9789144105574

UTVECKLING SKOLANS SKOLANS UTVECKLING UTVECKLING SKOLANS Perspektiv på

– en tankebok för lärare, skolledare och skolpolitiker

SKOLANS UTVECKLING ERIK

GROTH

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och studenters begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access kopieringsavtal är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access.

Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad.

Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare.

Studentlitteratur har både digital och traditionell bok­utgivning. Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.

Art.nr 33508 ISBN 978-91-44-10557-4 Upplaga 2:1 © Författaren och Studentlitteratur 2015 www.studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund Omslagslayout: Francisco Ortega Printed by Eurographic Danmark A/S, Denmark 2015

INNEHÅLL

Förord 5 Del I Vem styr verksamheten?

1 Styrningen av skolan 11 2 Styrningen i skolan 21

Skolors kulturer och styrningen i skolan 24 Att kartlägga och utmana skolors kulturer 26 En studie av fem skolors kulturer 28 Del II Perspektiv på skolans utveckling 3 Demokratidiskurs och marknadsdiskurs 43

1: Bottom–up- eller top–down-perspektiv 50 2: Skolans målsättning – fokus på bred medborgarfostran eller kunskapsmål? 55 3: Forskning om skolutveckling – School improvement eller School effectiveness? 60 4: Reformer inifrån eller utifrån 74 5: Förståelsebaserat och tolkande eller rationalistiskt ledarskap? 89 4 Boken, så här långt … 97

© F ö r fa t t a r en oc h S t uden t li t t e r a t u r

3

Innehåll

Del III Skolans aktörer i dagens samhälle 5 Utan spaning – ingen aning 101 6 Skolan – en plats för professionella yrkesutövare? 105

Professionalism – ett komplicerat begrepp 105 Lärare och skolledare – yrken med hög grad av professionalism? 106 Lärarnas professionaliseringskamp 116 Referenser 125 Sakregister 133

4

© F ö r fa t t a r en oc h S t uden t li t t e r a t u r

DEL II

Perspektiv p책 skolans utveckling

Demokratidiskurs och marknadsdiskurs

I föregående avsnitt visade jag hur kyrkan, som den dominerande samhällskraften under stora delar av det agrara samhället, föreskrev hur den tidens skolning skulle ske. I och med att samhället industrialiserades och urbaniseringen tog fart växte en ny samhällskraft fram – den politisk-ideologiska.

Den nya politiska makten såg skolan som ett verktyg för att förändra samhället. Politikerna eftersträvade övergripande enighet när det gällde viktiga principiella beslut. Det dröjde emellertid mer än 50 år innan kyrkan helt miste sitt inflytande över skolans styrning.

Frågeställningar kring hur skolreformer initieras, utformas och implementeras i dagens samhälle är sammansatta. De har inslag på både personlig och samhällelig nivå, och när det gäller forskningen är de ofta av mång­ vetenskaplig karaktär. Medvetet eller omedvetet kan diskussioner och beslut ta sin utgångspunkt i att aktörerna har olika synsätt på förvaltningspolitik och styrning, men de kan också bero på att man har olika perspektiv på kunskap, lärande och ledarskap. Forskare som studerar skolreformer, skolans styrning och skolans utveckling lyfter ofta fram att det finns motsättningar mellan olika intressegrupper och politiska ställningstaganden. Assarson (2007) menar t.ex. att skolans utveckling sker på en arena för maktkamp mellan olika ideologiska värden. På denna arena verkar både politiker och forskare och i denna kontext försöker pedagoger och skolledare att skapa sitt eget utrymme för att finna mening i sitt uppdrag.

© F ö r fa t t a r en oc h S t uden t li t t e r a t u r

43

DEL II Perspektiv på skolans utveckling

I detta kapitel gör jag ett försök att diskutera huruvida olika perspektiv låter sig åskådliggöras inom två olika diskurser1 som har sina utgångspunkter i olika synsätt på skolans styrning.

Fram till 1980-talet diskuterade aktörerna ofta stora reformer ingående och offentligt innan de fastställdes i politiska beslut; i dag implementeras de oftast snabbt, ibland med hjälp av avancerade administrativa hjälpmedel – och allt oftare i kombination med införande av marknadsmekanismer.

Utifrån detta resonemang bygger den ena diskursen därför på traditionella offentliga värden, att vi lever i en demokrati och att detta innebär folkstyre, d.v.s. delaktighet för alla. De offentliga verksamheterna svarar inför en politisk ledning som är folkvald och där makt och auktoritet i och med detta utgår från folket. Denna diskurs benämns utifrån detta demokratidiskursen.

I ett historiskt perspektiv kan den styrka som den har haft i vårt land troligen kopplas till den samhällsförändring som fr.o.m. 1930-talet utvecklas till ”den svenska modellen”. Thullberg & Östberg (1994) menar att den svenska modellen har tre beståndsdelar. Den första är den moderna välfärdsstaten – ”folkhemmet” – som bygger på en konstant ekonomisk tillväxt som i sin tur möjliggör en kraftig expansion av de offentliga åtagandena. Sigurdson (2000) visar hur Sverige under perioden 1870–1970 går från att vara ett av Europas fattigaste länder till att bli ett av väldens rikaste. Den andra beståndsdelen bottnar i det samarbete och det samarbetsklimat som arbetsmarknadens parter etablerar och som bl.a. manifesteras i det s.k. Saltsjöbadsavtalet, där arbetsgivare och löntagare (LO) lägger grunden till det regelsystem som fortfarande ofta godtas som normer vid konflikter på arbetsmarknaden.

Den tredje komponenten utgörs av den strävan efter samförstånd och kompromiss som präglar det politiska beslutsfattandet. Uddhammar (1994) visar hur viktiga reformer under 1900-talets första hälft, t.ex. införande av ålderspension, barnbidrag och allmän sjukförsäkring, ökad skatteprogression, 1 Diskurs betyder i dagligt tal samtal, dryftning. I filosofiska och besläktade sammanhang kan ordet beteckna en helhet av sammanhängande uttryck, utsagor och begrepp /…/ Ur dessa mer precisa betydelser har en mer allmän men användbar betydelse vuxit fram. Den bygger på uppfattningen att hela vårt förhållande till verkligheten uttrycks genom diskurser, och att diskursen så starkt styr vår verklighetsuppfattning att vi är fångade i den. Samtidigt finns det uppenbarligen många olika diskurser. Våra ords och därmed våra tankars innebörder styrs enligt detta föreställningssätt av i vilken diskurs vi befinner oss, och missförstånd eller oförståelse uppstår om vi i vår kommunikation med andra ”inte är i samma diskurs”.

(Nationalencyklopedin, www.ne.se/artikel/154318)

44

© F ö r fa t t a r en oc h S t uden t li t t e r a t u r

D emokratidiskurs och marknadsdiskurs

förstatligande av de enskilda järnvägarna och statsbidrag till den kommunala barnomsorgen, kan genomföras under nära nog politisk enighet. En sådan samsyn präglar också införandet av den svenska grundskolan.

Den andra diskursen är präglad av kostnadseffektivitet och marknadstänkande och får beteckningen marknadsdiskursen. Nordgren (2003) visar hur det politiskt starkt förankrade välfärdssystemet under slutet av 1900-talet börjar ifrågasättas av nyliberala idéströmningar. Kritiken fokuserar på att staten styr för mycket. Man anser att delar av den offentliga verksamheten borde kunna bedrivas på marknader.

Marknadstänkandet tränger via marknadsdiskursen in i medborgarnas vardagsliv och språkbruk och berör de flesta aspekter av människans handlande. Det nya marknadstänkandet och dess språkbruk uttrycker sig i en vardagsnärvaro i samhället med ord som effektivitet, service, marknad, val av alternativ, ppm, garanti och kund som påverkar alla människor i samhället.

En följd av marknadsdiskursens spridning, dess allmänna användning och inkludering av samhällslivet blir att tidigare värdeord som gemenskap och samhällsansvar successivt ersätts med värdeord som är grundade på marknadstänkande (s. 47).

I Sverige har den regering som leds av Carl Bildt 1991–1994 privatisering som förändringsrecept för offentliga tjänster – benämnt valfrihetsrevolutionen (Rothstein, 2002). Statens roll ska tonas ner till förmån för andra krafter i samhället. I sin regeringsförklaring den 4 oktober 1991 förklarar Bildt: Alltför ofta har staten och den offentliga makten betraktats som detsamma som samhället. Men nu är kollektivismens tid slut. I vårt Sverige kommer samhället alltid att vara större än staten. Vi strävar efter att göra 1990-talet till ett förändringarnas och ett förnyelsens decennium för Sverige. (Riksdagens snabbprotokoll. Protokoll 1991/92:6)

Blomqvist & Rothstein (2005) sammanfattar i en mycket väldokumenterad studie effekterna av marknadsstyrningsreformerna i den svenska skolsektorn.

© F ö r fa t t a r en oc h S t uden t li t t e r a t u r

45

DEL II Perspektiv på skolans utveckling

• En kraftig ökning av antalet friskolor har skett.

• I de kommunala skolorna har de relativt begränsade bytesflödena av

elever fått tydligt genomslag inom verksamheten, både ekonomiskt och i andra avseenden.

• I Skolverkets studier har noterats två typer av kommunala skolor som fått ett inflöde av elever efter valfrihetens införande, dels skolor med sin placering i bostadsområden med hög status, dels skolor som aktivt försökt profilera sig.

• De kommunala skolor som kunnat notera ett utflöde av elever har vanligen varit belägna i bostadsområden med låg utbildningsgrad och hög andel invandrare. Effekterna har varit dels finansiella svårigheter, dels en försämring av undervisningsklimatet p.g.a. förlusten av de elever som varit mest engagerade i undervisningen. Skolverket noterar också en allmän försämring av klimatet på de aktuella skolorna och spridning av en känsla av hopplöshet.

• Förekomsten av förlorare på skolmarknaden och den negativa spiral av elevutflöde och minskade resurser som lätt kan uppstå i sådana skolor utpekas i en rapport från Finansdepartementet som det största problemet när det gäller konsekvenserna av marknadsstyrning inom skolan i Sverige. Två lösningar identifieras, antingen att skolorna läggs ner eller också att de kommer i åtnjutande av någon sorts särbehandling från kommunens sida.

• Det finns tecken på en positiv kvalitetsutveckling genom de nya styr­formerna, exempelvis i form av satsningar på profileringar och annan kvalitetsutveckling inom den kommunala skolan. Några indikatorer på en allmän kvalitetshöjning i det svenska skolsystemet som en följd av marknadsstyrning har dock inte kunnat beläggas. De försök till utvärdering som gjorts pekar snarare mot att den förväntade kvalitetshöjningen till följd av införandet av decentralisering, marknadsdynamik och ökad mångfald uteblivit.

• De reformer som införts i Sverige förefaller ha lett till ett ökat intresse för att mäta kvalitet och utbildningsresultat inom skolan.

• I vissa avseenden har kvalitetsutvecklingen i den svenska skolan under senare år kommit att framstå som ett bekymmer, bl.a. för att en ökande andel elever lämnar grundskolan utan fullständiga slutbetyg.

46

© F ö r fa t t a r en oc h S t uden t li t t e r a t u r

D emokratidiskurs och marknadsdiskurs

• Oavsett om kvaliteten inom skolsystemet blivit bättre eller sämre finns

tecken på att skillnaderna mellan olika elevkategorier har ökat.

(Blomqvist & Rothstein, 2005, s. 171–177)

En del av dessa effekter får också stöd i kunskapsöversikten Vad påverkar resultaten i svensk grundskola? som presenteras av Skolverket hösten 2009.

Forskarna konstaterar att de ökade resultatskillnaderna i svensk grundskola tidsmässigt sammanfaller med de genomgripande förändringar av det svenska skolsystemet som genomfördes under början av 1990-talet. De väljer att kategorisera utvecklingstendenserna i fyra perspektiv – segregering, decentralisering, differentiering och individualisering.

SEGREGERING

Skolverket konstaterar att forskningen i stort sett är enig om att elevsammansättningen på skolorna har blivit alltmer homogen. Skillnaderna när det gäller elevernas resultat har blivit större, både när det gäller mellan skolor och mellan olika elevgrupper. En förklaring är boendesegregationen, men Skolverket pekar också på att friskolereformens skolvalsmöjligheter har bidragit till att skolsegregationen har ökat.

DECENTRALISERING

Decentraliseringssträvande hade en central roll i 1990-talets förändring av den svenska skolan. Skolverket konstaterar att den i hög grad har påverkat förutsättningarna för skolans verksamhet. Den har lett till stora variationer i bl.a. resurstilldelning, lärartäthet och andelen behöriga lärare. Forskningen visar att resurser i form av klasstorlek och lärartäthet har tydliga effekter för elever med sämre studieförutsättningar. Härigenom får lokala resurser och resursfördelning betydelse för att förstå den ökade spridningen i elevers resultat.

DIFFERENTIERING

Skolverkets rapport visar att de klassmässigt relaterade skillnaderna i skolan har ökat, trots den sammanhållna grundskolan. Dessutom tyder mycket på © F ö r fa t t a r en oc h S t uden t li t t e r a t u r

47

DEL II Perspektiv på skolans utveckling

att skolans sätt att organisera och genomföra undervisningen håller på att utveckla en ny typ av differentiering och sortering – möjligen som en effekt av förändringar av skolans bedömningssystem och därvid sammanhängande ökande krav. Forskarna nämner här företeelser av typ särskilda undervisningsgrupper, nivågruppering och läromedlens utformning.

INDIVIDUALISERING

1990-talets styrdokument lämnade större tolkningsutrymme för skolan och läraren och förväntades leda till större mångfald när det gällde arbetssätt och arbetsformer. I Skolverkets rapport konstateras att vi i stället fått mera generella och schabloniserade förändringar av undervisningsmönster och en förskjutning av ansvar från lärare till elev. Individuella arbetsformer tar alltmer tid i anspråk medan undervisning i helklass får mindre utrymme. Även demokratiuppdraget har förändrats från ett gemensamt och politiskt uppdrag till att handla om ett individuellt och personligt uppdrag för den enskilde eleven. Detta kopplas i rapporten till en ökande trend mot individualisering – även i samhället i stort.

Under hela 2000-talet har de svenska resultaten i de internationella kunskapsmätningarna sjunkit med accelererande hastighet. Huruvida detta beror på det fria skolvalet eller inte har varit en källa till diskussioner bland forskare och politiker under det senaste decenniet. En rad forskningsprojekt pågår, bl.a. vid universiteten i Stockholm och Uppsala samt vid Malmö högskola. En av de mest aktiva i debatten har varit Magnus Oskarsson, forskare vid Mittuniversitetet och projektledare för PISA i Sverige. I en rad tidningsartiklar och intervjuer argumenterar han för att kunskapsraset kan kopplas till det fria skolvalet och de klyftor som det lett till. Friskolornas Riksförbund och tankesmedjan Timbro hänvisar i sin tur till forskning som tyder på att det fria skolvalet har varit positivt för den svenska skolan.

Jan Björklund, som varit ansvarigt statsråd under perioden 2006–2014, hävdar i en debattartikel i Svenska Dagbladet den 14 juni 2014 att nedgången i PISA i stället beror på den skolpolitik som förts i flera årtionden. Med stöd i två forskningsrapporter från IFAU2 argumenterar han för att varken det 2 Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU) är en svensk statlig förvaltningsmyndighet, som sorterar under Arbetsmarknadsdepartementet.

48

© F ö r fa t t a r en oc h S t uden t li t t e r a t u r

D emokratidiskurs och marknadsdiskurs

Marknad

Stat

Nirvana-ansatsen (idealbild)

Effektivitet Valfrihet Kreativitet

Rättvisa Demokrati Likabehandling

Reellt existerande problem

Segregering Kartellisering Köer

Byråkrati Korruption

Monopol

Figur 6 Föreställningsbilder av marknaden och staten. (Fritt efter Rothstein, 2002, s. 241.)

fria skolvalet eller friskolereformen kan läggas till last för sjunkande resultat i svensk skola. Lösningen på skolans problem ligger i stället i … att fullfölja de kunskapsreformer som nu har inletts; tydliga kunskapskrav och kunskapsuppföljning med prov och betyg, mer studiero, högre status för läraryrket och bort med undervisningsmetoder där eleverna ska ta ansvar för sitt eget lärande.

En indelning i två diskurser som jag gör i denna del av boken ger förstås en förenklad bild av verkligheten. Vad den vill tydliggöra är att lärare och skolledare i sitt vardagsarbete måste förhålla sig till tolkningar och värderingar från olika diskurser med sinsemellan motstridiga värderingar – men också att de politiker som fattar beslut om skolan måste vara medvetna om att deras beslut kan komma att tolkas och förstås på olika sätt, beroende på om uttolkarna finns i samma diskurs som politikerna själva eller om de återfinns i en annan diskurs.

Rothstein (2002) analyserar denna problematik genom att använda begreppet Nirvana-ansatsen. Företrädare för den ena sidan tenderar att jämföra idealbilden från sin egen diskurs med den andra diskursens existerande problem.

I figur 7 lyfter jag nu fram några av de komponenter som varit föremål för diskussioner inom skolpolitik och skolforskning under de senaste

© F ö r fa t t a r en oc h S t uden t li t t e r a t u r

49

DEL II Perspektiv på skolans utveckling DEMOKRATIDISKURS

MARKNADSDISKURS

Bottom–upperspektiv

Top–downperspektiv

Fokus på bred medborgarfostran

Fokus på kunskapsmål

Forskning: School-improvement

Forskning: Effective schools

Förändringsstrategi: Reformer ”inifrån”

Förändringsstrategi: Reformer ”utifrån”

Ledarskap i förståelsebaserad och tolkande anda

Ledarskap i rationalistisk anda

Figur 7 Demokratidiskurs och marknadsdiskurs, några exempel.

decennierna och låter dem illustrera de skilda synsätten inom demokratioch marknadsdiskurserna. Varje motsatspar kommenteras därefter i var sitt kapitel.

1: Bottom–up- eller top–down-perspektiv En grundläggande utgångspunkt för hur förändringar av verksamheter planeras och genomförs är synen på om de inblandade aktörerna ska ges något utrymme för inflytande när det gäller att initiera förändringar och när förbättringarna praktiskt ska genomföras. Det senare utförandeperspektivet benämns ofta ”bottom–up”, medan ett dominerande inslag av styrning från högre nivåer betecknas ”top–down”.

50

© F ö r fa t t a r en oc h S t uden t li t t e r a t u r

D emokratidiskurs och marknadsdiskurs

I den vetenskapliga litteraturen möter man ofta distinktionen mellan två olika perspektiv på implementering, kallade top–down – uppifrån och ned – respektive bottom–up – nedifrån och upp. Uppifrån-perspektivet tar sin utgångspunkt i det auktoritativa politiska beslut som tagits i organisationens topp och urskiljer sedan en styrningskedja, t.ex. skollag – skolförordning – styrning och kontroll från statlig skoladministration – beslut i kommunal skolstyrelse – åtgärder på den enskilda skolan – undervisning i klassrummet.

Varje led i denna kedja, från allt precisare riktlinjer till genomförande av i detta fall närbyråkrater, ses som en styrning av de följande leden /…/ Nedifrån-perspektivet tar sin utgångspunkt i den situation där det offentligas tjänster överlämnas till avnämaren: undervisningen i klassrummet och läkarbesöket på vårdcentralen, men också beslutet om skördeskadeersättning, polisingripandet, beslutet om byggnadstillstånd, arbetsförmedlandet, tillståndet i vattendomstolen osv…

Vi kan också beskriva skillnaden så att uppifrån-perspektivet tar sin utgångspunkt i beslutsfattarnas avsikter, medan nedifrån-perspektivet i stället utgår från tillämparnas handlande. (Sannerstedt, 2001, s. 24 f.)

SKOLANS UT VECKLING I ET T BOT TOM–UP-PERSPEK TIV

I en demokratidiskurs utgår man från att förändringar diskuteras och förankras innan de fastställs i politiska beslut. På nationell nivå skulle detta innebära att politikerna eftersträvar en bred enighet innan beslut fattas, t.ex. om reformering av skolans styrning. På lokal nivå innebär perspektivet att skolans aktörer tillskrivs förmåga och vilja att själva initiera och välja metoder för nödvändiga förbättringar och i efterhand också har kompetens att utvärdera process och resultat.

I Sverige har politiker traditionellt sett skolan som ett instrument för att fostra och utbilda demokratiska samhällsmedborgare. Fram till slutet av 1970-talet försökte de därför uppnå bred politisk enighet kring nya läroplaner och andra principiella beslut som rörde skolan. Medborgarna hade via den breda representativa demokratin inflytande över utbildningspolitiken. Ett tydligt exempel på detta är genomförandet av grundskolan. I samband med riksdagsbeslutet den 23 maj 1962 uttalade Olof Palme: Det har tagit lång tid, men så har man också gått till verket med en grundlighet och en allsidighet som torde sakna motstycke. Den vetenskapliga

© F ö r fa t t a r en oc h S t uden t li t t e r a t u r

51

DEL II Perspektiv på skolans utveckling

expertisen har i en rad undersökningar skapat en grund för övervägandena.

De pedagogiska experterna, skoladministratörerna och de ansvariga kommunalmännen på skolväsendets område har gett sitt bidrag till arbetet.

Folkrörelserna, näringslivet, arbetsmarknadens parter och framför allt de politiska partierna har alla varit livligt engagerade i de olika skeden under vilka skolreformen vuxit fram. En under tio år bedriven försöksverksamhet har gett värdefulla erfarenheter för utformningen av den nya skolan. Meningarna har självfallet brutit sig. Många tusen blommor har sannerligen blomstrat på skolutredningens arbetsbord. Men just denna brytning av synpunkter, erfarenheter och idéer mot varandra har gjort det möjligt att smälta samman skolreformen till en enhet som vunnit stöd från en överväldigande majoritet av de sakkunniga och av den allmänna opinionen. (www.olofpalme.org/ personen/biografiska-notiser/1962/)

Eftersom bottom–up-perspektivet innebär att de ansvariga i ovanliggande nivåer har tilltro till att de som är operativa i verksamheten kan och vill bidra till dess kvalitet och utveckling, minskar behovet av detaljkontroll och regelstyrning. Efter en lång period av regelstyrning av den svenska skolan (se bokens första del) sker i början av 1990-talet ett tydligt perspektivskifte; lärare och skolledning får ett ökat eget ansvar för den enskilda skolans utveckling.

Men samtidigt hade en intressant förändring skett på nationell nivå när det gäller den tidigare politiska enigheten om skolans styrning.

SKOLANS UT VECKLING I ET T TOP–DOWN-PERSPEK TIV

Fr.o.m. 1980-talet blir skolan ett område där de politiska partierna och blocken efterhand söker profilera sig. Samtidigt ökar de kraven på tydlig och mätbar effektivitet, vilket i sin tur kommer att ligga till grund för uppbyggnaden av ett växande kontrollsystem. Här bidrar också internationella kunskapsmätningar, t.ex. PISA och TIMSS3. Mätningarna används regelbundet för att jämföra de nationella skolsystemens effektivitet, trots att forskare varnar för alltför långtgående tilltro till att mätningarna avspeglar ”sanningen”.

3 PISA = The Programme for International Student Assessment. Genomförs av OECD (Organisation for Economic Co-Operation and Development). TIMSS = Trends in Inter­ national Mathematics and Science Study. Genomförs av IEA (International Association for the Evaluation of Educational Achievement). En utmärkt beskrivning av mätningarnas tillkomst och de båda arrangerande organisationernas historia görs i Pettersson, 2008.

52

© F ö r fa t t a r en oc h S t uden t li t t e r a t u r

D emokratidiskurs och marknadsdiskurs

Nulägesbeskrivningen av utbildningssituationen i Sverige förstås olika utifrån vilken bild man har av utbildningen, men också utifrån rollen som majoritets- respektive minoritetspolitiker. Bägge uppfattningarna är gångbara, men genom att lyfta fram vissa resultat i nulägesbeskrivningen försöker aktörer vinna definitionsmakt. Kampen kännetecknas av att vinna gehör för en nulägesbeskrivning utifrån att skapa acceptans för en utbildningsvision.

Socialdemokraten använder statistiken för att få acceptans för breddutbildning medan den moderata motionen söker acceptans för att akademisk utbildningsgrad stagnerat bland de yngre männen. Nulägesbeskrivningarna är beroende av utbildningsvisionen som aktörerna har. Häri ligger kärnan i hur politisk diskussion förs. I jämförelse med andra utbildningsaktörer drivs de politiska i mindre grad av en strävan att söka så många förklaringar som möjligt. I stället tolkas internationella resultat utifrån visionen som politiska aktörer har om utbildningssystemet. (Pettersson, 2008, s. 149)

Den här typen av styrningstekniker utformas dessutom inte genom diskussioner i politiska sammanhang utan av mer eller mindre specialiserade tjänstemän som är administrativa specialister.

När det gäller beredningen av politiska beslut visar Waldow (2008) hur också kommittéväsendets karaktär förändras under perioden. ”Stora” kommittéer med många ledamöter och experter förekommer mera sällan; i stället tillsätts mindre kommittéer och fler enmansutredare. Utredningarna ska dessutom gå snabbare och tiden fram till implementeringen minskas. Inte sällan frångår politikerna förslagen från utredarna när de fattar sina beslut.

I sin strävan att inte tappa placeringar i de internationella kunskaps­ mätningarna har politikerna under det senaste decenniet också börjat införa nya mätstationer i det svenska skolsystemet. Nationella kunskapsprov lanseras i fler årskurser och i fler ämnen. Resultaten sammanställs och presenteras öppet. År 2008 inrättas en helt ny myndighet – Skolinspektionen – som besöker skolorna med ökande frekvens. Förskolan blir mera ”skolifierad”.

Syftet med alla dessa förändringar är att de ska bidra till att eleverna i högre utsträckning uppnår de nationella kunskapsmålen. Både kunskapsmålen i sig själva och de förändringar som anses krävas för att nå en högre måluppfyllelse har fastställts genom politiska beslut ”uppifrån”.

För att återknyta till Tofflers modell med samhällsutvecklingen i form av ”tre vågor” i bokens del 1: Under det gamla bondesamhället var barns och

© F ö r fa t t a r en oc h S t uden t li t t e r a t u r

53

DEL II Perspektiv på skolans utveckling

ungdomars utbildning i huvudsak en lokal angelägenhet. Den lokala kyrkan höll husförhör för att kontrollera läskunnigheten. När folkskolan i mitten av 1800-talet fick ansvar för undervisning och fostran styrdes varje skola av ett lokalt skolråd.

I och med industriepoken och grundskolans införande blev skolan en nationell angelägenhet. Skolan skulle vara en del i byggandet av ett modernt samhälle. Varje elev skulle tillförsäkras en likvärdig utbildningsstandard.

En stark statlig styrning skulle vara en garanti för detta.

I dagens postindustriella samhälle har vi, genom de internationella mätningarnas stora betydelse, fått ett massivt inflytande från ett överstatligt organ, OECD, som egentligen är en organisation för ekonomiskt samarbete och utveckling. Efter 2012 års PISA-mätning beställde t.ex. utbildnings­ minister Jan Björklund en snabbanalys av de svenska resultaten från OECD. Den 18 februari 2014 presenterade OECD:s chef och PISA-ansvarige Andreas Schleicher4 resultatet med konkreta förslag till förändringar. Sverige bad också OECD att tillsätta en kommission med internationella forskare och experter för att analysera det dåliga resultatet. Regeringen tillsatte dessutom ett utbildningsvetenskapligt råd som ska fungera som ett rådgivande organ till regeringen, liksom ett skolforskningsinstitut, vars uppdrag ska vara att sammanställa och föra ut kunskaper om effektiva metoder och arbetssätt till lärare.

De flesta av dessa åtgärder tas emot positivt på många håll, bl.a. från de fackliga organisationerna. Delar av forskarkollektivet är dock fortfarande kluvna till det överstatliga inslaget.

Vår första invändning är att OECD inte är en utbildningsorganisation. Det är en intresseorganisation vars syfte är att gynna global, ekonomisk tillväxt. Detta för oss till invändning nummer två och tre; OECD är vare sig en vetenskaplig eller oberoende organisation. Till skillnad från universitet och myndigheter har OECD en politisk agenda. OECD:s expertis handlar inte om utbildning, eller ens om demokrati. Det handlar om styrning för ekonomisk tillväxt på en global marknad.

Margareta Serder & Malin Ideland, Malmö Högskola 5 4 Resources, Policies and Practices in Sweden’s Schooling System: An in-depth analysis of PISA 2012 results. www.regeringen.se/content/1/c6/23/42/93/11ed5f6d.pdf 5 Dagens Samhälle 2014-01-16.

54

© F ö r fa t t a r en oc h S t uden t li t t e r a t u r

D emokratidiskurs och marknadsdiskurs

TOP–DOWN ELLER BOT TOM–UP: EFFEK TER PÅ SKOLAN SOM ORGANISATION

Egerbladh & Tiller (1998) diskuterar spänningsfältet mellan bottom–up och top–down. Eftersom skolan är en politiskt styrd organisation, måste de som är verksamma här acceptera en yttre redovisningsskyldighet, d.v.s. att visa för politikerna ”vad de får för sina pengar”. De medel dessa har för sin kontroll är bl.a. tester, inspektioner och mätbara indikatorer. Ju mer omfattande denna top-down-kontroll blir, desto mera låst blir målstyrningen, d.v.s. frirummet för de professionella i verksamheten minskar.

Samtidigt har lärare och skolledare på många skolor tagit ett ansvar för att förbättra verksamheten utifrån de behov de själva har upplevt. Denna förbättringsverksamhet måste ju också utvärderas, vilket innebär att lärarna på skolan har en inre redovisningsskyldighet gentemot sig själva. Utifrån bottom–up-influerade tankar kring erfarenhetslärande och ansvars­lärande används då ofta andra instrument, t.ex. självvärderingar och lokala utvärde­ ringar. Med ett större inslag av det senare blir målstyrningen mera öppen och pedagoger och ledare i verksamheten får ett större professionellt inflytande. Författarna hävdar att detta förhållningssätt är det enda som leder till nyskapande i en organisation. Alltför omfattande kontrollverksamhet uppifrån leder till att organisationen stagnerar och bara ”omskapar” sig själv gång på gång.

2: Skolans målsättning – fokus på bred medborgarfostran eller kunskapsmål?

Det andra intressanta området handlar om skolans målsättning. Som jag har visat tidigare har den politiska målsättningen under många decennier varit att som ett led i en bred medborgarfostran tillförsäkra varje elev en likvärdig utbildningsstandard. Skolan skulle erbjuda kompensatoriska resurser för de underprivilegierade. I en marknadsdiskurs kan man se hur fokus i stället förändras mot elevernas kunskapsresultat. I sin yttersta förlängning kan det vara excellenta resultat som utgör själva målet.

© F ö r fa t t a r en oc h S t uden t li t t e r a t u r

55

DEL II Perspektiv på skolans utveckling

SKOLANS MÅLSÄT TNING I EN DEMOKRATIDISKURS – FOKUS PÅ BRED MEDBORGARFOSTRAN

Att utbildningssystemet borde ha en viktig uppgift som socialiserande kraft i samhället är ingen ny tanke. Redan John Dewey (1859–1952) pläderade för att eleverna skulle få utbildning i demokrati: För att demokratin ska kunna utvecklas måste utbildningen vara framåt­ riktad; den ska producera en framtid. På så sätt blir all utbildning, likt samhället självt, förändrings- och förnyelseinriktad. Skolan ska vara öppen mot samhället och eleverna ska utbildas i demokrati, vilket till exempel kan ske genom att de är delaktiga i närsamhällets sociala och kulturella verksamheter och genom att man praktiskt tillämpar demokratins principer i det dagliga skolarbetet. (Dewey, citerad i Alexandersson, 2008)

När vi i Sverige efter en lång offentlig diskussion, ett par utredningsomgångar och en omfattande försöksverksamhet får en nioårig grundskola för alla, är ett viktigt syfte att skolan ska bidra till en ökad likvärdighet i samhället genom att verka som en socialt utjämnande kraft. Olof Palmes ”skolan som en spjutspets mot samhället” har härvidlag blivit ett odödligt bevingat begrepp. Tidiga socialdemokratiska regeringar ser – med stöd av den borgerliga oppositionen – den obligatoriska grundskolan som ett verktyg att förändra samhället med ökad jämställdhet som riktmärke. Detta lyfts tydligt fram i den första egentliga läroplanen, Lgr 62.

I centrum för skolans fostrande verksamhet står den enskilda eleven. Att hjälpa varje elev till en allsidig utveckling är riktpunkten för skolans arbete.

Det innebär, att den med aktning för elevens människovärde och kännedom om hans individuella egenart och förutsättningar skall söka främja hans personliga mognande till en fri, självständig och harmonisk människa. Skolan skall ge individuell fostran.

Den enskilda människan är i sin kontakt med omvärlden också medmänniska och medborgare. Hon är medlem av familj och kamratkrets, och hon är samhällsmedlem. För att hon skall finna sig tillrätta i tillvaron, måste hon redan under skoltiden få öva sig att leva och verka i gemenskap med andra och förbereda sig för sitt liv som framtida familjebildare och aktiv medborgare i morgondagens samhälle, som betydligt mer än det nuvarande kommer

56

© F ö r fa t t a r en oc h S t uden t li t t e r a t u r

D emokratidiskurs och marknadsdiskurs

att kräva samverkan mellan människor av olika läggning och begåvning.

Skolan måste med andra ord också ge social fostran. (Lgr 62, s. 13)

En av de skolutvecklare och skolforskare som hade stort inflytande över skolpolitikens utformning i samband med grundskolans upprättande är Åke Isling. Hans demokratitolkning sammanfattar de ursprungliga ideologiska tankarna bakom den svenska grundskolan.

Jag har anslutit mig till den normativa demokratidoktrinen och ser alltså demokratin som både medel och mål. Därmed har jag också direkt tagit ställning för en viss skolsyn. I förlängningen av den funktionalistiska demokratidoktrinen kan ligga en elit- och tävlingssyn på skolan. Den normativa tolkningen däremot får oundvikligen som konsekvens att man försöker forma en skola som ger alla en god utbildning och som sätter samarbete före tävlan. (Isling, 1988, s. 24)

I ett internationellt perspektiv anses att den svenska skolan blev förhållande­ vis jämlik i den bemärkelsen att alla skolor kunde erbjuda alla elever en lika god utbildning. Den har också erbjudit elever, som hade behov av detta, kompensatoriska insatser. Grundskolereformen var alltså en lyckad reform så till vida att den relativt väl lyckades med målsättningen att skapa ”en skola för alla” (Hartman, 2003).

SKOLANS MÅLSÄT TNING I EN MARKNADSDISKURS – FOKUS PÅ KUNSK APSMÅLEN

Hur kan man då sammanfatta den förändring i synsätt som påverkat den svenska utbildningspolitiken under de senaste decennierna? Schüllerqvist (1995) visar hur den politiska samsyn som i hög grad präglar svensk skol­politik under grundskolans första decennier ifrågasätts under 1980-talets första år och framåt. Inspirerade av nyliberala idéer inför Moderata samlingspartiet frågeställningar som präglas av en valfrihets- snarare än jämlikhetsideologi.

Schüllerqvist visar hur både Socialdemokratiska arbetarpartiet och andra partier gradvis förändrar sin utbildningspolitik för att kompensera den moderata offensiven. I skolpolitiska texter finner läsaren nu begrepp som valfrihet, individualism, konkurrens, effektivitet och profilering. Utifrån

© F ö r fa t t a r en oc h S t uden t li t t e r a t u r

57

DEL II Perspektiv på skolans utveckling

detta öppnar politikerna upp för fristående skolor, skolpeng och ökat föräldrainflytande. År 1991 tillsätts en ny läroplanskommitté. Dess betänkande Skola för bildning (SOU 1992:94) kom att ligga till grund för nya läroplaner år 1994.

I direktiven till kommittén markerar statsrådet Beatrice Ask sin tolkning av kunskapsbegreppet. Den kunskapssyn som enligt direktiven ska ligga till grund för utredningsarbetet ska vila på aktuell forskning om inlärning och begreppsbildning. En övergripande målsättning ska vara att utveckla Europas bästa skola. Ämnenas ställning ska förstärkas. Denna utgångspunkt utgör sedan grunden för en utveckling mot mera fasta ämneskunskaper och därmed behovet av att dessa kunskaper kontrolleras.

I diskussionerna inför 2006 års riksdagsval skärptes tonen och profileringen kring vad som ska vara skolans huvuduppgift – inte minst när det gäller synen på kunskap. I februari 2006 presenterar den nya borgerliga alliansen sin skolpolitik i programskriften Mer kunskap – en modern utbildningspolitik.

Det behövs en ny politik, en politik för ny kunskap. Elever och föräldrar måste känna att politiker och myndigheter gör allt de kan för att få skolan på rätt spår igen. Med utgångspunkt i lärares och skolledares erfarenheter vill Allians för Sverige göra nödvändiga förändringar för att varje elev skall nå kunskapsmålen (s. 5).

1 Grundskolans huvuduppgift ska vara kunskapsuppdraget – att ge alla elever, oavsett kön, familjebakgrund eller bostadsort – förutsättningar att nå de grundläggande målen i alla ämnen.

2 Målen i läroplanen och kursplanerna måste bli färre och tydligare. Skolan ska styras mot kunskapsmålen.

3 Kunskapsmålen ska uppvärderas i förhållande till processmålen (s. 8).

I den efterföljande diskussionen förenklas ofta ståndpunkterna grovt till ”flumskola” eller ”pluggskola”. Debatter förs t.ex. mellan statsrådet Jan Björklund och en del skolforskare som tycker sig se en återgång till en ”gammaldags” skola och reformer utan vetenskaplig förankring. Inslagen av politiska motkrafter till alliansens politiska skolretorik var inledningsvis förhållandevis få. Alliansregeringen genomför därefter förändringar i en takt som saknar motstycke. Fyra medarbetare på Lärarförbundet har genomfört 58

© F ö r fa t t a r en oc h S t uden t li t t e r a t u r

D emokratidiskurs och marknadsdiskurs

en kartläggning av de viktigaste besluten som fattats på Utbildningsdepartementet under åren 2006–2014 och kommer fram till att ca 170 sådana kan konstateras. Här återfinns både tillsättningar av olika utredningar och slutgiltiga beslut om större förändringar, men häri ligger också ett antal beslut som fick tas tillbaka eller ändras av olika orsaker6. Bland stora reformer kan nämnas: • ny skollag

• ny gymnasieskola

• ny läroplan för grundskolan (Lgr11)

• ny lärarutbildning och övningsskolor • ny rektorsutbildning • lärarlegitimation

• fortbildning av lärare och förskollärare

• karriärtjänster för lärare (förstelärare och lektorer) • betyg från årskurs 6 och ny betygsskala

• nationella prov i fler årskurser och ämnen; kontrollrättningar

via Skolinspektionen • nya skolmyndigheter.

I backspegeln kan man konstatera att de åtta åren med Jan Björklund som statsråd präglades av att skol- och utbildningsfrågorna fick en central roll i samhällsdebatten. Ofta kom diskussionerna på ett eller annat sätt att utgå från effekterna av det fria skolvalet och friskolereformen. De politiska skiljaktigheterna var dock inledningsvis inte särskild markanta. Ett undantag var frågan om huruvida friskolor skulle kunna ta ut vinster ur ägarbolagen, där Vänsterpartiet inför valet 2014 drev en tydlig linje för förbud mot ”vinster i välfärden”. Det har ofta heller inte varit pedagogisk forskning som lyfts fram som grund för skolreformerna. Däremot har i stället resultat från hjärnforskning och ekonomisk forskning lyfts fram som argument för förändringarna.

Pedagogikforskare har i stället fått välja andra fora för sin argumentation, t.ex. sina egna bloggsidor eller den nättidningen Skola och samhälle7.

6 www.lararnasnyheter.se/tidslinje-skolreformer 7 www.skolaochsamhalle.se/

© F ö r fa t t a r en oc h S t uden t li t t e r a t u r

59

Erik Groth är fil.lic. i pedagogik. Han har i många år varit knuten till Rektorsutbildningen vid Karlstads universitet, men är nu också verksam som konsult och senior rådgivare med uppdrag i Sverige, Norge och Finland. Han har deltagit i ett stort antal utvecklingsoch utbildningsinsatser för lärare, skolledare, skolpolitiker och fackliga företrädare.

PERSPEKTIV PÅ SKOLANS UTVECKLING – en tankebok för lärare, skolledare och skolpolitiker Skolan har under de senaste åren intagit en framträdande plats i den politiska retoriken. Det handlar om skolans styrning, dess roll i samhället, men också frågor om hur lärande och fostran bäst organiseras.

Denna bok vill utmana människors tänkande och bidra till diskussionen av grundläggande begrepp med bäring på skolans och förskolans utveckling. Ett genomgående tema är skolan som en institution i skärningspunkten mellan demokrati och marknad. Vad händer med verksamheten och det offentliga uppdraget när marknadskrafterna tar vid och skolan börjar definieras i termer av kostnader och intäkter?

Den andra upplagan är uppdaterad utifrån aktuell forskning men tar även hänsyn till de senaste årens samhälleliga och politiska förändringar.

Boken riktar sig till studerande på lärar- och skolledarutbildningar, men är också relevant för verksamma lärare och skolledare. Där politikerutbildning genomförs kan boken med fördel fungera som kurslitteratur.

Andra upplagan Art.nr 33508 ISBN 978-91-44-10557-4

www.studentlitteratur.se

9 789144 105574