9789140648822

Synpunkt A

Synpunkt A NATURKUNSKAP

FÖR

GYMNASIESKOLAN

NATURKUNSKAP

Synpunkt A är kursbok till Naturkunskap A (50 p).

Den hjälper läsaren till egna och välgrundade synpunkter på naturvetenskapliga tillämpningar, naturvård och miljöproblem.

FÖR

Boken har följande kapitelindelning:

GYMNASIESKOLAN

• Det gäller livet • I atomernas värld • Liv i utveckling • Ekologi • Energi och miljö • Vår plats i universum

Anders Henriksson

ISBN 91-40-64882-6

Synpunkt A N AT U R K U N S K A P

Anders Henriksson

F Ö R

G Y M N A S I E S K O L A N

KAPITEL 1

Innehåll

KAPITEL 3

Det gäller livet

...............

6

Liv i utveckling

Naturkunskap handlar om dig 7 Vilka har liv? 8 Celler 10 UTBLICK:

42

Evolution 43 Vår planet förändras 44

Cellernas upptäckare 11

Djur, växter, svampar och bakterier 12 Vad är en art? 15 UTBLICK:

.............

UTBLICK:

Fossilen berättar 49

Växt- och djurförädling 50 Sammanfattning 51

Linné gav arter namn/ Nya arter upptäcks 16

Sammanfattning 17 KAPITEL 4 KAPITEL 2

I atomernas värld

.........

Vad är materia? 19 UTBLICK:

Elektroner och grundämnenas egenskaper 22

Molekyler 24 Joner och salt 26 Aggregationsformer 28 Syror och baser 30 Energirika ämnen 32 Luftens sammansättning 36 Arvets kemi 37 UTBLICK:

Hur det bildas kopior av DNA 38

Sammanfattning 41

4

18

Ekologi

..............................

52

Vad är ekologi? 53 Vem äter vem? 54 UTBLICK:

Hur kan vi få maten att räcka? 59

Ekosystemens bakterier och svampar 60 U T B L I C K : Lavar 62 Arter påverkar varandra 63 Sammanfattning, del 1 65 Vattnets kretslopp 66 Mineral och bergarter 67 Spår från istiden 70 UTBLICK:

Vattenminskning eller landhöjning? 73

Klimat och ekosystem 74

Sammanfattning, del 2 76 Skogen som ekosystem 77 UTBLICK:

Växthuseffekten 124 UTBLICK:

Indikatorväxter 84

Sjön som ekosystem 86 Havet som ekosystem 90 UTBLICK:

Havets flercelliga alger 91

UTBLICK:

Vanliga djur på Västkusten 94

Sammanfattning, del 3 95

KAPITEL 5

”Utmärkta” varor 128

Biobränslen 129 Strålning och kärnenergi 130 Energi från kärnkraftverk 134 Sammanfattning, del 2 137 Ozon skyddar mot UV-strålning 138 Klorerade kolväten 140 Tungmetaller 142 Övergödning 144 UTBLICK:

Mer om övergödning av Östersjön 146

UTBLICK:

Kvävets kretslopp 148

Människan påverkar andra arter 151 Turismen påverkar miljön 154 Sammanfattning, del 3 155

Energi och miljö

............

96

KAPITEL 6

Olika energiformer 97 UTBLICK:

Regnbågens färger/ Varför är himlen blå och solnedgången röd? 100

Energi direkt från solen 104 UTBLICK:

Solen – en fusionsreaktor 106

UTBLICK:

Att samla värme 107

Vattenkraft 108 UTBLICK:

Sveriges största vattenkraftverk 110

Vågor och vind 111 Sammanfattning, del 1 112 Från koldioxid till bränsle 113 Torv och bergarten kol 114 Olja och naturgas 115 Fossila bränslen och försurningen 118 UTBLICK:

Sur nederbörd sköljer bort närsalter 121

Vår plats i universum

. . . 156

Tro och vetande om universum 157 U T B L I C K : Något om satelliter 159 Allt förändras 161 U T B L I C K : Liv i universum 164 Sammanfattning 165 Testa dig själv 166 Register 175

5

Ekologi

KAPITEL

4

Blomf lugan äter pollen och nektar. Den gör nytta då den pollinerar blommorna som besöks. Flugans getinglika utseende är ett effektivt skydd mot fiender.

52

KAPITEL

4

–

EKOLOGI

Vad är ekologi?

Blomflugan och växten på föregående sida är exempel på organismer som har betydelse för varandra. Flugan och växten är naturligtvis även beroende av miljön de lever i. De påverkas av temperatur, tillgång på vatten osv. Ekologi handlar både om hur levande varelser påverkar varandra och om samband mellan levande varelser och miljön.

Ekosystem Alla organismer som finns inom ett visst område bildar tillsammans med miljön ett ekologiskt system, ett ekosystem. Miljön innefattar olika miljöfaktorer som t.ex. ljus, temperatur, vind, nederbörd, berggrundens egenskaper och pH. En granskog kan ses som ett ekosystem. I granskogen äts växter av t.ex. harar och älgar. Växtätare är i sin tur föda åt olika rovdjur.

När växter och djur dör träder bl.a. bakterier och svampar in som ekosystemets ”nedbrytare”. De lever på att sönderdela döda växter och djur. Skogens träd har betydelse för ljus-, temperatur- och vindförhållanden nära marken. Dessa miljöfaktorer påverkar i sin tur de örter och djur som lever där.

Liksom i granskogen kan man beskriva samspelet mellan organismerna och miljön på t.ex. en äng, en havsstrand, ett korallrev eller i en sjö. Även dessa naturtyper kan betraktas som ekosystem.

Ekosystem kan vara mycket små. Man kan t.ex. begränsa undersökningen av livet och miljön till en stubbe eller en kompost. Det går även att se hela jorden som ett ekosystem där organismerna och miljön Ekosystem samverkar.

Population och samhälle Alla individer som tillhör samma art inom ett ekosystem bildar tillsammans en population. Hararna i en skog bildar en harpopulation, gäddorna i en sjö bildar en gäddpopulation osv.

Ibland talar man om växt- och djursamhället inom ett ekosystem.

Växtsamhället består av alla ekosystemets växtpopulationer och djursamhället av alla djurpopulationer.

Miljöfaktorer (några exempel) • Ljus • Temperatur • Vind • Nederbörd • Berggrundens • Tillgång på och dess pH egenskaper närsalter

Växtsamhälle Population Population

Djursamhälle Population Population

Nedbrytare (svampar och bakterier)

Ekosystemets innehåll.

53

Vem äter vem?

Näringskedja och näringsväv är två modeller som visar vem som äter vem i ett ekosystem.

Näringskedja En näringskedja börjar med växter (eller blågröna bakterier). Det är ju växterna som tillverkar (producerar) energirik näring med hjälp av solenergi. Man säger att växterna är ekosystemets producenter. Djuren äter (konsumerar) näringen och kallas konsumenter.

Djur som äter växter kommer först bland konsumenterna i en näringskedja och kallas förstahandskonsumenter. Därefter följer olika rovdjur som är andrahandskonsumenter, tredjehandskonsumenter osv. Det rovdjur som kommer sist i en näringskedja kallas även toppkonsument.

Nedan visas en näringskedja från en trädgård (även en trädgård kan ju beskrivas som ett ekosystem). Ett plommonträd är näringskedjans producent. Den producerade näringen konsumeras i tur och ordning av amiralfjäril, koltrast och hornuggla.

Hornuggla Tredjehandskonsument (Toppkonsument) Koltrast (ungar) Andrahandskonsument

Amiralfjäril Förstahandskonsument

Plommon Producent

Näringskedja.

54

KAPITEL

4

–

EKOLOGI

Näringsväv Nedan visas fler av trädgårdens invånare än de som finns på föregående sida. I bilden kan du hitta näringskedjan som innehåller plommon, amiralfjäril, koltrast och hornuggla. Du kan också följa näringens väg genom många fler näringskedjor, t.ex. plommon, plommonbladlus, nyckelpigans larv och skogsödla. Det framgår att ekosystemets många näringskedjor är sammanvävda med varandra. Tillsammans bildar de en näringsväv.

Många arter kan förekomma på olika nivåer i näringskedjor. Bland annat koltrasten kan vara både växtätare (när den äter t.ex. plommon) och rovdjur (när den äter t.ex. larver). Det visar hur invecklade samspelen är i ett ekosystem.

Plommon

Plommonbladlus

Hornuggla

Nyckelpiga (larv)

Koltrast

Amiralfjäril

Fjärilsbuske

Blomfluga

Skogsödla

Näringsväv.

55

Producenter (t.ex. harsyra)

Förstahandskonsumenter Andrahandskonsumenter (t.ex. skogshare) (t.ex. lodjur)

Nedbrytare (t.ex. bakterier) Pilarna visar hur närsalter cirkulerar i ett ständigt kretslopp inom ett ekosystem.

Ämnen återanvänds i ekosystemet Vi har sett att växter behöver koldioxid (från luften) och vatten (från marken) för att kunna bygga socker genom fotosyntes (se sidan 34).

Växterna måste kunna omvandla en del av sitt socker till protein som har flera viktiga funktioner i levande varelser. I protein ingår även andra grundämnen än det kol, väte och syre som sockret består av. Protein innehåller bl.a. kväve. Eftersom växterna inte klarar av att utnyttja luftens stabila kvävemolekyler, är de beroende av att suga upp kvävehaltiga salter som finns lösta i vattnet nere i marken.

Växternas rötter måste även ta upp andra salter än de som innehåller kväve. En levande varelse består nämligen av ca 40 olika grundämnen.

Många av dessa behövs i ytterst små mängder, men är ändå livsnödvändiga.

Salterna med kväve och de andra livsviktiga grundämnena kallas närsalter (när- kommer av näring). När det gäller växter kan man även kalla dem gödningsämnen. Även djur och vi människor är beroende av närsalter. Vi får i oss de livsnödvändiga ämnena med födan när vi äter växter eller djur (som i sin tur har ätit växter). Du är alltså beroende av att växter har hämtat närsalter från marken och att dessa sedan har vandrat genom näringskedjor fram till dig.

När växter och djur har dött sönderdelas de av svampar, bakterier och andra nedbrytare. Genom detta arbete frigörs åter närsalterna och kan sedan sugas upp av nya växter. På så sätt återanvänds närsalterna och tar inte slut i ekosystemet.

56

KAPITEL

Producenter

4

–

EKOLOGI

Förstahandskonsumenter Andrahandskonsumenter

Nedbrytare

= Värme = Ljusenergi = Kemiskt bunden energi

Ekosystemets energiomvandlingar.

Energi flödar genom ekosystemet Enligt den naturlag som kallas energiprincipen kan energi aldrig förintas eller nyskapas. Den kan bara omvandlas från en form till en annan. I ett ekosystem sker flera sådana energiomvandlingar.

Ett ekosystem är beroende av solen som energikälla. Solen sänder ut ljusenergi och ekosystemets växter fungerar som ”solfångare”. Genom sin fotosyntes omvandlar de ljusenergin till kemiskt bunden energi i socker.

Detta kan sedan omvandlas till fett eller protein som är andra energirika, organiska ämnen. I fortsättningen kallar vi de organiska ämnena för energirik näring.

Energirik näring (och därmed kemiskt bunden energi) överförs från organism till organism genom ekosystemets näringskedjor. Vid cellandningen, då organismerna förbränner den energirika näringen i sina celler, frigörs energin och kan användas. Den behövs för att cellerna ska kunna hålla igång sina ”kemiska fabriker”, för att muskelceller ska kunna röra sig osv. Under cellernas arbete omvandlas energin slutligen till värme.

Därför sprider du och andra organismer energi i form av värme till omgivningen.

Eftersom värmen sprids i atmosfären och slutligen ut i rymden, finns det ingen möjlighet för ekosystemets invånare att använda värmen som energikälla. De är beroende av att denna förlorade energi ersätts med ny, användbar energi från solen.

Till skillnad från ämnen som cirkulerar i ett ekosystem säger man att energin flödar genom ekosystemet.

57

Minst energi till toppkonsumenterna Djur som äter växter kan bara utnyttja en liten del av den energirika näring som växterna bildar. Det beror på att växterna själva förbränner energirik näring (genom cellandning) samt att djuren inte hinner äta alla växter innan dessa vissnar och omhändertas av ekosystemets nedbrytare.

På samma sätt kan rovdjur bara utnyttja en liten del av den energirika näring som växtätare äter. Växtätarna förbrukar själva huvuddelen av matens energirika näring när de rör sig, håller värmen osv. Det är ju bara den energirika näring som ”blir över” och lagras i växtätarnas kroppar (när djuren växer) som rovdjuren kan äta. Dessutom lyckas rovdjuren inte fånga alla växtätare innan dessa dör på grund av ålder eller sjukdom.

Man räknar med att endast ca 10 % av den energirika näring som växterna i ett ekosystem bildar äts av förstahandskonsumenterna. Vidare blir endast 10 % av näringen som förstahandskonsumenterna äter tillgänglig för andrahandskonsumenterna osv. Detta förklarar varför de gröna energipilarna i figuren på föregående sida blir tunnare för varje led i näringskedjan. Det förklarar också varför det finns jämförelsevis få toppkonsumenter i ett ekosystem. Det blir helt enkelt inte så mycket energi över till dem som kommer sist i näringskedjorna.

Energipyramiden Att mängden energirik näring minskar för varje steg i en näringskedja kan illustreras med en modell som kallas energipyramid (även kallad näringspyramid). Nedan visas en energipyramid från en sjö. Rektanglarnas storlekar motsvarar mängden energirik näring som finns bunden i organismerna inom respektive näringsnivå.

I figuren nedan nämns encelliga grönalger och hoppkräftor. De är exempel på plankton. Så kallas organismer som ”svävar” i vatten utan att själva bestämma sin rörelseriktning.

En energipyramid som visar hur mycket energirik näring det finns i organismerna inom respektive näringsnivå i en sjö.

Endast 10 % av den energirika näringen som producenterna bildar kommer förstahandskonsumenterna till godo. Samma förhållande råder även mellan övriga näringsnivåer.

Tredjehandskonsumenter (t.ex. gäddor) Andrahandskonsumenter (t.ex. mört) Förstahandskonsumenter (t.ex. hoppkräftor) Producenter (t.ex. encelliga grönalger)

58

KAPITEL

4

–

EKOLOGI

UTBLICK

Hur kan vi få maten att räcka?

Vi har sett att endast ca 10% av den energirika näringen hos producenterna i ett ekosystem blir tillgänglig för förstahandskonsumenterna.

Samma förhållande gäller även mellan ekosystemets övriga näringsnivåer.

Låt oss anta att alla levande varelser i ett ekosystem innehåller lika mycket kemiskt bunden energi per kilogram kroppsvikt. Då kan den sammanlagda vikten av alla föstahandskonsumenter uppgå till 10% av producenternas totala vikt. Andrahandskonsumenterna kan tillsammans väga 10% av förstahandskonsumenternas vikt osv. Detta förhållande visas i de båda näringskedjorna nedan, där producenterna utgörs av växtplankton (t.ex. encelliga grönalger).

Den vänstra näringskedjan visar att det krävs 700 000 kg växtplankton för att livnära

70 000 kg djurplankton (t.ex. hoppkräftor).

Dessa kan i sin tur försörja 7 000 kg planktonätande fisk. Teoretiskt skulle 10 människor (som sammanlagt väger 700 kg) kunna täcka sitt energibehov genom att äta fisk från detta ekosystem.

I den högra näringskedjan antar vi att människan inte äter fisk. Istället tillverkar hon fiskmjöl av den infångade fisken och föder upp kycklingar på detta mjöl. Kycklingarna utgör sedan människans föda. Detta leder till att endast en människa (som väger 70 kg) kan livnära sig på den mängd energirik näring som ursprungligen bildats genom fotosyntes av ekosystemets växtplankton.

Fler människor på jorden kan få tillräckligt med mat om vi ser till att näringskedjorna fram till oss inte görs onödigt långa.

Växtplankton 700 000 kg

Växtplankton 700 000 kg

Djurplankton 70 000 kg

Djurplankton 70 000 kg

Fisk 7 000 kg

Fisk 7 000 kg

Cirka 10 människor 700 kg

Kyckling 700 kg

Cirka 1 människa 70 kg

Två näringskedjor. Är det lämpligt att fånga fisk för att tillverka foder till andra djur som vi sedan äter?

Vi människor är toppkonsumenter.

59

Ekosystemens bakterier och svampar Vi har sett att bakterier och svampar spelar en viktig roll som nedbrytare i ett ekosystem. De är även betydelsefulla på andra sätt i naturen och förtjänar en närmare presentation.

Bakterier Bakterier är små, encelliga organismer. Många måste förstoras 1000 gånger för att bli lika stora som punkten efter den här meningen. På sidan 13 beskrivs hur man skiljer bakterier från växter, svampar och djur.

Under gynnsamma förhållanden kan bakterier dela sig så ofta som var 20:e minut. Det innebär att en bakterie kan ge upphov till flera miljoner bakterier på ett enda dygn.

Vissa bakterier är mycket tåliga och klarar sig på platser där ingen annan överlever. Det kan t.ex. vara i hett källvatten i vulkaniska områden, i mycket salt vatten eller i syrefria miljöer.

Många bakterier lever inne i växter och djur. Några av dessa orsakar sjukdomar, medan andra är nyttiga hyresgäster. Du har t.ex. nytta av de miljontals bakterier som finns i din tarm. Där lever de som ”nedbrytare” på överblivna matrester och gör samtidigt nytta genom att tillverka vitaminer (t.ex. vitamin K) som din kropp behöver.

Vissa är producenter Blågröna bakterier påminner om växter genom att de utnyttjar ljus som energikälla. De tillhör med andra ord ekosystemens producenter. I sjöar och hav förekommer blågröna bakterier som plankton. Likt encelliga alger (växtplankton) kan de massföröka sig om vattnet blir varmt och näringsrikt. Då färgas vattnet och blir grumligt av alla planktonorganismer och fenomenet kallas vattenblomning (en något missvisande benämning eftersom varken bakterier eller alger Bandformade kolonier av blågröna bakterier. blommar). Intensiv vattenblomning är ofta ett Se även bild på sidan 144 som visar vattenblomning. resultat av att sjö- eller havsvattnet har förorenats med ämnen som göder bakterierna och algerna.

Många blågröna bakterier bildar gifter som drabbar andra organismer under vattenblomningen. Bland annat musslor, fiskar och fåglar kan förgiftas. Även kor och hundar har avlidit efter att ha druckit sjövatten med mycket blågröna bakterier i. Människor som badar blir normalt inte förgiftade så länge de inte sväljer badvattnet.

60

KAPITEL

4

–

EKOLOGI

Svampar Svampar förökar sig med mikroskopiskt små korn som kallas sporer.

En svampplockare tar endast svamparnas sporkroppar som växer upp (främst på hösten) för att sprida sporer. De ”egentliga svamparna” är endast ett nätverk av trådar som kallas hyfer. Dessa finns nere i marken eller inne i t.ex. trädstammar som svamparna har angripit.

Till skillnad från växter saknar svampar klorofyll och kan inte utnyttja ljusenergi för att tillverka energirik näring. De kan inte heller äta likt djur. Svamparna får istället skaffa energigivande ämnen på något av nedanstående tre sätt.

1. Näring från levande organismer Hyfer kan angripa och stjäla näring från andra levande varelser. Då säger man att svampen är en parasit. En parasit lever på en annan organism som tar skada av angreppet.

En grupp av svampar som kallas tickor är ofta parasiter på träd. Deras sporkroppar sitter som skärmar på stammarna och hyferna växer inne i träden. Med tiden förstörs träden av angreppet som kallas röta.

2. Näring från döda organismer Många svampar livnär sig på döda växt- och djurdelar. Deras hyfer växer in i t.ex. fallna höstlöv som sönderdelas. Det är dessa svampar som är viktiga nedbrytare i naturen.

3. I samarbete med växter En del svampar låter sina hyfer växa i kontakt med gröna växters rötter. Denna samvaro kallas mykorrhiza, eller ”svamprot”. Hyferna fungerar som förlängda växtrötter. De hjälper t.ex. träd att hämta vatten och närsalter från marken, vilket gynnar trädens tillväxt. I utbyte får svamparna energirikt socker som tillverkats i trädens blad.

Man säger att växter och mykorrhizasvampar lever i symbios. Det betyder att de lever tillsammans på sådant sätt att båda gynnas av samvaron.

Överst: På hösten plockar vi kantarellernas sporkroppar. De växer upp från det nätverk av trådar (hyfer) som finns året runt nere i marken.

Nederst: Detta vita ”ludd” är hyfer nere i skogsmark. Skogen innehåller mer svamp än du normalt ser.

61

UTBLICK

Kartlaven på denna sten är en skorplav.

Fönsterlav är en busklav. Den säljs ibland som juldekoration under det felaktiga namnet vitmossa.

Vitmossa är en mossa och alls ingen lav.

På denna gren växer blåslav som är en av våra vanligaste bladlavar.

Lavar Lavar är svampar som har encelliga alger innestängda mellan sina hyfer. Svamparna utnyttjar algernas förmåga att ta tillvara solenergi. I utbyte får algcellerna vatten och andra viktiga ämnen från svamparna. Svampen och de algceller som bildar en lav lever med andra ord i symbios.

Lavar växer på marken eller direkt på stenar och trädstammar. Man brukar utgå från deras utseende och dela in dem i busklavar, bladlavar och skorplavar. Busklavar förgrenar sig ut från underlaget. Bladlavar växer platt mot underlaget men har uppstickande

62

flikar. Skorplavar bildar en tunn ”skorpa” på underlaget och kan likna spilld målarfärg.

Många lavar är känsliga för luftföroreningar. På orter med ren luft kan man se hur trädstammar täcks av flera olika lavarter. Det är däremot inte ovanligt att trädstammar i städer eller utmed tätt trafikerade vägar saknar lavar. Även mossor kan växa på t.ex. trädstammar. Därför är det viktigt att du kan skilja på lavar och mossor när du undersöker miljön.

Om du studerar en mossa på nära håll ser du tydligt att den är en växt med stjälk och gröna blad. Sådana saknar lavar.

KAPITEL

4

–

EKOLOGI

Arter påverkar varandra Vi har redan nämnt flera exempel på hur olika arter påverkar varandra i ett ekosystem. De är t.ex. beroende av varandra som föda i olika näringskedjor. Arter kan även vara parasiter, dvs. de kan utnyttja andra organismer så att dessa blir sjuka eller försvagade. Sjukdomsalstrande bakterier och vissa svampar (t.ex. tickor på trädstammar) är exempel på parasiter. Samexistens mellan organismer kan även vara till ömsesidig nytta och kallas då symbios. Mykorrhiza (svamprot) som beskrivs på sidan 61 är ett sådant exempel.

Naturlig reglering Under senare delen av 1900-talet kom rävskabben till Sverige. Denna sjukdom orsakas av en parasit. Det är närmare bestämt ett kvalster (ett litet spindeldjur) som äter sig in i huden på rävar och framkallar klåda och håravfall. Slutligen dör de smittade rävarna. I ett område där många rävar dör brukar antalet rådjur öka. Det beror på att färre kid (rådjursungar) blir rävmat. Där räven är utslagen minskar även konkurrensen om sorkar och möss, vilket gynnar t.ex. ugglor och grävlingar.

Ovanstående exempel visar att parasiterna, rovdjuren och bytesdjuren i ett ekosystem reglerar varandras antal.

Upphör betestrycket av t.ex. får i en hage, växer denna snabbt igen med buskar och träd. Det medför att markens ljuskrävande örter ersätts av skuggtåliga växter. Detta exempel visar att även växter påverkas av andra arter.

Gullvivan trivs på öppen gräsmark och hotas om buskar och träd tillåts växa upp.

Rådjur kan gynnas av rävskabb.

63

Vinbärsbladlöss

Äpplebladlöss

Vinbärsbladlöss konkurrerar inte med äpplebladlöss eftersom de har olika ekologiska nischer.

Ekologisk nisch Den typ av föda och de platser i ett ekosystem som en art utnyttjar kallas artens ekologiska nisch. Olika arter kan leva tillsammans utan att konkurrera med varandra om de har olika nischer. Låt oss titta på ett par exempel för att lättare förstå hur detta fungerar.

Går du ut i en park på sommaren kan du säkert hitta flera olika arter av bladlöss. Alla har stickande mundelar som de kör in i växter för att dricka växtsaft. Trots detta konkurrerar arterna inte med varandra om födan. Det beror på att bladlössen har olika nischer genom att de lever på olika växtarter. Plommonbladlusen äter på plommonträd, vinbärsbladlusen på vinbärsbuskar, äpplebladlusen på äppelträd osv.

I parken finns kanske även blåmesar och talgoxar. Det är två ganska lika fågelarter som äter såväl frön som insekter och andra smådjur. Studerar du fåglarna en stund märker du att blåmesarna gärna letar efter mat nära buskarnas grenspetsar. Talgoxarna letar däremot främst på marken eller på buskarnas lägre och grövre grenar. På så sätt har arterna olika nischer och undviker konkurrens.

Två arter som har samma nisch i ett ekosystem konkurrerar med varandra tills bara en av dem återstår. För att ett ekosystem ska vara artrikt måste det därför vara omväxlande med plats för många nischer. Vi hittar t.ex. fler fågelarter i en skog med både löv- och barrträd i olika åldrar än i en planterad granskog där alla träden är lika stora.

64

KAPITEL

4

–

EKOLOGI

Sammanfattning 4, del 1 • Ekologi är läran om hur olika levande varelser samt miljöfaktorer påverkar varandra.

• Alla levande varelser inom ett område bildar tillsammans med miljön ett ekosystem. Man kan beskriva t.ex. en skog eller en sjö som ett ekosystem.

• En population består av alla individer som tillhör samma art i ett ekosystem.

• Växter bildar energirik näring med hjälp av ljusenergi. De är ekosystemens producenter. Djur konsumerar (äter) energirik näring. Beroende på placeringarna i näringskedjorna är de förstahandskonsumenter, andrahandskonsumenter osv. De som hamnar sist i näringskedjorna kallas även toppkonsumenter.

• De olika näringskedjorna i ett ekosystem bildar tillsammans en näringsväv.

• Ämnen cirkulerar i ett kretslopp mellan växterna, djuren och nedbrytarna i ett ekosystem.

• Energi flödar genom ett ekosystem. Växter tar emot ljusenergi från solen. Efter olika energiomvandlingar blir energin slutligen värme som strålar ut från ekosystemet.

• Djur som äter växter kan bara utnyttja en liten del (ca 10 %) av den energirika näring som växterna bildar. Det beror på att växterna själva förbränner energirik näring samt att djuren inte hinner äta alla växter. På samma sätt omsätter växtätarna energirik näring så att det blir ännu mindre energi över till rovdjuren. En energipyramid speglar detta förhållande.

• Massförekomst av blågröna bakterier och planktonalger kallas vattenblomning.

• Parasiter utnyttjar andra organismer så att dessa blir sjuka eller försvagade.

• Symbios är samexistens mellan organismer som leder till ömsesidig nytta. Mykorrhiza (svamprot) är exempel på symbios.

• Arter som har olika ekologiska nischer konkurrerar inte med varandra.

• Testa dig själv på sidan 168.

En näringskedja.

Andrahandskonsument

Tredjehandskonsument (Toppkonsument)

Förstahandskonsument Producent

65

Synpunkt A

Synpunkt A NATURKUNSKAP

FÖR

GYMNASIESKOLAN

NATURKUNSKAP

Synpunkt A är kursbok till Naturkunskap A (50 p).

Den hjälper läsaren till egna och välgrundade synpunkter på naturvetenskapliga tillämpningar, naturvård och miljöproblem.

FÖR

Boken har följande kapitelindelning:

GYMNASIESKOLAN

• Det gäller livet • I atomernas värld • Liv i utveckling • Ekologi • Energi och miljö • Vår plats i universum

Anders Henriksson

ISBN 91-40-64882-6

Synpunkt A N AT U R K U N S K A P

Anders Henriksson

F Ö R

G Y M N A S I E S K O L A N