Per Kornhall utgår från ny evidensbaserad forskning om skolutveckling och ger konkreta exempel på framgångsrika metoder och angreppssätt. Författaren belyser området utifrån tre frågeställningar: • Varför ska vi ha skolutveckling? • Vilka faktorer är centrala för att lyckas? • Vad kan huvudmän, rektorer respektive lärare göra?
Foto: Eva Lindblad
Alla i mål ger stöd och kunskap för att praktiskt och metodiskt arbeta med skolutveckling på alla nivåer. Men boken kan också läsas av alla som är intresserade av våra barns framtid. Per Kornhall har rik erfarenhet av det svenska skolsystemet: som gymnasielektor, undervisningsråd vid Skolverket och som kommunal skolstrateg. Han är också medlem av Kungliga Vetenskapsakademiens skolkommitté samt ingår i ett nätverk av oberoende skolexperter för Europakommissionen. Per Kornhall har på annat förlag gett ut bland annat boken Barnexperimentet (2013).
Per Kornhall ALLA I MÅL
Skolutveckling handlar inte främst om organisationsutveckling — utan om hur man gör för att alla elever ska lära sig mer. Ytterst handlar det om att skapa en likvärdig skola där alla ska få en möjlighet att lyckas i livet. Men så ser det inte ut idag. Vi är nog alla överens om att skolan behöver förändras — men inte om hur det bör ske.
Per Kornhall
Skolutveckling på evidensbaserad grund EN HANDBOK
ISBN 978-91-27-13843-8
9 7 891 2 7 1 3 843 8
alla_i_mål.indd Alla sidor
2014-04-23 10:42
alla-i-mal.indd 2
2014-05-08 09:01
I nneh å ll Inledning 7
Del 1: Skolutveckling 15 Varför ska vi utveckla våra skolor? 17 Vad är viktigt i skolutveckling? 33 Exempel på lyckad skolutveckling 112 Del 2: Hur gör man? 133 Vad kan huvudmannen göra? 135 Vad kan rektor göra? 151 Vad kan lärare och annan pedagogisk personal göra? 161 Avslutning 182 1. Tips för vidare läsning 191 2. Litteraturförteckning 196 Bilagor 203 Noter 233
alla-i-mal.indd 5
2014-05-08 09:01
alla-i-mal.indd 6
2014-05-08 09:01
Inledning
Är du lärare, rektor eller jobbar centralt för en huvudman? Vill du förändra en eller flera skolor och undrar hur man gör? I den här boken får du alla svar och en enkel beskrivning i sju steg av hur man gör för att lyckas! Nej, så är det naturligtvis inte. Men jag hoppas att du ska få idéer och tankar som kan omsättas till lyckosam skol utveckling. Ambitionen är att boken ska fungera som en evidensbaserad handledning i hur man kan förbättra skolor. Utgångspunkten för de förslag jag ger är forskning om skol utveckling och verkliga fall där man har skapat förbättring av elevers lärande och måluppfyllelse. Det finns otaliga recept på vad man kan göra för att förbättra skolor och undervisning. Vi som jobbar i och med skolan kan åka från den ena konferensen till den andra påhejade av glada konsulter och skolutvecklingsprofeter. Vid dessa tillfällen presenteras glättiga budskap och enkla vägar till framgång. (Påfallande ofta handlar argumentationen om att framtiden är osäker och vi därför ska göra vad de säger åt oss att göra.) Hur ska man i detta sammelsurium av läror, metoder och idéer navigera fram till något som blir mer än floskler i kommunens, skolans eller friskolans marknadsföring? För det är inte ovanligt att det blir just så. Av någon märklig anledning 7
alla-i-mal.indd 7
2014-05-08 09:01
har även de sämsta huvudmännen de bästa skolorna, enligt deras egna hemsidor. För att skapa lite klarhet tror jag att vi behöver titta närmare på insatser som verkligen har fungerat. I den här boken presenterar jag grundläggande utvecklingstankar som har ganska hög sannolikhet för att ge resultat. Att det finns åtgärder som fungerar betyder inte att det är lätt. Förändring kan vara enkel att uttrycka i ord men svår att utföra. Det krävs nämligen eftertanke, förändrade organisationer och en utveckling där mål och medel går hand i hand. Men jag vill understryka att jag tar upp metoder och angreppsätt som är prövade i verkligheten här i Sverige eller någon annanstans. Det gäller att hela tiden komma ihåg att det inte finns några snabba lösningar, quick-fix, eller lösningar som passar alla skolor överallt. Som verksamhet är skolan alltför komplex för att det ska vara möjligt. Och man måste vara beredd att arbeta på flera plan, både i klassrummet och på systemnivå, om man verkligen vill lyckas. Skolan förändras bara på riktigt om de som arbetar i skolan förändrar den gemensamt. Det är därför nödvändigt och avgörande att man arbetar tillsammans med och med tilltro till de professioner som är verksamma i skolan. En kanadensisk skolpolitiker brukar berätta ett skämt om att han borde skriva ett brev till alla lärare och rektorer där han kräver att de ska arbeta bättre och nå högre resultat. Om han var på gott humör skulle han tillägga ett »snälla« och ge dem en veckas respit. Skämtet bestod i att det inte är så det går till. I ett skolsystem gör redan de allra flesta sitt bästa. Frågan är hur man får människor att vilja och kunna bli ännu bättre. Vilja och kunna. En viktig sanning är att ingen skola är bättre än kvaliteten 8
alla-i-mal.indd 8
2014-05-08 09:01
på det som händer i varje klassrum. Skolor blir inte bättre om inte det som sker i varje klassrum blir bättre. Och – om det ska ske måste alla lärare både förstå och medverka till de förändringar som behövs. Lärare köper inte vad som helst. De har varit utsatta för många reformer och käcka idéer och kommer inte att tro på någon bara för att denne säger sig ha en bra idé. Därför måste man närma sig professionen med respekt. Om inte lärarna står bakom förändringsarbetet är det lika bra att glömma tankarna på en bättre skola. För det är vad de gör som har betydelse. En internationell företagsledare berättade en gång att han fick en av sina viktigaste erfarenheter av ledarskap när han var marinofficer med ansvar för mässen på ett fartyg. Maten som serverades ombord var dålig, och som ansvarig officer gick han därför ner till de sjömän som kockade, gav dem en stor hög med recept och beordrade dem att laga godare mat. Han gick därifrån med en känsla av att han hade tagit sin roll som befäl på allvar och väntade nu bara på resultatet. Men tyvärr fortsatte maten att vara lika dålig, om inte sämre. Kockarna struntade helt enkelt i att göra vad han hade beordrat dem att göra. Slutsatsen han drog senare i sitt liv var att om han istället hade gått ner till dem och frågat vad de kunde göra för att maten skulle bli godare hade han kanske kunnat skapa en process som hade lett fram till att de ville laga godare mat. Nu gav han bara en order, en order som de högaktningsfullt struntade i, eftersom människor helt enkelt inte vill bli bossade. Människor vill skapa något tillsammans. Man kan inte beordra fram bättre lärande eller undervisning. Vi kan heller inte byta ut lärarkåren. Det finns inga andra. Det är de lärare vi har som måste inspireras och utvecklas. Vi kan inte omorganisera, sälja ut eller konkurrensutsätta bort det faktum att det är samma personer som 9
alla-i-mal.indd 9
2014-05-08 09:01
ska utföra verksamheten hur vi än organiserar den. Hur vi tar hand om alla dem som undervisar våra barn varje dag är centralt. Hur motiverar man och vad motiverar i yrken där själva essensen i arbetet är att motivera och leda andra? Att förstå hur motivation uppstår och vad som krävs för att en vuxen människa ska tycka att det är roligt att 700 gånger per år (ungefär så många lektioner producerar en lärare) motivera barn till lärande är av central betydelse för att få till stånd en positiv skolutveckling. Men det handlar inte bara om motivation. Att bara vilja, men inte veta hur, är väldigt frustrerande. Därför handlar skolutveckling både om motivation och om kompetens – om att vilja och kunna. Den här boken är skriven utifrån en övertygelse om att alla skolor kan bli bättre och att alla barn, lärare och annan personal kan lyckas i skolan. De krav som ställs i skolan är inte övermänskliga utan möjliga att uppfylla. De svenska kurs- och ämnesplanerna är skrivna utifrån tanken att alla elever förutom de som bör gå särskola ska kunna klara av dem. Men om alla elever verkligen ska komma i mål krävs det att alla som är inblandade i skolans verksamhet ställer upp och hjälper till. I politiken, styrelserna och klassrummen. Skolan är alldeles för viktig för att vi inte ska göra det. I den här boken har jag försökt hålla tre olika läsarperspektiv levande för mig. Du kan arbeta som skolchef, utvecklingsledare eller motsvarande, som rektor eller skol ledare alternativt som lärare. Det kan hända att du är verksam hos en huvudman där hela organisationen verkligen vill göra något åt situationen i era skolor. Ni är beredda att kavla upp ärmarna, smutsa ner händerna och få till en riktigt bra skola! 10
alla-i-mal.indd 10
2014-05-08 09:01
Det kan också vara så att din huvudman är mer intresserad av vinstutdelning eller nya hockeyrinkar än av att lyssna på dig. Men även du kan göra mycket för de barn som går i dina skolor. Jag har också tänkt på dig som är rektor eller lärare på en enskild skola och själv vill göra skillnad. För även om man arbetar i ett system som inte är bra finns det mycket man kan göra för att skolor och klassrum ska fungera bättre. Jag hoppas jag lyckas hålla alla de här perspektiven levande och att du som läsare ska få en inspirerande och lärorik resa genom skolutvecklingens underbara landskap. Barn och ungdomar är bokstavligen vår framtid och det är inte rimligt att 12 000 barn varje år går igenom skolan utan att lyckas uppnå målen. Min egen bakgrund är att jag, efter att ha gjort allt annat än studera efter gymnasiet, som blivande trebarnspappa bestämde mig för att utbilda mig och bli gymnasielärare. Men när jag väl hade kommit in i universitetsvärlden lämnade jag den inte förrän tio år senare, och hade då inte bara en lärarexamen utan också en doktorsexamen i botanik. Jag jobbade sedan några år som gymnasielektor innan jag fick möjlighet en att arbeta för Skolverket, först med kursplanefrågor och sedan som ansvarig för utvecklingsinsatser inom naturvetenskap och teknik. På Skolverket arbetade jag också med olika frågor knutna till Skolverkets uppdrag att sprida forskning. Våren 2012 lämnade jag så Skolverket för att börja arbeta som skolstrateg i en kommun. Tidigare har jag publicerat bland annat debattboken Barnexperimentet – svensk skola i fritt fall på Leopard förlag och var medförfattare till boken Forskning för klassrummet – vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet i praktiken som gavs ut av Skolverket.
11
alla-i-mal.indd 11
2014-05-08 09:01
Läsanvisning Den här boken vänder sig till dig som vill lära dig mer om skolutveckling men också till dig som söker en handbok och ett stöd för praktiskt skolutvecklingsarbete. Den första delen, Skolutveckling, handlar om varför det är viktigt med en skola där alla når målen och om ett antal perspektiv som är centrala för god skolutveckling. Den täcker delar som lärares motivation, resursers betydelse, betydelsen av tidigt stöd och att använda utvärdering av verksamheten på ett sätt som ger effekt. I slutet av den delen lyfter jag några exempel som jag tycker visar på viktiga perspektiv i en sådan process. Den andra delen, Hur gör man? är uppdelad i tre underavdelningar: vad kan huvudmannen göra, vad kan rektor göra och vad kan man göra som lärare. Här försöker jag bryta ner de övergripande perspektiven till de tre huvudsakliga nivåerna i det svenska skolsystemet. Jag gör det för att visa att mycket kan göras på alla nivåer i skolan, även om man inte har en huvudman med sig, eller sin rektor. Däremot är det viktigt att komma ihåg att lärarna alltid måste vara med på tåget. Allt hänger på dem och på vad de gör i klassrummet.
Några tack Jag vill tacka några personer för deras inspiration och stöd i den process som har lett fram till den här boken. Först och främst alla de lärare och rektorer och andra jag arbetar med i min vardag i Upplands Väsby, inte minst gäller det er rektorer som hela tiden lär mig nya saker. Speciellt tack till Johnny för inspirationen till bokens titel från din e-postsignatur och till Christine och gänget på Väsby skola som tydligt säger till mig när jag haft otur när jag tänkt!
12
alla-i-mal.indd 12
2014-05-08 09:01
Stort tack till Dan Israel för allt stöd och till Lena, Nina och alla er andra på Natur & Kultur för stöd och uppmuntran. Ett speciellt tack till Eva Minten för vänskap, motstånd, medhåll och inspiration och till Johanna Lundén och er andra i Nossebro för de kloka tankar ni strör omkring er. Likaså tack till Martin Hugo, Johan Hallberg, Gunilla Molloy, Eva Hartell och Ola Helenius för tankar och inspel som fått mig att fundera och ibland omvärdera det jag tänkt. Sedan finns det en stor mängd andra människor som jag har pratat eller debatterat med och ibland nästan tvingat mig på för att jag har velat förstå saker samt en massa Twitteroch Facebookvänner som ger tips på spännande läsning och goda exempel. Inte minst i den livliga diskussionen på sociala medier visar både lärare och rektorer vilken fantastisk kraft som finns i Skolsverige! Tack till er alla! Per Kornhall Uppsala, 15 januari 2014
13
alla-i-mal.indd 13
2014-05-08 09:01
alla-i-mal.indd 14
2014-05-08 09:01
Del 1
Skolutveckling
alla-i-mal.indd 15
2014-05-08 09:01
alla-i-mal.indd 16
2014-05-08 09:01
Varför ska vi utveckla våra skolor?
Skolan är vår viktigaste samhällsfunktion. Det finns ingen annan verksamhet i samhället där så många människor arbetar och där så många befinner sig under så lång tid tillsammans. Skolans betydelse är så stor att vi i Sverige inte litar på att vårdnadshavaren ska förstå sina egna barns bästa: Vi har skolplikt och kan hämta barn med polis till skolan om det skulle behövas. Skolans allmänna betydelse förstår vi om vi tittar ut i världen. Många länder tycker inte att det är viktigt att ha sjukvård för alla sina medborgare, eller gemensam välfärd, men de har obligatorisk skola för sina barn. Skolan intar en särställning. Därför borde vi kanske bryta ut skolan ur den politiska treenigheten vård, skola och omsorg. Skolan hör inte hemma i omhändertagandet utan handlar om att forma och utrusta nästa generation i samhället. Vårt samhälle är beroende av att medborgarna har en del grundläggande färdigheter som att räkna och skriva, men också att vi kan en hel del basfakta, förstår hur samhället hänger ihop och att vi delar vissa värderingar. Ju mer avancerat ett samhälle är, desto mer behöver medborgaren kunna för att samhället ska fungera och leva vidare. Och för oss som lever i demokratiska länder: för att demokratin ska kunna fungera. Man kan med fog säga att det moderna samhället är 17
alla-i-mal.indd 17
2014-05-08 09:01
i det närmaste besatt av utbildning. När vi i Sverige införde folkskola 1842 ansåg man att det räckte med fyra års skolutbildning för de flesta. 1878 blev det sex år, 1930 sju år och på 1950-talet åtta år. Den utvecklingen har fortsatt och nu går nästan alla tolv år i skolan och röster höjs för att göra gymnasiet obligatoriskt. Ungefär 1,3 miljoner svenskar har idag också någon eftergymnasial utbildning. Att ha gått många år i skola blir helt enkelt allt viktigare. Och det gäller inte bara i Sverige. De senaste decennierna har det skett en veritabel explosion inom utbildning över hela världen. Idag levererar högskolor och universitet världen över högutbildad arbetskraft i en omfattning som vi för några år sedan knappt hade trott varit möjlig. Den internationella konkurrensen inom utbildning har minst sagt skärpts. För Sveriges del finns det tyvärr skolstatistik som ger stor anledning till oro. Sverige är det enda landet bland alla som deltar i den internationella kunskapsmätningen PISA* som kontinuerligt har sjunkit i alla mätningar, och vi är världsunika i den takt vi sjunker om man summerar alla internationella mätningar. Enligt PISA 2012 är det nu 23 procent av de svenska eleverna som hamnar på de två lägsta nivåerna i testet. I nationella provet i matematik i årskurs nio 2012 var det 17 procent som inte klarade godkänt-gränsen. Andelen som når behörighet till gymnasiet från grundskolan ligger nu på 87 procent och andelen som vid 23 års ålder har fått en gymnasieexamen har sjunkit från 94 procent till 75 procent de senaste 20 åren.
* PISA står för »Programme for International Student Assessment« och är ett OECD -projekt där man mäter elevers kunskaper inom läsförståelse, mate matik och naturvetenskap. I PISA läggs stor vikt vid elevers förmåga att sätta in kunskaper i sammanhang. Se: http://www.skolverket.se/statistikoch-utvardering/internationella-studier/pisa
18
alla-i-mal.indd 18
2014-05-08 09:01
En av de allvarligaste sakerna i det svenska skolsystemet är att likvärdigheten, skolans förmåga att kompensera för barns olika förutsättningar, försämras snabbt. Betyder det här att våra barn har blivit dummare? Nej, vi kan se att det beror på förändringar i skolan. Som Skolverket skrev i sin lägesbedömning till regeringen våren 2013: »De ökade skillnaderna i skolors resultat kräver kraftfulla åtgärder på nationell och kommunal nivå för att upprätthålla likvärdigheten i skolsystemet.« Och det här är ingen nyhet. Skolverkets utbildningsinspektion och sedermera Skolinspektionen har i sina rapporter visat att samma slags brister kvarstått år efter år. Trots att de årligen påtalat att ett stort antal elever inte når den miniminivå av kunskaper som alla elever ska uppnå, har huvudmännen inte gett förutsättningarna för att elevernas lärande ska kunna förbättras påtagligt. Det är dags att bryta utvecklingen. Det är viktigt att alla klarar sig i skolan, att alla går i mål. Varför det är så viktigt ska jag gå igenom innan vi tar itu med vad man kan göra.
Lagstiftningen kräver att alla ska lyckas Ur barnets synvinkel har Sverige en på papperet mycket bra och stark skollagstiftning. Skollagen är tydlig med att alla barn ska få det stöd de behöver för att utvecklas och få godkända kunskaper. Lagstiftningen innehåller klara skrivningar som ska garantera att alla barn får en likvärdig utbildning och att alla barn oavsett förutsättningar får det stöd de behöver för att nå målen. Men trots lagstiftningen har vi i 20 års tid haft en utveckling där allt fler barn och ungdomar inte får det stöd de enligt lagen har rätt till.* * För en längre diskussion om detta se min bok Barnexperimentet.
19
alla-i-mal.indd 19
2014-05-08 09:01
Skollagen säger i tredje kapitlet och tredje paragrafen: »Alla barn och elever ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. Elever som lätt når de kunskapskrav som minst ska uppnås ska ges ledning och stimulans för att kunna nå längre i sin kunskapsutveckling.« Och Skolförordningen säger i femte kapitlets andra paragraf: »Eleverna ska genom strukturerad undervisning ges ett kontinuerligt och aktivt lärarstöd i den omfattning som behövs för att skapa förutsättningar för att eleverna når de kunskapskrav som minst ska uppnås och i övrigt utvecklas så långt som möjligt inom ramen för utbildningen.« Alltså: ». . . i den omfattning som behövs för att skapa förutsättningar för att eleverna når de kunskapskrav som minst ska uppnås«. En gång till: ». . . i den omfattning som behövs för att skapa förutsättningar för att eleverna når de kunskapskrav som minst ska uppnås«. Har du läst det? Alla elever och barn. Godkänt i alla ämnen. Där är vi inte idag. Men det är denna lagstiftning som vi på huvudmanna-, skol- och klassnivå har att förhålla oss till och agera efter. En lagstiftning som är skriven både med barnets och med samhällets bästa för ögonen. Några av de senaste lagändringarna har syftat till att stödja barnens rätt i de här avseendena eftersom utvecklingen går åt fel håll i Sverige.
20
alla-i-mal.indd 20
2014-05-08 09:01
En väg till bättre folkhälsa En orsak till att vi ska ha en skola där alla når målen och att alla får en bra och lång utbildning är att det är bra för folkhälsan. Det finns ett antal studier, både internationella och svenska, som visar att mer skolutbildning ger ökad medellivslängd, högre IQ (vad det nu är) och högre livsinkomster.1 Amerikanska forskare2 har till exempel visat att ett års skolgång ger en inkomsthöjning på 10 till 14 procent och minskar risken att dö inom tio år med 3,6 procent. Man har också visat att 80 procent av skillnaden i barnadödlighet i USA kan förklaras med föräldrarnas olika socioekonomiska bakgrund, speciellt vad gäller utbildning. Svenska forskare har undersökt vad som hände när man införde nioårig grundskola. Detta går att göra eftersom den infördes som ett kolossalt experiment i olika kommuner över landet vid olika tillfällen. Det man såg var, förutom tidigare kända effekter på livsinkomst och upplevd hälsa, ett statistiskt säkerställt samband mellan längre skolgång och minskad dödlighet i åldern 40–64 år motsvarande ungefär fyra månaders längre liv. Längre skolutbildning har alltså positiva effekter på folkhälsan. Men hur är det då med det omvända? Vilka är konsekvenserna av ett skolmisslyckande? Det finns ett skrämmande och mycket tydligt svar på den frågan i Socialstyrelsens Social rapport 2010. I rapporten ingår en studie där man via data från SCB undersökte vilka olika faktorer som kunde ligga bakom unga människors psykosociala ohälsa. Man tittade på ungdomar som hamnat i kriminalitet, drogmissbruk, långvarigt bidragsberoende, eller som tagit sina liv, och försökte se vad som rimligen kunde vara riskfaktorer eller bakgrundsfaktorer för sådana problem. Det tydliga resultatet förvånade analytikerna som sällan sett så starka samband i den typen av studier: Den största riskfak21
alla-i-mal.indd 21
2014-05-08 09:01
torn är ett skolmisslyckande. De kunde se att en ung människa som saknade eller hade ofullständiga betyg från grundskolan löpte avsevärt större risk än andra kategorier att hamna i svåra problem. Effekten av ett skolmisslyckande var mycket större än effekten av socioekonomisk bakgrund för de grupper som fick problem. Närmare bestämt var risken 15 gånger starkare än familjebakgrunden. Man kan utifrån detta med stor bestämdhet säga att den viktigaste skyddsfaktorn för en ung människa är att klara grundskolan med godkända betyg. Att skolan har den här effekten beror på en mängd saker. En del har direkt med skolutbildningen att göra: Förmågan att läsa, förstå svårare texter och ta till sig information gör att man undviker vissa beteenden i högre grad, fullständiga betyg ger en förutsättning för att kunna läsa vidare på gymnasiet, högre lön på grund av utbildning ger möjlighet till bättre kost och så vidare. Men en viktig del av förklaringen ligger också i vad ett skolmisslyckande innebär psykologiskt. Att redan från början få veta att man inte är tillräckligt bra – att få stämpeln icke godkänd redan som barn – är inte precis det bästa för en ung människas självförtroende och självbild. Kostnaderna som uppstår på grund av barns och ungdomars skolmisslyckanden är kolossala för både individen och samhället. Vi vet från Nilsson och Wadeskogs forskning3 att det är en mycket god affär att investera i en bra skola och i en bra uppföljning av alla elever, skolans kringverksamhet, bra föreningsverksamhet och förebyggande verksamhet. Deras forskning har gett några av de viktigaste resultaten inom området och kom redan 2008. De visar på perspektiv som skulle kunna innebära stor skillnad för svenska kommuner och för barn som riskerar hamna i utanförskap. Trots det är det fortfarande alldeles för få kommuner som tänker på det sättet. Det kortsiktiga budgettänkandet styr alldeles för mycket. 22
alla-i-mal.indd 22
2014-05-08 09:01
I ett nytt projekt som de arbetar på nu gör de samma beräkningar fast på bostadsområdesnivå. Man behöver inte vara speciell begåvad för att förstå att de siffror för uppnådd gymnasiebehörighet som fanns 2012 för en del förortsskolor är djupt problematiska. I exempelvis Akallaskolan hade endast 33 procent uppnått behörighet, i Hjulstaskolan 29 procent, Rinkebyskolan 38 procent, Rågsvedsskolan 32 procent och Ärvingeskolan i Kista 43 procent. En sådan misshushållning innebär (också bokstavligen) våldsamma konsekvenser för både individer och samhälle. Det är inte svårt att hålla med DN:s chefredaktör Peter Wolodarski när han skriver att dessa siffror förklarar kravallerna i Stockholmsförorten Husby våren 2013.4
Skydda demokratin När det gäller folkhälsa är skolan alltså en mycket viktig skyddsfaktor. Det intressanta är att skolan också verkar vara ett skydd mot främlingsfientliga ideologier eller trosföreställningar som går mot bättre vetande. Forskning i USA visar att den andel av befolkningen som bokstavligen tror på bibelns skapelseberättelse har ett tydligt negativt samband med utbildningsnivå. Det vill säga, ju mer utbildning, desto mer nyanserad världsbild. Samma mönster finns i Europa om man tittar på den andel av befolkningen som tror på olika former av skrock och övernaturlighet. OECD har visat att högre utbildning är associerat med ökad livslängd, större deltagande i allmänna val och mer stödjande attityder till lika rättigheter för etniska minoriteter. Utbildning verkar främja tolerans för det man skulle kunna uppleva som avvikande och hotfullt. Andra forskare har visat att utbildning kan förklara engagemang i ideella 23
alla-i-mal.indd 23
2014-05-08 09:01
organisationer, viljan att gå och rösta och politiskt intresse överhuvudtaget. Utbildning skapar alltså mer engagerade medborgare. På samma sätt som när det gäller folkhälsa verkar bristande skolbakgrund ha en skrämmande stark och negativ effekt. Den som saknar utbildning har oftare politiska åsikter fjär ran från de grundvalar som samhället vilar på. De svenska forskarna Staffan Lindberg och Richard Svensson5 fann till exempel samband mellan brist på utbildning och olika antidemokratiska värderingar i den World values survey som de arbetat med. I boken Rösträtt till salu ger de en bild av vad som händer med de ungdomar som på grund av sina skolmisslyckanden känner sig svikna av samhället. Bland ungdomar som inte har mer än grundskola var det 38 procent som tyckte att diktatur är ett bra styrelseskick, 33 procent som kunde tänka sig att sälja sin röst för pengar, 26 procent som inte tyckte att det är viktigt att leva i en demokrati och 19 procent som tyckte att militärdiktatur är en bra idé. Enligt författarna beror detta på deras upp levelse av vårt alltmer olikvärdiga skolsystem. Det är i skolan de har tappat tron på demokratin. Michael Fullan, som är en internationellt välkänd skolforskare, skriver: »Naturligtvis är det viktigt att höja den genomsnittliga utbildningsnivån i ett samhälle, men det är ljusår bättre om klyftan mellan hög- och lågpresterande minskar samtidigt som det totala medelvärdet stiger. Att minska klyftan har djupgående effekter för både individer och samhället som helhet. Stora klyftor skapar undergång. Fakta i målet är kraftfulla och skrämmande.«6 Grunden i en demokrati är folkviljan. Och för att folkviljan ska fungera som grund för demokratin krävs en utbildad befolkning och ett levande offentligt samtal som alla kan ta 24
alla-i-mal.indd 24
2014-05-08 09:01
del i. En bra anledning att arbeta för att alla ska nå målen i skolan är alltså att vi på det viset vårdar och skyddar våra gemensamma värden och demokratin.
Öka konkurrenskraften Vid sidan av tillgång på råvaror är kunskap och utbildning de viktigaste konkurrensmedlen i vår alltmer globaliserade värld. Överallt på jorden har utbildningsområdet också expanderat enormt under de senaste årtiondena: Fler går i skolan och stannar där längre. En sak som utmärker de länder som snabbt hunnit ikapp västvärldens ekonomier är att de satsar mycket på utbildning. Denna expansion och utbildningens betydelse för framtida konkurrens förklarar varför EU har utbildningspolitiska mål och varför alla amerikanska presidenter är engagerade i utbildningsfrågor. Obama uttryckte det som att: »De länder som vinner över oss i utbildning idag kommer att vinna över oss i tillväxt i morgon.«7 På grund av vikten av utbildning bedriver också den ekonomiska samarbetsorganisationen OECD ett stort arbete inom utbildningsfrågor. Organisation en pekar på två viktiga förändringar inom utbildning globalt sett: »Den första förändringen är tillväxten i den kunskaps baserade ekonomin, vilket har skapat kraftfulla incitament för människor att bygga upp sina färdigheter genom utbildning samt för länder att hjälpa dem göra det. Det andra fenomenet – som är nära besläktat med det första – är den explosiva tillväxten av högre utbildning i hela världen som har gett ökade möjligheter för miljontals människor och expanderat den globala begåvningsreserven av högutbildade individer.«8 OECD:s stora utbildningssekretariat arbetar till exempel med de så kallade PISA-proven som man använder 25
alla-i-mal.indd 25
2014-05-08 09:01
tillsammans med andra instrument för att belysa tillståndet för skolsystem i medlemsländerna och för att kunna ge råd och vägledning i utbildningsfrågor. Anledningen är enkel: Utbildning är en så oerhört viktig del av våra moderna samhällen och i den globala ekonomin. Vikten av skola för att säkra ekonomisk tillväxt ökar alltså i hela världen. Länge hade vi ett försprång genom vårt likvärdiga och välutvecklade skolsystem, men det försprånget har världen omkring oss snabbt hämtat in samtidigt som vi går kräftgång. Om vi i vårt lilla land nära polcirkeln vill vara med och konkurrera på den framtida globala marknaden måste vi ha en skola som förbereder alla våra barn för den verklighet vi lever i. Att alla elever når målen är helt enkelt viktigt för vår konkurrenskraft.
Barnperspektivet En av de viktigaste orsakerna till att vi ska ha en bra skola för alla är naturligtvis barnperspektivet. Det vimlar av valmöjligheter, läx-Rut och andra system i dagens Sverige som förstärker de redan ganska välmåendes möjligheter. Men grunden i en verklig demokrati och i ett gott samhälle är att alla barn har en chans att utvecklas till sin fulla potential. Allt annat är ett enormt slöseri med talang och mänskliga resurser.* Att vi ska göra så står i Barnkonventionen: Alla barn har samma rättigheter och lika värde och ingen får diskri-
* Min gamla farfar var uppvuxen på sill och potatis i Haga i Göteborg (som då var de allra fattigastes bostadsområde i Göteborg) men fick chansen att gå i skola och bli en mycket populär ögonöverläkare. Han kunde med emfas prata om betydelsen av att vi tar hand om alla talanger.
26
alla-i-mal.indd 26
2014-05-08 09:01
mineras (artikel 2), alla barn har rätt till liv, överlevnad och utveckling (artikel 6), varje barn har rätt till utbildning och grundskolan ska vara gratis (artikel 28), undervisningen ska syfta till att utveckla barnets fulla möjligheter och respekt för mänskliga rättigheter (artikel 29). För att alla barn ska få dessa möjligheter krävs att skolsystemet är likvärdigt, att det kompenserar för barnets skillnader i uppväxtförhållanden. Men så är det inte idag. Bilden nedan visar hur resultat och föräldrars utbildningsnivå samspelar i Stockholms län: Genomsnittlig meritpoäng i åk 9 250
240
230
220
210 Serie 1 Linjär (serie 1)
200
190
30
40
50 60 70 80 90 Andel föräldrar med eftergymnasial utbildning
Bilden visar det starka sambandet mellan föräldrars högsta utbildningsnivå och skolresultat för kommunerna i Stockholms län. Källa: Skolverkets databas SIRIS .
Barnkonventionen och skollagen kräver alltså att alla når målen: Det ska inte spela någon roll för ett barns skolgång 27
alla-i-mal.indd 27
2014-05-08 09:01
och chanser hur fattiga, outbildade eller närvarande föräldrarna är, om ett barn saknar föräldrar eller var barnet bor.
Likvärdighet fungerar I hela världen uppmärksammas nu den sak där Sverige och Norden en gång var pionjärer och föregångare, nämligen likvärdighet. Det man har insett globalt är den oerhörda betydelsen av att ha ett kompensatoriskt skolsystem. Med det menas ett skolsystem som jämnar ut chanserna mellan barn från olika samhällsklasser och med olika familjeförhållanden och förutsättningar. Delegationer från olika regeringar åker världen runt för att titta på de skolsystem som har hög likvärdighet. En av anledningarna är att det visar sig att de som har hög likvärdighet också ofta levererar höga resultat. Många länder upptäcker nu att det inte räcker med att utbilda en elit, utan att det är viktigt att alla människor får möjlighet att delta och bidra i samhället. OECD skriver till exempel: »Bättre utbildade människor bidrar till mer demokratiska samhällen och uthålliga ekonomier, och är mindre beroende av bidrag och mindre känsliga för ekonomiska förändringar. [. . .] Därför är det både rättvist och ekonomiskt effektivt att investera i bra förskola och skola för alla, särskilt för barn som kommer från mer utsatta miljöer.«10 Den svenska enhetsskolan, »En skola för alla«, kom som ett resultat av en lång skoldiskussion och ett långt förberedelsearbete som började på 1940-talet och ledde fram till vårt system med en enhetlig grundskola för alla och ett sammanhållet gymnasieskolsystem. I det var vi verkliga föregångare i världen. Det pinsamma är att det som kännetecknade vår skola är något vi blir allt sämre på. I Sverige har likvärdigheten mins28
alla-i-mal.indd 28
2014-05-08 09:01
kat och kunskaperna sjunkit under en lång rad år. Det här är mycket problematiskt och något vi måste göra något åt. Skolverket skriver som nämnts att det nu krävs »krafttag«11 för att återställa likvärdigheten både nationellt och lokalt. Vi är det land som sjunkit mest av alla länder inom alla områden i PISA och vårt genomsnittsresultat är nu detsamma som länder som vi egentligen inte vill bli förknippade med i skolsammanhang. Det är i flera fall länder som är i akut ekonomisk kris eller ganska nyligen upplevt uppslitande inbördeskrig. En av de allvarligaste tendenserna i PISA är hur andelen lågpresterande har ökat inom alla tre områden som mäts: läsförståelse, matematik och naturvetenskap. Det finns nu bara två länder, Chile12 och Mexiko, som har signifikant lägre resultat inom alla tre områdena. OECD:s analyser, liksom slutsatser i rapporter från USA och Australien, för att nämna några exempel, är att likvärdiga skolor och bra lägstanivå på utbildning är ett överlevnadsrecept i den globala kunskapsekonomin. Förutom konkurrenskraft ger det ett jämlikare samhälle med mindre spänningar och större förståelse för demokratiska värderingar. Men det intressanta är att de skolsystem som har bäst resultat också har hög likvärdighet. Det finns ingen motsättning mellan höga toppresultat och bra utbildning för alla – tvärtom. OECD skriver i början av sin spotlightrapport riktad till Sverige utifrån Pisa 2009: »Faktum är de bästa utbildningssystemen i OECD -länderna är de som kombinerar kvalitet med likvärdighet. Likvärdighet i utbildning innebär att personliga eller sociala förhållanden såsom kön, etniskt ursprung eller familjebakgrund, inte är hinder för att uppnå goda skolresultat (rättvisa), och att alla individer når åtminstone en grundläggande miniminivå av kunskaper (integration). I dessa utbildningssystem har 29
alla-i-mal.indd 29
2014-05-08 09:01
de allra flesta elever möjlighet att uppnå högre kompetens oavsett sina egna personliga och socioekonomiska förhållanden.«13 Tänker man efter är det ganska naturligt. Om du vill få fram alla begåvningar i ett land kan du inte strunta i dem som råkar ha »fel föräldrar«. Lika logiskt är det att arbete i klassrummet med dem som presterar sämst också lönar sig för dem som har det lättare för sig. Om alla är med på tåget kan tåget åka framåt. Det går inte om det finns vagnar som inte hänger med eller som till och med bromsar på grund av att de inte förstår. Att dela upp barn efter förmåga verkar inte heller vara någon bra idé. Detta framgår av metastudier* om olika undervisningsmetoder och har visats av Skolverket i en rapport från 2009 om vad som påverkar resultaten i grundskolan.14 Nivågruppering leder inte till särskilt höga resultat. Det brukar förklaras med tre olika faktorer: för det första blir förväntningarna ofta lägre på den »sämre gruppen«, för det andra får den »sämre gruppen« ofta den mindre utbildade läraren och till sist påverkar eleverna varandras prestationer på ett mer negativt sätt än i de blandade grupperna. Det senare brukar kallas kamrateffekter. Alla vinner alltså på att alla kommer i mål och att vi har en likvärdig skola.
* En metastudie är en vetenskaplig studie där man med hjälp av statistiska metoder väger samman många enskilda vetenskapliga studier inom samma område. En sådan studie anses vara av ett högre värde än enskilda studier.
30
alla-i-mal.indd 30
2014-05-08 09:01
Det moraliska imperativet Om vi summerar vad vi vet om skola och barn och vad vår lagstiftning säger så hamnar vi i en oundviklig position. Vi har inget annat möjligt val än att ge alla barn en så bra utbildning som möjligt. Att alla ska i mål, att alla barn lyckas i skolan är helt enkelt ett imperativ och skolsystemets viktigaste uppgift. Den som vill något annat måste förklara varför barn ska drabbas av problem, varför demokratin ska eroderas, varför vårt land ska tappa i konkurrenskraft och varför barnkonvention och svenska lagar och förordningar inte ska följas. Ändå är det bokstavligen hundratals huvudmän och tusentals skolor i vårt land som hela tiden bryter mot skollag och förordningar. Om vi ska komma till rätta med det, menar jag, måste vi inse att skolan och lagstiftningen faktiskt har en kraftfull moralisk dimension som kräver lika kraftfulla åtgärder på alla plan. Den moraliska dimensionen kan också motivera de professionella att göra allt som behöver göras för att vi ska få en skola för alla, en skola vi kan vara stolta över eftersom den ger alla barn samma chans. Lärare och rektorer har nämligen ofta gjort sitt yrkesval utifrån sådana grunder. Man har valt yrket eftersom man tycker om barn och ungdomar och vill hjälpa dem utvecklas. Lärare och rektorer är inte motståndare till en bra skola för alla. Den här dimensionen av skolan glömmer vi lätt bort i den svenska debatten. Vi har en myndighetstradition där vi tror att skolan kan styras och ledas teknokratiskt och med påbud. Ovanpå det har vi lagt ett marknadsliberalt raster med pengar som motivation. Men eftersom detta inte är något som motiverar de professionella i skolan missar vi ofta målet. 31
alla-i-mal.indd 31
2014-05-08 09:01
När jag arbetade på Skolverket gick jag igenom en hel mängd forskning om skolan och efter att ha stött på vad man gjorde i olika länder, och hur man i en svensk skola lyckades med att få (nästan) alla i mål på kort tid, skrev jag ett PM där jag menade att dessa lyckade initiativ, tillsammans med forskningen om vad som faktiskt fungerar, skapar ett moraliskt imperativ. Att vi som skolmyndighet hade en skyldighet att sprida kunskap om detta. Som svar på mitt PM fick jag från min chef, att ett sådant språkbruk kunde man inte använda på en svensk myndighet. Borde det inte vara tvärtom: att en myndighet talar med myndighet om det man faktiskt vet? Och att man använder den moraliska dimensionen för att motivera det man gör? För mig blev min chefs ord ett tecken på en av bristerna i det svenska skolsystemet. När man tror att man kan förändra verksamheten i klassrummet genom att förändra teknokratiska styrdokument eller riksdagsbeslut så har man inte förstått mycket av hur man leder människor. Det borde man ju dessutom kunna något om inom just skolsektorn!
32
alla-i-mal.indd 32
2014-05-08 09:01
alla-i-mal.indd 33
2014-05-08 09:01
Per Kornhall utgår från ny evidensbaserad forskning om skolutveckling och ger konkreta exempel på framgångsrika metoder och angreppssätt. Författaren belyser området utifrån tre frågeställningar: • Varför ska vi ha skolutveckling? • Vilka faktorer är centrala för att lyckas? • Vad kan huvudmän, rektorer respektive lärare göra?
Foto: Eva Lindblad
Alla i mål ger stöd och kunskap för att praktiskt och metodiskt arbeta med skolutveckling på alla nivåer. Men boken kan också läsas av alla som är intresserade av våra barns framtid. Per Kornhall har rik erfarenhet av det svenska skolsystemet: som gymnasielektor, undervisningsråd vid Skolverket och som kommunal skolstrateg. Han är också medlem av Kungliga Vetenskapsakademiens skolkommitté samt ingår i ett nätverk av oberoende skolexperter för Europakommissionen. Per Kornhall har på annat förlag gett ut bland annat boken Barnexperimentet (2013).
Per Kornhall ALLA I MÅL
Skolutveckling handlar inte främst om organisationsutveckling — utan om hur man gör för att alla elever ska lära sig mer. Ytterst handlar det om att skapa en likvärdig skola där alla ska få en möjlighet att lyckas i livet. Men så ser det inte ut idag. Vi är nog alla överens om att skolan behöver förändras — men inte om hur det bör ske.
Per Kornhall
Skolutveckling på evidensbaserad grund EN HANDBOK
ISBN 978-91-27-13843-8
9 7 891 2 7 1 3 843 8
alla_i_mål.indd Alla sidor
2014-04-23 10:42