Stångmärket Nr2 2025 (maj)

Ö-LIV PÅ LIDÖ

NU ÖPPNAR VI FÖR

UTHYRNING

BÄSTA BULLARNA

PÅ UTÖ

Skärgården väntar på dig

SOMMARREA!

(jmf. pris 285:-)

I samarbete med Bokförlaget Max Ström erbjuder vi en av våra mest uppskattade skärgårdsböcker (2021) Fjärilarnas skärgård av Fredrik Sjöberg, till ett riktigt fint sommarpris.

Beställ via Svalans Bokhandel:

Innehåll #2/2025

4 FRÅN ALPER TILL Ö-LIV

Välkommen till Lidö

12 ENGAGERA MERA

Samtal med Vd Jan Zetterman

14 KORTTIDSUTHYRNING

Nystajlat på Utö

18 BÄSTA BULLARNA

Utö Bakgård bjuder på recept

24 TVÅ NATURHAMNAR MED HISTORIA Grönskärsfladen och Skutviken på Rånö

29 EN BILD BERÄTTAR

Rävspel på fördäck

30 EN SKÄRGÅRD SOM ÄR LÄTT ATT NÅ Gålö är lättillgängligt med bil och buss

36 AKTUELLT PÅ GÅLÖ

Utbildningsplatsen lever vidare

38 FILM I SKÄRGÅRDEN Skapar nya möjligheter

SKÄRGÅRDSSTIFTELSENS TIDNING STÅNGMÄRKET

kommer ut med fyra nummer om året. Den delas ut till alla Skärgårdsstiftelsens vänner och sprids också bland annat genom utskick till utvalda områden i och runt Stockholm.

Utgivare & ägare: Skärgårdsstiftelsen i Stockholms län

Svensksundsvägen 5, 111 49 Stockholm

Tel 08-123 124 00, info@skargardsstiftelsen.se www.skargardsstiftelsen.se

Ansvarig utgivare: Skärgårdsstiftelsen

Redaktör/redaktion: Ulrika Palmblad-Wennergren, Sarah Anderin, Karin Romdahl.

Vänfrågor och adressändringar: info@skargardsstiftelsen.se, 08-123 124 00

Annonser: (bokning och material) Henrik Salén, 0706-18 61 61, henrik@batmedia.se

Formgivning: Romdahl Design. Omslag: Uthyrningsstuga på Utö, foto Gustaf Waesterberg. Tryck: Åtta.45. Upplaga: 30.000 ex. Papper: Edixion 100 g. Omslag Edixion 190 g.

NORDIC ECOLABEL

Från alper till ö-liv

Att det finns en krog med vällagad mat är troligen inte huvudanledningen till att besöka Stockholms skärgård, men det är heller ingen nackdel. Dock har Lidö så mycket mer att erbjuda än mat och dryck. Följ med oss till naturreservatet i Roslagens mitt!

TEXT Marie Arpnäs FOTO Gustaf Waesterberg

Vi åker passagerarfärja ut till lidö och har stämt träff med Hugo Olofsson och Olle Tejle, som bland annat äger och driver Lidö Värdshus.

– Hej och välkomna! Ni kan väl börja med en lunch i glashuset så möts vi för ett samtal efter det? hälsar Olle som ena stunden sitter i receptionen och strax därefter skymtar förbi på väg mot den lilla hamnen. Livet som mångsysslare.

Vi konstaterar att här inte finns några sommarhus, men bebyggelse har det funnit sedan lång tid tillbaka. Vill man blicka ännu längre bak i tiden landar vi på 1600 ­talet, då Lidö hade två torp och tre gårdar. 1630 blev Bengt Oxenstierna ägare av ön och han lät då uppföra platsens första herrgård. Ägarskapet kom att skifta under årens lopp och ryssarnas härjningar under tidigt 1700 ­tal förstörde en hel del av bebyggelsen. Ostindiefararen Matts Persson Homers förvärvade Lidö 1764 och han byggde nuvarande herrgård på ruinerna av vad som ska ha varit ett medeltida jaktslott. Kliver man iland på ön går det inte att missa väderkvarnen, som är daterad 1819. Dock ska det ha funnits en kvarn här redan i slutet av 1600­talet.

Lidöfjärden

Västerholmen

Mellanholmen

Västerängsudden

1891 såldes Lidö herrgård till Johan Österman, som lät stycka av delar av herrgårdens ägor. Vad många kanske inte känner till är att Lidö hade Sveriges största minkfarm i början av 1900­talet, med ett par kilometer burar och egen fiskeflotta. Några minkar ser vi inte under vår vistelse men vi lär oss att herrgården blev till semesterhem för husmödrar innan Skärgårdsstiftelsen tog över ägarskapet 1998. Sedan kom Hugo och Olle, ett drygt decennium senare.

Personlig service med god kvalitet Vi äter en utsökt lunch i värdshusets inglasade uteservering. Ett klokt drag, då sommaren inte alltid bjuder på sol och blå himmel och den lätta skur som faller under vår måltid stör inte alls. Den snarare förhöjer mysfaktorn.

– Nu har vi gott om tid för er, säger Olle och vi slår oss ner i matsalen Paviljongen, som är välanvänd för allehanda fester och inte minst bröllop.

– Att gifta sig i skärgården har blivit väldigt populärt och vi har cirka 25 bröllop per år mellan maj och oktober. Det får gärna gifta sig ännu fler

här ute, säger Hugo med ett leende. Vi har drygt 100 sovplatser och här i paviljongen får det plats 130 sittande gäster, för att inte tala om naturen och utsikten som man får på köpet!

Man förstår ganska snabbt att de här två entreprenörerna är samspelta och nästan fyller i varandras meningar när de pratar. De har drivit Lidö Värdshus ihop sedan 2011 och utvecklar ständigt värdshus, pensionat, gästhamn och allt däromkring. De har även verksamhet på Arholma Nord och driver konferens­ och restaurangverksamhet på Kastellet Stockholm och M/S Segelkronan, så det här med event och möten med människor löper som en röd tråd genom i princip allt de gör.

– Vi gillar ju att skapa event i alla storlekar och brukar säga att vårt motto är att ge alla kunder personlig service med god kvalitet.

– Vi möttes redan på 90­talet, då vi båda jobbade säsong i Alperna, men det var först när vi råkade vara anställda på samma krog i Fiskebäckskil på Västkusten som vi började teama på riktigt, säger Olle.

– Jag jobbade som kock på den tiden, nu pratar vi sent 90­tal, och Olle var i servisen men från och med där och då har vi mer eller mindre arbetat ihop med olika projekt. Bland annat drev Olle nattklubb i flera år och jag gjorde ett kort inhopp där. Tillsammans projektledde vi olika arenaevenemang runtom i Sverige och Norge samt var delaktiga i Ladies Night i närmare nio år.

De blev både vana och duktiga på att jobba med stora arenor och ett brett logistiktänk. Det började dock kännas lockande att göra något med hjärtat, något mindre och personligare, vilket ledde dem till Värmdö.

Örskär

Söderkalven

Lidö

Skärgårdsstiftelsens områden

Privat mark

Värdshus

Tjocköfjärden

– Nu har vi hunnit till 2008 och mitt i alltihop blev vi med krog. Det var vi två, en anställd och en extrapersonal så det var hårt arbete men oerhört roligt. År två kunde vi utöka med ännu en anställd i köket, men när marken såldes blev vi ”bortplockade” och drev därefter lite andra verksamheter och projekt.

– 2010 ringer han som sålde marken där Värmdö­krogen låg och han i sin tur känner någon som har ett ställe i norra skärgården. ”Det behövs definitivt hjälp i restaurangen där.”

Österhamn

Båthusviken

LIDÖN

Skabbön

Norrkalven

Gyltan

Kärlek vid första landstigningen

Olle berättar att de en solig höstdag åkte ut till stället i skärgården, på Lidö, och insåg att de ville köpa verksamheten och driva den på ön.

– Vi kände båda att ”det här kan vi göra”.

Problemet var bara att vi inte hade pengarna som krävdes, men det visade sig att vi kunde hitta en lösning då ägaren ville lämna över till rätt personer. Några som förstår hur hårt arbete det är att driva krog och att faktiskt vill göra det arbetet.

Olle och Hugo öppnade Lidö Värdshus 2011 och körde sju veckor det året. De fick en bröllopsförfrågan som snabbt blev till fler.

– I början samarbetade vi med Fejan och vurmar fortfarande mycket för samarbeten i alla dess former. Vi tipsar gärna våra gäster om utflykter i närheten, för andra upplevelser än de vi kan erbjuda.

Att bedriva verksamhet i svensk skärgård ställer höga krav på de drivande entreprenörerna, men även på vädret. En sämre sommar minskar lusten att ta sig ut bland kobbar och skär. Efter båt­ och frilutslivsboomen under pandemin har svenskarna åter sökt sig utomlands på semestern,

men vi träffar många entusiaster som aldrig överger den svenska skärgården i allmänhet. Och Lidö i synnerhet.

Lena, Karen och Ulla är tre trogna stamgäster som under flera somrar mötts här på Lidö och våra vägar korsas längs promenaden på en grusig stig.

– Det är som att komma till ett paradis – varje gång! säger Karen som till vardags bor i Israel men har son, barnbarn och systern Lena här i Sverige.

– Jag håller med, inflikar Ulla. Jag bor egentligen i Furusund på somrarna med mina syskon, men där är mer som ett arbetsläger. Det här är semester.

Tre trogna stamgäster

De tre väninnorna, som inte ogärna berättar att de har en sammanlagd ålder på 259 år, bor i Västergården en bit från värdshuset och stortrivs. De lagar mat ihop, tar promenader längs vattnet och badar när lusten faller på.

– Här är inte så exploaterat och det är härligt med närheten till djuren och naturen. En levande bild av hur Sverige var förr, säger Karen och

bild av hur Sverige var förr, säger Karen och tillägger att det bästa med Lidö ändå är Olle och Hugo.

Vi förstår att möjligheterna att bo och stanna kvar längre än över dagen är lockande anledningar att välja platser som Lidö.

– Många söker sig ut i skärgården för att hitta lugnet och varva ner. Det kan man göra under några timmars besök och en skön lunch eller middag, men möjligheten att både somna och vakna i naturen, omgiven av vatten, är otroligt uppskattad, säger Olle och vi är nu på väg till de triangelformade boendena en bit från värdshuset.

Här finns en häftig historik bakom dessa udda boendeformer, som tog sin början 2018 då Lidö fick världens blickar på sig tack vare ett nollutsläpp­projekt på ön.

– Det blev lite rock’n’roll från en dag till en annan, säger Hugo med ett leende. Vi blev kontaktade av en pr­byrå som på uppdrag av en kund, det finska energi­ och drivmedels bolaget Neste, letade efter en plats för ett nollutsläppprojekt som de planerat – Zero Island.

– Vi hade redan ett medvetet arbete för miljön i vår verksamhet, så när Neste ville göra Lidö till en fossilfri ö på ett år tackade vi ja. Kort därefter var arbetet igång med solcellspark, värmepumpar, byte av lampor, dygnskompost med mera och det hela resulterade i en åttioprocentig koldioxidbesparing.

Zero Island en världsnyhet

Hugo och Olle beskriver projektet som både omtumlande och otroligt givande. Plötsligt fick lilla Lidö uppmärksamhet och press långt utanför Sveriges gränser och ett stort amerikanskt magasin listade Lidö bland ”platser i världen du inte får missa”. Man nominerades även för det Stora Turismpriset 2019 och Zero Island var på mångas läppar.

– Den här triangelstugan, Nolla Cabin, som står vid kvarnen nedanför värdshuset ingick i projektet. Den byggdes i Finland, arkitekten Robin Falck stod för ritningarna, och var först placerad på en ö i den finländska skärgården och transporterades därefter hit. Stugan är väldigt minimalistisk, smälter in i naturen och drivs av solceller. Den inspirerade oss att bygga egna Zero

Här är inte så exploaterat och det är härligt med närheten till djuren och naturen. En levande bild av hur Sverige var förr."

Lena, Karen och Ulla är tre trogna stamgäster som under flera somrar mötts här på Lidö.

Zero Cabin är minimalistiska hus som smälter in i naturen och drivs av solceller. De var från början del av ett projekt för att minska utsläppen på ön – Zero Island. Olle och Hugo blev så förtjusta i konceptet att de byggde egna, som nu hyrs ut till övernattande gäster.

försörjande med plats för två personer.

All press och uppmärksamhet som Zero Island medförde dämpades i samband med pandemin, men på Lidö jobbar man hårt med att förvalta nollutsläpp­projektet och driva det vidare. De vill kunna erbjuda alla besökare en hållbar produkt som omfattar allt från boendet och maten till aktiviteterna. Solcellsparken är kvar och blänker snyggt i det nyklippta gräset. De båda glampingtälten är bokade under vår vistelse, och det är inte svårt att gissa hur avkopplande ett dygn eller två är i tälten, med millimeterväggar av tyg och utsikt över Lidöfjärden.

Vi har ju pratat om bröllopen på ön och passerar udden där många vigslar äger rum. Självklart måste vi även besöka Kärlekshuset nere vid stranden, där flera brudpar väljer ett bo sin första natt som gifta. Jag hinner bara tänka tanken att det ser ut som en liten minibutik från Saltkråkan då Olle kommenterar att Kärlekshuset tidigare var en glasskiosk.

– Vi har kvar alla delar av Zero Island och för­

söker hela tiden utveckla det vi har och bli ännu bättre. Faktum är att många som bokar hos oss gör det tack vare vårt miljötänk, inte minst konferensgäster, säger Hugo och suckar högt när vi kliver över mark som bökats sönder av vildsvin. Just vildsvinens entusiasm över den vackra naturen här skulle vi gärna klara oss utan.

Hyllad okonstlad känsla

På tal om djur så är vildsvinen i princip de enda året­runt­bofasta på ön. Enda undantaget är bonden med sambo som tillsammans håller liv i det gamla jordbrukslandskapet. Olle och Hugo bor i varsitt hus här, men bara under säsong. Under sju intensiva veckor jobbar drygt 20 personer i verksamheten. Efter oktober har man ingen service och inga gäster, men ägnar som så många andra skärgårdsentreprenörer off season­tiden åt att fixa och renovera.

– Det känns bra med uppehåll. Då har man laddat med energi när dörrarna slås upp igen, säger Olle och vi förstår att det här är två män som gillar ordning och reda. Vi tycker båda två

att det är kul med ekonomi och vi vet att det vi planerar och vill göra är genomförbart.

Vi började vår vistelse i värdshuset och det är också det som har satt Lidö på kartan som en av skärgårdens populäraste krogar. På ön finns utrymme för bad, lek, bastu och promenader men maten är ändå en stor anledning för besökare att ta sig hit.

– Många som kommer till oss säger att vi känns äkta, och det är ett fint betyg. Krogen är ändå vårt hjärta och det mesta utgår från den.

– Publiken är väldigt blandad och när vädret är fint kan vi ha 400–500 gäster om dagen här. Vi är för gamla för att försöka locka till oss en partypublik, säger Hugo och skrattar. Men vi har några trubadurer som kommer hit varje sommar och förhöjer upplevelsen för våra gäster.

Det finns en framficka vid den lilla gästhamnen också där det serveras pizza. En väldigt populär sådan förstår vi, då vi bland annat hör om besök­

arna som seglat från Norrbotten och bara gjorde ett stopp i Stockholms skärgård – för pizzan på Lidö! – Vi har testat mycket under alla våra år här på ön och lyssnar på önskemål och idéer, håller öronen öppna för samarbeten och vill hela tiden bli lite bättre. Men lagom. Alla olika boendeformer är ett av våra stora plus och vi bygger ett nytt hus per år. – Många vill ha en helhetsupplevelse och det tycker våra gäster att man får här, fyller Hugo i. Bröllopen är oerhört populära och man bokar redan in sitt giftermål under 2026 och 2027 här. Konferenser under våren och hösten är ett utmärkt komplement till den övriga sommaraktiviteten och ni måste lova att komma hit en solig högsommardag. När det bubblar av liv i både hamn och restaurang.

Vi lovar. Den tidigare ljusblå himlen blir allt mörkare och vi förstår varför de båda är rörande överens om vem, eller snarare vad, som är deras värsta fiende – vädret.

Upptäck framtidens energi med Photonic Din partner inom solenergi

Photonic erbjuder innovativa solenergilösningar som inte bara sparar pengar utan också skyddar miljön.

Våra produkter är designade för att maximera energiproduktionen och minimera koldioxidavtrycket – för en hållbar och ljus framtid.

Vare sig du är privatperson eller företag, har vi rätt lösning för dig. Investera i ren, pålitlig energi idag och bidra till en grönare morgondag.

Tillsammans skapar vi en hållbar framtid med solens kraft.

0176 - 20 94 44 08 - 28 05 91

Engagera mera

11 000 hektar mark och mer än 20 000 hektar vatten, det är vad Skärgårdsstiftelsens vd Jan Zetterman har som sin arbetsplats. Bildligt talat. Vi möts över ett långt samtal som bakar ihop jobb med intressen, både över och under vattenytan.

Man säger att Stockholms skärgård börjar vid ett fönsterbord vid Zum Franziskaner i Gamla stan. Tvärsöver vattnet på det som i så fall passande blir skärgårdens första ö, Skeppsholmen, ligger Skärgårdsstiftelsens kontor där vi träffas för ett samtal om Stockholms skärgård och stiftelsens arbete. Men sidospåren får minst lika mycket utrymme, de där spåren som kryddar ett möte och en berättelse lite extra. Vi börjar prata hockey, och det är inte så apart som det kan låta. – Jag har spelat hockey själv, varit tränare, suttit i styrelse och varit en aktiv och engagerad hockeypappa i många år. Det där analoga föreningslivet som kräver tid, intresse och stort engagemang för att en förening ska fungera, det går att jämföra med vår skärgård, säger Jan Zetterman och förklarar vidare. – Vår skärgård är ju helt fantastisk och många tänker att ”den bara finns där”, men så är det inte. Den måste underhållas och varligt tas om hand för både nutid och inte minst framtid. Det krävs ett otroligt engagemang från alla eldsjälar som jobbar, lever och verkar i skärgården, där även vi har en viktig uppgift men även en utmaning.

En skärgård värd att värna

Jan har bara varit vd på Skärgårdsstiftelsen i ett år, men har många kopplingar

till skärgården från både före detta arbetsgivare och barndomens somrar på Fågelbro och Stavsnäs.

– Jag var tidigare regionchef på Fortifikationsverket, som förvaltar ett av landets största fastighetsbestånd, och där är resurserna mer eller mindre obegränsade. Jag hade bland annat hand om skärgården, så klivet över hit var inte så stort som det kan verka. Däremot är utmaningen här att prioritera och hantera en stor och viktig uppgift med begränsade resurser.

– Skärgården är en väldigt betydelsefull naturresurs som är värd att värna. Ett kulturarv som innefattar så mycket och en av våra huvuduppgifter är att bevara skärgårdens natur­ och kulturvärden.

Skärgårdsstiftelsen är den tredje största markägaren i Stockholms län med drygt ett par tusen byggnader av olika slag. Fastighetsförvaltningen innefattar drift, daglig skötsel och löpande underhåll av mark, byggnader och även vägar, så det finns många likheter med Jans tidigare och nuvarande arbetsplats. Men just nu återkommer vi till jämförelsen med föreningslivet, och Jan konstaterar att enga­

gemanget bland allmänheten minskar. – Människan har blivit bekväm med tiden. Man köper hellre en tjänst än bidrar med något eget. Det är lätt att tro att en förening, eller en stiftelse, är ett företag men det är långt från sanningen. Vi måste engagera oss mera.

– Jag var nyligen på Båtmässan här i Stockholm och konstaterade med sorg att den har krympt i både storlek och besökarantal och det gäller inte bara den. Jag känner att vårt uppdrag är viktigare än någonsin – att ta hand om vår skärgård och skapa förutsättningar för turism, båt­ och friluftsliv. Göra den ännu mer tillgänglig för så många som möjligt. Barndomssomrar med mersmak

Skärgården är en väldigt betydeldsefull naturresurs som är värd att värna. En av våra huvuduppgifter är att bevara skärgårdens naturoch kulturvärden."

Somrarna i skärgården minns Jan med värme. Föräldrarna hyrde boende i Fågelbro och senare Stavsnäs och det var på dessa platser han lärde sig uppskatta skärgårdslivet.

– Det var en otroligt härlig uppväxttid som än idag ligger mig varmt om hjärtat. Sommarloven förlängdes hos mormor och morfar, som bodde kvar i grannhuset när föräldrarna åkte hem till stan för att jobba, berättar Jan och vi glider in på ett till av samtalets alla sidospår.

Jan berättar om ett restaurangbesök där några artighetsfraser med servitrisen ledde till den osannolika upptäckten att de mer eller mindre delat säng.

Jan Zetterman. Foto Gustaf Waesterberg.

TEXT Marie Arpnäs

– Nästan så var det, säger Jan och skrattar. Det blev någon kommentar om skärgården och det visade sig att vi bott på samma plats i skärgården, på samma gata – och i samma hus! Dock inte samtidigt, men vad är oddsen för det? Att åka med husbil på allehanda platser och vägar visade sig vara lite av en uppvärmning inför nuvarande båtliv. – Familjen hade husbil i tio år och jag älskar det där livet, det rörliga och det enkla. Det blev också ett naturligt intåg i båtlivet, som inte känts självklart för min fru, men har man klarat att bo på liten yta och leva lite mer spartanskt är steget från väg till vatten inte särskilt stort. Så nu är vi är båtägare och stortrivs!

Frihet och kontraster

Jan säger att längtan till sommarmånaderna är stark och att det inte är många stunder som överträffar de ljumma nätterna i båt, eller ännu hellre de vackra soluppgångarna som speglar sig på vattenytan.

Vi landar lite i frågeställningen ”vad är skärgård för dig”? Och pratar fördomar som inte alltid stämmer. Som den kostymklädda vd:n i soffan framför mig som man lätt placerar på någon av de populära skärgårdskrogarna, invaderade av stockholmare under högsäsong. Stadsbor som visserligen söker sig till hav och natur, men som sällan upptäcker så mycket mer än dagens rätt eller trerättersmiddagen på restaurangmenyn. – Skärgård för mig är kontrasterna. Och friheten. Hur fantastiskt det än var med våra mil på vägarna med husbil och de undangömda rastplatserna, var lyckan över ett dukat bord på restaurang också stor. Samma sak är det med skärgården. – När man har vaknat i naturhamn några morgnar, promenerat på naturstigar och grillat i princip all sin egen mat är det en skön kontrast att få sätta sig med ett glas rosé och välja mat från en meny, gärna lunch. En frihet i det fria, balans och allmän njutning – det är skärgård för mig.

– Man brukar säga att det ena är en förutsättning för det andra. Jag vill säga att det ena gör att det andra förutsätts. Det är en man van vid rörelse vi möter. Han berättar att han dök mycket som ung och har lärt känna vatten under ytan. Tyvärr inte bara positiva lärdomar. – Vi har förstört mycket av vårt hav, vilket blev ännu mer tydligt när jag dök. Övergödning gjorde bland annat att blåstången försvann från många platser i Stockholms skärgård, men tack vare en förbättrad avloppsrening har blåstången kommit tillbaka igen. Det visar att det ger effekt när vi människor drar vårt strå till stacken. Och det måste vi fortsätta göra.

Jan avslutar med att berätta att han är fascinerad av sälar och även har ett stort intresse av god mat och vin. En personlig intervju landar ofta i så många fler svar än de frågor man listat från början. Den lockar fram människan bakom yrkesrollen om man har tur. Som idag.

Björnö är ett populärt och lättillgängligt besöksmål i skärgården.

Nygammalt på Utö

På Utö möter vi två entreprenörer som älskar skärgården, återbruk och inredning.

Efter bara en kort stund förstår vi att Skärgårdsstiftelsens uppdrag att renovera fritidshus för

korttidsuthyrning passar Josefin Arrhénborg och Maria Rindstam som handen i arbetshandsken.

TEXT Marie Arpnäs FOTO Gustaf Waesterberg

Det är långt från högsäsong känner vi som tar Waxholmsbåten från Årsta havsbad till Utö en måndag i april. Ändå dukas det för fullt i Värdshuset, som ska ta emot gäster redan till helgen. Men det är inte därför vi har tagit oss till ön. Vi är där för att spana in det föreoch efterarbete som pågår i några av de charmiga fritidshusen som kommer att hyras ut från och med sommaren 2025. Det vill säga snart.

– Gå förbi värdshuset när ni kommit av båten och ta grusvägen till höger så möter ni oss där. I byggkaoset, hälsar Josefin på telefon efter ankomst.

Vi välkomnas av Sonja, Marias energiska vovve, som anar möjligheten att få leka lite medan matte jobbar. Så mycket lek blir det inte men just energi sammanfattar hela teamet på plats. Och glädje, trots att det ur ett lekmannaperspektiv ser ut som det kaos vi är där för att bevittna. Stormen före lugnet.

– Vi har inte jättemycket tid på oss att fixa till dessa boenden, men vi vet att det kommer vara klart innan sommaren, säger Maria. Och det kommer att bli bra!

Charmiga skärgårdsboenden

Vi känner till den här kreativa duon

sedan tidigare men har inte mötts i verkligheten förut. Deras bakgrund hänger naturligt ihop med uppdraget från Skärgårdsstiftelsen; att skapa tillgängliga och hållbara skärgårdsmiljöer för nuvarande och kommande generationer. Och just här på Utö handlar det om sju fritidsboenden som går från ”funktionella övernattningar” till små drömstugor med genomtänkt myskänsla och skärgårdscharm.

– Här där vi är nu, Lilla Paradiset, är det ganska tydligt att vi är halvfärdiga, säger Maria och skrattar. Vill ni ha det färdiga resultatet tittar ni till vänster.

Den ändå ganska organiserade kalabaliken har vi här till höger, i köksdelen.

Precis så är det, vilket tydligt visar vad mycket putsade ytor, en randig soffa, en skakad matta på rengjort golv och nyplockade blommor i en vas kan göra med ett rum. Men vi pratar inte om möbler och piff från de fina inredningsbutikerna. Maria och Josefin brinner för det återvunna.

– Jag älskar att fynda och handla begagnat, säger Josefin och får titeln ” inredningsexpert” av sin vän och kollega Maria. Det skulle jag inte kalla mig själv men jag har bland annat skapat studios åt SVT och jobbat med att styla lägenheter inför försäljning.

Vi tycker om att bygga miljöer och kan alla loppisar i Stockholm. Begagnat är vår gemensamma grej!"

Återvunnen inredning

Vi återkommer till deras egentliga verksamhet, men förstår att de båda entreprenörerna har kommit i kontakt med Skärgårdsstiftelsen förut. När de här boendena kom på tal och det visade sig att man gärna ville ha något annat än Ikea­inredning, då presenterade duon ett förslag som bygger på återvinning.

– Vi fick ett ”kör på”, de la fram en budget och vi räknade vad vi hade att jobba med per hus. Kul, men samtidigt utmanande då vi befinner oss på en ö.

– När vi letat och hittat de möbler, lampor, tyger med mera som vi velat jobba med skulle ju allting tas från försäljningsställena, till en färja eller egen båt, från hamnen och till respektive stuga, fortsätter Maria.

– Då ska ni bara veta hur mycket vi flyttat runt på grejorna när vi väl har kommit hit, fyller Josefin i med ett leende. Det där bordet som väl på plats inte alls matchar soffan eller sängen som

är för stor för det lilla sovrummet och så vidare. Det är tur att vi fått mycket extra hjälp av släkt och vänner, som belönats med nybakade bullar.

Vi äter också bullar med termoskaffe, den lilla korta stund vi sitter stilla. Efter Lilla Paradiset blir det ö­taxi till övriga boenden. I det här fallet fyrhjuling med släp där fotografen Gustaf och jag själv slår oss ner bland bräder och fårskinn. Sonja sitter med matte på förarsätet.

Sveriges första båtskrot Det blir prat under ett pågående arbete, då tiden på ön nyttjas till max. Mattor rullas ut, det monteras golvlampor och gamla sänglinnen blir till gardiner. På nolltid. Samspelet är imponerande och man fattar att de här två trivs ihop. Lite som ett gift par, men det var deras respektive män som sammanförde dem för många år sedan.

– Männen jobbade ihop och vi två var gravida samtidigt, säger Josefin. Vi började hänga med varandra och jag kände snabbt att ”Maria, henne behåller jag”.

Maria håller med och lägger till att hennes man driver varv och reparerar båtar. – De var ju mer båt än vi själva vid den där tiden, men vi hade båda gemensamt att vi ägnat mycket tid i Stockholms skärgård och sedan barnsben alltid har gått på båtmässan med våra föräldrar.

– När vi var mammalediga började vi diskutera båtliv ur ett annat perspektiv. Vi ville bidra till att rädda världen och fastnade vid båtar som inte längre används. Vad gör man av alla grejor? Lite som panta­burkar­tanken.

Vi är nu inne på 2007 och det fanns en segelbåt som behövde skrotas. Maria och Josefin ville göra sig av med båten ansvarsfullt och skonsamt för både människor och natur, men insåg att det inte fanns något fungerande system för att skrota båtar i Sverige.

HALLÅ DÄR

Om Josefin Arrhénborg och Maria Rindstam är personerna bakom den aktuella makeovern på delar av Utö så ligger initiativet hos Skärgårdsstiftelsen.

Berätta mer, Madelene Schrickel, kundansvarig förvaltare på Skärgårdsstiftelsen.

– Vi vill ge alla tillgång till att uppleva Stockholms skärgård i något av Skärgårdsstiftelsens hus. Därför öppnar vi upp för korttidsuthyrning av några av våra fritidshus i egen regi med start sommaren 2025.

– Fem av boendena var tidigare uthyrda och var redan delvis möblerade, men vi kommer att ha fräschat till dem inför sommaren 2025 tillsammans med Skroten. När ytterligare två boenden blev lediga tyckte vi att även dessa var lämpliga för uthyrning.

Om man är intresserad av något av dessa sju fritidshus/boenden hur gör man då?

– Vi har en bokningssajt på vår hemsida, där man bland annat hittar Huvudskär, och via den kommer man även kunna boka Utö. Vi ska informera mera via både nyhetsbrev och hemsida, så det är bara att hålla utkik.

Är Utö specifikt utvalt för dessa projekt eller är fler ställen aktuella?

– Vi kommer även ha några korttidsuthyrningar på fastlandet, men Utö-stugorna blir klara först.

Maria Rindstam och Josefin Arrhénborg

– Vi hade ett faktiskt problem som vi ville hitta en lösning på. Så samma år startade vi Båtskroten Sverige på Muskö i Stockholms skärgård, som har vuxit rejält med åren. Idag tar vi emot båtar på flera olika ställen i landet och det rör sig om allt från just segelbåtar till ekor och skepp som skadats av brand, berättar Maria.

Båtar, skärgård, möten och prylar

Att skrota en båt var ingenting de här två drivna kvinnorna kunde från början och de fick snabbt lära sig att det fanns en hel del regler, tekniker och processer att sätta sig in i. Det var många båtar som testskrotades och att det behövdes kunniga samarbetspartners kändes tidigt som ett måste. Som Stena Recycling.

– Vi började i väldigt liten skala och plockade både sönder och isär alla delar av en båt för att i slutändan mosa den. Det är ju inte så hållbart och den

där drömmen om att bli rik på begagnade båtdelar kunde vi begrava ganska snabbt. Vi ville kunna erbjuda heltäckande och hållbara lösningar och det gör vi nu.

2024 tog Båtskroten hand om 700 båtar och de berättar om en häftig och imponerande sortering som hanterar 80 ton skrot i timmen. Sverige kan skryta om att vara näst bäst i världen på att skrota båtar, Frankrike är bäst, och Marias och Josefins Båtskrot har uppmärksammats stort i och utanför landet. Det har spelats in reklamfilm för Volvo och de har båda bland annat mottagit pris från näringsministern för sitt framgångsrika entreprenörskap.

– Nu ska vi ju inte fokusera på oss, men eftersom du själv har varit gäst hos oss på Nya Djurgårdsvarvet vet du redan att vi ligger bakom Skroten Café & Skeppshandel där, säger Josefin med tillägget att skeppshandeln kom först.

– 2010 tog vi över Tackel & Tåg på Skeppsholmen, inte långt från Skärgårdsstiftelsen, och fyra år senare erbjöds vi en flytt till Djurgården. Vi tyckte det kändes naturligt att kombinera skeppshandeln med ett personligt, unikt ställe för mat, dryck, prylar och möten så 2012 öppnade vi portarna till Skrotens Café.

Med hela den här bakgrunden i bagaget känns det än mer självklart att just dessa två skapar skärgårdsidyll av inte bara Lilla Paradiset, utan även Kroka, Långgruvan, Mont Blanc, Kråkan, Fängelset och Smedjebacken. Vissa av boenden har hunnit få mer kärlek än andra, men vi får en ganska klar bild av vad som komma skall. Och vad Utös sommargäster kommer få njuta av framöver.

Vi tror ju att drömmen om den svenska skärgården lever i allra högsta grad. Hos många och inte minst i Stockholm med omnejd. En del nöjer sig med att bara vara i naturen och andra kommer för festen och pulsen, men med dessa boenden får man lite extra allt. Det ska kännas mysigt att vistas inomhus också, solen skiner inte alla dagar, och det myset hoppas vi kunna bidra med."

Vi promenerar till Smedjebacken, med närheten till hamnlivet men ändå behaglig avskildhet, och krockar nästan med en älg och hennes kalv. Det är då man får påminna sig om att vi är på en ö. Som lever.

Svenska Högarna

Sensommarens skärgårdsexpedition till ön med många sevärdigheter

Snart är det dags för årets andra skärgårdsexpedition, mot Svenska Högarna! Ombord på M/S Sjöbris möter vi vår fantastiska kapten och guide, Göran P. Sjödin, som delar med sig av spännande berättelser om öar, byggnader, båtar och fyren på Svenska Högarna.

En unik expedition till Svenska Högarna, Stockholms skärgårds yttersta fyrplats. För många är detta den enda chansen att uppleva denna mytomspunna ö. Vi navigerar oss fram längs de vackraste vägarna, med goda chanser att få syn på säl. När vi når ön, gör vi ett uppehåll på cirka 1,5 timme och besöker fyren som nu är åter öppen för besök

Avgång från Slussen på Skeppsbron, till vänster om Djurgårdsfärjan, kl. 09:00. Vi åker mot Svenska Högarna, där vi kliver av och gör ett besök. Lunch serveras ombord under resan. Beräknad ankomst tillbaka vid Slussen cirka kl. 17:30.

Svenska Högarna är Sveriges största marina naturreservat, beläget längst österut i Stockholms ytterskärgård, inom Norrtälje kommun. Den välkända fyren, som byggdes av Gustav von Heidenstam på 1800-talet, pryder ön och bidrar till dess historiska charm.

BILJETTER SLÄPPS

16 MAJ

Under dagen dukas det fram en kallskuren lunchbuffé med måltidsdryck. Caféet är öppet under hela resan, där erbjuder vi bland annat fika, kalla och varma drycker.

Kläder efter väder med rejäla skor, och ta gärna med en kikare eller karta för att ge resan ytterligare dimension. Vi förbehåller oss rätten att lägga om rutten och resemål om vädret kräver.

Välkommen till en unik upplevelse till sjöss den 27/8, 28/8 och 30/8!

BILJETTPRIS 950 KR/PERSON

Det här ingår i priset: Båtresa, guidning, smörgås med kaffe/te, lunchbuffe med alkoholfri måltidsdryck. Vid specialkost eller allergier vänligen meddela oss på kontoret@blidosundsbolaget.se

Tel: 08-24 30 90 www.blidosundsbolaget.se kontoret@blidosundsbolaget.se

Bästa bullarna på Bakgården

Det är något med bullar. Förutom att de är en härlig blandning av deg, smör och socker lyckas de också förmedla en känsla av trygghet och omsorg. Något att landa i efter simturen, långpromenaden eller båtresan. Kanske beror det på vem som har bakat dem? Vi åkte till Bakgården på Utö för att prata bullar med bagarna.

TEXT

Marie Arpnäs FOTO Gustaf Waesterberg

Majken eriksson är på väg ut med två nybakade kardemummabullar där vi sitter på bageriet Bakgårdens uteservering och njuter av utsikten över Gruvbryggan på Utö.

– Om ni väntar två minuter är lyxbullarna klara, säger hon. Den som en gång har provat de vaniljkrämsstinna kardemummabullar som går under benämningen ”lyxbullar” på Bakgården vet att de två minuterna är väl investerad tid, så vi väntar gärna.

Bageriet på Utö har alltid varit ett uppskattat utflyktsmål och en självklar bunkringsplats, men 2011 kom bagaren Tobias Bergstrand till ön och höjde nivån på både bröd och bullar. Från början stod han ensam i bageriet, men nu är de fler som

kan hjälpas åt och Tobias kommer ut till midsommar från sitt något nyare Bergstrands bageri på Frejgatan i Stockholm, där Majken numera också jobbar till vardags. Men hon började på Utö, där det krävs några bagare för att leverera alla stenugnsbakade surdegsbröd och bullar till sommargäster, båtfolk och skärgårdsresenärer när högsäsongen drar igång i juli.

– Det är rätt så härligt att jobba i skärgården egentligen, säger Majken. När jag fick jobb här för ett par år sedan hade jag inte varit på ön, men alla mammas kompisar suckade ”Åh, Utö!”. De som är nattbagare börjar jobba klockan tre på morgonen, när högsäsongen sätter igång börjar man klockan ett på natten. Ibland fick man ta en eftermiddagslur.

ANDRA BULLAR I SKÄRGÅRDEN

Boulangeri Vaxholm

Camilles Trädgård & Café Vaxholm

Dalarö bageri

Hamnbageriet

Nynäshamn

Hembygdsgården Vaxholm

Gateau Vaxholm

Gällnö Handelsbod & Café

Ingmarsö bageri

Låttas bageri

Runmarö

Möja bageri

Nämdö Bageri & Pizza

Robin Delselius

bageri Grisslinge

Sandhamnsbageriet

Stavsnäs hembageri

För en utomstående framstår kanske tillgången på nybakade bullar också som något av en löneförmån. I de flesta familjer och situationer är de hembakta bullarna som bekant kanelbullar, eller möjligen kardemummabullar. Det är också ofta just de bullarna vi är vana att stöta på ute i skärgården när vi sätter oss och ser varandra en stund på uteplatsen, i sittbrunnen, på bryggan eller i bersån.

Bagaren Tobias har funderat mycket över både bröd och bullar under sin numera ganska långa bagarkarriär.

– Bröd och bullar är olika saker, bröd är smalare när det gäller utsvävningar. Bullen kan man däremot flumma runt i, säger Tobias. I hans ögon är bullar lite mer levande än ”kondis”, som proffsen kallar bakelser och annat finfika. Det man stoppar i en bulle måste kunna passera ugnen. När han säger det låter det som att bara riktigt tuffa degklumpar klarar av åtta minuter i 250°, men det vi fått framför oss på bordet är en perfekt handsnurrad skapelse med en både vacker och välformad klick vaniljkräm i mitten. (När jag var liten kallades vaniljkräm i bulle för ”mormors hosta”. Det är ett riktigt äckligt uttryck för något som smakar överjordiskt.) På Bakgården är bullarna alltid öppna för experiment.

– Så fort du gör något blir något över, och väldigt mycket av det som blir över kan bli fyllning. Ta det du gillar och lägg det i en bulle!

Det har knappast undgått någon att vi pratat mycket om matsvinn, och att använda råvaror som är i säsong, de senaste åren. I Tobias värld är säsongstänket ett enklare sätt att arbeta, snarare än något man lyfter fram för att verka lite speciell. Det var trots allt så vi lagade mat och bakade från början, innan vi vande oss vid att kunna få tag i allt vid alla tider på året.

– Säsongsskifte driver arbetet framåt i bageriet. Vi öppnar Bakgården när det är tid för rabarber, sedan kommer jordgubbarna, och så småningom de andra bären. Den hemkokta saften och sylten på hyllorna är från förra årets skörd. Det som blir kvar efter saftkoket blir en härlig bullfyllning. Frukternas och bärens olika mognadsfaser blir naturliga perioder som också får naturliga slut.

När det är högsäsong i skärgården och kön till Utö Bakgård ringlar sig långt ut på gatan finns det inte riktigt tid för experiment i bageriet. Men när vi hälsar på kan bagarna fortfarande ägna en stund åt att låta små goda rester landa i någon av bullsorterna. Vissa bullar experimenterar man emellertid inte med. – Du kan inte låta bli att ha vanliga kanel­ och kardemummabullar, det är något man förväntar sig att ett riktigt bageri har i bassortimentet, konstaterar Tobias. En sockersnurra utan mandlar och nötter är också en nödvändig bulle.

Tobias förklarar att fixstjärnan kanelbulle funkar lite som en kvalitetsindikator. Om du kommer till ett okänt bageri kanske du inte börjar med en vaniljbulle med kaksmulor eller extra mandelmassa i. Alla vet vad en kanelbulle är och hur den ska smaka. Därför provar du kanelbullen först. Om den är perfekt gräddad och har fått fin färg utan att bli torr vågar du kanske välja en djärvare bulle nästa gång.

– Kanelbullar är som köttbullar, de finns på en massa olika nivåer men de flesta är älskade på den nivå de är, säger Tobias.

När köttbullarna nu kom på tal måste vi fråga hur alla de utländska gäster som kliver iland på Utö förhåller sig till bullar? De vet vad de gör, visar det sig. Eftersom de turister som tagit sig ända ut i havsbandet som regel är av en nyfiken sort frågar de ofta vad de ska prova och går på butikspersonalens rekommendation. Det är inte heller ovanligt att de redan har ätit flera kanelbullar tidigare under sin resa och därför är redo att ta ut svängarna med en vaniljbulle med rabarber­ och jordgubbskompott.

Det är svårt att ha några som helst invändningar mot Bakgårdens generöst fyllda, perfekt gräddade bullar. Men faktum kvarstår: ska man gå till stranden, hinna på skärgårdsbåten eller stuva in bullarna i trånga utrymmen i den egna båten är det lätt att fyllningen hamnar på sniskan. För skärgårdslivet passar det väldigt bra med helt vanliga, trygga, stabila och alldeles underbara kanel­ eller kardemummabullar.

2011 kom bagaren Tobias Bergstrand till ön och höjde nivån på både bröd och bullar.

Lyxbullar värda att vänta på serveras med kaffe eller hemlagad saft.

RECEPT

Kardemummabullar med vaniljkräm

Utö Bakgårds storsäljare är de vanliga, men ovanligt goda, kardemummabullarna. Bagaren Tobias favorit är de med vaniljkräm i. Helst ska degen övernatta i kylen. Men bullarna kan bli bra med bara två timmars jästid, ibland har man tur. Om det är svårt att få in en hel plåt i kylen, går det bra att låta degen jäsa i en bunke.

20 BULLAR

3 1/2 dl vatten

30 g färsk jäst

ca 11 dl (690 g) vetemjöl special

1 1/2 dl strösocker

1 msk grovmalen kardemumma

1 ägg + 1 ägg till pensling

1/2 msk salt

125 g + 25 g smör, rumsvarmt

KARDEMUMMASOCKER

1 msk grovmalen kardemumma

1 msk strösocker

VANILJKRÄM

1/2 vaniljstång

5 dl mjölk

1/2 dl strösocker + 3/4 dl strösocker

120 g äggula

1/2 dl majsstärkelse, t ex maizena

50 g smör

SOCKERLAG

1 del vatten

1 del strösocker

GÖR SÅ HÄR

Lös jästen i vattnet. Tillsätt övriga ingredienser utom smör och kör till deg i en hushållsassistent. Tillsätt smöret lite i taget. Låt degen jäsa övertäckt i kylen i minst 2 timmar, men gärna över natten.

VANILJKRÄM

Dela vaniljstången, ta ur fröna och lägg både skida och frön i en kastrull tillsammans med mjölken. Koka upp. Vispa socker, äggula och majsstärkelse och vispa ned i den varma mjölken. Låt allt koka upp och tjockna under vispning. Vispa slutligen ned smör.

SOCKERLAG

Koka upp vatten. Häll i socker och vänta tills det löser sig. Låt sockerlagen svalna.

KARDEMUMMASOCKER

Blanda kardemumma och socker.

Kavla ut degen ca 40 x 40 cm, bred på resterande smör och strö över hälften av kardemummasockret. Vik degen på mitten och skär 1 1/2 cm breda remsor, tvinna och forma till bullar. Låt jäsa till dubbel storlek, det kan ta ett par timmar. Pensla bullarna med uppvispat ägg, strö över resten av kardemummasockret och spritsa en rejäl klick vaniljkräm på varje bulle. Grädda bullarna i ugnen på ca 220° i 10–12 minuter. Pensla de nybakade mästerverken med sockerlag.

Svensktillverkad i Tornedalen

Det kemikaliefria originalet

Inbyggd bakterierening

Unikt fosforkretslopp

Enkelt ägande

Modern avloppsrening

Det innebär kretslopp! Ecobox är svensktillverkade, kemikaliefria minireningsverk som ersätter trekammarbrunnar, markbäddar och infiltrationer. De klarar reningskraven vid normal och hög skyddsnivå och fungerar lika bra för villan som för fritidshuset. Vårt miljövänliga sortiment erbjuder återvinning av både fosfor och regnvatten. Ecobox produkter är alltid pålitliga och enkla att underhålla..

Kontakta oss för mer information och kostnadsfri rådgivning

Dags att byta avlopp

Åkersberga 08-410 79 411 • Värmdö 08-570 295 55 • Norrtäljde 0176-580 58 info@modernaavlopp.se • www.modernaavlopp.se

Vi hjälper till med helheten. En installation på fastigheten tar två till tre dagar i anspråk. Hela processen med ansökan och tillstånd från kommunen tar en till fyra månader från början till slut och vår partner Moderna avlopp hjälper självklart till med hela processen. 0927 775 75 www.ecot.se

Koggen som ligger vid

Grönskär/Jungfruskär ligger på grunt vatten och går att se från berget om vädret är lugnt och vattnet är klart.

Foto Karin Romdahl.

Två naturhamnar med historia

Grönskärsfladen på Jungfruskär och Skutviken på Rånö är två naturhamnar som ruvar på spännande historier. Följ med till båda!

Igrönskärsfladen, sydost nämdö, ligger ett tusen år gammalt vrak av en kogg. I strandskogen på Rånö finns 59 bakugnar byggda av natursten. Vi ska ta oss till de båda historiska hamnarna i Stockholms skärgård som består av 30 000 öar. Vem kan det vara som räknat…

Grönskärsfladen –Rutta hit genom att skanna QR-koden.

Länsstyrelsen i Stockholm bekräftar i alla fall på sin hemsida. Rubriken är ”Skärgårdsfakta” och

där står: 30 000 öar varav 200 bebodda. I boken Hamnguiden 8 från Skagerrak Förlag/Hydrographica beskrivs 390 natur­ och gästhamnar mellan Arholma och Landsort.

Landhöjningen är en viktig faktor när man studerar historiska hamnar. Under 115 000 år låg inlandsisen tung över Sverige. Då den smälte för

OCH FOTO Carina Lernhagen Matz

59° 8.049' N 18 °40.2781' E

Jungfruskär är en naturskön ö utanför Nämdö. Här ligger en av skärgårdens större naturhamnar – Grönskärsfladen.

Från Skutviken finns grusvägar som leder mot krog och affär på ostsidan samt upp till norrsidan med Rånöhamn och Ålö gård i nordost. Där brukar finnas färska ägg till försäljning.

10 000 år sedan började marken långsamt resa sig. I Stockholms skärgård har landhöjningen varit fem meter på tusen år.

När vår kogg seglade in vid Grönskär/Jungfru­

skär såg allt alltså helt annorlunda ut. Hamnen var djupare och inseglingen lättare. Vraket ligger vid höjden Kuggmaren inte långt från skärgårdsmajan i fladens sydostligaste del. Namnet Kuggmaren syftar just på kogg. Skrovet ligger grunt och går att se från berget om vädret är lugnt och vattnet klart.

Varför sökte koggen hamn vid Grönskär?

Vi kan inte veta, men vi kan gissa. En kogg var ett enmastat, klinkbyggt litet lastfartyg med ett fyrkantigt råsegel. Störst flotta hade tyska Hansan med hemmahamn Hamburg. Koggen var den dominerande fartygstypen i Östersjön på medeltiden. Gustav Vasa köpte tio koggar 1522 – på kredit! Koggen vid Grönskär låg förmodligen för ankar och väntade på lämplig vind för segling ut på Östersjön eller in mot Birka. Kanske var hon lastad med salt som var en viktig handelsvara på medeltiden.

En kogg kunde inte kryssa och väntan på förlig vind kunde bli lång. Att segla in till Birka eller senare till Stockholm kunde ta månader.

den i dag mycket populära naturhamnen vid Grönskär var naturligtvis mycket större för tusen år sedan. Fem meter landhöjning har förändrat allt. I dag kan ett tjugotal båtar ligga på svaj och lika många förtöja vid land. För insegling i fladen har Kryssarklubben byggt två olika enslinjer och följer man dem noga är det inga problem att anlöpa. På Grönskär finns idag inte längre några bofasta, men ett litet hus finns kvar – nybyggt efter en brand på 1930­talet. Det ursprungliga torpet var ett av många som byggdes på de mindre öarna i Stockholms skärgård under befolkningsökningen i slutet av 1700­talet. För att klara livet ute på de mindre öarna fick människorna där arbeta hårt, ha stor fantasi och klara allt själva. De hade några kor, fiskade, sköt sjöfågel, säl och samlade dun och bär. Något av det gamla skärgårdslivet lever kvar på Grönskär. Här sommarbetar gulliga skärgårdskor från Östanviks

58° 55.506' N 18° 10.0260' E

Skutviken på västsidan av Rånö har dubbar vid flera förtöjningsställen. De känns trygga att förtöja förtampen i och sparar naturen mot slitage. Här finns även plats för svajförtöjning, vilket många nöjesbåtar föredrar idag.

gård på Nämdö. Det är en gammal tradition och korna får ströva fritt under några månader. Pass upp bara för den svarta kon som brukar stå och vakta utanför utedasset!

vi fortsätter söderut till nästa historiska hamn, Skutviken på Rånös västsida. Även den en bra naturhamn för nöjesbåtar, skyddad för alla vindar utom hård nordlig. Det tyckte även den ryska galärflottan år 1719. Om denna terrorhandling har det berättats många gånger men tål att upprepas.

Tsar Peter hade sänt galärflottan mot svenska ostkusten för att tvinga Sverige till fred efter det 19 år långa kriget och Karl XII:s död. Flottan bestod av 26 000 tusen man och de brände praktiskt taget alla hus längs kusten från Gävle till Norrköping. Rysshärjningarna brukar operationen kallas och förödelsen var total.

det var inte någon överraskning för svenskarna att 126 galärer, roddfartyg anpassade för strid i skärgården, och ett 100­tal mindre båtar var på

På Skutvikens östra kant finns skärgårdens bäst bevarade ryssugn. Den ligger en bit in mot land, ungefär i mitten på viken.

väg över Ålands hav den 11 juli 1719. Sverige hade inga fartyg för skärgårdsstrid att sätta emot och hela ostkusten lämnades till ryssarna.

Ombord på de ryska galärerna fanns inte plats för någon matlagning. Den sköttes iland. En ryssugn ser ut som en mycket stor snölykta, byggd av natursten. Diametern kan vara 1,5 meter, höjden en meter. Den tätades med torv och mossa och användes på samma sätt som gamla tiders ugnar. Man eldade tills stenarna blev mycket varma, rakade undan glöden och lagade mat och bakade på eftervärmen.

Ryssugnar kan man hitta vid många av skärgårdens naturhamnar. De flesta har rasat ihop och ser ut som små övervuxna högar av sten, men några är ännu tämligen välbevarade. I Skutviken på Rånö finns lämningar av 59 ryssugnar. En är helt intakt och visar tydligt hur man lagt stenbumlingar som en hydda, med en stor flat sten i botten och möjlighet för röken att sippra ut i toppen. Brödet var säkert bakat på råg. Ryssarna återvände till Åland och Finland i augusti. Freden dröjde ytterligare två år. Vid

Skutviken, Rånö –Rutta hit genom att skanna QR-koden.

freden i Nystad fick Sverige avträda delar av sydöstra Finland, Estland med öarna Ösel och Dagö, samt Livland, nuvarande Lettland till Ryssland.

på rånö finns ett antal dubbar iland att förtöja vid. Det gillar båtfolket som då inte behöver knyta tampar i träd och rötter så att de blir fula och avskavda. Fina grusvägar för promenad eller cykling leder till affären och krogen på östra sidan av ön. Och den som har tur ser den fina fjärilen sorgmantel som sorglöst fladdrar i buskagen.

Tillsammans med Skippo delar vi på Skärgårdsstiftelsen med oss av smarta tips som gör det enklare att rutta ut till skärgården. Skanna QR-koderna för att komma igång!

Upptäck nya smultronställen

Gör det enkelt att hitta det perfekta färdmålet för dig och din båt. Skippos smarta snabbsök visar hamnar, sjökrogar och sjömackar direkt på sjökortet och du kan enkelt filtrera på ankringstyp, vindriktning och faciliteter. Läs mer på skippo.se

Skutviken, Rånö

Ladda ner appen på App Store eller Google Play

Rävspel på fördäck

Träbåt, kapockväst och rävspel. Här är det båtliv på det glada 60-talet.

TEXT Carina Lernhagen Matz

Tre barn i tio­ tolvårsåldern ligger på ett solvarmt fördäck på en träbåt någonstans i skärgården. Båten har pollare i fören. Där slår man ett dubbelt halvslag. Pulpit i vitmålat galvat stål. Klyvarbom med kätting och treslagen tamp i en krans på däck.

Året är 1965. Det var då alla såg Hylands Hörna på TV (premiär 1962) och serien Vi på Saltkråkan av Astrid Lindgren och Olle Hellbom (1964). Det var då IKEA öppnade vid Kungens kurva (1963) och Beatles släppte sitt första album Please please me (1963).

Men tillbaka till båten. Förluckan är spelbord för de tre barnen som spelar det klassiska Rävspelet – ett brädspel som har anor från 1300­talet!

I ett Rävspel är man två spelare. Troligen är det flickan, hon som vilar handen i hakan och som precis ska göra sitt drag, som är räven. Hon har två röda pjäser som står i fållan när spelet börjar. Pojken mitt emot spelar med tjugo ljusa pjäser som kallas får.

Pjäserna ska flyttas efter linjerna mellan hålen. Fåren får bara flyttas ett steg framåt, snett framåt eller åt sidan, men inte bakåt. Rävarna däremot får flyttas ett steg i alla riktningar, även bakåt. Genom att hoppa över ett får till ett tomt hål bakom slås fåret ut och pjäsen tas bort. Räven fångas om fåren lyckas tränga in den i ett hörn där den inte längre har möjlighet att hoppa.

Fåren vinner om de kan fylla upp alla nio hålen vid ”fållan”. Rävarna vinner om de slagit ut så många får att de som finns kvar är färre än nio.

Barnen på fördäck har spelat en stund. De ljusa pjäserna, fåren, på brädet har avancerat mot rävarna. Det är spännande och koncentrerat.

Alla barnen bär flytväst och även det en tidsmarkör. Det var på 1960­talet som flytväst blev vanligt för barn. Från att det inträffade kring 300 drunkningar per år då gick siffran stadigt neråt. Som jämförelse omkom 90 personer 2024

enligt Svenska Livräddningssällskapets statistik.

Flickan i mitten och pojken till vänster bär flytväst med stoppning av kapock. Flickan har krage på sin flytväst, pojken har seglarväst.

Fyllnadsmaterial är kapock, frökapseln från ett tropiskt träd med samma namn. Kapseln innehåller korta, glatta fibrer som pressas hårt och ger flytförmåga.

Flickan till höger har en modernare flytväst med flytblock av kork. Märket heter Måsen, är sydd i orange bomullstyg och har två band som spänns med ett gulfärgat metallspänne samt ett grenband. På västens framsida finns en liten ficka och i den sitter en mörkblå visselpipa i plast i ett snöre. Blir flytvästen blöt tar det lång tid att torka.

Bild ur Svenska Kryssarklubbens årsskrift 1965. Foto Ebbe Gustafsson.

Skärgård som är enkel att nå

Skärgård som är nåbar med både buss och bil, det är uppskattat av många. Vi rattar mot Haninge kommun en tidig försommardag och har siktet inställt på Gålö – med en av skärgårdens längsta sandstränder.

TEXT Marie Arpnäs FOTO Gustaf Waesterberg

Gålö är en halvö belägen nordost om Horsfjärden innanför fjärden Mysingen i

Stockholms skärgård. 1948 förvärvades Gålö av Stockholms stad och närmare 60 år senare bildades Gålö naturreservat. Blickar vi österut, mot Skälåkersviken, hittar vi Gålö havsbad som lockar till sig badsugna stockholmare i alla åldrar. Vi tänker inte bada just denna dag, men har nyfiket tagit reda på lite historisk fakta om utflyktsmålet.

Berättelsen om Gålös landskap sträcker sig två miljarder år tillbaka i tiden. Det som idag är en halvö var en gång del av en uråldrig bergskedja, formad och omformad av istider. När den senaste inlandsisen drog sig tillbaka för över 10 000 år sedan, började landet sakta resa sig ur Litorinahavet – Östersjöns föregångare – och skapa det Gålö vi känner idag.

För tusen år sedan låg de låglänta områdena fortfarande under vatten, vilket gjorde att Gålö bestod av två större öar omgivna av en skärgård av mindre holmar. Ett smalt sund, beläget mellan Lindervik och dagens Dalaröväg, separerade ön från fastlandet. Sundet fylldes delvis igen i mitten av 1800­talet och hundra år senare ersattes den gamla bron av en jordbank, vilket förvandlade Gålö från ö till halvö. 1948 förvärvade Stockholms stad större delen av Gålö. Syftet var att skapa ett rekreationsområde för stockholmare som sökte natur och avkoppling. Sedan 1998 har Skärgårdsstiftelsen tagit över förvaltningen och ser sedan dess till att bevara och utveckla Gålö.

En plats och en berättelse utan människor blir lätt platt och händelsefattig, så vi tar rygg på två kompisar, tillika pappor, som båda gillar natur, friluftsliv och skärgård. I sällskap av barnen Iris och Hannes startar dagsutflykten med ett nedslag på populära Sälstationen. Vi går och pratar samtidigt.

Vad är din koppling till Stockholms skärgård i allmänhet?

– Jag är uppvuxen i en kuststad lite längre norr ut, Gävle, säger Tobias Ivarsson. När jag flyttade till Stockholm kändes det naturligt att söka sig ut mot kusten och utforska skärgården.

Och Gålö – vad är relationen till den här platsen?

– Jag har varit hit och badat i havet flera gånger innan jag blev pappa. På andra sidan Långgarnsfjärden, vid Oxnös södra sida, är det fint att bada med utsikt över Mysingen. Sedan har jag varit till Gålö och vandrat i naturreser vatet med barnen efter att jag blev pappa.

Fikapaus på Sälstationen

Det märks att både barn och pappor är vana vid utomhusaktiviteter. Tunnelbana och betong känns befriande långt bort.

Hur får du barnen att gilla vistelser i skog och natur?

– Bra fråga. Jag gillar att vara i naturen och har alltid tagit med mig barnen ut på äventyr. Bara för att det ska bli en naturlig del av deras liv. Vi gör allt från att bara vandra runt, plocka bär eller ta längre turer med matlagning på jägarpanna och medhavd matsäck, forsätter Tobias.

Pojkpappan Andreas Johansson håller med och flikar in.

– Vi har alltid varit ute med barnen ända sedan de var små. Inte gjort så stor grej av det utan bara dragit ut på äventyr. Jag tror just äventyret och leken har varit nyckeln! Vi har försökt att hitta på kul grejer som väcker upptäckarlust och nyfikenhet. Allt från att leta insekter, klättra på tuvor i träsk till att klättra i träd. Sedan ska man inte krångla till saker i början, det ska vara enkelt

– Vi har alltid varit ute med barnen enda sedan de var små. Inte gjort så stor grej av det utan bara dragit ut på äventyr.

och självklart. Det är klyschigt, men att klä på dem bra är a och o så att de kan fokusera på äventyret istället för sina fötter. Efter en slingrig skogspromenad kommer vi fram till den tidigare så topphemliga Sälstationen. Det här var fram till våren 1945 en för allmänheten okänd militäranläggning kallad Operation Palmen. Man tränade under andra världskriget grå­ och knubbsälar att leta efter fientliga ubåtar och minor i undervattensläge. Det specialbyggda fartyget Palmen hade en öppning i botten där sälarna kunde släppas ut och tas emot. Runt tio personer arbetade vid den där tiden på stationen – under tystnadslöfte och helt isolerade från omvärlden. Anläggningen såg på avstånd ut som en vanlig brygga och väckte ingen större uppmärksamhet. Den officiella versionen var att man höll på med medicinska experiment på sälar. De specialtränade sälarna blev med tiden tama och döptes till bland annat Pottifar, Bigge, Lotta och Pelle.

Segling, camping och bara vara 1998 övertog Skärgårdsstiftelsen ägarskapet och anläggningen lämnades övergiven några år. 2011 föddes idén om att göra den hemliga sälstationen tillgänglig för allmänheten, som öppnades sju år senare. Sälbassängerna var då renoverade och stugorna upprustade för uthyrning. Nu kan man åka hit och bara tanka energi, boka bastu, bada, fika, vandra eller varför inte sova i ett glampingtält med naturen som närmaste granne.

Jag har förstått att du Tobias seglar en del. Även i dessa vatten.

– När jag träffade min sambo lärde vi oss segla tillsammans. Detta var sommaren 2011 och vi skulle vara ute en vecka på svärföräldrarnas båt. Det slutade med två veckor och en livslång kärlek till skärgården. Sedan dess har vi seglat en till två veckor varje sommar. Allt från längre resor ner till Västervik eller kortare turer med båten i medvind för att barnen ska tycka det är kul.

Campar någon av er i skärgården?

– Det har tyvärr varit alldeles för dåligt med camping, erkänner Andreas. Vi har valt mer bekväma lösningar med små barn men det börjar bli dags att göra det snart.

– Jag är född fredag den 13e. Får väl erkänna att jag ändå haft ganska mycket tur i livet, säger Tobias med ett leende. När det kommer till att tälta däremot har jag genom åren ALLTID haft regn på natten. Detta har följt med mig från att jag tältade som scout när jag var åtta år, som tonåring på Limön utanför Gävle, till Lauterbrunnen i schweiziska Alperna och taktält på bil på Bornholm. Plus alla andra nätter i tält som jag tagit mig an. Därför har jag gett upp det här med tält. När jag varit runt i skärgården har vi antingen hyrt campingstugor eller bott på segelbåten.

Papporna och barnen får ändå känna på livet i lyxversionen av camping, med fika på solig glampingaltan och lite avkopplande häng under tältduk. Barnen ser ut att trivas.

Vi går vidare och får tid att upptäcka fler sköna platser att bara vara på. Det gör något med själen att vistas i natur och skärgård. De spända axlarna sjunker ner, pulsen blir lägre och man inser efter några timmar att man inte haft någon skärmtid. Alls. Tiden ägnas istället åt prat och strandlek innan barnen börjar hinta om både pinnbröd och marshmallows, nästintill livsnödvändiga tillbehör på utflykten. Oavsett ålder.

Vad är era bästa grilltips utomhus, i naturen?

– Det kan ju aldrig gå fel när du serverar korv med bröd till barnen. Sedan är det en bonus om du har med kex och marshmallows så att du kan bjuda på s'mores till efterrätt, säger Tobias som har med sig just det.

– Jag köpte en jägarpanna för några år sedan. Den är toppen för att fixa lättare lunch i naturen. Jag brukar steka lite bacon hemma innan vi går ut. Sedan blandar jag smeten till kolbulle och häller ner i en gammal sportflaska och sätter en pinnbrödsdeg som jag lägger i en påse. Jag tar ofta med en squeezy­tub lingonsylt. De är lätta att ta med sig på äventyret. När vi hittat en bra lunchplats måttar jag ut lite smet från flaskan i pannan och toppar med några bacontärningar och steker över öppen eld medan barnen grillar pinnbröd. Succé varje gång!

Andreas vill ju inte vara sämre. – Jag säger popcorn! Man ska helst inte ha sagt

Det är klyschigt, men att klä på barnen bra är a och o så att de kan fokusera på äventyret istället för sina fötter."

något innan utan låta det poppande ljudet få överraska. Också det en succé – alltid!

Tobias och Andreas lärde känna varandra genom gemensamma vännen Erik. Kanske rent utav på Andreas och Eriks gemensamma 30­årsfest, där det sa klick. Sedan dess delar de samma intresse för design, men framförallt för livets goda – enligt deras egen utsago – i form av mat, äventyr, skidåkning, löpning, cykling, båtliv och familjeliv. Listan är ungefär lika lång som vänskapen.

Hur var det med din koppling till skärgården Andreas?

– Jag växte upp med båt i Stockholms skärgård så det har funnits en relation och dragningskraft till den hela livet. Har i vuxen ålder seglat en hel del med kompisar, framförallt för nöjes skull och semester men även en del regattor, som Lidingö Runt, Ornö Runt, Datcom Cup med mera. Älskar skärgården och båt ligger högt upp på önskelistan.

– Här på Gålö var vi ofta och badade när jag växte upp. Det var väl den stora badutflykten

vi gjorde när vi ville lämna södra Stockholms insjöar. För några somrar sedan kollade vi upp boende på Sälstationen och det var nära att vi bokade några nätter där.

Du Tobias som har tillgång till båt, vad gör du helst en ledig dag i skärgården? Med barn men även utan.

– Har jag en ledig dag när vi är ute och seglar gillar jag att springa runt på öarna. Jag tycker om trailrunning så det passar utmärkt att se mer av öarna i skärgården genom att tassa runt i löparskor på stigarna. Med barnen blir det ofta att vi vandrar över någon ö för att hitta en glasskiosk eller bara en bra plats för att bada lite.

Matsäcken är uppäten och papporna behöver ta sig och barnen hem till vardagen igen. Vi konstaterar alla fördelen med att kunna vara bilburen och inte beroende av sjövägar. Ö­livet i skärgården är fantastiskt, men ibland kan en halvö vara minst lika bra.

Servicemärket

När du vill visa din uppskattning för det värdefulla arbete som Skärgårdsstiftelsen gör i vår skärgård.

Då är Servicemärket något för dig!

Vi skapar möjligheter för dig att uppleva Stockholms skärgård – ett unikt landskap av natur och kultur, öppet för alla, alltid.

Ditt stöd gör det möjligt för det viktiga arbetet att fortsätta – i dag och för kommande generationer.

Tack för att du gör skillnad.

Köp Servicemärket

Använd QR-koden för att enkelt skaffa Servicemärket på Skärgårdsstiftelsens hemsida.

Plats: Nåttarö, Östermarsfladen

Foto: Anna Björkman

Lyckat samarbete med Friluftsfrämjandet

Tänk vad bra det blir när Skärgårdsstiftelsen samarbetar med rätt aktörer och blir den arena

som vi vill vara för att tillgängliggöra skärgården för fler och nya målgrupper. Över 1000 elever har under det senaste året besökt

Utbildningsplatsen på Gålö, och redan nu är 1500 elever inbokade för 2025 och alla skolor som var ute förra året kommer tillbaka.

Skärgårdsstiftelsen byggde under några år upp Utbildningsplats Gålö med medel från bland annat Arvsfonden och Gålöstiftelsen. För ett år sedan överlät vi platsen till Friluftsfrämjandet, vilket har blivit ett av våra mest lyckade samarbetsprojekt. I maj 2024 samlades Vd Jan Zetterman över Utbildningsplatsen till Friluftsfrämjandets Generalsekreterare Kristina Ljungros på Gålös strand. Sedan dess har projektledare Max Wejstorp från Friluftsfrämjandet bedrivit verksamheten vidare med den äran och säger så här om sitt första år: – Både elever och lärare är mycket positiva. Många av eleverna som kommer till oss har inte varit i skärgården trots att de kanske bor nära och många

I maj för ett år sedan lämnade Skärgårdsstiftelsens Vd Jan Zetterman över Utbildningsplatsen till Friluftsfrämjandets Generalsekreterare Kristina Ljungros på Gålös strand.

har heller ingen relation till naturen. Än mindre har de badat i havet eller provat på paddling, vandrat eller bara vistats i naturen och upptäckt den.

– Eleverna tycker det är roligt att få uppleva naturen på riktigt och inte bara läsa om den. Bara att lyckas håva upp en tångräka kan skapa glädjetjut. Överhörde en elev som pratade med en annan ”Här ju fett najs asså, jag ska fan dra hit med grabbarna”.

Utbildningsplatsen på Gålö utvecklades av Skärgårdsstiftelsen med stöd från Arvsfonden och Gålöstiftelsen. Idag drivs den av Friluftsfrämjandet med stöd av Gålöstiftelsen. Region Stockholm har tidigare finansierat ett transportbidrag.

Utbildningsplats Gålö 2024, Max Wejstorp, Friluftsfrämjandet berättar:

• Målet om ca 1000 besökande elever och pedagoger uppnåddes.

• Friluftsfrämjandet har kontakter med nya skolor i framförallt Haninge och Huddinge kommun som besökte platsen.

• Flera gånger har vi haft ledare från Friluftsfrämjandet på plats som har hållit i aktiviteter som paddling, stormkök, vandring, vindskydd.

• Besök av partiledningen för Socialdemokraterna, bl a Magdalena Andersson, som pratade länge med både mig, elever och vår GS. (Hon uttalade sig ett par dagar senare om vikten av friluftsdagar i skolan.)

Många har besökt Gålö och Utbildningsplatsen under året. Här är det Magdalena Andersson och Socialdemokraternas partiledning som talar med Max Wejstorp.

Utbildningsplats Gålö 2025 och framåt, Max Wejstorp, Friluftsfrämjandet berättar:

• Vi har fått utökat stöd av Gålöstiftelsen för att täcka transportkostnader.

• Vårt mål om 1500 elever är redan uppnått (inbokade med start i maj).

• I princip alla skolor som besökte platsen 2024, återvänder.

• Vi har nu även kontakt med en del fritidshem och har en del besök inbokade under sommarlovet.

• Vi utökar antalet dagar med ledare på plats.

• Vi planerar installation av förvaringslådor och ev ett väderskydd.

2026

• Vi hoppas och tror på fortsatt stöd från Gålöstiftelsen.

• Vi kommer arbeta för en långsiktig finansiering.

Friluftsfrämjandets Max Wejstorp tillsammans med Sandra Löfgren som tog fram och arbetade upp konceptet för Skärgårdsstiftelsen.

Grattis Gålö Havsbad – utsedd till årets f öretagare av

Svensk Camping

Svensk Camping har delat ut årliga utmärkelser till framstående företagare inom campingnäringen sedan 1974. Utmärkelsen Årets företagare delades i år ut till Skärgårdsstiftelsens entreprenör Maria Jonasson på Gålö Havsbad. Tillsammans med sin sambo Johan Blomqvist driver hon sedan 2006 den fyrstjärniga campingen vid sandstranden mitt i naturreservat och med skogen och havet som granne. Gålö Havsbad är öppen året runt och har 150 campingtomter och 45 stugor. Ur juryns motivering framgår att ”pristagaren brinner för att utveckla både sin egen verksamhet och branschen i stort” och ”tvekar inte att göra sin röst hörd och har med kunskap, handlingskraft och stort engagemang påverkat förutsättningarna för en långsiktig och hållbar utveckling av campingnäringen.”

VI HJÄLPER DIG MED: tvätt, mögelbehandling och impregnering av kapell, markiser, förtält, båtdynor, båtmattor samt reparationer, byte av blixtlås, rutor m.m

För mer information gå in på: www.nackakapelltvatt.se Kontakta oss på telefon: 070-205 84 09 Ni hittar oss på Stenhuggarvägen 2 R, Saltsjö-Boo Kummelbergets Industriområde

Film i skärgården skapar nya möjligheter

”Off season is the best season to film” är ett projekt som ska möjliggöra filminspelningar i skärgården, utanför högsäsong. Efter lanseringen 2021 har satsningen redan burit frukt, med flera genomförda produktioner. Den kanske mest omtalade är nyinspelningen av Vi på Saltkråkan, som har premiär i slutet av året.

TEXT Niclas Sjögren

Att skärgården är bland det mest spektakulära och samtidigt pittoreska Sverige kan erbjuda är ingen nyhet för varken vana skärgårdsbesökare eller de som bara sett öarna utanför Stockholm på bild. Det borde rimligtvis betyda att

filmbolagen står på kö för att göra inspelningar i denna eftertraktade miljö. Riktigt så har det inte varit, många har uppfattat skärgården som svårtillgänglig annat än under sommarens högsäsong. Kanske är detta något som kommer att förändras den närmaste framtiden. Den ambitionen har i alla fall Film Stockholm, Stockholm Archipelago med Skärgårdsstiftelsen som står bakom det nya konceptet “Off season is the best season to film”. En satsning som ska göra Stockholms skärgård mer tillgänglig för produktionsbolag och filminspelningar. Satsningen bygger på bland annat tre olika tillgänglighetsgrader, som ska kunna tillfredsställa ett flertal olika behov. Vi har pratat med Daniel Chilla, filmkommissionär på Film Stockholm. – Vi definierade egentligen tre olika karaktärer på platser från början, när

projektet drogs igång 2021.

• Vad får man om man åker bil från stan i 45 minuter?

• Vad händer om man åker båt ut i skärgården?

• Och hur blir förutsättningarna om man tar sig allra längst ut i skärgården?

Med detta som utgångspunkt valde vi ut fyra platser. Platserna som valdes är Björkvik/ Björnö, Sandhamn, Utö och Huvudskär. Den förstnämnda som du enkelt når med bil 40 minuter från stan med bil eller något längre tid med buss. Ett skärgården runt hörnet om man så vill. Sandhamn och Utö kan representera det pittoreska men ändå lite vilda. Röda stugor med vita knutar. Restauranger, fina grusvägar och vandringsleder.

Köket i Snickargården med Farbror Melkers berömda grrrr booom-bord.

Och slutligen Huvudskär som får stå för det karga, lite mer svårtillgängliga, allra längst ut i havsbandet.

Men Daniel är noga med att påpeka att de fyra utvalda platserna är just exempel på bra inspelningsplatser. Det finns givetvis en uppsjö med andra alternativ.

– Jag tycker det är viktigt att poängtera för de som letar att de gärna får leta själva också. Det är inte så att det står och faller med de här platserna vi valt ut. Ett filmteam letar ju alltid efter de platser som passar just för deras produktion.

Att utöver den vanliga verksamheten, under högsäsong, få sex veckor med ett filmteam som bor och äter där kan betyda mycket."

Sandra Sohlman, producent på FLX som producerar bland annat Solsidan (för TV4) tillbringar mycket tid i skärgården både professionellt och privat. Hon menar att det är något unikt med Stockholms arkipelag.

– Enklast är ju om alla kan åka bil eller kollektivt till inspelningsplatsen. Tillgängligheten är viktig. Såklart. Men det är inte alltid det enklaste fungerar som inspelningsplats. Jag har även job­

bat med team och spelat in på till exempel Sandhamn, där man måste forsla ut tekniken med båt. Och det är en logistik som är lite... eh... utmanande. Men visst funkar det att spela in i skärgården. Det är ju så vacker miljö. Oslagbart. Man behöver inte alltid åka utomlands, man kan göra det här istället.

Film Stockholms verksamhet står på tre ben. Ett innebär att delta i samproduktion, att gå in och stötta med finansiella medel och samproducera. Det kan vara allt från kortfilm och dokumentärer till tv­serier och långfilm. Verksamheten omfattar även talangutveckling där man hjälper nya kreativa förmågor att komma in i branschen, bland annat genom workshops och utvecklingsprogram. Det tredje benet är det rent filmkommissionära uppdraget: att utveckla filmbranschen eller filmbranschens möjligheter i regionen. Där ingår det här projektet.

Det innebär att filmproducenter kan kontakta Film Stockholm för att få hjälp med till exempel off season­projekt i skärgården. Ofta har filmteamen redan egna förslag på inspelningsplatser. Då innebär Daniels jobb att bland annat knyta ihop till exempel ett produktionsbolag med markägare, privatpersoner, kommuner, näringsidkare och andra lokala aktörer i skärgården.

– Men jag gör inget letande av plats åt dem, för det finns det redan flera professionella som gör. Skärgårdsstiftelsens

roll i sammanhanget är att till exempel upplåta mark eller andra resurser på plats. Resurser som kan hjälpa till för att underlätta filmproduktionen.

Förutom att möjliggöra snygga filmproduktioner har projektet ”Off season is the best season to film” en viktig funktion för att ge liv åt skärgården även utanför högsäsong. Sommartid råder det som bekant ingen brist på affärsmöjligheter i skärgården. Bäddarna är fyllda, restaurangerna svämmar över av gäster och kajakuthyrarna jobbar för högtryck. Men efter augusti, och före juni, lägrar sig lugnet över öarna. Även om den reguljära båttrafiken och de kollektiva transportmedlen på många platser är igång långt efter att de sista sommarturisterna lämnat skärgården.

Vid frågor kontakta befälhavare

Erik Jansson Tel 073-600 54 89

Filmkommissionär Daniel Chilla inspekterar Snickargården.

– Säg att du driver en restaurang och ett boende. Att utöver den vanliga verksamheten, under högsäsong, som kanske är konferens eller något annat, få sex veckor med ett filmteam som bor och äter där kan betyda mycket.

Det kanske inte finns någon skärgårdsskildring som satt sig mer i den svenska folksjälen än Vi på Saltkråkan (premiär 1964). För manus (det skrevs direkt för tv) stod ingen mindre än Astrid Lindgren. De 13 avsnitten blev minst sagt ikoniska. Förra sommaren gjordes en nyinspelning av den idylliska berättelsen. Det blir en tv­serie som planeras ha premiär på SVT någon gång under hösten. Till skillnad från originalserien, som höll till på Norröra, spelade man denna gång in på bland annat Utö, Svartlöga och Möja.

– Där gick Film Stockholm in och samproducerade, det innebar i detta fall att vi också var medfinansiär. Dessutom var vi med och påbörjade det här projektet och hade redan en metod för att arbeta med skärgårdsöarna. Bland annat använde man sig av Skärgårdsstiftelsens områden så det var väldigt lyckat. Det var en fantastisk samklang mellan att kunna hjälpa till att sätta finansiering och även visa på vad skärgården har att erbjuda. Plus att hitta lokala aktörer som gärna hjälper till. Så är det ju i skärgården, man är van att hjälpa varandra, säger Daniel.

Projektet ”Off season is the best season to film” siktar inte enbart på svenska produktioner utan räknar med att även utländska bolag ska kunna lockas till Stockholms skärgård.

– Allt material gör vi på engelska därför att det ska kunna fungera internationellt också. Men man måste också ha i bakhuvudet att nu när man säger internationell eller svensk så är det lite flytande. Ta till exempel utländska strömningstjänster som beställer pro­

Framgångsrik samverkan för Saltkråkan. Här framför ”Snickargården” som i verkligheten ligger på Skärgårdsstiftelsens Ålö. Från vänster: Thomas Hjelm, Destination Utö, Stefan Guldstrand Utö Värdshus, Jonas Davidson och Ulrika Palmblad-Wennergren Skärgårdsstiftelsen, Daniel Chilla och Kristina Colliander Film Stockholm.

duktioner från svenska produktionsbolag och svenska historier. Är det då internationellt?

Vad tycker de internationella produktionsbolagen är mest förvånande i skärgården?

– Många blir väldigt överraskade över att man kan få 1000 megabit på till exempel Utö. Internationellt är det en jättegrej. De tänker att de är ute i obygden och kanske har räknat med att köra hårddiskar till stan för att kunna lägga upp online. Uppkopplingen är ju inte perfekt överallt men på väldigt många ställen är den bra.

Om vi blickar framåt, hur ser det ut med intresset för filminspelningar i skärgården?

– Jag kan tyvärr inte nämna några namn men det är redan fyra produktioner som har kontaktat mig för att spela in film i skärgården i år. Visst, det är inte bara vår förtjänst, men hur som helst är det såklart väldigt kul, säger Daniel Chilla och låter nöjd.

FÖR DIG SOM VILL FILMA I SKÄRGÅRDEN På Skärgårdsstiftelsens hemsida finns mer information och även kontraktsformulär som du behöver fylla i för att kunna filma på våra områden. Där finns också information om kostnad och kontaktformulär. Sök på location.

Respekt och nyfikenhet ger omtanke om djur och natur

Skärgårdens jordbrukare bidrar på ett ovärderligt sätt till att bevara det unika kulturlandskapet – och till att hålla våra öar levande.

Många gårdar välkomnar besökare, och det finns mycket att upptäcka! För att alla – både människor och djur – ska trivas är det bra att tänka på några saker: visa gärna hänsyn till djuren genom att inte mata eller störa dem, följ markerade stigar, stäng grindar efter dig om du passerar genom en hage och ta alltid med dig ditt skräp hem.

När vi visar omtanke om djur och natur, hjälper vi våra jordbrukare att fortsätta sitt viktiga arbete – och vi bidrar tillsammans till en levande och hållbar skärgård.

Välkommen att utforska våra skärgårdsjordbruk – med respekt, nyfikenhet och upptäckarlust!

Inget vatten eller avlopp?

Ett bekymmerslöst ägande med förbränningstoalett Nova

Ett naturligt val

Flyers, foldrar, affischer, kuvert, visitkort, rollups, skyltar eller tidskrifter. Hos oss hittar du allt till ditt kontor, butik och marknadsföring.

Vi är landets första tryckeri att bli Svanencertifierade – med licensnr 0001.

Vi är det naturliga valet för alla som vill beställa närproducerade trycksaker tillverkade i Sverige.

Foto: Gustaf Waesterberg

Koppla hunden när du vistas i skärgården

Våren och sommaren är en härlig tid då naturen vaknar till liv. Djuren får sina ungar, fåglarna ruvar sina ägg och det sjuder av nytt liv i skog och mark.

För att skydda dem behöver vi hjälpas åt genom att hålla våra hundar kopplade. I hela landet gäller koppeltvång mellan 1 mars – 20 augusti för att ge vilda djur den ro de behöver.

I Skärgårdsstiftelsens områden, som nästan alla är naturreservat, ska hundarna alltid vara kopplade året runt.

Låt oss njuta av naturen med omtanke, koppla din hund och upplev skärgården tillsammans!

Foto: David Skoog

ÄVENTYRET MITT I ÖSTERSJÖN

En ö fylld av spännande berättelser och historia. 60 kilometer vandringsleder och 27 kilometer sandstrand – med obruten horisont. Övernatta i stugor, vandrarhem, hyrtält eller med eget tält. Välkommen till Gotska Sandön!

Avgångar från Nynäshamn och Fårösund 17 juni – 17 augusti | www.gotskasandon.se

Stöd vårt arbete

Skärgårdsstiftelsen värnar om den känsliga skärgårdsnaturen genom skötsel av mark, skog och vatten. Både över och under ytan, året runt. Vi förvaltar skärgårdens unika kulturvärden och skapar möjligheter för dig att besöka gästhamnar, sjökrogar och vandrarhem på våra skärgårdsområden.

Med ditt bidrag kan vi stärka vårt arbete för nuvarande och kommande generationer. Tillsammans skapar vi en skärgård där historia möter framtid och varje insats räknas.

Skärgårdsvän

Använd QR-koden för att bli Skärgårdsvän.

Servicemärket

Använd QR-koden för att skaffa Servicemärket.

Ge en gåva

Använd QR-koden för att swisha en gåva.

Foto: Gustaf Waesterberg

POSTTIDNING B

POSTTIDNING B

Skärgårdsstiftelsen

Skärgårdsstiftelsen

Delbar sjötomt 9 520 m² varav vattenområde 3 945 m² en unik udde på Stenholmen kort båtfärd från Dalarö med fantastisk långsträckt fin utsikt mot Dalarö Skans.

Nordvästra udden mot Dalarö med två bryggor, sjöbod, två gästhus mot vattnet samt flera charmiga bevarade verkstadsbodar som skapar ställets charm. Pris 5 milj.

Sydvästra udden med den charmiga byggnaden 3 r o k med soldränkt altan och havsutsikt. Bastu, dusch samt gästrum intill sandstrand och två bryggor. Pris 8 milj.

Kontakta Kjell Johansson 070-715 45 81 alt Lilian Essenberg 070-715 45 82 för information och visning

Fantastisk vacker udde 3 806 m² med omväxlande natur och fina berghällar samt ett stort vattenområde med endast roddavstånd från Älgö där bil och båtplats ingår.

Charmig välbevarad villa 120 m², 6 r o k, inglasad veranda, kakelugn och fler eldstäder. Båthusbyggnad 80 m² varav båthusdel 40 m² med dusch, bastu, rum samt lägenhet om 40 m² med vedspis och eldstäder. Sjöstuga 25 m² 2 rum med separata ingångar och funktionell verkstad. Avsaltningsanläggning. Flera bryggor. Pris 8,5 milj kr. Kontakta Kjell Johansson 070-715 45 81 alt Lilian Essenberg 070-715 45 82 för information och visning

TVÅ sJ öTO m T er pÅ s T e NHOL me N s VÄ s T r A UDD e V i D DALA rö me D LÅNG s T r Äck T UT sik T m OT DALA rö sk AN s