9789152632772

HÅLLER EUROPA?

HÅLLER EUROPA? En antologi om identiteter, mångkultur och religiositet —

Ewa Lindqvist Hotz (red.)

© Författarna och Cordia (Verbum Förlag AB) Omslag: Tomas Einarsson Grafisk form inlaga: Åsa Ulfvebrand Tryck: WS Bookwell, Finland 2009 ISBN: 978-91-526-3277-2 Verbum Förlag AB • Box 22543 • 104 22 Stockholm Tfn 08-743 65 00 • www.cordia.se Verbum Förlag ger ut böcker och musik under namnen Verbum och Cordia.

INNEHÅLL

FÖRORD 7 Ewa Lindqvist Hotz

Del 1 – europas konstruktion Ett socialt och andligt kontrakt för mångfaldens Europa Hans Ucko Islam och idén om Europa Mattias Gardell

15

28

Turkiet – ett hot mot eller en byggsten i en europeisk identitet?

Ingmar Karlsson Det kosmopolitiska Europa Rebecka Lettevall

58

Del 2 – europa och den andrE Jämställdhet innebär ett bättre samhälle för alla Margot Wallström Varför ska jag behöva vara rädd?

Elisabeth Ohlson Wallin

73

83

Vad ska jag säga till mina barn när de en dag frågar mig om jag är muslim? 89 Ozan Sunar Homo islamicus 96 Helena Benaouda

5

43

Del 3 – Europa och de religiösa samfunden Kristen kyrka i ett mångkulturellt och mångreligiöst Europa Anders Wejryd och Ann-Cathrin Jarl Gränsöverskridande dialog – förändring eller förstening Annika Wirén Guds hus i Fisksätra Bengt Wadensjö

131

Fredsagenterna – ett svenskmuslimskt initiativ för fred Yasin Ahmed Om europeisk identitet Annika Ström Melin

120

141

6

137

109

Förord Ewa Lindqvist Hotz

Den 11 maj 2009 arrangerades Mänsklig mångfald – en konferens om identiteter, mångkultur och religiositet i Europa på Skansen i Stockholm. Den här antologin är en fördjupning av de samtal som fördes under dagen, där också de flesta av bokens författare deltog.

Bakom både konferens och antologi står Seglora smedja, en teolo­ gisk tankesmedja som verkar i skärningspunkten mellan andlighet, kultur och samhällsfrågor.

Håller Europa? Frågan är ställd från en mänsklig, existentiell, utgångspunkt och handlar om hur vi som människor, med våra olika tillhörigheter och identiteter, kan leva ett värdigt liv tillsam­ mans i Europa. Dagligen får vi rapporter om hur motsättningarna ökar i det europeiska samhället. Sverige är inget undantag. Den ekonomiska krisen späder på konflikterna, gör dem explosiva på vissa håll. Att Europas förorter brinner uttrycker graden av de­ speration bland många unga. Främlingsfientliga och fördomsfulla krafter vinner mark. Konflikterna flyttar in i människors hem och bostadsområden, och vad värre är, i tankar, känslor och attityder.

Mångfalden i Europa är inte försonad.

Det sägs att freden börjar hemmavid. ”Varje människa är ett stycke av en kontinent, en del av helheten”, diktade en gång prästen och poeten John Donne (1572–1631). Vi är en del av Europa. Men vad är det att vara europé, en del av den europeiska mänskliga kontinenten? Vilka är de gemensamma berättelser som skapar den

7

helhet som vi som medborgare i Europa delar med varandra? Vilka är motkrafterna till den pågående splittringen?

I ett anförande vid Mänsklig mångfald-konferensen talade ti­ digare utrikesministern Jan Eliasson om religionernas ”Janusan­ sikte”. Guden Janus gestaltades ju med två ansikten i den romerska mytologin: ett som blickade in i framtiden och ett som såg till­ baka in i det förflutna. I mångfaldens Europa söker också de re­ ligiösa samfunden efter sin identitet, sin plats och funktion. Den ökande radikaliseringen av religionen är oroande, men de positiva krafterna finns också. Flera av texterna i den här boken påmin­ ner om rörelser som vill befria religionen från den fundamentalism som döljer att det i de religiösa traditionerna finns skatter, andliga verktygslådor, för hur vi skall leva tillsammans i de små och stora sammanhang där vi ingår som människor, medborgare och med­ skapare. Grundläggande är varje människas unika värde och upp­ draget att verka för fred och försoning. I en tid då både islam och kristendom radikaliseras är det angeläget att visa på motkrafterna.

Turkiets ambition att vara en del av Europa är en fråga med stark symbolisk laddning. Turkietfrågan blir till ett slags framkallnings­ vätska. I debatten framträder bilder av vad det innebär att vara europé. Från en del håll kan man till och med få höra att ett tur­ kiskt medlemskap hotar den europeiska identiteten, att islam är icke-europeisk religion och att Turkiet inte hör hemma i Europa.

I den här antologin finner läsaren texter av Mattias Gardell och Ingmar Karlsson som kan synliggöra det historiska ursprunget till fördomsfulla uppfattningar om Turkiet.

Islam är allt annat än en nymodighet i det europeiska samhäl­ let. Det är fullt möjligt att vara muslim och europé. Långt innan kristna missionärer nådde vårt land, var islam en etablerad religion på den europeiska kontinenten. Det äldsta europeiska universitetet

8

låg varken i Bologna eller Paris. Det låg i Cordobá i Al-Andalus, dagens Spanien.

Europa är en smältdegel av religioner, kulturer och identiteter.

Mångfalden lyfts ofta fram som en rikedom, ett slags kulturellt kapital som gör Europa till en attraktiv livsmiljö för människor med olika bakgrund, tillhörigheter och identiteter. I vår antologi kan man läsa om hur en sådan kosmopolitisk vision av Europa kan göra oss blinda för de komplicerade förhållanden som i själva verket råder i många europeiska samhällen.

Trots ekonomiskt välstånd och utvecklade demokratiska sy­ stem, skiljer sig medborgarnas livsvillkor åt på ett dramatiskt sätt inom Europas länder. Margot Wallström skriver om kvinnors be­ gränsade möjlighet att påverka sitt eget liv och samhällets utveck­ ling. Starka patriarkala normer placerar systematiskt kvinnor i en underordnad position. Elisabeth Ohlson Wallins text handlar om hur det kan vara förenat med livsfara att öppet leva ut en livs­ stil som bryter mot normen. Hatbrott mot homosexuella ökar i Europa. Fästningen Europa stänger inte enbart ute människor på flykt från andra delar av världen, utan kan också upplevas som ett ointagligt fort för den som i något avseende avviker från normen. År 1992 gav dåvarande presidenten i Europeiska kommissio­ nen, Jacques Delors, ett märkvärdigt uppdrag till judiska, mus­ limska och kristna samfund i Europa. Beställningen var att de skulle ”ge Europa en själ”. Delors förutspådde att ett Europa vars identitet enbart byggde på den inre marknadens pekuniära välsig­ nelser, skulle få svårigheter att hålla samman. Delors uttryckte en fruktan för att, de stora visionerna till trots, ett själlöst Europa inom tio år skulle nå vägs ände. Jämförelsen med våra mänskliga liv ligger nära till hands. Utan djupkontakt kan livsvägen förlora riktning.

Ingen talar längre om Europas själsliv. Däremot talas det om identiteter, om behovet av och sökandet efter en europeisk mel­

9

lanmänsklig gemenskap som inrymmer en mångfald, ett förbund mellan identiteter. Hans Ucko skriver i sin text om möjligheten att formulera ett socialt och andligt kontrakt. Grundläggande är att ge uttryck för en sammanhållning som kan överbrygga skillnader utan att sudda ut olikheter.

Möjligheten att Europa håller ökar om fler människor och grupper av människor känner sig hemma här – i sig själva och i relation till varandra. Den existentiella upplevelsen av att vara ut­ lämnad i ett evigt ingenmansland delas av alltför många i dagens Europa. Allt tal om europeisk identitet måste därför börja med en radikal inkludering, ett tydligt uppbrott från den exkluderande ko­ loniala och patriarkala kultur som länge tillåtits definiera normen.

Håller Europa? består av tre delar. Den första delen av antologin har ett tydligt akademiskt anslag. Här finns texter av Hans Ucko, Mattias Gardell, Ingmar Karlsson och Rebecka Lettevall. En ge­ mensam nämnare i de fyra texterna är att de betraktar Europa ur perspektivet en social och politisk konstruktion. I vårt samman­ hang är det av betydelse att konstruktioner har den fördelen att de kan konstrueras om.

I antologins mittenparti finner läsaren berättelser om hur det är att leva som minoritet inom Europas gränser, men utanför normen.

Margot Wallström skriver om kvinnor och makt i Europa. Elisa­ beth Ohlson Wallin berättar i både text och bild om hur det är att vara homosexuell och förälder i ett Sverige och Italien där intole­ rans och våld förmeras. När ateistiska fundamentalister dömer ut religion i allmänhet och islam i synnerhet, ställer sig fyrabarnspap­ pan Ozan Sunar frågan: Vad skall jag säga till mina barn när de en dag frågar mig om jag är muslim? Som avslutning på antologins andra del beskriver Helena Benaouda den existentiella balansgång som växlingen mellan identiteter innebär för den som tillhör en

10

minoritetsgrupp. Vad gör det med en människas själ att ibland vara norm och ibland undantag, men aldrig på egna villkor?

Den avslutande delen innehåller texter som behandlar kyrkans roll i ett multireligiöst europeiskt samhälle och hur dialogen kan utformas i teori och praktik. Anders Wejryd och Ann-Cathrin Jarl diskuterar hur Svenska kyrkan förhåller sig till det europeiska pro­ jektet och den mångkulturella erfarenheten. Annika Wirén slår ett slag för religionsdialogen som ett nödvändigt verktyg för att främja ett mänskligare Europa. Bengt Wadensjö berättar om det interreli­ giösa Guds hus-projektet i Nacka församling. Yasin Ahmed skriver om Fredsagenterna, ett projekt som kom att bli en grund för en muslimsk fredsrörelse i Sverige.

Antologin avslutas med en essä av Annika Ström Melin. Hon påminner om hur mänskliga rättigheter sedan begynnelsen 1948 varit en central del i visionen om ett enat Europa, men beklagar samtidigt att marknadens Europa sedan dess överskuggat männi­ skornas.

Håller Europa? Antologin rymmer en mångfald röster med en­ gagemang för en fråga med avgörande betydelse i vår tid, Europas framtid.

Ewa Lindqvist Hotz 2009-05-28

11

del 1

Europas konstruktion —

kapitel 1

Ett socialt och andligt kontrakt för mångfaldens Europa Hans Ucko

Mångfalden i Europa är inte försonad, skriver Hans Ucko. Därför behövs ett socialt och andligt kontrakt där människor av olika bakgrund kan formulera en gemensam plattform för sitt gemensamma liv. Det är möjligt att överbrygga olikheter utan att sudda ut dem. Alltfler unga européer lever med den konstanta identitetskris som det innebär att leva i ett samhälle som tillhör ”de andra”.

Ucko menar att det finns alternativ: det handlar om att involvera fler grupper i samhällsbygget.

— En gång följde jag med en god vän till hans föräldrahem. På slänten utanför huset mötte jag hans far, en äldre småländsk odalman. Det var sent 60-tal. Han stod och slog gräs. Rödlätt, fräknig, iklädd brynja. Jag sade goddag och prisade den småländska sommaren.

Han tittade på mig ett tag, litet fundersam och sade: ”Nu när du har kommit till Sverige, får du lära dig tala svenska.” Att svenska är mitt modersmål om än som lundensisk skånska, att jag dess­ utom i prästfortbildningskursen i röst- och talvård lärt mig artiku­ lera ganska väl, betydde föga. Var man svarthårig och kortvuxen, så talade man inte svenska. Basta.

Han hade öron till att höra men hörde inte. Svenskt var det som var, det som är och det som skall vara. Amen.

Tio år senare, på bilverkstan. Jag blev uppmanad att gå ut på lackeringen och säga att jag var missnöjd med att min nylackerade

15