På
norrskensjakt i skärgården
Huvudskär – en plats för att bara vara • Våren väntar • Laga utemat
Ornö
Försommarens skärgårdsexpeditioner till ön med många sevärdigehter
Snart är det dags för årets första
Skärgårdsexpedition, och den här gången går resan till Ornö! Ombord på M/S Sjöbris finns vår fantastiska kapten och guide, Göran P Sjödin, som delar med sig av spännande berättelser om öar, byggnader, båtar och skärgårdsbor.
Expeditionen görs i sammarbete tillsammans med Stockholms Läns Hembygdsförbund för att kunna erbjuda nya smultronställen i skärgården. Det kommer att bli en heldag med god mat, vackra vyer och intressanta berättelser.
Avgång från Slussen på Skeppsbron till vänster om djurgårdsfärjan 08:00. Vi går via Baggensstäket. 10:15 – 14:30 besöker vi St Sandböte och Ornö kyrkvik i två grupper samt äter lunch ombord under liten kryssning utanför Ornö. Vi är åter vid Slussen 17:00.
St Sandböte köptes av stadsfullmäktigeledamoten
Anna Lindhagen och arrenderades till båtbyggaren och illustratören Johannes Söderman och hans fru Clara, vars stuga fortfarande finns kvar. Vi gör också ett besök i Annas charmiga stuga. Den bevarade båthuset, som numera är
Ornö hembygdsförenings båtbyggarmuseum, ger oss en inblick i öns historia. Stora Sandböte förvaltas av Naturvårdsverket.
BILJETTER SLÄPPS I APRIL
Under dagen dukas det fram en kallskuren lunchbuffe´med måltidsdryck. Cafeet är öppet under hela resan, där erbjuder vi bland annat kaffebröd, öl och vin.
Kläder efter väder med rejäla skor, och ta gärna med en kikare eller karta för att ge resan ytterligare dimension.
Välkommen till en unik upplevelse till sjöss!
BILJETTPRIS 950 KR/PERSON
Det här ingår i priset: Båtresa, guidning, smörgås med kaffe/te, lunchbuffe med alkoholfri måltidsdryck.
Vid specialkost eller allergier vänligen meddela oss på kontoret@blidosundsbolaget.se
Tel: 08-24 30 90 www.blidosundsbolaget.se kontoret@blidosundsbolaget.se
Innehåll
4 HÄR FÖR ATT VARA Huvudskär
12 AKUTELLT
Nyheter från oss och skärgården
15 KOORDINATEN
Var är vi?
17 TACK!
Till förenings- och företagsvänner
18 EN BILD BERÄTTAR
Fula gubbens skatter
20 NORRSKEN I SKÄRGÅRDEN
Myter och sanningar
24 VÅREN VÄNTAR
Följ med på fågelsafari i ytterskärgården
31 FÅGELSKÅDNINGSLOKALER
På Skärgårdsstifelsens områden
32 LAGA MAT UTOMHUS
Värmande favoriter
35 UR SJÖBODEN
Sältossor
SKÄRGÅRDSSTIFTELSENS TIDNING STÅNGMÄRKET
kommer ut med fyra nummer om året. Den delas ut till alla Skärgårdsstiftelsens vänner och sprids också bland annat genom utskick till utvalda områden i och runt Stockholm.
Utgivare & ägare: Skärgårdsstiftelsen i Stockholms län
Svensksundsvägen 5, 111 49 Stockholm
Tel 08-123 124 00, info@skargardsstiftelsen.se www.skargardsstiftelsen.se
Ansvarig utgivare: Skärgårdsstiftelsen
Redaktör/redaktion: Ulrika Palmblad-Wennergren, Sarah Anderin, Karin Romdahl.
Vänfrågor och adressändringar: info@skargardsstiftelsen.se, 08-123 124 00
Annonser: (bokning och material) Henrik Salén, 0706-18 61 61, henrik@batmedia.se
Formgivning: Romdahl Design. Foto omslag Henrik Trygg. Tryck: Åtta.45. Upplaga: 22.000 ex. Papper: Edixion 100 g. Omslag Edixion 190 g.
NORDIC ECOLABEL
HUVUDSKÄR
HÄR FÖR ATT VARA
Sommaren sjunger på sista versen då vi tar båten ut till Huvudskär. Det är dock början på något som nästan kan liknas vid en förälskelse.
Vilken ö, vilken natur, vilket lugn! Här är man för att bara vara.
TEXT Marie Arpnäs FOTO Gustaf Waesterberg, Per Blom
Som mest bodde ca 100 personer på Huvudskär. Det var fyrpersonal, lotsar, tulltjänstemän och fiskare med sina familjer. Grundstötningar och haverier var vanliga och alla fick vara beredda att rycka ut som livräddare.
Huvudskärs naturreservat ligger längst ut i havsbandet, med ungefär 200 öar, kobbar och skär. Vi lämnar fastlandet ihop med familjer och stammisar som har rejält med packning med sig, och vi vet varför. Det finns varken elektricitet eller rinnande vatten på ön, så de som tänker stanna några dygn har med sig vad som krävs. Främst vad gäller mat och dryck, för elen lär man sig ganska snart att klara sig utan.
– Välkomna hit, hälsar Lina så fort vi kliver av båten. Jag visar er till vandrarhemmet där ni ska sova så ses vi lite senare.
Fotografen Gustaf och jag lämnar väskorna på rummet i Tullhuset, som är en av skärets två största byggnader och som tidigare var tjänstebostad åt tulltjänstemännen och lotsarna. Sedan mitten av 80-talet drivs husen som vandrarhem.
Vi tar oss ut på en egen upptäcktsfärd på ön och landar i Raststugan i det gamla lotshuset, som har samlat kulturhistoria från platsen för nyfikna besökare.
Vi lär oss att det som främst lockade hit människor under flera hundra år var fisket, framför allt torsk och strömming, som från början ska ha varit det bästa i hela Stockholmstrakten. Man jagade även säl och fågel. Vid 1800-talets slut fanns här lotsstation, fyr- och tullplats på huvudön Ålandsskär och idag är huvuddelen av
Huvudskärsarkipelagen skyddad som naturreservat, ägd och förvaltad av Skärgårdsstiftelsen. Ålandsskär är för övrigt den enda ön som är bebyggd och de flesta bodar och hus är privata.
– Säg till när ni är kaffesugna så kan ni komma över till Pelle och mig, säger Lina och vi är inte svårövertalade.
Från då till nu
Det doftar varma kanelbullar i pörtet, där Lina och Pelle Blom bor när de är på ön. Det är inte rymligt men oerhört mysigt. Super compact living med havsutsikt åt alla håll.
– Det som nu är vandrarhem har tidigare varit både tullhus och lotshus under några år. Det bodde inte många här på ön men i slutet av 1800-talet var elevantalet mellan fyra och 20 barn. 1894 byggde man ett separat skolhus och hade den verksamheten igång i drygt 30 år.
Med en kaffekopp i handen lotsas vi bakåt i tiden, till sent 1700-tal, när man tog beslut om en ny farled för trafiken till Stockholm då sjöfarten hade ökat rejält. 1830 byggdes därför en övernattningsstuga för lotsarna från Dalarö på Ålandsskär. Huvudskär kom att bli en självständig lotsstation med plats även för tullverkets personal och 1882 anlades den ursprungliga fyrplatsen. Det var ett i trä kombinerat fyr- och bostadshus, som 1931
”Loss för, loss akter! Hissa på stora klyvaren, bär av, stick på skotet; segelsupen är intagen och vi äro ute, på tulljakten, på väg till Huvudskär.”
August Strindberg, i boken I havsbandet, 1890
ersattes av en ny 15,8 meter hög fyr i betong som ännu står kvar.
– När båttrafiken minskade under tidigt 1900-tal försvann tullpersonal och lotsar, skolan upphörde och det lilla postkontoret slog igen. Huvudskär blev naturreservat med flera välbesökta naturhamnar och vandrarhemmet i Tullhuset och Lotshuset med totalt nio boenden varav fem egna lägenheter, berättar Lina som tar emot många återkommande gäster, sommar efter sommar.
– Flera av gästerna som kommit hit vill återvända även året därpå, och det populäraste boendet är i Lotshuset. Vi erbjuder något helt annat än många andra ställen i skärgården, och det tycks vara det som lockar hit de flesta. Vi har varken elektricitet eller rinnande vatten, men få ser det som ett hinder.
Lina har många historier om besökare som kommer ut till Huvudskär och är uppenbart ovana vid att bara vara. Utan teve, utan musik, utan restaurang och efter några timmar – utan surf på mobiler och övriga skärmar.
– Det kan ta ett dygn innan man har vant sig med lugnet här. Extra kul är det att se generationer som reser tillsammans och som man får följa utvecklingen på. Vi har till exempel två mammor
Vi kokar kaffe och låter värmen sprida sig medan blicken vilar på det stilla vattnet. Enkelhet och ro i harmoni med naturen.
som kommer hit med sina barn som nu själva har blivit vuxna. De har berättat hur de i början väntade på att barnens mobilsurf skulle ta slut så att den lediga tiden kunde avnjutas på riktigt.
Bönder utan djur Vi som har haft förmånen att besöka flera platser i Stockholms skärgård ser och uppskattar kontrasterna. Precis som många många andra skärgårdsälskare gör. Det avskalade livet tilltalar allt fler och Linas möten med människor vittnar om just det.
Huvudskär är en ögrupp i Stockholms södra skärgård med nära 200 öar, kobbar och skär. Huvudskärs vandrarhem inryms i Tullhuset och Lotshuset på Ålandsskär. Det finns ingen affär på Huvudskär. Allt du behöver måste du ta med dig. El, WC, dusch och rinnande vatten saknas. Vandrarhemmen har tillgång till utedass och färsk vattenbrunn. Under säsong kan egen transport bokas hos www.dalarosjotransporter.se
I det charmiga Tullhuset, som en gång var navet för sjöfartens övervakning, finner man nu vandrarhemmet. Öppet från mitten av maj till 21 september, erbjuder det en unik möjlighet att uppleva både historia och natur i en av Stockholms mest avlägsna och vackra miljöer.
Huvudskär har ingen gästhamn, men flera välbesökta och populära naturhamnar. I fladen mellan Ålandsskär och Lökskär blir det sommartid fullt med båtar.
– Vill man ha party och ”action” ska man åka till en annan ö. Vi har pappan som kom hit med barn och hade bokat tre, fyra nätter. Han var tveksam i början men när de lämnade oss sa han att de hade haft det så skönt – ”vi har inte gjort någonting”. Ett bra betyg enligt oss, säger Lina och ler.
Jag gör misstaget att kalla paret för skärgårdsbor.
– Skärgårdsbo blir man först efter några generationer, säger Pelle som också arbetar för Skärgårdsstiftelsen som drifttekniker. Fast det beror på vem man frågar. Både Lina och jag kommer från Huddinge men älskar skärgårdslivet. Måste jag åka in till stan blir det bara över dagen, annars är det naturen vi söker oss till. Gärna den karga och med öppna landskap.
– Vi brukar hyra en rorbue i Norge, det vill säga en gammal sjöbod som gjorts om till semesterboende, men då vi semestrar i oktober, november är det inte direkt högsäsong dit vi åker, fortsätter Pelle och ler. Vi har inget jättebehov av att resa, vi får tillräckligt av det vi gillar här ute.
Lina nickar medhållande och berättar att de även åker ut till Huvudskär på vintern.
– Man känner sig lite som en bonde utan djur,
säger Lina och skrattar. Det blir ett årshjul som rullar på med bokningarna som drar igång i januari, boenden som ska städas och förberedas, reparationer som måste göras och så de första gästerna som ska tas emot i mitten av maj. Det finns alltid något att fixa så jobbet tar egentligen aldrig slut.
Högsäsongen är från midsommar till slutet av augusti men det går att bo på här fram till slutet av september vid förfrågan. Båtarna slutar dock att gå den sjunde september. Att det inte finns el på plats visste vi, men det finns några tolv volts kylskåp och gasolplattor i boendena, som i det kök vi delar med ett annat boende i vandrarhemmet där vi bor. Man nyttjar en solcellsanläggning men Pelle berättar att det ska finnas fler solcellskylskåp på ön från och med nästa säsong.
Korsord och analoga spel
Paret konstaterar att den här sommarsäsongen har varit lite trögare än tidigare år. Kanske beroende på hushållens ekonomi eller att vädret inte varit så varmt och skönt som många önskar. De klagar dock inte utan gläds åt att platsen marknadsför sig själv till stor del, via mun till mun.
– Det är många av våra äldre gäster som kommer tillbaka varje sommar, men vi har även fått lite nya målgrupper de senaste åren vilket är kul, säger Lina. Det kommer tjejgäng som bara vill vara, spela spel och lösa korsord. Inga möhippor däremot, om de inte skulle komma just för att koppla av och njuta av naturen.
Vad är det bästa med att jobba här ute?
– Jag kan nog svara för oss båda när jag säger att det aldrig finns en dålig dag på jobbet, replikerar Lina. Det är fascinerande att den ena dagen aldrig är den andra lik – inte heller vädermässigt.
Vi lämnar paret för en stund och går över till den obebodda sidan av ön. Det ligger segelbåtar i naturhamnarna och någon familj spelar kort på klipporna. En annan kokar troligen potatis, då vinden lämnar doftspår. Vi rekar vilken klippa som lämpar sig bäst för ett morgondopp, för det är ju ett måste när man befinner sig på en skärgårdsö. Strax innan solen går ner får vi följa med Pelle upp i fyren, där utsikten är obeskrivlig. Att avrunda en visserligen ganska blåsig men vacker dag med kött- och pastamiddag tillagad på gasolkök är som den där klassiska pricken på i:et.
Lina och Pelle Blom bor och arbetar på Huvudskär och älskar skärgårdslivet. – Flera av gästerna som kommit hit vill återvända, berättar Lina.
Bokning av boende på Huvudskär
Bokning sker på Skärgårdsstiftelsens hemsida skargardsstiftelsen.se
På denna sida berättar vi om vad som är aktuellt hos oss just nu, och kan även svara på frågor om Skärgårdsstiftelsens verksamhet. Har du en specifik fråga, maila den till info@skargardsstiftelsen.se för eventuell publicering. Följ gärna Skärgårdsstiftelsen på sociala medier och Linkedin där vi också lägger upp nyheter från vår verksamhet.
Med hjälp av ombyggda pistmaskiner går det att klippa vass både på land och i vattnet. Som fiskevårdande åtgärd är det gynnsamt att ha kvar en bård av vass, en s. k. blå bård. På våren när vattnet stiger och de grunda områdena snabbt värms upp simmar gäddhonan dit för att lägga sin rom. Vassbården blir sedan skydd mot de större gäddorna som annars gärna äter sina artfränder.
Naturvård vid strandängar och vatten
Under slutet av 2024 fick Skärgårdsstiftelsen extra medel från Länsstyrelsen för att arbeta med akvatiska åtgärder. Det vill säga naturvårdsinsatser som är kopplade till vatten på olika sätt. Det kan innebära allt från restaurering av strandängar till utrivning av vandringshinder för lekande fisk som gädda och öring.
Igenväxning av mark och strandängar är ett av de största hoten mot biologisk mångfald och därför är dessa insatser prioriterade. Al är det enskilt mest utmanande trädslaget då den snarare växer till sig av gallring. När vi börjar att röja för sly
speciellt vid strandängar med al, växer den ofta till sig ännu mer. Därför är det viktigt att vara uthållig och försöka komma åt rötterna. Kossor är väldigt bra på att beta strandängar och då även al och vass, men det får inte gå för lång tid mellan att man klipper till dess att betarna börjar sitt viktiga naturvårdsarbete. Är vassen och alslyn nyklippt så mumsar nötdjuren gärna på de späda årsskotten, men ju grövre alen och vassen hinner växa sig så hamnar man åter i en ond cirkel och igenväxningen är ett faktum. Då återstår att stubbfräsa och ta bort alen och rötterna. Här har Skärgårdsstiftelsen tagit hjälp av maskiner som klarar att röja strandängar och sanka områden
från alsly. Det finns maskiner som fräser ganska stora ytor, men det kräver plan och stenfri mark. Sedan finns det mindre maskiner som passar mindre ytor som är ojämna och steniga. Vass kan klippas både på land och i vatten, vissa amfibiegående maskiner klarar båda. Gällande vass så måste man vara klar över vilket syfte klippningen har. Vi vill hindra igenväxning men samtidigt behålla bårder av vass som är viktiga både för fisk och fågel, och i vissa fall även hindrar stranderosion.
Insatserna som gjorts innefattar bland annat, röjning och stubbfräsning vid strandängar vid Riddersholm, Gålö och Käringboda. Vassgångar har klippts för att underlätta gäddlek vid Bihagsmaren på Gålö, samt insatser med stålburar för att få bort ovälkomna fördämningar i våtmarker efter bo- och dammbygge från bäver.
Överlistad dammbyggare
Ålö våtmark som invigdes 2022 har ett fint fiskomlöp som gör att gäddan kan simma upp från havet och leka i våtmarken. Under 2024 började bävern i området dämma upp fiskvägen. Efter att ha rivit dämmet ett flertal gånger testar Skärgårdsstiftelsen en metod med stålburar, så kallade gabioner. Denna metod är ganska vanlig i Kanada och även i flera Stockholmskommuner. Tanken är att även om bävern bygger så kan vattnet rinna igenom, tack vare gabionerna. Vi prövar detta även på en våtmark i norra Käringboda naturreservat.
Norrötorpet på Fjärdlång
Digital bokning för Huvudskär och korttidsboende
Från och med nu bokar du boende på Huvudskär och hyr våra egna fritidshus, under kortare tid, på nätet. Först ut är Huvudskär som är det enda vandrarhem på våra områden som drivs i egen regi. Senare i vår kommer vi att lägga ut annat korttidsboende för digital bokning. Håll utkik i våra sociala medier, nyhetsbrev och på hemsidan för mer information. Boende hos alla turistentreprenörer hittar du samlat på upptäckskärgården.se
AKTUELLT
Skärgården på topplistor hos Forbes och New York Times
Stockholms skärgård fortsätter sitt seger tåg över världen. Tack vare det fantastiska arbete som görs av Stockholm Archipelago, där Skärgårdsstiftelsen är stolt medskapare, toppar nu skärgården mångas ”rese-bucket lists”
Först ut var National Geographic som listade Stockholms skärgård med Stockholm Archipelago trail som främsta lockelse (läs gärna vårt reportage i nr 4/2024 om det). Nu följer anrika Forbes och New York Times med flera efter och berättar om pärlan Stockholms skärgård. Det är viktigt för oss och våra skärgårdsentreprenörer där de utländska besökarna står för de största möjligheterna till säsongsförlängning. En avgörande faktor för att fler ska kunna livnära sig under en större del av året. Welcome, bien venue, och willkommen säger vi!
Vid frågor kontakta befälhavare
Erik Jansson Tel 073-600 54 89
KOORDINATEN
59°46'16.9"N 19°04'48.3"E
På idylliska Lidö finns värdshuset med sina charmiga flyglar, och på en av dem sitter denna vackra dörr som fångar blicken. Huvudbyggnaden uppfördes 1769 av Mattias Holmers inför hans bröllop med Catharina Margareta. En dörr som denna är mer än bara en ingång – den bär på en lång historia av tradition och tidlös hantverksskicklighet.
Källa: Skärgårdshus Johan Ahlbom
Stort tack till våra företags- och föreningsvänner för ert värdefulla stöd under året som gått. Vi hoppas på ert fortsatta engagemang 2025.
Tillsammans gör vi en konkret skillnad – bidra till att bevara skärgårdens unika miljö och gör den mer tillgänglig för alla!
Avanza Kayak & Outdoor AB
Bullandö Marina AB
Fastighets AB Kannan
Milotelle Elektriska AB NORAB
Nordic Trails , Active adventures in Sweden
Nynäs Rökeri & Fiskhall AB
Nåttarö Gård & Resort AB
Origo Capital AB
Runmaröloppen
RynSoft AB
Selaro Maskin
Entreprenad AB
Skandinavisk Ecotech AB
Stockholm ICEguide
Sture Exhibitions & Events AB
Trafikskadetjänsten
Sverige AB
Trivselträdgårdar AB
Vindö Byggvaror AB
AstraZeneca MYS
Badhusvikens Båtklubb
Bergshamra Båtklubb
Båtklubben Färingarna
Båtklubben S:t Erik
Båtsällskapet Karlslund
Coronet Yacht Club
Djurgårdsbrunnsviken MBK
Djurö Båtsällskap
Edsbergs Båtklubb
Edsvikens Båtklubb
Edsvikens Segelsällskap
Ekerö Båtklubb
Finnboda Båtklubb
Fiversätraöns Intresseförening
Friluftsfrämjandet
Enskede Lokalavdelning
Friluftsfrämjandet
Huddinge Lokalavdelning
Friluftsfrämjandet Region
Mälardalen
Friluftsfrämjandet Värmdö
Föreningen Helmis Vänner
Föreningen
Skärgårdsmuseet
Föreningen Stockholms
Auktoriserade Guider
Grinda Tältförening
Grovstanäs Samfällighetsförening Båtklubb
Gustavsbergs Båtklubb
Gålöbasens Båtklubb
Huvudskärs Byalag
Håbo Båtsällskap
Hässelby Sjösällskap
Jägareförbundet
Stockholm län
Kallhälls Båtklubb
Kilsvikens Båtklubb
Kungliga Djurgårdens Förvaltning
Kungliga Motorbåtklubben
Kungsängens Båtsällskap
Lidingö Båtklubb
Lidingö-Brevik
Sjöscoutkår
Lidingö Segelsällskap
Lilla Essinge Båtklubb
Näsbyvikens Båtsällskap
Piluddens Båtklubb
Reimers Båtsällskap
Resarö Båtklubb
Rålambshovs Båtklubb
Saltsjöbadens Båtklubb
Saltsjön-Mälarens
Båtförbund
Segelsällskapet
Gäddviken
Segelsällskapet Vega
Sigtuna Båtklubb
Sjötorpets
Båtägarförening
Sollentuna Båtklubb
Stiftelsen Solnaskutan
Stockholms Läns
Hembygdsförbund
Stockholms
Orienteringsförbund
Stäkets
Motorbåtssällskap
Svartlögaföreningen
Sveriges Sportfiske och fiskevårdsförbund
Svinninge Marina Klubb
Södra Evlinge Båtklubb
Tanto Båtsällskap
Tranvikens Samfällighetsförening
Trälhavets Båtklubb
Turebergs Båtklubb
Tyresö Båtklubb
Tyresö Strands Båtklubb
Tyvö Fotbollsklubb
Ulvsunda Båtsällskap
Vaxholms Båtklubb
Värmdö Båtsällskap
Värmdö Evlinge Båtklubb
Västra Sveavikens
Hamnförening
Ådängens Båtklubb
Ängsviks Båtsällskap
Ösmo Båtklubb
Österhaninge Båtklubb
Östhammars
Segelsällskap
Fula gubbens passare
En trehundra år gammal passare från vraket Fula gubben vid Huvudskär. Vad kan den berätta?
TEXT
Carina Lernhagen Matz
En galeas kom seglande in mot Huvudskär i Stockholms södra ytterskärgård, i slutet på 1700-talet. En galeas var då ett mindre fraktfartyg, ofta riggat med två master.
Kanske gick skeppet på grund och blev manöverodugligt. Kanske berodde haveriet på mörker och dimma? Ingen vet, men vi vet att skeppet ligger vid Bredskär nordväst om Saltkobben, Andra skäret och Ålandsskär – ön där Huvudskärs fyr står.
Då, när galeasen strandade här, fanns ingen fyr på Huvudskär. Den byggdes år 1882 på högsta punkten på Ålandsskär, nära den plats där nuvarande fyr är placerad.
Mot slutet av 1700-talet ökade sjöfarten på norra Östersjön. Tidigare hade skepp på väg mot huvudstaden gått in
i skärgården vid Landsort och tagit lots. Landsort blev lotsplats redan 1535 och första fyren byggdes 1651. När vinden stod på och det kunde bli god segling utomskärs ända upp till Huvudskär började fler ta den vägen. Sjökorten var bristfälliga och seglingsbeskrivningarna torftiga. Men på galeasen som strandade vid Bredskär fanns bevisligen en passare för att mäta avstånd och kanske position. Det är nu sextio år sedan vraket upptäcktes. Det ligger på 35 meters djup och kallas i alla arkiv för Fula gubben. Det var marinarkeologernas namn eftersom man hittade ett så kallat bartmankrus – ett lerkrus med en skäggig gubbe modellerad på krusets hals. Bart är skägg på tyska. Skrovet på Fula gubben har kollapsat men delar av rigg och bogspröt är välbevarat i förhållande till sin ålder.
Sjöhistoriska museet gjorde en marinarkeologisk undersökning 1963–64 och det var då dykarna hittade passaren. Ett sex centimeter högt slipat dricksglas hittades också. En enkel blomslinga är vackert dekorerad på glaset som är nästan helt intakt och nu visas på Dalarö tullmuseum. Arkeologerna tog också hand om en kopparplatta i storlek 11x11 cm – dåtidens kopparmynt. Myntet hjälpte till att datera fartyget. I vraket återfanns även ett människoskelett.
Fornminneslagen säger att ingenting för röras på ett vrak som förlist år 1850 eller tidigare. Två dykare har blivit dömda för vrakplundring på Fula gubben. Idag är vraket ett omtyckt mål för amatördykare. Det sägs att sikten därnere ofta är överraskande god. Se, dyka och simma går bra, men alltså inte röra!
Passare från fula gubben, foto Sjöhistoriska museet.
Svensktillverkad i Tornedalen
Det kemikaliefria originalet
Inbyggd bakterierening
Unikt fosforkretslopp
Enkelt ägande
Modern avloppsrening
Det innebär kretslopp! Ecobox är svensktillverkade, kemikaliefria minireningsverk som ersätter trekammarbrunnar, markbäddar och infiltrationer. De klarar reningskraven vid normal och hög skyddsnivå och fungerar lika bra för villan som för fritidshuset. Vårt miljövänliga sortiment erbjuder återvinning av både fosfor och regnvatten. Ecobox produkter är alltid pålitliga och enkla att underhålla..
Kontakta oss för mer information och kostnadsfri rådgivning
Dags att byta avlopp
Åkersberga 08-410 79 411 • Värmdö 08-570 295 55 • Norrtäljde 0176-580 58 info@modernaavlopp.se • www.modernaavlopp.se
Vi hjälper till med helheten. En installation på fastigheten tar två till tre dagar i anspråk. Hela processen med ansökan och tillstånd från kommunen tar en till fyra månader från början till slut och vår partner Moderna avlopp hjälper självklart till med hela processen. 0927 775 75 www.ecot.se
Norrsken i skärgården – myter och sanningar
Stockholms skärgård är en oslagbar plats att uppleva norrsken på. Utanför stadens ljus och brus kan du få njuta av det spektakulära skådespelet över himlavalvet. Men det finns många myter som florerar kring norrsken och dess uppkomst – vi har pratat med en norrskensexpert för att reda ut några av dem.
TEXT Felicia Welander FOTO Carl Bergstrand
Carl bergstrand har skrivit ”Norrsken – den heltäckande handboken” och driver sedan fjorton år tillbaka sidan ”Norrsken Sverige” på Facebook. Det största felet som han ser många gör när de vill se ett norrsken är att ha för bråttom. För att verkligen ha chans att uppleva något spektakulärt krävs både tid och tålamod. – De flesta ger upp för tidigt, berättar Carl. Dels behöver våra ögon ställa om sig från ljustill mörkerseende, vilket tar cirka tjugo minuter. Först då kan vi ta till oss detaljer och färger på himlen ordentligt. Har man tålamod att stå kvar en stund brukar norrskenet också förändras norrskensdimman kan slå ut i en substorm.
Syns bäst vid kusten
I Stockholms city påverkar gatubelysningen och andra ljus upplevelsen. Men tar du dig bara en liten bit ut – som till exempel till någon av Stockholms skärgårds alla öar – har du helt andra möjligheter att få se himlens skådespel.
– Det brukar vara mörkare längs kusten, vilket gör att även svagare norrsken kan synas, berättar Carl. I Stockholms skärgård har du dessutom möjlighet att komma ner till havsnivå vid en strand, en sten eller på en klipphäll, vilket kan ge en unik upplevelse. Men tänk bara på att gå försiktigt och ha säkerhetstänk, så att du inte hamnar i vattnet.
Goda förutsättningar under 2025
I Stockholmsområdet sågs flera tydliga norrsken förra året, två av dem riktigt starka. Men vad beror det på att de är mer frekventa just nu?
– Det handlar om att solen har en vågrörelse, förklarar Carl. Varje period, varje våg, är ca elva år lång och i toppen av vågen är solens magnetfält vridet. Det kommer fram solfläcksregioner som ligger till grund för det rymdväder och urladdningar som vi får ta del av. Kraftigare händelser blir alltså vanligare under vågtoppen av solmaximum där vi är nu. Rent statistiskt kommer de kraftigaste wow-vad-hände-nunorrskenen precis efter solmaximum, efter vågtoppen, så de närmsta två tre åren har vi troligen en riktigt bra norrskensperiod att se fram emot.
Bergstrand, författare till boken
– den heltäckande handboken.
Hur uppkommer Norrsken?
– Den enkla förklaringen är att det blir en växelverkan mellan solvinden och jordens magnetfält, berättar Carl. – Solvinden är en ström av laddade partiklar, vilken ligger till grund för en energiöverföring. När denna blir stark, skapas urladdningar i jordens magnetfält och ger upphov till att andra partiklar i vårt magnetfält slungas tillbaka mot jordens nord- och sydpoler. Dessa kolliderar i olika vinklar och höjder med gaser i vår atmosfär vilket i sin tur föder såväl ljus som spektakulära rörelser i himlen. Det fungerar alltså som om himlen är en slags filmduk som norrsken projiceras på.
Olika typer av norrsken
Det finns, förenklat, två typer av norrsken: så kallade diffusa, som är svagare och de diskreta, som är starkare. De starka norrskenen är ofta substormar, det vill säga ett rymdvädersfenomen där energi som lagrats i magnetfältet under en längre tid frigörs på några minuter. Det sker i princip varje natt, men området där de startar måste vara förskjutet söderut för att vi ska kunna förnimma dem med blotta ögat i södra Sverige. – Det man ofta ser först är en norrskensdimma eller norrskensbåge som man riskerar att tröttna
NORRSKEN
Latinskt namn: aurora boralis – vilket betyder nordlig morgonrodnad. I södra hemisfären syns södersken, med det latinska namnet Aurora Australis.
Carl
Norrsken
på rätt snabbt, berättar Carl. Men där kommer tålamodet in. Snart förändras de, bryter upp och blir till ”pelare” och ”draperier” som rör sig över himlen. Ofta betydligt mer ljusstarkt. Norrsken kan också visa sig som en båge, band, krona eller sken. Skenet kan vara blått, rött eller grönt och ändrar sig snabbt. De påverkas av vilken gas som träffas i vilken vinkel och på vilken höjd. Ju högre höjd desto rödare blir syret, och på lägre höjd blir det mer grönt. Riktigt kraftigt norrsken syns ofta som röda, diffusa skogsbränder i norr.
Myter och legender
Norrskensfenomenet har skapat myter och legender i urminnes tider. Nordiska legender vittnar om att polarsken setts som andedräkten från soldater som mist sina liv i strid, men också – som i gammal folktro – att det är något farligt som endast schamaner och män bör bevittna och som vi bör skydda oss mot. Bland annat varnades det för att viska, sjunga vinka i närheten i närheten av norrsken för att inte dra till sig uppmärksamhet från de dödas själar. Det har också berättats legender hos ursprungsbefolkningar i allt från
Alaska, Sibirien och Australien (som i sin tur har ”sydsken”) och ljudet från norrsken har beskrivits likt knäppningar, påfallande likt dagens förklaring av norrskenets ljud.
I Skottland har polarskenet fått namnet ”glada dansare” medan det i Finland heter ”revontulet”, vilket bokstavligen betyder ”räveld”. Namnet kommer från en legend där fjällrävar sprang så snabbt över himlen att det uppstod gnistor när snön piskades upp av rävarnas svansar. Gemensamt för alla legender är dock att norrskenet bör mötas med respekt, fascination och vördnad.
Rätt och fel om norrsken Än idag finns många myter, men också felaktiga fakta, som florerar. Som till exempel att norrsken skulle vara skapat av en eller annan forskningsstation, eller att det bara syns när det är kallt väder, vilket Carl berättar inte stämmer.
– Vanligt väder och rymdväder har väldigt lite med varandra att göra. Faktiskt är det så att norrsken sker varje minut varje stund på jorden. Jag har själv fotat det i Sverige en ljummen augustinatt.
Tre bästa tipsen för att se ett norrsken:
– Håll koll i facebooksidor och grupper för prognos.
– Ge dig ut i mörkret och ge ögonen tid att vänja sig.
– Ha tålamod.
Stöd vårt arbete
Skärgårdsstiftelsen värnar om den känsliga skärgårdsnaturen genom skötsel av mark, skog och vatten. Vi tar hand om skärgårdens unika kulturvärden och skapar möjligheter för dig att besöka gästhamnar, sjökrogar och vandrarhem. Vi underhåller byggnader, fyrar, bryggor och vägar och mycket mer.
Med ditt bidrag kan vi tillsammans stärka vårt arbete för en tillgänglig och hållbar skärgård. www.skargardsstiftelsen.se
VÅREN VÄNTAR
Vare sig du letar fågelskådning eller bara vill fly pollen så är ytterskärgården om våren ofta ett pampigt Eldorado. Vi var tre kompisar som åkte ut i havsbandet och letade alfågel.
Niclas Sjögren FOTO Henrik Trygg ORNITOLOG EXTRAORDINÄR Mårten Ajne
TEXT
Häckande svarthakedopping liknar en uppkäftig punkare.
Jag ska inte plåga er med alltför många Karin Boye-citat i denna text (som för övrigt är ett exempel på att vägen ofta är mödan värd). Men jag kan inte låta bli att svara på Boyes fråga i dikten med titeln ”Ja visst gör det ont”, en rad som avslutas med ”när knoppar brister”. Där undrar hon retoriskt ”Varför skulle annars våren tveka?” Jag har faktiskt ett rimligt svar på detta. Att våren tvekar kan bero på att du befinner dig i ytterskärgården. Där råder nämligen en meteorologisk fördröjning ofta på flera veckor. Östersjöns vatten fungerar som en värme- och kyla-reservoar. Det innebär bland annat att sommaren låter vänta på sig och hösten är ofta mild. Vinterns isläggning kommer igång, om den överhuvudtaget kommer igång, långt senare än inne vid fastlandet.
detta märks också tydligt när vi lägger ut ifrån Bullerö marina denna strålande vårdag. Det är i mitten av maj och den andra sommarvärmeknäppen för säsongen har dragit igång. I lä och
solgass är det inbjudande varmt men så snart vi kommer ut på vattnet, som inte är mycket varmare än på vintern, är det dunjacka på och kallt om näsan. Henrik Trygg, som styr båten och står för fotograferandet, andas ut. Hans svåra pollenallergi gör att han gärna flyr ut i yttre havsbandet denna tid på året. För det är med temperaturen som med pollen: ytterskärgården släpar efter fastlandet med några veckor.
med i båten är även vårt sällskaps fågelexpert
Mårten Ajne, för oss skärgårdsvänner kanske mest känd som skridsko- och is-guru. Han spanar vant med kisande ögon mot horisonten. Vi är på jakt främst efter att spana in alfågel. En märklig skärgårdskompis som häckar i fjällen och på den arktiska tundran samt gärna övervintrar och tillbringar våren i yttre havsbandet, ofta i enorma flockar. Hanen är elegant i hela tre olika kostymer på året. Den flyger snärtigt men landar ofta på vattnet som vore den skadeskjuten. Och det
Att få se havsörn i skärgården är inte längre ovanligt eftersom beståndet av den mäktiga rovfågeln ökat.
Våren i skärgården är en kontrasternas tid. Vinden kan vara vintrigt kylig men i lä värmer solen och ger en försmak av sommar.
kanske inte bara är denna fågels uppenbarelse vi är ute efter egentligen, det är snarare det imponerande ljudet av en stor flock som sjunger i näbb på varandra. Som en klarinett fast den liksom kacklar: a-a-auli. En av de mest imponerande konserter skärgården bjuder tycker vissa fågelskådare.
jag är inte mycket till fågelskådare. I bästa fall kan jag skilja en fiskmås från en gråsäl och ska jag arta något annat med fjädrar får jag ta till lite långsökt humor:
Vilken är den blötaste fågeln? Nederbirden. Den tokigaste fågeln? Näktergalningen.
Slarvigaste fågeln? Hafsörnen.
Vilken fågel är bäst på att skära matvaror i kuber? Tärna.
Och så vidare.
men mårten tillhör en mer beläst skara. När vi gått i land på Bullerön resulterar minsta lilla rörelse eller pip på ön i kalla konstaterande. Ejder. Törnsångare. Koltrast. Silvertärna. Stenskvätta. Svarthakedopping i häckningsdräkt som ser ut som en uppkäftig punkare. Ärtsångare. Guldsparv. Hempling. Lövsångare. Stjärtmes.
Trädpiplärka. Gluttsnäppa. Näktergal. Havsörn. Snatterand. Gräsand. Svärta. Mårten bara rabblar. Jag häpnar. Hade jag varit själv på Bullerön denna dag hade jag möjligtvis kryssat en huggorm och en gräsand. Plus att det var lätt att se att en bäver fällt några björkar i skogen. Gullviva. Viol. Tussilago, blåsippa, vitsippa. Och så den där stora älgen vi såg på den lilla ön Viggskläppan tidigare på dagen. Våren är en fascinerande tid så här års i ytterskärgården med kontrasten mellan den stränga kyliga vindsidan av öarna och sommarlöftet på läsidan.
men ingen alfågel i sikte. Möjligtvis hör vi några alfågelliknande läten. Vi drar vidare till Stora Tallkobben, i Långviksarkipelagen, där vi övernattar. Det mojnar och jag ställer mitt minimala tält direkt på klippan utan att förankra i något. Högtrycket ger en kall vindstilla natt och jag sover drömlöst till strax före klockan fyra då fotografen tvingar oss ur sovsäckarna för att möta soluppgången som officiellt är 12 minuter över fyra den 15 maj. Vi styr ut mot yttersta skären. Arkipelagen här ute ser ut som om ryggar på dinosaurier, kanske gigantiska brontosaurus, sticker upp över vattenytan. Tankehoppet härifrån är väl inte så långt
Med varma kläder och bra kikare är våren i skärgården ett Eldorado för fågelskådare, nybörjare och rutinerade. Niclas Sjögren och Mårten Ajne,
om man betänker att fåglarna som far över landskapet är de utdöda reptilernas barnbarnsbarnsbarn i ett svindlande långt nedstigande led.
när vi lägger till på tärnskär lägger Mårten till ytterligare arter. Storskrake, sädesärla, strandskata, svalor, vigg, knipa, vitkindad gås, roskarl, labb, strandpipare, skärpiplärka. Och en koltrast som sjunger upp sig inför sommarsäsongen. En
diskret artrikedom utom räckhåll för den som är lomhörd, har bråttom eller tittar slarvigt. Men alfågeln håller sig undan. Vi äter en enkel frukost och efter att vi spridit ut oss på ön samlar Mårten gänget. Han ler i mjugg, med stativ och tubkikare på axeln. Han pekar österut, mot öppna havet, som en Karl XII på väg ut i fält. Då hör jag den märkliga, mäktiga, ljudkuliss som jag inte uppfattat tidigare. Det är en subtil men samtidigt galen kakafoni. Det är en säkert tusenhövdad alfågelflock, några 100 meter från där vi står. Vi stirrar länge i våra kikare utan att säga ett ord.
långt innan bilköerna in till city tagit form sitter vi åter i båten på väg mot fastlandet. Ute i havsbandet väntar våren fortfarande tålmodigt in vattentemperaturen. Inne på fastlandet kan man luras att tro att det är sommar. Vi är snart tillbaka i det andra livet, en annan verklighet. Börsen öppnar. Investor går upp 0,6 procent. Jag har ett planeringsmöte före lunch. Men utanför Tärnskär fortsätter kakafonin några dagar till.
Upptäck framtidens energi med Photonic Din partner inom solenergi
Photonic erbjuder innovativa solenergilösningar som inte bara sparar pengar utan också skyddar miljön. Våra produkter är designade för att maximera energiproduktionen och minimera koldioxidavtrycket – för en hållbar och ljus framtid.
Vare sig du är privatperson eller företag, har vi rätt lösning för dig. Investera i ren, pålitlig energi idag och bidra till en grönare morgondag.
Tillsammans skapar vi en hållbar framtid med solens kraft.
Showroom Storstensvägen 2 761 53 Norrtälje www.photonic.se info@photonic.se
0176 - 20 94 44 08 - 28 05 91
Bra fågellokaler på våra områden
Vare sig är du en rutinerad skådare eller nybörjare är
flera av Skärgårdsstiftelsens områden bra lokaler för att upptäcka det fjäderbeklädda djurlivet – och givetvis övriga skärgårdskamrater. Populära platser för fågelskådning hittar du bland annat på:
Gålö
Strax väster om Nor på Gålö har ett fågelrikt viltvatten skapats – väl värt ett besök under vår och försommar. Havtornsudd är också en bra plats för att skåda sträckande sjöfågel under tidig vår då stora flockar ejder och alfågel samlas.
Käringboda
I den norra delen av detta naturreservat hittar du en våtmark som bjuder på en rad intressanta skådningsobjekt.
Ålö våtmark
Våtmarken på Ålö är en av de största i sitt slag i Stockholms skärgård, cirka nio hektar stor. Du hittar den nära Ålö gård söder om Utö. Med reguljär båt kan du åka till antingen Ålö eller Utö. Ta med cykel eller hyr för transport.
Riddersholm
Naturreservatet Riddersholm ligger långt ute på
Rådmansö men är ändå ett lättillgängligt resmål dit du kommer med bil, båt, buss eller cykel. Här kan du skåda en rad intressanta fåglar, populärt är området Kvarnudden.
Huvudskär
Längst ut i havsbandet har du en fantastisk fågellokal, inte minst om du vill se sträckande flyttfåglar.
Värmande favoriter för friska utomhusdagar
Att tillbringa en dag utomhus blir alltid trevligare med en varm måltid som håller både humör och energi på topp. Här bjuder vi på två värmande recept – en frisk citrustoddy och en krämig linssoppa med kokos och röd curry. Perfekt att ta med i termos för en härlig stund utomhus!
TEXT Redaktionen FOTO Gustaf Waesterberg
Krämig linssoppa med kokos
och röd curry
En näringsrik och smakrik soppa som är både snabb och enkel att laga. Den mättar länge och är full av nyttiga ingredienser. Vill du ha en matigare måltid? Servera soppan med grillspett – vi har valt kyckling, men Halloumi är också ett utmärkt alternativ.
Ingredienser (4 portioner)
1 gul lök
1 msk olja
1 krm chiliflakes (kan uteslutas)
1 msk röd currypasta
3 dl torkade röda linser
1 pkt krossade tomater (500 g)
1 burk kokosmjölk
5 dl vatten
2 buljongtärningar (kyckling- eller grönsaksbuljong)
Saft från 1 lime eller ½ citron
Rostad kokos och eventuellt extra chiliflakes till servering
Gör så här
1. Skala och finhacka löken. Hetta upp oljan i en stor kastrull och fräs löken tills den blir mjuk och genomskinlig.
2. Tillsätt chiliflakes och röd currypasta. Fräs i någon minut tills det doftar aromatiskt.
3. Häll i linserna och rör om. Tillsätt krossade tomater, kokosmjölk, vatten och buljongtärningar. Låt soppan koka upp, sänk sedan värmen och låt sjuda i ca 15 minuter tills linserna är mjuka.
4. Pressa ner limesaft eller citronsaft och rör om. Smaka av och justera kryddningen om det behövs.
5. Toppa soppan med rostad kokos och eventuellt extra chiliflakes vid servering.
Tips!
Vill du ha en slät soppa? Mixa den med en stavmixer. För en extra mättande måltid – servera med bröd eller grillspett.
Soppan kan förvaras i kylskåp i upp till tre dagar och blir nästan ännu godare dagen efter. Smaklig måltid!
Se recept för citrustoddyn på sid 34.
Varm citrustoddy
En enkel och uppfriskande dryck som kan varieras efter smak. Vi har valt råsocker, men du kan lika gärna använda honung eller en annan sötning. För extra fräschör, tillsätt färsk mynta. Det bästa är att lägga i citrusskivorna precis vid servering.
Ingredienser
1 liter hett vatten
1 citron och 1 lime
Råsocker eller honung efter tycke och smak
Gör så här
1. Tvätta citrusfrukterna noggrant i varmt vatten och skiva dem tunt.
2. Rör ut sockret eller honungen i hett vatten.
3. Tillsätt citrusskivorna och låt dra en liten stund innan servering.
VI HJÄLPER DIG MED: tvätt, mögelbehandling och impregnering av kapell, markiser, förtält, båtdynor, båtmattor samt reparationer, byte av blixtlås, rutor m.m
För mer information gå in på: www.nackakapelltvatt.se Kontakta oss på telefon: 070-205 84 09 Ni hittar oss på Stenhuggarvägen 2 R, Saltsjö-Boo Kummelbergets Industriområde
Ett naturligt val
Flyers, foldrar, affischer, kuvert, visitkort, rollups, skyltar eller tidskrifter. Hos oss hittar du allt till ditt kontor, butik och marknadsföring.
Vi är landets första tryckeri att bli Svanencertifierade – med licensnr 0001.
Vi är det naturliga valet för alla som vill beställa närproducerade trycksaker tillverkade i Sverige.
Sältossor
Vindtäta. Varma. Vattenavstötande.
Det kunde vara beskrivningen av en känga i en nutida sportkatalog. Här handlar det istället om skärgårdens tossor av sälskinn.
OCH FOTO Carina Lernhagen Matz
sälar fanns i östersjön redan när inlandsisen började smälta för tiotusen år sedan. På stenåldern var feta sälar jägarnas viktigaste byte. De gav mat, pälsar, läder, ben och tran.
I skärgården och kustlandskapen jagades säl. För tranet, oljan, som användes som bränsle i oljelamporna. Men också för skinnet. Ett sälskinn kunde bli en väst, en varm mössa eller en sko. Sältossor användes både till vardags och fest, men krävde underhåll. Skinnet skulle smörjas, gärna med sältran, för att hålla sig smidigt och isolerande.
Det var oftast på vårisarna man jagade. Under historiens gång har jägare hittat olika sätt att smyga sig på sälarna och lura dem. Bland annat härmade de sälarnas läten för att locka dem närmare.
på kustmuseer runt om i landet finns sältossor i samlingarna. Men då är de flitigt använda, nästan helt utslitna. De här på bilden bredvid, är nästan nya och ger unik möjlighet att berätta om livet förr i skärgården.
Sältossorna är sydda av sälskinn som beretts så att det skulle behålla sin mjukhet. En ögla finns på vardera sidan öppningen för den lilla läderremmen som man binder ihop tossan med. Undertill helt skinn och med håret ”kammat” bakåt, detta för att undvika att halka i uppförsbacke. Ungefär som en stighud på skidor. Sältossorna stoppades med halm för att ytterli-
gare värmeisolera och göra dem mjukare att gå i.
I Östersjön finns tre sälarter: gråsäl, knubbsäl och vikare. Gråsälen är störst och den enda sälarten som får jagas i dag. Den kan bli över två meter lång och väga upp till 300 kilo.
i början av 1900 -talet var sälbeståndet i Östersjön stort. Men jakten var intensiv och det minskade antalet betydligt. Det och miljögifter som har decimerat sälstammarna ledde till att de fridlystes 1974 fram till 2001. Idag bedrivs skydds- och licensjakt på gråsäl.
Tänk om det blir en renässans för det användbara skinnet med de fantastiska egenskaperna? Idag importeras sälskinn från Grönland för skotillverkning. Det kunde istället göras med närproduktion. En ny näring för skärgården? Sälens päls har en särskild lyster och en vacker yta. Men framför allt är skinnet vattenavstötande och mycket slitstark.
