9789147107933

1och 2

De stora världsreligionerna presenteras utifrån ett återkommande mönster: • • • •

Grundtankar – ursprung Vardag och högtid Riktningar Uppgifter

De olika religionernas och livsåskådningarnas centrala budskap, etik och reflektion kring de stora livsfrågorna går som en röd tråd i boken.

RELIGION OCH SAMMANHANG 1 och 2

I den fjärde upplagan har det tillkommit två nyskrivna kapitel.

I ett introduktionskapitel resoneras kring vad kunskap är och vad som är verkligt, vad som utmärker en livsåskådning i relation till en livshållning. Även frågor om kultur, identitet, kön och sexualitet tas upp. Ett avslutande kapitel behandlar religionens relation till vetenskap.

RELIGION

OCH SAMMANHANG 1och 2 Börge Ring

RELIGION OCH SAMMANHANG

Börge Ring

Börge Ring

Best.nr 47-10793-3 Tryck.nr 47-10793-3

4710793ot.indd 1-3

2013-03-01 14.49

Bรถrge Ring

RELIGION OCH SAMMANHANG 1och 2

Liber

4710793 Ring_inlaga.indd 1

2013-03-01 15.30

isbn 978-91-47-10793-3 © 2013 Börge Ring och Liber AB Redaktör: Thomas Johansson Bildredaktör: Elisabeth Westlund och Margareta Söderberg Formgivare: Nette Lövgren Teckningar: Stina Wirsén Produktion: Thomas Sjösten Fjärde upplagan 1 Repro: Repro 8 AB, Stockholm Tryck: Egypten 2013

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering utöver lärares och elevers rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner/universitet. Intrång i upphovsmannens rättigheter enligt upphovsrättslagen kan medföra straff (böter eller fängelse), skadestånd och beslag/förstöring av olovligt framställt material. Såväl analog som digital kopiering regleras i BONUS-avtalet.

Läs mer på www.bonuspresskopia.se.

Liber AB, 113 98 Stockholm tfn 08-690 92 00 www.liber.se Kundservice tfn 08-690 93 30, fax 08-690 93 01 e-post: kundservice.liber@liber.se

4710793 Ring_inlaga.indd 2

2013-03-01 15.30

BILDFÖRTECKNING 6 9 13 14 16 21 25 30 35 37 38 56 58 61 62 63 65 72 78 84 88 93 95 101 102 105 108 111 (1) 111 (2) 112 114 120 124 (1) 124 (2) 129 131 135 139 142 145 152 154 155 156 161 162 173 176 178 181

Manjunath Kiran/AFP/Scanpix SPL/IBL Sam Bloomberg-Rissman/Getty Spencer Platt/Getty Ted Aljibe/AFP/Scanpix Ulf Bodin/Getty Javier Lira Otero/AFP/Scanpix Nathaniel Welch/Redux/INA ImageChina/AFP/Scanpix Ian Berry/Magnum/IBL ImageSource/Getty David Mercado/Reuters/Scanpix Sven Halling/Naturbild/Johnér Shutterstock Olivier Martel/Gamma/IBL Bridgeman Art Library/IBL David Mercado/Reuters/Scanpix Hans Hammarskiöld/Tiofoto/NordicPhotos Bryan Smith/ZUMA/Press/Corbis/Scanpix Erik Sampers/Explorer/IBL Robert Harding/Alamy Jack Guez/AFP/Scanpix Shutterstock Erich Lessing/IBL David Silverman/Getty Barry Winiker/Getty Alain Le Bot/Getty Shutterstock Paula Bronstein/Getty Hannibal Hanschke/Reuters/Scanpix Carolyn Drake/Panos Pictures Rubber Ball/Alamy Patrick Aventurier/Gamma/IBL Andrei Spirache/Getty © Robert Capa ©International Center of Photography/Magnum/IBL Steve Crisp/Reuters/Scanpix Tim Makins/Getty Martin Siepmann/AGE/IBL Richard Kalvar/Magnum/IBL P Deliss/Godong/Panos Pictures Philippe Lissac/Godong/Corbis/Scanpix Photodisc OS Vincenzo Maizzi/AP/Scanpix P Deliss/Godong/INA Lars Nyberg/Scanpix Lars Dahlström/Tiofoto/NordicPhotos Sean Gallup/Getty Douglas C. Pizac/AP/Scanpix Philippe Lissac/Godong/INA Sergio Pitamitz/Corbis/Scanpix

189 191 197 200 203

Stan Honda/AFP/Scanpix Shutterstock ZUMA Wire Service/Alamy AFP Stringer/Scanpix Charles Cecil/The Image Works/Topfoto/ Scanpix 205 Mohamed Messara/EPA/Scanpix 207 Eternity in an Instant/Getty 208 Shutterstock 215 Anders Hansson/Scanpix 221 Daniel Berehulak/Getty 227 James Cheadly/Alamy 233 Gerard Sioen/Rapho/Eyedea/IBL 235 Abbas/Magnum/IBL 238 Bruno Perousse/Hoa-qui/Eyedea/IBL 243 Kevin Frayer/AP/Scanpix 245 Ramakanta Dey/AP/Scanpix 247 Peter Menzel/INA 249 Jean Leo Dugast/Hoa-Qui/Eyedea/IBL 254 Pascal Deloche/Godong/INA 257 Christophe Boisvieux/Explorer/Hoa-Qui/ IBL 262 Godong/Getty 263 Photodisc OS 265 Mark Henley/Panos Pictures 267 Spencer Platt/Getty 269 Shutterstock 270 Photodisc OS 272 Frank Waldecker/Look/IBL 276 Gavin Hellier/Robert Harding/NordicPhotos 278 Kim Jae Hwan/AFP/Scanpix 280 (1) Börge Ring 280 (2) Photodisc OS 281 Justin Guariglia/Redux/INA 287 Wojtek Buss/Hoa-qui/Eydea/IBL 287 Woytek Buss/Hoa-Qui/Eyedea/IBL 289 Tibor Bognar/Photononstop/INA 291 Olivier Chouchana/Gamma/IBL 296 EyePress News/AFP/Scanpix 298 Shutterstock 303 Katsumi Kasahara/AFP/Scanpix 305 Mikael Sjöberg/Scanpix 308 Scanpix 313 Anders Wiklund/Scanpix 315 Knut Müller/Vario Images/INA 324 Reuters/Scanpix 336 SPL/IBL 341 Jim West/AGE/IBL 345 Zoe Barker/Milleniium/Scanpix

352 4710793 Ring_inlaga.indd 352

2013-03-01 15.43

.

FÖRORD Religion och sammanhang är sig lik, men några tillägg har gjorts för att helt och fullt svara mot riktlinjerna i ämnesplanen.

I ett nyskrivet introduktionskapitel resoneras kring vad kunskap är och olika tankar om vad som är verkligt. Kultur, identitet, kön och sexualitet liksom skillnader mellan livsåskådning och livshållning tas också upp i kapitlet.

Annat nyskrivet material är ett kapitel om Religion och vetenskap, och en introduktion till Nya religiösa rörelser.

Dessa nya inslag tillsammans med andra uppdateringar bidrar till att Religion och sammanhang passar väl till kurserna 1 och 2.

Som i tidigare upplagor presenteras världsreligionerna utifrån ett återkommande mönster: grundtankar – ursprung, vardag och högtid, riktningar, uppgifter.

Allra först i avsnittet ”Grundtankar – ursprung” förklaras den kärna i religionen som inte går att ta bort eller reducera utan att religionen förlorar sin identitet, exempelvis islams tro på en enda Gud eller buddhismens tanke om att allt är föränderligt. Grundtankarna är satta i sitt kronologiska sammanhang för att man lättare ska kunna se hur religionen utvecklats och förändrats fram till idag. I avsnittet ”Vardag och högtid” beskrivs kulten, folkliga strömningar och religionen i vardagen.

Kvinnans och mannens roll i de olika religionerna berörs genom hela boken.

Etiken får som vanligt ta plats och de etiska frågorna återkommer också i varje kapitel tillsammans med beskrivningen av religioners sätt att tro och se på livet.

I marginalen finns sidhänvisningar till bredvidläsningstexter i Religion och sammanhang – antologin.

Börge Ring

4710793 Ring_inlaga.indd 3

2013-03-01 15.30

4710793 Ring_inlaga.indd 4

2013-03-01 15.30

INNEHÅLL INTRODUKTION 6

ISLAM 178

Kunskap och verklighet 6 Livsåskådningar 12 Uppgifter 19 Religion 20 Vi möts med olika syn på livet 29

Grundtankar – ursprung 180 Vardag och högtid 201 Riktningar 210 Uppgifter 217 INDIENS RELIGIONER 220

ETIK – MORAL 38

Moraliska problem 39 Olika former av etik 44 Uppgifter 52 NATURFOLKENS RELIGIONER 58

Grundtankar och ursprung 59 Gemensamma drag 64 Samisk religion 70 Uppgifter 74 TRE RELIGIONER – GEMENSAMMA DRAG 75

HINDUISM 221

Grundtankar – ursprung 223 Vardag och högtid 242 Riktningar 248 Uppgifter 252 Sikhism 254 Jainism 256 BUDDHISM 257

Grundtankar – ursprung 260 Vardag och högtid 274 Riktningar 282 Uppgifter 294

BIBELN 78

Tanach – Gamla testamentet 79 Nya testamentet 82 Hur ska man läsa Bibeln? 85

KONFUCIANISM, DAOISM OCH SHINTOISM 296

Grundtankar och ursprung 297 Shintoism 302

JUDENDOM 88

Grundtankar – ursprung 89 Vardag och högtid 107 Riktningar 113 Uppgifter 117 KRISTENDOM 120

Grundtankar – ursprung 121 Vardag och högtid 142 Riktningar 150 Uppgifter 168 Jehovas vittnen 172 Jesu Kristi Kyrka av Sista Dagars Heliga – Mormonkyrkan 175

4710793 Ring_inlaga.indd 5

NYA RELIGIÖSA RÖRELSER 305

Nya vägar 307 New Age 309 Uppgifter 320 Esoteriska rörelser och satanism 321 Två synsätt på Satan 323 Uppgifter 327 Sekt – vad är det? 329 Uppgifter 335 VETENSKAP OCH RELIGION 336

Register 346

2013-03-06 10.55

Introduktion

En kvinna i Indien målar ett öga på en vägg vid en begravningsplats för att påverka människor att donera sina ögon efter döden.

KUNSKAP OCH VERKLIGHET Kunskap är makt! Med hjälp av kunskap om samhället och oss själva har vi möjlighet att påverka och förstå.

Men kunskap är mer än så. Vår kunskap om oss själva och vår omgivning avgör hur vi lever, agerar och förhåller oss till andra, vilka etiska regler vi vill följa, vilken syn vi har på människan och världen, bland mycket annat. Är kunskap de bilder som vi bär med oss från uppväxten? Är vi bundna vid tankar om att allt har en orsak, att allt ryms inom tid och rum och att tiden rör sig i en viss riktning? Vad är det vi egentligen vet och har möjlighet att veta? Är kroppen och medvetandet två skilda saker eller är de beroende av varandra?

Frågor likt dessa har människor genom historien funderat kring.

När vi idag försöker reda ut vad som är kunskap brukar vi vanligtvis starta med antikens filosofer. Många av deras tankar är fortfarande aktuella, trots att de levde för mer än två tusen år sedan.

6 6

4710793 Ring_inlaga.indd 6

2013-03-01 15.30

Introduktion

Vad kan vi ha kunskap om? ”Jag upplever att det är så här och därför är det sant och de upplevelserna försöker jag förstå!” Är det så vi ska se på kunskap, att det är kunskapen om våra upplevelser som är kunskap?

Den grekiske filosofen Protagoras (ca 485–ca 414 f Kr) hävdade att ”människan är alltings mått” och med det menade han att världen är det vi ser och upplever. Vi äger en subjektiv kunskap genom våra sinnen.

Protagoras stod för en subjektiv kunskapssyn, det är vi själva som med hjälp av våra sinnen ser och känner vad som är sann kunskap. Om två människor upplever en händelse på två helt olika sätt så har alltså båda rätt.

Platon (427–347 f Kr) stod för en annan uppfattning, att det finns en objektiv kunskap. Det finns en värld av idéer som vi har tillgång till genom vårt förnuft och när vi blir medvetna om dessa idéer får vi absolut kunskap.

Den kunskapssyn som Platon representerar anser att det finns en objektiv kunskap, det finns en absolut sanning och den kan vi få del av med hjälp av förnuftet.

Enkelt kan man säga att det genom hela historien går parallella linjer i filosofernas syn på kunskap. Den ena utgår från att kunskapen alltid är subjektiv, sanningen är med andra ord alltid mer eller mindre relativ och beroende av den som söker kunskap. Den andra utgår från att det finns en objektiv kunskap, som är sann och oberoende av våra subjektiva upplevelser.

Dessa två synsätt, kunskapen som subjektiv eller objektiv, är ytterligheter. Det har givetvis alltid funnits synsätt om kunskap som hamnar någonstans mitt emellan dessa ytterligheter. Till exempel att all kunskap innehåller både en subjektiv och en objektiv del.

FUNDERA PÅ 1.

Tror du att det finns en absolut kunskap om exempelvis hur människan är? Eller är denna kunskap olika från person till person, så att alla har rätt på sitt sätt?

2. Vilka svårigheter och problem kan du se med de olika synsätten?

subjektiv kunskapssyn det finns flera sanningar objektiv kunskapssyn det finns en sanning

4710793 Ring_inlaga.indd 7

7 7

2013-03-01 15.31

Introduktion

Hur får vi del av sann kunskap?

De filosofer som anser att det är möjligt att nå kunskap med förnuftets hjälp kallas för rationalister.

Grunden för rationalisternas synsätt hittar vi i matematik och logik.

Genom att dra logiska slutsatser från sanna premisser kan man med hjälp av förnuftet komma fram till vad som är sant och äkta. Premiss betyder förutsättning.

Låt oss ta ett konkret exempel. Premisserna är följande: . Bilen du äger går mycket enkelt att köra i  km. . Med din cykel kommer du i bästa fall upp i  km.

Slutsats: Det går fortare att färdas en mil med bilen än med cykeln.

Om premisserna är sanna så stämmer slutsatsen. Denna metod kallas för den deduktiva metoden och är grunden i exempelvis matematiken och logik. Ett plus ett är alltid två.

Empirister grundar istället sin kunskap på erfarenhet.

Enligt empiristerna finns det inga givna sanningar om verkligheten.

All kunskap kommer från erfarenheten, vad vi erfar genom våra sinnen (syn, hörsel, känsel, smak), och det är erfarenheterna som förser förståndet med underlag för vårt tänkande.

Ett exempel: Det är kallt ute och bilen startar inte. En bilmekaniker skulle antagligen utifrån sin erfarenhet säga att det oftast beror på att batteriet är dåligt. Slutsatsen dras utifrån erfarenheten och är en generalisering, men den säger inget med hundraprocentig säkerhet.

Tidigare har problemen uppstått på grund av dåliga batterier, och det är sannolikt att det är så även denna gång. Men helt säker kan man aldrig vara.

Denna metod kallas för den induktiva metoden. I den finns ofta ett inslag av intuition, den känsla som delvis är grundad på erfarenhet.

Kunskapsteori är den huvudgren inom filosofin som ägnar sig åt denna typ av frågor. Kunskapsteorin vill reda ut hur kunskap ser ut, hur den erövras och vad den grundar sig på.

FUNDERA PÅ Hur får du del av kunskap i ditt liv om exempelvis moral? Vilken metod använder du dig mest av?

8 8

4710793 Ring_inlaga.indd 8

deduktiv metod om premisserna stämmer är slutsatsen rätt induktiv metod med hjälp av erfarenhet och intuition kunskapsteori filosofisk huvudgren om kunskap

2013-03-01 15.31

Introduktion

Vad är verkligt?

Vad består verkligheten av? Är verkligheten det vi kan uppleva med våra sinnen? Eller existerar det saker vi inte kan uppleva med våra sinnen? Kan vi till exempel se våra tankar?

På samma sätt som när det gäller synen på kunskap har filosofer genom historien följt två huvudspår och när det gäller frågan om vad som egentligen existerar: materialism och idealism.

Materialism Flera filosofer har funderat kring vad materia är och vad världen egentligen består av och på sätt lagt grunden för materialismen. En av dem är den grekiska filosofen Demokritos.

Demokritos (ca 470-ca 370 f Kr) framhöll att verkligheten består av atomer, små materiella kroppar. Atomerna far runt och rör sig hela tiden i det tomma rummet och när de träffar varandra bildar de kroppar av olika slag men även själar. Själen är något som försvinner när kroppen dör.

Enligt Demokritos är gudar inte verkliga utan är skapade av människans fantasi och att känna till detta är grunden för ett liv i jämvikt och sinnesfrid. För att man ska nå denna insikt krävs ett gott samvete.

9 9

4710793 Ring_inlaga.indd 9

2013-03-01 15.31

Introduktion

Demokritos menade vidare att allt som sker följer en närmast mekanisk ordning, inget sker av en slump, utan allt sker genom en lagbunden nödvändighet. Tanken på att allt sker med lagbunden nödvändighet kallas för determinism. Determinismen utgår ifrån att utvecklingen sker på grund av orsaker och förutsättningar som inte går att styra. Determinismen finns i olika varianter, ibland är det en gudomlig kraft som styr, ibland är det ödet som styr allt. Det har även funnits naturvetenskapsmän som ansett att universum i dess helhet styrs av naturlagar som i princip bestämmer allt som existerar.

Naturalismen är en mer modern intellektuell och filosofisk hållning som ofta, men inte alltid, kombineras med materialismen. Naturalismen utgår från att allt som existerar kan beskrivas och förklaras med naturvetenskapliga metoder. Gudar och andliga världar eller andliga egenskaper går inte att mäta med dagens naturvetenskapliga metoder, och därför kan vi heller inte ha kunskap om dem.

Idealism Termen idealism myntades av filosofen Leibniz på 1700-talet och beskriver uppfattningen att det enda som existerar och är verkligt är av icke-materiell eller andlig natur. Även det materiella är ytterst andligt eller finns bara om vi tar in det med vårt medvetande.

Platon, som vi nämnt tidigare, satte idéerna högst. Han var också idealist.

Den stol som du sitter på i skolan är inte den perfekta stolen, för den finns i idévärlden. I världen förändras saker och ting, men i idévärlden är allt bestående och därför finns den absoluta kunskapen och sanningen där. Platons filosofi innebar att filosoferna och tänkare fick en högre ställning i samhället än vanligt folk.

Hinduismen har snarlika tankar när den säger att Brahman, den gudomliga verkligenheten, är det enda som är verkligt. Den här världen är en slöja som hindrar oss från att se sanningen. (Läs mer på s.

227.)

10 10

4710793 Ring_inlaga.indd 10

2013-03-01 15.31

Introduktion

MINNS DU? 1.

Vilken kunskapssyn stod Protagoras för?

2. Vilken kunskapssyn stod Platon för?

3. Vad heter den metod som rationalister använder sig av för att nå kunskap?

4. Vad heter den metod som empirister använder sig av för att nå kunskap?

5. Förklara kortfattat vad materialism innebär.

6. Förklara kortfattat vad idealism innebär.

FUNDERA PÅ 1.

Ligger din syn på tillvaron närmast materialismen eller idealismen?

Försök motivera ditt svar med utgångspunkt från ditt eget liv.

2. Spelar det någon roll för hur du lever ditt liv om du har ett materialistiskt eller idealistiskt perspektiv på tillvaron?

FINNS GUD? Demokritos: Gud och gudar finns inte mer än som människors fantasier.

Platon: Gud finns och är god.

Buddha: Gudar finns, men de lever precis som människor i kretsloppet och är inte bestående.

Jesus: Gud är evig och grunden till allt och inget finns utan Gud. Finns själen?

Demokritos: Själen består av atomer som stött ihop och skingras vid döden.

Platon: Själen är verklig för den tillhör idévärlden.

Buddha: Själen består av skandas, delar, som kastas upp i luften vid döden och bildar ett nytt ”jag”. Men eftersom ingenting är bestående finns inte själen. (Läs mer på s. 260–261) Jesus: Själen är gudomlig och lever vidare efter att kroppen dött.

FUNDERA PÅ 1.

Tänker du dig att ditt ”jag”, eller din själ lever ett eget liv eller är det beroende av att finnas i en kropp?

2. Om någon av oss vill göra gott och är kärleksfull mot andra, spelar det någon roll vilken livssyn man utgår ifrån?

3. När får det stor betydelse vilken livssyn man har? På vilka sätt har det betydelse?

11 11

4710793 Ring_inlaga.indd 11

2013-03-01 15.31

Introduktion

LIVSÅSKÅDNINGAR ”Livsåskådning, de mer eller mindre systematiserade svar människor ger på grundläggande frågor om livets mening och om verklighetens innersta natur.”

Så förklaras livsåskådning i Nationalencyklopedin.

En livsåskådning vill beskriva: . Hur människan och världen är. Vad kännetecknar människan?

Hur uppkom världen? . En etik, med riktlinjer för vad som är bra och goda handlingar.

Vad är en god handling? Vad är rättvisa? . Ett sätt att möta världen och livet på, en grundhållning. Att exempelvis ha en optimistisk syn på människans möjligheter till förändring, eller att i livet ha en skeptisk grundton och en kritisk hållning till förändringar.

Ibland gör man skillnad på livsåskådning och världsåskådning där livsåskådning handlar om livets mening och mål och världsåskådning om hur världen är beskaffad.

Religion är en form av livsåskådning, men det språkliga bruket är vingligt och nu och då går det att läsa om religion och livsåskådningar, men utan att det egentligen görs någon skillnad mellan dem.

En livshållning är en grundhållning, en livsattityd i livet. En livshållning kan handla om att jag vill möta alla människor med respekt. En livshållning kan färga och förtydliga en livsåskådning. En kristen kan med hjälp av humanismens tankar tolka sin kristna tro, liksom en ateist kan tolka sin övertygelse med hjälp av humanismen.

När en idé om hur ett samhälle ska se ut formas till ett tankesystem, brukar vi kalla det för en ideologi. En ideologi grundar sig på antaganden och kunskaper om hur ett samhälle bör fungera och hur människan är. Exempel på politiska ideologier är konservatism, liberalism och socialism. Feminismen kan också beskrivas som en ideologi.

Innan vi går in på vad religion är, ska vi titta på ateism och humanism.

12 12

4710793 Ring_inlaga.indd 12

2013-03-01 15.31

Introduktion

13 13

4710793 Ring_inlaga.indd 13

2013-03-01 15.31

Introduktion

Ateism A- är en negation och te kommer av grekiskan teos, som betyder gud.

Så ateism betyder »inte gud«. (När gud stavas med liten begynnelsebokstav handlar det om gud som gudomlig makt i stort. När Gud stavas med stor begynnelsebokstav syftar det på en personlig gud, som i judendom, kristendom och islam.)

I samband med att den moderna naturvetenskapen växte fram under upplysningen fick ateistiska tankar spelrum.

Nu var det inget nytt för ateismen fanns redan i det tidiga indiska samhället i de hinduiska filosofiskolorna under århundradena f Kr. Där såg man ritualerna och etiken som det viktiga och gudarna bara som delar av systemet. Även jainismen och buddhismen (se s. 256, 258) förespråkar i viss utsträckning ateismen.

När några ateistiska gymnasieungdomar intervjuades framhöll de olika argument. Några sa sig inte kunna tro eftersom Gud inte kunde bevisas vetenskapligt. Andra såg teodicéproblemet som ett hinder.

Teodicéproblemet handlar om konflikten mellan att Gud är allsmäktig och god samtidigt som det finns så mycket lidande och elände i världen. Varför gör den gode guden inget åt det?

En symbolisk begravningsplats, i närheten av FN i New York, med vars hjälp man vill uppmärksamma hur många som varje dag dödas i världen av vapen.

14 14

4710793 Ring_inlaga.indd 14

teodicéproblemet om Gud är god, varför finns då lidande?

2013-03-01 15.31

Introduktion

Svaren speglar väl ateismens två huvudargument, nämligen: . Det enda som existerar är den värld vi ser och det som ligger bortom tid och rum kan vi inte få kunskap om. Argumentet anknyter till ett naturalistiskt synsätt. . Teodicéproblemet. Det strider mot logiken att en god gud accepterar det onda.

FUNDERA PÅ Håller du med ateismen om att det enda som existerar är den värld vi ser och det som är mätbart?

Om du svarar ja – vilka är dina stödargument?

Om du svarar nej – vilka är dina motargument?

Är då ateismen en livsåskådning? Många skulle säga att den inte är det, att den främst är en livshållning. Att vara ateist betyder bara att inte tro på Gud, men inget hindrar ju att en ateist grundar sitt liv på en livsåskådning som till exempel humanism eller existentialism.

Humanism Ordet humanism kommer från latinet och betyder mänsklig.

Vad är kännetecknande för det som är mänskligt? Det är en fråga som humanismen tar upp. Men det är inte helt enkelt att fånga in begreppet humanism, för det används i många olika sammanhang och under skiftande tider i historien där man lagt vikt vid allt från att imitera gammal romersk kultur till analys av vad kunskap är.

Humanismen växte fram under 1300- och 1400-talen i norra Italien under renässansen. Renässans betyder återfödelse, och humanisterna ville återföda den gamla antika kulturen. I den ingick studier i talekonst, grammatik, historia och filosofi (vishetslära).

Ordet humanism kan idag användas för att beskriva: • En person som är hjälpsam och kärleksfull mot andra människor. ”Hon är en sann humanist”, kan man säga.

• Den som studerar humanistiska ämnen, som språk, historia, religion, konst, kultur, för att nämna några av de många ämnen som kallas humanistiska.

• En livsåskådning som vill behandla frågor om vad kunskap är, hur världen och människan är och vad ett moraliskt liv kan innebära.

naturalism det som existerar kan beskrivas och förklaras med vetenskapliga metoder

4710793 Ring_inlaga.indd 15

15 15

2013-03-01 15.31

Introduktion

Manila, Filipinerna: Den 31 oktober 2011 välkomnas en liten flicka på 2, 5 kg.

Med henne blev det sju miljarder människor i världen.

Under historiens gång har olika saker betonats inom humanismen.

1. Den tidiga humanismen från 1300- och 1400-talen betonar att människan är en skapande varelse och målet är att utveckla sig till en ”universalmänniska”. En universalmänniska behärskar alla kunskapsområden. Eftersom denna idé uppkom under renässansen kalllas den människa som kan allt för renässansmänniska.

Alltså, den tidiga humanismen la stor vikt vid kunskap och bildning.

2. Under 1700-talet och framåt betonas i humanismen att människan kan frigöra sig eller skapa ett bättre samhälle genom att använda sitt förnuft. Människan är en fri och självständig individ, som med hjälp av sitt förstånd kan styra sitt liv.

16 16

4710793 Ring_inlaga.indd 16

2013-03-01 15.31

Introduktion

En annan återkommande tanke är att människa ska förverkliga sig själv och med det menas att hon ska bli det hon har möjlighet till att bli. Helt enkelt ta vara på sina förmågor och möjligheter.

Inom humanismen växte en kritisk hållning till kristendomen fram. Människan sattes i centrum istället för Gud och man ifrågasatte kyrkans beskrivning av att allt kom från Gud. 3. I dagens moderna humanism betonas en allmän syn på människan.

Grunden i humanismen är människors lika värde och rättigheter samt förnuft.

I FN:s deklaration om mänskliga rättigheter står i artikel 1: ”Alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter. De har utrustats med förnuft och samvete och bör handla gentemot varandra i en anda av gemenskap.”

Alla människor har ett självklart värde som hon inte behöver bevisa eller prestera för att få. Konsekvenserna av denna syn på människan är att ingen människa får behandlas illa. Att tortera, förfölja och förtycka människor är inte humant och är uttryck för en inhuman hållning.

I grova drag finns det två riktningar inom humanismen idag: . Den religiösa humanismen . Den icke-religiösa, eller sekulära, humanismen.

De två huvudriktningarna har olika infallsvinklar. Den religiösa humanismen ser Gud, gudstron och förnuftet som grund för de humanistiska värdena. Den icke-religiösa humanismen tar endast avstamp i den enskilda människan och hennes förmåga att genom sitt förnuft kunna uppnå kunskap om det som existerar, men också skapa regler för hur vi bör leva våra liv. Religionen kritiseras för den anses strida mot förnuftet.

Vissa är uttalade ateister, det vill säga de tror inte på gud, andra menar att frågan om gud existerar eller inte går att besvara och är därför ointressant. Däremot kan de mycket väl tycka att det är viktigt att till exempel forska om människors religionsutövning. Men då är det människors idéer och beteenden man forskar om, inte gud.

sekulär inomvärldslig i motsats till andlig, religiös

4710793 Ring_inlaga.indd 17

17 17

2013-03-01 15.31

Introduktion

FUNDERA PÅ 1.

Vilka av de humanistiska tankarna tilltalar dig mest och varför?

2. Vilka ifrågasätter du mest och varför?

3. Förnuftiga vill de flesta av oss vara. På vilka sätt tycker du att det är positivt med att leva förnuftigt och vad kan svårigheterna vara med det?

Inom humanismen finns inga skrifter som är vägledande på samma sätt som exempelvis Koranen är för muslimer, men upplysningsfilosofen John Locke (1632–1704) är en av många som med sina tankar utgjort inspirationskällor.

Humanismens grundtankar har inspirerat lagar och regler i världen. Den amerikanska självständighetsförklaringen från år 1776 är ett sådant exempel. FN:s deklarationer om mänskliga rättigheter är ett annat.

Riktlinjer för skolans verksamhet i Sverige styrs av humanismens idéer om alla människors lika värde och rättigheter till utbildning.

I Hälso- och sjukvårdslagen, som bestämmer hur sjukvården ska bedrivas, står: ”Vården skall ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans värdighet.”

FUNDERA PÅ 1.

Humanismens ideal om alla människors lika värde följs inte i alla länder.

Försök ge några förklaringar till det. Vad kan det bero på?

2. Hur tycker du man ska gå till väga för att humanismens idéer om alla människors lika värde ska kunna bli verklighet? Hur skulle du vilja göra?

3. En svår fråga: Vad kännetecknar det som är mänskligt, enligt dig?

MINNS DU? 1.

Vad vill en livsåskådning beskriva? (Tre punkter)

2. Vilka är ateismens två huvudargument?

3. På vilka olika sätt används ordet humanism idag?

4. Vad betonas i humanismen idag?

18 18

4710793 Ring_inlaga.indd 18

2013-03-01 15.31

Introduktion

UPPGIFTER Om du vill gå vidare och fördjupa dig i det som vi hittills tagit upp så kommer här några förslag på personer och företeelser som du kan arbeta med.

Nicolaus Copernicus (1473–1543) bevisade att jorden kretsade kring solen och att jorden inte var medelpunkten i universum.

Galileo Galilei (1564–1642) och Isaac Newton (1642–1727) förklarade att världen och universum fungerar utifrån givna naturlagar. Naturvetenskapen hade upptäckt dessa lagar och med hjälp av dessa lagar kunde människan nu i princip förklara allt. Världen är som en maskin.

Charlers Darwins (1809–1882) teori om arternas fortbestånd, en kamp som ständigt utspelar sig, kom att omkullkasta många av de föreställningar som präglade människors synsätt på livet i slutet av 1800-talet och början av 1900-talet. På s. 339–342 kan du läsa mer om Darwin i anslutning till avsnittet om kreationism.

En filosof som inspirerat människor från skiftande politiska läger är den tyske filosofen Friedrich Hegel (1770–1831). Hans grundtanke är att det finns ett växelspel mellan idéer genom att först föds en idé, en tes, som snart övergår till sin motsats, en antites, för att sedan låta dessa två smälta samman till en syntes. På så sätt fortsätter utvecklingen till den når ett mål där ”världsanden” förverkligas. Detta kallas för Hegels dialektik.

Marx påverkades av Hegel och satte in Hegels dialektik på samhället. Men medan Hegel var idealist var Marx materialist, historisk materialist, med uppfattningen att tekniska, ekonomiska och sociala förhållanden drev fram samhällsutvecklingen.

Andra personer som haft betydelse och som du kan leta upp är: • Astronomerna Johannes Kepler (1571–1630) och Tycho Brahe (1646– 1601).

• De engelska empiristerna Francis Bacon (1561–1626) och John Locke (1632–1704).

• Den franske filosofen René Descartes (1596–1650), rationalistisk filosof.

19 19

4710793 Ring_inlaga.indd 19

2013-03-01 15.31

Introduktion

RELIGION Ordet religion betyder bland annat att binda tillbaka, föra samman bitar, att hitta ett mönster. Re – åter, legio – bitar.

För de allra flesta människor handlar antagligen religion om att tro på något, att tro på en gud, en makt eller andar; att tro att det finns en värld bortom den synliga; att det finns ett liv efter detta i någon form; att vi inte lever av en slump utan att en tanke ligger bakom tillvaron och våra liv.

Det finns otaliga religionsdefinitioner. Här är några: . Religion är att tro på en högre makt. . Religion är att hålla något heligt. . Religion är känslan av absolut beroende. . Religion är allt som ger människan ett värde. . Religion är att leva i ett meningsfullt sammanhang.

Det är svårt att hitta en heltäckande definition. Antingen faller något utanför det vi vanligtvis kallar religion, eller så blir definitionen för vid och omfattar så mycket att den blir intetsägande. Med den första definitionen, ”Religion är att tro på en högre makt”, faller exempelvis den äldsta buddhistiska riktningen theravada utanför, eftersom den inte innefattar tron på en högre makt som påverkar våra liv. Blir definitionen för vid kan allt från innebandy till svampplockning kallas religion.

Religionspsykologen J.B. Pratts definition bör dock stämma på det som tas upp i denna bok: ”Religion är en allvarlig och social inställning hos individer och grupper gentemot den makt eller de makter, som de anser ha den yttersta kontrollen över deras intressen och öden.”

Vad ingår i en religion?

Förenklat kan man säga att religioner innehåller fem komponenter: ETIK , levnadsregler som man bör följa.

GEMENSKAP , en social gemenskap, men också känslan av att tillhöra

gemenskapen i ett meningsfullt religiöst sammanhang.

KULT. I kulten ingår riter av skiftande slag: meditationsövningar, guds-

tjänster, offer, namngivningsceremonier, övergångsriter; helt enkelt ceremonier där man på ett konkret sätt visar sin tro.

20 20

4710793 Ring_inlaga.indd 20

religion att binda samman

2013-03-01 15.31

Introduktion

Träd återkommer som symbol i många religioner. I asatron finns trädet Yggdrasil där gudarna samlas. I Bibeln står trädet för kunskap. På s. 25 berättas om Inanna och trädet.

DOGMER , lärosatser, påståenden om vad man tror på: ”Det finns ingen

gud utom Gud”, är ett exempel på en muslimsk dogm. Med tiden sammanställs centrala dogmer till en hel lära. Denna lära bör den troende ta till sig för att uppnå det mål som religionen ställer upp.

TRADITIONER , som blivit en del av religionen och som lagts till religio-

nens ursprungstanke. I den katolska kyrkan växte efter ett tag tanken fram att Maria redan farit till himlen, likt Jesus. Det blev en tradition att tro så och på 1800-talet beslöts att detta skulle ingå i den katolska läran och tron.

FUNDERA PÅ Vilken/vilka av dessa punkter tror du betyder mest för en jude, kristen eller muslim?

21 21

4710793 Ring_inlaga.indd 21

2013-03-01 15.31

Introduktion

Uppfattningar om världen, människan och Gud För att få grepp om religioner och andra livsåskådningar bör man fundera på hur människan, världen och Gud beskrivs: . Människouppfattning berör frågor som: Är människor lika mycket värda? Har människan en fri vilja? Har hon en gudomlig, odödlig själ? Bär hon ansvar för jorden? Styrs människan mest av sina gener? Kan hon liknas vid ett blankt papper vid födseln? Är hon ond eller god? . Världsuppfattning eller verklighetsuppfattning är den syn man har på världen. Är världen verklig eller är den bara en dröm? Vad består verkligheten av? Finns det flera – kanske parallella – verkligheter?

I den gamla kultfilmen Matrix ställs just den frågan: Lever vi i en riktig värld eller är vi egentligen lurade och styrda av oss själva och andra att tro det? Hinduism och buddhism ställer liknande frågor. . Gudsuppfattning har alla. Att inte tro på Gud är en gudsuppfattning. Att tro på Gud en annan. Sedan uppfattas Gud olika av olika religiösa människor. Gud kan vara anonym, personlig, ond, god, allsmäktig, kärleken, solen, universum och mycket annat.

Hur uppstår en religion?

Genom bland annat arkeologisk forskning har man kunnat konstatera att religion är något som har funnits i varje kultur, så långt som vi kan följa vår historia.

En religion uppstår inte på grund av att någon först skriver en bok, utan av andra skäl. En religion kan spridas och leva vidare med hjälp av en helig bok, men den uppkommer av andra orsaker. I ett samhälle kan det finnas ett behov av nya rörelser och nya idéer, men idéerna och föreställningarna om livet, uppstår inte ur ett tomrum.

FUNDERA PÅ 1.

Vilken erfarenhet har du av religion i din omgivning? Har du kompisar eller släktingar som är religiösa? Har du egna erfarenheter?

2. Hur har detta präglat din uppfattning om religion?

22 22

4710793 Ring_inlaga.indd 22

2013-03-01 15.31

Introduktion

Några viktiga begrepp MONOTEISM: tron på en gud. Mono – en, te kommer från grekiskans theos som betyder gud.

POLYTEISM: tron på flera gudar. Poly – många.

PANTEISM: tron på att Gud är allt, är naturen.

Pan – allt.

Senare har fundamentalism också kommit att beteckna starkt konservativa och bokstavstrogna grupper i största allmänhet och i alla möjliga sammanhang, som exempelvis ”renläriga” inom miljörörelsen och psykologin.

ORTODOX: ordet betyder renlärig – orto, ren

sedan inte bryr sig så mycket om sin skapelse.

Gud är en höggud, långt borta, som bara kontaktas i nödfall. Deus – Gud på latin

och doxa, lära på grekiska. Ordet används som beskrivning av grupper i alla tänkbara sammanhang, men har främst används som namn på en traditionsbunden judisk riktning och en av kristenhetens stora riktningar.

ATEISM: tron på att Gud inte finns. A – icke.

MEDITATION: ”medvetandets fasta”. Medita-

AGNOSTICISM: att varken tro eller inte tro på

tion finns i flera olika former och vissa av dem syftar till att tömma medvetandet med hjälp av djup koncentration. Kanske tar man hjälp av ord och bilder. I hinduism och buddhism är detta vanligt. I kristendom och islam finns en mer kontemplativ meditation, där man på ett aktivt sätt vill stimulera fantasin genom att tänka på Gud och på så sätt finna den verklighet som övergår förståndet och det vanliga medvetandet.

DEISM: tron på att Gud skapat världen men

Guds existens. Man vet helt enkelt inte. A – icke, gnos från grekiskans gnosis som betyder kunskap.

SYNKRETISM: religionsblandning. Exempel: Woodoo är en synkretistisk religion med sin blandning av katolsk tro och afrikansk naturreligion.

PLURALISM: när flera livsåskådningar lever parallellt. Sverige är ett bra exempel på ett pluralistiskt land. Här lever olika religioner och politiska uppfattningar parallellt.

SEKULARISERING: när de religiösa riterna och ceremonierna får mindre och mindre betydelse för människor. Det behöver dock inte innebära att man blir mindre religiös, men intresset för den etablerade religiositetens gudstjänster och ceremonier minskar. Religionen har blivit en privatsak.

TEOLOGI: läran om Gud. Theos – Gud, logi av

grekiskans logos som betyder ord, alltså ord, tankar om Gud.

YOGA: betyder ”förening” och är en ortodox riktning inom hinduismen. I åtta steg beskriver yoga den befrielseprocess som leder till att själen förenas med den gudomliga verkligheten. Delar av denna process handlar om meditation i form av kropps- och andningsövningar.

TEODICÉPROBLEMET: Gud och det onda. Hur

går det ihop att Gud är kärleksfull och samtidigt låter människor svälta, lida, drabbas av naturkatastrofer och annat som vi ser som ont? Det är den problematiken som kallas för teodicéproblemet.

FUNDAMENTALISM: begreppet användes först av kristna i USA i början av 1900-talet för att tala om att man såg Bibeln som fundamentet, grunden för livet. Begreppet fick delvis en annan innebörd när det i väst började användas för att beskriva muslimska grupper som inte skiljer på religion och politik. Muslimerna själva använder ordet islamism.

23 23

4710793 Ring_inlaga.indd 23

2013-03-01 15.31

Introduktion

Myten Myter har alltid spelat en stor roll i religioner. En myt är en berättelse

om hur gud eller gudar skapade världen, hur människor och djur blev till, dödens uppkomst, det ondas ursprung och vad som ger mening i tillvaron. En myt överförs från generation till generation.

Ordet myt används också i betydelsen lögn, fördom, som exempelvis myten om att vissa folkgrupper är snåla eller myten om att män kör bil bättre än kvinnor.

En förklaring till myternas uppkomst är att människan har ett utvecklat språk. På grund av språket kan vi tänka framåt och bakåt i tiden. Vi kan måla upp vad som kan hända när vi dör och spekulera kring frågan om livets uppkomst. Djur kan inte planera på samma sätt som vi människor kan, vilket bland annat visar sig i att det bara är människan som kan göra upp eld och få den att brinna länge. För det krävs planering och förmågan att tänka framåt. Är den religiösa myten sann? Svaret är både ja och nej. Dels beror det på vem du frågar, dels på vad som menas med sanning.

I en afrikansk myt berättas om en sköldpadda som av gud fick i uppdrag att förmedla ett budskap till människorna, men sköldpaddan förvanskade budskapet. Gud blev arg och lyfte upp sköldpaddan högt upp och släppte ner den och i fallet spräcktes sköldpaddans skal.

Den myten förklarar flera saker, bland annat orsaken till att sköldpaddan har spräckligt skal. Det är sant att skalet är spräckligt, men kanske inte att det gick till så.

Det myten gör är att förklara och ge en bakgrund till livets förutsättningar, och det hjälper oss att tackla tillvaron. Kanske sker det inte på ett rent förnuftsmässigt och rationellt sätt, utan något som förmedlas mer intuitivt. Vi känner igen oss i det som beskrivs och det kan ge mening.

FUNDERA PÅ 1.

Många menar att boken Harry Potter ger uttryck för en modern myt.

På vilket sätt speglar den det liv vi lever idag?

2. Vilka andra filmer, berättelser eller tv-spel skulle kunna vara exempel på myter idag?

3. Vilken funktion tro du att myter har? Stämmer det att de hjälper oss att förstå livet och sätta in det i ett större sammanhang?

24 24

4710793 Ring_inlaga.indd 24

myt ger oss bakgrund till livets förutsättningar

2013-03-01 15.31

Introduktion

Kvinnor spelar stor roll i myter I många kulturer har gudinnor spelat och spelar viktiga roller. Isis, Ishtar, Diana, Selene, Lilit, Demeter och Inanna är några av dem. De uppträder som mångudinnor, fruktbarhetsgudinnor, krigsgudinnor, kärleksgudinnor, Månens drottning med flera. Den egyptiska gudinnan Isis, en typisk fruktbarhetsgudinna, uppehöll kärleken och godheten med sin livsalstrande kraft, och var en himladrottning.

I gamla sumeriska myter, några kanske 5000 år gamla, berättas om gudinnan Inanna, himlens och jordens drottning, som efter att ha stigit ner i underjorden får makt över dödens och återfödelsens mysterium. I myten om hulupputrädet beskrivs hur Inanna räddar det träd som planterades vid stranden av Eufrat, men som slets bort av strömmarna. Inanna

Se antologin s. 240–250 s. 264–266

drog upp trädet ur floden och sade: Jag skall föra detta träd till Uruk. Jag skall plantera detta träd i min heliga trädgård. Med sina händer vårdade Inanna trädet. Med sin fot trampade hon till jorden runt trädet.

I trädet slog sig ovälkomna gäster ner, bland andra den mörka jungfrun Lilit. Men Inannas bror, krigaren Gilgamesh, hjälpte henne och drev bort de ovälkomna gästerna och därefter skar han ut en tron till Inanna i trädets stam.

Berättelsen om hulupputrädet har mycket gemensamt med den bibliska berättelsen om kunskapens träd. Bland annat brukar i senare traditioner ormen i den bibliska berättelsen gestaltas som den mörka Lilit som du kan läsa mer om på s. 90–91.

I en dansföreställning i Mexico framförs berättelsen om Lilit.

Inanna sumerisk gudinna Lilit nattens demon

4710793 Ring_inlaga.indd 25

25 25

2013-03-01 15.31

Introduktion

Kvinna och man i religionen Män har i nästan alla tider präglat religionen och oftast haft tolkningsföreträde, dvs. bestämt vad som är rätt och fel och hur texter ska utformas och tolkas. Män har styrt och ställt och haft makt. Denna makt har inte bara kommit till uttryck i religionens värld utan även inom litteratur, konst, vetenskap och samhällsordning där det manliga perspektivet dominerat.

Religiös litteratur liksom nästan all litteratur har främst varit manliga projekt. Män har stått för dagordningen och kvinnor har i bästa fall fått yttra sig under övriga frågor. Kvinnor har alltid skrivit men den litteraturen har hamnat i skymundan.

Som exempel på underskattning av kvinnan och hennes möjligheter kan vi ta Sigmund Freud, psykoanalysens fader. I sin bok Kvinnlighet (1923) skriver han att en man i 30-årsåldern är en individ med stora utvecklingsmöjligheter och med framtiden för sig. En kvinna i samma ålder har däremot stelnat: ”Några vägar till ytterligare utveckling kan inte skönjas”, menar Freud.

Eventuellt skulle man kunna hävda att äldre religiös och annan historisk litteratur innehåller så pass mycket kvinnoförakt att den bör lämnas åt sitt öde. Men då skulle man i konsekvensens namn även lämna konst, litteratur och filmer som speglar tidigare generationers attityder som inte stämmer med dagens värderingar. Det skulle naturligtvis vara svårt eftersom det finns så mycket annat av värde i allt detta.

För både män och kvinnor gäller det att formulera ett användbart hållningssätt till gamla skrifter och traditioner. Vi måste sortera och tolka och på ett konstruktivt sätt förhålla oss till det som hänt och fortfarande händer.

I religionens värld kan man förutom att tolka och sortera leta efter glömda, tystade och gömda gudinnor, kvinnliga perspektiv och erfarenheter som både män och kvinnor kan ha glädje av.

26 26

4710793 Ring_inlaga.indd 26

tolkningsföreträde att få bestämma vilken tolkning som är rätt

2013-03-01 15.31

Introduktion

Religion – förtryckande eller befriande?

Religionen kan vara förtryckande men också befriande för människan. Det visar historien och erfarenheten.

För religiösa människor är religion oftast något befriande, det som ger livet mening och svar på livsfrågor. Religionen skapar trygghet och samhörighet – utan tro ingen mening. Den troende finner i sin gudsupplevelse och gudsrelation poängen med att leva – utan Gud ingen mening.

Samhällstänkaren Karl Marx hävdade att religionen passiviserar och utgör makthavarnas verktyg med vars hjälp de förtrycker folket.

Det finns flera exempel på det. Under medeltiden skrämdes människor till lydnad och tvingades många gånger till kyrkan av rädsla för att hamna i helvetet, ett effektivt vapen för kejsare och kungar.

Men man kan också visa på att religionen kan fungera som en inspirationskälla till ett aktivt politiskt liv. I Polen tog många avstamp i religionen för sitt politiska engagemang mot regimen under 1980- och 90-talen. Fackföreningsrörelsen Solidaritet, som bidrog till stora politiska förändringar, samarbetade med kyrkan och i samband med protester firades den katolska mässan vid Leninvarvet i staden Gdansk.

På ett liknande sätt har också kyrkan spelat en viktig politisk roll i många sydamerikanska länder, där den så kallade befrielseteologin lett till ett starkt engagemang för de fattiga.

Psykologen Sigmund Freud talade om religionen som ett uttryck för infantila, barnsliga behov. Han menade att vi måste växa upp och lära oss leva med vår rädsla och smärta och inte låta religionen, som är en illusion, lösa problemen åt oss. Det han i stället förespråkade var vetenskapen, den vetenskapliga anden som ska leda oss fram till sanningen.

Men samtidigt kan psykologer och terapeuter framhålla att en religiös tro ger trygghet och styrka att leva. Det är inte ovanligt att psykologer själva omfattar en religiös övertygelse.

Vad anser du? Är religiös tro något som kommer att ”utvecklas bort”? Ju mer vi lär oss, desto mindre behov får vi av att tro på en högre makt? Eller är utveckling och kunskap något som kan beskrivas på flera sätt? Finns det en annan slags logik och kunskap än den vetenskapliga, en insikt som skulle kunna kallas religiös kunskap och som inte är mätbar på samma sätt som vetenskapliga upptäckter?

På s. 338–343 kan du läsa om religionens förhållande till vetenskapen.

27 27

4710793 Ring_inlaga.indd 27

2013-03-01 15.31

Introduktion

Vad är heligt?

Ett återkommande kännetecken på en religion är att den håller företeelser, platser och föremål heliga. Det är antagligen svårt att hitta en enda människa som inte håller något heligt. Heligt betyder avskilt, det man skiljer från allt det vanliga. För religiösa människor är Gud helig och heliga platser spelar en stor roll. Att man vallfärdar, söker upp en helig plats, är en återkommande tradition i världens stora religioner. Mecka, floden Ganges och Jerusalem är tre av världens stora vallfärdsplatser.

FUNDERA PÅ Försök att frigöra dig från vad andra människor anser vara heligt och koncentrera dig på vad du håller heligt.

1.

Heligt för mig är …

2. Varför är det heligt?

3. Har det du håller heligt någon gång blivit kränkt? Hur har du reagerat då?

4. Har du själv någon gång ”klampat in på helig mark”?

Kanske i ett samtal, en relation eller helig tid?

MINNS DU 1.

Vilka är de klassiska existentiella frågorna?

2. Återge tre religionsdefinitioner.

3. Vad talar för att religion är förtryckande?

4. Vad talar för att religion är befriande?

5. Vad menas med människouppfattning?

6. Vad innebär theodicéproblemet?

7. Var kommer begreppet fundamentalism ifrån?

8. Vad är en religiös myt? Vilken funktion har den?

9. Ge exempel på gudinnor som haft och har stor betydelse.

28 28

4710793 Ring_inlaga.indd 28

heligt det som är speciellt och avskilt

2013-03-01 15.31

Introduktion

VI MÖTS MED OLIKA SYN PÅ LIVET Många gånger när vi möter människor med en annan livssyn än vi själva har uppstår diskussioner. Tyvärr kan fördomar och okunskap skapa konflikter i onödan. ”Ateister har ingen moral alls.”

Så är det inte. ”Hur kan man tro på Gud, en gubbe som sitter på ett moln?”

Ingen tror på en gubbe på ett moln.

Om man utgår från påståenden om andra som inte är sanna, då är premisserna fel, och då blir slutsatsen fel, skulle i alla fall en rationalist säga.

Se antologin s. 9–13

FUNDERA PÅ Hur bemöter du en person med en helt annan livsuppfattning än din egen?

Hur vill du själv bli bemött?

Identitet Identitet, egenvärde, självbild, kroppsbild och idealbild är begrepp som används inom psykologin.

• Identitet är det övergripande begreppet för hur människan ser på sig själv.

• Egenvärde är det värde hon sätter på sig själv. Den som saknar egenvärde i egna ögon, kan uppleva sig stå utanför livet och samhället.

• Självbild kan vara positiv eller negativ och styrs av de uppfattningar om och de upplevelser av sig själv man har.

• Kroppsbild är min yttre bild av mig själv, men också den inre upplevelsen av min kropp.

• Idealbild är så som jag skulle vilja vara och när den inte stämmer med självbilden skapar det frustration.

29 29

4710793 Ring_inlaga.indd 29

2013-03-01 15.31

Introduktion

30 30

4710793 Ring_inlaga.indd 30

2013-03-01 15.31

Introduktion

En människas identitet formas i kontakten med andra. Det som händer i skolan, i din familj, på din fritid, ja i alla sammanhang där du deltar, formas din identitet. Några delar av identiteten kan vara starkare än andra och på så sätt prägla livet. Exempelvis kan den religiösa identiteten vara stark, liksom den sexuella.

Under livets gång ändrar vi identitet, ibland frivilligt, ibland ofrivilligt.

Någon byter identitet från den lille snälle pojken eller duktiga flickan till den jobbige och besvärlige, bara för att synas. Bättre att synas än att vara ingenting.

Människor som blir svårt sjuka eller handikappade får en ändrad identitet. Äldre människor får ny identitet.

Den som har en tydlig identitet ser sig själv som en unik människa, inte lik någon annan.

Det är inte helt lätt att beskriva sin egen identitet, för mycket av det är så självklart för en själv. Men tänk så här: När någon vill ändra på dig, men du inte vill det, då handlar det ofta om din identitet. Eller när du vill ändra på något hos dig själv och det känns svårt, trots att du vill – då handlar det om identitet.

Kön och sexualitet Kön och sexualitet präglar vår identitet i stor utsträckning. Om jag är kvinna eller man, styr mycket av livet. Min sexuella läggning har också betydelse. Därför ska vi stanna vid det en stund.

Könsord och det som rör sex eller sexuell läggning är laddat och kommer ofta upp i olika sammanhang. Inte sällan för att förolämpa eller när någon vill skämta. Ord som hora, bög och flata används ibland för att förolämpa någon.

FUNDERA PÅ Varför säger man ”djävla bög” eller ”djävla hora” till någon?

Försök att ge flera förklaringar.

31 31

4710793 Ring_inlaga.indd 31

2013-03-01 15.31

Introduktion

Alla vi människor vill bli tagna på allvar, oavsett om vi är kvinnor eller män, oavsett om vi är hetero- bi- eller homosexuella. Vi börjar med att gå igenom olika begrepp som tillsammans brukar förkortas HBTQ. HBTQ H står för homosexuell. Homosexuell är den som sexuellt och i kärleksrela-

tioner söker sig till samma kön som sitt eget.

B står för bisexuell. Bisexuell är den som sexuellt och i kärleksrelationer

söker sig till man eller kvinna.

T står för transpersoner och det kan exempelvis vara en transvestit som

klär sig i det motsatta könets typiska kläder eller en transsexuell som upplever sig vara född i fel kropp och vill ändra sin kropp, sin sociala roll och sin juridiska könstillhörighet.

Q står för Queer. Queer är engelska och betyder lite speciell. Ordet är svårt

att få grepp om, för betydelsen är inte helt klar och enkel. Queer har koppling till feminism och en medveten vilja att vara kritisk till det som är norm och vanligt. Det har tidigare också använts i betydelsen homosexuell.

HETEROSEXUELL är den som i sexuellt och i kärleksrelationer söker sig till

det motsatta könet.

Olika uttryck för kön och sexualitet Heterosexuell, homosexuell, transvestit, transsexuell, könsroller, könsidentitet, genus – många ord som alla berör samma ämne, kön och sexualitet.

Det kan vara svårt att förstå olika former av könsuttryck och sexualitet och att acceptera andras läggningar och hållningar. Det är lätt att man säger att något är rätt eller att något är fel.

Men det handlar ytterst om att visa respekt för hur andra väljer sina liv och att du ska bemötas med respekt för dina livsval. Och det är du som bestämmer över dina val och hur du formar ditt liv.

I Sverige har synen på sex förändrats. Fram till 1960-talet var en vanlig syn att sex endast hörde till äktenskapet. Och så sent som fram till 1979 betraktades homosexualitet som en sjukdom. Idag kan homosexuella par gifta sig.

Det förs en ständig debatt kring vad som är manligt och kvinnligt, om könsroller och könsidentitet.

Vilken betydelse har en människas biologiska kön för hur hon tänker, agerar, klär sig och känner sig som? Låt oss fundera på det med hjälp av fyra utgångspunkter.

32 32

4710793 Ring_inlaga.indd 32

2013-03-01 15.31

Introduktion

Utgångspunkt 1 – det biologiska könet De flesta föds med ett tydligt biologiskt kön. Antingen har man vagina eller penis.

Några få procent föds med ett könsorgan som är så otydligt att det inte går att avgöra om det är en flicka eller pojke. I de fallen har läkarna tidigare försökt att gissa könstillhörigheten och opererat för att tydliggöra könet, vilket i flera fall blivit fel. Idag anser många därför att varje människa själv ska få avgöra vilket kön de vill vara när de är gamla nog att göra detta val.

En vanlig bild är att en kvinna har bröst och en man har skäggväxt, men det finns kvinnor som nästan inte har bröst och kvinnor som har skäggväxt. Det finns män som har små bröst och män som saknar skägg.

FUNDERA PÅ 1.

Gör en lista på det som du anser är typiskt kvinnligt biologiskt.

2. Gör en lista på det som du anser är typiskt manligt biologiskt.

3. Hur mycket av det du anser vara typiskt kvinnligt/manligt, stämmer överens med de människor du möter i din vardag?

Utgångspunkt 2 – könsidentitet Könsidentitet är det som man känner sig som. De flesta identifierar sig med sitt biologiska kön. Den som har vagina känner sig som en kvinna och den som har penis känner sig som en man.

Men en transsexuell person är inte bekväm i sin kropp och kan därför vilja genomgå en operation där det biologiska könet ändras.

Det kallas för könskorrigering.

Enligt forskning så påverkar hormoner fostret i mammans mage på två sätt. . vissa hormoner styr vilket biologiskt kön man får och . vissa hormoner styr vilket biologiskt kön man känner sig som, det vill säga vilken könsidentitet man får.

Den som är född som kvinna kan identifiera sig och känna sig som en man, precis som en man kan identifiera sig och känna sig som kvinna.

Och enligt forskningen och de transsexuellas erfarenhet går det inte att ändra på könsidentiteten med hjälp av terapi eller andra metoder.

33 33

4710793 Ring_inlaga.indd 33

2013-03-01 15.31

Introduktion

Utgångspunkt 3 – könsroll eller könsuttryck En pojke leker med bilar och en flicka leker med dockor. Pojkar har byxor och flickor har kjol. Flickor är vackra och pojkar är tuffa. Pojkar får inte gråta, men det är accepterat att flickor gråter desto mer.

Alla dessa exempel är traditionella föreställningar om flickor respektive pojkar. Uppfattningar om hur pojkar och flickor ska vara, hur kvinnor och män ska uppträda, se ut, tala, känna och vara skiftar från en tid till en annan och mellan olika kulturer.

En ständigt återkommande diskussion är om könsroller är inlärda eller som man säger, konstruerade. De som anser att könsrollen är inlärd, konstruerad, hävdar att det finns olika ”verktygslådor” där vi hämtar verktyg för att visa att vi är män eller kvinnor. På det sättet konstruerar vi oss själva till att bli ”kvinna” eller ”man” efter de förväntningar som finns i ett samhälle.

En annan tanke är att vårt sätt att vara kvinna eller man på kan knytas till det biologiska könet. Det vill säga att mitt sätt att uttrycka min könsroll på ligger i naturen.

Genusforskning kallas den vetenskap som bland annat arbetar med dessa frågor. Vissa forskare använder ordet genus istället för könsroll, men här har vi valt att använda ordet könsroll, för att det är tydligare och enklare.

FUNDERA PÅ 1.

Gör en lista på det som du anser är en typisk kvinnlig könsroll.

2. Gör en lista på det som du anser är en typisk manlig könsroll.

3. Tror du att vi själva konstruerar hur vi är som män och kvinnor? Vilka är i så fall dina viktigaste argument för det?

4. Tror du att vi både ärver och konstruerar vårt sätt att vara på? Vilka är i så fall dina viktigaste argument för det?

5. Tror du att vi, på grund ut av det kön vi föds till, helt och hållet ärver sättet att vara på? Vilka är så fall dina viktigaste argument?

34 34

4710793 Ring_inlaga.indd 34

2013-03-01 15.31

Introduktion

I september 2011 annonserade Lu Zhong och Liu Wangqian att de planerar att gifta sig. De var det första homosexuella paret, i provinsen Fujian, som hade modet att öppet visa sin kärlek på detta vis.

Utgångspunkt 4 – vem jag sexuellt attraheras av Har det biologiska könet betydelse för vem man sexuellt attraheras av?

De flesta attraheras av det motsatta könet, men långt ifrån alla.

Gemensamt är att oavsett sexuell läggning skiftar vem och vad man attraheras av. Det är högst personligt vilken typ av man eller kvinna man dras till.

På samma sätt som vi biologiskt befinner oss på en skala, gör vi det även när det gäller sexuell attraktion. Om vi tänker oss en skala, från 1 till 10, så skulle den som är 100 procent heterosexuell vara 10 på skalan och den som är 100  homosexuell vara 1 på skalan. De som hamnar på 5 är bisexuella.

FUNDERA PÅ Vilka av de fyra utgångspunkterna tror du vi ärvt och vilka är konstruerade och är möjliga att påverka?

• biologiskt kön • könsidentitet • könsroll • vem jag sexuellt attraheras av

35 35

4710793 Ring_inlaga.indd 35

2013-03-01 15.32

1och 2

De stora världsreligionerna presenteras utifrån ett återkommande mönster: • • • •

Grundtankar – ursprung Vardag och högtid Riktningar Uppgifter

De olika religionernas och livsåskådningarnas centrala budskap, etik och reflektion kring de stora livsfrågorna går som en röd tråd i boken.

RELIGION OCH SAMMANHANG 1 och 2

I den fjärde upplagan har det tillkommit två nyskrivna kapitel.

I ett introduktionskapitel resoneras kring vad kunskap är och vad som är verkligt, vad som utmärker en livsåskådning i relation till en livshållning. Även frågor om kultur, identitet, kön och sexualitet tas upp. Ett avslutande kapitel behandlar religionens relation till vetenskap.

RELIGION

OCH SAMMANHANG 1och 2 Börge Ring

RELIGION OCH SAMMANHANG

Börge Ring

Börge Ring

Best.nr 47-10793-3 Tryck.nr 47-10793-3

4710793ot.indd 1-3

2013-03-01 14.49