9789147115136

skolans dokumentation – ur ett pedagogisk och juridiskt perspektiv

Skolans dokumentation – ur ett pedagogisk och juridiskt perspektiv innehåller både teori och praktiska exempel, och behandlar följande teman: ● Vilka dokument som används i skolan och varför. ● Dokumentation i skolan förr och nu. ● Pedagogiska aspekter av dokumentation. ● IUP och åtgärdsprogram som en del av det fortlöpande

klassrumsarbetet. ● Övrig pedagogisk dokumentation: t.ex. pedagogisk planering

och portfolio som kan användas i såväl formativa som summativa bedömningssyften.

Boken riktar sig till blivande och yrkesverksamma lärare i grundskolan och på gymnasiet. är lektor i pedagogik vid Högskolan för lärande och kommunikation, Jönköping Universitet. Hon undervisar i bedömning på lärarprogrammet och är verksam i forskningsprojekt som på olika sätt rör bedömning och dokumentation. ÅSA HIRSH

Åsa Hirsh

● Juridiska aspekter av dokumentation.

Skolans dokumentation

B

oken ger kunskap om dokumentation i grundskolan och på gymnasiet utifrån två olika aspekter: den pedagogiska och den juridiska. Den grundläggande tanken är att dokument bör skapas så att de är både pedagogiskt användbara och juridiskt hållbara. Boken förtydligar och fördjupar dokumentationshanteringen i skolan, och kopplar ihop dokumentation, bedömning och betygssättning.

Skolans

dokumentation ur ett pedagogiskt

och Best.nr 47-11513-6 Tryck.nr 47-11513-6

juridiskt perspektiv Åsa Hirsh

Untitled-2 1

24/05/16 5:10 AM

Skolans

dokumentation ur ett pedagogiskt och

juridiskt perspektiv

Ă…SA HIRSH LIBER

9789147115136b1-156c.indd 1

25/05/16 9:28 PM

ISBN 978-91-47-11513-6 © 2016 Åsa Hirsh och Liber AB FÖRLÄGGARE :

Maria Granler Maria Emtell PRODUKTION : Lars Wallin GRAFISK DESIGN OCH OMSLAG : Sara Ånestrand ILLUSTRATION : Jonny Hallberg OMBRYTNING OCH REPRO: OKS Prepress Services, Indien REDAKTÖR :

Första upplagan 1 Tryck People Printing, Kina 2016

KOPIERINGSFÖRBUD Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och elevers begränsade rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUSavtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningssamordnare, t.ex. kommuner och universitet.

Intrång i upphovsmannens rättigheter enligt upphovsrättslagen kan medföra straff (böter eller fängelse), skadestånd och beslag/förstöring av olovligt framställt material. Såväl analog som digital kopiering regleras i BONUS-avtalet. Läs mer på www.bonuspresskopia.se.

Liber AB, 113 98 Stockholm tfn 08-690 90 00 www.liber.se kundservice tfn 08-690 93 30, fax 08-690 93 01 e-post: kundservice.liber@liber.se

9789147115136b1-156c.indd 2

25/05/16 9:28 PM

INNEHÅLL Förord

5

Inledning – bokens syfte och upplägg

9

Kapitel 1. Vad och varför dokumenterar lärare?

12

Undervisning eller administration? 12 Juridik och pedagogik

14

Vad dokumenterar lärare egentligen?

15

Varför finns det inget facit? 17

Kapitel 2. Teoretiska perspektiv

21

Kontextens betydelse för lärande och dokumentation

21

Olika aktörers roll i dokumentationskontexten 22 Summativa och formativa bedömningspraktiker som del av en kontext 27 Hur dokumentationspraktiker tar form – inskription och översättning

30

Exemplet IUP 31 Dilemman och motsättningar i dokumentationspraktiker

34

Olika dokumentationsdilemman i studien 36 Hur dilemman hanteras 39

Kapitel 3. Vad styr lärares arbete med dokumentation?

Riktlinjer för dokumentation i skolan förr och nu

41

Målstyrning och professionell autonomi (friutrymme) Skollagen och dokumentation Allmänna råd

49

Stödmaterial

50

Digitala verktyg

41

43

45

51

Kapitel 4. Dokumentationens olika funktioner i skolan Dokumentation som information och möjlighet till delaktighet

53

54

Dokumentation som minnesstöd för bedömning och betygssättning

57

Dokumentation som rättssäkerhet 57 Dokumentation som grund för analys och utveckling

58

Var är vi – vart ska vi – hur gör vi? 59 Dokumentation som styrning och kontroll

61

Kapitel 5. Skriftlig individuell utvecklingsplan (IUP) IUP:s framväxt

64

64

IUP förändras 67

9789147115136b1-156c.indd 3

25/05/16 9:28 PM

IUP på högstadiet och gymnasiet 69 IUP och utvecklingssamtalet 70 ”Utveckling i övrigt” och social utveckling – Vad är det och hur kan man tänka kring detta? 71 Det praktiska dokumentationsarbetet kring IUP 78

IUP enligt Skolverkets modell 80 Att formulera omdömen, mål och strategier i utvecklingsplanen 85 Alternativ till Skolverkets modell 89 IUP som både dokumenterad utveckling och utvecklande dokumentation 91

Kapitel 6. Pedagogisk planering Skolverkets Allmänna råd för planering och genomförande av undervisning

96 97

Pedagogisk planering i praktiken 98

Fem grundpelare 100 Pedagogisk planering på olika stadier 103 Baklängesplanering för tydliggörande av lärandemål 106 Pedagogisk planering och IUP tillsammans i en process 108

Kapitel 7. Extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram (ÅP)

110

Extra anpassningar 110

När är extra anpassning aktuellt? 111 Dokumentation kring extra anpassning 113 Åtgärdsprogram och särskilt stöd

115

Åtgärdsprogrammets framväxt 116 Åtgärdsprogrammets funktion – fokus på undervisning eller individ? 116 Regelverket kring åtgärdsprogram 118 Utredning om särskilt stöd 118 Upprättande av åtgärdsprogram 120 Utvärdering och uppföljning 121 Överklagande av åtgärdsprogram 122 Exempel på dokumentation kring särskilt stöd 123 Sekretess

135

Kapitel 8. Trygghet, ordning, kränkande behandling och trakasserier Trygghet och ordning

136

137

Kränkande behandling och trakasserier 139

Kapitel 9. Avslutning

142

Referenser

145

Register

151

9789147115136b1-156c.indd 4

25/05/16 9:28 PM

FÖRORD

S

kolans dokumentation lämnar få lärare oberörda. Många tycker mycket när man talar om dokumentation. Åsikterna kan variera, men det är helt klart ett ämne som berör. Det är för övrigt inte bara de som arbetar i skolan som har åsikter om skolans dokumentation – under senare år har den inte sällan kallats för administration och varit föremål för såväl politiska debatter som mediala diskussioner.

Under mina 15 år som högstadielärare var dokumentation en del av vardagen. Jag planerade arbetsområden, dokumenterade kontinuerligt elevernas framsteg och resultat, och skrev omdömen om alla mina elever inför utvecklingssamtal. Därtill kom naturligtvis en mängd annan dokumentation mer eller mindre regelbundet och i större eller mindre omfattning. Det hände nog att jag ifrågasatte viss dokumentation, men aldrig den som handlade om elevers fortlöpande arbete och resultat eller den som skulle bilda underlag för utvecklingssamtal. I den här boken skriver jag mycket om vikten av att se pedagogisk dokumentation som en naturlig del av arbetet snarare än något som löper vid sidan av och tar tid från annat man egentligen borde ägna sig åt. Jag såg det faktiskt som en naturlig del av mitt jobb även under alla mina år som högstadielärare, och har ofta förvånats över att man i så hög grad under senare år har börjat kalla även denna typ av dokumentation för administration.

Det är en anledning till att jag ville skriva den här boken. Jag tycker det är viktigt att reda ut och problematisera olika anledningar till att vi dokumenterar i skolan, och ge en nyanserad bild av att det både handlar om att utveckla undervisning och lärande (det pedagogiska perspektivet) och om rättssäkerhet, skyldigheter och rättigheter (det juridiska perspektivet).

Det faktum att vi behöver dokumentera för att minnas, och att vi behöver minnas för att kunna informera och leda elever framåt är svårt 5

9789147115136b1-156c.indd 5

25/05/16 9:28 PM

att ifrågasätta. På samma sätt är det svårt att ifrågasätta att något som kan vara så livsavgörande som ett betyg måste vara rättssäkert. Ändå gör vi många gånger det när vi talar om dokumentation som en administrativ syssla som står i vägen för det som beskrivs som lärarens kärnuppdrag – att undervisa. Jag tror att vi måste acceptera den grundläggande tanken om dokumenterandets nödvändighet. Däremot kan och bör vi föra diskussioner kring formerna för dokumentationen, och givetvis dokumentationens användbarhet.

En annan viktig anledning till att skriva boken hör samman med mitt forskningsintresse. Under mina fem år som doktorand gjorde jag studier och skrev en avhandling som handlar om bedömning och dokumentation i grundskolans individuella utvecklingsplaner. Mitt stora intresse för bedömning och dokumentation i skolan finns fortfarande, och nästan alla de forskningsprojekt jag har varit inblandad i de senaste åren har rört dessa ämnen. Det är viktigt att förstå sambandet mellan lärares bedömningspraktiker och dokumentationsformer som exempelvis individuella utvecklingsplaner, skriftliga omdömen, åtgärdsprogram, pedagogiska planeringar och portfolio.

En tredje anledning handlar om att jag idag arbetar med lärarutbildning och medverkar till att utbilda framtidens lärare. Skolans dokumentation är en företeelse som kan vara en del av många olika kurser i lärarutbildningen, men också en företeelse som kan tappas bort. Jag har själv känt ett behov av en bok som tar ett mer samlat grepp på skolans dokumentation. Det är lätt hänt att man annars missar att se de naturliga samband som finns mellan olika dokumentationsformer. Kanske läser man om åtgärdsprogram i kursen om specialpedagogik, om individuella utvecklingsplaner i kursen om bedömning och betygssättning och om pedagogisk planering i vissa ämnesdidaktiska kurser. Det är visserligen bra att man gör det, men det kan också finnas risk för att man inte får fatt på de naturliga kopplingarna, de övergripande perspektiven och dokumentationsformernas gemensamma koppling till systematiskt kvalitetsarbete och skolutveckling.

För blivande lärare är övergripande dokumentationskunskap mycket viktig att ha redan när man börjar arbeta. Min erfarenhet från de kurser och studiedagar jag haft med verksamma lärare under senare år är dock 6

9789147115136b1-156c.indd 6

25/05/16 9:28 PM

att det även hos dessa kan finnas behov av fördjupning och klargöranden.

När det gäller verksamma lärares dokumentationspraktiker är en annan viktig ambition med boken att de ska känna sig stärkta i att mycket av det de redan gör är bra och duger. Samtidigt behöver man ibland utmanas att fundera över det man gör och det som blivit så invant att man kanske tar det för givet. Jag hoppas att denna bok kan bidra till båda delarna.

Min ambition är att boken ska vara klargörande, exemplifierande och verklighetsnära, samtidigt som den relaterar till teoretiska perspektiv och forskning. Jag vill att boken ska bidra till att stärka lärares kunskap, och därmed också deras utnyttjande av det friutrymme som de faktiskt har och som möjliggör professionsutveckling.

I hela undervisningsprocessen har lärare en stor professionell frihet.

Det är i hög utsträckning läraren som tillsammans med kollegor bestämmer hur denna process ska planeras, genomföras, analyseras, modifieras, bedömas och dokumenteras. Den främsta anledningen till att det är lärarna själva, och inte Skolverket eller någon annan, som bestämmer hur detta mer specifikt ska gå till, är att varje skola, klass och enskild individ i någon mån är unik. Det finns inga universallösningar eller givna facit på vad som är bäst. Detta innebär en stor och härlig frihet – och samtidigt ett stort ansvar.

Ständigt hamnar lärare i situationer som måste hanteras utan att det finns ett facit på hur de ska hanteras. Att hitta en balans och handla omdömesgillt är oerhört viktigt, och just förmågan att balansera på ett omdömesgillt sätt är något som successivt utvecklas genom ökad vana, men också genom att man får möjlighet att utveckla sin förmåga att handla autonomt.

Jag är övertygad om att lärare handlar efter bästa förmåga, utifrån den kunskap de har. Ibland kan man, när man har fått mer kunskap och erfarenhet, se tillbaka och fråga sig själv varför man gjorde som man gjorde i vissa situationer, men det är naurligt att man successivt blir bättre, mer säker, erfaren och påläst i takt med ökande vana. En strävan efter att alltid lära, vara påläst, utvecklas och göra ett så gott jobb som möjligt är viktig, men ”misstag” gör vi alla på vägen fram. Lärare behöver våga lita till sin egen förmåga, de arbetar nära eleverna och är de som är de riktiga experterna.

7

9789147115136b1-156c.indd 7

25/05/16 9:28 PM

När denna bok skrivs befinner vi oss i något av en brytningstid när det gäller mycket av skolans dokumentation. Reglerna kring såväl individuella utvecklingsplaner som åtgärdsprogram har nyligen ändrats, bland annat i syfte att minska den så kallade administrationsbördan. Kraven på IUP- och omdömesskrivande har exempelvis begränsats till icke betygssättande årskurser och till att de bara behöver upprättas en gång om året. Hur ska man som lärare hantera detta? Ska man bara dokumentera vid ett utvecklingssamtal av läsårets två? Hur bygger man då det andra samtalet? Hur gör man på högstadiet? Och hur gör man på gymnasiet?

Utvecklingssamtalen finns kvar och hålls av klasslärare som representerar inte bara sig själva och sina ämnen, utan även en rad andra ämneslärare som eleven har. Någon dokumentation måste väl ändå finnas? Hur ska man förhålla sig till alla lösningar för dokumentation som tillhandahålls av aktörer utanför skolans värld? Hur ska man förstå när ett åtgärdsprogram faktiskt är nödvändigt och när det i stället handlar om extra anpassningar? Kan ett och samma dokument fylla såväl pedagogisk som juridisk funktion?

Frågorna är många, och min förhoppning är att du har fått en hel del svar och känner dig stärkt i dina kunskaper kring dokumentation i dagens grund- och gymnasieskola efter att ha läst den här boken.

Det är ett kreativt och roligt jobb att skriva en bok, men också utmanande och tidskrävande. Därför vill jag tacka min familj för att de har haft överseende med att jag ofta har försvunnit in i skrivarbubblan.

Ett särskilt tack riktas till min dotter Natalie, som hela tiden funnits till hands när jag har behövt fråga om lagar, paragrafer och juridiska aspekter av dokumentation. Ett varmt och innerligt tack går också till Åsa Nyberg, som med sin enorma kunskap och erfarenhet från det specialpedagogiska fältet varit ett ovärderligt bollplank under hela min skrivprocess. Naturligtvis har jag också fått värdefull läsning, utmaningar och synpunkter från förläggare och redaktör på Liber, vilket jag också å det varmaste vill tacka för.

8

9789147115136b1-156c.indd 8

25/05/16 9:28 PM

Inledning – bokens syfte och upplägg Med denna bok vill jag skapa förståelse för och problematisera den dokumentation som sker i skolan. Många olika typer av dokumentation, formell såväl som informell, förekommer inom ramen för lärares arbete.

Boken handlar framför allt om de dokumentationstyper som lärare enligt skollag och Skolverkets allmänna råd ska ägna sig åt och som har mer eller mindre direkt koppling till undervisning. Främst behandlas skriftlig individuell utvecklingsplan, pedagogisk planering, extra anpassningar och processen kring åtgärdsprogram.

Att öka förståelsen för att det finns juridiska såväl som pedagogiska aspekter, och att det går att kombinera krav på dokumentation med pedagogisk nytta, är ett av de huvudsakliga syftena. I boken kommer du få ta del av konkreta exempel på hur ett och samma dokument – exempelvis IUP eller åtgärdsprogram (ÅP) – kan uppfylla juridiska krav och samtidigt vara användbart i det fortlöpande klassrumsarbetet.

Boken är tänkt att vara en övergripande grundbok om skolans dokumentationspraktiker, som förenar det som står i skollagen, de allmänna råden och diverse stödmaterial med forskning och praktiska exempel.

Den tar till viss del sin utgångspunkt i min doktorsavhandling som handlar om IUP i grundskolan (Hirsh, 2013). På så sätt har den en forskningsanknytning och bygger på vissa teoretiska antaganden om hur såväl lärande och undervisning som skolreformer och framväxande dokumentationspraktiker kan förstås.

Om man vill fördjupa sig ytterligare finns det böcker som enbart behandlar exempelvis blanketter och juridiska aspekter, specialpedagogiskt arbete, åtgärdsprogram eller portfolio.

Boken vänder sig främst till blivande lärare men även yrkesverksamma lärare. Den är aktuell både för lärare i grundskolan och gymnasieskolan.

Boken kan med fördel även läsas av skolledare, då det är de som leder och 9

9789147115136b1-156c.indd 9

25/05/16 9:28 PM

ger ramar för lärares arbete med dokumentation. Att ha en gemensam, fördjupad förståelse av olika dokumentationspraktiker är en god förutsättning för ett väl fungerande arbete på en skolenhet.

Boken är upplagd på följande sätt: I kapitel 1 diskuteras frågan varför dokumentation behövs i skolan. Där presenteras också en undersökning av vad lärare faktiskt dokumenterar.

I kapitel 2 presenteras de teoretiska antaganden som boken utgår från.

Utifrån olika teorier och begrepp beskrivs olika typer av dokumentations- och bedömningspraktiker. Vidare beskrivs och exemplifieras hur lärares kontinuerliga arbete i praktiken påverkas och formas av olika aktörer i skolsystemet.

Kapitel 3 beskriver de delar av skollagen och övriga styrdokument som lärare har att förhålla sig till när det gäller dokumentation, men också användande av stödmaterial och lärares friutrymme, det vill säga deras frihet att välja exempelvis verktyg och arbetssätt. Här beskrivs vad lagen i bred mening kräver att lärare och skolor ska dokumentera, och samtidigt blir det tydligt hur mycket som trots allt är upp till lärare och skolor att besluta och anpassa lokalt. Kapitlet tar också upp hur skolans dokumentation idag påverkas av digitala lärplattformar.

I kapitel 4 presenteras dokumentationens olika funktioner i skolan.

I kapitel 5 beskrivs den skriftliga individuella utvecklingsplanen (IUP). Kapitlet börjar med en bakgrundsbeskrivning och presenterar sedan IUP:s funktion idag. Därefter diskuteras ”utveckling i övrigt”, hur man kan förhålla sig till dokumentationen av elevens sociala utveckling och vad som passar bäst i samtal och vad som bör formuleras i skrift.

Slutligen ges exempel på hur omdömes- och IUP-dokument kan se ut och vad de kan innehålla, samt olika modeller för IUP-arbete.

Kapitel 6 handlar om pedagogisk planering och hur man som lärare kan arbeta med denna i sin undervisning. Här presenteras råd Skolverket ger kring arbetet med pedagogisk planering och slutligen ges några praktiska exempel.

Kapitel 7 beskriver arbetet med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram och ger en rad exempel på hur dokumentation och blanketter kan se ut.

10

9789147115136b1-156c.indd 10

25/05/16 9:28 PM

Kapitel 8 beskriver dokumentation av åtgärder och beslut som rör trygghet och ordning respektive kränkande behandling och trakasserier i skolan.

I kapitel 9, slutligen, finns en avslutande och sammanfattande reflektion kring skolans dokumentation.

11

9789147115136b1-156c.indd 11

25/05/16 9:28 PM

Kapitel 1.

Vad och varför dokumenterar lärare?

I detta inledande kapitel vill jag stanna upp vid frågan varför dokumentation behövs i skolan och ge exempel på vad dokumentation i skolan kan vara.

Undervisning eller administration?

D

et här med dokumentation tar tid. Någon kommer kanske någon gång på att om vi lärare hade lite mer tid att lägga på att göra bättre lektioner … så skulle barnen nå målen bättre. Å andra sidan är det ju så att alla saker man gör som innebär att man får tänka till ordentligt tillför ju en massa … och med IUP får man verkligen tänka till.

Orden kommer från Berit1 som är lärare på låg- och mellanstadiet sedan många år tillbaka. Jag intervjuade Berit för några år sedan när jag skrev min avhandling, och hennes citat fångar mycket utav det som boken du har i din hand handlar om. Citatet handlar om IUP (individuell utvecklingsplan), men andemeningen i det är giltig för flera av de många 1 Namnet Berit, liksom övriga namn på personer som förekommer i den här boken, är fingerade.

12

9789147115136b1-156c.indd 12

25/05/16 9:28 PM

dokumentationsformer som lärare i såväl grundskola som gymnasium ägnar sig åt mest hela tiden, och som skolledare ska möjliggöra i termer av organisation och ledning. Lärare idag är tämligen överens om att den dokumentation de ägnar sig åt i skolan tar tid, och det finns de som menar att dokumentation tar tid från det som lärare egentligen borde ägna sig åt, nämligen undervisning.

Innan de senaste ändringarna i bestämmelserna om individuell utvecklingsplan och åtgärdsprogram kom 2013 respektive 2014 talades det mycket i den samhälleliga debatten om att ”lärare ska undervisa, inte administrera”2. Sättet att uttrycka sig är kanske förståeligt, men det är också högst problematiskt. Vad är egentligen undervisning, och vad är administration? Kan man kalla dagens lärare för papperspedagoger?3 Det är lätt att bilden av lärares arbete blir förenklad, och den behöver därför problematiseras. Mycket av den dokumentation som görs i skolan är både självklar och nödvändig för såväl lärare som elever, och det är vanskligt att avfärda all dokumentation som administration.

Om undervisning ”bara” skulle handla om att förbereda och genomföra lektioner i olika skolämnen, skulle det möjligen gå att klara sig utan dokumentation, men undervisningsuppdraget innefattar mer än så. Det handlar om att arbeta utifrån styrdokument, att leda elever mot läroplanens och kursplanernas mål, att individanpassa, att bedöma var och ens kunskaper, och slutligen om att sätta betyg eller andra värderande omdömen på elevernas kunskaper. Det är svårt att föreställa sig att detta skulle vara möjligt utan dokumentation. Vare sig man är klasslärare eller ämneslärare är det mycket att hålla reda på: flera olika ämnen och/eller många olika elever. Hur ser varje elevs kunskaper och nästa steg i utvecklingen ut? Vilka eventuella svårigheter finns? Detta är i stort sett omöjligt att minnas utan att man använder olika typer av dokumentation.

Dokumentation kan ses som information och möjlighet till delaktighet. Den kan också ses som minnesstöd, rättssäkerhet och grund för analys och utveckling av undervisning och lärande. Samtidigt kan dokumentation också ses som en spegling av tidsandan och kopplas samman 2 Exempelvis debatt i Sveriges Radio 2013-04-10: http://sverigesradio.se/sida/artikel. aspx?programid=106&artikel=5500851 3 Se artikel av Sundström, N. (2014). Papperspedagogen sätts under lupp. Skolvärlden 2014-12-02. Hämtad från http://skolvarlden.se/artiklar/papperspedagogen-satts-under-lupp

13

9789147115136b1-156c.indd 13

25/05/16 9:28 PM

med ansvarsutkrävande, externa granskningar, rapportering och jämförelser av elevers kunskaper och skolors kvalitet.

Juridik och pedagogik Skolans dokumentation är både juridisk och pedagogisk. Mycket av dokumentationen ska finnas enligt lag och måste göras på ett visst sätt, som exempelvis delar av dokumentationen kring åtgärdsprogram (ÅP). Annan dokumentation måste också finnas enligt lag, men kan göras på olika sätt, till exempel den skriftliga individuella utvecklingsplanen (IUP).

Därtill finns det dokumentation som inte måste finnas enligt lag, men som görs ändå – ibland för att man som lärare tror att man måste, men oftast för att man har nytta av det i undervisningsprocessen och känner ett behov av att göra det. Pedagogisk planering är ett exempel på det sistnämnda.

Alla som arbetar i skolan måste följa det som står i skollagen och övriga styrdokument som bestämmer hur skolans verksamhet ska ordnas och se ut. Det är därför nödvändigt att varje lärare som arbetar i skolan och varje blivande lärare har en grundläggande kunskap om vad som står i lagar och styrdokument kring dokumentation: Vad är reglerat enligt lag och vad är inte reglerat? Hur ser friutrymmet ut, det vill säga: vad kan man bestämma själv? Under ett antal år har jag haft kurser med verksamma lärare, och det är tydligt att det råder en viss osäkerhet kring sådana frågor. Ofta tror man att mer är reglerat än vad som faktiskt är fallet. Att ha kunskap kring vad lagen kräver ger större svängrum åt den professionella friheten och ökar möjligheterna att göra det som krävs, samtidigt som det som krävs faktiskt blir till något som både elever och lärare har nytta av.

När Skolinspektionen inspekterar en skola vill de kontrollera att eleverna får det de har rätt till att få. Elever har till exempel rätt att ha en IUP, och vissa elever har rätt till ett åtgärdsprogram. Det är dock inte dessa dokument i sig som är det primära – det viktigaste är naturligtvis att det som står i dokumenten är sådant som gör skillnad i klassrummet, att eleverna får det de har rätt att få där.

14

9789147115136b1-156c.indd 14

25/05/16 9:28 PM

Vad dokumenterar lärare egentligen?

För en tid sedan höll jag i en kurs för ett femtiotal förstelärare från såväl grundskola som gymnasium, där kursinnehållet rörde undervisningsoch bedömningsfrågor kopplade till systematiskt kvalitetsarbete. Vid ett av tillfällena diskuterades lärares dokumentationspraktiker, och för att få underlag för diskussionen lät jag kursdeltagarna fylla i en inventering som gick ut på att de skulle försöka skriva ner all dokumentation de ägnar sig åt (Vad?), hur ofta de utför den (När?), varför de gör den (Syfte?), om den är formell eller informell, om de anser att den är nödvändig, samt för vems skull de gör den: VAD?

NÄR?

SYFTE?

FORMELL/ INFORMELL?

NÖDVÄNDIG?

FÖR VEMS SKULL? (Vilka nivåer av aktörer berörs?)

Exempel på inventering av lärares arbete med olika typer av dokumentation i skolan

För de allra flesta fylldes 10–20 rader ganska snabbt, och det sammantagna resultatet visade att lärare dokumenterar mycket. Den gemensamma diskussionen som följde var intensiv, men också nyanserad. Detta sätt att göra en inventering av lärares dokumentationspraktiker visade sig vara bra, då de olika spalterna bidrog till att man kom undan frågan om dokumentation är administration eller något som löper vid sidan av det lärare ”egentligen ska ägna sig åt”. Ett försök till sammanställning av de olika typerna av dokumentation som framkom vid detta tillfälle, och som alltså lärare mer eller mindre regelmässigt ägnar sig åt, ser ut som följer:

15

9789147115136b1-156c.indd 15

25/05/16 9:28 PM

Fortlöpande pedagogisk dokumentation: Långsiktig planering, Pedagogisk planering/områdesplanering, Dagsplanering, Lektionsplanering, Dokumentation av Läsutveckling och Språket lyfter (och liknande), Fortlöpande dokumentation i IUP, Matriser, Goda elevexempel, Läsloggar med elever, Mentorssamtal, Rättning, Fortlöpande dokumentation av lärandet och elevernas arbete, Formativ bedömning Regelbunden återkommande pedagogisk och bedömningsrelaterad dokumentation: Kartläggning för beslut om ÅP, ÅP, Utvärdering ÅP, Skriftliga omdömen, IUP, Dokumentation inför/under/efter utvecklingssamtal, Överlämningsdokument, Tester av nyanlända, Omdömen inför pedagogisk konferens, Betyg/betygshantering, Anmälan om risk för F-betyg, F-dokument (när F-betyg har satts), Måluppfyllelseblankett, Andra summativa bedömningar, Nationella prov, Inmatning av resultat av nationella prov, Riskbedömning inför laborationer Dokumentation om elevhälsa: Elevärenden, Pedagogisk utredning, Kontakter med HAB/BUP eller liknande, Protokoll elevhälsa, Resursinventering elever i behov, EHT, Uppföljningssamtal EHT, Anmälan till trygghetsgrupp, Incidentrapporter

Dokumentation om föräldrakontakter: Rapportering av frånvaro/närvaro, Dokumentation av föräldrakontakter, SMS och mail till föräldrar, Veckobrev, Månadsbrev, Kontaktbok, Loggbok Dokumentation om lärares kollegiala arbete, kvalitetsarbete, diverse planer: Mötesanteckningar, Dokumentation av pedagogiska samtal och andra konferenser, Dokumentation av lärarlyft, Arbetstidsschema, Sammanställa/hantera enkätresultat/utvärderingar, Kvalitetsredovisningar, Revidering av likabehandlingsplan, miljöplan, brandskyddsplan, lokal arbetsplan och liknande Dokumentation i form av blanketthantering, inventering, beställning, övrigt: Blanketter kring ledighet, olycksfall/tillbud/händelser, tillstånd för elever att delta i aktiviteter, Översättning av blanketter till annat språk, Vikariehantering, Vikarieplanering, Inventering och beställning av material och läromedel, Uppdatering av elevinformation i administrativa system, Datorsupport, Andra typer av inventeringar

Olika typer av dokumentation som lärare hanterar i skolan

Det är svårt att göra en absolut indelning i kategorier. Kategorierna ovan går också i någon mån in i varandra. Det är exempelvis svårt att skilja på fortlöpande pedagogisk dokumentation och regelbundet återkommande.

Dessutom kan elevvård i vissa fall sorteras in under såväl fortlöpande som regelbundet återkommande. Sammantaget ger dock tabellen en bild av att lärare ägnar sig åt allehanda typer av dokumentation.

16

9789147115136b1-156c.indd 16

25/05/16 9:28 PM

skolans dokumentation – ur ett pedagogisk och juridiskt perspektiv

Skolans dokumentation – ur ett pedagogisk och juridiskt perspektiv innehåller både teori och praktiska exempel, och behandlar följande teman: ● Vilka dokument som används i skolan och varför. ● Dokumentation i skolan förr och nu. ● Pedagogiska aspekter av dokumentation. ● IUP och åtgärdsprogram som en del av det fortlöpande

klassrumsarbetet. ● Övrig pedagogisk dokumentation: t.ex. pedagogisk planering

och portfolio som kan användas i såväl formativa som summativa bedömningssyften.

Boken riktar sig till blivande och yrkesverksamma lärare i grundskolan och på gymnasiet. är lektor i pedagogik vid Högskolan för lärande och kommunikation, Jönköping Universitet. Hon undervisar i bedömning på lärarprogrammet och är verksam i forskningsprojekt som på olika sätt rör bedömning och dokumentation. ÅSA HIRSH

Åsa Hirsh

● Juridiska aspekter av dokumentation.

Skolans dokumentation

B

oken ger kunskap om dokumentation i grundskolan och på gymnasiet utifrån två olika aspekter: den pedagogiska och den juridiska. Den grundläggande tanken är att dokument bör skapas så att de är både pedagogiskt användbara och juridiskt hållbara. Boken förtydligar och fördjupar dokumentationshanteringen i skolan, och kopplar ihop dokumentation, bedömning och betygssättning.

Skolans

dokumentation ur ett pedagogiskt

och Best.nr 47-11513-6 Tryck.nr 47-11513-6

juridiskt perspektiv Åsa Hirsh

Untitled-2 1

24/05/16 5:10 AM