Stångmärket Nr3 2023 (sep)

ÖREGRUND

Möja-Björ ndalen Ör skär

3 LEDARE

VD

4 I SENSOMMARENS VARMA FAMN Sensommarvandring på Ingmarsö

11 HÖSTEN – DEN NYA SOMMAREN

Allt fler upptäcker skärgårdshösten

16 SOVA UTE Året om, i alla väder

20 SKÄRGÅRDSBAROMETERN

Om att våga vara uthållig

22 LÄKARVILLAN PÅ STORA KALHOLMEN

Anselm Larssons sommarviste

28 KONSTNÄRER I SKÄRGÅRDEN

Om rebellen Emma Toll

31 BOKTIPS

Carina Lernhagen Matz tipsar

32 SKÄRGÅRDSSTIFTELSENS SERVICE

Det här gör vi för dig som besökare

HjälmöLådna

SKÄRGÅRDSSTIFTELSENS TIDNING STÅNGMÄRKET

kommer ut med fyra nummer om året. Den delas ut till alla Skärgårdsstiftelsens vänner och sprids också bland annat genom utskick till utvalda områden i och runt Stockholm.

Hälsingholmar na Uvön

Utgivare & ägare: Skärgårdsstiftelsen i Stockholms län

Svensksundsvägen 5, 111 49 Stockholm

innhamn Möjaskärgår den Kålgår dsön Rögr und

Tel 08-123 124 00, info@skargardsstiftelsen.se www.skargardsstiftelsen.se

Ansvarig utgivare: Anna Waxin

F Ridder sholm HäringeHammer sta

Redaktör/redaktion: Ulrika Palmblad-Wennergren, Karin Romdahl.

Vänfrågor och adressändringar: kansliet@skargardsstiftelsen.se, 08-123 124 00

Äntligen är hösten här!

en på många håll ganska regnig och blåsig sommar går i skrivande stund mot sitt slut och vi ställer nu vårt hopp till att september och oktober kan bjuda på bättre väder än vanligt.

Som ni kan läsa om i detta nummer har sommaren även meteorologiskt nu sträckt sig längre in i september och vi kan med meteorologiska fakta som grund säga att september är det nya augusti. Läs gärna intervjun med meteorolog Lage Larsson på sidan 11.

skärgårdsstiftelsen summerar också den första sommaren med ny driftsorganisation där vi konstaterar att vi upprätthållit en mycket hög servicegrad. Servicerundor har genomförts hela säsongen på de områden som har sopor och dass under måndagar, onsdagar och fredagar. Med vårt planerade arbetssätt för drift­ och servicerundor ser vi redan nu positiva effekter. Under året kommer vi t ex att halvera antalet körda båttimmar. Driften har kartlagt och fört statistik över sophämtningen

under sommaren med resultat att vi kommer få ett säkerställt utfall för hela beståndet. Med detta som grund kan vi successivt optimera driften ytterligare och även arbeta mer hållbart tillsammans med er, våra besökare och vänner, för att minska soporna i Stockholms skärgård.

på vår hemsida kan du läsa mer om hur du kan bidra till ett mer hållbart friluftsoch båtliv i skärgården. Något som vi kommer berätta mer om framöver, både i Stångmärket och våra andra informationskanaler.

Följ med oss på resan mot ett hållbart skärgårdsliv året om!

Foto Gustaf Waesterberg

ANNA WAXIN, VD SKÄRGÅRDSSTIFTELSEN

I sensommarens varma famn

De dagar vi besöker Ingmarsö får avsluta vår skärgårdssommar innan höstlugnet tar vid.

Högsäsongens intensitet har redan börjat klinga av när vi lägger till i gästhamnen, men Ingmarsö lever många veckor till för den som letar sig ut för några sköna dagar i mellanskärgården.

Du tar dig enkelt mellan Ingmarsö och Finnhamn med Skärgårdsstiftelsens roddbåtar. Båtarna knyter ihop Båtluffarleden.

Det leker ett nyckfyllt solglitter i viken och en blyg ljummen bris dansar över bryggan så här i slutet av en närmast magisk sommar. Värmen har bitit sig fast i skärgården och stackmolnen bygger på över land. Men inget rår på den blå himlen här ute, bara halvannan timme med Waxholmsbåt från Vaxholm.

Vi har gett oss ut för att leta lata dagar i mellanskärgården. Vi ska försöka göra så lite som möjligt. Vi ska inte paddla kajak. Inte hyra cykel. Inte rida islandshäst. Vandra pyttelite.

Och så badar vi. Det är åtminstone 20 grader i ytvattnet och ovanligt klart för årstiden. Det är så glest mellan besökarna på den nordöstra delen av ön att vi faktiskt vågar oss på nakenbad från

den inlandsisslipade klippan som bjuder in till dyk på Kålgårdsöns naturreservat på den nordöstra delen av ön.

Härifrån kan den som vandrar också vandra vidare på Finnhamn, bara några roddtag från Ingmarsö. Skärgårdsstiftelsens roddbåtar som finns att låna binder ihop den så kallade Båtluffarleden som går från Södra Ingmarsö via Kålgårdsön till Finnhamn. När du rott från nordöstra Ingmarsö till Idholmen på Finnhamn finns ytterligare en roddbåt där, som du tar på släp tillbaka och lägger till vid Kålgårdsön så att nästa båtluffare kan ta sig vidare.

Vill du vandra men enbart göra det på Ingmarsö kan du vandra Norrgårdsslingan (3,8 kilometer) som tar dig genom ett varierat landskap och bju­

TEXT Niclas Sjögren FOTO Henrik Trygg

BÅTLUFFARLEDEN

Båtluffarleden går från Ingmarsö till Finnhamn, dit du tar dig med roddbåt från nordöstra delen av Ingmarsö. Leden är markerad och startar vid Södra Ingmarsö brygga och passerar bland annat Ingmarsös badplats vid Femsund och de fina badklipporna vid Kålgårdsön. Hela leden är 6 kilometer.

der på det mesta och bästa av ön som sträcker sig cirka en mil från väster till öster. Vi promenerar runt Storträsk och Lillträsk. Trollska skogstjärnar, en tallmosse, frodig lövskog och stolta tallar.

det blir inte mer vandrat för oss denna gång. Vi försöker ju att göra så lite som möjligt.

Vi går till Ingmarsö Bageri för lunch istället. Det är lika tillbakalutat och skönt som easy listeningmusiken som strömmar ur högtalarna. Lina och Victor Wahlcrantz ser tillbaka på en hektisk sommar, men nu har det lugnat ner sig så pass att de ganska ostressat har tid att prata en stund. De och deras två barn flyttade ut till Ingmarsö i april 2020 och gör nu sitt fjärde år här. Då var bageriet knappt ett embryo till etablissemang. Det gamla bageriet hade verksamhet bara några veckor under sommaren men idag rullar här flera olika verksamheter

INGMARSÖ

Ingmarsö har ungefär 180 fastboende året runt. Under sommaren besöker mångdubbelt fler ön.

Ingmarsö reste sig ur havet för cirka 7000 år sedan. Det finns belägg för att ön var befolkad redan på medeltiden på Brottö. Idag bedrivs på Länsstyrelsens initiativ Kulturreservatet Brottö skärgårdsjordbruk.

Information om ön och reguljär båttrafik hittar du på www.ingmarso.se Reguljär trafik till Ingmarsö angör bryggorna vid Brottö, Södra Ingmarsö och Norra Ingmarsö.

Det går även att ta sig till Ingmarsö med taxibåt bl a från Åsättra på Ljusterö. För den som åker med egen båt finns gästhamn vid södra Ingmarsö.

året runt, även om serveringen är koncentrerad till sommarsäsongen och september.

– Då, 2020, fanns ju nästan ingenting här, bara en gammal lada. Det var bara det här, säger Victor och sveper med handen mot bakugnen och bageriavdelningen.

– Det var bara ett betonggolv. Gamla maskiner och verktyg. En gödselstack låg där serveringen är nu. Vi kände direkt: här kan vi göra något, säger Lina.

första året rensades gödselstacken från ogräs och grusades. Lina och Victor samlade ihop möbler och plötsligt kunde man i alla fall sitta här och dricka en kopp kaffe och äta en macka. Året efter söktes bygglov för tak och serveringstillstånd. När vi besöker bageriet är det förutom själva bageriet en populär restaurang som serverar frukost, lunch och middag. Dessutom med cateringverksamhet.

Vi frossar i tapas: strömming, ryggbiffsallad, calamares. Jag festar till det ordentligt och njuter en Ingmarsöl Bagarlager, som kommer av ett samarbete mellan bageriet och Värmdö bryggeri. Det är en ljus drickvänlig lager inte helt utan karaktär, bryggd på bröd från bageriet – helt i linje med det cirkulära helhetstänket som genomsyrar verksamheten.

Lina och Victor Wahlkrantz driver sedan 2020 Ingmarsö bageri som faktiskt inte enbart producerar bröd utan även har restaurang, cateringverksamhet och lite till.

Att lägga till vid uteserveringen på Ingmarsö krog är en liten höjdpunkt för många skärgårdsbesökare.

Peter Svensson driver Ingmarsö krog tillsammans med Anna Jöhncke.

vi installerar oss i det ena urgulliga torpet på Norrgårdens bed and breakfast. Historiens vingslag. Det är byggt 1835 och är hur charmigt som helst. Något senare har vi gått ner till Ingmarsö krog och fått ett bord på uteserveringen. Krogen är onekligen en av skärgårdens mötesplatser för båtfolket. Vid bordet bredvid sitter Lisa och Jonas Dahlborn från Vaxholm, båda vana skärgårdsbesökare. Lisa menar att Ingmarsö är det perfekta strandhugget på väg ut till eller hem från ytterskärgården, som är deras favorit.

– För oss är Ingmarsö en sån där härlig oas att stanna till vid på vägen hem till Vaxholm. Kanske ta ett glas vin, eller fika, eller äta en bit. Här träffar man mer folk än längst ut i skärgården och man kan titta på lite båtar och så. För oss börjar båtsäsongen i början av juni och så är vi ute mycket fram till september ut. Vi gillar ju att åka ut i september, det kan vara jättefint då.

vi beställer råbiffen, en av krogens måste­rätter. En härlig cross over som sitter fint denna sensommarkväll. Det är lugnt och skönt på krogen. Avslappnat. Högsäsongen håller på att övergå i september, som blivit lite av det nya augusti

för många skärgårdsälskare här ute. Krogen är en träffpunkt både för besökare och bofasta, precis som Peter Svensson och Anna Jöhncke hade som ambition när de tog över verksamheten 2020.

– Vi ville skapa en knutpunkt för alla. Ett familjärt och härligt ställe. Och vi har verkligen en blandad publik säger Peter.

vad är speciellt med ingmarsö peter?

– Det mest speciella är utan tvekan att det verkligen är en levande ö. Den nya gästhamnen, bageriet, krogen, jordbruk, bra fiberanslutning och förskola. Det känns som att det händer mycket här.

ÄTA OCH BO

Ingmarsö bageri har öppet varje lördag och söndag i augusti, samt varje lördag i september till och med Kanelbullens dag (4 oktober).

I skrivande stund är det inte helt klart vilka öppet tider Ingmarsö krog har men man siktar som tidigare år på att ha öppet vissa dagar ända in i oktober. Kolla deras Facebooksida för mer aktuell information.

Du kan boka övernattning på Ingmarsö norrgård bed & breakfast. Två fina gamla hus med anor från en svunnen tid. www.ingmarsonorrgard.se

Julbord till sjöss!

Välkommen ombord på s/s Blidösund, här får du uppleva ett hemlagat julbord utöver det vanliga med historiska miljöer och vackra vyer.

B o k a D a m s a l o n g e n e l l e r M a s k i n c h e f e n s , o m n i ö n s k a r e t t p r i v a t m a t s a l o n g f ö r e r k r y s s n i n g F ö r s ä l l s k a p m e l l a n 4 - 1 5 p e r s o n e r .

D a t u m : M e l l a n 3 0 / 1 1 t i l l 2 1 / 1 2

A v g å n g : S k e p p s b r o n , n e d a n f ö r S l o t t e t i G a m l a S t a n

P r i s : f r . 7 9 5 k r / p e r s o n . I p r i s e t i n g å r b å t r e s a , g l ö g g & j u l b o r d V än l i g e n n o t e r a a t t e n s e r v i c e a v g i f t t i l l k o m m e r v i d b o k n i n g e n .

B O K A O C H L Ä S M E R P Å

s / s B l i d ö s u n d s v i n t e r r e s o r Skärgården är fantastisk året om! Blidösund går traditionsenligt till Almviks Julmarknad, och den 22/12 går årets sista långresa via Blidösundet

Hösten (kan vara) den nya sommaren

Höst i skärgården framstår som allt mer lockande för allt fler. Och det är inte bara det allt mildare vädret som fått fler att leta sig ut i skärgården under september och oktober.

Många fler entreprenörer håller igång verksamheten efter att högsäsongen har klingat av.

Att säga att ”September är det nya augusti”

äger faktiskt existensberättigande ur mer

än bara ett anekdotiskt sammanhang. Detta eftersom det rent meteorologiskt skett en stor förändring de senaste decennierna. En förändring som gjort att skärgården är än mer inbjudande allt oftare när högsommaren passerat. Havets förmåga att lagra värme spelar som bekant en avgörande roll för klimatet i Stockholms skärgård.

Trögheten i att värma upp respektive kyla av vattnet gör att Stockholms skärgård har kalla

vårar och svala försommartemperaturer. Men detta kompenseras för när sommaren försvinner över fastlandet. Sensommar och höst innebär därför ofta behagliga temperaturer i skärgården. Man kan prata om det varma vattnet i havet som ett värmepaket som värmer skärgården efter att sommaren släppt greppet in över land. Är det riktigt lugnt väder i slutet av augusti, september och i början av oktober är det ofta varmare ju längre ut i skärgården du kommer. En smått svindlande jämförelse ger vid handen att vattentemperaturen ofta är ungefär densamma vid midsommar

Tittar man klimatologiskt på de senaste 30 åren så är september, som tidigare var en höstmånad, numera en sommarmånad, berättar den legendariske skärgårdsmeteorologen Lage Larsson.

TEXT Niclas Sjögren FOTO Henrik Trygg, Gustaf Waesterberg

som i början av november om du befinner dig utanför de yttersta öarna i skärgården, det vill säga någonstans kring åtta till tio grader.

Och frosten låter ofta vänta på sig flera veckor ute i skärgården jämfört med in över land. Förra hösten, 2022 alltså, kan undertecknad och fotograf Henrik Trygg intyga att det var hela 18 grader i vattnet vid Stora sand på Utö på kvällen den 2 september. I luften var det däremot blygsamma åtta grader. En inte helt ovanlig start på september faktiskt.

lage larsson har studerat väder i allmänhet och skärgårdsväder i synnerhet sedan 1970­talet, både som officer i flygvapnet (vid helikopterdivisionen i Berga) och som meteorolog.

– Tittar man klimatologiskt på de senaste 30 åren så är september, som tidigare var en höstmånad, numera en sommarmånad. Om man ser till statistiken alltså, berättar Lage.

I allmänhet är det faktiskt varmare i skärgården på hösten än in över land. När väst och nordvästvindarna på sensommaren eller på hösten blåser iväg ytvattnet i de inre vikarna bubblar kallvatten från botten upp och sänker temperaturen längst in i skärgården. Det varma ytvattnet transporteras utåt i skärgården som då kan få ett mildare klimat och en mjukare start på hösten.

Lage Larsson menar dock att man inte ska vara för tvärsäker eftersom vädret varierar så mycket

Vattentemperaturer

Vattentemperaturer i slutet av augusti ligger vanligtvis mellan 16 och 18 grader Celsius i skärgården. Medeltemperaturen i början av september sjunker till cirka 14–16 grader. Under slutet av september förblir vattentemperaturen ofta relativt mild, runt 12–14 grader. I början av oktober ligger medeltemperaturen på vattnet vanligtvis runt 10–12 grader. Mot slutet av månaden brukar tempera­

Källor: Lage Larsson, SMHI, Wikipedia och ChatGPT.

år från år. Ofta är det förhållandevis varmt och skönt i skärgården på hösten men inte alltid. Vädret i skärgården på hösten förefaller ofta bero på hur vädersystemen uppför sig när augusti går mot sitt slut.

– Om man tittar rent klimatologiskt, och över en längre tid märker man att sommaren går i olika rytmer. I augusti erbjuds ofta lite lugnare väder. Det är oftast inte samma sprutt på lågtrycken och det är inte samma solstrålning som tidigare på sommaren. Inte heller åskskurarna brakar iväg riktigt på samma sätt, så att säga.

Men många gånger kan man se en markant förändring i vädret i slutet på augusti. Det kan rasa ner kalluft norrifrån, ibland ända ner till skärgården och då blir det en inte så rolig höst. Det står ofta och väger i slutet av augusti.

eftersom människor gärna vill förenkla och komma ihåg saker med vädret, precis som man gjort sedan urminnes tider, och som Bondepraktikan så elegant beskriver, finns flera hållpunkter för den som vill ta kontroll över och kategorisera höstvädret. Den 25 augusti har Lovisa namnsdag. Och den storm som då emellanåt drar in över Sverige och skärgården kallas därför Lovisa­stormen.

Fortsätter vi på temat kvinnonamn som namngett väderfenomen kan nämnas att brittsommar är en beteckning för en varm period när alma­

turen gå ner till mellan 8 till 10 grader. Givetvis varierar dessa mycket år från år.

Ser man till antal regndagar är september inte speciellt mycket regnigare än augusti statistiskt sett. Där augusti vanligtvis har 9 till 11 regndagar har september ofta 10 till 12 dagar med regn. Oktober brukar ligga på 12 till 14 regndagar

En gammal tumregel är att årstidsväxlingarna kommer cirka 2 veckor senare till skärgården. Detta beroende på vattentemperaturen. Ju varmare i vattnet desto längre blir sommaren även på land.

Fler och fler upptäcker den ljuva september som sedan går över i den färgsprakande oktober. På nästa sida får du tips på krogar, boende och service som är öppna i höst.

nackan visar höst. Brittsommar är något som många förväxlar med så kallad indiansommar. Men här vill Lage Larsson gärna förtydliga för att slippa missförstånd.

– Indiansommar är en längre period, obruten från sommaren in på hösten, med värme, medan Brittsommar inträffar under en mer begränsad och kortare period kring den sjunde oktober när Birgitta har namnsdag.

Forskar man vidare på det spåret finns även påståenden om att indiansommar inträffar enbart om det varit en rejäl frostnatt före värmeperioden. men härom råder skilda meningar beroende på vem du frågar.

oavsett vad du kallar en mild och inbjudande höst i skärgården står det relativt klart att både tilltalande väder, varma bastur samt öppna bodar och restauranger gör att hösten lockar allt fler skärgårdsbesökare.

Flera skärgårdskrogar har öppet en bit in i september. Och sen i december igen då det vankas julbord.

Här har vi listat några entreprenörer som har öppet en bit in på hösten och en del även året om. Se respektive hemsida för mer utförliga uppgifter och kolla alltid en extra gång innan du åker ut eftersom öppettiderna kan variera med kort varsel.

På Skärgårdsstiftelsens hemsida finns länkar till alla våra områden och genom Upptäck skärgården också information om över 70 destinationer i skärgården. Välkommen ut till den magiska skärgårdshösten.

BOENDE OCH SERVICE

ARHOLMA www.arholma.nu

Bull August vandrarhem, öppet året om. För info och bokning av bastu se www.bullaugust.com

Österhamns pensionat, öppet året om, www.osterhamnspensionat.se Handelsboden, www.arholmahandel.se

RIDDERSHOLM

Kapellskärs Camping, öppet 27/4–24/9, www.kapellskarscamping.se

Ica Gräddö Skärgårdshandel, öppet året om, www.ica.se/butiker

FINNHAMN

Varierande öppettider. Information hittar du på www.finnhamn.se

STORA KALHOLMEN

Öppet till mitten av oktober, www.svenskaturistforeningen.se

GRINDA

Grinda värdshus och Grinda hotell har öppet hela augusti och helgöppet september och oktober. Öppettiderna kan variera med kort varsel, för aktuell information se www.grinda.se.

GÅLÖ

Gålö Havsbads öppettider och bokning hittar du på www.galohavsbad.se

Info om Ekuddens vandrarhem finns på www.ekuddensvandrarhem.se

UTÖ

www.uto.se

Utö värdshus, www.utovardshus.se

Ica Nära Utö Livs, www.ica.se/butiker

NÅTTARÖ

Nåttarö krog och Sixtens Bodega håller öppet alla dagar till 27 augusti. Därefter öppet fredag till söndag i september. Se hemsidan för mer information, www.nattaro.se Handelsbod, öppet till och med september, www.nattaroboden.se

ÖPPNA BODAR

På Kulans uddar på Bergbo Storö i Möjaskärgården finns en stuga med fyra bäddar. På Myggskären finns två stugor för övernattning.

Ta med allt du behöver, här finns varken el eller vatten men däremot en kamin (men inte ved). Myggskären ligger nordost om Utö, allra längst ut i havsbandet.

Ingen av bodarna går att boka utan det är först till kvarn som gäller. Man får övernatta maximalt två nätter i rad. Mer information hittar du på www.skargårdsstiftelsen.se

BASTU

I Möjaskärgården (Ostholmen och Österviken), på Träskö–Storö och på Nämdö finns Skärgårdsstiftelsens bastur som är öppna för allmänheten till den 31 oktober. Avgift betalas med Swish. För information, se respektive destination på www.skargardsstiftelsen.se.

Fler bastur finns hos privata entreprenörer.

Att krypa ner i sovsäcken och somna under bar himmel känns bra efter en stressig arbetsvecka. Gustaf

Waesterberg sover ute minst en gång i månaden med kompisen Jonas.

Sova ute

Gustaf Waesterberg sover under bar himmel minst en gång i månaden året runt. Anna Dolk och barnen Neo och Elsa älskar att tälta i alla väder. Det är ett litet äventyr som är avkopplande och roligt och ger perspektiv på vardagslivet.

Vännerna gustaf waesterberg och Jonas Ahlsved kommer oftast till övernattningsplatsen vid sjutiden på fredagskvällen. De har jobbat hela dagen, sedan packat på varsitt håll. Det går lätt för de har sina rutiner och delar upp eventuella inköp. Vart de ska åka bestämmer de tillsammans. Sommartid kan det bli till ett resmål i skärgården så att de kan sitta på en klippa och laga middag på stormköket, se solen gå ner och prata i timmar innan de kryper ner i sina bivacksäckar för natten.

Gustaf och Jonas är scoutledarkompisar från Nacka och vana vid uteliv av olika slag, men inspiration till minst en utenatt i månaden fick de framför allt från en Facebookgrupp. Nu är de inne på 70:e månaden i rad. Oftast sticker de ut till något närliggande naturreservat på fredags­

kvällen och åker tillbaka hem på lördag morgon.

I början av utesovarutmaningen sov Gustaf och Jonas i tält. Men efter några regniga campingturer med krångliga och platskrävande tälttorkningsprocedurer, skaffade de vattentäta bivacksäckar istället. Dem kan man enkelt spola av och hänga på tork i duschen.

Vännerna har inte särskilt svårt att hitta tid till utenätterna. Gustaf tror att det är en framgångsfaktor att de bara är två personer som är inblandade. Jonas är fri som fågeln och har lätt att hitta tid. Gustafs egen familj är införstådd med upplägget och saknar honom inte särskilt eftersom de gillar att kolla på teve på fredagskvällarna. Det gör inte Gustaf.

– Jag vill hellre sitta vid en lägereld efter en stressig jobbvecka än titta på Let’s dance, säger han.

TEXT Åsa Ottosson FOTO Gustaf Waesterberg, Henrik Trygg, Jonas Dolk

att sova om natten är bland det mest vanemässiga vi gör. Samma säng, samma sovrum, samma rutiner. Man gör det liksom automatiskt. Att sova ute är väldigt tydligt något annat än att sova hemma. Det gäller oavsett om man sover i tält eller vindskydd, under stjärnorna i hängmatta eller i en bivacksäck.

Samtidigt som allt känns lite mer spännande därute är det också mer avkopplande än vardagen därhemma. Det låter på pappret oförenligt, men i praktiken är det en upplevd självklarhet för alla som gillar att sova ute: äventyret kommer med en rejäl pulssänkning. Det händer när man blir sittande vid en vacker utsikt medan solen går ner eller vid en lägereld. När man tar ett svalkande morgondopp och sedan slappnar av på en varm klippa vaggad av vågor och vind eller njuter av tillvaron på andra sätt.

Anna Dolk från Dalarö som ofta är ute och tältar, ensam eller med familjen, tycker att det är häftigt att somna med den storslagna naturen utanför tältduken. Att sova ute är alltid ett äventyr och det skapar en trygghet att vara tillsam­

TRIVSELTIPS

• Var varm och torr när du lägger dig. Känner du dig frusen: gå en rask promenad eller ruscha lite på stället för att få upp värmen.

• Sov i mössa och vantar om det är kyligt ute.

• Kissa innan du går och lägger dig (så att du slipper gå upp och bli frusen mitt i natten). En pannlampa underlättar om du ändå måste ut.

• Ta med mygg ­ och fästingmedel och håll tältet stängt så slipper du oönskade djurbesök.

mans i tältet, på liten yta. Enligt Anna mår dessutom hela familjen rätt bra av att leva lite primitivt, om så bara för ett dygn.

– Man får nya perspektiv och märker hur lyxigt det är att mjölken står i ett kallt kylskåp när man kommer hem – och att det finns varmt vatten i duschen.

Anna Dolk är ofta ute och tältar, ensam eller med familjen. Det är häftigt att somna med den storslagna naturen utanför tältduken, tycker hon.

Att sova ute är väldigt tydligt något annat än att sova hemma. Det gäller oavsett om man sover i tält eller vindskydd, under stjärnorna i hängmatta eller i en bivacksäck."

Familjen Dolk tältar både i fjällen och i skärgården, under alla årstider. De tycker att det känns mer ombonat i tält än under bar himmel.

– Och man slipper dagg och mygg och andra lite jobbiga saker, säger Anna.

den som är sugen på att tälta med familjen men inte har gjort det tidigare, kan börja med att låna eller hyra utrustning och sedan ta det steg för steg. Somliga börjar med att tälta på terrassen eller i trädgården. Därefter kan man lätta ankar från bostaden och söka sig ut till den närmaste skärgårdsnaturen. Anna Dolk tipsar om att låta barnen vara med och förbereda och bestämma middagsmaten och att låta dem ta med gosedjur, spel och andra leksaker. Och att man ska kolla väderprognosen innan man ger sig ut.

– Man ska välja en dag när det ser ut att bli bra väder, säger hon. Det är nyckeln till en lyckad tur.

Tolvårige sonen Neo påpekar att soligt högsommarväder också har sina nackdelar för tältaren: Det blir ofta väldigt varmt i tältet på morgonen. Att vakna klockan 04.00 och höra en surrande fluga inne i tältet men vara för trött för att försöka smälla den är en annan av hans erfarenheter.

– Det kan vara sjukt jobbigt, säger han. Men jag brukar somna om till slut.

Mamma Anna berättar om jobbiga nätter när hon valt en alltför kall sovsäck, eller fått hål i det uppblåsbara liggunderlaget men inte haft några lagningsgrejer. Men även struliga nätter känns härliga när hon tänker tillbaka.

– Man ångrar aldrig en utenatt, säger Anna Dolk.

UTRUSTNING

TÄLT MED MERA

I skärgårdsmiljö fungerar det bäst med ett kupoltält som är självstagande och inte måste förankras med tältpinnar i marken. Man kan också sova i vindskydd eller på liggunderlag, tältsäng med eller utan madrass eller i en bivacksäck (som är vattentät och har plats för liggunderlag och sovsäck) eller rymlig friluftshängmatta under bar himmel. Då kan det vara bra med ett myggnät att hänga över sovplatsen.

SOVSÄCK OCH KUDDE

Dunsovsäckar ger mycket värme i förhållande till vikt och tar mindre plats i packningen. Syntetsäckar är billigare och mindre känsliga för väta. En dunjacka eller liknande instoppad i sovsäckens packpåse fungerar som kudde. En kudde hemifrån är en annan möjlighet.

LIGGUNDERLAG

Ett tunt cellplastunderlag räcker för somliga, men ett uppblåsbart liggunderlag är mest bekvämt.

Nu kan du lättare att påverka din elkostnad

Få lägre elräkning med ett prisvärt timavräknat elavtal från Boo Energi och ta hjälp av Boo-appen!

www booenergi se/teckna-elavtal

Ökad tillgänglighet, längre

öppet tider och satsningar på aktiviter bär frukt. Det är den kortfattade och självklara tolkningen av de senaste siffrorna i Skärgårdsbarometern som visar antalet besökare i skärgården 2022.

i skärgårdsbarometern som analyserar mobildata från 2022 ser man en generell minskning av besök i skärgården. Både när det gäller Skärgårdsstiftelsens områden och Stockholms skärgård som helhet. Inte bara minskade antalet besökare från de pandemidopade siffrorna från 2021, antalet besökare var till och med lägre än 2019, alltså året innan pandemin slog till.

Men det är inte enbart nedgångar som kan avläsas om man zoomar in på enskilda besöksmål. Flera av de hårt satsande entreprenörerna i skärgården har sett sina ansträngningar bära frukt. Andra

satsningar som Skärgårdsstiftelsen gjort har också visat sig locka folk. Bland andra Arholma, Grinda, Häringe, Käringboda och Nåttarö har de senaste åren fått upp till 60 procents ökning av besökare.

en av dem som tagit fasta på att aktiviteter och matupplevelser stimulerar besöksnäringen är Daniel Jernberg som bedriver en mångfasetterad verksamhet på Nåttarö, vilket resulterat i en ökning med hela 52 procent i antal besökare jämfört med året innan. Verksamheten omfattar två restauranger (Nåttarö krog och Sixtens bodega), deli, expedition, semesterstugor, vandrarhem, gästhamn med servicehus och hamnkontor samt uthyrning av kajaker och cyklar.

Varför kommer så många till er på Nåttarö Daniel?

– Alltså en förutsättning för allt är ju att det går att ta sig hit. Och det gör det. Har du minsta lilla tur med pendeltåget och Waxholmsbolagets båtturer så kan du ta dig från Stockholm och hit på två

timmar (via Nynäshamn). Eller så tar man egen båt. Och så tror jag faktiskt att en del beror på att det är så förbaskat trevligt här. Så enkelt och så svårt, men vi, alltså vi som jobbar här, försöker verkligen. Vi ser gästen, vi plockar skräp, vi jobbar stenhårt, vi försöker alltid vara hjälpsamma och det tror jag har lönat sig.

daniel med familj har bedrivit verksamhet på Nåttarö sedan 2016. Redan från start satsade man på ökade öppettider och förlängd säsong. Det visade sig att det tog rätt lång tid innan konceptet satte sig och folk hittade dit.

– Jo, det har ju tagit ett tag och det var trögt de första åren. Men vi har hållit fast vid att ha samma öppettider nu som när vi startade. Det är ju svårt att få hit folk om man inte har öppet, så man måste i alla fall försöka.

TEXT Ulrika Palmblad­Wennergren och Niclas Sjögren FOTO Lasse Burell, Bosse Lind, Henrik Trygg

Daniel Jernberg (till höger) driver tillsammans med svärfar Peter Ljung två krogar och många fler verksamheter på Nåttarö.

Det gäller att våga och vara uthållig i sina satsningar."

Hur blir hemestern?

Skärgårdsstiftelsen är initiativtagare till satsningen på Skärgårdsbarometern och Kommunikationschef Ulrika PalmbladWennergren har följande kommentarer till siffrorna:

det gäller att våga och dessutom vara uthållig i sina satsningar på andra säsonger än sommaren. Både Grinda och Nåttarö tänker långsiktigt med aktiviteter på helger och ledigheter utanför högsäsongen, något som nu märks i siffrorna. Framförallt på Grinda ser vi nu att även lägstanivån under lågsäsongen är högre än vad den var innan pandemin.

något som blir tydligt när siffrorna sträcker sig över fyra år, med jämförelsedata från både innan och efter pandemin, är att under den absoluta högsäsongen i slutet på juli till mitten av augusti ligger siffrorna stabilt på samma höga nivå. Det betyder att under denna tid är skärgården i princip fullbelagd. Under första pandemiåret 2020 låg det

allra högst, men då rapporterades det också från många håll att skärgården var överfull.

även på fastlandsområden i södra delen av skärgården, i Käringboda och i Häringe, ser vi stora procentuella ökningar av besöksantalet under 2022. Här har Skärgårdsstiftelsen gjort stora satsningar för miljön i ekskogarna och röjt för stigar och leder. Dock ser vi ett stort tapp på Gålö som hade rekordmånga besökare under pandemiåren 2020 och 2021. Tyvärr verkar de som då hittade ut även under höst och vår ha försvunnit och även minskat i antal sedan innan pandemin.

en möjlig förklaring till det stora tappet under förra året är att pandemiåren skapade ett stort sug efter att åka utomlands på semestern. Därför ska det bli intressant att se vilka siffror nästa års Skärgårdsbarometer uppvisar efter ett 2023 där lågkonjunktur och hög inflation starkt ökar intresset för att hemestra.

Något som bokningsläget inför sommaren hos Skärgårdsstiftelsens entreprenörer även bekräftar.

Om Skärgårdsbarometern:

För fjärde året i rad mäter Skärgårdsstiftelsen med hjälp av mobildata både besökarantalet i våra egna naturreservat och för Stockholms skärgård som helhet. Skärgårdsstiftelsen har tillsammans med bl a Länsstyrelsen, Region Stockholm, Skär gårdskommunerna genom Stockholm Archipelago tagit initiativ till detta nya och innovativa sätt att mäta besökarantalet för en destination. Konsultbolaget WSP hjälper till med dataanalysen.

Hela Skärgårdsbarometern hittar du på www.skargardsstiftelsen.se

Läkarvillan på Stora Kalholmen

TEXT Mats Wigardt FOTO Bosse Lind

Inloppet till Stora Kalholmen ligger väld dold. Men Anselm Larsson visste vad han gjorde när han 1912 köpte Kalholmarna och lät bygga ett rödmålat sommarviste med vita knutar på en klippa. Femtio år senare blev detta Skärgårdsstiftelsens första egna förvärv.

När svallet från båten lagt sig till vila är vattenytan i den lagunliknande hamnbassängen lika blankt som skrovet på en nyfernissad mahognybåt. En svanfamilj kan oberört återgå till sin måltid.

Tvärtemot vad det första intrycket antyder finns här gott om plats för besökande båtar. Fullt tillräckligt för att marinens motortorpedbåtar under de båda världskrigen kunde hålla sig gömda bakom skyddande klippor.

Stora och Lilla Kalholmen i Stockholms mellersta skärgård ingår i Hjälmö­Lådna naturreservat och ägs sedan 1962 av Skärgårdsstiftelsen.

Här hittade Anselm Larsson sitt paradis. Han var vid förra seklets början väletablerad marinläkare och livmedikus åt Prins Wilhelm och dessutom inbiten seglare. Sannolikt kom ett spontant strandhugg på den dittills outforskad ö att innebära att han blev ägare till Kalholmarna med ett antal kringliggande öar, sammanlagt omkring 40 hektar.

Anselm Larsson föddes i februari 1871. Efter studier i Uppsala tjänstgjorde han först i Helsingborg, sedan som

Livmedikus Anselm Larsson (1871–1957).

Kalholmen uppfördes som sommarnöje för livmedikus

Anselm Larsson och stod klar 1914.

öron­, näs­ och halsläkare innan han blev marinläkare med egen klinik i Stockholm.

Han blev också den skandalomsusade prins Wilhelms privatläkare vilket innebar att han skulle vara tillgänglig närhelst det behövdes. Prinsen var bland annat den första medlemmen av familjen Bernadotte som skilde sig – från ryska storfurstinnan Maria Pavlovna – och som därefter levde ogift med fransyskan Jeanne Tramcourt.

på en hög granitklippa med god uppsikt över bryggor och hamnbassäng lät Anselm Larsson 1912 bygga ett sommarhus åt sig själv och sin syster. Arkitekt var Thor Thorén med flera större privatvillor, bankpalats och offentliga byggnader på sin meritlista.

Resultatet blev en pampig byggnad med ett så kallat brutet sadeltak, spröjsade fönster och ett sinnrikt kanalsystem som fördelade värmen från pannan till husets alla rum.

Byggvirket hämtades från grannön Brunskär, en brunn grävdes och maten förvarades i en matkällare. Någon elektricitet fanns då inte på ön.

Här kom den upptagna doktorn därefter att tillbringa större delen av sina somrar, hitkörd med sin motorbåt ”Fiorella” en snabb, tio meter lång och en och sextio bred Petterssonbåt i honduras­

mahogny som skar som en kniv genom vattnet. Med sig hade han, förutom sin syster, även kokerska och hushållerska. Till Stora Kalholmen kom sedan en strid ström av gäster som skulle underhållas med middag och kaffe med iskyld punsch. Isen till punschen förvarades i en stor stack med is som under vintern sågades upp ur havsisen och staplades under tjocka lager med sågspån.

i nästan 40 år arbetade Sonja Claesson som hushållerska åt Anselm Larsson och hans syster. I hennes och kokerskan Esters arbetsuppgifter ingick att ta upp nät, hugga ved, hämta vatten, diska och bära ut diskvatten. Och att mjölka och sköta om den enda kossan.

Dessutom skulle doktorn ha frukost och eventuella gäster serveras middag vid dukat bord. Ibland måste Sonja även ro till handelsboden på Ingmarsö för att komplettera förråden. För att inte tala om att trädgård och hus skulle skötas.Att det ofta blev långa arbetsdagar förvånar inte.

– Någon fritid var det inte tal om, men jag klagade inte, trivdes bra med mitt arbete, försäkrar Sonja Claesson i en tidningsintervju från 1981.

– Men, tillägger hon försiktigt, det var onekligen lite lugnare när doktorn inte var här.

Vintrarna tillbringade Anselm Larsson i en

Villan på Stora

I livmedikusens matsal har det haglat tätt med gäster under de över hundra åren.

Träskö–Storö

Stora och lilla Kalholmen bildar en lagunliknande naturhamn på gränsen till de yttersta skären i Stockholms mellersta skärgård. Hit kan du ta dig med skärgårdsbåt.

stor våning vid Södermalmstorg i Stockholm, med mycket konst på väggarna, där han även hade sin läkarmottagning. Men från tidig vår till sen höst flyttade han ut i skärgården. Och gjorde så ända fram till systerns död i blodpropp 1953.

Prins Wilhelms livmedikus sägs därefter aldrig ha återkommit till sommarhuset på Stora Kalholmen. Fyra år senare, i oktober 1957, dog han efter ett par veckors sjukdom. Han var då 85 år gammal.

Anselm Larsson var då barnlös och utan arvingar. Öarna tillföll därför Allmänna Arvsfonden som 1962 sålde hela fastigheten Träskö 1:7 i Värmdö socken till Skärgårdsstiftelsen för 100 000 kronor.

Och sedan 1981 är Anselms Larssons röda sommarvilla förvandlad till skärgårdens första vandrarhem, alltsedan starten anslutet till Svenska Turistföreningen.

det är ljust, luftigt och trivsamt i den gamla villan. Respektfullt renoverat, med blommiga vaxdukar på

borden, ljusa trägolv och skira spetsgardiner för de spröjsade fönstren.

Här finns ett trettiotal bäddar, varav 16 i det stora huset och resten fördelade mellan ett antal småstugor. Köket är välutrustat och sovrummen rymliga och med myggfönster som väntar på att sättas upp. I bokhyllan olästa böcker.

Det är klassiskt enkelt, skurat och välutrustat. Med självhushåll, torrdass och vatten som hämtas vid brunnen. ”Tyst och tidlöst” har någon kommenterat sitt besök i gästboken.

På solvarma bänkar och med fasaden målad roströd i kvällssolen inväntar vi att bastun ska bli varm. Fåglarna håller flyguppvisning och vattnet i den skyddade viken blir allt svartare. Det doftar av tallbarr och solvarm väggpanel. Den vedeldade spisen är utbytt mot en elkamin.

– Säkrare och billigare för en avsides belägen bastu med ont om ved, slår vi fast, höjer ett glas för livmedikus Anselm Larsson och kliver in i värmen.

Photonic installerar solceller på villor, bostadsrättsföreningar och företag i Roslagen

Allt fler hushåll och företag i Roslagen väljer solceller som en kostnadseffektiv och miljövänlig energikälla. En ledande aktör på den lokala solcellsmarknaden är Photonic, ett företag som specialiserar sig på att leverera högkvalitativa solcellslösningar till både villor, företag och skärgården.

Photonic installerar solceller som minskar energikostnader och klimatpåverkan samtidigt som de ger en hög avkastning på investeringen. Företaget arbetar hårt för att leverera högkvalitativa solceller och en kundanpassad service som passar deras kunders specifika behov.

Om du är intresserad av att veta mer om hur du kan dra nytta av solenergi på ditt hem, fritidshus eller företag i Roslagen, kontakta Photonic idag för mer information.

www.photonic.se

Besöksadress

Showroom: Storstensvägen 2 Norrtälje (mitt emot Byggmax)

Skärgårdens konstnärer – Emma Toll

Fiskarflickan

Har du hört talas om konstnären

Emma Toll? Troligen inte. Kan det bero på att hon var kvinnlig konstnär

i slutet av 1800 ­talet? Det här är

hennes historia.

Emma toll är konstnären som tar ångbåt ut till Sandhamn för att hitta nya motiv. I hennes packning finns penslar, gouache­ och akvarellfärger.

På Sandön ser hon motivet som hon, när tavlan är färdig, döper till ”Fiskarflicka”. Det är när Emma letar sig bort till lilla fiskehamnen väster

om byn och nere vid båtarna mot Fläskberget, bortanför tull, lots och värdshus.

En ung kvinna med en strömmingskorg av sälg på armen. Hennes blus är blå och kraglös. Tyget har en tunn enkel randning. Kjolen är av grövre tyg och brun. Händerna vana vid arbete.

Vi ser att det är kvällning. Himlen västerut drar mot rosa och kvällssolen skickar en strimma av varmt ljus mot korgen och kvinnans högra sida. Hon är på väg hem. Gistgården, där näten rensas och hängs på tork, bildar bakgrund och strandrågen växer grågrön vid stigen.

Emma placerar den unga kvinnan lite till vänster i sin komposition. Hon är på väg,

hinner

TEXT Carina Lernhagen Matz

Emma Toll ”Utsikt från Centralplan mot Riddarholmen”. Olja på duk, inköpt av Nationalmuseum 2010.

Emma Toll ”Fiskarflicka från Sandhamn”. Akvarell och gouache, privat ägo. Foto Metropol auktion.

egentligen inte stanna. Blicken en smula nedsänkt och hon möter inte konstnären eller betraktaren. Hon är en skärgårdsflicka i Sandhamn. Kompositionen? Marken upptar två tredjedelar av bilden. Himlen en tredjedel. Det är det gyllene snittet.

emma toll (1847–1917) blev som sjuttonåring elev i den första årskullen med bara kvinnor på Konstakademien i Stockholm. Det var 1864. ”Fruntimmersavdelningen” kallades den. Emma kom att måla porträtt, landskap och genretavlor, men verkade även som kopist. Under hela sitt liv var hon mycket produktiv och målade mest i olja och pastell. Under många år undervisade Emma i teckning på Sandströmska skolan på Östermalm, en privat flickskola.

Men hennes namn finns inte med i konsthistorien. Hon är en av flera bortglömda kvinnliga konstnärer från förra eller förrförra seklet.

det vill nu anna- lena jönsson ändra på. Hon ropade in tavlan ”Fiskarflicka” på auktion för några år sedan och hade då börjat intressera sig för just Toll och hennes konstnärskap. AnnaLena är konstvetare och bibliotekarie samt medförfattare till boken ”Rebeller & mademoiseller”

(2021). Boken handlar om konstnärerna Emma Toll, Tyra Kleen och Märta Rudbeck och gavs ut i samband med en utställning på Norrköpings Konstmuseum och förra sommaren på Bror Hjorths hus i Uppsala.

1800- och 1900-talets skärgårdshistoria är full av kända konstnärer – alla män. Men självklart fanns det även talangfulla konstnärinnor som fängslades av det vackra ljuset och livet i skärgården. Emma Toll var en av dem."

”Jag märkte att det inte fanns mycket skrivet om Emma Toll. Knappt något alls i traditionella analoga källor! Så jag ville pröva min samtids nya digitala sökverktyg för att får reda på mer om henne och för att visa hur man kan lyfta fram ett bortglömt kvinnligt konstnärskap”, säger Anna­Lena.

framför allt har hon sökt i Kungliga bibliotekets databas ”Svenska Digitaliserade Dagstidningar” där hon kunde följa Emma Tolls arbete och karriär genom notiser och recensioner.

”Kritiker och recensenter var många gånger både nedlåtande och förminskande när det gällde kvinnliga konstnärer, det gällde även Emma Toll”, konstaterar Anna­Lena. Men det fanns motkrafter, både i kulturetablissemanget, men framför allt i kretsen kring kvinnokampen. 1889 var Emma en av nitton kvinnor som medverkade på världsutställningen i Paris.

”Emma Toll målade realistisk konst som stämde överens med den akademiska stilen, det hon lärt sig på Konstakademien”, berättar Anna­Lena.

” Men hon vågade också experimentera, vara nyskapande och ta till sig influenser från sådant hon sett under sina fem år i Paris”.

Idag finns Emma Toll representerad på både Nationalmuseum och Nordiska museet. Men under hennes samtid var det sällan eller aldrig verk av kvinnliga konstnärer köptes in.

Så vilket år kan tavlan ”Fiskarflicka” vara målad? ”Det har jag tyvärr inte lyckats klura ut exakt”, svarar Anna­Lena. ”Men 1885 är en kvalificerad gissning!”

Porträtt av Emma Toll. Okänd konstnär.

BOKTIPS från

Carina Lernhagen Matz

Den lilla, lilla sjöjungfrun

Plötsligt verkar det vara väldigt inne med sjöjungfrur? Film, serier, böcker. I den gamla folktron står sjöjungfrun för ett kvinnligt naturväsen som råder över hav och sjö. Hälften kvinna, hälften fisk. Danske sagoberättaren H.C. Andersen skrev Den lilla sjöjungfrun redan 1837.

I bilderboken Den lilla, lilla sjöjungfrun av Klara Nordin Stensö är bilderna roligast. De är frifräsande, böljande och genomblötta av havsattribut. Där är lillflickan, hennes fem storasystrar och pappa. Alla har fiskstjärt och lever ett helt alldagligt liv – fast under ytan.

Berättelsen är mycket vardaglig, men komiska detaljer som att tandkrämen heter Stimatol eller frukostflingorna Cod Flakes gör det dråpligt.

Det handlar om lillflickan i familjen, hon som är för liten för att följa de större systrarna upp till ”Ytan”. Hon hamnar liksom i bakvatten hela tiden – förmodligen kan ett småsyskon direkt känna igen sig.

Men minstingen ger sig inte. Med trotsig tofs på huvudet och med en liten, liten fiskstjärt, simmar hon runt hemma. Hon passerar bokhyllan i vardagsrummet, där står böcker med titlar som ”Ålevangeliet”, ”Pippi i Söderhavet” och ”Den gamle och havet”. I systrarnas rum, dit det egentligen är förbjudet att simma, sitter en filmaffisch på väggen: ”När mörten tystnar”.

Det är heltokigt och såklart en flirt med den vuxne som läser högt för barnet (från 3 år).

Den lilla, lilla sjöjungfrun av Klara Nordin Stensö. Rabén & Sjögren. ISBN 978-91-29-73518-5

På kryss med Ellinor

Kapten ombord på lilla kostern Ellinor var Evert Taube och seglingen gick från Stockholm till Koster. Med ombord var konstnären Kurt Ljungstedt (styrman)

och Everts lillebror Gösta (gast).

Boken kom ut för exakt etthundra år sedan och är den första svenska skönlitterära boken om långsegling. Seglingen blev äventyrlig. Den startade med ett besök hos tjärdoftande skeppshandlaren Locrantz i Gamla Stan. Vinden var sydlig och efter ett par hundra meter kom den vanliga köraren från Södra bergen, samma vindby som sänkte regalskeppet Vasa. Lillebror Gösta redde ut det hela. Och Taube tackar: ”För alla onda aningar sattes strax punkt med en smäll som förrådde att korken till en brännvinsflaska lämnade fritt utlopp åt trenne hederliga supar.”

I gryningen var de tre på Baggensfjärden och vid midnatt framme på Utö: ”Musiken ljöd och dansen gick på Socitetens golv – Till Utöflickorna gick våra tankar.”

Boken är rolig och underhållande och full med ”oneliners” som när de lämnar Utö: ”Att vi vid avfärden visste mera om, det täcka könets behaglighet än om arten av den malm som gjort platsen historisk, må tillskrivas det förhållandet, att ett kvinnohjärta lättare röjer sin hemlighet än en malmgruva åtminstone för sjöfolk, som i allmänhet förstå sig bättre på flickor än på geologi.”

På Kryss med Ellinor, ISSN 1652-8514 kan beställas från Taubesällskapet. Pris 100 kr + porto. Tel: 08-605 89 20. Epost: info@taubesallskapet.se

Hamnguiden 8

Finns det något roligare än att ha ett sjökort i stor skala och paddla, ro eller kajka i små kanaler och far mellan öarna? Det är nu snart tjugo år sedan som företaget Hydrographica startade sin utgivning av specialsjökort i skala 1:10 000. Det motsvarar orienterarnas kartor på land och öppnar nya möjligheter till detaljnavigering. Djupkurvorna är 2 och 3 meter. Sjökorten finns i två format – dels som lösa blad i A2­format, dels som ringbundet A3­format: Stockholms ytterskärgård, norra delen med Arholma – Söderarm – Rödlöga, och södra delen med Ängskär – Svenska Högarna – Björkskär.

Stockholms mellanskärgård Lådna ­ Husaröleden – Möjaskärgården och

Stockholms södra skärgård med Runmarö ner till Huvudskär.

För sju år sedan kom Hamnguiden 8 med natur­ och gästhamnar från Arholma till Landsort. Nu är fjärde upplagan ute med över 400 platser beskrivna med karta, helikopterbild samt en beskrivande text plus en faktaruta. Kartorna är gjorda med ledning av 3D­flygfoto kompletterat med sjömätning på plats. Kartorna visar även topografin och bygger på laserscanning av terrängen.

Allt bundet med spiralrygg och i lätthanterligt A4­format och tryckt på vattentåligt material, precis som specialkorten.

Hamnguiden 8, 4:e upplagan. Skagerak Forlag i samarbete med Hydrographica.

Skärgårdsstiftelsens service för besökarna

Skärgårdsstiftelsen arbetar året runt med förvaltning av våra områden – från norr till söder, på fastland och öar. Det innefattar drift, servicerundor, sophantering, städning och daglig skötsel. Dessutom görs löpande underhåll av byggnader, serviceanläggningar, avlopp, vattenverk, vägar och bryggor.

på våra områden erbjuder vi service till alla våra besökare. Det är allt från eldstäder, vindskydd, stigar och vandringsleder till sopstationer och dass. Underhåll och service sköts av vår driftpersonal som utgår ifrån våra tre lokalkontor i Boda och på Gålö och Riddersholm. De arbetar i team och ronderar våra områden med servicebilar och båtar året runt för att säkerställa allt ifrån att vatten­ och reningsverken fungerar till att sopor hämtas och dass blir tömda. Ibland är sophämtning eller dasstömning utarrenderat till en entreprenör när det gäller t ex lägerverksamhet eller på områden där vi har en stor entreprenör.

kategorisering efter besökstryck

Vi ser nu över våra områden för att vi som fastighetsägare ska kunna kategorisera dem enligt samma princip som andra naturreservatsförvaltare använder. Områdena delas in i tre kategorier, med en tydlig definition av vilken service besökarna kan förvänta sig på respektive område.

Ur ett hållbarhetsperspektiv behöver vi se över var det är gynnsamt och nödvändigt med hög service respektive minskad service. Våra beslut kring respektive område baseras på hur många besök de har och delas in enligt följande:

Det finns många väl utmärkta vandringsleder på våra områden. Foto Bosse Lind.

Genom att placera ut bojar för förtöjning vill vi skydda den känsliga bottenvegetationen i våra naturhamnar och samtidigt möjliggöra friluftsliv i båt. Foto Lotta Karis.

Iordningställda eldstäder gör det enkelt att elda säkert. Foto Lotta Karis.

Foto Henrik Trygg.

Reguljär skärgårdstrafik gör det enkelt att besöka våra områden. Foto Bosse Lind.

Kategori 1: Områden som är välbesökta året om. Dessa utgörs till största del av våra fastlandsområden tillsammans med Utö.

• Kommunal trafik eller reguljär båttrafik

• Tydlig vägvisning, p­plats, angöringsmöjlighet.

• Tillgängligt vintertid.

• Brett utbud av serviceanordningar ska finnas.

• Dass främst vid huvudparkering/entré.

• Satsningar på tillgänglighet prioriteras till dessa områden.

• Gränsmarkering och tydlig reservatsskyltning samt eventuella tematiska skyltar.

Kategori 2: Områden som Grinda, Finnhamn, Nåttarö m fl som har verksamhet och öppet större del av året, är välbesökta under delar av året och nås med reguljär båttrafik.

• Serviceanordningar i begränsad omfattning.

• Vandringsleder och stigar.

• Gränsmarkering och reservatsskyltning.

Kategori 3: Utskärsområden dit du endast kan ta dig med egen båt.

• Serviceanordningar; inga eller i mycket begränsad omfattning.

• Gränsmarkering och enkel reservatsskyltning.

Tillsammans för en bättre skärgårdsmiljö

Vi behöver alla hjälpas åt för att bevara och skydda våra skärgårdsområden. Du som besökare kan också bidra till en bättre och mer hållbar miljö. Här kommer tips på vad du kan göra för en mer hållbar skärgård och Östersjö:

• Ta med soporna hem, där kan du sortera och återvinna dem och ingen behöver åka efter dig i skärgården för att transportera ditt skräp tillbaka till fastlandet.

• Lämna förpackningarna hemma. Packa om i återvinningsbart material och till burkar som du kan ta med hem från din båttur, paddeltur eller vandring.

• Skräp föder mer skräp. Ta med en påse till ditt och andras skräp så att du enkelt kan ta med det hem.

• Kissa ALDRIG i vattnet. Den mängd som en person normalt kissar under ett dygn ger gödning till flera kilo alger. Kissa på land och gräv ned bajs och toapapper om det inte finns något dass där du är.

Felanmälan

Nu kan du som besökare på Skärgårdsstiftelsens områden göra felanmälan direkt i mobilen. Felanmälan kan göras om något är trasigt, skräpigt eller om besökaren upptäckt skador på byggnader eller i naturreservaten.

VI HJÄLPER DIG MED: tvätt, mögelbehandling och impregnering av kapell, markiser, förtält, båtdynor, båtmattor samt reparationer, byte av blixtlås, rutor m.m

För mer information gå in på: www.nackakapelltvatt.se

Kontakta oss på telefon: 070-205 84 09

Ni hittar oss på Stenhuggarvägen 2 R, Saltsjö-Boo Kummelbergets Industriområde

ANNONSERA I STÅNGMÄRKET

Kontakta Henrik Salén, 0706-18 61 61, henrik@batmedia.se

Flyers, foldrar, affischer, kuvert, visitkort, rollups, skyltar eller tidskrifter. Hos oss hittar du allt till ditt kontor, butik och marknadsföring.

Vi är landets första tryckeri att bli Svanencertifierade – med licensnr 0001.

Vi är det naturliga valet för alla som vill beställa närproducerade trycksaker tillverkade i Sverige.

Foto Lotta Karis.