9789147103324

DEN MODERNA TIDENS HISTORIA

DEN MODERNA TIDENS HISTORIA ulf jansson & antonio serra Boken berättar om det moderna samhället växer fram.

Det är berättelsen om hur industrialisering och teknisk

ulf jansson antonio serra

ulf jansson & antonio serra

utveckling i grunden förändrar våra livsvillkor, om hur

DEN MODERNA TIDENS HISTORIA

människor tar steget från att vara undersåtar till att bli medborgare. Det är också en berättelse om hur det moderna samhället steg för steg gett plats för kvinnorna i arbetsliv, politik, kultur och socialt liv.

Varje kapitel inleds med att sätta in perioden i tid och rum.

Därefter följer texten utformad i två nivåer. Dels en grundtext som löper genom hela boken och som beskriver det övergripande historiska skeendet. Dels fördjupningstexter som är tydligt markerade. Fördjupningarna kan utgöras av personporträtt, källkritiska problem, fiktiva men troliga berättelser om hur människor agerat i historien, med mera.

Best.nr 47-10332-4 Tryck.nr 47-10332-4

47-10332-4_Modern Historia_Omslag.indd 1

12-06-13 09.23.15

ISBN: 978-91-47-10332-4 © 2011 Ulf Jansson, Antonio Serra och Liber AB Redaktör: Thomas Johansson Formgivare: Birgitta Dahlkild/Catharina Ekström Bildredaktör: Margareta Söderberg Kartor: Alistair Dinwiddie Produktion: Thomas Sjösten Första upplagan 1 Repro: Repro 8 AB, Stockholm Tryck: Sahara Printing, Egypten 2012

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och elevers rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner och universitet.

Intrång i upphovsmannens rättigheter enligt upphovsrättslagen kan medföra straff (böter eller fängelse), skadestånd och beslag/förstöring av olovligt framställt material. Såväl analog som digital kopiering regleras i BONUSavtalet. Läs mer på www.bonuspresskopia.se.

Liber AB, 113 89 Stockholm Tfn 08-690 90 00 www.liber.se Kundservice tfn 08-690 93 30, fax 08-690 93 01 e-post: kundservice.liber@liber.se

47-10332-4_ModernHistoria_inlaga.cs3.indd 2

12-06-13 10.09.30

Bildförteckning Omslagsfoto: Bettmann/Corbis/Scanpix 6 Alamy 8 Otto Ohms samling/IBL

63 J-F Millet, Shepherdess guarding her flock of sheep, 1864/Erich Lessing/Magnum/IBL 65 Look and Learn/BAL/IBL

11 Robert Wallis/Panos/Bildbyrån Silver

66 IBL

13 Bridgeman Art Library/IBL

67 Underwood & Underwood/Corbis/Scanpix

15 Vädersolstavlan, 1535, okänd konstnär/BAL/

71 Bridgeman Art Library/IBL

IBL

72 Bettmann/CORBIS

16 Albert Bonnier Förlag

73 Mary Evans Picture Library /Alamy

18 Ulf Östman

75 Peter Adams/Corbis/Scanpix

19 The Art Archive/Picture Desk

78:1 Pehr Hörberg, Interiör av en småländsk

21 Staffan Widstrand/Corbis/Scanpix

bondstuga, 1801/Nationalmuseum/foto

25 C Sipkin/Getty

Åsa Lundén

27 Amana Images/Alamy

78:2 Lantmäteriets arkiv

28:1 Bengt A Lundberg/Riksantikvarieämbetet

79 Per-Olof Danielsson/IBL

28:2 Werner Forman Archive/IBL

81 IBL

29 Roger-Viollet/IBL

83 Trafikverket

33 Getty

86 Hildur Hult, Agitation, 1899/Arbetarrörelsens

34 Altartavla (detalj) från Torslunde, 1561, Danmark/The Art Archive/Picture Desk 36 John Bannister Lecture with Dissection, 1500-talet/BAL/IBL 37 Galilei, Galileo (1564-1642)/Scala

arkiv 88 Kart och Bild/Kungliga Biblioteket 90 Jean Gaumy/Magnum/IBL 93:1 Bridgeman Art Library/IBL 93:2 Alamy

38 Everett Collection/Alamy

94 Popperfoto/Getty Images

39 Erich Lessing/Magnum/IBL

97 Getty

40 H Lecomte, Battle in the Rue de Rohan, 28th July 1830, 1831/BAL/IBL

101:1 Süddeutsche Zeitung/IBL 101:2 IBL

43:1 Alamy

102 World History Archive/Alamy

43:2 Brian Snyder/Reuter/Scanpix

103 Lehtikukva/Scanpix

47 Alamy

104 Dorothea Lange/Corbis/Scanpix

49 Civil War Photographs from the Liljenquist

106 Mary Evans/IBL

Family Collection/Library of Congress/Getty

107 AKG/Scanpix

50 Alamy

108 Bridgeman Art LIbrary/IBL

52 Bridgeman Art LIbrary/IBL

109 AKG/Scanpix

53 Alamy

111 SZ-Photo/IBL

54 Alamy

113 Hugo Jaeger/Timepix/Time Life Pictures/

55 Alamy 57 J L David, Napoleons kröning, 1804/Erich Lessing/Magnum/IBL

47-10332-4_ModernHistoria_inlaga.cs3.indd 254

Getty 114 Wojtek Laski/Getty 116 Band Photo/DPA

12-06-13 10.15.27

118:1 Scherl/SZ Photo/IBL

185:1 Sven-Erik Sjöberg/Scanpix

118:2 Bettman/Corbis

185:2 Bo Hertzman Ericson/Dagens Nyheter/

119 Daily Mail/Rex Features/IBL

Scanpix

121 D. Trakhtenberg/Getty

187:1 Lennart Edling/Scanpix

123 The Art Archive/Alamy

187:2 Svenskt Fotoreportages samling/IBL

125 Scanpix

189 Privat foto

127 Robert Capa/Magnum/IBL

192 Robert Capa © International Center of Photo-

128 Eugeniusz Lokajski “Brok”/Warsaw Rising Museum

graphy/IBL 193 REX Features / IBL Bildbyrå

130 Apic/Getty

197 Viollet/IBL

132 M Richardson/Alamy

198 The Art Gallery/Alamy

133 Scott Barbour/Getty

200 Alamy

134 Popperfoto/Getty

202 Scanpix

135 Galerie Bilderwelt/Getty

203 Keystone/Getty

139 Scanpix

205 Stuart Franklin/Magnum/IBL

140 KvinnSam, Göteborgs universitetsbibliotek

207 P Herzog/AFP Image Forum/Scanpix

141:1 Nordiska museets bildförmedling

209 Kok/Gamma/IBL

141:2 Arbetarrörelsens arkiv

210 mpworks/Alamy

142 IBL© Olle Svanlund/BUS 2012

212 Ian Berry/Magnum/IBL

145 IBL

214 Pascal Le Segretain/Sygma/Corbis/Scanpix

146 Kamerareportage/Scanpix

217 Mike Nelson/AFP Image Forum/Scanpix

148 Scanpix

220 L van der Stockt/Gamma-Rapho/Getty

149 Scanpix

221 Serge Ligtenberg/Getty

150 Karl Sandels samling/IBL

224 Scanpix

152:1 Martin Olssons arkiv/Centrum för Näringslivs historia 152:2 Gamma-Rapho/Getty

226:1 Mark Earthy/Scanpix 226:2 Peter Ylisuvanto/Försvarsmakten 230 C Edinger/Corbis/Scanpix

156 Gamma/IBL

233 Jon Jones/Sygma/Corbis/Scanpix

159 Bettmann/Corbis/Scanpix

237 Stuart Dee/Getty Images

161 Lee Jin-man/AP/Scanpix

239 Bloomberg News/Getty

162 Imagno/Getty

241 Lui Jin/AFP/Scanpix

165 Carl Mydans/Time & Life Pictures/Getty 167 Josef Koudelka/Magnum/IBL 172 Hulton-Deutsch Collection/Corbis/Scanpix 175 Nick Ut/AP/Scanpix 178 Pictorial Press Ltd / Alamy 179 A.Y. Owen/Time & Life Pictures/Getty 180 Bettmann/Corbis/Scanpix

47-10332-4_ModernHistoria_inlaga.cs3.indd 255

12-06-13 10.15.27

Innehåll AVDELNING I Inledningar

5

Till läsaren................................................................................................................................................................................. 6 Sverige och världen – då och nu ....................................................................................................................... 9 Att läsa historia .............................................................................................................................................................. 12 Detta har hänt ................................................................................................................................................................. 20 AVDELNING II Revolutioner och imperier 1776–1914

41

1. Den amerikanska revolutionen ............................................................................................................... 42 2. Den franska revolutionen .............................................................................................................................. 52 3. Den industriella revolutionen .................................................................................................................... 62 4. Nationalism och kolonialism ...................................................................................................................... 70 5. Från fattighus till industristat – Sverige under 1800-talet ....................................... 76 AVDELNING III Krig, katastrofer och demokrati 1914–1945

91

6. Första världskriget – Europas katastrof ........................................................................................ 92 7. Mellankrigstidens kriser .............................................................................................................................. 100 8. Andra världskriget............................................................................................................................................. 112 9. Sverige: demokrati, kriser och krig .................................................................................................. 138 AVDELNING IV Kallt krig och välstånd 1945–1980

157

10. Det kalla kriget .................................................................................................................................................. 158 11. Koloniernas frigörelse................................................................................................................................ 170 12. USA – världens rikaste land ................................................................................................................. 178 13. Välfärdsstater i väst – exemplet Sverige .............................................................................. 184 14. Ett land – två folk ........................................................................................................................................... 190 15. Kina under Mao................................................................................................................................................. 196 AVDELNING V Globalisering och nya stormakter 1980–2010

201

16. Kapitalismen krisar och förnyar sig ............................................................................................. 202 17. Revolutioner i Östeuropa ....................................................................................................................... 207 18. Sovjetunionen bryter samman, Jugoslavien går i krig............................................ 214 19. Sverige blir en del av Europa .............................................................................................................. 223 20. Har världen blivit bättre? ....................................................................................................................... 230 21. Den moderna världen växer ............................................................................................................... 236 Register ............................................................................................................................................................................... 244

47-10332-4_ModernHistoria_inlaga.cs3.indd 3

12-06-18 10.00.44

4

47-10332-4_ModernHistoria_inlaga.cs3.indd 4

12-06-18 10.10.31

5

Inledningar Universum uppstår för ungefär 13 700 miljoner år sedan … … och Jorden för 4 500 miljoner år sedan.

Liv på land på Jorden har funnits i 400 miljoner år och däggdjur i 200 miljoner år.

Homo sapiens, den människoart vi härstammar ifrån, har funnits i 200 000 år.

För 10 000 år sedan blir jägarstammar av homo sapiens bofasta och grundar de första civilisationerna i Mesopotamien, Kina och Indien.

Från ungefär 5 000 år tillbaka finns historiska källor och lämningar. Där börjar historien.

t Grottmålning från Santa Cruz i Argentina, 2000 år gammal.

47-10332-4_ModernHistoria_inlaga.cs3.indd 5

12-06-18 10.10.34

Till läsaren Efter några tusen timmars arbete – av författare, redaktör, formgivare och tryckare – är den här läroboken färdig för dig. Varför ska du bry dig om det?

För att du här kan lära dig mycket som du har nytta av i framtiden, på ena eller andra sättet. Och: den hjälper dig att klara kursen. Men det är du som ska göra jobbet. Det är du som ska anstränga dig att tänka efter. Det är du som ska fråga om sådant du inte förstår. Det är du som måste bestämma dig för att stänga av tv:n eller datorn och läsa – och läsa en gång till.

Om du nu gör det – vad har du att vinna på det?

1 Att läsa en lärobok är en form av tanketräning. Du lär dig att följa längre, sammanhängande resonemang. På så sätt tränar du upp ett aktivt, uthålligt tänkande som du inte gör när du surfar på nätet.

2 Läsande är språkarbete. Du bygger meningar och sammanfogar dem till meningsfulla mönster. Du möter nya ord och uttryckssätt, upptäcker formuleringar som du inte visste fanns - i den här boken flera hundra. Allt detta utvecklar ditt eget språk. Och att utveckla sitt språk är att utveckla sina tankar, sin tankeförmåga – och sig själv.

3 Läsande är en form av samtal. Du ser snart vad vi som skrivit den här boken har för grundsyn – på människan, samhället och historien. Du håller med ibland och ibland inte. Du börjar fundera över vad du läser – och då blir läsningen ditt eget tysta samtal med dig själv. Sedan kan samtalet fortsätta med lärare, föräldrar och kamrater.

4 Vi berättar här det moderna västerländska samhällets historia. Varför så lite om resten av världen? Vi hävdar att det är bäst att börja gräva där man står. Först när man lärt sig om sitt eget samhälle är det dags att vidga horisonten och se ut mot andra världar som Kina, Indien, Afrika och så vidare. Bara när man har en fast punkt i sitt eget samhälle kan man överhuvudtaget förstå andra människors villkor.

5 Du som läser det här lever i västerlandet, i Europa och Sverige, oavsett var du är född. Du har kanske inte valt att leva här, men du är här nu.

Runt oss finns ett kulturellt sammanhang, ett sätt att se på människan och samhället som format generationer. Vi ingår alla i en kulturtradition.

Därför måste vi veta något om hur den kommit till – vare sig vi är nöjda med den eller vill påverka den i annan riktning.

Det är för att berätta om detta för dig som vi skrivit den här boken. Det är bara att ta den till dig, om du vill. Men du måste anstränga dig – du måste läsa. Nu är det upp till dig.

Har du bestämt dig? Börja då med att läsa bruksanvisningen på nästa sida. Den underlättar ditt arbete.

47-10332-4_ModernHistoria_inlaga.cs3.indd 6

12-06-18 10.10.35

Bruksansvisning Texten är utformad i två nivåer – dels en grundtext som löper genom hela boken, dels fördjupningar som är inramade och markerade med färg. Man kan alltså nöja sig med grundtexten och hoppa över fördjupningarna – eller välja några, eller läsa alla.

Boken innehåller fem huvudavdelningar. Avdelning I består av inledningar. Avdelningarna II – V är uppdelade på 21 kapitel som skildrar det moderna samhällets utveckling från 1700-talet fram till 2011. Med lämpliga mellanrum finns i varje kapitel instuderingsfrågor. Frågorna är till för att hjälpa dig att hitta det viktigaste i texten och är av tre slag: 1 Återge Här ska du bara kort återge delar av innehållet i grundtexten.

2 Förklara Frågor på grundtext och fördjupningar. Ofta ”varför”-frågor.

3 Sammanfatta och resonera Övergripande frågor där du ska reso-

nera om orsaker och sammanhang i det texten behandlat.

Här är ytterligare några studieråd: Bekanta dig först med boken. Se i innehållsförteckningen hur den är indelad och bläddra sedan lite fram och tillbaka och läs där du blir nyfiken.

När du arbetar med ett kapitel är det bra att först bara snabbläsa det.

Då får du ett hum om hela berättelsen. Sedan läser du sakta och noggrant. Undrar du över något så antecknar du och frågar senare lärare eller kamrater.

Först därefter ger du dig på instuderingsfrågorna, en i taget. Skriv ned ett svar ur minnet, gå sedan tillbaka till texten och se om du kan förbättra svaret.

Spara alla dina nedskrivna svar. De hjälper dig när du ska förbereda dig för muntliga förhör och skriftliga prov. Men läs alltid om bokens text också!

Efter varje kapitel finns Se historia! där vi kort presenterar filmer som berör det kapitlet handlar om. Våra omdömen är naturligtvis personliga men vi menar att de filmer vi nämner kan komplettera historiekursen på ett meningsfullt sätt. Alla titlar finns tillgängliga i Sverige som hyr- eller köpfilm.

Under rubriken Spela historia! tipsar vi om datorspel som berör den period vi skildrat. Spelen är hittills inte så många eftersom våra kunskaper är begränsade. Vi tar med förtjusning emot tips på fler spel från dig – och alla andra elever och lärare!

Stockholm, 22 maj 2012 Ulf Jansson, Antonio Serra

47-10332-4_ModernHistoria_inlaga.cs3.indd 7

12-06-18 10.10.35

8

47-10332-4_ModernHistoria_inlaga.cs3.indd 8

12-06-13 10.09.42

9

Sverige och världen – då och nu För 200 år sedan bodde nästan alla svenskar på landsbygden. Blev det missväxt svalt många ihjäl – det fanns inga resurser att hjälpa. Fanns det lite mat över i ena änden av landet var möjligheterna små att frakta den dit där den behövdes. När epidemier bröt ut fanns det inga mediciner och alldeles för få läkare. Detta är den urgamla svenska fattigdomen, typisk för ett enkelt bondesamhälle i ett kargt klimat.

För 100 år sedan växte städerna till sig. De flesta levde i trånga, fuktiga och osunda bostäder – ofta sex, sju, personer i ett rum och kök.

Arbetet var slitsamt och farligt och lönerna låga. Tuberkulos och andra folksjukdomar härjade. Även om svält var ovanligt kan man säga att den gamla svenska fattigdomen bara flyttat in till staden.

Idag är Sverige ett rikt land. Nöden är borta. Gemene man har en levnadsstandard som är bland de högsta i världen. Bostäderna har alla moderna bekvämligheter. Samhällets service är omfattande, sjukvård och omsorg är väl utbyggd. Utbildning är gratis och öppen för alla, från grundskola till universitet. Sverige är ett välfärdssamhälle. Vi väljer själva fritt vilka som ska representera oss och styra landet.

Hur gick detta egentligen till – hur lyckades vi ta oss från knapphet till överflöd på 100 år? Omvärlden har ju samtidigt skakats av två förödande världskrig, en djup depression, nazism och kommunism, kallt krig och kärnvapenkapprustning. I Sverige har vi – med tur och skicklighet – haft en betydligt mildare resa. I den här boken ska vi berätta hur det gick till, och försöka förklara vad som gjort det möjligt.

47-10332-4_ModernHistoria_inlaga.cs3.indd 9

karg: mager, torftig

depression: period av ekonomisk nedgång

12-06-13 10.09.43

10

Världen då – och nu För 200 år sedan kontrollerade Västeuropas stormakter stora delar av världen – och hela världshandeln. Britterna byggde det största imperium världen skådat. Samtidigt visade den industriella revolutionen på 1800- och 1900-talen vägen in i den moderna världen. Det är en värld av industrier, storstäder, vetenskapliga framsteg och växande befolkningar.

Denna moderna värld växte fram i Västeuropa och USA, och bara där. I Asien, Afrika och Latinamerika levde en gammaldags, förmodern värld kvar. De flesta livnärde sig på små jordbruk, med enkla redskap och utan resurser till att förbättra jorden eller köpa maskiner. Denna värld exporterade råvaror, inte industrivaror – här härskade fattigdom och nöd, inte välfärd.

Idag ändras detta inför våra ögon. De senaste årtiondena har den moderna världen kommit till Asien och Latinamerika. Kina, Indien och Brasilien är ekonomiska jättar. Turkiet, Indonesien, Malaysia och Mexiko följer efter. På bara 30 år har 100-tals miljoner människor rest sig ur fattigdom och börja bygga sig anständiga liv.

Den industriella revolutionen gjorde västvärlden rik och välmående. Nu sker samma sak i Asien och Latinamerika. Den moderna världen växer.

Vad är ”det moderna”?

infrastruktur: kommunikationer, skolor, sjukvård etc.

Först och främst är det industrier. Maskiner och tekniska hjälpmedel mångdubblar det mänskliga arbetets resultat. Runt industrierna skapar samhället en infrastruktur av vägar, bostäder och utbildning. Löner och levnadsstandard växer. Så gick det till i Västeuropa och USA, så går det nu till i Asien och Latinamerika.

I västvärlden har det moderna samhället vilat på fyra pelare: 1. En stark och duglig stat garanterar att samhällsmaskineriet fungerar.

2. Stat, samhälle och utbildning präglas av en vetenskaplig beskrivning av världen och en stark tro på förnuftet.

Religion är en privatsak.

3. Stat och samhälle styrs av lagar som gäller lika för alla.

4. Regeringen står till ansvar inför sina medborgare i fria, demokratiska val.

47-10332-4_ModernHistoria_inlaga.cs3.indd 10

12-06-13 10.09.43

11

9 Kvinnan i förgrunden tillhör den De senaste 60 åren har västvärldens ekonomier vuxit så mycket att det blivit brist på arbetskraft. Lösningen har varit, att ge kvinnorna fullt tillträde till arbetsmarknad och samhällets offentliga liv. För västerlandet tillkommer därför nu en femte pelare:

lägsta kasten i Indien. Nu driver hon en skola där kvinnor på landsbygden får lära sig att använda datorer.

5. Kvinnors möjlighet att fritt delta i arbetsliv, politik, kultur och socialt liv.

Vi ska berätta om hur detta moderna samhälle blev till – liksom om de katastrofer och krig som höll på att stjälpa det. I de sista kapitlen sammanfattar vi hur världen ser ut idag och hur den förändrats de senaste 30 åren.

47-10332-4_ModernHistoria_inlaga.cs3.indd 11

12-06-13 10.09.44

12

Att läsa historia Det sägs ibland att det som en gång varit är borta, det ”är historia”. Men det är fel. Historien är aldrig långt borta. Den lever kvar – om man tittar runt hörnet …

Så är det i Tyskland och Polen, Ryssland och USA, Kina och Irak. Och i Sverige.

Tre goda skäl att läsa historia 1. Historien finns i dig själv. Att du är den du är har en hel del att göra med din familjs och släkts historia. Och hur den historien varit beror till stor del på i vilken tid och i vilket samhälle dina närmaste har levt.

2. Genom att ta del av historien kan vi därför lära av tidigare generationers erfarenheter. Detta är unikt för människan – inga andra levande varelser kan göra något liknande. Vi förstår till exempel att krig är kostsamt och att samarbete är att föredra – om det är möjligt. Vi förstår att individuell frihet och demokrati ger oss ett värdigare liv. Vi ser att samhällen där staten låter religionen vara en privatsak bättre respekterar de mänskliga rättigheterna. Vi förstår att sådana framsteg är värda att försvara.

3. Väl berättad är historia spännande och underhållande – böcker, filmer och tv-program finns ju i överflöd. Sökningar på internet visar hur stort intresset för historia är, särskilt om man söker på engelska. Sökordet Napoleon Bonaparte ger åtta miljoner träffar – och Second world war ger 462 miljoner!

Rundgång, undergång – eller framstegstro?

cykel: här: upprepas med jämna mellanrum

47-10332-4_ModernHistoria_inlaga.cs3.indd 12

Under upplysningstiden på 1700-talet lanserade Locke, Voltaire och andra filosofer en helt ny idé om det mänskliga samhället. Genom kloka reformer kan samhället förbättras i grunden, hävdade de. Mänskligheten kan, av egen kraft, förändra sina livsvillkor och göra framsteg, som nästa generation sedan kan bygga vidare på. Tanken var helt ny – så hade människor aldrig resonerat förut, inte i någon kultur på jorden. De hade istället sett historien som en rundgång – ingenting var nytt, allt upprepades i cykler – eller gick raka vägen mot den slutliga undergången.

12-06-13 10.09.46

13

Rundgång Antiken hade sin lära om ”världens åldrar”. I historiens gryning hade det funnits en guldålder, med hjältar och mänsklig storhet. Sedan hade det gått utför: silverålderns människor var övermodiga och lata, kopparålderns var våldsamma. Trots en storartad civilisation var antikens greker

civilisation välordnat, stabilt samhälle på en hög nivå av utveckling

övertygade om, att de levde i en järnålder präglad av rutten moral och ohederlighet. Senare skulle cirkeln sluta sig och en ny guldålder komma.

Men dit var det långt. Sedan skulle allt upprepas, i en evig rundgång.

Och det fanns inget att göra åt den saken.

Undergång Bokreligioner som kristendomen och islam har en annan variant. Världen uppstår i ett enda, heligt ögonblick. Gud skapar plötsligt allt liv, också människan. Sedan lever världen vidare till domens dag, då allt upphör, världen går under och de rättroende förs till himlen eller paradiset och de andra till helvetet.

Framstegstro Med dessa urgamla sätt att se på historien bryter alltså upplysningen, genom sin starka tro på framsteg. Den moderna tidens historiker har därefter rensat bort gud ur ekvationen. Att historien skulle vara en rundgång – eller en ödesbunden resa mot den givna undergången – finns det heller inte några historiker som hävdar längre. Världen är människans, att ta vara på eller förstöra. Ansvaret ligger i våra egna händer.

9 De många tekniska framstegen under Vad är historia?

1800-talet skapar en stark optimism.

Fantasierna flödar om hur framtidens samhälle kan bli.

Ordet historia är från början grekiskt och betyder ”beskrivning och utforskning av den förflutna verkligheten”. Blir då allt som någon gång hänt en del av historien? Nej, det mesta glöms bort. Och en historiker kan bara studera det som lämnat spår efter sig, sådant vi kallar källor.

De kan vara nedskrivna berättelser om händelser från förr, stenblock med inhuggna lagar och annat. Tiden före historisk tid och skriftliga källor kallas förhistoria. Den studeras av arkeologer, som gräver fram rester av gamla samhällen och försöker tolka hur man levde där.

En historiker använder sig alltså först och främst av skriftliga källor.

Ur sina källor sållar historikern fram så mycket säkra fakta som står att finna. Sedan väljer han eller hon ut sådana fakta som kan användas för att förklara de händelser, eller den period, som studeras. En historiker arbetar alltid med ett urval av fakta och med hjälp av dem försöker han eller hon förklara ett sammanhang.

47-10332-4_ModernHistoria_inlaga.cs3.indd 13

12-06-13 10.09.46

14

Tidsindelningar Historien brukar delas in i perioder, eller epoker. Då kan man lättare beskriva viktiga sammanhang och förändringar i de samhällen som studeras. Särskilt viktiga är förhållanden inom ekonomi och näringsliv, politik och kultur, liksom människors levnadsvillkor och deras uppfattningar om livet och samhället. Förändringar på sådana områden påverkar hur människor försörjer sig och hur samhällen styrs.

Denna periodisering (tidsindelning) är aldrig exakt. Den varierar inom olika underavdelningar av historia – som ekonomisk historia, idéhistoria eller litteraturhistoria. Dessutom skiljer sig tidsindelningen mellan olika delar av världen. Så blir det när västerlandet, under den tid kyrkan dominerar, inför en beräkning där vi talar om tiden f. Kr. (före Kristi födelse) och e. Kr. (efter Kristi födelse). Av praktiska skäl används den räkningen fortfarande, till exempel när vi beskriver den vanliga periodiseringen i Västeuropas historia.

Förhistorisk tid

2 miljoner f. Kr.–3000 f. Kr.

Forntiden

3000 f. Kr.–700 f. Kr.

Antiken

700 f.Kr.–500 e. Kr.

Medeltiden

500–1500

Nya tiden

1500–1800

Modern tid

1800- och 1900-talen

Samtid

1989 och därefter

I den här boken delar vi upp Nya tiden, Modern tid och Samtid i flera mindre perioder. Vi gör så för att det ska bli enklare att se de stora förändringarna: Renässansen och reformationen

1400- och 1500-talen

Upplysningen

1700-talet

Revolutioner och imperier

1776–1914

Krig, katastrofer och demokrati

1914–1945

Kallt krig och välstånd

1945–1980

Globalisering och nya stormakter 1980–2010

Detta är en rimlig periodisering när vi studerar den västerländska historien. Men vid studier av andra kulturers historia – till exempel den kinesiska, den arabiska eller de nordamerikanska indianernas – behövs delvis andra tidsindelningar. Dessa samhällen har ju inte utvecklats på samma sätt, eller i samma takt, som västerlandet.

47-10332-4_ModernHistoria_inlaga.cs3.indd 14

12-06-13 10.09.48

15

Historiska källor Historiker skriver inte på fri hand utan arbetar med källor. Och de skiljer noga på primära källor och sekundära källor. Primära källor är sådana som skapats av människor som tagit del i det som skildras. De kan vara brev, vittnesmål eller officiella dokument, runstenar eller bloggar. Det kan också vara minnesanteckningar av någon inblandad.

Sekundära källor har vanligen kommit till långt efter händelserna.

Ofta är det berättelser eller tolkningar av människor som inte själva var med. De berättar vad de hört av andra och hur de själva tolkar vad de hört. Därför är sekundära källor osäkra.

Just sådana uppgifter var nästan de enda som den berömde romerske historikern Suetonius (75–160 e. Kr) hade tillgång till. När han skrev sina Kejsarbiografier om Julius Caesar och andra av romarrikets härskare var alla inblandade redan döda. Suetonius måste därför förlita sig på andras berättelser. Hans bok är alltså en sekundärkälla. Men det går sällan att kritiskt jämföra Suetonius uppgifter med andra källor – det finns nästan inga! Därför är Kejsarbiografier ändå av stort värde.

Fortfarande är det så, att de vanligaste sekundära källorna är tidigare forskares skrifter. Sådana vetenskapliga verk har granskats och diskuterats av andra ämnesexperter. Ny forskning och historieskrivning knyter därför alltid an till tidigare forskning.

På samma sätt gör de som skriver populärvetenskapliga historieböcker. De stöder sig på etablerad forskning men förenklar den för en bredare läsekrets – ungefär som i gymnasiets läroböcker. Ofta är det här man hittar läsvänliga presentationer av ett ämne.

Bra översikter hittar man också i samlingsverk som Bra böckers världshistoria eller uppslagsverk som Nationalencyklopedin (NE).

De håller sig till allmänt accepterade fakta och förklaringar och är utmärkta för den allra första översikten av ett ämne.

officiell: offentligt, avsett för allmänheten

q Vädersolstavlan i Storkyrkan i Stockholm. Den avbildar ett märkligt himlafenomen 20 april 1535.

Tavlans historiska värde ligger i att den är den äldsta bevarade bilden av hur huvudstaden då såg ut.

47-10332-4_ModernHistoria_inlaga.cs3.indd 15

12-06-13 10.09.48

16

Källkritik Historiker arbetar med sina källor ungefär som polis och domstolar med sina. För att inte döma på felaktiga grunder granskas särskilt följande fyra aspekter på en källa: tid, tendens, äkthet och beroende.

Tid. En källa (eller ett vittnesmål) som tillkommit långt efter en händelse är mindre pålitlig än en samtida. Minnet bleknar med tiden. Ju längre avståndet är i tid och rum mellan händelsen och platsen, där något hände, till tiden och platsen där källan skapas, desto större risk för fel. Vem kommer ihåg vad det var för väder i Malmö lördagen den 1 oktober 2011?

9 I memoarer (minnesböcker) ger berättaren sin egen syn på vad han eller hon varit med om – och det är ju meningen. Därför kan läsaren inte alltid lita på uppgifterna - ingen annan inblandad kommer ju till tals. Vilken av de tre källkritiska aspekterna måste man då som läsare tänka på?

Tendens. Har den som lämnar uppgifter egna intressen i saken? Då är risken för tendens, eller partiskhet, stor. Den som själv är part i en konflikt lyfter (nästan) alltid fram det som talar för den egna sidan och det som talar emot den andra. I sådana fall måste man leta efter flera andra källor. Äkthet. Förfalskade historiska dokument förekommer, men de är ovanliga. Desto vanligare är det att påhittade uttalanden läggs i munnen på historiska personer.

Hitlers dagböcker För att en källa ska kunna klassas som historiskt korrekt måste den vara äkta. Är källan falsk spelar det ingen roll vem som är upphov till den, vilken typ det är eller ens hur den används – källan i sig är inte användbar. 1983 påstod den tyska tidskriften Stern att de fått tag på Adolf Hitlers dagböcker – alltså en förstahandskälla till viktiga händelser under Andra världskriget. Efter undersökningar visade det sig att själva papperet i böckerna var från tiden efter kriget. Dagböckerna måste alltså vara förfalskade och därför värdelösa. Förfalskarna dömdes till fängelse i fyra och ett halvt år …

Beroende. Om källan bygger på vad någon hört om något av någon annan som hörde av någon tredje – många detaljer kan bli fel då. Vi bör om möjligt alltid använda oss av primära källor (förstahandskällor).

Helst ska man försöka finna flera källor eller vittnesmål till samma händelse. Och de ska vara oberoende av varandra – det vill säga inte ha diskuterat saken med varandra, eller ha hämtat sina uppgifter från någon annan källa.

47-10332-4_ModernHistoria_inlaga.cs3.indd 16

12-06-13 10.09.50

17

Källor på internet Det är särskilt viktigt att vara källkritisk när man är ute på Internet, för där kan vem som helst påstå vad som helst – och de gör det också!

Detta gäller särskilt historiska händelser och konflikter i samtiden. Så det gäller att “ställa upp grindar”: godta ingen information som inte klarar kontrollerna. Här är tre användbara ”grindfrågor”.

1. Känner jag till uppgiftslämnaren? Är han/hon trovärdig?

På nätet finns både pålitligt sakkunniga och fifflande bedragare – och så en massa däremellan. Ett sätt att undvika de värsta felstegen är att börja sitt sökande i välkända medier som de stora dagstidningarna. De har hemsidor med artikelbanker och användbara länkar.

Offentliga institutioner som Utrikesdepartementet och Forum för levande historia är andra exempel.

institution: samhällsstyrd organisation

2. Finns det en risk att källan är partisk?

Man måste alltid vara vaksam mot partiskhet. Går man till ett företags eller en organisations hemsida så får man naturligtvis bara sådan information som gynnar den parten. Då behöver man kontrollera den mot andra källor, t.ex. fackböcker.

3. Är påståendet rimligt, är det möjligt att undersöka sakligt?

Använd alltid ditt eget sunda förnuft. Fundera på om det som påstås kan hända i den verklighet du känner till. Kan du undersöka saken själv? Gör det då! Eller resonera om saken med någon människa du litar på.

Övning 1 Arbeta med Internet tillsammans med en studiekamrat. Gå fram i tre steg: a) Leta fram uppgifter på nätet om något märkligt som du har hört, t.ex. ”Utomjordingar har landat i USA, men regeringen fångade in dem och gömde undan dem!”

Eller: ”I Bibelns texter finns en inbyggd hemlig kod. Kan man tolka den, så får man reda på världens framtid!”

Eller: ”Världen skapades för bara 6000 år sedan – det står i Koranen!”

Eller: använd något annat tvivelaktigt påstående som ni stött på. b) Diskutera, anteckna argument för och emot sanningshalten i uppgifterna. c) Pröva tillsammans om uppgifterna klarar de tre ”grindfrågorna”.

47-10332-4_ModernHistoria_inlaga.cs3.indd 17

12-06-13 10.09.51

18

Bruk och missbruk av historia

9 Ett exempel på historiebruk. På årsdagen av nazisternas attacker på judar 1938 samlas ett fackeltåg mot nutida former av rasism.

När historia används i ett bestämt syfte kallas det historiebruk. Ofta lyfter man då fram en viss händelse, eller en viss tid – som varning eller som förebild. Det är inget fel i det – vi vill ju lära av historien.

Det blir en annan sak när man medvetet lägger händelser i historien tillrätta för att tjäna egna politiska eller ekonomiska syften. En form av missbruk är också att avsiktligt göra ett missvisande urval av fakta för att vinna anhängare för den egna åsikten.

Exemplen på sådana missbruk av historia är många. I fascistiska och kommunistiska diktaturer sattes det i system. I Nazityskland rensades stora judiska författares böcker ut från biblioteken och brändes. Sedan ströks de ur historieböckerna. I Stalins Sovjetunionen suddade man bort icke önskvärda personer ur historiska fotografier (se s. 101). Och 1989 använder serbledaren Milosevic 600-årsjubiléet av slaget på Trastfälten för att motivera krig mot de andra nationaliteterna i det forna Jugoslavien (se s. 221).

Hur historien brukas, och vad beroendet av en ensidig källa kan leda till, ser vi i den följande övningen.

Slaget i Kadesh – 1280-talet f. Kr.

HETTITERRIKET Eu

fra

t

Kadesh MEDELHAVET

l Ni

en

EGYPTEN Röda havet

9 Vid Kadesh, mellan dagens Libanon och Syrien, möttes egyptiska och hettitiska styrkor i en oavgjord drabbning.

47-10332-4_ModernHistoria_inlaga.cs3.indd 18

Slaget vid Kadesh var ett fältslag som utkämpades på 1280-talet f. Kr. vid Orontesfloden. Det stod mellan egyptiska trupper ledda av farao Ramses II och de hettitiska under kung Muwatalli II. Egyptierna förlorade ungefär fem gånger så många soldater som hettiterna, men räddades i sista stund av en flottstyrka som tvingade hettiterna att dra sig tillbaka. Ända in på 1900-talet hade man bara de egyptiska källorna att tillgå – och de talade bara om seger och farao Ramses II:s mod och hjältedåd. Det hettitiska riket var sedan länge försvunnet och även deras källor. När man väl återfann de hettiska städerna i slutet på 1800-talet – och även deras källor om slaget – tonade en helt annan bild än den egyptiska fram. Den egyptiska bilden visade sig vara starkt partisk.

Idag anses slaget vid Kadesh ha slutat oavgjort.

Några år efter slaget insåg de stridande parterna att ingen av dem tjänade på att strida och slöt fred. I dag räknas deras överenskommelse som ett av de första internationella fredsavtalen och en kopia hänger i förstorad version på Förenta nationernas högkvarter i New York.

12-06-13 10.09.51

19

t

Lertavlan med fredsavtalet mellan hettiter och egyptier – finns på Istanbul Arkeologiska Museum. En förstorad kopia finns i FN’s högkvarter i New York.

Övning 2: 1. Vilken källa var länge den enda till vad som hände i Kadesh?

2. Varför har hela händelsen omvärderats under modern tid?

3. Vad bör man tänka på när man tolkar dessa källor?

4. Känner du till andra händelser där missbruk av källor kan ha skett?

På vilket sätt?

SE HISTORIA! Det våras för världshistorien del 1 (History of the World pt 1, 1981). Rågarvarnas favoritregissör Mel Brooks gör slarvsylta av västerlandets stora historiska ögonblick. Allt avverkas: vad är det första de första människorna gör? Vad sysslade egentligen romarna med? Vad var inkvisitionen? Vem satte igång den franska revolutionen? Vansinnigt hela tiden och totalt smaklöst, men ofta riktigt roligt.

47-10332-4_ModernHistoria_inlaga.cs3.indd 19

12-06-13 10.09.51

20

Detta har hänt Europas historia börjar vid Medelhavet för ungefär 2700 år sedan. Epoken kallas antiken och varar i cirka tusen år. Då lägger greker och romare grunden till västerlandets kultur – medborgarstat, vetenskap, ingenjörskunnande och rättssystem.

Men samhällsbygget rasar samman och medeltidens tusen år följer. Det är en hård tid, med pestepidemier och krig, och med långsamma förbättringar. Katolska kyrkan är den kraft som håller Europa samman.

Under århundradena efter 1500 börjar en förnyelse man talar om den Nya tiden. Handeln och jordbrukets skördar växer, liksom befolkningar och städer. I Nordeuropas länder tar staten kontroll över kyrkan. På 1700-talet tar den industriella revolutionen fart i England. Samtidigt gör sig England till herre över världshaven och bygger ett globalt imperium.

Och det är i utkanten av detta imperium – i de engelska kolonierna i Amerika – som fröna till nästa stora historiska förändring sås. Den moderna tidens historia tar sin början ...

3000–700 f.Kr. Forntiden

700 f.Kr.–500 e.Kr. Antiken

500–1500 Medeltiden

1500–1700 Nya tiden

1800–1900-talen Modern tid

Efter 1989 Samtid

9Tidslinje för västerlandets epoker.

20 000 år sedan ASIEN EUROPA 35 000 år sedan

20 000 NORDAMERIKA år sedan 67 000 år sedan ATLANTEN

q Omfattande DNA-analyser har

visat, att alla idag levande människor härstammar från samma lilla grupp av homo sapiens, som för över hundratusen år sedan spred sig från östra Afrika ut över resten av världen. Vi har alla till 99,9% identiska gener– alla från denna lilla ursprungsgrupp!

47-10332-4_ModernHistoria_inlaga.cs3.indd 20

S T I L L A H AV E T

AFRIKA 200 000 år sedan ATLANTEN

INDISKA OCEANEN

SYDAMERIKA AUSTRALIEN 50 000 år sedan

13 000 år sedan 12 000 år sedan

12-06-13 10.09.52

21

HUANGHE

EUFRAT TIGRIS NILEN

INDUS

t

Forntidens kulturer

De tidiga högkulturerna utvecklades utmed några av världens största floder. Bilden från Egypten, med Nilen i bakgrunden.

Historisk tid – och förhistorisk Historiker sysslar med historisk tid, det vill säga den tid det finns bevarade skriftliga källor ifrån. Det är en kort period av mänsklighetens liv, bara ca 5 000 år. All tid innan dess kallar vi förhistorisk tid. Om den perioden kan vi bara veta något genom arkeologernas fynd.

Mänsklighetens ursprung De första människorna tvingades ut på den afrikanska savannen för att skaffa den mat deras kroppar och hjärnor behövde. De första som försökte visste nog inte vad som väntade och hamnade troligen på djungelrestaurangens ”dagens rätt”. Senare gick det bättre, eftersom man utvecklat effektiva spjut – och en anfallstaktik. När de spanat in sitt byte drev de in det i ett bakhåll. Där attackerade alla jägarna på en gång.

Det här var homo erectus, den första varianten av arten människa.

De har lärt sig att använda eld för att värma sig och laga mat. För 200 000 år sedan kommer homo sapiens – ”människan som vet”. Hon har ett språk, kan skapa bilder och organiserar sig i små samhällen.

Alla idag levande människor härstammar från en sådan grupp på några hundra homo sapiens. De sprider sig till alla kontinenter. För 35 000 år sedan når de Europa.

härstamma: ha sitt ursprung i

Med högkulturerna börjar den historiska tiden För ca 10 000 år sedan blir jägarstammar bofasta och grundar de första civilisationerna – kring floderna Eufrat och Tigris i Mesopotamien,

47-10332-4_ModernHistoria_inlaga.cs3.indd 21

12-06-13 10.09.53

22

bärga: ta in för förvaring

Huang He i Kina och Indus i Indien. Här skapas ett rikt jordbruk.

Man lär sig att magasinera vatten och sedan leda ut det över slättlandet.

När skörden bärgas antecknar man vad som lagras och hur mycket.

Så uppstår siffersystem och skrivtecken. Lagar och religiösa texter ristas in i lertavlor.

Också kring Nilen byggs ett rike – Egypten. All jord och alla skördar tillhör härskaren Farao. För inskrifter i sten utvecklar egyptierna en skrift, hieroglyfer. För texter på papyrus (ett slags papper av säv) har man en annan skrift. Men allra viktigast är, att egyptierna lär sig att räkna ut när Nilen ska svämma över. Sen beräknar de hur mycket vatten som behövs i magasinen för att kunna bevattna en viss yta jordbruksmark. Ur sådana beräkningar lär de sig om samband mellan yta, volym och vinklar – kunskaper som är nödvändiga för att kunna bygga pyramider. Byggnadskonstens äldsta underverk, pyramiderna vid Giza, restes till Faraos ära för 5 000 år sedan.

Genom årtusendena erövras landet sedan av perser, greker, romare och så småningom turkar och engelsmän. Men Nilens Egypten – med sina byar och sina enkla jordbruk – består än idag.

Specialisering, städer, handel Jordbruk och boskapsskötsel ger ett överskott av föda som leder till att marknadsplatser och tempelområden utvecklas till städer. Där specialiserar sig människor på en enda syssla: att mura, snickra, vakta, döma, ta hand om de döda eller sköta kontakten med gudarna. Från ungefär 4 000 f.Kr. och framåt är städerna naven i högkulturernas utveckling.

SE HISTORIA! Kampen om elden (1981). Det var en gång ett dussin homo sapiens i en grotta.

Elden gav värme, höll rovdjuren borta och de lagade mat på den. Så en dag angrips de av en annan stam och i förvirringen tappar gruppens klant elden i vattnet – och ingen vet hur man gör upp eld. Två män ger sig av för att skaffa hem eld på nytt. Det blir ett äventyr bland mammutar, sabeltandade tigrar och kannibaler. Den enda vettiga spelfilm som finns om förhistoriska människor. Rörande, spännande och rolig.

47-10332-4_ModernHistoria_inlaga.cs3.indd 22

12-06-13 10.09.54

23

Antiken För över 2700 år sedan börjar antikens greker och romare att lägga grunden till västerlandets civilisation. Perioden kallas antiken och varar i ungefär 1000 år.

Grekernas storhetstid Grekland bestod av konkurrerande småstater, som ofta låg i krig med varandra. Det som höll ihop landet var språket, gudarna och en gemensam fiende – Persien. Detta jätterike omfattade allt land mellan Nilen i Egypten och Indus i Indien. År 490 f. Kr. drabbade de två samman vid Marathon och perserna besegrades. Tio år senare anföll perserna igen. Kung Xerxes tågade med en jättehär mot Grekland, men fördröjdes vid Thermopyle av 300 spartaner och ett antal andra greker, som alla kämpade till sista man. Senare förintade Atens flotta den persiska och Xerxes drevs bort.

För Grekland och Aten börjar nu en storhetstid. Demokratin utvecklas, templen på Akropolis byggs, filosofi och vetenskap blomstrar.

På bara några århundraden läggs här grunden till hela den västerländska civilisationen. Naturligtvis hämtar grekerna idéer och kunnande från andra kulturer: en räknelära från Mesopotamien och Egypten, byggnadstekniker från Egypten och ett alfabet från fenicierna. Men sedan utvecklar de allt vidare efter eget huvud.

Efter ett långt krig mellan Sparta och Aten intogs hela landet av en ny grekisk stormakt från norr – Makedonien. Med sin grekiska här tågade sedan kung Alexander den store över till Asien och erövrade hela perserriket. Alexander dog ung och hans välde splittrades. Men han hann grunda 70 grekiska städer som levde vidare, bland annat Alexandria i Egypten.

Massilia Svarta havet Corsica

Sardinien LYDIEN

Sicilien Syrakusa

Grekland

Aten Korint

Miletos

Sparta GREKLAND

Rhodos

MEDELHAVET

Kreta

Cypern FENICIEN

Grekiskt inflytande Grekiska städer och handelsplatser

47-10332-4_ModernHistoria_inlaga.cs3.indd 23

t

Kyrene EGYPTEN

Grekerna anlade en mängd kolonier runt Medelhavet och Svarta havet.

12-06-13 10.09.54

24

Gudarna har inga svar – människan måste tänka själv!

Att grekerna vågade tänka så fritt och självständigt har sin förklaring. I andra kulturer är det alltid gudar som har skapat världen. Hos antikens greker är det annorlunda. Zeus kan slunga sina blixtar och förgöra människor och städer, Poseidon kan pina sjöfarare med storm och havsvidunder. De kan ingripa både i naturen och i människors liv. Men de har allsmäktig: har all makt

inte skapat världen. De är bara ett slags ”övermänniskor” – farliga och mäktiga, men inte allsmäktiga.

Hur det kommer sig förklaras av grekernas myt om världens uppkomst.

I begynnelsen rådde kaos, ”det oordnade urtillståndet”. Ur kaos växte universum och jorden fram, och på jorden så småningom himmel, berg och hav. Därefter kom gudarna, och senare människorna. Gudarna är därför själva en del av skapelsen, inte dess herrar. Överallt härskar istället den princip som besegrat kaos och som kallas kosmos – ”den ordnade, harmoniska världen”. Därför har gudarna inte heller några svar att ge på hur världen är uppbyggd, eller varför naturen fungerar som den gör.

Det är bara människan som kan ta reda på det – genom att tänka själv.

Ur sådana tankar uppstår vetenskap.

Den stora idén: Medborgarstaten

självutnämnd: har utsett sig själv

47-10332-4_ModernHistoria_inlaga.cs3.indd 24

Varje stad i Grekland var en egen stat och styrde sig själv. Många var kungadömen, men i Aten jagade invånarna iväg sina kungar och tog hand om styret själva. De vuxna män som var födda i staden, betalade skatt och gjorde värnplikt, blev medborgare. De tog plats i folkförsamlingen där de gemensamt beslutade om politiken (= statens gemensamma angelägenheter), röstade och stiftade lagar. De satt också i domstolarna och tillämpade lagarna.

De många slavarna i Aten var inte medborgare, inte heller de som kom från en annan stad eller stat. Tänk om Aten kom i krig med din hemstad – kunde Aten lita på dig då? Inte ens infödda kvinnor var medborgare. Som i andra gamla kulturer var mannen familjens överhuvud och han fattade alla avgörande beslut. Kvinnans plats var i hemmet.

Demokratin i Aten var alltså begränsad. Men bara tanken var svindlande: en stat kan styras av sina medborgare – inte nödvändigtvis av en kung eller en självutnämnd elit. Den som fullgör sin plikt, för försvar och gemensamma utgifter, ska också ha medborgarens alla friheter och rättigheter. Demokratin i Aten gick senare under. Men minnet av medborgarstaten Aten – en av historiens mest lysande kulturstäder – levde kvar.

12-06-13 10.09.55

25

Det Aten visat världen låg som en tanke i bakhuvudet på många ledare, när de stora upproren för medborgarrätt och frihet i Europa och Amerika bröt ut 2000 år senare.

Grekerna och västerlandets civilisation Antikens greker lade grunden till stora delar av den västerländska kulturen. En hel del kom konstigt nog till genom att den tidens greker organiserade och systematiserade sina nöjen.

De älskade att tala och debattera och lade grunden till all senare

systematisera: ordna efter ett genomtänkt system

talekonst genom retoriken, läran om vältalighet. De ville till och med bestämma över hur samhället styrdes – så de ”uppfann” demokratin.

De var förtjusta i att fundera över problem, vrida och vända på svåra frågor, och granska olika tänkbara svar. Av bara farten skapade de filosofin, matematiken, logiken och de flesta kända naturvetenskaper.

De älskade den mänskliga kroppens skönhet. Alltså byggde de gymnasion, en slags träningsanläggningar öppna för alla medborgare. Där formades de skönhetsideal som fortfarande gäller i västerlandet.

De gillade idrott och tävlingar – och satte igång de olympiska spelen.

Många av tävlingsgrenarna var samma som idag: löpning, längdhopp och femkamp, kast med spjut och diskus, brottning. Pankration hette en boxningsvariant som närmast liknade allmänt slagsmål. Man slog, sparkade, klöste – allt var tillåtet, utom att bitas och riva ut ögonen på varandra. Anläggningarna för spelen i Olympia var imponerande: träningsbanor, bassänger och ett stadion för 40 000 åskådare. Kvinnor fick dock inte tävla, eller titta på. Antikens greker hävdar att de första olympiska spelen hölls 776 f. Kr. Sedan fortsatte spelen vart fjärde år ända till 395 e. Kr – alltså i mer än 1100 år!

9 2004 var det åter OS i Aten. Under invigningen visade man en urgammal rit från Kreta, som nog aldrig var med på olympiaderna. Vad skulle man i så fall kallat grenen? Kanske ”hopp över ilsken tjur” ...

SE HISTORIA! Troja (Troy, 2000). Västerlandets äldsta berättelse, Homeros’ Illiaden, i Hollywoods version. Ett sevärt och pampigt äventyr med stilfulla masscener och slagkraftiga stridsscener.

300 (2006). Kung Leonidas och hans krigare från Sparta blir Greklands, och senare Europas, hjältar när de off rar sig för att stoppa en persisk invasion vid passet i Thermopyle 480 f. Kr. Gjord efter en seriebok, präglad av serietecknandets effektfulla berättarstil. En fantasi, men ”baserad på en verklig historia”, som det brukar heta.

Alexander (2004). Om den grekiske världserövraren och hur han lägger under sig Egypten, Nordafrika, hela Storpersien och halva Indien. Makalösa stridsscener i en pampig historielektion.

47-10332-4_ModernHistoria_inlaga.cs3.indd 25

12-06-13 10.09.55

DEN MODERNA TIDENS HISTORIA

DEN MODERNA TIDENS HISTORIA ulf jansson & antonio serra Boken berättar om hur det moderna samhället växer fram.

Det är berättelsen om hur industrialisering och teknisk

ulf jansson antonio serra

ulf jansson & antonio serra

utveckling i grunden förändrar våra livsvillkor, om hur

DEN MODERNA TIDENS HISTORIA

människor tar steget från att vara undersåtar till att bli medborgare. Det är också en berättelse om hur det moderna samhället steg för steg gett plats för kvinnorna i arbetsliv, politik, kultur och socialt liv.

Varje kapitel inleds med att sätta in perioden i tid och rum.

Därefter följer texten utformad i två nivåer. Dels en grundtext som löper genom hela boken och som beskriver det övergripande historiska skeendet. Dels fördjupningstexter som är tydligt markerade. Fördjupningarna kan utgöras av personporträtt, källkritiska problem, fiktiva men troliga berättelser om hur människor agerat i historien, med mera.

Best.nr 47-10332-4 Tryck.nr 47-10332-4

47-10332-4_Modern Historia_Omslag.indd 1

12-06-19 12.18.38