9789170274350

BENGT HEINESTAM

är en praktisk handbok för alla som i sin yrkesutövning kommer i kontakt med likvidation av aktiebolag. Boken förklarar utförligt och med praktiska exempel bestämmelserna för likvidation och hur frivillig likvidation genomförs.

UR INNEHÅLLET

• Utbetalningsförbud • Utlåningsförbud • Minskning av aktiekapital • Förvärv av egna aktier • Tvångslikvidation • Kontrollbalansräkning • Aktieägartillskott • Frivillig likvidation • Registrering av likvidation • Likvidatorns roll och uppgifter • Bokföring • Årsredovisning • Utskiftning och slutredovisning • Revision • Skatteregler • Deklaration • Konkurs som avslutats med överskott • Partshabilitet

FÖRFATTAREN

Bengt Heinestam är legitimerad redovisnings­konsult.

Han har under lång tid varit verksam som likv­idator och har stor praktisk erfarenhet av att genomföra likvidationer.

– KUNSKAPSFÖRETAGET FÖR FÖRETAGSKUNSKAP –

www.blinfo.se

Bengt Heinestam LIKVIDATION

LIKVIDATION

BENGT HEINESTAM

LIKVIDATION Praktisk handbok för aktiebolag Fjärde upplagan TREDJE UPPLAGAN

Likvidation Praktisk handbok fĂśr aktiebolag av Bengt Heinestam

Fjärde upplagan

Du som har köpt boken på annat sätt än direkt genom oss, hör av dig till förlaget så får du vår kundtidning KundBLadet utan kostnad.

Björn Lundén Information AB Box 84, 820 64 Näsviken.

Tel: 0650-54 14 00. Fax: 0650-54 14 01 E-post: info@blinfo.se. Hemsida: www.blinfo.se.

Copyright författarna och Björn Lundén Information AB 2005.

Omslag och sättning av Anki Wallner, Björn Lundén Information AB. Teckensnittet är New Century Schoolbook, Franklin Gothic och Helvetica. Brödtexten är tryckt i 10 punkters teckengrad med 12 punkters kägel.

Denna upplaga av boken är tryckt i 1 500 exemplar hos MediaPrint i Uddevalla.

Bokens inlaga är tryckt på MunkenPrint 90g. Omslaget är tryckt på Chromocard 240g. MediaPrint trycker på miljövänligt papper och använder miljövänliga kemikalier och rengöringsmedel. Allt skärspill och överblivet papper går till returpapper.

Fjärde upplagan, september 2005.

ISBN 91-7027-435-5

Innehåll Förkortningar. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .7 Om boken . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .8 Inledning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .10 Avveckling av aktiebolag . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .13 Aktiebolagets egna kapital . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 22 Koncernbegreppet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .26 Utbetalningsförbudet. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .32 Utlåningsförbudet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .40 Minskning av aktiekapitalet och reservfonden . . . . . . . . . . . . . . . . . 44 Förvärv av egna aktier . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .46 Tvångslikvidation . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .49 Kontrollbalansräkning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .66 Aktieägartillskott. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .75 Frivillig likvidation . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .82 Likvidationen registreras . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 87 Likvidatorns roll och uppgifter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 96 Bokföring . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .110 Årsredovisning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .113 Utskiftning och slutredovisning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 122 Revision . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .126 Skatteregler . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .133 Deklaration. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .140 Speciella situationer . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .142

Bilagor . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .147 Bilaga 1. Likvidatorns kompetens. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 148 Bilaga 2. Bolagsverkets blankett Frivillig likvidation 832 . . . . . 149 Bilaga 3. Bolagsverkets blankett Likvidatorsuppdrag 806 . . . . . 153 Bilaga 4. Bolagsverkets blankett Intresseanmälan 804 . . . . . . . 154 Bilaga 5. Bolagsverkets beslut . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 156 Bilaga 6. Bolagsverkets registeruppgift likvidation . . . . . . . . . . 157 Bilaga 7. Bolagsverkets blankett Okända borgenärer 833 . . . . . 159 Bilaga 8. Bolagsverkets beslut om kallelse . . . . . . . . . . . . . . . . . 161 Bilaga 9. Bolagsverkets underrättelse om kallelse . . . . . . . . . . . 162 Bilaga 10. Bolagsverkets underrättelse om bevakning . . . . . . . . 163 Bilaga 11. Bolagsverkets blankett Slutredovisning 807 . . . . . . . 164 Bilaga 12. Bolagsverkets registeruppgift upplöst bolag . . . . . . . 165 Bilaga 13. Bolagsverkets blankett Likvidatorsersättning 802 . . 167 Bilaga 14. Bolagsverkets blankett Likvidatorsersättning 803 . . 169 Bilaga 16. Årsredovisning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 181 Bilaga 17. Förseningsavgift för bolagen i likvidation . . . . . . . . . 187 Bilaga 18. Slutredovisning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 189 Bilaga 19. ABL 25 kap Likvidation och konkurs . . . . . . . . . . . . . 196 Bilaga 20. ABL 29 kap skadestånd . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 205 Bilaga 21. Utdrag ur aktiebolagsförordning. . . . . . . . . . . . . . . . . 207 Bilaga 22. Förordning (2000:306) om ersättning av allmänna medel till likvidatorer . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 209 Bilaga 21. Lag (1981:131) om kallelse på okända borgenärer . . 210 Bilaga 24. 10§ konkursförordningen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 212 Bilaga 25. Korsreferens (konkordans) Likvidationsbestämelser . 213 Litteraturförteckning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .214 Förteckning över hemsidor . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 215

Sökordsregister. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .217

Förkortningar ABL

Aktiebolagslagen

BrB

Brottsbalken

BFL

Bokföringslagen

BFN

Bokföringsnämnden

BFNAR

Bokföringsnämndens allmänna råd

FAR

Föreningen Auktoriserade Revisorer

FRL

Förmånsrättslagen

IL

Inkomstskattelagen

KonkL

Konkurslagen

KBR

Kontrollblansräkning

LAS

Lagen (1992:80) om anställningsskydd

MVSL

Mervärdesskattelagen 1994:200

NJA

Nytt juridiskt arkiv, avd I

RR

Redovisningsrådets rekommendationer

RH

Rättsfall från hovrätterna

RÅ

Regeringsrättens årsbok

SFS

Svensk författningssamling

SOU

Statens offentliga utredningar

SRN

Skatterättsnämnden

URA

Redovisningsrådets akutgrupps uttalanden

VD

Verkställande direktör

ÅRL

Årsredovisningslagen

7

Om boken I samband med den stora skattereformen togs utskiftningsskatten bort. Sedan dess är det ekonomiskt försvarbart att avveckla även små aktiebolag genom frivillig likvidation. Likvidation är ett tryggt sätt att avveckla ett aktiebolag när en verksamhet avvecklas, till skillnad från en försäljning av själva bolaget, dvs. bolagets samtliga aktier. En sådan försäljning av ett aktiebolag är alltid förenad med en risk.

Ordet likvidation sammankopplas ofta med obestånd och konkurs trots att det avser helt andra saker. Reglerna för likvidation innehåller en frivillig form som ska användas när aktieägarna på eget initiativ vill avveckla ett aktiebolag. Utskiftningsskatten som tidigare utgick gjorde att frivillig likvidation som avvecklingsform inte gick att använda i praktiken. Så är det inte längre utan likvidation är i många fall den klart bästa avvecklingsformen för ett aktiebolag.

Detta gör att efterfrågan på dessa tjänster har ökat men också att frågeställningarna kring vilka regler som gäller blivit fler. Frågorna handlar om allt från hur det rent praktiskt går till att registrera en likvidation, till frågor kring skattekonsekvenser, redovisningsfrågor, hur upprättar man utskiftnings- och slutredovisningshandlingar och vad som händer om några okända fordringsägare dyker upp etc.

För den som ska genomföra en likvidation är frågorna många. Det har dock inte funnits mycket hjälp att få. Det har inte skrivits speciellt mycket om frivillig likvidation. Dessutom har uppdraget att få vara likvidator i bolag i allmänhet varit förbehållet advokater ingående i kretsen av konkursförvaltare.

Denna bok är skriven för dig som genom ditt yrke kommer i kontakt med frågor kring likvidation, men även för dig som är företagsledare och har funderingar kring avveckling av ditt aktiebolag. Min ambition är att ge dig kunskap om vilka konsekvenser som blir till följd av en likvidation men även att du ska kunna använda dig av boken för att praktiskt kunna genomföra en likvidation.

Jag behandlar även reglerna om tvångslikvidation utförligt vad gäller styrelseansvar, kontrollbalansräkning och aktieägartillskott.

Det här är den fjärde upplagan av denna bok och jag är tacksam för förslag till förbättringar och utökningar till nästa upplaga.

8

Om boken Jag vill rikta ett speciellt tack till advokat Hans Elliot vid Advokatfirman Glimstedt i Göteborg, som bidragit med kloka synpunkter under arbetets gång.

Du når mig på telefon 090-872 16 60, per post på adress Faktum, Box 40, 904 02 Umeå, via fax 090-12 05 70 eller e-post bengt.heinestam@ faktum.se. Du är också välkommen att höra av dig om du har frågor kring likvidationer eller andra typer av bolagsärenden.

Umeå i september 2005 Bengt Heinestam

9

Inledning Bokens avgränsning Syftet med denna bok är att ge dig kunskap om vilka konsekvenser en likvidation får och att du ska kunna använda boken som en handbok när du ska genomföra en likvidation. Jag redogör också för regelverket kring skyddet av det egna kapitalet, likvidationsplikt, kontrollbalansräkning och personligt ansvar i aktiebolag.

Boken kan även läsas av dig som är intresserad av att fördjupa dig i ämnet eller av dig som driver verksamhet i aktiebolagsform och funderar på hur du på bästa och billigaste sätt kan avveckla din verksamhet.

Boken handlar om likvidation av aktiebolag. Boken tar upp frivillig likvidation och tvångslikvidation. Jag tar också upp andra avvecklingsformer som fusion samt försäljning av bolagets aktier genom en så kallad skalbolagsaffär.

Likvidation av kommanditbolag, handelsbolag, stiftelser och ekonomiska föreningar behandlar jag inte i denna bok. En del av de bestämmelser jag går igenom är i och för sig likartade vid likvidationer i dessa företagsformer men ryms inte inom ramen för denna framställning.

Lagtext Min ambition har varit att du inte ska behöva slå i lagtext annat än som fördjupning. Är du juridiskt intresserad eller vill fördjupa dig i ämnet så har jag gjort hänvisningar till berörda lagrum efter respektive stycke.

Från och med den 1 januari 2006 börjar en ny aktiebolagslag att gälla.

Bestämmelserna om likvidation är i stort sett oförändrade i den nya lagen, men samtliga paragrafer har fått en ny numrering.

Jag har medvetet valt att inte använda benämningen den nya aktiebolagslagen när jag hänvisar eftersom det är lätt att en sådan beteckning förvillar läsaren, då även den gamla aktiebolagslagen kallades den nya aktiebolagslagen när den var ny. Jag skriver istället den lagstiftning som gäller från och med den 1 januari 2006.

10

Inledning När jag hänvisar till ABL anger jag den paragraf som gäller från och med den 1 januari 2006, men anger samtidigt den gamla bestämmelsens paragraf inom parentes.

För att underlätta för läsaren har jag som bilaga 25 lagt en korsreferens, en så kallad konkordans, mellan paragraferna i 13 kapitlet i dess lydelse före den 1 januari 2006 och 25 kapitlet i dess lydelse från och med detta datum.

I slutet av boken finns dessutom en litteraturförteckning om du vill läsa mer i ämnet, samt en förteckning över hemsidor som kan vara av intresse för dig som är likvidator.

Förkortningar I boken använder jag en del förkortningar. Exempelvis skriver jag ÅRL istället för Årsredovisningslagen. Likaså använder jag förkortningar när jag hänvisar till lagtext. Första gången jag förkortar ett ord i boken skriver jag ut ordet i klartext och anger förkortningen inom parentes. En sammanställning över förkortningarna finner du i början av boken.

Benämningar I boken skriver jag ofta om likvidatorn. För att göra texten lättare att läsa kallar jag likvidatorn för han eller honom. Likvidatorn kan naturligtvis lika gärna vara en kvinna.

I den tidigare lagstiftningen användes termen ”träda i likvidation”.

I den nuvarande lagstiftningen har denna term ersatts av begreppet ”gå i likvidation”. Skattelagstiftningen använder alltjämnt den gamla termen. Begreppen är synonyma vilket betyder att jag menar samma sak oavsett om jag skriver ”träda i likvidation” eller ”gå i likvidation”.

Disposition När man ska genomföra en frivillig likvidation ställs man inför flera frågeställningar:

• • • • • • • •

vilka handlingar måste upprättas? hur registreras likvidationen? får jag välja likvidator? vad gör likvidatorn? hur ska utskiftnings- och slutredovisningshandlingar se ut? hur ska bolagets redovisning skötas under likvidationen? hur ska likvidationen redovisas i bolagens bokföring? vilka skattemässiga konsekvenser innebär likvidationen?

De första sex frågeställningarna regleras av civilrättsliga regler vilka främst återfinns i Aktiebolagslagen (ABL) och Aktiebolagsförordningen. Den sjunde frågan, om redovisningen, styrs av Bokförings11

Inledning lagen (BFL), Årsredovisningslagen (ÅRL), Bokföringsnämndens uttalanden och Redovisningsrådets rekommendationer. Den sista frågan, om de skattemässiga konsekvenserna, återfinns bland annat i Inkomstskattelagen (IL).

I ett inledande kapitel tar jag upp de avvecklingsformer som står till buds. Vid avveckling av aktiebolag är det viktigt att känna till de skyddsregler som finns för aktiebolagets egna kapital. Jag beskriver de viktigaste reglerna i kapitlen om utbetalningsförbudet, utlåningsförbudet, förvärv av egna aktier, minskning av aktiekapitalet och reservfonden, samt i kapitlet om förvärv av egna aktier. Därefter behandlar jag utförligt reglerna för tvångslikvidation följt av ett kapitel om värdering i kontrollbalansräkning och ett kapitel om aktieägartillskott.

Därefter följer ett kapitel som behandlar frivillig likvidation och ett kapitel som tar upp hur du upprättar de handlingar som behövs för att registrera en likvidation. I de kapitel som följer därefter behandlar jag likvidatorns roll och ansvar, bokföring, årsredovisning, revision, skatteregler, deklaration samt utskiftnings- och slutredovisning.

Slutligen kommer ett kapitel som behandlar speciella situationer.

Kapitlet behandlar konkurser som avslutas med överskott, avbrytande av likvidation, konkurs i likvidationsbolag samt vad som händer när okända borgenärer ger in krav mot bolaget efter det att likvidationen avslutats.

12

Avveckling av aktiebolag Historik Ett aktiebolag bildas i allmänhet för att bedriva verksamhet under obegränsad tid. Regelverket för aktiebolag är därför främst inriktat på bolagets bildande och drift samt på att skydda dem som lånar ut pengar eller säljer varor eller tjänster på kredit till bolaget.

Regelverket för aktiebolagets avveckling är däremot mer begränsat.

Bestämmelserna om likvidation av aktiebolag t ex omfattar endast ett kapitel av totalt 26 kapitel i aktiebolagslagen.

Fram till början av 1990-talet användes i stort sett endast två sätt att avveckla aktiebolag, konkurs eller försäljning av samtliga aktier i bolaget. Övriga avvecklingsformer var förenade med utskiftningsskatt vilken gjorde dem olönsamma att använda.

När en företagare ville avveckla sin verksamhet hade företagaren följaktligen bara två avvecklingsformer att välja mellan. Fanns det inte tillräckligt med tillgångar för att betala bolagets skulder försatte han det i konkurs. Översteg däremot tillgångarna bolagets skulder kunde han avyttra tillgångarna och betala skulderna. Därefter sålde han samtliga aktier i bolaget som ett ”skalbolag” till någon som skulle starta en verksamhet och behövde ett aktiebolag.

Den nya ägaren ändrade sedan styrelse och firma, dvs företagsnamn, i bolaget och sedan kunde han börja bedriva sin nystartade verksamhet i det gamla bolaget.

Detta förfaringssätt medförde att det i början av 1990-talet fortfarande fanns många aktiva bolag som funnits ända sedan inledningen av 1900-talet. Dessa bolag kan ha haft många olika ägare och firmor under årens lopp.

Det äldsta bolag som jag känner till i mina hemtrakter registrerades redan den 15 februari 1897 i Vindelns kommun. Ett sådant bolag har ett lågt organisationsnummer vilket brukar vara eftertraktat av vissa köpare.

13

Avveckling av aktiebolag Ett bolags organisationsnummer består av 10 siffror, t ex 556227-2509.

De tre första visar att de är ett aktiebolag och den sista siffran är enbart en kontrollsiffra. Tar du bort dessa får du 227 250 vilket anger att det är det tvåhundratjugosjutusentvåhundrafemtionde bolaget som registrerats hos Bolagsverket.

Enbart med hjälp av organisationsnumret kan du på så sätt avgöra ungefär hur gammalt ett aktiebolag är.

Bolaget från 1897 var det 232:a som registrerades i Sverige. När detta skrivs har Bolagsverket passerat 648 000 i antal registreringar.

När utskiftningsskatten togs bort i samband med skattereformen i början av 1990-talet blev de avvecklingsformer som finns i aktiebolagslagen (ABL), dvs likvidation och fusion, intressanta att använda.

Detta välkomnades inte minst av Bolagsverket. För första gången under hela 1900-talet började det totala antalet registrerade aktiebolag att minska.

Avvecklingsformer Det finns flera sätt att avveckla verksamheten i ett aktiebolag:

• • • • •

likvidation fusion fission (delning av aktiebolag) konkurs skalbolagsaffär.

I detta kapitel tar jag upp de viktigaste av de bestämmelser som reglerar dessa avvecklingsformer.

Bestämmelser för likvidation Likvidation regleras civilrättsligt främst i följande lagstiftning: 1. Aktiebolagslagen (ABL) (2005:551), 25 (13) kapitlet 2. Bankaktiebolagslagen (1987:618), 10 kapitlet 3. Sparbankslagen (1987:619), 6 kapitlet 4. Föreningsbankslagen (1987:620), 9 kapitlet 5. Lagen (1986:667) om ekonomiska föreningar, 11 kapitlet 6. Lagen (1980:1182) om handelsbolag och enkla bolag, 2 kapitlet.

I denna bok begränsar jag mig till att gå igenom frivillig likvidation och tvångslikvidation av aktiebolag.

En del av de bestämmelser jag tar upp kan tillämpas analogt på närbesläktade avvecklingar. Exempelvis är likvidationsreglerna för en ekonomisk förening och likvidationsreglerna för ett aktiebolag likartade.

14

Avveckling av aktiebolag Vad är en likvidation?

Ett aktiebolag kan upplösas genom likvidation. Det går ut på att bolagets tillgångar avyttras, alla skulder betalas och att den överskjutande behållningen fördelas bland aktieägarna. Likvidation kan göras på frivillig väg genom ett bolagsstämmobeslut (frivillig likvidation). I vissa fall kan bolaget genom lag eller annan bestämmelse tvingas att gå i likvidation (tvångslikvidation).

Ett grundläggande krav i en likvidation är att alla fordringsägarna ska få betalt innan likvidationen avslutas. Bestämmelserna för likvidation innehåller därför noggranna regler för hur detta ska gå till. Ansvaret för detta har en likvidator. Denne utses i allmänhet av Bolagsverket. Endast personer som är lämpliga för uppdraget kan utses.

Avveckling genom likvidation Så snart ett aktiebolag ska avvecklas genom likvidation ska en likvidator utses. Likvidatorn ska svara för allt arbete med likvidationen.

Det ingår i likvidatorns uppgifter att

• informera alla kända och okända personer som lånat ut pengar till • • • •

bolaget sälja alla tillgångar betala alla skulder upprätta utskiftnings- och redovisningshandlingar verkställa utskiftning ut kvarvarande pengar till aktieägarna.

Bestämmelser för fusion Fusion betyder sammansmältning eller sammanslagning. I civilrättslig bemärkelse är fusion en sammanslagning av två eller flera bolag eller föreningar, till en juridisk person. De olika fusionsformerna regleras civilrättsligt i främst följande lagstiftning: 1. Aktiebolagslagen (ABL) (2005:551), 23 (14) kapitlet 2. Lagen (1973:1150), om samfällighetsföreningar, 57 § f 3. Bankaktiebolagslagen (1987:618), 11 kapitlet 4. Sparbankslagen (1987:619), 7 kapitlet 5. Föreningsbankslagen (1987:620), 10 kapitlet 6. Lagen (1986:667) om ekonomiska föreningar, 12 kapitlet Vad är en fusion?

Med fusion menas att samtliga tillgångar och skulder i ett bolag övertas av ett annat bolag (det övertagande bolaget) och att det förstnämnda bolaget (det överlåtande bolaget) upplöses utan likvidation.

När fusionen är genomförd har samtliga av det överlåtande bolagets rättigheter och skyldigheter övergått till det övertagande bolaget.

15

Avveckling av aktiebolag Då även bolagets skulder övergår till en ny ägare innebär en fusion att fordringsägarna måste skyddas. Fusionen får inte medföra att risken för att fordringsägarna ska förlora sina fordringar ökar.

Av den anledningen innehåller lagstiftningen detaljerade föreskrifter om hur en fusion ska gå till. Vidare är ett grundläggande krav att fordringsägarna ska få vetskap om fusionen innan den får genomföras.

Lagrum: ABL 25 (13) kap

Fusionsformer Aktiebolagslagen skiljer på två sorters fusioner:

• kombination och • absorption.

Med kombination menas att två eller flera bolag, bildar en nytt, övertagande bolag. Bolagen kombineras i det nya övertagande bolaget.

Med absorption menas att ett eller flera bolag överlåts till ett befintligt, övertagande bolag. Överlåtande bolag absorberas av (går upp i, sammansmälter med) det övertagande bolaget. Absorption kan göras på två sätt:

• av ägarmässigt oberoende bolag och • av helägda dotterbolag och moderbolag.

Vi får sammantaget tre olika fusionsformer:

• kombination • absorption av ägarmässigt oberoende bolag • absorption av helägt dotterbolag.

När jag i fortsättningen enbart skriver absorption syftar jag på absorption av ägarmässigt oberoende bolag. I annat fall skriver jag absorption av helägt dotterbolag.

Av de tre fusionsformerna är den vanligaste fusionsformen ”absorption av helägt dotterbolag” som används mest i praktiken. De övriga fusionsformerna medförde tidigare uttagsbeskattning vilken gjorde dem ointressanta att använda. Numera är alla fusionsformer befriade från uttagsbeskattning, varför antalet fusioner genom kombination och absorption ökar.

Ett alternativt och snarlikt tillvägagångssätt, som används när två jämbördiga och av varandra ägarmässigt oberoende företag ska gå samman, är att det ena företaget köper det andra. Betalning för köpet görs genom en apportemission, dvs betalning för de köpta aktierna görs genom att nya aktier i det köpande bolaget ges ut.

16

Avveckling av aktiebolag Efter köpet äger de båda ägargrupperna ett likvärdigt antal aktier i det köpande bolaget med det köpta bolaget som dotterbolag. I nästa steg genomförs en fusion där dotterbolaget går upp i moderbolaget.

Absorption av helägt dotterbolag torde numera kallas för en 23:28 fusion (tidigare kallades den för 14:22 fusion), efter den bestämmelse i aktiebolagslagen där den omnämns.

Avveckling genom fusion Den 1 januari 1995 ändrades reglerna för fusion radikalt för att anpassas reglerna till det regelsystem som gäller inom EU. De nya reglerna är i vissa avseenden enklare och i andra avseenden svårare att tillämpa än de tidigare. Reglerna är enklare på det sätt att Bolagsverket övertagit all hantering av fusioner. Tidigare skulle både Bolagsverket och tingsrätten engageras i en fusion. Däremot är de nya reglerna administrativt krångligare.

De nya reglerna går ut på att de bolag som ska gå samman upprättar ett fusionsavtal som har formen av en fusionsplan. Fusionsplanen ska godkännas av bolagets styrelse, borgenärer och av registreringsmyndigheten (Bolagsverket).

I den lagstiftning som gäller från och med den 1 januari 2006 förenklas reglerna ytterligare för absorption av helägt dotterbolag. I de fall när fusionsplanen har undertecknats av samtliga aktieägare, behöver inte fusionsplanen registreras och kungöras. Den behöver heller inte behandlas av en bolagsstämma.

Fusion genom absorption Reglerna om fusion mellan andra bolag än mellan ett moderbolag och dess helägda dotterbolag, har sina rötter i bestämmelserna om likvidation. Av bestämmelserna framgår att även ett bolag som gått i likvidation kan gå upp i ett annat bolag genom fusion, förutsatt att skiftet av bolagets tillgångar inte påbörjats. Det övertagande bolaget får däremot inte vara i likvidation då detta innebär att inga andra åtgärder får vidtas i bolaget än sådana som syftar till att avveckla bolaget.

En nyhet i de bestämmelser som infördes med verkan från och med den 1 januari 1995 är att en fusion kan göras med flera överlåtande bolag samtidigt.

Vid fusion genom absorption behöver det övertagande och det överlåtande bolaget inte ha något ägarsamband. Betalning till aktieägarna i det överlåtande bolaget kan göras genom aktier i det övertagande bolaget. Utöver aktier i det övertagande bolaget får betalning även göras med pengar. Görs betalning på något annat sätt är överlåtelsen inte en fusion enligt ABL och överlåtelsen måste då kallas för något annat än fusion.

17

Avveckling av aktiebolag Av detta följer att en fusion kan göras så att ett moderbolag går upp i sitt dotterbolag, förutsatt att aktieägarna i moderbolaget får aktier i dotterbolaget och eventuellt i kombination med pengar.

Lagrum: ABL 26:1 (14:1)

Fusion genom kombination Reglerna för fusion genom kombination är i princip samstämmiga med de för fusion genom absorption. Skillnaden är att det i kombinationsfallet krävs att det finns två eller flera övertagande bolag som tillsammans bildar ett nytt bolag, som i sin tur blir det övertagande bolaget i vilket bolagen går upp. Även enligt denna fusionsform kan betalningen för aktierna i de överlåtande bolagen göras genom aktier i det övertagande bolaget och med pengar.

Lagrum: ABL 26:1 (14:1)

Fusion genom absorption av helägt dotterbolag Reglerna om fusion av ett moderbolag och dess helägda dotterbolag är betydligt enklare och mindre detaljerade än reglerna för absorption och kombination. Anledningen till detta är att moderbolaget redan innan fusionen äger samtliga aktier i dotterbolaget och härigenom äger dotterbolagets nettoförmögenhet. Genom att bolagen har ett så nära samband med varandra innebär fusionen egentligen endast en omstrukturering av bolagens tillgångar och skulder.

Någon betalning för aktierna i dotterbolaget behöver inte göras i denna fusionsform eftersom moderbolagets aktier i dotterbolaget, genom fusionen, ersätts av dotterbolagets nettoförmögenhet.

Lagrum: ABL 26:28 (14:22)

Bestämmelser för fission Fission betyder klyvning eller delning. I civilrättslig bemärkelse är fission en delning av en juridisk person. Regler för fission har funnit i skattelagstiftningen sedan ett par år tillbaka. I och med att den nya lagstiftningen i ABL införs från och med den 1 januari 2006 får vi även civilrättsliga regler för fission. I aktiebolagslagen används begreppet delning av aktiebolag istället för ordet fission. I skattelagstiftningen kallas det alltjämnt för fission.

Vad är en delning av ett aktiebolag?

Med delning av ett aktiebolag menas att tillgångar och skulder i ett bolag (överlåtande bolag) övertas av ett eller flera andra aktiebolag (övertagande bolag). Delningen kan ske utan att det överlåtande bolaget upplöses eller genom att det överlåtande bolaget upplöses utan likvidation. När delningen är genomförd har den överlåtna 18

Avveckling av aktiebolag delen av bolagets rättigheter och skyldigheter övergått till det övertagande bolaget eller de övertagande bolagen.

Eftersom även en del eller alla av bolagets skulder övergår till en ny ägare innebär en delning att fordringsägarna måste skyddas.

Delningen får inte medföra att risken för att fordringsägarna ska förlora sina fordringar ökar. Av den anledningen innehåller lagstiftningen detaljerade föreskrifter om hur en delning ska gå till. Vidare är ett grundläggande krav att fordringsägarna ska få vetskap om delningen innan den får genomföras.

Lagrum: ABL 24 kap

Former för delning av aktiebolag Aktiebolagslagen skiljer på två sorters delning av aktiebolag:

• Det överlåtande bolagets samtliga tillgångar och skulder övertas av två eller flera andra bolag, varvid det överlåtande bolaget upplöses utan likvidation.

• En del av det överlåtande bolagets tillgångar och skulder övertas av ett eller flera andra bolag utan att det överlåtande bolaget upplöses. Övertagande bolag kan antingen vara redan bildade aktiebolag eller aktiebolag som nybildas genom delningen.

Aktieägarna i det överlåtande bolaget kan ersättas genom pengar eller genom att få aktier i det eller de övertagande bolagen.

Avveckling genom delning Det bolag som ska delas och det eller de övertagande bolagen upprättar en delningsplan. Delningsplanen ska godkännas av bolagets styrelse, borgenärer och av Bolagsverket. Vidare ska den behandlas av en bolagsstämma i det överlåtande bolaget.

Bestämmelser för konkurs Konkurs i aktiebolag regleras civilrättsligt främst av följande lagstiftning: 1. Konkurslagen (1987:622) (KonkL).

2. Förmånsrättslagen (1970:979) (FRL) 3. Aktiebolagslagen (2005:551), 25 (13) kapitlet Vad är en konkurs?

När ett aktiebolag eller annan person är på obestånd ska denne försättas i konkurs. Med obestånd (insolvens) menas att bolaget inte rätteligen kan betala sina skulder och att denna oförmåga inte endast är tillfällig. Ett bolag kan försättas i konkurs efter begäran av dess styrelse eller från någon som har en fordran på bolaget.

En begäran om att ett bolag ska försättas i konkurs ska skickas till den tingsrätt där bolaget har sitt säte (hemort).

19

Avveckling av aktiebolag Avveckling genom konkurs En konkursansökan prövas alltid av tingsrätten. Beslutar tingsrätten att bolaget ska försättas i konkurs utser tingsrätten även en konkursförvaltare.

Konkursförvaltarens uppgift är att realisera alla tillgångar i bolaget och omvandla dem till pengar. De pengar som flyter in delas sedan ut till bolagets fordringsägare efter en särskild rangordning som regleras av förmånsrättslagen.

När samtliga medel är fördelade avlägger konkursförvaltaren en slutredovisning och därefter avslutas konkursen. En konkurs är avslutad

• i konkurser med utdelning; när tingsrätten fastställt utdelningsförslaget

• i konurser utan utdelning; när avskrivningsbeslutet vinner laga kraft.

När konkursen är avslutad är bolaget upplöst.

Skalbolagsaffär En skalbolagsaffär (eller vinstbolagsaffär som den också kallas) innebär att företagsledaren säljer bolagets tillgångar och betalar bolagets skulder. Kvar blir ett så kallat skalbolag som bara består av pengar. Därefter säljer han samtliga aktier i bolaget.

En skalbolagsaffär är i allmänhet det enklaste sättet att avveckla ett aktiebolag. Säljaren får betalt på en gång och ansvaret för bolaget övergår direkt på köparen.

Tyvärr är det inte alltid så lätt att sälja aktierna i ett ”begagnat” bolag. Även om det finns en köpare så är en försäljning av samtliga aktier i bolaget inte helt riskfri för säljaren. Köparen ställer i allmänhet krav på en garanti som går ut på att om några okända skulder dyker upp efter köpet, som hör till tiden före, så ska säljaren betala dessa.

Detta innebär att säljaren går i borgen för alla okända skulder som bolaget kan ha. Det kan t ex vara att en taxering underkänts och bolaget påförs en kvarskatt som ingen räknat med.

Dessutom finns alltid risken för att det är en oseriös köpare som aldrig bryr sig om att registrera en ny styrelse. Istället tömmer han bolaget på dess likvida medel och lämnar sedan bolaget åt sitt öde.

Köparen drabbas då av onödiga obehag när myndigheterna börjar granska vad som hänt.

Vid alla skalbolagsaffärer är det viktigt att kontrollera att köparen är seriös. Köpeavtalet bör alltid upprättas av en advokat eller någon annan sakkunnig person. Vidare måste säljaren alltid kontrollera att köparen verkligen registrerar en ny styrelse i bolaget hos Bolagsverket.

20

Avveckling av aktiebolag För att säljaren inte ska riskera att beskattas för en eventuell kapitalvinst vid försäljningen i inkomstslaget näringsverksamhet (=hög skatt) måste säljaren försäkra sig om att köparen eller någon annan ser till att bolaget lämnar en skalbolagsdeklaration inom föreskriven tid till skattemyndigheten, samt att, om skattemyndigheten begär det, köparen eller bolaget ställer erforderlig säkerhet för den obetalda skatten i bolaget till skattemyndigheten.

Avveckling med efterföljande likvidation I dag finns det ett antal företag vars affärsidé är att köpa in samtliga aktier i vilande aktiebolag för att sedan avveckla dem genom frivillig likvidation. Genom att anlita ett sådant företag minskar du risken för att köparen plundrar bolaget.

Rör det sig om ett seriöst företag ombesörjer de att bolaget avlämnar skalbolagsdeklaration och ställer erforderlig säkerhet för bolagets skatter.

Koncerner och aktiebolagets egna kapital I kommande kapitel tar jag i tur och ordning upp de viktigaste bestämmelserna kring koncerner, koncernredovisning och aktiebolagets egna kapital (nettoförmögenhet). Är du kunnig i dessa områden kan du antingen läsa kapitlen som en repetition eller hoppa över dem. I annat fall är det viktigt att du läser dessa kapitel före övriga kapitel i boken.

I de övriga kapitlen utgår jag från att du känner till de begrepp som tas upp i kapitlen Koncerner och Aktiebolagets egna kapital.

21

Aktiebolagets egna kapital Bakgrund När du står i begrepp att genomföra en likvidation eller på annat sätt avveckla ett aktiebolag, behöver du inte bara känna till de formella reglerna för själva avvecklingen. Du måste även ha kännedom om de skyddsregler som finns för aktiebolagets egna kapital. I de kommande kapitlen går jag igenom de viktigaste av dessa skyddsregler.

Jag inleder med lite terminologi.

Person- och kapitalassociationer Man brukar dela in de företagsformer som finns i två grupper:

• personassociationer • kapitalassociationer.

Med personassociationer menas att det råder förmögenhetsgemenskap mellan företaget och ägaren. Exempel på personassociationer är handelsbolag och kommanditbolag där företagsägarna personligen ansvarar för företagets förpliktelser.

I företagsformer som är kapitalassociationer har förmögenhetssambandet mellan företaget och företagsägaren begränsats. Exempel på kapitalassociationer är aktiebolag och ekonomiska föreningar.

Ett aktiebolags delägare ansvarar inte personligen för bolagets förpliktelser. Detta innebär att aktieägarnas ansvar begränsas till det kapital de investerat i bolagets aktier. I ett nystartat bolag motsvaras detta normalt av aktiekapitalet.

Då ingen människa är personligt ansvarig för ett aktiebolags åtaganden (vissa undantag finns dock, se längre fram), innehåller aktiebolagslagen (ABL) en mängd regler som ska skydda dem som gör affärer med ett aktiebolag.

Ekonomiska begrepp När man talar om ett aktiebolags ekonomiska situation brukar man skilja mellan två begrepp:

• sufficiens/insufficiens och • solvens/insolvens.

22

Aktiebolagets egna kapital Med sufficiens menas ett bolags finansiella ställning, dvs förhållandet mellan bolagets tillgångar och skulder. Ett bolag är insufficient när dess skulder överstiger dess tillgångar. Ett insufficient bolag har ingen nettoförmögenhet och saknar därför eget kapital. Ett annat uttryck för detta är att bolaget har ett negativt eget kapital.

Aktiebolagslagens tvångslikvidationsregler har bolagets sufficiens som utgångspunkt.

Med solvens menas bolagets framtida betalningsförmåga. Ett bolag är insolvent när det inte kan betala sina skulder i den takt de förfaller till betalning och när denna oförmåga inte bara är tillfällig. Ett insolvent företag är på obestånd. Ett företag som är på obestånd ska normalt begäras i konkurs.

Konkurslagens regler om när ett bolag ska försättas i konkurs har bolagets solvens som utgångspunkt.

Ett aktiebolag har tillgångar som består av 100 000 kr i bankmedel och 100 000 kr i varulager. Bolagets skulder består av leverantörsskulder på 10 000 kr och ett långfristigt banklån på 240 000 kr. Bolaget har inga problem att betala sina skulder när de förfaller eftersom bankmedlen överstiger leverantörsskulderna. Bolaget är alltså solvent.

Däremot har bolaget ett negativt eget kapital på 50 000 kr (100 000 kr + 100 000 kr – 10 000 kr – 240 000 kr). Bolaget är därför insufficient och faller då under det regelverk som rör tvångslikvidation.

Lagrum: ABL 25:13 (13:12), KonkL 1:2

Den kritiska gränsen I ett nystartat aktiebolag uppgår det egna kapitalet till 100 000 kr eller mer. Vid startögonblicket i ett aktiebolag med 100 000 kr i aktiekapital består tillgångarna i allmänhet av en bankräkning på 100 000 kr samtidigt som skulderna är noll kronor.

Reglerna om tvångslikvidation, som jag redogör för i kapitlet om tvångslikvidation, föreskriver att styrelsen ska agera så snart det finns skäl att anta att det egna kapitalet understiger aktiekapitalet med mer än 50%. Denna gräns brukar även kallas för den kritiska gränsen.

I ett aktiebolag med 100 000 kr i aktiekapital är 50 000 kr den kritiska gränsen och åtgärder måste vidtas så snart denna gräns underskrids eller befaras underskridas.

Kvotvärde I den tidigare aktiebolagslagen hade varje aktie alltid ett nominellt belopp. I ett aktiebolag med 100 000 kr i aktiekapital och där det fanns 1 000 utgivna aktier var aktiens nominella belopp 100 kr.

23

Aktiebolagets egna kapital I den lagstiftning som gäller från och med den 1 januari 2006 har man tagit bort begreppet nominellt belopp. Begreppet är till viss del överflödigt då nominellt belopp ändå är aktiekapitalet dividerat med antalet utgivna aktier.

När man gör en emission (höjer aktiekapitalet) i ett bolag med befintliga aktier får betalningen för de nya aktierna inte understiga vad som betalats för de gamla aktierna. Vidare behöver man veta varje akties andel i aktiekapitalet när det finns flera aktier i ett bolag, vilket som bekant är normalfallet i de flesta aktiebolag. Jag har ännu inte stött på något aktiebolag som bara har en enda aktie, trots att det är fullt möjligt.

För att tillgodose dessa behov införs begreppet kvotvärde i den nya lagstiftningen. En akties andel i aktiekapitalet utgör aktiens kvotvärde.

Ett aktiebolag har ett aktiekapital om 100 000 kr. Aktiekapitalet är fördelat på 1 000 aktier. Varje akties andel av aktiekapitalet är 1/1 000. Kvotvärdet blir därmed 100 000 * 1/1000 dvs 100 kr.

I den tidigare lagstiftningen hade bolagets aktier med samma förutsättningar haft ett nominellt belopp om 100 kr, då 1 000 aktier * 100 kr ger aktiekapitalet om 100 000 kr.

Lagrum: ABL 1:6

Publika och privata aktiebolag Ett aktiebolag är alltid ett privat aktiebolag eller ett publikt aktiebolag.

Ett privat aktiebolag riktar sig mot en mindre krets av aktieägare.

Ett privat aktiebolag får t ex inte genom annonsering försöka sprida aktier i bolaget.

Ett publikt aktiebolag ska ha ordet Publ. i företagsnamnet och aktiekapitalet måste uppgå till minst 500 000 kr.

Skyddsregler De som gör affärer med ett företag och därigenom får fordringar på företaget och de som lånar ut pengar till företaget kallas borgenärer.

Merparten av de regler som ska skydda aktiebolagets borgenärer återfinns i 17–21:a och 25:e (12:e och 13:e) kapitlet ABL. Skyddet består främst av reglerna om

• • • • •

utbetalningsförbudet utlåningsförbudet minskning av aktiekapitalet och reservfonden förvärv av egna aktier tvångslikvidation.

24

Aktiebolagets egna kapital Samtliga regler är tvingande, dvs de kan inte avtalas bort. Däremot är det inte straffbart att bryta mot vissa av reglerna. Underlåter du som styrelseledamot i ett aktiebolag exempelvis i att vidta de åtgärder som följer av reglerna för tvångslikvidation så gör du dig inte skyldig till ett brott med straffansvar som påföljd. Däremot riskerar du ett så kallat ansvarsgenombrott.

Med ansvarsgenombrott menas att du (tillsammans med bolagets övriga styrelseledamöter) blir personligt ansvarig för de skulder som uppkommer i aktiebolaget därefter. Bolagets fordringsägare kan då kräva dig på betalning om bolaget inte förmår att betala sina skulder och om skulderna uppkommit efter tidpunkten för ansvarsgenombrottet.

25

Koncernbegreppet Definitioner Äkta koncern Aktier i ett aktiebolag kan ägas av både fysiska personer (människor) och juridiska personer, (aktiebolag, ekonomiska föreningar, stiftelser, kommanditbolag, handelsbolag m fl). När ett företag äger så många aktier (eller andelar) i ett annat företag att det motsvarar mer än hälften av rösterna i det ägda företaget, kallas det ägande företaget för moderföretag och det ägda företaget för dotterföretag. Ett företag är därmed feminint. Vi säger som bekant inte faderföretag eller sonföretag. Samma sak gäller i flera länder, t ex Spanien, där ett företag också är feminint (la compañia). I det anglosachsiska brukas benämningen ”parent company” och ”subsidary”, vilka dock är könsneutrala.

Det är antalet röster som avgör om ett företag är moderföretag, inte antalet ägda aktier.

Moderföretaget har genom röstmajoriteten ett bestämmande inflytande över dotterföretaget. Tillsammans kallas de båda företagen för en (äkta) koncern. En koncern kan bestå av fler än två företag, t ex ett moderföretag med tre dotterföretag som i sin tur har var sina två dotterföretag. De sistnämnda företagen brukar kallas för dotterdotterföretag till mormodern. Bolag i en koncern som har samma ägare brukar sinsemellan kallas för systerföretag.

Ett dotterföretag behöver inte vara ett aktiebolag men det måste vara en juridisk person. Möjligheten för ett aktiebolag att äga en fysisk person torde ha försvunnit i samband med att träldomen avskaffades. Det är möjligen bara inom ishockey och fotboll den möjligheten lever kvar.

Ett moderföretag kan vara en juridisk person. Men även en fysisk person kan i vissa fall genom sin näringsverksamhet komma att utgöra ett ”moderföretag” i en koncern. Uppgår bruttoomsättningen till 20 prisbasbelopp (788 000 kr år 2005) eller mer i den enskilda näringsverksamheten betraktas i vissa situationer den enskilda näringsverksamheten som ett moderföretag.

Ett företag där ingen aktieägare äger tillräckligt många aktier för att komma upp i mer än 50% av rösterna kan under vissa förutsättningar bli ett dotterföretag. Detta inträffar när moderföretaget, till26

Koncernbegreppet sammans med ett eller flera dotterföretag, har mer än 50% av rösterna i företaget. Moderföretaget får då indirekt aktiemajoritet i dotterföretaget.

Aktiebolaget A äger 100% av aktierna i aktiebolaget B och 100% av aktierna i aktiebolaget C. Aktiebolaget D:s aktier ägs av aktiebolaget A till 40%, av aktiebolaget B till 40% och av aktiebolaget C till 20%.

Varje aktie har en röst. Varken aktiebolaget A, aktiebolaget B eller aktiebolaget C äger mer än 50% av aktierna i aktiebolaget D. Däremot äger aktiebolaget A genom sina dotterföretag 100% av aktierna i aktiebolaget D. Aktiebolaget D räknas därför som ett dotterföretag till aktiebolaget A. Lagrum: ABL 2:11 (1:5), ÅRL 1:4, BFNAR 2002:12

Koncern- och minoritetsintressen När ett företag genom sitt ägande förfogar över mer än 50% av rösterna i ett annat företag uppstår ett koncernintresse i det ägda (dotter-) företaget. De röster som moderföretaget inte förfogar över i dotterföretaget kallas för minoritetsintresse.

Både koncernintresse och minoritetsintresse kan vara

• direkt eller • indirekt.

Moderföretaget MB AB äger 70% av aktierna (och rösterna) i DB AB som äger i sin äger tur 60% av aktierna (och rösterna) i DDB AB. Moderföretaget får ett direkt koncernintresse i DB AB med 70% och det direkta minoritetsintresset i DB AB blir följaktligen 30%.

Moderföretaget får däremot inget direkt koncernintresse i DDB AB eftersom MB AB inte har något direkt ägande i DDB AB. Indirekt förfogar MB AB över 42% (70% x 60%) av rösterna i DDB AB. Det direkta minoritetsintresset i DDB AB är 40% (de aktier/röster) som inte ägs av DB AB. Resterande 18% av aktierna/rösterna i DDB AB utgör det indirekta minoritetsintresset i DDB AB. Förhållandet kan åskådliggöras på följande sätt: DB AB Koncernintresse Minoritetsintresse Summa Direkt 70% 30% 100% Indirekt 0% 0% 0% Summa 70% 30% 100% DDB AB Koncernintresse Minoritetsintresse Summa Direkt 0% 40% 40% Indirekt (70% x 60% =) 42% (30% x 60% =) 18% 60% Summa 42% 58% 100%

27

Koncernbegreppet I ovanstående exempel uppgår minoritetsintresset till 58%.

Minoritetsintresset har med andra ord majoritet. Trots detta är DDB AB ett dotterdotterföretag till moderföretaget. Detta beror på att moderföretaget har ett bestämmande inflytande över DB AB som i sin tur har ett bestämmande inflytande över DDB AB. Oäkta koncern En konstruktion som liknar den äkta koncernen är när två bolag ägs av samma människa/människor. Denna konstruktion kallas för en oäkta koncern.

Bestämmande inflytande Det finns ytterligare några fall när en koncern kan uppkomma.

Ett företag blir moderföretag om det är ett aktiebolag eller ett handelsbolag och det

• äger andelar i en juridisk person och på grund av avtal med andra delägare förfogar över mer än hälften av rösterna för samtliga andelar, • äger andelar i en juridisk person och har rätt att utse eller avsätta mer än hälften av ledamöterna i dess styrelse eller motsvarande ledningsorgan, eller • äger andelar i en juridisk person och har rätt att ensamt utöva ett bestämmande inflytande över den juridiska personen på grund av avtal, på grund av föreskrift i dess bolagsordning, bolagsavtal eller liknande.

Dessa regler gäller även när moderföretaget indirekt genom dotterföretag uppfyller ovanstående villkor.

Lagrum: ABL 2:11 (1:5), ÅRL 1:4

Inte dotterföretag Ett företag som ägs av två företag med hälften vardera betraktas inte som ett dotterföretag. Ingen av de båda ägarna har ett bestämmande inflytande över dotterföretaget. Däremot utgör det ägda företaget ett intresseföretag till de båda ägarna (se nedan).

Praktisk majoritet Ibland kan ett företag ha ett bestämmande inflytande över ett annat företag trots att det inte förfogar över mer än 50% av rösterna. Ett sånt förhållande uppstår när ett företag har mindre än 50% av rösterna men där övriga röster är utspridda på så många aktieägare att alla aldrig deltar samtidigt på bolagsstämmorna. Detta brukar kallas för praktisk majoritet. Praktisk majoritet är inte tillräckligt skäl för att förhållandet ska kallas för koncern eftersom praktisk majoritet anses vara instabil.

28

Koncernbegreppet Intresseföretag Ett bolag kan ha ett betydande inflytande över ett annat företag utan att det för den skull är ett dotterbolag enligt bestämmelserna om koncerner. Ett företag över vilket ett annat bolag har ett betydande inflytande kallas för intresseföretag, vilket alltså inte är samma sak som bestämmande inflytande.

Definition av intresseföretag För att ett företag ska räknas som ett intresseföretag till ett bolag krävs

• att bolaget omfattas av Årsredovisningslagen (ÅRL), • att företaget är en svensk eller juridisk person som inte är dotterföretag till bolaget,

• att bolaget har ett betydande inflytande över företagets driftsmässiga och finansiella styrning, samt • att ägandet är ett led i en varaktig förbindelse mellan bolaget och företaget.

Minst 20% av rösterna För att ett bolag ska anses ha ett betydande inflytande i ett annat företag krävs det att bolaget har minst 20% av rösterna i det andra företaget. Detta gäller även om bolagets dotterföretag ensamt eller om bolaget och dess dotterföretag tillsammans eller om flera dotterföretag tillsammans har minst 20% av rösterna i det andra företaget.

Lagrum: ÅRL 1:5

Koncernbidrag Egen definition inom skatterätten Både Aktiebolagslagen och Årsredovisningslagen innehåller en definition av koncern som numera är identiska i sak.

Inkomstskattelagen däremot har en egen definition av koncern som skiljer sig från den civilrättsliga. Orsaken till att skatterätten har en egen definition är reglerna om koncernbidrag.

IL 35:2

Skattemässig resultatreglering Under vissa förutsättningar kan bolag inom samma koncern föra över pengar till varandra för att utjämna resultatskillnader. Syftet med reglerna är att det inte ska vara skattemässigt sämre att ha verksamheten uppdelad i två olika bolag än att ha all verksamhet i ett enda bolag.

29

Koncernbegreppet Koncernbidrag är en skatterättslig term som saknar motsvarighet inom civilrätten.

Koncernbidrag kan exempelvis gå

• • • •

från moderbolag till dotterbolag från dotterbolag till moderbolag från ett dotterbolag till ett annat bolag inom samma koncern från ett moderbolag till ett dotterdotterbolag osv.

Ett moderbolag har en skattemässig vinst på 100 000 kr och dess dotterbolag har en skattemässig förlust på 100 000 kr. Om inte koncernbidragsreglerna funnits skulle koncernens skattekostnad bli 28 000 kr (28% på 100 000 kr).

Om moderbolaget ger 100 000 kr i koncernbidrag till dotterbolaget blir det skattemässiga resultatet noll i båda bolagen och det blir ingen skatt alls.

För att ett koncernbidrag ska vara en avdragsgill kostnad hos givaren och en skattepliktig intäkt hos mottagaren måste

• både givare och mottagare redovisa bidraget under samma taxeringsår (räkenskapsår) • moderbolaget ha ägt mer än 90% av aktierna i dotterbolaget under hela räkenskapsåret (båda bolagens hela räkenskapsår).

Det är antalet aktier som är avgörande och inte röstetalet.

Inte möjligt med koncernbidrag i vissa fall Det finns några undantag från möjligheten att använda koncernbidragsreglerna:

• när moder- eller dotterbolaget är ett investmentföretag eller ett privatbostadsföretag

• när dotterbolaget inte varit helägt under hela räkenskapsåret eller sedan det började bedriva verksamhet

• när moder- eller dotterbolag inte är svenskt • när dotterföretaget inte kan lämna skattefri utdelning till moderföretaget.

Kravet på att de ingående bolagen ska vara svenska har vissa undantag. Undantaget gäller under vissa förutsättningar för bolag i länder med vilka Sverige har dubbelbeskattningsavtal.

Lagrum: IL 35 kap

30

Koncernbegreppet Koncernbidrag från dotterbolag till dotterbolag När koncernbidrag lämnas från ett dotterbolag till ett annat dotterbolag i koncernen måste du följa ägarkedjan inom koncernen. Om något av bolagen inte uppfyller villkoren för koncernbidrag diskvalificeras detta.

Ett moderbolag äger två dotterbolag. Det ena dotterbolaget vill lämna ett koncernbidrag till det andra. Moderbolaget är ett förvaltningsföretag.

Koncernbidraget går då från det givande dotterbolaget till moderbolaget och vidare från moderbolaget till det mottagande dotterbolaget.

Eftersom moderbolaget är ett förvaltningsföretag blir koncernbidraget inte avdragsgillt för givaren.

Du kan läsa mer om reglerna för koncernbidrag i kapitlet Skatteregler.

31

Böcker från Björn Lundén Information AB AKTIEBOLAG ANSTÄLLDA ATT AVSLUTA EN ANSTÄLLNING AVDRAG AVTAL BOKFÖRING BOKFÖRING & FÖRENKLAT ÅRSBOKSLUT BOKSLUT & ÅRSREDOVISNING I MINDRE AKTIEBOLAG – K2 BOKSLUTSANALYS BOSTADSRÄTT BOUPPTECKNING & ARVSKIFTE BUDGET BYTE FRÅN ENSKILD FIRMA TILL­AKTIEBOLAG BYTE FRÅN HANDELSBOLAG TILL­AKTIEBOLAG DEKLARATIONSTEKNIK DET NYA SKATTEFÖRFARANDET EKONOMISK UPPSLAGSBOK EKONOMISKA FÖRENINGAR ENSKILD FIRMA FASTIGHETSBESKATTNING FASTIGHETSJURIDIK FEMTIO PLUS FINANSIERING FUSIONER & FISSIONER FÅMANSFÖRETAG FÄLLOR OCH FEL I PRAKTIKEN FÖRETAGETS EKONOMI FÖRETAGSKALKYLER FÖRETAGSJURIDISK UPPSLAGSBOK FÖRHANDLINGSTEKNIK FÖRMÅNER FÖRSÄLJNINGSTEKNIK GOD MAN & FÖRVALTARE GÅVA HANDELSBOLAG HÄSTVERKSAMHET IDEELLA FÖRENINGAR IDROTTSFÖRENINGAR INKÖPSTEKNIK KOMPANJONER

KOMPETENSFÖRSÄLJNING OCH PERSONLIG MARKNADSFÖRING KONCERNER KULTURARBETARBOKEN LANTBRUKARBOKEN LIKVIDATION LÖNEHANDBOKEN LÖNESÄTTNING MAKAR MALLAR & DOKUMENT MARKNADSFÖRING MOMS PENSIONSSTIFTELSER PERSONLIG EFFEKTIVITET PRESENTATIONSTEKNIK PRISSÄTTNING REDOVISNING I BOSTADSRÄTTS­ FÖRENINGAR REDOVISNING I IDEELLA FÖRENINGAR REDOVISNING I LANTBRUK REPRESENTATION REVISION I FÖRENINGAR SAMBOBOKEN ROT & RUT SAMFÄLLIGHETER SEMESTER & SJUKFRÅNVARO SKATTENYHETER SOLOFÖRETAG STARTA & DRIVA FÖRETAG START UP AND RUN A BUSINESS IN SWEDEN STIFTELSER STYRELSEARBETE I AKTIEBOLAG STYRELSEARBETE I FÖRENINGAR SÄLJA TJÄNSTER TESTAMENTSHANDBOKEN UTLANDSMOMS VARDAGSJURIDIK VD-BOKEN VÄRDEPAPPER VÄRDERING AV FÖRETAG ÄGARSKIFTE I FÖRETAG

www.blinfo.se

BENGT HEINESTAM

är en praktisk handbok för alla som i sin yrkesutövning kommer i kontakt med likvidation av aktiebolag. Boken förklarar utförligt och med praktiska exempel bestämmelserna för likvidation och hur frivillig likvidation genomförs.

UR INNEHÅLLET

• Utbetalningsförbud • Utlåningsförbud • Minskning av aktiekapital • Förvärv av egna aktier • Tvångslikvidation • Kontrollbalansräkning • Aktieägartillskott • Frivillig likvidation • Registrering av likvidation • Likvidatorns roll och uppgifter • Bokföring • Årsredovisning • Utskiftning och slutredovisning • Revision • Skatteregler • Deklaration • Konkurs som avslutats med överskott • Partshabilitet

FÖRFATTAREN

Bengt Heinestam är legitimerad redovisnings­konsult.

Han har under lång tid varit verksam som likv­idator och har stor praktisk erfarenhet av att genomföra likvidationer.

– KUNSKAPSFÖRETAGET FÖR FÖRETAGSKUNSKAP –

www.blinfo.se

Bengt Heinestam LIKVIDATION

LIKVIDATION

BENGT HEINESTAM

LIKVIDATION Praktisk handbok för aktiebolag Fjärde upplagan TREDJE UPPLAGAN