9789147093304

Bernt Gustavsson BERNT GUSTAVSSON

UTBILDNINGENS FÖRÄNDRADE VILLKOR

Boken Utbildningens förändrade villkor - nya perspektiv på kunskap, bildning och demokrati vill visa utbildningens mest grundläggande begrepp i ny belysning. Författaren granskar utifrån en rad tendenser i samhällsutvecklingen vad de centrala begreppen kunskap, bildning och demokrati innebär i dagens utbildningsretorik och praktik. Är det möjligt att fortsätta att hävda universella värden i eurocentrisk mening i en allt mer mångskiftande värld? Ska vi snarare se humanismens och demokratins värden som partikulära företeelser, inte angelägna eller nåbara för alla människor? Är det möjligt att fortsätta tala om utvecklade kunskapsdimensioner och bildningstankar förankrade i historien i en tid då teknik, ekonomi och globaliseringsprocesser ritar om vår världsbild och verklighet?

Med hjälp av samtida tänkare och forskare söker författaren en farbar väg mellan det universella och det partikulära. Utbildningens förändrade villkor måste innebära att mångfald och grundläggande mänskliga rättigheter är möjliga att förena.

Läsaren får följa med på en upptäcktsresa genom pedagogisk filosofi och genom samtiden, i sökandet efter en utbildning som lyckas försvara rättigheten till kunskap, bildning och demokrati för alla människor.

Utbildningens förändrade villkor - nya perspektiv på kunskap, bildning och demokrati riktar sig till studeranden inom lärarutbildningen och i pedagogik på avancerad nivå.

Bernt Gustavsson är professor i Pedagogik och demokrati vid Örebro universitet. Han är internationellt erfaren och har bedrivit forsknings- och utbildningsarbete främst i Sydafrika men även i USA och Latinamerika.

UTBILDNINGENS

Ä FÖRÄNDRADE VILLKOR nya perspektiv på kunskap, bildning och demokrati

Best.nr 47-09330-4 Tryck.nr 47-09330-4

utbildningens.indd 1

09-04-16 09.25.30

ISBN 978-91-47-09330-4 © 2009 Bernt Gustavsson och Liber AB

Redaktör: Carin Soussi-Engman Omslag: Lotta Rennéus Förläggare: Ulrika Lundquist Projektledare: Maria Emtell Produktion: Jürgen Borchert Ombrytning: ord & form, Karlstad Omslagsbild: Mary Square Images/Ulf Rennéus Första upplagan 1 Repro: Repro 8 AB, Nacka Tryck: Kina 2009

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner/universitet.

Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare.

Liber AB, 113 98 Stockholm tfn 08–690 90 00 www.liber.se kundservice tfn 08–690 93 30, fax 08–690 93 01 e-post: kundservice.liber@liber.se

Utbildningens_fo ra ndrade_villkor.indd 2

09-04-16 09.24.30

Innehåll Förord 6

Två centrala begrepp – det universella och det partikulära 8 Inledning 9

Kunskap, bildning och demokrati i en globaliserad värld 9 Utfärd och återkomst 12 1 Utgångspunkter 17

En globaliserad värld 17 Det universella (kosmopolitiska) och det partikulära 23 Det rätta och det goda 27 Utbildning för vem och till vad? 27 Ekonomins dominerande ställning 29 Informations- och kunskapssamhällets påverkan 30 Synen på kunskap – utbildning som politisk retorik 33 Frånvaron av de grundläggande begreppen för all utbildning 37 Sammanfattning 39 2 Kunskap – människans redskap 40

Kunskap som överlevnad och maktutövning 40 Västerländsk kunskap 42 Kunskapens tre former – episteme, techne, fronesis 43 Kunskap i svensk skola – en rännil i en flod 45 En internationell jämförelse 46 Lärares kunskap 47 Vetenskaplig kunskap – episteme 49 Upplysningens vetenskapsoptimism 50 Kant och det mänskligas upprättelse 51 Vetenskapens gräns i vetenskapsteorin 53 Vetenskaplig reduktionism – exemplet sjukdomar 56 3

Utbildningens_fo ra ndrade_villkor.indd 3

09-04-16 09.24.30

De två kulturerna och de nya allianserna 60 Människoburen kunskap 62 Praktisk yrkeskunskap – techne 74 Vad är teori och praktik? 75 Tyst kunskap som outsägbar 76 Tyst kunskap som bakgrundskunskap 78 Kunskap och lärande i gemenskaper 79 Praktisk klokhet – fronesis 81 Syfte, mening och handling 82 Att göra det lämpliga i en situation 83 Vad är mänsklig erfarenhet? 84 Berättelsen och den indirekta vägen till erfarenhet 85 Den fruktbara kombinationen av kunskaper 85 Kunskap och makt 88 Sammanfattning – kunskap som universell och partikulär 91 3 Bildning – ett begrepp med många dimensioner 96

Varför bildning just nu? 96 Bildning och utbildning – vad menar vi? 97 Bildningens syfte 99 Bildning och demokrati 100 Tre bildningstraditioner 103 Den klassiska bildningstanken 104 Liberal education 107 Bildning som utfärd och återkomst 109 Bildningstanken och berättelsen 114 Berättelsens funktion – mimesis 115 Den kritiska och skapande människan 117 Vad är kulturarv? 119 Humanism och bildning 124 Bildningstanken som ett tredje pedagogiskt alternativ 129 Sammanfattning – bildning som bro mellan det universella och det partikulära 132

4

Utbildningens_fo ra ndrade_villkor.indd 4

09-04-16 09.24.30

4 Demokrati – hur vi lever samman 136

Bildning och demokrati – kunskap och demokrati 136 Demokratins förutsättningar 140 Demokrati och etik 144 Demokratins nyckelbegrepp 151 Den västerländska demokratins rötter 155 A. Det universella spåret 164 Universella rättigheter och rättvisa 164 Kommunikativ demokrati 172 Mellan ideala samtal och livsberättelser 175 Det mångkulturella samhället och demokratin 175 B. Det partikulära spåret 177 Kommunitär demokrati 177 Radikal demokrati 180 Sammanfattning – demokrati som universell och partikulär 185 5 Avslutning 191

Marginaliserade begrepp 192 Hinder på vägen 194 Kritiken 195 Eurocentrismen 197 Alternativet 198 Värde, syfte och mening 200 Förbindelser mellan kunskap, bildning och demokrati 201 Öppenhet som bro mellan det partikulära och det universella 203 Länka samman det rätta och det goda – en demokratisk vision 207 Litteratur 210 Register 220

5

Utbildningens_fo ra ndrade_villkor.indd 5

09-04-16 09.24.30

Förord Den här boken är tänkt att användas i olika former av högskoleutbildningar. Främst är den inriktad mot lärarutbildning och mot fortbildning av lärare och andra som arbetar inom utbildningens och kulturens sektorer. Boken behandlar tre ständigt återkommande och grundläggande begrepp – kunskap, bildning och demokrati. Den är till stora delar skriven utifrån otillfredsställelsen över hur dessa begrepp behandlas i politik och i medier. Det förs inom humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning en internationell diskussion om dessa begrepp som går långt utöver den förståelse man kan få av dem i den diskussion som förs i Sverige. Särskilt gäller det utbildningens område, som även av journalister och intellektuella behandlas på ett ignorant sätt, eller inte alls. Detta lämnar utrymme för lättköpta och trendmässiga lösningar som utelämnar det mest väsentliga, nämligen den djupare förståelsen av vilken tillgång vi har till det mest grundläggande för all form av utbildning.

Boken är upplagd så att inledningen anger de väsentliga samhällsförändringar som skett och vilka konsekvenser de har för utbildning.

Det innefattar kritik av dominerande strömningar inom utbildningens politiska fält.

Bokens bärande begrepp, det universella och det partikulära, introduceras. Med det universella förstås det som är gemensamt mänskligt, mänskliga rättigheter och värden och kriterier för rättvisa. Med det partikulära förstås det särskilda i form av skilda identiteter och kulturella särarter. Relationen mellan det universella och det partikulära är särskilt intressant i förhållande till globalisering och utveckling av ett mångkulturellt samhälle.

I bokens andra kapitel behandlas begreppet kunskap. Den framställningen bygger på uppdelningen av kunskap i form av vetenskaplig kunskap, praktisk yrkeskunskap och praktisk klokhet. Ambitionen är att visa hur perspektivrikt begreppet kunskap är, som alternativ till olika försök att reducera kunskap till endast en vetenskap, eller en form av kunskap.

6

Utbildningens_fo ra ndrade_villkor.indd 6

09-04-16 09.24.30

Bokens tredje kapitel behandlar begreppet bildning. Här utgår jag ifrån de olika former som begreppet bildning förekommer i i dag och vilka traditioner de vilar på. Bildning som utfärd och återkomst tillsammans med berättelsens betydelse för bildning behandlas. Här problematiseras även vad vi kan mena med kulturellt arv, med humanism och vilken pedagogisk förståelse som bildningsbegreppet inrymmer.

Bokens fjärde kapitel behandlar begreppet demokrati i dess vidaste bemärkelse, hur det hänger samman med människosyn och etik. Därefter behandlas olika former av demokrati och synen på och diskussionen om demokrati runtom i världen. Förhållandet mellan rättigheter och etik, mellan det rätta och det goda beskrivs.

Boken avslutas med en sammanfattning av de begrepp som marginaliserats under rådande ordning och klimat. Förbindelserna mellan kunskap, bildning och demokrati behandlas och boken avslutas med en demokratisk vision som söker förena det universella och det partikulära.

En bok av det här slaget växer inte fram i ett vakuum. Boken har initierats av Liber förlag, närmare bestämt av Ulrika Lundquist, förläggare på förlaget. Tack Ulrika för din sprudlande entusiasm och uppmuntran, utan dig, ingen bok. Tack också redaktör Carin SoussiEngman för noggrann genomgång av manus, utan dig, inte samma slutprodukt. Dessutom vill jag tacka de högre seminarierna på Forskarskolan Demokratins villkor och på Pedagogiska institutionen, Örebro universitet. Enskilda personer jag särskilt vill tacka för värdefulla synpunkter på enskildheter i boken är Annika Alzén, Emma Arneback, Tomas Englund, Cecilia Eriksson, Erik Gustavsson, JanMagnus Jansson, Bosse Jonsson, Hans Lindahl, Henrik Nordvall, Sam Paldanius, Åsa Wedin och Moira von Wright.

Boken tillägnas min vän Svante Falck, en nutida Sokrates, och mitt barnbarn Linnea som hör framtiden till. Örebro i april 2009 Bernt Gustavsson 7

Utbildningens_fo ra ndrade_villkor.indd 7

09-04-16 09.24.31

Två centrala begrepp – det universella och det partikulära

Det universella och det partikulära är ord som används på högst olika sätt i olika sammanhang. Med det universella menar jag det som är allmänmänskligt, det som kan omfatta alla människor. Det universella har dock till stor del använts som liktydigt med det europeiska eller det västerländska, att de värden och rättigheter som formulerats i denna del av världen ska omfatta alla kulturer. De har uppfattats och använts som förtryckande instrument. Därför är jag noga med att i boken tala om en pluralistisk universalism eller universell universalism som omfattar alla kulturer. Den riktar sig då mot eurocentrism och andra centrismer. Det universella uttrycks oftast i termer av rättigheter och rättvisa, men även i form av värden.

Det partikulära står för det särskilda, för olikheter och skillnader mellan olika kulturer, identiteter och folk. Det partikulära kan uttryckas som gemenskaper som poängterar sin särart. Det kan också uttryckas som identiteter, ofta som försvar för minoriteters identiteter gentemot det som uppfattas som en förtryckande form av normalitet, som representeras av den västerländske, heterosexuelle, vite mannen.

Det universella uttrycks ofta som det rätta och det partikulära som det goda. Det rätta betecknas då som det moraliska och det goda som det etiska. Det rätta och det moraliska betecknar då det som kan anses gemensamt för alla människor, medan det goda och det etiska uttrycks olika av olika människor och grupper.

I boken strävar jag efter att presentera och beskriva olika ståndpunkter om kunskap, bildning och demokrati i termer av det universella och det partikulära, vilket är den vanliga skiljelinjen i dagens diskussion. De forskare och tänkare som försöker hitta broar mellan dessa båda ståndpunkter och finna en lösning på detta problem ges större plats i boken.

8

Utbildningens_fo ra ndrade_villkor.indd 8

09-04-16 09.24.31

Inledning I vår tid är världsmedborgaren en människa som tar upp nutidens stora och brännande globala problem för att bidra till lösningar som är till gagn för hela mänskligheten. Därför skulle man kunna tro att denna gestalt skulle vara det överordnade målet för alla bildnings- och utbildningsinstitutioner i landet. Men så förhåller det sig långtifrån.

Peter Kemp, Världsmedborgaren: Politisk och pedagogisk filosofi för det 21 århundradet (2005), s. 17

Kunskap, bildning och demokrati i en globaliserad värld

D

EN HÄR BOKEN handlar om olika perspektiv på tre områden och begrepp som är centrala för all utbildning och pedagogik – kunskap, bildning och demokrati. Varför skriver man en sådan bok? Ett av många svar är att dessa tre begrepp är viktiga att förstå innebörden av, särskilt om man arbetar med utbildning och utbildningsfrågor på olika sätt. Samtidigt är två av dessa områden, bildning och kunskap, styvmoderligt behandlade i litteraturen, såväl inom pedagogik som inom andra ämnen. Demokrati finns företrätt i pedagogisk forskning men är underordnat i den utbildningspolitik som bedrivs. Så är det med dessa tre grundläggande begrepp. Avståndet mellan den kunskap som finns och den politik som bedrivs är gigantiskt.

En strävan i boken är att försöka ge en så bred och rik bild som möjligt av hur diskussionen ter sig inom dessa tre områden. Det går inte att ge någon fullständig översikt eller karta över den, därtill är den alltför rik och omfattande. Strävan är att försöka berika diskussionen om utbildning och pedagogik som i Sverige är jämförelsevis begränsad, särskilt om man ser till den massmediala och politiska diskussion som förs. Den är också starkt begränsad till EU och den politik som förs i Europa.

9

Utbildningens_fo ra ndrade_villkor.indd 9

09-04-16 09.24.31

Boken ägnar till större delen uppmärksamhet åt olika möjligheter som står till buds, möjligheter som finns i internationell litteratur som vi bara ser en mycket begränsad del av i Sverige. Tidigare har jag skrivit några böcker om kunskap och bildning, men här söker jag vidga perspektiven. Jag försöker att tänka in centrala samhällsförändringar som har skett och som vi är djupt involverade i, främst globaliseringen och framväxten av ett mångkulturellt samhälle. Men även den enorma reducering av människa, kunskap och utbildning som sker, till enbart ekonomi eller ett instrument för effektiv utveckling. Utbildningens humanistiska och demokratiska dimensioner som historiskt sett är centrala som motivering till utbildning blir alltmer marginaliserade.

Begrepp som kunskap, bildning och demokrati är inte en gång för alla och evigt bestämda till sina betydelser. Innebörden av dem skiftar över tid och bestäms till stor del av vilket samhälle de är en del av och förändras i. I det allmänna medvetandet och såsom vi kan avläsa dem i media och politik är de alltför begränsat tolkade och använda. Det är till nackdel för det allra viktigaste i all utbildning och pedagogik, det fruktbara och berikande, att det man lär sig ska ha personlig betydelse och vara bra för det samhälle vi vill leva i.

I det syftet söker jag mig till sådant som jag har funnit fruktbart och med den avsikten förhåller jag mig också kritisk till sådant som begränsar, förminskar och reducerar det mänskligt möjliga.

Det grundläggande problemet i all utbildning och i allt vi lär oss, rör förhållandet mellan det vi redan känner till, det vi är hemma i – och det okända, det vi ännu inte känner till.

När vi lär oss något nytt och vidgar våra horisonter, så gör vi det med utgångspunkt i det redan kända. Detta problem kan beskrivas i termer av kunskap. Vi skaffar oss eller skapar kunskap genom mötet mellan det bekanta och det obekanta. Det kan också beskrivas i termer av bildning. En i dag av många omskriven tanke om bildning är att vi bildar oss genom att det främmande och annorlunda införlivas i vår tidigare bild av världen. Så växer världen, vår bild av den, tillsammans med oss själva. Så sett är vår förståelse av världen likty-

10

Utbildningens_fo ra ndrade_villkor.indd 10

09-04-16 09.24.31

dig med förståelsen av oss själva. Vi förstår oss själva bättre genom att söka förstå den värld vi lever i.1 Som individer söker vi vår egen självständiga uppfattning. Men vi lever också i olika typer av gemenskaper och i ett samhälle som både är lokalt, nationellt och globalt. Dessa gemenskaper präglar vår kunskap och förståelse och ger oss olika uppfattningar om vad det innebär att leva i ett gott samhälle tillsammans med andra. Därför är frågan om demokrati i vid mening en central del av all utbildning.

Så kan vi tänka om hur vi lär oss och utvecklas som människor i vårt alldagliga liv. Men vad händer med oss när vi hamnar i olika former av utbildning? De bygger oftast på ett formaliserat system i vilket studierna är bestämda på förhand och man har att anpassa sig efter de institutionella förutsättningar som råder.

Inte desto mindre behöver man reflektera över de grundläggande frågor som rör människans utveckling ur ett bredare perspektiv.

Mina utgångspunkter för den här boken är humanistiska och demokratiska. Det är värdeladdade begrepp som det finns många olika uppfattningar om. Avsikten är att ge en perspektivrik bild av dem för att ge en orientering i den diskussion som förs. Men det är ingen fullständig karta över terrängen jag ger, utan ett urval som är väsentligt för de frågor som står i centrum – om kunskap, bildning och demokrati. Det antyder också en möjlig väg att på ett nytt sätt återge betydelsen av dem, att tänka om dem i relation till en förändrad värld.

Många skulle genast hänföra bildning till en humanism av klassiskt slag och demokrati som något skilt från humanismen. Ambitionen är att visa att det i dag inte behöver förhålla sig så. Det finns starka samband mellan hur vi ser på kunskap, bildning och demokrati.

1 Se Gustavsson, B. Bildning i vår tid: Om bildningens möjligheter och villkor i det moderna samhället (1996).

11

Utbildningens_fo ra ndrade_villkor.indd 11

09-04-16 09.24.31

Utfärd och återkomst

Det finns ett antal filosofer och forskare från olika tider som reflekterat kring kunskap, bildning och demokrati. Vad betyder dessa ord egentligen och vad innebär de i det praktiska arbetet? Har orden förlorat sin betydelse och tagits som gisslan i en skolpolitisk debatt utan markkänning hos lärare och elever? Jag försöker fånga dessa begrepp och deras humanistiska och demokratiska värden och på så sätt hindra att de töms på sina meningsbärande och fruktbara betydelser.

Att resa innebär att finnas någonstans vid en punkt, en plats som man bryter upp ifrån för att göra nya upptäckter. Det vi börjar i är något vi känner oss hemma i och identifierar oss med. Det vi gör när vi reser är att utöka våra erfarenheter och vidga våra horisonter, att fara ut i det okända, det vi ännu inte känner till. Det är utfärden. En betydelse av ordet ”erfarenhet” är just att fara ut och upptäcka världen. Att fara ut innebär att öppna sig för nya erfarenheter, att erfara nytt. Vad som ligger i den mänskliga erfarenheten är att införliva det vi mött i vår tidigare erfarenhet, att återvända till det tidigare bekanta, men nu tolkat och förstått på ett nytt och annorlunda sätt.

Berättelsen om utfärd och återkomst är ständigt återkommande i människors berättelser om sina liv, gestaltat i litteraturen och i sagor och sägner världen över. Det är just hur vi ska se på rörelsen av utfärd och återkomst som en stor del av berättelserna och litteraturen handlar om. Kanske behöver man ibland göra sig själv främmande för det till synes bekanta för att kunna upptäcka något nytt? Kanske är hemkomsten omöjlig för en kosmopolitisk människa? Hemlösheten och att förbli i landsflykt är ett faktum för många människor.2 Men sedd som bilder och berättelser är tanken om utfärd och återkomst rik på möjligheter, att kunna betrakta världen på ett nytt sätt, utifrån det vi redan känner till. Det finns både i verkligheten och i litteraturen olika typer av resenärer; vagabonden som ständigt reser, nomaden som aldrig kommer tillbaka, kosmopoliten som är hemma överallt och ingenstans.

2

År 2000 beräknades dessa vara ca 175 miljoner. Benhabib, S., s. 5 (2004).

12

Utbildningens_fo ra ndrade_villkor.indd 12

09-04-16 09.24.31

Vi kan på det sättet tala om kunskap som ett oändligt äventyr människan är inbegripen i, om bildning som en ständig resa, en rörelse av utfärd och återkomst som aldrig tar slut. Denna drift att ständigt drivas till ny kunskap bygger på nyfikenhet och insikten att världen är så rik att vi aldrig kommer till något slut eller någon slutgiltig kunskap. Den som sätter sig ned och säger att ”nu är jag bildad” eller tror att hon nått fullständig kunskap, har utsatt sig för en självmotsägelse, därför att bildning och kunskap aldrig har något slut. Nyfikenheten och intresset är de främsta drivkrafterna för kunskap och bildning, egenskaper som sällan uppmärksammas i utbildningssammanhang.

Nyfikenhet bygger på förmågan till undran, något som ligger nära förundran inför tillvarons rikedom. Men vad är intresse och hur skapas det? Ett av flera sätt att uttrycka det är i förhållandet mellan det som är hemvant och det som är främmande. Det hemvanda kan göras till ett spännande äventyr och det som är avlägset och främmande kan göras mer hemtamt.3 KUNSKAP OCH DEMOKRATI I ETT GLOBALT PERSPEKTIV

Utfärd och återkomst är sålunda ett sätt att se på kunskap och bildning, framställt på en mängd olika sätt i nutida filosofi och vetenskap.

Den berättar om hur vi kan se på våra liv, hur vi uppfattar, varseblir världen och hur språket är konstruerat. Här finns också en tanke som är bärande för bokens problem, förhållandet mellan det lokala och det globala, oss själva och världen, det partikulära och det universella.

Sett i det perspektivet vet alla att vi lever på en gemensam glob, samtidigt som vi har våra hemvister på olika platser. Den glob vi bor på snurrar kring sin axel genom årmiljonerna i ett universum som till större delen är okänt. Detta universum och den jord vi delar kan vi benämna det universella.

Genom att människor lever på olika platser och vid olika tidpunkter kommer vi att tolka och förstå den värld vi lever i på olika sätt.

3

Så har Liedman, S.-E. uttryckt det , s. 28 (2001).

13

Utbildningens_fo ra ndrade_villkor.indd 13

09-04-16 09.24.31

Platserna och tidpunkterna är olika och bygger på skillnader. Detta kan vi kalla det partikulära.

Förhållandet mellan dem ställer frågan när det gäller kunskap, vad som är universellt och vad som är partikulärt. Är kunskap allmängiltigt sann och i så fall vilken kunskap? Är kunskap bestämd av sociala och historiska förhållanden och i så fall vilken kunskap? Är bildning i den form vi talar om den, utfärd och återkomst, universell, mänskligt allmängiltig? Är bildning alltid partikulär, till för endast en grupp människor och i så fall i vilken mening?

Dessa frågor leder oss in i frågan om demokratins innebörder. Är demokrati som styrelse - och livsform gemensamt giltig för alla människor? Vad menar vi i så fall med demokrati? Finns det värden och rättigheter som vi kan beteckna som universellt giltiga? Vem bestämmer i så fall det? Eller är demokrati endast något för den västliga världen, det norra halvklotet, den rika världen som tvingas på det södra halvklotet, eller den fattiga världen?

Vi som lever i västvärlden lever i en värld som i tilltagande grad präglas av informationsteknik, medialisering och globalisering. Ekonomins och teknologins betydelse ökar inom varje område, liksom medias makt över vår världsbild. En omvälvande förändring sker samtidigt av utbildningssystem och skola, och därmed en markant förändring av själva synsättet på, inte bara kunskap och demokrati, utan även på människa och samhälle. Vi ställs inför problem som rör miljö, hälsa och överlevnad som inte kan lösas enbart lokalt eller nationellt. Samtidigt får vi genom det mångkulturella samhället allt större delar av världen inpå oss. Dominerande uppfattningar kolliderar med kritiska och oppositionella mot den rådande ordningen.

Det som kallas antiglobaliseringsrörelsen är emot en form av globalisering men för en annan. Det blir därmed allt svårare att orientera sig i floran av olika uppfattningar, ideologier och divergerande synsätt.

Samtidigt lever människor i andra delar av världen under helt andra livsvillkor. Många lever i fattigdom, brist på skolgång och under svåra sociala omständigheter med hälsoproblem och politiskt förtryck. Det som kallas globalisering i ekonomisk mening ger vin14

Utbildningens_fo ra ndrade_villkor.indd 14

09-04-16 09.24.31

ning för ett fåtal i fattiga länder. De som lever på ”marginalen av marginalen”, ute i slumområden, är berörda endast genom att drivas ännu längre ut. Kunskap om dessa förhållanden ingår i en vidgad föreställning om bildning som är globalt rotad. Tanken om medborgarskap kommer att sträcka sig från det lokala och nationella till en diskussion om världsmedborgaren.

HUR VI TALAR OM UTBILDNING OCH KUNSKAP

I det här inledande kapitlet ska vi kritiskt undersöka föreställningar, utsagor och beskrivningar om utbildning och skola som kan betraktas som hinder eller villkor för människor att komma till sin fulla rätt, både som individer, som kollektiv och för god samhällsutveckling. Dessa synsätt och beskrivningar rör sig för det mesta på ett något abstrakt plan. Vi kan avläsa dem i politiska dokument och utbildningsideologier som finns i den internationella litteraturen, särskilt inom ekonomiska sammanslutningar och organisationer som OECD och EU. Dessa dokument är långt ifrån betydelselösa för den utformning som själva utbildningssystemet får. Sättet att tala om utbildning och kunskap har stor makt genom att det påverkar beslutsfattare och högre instanser även på nationell, regional och lokal nivå. Just i detta skede, under 2000-talets första decennium är dessa ideologier och beskrivningar särskilt inflytelserika, även om de funnits under en längre tid. Den kritik jag riktar mot dessa tendenser i samtiden är att de riskerar att krympa, eller reducera människa, kunskap och utbildning, eller att göra dem till ett medel för en effektiv utveckling som vi saknar kritisk distans till.

För några år sedan kom det ut en bok i den engelsktalande världen som utifrån en kritik av abstrakta mål sökte formulera vilken kunskap som krävs för att arbeta på ett konstruktivt sätt på basplanet i skolan.

Boken framhåller ett kunskapsbegrepp som har blivit alltmer betydelsefullt i utvecklingen, praktisk klokhet, eller praktiskt omdöme.4 Den förhåller sig kritisk till formuleringen av abstrakta mål som är svåra att relatera till en svår och komplicerad verklighet på basplanet.

4

Dunne, J. (1993).

15

Utbildningens_fo ra ndrade_villkor.indd 15

09-04-16 09.24.31

Målen tillhör en abstrakt värld, som beskrivs i policydokuments gemensamma mål. Den sinnliga värld som består av verkliga människor som arbetar efter skiftande behov och förutsättningar, inställda i sociala och kulturella sammanhang kan beskrivas på ett helt annat sätt. De ideala målen övergår efter en tid till krav på resultat och effektivitet. De vackra formuleringarna visar sig ha bakomliggande motiv. Alltmer kommer utbildningens och skolans värld att präglas av en uppdelning mellan dem som formulerar program och mål på den politiska och organisatoriska arenan, och lärare och elever som står i en helt annan konkret och alltmer komplex verklighet. Detta har pågått länge och bemötts med olika typer av motreaktioner.

En följd av den policy som produceras och den utbildningspolitik som förs är att de mest grundläggande begrepp som är betydelsefulla för att göra utbildning meningsfull, har fått en underordnad och undanskymd roll. De begrepp som används för styrningen av verksamheten, som mål, effektivitet och kvalitet, blir till sist innehållslösa och leder till att de som arbetar på fältet får ägna en allt större del av sin tid åt rent organisatoriska och administrativa ärenden. Det leder till att kärnan i undervisning och utbildning får en alltmer underordnad roll. De mest grundläggande begreppen för förståelse av arbetets innebörd, perspektiven på verktygen för arbetet förvandlas till ytliga trender, politisk retorik. De blir handlagda av det medialt gångbara, presenterat som ”sunt förnuft” eller underhållning.

16

Utbildningens_fo ra ndrade_villkor.indd 16

09-04-16 09.24.31

1 Utgångspunkter Kampen mellan europeisk universalism och universell universalism är den centrala ideologiska striden i dagens värld, och dess utgång kommer på ett avgörande sätt att påverka utformningen av det världssystem som väntas uppstå inom de kommande tjugofem till femtio åren.

Immanuel Wallerstein, Europeisk universalism: Om maktens retorik (2006), s. 15.

En globaliserad värld

I

EN VEDERTAGEN MENING kan globalisering sägas ha långvariga historiska rötter. Den sköljer över världen i en våg med början på 1500-talet när Västeuropa koloniserar andra kontinenter, och i ytterligare en våg när moderniteten, industrialiseringen och den politiska demokratins växer fram i Europa på 1800-talet. Globalisering i den meningen har kolonialistiska och imperialistiska rötter, ofta med förödande konsekvenser för de folk som koloniserades.

Den ekonomiska formen av globaliseringen fortsätter i vår tid i form av de stora företagens globala etablering och utnyttjande av arbetskraft i och från fattiga länder. På det sättet utgör globaliseringen ett fortsatt västerländskt förtryck av framför allt Afrika, Latinamerika och delar av Asien. I civilisationens namn har vad som betraktats som underlägsna kulturer koloniserats och exploaterats.

Den engelske historikern Immanuel Wallerstein har i sina verk beskrivit hur det västerländska världssystemet bretts ut över jordklotet, en historisk utveckling som fortfarande pågår, men med andra förtecken än de tidigare koloniala.5 Efter avkoloniseringen som började efter andra världskriget genomgick många länder en frigörelse från det politiska förtrycket och blev självständiga nationer. En folkomflyttning från den tidigare koloniserade världen till västvärl-

5

Wallerstein, I. (1974).

17

Utbildningens_fo ra ndrade_villkor.indd 17

09-04-16 09.24.31

den ägde rum. Detta är grundvalen för det framväxande samhälle som antingen kan kallas det mångkulturella eller det globaliserade samhället. Globaliseringen förstås på olika sätt utifrån olika vetenskaper. Ska man förstå den i alla dess dimensioner måste man vara öppen för olika vetenskapliga perspektiv och söka synteser tvärsöver de olika grenarna av vetenskap.

Globalisering kan så beskrivas som en ensidig exploatering från rika länder gentemot fattiga länder, så kallad McDonaldisering.

Föreställningen om McDonaldisering utgår från att snabbmatsrestauranger alltmer dominerar världens matutbud, med USA som drivande och med alltmer makt. Det innebär inte så mycket att det finns McDonaldsrestauranger överallt, som att de regler med vilka de styrs sprider sig. McDonald’s är framgångsrikt därför att man har snabb service, en billig, förutsägbar, kalkylerbar produkt och stark kontroll av arbetare och kunder, främst genom användningen av teknik.6 Globalisering kan å andra sidan också beskrivas som en kombination av homogenisering och fragmentisering, eller att globalisering går hand i hand med det lokalas och regionalas ökande betydelse.

Här finns många olika uppfattningar om vad det innebär. Om vi ser till vad forskare och skribenter är någorlunda överens om och vad som är kontroversiellt kan man säga följande: Man är överens om att globaliseringen drivs av teknologiska förändringar som informationsteknik, kommunikationer och media, om att globaliseringen innebär regionalisering med omvandling av nationalstaterna och att den är ojämn eller ojämlik. Vad man inte är överens om är om globaliseringen huvudsakligen är ekonomisk eller innefattar fler dimensioner, om den är långvarig eller kortvarig, om den är något mer än retorik, om den drivs av nyliberal kapitalism och om den är möjlig att styra eller hantera.

Ett politiskt initiativ som arbetar mot den nyliberala globaliseringen är ”World Social Forum” som håller årliga konferenser i glo-

6

Min beskrivning utgår till stor del här från Nederveen Pieterse, J. (2004).

18

Utbildningens_fo ra ndrade_villkor.indd 18

09-04-16 09.24.31

bal skala och främst riktar in sig mot den nyliberala ekonomin och politiken och eftersträvar demokratisering genom sociala rörelser.7 Samtidigt som det finns ett påtagligt konfliktperspektiv i de olika tolkningar vi ser av globaliseringen, så finns det också en återkommande dröm om globen som en och odelbar, styrd av en världsregering i vilken alla folk lever i fredlig samexistens. I den meningen finns universella enhetssträvanden som går utöver den ensidigt nyliberala formen av globalisering.8 Det universella brukar kritiseras för att vara uttryck för ”centrism”: man ritar världskartan utifrån sin egen synvinkel. Den vanligaste är eurocentrismen. Det innebär att det alltid finns en hierarkisk tanke inbyggd, en ojämlikhet, eller en exkludering av stora delar av världens folk från det universellt universella.

Ser man till de enorma folkomflyttningar som skett, så äger en homogenisering rum, som samtidigt innebär ökat fokus på identiteter och motsättningar mellan olika befolkningsgrupper. Det har inneburit att globalisering och kulturers möten i vid mening har kommit att blir alltmer intressant när det gäller de teman som är centrala här: kunskap, bildning och demokrati.

PARTIKULÄRA STÅNDPUNKTER

Mot det västerländska förtrycket har det kommit att formuleras ståndpunkter som hävdar de förtryckta kulturernas särart, och människors rätt att utvecklas utifrån sina egna kulturella och sociala traditioner. Flera av dessa ståndpunkter kan med en samlingsbeteckning beskrivas som ett hävdande av det partikulära, det särskilda, uttryckt i form av olikheter och skillnader. Detta hävdas främst mot den maktutövning som består i att införliva alla människor i den västerländska kulturens mönster. Det partikulära kommer då att betyda att alla kulturer, inklusive den västerländska, som gjort sig till tolk för eller gjort anspråk på det universella, är partikulära.

7 Se Nordvall, H., avhandling (2007).

8 Den drömmen utgår som vi ska se från Kants skrift Om den eviga freden (1795, 2004).

19

Utbildningens_fo ra ndrade_villkor.indd 19

09-04-16 09.24.31

Partikulära ståndpunkter kan formuleras på olika sätt. Man kan hävda det lokala eller regionala mot det globala. Vi kan urskilja ett antal tankeriktningar som formulerats. En sådan är den kommunitära uppfattning som hävdar det särskilda med olika nationer eller gemenskaper som bär sina egna traditioner, sitt språk och sin religion. Den har växt fram som en uppfattning, först på den amerikanska kontinenten. Här uttrycks det partikulära som den egna eller särskilda kultur man tillhör dess rätt till sina traditioner och kulturella uttryck. Mot en sådan uppfattning har andra hävdat att ingen gemenskap eller tradition står för sig själv och är isolerad i ett mångkulturellt samhälle. Kulturer eller sociala grupper utvecklas i förhållande till varandra, både i dialog och i konflikt. En central del av den samtida diskussionen om demokrati handlar om detta problem, hur människor med olika kulturella eller sociala bakgrunder kan förstå och kommunicera med varandra.

Vi kan så avläsa diskussionen om globaliseringens innebörder och konsekvenser som olika och motsägande föreställningar. En andra sådan föreställning är ”civilisationernas kamp”, eller Clash of Civilizations, vilket innebär att olika civilisationer, benämnda i termer av religioner står som slutna och i konflikt med varandra. Enkelt uttryckt är det Europas kristendom, arabvärldens islam och Asiens hinduismbuddhism som är de bärande religionerna. År 1998 publicerades en bok i USA med titeln The Clash of Civilizations and the Remaking of World Order. Författaren, amerikanen Samuel Huntington, beskriver världen som uppdelad i främst tre civilisationer som kolliderar med varandra, den västerländska, den asiatiska och den arabiska. På bokens omslag finns ett kors, den muslimska halvmånen och yin- och yangsymbolen. Det blir en beskrivning av världen som religionernas krig med varandra som man strategiskt måste utgå ifrån för att hantera konflikterna i världen.

KRITISK REFLEKTION OCH IDENTITETSPOLITIK

Mot en sådan beskrivning har det gjorts många invändningar. Den amerikanska filosofen Martha C. Nussbaum gav nio år därefter ut boken The Clash Within – Democracy, Religious Violence and India’s 20

Utbildningens_fo ra ndrade_villkor.indd 20

09-04-16 09.24.31

Future. Här beskriver hon hur den hinduiska högern i Indien angripit muslimer, främst muslimska kvinnor, som skändats medvetet i blodiga massakrer. The Clash Within står för att de konflikter Huntington beskriver som ett krig mellan civilisationer, äger rum inom dessa och ofta med omvända förtecken än de vi är vana vid i västerländska massmedier. Denna konflikt finns därtill inom varje människa, som har att ta etisk ställning till huruvida hon eller han är beredd att bygga ett samhälle med tolerans för olikheter, något helt annat än det Huntington beskriver. Nussbaum kritiserade också på ett tidigt stadium en konservativ kommunitär uppfattning när det gäller synen på kvinnor och andra raser än den vita. Det konservativa uppvisar en förkärlek för slutna traditionella gemenskaper som familjen, kyrkan, församlingen, nationen. Den egna gemenskapen uppfattas som den enda sanna, vilket inte ligger långt från en fundamentalistisk uppfattning.

Hon formulerar därmed också behovet av att bygga upp en kritiskt reflekterande inställning, inte minst till den egna kulturen, en av utbildningens främsta uppgifter i ett mångkulturellt och massmedialt samhälle.

En form av partikulär uppfattning tar i högre grad sin utgångspunkt i människors identitet och rätten till den egna identiteten. En särskild politisk uppfattning som kallas identitetspolitik har växt fram som hävdar särarten och rätten till särart.9 Den har postmoderna rötter och använder ofta den franske filosofen Michel Foucault och hans maktbegrepp som referens. Makt utövas av det som betecknar sig som det normala, upprättat av en norm, vilket marginaliserar andra identiteter. På så vis kan förtrycket av människor formuleras i termer av klass, ras, kön, etnicitet och sexualitet.

9

För en beskrivning se Jonsson, S. (1993).

21

Utbildningens_fo ra ndrade_villkor.indd 21

09-04-16 09.24.32

HYBRIDISERINGTANKEN

En uppfattning som går utöver dessa partikulära brukar kallas ”hybridisering”.10 Det innebär att mediala och kulturella uttryck blandas och att människor bär på föränderliga identiteter utan fasta gränser. Hybridiseringstanken har två sidor. Den uppfattas som destabiliserande i förhållande till tidigare fastställda kategorier och identiteter. Men den kan även uppfattas som enhetsskapande på ett nytt sätt. Ur en sammansmältning av två enheter uppstår en ny enhet som kan verka lika stabil som de ursprungliga.

Hybridisering innebär i det perspektivet bland annat att människor och platser inte kan placeras in i fastställda kategorier. Går vi på en marknad eller musikgala ser vi människor från många olika platser, samlade på en plats som säljer och spelar musik från hela världen. Vi läser författare som har sin bakgrund i andra kulturer och vi lyssnar på musik som blandar olika kulturella uttryck. Allt detta innebär att det vore improduktivt att enbart hålla fast vid och stänga om det redan kända, om en svensk eller västerländsk kultur.

Det intressanta med det är att det öppnar för att se alla de tre fält som beskrivs i boken i ett bredare och mer mångfaldigt perspektiv.

Det är just med tanke på dessa omvälvningar som tanken om kunskap, bildning och demokrati behöver vidgas och förstås på ett vidare sätt. Vår förståelse av dessa begrepp har västerländska utgångspunkter, samtliga kan ses ha sina rötter i den grekiska antiken, Europas kulturella vagga. Det som sker i dag är en utveckling av dessa traditioner, som öppnar dem för en dialog med andra kulturer.

De forskare och filosofer som inspirerat mig mest i detta arbete är de som har dubbla tillhörigheter, eller som har djupare kontakt med både en västerländsk och en annan tradition. Dessa personer bidrar till att vi kan vidga tanken om kunskap, bildning och demokrati och avläsa de förändringar som dessa begrepp genomgår utifrån insikten att vi lever i en alltmer globaliserad värld.

10 Begreppet har växt fram i Birminghamskolan och används av olika forskare, se Young, R. D. (1996).

22

Utbildningens_fo ra ndrade_villkor.indd 22

09-04-16 09.24.32

För att fullfölja ambitionen om verklig globalisering genom kulturers jämlika möten behövs mer djupgående kunskaper om andra kulturer än dem jag har. Här få vi nöja oss med att se hur våra egna kunskapstraditioner förändras i och med att världen förändras.

Det filosofiska synsätt som ligger till grund för boken är resan, rörelsen av utfärd och återkomst, ett i vid mening tolkande-förstående, hermeneutiskt synsätt, som utgår från det egna, men som är öppet för det främmande och annorlunda. Det innebär att våra identiteter ständigt förändras genom mötet med något annat än det egna.

Det universella (kosmopolitiska) och det partikulära

Frågan om förhållandet mellan det universella och det partikulära härrör från det faktum att vi som människor är varandra lika och på samma gång även olika. Det som förenar oss är att vara likvärdiga delar av ett och samma släkte, samtidigt som vi lever under olika och ojämlika förhållanden. Därmed har vi olika former av förståelse av den värld vi delar. Vi förstår kunskap på olika sätt, hur vi på bästa sätt ska leva samman i ett samhälle och vilka principer som ska gälla för att styra det.

Det universella kan sägas stå för det allmängiltiga, det som gäller alla människor alltid och överallt. Det partikulära står för det olikartade, alla skillnader som präglar oss och därmed olika utformningar av de gemenskaper och samhällen vi lever i. På så sätt är frågan om det universella och det partikulära ständigt närvarande.

Den har länge funnits som en grundfråga i vetenskap och filosofi, men frågan har fått ny aktualitet i framväxten av ett alltmer globaliserat och mångkulturellt samhälle. Under några decennier har det partikulära varit det mest dominerande, särskilt i form av att olika ”kulturer” och grupper gjort sig gällande gentemot den västerländska dominansen. Det har skett med olika utgångspunkter. Men under senare år har alltfler kommit att söka något nytt i själva relationen mellan det universella och det partikulära.

23

Utbildningens_fo ra ndrade_villkor.indd 23

09-04-16 09.24.32

Bernt Gustavsson BERNT GUSTAVSSON

UTBILDNINGENS FÖRÄNDRADE VILLKOR

Boken Utbildningens förändrade villkor - nya perspektiv på kunskap, bildning och demokrati vill visa utbildningens mest grundläggande begrepp i ny belysning. Författaren granskar utifrån en rad tendenser i samhällsutvecklingen vad de centrala begreppen kunskap, bildning och demokrati innebär i dagens utbildningsretorik och praktik. Är det möjligt att fortsätta att hävda universella värden i eurocentrisk mening i en allt mer mångskiftande värld? Ska vi snarare se humanismens och demokratins värden som partikulära företeelser, inte angelägna eller nåbara för alla människor? Är det möjligt att fortsätta tala om utvecklade kunskapsdimensioner och bildningstankar förankrade i historien i en tid då teknik, ekonomi och globaliseringsprocesser ritar om vår världsbild och verklighet?

Med hjälp av samtida tänkare och forskare söker författaren en farbar väg mellan det universella och det partikulära. Utbildningens förändrade villkor måste innebära att mångfald och grundläggande mänskliga rättigheter är möjliga att förena.

Läsaren får följa med på en upptäcktsresa genom pedagogisk filosofi och genom samtiden, i sökandet efter en utbildning som lyckas försvara rättigheten till kunskap, bildning och demokrati för alla människor.

Utbildningens förändrade villkor - nya perspektiv på kunskap, bildning och demokrati riktar sig till studeranden inom lärarutbildningen och i pedagogik på avancerad nivå.

Bernt Gustavsson är professor i Pedagogik och demokrati vid Örebro universitet. Han är internationellt erfaren och har bedrivit forsknings- och utbildningsarbete främst i Sydafrika men även i USA och Latinamerika.

UTBILDNINGENS

Ä FÖRÄNDRADE VILLKOR nya perspektiv på kunskap, bildning och demokrati

Best.nr 47-09330-4 Tryck.nr 47-09330-4

utbildningens.indd 1

09-04-16 09.25.30