Stångmärket Nr4 2024 (nov)

Vackert, tyst & inspirerande

Gör en utflykt i vintertid och vandra längs Stockholm

Archipelago Trail. Lär dig mer om hur vi och du håller vildsvinen borta. Träffa nya jordbrukarna på Rånö.

SKÄRGÅRDSSTIFTELSENS TIDNING STÅNGMÄRKET

kommer ut med fyra nummer om året. Den delas ut till alla Skärgårdsstiftelsens vänner och sprids också bland annat genom utskick till utvalda områden i och runt Stockholm.

Utgivare & ägare: Skärgårdsstiftelsen i Stockholms län

Svensksundsvägen 5, 111 49 Stockholm

Tel 08-123 124 00, info@skargardsstiftelsen.se www.skargardsstiftelsen.se

Ansvarig utgivare: Skärgårdsstiftelsen

Redaktör/redaktion: Ulrika Palmblad-Wennergren, Sarah Anderin, Karin Romdahl.

Innehåll #4/2024

4 MARODÖRER MED KNORR

Vildsvinsjakt på Gålö

12 TRE FRÅGOR TILL VILTVÅRDSFÖRVALTAREN

Jonas Davidson berättar om hur vi jobbar

14 NYHETER

Nyheter från oss och skärgården

16 STOCKHOLM ARCHIPELAGO TRAIL

Invigning av en ny 270 km lång vandringsled

22 SKÅRGÅRDENS MAGI

Familjeupplevelser för livet

24 SKÄRGÅRDSJORDBRUK

Vi besöker Rånö gård

30 OM DE VIKTIGA JORDBRUKEN

Naturvårdschef Karin Strandfager

32 VÄRMANDE JULRECEPT

Kryddmust med äpple och kanel

33 UR SJÖBODEN

Spiselkrok med flera nyttor

34 SKÄRGÅRDENS KONSTNÄRER

Roland Svensson

Vänfrågor och adressändringar: info@skargardsstiftelsen.se, 08-123 124 00

Annonser: (bokning och material) Henrik Salén, 0706-18 61 61, henrik@batmedia.se

Formgivning: Romdahl Design. Foto omslag Gustaf Waesterberg. Tryck: Åtta.45. Upplaga: 22.000 ex. Papper: Edixion 100 g. Omslag Edixion 190 g.

NORDIC ECOLABEL

Marodörer med knorr

Få ser dem, somliga är rädda, andra blir förbannande och många pratar om dem. Åsikterna går isär och argumenten för och emot vår nygamla bekantskap i den svenska faunan, vildsvinet, har många sidor. Följ med ut på Gålö där Skärgårdsstiftelsen, Jägarförbundet, arrendatorer och andra intressenter jobbar tillsammans med frågan.

TEXT Kalle Grahn FOTO Henrik Trygg

Det ser ut som entreprenadfirman från helvetet har varit på besök i den lilla idyllen. Det röda huset med vita knutar med den vackra uppvuxna fruktträdgården ligger fint belägget i kulturlandskapet. Nu ser tomten närmast ut som att en grävmaskinförare haft en riktigt dålig dag på jobbet. Vildsvinen kom en natt, som vandaler i mörkret, och bökade upp områdets vackraste gräsmatta i jakt på smaskiga rötter.

Vildsvinet är idag en etablerad del av den svenska faunan och den här typen av incidenter är inte på något sätt ovanlig ute på landsbygden nu för tiden.

Men det finns saker att lära av händelsen. Herrn i huset var bekant med vildsvinens vanor. Han hängde upp blänkande cd­skivor i träden och monterade en radiohögtalare ute i trädgården som varje natt skvalade Karlavagnen, eller vad nu nattsändningarna på pratkanalerna kan heta. Rösterna i mörkret och glittret i grenarna höll vildsvinen borta, till och med från den söta fallfrukten. Herrn dog. Frun i huset plockade ner de fula cd­skivorna och stängde av radion, dom hade ju bevisligen inte haft några besök av vildsvin. Det var då hon fick besök i nattens mörker. Det mest effektiva sättet att hålla borta vildsvin från markerna är att skrämma, störa, stänga ute med elstängsel eller att jaga grisarna. Vildsvin är smarta djur som lär av sina misstag och håller sig borta från människor. Men skador orsakade av vildsvin på odlingsmark, i naturskyddsområden som här på Gålö och i trädgårdar är, likväl ett problem.

det är en tre - enighet. Skärgårdsstiftelsen har sina fastigheter och hyresgäster som man vill hjälpa och vårda, bonden har sina åkrar han vill skydda och jägarna har förmågan och kunskapen att göra insatser som ger resultat.

OM VILDSVIN

Conny Ullman arbetar ideellt och driver Jägarförbundets jakt­ och kursgård här på Gålö. Här lär man upp nya jägare, hur man jagar, hundträning, etik och inte minst hur man tar vara på hela kedjan från vilt i skogen, till mat på tallriken. Parallellt har man uppdraget att hålla koll på vildsvinsstammen på halvön.

– Vi har en skyddsjaktsgrupp med medlemmar i Jägarförbundet som delar av året är mer eller mindre baserad här ute runt Gålö. Uppgifterna är att mota bort, skrämma, jaga vildsvin och förebygga skador i trädgårdar och på odlad mark. Det gör vi aktivt ute i markerna men också på åtelplatser, där jakten kan ske under synnerligen kontrollerade former. I grund och botten handlar det om att hålla vildsvinsstammen i schack, berättar Conny Ullman.

det gäller att skjuta rätt djur. Det är en självklarhet rent jaktetiskt, men det är också en nödvändighet utifrån ett förvaltningsperspektiv. En grismamma, en sugga, lär sina kultingar ett beteende. Det är inte tillåtet att skjuta en sugga med kultingar. Men har man observerat en sugga med ett utpräglat problembeteende så är det långsiktigt effektivt att rikta jakten mot suggans avkomma.

• Vildsvin går aldrig till oprovocerad attack men däremot ska man visa dem respekt som alla stora vilda djur. En vanlig myt är att de går till anfall om man hamnar mellan sugga och ungar.

• Vildsvin är smarta. Ett läraktigt djur som har ett tiotal olika läten för att kommunicera.

• Vildsvinsflockar är matriarkat där den erfarna ledarsuggan bestämmer. Hennes erfarenhet är viktig för att söka skydd och hitta mat. Flocken har en social rangordning. Galtarna går ensamma eller i små flockar.

• Vildsvin växer snabbt. Efter 20 månader kan både galt och sugga väga 120 kg.

• Grisar är allätare. 90% av vad de äter är växter men de kan äta nästan allt.

• Suggan bygger bo för kultingarna när hon ska föda.

• Galten har ett broskpansar på sidorna under brunsten – för att skydda sig i strider mot andra galtar.

• Ät gärna vildsvin. Det är gott och miljösmart kött, och jakten är viktig eftersom de inte har några naturliga fiender annat än vargen.

En åtel är en utfodrinsplats för att locka vilt. Vildsvin älskar majs, men även ärtor eller olika sädesslag som korn och havre går bra då de är allätare.

Ett vildsvin undviker naturligt människor, grisar som inte har detta beteende orsakar för eller senare skador och problem på egendom.

En gris fungerar, som alla levande varelser, efter den grundläggande regeln – Minsta motståndets lag. Eller bästa möjliga mattillgång till lägsta möjliga arbetsinsats. Men också till lägsta möjliga risk.

Någon gång under sommaren, går våra spannmål i mjölkmognad. Det innebär att det bildas stärkelse i axen och vildsvinen får tillgång till en lättillgänglig delikatess ute på fälten, som är svår att motstå. Problemet är inte enbart isolerat till att grisarna äter av spannmålet, utan också att de trampar ner på fälten och till och med sover och ligger ner säden. Vildsvinen känner

SÅ HÅLLER DU VILDSVINEN BORTA

FRÅN TRÄDGÅRDEN

• Plocka bort fallfrukt från trädgården. Det är den enklaste åtgärden för att ta bort lockande godsaker.

• Skräm dem. Ljud är det mest effektiva. Rörelselarm eller en radio som går igång när mörkret faller fungerar väl. Läs i reportaget om att använda angeldon!

• Bygg staket, enklaste sättet att hålla grisarna borta från trädgården.

• Elstängsel. Räcker inte ett vanligt staket så är nästa steg att montera ett elstängsel. Jägareförbundet, med flera, har rekommendationer för hur detta ska konstrueras.

sig trygga ute på fältet om de lämnas ostörda. – Ibland är det lantbrukaren som meddelar oss när det är gris på fälten, ofta har vi själva en bild av vad som händer och kan utifrån det förutse var och när problem kan uppstå med stationära djur på fel plats. Lösningen är att vi ökar jakttrycket, det ger snabbt resultat, säger Ullman

men med en trädgårdstomt är det en annan sak. Givetvis hjälper ett generellt jakttryck i närområdet till, men man får generellt inte jaga på tomtmark. Finns det godsaker som fallfrukt, potatis och andra rotfrukter i trädgården så kommer problem, förr eller senare, att uppkomma i vildsvinstäta områden.

Det är främst ljud som håller svinen borta. Radio, larm med timerfunktion eller enklare lösningar med snubbeltråd och något som skramlar fungerar ofta fint. Men vill man vara riktigt säker på att inte få påhälsning så är det elstängsel som gäller. Det kan vara lämpligt att kombinera dessa med ett skymningsrelä som slår på när mörkret faller. Så slipper barn, katter och sällskapshundar att få sig en kyss. En metod som visat sig vara mycket effektiv är att använda sig av angeldon. Dessa fiskeredskap som i vanliga fall används för

Vildsvinsjakt får bedrivas dygnet runt, men eftersom de vanligtvis är aktiva på natten jagas de ofta efter solens nedgång.

att fiska gädda med på isen, har en fjäder som utlöser en knallkork när gäddan tar betet. För vildsvin fungerar det förstås bra att agna med ett äpple eller liknande. När det väl smällt som ett pistolskott, brukar det ta lång tid innan vildsvinen återvänder.

ett sätt att förebygga problem generellt är med hjälp av åtelplatser. På en åtel matas vildsvinen, ofta med någon form av spannmål som vete eller ärtor som kastas ut med en elmotor från en tunna förutbestämda tider på dygnet. Grisarna lär sig snabbt när maten ”serveras” och jakten kan koncentreras till just dessa tidpunkter. På en åtelplats kan jägaren relativt enkelt och på korta avstånd och med säkra välplacerade skott skjuta av ”rätt” djur.

Lite förenklat kan man säga att de äldre djuren förstår att hålla sig undan platser där jakttrycket är högt och samtidigt lära ut det till sin flock. Därför bör jakten i huvudsak inriktas på yngre djur.

Ofta är det just lantbrukaren som bistår med spannmål till åtlar. På Gålö driver Jägarförbundet och Ullmans grupp 5­6 åtelplatser som kräver löpande underhåll och påfyllning.

vildsvinet har funnits i sverige sedan den senaste istiden, men har utrotats flera gånger. Den nuvarande stammen härrör från rymningar ur hägn på 70­talet. I början av 90­talet fanns det mindre

än 1000 vildsvin i Sverige, men sedan dess har stammen ökat explosionsartat.

Vildsvin lever i grupper med suggor, gyltor (en hona som inte fått kultingar), fjolingar och kultingar. Ledarsuggan lär sin avkomma det beteende och de vanor som gjort henne själv till en överlevare. Galtarna lever ensamma, utom i parningstider.

trafikolyckor är också något som ofta kommer på tal. Från att ha minskat mellan 2020 och 2023 ökar återigen stammen. Antalet trafikolyckor med vildsvin har enligt naturvårdsverket ökat med 50 % under 2024. Siffrorna uppdateras fortlöpande men i slutet av augusti hade nästan 3900 vildsvinsolyckor rapporterats in. Det kan jämföras med drygt 2500 olyckor under samma tidsperiod förra året. Under hösten ser vi fler olyckor och prognosen pekar mot rekordsiffran 9000 trafikolyckor med vildsvin.

Teorin bakom uppgången är att en minskande vildsvinsstam under några år i sin tur ledde till minskad jakt, vilket betyder högre reproduktion. Sedan var 2023 ett så kallat ollonår, med gott om ekollon som vildsvinen gillar.

så vad ska jag göra om jag möter ett vildsvin, finns det orsak att vara rädd? Det korta svaret är nej. Vildsvin undviker människor och flyr i regel långt före du sett eller ens hört dom grymta. Dom

Förutom

att vildsvinen

gör stora skador i markerna är de också inblandade i ett stort antal trafikolyckor med både bilar och tåg varje år."

Vildsvinen är en naturlig del av vår fauna, liksom betande boskap är en del av kulturlandskapet. Men båda behöver hållas i balans."

har ett utmärkt luktsinne. Visst har det hänt att jägare, som antingen kraftigt stört vildsvinen med tex en jakthund eller skadeskjutit en gris, attackerats i tät vegetation. Det är även teoretiskt möjligt att en sällskapshund som går lös i terrängen irriterar en gris så till den grad att den sätter efter hunden. Men det finns, så vitt Conny Ullman på Jägarförbundet känner till, inga dokumenterade fall där gris anfallit en människa utom under just jakt.

att vildsvinen hittat ut i skärgården är en realitet, nu finns de på flera platser, bl a på Nämdö och Ljusterö har problem rapporterats. Vildsvin har setts simma långa sträckor.

– Gålö är ett naturreservat och utifrån vårt perspektiv så är detta centralt. Vi vill inte på något sätt utrota vildsvinen, dom är en naturlig del av vår fauna, liksom betande boskap är en del av kulturlandskapet. Men båda behöver hållas i balans, berättar Jonas Davidson, viltförvaltar på Skärgårdsstiftelsen.

VI HJÄLPER DIG MED: tvätt, mögelbehandling och impregnering av kapell, markiser, förtält, båtdynor, båtmattor samt reparationer, byte av blixtlås, rutor m.m

För mer information gå in på: www.nackakapelltvatt.se Kontakta oss på telefon: 070-205 84 09 Ni hittar oss på Stenhuggarvägen 2 R, Saltsjö-Boo Kummelbergets Industriområde

ANNONSERA

Bokning: Henrik Salén, 0706-18 61 61, henrik@batmedia.se

I dag håller man på Skärgårdsstiftelsens initiativ samordningsmöten varje månad eftersom samarbetet mellan Skärgårdsstiftelsen, arrendatorer och jägare är så viktigt.

Ett naturligt val

Flyers, foldrar, affischer, kuvert, visitkort, rollups, skyltar eller tidskrifter. Hos oss hittar du allt till ditt kontor, butik och marknadsföring.

Vi är landets första tryckeri att bli Svanencertifierade – med licensnr 0001.

Vi är det naturliga valet för alla som vill beställa närproducerade trycksaker tillverkade i Sverige.

frågor till vår viltvårdsförvaltare

Jonas Davidson

För att främja öppna landskap och en levande skärgård arbetar Skärgårdsstiftelsen bland annat med aktiv viltvårdsförvaltning. Det kan handla om allt från att minimera vildsvinsskador, att skydda jordbrukarnas grödor, bedriva skyddsjakt till att samverka med grannfastigheter. Vår viltförvaltare Jonas Davidson samverkar med våra skogs­, naturvårds­, vatten­ och jordbruksförvaltare och han är också den som har kontakt med våra jaktarrendatorer. Här svarar Jonas på några frågor.

VAD FOKUSERAR NI PÅ UNDER HÖST OCH VINTER?

– Hösten är jaktsäsong och just nu arbetar vi mycket med att balansera upp viltstammarna. Av någon anledning är det extra många vildsvin i år, både på öarna och på fastlandsområdena. Tidigare har stammen varit mer balanserad, men just nu är det mycket viltskador på både åkermark och i trädgårdar. Även hjort ställer till en hel del för bönderna när de

betar på vallar och åkrar, så det handlar mycket om att begränsa populationer, skydda grödorna och ibland även stängsla tomtmark.

VAD KAN MAN SJÄLV GÖRA FÖR ATT HÅLLA BORTA VILDSVINEN?

– De som är bofasta eller har lantställe i skärgården och upplever problem med vildsvin kan till exempel sätta upp elstängsel, som egentligen är det enda som verkligen hjälper för att hålla dem borta. Visst har jag hört tips om att ha radioapparater ute, eller hund på tomten, men eftersom vildsvinen ofta kommer på natten så fungerar det inte särskilt väl. De gillar inte att bli störda, så vill man bli av med dem gäller det att föra oväsen.

Vildsvinen orsakar stora skador i trädgårdar och på åkermark.

VAD ARBETAR NI MED FÖR NYA

PROJEKT JUST NU?

– Vi ska starta ett spännande projekt i vinter där vi använder drönare för att inventera viltbeståndet. Då filmar vi med en värmekänslig kamera och sedan görs en analys så att vi kan se hur många hjortar, vildsvin, älgar, dovhjortar med mera det finns på områdena. Många djur som älg och vildsvin sprider sig mellan öarna genom att simma, eller genom att springa på isen – och då kan det vara knepigt att räkna dem på vanligt sätt. Med hjälp av drönaren får vi bättre överblick och en ungefärlig uppskattning över hur stort viltbeståndet är.

Vi har också tagit initiativ till samverkan mellan de större fastighetsägarna på Nämdö där vi har problem med viltskador från dovhjort. Vi har haft god dialog och kommit fram till en samsyn på förvaltningen av hjort och satt ett tydligt mål för jaktinsatserna kommande år. Skärgårdsstiftelsen kan inte göra hela skillnaden på områden med flera fastighetsägare så det känns väldigt positivt med den här samverkan.

Låt ditt sparande bidra till en bättre värld.

Att välja fonder som arbetar mot specifika mål är ett bra sätt att påverka framtiden. Swedbank Humanfond placerar i företag som jobbar med miljö, mänskliga rättigheter, hjälpverksamhet och forskning. När du investerar i fonden ger du också en gåva – 2 procent av ditt sparande skänks till en organisation som du väljer. Med Humanfonden investerar du inte bara för och i framtiden. Du kan vara med och påverka den.

Historisk avkastning garanterar inte avkastning i framtiden. Värdet på fonden kan minska och öka kraftigt i värde och det är inte säkert att du får tillbaka alla pengar du satt in. Faktablad, informationsbroschyr och information om dina rättigheter finns på swedbankrobur.se

AKTUELLT

På denna sida berättar vi om vad som är aktuellt hos oss just nu, och kan även svara på frågor om Skärgårdsstiftelsens verksamhet. Har du en specifik fråga, maila den till info@skargardsstiftelsen.se för eventuell publicering här. Följ gärna Skärgårdsstiftelsen på sociala medier och Linkedin där vi också lägger upp nyheter från vår verksamhet.

Topp 25 i världen av

National Geographic

National Geographic listar Stockholms skärgård som ett av världens bästa resmål. I år fokuserar de på platser där besökare inte bara välkomnas utan också bidrar till det lokala området samt värnar om naturen.

Framgången är ett resultat av ett långt och uthålligt strategiskt arbete med att förstå målgruppen och utveckla reseanledningar för ”the nature tribe”. Alla oss som finns både i Sverige och i utlandet som älskar naturen och hämtar kraft och inspiration från den. Arbetet har drivits av Stockholms Archipelago i samarbete med oss där just marknadsföringen av hösten som den bästa besökstiden ”The magic season” genomsyrar mycket av vår kommunikation.

En framträdande reseanledning som också lyftes upp särskilt av National Geographic är Stockholm Archipelago Trail, den 270 km lång vandringsled som Stockholm Archipelago utvecklat tillsammans med oss på Skärgårdsstiftelsen och flera andra markägare i skärgården.

Läs mer om den på sidan 16.

Unikt fynd av läderbagge

Skärgårdsstiftelsen har gjort en oväntad och glädjande upptäckt – den rödlistade läderbaggen har hittats i Häringe ­ Hammersta och i Käringboda. Arten, som varit på rödlistan i flera år, är sällsynt i Sverige och bedöms vara hotad på grund av förlusten av gamla lövträd där den trivs. Upptäckten ger nytt hopp för artens framtid i regionen.

Arten är starkt hotad men också är en värdemätare på hög biologisk mångfald. Om det finns läderbagge på en plats finns det också mängder med andra ovanliga arter där. Projektet Rädda mångfalden med WWF startade nu i augusti med en inventering av möjliga lokaler för den på våra ek rikaste områden Häringe­Hammersta och Käringboda. Och det blev en fullträff direkt, läderbaggen hittades på minst tre gamla ekar på en plats i Hammersta. Eftersom den har så svårt med förflyttningar indikerar fyndet att den har funnits här under mycket lång tid utan att påträffas och troligen är en rest av en större population som funnits här i hundratals år.

EN BAGGE MED

HÖGA KRAV

Läderbagge

Osmoderma eremita har mycket specifika krav för att trivas. Den behöver mycket gamla ekar (över 300 år) och helst också döda och döende ekar där den lever i de håligheter och den mulm – de organiska lösa material som skapas inne i ekarna när de blir tillräckligt gamla. Den behöver också minst 10 träd inom 500–1000 meters avstånd eftersom den helst inte ger sig ut på några långa flygturer.

Foto: Martin Edström, National Geographic.

Foto: Stanislav Snäll

Närproducerat på menyn

Under hösten har Vd Jan Zetterman varit ute och besökt några av våra sexton jordbruksarrendatorer för att förstå verksamheten bättre och lära känna dem som arrenderar våra gårdar.

Vilka gårdar har du besökt?

Jag har tyvärr bara hunnit besöka jordbruken på Arholma, Ålö och Lidö. Vi fick ställa in besöken på Lådna och Grinda i sista stund på grund av hastigt väderomslag, men jag planerar att besöka dem vid annat tillfälle längre fram.

Ålgräset frodas i Lidös Österhamn

I juni planterades Ålgräs i den mycket frekventerade naturhamnen i Österhamn på Lidö. I september kontrollerades botten och det visade sig att plantorna hade klarat sig mycket bra. I viken finns bojar som lagts dit för att förhindra ankringsskador där ålgräs är extra utsatt – en åtgärd som visar sig ha gett mycket gott resultat.

SÅ GICK FÖRSÖKET TILL

Ålgräsplantorna som användes skördades vid ett litet skär som heter Örskär utanför vikens mynning. Planteringen lades till två 2x2 m rutor på 3,7 meters djup vid en av de nyanlagda svajbojarna i viken. Den östra rutan inhägnades med ett staket, syftet med staketet var att hindra frilevande blåstång från att driva in och etablera sig i planteringen. I vardera rutan planterades ca 120 skott. Kontroll av ålgräsplanteringen i september visade att majoriteten av skotten överlevt i båda rutorna. I den västra rutan utan staket noterades ca 70 skott och i den östra rutan med staket fanns 105 skott kvar. Runt rutorna fanns en hel del frilevande blåstång men i den östra fanns endast en tångruska medan det i den västra låg ett flertal tångruskor ca 0,25–0,5 kvm.

Vad har varit mest lärorikt?

Det som jag mest slagits av är det fantastiska jobb våra jordbrukare genomför för att bibehålla en levande skärgård. Det finns mycket kraft på våra jordbruk!

Köpte du med dig något hem?

Jag har köpt lamm och ägg. Måste säga att det är fantastiska produkter, det känns verkligen att de är närproducerade.

Läs mer om vår jordbruksförvaltning på sid 30 och om vår nya jordbruksarrendator i reportaget om Rånö gård på sid 24.

Ålgräs. Foto: Sveriges Vattenekologer AB

Foto: Bosse Lind

Ny vandringsled LÄNKAR SAMMAN 21 ÖAR

Nu blir det ännu enklare att hitta ut i skärgården. I november invigs Stockholm Archipelago Trail – en 270 km lång vandringsled som bland annat går över Skärgårdsstiftelsens marker och erbjuder ytterligare ett sätt att hitta naturupplevelser för den som vill upptäcka nya delar av vår unika natur och vackra naturarv.

TEXT Felicia Welander FOTO Roger Borgelid

Släta klippor, stilla vikar och sagolika skogar. Eftersom skärgården innehåller många stigar kan det vara svårt för den oinvigde att veta var de ska börja. Sedan 2015 arbetar Stockholm Archipelago – en samverkan mellan åtta skärgårdskommuner, Skärgårdsstiftelsen, Region Stockholm och Länsstyrelsen i Stockholm – med att utveckla reseanledningar till skärgården. Stockholm Archipelago Trail är ett konkret resultat av det arbetet

En viktig roll

Som största markägare har Skärgårdsstiftelsen varit med i planeringen av Stockholm Archipelago Trail från start och haft ett nära samarbete med de andra initiativtagarna. Med hjälp av nyckelpersoner och förvaltare har ansvaret delats och man har nu kunnat förverkliga en led som binder samman öarna och hjälper fler besökare att hitta ut.

– Tack vare att Skärgårdsstiftelsen, som största markägare, har varit med i planeringen från

början har vi nu kunnat lansera den på utsatt tid, berättar Michael Lemmel, som är en del av projektgruppen och ansvarig för den fysiska och digitala infrastrukturen när det gäller Stockholm Archipelago Trail.

– Vi har tillsammans skapat ytterligare förutsättningar för att förlänga säsongen för besökarna och Skärgårdsstiftelsen har bland annat bidragit med sin tidigare erfarenhet av att skapa leder i skärgården.

Vandring – en populär aktivitet

Det hela började egentligen med att utländska researrangörer inom naturaktiviteter har vandring som en av sina största aktiviteter. Därmed finns möjlighet för Stockholm Archipelago Trail att bli utgångspunkten när det gäller att attrahera både internationella och nationella gäster. Projektet är redan omtalat i stora delar av världen, bland annat via BBC.

I planeringen av Stockholm Archipelago Trail

DET HÄR ÄR STOCKHOLM ARCHIPELAGO TRAIL

En unik vandringsled genom Stockholms skärgård

Sträcker sig över 21 öar, bland annat på

Skärgårdsstiftelsens marker

270 km led från Arholma i norr till Landsort i söder

Tre svårighetsgrader: Lätt, Medel och Utmanande

Vandringsvy på Utö,

Stockholms skärgård finns med på National Geographics lista över årets 25 bästa besöksmål i världen. I motiveringen nämns bland annat den stora variation i naturen som skärgården erbjuder.

Vandra på Nåttarös vackra skärgårdsstränder.

har man kunnat dra nytta av de nationella ramverk och den utveckling som sker när det gäller vandring, liksom kunskap och tips från till exempel VisitSkåne och VisitVärmland. Det har hjälpt Stockholm Archipelago Trail att skapa den nivå på vandringen som besökaren förväntar sig. Medel från både Naturvårdsverket och Tillväxtverket har bidragit till att utarbeta både en digital och fysisk infrastruktur, vilka är viktiga för att tillgängliggöra leden för fler personer.

– Det ska vara enkelt att planera sin vandring, berättar Marie Östholm, projektledare för Stockholm Archipeago Trail på Stockholm Archipelago.

– Vi erbjuder information både via hemsidan och via Google Maps. Där kan du leta fram din etapp och sedan ladda ner och integrera kartan i mobilen – och se din position så att du vet var du befinner dig.

Flera positiva aspekter Stockholm Archipelago Trail är ett hållbart sätt att uppleva naturen. Via leden sprids kunskap om ö­specifik natur och kultur och om skärgården i stort, liksom planer för Östersjön och önskemål kring miljön.

– Vi fortsätter med budskapet att det man tar med sig ut, det tar man med sig hem, berättar Marie. Då gör vandringen inte så stort avtryck på naturen, utan det enda vi lämnar efter oss är våra fotavtryck, som vi brukar säga. Tack vare leden kan vi styra var besökarna rör sig, så att de stör djur, natur och de boende på öarna så lite som möjligt. Ju fler som upplever skärgården, desto fler kommer att värna om den i framtiden.

Förlängd säsong och ökad folkhälsa

Ett annat syfte med Stockholm Archipelago Trail är att bidra till en förlängd säsong för näringsidkarna. Med vandring som naturaktivitet under Magic Season, det vill säga augusti till oktober, gynnas de som driver verksamhet på öarna, liksom besökarna. När fler besöker leden förstår de också hur unik naturen är och vad det innebär med en levande skärgård.

– Vandring är även bra för folkhälsan, menar Marie. Det kräver inte någon dyr utrustning eller speciella verktyg för att gå, och kan upplevas med familj och vänner, oavsett förmåga.

Tanken är

att du ska kunna börja din vandring i Norrtälje och sedan enkelt ta dig till de olika öarna, en efter en."

Olika svårighetsgrader

För att ytterligare hjälpa besökaren att våga prova på vandring i Stockholms skärgård är varje etapp längs Stockholm Archipelago Trail märkt med svårighetsgrad: Lätt, Medel eller Utmanande. Det finns tydlig information om tillgänglighet, resan ut, grillplatser, och eventuell övernattning via hemsidan eller skyltar på plats. Varje sträcka är dragen så nära havet som möjligt och passerar många vackra utsikter. Har du till exempel barnvagn eller hund kan du enkelt se om etappen passar dig.

21 olika öar längs Nord/Sydlinjen

Stockholm Archipelago Trail kommer så småningom att sträcka sig över hela 21 öar. Redan idag finns etapper på bland annat på Nåttarö, Rånö, Ålö, Utö, Fjärdlång, Grinda, Brottö, Finnhamn, Sandhamn och Lidö. Snart kommer även Arholma, Furusund, Blidö, Yxlan, Ingmarsö, Svartsö, Möja, Runmarö, Nämdö, Ornö och Landsort ingå.

För att göra det enkelt att ta sig dit sträcker sig etapperna över destinationer som ligger efter Nord/Sydlinjen – båtsträckan och skärgårdens röda tråd.

– Tanken är att du ska kunna börja din vandring i Norrtälje och sedan enkelt ta dig till de olika öarna, en efter en, berättar Marie. Vill du resa när det inte är högsäsong finns även andra möjligheter att ta sig ut och kan bli en spännande utmaning för den som vill.

Var börja?

Brottö och Rånö har enkla leder som passar även den ovana vandraren. Här hittar du skärgårdsidyll, utan att promenaden för den skull kräver alltför mycket. Underlaget är relativt lätt att gå på och rör sig mestadels längs grusvägarna. Vill du utmana dig mer finns det svårare etapper på till exempel Nåttarö. Börja vid Ångbåtsbryggan och ta dig sedan vidare i stundtals utmanande terräng längs klippor, sandstrand och skog.

Låt ditt sparande bidra till en bättre värld.

Att välja fonder som arbetar mot specifika mål är ett bra sätt att påverka framtiden. Swedbank Humanfond placerar i företag som jobbar med miljö, mänskliga rättigheter, hjälpverksamhet och forskning. När du investerar i fonden ger du också en gåva – 2 procent av ditt sparande skänks till en organisation som du väljer. Med Humanfonden investerar du inte bara för och i framtiden. Du kan vara med och påverka den.

Historisk avkastning garanterar inte avkastning i framtiden. Värdet på fonden kan minska och öka kraftigt i värde och det är inte säkert att du får tillbaka alla pengar du satt in. Faktablad, informationsbroschyr och information om dina rättigheter finns på swedbankrobur.se

LÄS MER

Vill du läsa mer och se de olika etapperna längs Stockholm Archipelago Trail kan du gå in på stockholmarchipelagotrail.com. På explorearchipelago.com hittar du mer om de olika öarna, skärgårdsvandring –och hur du hittar ut.

När lugnet lagt sig över klipporna och skärgårdens kalla klara luft doftar av salt och skog – då är det dags att packa ryggsäcken och ta med familjen och vännerna ut på äventyr!

Skärgårdsstiftelsens områden förvandlas till en lekplats fylld av möjligheter under höst och vinter. Här kan ni enkelt upptäcka och utforska naturen, umgås tillsammans och skapa minnen som varar livet ut.

Upptäck vildmarken – skogspromenader och djurliv Hösten och vintern skapar härliga förutsättningar för långa vandringar på någon av Skärgårdsstiftelsens många leder. Bege er i väg på en spännande upptäcktsfärd genom skog och mark, här kan ni kan leta efter djurspår och kanske hitta mogna blåbär eller svampar. Med kikare i handen och en naturguide i fickan är det enkelt att förvandla en promenad till ett äventyr! Kanske får ni syn på en havsörn som sveper över vattnet, eller ett rådjur som smyger i skogsbrynet.

Elda, grilla och mys

Finns det något bättre än att samlas kring en sprakande brasa när kvällsskymningen lägger sig över skärgården?

Många av Skärgårdsstiftelsens områden erbjuder ordnade eldplatser där det går att tända en brasa och grilla korv eller marshmallows. Efter en dag fylld med utforskande i naturen är det härligt att slå sig ner tillsammans, dela historier och känna värmen från elden medan mörkret sänker sig. Här kan fantasin flöda fritt – kanske berättar ni spännande skärgårdssagor om forna tiders sjörövare eller djuren i skogen.

Fiska och lära sig mer om Östersjön Hösten och vintern är en fantastisk tid för fiske i skärgården! Utrusta barnen med ett fiskespö och öva på konsten att fånga sin egen middag. Att dra upp en blank fisk ur det kalla vattnet väcker nog en känsla av stolthet hos alla. För de yngre barnen kan du skapa små skärgårdskurser där ni tillsammans upptäcker fakta om havets liv – allt från hur tång ser

ut, till vilka djur som gömmer sig i vattnet. Både spännande och lärorikt!

Julmagi i skärgården – en vintrig saga

När snön faller och isen lägger sig över vattnet blir Skärgårdsstiftelsens områden till ett sagolandskap. Här kan ni uppleva en jul helt olik den i stadens brus. Vandra genom frostiga skogar, där varje träd ser ut att vara hämtat från en julfilm, och andas in den krispiga, rena luften. För barnen kan det bli årets höjdpunkt att ge sig ut och bygga snölyktor eller delta i en skattjakt där hemligheter är gömda under snön. Varför inte avsluta med att leta efter den perfekta platsen för att ta årets julkort att skicka till familj och vänner?

Oavsett om ni vill njuta av en enkel skogspromenad, ett storslaget fiskeäventyr eller skapa julmagi tillsammans, finns det något för alla på Skärgårdsstiftelsens områden.

Kreativa verkstäder – naturpyssel och julförberedelser

Låt kreativiteten blomma genom att använda naturens egna material till pyssel! Under hösten kan ni samla vackra löv, kottar eller väderbitna kvistar som sedan kan förvandlas till små konstverk. Skärgårdsnaturen erbjuder utmärkta möjligheter att skapa naturliga juldekorationer. Kanske göra en vacker krans eller tillverka egna julklappar av saker man hittar i naturen?

Vinterbad och bastumys – för den äventyrliga familjen För den som är modig nog erbjuder skärgården även chansen att prova på vinterbad! Efter en uppfriskande promenad, eller kanske till och med ett dopp i det kalla vattnet, kan ni njuta av värmen i en bastu. En spännande kontrast – först den kalla, krispiga luften och sedan den sköna, lugnande värmen i bastun. Det är en upplevelse som kommer att stanna länge.

Med Skärgårdsstiftelsens områden som arena har ni en unik möjlighet att uppleva naturen på ett sätt som både är rogivande och äventyrligt. Oavsett om ni vill njuta av en enkel promenad, ett storslaget fiskäventyr eller skapa julmagi tillsammans, finns det något för alla. Så ta med familjen och stora och små vänner ut och låt skärgården bli platsen för era oförglömliga höst­ och vinterstunder!

Foto: Gustaf Waesterberg

Välbevarad kulturbygd väcks till liv

TEXT Mats Wigardt FOTO Bosse Lind

DEfter nästan 40 år som arrendatorer på Rånö gård valde i fjol familjen Christian och Ing­ Marie Blomlöf att med ålderns rätt dra sig tillbaka. I deras ställe har nu Gustav Lernhagen och Itzel Juarez axlat uppgiften att hålla betesmarkerna på Rånö öppna. ”Småskaligt och naturnära” summerar Gustav. et är höst i skärgården. Luften är krispigt sval. En stilla dyning får havet att sakta rulla in mot land. Landskapet är målat i olika nyanser av brunt och beige, med plötsliga inslag av klarrött och brandgult, och en himmel som är isigt blå.

På Rånö gård pågår ett ständigt arbete. Beteshagarna stängslas, ägg ska hämtas, hönsen matas, kossorna flyttas, lamm och tackor utfodras. Den gröna traktorn befinner sig i konstant rörelse och tillåts inte stå still många minuter i taget. Gustav Lernhagen och hans sambo Itzel Juarez är heller inte sysslolösa. Tillsammans med deras två barn har de sällat sig till den bofasta befolkningen på Rånö som därmed uppgår till åtta personer. Och sedan april 2023 arrenderar de Rånö gård.

– Vi siktar på att driva ett litet men bärkraftigt lantbruk, vilket innebär att vi har mycket arbete att se fram mot, konstaterar Gustav i en paus.

Det är en gård med gamla anor som Gustav och hans sambo nu arrenderar. Minst 500 år, tror Gustav som ägnat mycket tid åt att läsa in sig på den lokala historien.

– Det är något av en ära att föra arvet vidare, förkunnar han. Det känns stort och viktigt.

Rånö gårds historia kan spåras så långt tillbaka som 1543, med säkerhet finns gården införd i kronans jordeböcker 1581. Öar som Ålö, Rånö och Utö kom tidigt att locka ut grevar och baroner ur den svenska adeln till skärgården där de tävlade om att lägga under sig mark och bygga ståtliga hus.

på rånö figurerar på olika sätt herrar som Sten Sture den äldre och riksråden Erik Flemming och Johan Pedersson Bååt samt en ryttmästare Reutersköld. Rysshärjningarna 1719 drabbade emellertid öarna, och särskilt Rånö, hårt. De ryska trupperna låg kvar länge för att kapa fartyg på väg mot Stockholm. På lediga stunder hade de gott om tid att bränna ner allt som kom i deras väg. Men sedan ryssarna seglat hem kom befolk­

ningen snart tillbaka och byggde upp sina hus igen. Nya herrar avlöste varandra. Långt senare dök konsul Jonas Wibom upp och köpte Rånö. Han var en förmögen storviltjägare som under tidigt 1900 ­tal lät fånga in och ta ut vilda och exotiska djur – afrikanska bufflar, vildgetter, jakar dovhjortar, isländska får – till Rånö med avsikt att roa konsulns hitresta jaktvänner.

Det var också Jonas Wibom som lät bygga den tvåvåningsvilla i nationalromantisk stil som ligger granne med Rånö gård och som numera används för de seglarläger som varje sommar arrangeras på Rånö.

rånö köptes 1949 av Stockholms stad och ägs sedan 1998 av Skärgårdsstiftelsen med större delen avsatt som naturreservat. Och det är av Skärgårdsstiftelsen som Gustav Lernhagen och hans sambo nu arrenderar Rånö gård.

– Redan när vi hörde talas om att den tidigare arrendatorn skulle sluta tog vi kontakt med Skärgårdsstiftelsen och anmälde vårt intresse, berättar Gustav som själv har vuxit upp på Utö och även varit bosatt på Rånö.

– Jag är en månghändig skärgårdskille, summerar han. Men jag har också gått en ettårig

Vi siktar på att driva ett litet men bärkraftigt lantbruk. Det är något av en ära att föra arvet vidare."

eftergymnasial utbildning med inriktning på jord­ och lantbruk.

Detta kommer nu väl till pass. Men den enda formella merit Gustav och Itzel kunde visa upp var att Itzel är utbildad agronom. Deras plan är nu att på bästa sätt försöka bemästra de utmaningar och svårigheter som de tveklöst kommer att ställas inför.

Deras företrädare på gården var mer entreprenör än lantbrukare. Gustav och Itzel vill istället att helt satsa på lantbruket, med får, höns och köttdjur som säljs direkt till konsument på en lokal marknad

– Med ett litet och otillgängligt lantbruk med långa transporter måste man se om sitt hus och hålla nere utgifterna, förklarar Gustav.

De har också valt mindre besättningar med gamla lantraser, som gestrikefår och fjällnära boskap som använts i traditionell fäboddrift. Gestrikefåren är små och lätta och blir ofta tama och keliga. Fjällkon är liten och lätthanterlig med bättre kött och mindre mjölk som lämpar sig för osttillverkning.

Med facit i hand efter ett drygt år tycker Gustav att det ser bra ut. Ängar och hagar hålls öppna och det finns ett sug efter lokalt producerad mat

RÅNÖ

Rånö är en sex kilometer lång, ganska kuperad ö. På ön finns det stuguthyrning, en mindre camping, en livsmedelsaffär och restaurang som är öppen under sommaren. Waxholmsbolaget trafikerar ön under större delen av året. Restid från Nynäshamn är cirka en timme.

De fjällnära korna är mycket goda betesdjur och är tack vare sin ringa vikt och stora rörlighet väl lämpade för hävd av värdefulla och känsliga naturbetesmarker.

Itzel Juarez och Gustav Lernhagen driver sedan drygt ett år sedan Rånö gård. De vill hålla verksamheten småskalig och naturnära med ett stabilt miljötänk i grunden.

som ägg och lammkött. Allt som produceras går åt. Äggen säljs och de 13 bagglamm som nu slaktats är redan sålda. Kundkretsen är välbekant och köpstark.

men det är absolut inte tid att slå sig ner och rulla tummarna. Planerna är många och vitt förgrenade.

– Vi har startat med små medel och vill bygga långsamt, förklarar Gustav. Vi planerar och provar oss fram, ökar storleken på besättningen ett steg i taget, på sikt ska betesarealen utökas.

Planerna på gårdsbutik och kafé har emellertid lagts på is. En självservicebutik ligger då närmare till. Fler höns lär det bli och det Airbnb som drivs i en av gårdens flygelbyggnader lockar gäster året runt från såväl Europa som resten av världen.

– Boendet utgör absolut en del av försörjningen, försäkrar Gustav. Och på köpet får vi visa upp skärgården för gäster som aldrig tidigare sett något liknande.

Grunden för verksamheten vilar på ett stabilt miljötänk, småskaligt och naturnära, med djurdrift på betesmark som främjar den biologiska mångfalden. Framtida skogsarbete, utegående boskap med fri tillång till kost och logi och tåliga lantraser med färre sjukdomar.

– Vi försöker sköta åker och äng på gammalt sätt, med betesmarker och lövängar som återerövras och hålls öppna, säger Gustav och ser sig omkring.

det är ett vackert landskap vi befinner oss i. Karga hällmarker och frodig granskog. Sandstränder och slipade badklippor. Boskap som

betar. En smal grusväg. Lövträd som lyser höströda. Och Rånö gård, med rödmålade byggnader, flaggstång och nära till vattnet och höga träd som skyddar mot vinterstormen. En gård med en historia som slingrar sig långt bakåt i tiden. En rikhaltig kulturbygd där jorden brukats i alla tider.

Vi avbryts av Gustav som måste åka och hämta barnen som går i skola på Utö. Innan vi skiljs åt berättar han om den fruktträdgård på en halv hektar som funnits på gården, anlagd under sent 1700­tal av ryttmästare Reuterskölds söner.

– Det var en trädgård som var berömd i hela skärgården och som utgör ett arv att förvalta. Nu ska vi försöka få den att återuppstå.

Vid frågor kontakta befälhavare

Erik Jansson Tel 073-600 54 89

Tre frågor om vikten av skärgårdsjordbruk och

hävdade marker

Varför är det viktigt att bevara skärgårdens öppna jordbruksmarker?

– Utan aktivt jordbruk växer markerna igen med sly och buskage, det hotar den biologiska mångfalden. I hävdade marker finns en mängd olika arter som är beroende av att markerna inte växer igen. När åkrar slås och hagar betas regelbundet kan örter och andra lågväxande arter trivas. De i sin tur lockar till sig insekter som bin och fjärilar som fungerar som pollinatörer och föda för fåglar. Det är nära till vattnet och det finns en mosaik av olika livsmiljöer på liten yta, det ger förutsättningar för höga naturvärden.

Jordbrukarnas verksamhet är avgörande för att bevara naturvärdena och mångfalden i skärgårdens jordbrukslandskap.

Vad är det som är speciellt med jordbruken i skärgården?

Det är framför allt att de ligger på öar, markerna är små och uppdelade och brukandet sker småskaligt och traditionellt. Småskaligheten, läget och allt vad det innebär med sjötransporter och logistik är utmaningar för jordbrukarna, både kopplat till ekonomi och arbetsinsatser. Skärgårdsstiftelsen har nio jordbruksarrenden på öarna och det finns också fler gårdar i skärgården, alla

är lika viktiga för att bevara naturvärden. Gårdarna bidrar också till att bevara kulturhistoriskt intressanta miljöer och skapa naturupplevelser för besökare. Flera gårdar har försäljning av egna produkter, vilket är mycket uppskattat av besökare och närboende.

Hur jobbar Skärgårdsstiftelsen med jordbruksförvaltningen?

– Vi har en sakkunnig jordbruksförvaltare som hanterar frågor kopplat till gårdarna och skötseln av markerna. Skärgårdsstiftelsen är jordägare och det är viktigt att vi har en god dialog och samverkan med våra arrendatorer. När det finns möjlighet anlitar vi gärna våra arrendatorer för olika typer av entreprenadjobb, vilket vi gör i flera delar av vår verksamhet. I våra reservat arbetar vi aktivt med att se över åtgärdsbehovet och de senaste åren har vi gjort många större insatser kopplat till jordbruksmarkerna, till exempel restaurerat skogsbeten och brynmiljöer på flera områden. Vi har också samverkansprojekt med Världsnaturfonden WWF som har möjliggjort både restaureringar och omfattande stängslingar av värdefulla naturbetesmarker.

Karin Strandfager, Naturvårdschef på Skärgårdsstiftelsen.

Svensktillverkad i Tornedalen

Det kemikaliefria originalet

Inbyggd bakterierening

Unikt fosforkretslopp

Enkelt ägande

Modern avloppsrening

Det innebär kretslopp! Ecobox är svensktillverkade, kemikaliefria minireningsverk som ersätter trekammarbrunnar, markbäddar och infiltrationer. De klarar reningskraven vid normal och hög skyddsnivå och fungerar lika bra för villan som för fritidshuset. Vårt miljövänliga sortiment erbjuder återvinning av både fosfor och regnvatten. Ecobox produkter är alltid pålitliga och enkla att underhålla..

Kontakta oss för mer information och kostnadsfri rådgivning

Dags att byta avlopp

Åkersberga 08-410 79 411 • Värmdö 08-570 295 55 • Norrtäljde 0176-580 58 info@modernaavlopp.se • www.modernaavlopp.se

Vi hjälper till med helheten. En installation på fastigheten tar två till tre dagar i anspråk. Hela processen med ansökan och tillstånd från kommunen tar en till fyra månader från början till slut och vår partner Moderna avlopp hjälper självklart till med hela processen. 0927 775 75 www.ecot.se

Foto: Gustaf Waesterberg

En smakrik varm must med kryddiga toner från äpple, kanel, färsk ingefära och stjärnanis. Perfekt att ta med i termosen och avnjutas på utflykten, kanske framför en öppen eld eller bara när du behöver en stunds värme och lugn. Gör garanterat gott för både kropp och själ.

TILL EN 1 LITER MUST

1 liter ofiltrerad äppelmust 1 bit färsk ingefära (som en tumme brukar vara lagom)

Saften från en halv citron

1–2 kanelstänger 1–2 stjärnanis

Skala och riv ingefäran i äppelmusten

Pressa i citronsaften

Blanda alla ingredienser och värm försiktigt.

Det ska bara bli varmt inte koka.

Fyll upp på termos eller servera direkt.

(Om du är vuxen och extra frusen kan du tippa i lite Calvados.)

Tips! Skala ingefäran enkelt genom att skrapa bort det tunna skalet med en tesked.

Upptäck framtidens energi med Photonic Din partner inom solenergi

Photonic erbjuder innovativa solenergilösningar som inte bara sparar pengar utan också skyddar miljön.

Våra produkter är designade för att maximera energiproduktionen och minimera koldioxidavtrycket – för en hållbar och ljus framtid.

Vare sig du är privatperson eller företag, har vi rätt lösning för dig. Investera i ren, pålitlig energi idag och bidra till en grönare morgondag.

Tillsammans skapar vi en hållbar framtid med solens kraft.

Showroom

Storstensvägen 2 761 53 Norrtälje www.photonic.se info@photonic.se 0176 - 20 94 44 08 - 28 05 91

Skridskor som en spiselkrok

Ur sjöboden plockar vi fram ett par skridskor som tillverkats under 1800­talets senare hälft. Skenan med krok framtill påminner om en spiselkrok till en vedspis.

I trädelen ovanpå järnskenan finns urtag för läderremmar, både framme vid foten och två längre bak. De bakersta fäste sedan i en bredare rem runt vristen för att hålla foten på plats.

Hur har dessa letat sig ut till sjöboden i ett skärgårdshemman? Kanske någon besökare inifrån staden haft dem med som present?

I Stockholm hade det börjat bli populärt med skridskoåkning för de bättre bemedlade.

1866 bildades Kungliga skridskoklubben, under Karl V:s beskydd. 1883 grundades Stockholms Allmänna Skridskoklubb.

Vintrarna var mycket kalla i slutet på 1800­talet och början på 1900­talet. Beviset för det är att det fanns en skridskobana på Nybroviken under de här åren. Mellan Strandvägen och Blasieholmen låg en upplyst musikpaviljong där en musikkår satt och spelade. Skridskoåkning hade blivit ett folknöje.

”Långfärdsåkning på glansis öfver vida nordiska fjärdar kan skänka en ojämförligt djup hälsoförnimmelse och högtidning njutning af naturens skönhet”, skrev Nordisk Familjebok 1917.

just de här skridskorna har tillhört utskärgårdsbon Frans Öhman. I boken ”Frans på Långviksskär” av Maj­Britt Eriksson, en väv av sanning med inslag av skröna, berättar han:

”Jag har varit märkvärdigt duktig på

is. Ryslig på att åka skridskor. Jag och Ernfrid Nyström på Jungfruskär och Jansson på Brunskär, vi var styvast. Jag kunde kasta skridskorna på mig och vara inne på Nämdön på tjuge minuter. Man hade roligt på den tiden. Vi var ute om kvällarna och lekte hök och duva med fruntimmerna. Nu för tiden är di för märkvärdiga för att kunna ha roligt.”

En annan gång, berättar Frans, hade han ont och skrinnande till Dalarö för att gå till läkaren:

”Det låg is och jag tog skridskorna och spände på och for på en timme och fyrtio minuter nir till Dalarön. Det var nordväst vind, hård.

Doktorn i Dalarön klämde och sa att det var inget fel.

Jag har lungsot, sa jag.

Då klämde han igen. Han klämde fyra gånger och så fick han tag på ett revben. Och sa att det var reumatism.

Så for jag hem igen på åtti minuter och ändå tog jag ett extra varv runt Långviksskärsland.”

att vintertid utnyttja isen har människor gjort i alla tider. ”Isläggar”, mycket primitiva skridskor, har hittats från förhistorisk tid. Flera finns bevarade i samlingarna på Stockholms Stadsmuseum. I resterna från en gårdsbebyggelse från järnåldern vid dagens Vällingby hittade arkeologer en 20 centimeter lång islägg av ben från en kalv. Genom hål träddes remmar och band för att hålla läggen fast vid foten. Men hjälp av den andra foten och en ispik kunde man sen, med isläggens plana undersida, glida fram över isen.

Men det gick förstås bara att åka rakt fram.

TEXT OCH FOTO Carina Lernhagen Matz

Skärgårdens konstnärer

Vad är det i paketen?

”Julbåten” heter ett känt motiv av skärgårdskonstnären

Roland Svensson. Men vad bär gubbarna så förväntansfullt på?

TEXT Carina Lernhagen Matz

Julbåten. Pastell av Roland Svensson, som omslag till ”Segel och Motor” nr 10, 1946. Foto Carina Lernhagen Matz.

otivet bildar omslag till sista numret av den berömda tidskriften Segel och Motor vintern 1946. Roland Svensson och många andra konstnärer och författare medverkade flitigt i Segel och Motor åren 1935–1946. ”En tidskrift för dem, som längta till sjön och skärgården” som det hette.

Här har ångaren Waxholm fastnat

i isen. Hon var 32 meter lång och byggd 1881 på Bergsunds Mekaniska Verkstad vid Hornstull på Södermalm i Stockholm. Toppfart 13 knop.

Men här blev det stopp i isen, troligen utanför Möja. Vitfärgen har skrapats bort i stäven och den lyser istället roströd.

Öborna möter med häst och släde för att ta emot varor från stan. Två skär­

gårdsgubbar kilar hemåt med var sitt paket i famnen. Mössa, halsduk och den tjocka vintervästen är på. Men vad kan det vara i paketen?

Ett par skor? Limpor? Nej, det är förstås julsnapsen som varsamt bärs hem. Det är en realistisk bild av skärgårdsliv i en gången tid.

”Hans bilder är helt enkelt svar på vår längtan efter skärgård, öar och havsband.”

det finns nog ingen skärgårdsmålare som fått så stor publik som Roland Svensson, konstaterar Bo Grandien i förordet till Ulf Svensons stora biografi 2010, utgiven på Max Ström förlag. Det berodde delvis på att Roland Svensson hade en stark övertygelse om att skapa god konst till överkomligt pris. Litografins teknik och möjligheter tycktes passa honom bra och gjorde det möjligt att ge ut en bild i stor upplaga. Högklassigt stentryck blev en favorit.

Roland Svenssons motiv var ofta utskärgård under olika årstider. Det var öar i stilla is och snö med oändlig vithet. Det var skärgård under röd aftonhimmel eller i glittrande sommarsol. Det var havshorisonten med holmar och skär i alla varianter. Hans bilder är helt enkelt svar på vår längtan efter skärgård, öar och havsband. Men kanske är det just vinterbilderna som fascinerar mest? Bo Grandien igen: ”Utgångspunkten var de omedelbara synintrycken, men lika viktigt vid utfö­

Roland Svensson (1910–2003) Foto ur familjealbum.

rande av verket var minnet av de många andra gånger han upplevt dem orealistiska. Gräs, mossa, bergsformationer skall vara förenklade till sina rena färger och former – men ändå skänka åskådaren en uppfattning av vinterdagens friska ljus och klingande färgspel.”

hur kom roland svensson i kontakt med Stockholms skärgård? Som barn, uppvuxen i Stockholms Arbetarehems hus på Upplandsgatan i Vasastaden, fick han komma till Väddö på sommarkoloni.

”Den vida sikten, de nya dofterna och ljuden fick mig att darra av spänning” lär han ha berättat.

Som fjortonåring mötte Roland Svensson Calle Lindberg från Möja, som seglade gast hos Jacob Wallenberg (1892–1980). Det var en lycklig stjärna som såg till att de möttes. Av Calle och hans bröder lärde sig Roland segla. Jacob såg Rolands begåvning att teckna och måla. Han blev mecenat för den raske

Roland, gav honom jobb som springpojke på Enskilda banken men framför allt såg han till att ge ett lån till konstutbildning. Det lånet efterskänktes senare. Ett gemensamt intresse för segling och skärgård stod i centrum.

Roland Svensson hade flera egna segelbåtar, först en liten spririggad Haröeka, sen en gammal uttjänt lotsbåt med segel och sist en begagnad Folkbåt i trä.

rolandsvenssons maka Ingrid var ingen seglare, hon älskade blommor och trivdes bäst hemma i trädgården. Men enligt sonen Torbjörn var hon viktig som lektör i Roland Svenssons bokutgivning. Hon arbetade igenom hans texter och läste korrektur. Dessutom var hon en duktig tecknare.

Roland och Ingrid träffades i Ramsmora på Möja. Här, invid ångbåtsbryggan, ligger sedan tio år tillbaka Roland Svensson­museet med ett stort antal tavlor av konstnären. Men huset är även

en kopia av konstnärens ateljé med färgknivar och målarrockar, färger och paletter, ränslar och skissblock. Ateljén låg på Tornö, norr om Möja, där Roland och Ingrid hyrde hus under många somrar. Museet ägs och drivs ideellt av Roland Svenssons Vänner.

Ingrid Svensson gav hela livet support till Roland. Det var hon som läste och redigerade de flesta bokmanus. Bild från 2004. Foto Carina Lernhagen Matz.

Skärgårdsstiftelsen

En skärgårdsmäklare berättar!

En skärgårdsmäklare berättar!

Jag började som mäklare i 20-årsåldern.

Det var min äldre bror Per Nyström som

jobb, men fördelarna är att man kommer