 104

09/07/12 1:09 PM

Gudstjänsten firas i heliga rum

Alla de tre systerreligionerna firar flera gudstjänster i veckan men en av dem är viktigast, nämligen den gudstjänst som judar firar på lördagen, kristna på söndagen och muslimer på fredagen och det sker i en byggnad som är helig.

Judarna samlas i en synagoga som betyder samlingsplats, kristna i kyrkan, som betyder Herrens hus och muslimer i moskén, som betyder samlingsplats.

Gudstjänsten leds av en person som i synagogan heter kantor, i kyrkan präst och i moskén för imam. De har gemensamt att de leder gudstjänsten och bönen.

Viktiga skillnader Trots allt finns det viktiga skillnader mellan de tre systerreligionerna.

Jesus och Muhammed uppfattas på olika sätt: 1. Judar och muslimer tror inte att Jesus var Guds son.

2. Judar och kristna uppfattar inte Muhammed som en profet.

Andra skillnader är synen på mat och dryck.

I både judendom och islam finns ett förbud mot att äta griskött.

I islam är det också förbjudet att dricka alkohol.

I Nya testamentet finns inga sådana regler. Däremot kan det finnas traditioner bland kristna att fasta ibland, men det beror inte på regler från Bibeln. Ännu andra skillnader är musiken under gudstjänsten. I en moské förekommer inga körer och orkestrar, vilket det ofta gör i en kyrka.

I en synagoga är det ovanligt med orglar.

105

9789147103911b1-352c.indd 105

09/07/12 1:09 PM

Tankar om bokens tre religioner – en gruppövning Det gamla spelet om envar Under medeltiden skrev någon, man vet inte riktigt vem – eller var i Europa – en moralitet, som hette Spelet om Envar. En moralitet är ett skådespel där man får se hur olika egenskaper påverkar människan, Envar, under livet.

Just i Spelet om Envar är det fråga om Vänskap, Släkt, Rikedom, Kunskap, Skönhet, Styrka, Eftertanke och Goda gärningar. När Envar – huvudpersonen i skådespelet – blir tvungen att tänka över sitt liv märker hon – eller han – vad som är viktigt.

VARFÖR TILLHÖR DU DENNA RELIGION? Berätta i tur och ordning för de andra i gruppen vad du vet. Du kan bläddra i boken och låta de andra ställa frågor och hjälpa till med svaren, tills ni i gruppen är nöjda med vad ni kommit fram till. Nu har ni en uppfattning om vilka som är judar, kristna eller muslimer och varför de är det.

VAD ÄR VIKTIGAST I DIN RELIGION? Dra lott om vilken religionspresentatör som ska börja.

Fundera tillsammans om likheter och skillnader mellan det som är viktigt i de olika religionerna.

VILKA REGLER FINNS DET? Dra lott. Jämför reglerna och samtala om vad ni tycker om dem.

KVINNOR OCH MÄN Dra lott. Spelar det någon roll i religionen om människan är kvinna eller man?

Hur? Varför? Jämför och samtala.

222

9789147103911b1-352c.indd 222

09/07/12 1:25 PM

Här inspireras vi av detta gamla skådespel från 1400-talet och samtalar om hur de tre systerreligionerna påverkar livet för sina medlemmar.

Ni delar in er i grupper med tre i varje grupp. Skriv judendom, kristendom och islam på tre olika lappar och vik ihop dem. Dra varsin lapp. Den religion som står på din lapp är den religion du ska tillhöra och presentera under hela denna övning – Spelet om Envar. Vik ihop lapparna efter varje fråga och när ni kommer till nästa fråga drar ni lott om vem som ska börja.

HUR PÅVERKAR RELIGIONEN SAMHÄLLET? Dra lott. Fundera både över hur det är i Sverige och något annat land som du känner till. Diskutera.

VAD HÄNDER EFTER DÖDEN? Dra lott. Presentera en religion i taget. Samtala när alla presentationerna är klara.

ENVAR

Nu handlar det om dig. Du har två val - ruta1 eller ruta 2: 1. De medeltida rubrikerna - förklara hur du tänker och tror om Vänskap, Kunskap, Goda gärningar, Rikedom, Skönhet, Styrka, Släkt och Eftertanke.

2. Din egen religion - hur tror och tänker du och hur påverkar det ditt liv.

Lyssna noga på varandra. Envar bestämmer själv hur mycket eller lite hon eller han vill berätta och hur många frågor från gruppen hon eller han vill svara på.

223

9789147103911b1-352c.indd 223

09/07/12 1:25 PM

Det eviga kretsloppets religioner Bilder kan visa tankar, idéer och känslor. I områden med många olika språk och platser, där inte alla människor är läskunniga, blir bilder och symboler extra viktiga för att sprida kunskap.

Samsara – det eviga kretsloppet Samsara är ordet för det eviga kretsloppet.

Det är så både hinduer och buddhister tänker sig tillvaron.

Hinduer tror att människans själ är evig.

När vi dör lägger vi av oss den gamla utslitna kroppen och får en ny, fräsch. Så fortsätter själen att återfödas, tills den upptäcker Brahman – världsalltet, eller sin Gud och Atman – själen vill stanna där.

Buddhister tror att det är människans oförmåga att vara nöjd med sitt liv som tvingar henne kvar i det eviga kretsloppet.

Bilden handlar om detta. Tuppen är begäret - att man bara vill ha och ha, ormen är hatet och svinet är villfarelsen – att inte förstå vad som är viktigt. De är centrum i livets hjul och gör att människan ständigt återföds till livet på jorden.

Livets hjul avbildat i ett kloster i Nepal. Lägg märket till tuppen, ormen och svinet som jagar varandra i mitten.

228

9789147103911b1-352c.indd 228

09/07/12 1:26 PM

Heliga städer Varanasi

Hinduerna anser att Varanasi med sina 1500 tempel är guden Shivas hem på jorden. Staden är en av Indiens sju heliga städer och en av världens äldsta existerande städer, minst 2500 år gammal.

Varje år vallfärdar mer än en miljon hinduiska pilgrimer dit. De kan göra en fem dagars rundvandring kring Varanasi och passerar då 108 kultplatser. De stiger nerför breda trappor för att tvätta sig i den heliga floden Ganges. Vid stranden finns kremeringsplatser, många hinduer söker sig till denna heliga plats, när de känner döden närma sig.

Buddha höll sin Benarespredikan i Sarnath nära Varanasi kort efter sin upplysning.

Bodh Gaya

Buddhister betraktar Bodh Gaya som den plats där prins Siddharta Gautama fick sin upplysning och blev Buddha.

Staden är ett mycket viktigt vallfärdsmål för buddhistiska pilgrimer. Där finns det heliga bodhiträdet och det första buddhistiska templet. År 2002 togs Mahabodhitemplet upp på UNESCO:s världsarvlista.

Hinduiska pilgrimer vid Ganges strand.

229

9789147103911b1-352c.indd 229

09/07/12 1:26 PM

Ett sigill med ett tjurmotiv från Harappa i Indusdalen. Sigillet är ungefär fyratusen år gammalt.

Flodernas och städernas urgamla land

Svastikan är en gammal religiös symbol som finns i många religioner.

Induskulturen och de två stadskulturerna Harappa och Mohenjodaro växte fram samtidigt som flodkulturerna blomstrade vid Nilen och vid Eufrat och Tigris. Skrifter visar att mesopotamiska handelsmän seglade till floden Indus utlopp, till kuststaden Meluhha vid Indus och till staden Lothal längre bort vid Indiska Oceanen.Där sålde och köpte de varor.

Arkeologer har hittat sigill i Mohenjodaro, både sådana som troligen visar bilder på gudar och sådana med bokstavs – eller stavelsetecken. Vilket språk tecknen hör till vet man inte. Hur Mohenjodaro förstördes vet man inte.

Kanske anfölls människorna i staden av ett annat folk, kanske inträffade en naturkatastrof? Eftersom man inte kan tyda skriftspråket än, får man fantisera om vad som kan ha hänt.

Arkeologiska fynd tyder på ett samband mellan flera av de forntida religionerna. Bilder från Harappa och Mohenjodaro visar en tidig tjurkult, skulpturer visar ett gudapar som liknar gudaparet Shiva och Parvati. Svastikan är en symbol som har hittats i området. Den finns också i hinduismens, Mesopotamiens, Antikens och asatrons bildvärld.

230

9789147103911b1-352c.indd 230

09/07/12 1:27 PM

HARAPPA OCH MOHENJODARO

Harappa och Mohenjodaro var finurligt byggda städer. Deras omkrets var sex km och gatunätet var geometriskt exakt med åtta meter breda gator, och rektangulära hus. Smala gränder korsade gatorna vinkelrätt. Det fanns ett avancerat avloppssystem. Allt var byggt i tegel. På en kulle låg en borg och runt omkring den bredde staden ut sig. I borgen fanns en bassäng och sädesförråd.

Kanske förekom rituella bad i religionen?

Ruinerna av Mohenjodaro ligger i dagens Pakistan.

Platsen upptogs 1980 på UNESCO:S världsarvslista. På bilden syns en bassäng, som man tror användes för rituella bad.

nya tiden

9789147103911b1-352c.indd 231

231

09/07/12 1:27 PM

Hinduism

HINDUISM En månfri natt i februari eller mars firar man i Indien ”Shiva Ratri” – guden Shivas natt. På kvällen och natten ber och offrar man till Shiva. Dessutom sjunger man och läser heliga texter. Pojken, som föreställer guden Rama, deltar i festigheterna.

232 nya tiden

9789147103911b1-352c.indd 232

09/07/12 1:27 PM

D

en religiösa tron i Indien är uråldrig. Den kallas

hinduism - indiernas tro. Vi känner inte till någon grundare och vet inte exakt hur religionen växte fram.

Hinduerna själva kallar den för ”den eviga lagen”.

Indien är ett stort land. I norr ligger Himalaya, i söder Indiska oceanen. Där emellan utbreder sig Indien med byar och åter byar, med magra betesmarker, glesa skogar, stora och små åkrar och böljande risfält.

Hinduismen har skapats under årtusendens gång,

HINDUISM den är en tro som är lika omväxlande som landet. Det finns många gudar, samtidigt som tanken finns att det egentligen är en enda gud som visar sig på olika sätt.

De första människorna som levde på indiska halvön har slagits ihop med nya grupper, de olika gruppernas sätt att tro och tänka har blandats. Sakta har så den religion som idag kallas hinduism växt fram.

233

9789147103911b1-352c.indd 233

09/07/12 1:27 PM

Hinduismens början

Ett 4 000 år gammalt sigill från Mohenjodaro. Den sittande figuren med horn på huvudet kanske föreställer en gud – Naturens herre.

Livet vid floden Indus Vid floden Indus levde ett folk omkring 3000 f.Kr. Deras kultur kallar vi idag för induskulturen. Två av deras största städer hette Harappa och Mohenjodaro och där har forskare hittat gamla skrifter. Men skrifterna har inte kunnat ge oss någon information om folkets religion, för ingen har ännu lyckats översätta dem.

Arkeologer har hittat statyetter och lertavlor som antagligen är gudabilder.

En av dem föreställer en man som sitter omgiven av träd, elefanter och tigrar. Han har en huvudbonad med väldiga horn på huvudet. Kanske fanns det en gud som var Naturens herre?

Denna kvinnobild föreställer troligen en fruktbarhetsgudinna.

234 hinduism

9789147103911b1-352c.indd 234

09/07/12 1:28 PM

Befolkningen förändras

Under flera hundra år, från 1700-talet f.Kr. och framåt, kom ett folk som kallades arier in i landet. De kom från nordväst, från trakterna vid Kaspiska havet. Arierna var ett krigarfolk med egna gudar och en annan kultur än folket vid Indus.

Arierna tog makten, och deras sätt att tro och att organisera samhället vann över det gamla livet i Indusdalen.

Kulturerna flätades samman, folken blandades, och sakta började ett nytt sätt att leva och tro att växa fram. Denna nya tro blev så småningom till det vi kallar hinduism. Allteftersom den nya befolkningen växte flyttade människorna längre och längre in i landet. De spred sig för att få tillräckligt med plats att odla. Till slut hade de nått ända fram till floddalarna vid Ganges, där de bosatte sig för att odla marken.

Kring år 1000 f.Kr. växer en ny tro fram. Allt hade en själ, också världen, trodde människorna. Världssjälen kallades Brahman. Den kunde visa sig som olika gudar. För att få kontakt med gudarna var det vanligt att offra. Blommor och frukt var offer som gjorde att livet fick fortsätta och att allt kunde vara i balans.

Ariernas skriftspråk hette sanskrit. Det språket används fortfarande som religiöst och vetenskapligt språk. Därför har vi kunnat översätta ariernas gamla texter och förstå deras tankar om världssjälen.

En av de gamla berättelserna försöker att förklara vad Brahman, världssjälen, egentligen är. Berättelsen handlar om pojken Svetateku och hans far.

Här kan du se hur sanskrit ser ut. Det är ett horoskop gjort till en prins.

hinduism

9789147103911b1-352c.indd 235

235

09/07/12 1:28 PM

Svetateku En kväll sitter Svetateku tillsammans med sin far och talar om livet. Fadern ber sin son att hämta ett fikon och dela det. Sedan frågar fadern vad sonen ser. Svetateku säger att han ser små kärnor. Fadern ber honom att klyva en av de små kärnorna och berätta vad han ser. När Svetateku svarar att han inte ser någonting alls förklarar hans far för honom hur det hänger ihop.

– Det du inte ser det är det obegripligt lilla som har skapat hela det stora fikonträdet. Det är denna osynliga minsta del som världsalltet består av.

Svetateku säger att han fortfarande inte förstår. Då säger hans

far åt honom att lägga en saltbit i vatten och vänta över natten. På morgonen ber fadern Svetateku att hämta saltet. Det var omöjligt eftersom det hade lösts upp i vattnet. Fadern ber honom att smaka på vattnet. Sonen påpekar att vattnet är salt och hans far förklarar: – Saltet finns kvar i vattnet fast det inte syns.

Så är det med själen, den finns fast den inte syns. Människan är en del av Brahman trots att vi varken kan se det med vår syn eller förstå det med vårt förstånd.

236 hinduism

9789147103911b1-352c.indd 236

09/07/12 1:28 PM

S A M M A N FAT T N I N G Hinduismen är den äldsta världsreligionen och finns främst i Indien. Hinduerna själva kallar den för ”den eviga lagen”.

Hinduismen har skapats under årtusendens gång som en blandning av olika folks sätt att tro.

Vi känner inte till någon grundare eller några exakta detaljer om hur religionen växte fram.

Vad vi säkert vet är, att det folk som först levde i Indusdalen blev besegrade av arierna någon gång från 1700-talet f.Kr. och framåt. De två folken blandades och ett nytt sätt att tro växte fram.

Grundnivå 1. När uppstod hinduismen?

13. Varför offrade man till gudarna?

14. Varför vet man inte vem som grundade hinduismen?

2. Vad kallar hinduerna sin religion?

15. Vad är Brahman?

3. Var uppstod hinduismen?

4. Vad heter den äldsta indiska kultur som vi känner till?

16. På vilket sätt använder Svetatekus far saltet för att förklara vad världsalltet är?

5. Vid vilken flod låg städerna Harappa och Mohenjodaro?

Högre nivå

6. Hur såg de äldsta gudarna ut i Indien?

7. Varifrån kom arierna?

8. När kom arierna vandrande?

9. Hur uppstod hinduismen?

10. Vilket språk skrev arierna på?

Mellannivå 11. Beskriv hur hinduismen växer fram i kontakten mellan folket vid Indus och krigarfolket som kommer från norr.

17. Hinduerna kallar sin religion för ”den eviga lagen”. Varför gör de det, tror du? Diskutera med några kamrater och börja med att bestämma er för vad ni menar med orden ”evig” och ”lag”.

18. Arierna bestämde hur samhället skulle vara organiserat. Spelade religionen någon roll för den organisationen?

Ta reda på så mycket du kan om det och gör en väggtidning där du redovisar vad du fick veta.

UPP GI FT ER

UPPGIFTER

12. Vilken förklaring kan det finnas till att hinduismen är så skiftande?

hinduism

9789147103911b1-352c.indd 237

237

09/07/12 1:28 PM

Valhall 52 vallfärd 198–199, 229 vana 9 Varanasi 229, 263, 269 Vasa, Gustav 167, 312 Vatikanen 153 Vattumannens tidsålder 318, 321 vedaböckerna 238 Venus 50 Vesak 288 vetenskap 280, 301, 303, 309 vetenskaplig metod 301, 305 vetenskapliga revolutionen 303–304 vilodag 124, 175 Vishnu 248, 253, 256 vit magi 83 Voltaire, François de 304 voodokult 91 Vulcanus 50 Vår fader 141, 175 väckelserörelsen 170 värdering 40 Västafrika 90 Västra muren 104 Völupsa 69 W wahhabism 204–205 Wollstonecraft, Mary 24 Wuwtsim 93 X xenofobi 221 Y Yama 256 Ymer 60 yoga 322 yorubafolket 90 Yugadi 255 Z Zaid ibn Thabit 190 Å åttafaldiga vägen 275, 286 Ä äktenskap 130, 158, 180, 214, 260, 292, 330 ärkebiskop 169 Ö Östafrika 90

Bildförteckning Corey Rich/Aurora Open/Getty Images 4 Rolf Broberg/Scanpix 6 Rafa Rivas/AFP/Scanpix 7 Tord Harlin/Scanpix 8–9 Yvonne Åsell/SvD/Scanpix 10 (1) Magnus Hallgren/Scanpix 10 (2) Reuters/Scanpix 14 Magnus Bergström/Scanpix 15 Thord Nilsson/Scanpix 16 Tore Häggström 17 (1) Kungliga Biblioteket 17 (2) Tore Abrahamsson/Tiofoto/NordicPhotos 18 Bengt Olof Olsson/Bildhuset/Scanpix 19 Vegar Abelsnes Photography/Getty Images 20 Bridgeman Art Library/IBL 24 (1) Universal History Archive/Getty Images 24 (2) Hulton Archive/Getty Images 25 (1) Jack Nisberg/Roger-Viollet/IBL 25 (2) Moodboard/IBL 26 Toru Hanai/Reuters/Scanpix 29 White House/Pete Souza/Reuters/Scanpix 31 Bridgeman Art Library/IBL 32 Xinhua News Agency/Reuters/Scanpix 34 Yuri Maltsev/Reuters/Scanpix 38 Ian Berry/Magnum/IBL 44 Anselm Feuerbach: Gaea (1875). Ceiling painting, Academy of Fine Arts Vienna 57 AGE Fotostock/NordicPhotos 58 Grant Faint/Digital Vision/Getty Images 64 Erich Lessing/IBL 66 Staatliche Museen, Berlin, Germany/ Bridgeman Art Library/IBL 67 Topfoto/Scanpix 68 (1) Antonello Nusca/Gamma/IBL 68 (2) Det Konglige Bibliotek, Köpenhamn/The Bridgeman Art Library/IBL 69 Roland Nilsson/Naturfotograferna/IBL 70 Gianni Dagli Orti/Corbis/Scanpix 74 Mark Lariicchia/Corbis/Scanpix 80 Mark de Fraeye/Science Photo Library/IBL 82 Penny Tweedie/Corbis/Scanpix 84 Jean-Luc Puyssen/Gamma/IBL 85 National Library of Australia, Canberra, Australia/Bridgeman Art Library/IBL 86 Stuart Mcevoy/Newspix/Rex Features/IBL 87 Mark Deville/Gamma/IBL 88-89 Alex Webb/Magnum/IBL 91 Dave Etheridge-Barnes/Getty Images 92 Werner Forman Archive/IBL 94 1864 L.B. Franklin/Museum of History and Industry of Seattle 95 Louis Goldman/Rapho/IBL 104 Jon Hicks/Photographers Choice/Getty Images 106 Bridgeman Art Library/IBL 109 Gallo Images/Getty Images 112

350

9789147103911b1-352c.indd 350

09/07/12 1:44 PM

Vincent Laforet/The New York Times/ Scanpix 116 Ted Spiegel/Corbis/Scanpix 119 Mark Peterson/Corbis/SABA/Scanpix 123 Sven-Olof Ahlgren /Scanpix 124 Richard Levine/IBL 125 Foodpix/Jupiter Images /Getty Images 127 (1) Sam Feinsilver/Flickr/Getty Images 127 (2) Robert Fishman/DPA/Scanpix 127 (3) Israelimages/Rex Features/IBL 128 Alvaro Leiva/IBL 130 Linda Wikström/Scanpix 132 Filippo Monteforte/AFP/Scanpix 138 Kungliga Biblioteket/Handskriftsenheten 141–143 Magnus Bergström/Scanpix 146 Erich Lessing/IBL 148 Fred de Noyelle /Godong/Corbis/Scanpix 150–151 Eric Vandeville/Gamma/IBL 153 (1) Europapress/REX/IBL 153 (2) Tord Harlin/Scanpix 154 Göran Billeson/Scanpix 156 Phillippe Lissac/Godong/Ina Agency 157 (1) Anette Nantell/DN/Scanpix 157 (2) P. Deliss/Godong/Ina Agency 158 (1) Lissac, Phillippe/Godong/Ina Agency 158 (2) Jeff Greenberg/Scanpix 158 (3) P. Deliss/Godong/Ina Agency 159 (1) Kumar, Julian/Godong/Ina Agency 159 (2) Madonna Dionysos 1482 Ryska Museet St Petersburg 160 F Zellhin/Magnum/IBL 161 (1) Dufour-Travers/Gamma/IBL 161 (2) Lars Söderbom/IBL 161 (3) Erich Lessing/IBL 162 Kungliga Biblioteket 163 SHM-bild 166 Patrick Aventurier/Gamma/IBL 174 Magnus Hartman/Scanpix 178 Jussi Nukari/Lehtikuva/Scanpix 179 Charles Dharapak/AP/Scanpix 182 Erich Lessing/IBL 186 Dorling Kindersley/Getty Images 190 Godong/Robert Harding World Imagery/ Getty Images 191 Louvren, Paris/The Bridgeman Art Library/ IBL 192 Gamma/IBL 196 (1) Trip/Age/IBL 196 (2) Mohamed Lounes/Gamma/IBL 199 Ali Jarekji/Reuters/Scanpix 204 Leonard Freed/Magnum/IBL 207 Paul Hansen/Scanpix 209 Abbas/Magnum/IBL 211 Per-Anders Pettersson/Scanpix 212 Erich Lessing/IBL 216

Bibliothèque Mazarine, Paris/The Bridgeman Art Library/IBL 218 Christen Gerstenberg/Corbis/Scanpix 219 Corbis/Scanpix 220 Robert Harding Images/Masterfile/Scanpix 228 Frans Lemmens/The Image Bank/Getty Images 229 Bridgeman Art Library/IBL 230 Grjatoi/Wikipedia 231 Deshakalyan Chowdhury/STR/AFP/Scanpix 232 Musée Guimet, Paris/The Bridgeman Library/IBL 234 Bridgeman Art Library/IBL 235 Jeffrey L Rotman/Corbis /Scanpix 239 (1) British Library 240 Kevin Frayer/AP/Scanpix 242 Deshakalyan Chowdhury/STR/AFP/Scanpix 245 (1) Tim Graham/The Image Bank/Getty Images 245 (2) Bernd Geh/Photographer‘s Choice/Getty Images 246 LIFE photo Archive/Wikipedia 247 Lindsay Hebberd/Corbis/Scanpix 249 Deshakalyan Chowdhury/STR/AFP/Scanpix 250 Piyal Adhikary/EPA/Scanpix 253 David H Wells/Corbis/Scanpix 254 Lee Daesung/Sipa/Scanpix 256 Raghibur Singh/ANA/IBL 257 Rajesh Kumar Singh/AP/Scanpix 258 Frank Grace/DK Images/Rex Features/IBL 259 Brice Richard/Flickr/Getty Images 262 Bibliothèque Nationale, Paris/The Bridgeman Art Library/IBL 266 John Schlenker/Robert Harding World Imagery/Getty Images 271 Erich Lessing/IBL 274 (1) Paul Almasy/Corbis/Scanpix 274 (2) Martin Puddy/Stone Sub/Getty Images 277 Philippe Body/Hemis.fr/Getty Images 278 Jamie Marshall /Tribaleye Images/The Images Bank/Getty Images 279 Stephen Shaver/STF/AFP/IBL 280 Pillar Lee/Reuters/Scanpix 283 Hulton Archive/Getty Images 284 Frederic J. Brown/AFP/Scanpix 285 (1) Yuan Jia-hung/Reuters/Scanpix 285 (2) Rungroj Yongrit/EPA/Scanpix 287 Thierry Renavand/Gamma/IBL 290 Keren Su/The Image Bank/Getty Images 292 Rafael (1511) Stanza della Segnatura Apostoliska palatset i Vatikanen 294 Francois Lochon/Time Life Pictures/Getty Images 297

Socrates död Jacques-Louis David (1787) Metropolitan Museum of Art New York 298 Democritus Hendrick ter Brugghen/ Rijksmuseum Amsterdam 300 Aristoteles Justus van Gent (1476) 301 Heliocentric universe, Harmonia Macrocosmica Andreas Cellarius (1708) 302 Kopernicus Porträtt (1580) okänd målare i Rådhuset i Toruń Polen 303 Baruch de Spinoza (ca 1665)Der HerzogAugust-Bibliothek Wolfenbüttel Tyskland 304 (1) Sir Isaac Newton, av Sir Godfrey Kneller National Portrait Gallery London 304 (2) Charles Robert Darwin by John Collier (1881) National Poertrait Gallery London 305 Karl Marx av John Mayall (1875) International Institute of Social History in Amsterdam, Netherlands 306 (1) Immanuel Kant okänd målare 1700-talet 306 (2) Lauros/Giraudon/The Bridgeman Art Library/IBL 307 Pico della Mirandola (1400-tal) Uffizierna Florens Italien 308 John Locke, av Sir Godfrey Kneller Hermitaget i St Petersburg 309 Per-Anders Pettersson/Scanpix 310 Martin Bureau/AFP/Scanpix 311 Theobald von Oer: Der Weimarer Musenhof (1860) 313 Thinkstock/Getty Images 316 Henry Diltz/Corbis/Scanpix 318 JPL-Caltech/N. Flagey (IAS/SSC & A. Noriega-Crespo/NASA 320 Jacques M. Chenet/Corbis/Scanpix 324 (1) George Grantham Bain Collection/Library of Congress USA 324 (2) Corbis/Scanpix 325 Per-Eric Berglund/The Images Bank/Getty Images 327 Denis Morris/Camera Press/Scanpix 328

351

9789147103911b1-352c.indd 351

09/07/12 1:44 PM

ISBN 978-91-47-10391-1 © 2012 Ingrid Berlin, Börge Ring och Liber AB Redaktör: Magnus Andersson Projektledare: Thomas Johansson Formgivare: Lotta Rennéus Bildredaktör: Mikael Myrnerts Tecknare: Johnny Dyrander, Anders Nyberg, Ola Nyberg, Anders Westerberg Produktion: Thomas Sjösten Tredje upplagan 1 Repro: OKS, Indien Tryck: Ömür, Turkiet 2012

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och elevers rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner och universitet.

Intrång i upphovsmannens rättigheter enligt upphovsrättslagen kan medföra straff (böter eller fängelse), skadestånd och beslag/förstöring av olovligt framställt material. Såväl analog som digital kopiering regleras i BONUSavtalet. Läs mer på www.bonuspresskopia.se.

Liber AB, 113 98 Stockholm tfn 08-690 90 00 www.liber.se Kundservice tfn 08-690 93 30, fax 08-690 93 01 e-post: kundservice.liber@liber.se

9789147103911b1-352c.indd 352

09/07/12 1:44 PM

9789147103911b1-352c.indd 352

09/07/12 1:44 PM

RELIGION

SOtSerien från Liber

RELIGION SO·S Religion ingår i SO·Serien från Liber.

SO·Serien är ett komplett läromedel som ger grunderna för att nå målen för skol-

RELIGION

arbetet i SO. I SO·Serien finns varje SO-ämne, dels som en ämnesbok täckande skolår 7–9, dels som fyra årskursböcker.

För varje ämne finns en lärarhandledning med varierat övningsmaterial.

Till SO-serien finns också webbmaterialet SO·S Plus.

Best.nr 47-10391-1 Tryck.nr 47-10391-1

Ingrid Berlin Börge Ring

9789147103911c1c.indd 1

09/07/12 10:28 AM