9789170277450

HÄSTVERKSAMHET är en praktiskt inriktad bok för

dig som driver hästverksamhet och för dig som hjälper hästägare med ekonomi och redovisning. Vi behandlar trav- och galoppsport, ridsport, hästturism och hästar i jordbruk.

Boken förklarar utförligt skatte- och redovisningsreglerna för olika hästverksamheter, t ex reglerna om avdrag, moms, bokföring och deklaration. Hästföretag omfattas av speciella skatteregler både när det gäller inkomstskatt och moms. I boken får du tips om hur du undviker att hamna i tvistiga situationer till följd av de knepiga reglerna.

UR INNEHÅLLET

Skatt i hästverksamhet • Moms • Avdrag • Kvittning • Bokföring och kontoplan • Företagsformer • Hobbyverksamhet • Travsport • Galoppsport • Ridsport • Hästturism • Skatteplanering • F-skatt • Redovisning i hästföretag • Vinstsyfte • Privathästar • Hästar i jordbruk

FÖRFATTARNA

Pål Carlsson arbetar som redaktör och skribent på Björn Lundén Information AB. Björn Lundén har skrivit ett stort antal böcker om skatt och ekonomi.

– KUNSKAPSFÖRETAGET FÖR FÖRETAGSKUNSKAP –

www.blinfo.se

Hästverksamhet

PÅL CARLSSON & BJÖRN LUNDÉN

Andra upplagan

PÅL CARLSSON & BJÖRN LUNDÉN

HÄST VERKSAMHET – praktisk handbok för dig med hästföretag SKATT REDOVISNING JURIDIK

Hästverksamhet – praktisk handbok för dig med hästföretag av Pål Carlsson och Björn Lundén

Andra upplagan

Björn Lundén Information AB Box 84, 820 64 Näsviken tel: 0650-54 14 00 • fax: 0650-54 14 01 info@blinfo.se • w ww.blinfo.se

Den här boken är en klimatneutral trycksak.

Läs mer på www.klimatneutral.se.

Copyright författarna och Björn Lundén Information AB 2011.

Omslag och sättning av Anki Wallner, Björn Lundén Information AB. Teckensnitten är New Century Schoolbook och Franklin Gothic. Bröd­texten är tryckt i 10 punkters teckengrad med 12 punkters kägel.

Denna upplaga har tryckts i 1 500 exemplar hos Elanders AB. Andra upplagan, oktober 2011 ISBN 978-91-7027-745-0

Innehåll Om boken.......................................................................................... 7 Hästföretagande................................................................................ 9 Företagsformer................................................................................ 11 Redovisning i hästföretag................................................................. 20 Löpande bokföring i hästföretag........................................................ 30 Vinstsyfte........................................................................................ 40 Privata hästar i näringsverksamhet.................................................... 50 F-skatt............................................................................................. 56 Skatt i enskild firma......................................................................... 63 Skatt i handelsbolag........................................................................ 67 Skatt i aktiebolag............................................................................. 70 Skatt i hobbyverksamhet.................................................................. 72 Från hobby till näringsverksamhet..................................................... 82 Avdrag i näringsverksamhet.............................................................. 86 Kvittning........................................................................................ 103 Skatteplanering............................................................................. 114 Tävling och uppfödning utomlands................................................... 119 Moms........................................................................................... 120 Vinstmarginalmoms........................................................................ 137 Moms internationella transaktioner................................................. 141 Inkomstdeklaration........................................................................ 145 Tillstånd för verksamhet med hästar.................................................................................... 149 Allemansrätt.................................................................................. 153 Sökordsregister.............................................................................. 155 5

Om boken Hästföretag Den här boken vänder sig till dig som har ett hästföretag. Ett hästföretag är ett företag, där hästar har en mer eller mindre framträdande roll i företagets affärsverksamhet.

Boken bör också kunna vara till nytta för dem som hjälper hästföretag med ekonomisk rådgivning, t ex redovisningskonsulter, revisorer och bankfolk.

Affärsverksamheten kan vara allt från trav- och galoppsport till uppfödning av hästar. Det kan vara turridning, ridskola och andra aktiviteter, uthyrning av stallplatser samt uppfödning och träning av hästar.

Olika företagsformer Alla de vanliga företagsformerna behandlas, dvs enskild näringsverksamhet (inklusive lantbruk), aktiebolag och handelsbolag (kommanditbolag). Vi beskriver även hobbyverksamhet, eftersom gränsdragningen mellan hobby och näringsverksamhet är central inom hästverksamhet.

Ridskolor och ridklubbar bedrivs ofta som ideella föreningar. Många av dessa föreningar betraktas som allmännyttiga och är därmed skattebefriade (begränsat skattskyldiga). Vi går inte igenom reglerna för ideella föreningar i den här boken, utan hänvisar till vår bok IDEELLA FÖRENINGAR .

Speciella skatteregler Hästverksamhet har alltid haft speciella skatteregler, både när det gäller inkomstskatt och mervärdesskatt (moms). Dessa behandlas utförligt i boken. Vi har också tagit in ett antal belysande rättsfall.

Under senare år har Skatteverket ändrat sin inställning för hur olika situationer ska bedömas. Detta går vi igenom, och vi ger tips om hur du undviker att hamna i tvistiga lägen.

| 7

Om boken

Bokens webbplats – bokuppdateringar, lagtexter, mm På bokens webbplats finns ändringar och kompletteringar som inträffat efter att vi tryckt boken. På så sätt är boken aktuell under mycket längre tid. Du hittar även länkar till relevanta lagtexter.

Gå till vår startsida www.blinfo.se, välj Gratistjänster/BL Bok Plus och därefter boktiteln HÄSTVERKSAMHET.

Bokhänvisningar Boken innehåller några hänvisningar till andra böcker från förlaget, framför allt DEKLARATIONSTEKNIK . Vissa områden tar vi av utrymmesskäl upp kortfattat. Då kan det kännas lämpligt att ge tips om fördjupning i någon av våra andra böcker. Vår bok TRAVBOKEN är numera nedlagd och den här boken är en vidareutveckling av den.

Register För att du ska hitta det du söker finns ett utförligt sökordsregister i slutet av boken. Dessutom hittar du alla kapitelrubriker i innehållsförteckningen i början av boken.

Tack I arbetet med den här boken har vi haft god hjälp av två personer på Skatteverket. Det är Ulf Hornegård som är samman­kallande i Skatteverkets referensgrupp för hästbeskattning och Hans Stridlund, som är branschansvarig för hästbeskattning på Skatteverket.

Vi vill också tacka alla kursdeltagare som vi har haft förmånen att få föreläsa för under åren. Era frågor har gjort att vi har förstått vad det är man undrar över som hästföretagare. Ett speciellt tack också till Åse Ericson på Biologiska Yrkesskolan i Skara, som kommit med uppmuntrande förslag.

Tacksamma för tips Detta är den andra upplagan av boken. Vi är tacksamma för tips om kompletteringar och förändringar till nästa upplaga. Hör av dig till förlaget på info@blinfo.se.

Näsviken i oktober 2011 Pål Carlsson Björn Lundén

8 |

Hästföretagande Hästen har en viktig funktion i samhället. Dels som meningsfull fritidssysselsättning, särskilt för barn och ungdomar, och då inte minst för flickor. Hästen har också stor betydelse för landsbygden, dels som betesdjur för att hålla landskapet öppet och dels köper hästägarna lantbruksprodukter till ett stort värde varje år. Hästen är också viktig för försörjningen på landsbygden genom uppfödning, tävling och turism.

Hästrelaterad näringsverksamhet Hästsektorn i Sverige omsätter ca 20 miljarder kr per år och ger även spridningseffekter som beräknas uppgå till samma belopp.

Hästnäringen sysselsätter ca 10 000 helårstjänster.

Hästrelaterad näringsverksamhet kan vara många olika typer av företag som helt eller delvis får sin inkomst från hästsektorn. Det kan exempelvis vara företag som inackorderar hästar, hästturismföretag, ridskolor, trav- och galopptränare, företag som föder upp, utbildar eller förmedlar hästar, företag som tillhandahålla tjänster på utbildningsområdet, foderföretag, företag som specialiserat sig på att bygga häststall eller anlägga ridbanor samt företag som tillverkar eller säljer hästutrustning och hästtillbehör. Det kan också vara företag som säljer tjänster eller produkter till stora aktörer inom hästsektorn, t ex ATG. Hästsektorn är en viktig inkomstkälla för jordbruket, i synnerhet när det gäller foderproduktion, inackorderings- och uppfödningsverksamhet.

Tävlingshästar Den största hästverksamheten i Sverige är tävlingsverksamhet.

Tävlingsverksamhet bedrivs främst inom trav, galopp och ridsport som dressyr, hoppning, fälttävlan, westernridning, monté, mm. Många hästföretag som har tävlingshästar, sysslar även med uppfödning.

Hästen i skogen Hästen spelar en roll som nyttodjur, t ex inom skogsbruket. Detta gäller speciellt det småskaliga skogsbruket, tätortsnära skogsbruk och känsliga naturområden där man vill använda hästen för att göra så liten åverkan i naturen som möjligt. | 9

Hästföretagande

Hästen i jordbruket Antalet rena draghästar i jordbruket har minskat drastiskt de senaste decennierna. Idag ser man sällan hästar spända för en plog eller en harv. Möjligen kan man se en häst medverka i arbetet med att hässja hö eller köra ut stängselstolpar.

Ridskolor Åtta miljoner ridtimmar genomförs på svenska ridskolor varje år.

Ridskolorna bedrivs i olika former varav en del är privata, men ett stort antal drivs av ideella föreningar. Många av ridskolorna är helt beroende av statliga och kommunala bidrag för att klara sin verksamhet.

Hingsthållning Det finns många hingsthållare i Sverige. För att få användas i avel till andra ston än hingstägarens egna krävs för flertalet raser att hingsten ska vara avelsvärderad.

Hästuppfödning Genom en lång tradition och bra avelsmaterial har svensk hästuppfödning ett gott rykte även utanför landets gränser.

Hästturism Upplevelseindustrin är en starkt växande bransch i Sverige. Häst­ turism är ett område med goda förutsättningar för utveckling. Den är ett bra sätt för markägare att skaffa kompletterande verksamheter för att skapa en stabilare bas i sitt företagande. Sverige har utmärkta möjligheter att skapa ett brett spektrum av intressanta tjänster inom hästturism, allt från lugna turer i låglands­miljöer till exotiska arrangemang i fjällvärlden.

Det finns ett starkt intresse för högkvalitativa aktiviteter av detta slag från arrangörer i Sverige och i utlandet. De nationella hotade raserna är perfekta för turistaktiviteter som turridning och körning.

Som inhemska raser bidrar de även med ett mervärde för utländska turister.

Slaktuppfödning I Sverige finns det ingen tradition att föda upp hästar till slakt, även om de flesta hästar till slut hamnar på slakteriet. I andra länder, exempelvis i Frankrike och Italien, är slaktuppfödning en stor och lönsam bransch.

10 |

Företagsformer En av de första sakerna att ta ställning till när du startar ett hästföretag är vilken företagsform du ska driva företaget i. Det finns några att välja mellan, och här går vi systematiskt igenom vad som gäller. Sedan är det upp till dig att se vad som passar dig bäst. Det är alltid möjligt att byta företagsform senare, om det visar sig vara förmånligt.

De vanligaste företagsformerna De vanligaste företagsformerna för att bedriva hästföretagande är: • Enskild näringsverksamhet • Enkelt bolag • Handelsbolag (och kommanditbolag) • Aktiebolag.

En hästverksamhet kan också bedrivas som hobbyverksamhet.

Hobbyverksamhet är ingen företagsform, och beskattas (om det över huvud taget blir någon beskattning) i inkomstslaget tjänst.

Ideella föreningar Det är inte ovanligt att en hästverksamhet bedrivs som en ideell förening. Speciellt ridskolor och ridklubbar är ofta ideella föreningar.

Om verksamheten är inriktad på idrott och/eller verksamhet riktad till barn, kan föreningen betraktas som allmännyttig och är därmed skattebefriad (begränsat skattskyldig).

Vi går inte igenom bestämmelserna för ideella föreningar, utan hänvisar till vår bok IDEELLA FÖRENINGAR .

Andelsägande/delägande Det är vanligt att man äger en häst tillsammans med någon eller några andra personer. Detta kan göras på flera sätt. Det finns många företag som sysslar med att sälja andelar i hästar, främst inom travsporten.

Det finns fyra tänkbara företagsformer för delägande av en häst: • Handelsbolag • Kommanditbolag

• Enkelt bolag • Aktiebolag

| 11

Företagsformer Dessutom kan en häst ägas tillsammans i en form som inte är näringsverksamhet, utan rent privat. Detta kallas samägande, till skillnad från bolagsägande.

Fysisk eller juridisk person Aktiebolag, handelsbolag och kommanditbolag är juridiska personer.

En juridisk person kan, på samma sätt som en privatperson, äga exempelvis fastigheter och hästar, låna pengar, bli stämd inför domstol och ha anställda.

Om du har ett handelsbolag finns det en skiljelinje mellan före­taget och dig själv. Har du aktiebolag är skiljelinjen ännu skarp­are. Så är det inte om du har enskild näringsverksamhet. Där blir din egen ekonomi och företagets invävda i varandra.

Enskild näringsverksamhet är ingen juridisk person. Den är egentligen inte någon särskild företagsform, utan helt enkelt en verksamhet som en människa bedriver (eventuellt tillsammans med sin make). En juridisk term för människa i sådana här sammanhang är fysisk person.

Ett enkelt bolag (konsortium) är inte heller någon egentlig företagsform, utan en form av gemensamt ägande. I ett enkelt bolag kan både fysiska och juridiska personer vara delägare.

Enkla bolag är vanligt förekommande inom trav- och galoppsporten.

Skattesubjekt (= vem beskattas?)

En enskild firma är inte ett eget skattesubjekt som t ex ett aktiebolag. Istället ska du som ägare till den enskilda firman deklarera och skatta för företagets verksamhet. Du lämnar näringsbilagan NE tillsammans med din egen deklaration.

Samma regler som i enskild näringsverksamhet gäller för delägare i ett enkelt bolag om delägaren är en fysisk person. Delägaren skattar för sin andel av företagets verksamhet på en bilaga (NE) i sin egen deklaration.

Ett handelsbolag är inte helt och hållet ett skattesubjekt, trots att det är en juridisk person. I ett handelsbolag redovisar varje delägare sin andel av vinsten eller förlusten på en bilaga (N3) i sin egen dek­laration. Själva handelsbolaget lämnar inkomstdeklaration 4. Handelsbolag är skattesubjekt när det gäller moms, fastighetsskatt och särskild löneskatt/avkastningsskatt på anställdas pensionskostnader.

Ett aktiebolag är ett eget skattesubjekt. Aktiebolaget deklarerar i en egen deklaration (Inkomstdeklaration 2) samt redovisar inkomstskatt, moms, fastighetsskatt, mm.

12 |

Företagsformer

Ägarens personliga ansvar Om du har enskild näringsverksamhet är du ensam ansvarig för verksamhetens skulder, helt enkelt därför att verksamheten i sig formellt inte kan ha några skulder – det är dina skulder. Enskild näringsverksamhet är ju ingen juridisk person, utan verksamheten är intimt sammankopplad med dig själv som person. Ett exempel på detta är att näringsverksamhetens ”registreringsnummer” är ditt personnummer.

I ett enkelt bolag är delägaren ansvarig enbart för sina skulder. Det finns alltså inget solidariskt ansvar (som i ett handelsbolag), såvida inte delägarna har något avtalat gemensamt åtagande, t ex ett gemensamt hästleasingavtal.

I ett aktiebolag har ägaren eller ägarna inget direkt ansvar för bolagets skulder och andra förpliktelser, dock med vissa undantag (ansvarsgenombrott för t ex obetalda skatter och socialavgifter).

Ansvar i handelsbolag Ett handelsbolag är visserligen en juridisk person, men ett av kännetecknen hos handelsbolag är att bolagsmännen (delägarna) har personligt och solidariskt ansvar för bolagets skulder. Med solidariskt ansvar menas att en långivare kan kräva vilken som helst av bolagsmännen på hela skuldbeloppet. Sedan är det upp till den krävde att i sin tur kräva i första hand bolaget och i andra hand sina (före detta) kompanjoner på deras del av skuldbeloppet.

Denna regressrätt gentemot de övriga bolagsmännen gäller dock först när själva bolaget är avvecklat (såvida man inte avtalat om något annat i ett bolagsavtal).

Speciellt om kommanditbolag Ett kommanditbolag är en särskild form av handelsbolag där det räcker att minst en av delägarna är obegränsat ansvarig för bolagets förpliktelser. Denna delägare kallas komplementär. De övriga – kommanditdelägarna – ansvarar enbart för sina insatser.

När kommanditbolaget registreras måste man uppge hur stor insats varje kommanditdelägare ansvarar för, så att en långivare kan bedöma hur kreditvärdigt kommanditbolaget är.

Genom att organisera hästägandet i ett kommanditbolag kommer delägarna – med undantag för komplementären – ifrån det personliga ansvaret. Många gånger är det den som tagit initiativet och som kommer att vara drivande i verksamheten, som tar på sig att vara komplementär. Detta verkar rimligt.

| 13

Företagsformer I vissa fall låter man ett aktiebolag vara komplementär i kommanditbolaget och därmed finns det ingen människa som är obegränsat ansvarig för skuld­erna.

I den här boken gäller allt vi skriver om handelsbolag även kommanditbolag.

Enkla bolag (konsortier) Med konsortium menas olika former av andelsägande av en eller flera hästar. Ett konsortium är samma sak som ett enkelt bolag och därför använder vi den benämningen i fortsättningen. Andra samägandeformer inom hästsporten kan vara att ha hästen i ett gemensamt ägt handelsbolag eller aktiebolag.

Du kan driva all sorts näringsverksamhet i ett enkelt bolag. Ett enkelt bolag är när minst två personer (fysiska eller juridiska) gemensamt driver en verksamhet. Skillnaden jämfört med handelsbolag är att ett enkelt bolag inte kan registreras hos Bolagsverket. Dessutom ansvarar en delägare i ett enkelt bolag bara för sin del av skulderna.

Ett enkelt bolag kan inte registreras. Däremot kan delägarna i ett enkelt bolag registreras hos Bolagsverket. Det visar vilka personer som ingår i det enkla bolaget men ger inget namnskydd. Om det enkla bolaget bedrivs under ett namn som behöver skyddas, måste någon av delägarna registrera namnet, t ex som enskild firma, och låna ut namnet till det enkla bolaget.

Ett enkelt bolag deklarerar inte. Varje delägare tar upp sin andel av intäkterna och sin andel av kostnaderna i sin deklaration. Det enkla bolaget äger inte tillgångarna, utan varje delägare äger sin andel av tillgångarna och gör avskrivningar på sin andel av anläggningstillgångarna.

Bedömningen om verksamheten är näringsverksamhet eller hobby görs på delägarnivå, så samma verksamhet kan vara hobby för en person och enskild näringsverksamhet för en annan delägare (och den tredje andelen kan ligga i ett aktiebolag).

Momsen kan antingen redovisas av samtliga delägare i förhållande till deras andel eller av endast en av delägarna för hela det enkla bolaget sammantaget (genom en så kallad momsrepresentant).

Administrativt kan det vara ganska krångligt att driva en verksamhet som enkelt bolag, framför allt när det gäller fakturering, bokför­ing och deklaration.

14 |

Företagsformer

Inflytandet i olika företagsformer I en enskild näringsverksamhet är det du som ägare som har totalt inflytande över verksamheten. Du bestämmer själv över ekonomi och allt annat som berör företaget.

I ett handelsbolag eller kommanditbolag har bolagsmännen (delägarna) gemensamt inflytande över verksamheten. Ingen kan göra något mot de andras vilja. I bolagsavtalet (som man inte får glömma bort att göra) kan man dock avtala att andra regler ska gälla.

I ett enkelt bolag bestämmer var och en av delägarna över sina tillgångar och har ansvar för sina åtaganden och skulder. Men över samägda tillgångar och skulder som tagits gemensamt har del­ ägarna gemensamt inflytande, såvida delägarna inte avtalar om något annat.

I ett aktiebolag har aktieägarna ekonomiskt ägande motsvarande deras andel av aktierna. Men även inflytandet är normalt kopplat till aktieinnehavet. Den som har många aktier har mer att säga till om, och den som har tillräckligt många kan bestämma allt i bolaget.

Insats För att kunna registrera ett aktiebolag krävs att insatsen (aktiekapitalet) är minst 50 000 kr. Det finns inget som hindrar att du bildar ett aktiebolag med en eller flera hästar (så kallad apportegendom) som insatskapital, förutsatt att de är värda minst 50 000 kr.

I enskild näringsverksamhet och handelsbolag finns inget krav på insatskapital. I kommanditbolag måste man registrera vilket belopp varje kommanditdelägare ansvarar för.

Inga stora skatteskillnader Ur skattesynpunkt spelar det ingen större roll vilken företagsform du väljer (förutom hobby, se ovan). Möjligheterna till avsättning av vinster är likartade. Den effektiva bolagsskatten är densamma som skatten på vinster i enskild firma och handelsbolag. Även momsreglerna är desamma.

Räkenskapsåret Handelsbolag och enkla bolag med minst en fysisk person som delägare samt enskilda firmor måste redovisa verksamheten per kalenderår. Brutet räkenskapsår är inte tillåtet.

Aktiebolag och ekonomiska föreningar får ha brutet räkenskapsår, dvs en annan tolvmånadersperiod än kalenderår.

| 15

Företagsformer

Revision I enskild näringsverksamhet, enkelt bolag och handelsbolag behövs normalt ingen revisor som granskar räkenskaperna och förvaltningen, om inte företaget är klassat som ett större företag.

För flertalet aktiebolag slopades revisionsplikten i november 2010.

Bara de allra största aktiebolagen måste fortfarande ha en revisor.

Det gäller aktiebolag som uppfyller minst två av följande kriterier: • fler än 3 anställda (i medeltal) • mer än 1,5 miljoner kr i balansomslutning • mer än 3 miljoner kr i nettoomsättning

Årsredovisning Ett aktiebolag måste varje år avsluta räkenskaperna med en års­redovisning. För de andra företagsformerna behövs inte lika avan­cerat avslut av räkenskaperna. I en mindre enskild näringsverksamhet räcker det med ett förenklat årsbokslut.

Lantbruk Före skattereformen 1991 var jordbruksfastighet en särskild förvärvskälla. Numera ingår lantbruk i inkomstslaget näringsverksamhet.

Begreppet jordbruksfastighet finns inte längre kvar. Ur fastighetstaxeringssynpunkt heter det lantbruksenhet.

Tidigare var det vanligt att ägaren till en lantbruksenhet bildade ett aktiebolag som arrenderade lantbruksdriften. Detta är numera inte särskilt fördelaktigt, eftersom skattereglerna har blivit betydligt mer gynnsamma för enskild näringsverksamhet. Dessutom har gåvoskatten tagits bort, vilket gör att generationsskiften av lantbruk har förenklats.

Låneförbud i aktiebolag Du får aldrig låna pengar från ditt eget aktiebolag. Något mot­­svarande låneförbud finns inte i någon av de andra företagsformerna.

Men en bolagsman i ett handelsbolag kan förstås ändå inte låna pengar hur som helst ur handelsbolaget utan de övriga bolagsmännens godkännande.

Vilken företagsform ska du välja?

För många kan skattefrågan vara avgörande vid valet av företagsform.

Förr kunde det skilja ganska mycket skattemässigt mellan de olika formerna. Idag är skillnaderna små.

16 |

Företagsformer Det är inte helt enkelt att säga vilken företagsform som just du ska välja för ditt hästföretag. Det beror på vilken din situation är – om du redan har ett företag, om det i så fall går med vinst eller förlust, om du har kompanjoner som ska vara med, hur din ekonomi ser ut, osv.

Stalltips Vi vill dock ge ett stalltips. Börja med enskild näringsverksamhet (om du är själv), eller enkelt bolag (om ni är flera). Växer företaget kraftigt, och det behövs mycket kapital kan du överväga att gå över till aktiebolag. Handelsbolag bör undvikas om det är möjligt, eftersom administrationen (framför allt deklarationen) är krånglig.

Dessutom kan det solidariska ansvaret medföra obehagliga överraskningar.

Hobby När en verksamhet inte anses utgöra näringsverksamhet kan den betraktas som hobbyverksamhet. Bedömningen av om det handlar om hobby eller näringsverksamhet är viktig ur bland annat momsoch skattesynpunkt.

Ett överskott i hobby deklareras som inkomst av tjänst. Ett underskott ska inte deklareras, utan sparas mot eventuella framtida överskott.

Det ska redan nu sägas att det knappast finns några fördelar med att redovisa ett hästföretag som hobby. En fördel är att man får en lindrig beskattning om man säljer en hobbyhäst som man haft för personligt bruk med vinst. Annars är det enbart nackdelar.

Läs mer i kapitlet Skatt i hobbyverksamhet.

Här är en tabell som visar fördelar och nackdelar med näringsverksamhet respektive hobbyverksamhet ur skattesynpunkt.

Näringsverksamhet

Hobby

Momsredovisning

Alltid

Bara om omsättningen överstiger 30 000 kr

Möjlighet att få moms tillbaka

Alltid

I vissa fall

Möjlighet till uppbyggnads­ skede (se kapitlet Moms)

Ja

Nej

Kvittning av underskott mot vinst­givande verksamhet

Ja

Nej

Kvittning av underskott mot inkomst av tjänst

Ja, vid nystartad verksamhet

Nej

Kvittning av överskott mot under­skott i annan verksamhet

Ja

Nej

Rullning av underskott mot framtida överskott

Ja, obegränsad tid

Ja, högst 5 år framåt

| 17

Företagsformer Näringsverksamhet

Hobby

Avdrag för privat pensions­ sparande

Ja

Nej

Schablonavdrag för ökade levnadskostnader

Ja

Nej

Bokföringsskyldighet

Ja

Nej, men antecknings­ skyldighet

Deklarationsskyldighet

Ja, alltid

Ja, men bara om det aktu­ ella året visar överskott

Möjlighet till periodiseringar

Ja

Nej

Fribelopp på skatten vid försälj­ Nej ning av tillgång

Ja, om tillgången är ­personlig tillgång

Texten med fet stil visar den mest fördelaktiga formen för varje punkt. I kapitlen Skatt i enskild firma och Skatt i hobbyverksamhet kan du läsa om hur skattereglerna fungerar.

Övergång mellan företagsformer Det är alltid möjligt att byta företagsform. I vissa fall finns det specialregler som gör att bytet inte utlöser någon beskattning. För dig som vill ha en utförlig redogörelse för dessa specialregler rekommenderar vi vår bok BYTE AV FÖRETAGSFORM.

Hobby till enskild näringsverksamhet När du övergår från hobby till enskild näringsverksamhet, tar du in hästar och andra tillgångar till marknadsvärdet eller till anskaffningsvärdet. Läs om avskattningen i kapitlet Från hobby till näringsverksamhet.

Enskild näringsverksamhet till hobby Om en enskild näringsidkare drar ner verksamhetens omfattning och inte längre har vinstsyfte, kan han eller hon övergå till hobbyverksamhet. Hästar och andra tillgångar förs in i hobbyverksamheten till de värden som näringsidkaren skattat för vid nedläggningen av den enskilda näringsverksamheten.

Handelsbolag till enskild näringsverksamhet Det är enkelt att övergå från handelsbolag till enskild näringsverksamhet. Om samtliga bolagsmän utom en anmäler utträde ur handelsbolaget till Bolagsverket, uppkommer ett enmanshandelsbolag med den återstående bolagsmannen.

18 |

Företagsformer Efter 6 månader utan att någon ny bolagsman har anmälts, övergår handelsbolaget automatiskt till en enskild firma. Detta kan man också ansöka om redan i samband med att det återstår en enda bolagsman.

Övriga övergångar Vid övriga övergångar krävs att det befintliga företaget läggs ner och att det nya företaget nystartas.

| 19

Redovisning i hästföretag Det finns en del redovisningsfrågor som är specifika för just häst­före­tag.

Det handlar inte om särskilda bestämmelser, utan om hur de vanliga bestämmelserna ska tillämpas på en hästverksamhet. I det här kapitlet behandlar vi först hur du hanterar redovisning av tävlingshästar, därefter hur du redovisar hästar i uppfödningsverksamhet.

I Kapitlet Löpande bokföring i hästföretag hittar du en kontoplan för hästverksamhet och ett antal exempel på konteringar av transaktioner som är typiska i hästföretag.

Anläggningstillgångar Ett hästföretag kan ha olika slags anläggningstillgångar. Här är några exempel: • Immateriella anläggningstillgångar, exempelvis betäckningsrätter.

• Mark, exempelvis jordbruksmark, tomtmark och skog.

• Byggnader, exempelvis ridhus, stallbyggnader och maskinhallar • Markanläggningar, exempelvis travbanor och paddockar.

• Inventarier och maskiner, exempelvis hästtransporter, hästvagnar, sulkys, datorer, fordon och maskiner.

• Hästar som är avsedda att användas för stadigvarande bruk och därmed är anläggningstillgångar. Läs om detta längre fram i kapitlet.

Det är avsikten med innehavet som är avgörande. En anläggningstillgång är anskaffad för stadigvarande bruk. Alla andra tillgångar är omsättningstillgångar. Det kan bli aktuellt att omklassificera en tillgång om avsikten med den förändras.

Omsättningstillgångar Omsättningstillgångar kan delas in i olika poster i redovisningen.

Här är några exempel: • Varulager (hit hör hästar som är omsättningstillgångar) • Fordringar • Kortfristiga placeringar • Kassa och bank 20 |

Redovisning i hästföretag Föl och unghästar i uppfödningsverksamhet är exempel på omsättningstillgångar (lagertillgångar), då avsikten med dem är att de ska säljas.

Anläggningtillgång eller o ­ msättningstillgång?

Här är ett flödesschema som visar om en häst ska redovisas respektive deklareras som anläggningstillgång eller som omsättningstillgång.

Vad som gäller beror delvis på vilken företagsform som verksamheten bedrivs i.

Dessutom ska du bedöma om hästen är djur i jordbruk. Med hästar i jordbruk menas hästar som används i drift och produktion på en lantbruksfastighet, dvs draghästar i skogen och i jordbruket. Sådana hästar är i minoritet i Sverige idag.

Du ska också bedöma om avsikten är att hästen stadigvarande ska utnyttjas i verksamheten.

| 21

Redovisning i hästföretag

Hästar som är anläggningstillgångar Anläggningstillgångar är tillgångar som är avsedda att stadigvarande utnyttjas i verksamheten, inklusive för uthyrning. Det är i princip alla hästar förutom de som är avsedda att säljas.

Frågan är vad man menar med avsedda att stadigvarande utnyttjas?

I hästverksamheter säljs många hästar förr eller senare. Alla företagare är väl beredda att sälja en tillgång om rätt pris erbjuds. Detta hindrar dock inte att de behandlas som anläggningstillgångar.

Anskaffningsvärde Anskaffningsvärdet för tillgångar (exempelvis en häst) som köpts in är det pris du betalat för tillgången plus utgifter (exempelvis transport och veterinärbesiktning) i samband med köpet.

Enskilda näringsidkare som gör förenklat årsbokslut behöver till anskaffningsvärdet inte räkna med tillkommande utgifter som faktu­reras separat och som uppgår till högst 5 000 kr. Ett exempel på detta kan vara att du i samband med köp av en häst låter göra en veterinärundersökning. Kostar denna högst 5 000 kr ska utgiften kostnadsföras direkt och alltså inte läggas till anskaffningsvärdet.

Förbättringsutgifter Utgifter som förbättrar hästens prestanda ska normalt läggas till anskaffningsvärdet. När det gäller hästar är det normalt endast den del av träningsavgiften som avser träning/instruktion som anses höja hästens prestanda.

Du ska normalt bara lägga till förbättringsutgifter till anskaffningsvärdet fram till dess att hästen har börjat användas för det ändamål den är tänkt för. För en trav- eller galopphäst är det när hästen gått ett godkänt kvallopp och för en turridningshäst är det när den kan användas för turridning med betalande kunder. Det är också först då som du påbörjar avskrivningarna på hästen (eftersom den då är färdig att tas i bruk).

I de fall det är svårt att bedöma hur stor andel av träningsutgiften som är förbättrande, kan man snegla på Skatteverkets uppfattning.

Skatteverket anser att en tredjedel av träningsavgiften (då hästen lämnats till licensierad tränare) är att anse som förbättringsutgifter.

En tävlingshäst köps in som unghäst för 70 000 kr. Hästen lämnas i träning och ska senare användas som tävlingshäst i företaget.

Under räkenskapsåret var träningsutgifterna 90 000 kr. 1/3 av utgifterna anses vara förbättrande, dvs 30 000 kr (1/3 av 90 000).

Dessa balanseras, dvs läggs till hästens anskaffningsvärde i balans­ räkningen. Värdet blir då 70 000 + 30 000 = 100 000 kr.

22 |

Redovisning i hästföretag Ett alternativt sätt att räkna ut hur stor del av de löpande utgifterna för hästen som är förbättringsutgifter är att du utgår från den värdering som varje år ska göras av hästar som är omsättningstillgångar (lagertillgångar) och sedan räknar baklänges.

För den som gör förenklat årsbokslut (K1) finns inga särskilda regler för hur förbättringsutgifter ska hanteras. Frågan är om detta innebär att man får kostnadsföra utgifterna direkt av förenklingsskäl. I dagsläget är detta oklart.

Årliga avskrivningar Anläggningstillgångarna kostnadsförs inte direkt, utan skrivs av på så många år som motsvarar hästens nyttjandeperiod i företaget.

Lämplig avskrivningstid på en häst är fem år, vilket innebär en årlig avskrivning på 20% av anskaffningsvärdet. Skattemässigt kan du däremot skriva av hästen med 20–30% per år om du använder räkenskapsenlig avskrivning.

Man kan mycket väl tänka sig en längre avskrivningstid på travarkallblod, eftersom de normalt tävlar under fler säsonger än varmblod gör. Likaså på ridskolehästar, turridningshästar och dressyrhästar.

Gör du förenklat årsbokslut i enskild firma gör du skattemässiga avskrivningar direkt i redovisningen, dvs du gör inga planenliga avskrivningar.

Restvärde Det avskrivningsbara beloppet är egentligen anskaffningsvärdet minus ett beräknat restvärde (oftast slaktvärde). Men det är få hästföretag som använder denna metod.

En häst anskaffas år 1 för 80 000 kr. Hästföretagaren bedömer att hästen kommer att kunna användas i verksamheten i 8 år. Därefter kommer den att säljas som promenadhäst. Värdet då beräknas till 8 000 kr.

Det avskrivningsbara beloppet blir 80 000 – 8 000 = 72 000 kr.

8 års avskrivning motsvarar 12,5% per år. Hästen ska alltså skrivas av med 12,5% x 72 000 = 9 000 kr per år. Efter 8 år är det bokförda värdet 80 000 – 8 x 9 000 = 8 000 kr. Skulle hästen då säljas för 8 000 kr, uppkommer ingen vinst.

Så här bryr de flesta sig inte om att göra, utan man skriver av på hela anskaffningsvärdet 80 000 kr. Den årliga avskrivningen blir då 12,5% x 80 000 = 10 000 kr. Efter 8 år är det bokförda värdet 80 000 – 8 x 10 000 = 0 kr. Skulle hästen då säljas, uppkommer en vinst.

Enskilda näringsidkare som gör förenklat årsbokslut gör inga planenliga avskrivningar och ska då heller inte ta hänsyn till något restvärde. | 23

Redovisning i hästföretag

Anläggningsregister/förteckning över anläggningstillgångar Ett företag ska förteckna eller på något annat sätt samla uppgifter om sina materiella anläggningstillgångar, dvs upprätta ett anläggningsregister. Ett sådant anläggningsregister behöver inte föras om företaget endast har ett fåtal anläggningstillgångar och den löpande bokföringen är organiserad så att man redan av den kan få en tillfredsställande kontroll och överblick över dessa anläggningstillgångar.

Du som gör förenklat årsbokslut i din enskilda firma får upprätta en mycket enkel förteckning över dina anläggningstillgångar. Det räcker med fakturakopior där du anger nyttjandeperioden för tillgången.

För övriga krävs ett mer detaljerat register över tillgångarna.

Läs om detta i vår handbok BOKFÖRING.

Hästar som är omsättningstillgångar En häst som inte är en anläggningstillgång (se ovan) är en omsättningstillgång (lagertillgång).

Hästar i jordbruk är enligt skattereglerna alltid en omsättningstillgång; oavsett syftet med innehavet. I redovisningen ska man dock göra bedömningen med ledning av syftet. Enskilda näringsidkare får välja att redovisa hästar i jordbruk som omsättningstillgång även om syftet är att stadigvarande inneha hästarna.

Lagertillgångarnas värde Hästar som är omsättningstillgångar värderas utifrån lägsta värdets princip, vilket innebär att hästen ska tas upp till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet.

Anskaffningsvärdet kan vara det pris som du betalat för hästen.

För en egenuppfödd häst består anskaffningsvärdet av ”tillverkningskostnaderna” för hästen. Hit hör bland annat: • Bokningsavgift • Språngavgift (eller seminavgift) • Dräktighetsavgift • Fölavgift Även utgifter för t ex veterinär och resor i samband med betäckningen och fölningen, kan ingå i anskaffningsvärdet.

Nettoförsäljningsvärdet är lika med det högsta pris du skulle kunna få för hästen på den öppna marknaden minus direkta försäljningskostnader. Detta kan vara svårt att beräkna exakt, men ett uppskattat värde duger. Enskilda näringsidkare som gör förenklat årsbok­slut ska inte ta hänsyn till de direkta försäljningskostnaderna.

24 |

Redovisning i hästföretag Vid beräkningen av nettoförsäljningsvärdet på hästar i uppfödningsverksamhet torde framför allt hästens härstamning och hur hästens syskon lyckats, ha stor betydelse.

Det finns ett antal experter man kan vända sig till, t ex avelsföreningen för hästrasen, för att få hästen värderad.

Skatteverkets rekommendationer för hästar i uppfödningsverksamhet Eftersom det kan vara svårt att få fram anskaffningsvärdet för hästar sneglar man ofta på Skatteverkets anvisningar för värdering av hästar som är omsättningstillgångar.

Skatteverkets rekommenderade värden: • Årsföl – 30 000 kr • Ettåring – 45 000 kr • Tvååring och äldre – 60 000 kr §§ SKV A 2006:13, Skatteverkets allmänna råd om beräkning av anskaffningsvärde för hästar i hästuppfödningsverksamhet som utgör näringsverksamhet

Skatteverkets rekommendationer för hästar i jordbruk Även för hästar i jordbruk är det vanligt att man i redovisningen går efter Skatteverkets rekommenderade värden. Dessa används ofta även för andra hästar än hästar i jordbruk, exempelvis hästar i turismverksamhet och andra körhästar samt ridhästar för turridning och lektioner. Detta gäller om du bedömer att hästen är en omsättningstillgång, dvs antingen under uppfödning eller till salu i hästhandel.

Skatteverkets rekommenderade värden: • Föl – 7 000 kr • Ettåring – 9 000 kr • Tvååring – 15 000 kr • Treåring – 19 000 kr • Hästar 4–15 år – 19 000 kr • Hästar över 15 år – 9 900 kr §§ SKV A 2010:17, Skatteverkets allmänna råd om nettoförsäljningsvärden för djur i jordbruk

Från omsättningstillgång till anläggningstillgång När en häst omklassificeras från omsättningstillgång till anläggningstillgång tar du upp den till samma värde som den hade i balans­räkningen, dvs värdet förs över från kontot ”hästar som är omsättningstillgångar” till kontot ”hästar som är anläggningstillgångar”.

| 25

Redovisning i hästföretag

Tävlingshästar Köp av tävlingshäst Tävlingshästar redovisas som anläggningstillgångar, då syftet är att inneha hästen stadigvarande.

Om du köper in en färdig tävlingshäst, dvs en häst som gjort sin första tävlingsstart, beräknas anskaffningsvärdet till det pris du betalat för hästen plus utgifter i samband med köpet.

Du ska inte lägga några förbättringsutgifter till anskaffningsvärdet, eftersom hästen har debuterat och därmed anses färdigutbildad. Alla träningsutgifter blir istället löpande kostnader som du drar av direkt.

Enskilda näringsidkare som gör förenklat årsbokslut behöver till anskaffningsvärdet inte räkna med tillkommande utgifter (t ex för veterinärbesiktning) som faktureras separat och som uppgår till högst 5 000 kr.

Köp av unghäst Till unghästar brukar man räkna hästar som är ett till tre år gamla. Även unghästar är i en tävlingsverksamhet anläggningstillgångar, eftersom syftet är att de ska tävla så småningom och därmed är anskaffade för stadigvarande bruk. Under den här tiden utbildas hästen till tävlingshäst.

En del av träningskostnaderna, de som har med utbildningen av hästen att göra, är så kallade förbättringsutgifter. Dessa utgifter ska du inte kostnadsföra direkt, utan de ska läggas till anskaffningsvärdet. Därmed ökar avskrivningsunderlaget.

Förbättringsutgifter I en dom i regeringsrätten fastslogs att ca en tredjedel av träningsutgifterna (då hästen lämnats till professionell tränare eller instruktör) var att betrakta som förbättringsutgift. Rätten menade att enbart den delen av träningsutgifterna som kan hänföras till direkt instruktion/utbildning kan anses värdehöjande och därmed läggas till anskaffningsvärdet.

Resterande del av betalningen till tränaren avser hästens inackordering (foder och stallplats). Denna del ska kostnadsföras och dras av direkt.

Observera att det här rättsfallet kom före skattereformen. Då var hobbyverksamhet skattefri. Enbart realisationsvinsten då hästen såldes beskattades. Därför ville hästägaren i det här fallet ha ett högt anskaffningsvärde på hästen. Skatteverket ville dock medge endast ett mindre belopp som förbättringsutgift. §§ RÅ 89 Ref 107

26 |

Redovisning i hästföretag

Inga avskrivningar i början Fram till dess att hästen gör sin första tävling redovisar du den som en anläggningstillgång men gör inga avskrivningar, eftersom den först i samband med tävlingen är färdig att tas i bruk. Du börjar alltså göra avskrivningar det år hästen debuterar på tävlingsbanan.

Hästar i uppfödning Avelsston Avelsston är avsedda för stadigvarande bruk och är därför anläggningstillgångar. Om du själv haft stoet i många år som tävlingshäst, har du förmodligen redan skrivit av hästen tillräckligt. Om du där­emot köper in ett sto för avel kan du lämpligen skriva av stoet på sex till sju år, dvs med 15% per år.

Löpande utgifter för avelsstoet ska du dra av direkt. Några förbättringsutgifter kan inte bli aktuella.

Gör du förenklat årsbokslut i enskild firma gör du skattemässiga avskrivningar direkt i redovisningen, dvs du gör inga planenliga avskrivningar.

Avelshingstar Avelshingstar är anläggningstillgångar och skrivs lämpligen av på fem år, dvs med 20% årligen.

Gör du förenklat årsbokslut i enskild firma gör du skattemässiga avskrivningar direkt i redovisningen, dvs du gör inga planenliga avskrivningar.

Föl och unghästar Föl och unghästar i uppfödningsverksamhet är inte avsedda för stadigvarande bruk och är därför inte anläggningstillgångar.

Uppfödarens avsikt är ju att sälja hästarna, det är så han eller hon tjänar sina pengar. Fölen och unghästarna är därför omsättningstillgångar och redovisas som lagertillgångar. Överföring till anläggningstillgång Om det visar sig att en unghäst i uppfödningsverksamhet ska behållas i företaget, ska den omklassificeras från omsättningstillgång till anläggningstillgång.

Du gör omföringen till det bokförda värdet på hästen. I samband med detta gör du en avskrivningsplan (gäller inte den som gör förenklat årsbokslut i enskild firma).

| 27

Redovisning i hästföretag

Leasade hästar Leasegivaren gör avskrivningarna på hästen Vid leasing är det leasegivaren (uthyraren) som äger hästen. Han tar därför upp hästen som en anläggningstillgång i sin balans­räkning.

En häst för uthyrning är alltid en anläggningstillgång. Läs mer om anläggningstillgångar tidigare i kapitlet.

Leasingavgiften är en löpande kostnad som leasetagaren kostnadsför direkt.

Träningsavgifter Träningsutgifterna för en leasad häst ska du kostnadsföra och dra av direkt. Det blir alltså inte aktuellt att aktivera någon del av träningsutgifterna som förbättringsutgift. Det beror helt enkelt på att det inte är du som är ägare till den leasade hästen. §§ Skatteverkets ställningstagande, hästleasing, hyra av tävlingshäst 2007-11-07, Dnr: 131 663007-07/111

Betäckning Det finns olika alternativ för en stoägare att lösa betäckningsfrågan. Stoägaren kan • köpa en betäckningsrätt i en avelshingst • köpa en enstaka betäckning • ha en egen avelshingst • köpa andelar eller aktier i en avelshingst eller en verksamhet med avelshingstar.

Betäckningsrätt Stoägare som är intresserade av att få sitt sto betäckt med en populär hingst tecknar ofta en betäckningsrätt i hingsten för att på så sätt garantera framtida betäckningar. Många hingstar är full­ bokade. Betäckningsrätten kan därför bli värdefull och intressant för stoägaren att sälja om den ökar i värde.

Redovisningsmässigt är betäckningsrätten en immateriell anläggningstillgång. Liksom på andra typer av anläggningstillgångar ska du göra årliga avskrivningar. Lämplig avskrivningstid kan vara 5 år, då det är osäkert om hingsten är avelsduglig längre tid än så.

Hingstägaren redovisar intäkten från betäckningsrätten som en förutbetald (föruterhållen) intäkt. Den som gör förenklat årsbokslut i enskild firma behöver inte periodisera förskott på högst 5 000 kr.

28 |

Redovisning i hästföretag

Enstaka betäckning Det vanligaste är att stoägaren hittar en intressant avelshingst till sitt sto och betalar hingstägaren för betäckningen.

Stoägaren betalar ett antal avgifter som erläggs vid olika tillfällen.

Normalt betalas följande avgifter: • bokningsavgift (betalas i samband med bokningen) • språngavgift eller seminavgift (betalas vid betäckningen) • dräktighetsavgift (betalas vanligen 30 eller 60 dagar efter konstaterad dräktighet) • fölavgift (betalas vid fullbordandet, dvs vid levande föl).

Dräktighetstiden är normalt elva månader. Detta innebär att betäckning och fölning sällan sker samma år. I och med att bokningsavgiften betalats året före betäckningen, kan det vara så att utgifterna för betäckningen fördelar sig över upp till tre år.

Avgifterna bokförs hos stoägaren som interimsfordringar (förutbetalda kostnader) tills fölet är fött. Då bokas de förutbetalda kostnaderna om till kontot för föl under övriga lagertillgångar.

Skulle stoet kasta eller inte bli dräktigt, bokförs de betalda avgifterna som direkt avdragsgilla kostnader. En utbetalning från en eventuell foster- och fölförsäkring tas upp som intäkt.

Hingstägarens redovisning Bokningsavgiften och språngavgiften (seminavgiften) betalas oberoende av om det blir ett levande föl. Därför ska hingstägaren ta upp dessa intäkter under betäckningsåret. Om bokningsavgiften betalas året före betäckningen utgör den en förutbetald (föruterhållen) intäkt (en skuld) för hingstägaren och förutbetald kostnad (en fordran) för stoägaren. (Den som gör förenklat årsbokslut i enskild firma behöver inte periodisera förskott på högst 5 000 kr.)

Hingstägaren ska inte periodisera dräktighetsavgiften, utan ta upp den som en intäkt det år han fått betalningen.

Fölavgiften tas upp som intäkt för hingstägaren det år den betalas.

| 29

Böcker från Björn Lundén Information AB AKTIEBOLAG ANSTÄLLDA ATT AVSLUTA EN ANSTÄLLNING AVDRAG AVTAL BOKFÖRING BOKFÖRING & FÖRENKLAT ÅRSBOKSLUT BOKSLUT & ÅRSREDOVISNING I MINDRE AKTIEBOLAG – K2 BOKSLUTSANALYS BOSTADSRÄTT BOUPPTECKNING & ARVSKIFTE BUDGET BYTE FRÅN ENSKILD FIRMA TILL­AKTIEBOLAG BYTE FRÅN HANDELSBOLAG TILL­AKTIEBOLAG DEKLARATIONSTEKNIK DET NYA SKATTEFÖRFARANDET EKONOMISK UPPSLAGSBOK EKONOMISKA FÖRENINGAR ENSKILD FIRMA FASTIGHETSBESKATTNING FASTIGHETSJURIDIK FEMTIO PLUS FINANSIERING FUSIONER & FISSIONER FÅMANSFÖRETAG FÄLLOR OCH FEL I PRAKTIKEN FÖRETAGETS EKONOMI FÖRETAGSKALKYLER FÖRETAGSJURIDISK UPPSLAGSBOK FÖRHANDLINGSTEKNIK FÖRMÅNER FÖRSÄLJNINGSTEKNIK GOD MAN & FÖRVALTARE GÅVA HANDELSBOLAG HÄSTVERKSAMHET IDEELLA FÖRENINGAR IDROTTSFÖRENINGAR INKÖPSTEKNIK KOMPANJONER

KOMPETENSFÖRSÄLJNING OCH PERSONLIG MARKNADSFÖRING KONCERNER KULTURARBETARBOKEN LANTBRUKARBOKEN LIKVIDATION LÖNEHANDBOKEN LÖNESÄTTNING MAKAR MALLAR & DOKUMENT MARKNADSFÖRING MOMS PENSIONSSTIFTELSER PERSONLIG EFFEKTIVITET PRESENTATIONSTEKNIK PRISSÄTTNING REDOVISNING I BOSTADSRÄTTS­ FÖRENINGAR REDOVISNING I IDEELLA FÖRENINGAR REDOVISNING I LANTBRUK REPRESENTATION REVISION I FÖRENINGAR SAMBOBOKEN ROT & RUT SAMFÄLLIGHETER SEMESTER & SJUKFRÅNVARO SKATTENYHETER SOLOFÖRETAG STARTA & DRIVA FÖRETAG START UP AND RUN A BUSINESS IN SWEDEN STIFTELSER STYRELSEARBETE I AKTIEBOLAG STYRELSEARBETE I FÖRENINGAR SÄLJA TJÄNSTER TESTAMENTSHANDBOKEN UTLANDSMOMS VARDAGSJURIDIK VD-BOKEN VÄRDEPAPPER VÄRDERING AV FÖRETAG ÄGARSKIFTE I FÖRETAG

www.blinfo.se

HÄSTVERKSAMHET är en praktiskt inriktad bok för

dig som driver hästverksamhet och för dig som hjälper hästägare med ekonomi och redovisning. Vi behandlar trav- och galoppsport, ridsport, hästturism och hästar i jordbruk.

Boken förklarar utförligt skatte- och redovisningsreglerna för olika hästverksamheter, t ex reglerna om avdrag, moms, bokföring och deklaration. Hästföretag omfattas av speciella skatteregler både när det gäller inkomstskatt och moms. I boken får du tips om hur du undviker att hamna i tvistiga situationer till följd av de knepiga reglerna.

UR INNEHÅLLET

Skatt i hästverksamhet • Moms • Avdrag • Kvittning • Bokföring och kontoplan • Företagsformer • Hobbyverksamhet • Travsport • Galoppsport • Ridsport • Hästturism • Skatteplanering • F-skatt • Redovisning i hästföretag • Vinstsyfte • Privathästar • Hästar i jordbruk

FÖRFATTARNA

Pål Carlsson arbetar som redaktör och skribent på Björn Lundén Information AB. Björn Lundén har skrivit ett stort antal böcker om skatt och ekonomi.

– KUNSKAPSFÖRETAGET FÖR FÖRETAGSKUNSKAP –

www.blinfo.se

Hästverksamhet

PÅL CARLSSON & BJÖRN LUNDÉN

Andra upplagan

PÅL CARLSSON & BJÖRN LUNDÉN

HÄST VERKSAMHET – praktisk handbok för dig med hästföretag SKATT REDOVISNING JURIDIK