Minst energi till toppkonsumenterna Djur som äter växter kan bara utnyttja en liten del av den energirika näring som växterna bildar. Det beror på att växterna själva förbränner energirik näring (genom cellandning) samt att djuren inte hinner äta alla växter innan dessa vissnar och omhändertas av ekosystemets nedbrytare. På samma sätt kan rovdjur bara utnyttja en liten del av den energirika näring som växtätare äter. Växtätarna förbrukar själva huvuddelen av matens energirika näring när de rör sig, håller värmen osv. Det är ju bara den energirika näring som ”blir över” och lagras i växtätarnas kroppar (när djuren växer) som rovdjuren kan äta. Dessutom lyckas rovdjuren inte fånga alla växtätare innan dessa dör på grund av ålder eller sjukdom. Man räknar med att endast ca 10 % av den energirika näring som växterna i ett ekosystem bildar äts av förstahandskonsumenterna. Vidare blir endast 10 % av näringen som förstahandskonsumenterna äter tillgänglig för andrahandskonsumenterna osv. Detta förklarar varför de gröna energipilarna i figuren på föregående sida blir tunnare för varje led i näringskedjan. Det förklarar också varför det finns jämförelsevis få toppkonsumenter i ett ekosystem. Det blir helt enkelt inte så mycket energi över till dem som kommer sist i näringskedjorna.
Energipyramiden Att mängden energirik näring minskar för varje steg i en näringskedja kan illustreras med en modell som kallas energipyramid (även kallad näringspyramid). Nedan visas en energipyramid från en sjö. Rektanglarnas storlekar motsvarar mängden energirik näring som finns bunden i organismerna inom respektive näringsnivå. I figuren nedan nämns encelliga grönalger och hoppkräftor. De är exempel på plankton. Så kallas organismer som ”svävar” i vatten utan att själva bestämma sin rörelseriktning.
En energipyramid som visar hur mycket energirik näring det finns i organismerna inom respektive näringsnivå i en sjö. Endast 10 % av den energirika näringen som producenterna bildar kommer förstahandskonsumenterna till godo. Samma förhållande råder även mellan övriga näringsnivåer.
Tredjehandskonsumenter (t.ex. gäddor) Andrahandskonsumenter (t.ex. mört) Förstahandskonsumenter (t.ex. hoppkräftor) Producenter (t.ex. encelliga grönalger)
58