9789187221132

Boken är indelad i samma områden som observationsschemat i RAMP, det vill säga: • motorik – rörelse • finmotorik • taktil perception • kinestetisk perception • visuell perception • auditiv perception

RAMP – Vad gör vi sen?

Denna bok innehåller övningar och lekar för att stärka de olika delarna inom det motoriska och perceptuella utvecklingsområdet. Den kan användas separat men är också en uppföljning till observationsmaterialet RAMP (Redovisning Av Motorik och Perception) som tidigare getts ut på Nypon förlag.

RAMP

Redovisning av MotoRik och PeRcePtion

Vad gör vi sen?

I boken finns även lekar och övningar inom området vestibulär perception.

ISBN 978-91-87221-13-2

9 789187 221132

Gunilla Lindblom

Nypon förlag

RAMP – Vad gör vi sen? av Gunilla Lindblom Grafisk formgivning: Ted Karlsson Redaktör: Cecilia Lööf-Mahler © Gunilla Lindblom och Nypon förlag www.nyponforlag.se Första upplagan, första tryckningen 2012 ISBN: 978-91-87221-13-2

RAMP

Redovisning av Motorik och Perception

Vad gรถr vi sen?

Gunilla Lindblom

Innehåll Inledning. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4 motorik – rörelse . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6

Lekar och övningar för barngrupper. . . . . . . . . . . . . . 7

Finmotorik. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 12

Lekar och övningar för barngrupper. . . . . . . . . . . . . 13

Taktil perception. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 18

Lekar och övningar för barngrupper. . . . . . . . . . . . . 19

Vestibulär perception . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 24

Lekar och övningar för barngrupper. . . . . . . . . . . . 25

Kinestetisk perception. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 28

Lekar och övningar för barngrupper. . . . . . . . . . . . 29

Visuell perception. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 36

Lekar och övningar för barngrupper. . . . . . . . . . . . 37

Auditiv perception. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 42

Lekar och övningar för barngrupper. . . . . . . . . . . . 43

Litteratur. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 48

Inledning Att röra sig är motorik. Perception är hur vi u ­ ppfattar något genom våra sinnen. Vi använder motorik och perception i allt vi gör, när vi går, talar, skriver och läser.

Först när all motorik är automatiserad kan vi använda vår uppmärksamhet till att utveckla språket och tankeförmågan.

Jag har under många år arbetat som lärare och specialpedagog inom olika områden och åldersgrupper. När jag började arbeta med yngre barn upptäckte jag vilken stor betydelse motorisk och perceptuell utveckling har för vidare inlärning.

Denna bok innehåller övningar och lekar för att stärka de olika delarna inom det motoriska och perceptuella utvecklingsområdet.

Den kan användas separat men är också en uppföljning till observationsmaterialet RAMP (Redovisning Av Motorik och Perception) som jag tidigare gett ut på Nypon förlag. Boken är indelad i samma områden som observationsschemat i RAMP, det vill säga: • motorik – rörelse • finmotorik • taktil perception • kinestetisk perception • visuell perception • auditiv perception

4

Inledning

Dessutom innehåller den här boken lekar och övningar inom ­området vestibulär perception.

En del lekar och övningar kan användas för att träna flera områden och är därför återkommande. Varje kapitel inleds med en kort presentation av respektive område och allmänna råd och tips om hur man kan träna området. Därefter följer exempel på lekar och övningar att använda i barngruppen.

Jag hoppas att du som har boken i din hand får mycket nytta och nöje med den i ditt arbete.

Vill du veta mer om observationsmaterialet RAMP kan du besöka www.lindblomman.nu Där kan du ta kontakt för vidare utbildning och föreläsning inom området.

Gunilla Lindblom, specialpedagog

Inledning

5

Motorik – rörelse Barnets första rörelser är omedvetna och reflexmässiga. En del av reflexerna styr de tidiga grundrörelserna, till exempel grip-, kryp, och gångreflexen som lägger grunden till grovmotoriken. All motorisk utveckling går från stora rörelser till små precisa rörelser.

Utvecklingen sker uppifrån och ned, inifrån och ut. Barnets första grovmotoriska rörelser är nedärvda och utvecklas utan påverkan av storhjärnan. I takt med att nervsystemet utvecklas kopplas storhjärnan in och detta leder till viljemässiga rörelser. När de grundläggande rörelserna är automatiserade kan barnet utveckla språket och tankeverksamheten. Den grovmotoriska utvecklingen följer en bestämd ordning för alla barn, men olika fort. För att utveckla grovmotoriken kan man använda/göra: • All form av lek, framförallt ute, ger bra träning och motorisk utveckling • Alla typer av rullningar i sidled, på hårt golv, mjuk matta eller lämpligt underlag ute • Åla med tydlig kryssrörelse – när höger arm är framme är vänster ben uppdraget och vice versa • Kryp på olika sätt, som olika djur, fort – sakta, titta åt vänster – höger – nedåt – uppåt • Balansera genom att gå på en linje, bräda eller bänk, stå på ett ben, sitta på en stor boll osv • Hoppa och studsa på stället, på ett ben, framåt, bakåt • Häng i rep, ribbstol, ringar, klätterställning, trädgren • Klättra i ribbstol, klätterställning, nät, uppför rep • Kasta och fånga olika bollar, liten – stor, hård – mjuk, lätt – tung • Gå på olika sätt, fram – bak, på tå – häl, på insidan – utsidan av foten • Spring fort – sakta, uppför – nerför, med långa – korta steg.

Stanna mjukt, sakta – fort

6

Motorik – rörelse

Lekar och övningar för barngrupper Hela havet stormar Ställ stolar i en ring. Det ska vara en stol mindre än antalet barn. Alla barnen går i ring efter varandra utanför stolarna. Lekledaren spelar musik och när musiken tystnar ska barnen fort sätta sig på en stol.

Ett barn blir utan stol eftersom det fattas en. Det barnet är ute ur leken och lekledaren tar bort en stol till. Leken fortsätter så här tills det bara är en stol och två barn kvar. Barnet som då lyckas sätta sig på den sista stolen har vunnit.

Hajarna Barnen sitter i en ring på golvet med en fallskärm utspänd mellan sig och har benen under. Det är viktigt att alla håller ett ordentligt tag i fallskärmen. Fallskärmen är havet. Lekledaren väljer ut ett barn som kryper in under fallskärmen och är haj! De som håller i fallskärmen ska röra på armarna så att det blir vågor på havet, då blir det svårare att se var hajen är. Hajen ska försöka dra ner de andra i havet genom att ta tag i deras ben och dra. Den som känner att hajen tar tag i en sträcker upp armarna och ropar hjälp! Då gäller det för badvakten (lekledaren eller något av barnen) att försöka rädda barnet från hajen. Lyckas hajen dra in barnet under fallskärmen blir det indragna barnet också haj. Om livräddaren lyckas rädda barnet innan det åkt under fortsätter hajen att söka nya byten. Till slut är de flesta hajar och leken börjar om eller avslutas.

Motorik – rörelse

7

Vem är rädd för Svarta madam?

Barnen står längs med en vägg. Lekledaren väljer ut ett barn som ska stå i mitten av rummet. Det barnet är ”Svarta madam” och säger Vem är rädd för Svarta madam? Då svarar de andra barnen inte jag, och så ska de försöka ta sig till andra sidan av rummet utan att bli tagna. Blir man tagen så hjälper man ”Svarta madam” att ta de andra barnen tills det bara är ett barn kvar.

Följa John Alla barnen står på led. Det första barnet är ”John”. Allt som ”John” gör ska de andra barnen också göra. Efter en stund byts ”John” ut mot det barn som står som nummer två i ledet. Den utbytte ”John” ställer sig sist i ledet.

Katt och råtta Alla barnen bildar en ring och håller varandra i händerna. Lekledaren väljer ut ett barn som ska vara råtta och ett barn som ska vara katt. Råttan är inne i ringen och katten är utanför ringen. Katten ska nu försöka fånga råttan. Barnen i ringen hjälper råttan genom att höja sina händer och släppa ut råttan när den vill fram och genom att sänka sina händer och hindra katten från att komma fram. När katten har lyckats fånga råttan byter lekledaren ut katt och råtta mot andra barn.

8

Motorik – rörelse

Av och på Barnen står runt en matta eller en filt. Är det många barn i gruppen kan man använda flera mattor. Lekledaren säger antingen Hoppa på eller Hoppa av. Det gäller då för barnen att göra som lekledaren säger, men man måste lyssna noga. Ibland säger lekledaren Hoppa på när alla barnen redan står på mattan. De som hoppar av då är ute ur leken.

Björnen sover Barnen står i en ring på led efter varandra. Lekledaren väljer ut ett barn som ska vara björn. Björnen ligger ihopkrupen och ”sover” i mitten av ringen. Barnen går runt björnen och sjunger: Björnen sover, björnen sover i sitt lugna bo.

Han är inte farlig, bara man är varlig Men man kan dock, men man kan dock Honom aldrig tro …

När sången tystnar rusar björnen upp och försöker fånga något av barnen. Barnen försöker rädda sig genom att springa iväg åt olika håll. Det barn som blir fångat får nu också vara björn. Leken fort­ sätter tills alla blivit fångade.

Motorik – rörelse

9

Svanslek Hälften av barnen får en svans av en repstump eller ett lekband som stoppas ner i byxlinningen. Andra hälften av barnen är utan svans.

De som har svans ska akta sig för att bli av med sin och de som inte har någon svans ska försöka ta en och sätta på sig själv. Leken fortsätter tills lekledaren säger att leken är slut. Alla är med hela tiden och ingen vinner.

Farbror Björn Lekledaren utser ett barn som ska vara ”farbror Björn”. De andra barnen står i ena änden av rummet. ”farbror Björn” står med ­ryggen mot de andra barnen som viskar: Är du vaken farbror Björn? Inget svar från björnen, han hör inte. Barnen smyger närmre och säger igen men lite högre: Är du vaken farbror Björn? Inget svar hörs. Då smyger barnen ännu närmre och säger högt: Är du vaken farbror Björn? Och då hör björnen. Han eller hon vänder snabbt runt och försöker fånga de andra barnen innan de har hunnit fram till väggen där de började.

De som blir kullade får hjälpa farbror Björn nästa omgång.

Rulla timmerstock Fyra till fem barn ligger bredvid varandra. Ett barn ligger ovanpå på tvären och är ”stock”. Barnen under rullar åt samma håll. När ett barn kommer utanför stocken lägger det sig sist. På detta sätt förflyttar de tillsammans stocken framåt.

10

Motorik – rörelse

Nippertippan Barnen sitter i en ring och håller i en fallskärm. Alla barnen sjunger och agerar samtidigt: Vaknade gjorde Nippertippan, vaknade gjorde ja’ Vaknade gjorde alla som i ringen va’.

Under tiden som de sjunger denna versen reser sig barnen upp och ”vaknar”. Sången fortsätter med hoppade, snurrade, vilade och somnade. Barnen agerar efter vad de sjunger. Vill man utöka med andra rörelser kan man självklart göra det.

Motorik – rörelse

11