Page 1

GEOGRAFI 7

GEOGRAFI 7

FOKUS

Per Thorstensson, Anna-Britta Thorstensson, Christer Jonasson, Ludvig Myrenberg och Maria Willebrand

O FOKUS

Temat Vår värld handlar om kartor, länder, världsdelar och klimatområden. Temat Vår livsmiljö innehåller kapitlen Luften vi andas, Marken vi bor på och Vattnet på vår jord. I boken finns också avsnitt om sårbara platser.

GEOGRAFI 7

Geografi 7 Fokus är en lättare version av Geografi 7 och är anpassad till Lgr 11.

FOKUS

Geografi 7 Fokus finns även som digital bok med inläst text. Till boken finns en arbetsbok med uppgifter. Mer information om komponenter, beställningsnummer och priser finns på www.nok.se/sol4000

I serien SOL 4000 finns: Geografi

Samhälle i dag

Religion och liv

Levande historia

är samhällsorienterande läromedel för de senare skolåren. Samtliga delar är strukturerade på samma sätt.

7

Per Thorstensson Anna-Britta Thorstensson Christer Jonasson Ludvig Myrenberg Maria Willebrand

ISBN 978-91-27-42177-6

9 789127 421776

Omslag till Fokus7.indd 1

2011-10-26 21:04


Fokus Geo_7_aug.indd 2

2011-11-10 17.04


innehåll tEma 2

tEma 1

Vår VärLd – eN orieNTeriNG

Vår LiVsMiLJö 4

Vårt solsystem 6 Människan utforskar jordytan 8 Jordgloben 10 Kartan 12 Vår jord består av hav och land 14

olika klimatområden 16 Växtlighet 16 Väder och klimat 17 Att leva i olika klimatområden 18 Subtropiska zoner 21 I polarzonerna 24

Världsdelarna 26 Europa 26 Asien 30 Afrika 34 Nordamerika 38 Sydamerika 42 Oceanien 46 Antarktis 50

52

Vad är en resurs? 54 Luften vi andas 56 Solen ger värme, ljus och liv 58 Atmosfären 60 Temperatur 62 Vindar 64 Vad händer med klimatet? 66

Marken vi bor på 68 Det stora skalvet 68 Så bildades jorden 70 Jordskalv och vulkanutbrott 72 Berggrunden 76 De yttre krafterna 78 Marken – en utnyttjad resurs 80

Vattnet på vår jord 84 Det viktiga vattnet 86 Varför regnar det? 88 Havsvattnet 90 Register 94

Fokus Geo_7_aug.indd 3

2011-11-10 17.04


tema 1

Vår värld – en orientering

w

4

Vår värld

Fokus Geo_7_aug.indd 4

2011-11-10 17.04


människan har alltid funderat över hur jorden ser ut. Vad finns där borta på andra sidan bergen och haven? Finns det nya platser att upptäcka?

5

människan har också under lång tid undersökt hur jorden är uppbyggd. Varför finns det berg på en del ställen? Varför är en del områden nästan platta? många frågor är i dag besvarade, men ännu finns det mycket att ta reda på mer om. Forskare kommer hela tiden med ny kunskap om jorden och om haven. I det här temat får du lära dig mer om världsdelarna. Du får veta mer om kartor. Du får också lära dig mer om hur människor lever i olika delar av jorden.

10

15

20

25

30

Vår värld

Fokus Geo_7_aug.indd 5

5

2011-11-10 17.04


Merkurius

Venus

Jorden

Mars

Solen

Jupiter

Vårt solsystem Jorden är en planet som kretsar, alltså rör sig, runt solen i en cirkel. Det finns sju planeter till som kretsar runt solen. Längst bort från solen finns en mindre planet, Pluto. Eftersom den är mindre än de andra planeterna kallas den dvärgplanet. 5

Runt nästan alla planeter kretsar en eller flera månar. Tillsammans bildar solen, planeterna och månarna vårt solsystem. År

6

10

Det tar 365 dagar och sex timmar för jorden att kretsa ett varv runt solen. Den tiden kallar vi ett solår. Ett vanligt år har 365 dagar. Det är alltså lite kortare än ett solår.

15

Efter fyra år har de sex extra timmarna i solåret blivit 24 timmar extra. Och 24 timmar är detsamma som ett dygn. Vi vill att det vanliga året ska vara lika långt som solåret, och därför lägger vi till ett extra dygn vart fjärde år. Ett sådant år kallas skottår och har alltså 366 dagar.

Vår värld

Fokus Geo_7_aug.indd 6

2011-11-10 17.04


5

Uranus

10

15

Neptunus

Saturnus

Ett dygn

20

5

25

Jorden kretsar inte bara runt solen. Den vrider sig, alltså rör sig runt, hela tiden. Det tar 24 timmar, det vill säga ett dygn, för jorden att vrida sig ett varv. Det är därför som vi har natt och dag. Halva dygnet är ena sidan av jorden vänd mot solen. Då är det dag där. När jorden sedan fortsätter att sakta vrida sig blir det så småningom natt, eftersom solen då lyser på andra sidan av klotet. Månader

10 30

Det tar 27 dagar för månen att kretsa ett varv runt jorden. Det är ungefär lika lång tid som en månad. Ordet månad kommer från ordet måne. Våra månader har 28, 30 eller 31 dagar. När det är skottår har månaden februari 29 dagar, inte 28 som i vanliga fall.

Vår värld

Fokus Geo_7_aug.indd 7

7

2011-11-10 17.04


Några män från England har kämpat för att komma först av alla människor till sydpolen. När de kom fram hade redan en grupp med norska män varit där och hissat Norges flagga.

Människan utforskar jordytan

5

Hur ser det ut på jorden? Det har människor undrat i tusentals år. Nyfikna, modiga människor har rest ut i världen till okända områden för att upptäcka nya platser. Andra har gett sig iväg för att söka efter rikedomar eller nya platser att bo på. Många har blivit berömda, som till exempel Christofer Columbus. År 1492 seglade han och hans män ut med tre stora skepp från Spanien. De skulle försöka hitta sjövägen till Indien, men i stället kom de till en världsdel som var helt okänd för människorna i Europa. Det var världsdelen som vi i dag kallar Amerika. Världens högsta berg

10

15

8

I dag har människor varit nästan överallt på jorden. Men för ungefär sextio år sedan hade fortfarande ingen lyckats ta sig upp på världens högsta berg, Mount Everest, som är 8 848 meter högt. Mount Everest är en bergstopp i en lång hög bergskedja som heter Himalaya. En bergskedja är ett område med flera höga berg som ligger på rad. Himalaya ligger i Asien och sträcker sig in i fyra länder: Indien, Kina, Nepal och Pakistan.

Vår värld

Fokus Geo_7_aug.indd 8

2011-11-10 17.04


5

Många hade försökt göra den farliga klättringen upp till bergets topp utan att lyckas. En del frös ihjäl. Andra orkade inte klättra hela vägen upp. Luften så högt uppe bland bergen är nämligen mycket tunn. Det betyder att den innehåller lite syre. Därför blir människor snabbt andfådda och trötta. De första som lyckades

10

15

20

25

30

35

År 1953 samlades en grupp bergsklättrare i Nepal. De tänkte göra ett försök att nå Mount Everests topp. Bergsklättrarna tog hjälp av några män som tillhörde folket, sherpas, som bor i bergen. Sherpas är vana vid den tunna luften, och många av dem är skickliga klättrare. Gruppen gav sig iväg. Mycket långsamt klättrade de uppåt. Det var fruktansvärt kallt. Två av männen, Edmund Hillary från Nya Zeeland och sherpan Norgay Tenzing från Nepal, skulle försöka ta sig den sista biten upp till toppen. Männen kämpade genom djup snö och uppför hala och branta bergssidor. Och till sist var de uppe. Hillary och Tenzing var de första människorna i världen som stod på toppen av Mount Everest, nästan 8 900 meter över havet! Sedan dess har fler lyckats ta sig upp på världens högsta berg. Över 2 000 personer har klättrat till toppen. Men det är farligt och jobbigt att klättra på så hög höjd. Några hundra människor som har försökt att nå toppen har dött. De flesta av dem har frusit ihjäl.

På väg mot toppen. Det kan bli mycket kallt och vädret kan snabbt förändras. Personerna bär masker som de andas syrgas i. Eftersom luften är så tunn behövs det syrgas för att man ska kunna andas.

Vår värld

Fokus Geo_7_aug.indd 9

9

2011-11-10 17.04


Jordgloben Jordgloben är en modell av vår planet jorden. På jordgloben kan du se att man har ritat flera linjer. En del går runt jordgloben, andra går från norr till söder. Eftersom jorden är rund säger vi också att det är ett klot. Runda saker kan kallas klot, bowlingklot till exempel. Jorden kallas därför ibland också för jordklotet.

5

Breddgraderna och ekvatorn

Mitt på jordgloben finns en linje som är tjockare än de andra. Den kallas ekvatorn och ligger som en rund ring, en cirkel, runt hela jordgloben. Ekvatorn delar jordklotet i två lika stora delar: norra halvklotet och södra halvklotet.

10

Förutom ekvatorn finns det 180 cirklar till. 90 cirklar ligger norr om ekvatorn och 90 ligger söder om ekvatorn. Cirklarna ligger parallellt med ekvatorn. Det betyder att det överallt är samma avstånd mellan två cirklar. Därför kallas de här linjerna parallellcirklar. Men vi kallar dem också för breddgrader.

15

Varje breddgrad har ett nummer. Ekvatorn har nummer 0. Stockholm ligger ungefär vid breddgrad 59. Och nordpolen ligger på breddgrad 90. På bilden nedanför till vänster har vi bara ritat några breddgrader så du får låtsas att du ser de andra också.

20

Nordpolen Nordpolen 90° 90° 59° dd d 59° d e r e b br ig Stockholm ig Stockholm 40°

dd bre 60° 90° 90° SydpolenSydpolen

20°

20°

Vä stlig läng

60°

30°

d

Sto

Östlig längd

30°

60°

90°

60°

30°

20°

20°

60°

90°

Sydpole

Sydpolen

Längdgrader. Stockholm ligger 18 grader öster om Greenwich, alltså 18°Ö.

Sy d Vår värld

Fokus Geo_7_aug.indd 10

18° 30 Ekvatorn

40°

Breddgrader. Stockholm ligger på det norra halvklotet 59 grader från ekvatorn, alltså 59°N.

10

Stockholm 18°

40°

40°

lig

lig

Sy d

dd bre

180°

No rd l

No rd l

EkvatornEkvatorn

Nordpo 90°

Nordpolen

2011-11-10 17.04


I stället för ordet grad kan vi skriva ett tecken, en liten upphöjd nolla efter siffrorna. Då blir det: Stockholm ligger på 59o nordlig bredd. Längdgrader 5

10

15

Det finns också 360 linjer som går på längden, alltså från norr till söder. Men på globen till höger på sidan 10 har vi bara ritat ut några av dem. Linjerna går från nordpolen till sydpolen på hela jordgloben. Därför är de dubbelt så många som breddgraderna. Linjerna som går på längden kallas meridianer eller längdgrader, och de har också var sitt nummer. En längdgrad kallas 0-längdgraden. Den går tvärs igenom Greenwich i London. På 0-längdgradens västra sida finns 180 längdgrader. På östra sidan finns det också 180 längdgrader. I Stilla havet, på andra sidan jordgloben, möts längdgraderna. Där hittar vi alltså den 180:e längdgraden. Stockholm ligger på längdgrad 18 öster om Greenwich. Eller, som vi också kan säga, Stockholm ligger på 18o östlig längd. Gradnätet

20

När vi ritar in breddgraderna och längdgraderna på jordgloben, eller på en karta, ser vi att linjerna bildar ett nät. Det kallas gradnätet, och vi använder det för att kunna säga exakt var på jorden en plats ligger. Nordpolen

Nordpolen

90° 180°

180° Stockholm 18°

0° 20° 0°

Vä stlig läng

60°

30°

d

59°

Stockholm

40°

Östlig längd

30°

20°

20°

60°

90°

60°

30°

18° 30° Ekvatorn

60°

90°

0° 20°

40°

40° 90° Sydpolen

60°

Sydpolen

Stockholm ligger på 59 grader nordlig bredd och 18 grader östlig längd. Först skriver vi breddgraden och sedan längdgraden. Så här: 59o n.br, 18oö.l. Vår värld

Fokus Geo_7_aug.indd 11

11

2011-11-10 17.04


N

I skogen kan det vara bra att kunna använda kartan för att inte gå vilse.

V

Kartan

Ö S

Att hitta på en karta

Det finns fyra väderstreck: norr, söder, öster och väster. Om du kan dem hittar du lättare på kartan. På nästan alla kartor som vi använder är norr rakt uppåt. Ofta finns det en pil som visar åt vilket håll norr ligger. 5

10

15

12

Vi behöver olika sorters kartor. I skogen är det bra med en karta som visar var berg, sjöar och stigar finns. Åker vi bil vill vi helst ha en karta som hjälper oss att hitta olika vägar. Och är vi ute på sjön använder vi en karta som kallas sjökort. Kartorna visar en bit av verkligheten fast mycket förminskat. Hur stor förminskningen är ser du på skalan som finns på varje karta. Skalan ser ut som en liten linjal och förklarar hur avståndet på kartan är i verkligheten. En centimeter på kartan kan vara 100 kilometer i verkligheten på en karta i kartboken. På kartan du använder för att hitta i skogen är förminskningen inte lika stor eftersom den måste visa fler detaljer som stenar och stigar. Då kanske en centimeter på kartan är 100 meter i verkligheten.

Vår värld

Fokus Geo_7_aug.indd 12

2011-11-10 17.04


5

I stället för kartor på papper kan du använda kartor som finns i din dator eller mobiltelefon. De kallas digitala kartor. Med hjälp av en apparat som kallas GPS kan du hitta rätt i städer eller när du åker bil. Genom att skriva in adresser kan du få en vägbeskrivning. Den talar om hur du ska gå eller köra. Det är bara jordgloben som visar rätt

Kartor är platta men jorden är rund. Därför finns det ingen karta som avbildar jorden på rätt sätt. Det är bara jordgloben som kan visa precis hur jordytan ser ut.

10

15

Titta på bilderna här nedanför. För att kunna göra en platt bild av den runda jordgloben måste vi skära sönder globen och lägga bitar bredvid varandra. På mitten ligger bitarna tätt bredvid varandra. Därför ser Afrika nästan ut som på jordgloben. Men upptill och nertill är det stora mellanrum mellan bitarna. Den som ska göra en platt karta måste fylla i mellanrummen. Då blir länderna längst i norr och längst i söder större och får fel form.

Jordgloben är den enda riktiga kartan. Men vad händer när vi ska gör en platt karta av jordgloben?

Det blir stora mellanrum mellan bitarna när vi försöker göra en platt karta. Den som ritar kartan lägger till land och hav i mellanrummen. Därför har kartans områden inte rätt storlek överallt. Vår värld

Fokus Geo_7_aug.indd 13

13

2011-11-10 17.05


Vår jord består av hav och land Mer än 70 procent av jordens yta är hav. Nästan hela södra halvklotet är faktiskt täckt av vatten. På norra halvklotet finns mera land. Där ligger världsdelarna Europa, Nordamerika, Asien och större delen av Afrika. 5

Om du tänker dig att jordklotet delas upp i två halvor, en halva med så mycket hav som möjligt och en halva med så mycket land som möjligt, kommer de båda halvorna att se ut som på bilderna. Det blir ett vattenhalvklot och ett landhalvklot.

Stilla havet

Australien

5

Nya Zeeland

14

Nordamerika

Vattenhalvklotet

Landhalvklotet

Vår värld

Fokus Geo_7_aug.indd 14

2011-11-10 17.05


Norra po

lcirkeln

Hudson Bay

Barents hav

Baffinviken

Be

rin

gs

ha

v

ska a n et Jap hav

et

EN NT LA AT

HAVET

hav

Karibiska havet

Ekvatorn

havet da Rö

Mexikanska Sargassohavet golfen

STILLA

Oc ha hots ve ka t

Nordsjön Medel-

Norra vändk retsen

HAVET

sen Södra vändkret

STILLA

Persiska viken Arabiska havet

Bengaliska viken

INDISKA

Sydk in haveesiska t

av

sh

ng

ri Be

ARKTISKA

Beauforthavet

HAVET

Javas

jön Bandasjön Timorsjön Korallhavet

OCEANEN Tasmanhavet

lcirkeln Södra po

Weddellhavet

Världshaven. De stora oceanerna och deras bihav.

Vatten på jorden

5

Det finns enormt mycket vatten på jorden. Inget nytt vatten kommer till och inget vatten försvinner. Mängden vatten har varit densamma i flera miljarder år. Vatten finns överallt; i hav, i sjöar, i åar, i marken, i växter, djur och människor. Du består faktiskt själv till största delen av vatten. Ungefär 65 procent av en människa är vatten. Hav, oceaner och bihav

10

15

Det allra mesta vattnet på jorden finns i haven. Egentligen sitter alla hav ihop men vi har delat upp dem och gett delarna olika namn. Det har vi gjort för att vi ska veta vilken del av haven vi pratar om. Haven är en mycket större del av jorden än alla landområden. De tre största haven är Stilla havet, Atlanten och Indiska oceanen. Stora hav kallas ibland oceaner. Det finns också små hav, som kallas bihav. Ett bihav är en del av en ocean. Östersjön och Medelhavet är exempel på bihav. Alla bihav är en del av en ocean. Ibland är kontakten mellan bihavet och oceanen väldigt liten. Så är det till exempel för Östersjön som bara har den smala delen som kallas för Öresund som förbindelse med en ocean.

Vår värld

Fokus Geo_7_aug.indd 15

15

2011-11-10 17.05


olika klimatområden 0°

Norra po

lcirkeln

EUROPA

NORDAMERIKA

ASIEN

Norra vändk retsen

AFRIKA Ekvatorn

SYDAMERIKA OCEANIEN sen Södra vändkret Is Tundra Berg Skog Odlad mark Stäpp Öken

lcirkeln Södra po

ANTARKTIS Världsdelarna och deras växtlighet.

Växtlighet

5

10

16

Jorden består av sju världsdelar: Nordamerika, Sydamerika, Europa, Asien, Afrika, Oceanien och Antarktis. På den här kartan ser du världsdelarna och hur naturen ser ut, alltså vad som växer där. Det kallas i geografi för växtlighet. Kartan visar växtlighetens naturliga färg. Skogarna är gröna. Grässlätter och torra områden som öknar och stäpper har bruna och orange färger. De gula områdena är odlad jord med jordbruk. Isen är vit och den kalla tundran i norr är lila. Kartan visar även var stora bergskedjor ligger. Bergen har ljusbrun färg och är dessutom lite skuggade.

Olika klimatområden

Fokus Geo_7_aug.indd 16

2011-11-10 17.05


Väder och klimat Vädret är olika nästan varje dag. Vissa dagar är det varmt och soligt. Andra dagar kanske det regnar och blåser. Men vädret i ett område är ofta lika under en viss tid varje årstid. När vi pratar om vädret i ett område under en längre tid kallar vi det klimat. Det finns flera sorters klimat på jorden. I en del områden är det alltid fuktigt och varmt. I andra områden regnar det nästan aldrig. Och i en del områden är det kallt en stor del av året.

5

För att det ska bli lättare att jämföra olika klimat har vi delat in jorden i olika zoner. En zon är ett annat ord för område. På kartan ser du vad de olika zonerna kallas och var de ligger. Den tropiska zonen ligger längs ekvatorn. De andra zonerna finns både på södra och på norra halvklotet. Sverige ligger till exempel i den norra tempererade zonen medan Nya Zeeland i Oceanien ligger i den södra tempererade zonen.

10

• • • •

15

I den den tropiska zonen är det mycket varmt och fuktigt klimat. I den subtropiska zonen är klimatet ofta varmt och torrt. I de tempererade zonerna är det klara skillnader i klimatet under olika årstider. I polarzonerna är det kallt året om.

På sidorna som följer nu får du veta mer om varför klimat och växtlighet är olika över hela jorden.

20

Norra polc irkeln

Norra polarzonen Norra tempererade zonen

Norra vändkr etsen

Norra subtropiska zonen Tropiska zonen

Ekvatorn

sen Södra vändkret

lcirkeln Södra po

Södra subtropiska zonen Södra tempererade zonen Södra polarzonen Jordens klimatzoner.

Olika klimatområden

Fokus Geo_7_aug.indd 17

17

2011-11-10 17.05


Att leva i olika klimatområden Den tropiska zonen

5

10

15

I ett smalt område vid ekvatorn ligger den tropiska zonen. Där är klimatet alltid hett och fuktigt. Det regnar nästan varje dag. Det beror på att solen värmer upp marken och luften. Solens värme är stark och därför avdunstar vattnet snabbt. När vattnet avdunstar bildas ånga som sakta stiger uppåt som varm luft. På högre höjd samlas ångan i moln. När luften i molnen blir kallare blir den tyngre och blir till vatten igen. Då börjar det regna kraftigt. I det här området ligger de tropiska regnskogarna, med jättelika träd. Värmen och fukten gör att det växer så att det knakar. En del träd är 60 meter höga, och trädkronorna breder ut sig som ett grönt tak. Högt uppe i träden växer mängder av blommor med starka färger. Men nere på marken är det mörkt och fuktigt eftersom växtligheten högre upp i träden är så tät. Bara en liten del av solljuset kommer igenom ända ner till marken. Växterna släpper ut gasen syre. Den är livsviktig, för utan den kan vi människor inte andas. Världens största regnskog ligger i Amazonas i Sydamerika. Den breder ut sig över stora delar av norra Sydamerika.

18

Vår värld

Fokus Geo_7_aug.indd 18

2011-11-10 17.05


VÅRa sÅRBaRa PLatsER

5

Många områden på jorden är sårbara platser. Det betyder att de är känsliga för alltför stora förändringar som att skog snabbt huggs ner på en stor yta. Eftersom vi behöver mycket från naturen måste vi vara rädda om de sårbara platserna. Annars har vi i framtiden kanske inte nog av till exempel trä, mat eller friskt vatten. Regnskogen är ett viktigt ekosystem

10

15

20

25

30

En större eller mindre del av naturen är ett ekosystem. Det kan vara en regnskog, en bäck, en äng eller en havsvik. I ekosystemet ingår växter, djur, mark, vatten och luft. Och inom ekosystemet är växter och djur beroende av varandra. I ekosystemet regnskogen finns mängder av olika sorters djur och växter. Det är jämvikt, alltså balans, mellan det som växer upp och det som dör och försvinner. Allt har sin plats i ekosystemet. Det får inte bli för lite eller för mycket av någonting eftersom jämvikten då ändras. Regnskogarnas yta på jorden minskar snabbt. Det beror på att stora områden huggs ner varje år. Det finns mycket pengar att tjäna på att sälja trä från träden som växer där. Av träden tillverkar företag papper, hus och möbler.

I Afrika finns fortfarande några få folkgrupper som lever i regnskogen.

En annan orsak till att träden huggs ner är att människorna blir fler och behöver mer mark för jordbruk. I många områden bränner man ner skog för att skapa ny jord att odla i. Det går bra de första åren med den nya marken. Men efter bara några år är jorden utan näring och då måste ny skog åter brännas ner för att skapa ny mark för jordbruk. Det finns också stora företag som letar olja och metaller i regnskogar. Vägar dras fram och stora moderna jordbruk som kallas plantager startas. Ännu mer träd huggs ner och i vissa områden blir det bara kvar ett förstört landskap utan växter och djurliv.

Våra sårbara platser

Fokus Geo_7_aug.indd 19

19

2011-11-10 17.05


GEOGRAFI 7

GEOGRAFI 7

FOKUS

Per Thorstensson, Anna-Britta Thorstensson, Christer Jonasson, Ludvig Myrenberg och Maria Willebrand

O FOKUS

Temat Vår värld handlar om kartor, länder, världsdelar och klimatområden. Temat Vår livsmiljö innehåller kapitlen Luften vi andas, Marken vi bor på och Vattnet på vår jord. I boken finns också avsnitt om sårbara platser.

GEOGRAFI 7

Geografi 7 Fokus är en lättare version av Geografi 7 och är anpassad till Lgr 11.

FOKUS

Geografi 7 Fokus finns även som digital bok med inläst text. Till boken finns en arbetsbok med uppgifter. Mer information om komponenter, beställningsnummer och priser finns på www.nok.se/sol4000

I serien SOL 4000 finns: Geografi

Samhälle i dag

Religion och liv

Levande historia

är samhällsorienterande läromedel för de senare skolåren. Samtliga delar är strukturerade på samma sätt.

7

Per Thorstensson Anna-Britta Thorstensson Christer Jonasson Ludvig Myrenberg Maria Willebrand

ISBN 978-91-27-42177-6

9 789127 421776

Omslag till Fokus7.indd 1

2011-10-26 21:04

9789127421776  

FOKUS Per Thorstensson Anna-Britta Thorstensson Christer Jonasson Ludvig Myrenberg Maria Willebrand