Stångmärket Nr1 2023 (mar)

De goda stunderna i naturen

SKÄRGÅRDSSTIFTELSENS TIDNING STÅNGMÄRKET

kommer ut med fyra nummer om året. Den delas ut till alla Skärgårdsstiftelsens vänner och sprids också genom utskick till utvalda områden i och runt Stockholm.

Utgivare & ägare: Skärgårdsstiftelsen i Stockholms län

Svensksundsvägen 5, 111 49 Stockholm

Tel 08-123 124 00, info@skargardsstiftelsen.se www.skargardsstiftelsen.se

Ansvarig utgivare: Anna Waxin

Innehåll #1/2023

3 LEDARE

VD Anna Waxin

4 LAGA MAT OCH FIKA

De goda stunderna i naturen

10 NÄMDÖS LÄTTVANDRADE STIGAR

Röda stugor, vassvikar och ekbackar

16 LJUS I MÖRKRET

Svindlande stjärnhimlar

24 AXPLOCK FRÅN VERKSAMHETEN

Skärgårdsstiftelsens arbete 2022

27 NOTISER

Här bjuds på gott och blandat

29 BOKTIPS

Carina Lernhagen Matz tipsar

30 JAKTVILLA MED VIND I SEGLEN

Kulturhistoria på Rånö

34 SKÄRGÅRDENS KONSTNÄRER

J.A.G Acke gästade Huvudskär

Vänfrågor och adressändringar: kansliet@skargardsstiftelsen.se, 08-123 124 00

Annonser: (bokning och material) Henrik Salén, 0706-18 61 61, henrik@batmedia.se

Formgivning: Romdahl Design. Foto omslag: Jonas Dolk, sid 3 Henrik Trygg. Tryck: Åtta.45. Upplaga: 22.000 ex. Papper: Edixion 100 g. Omslag Edixion 190 g NORDIC

Redaktör/redaktion: Ulrika Palmblad-Wennergren, Anna Björkman, Karin Romdahl.

Framtiden kräver fokus på hållbarhet

det är med stolthet som jag vill berätta att ”Hållbar utveckling” from 2023 är Skärgårdsstiftelsens övergripande mål. Övriga mål ställs mot en rad hållbarhetsprinciper (läs gärna mer på www.skargardsstiftelsen.se) för att vi i varje del av verksamheten ska ta medvetna val för största möjliga nytta för miljön. Framtiden kräver att alla led i verksamheten aktivt arbetar med hållbarhet och förstår frågan. Målkonflikter uppstår och kommer att uppstå, desto viktigare då att vi har hållbarhetsprinciper som stöd för våra beslut. Som länets tredje största fastighetsägare har vi stor möjlighet att bidra och fortsatt göra skillnad för att säkerställa en hållbar skärgårdsmiljö för nuvarande och kommande generationer.

när nu kopplingen mellan klimatpåverkan och biologisk mångfald blir allt tydligare har Skärgårdsstiftelsen en unik möjlighet att utföra långsiktiga åtgärder för ökad biologisk mångfald, gärna i samverkan med andra aktörer. Tillsammans med Skogsstyrelsen har Skärgårdsstiftelsen genomfört avverkning enligt metoden hyggesfritt skogsbruk med önskvärda effekter som bibehållen skogskänsla och mindre inverkan på miljön. Via vårt långsiktiga samarbete med bl a Världsnaturfonden WWF och Sportfiskarna kan vi stoltsera med flera åtgärder inom grunda havsmiljöer, återskapande av våtmarker och åtgärder för att gynna gäddbestånd. Det långsiktiga ägandet gör vårt bestånd till ”möjligheternas

arena” för olika typer av naturvårdsåtgärder där effekterna bidrar till hållbarhetsarbetet både lokalt, regionalt och nationellt. Den genomförda förändringen i driften syftar också till att vi ska arbeta hållbart och enligt lagstadgade regler med att hantera all den service som vi tillhandahåller våra besökare.

just nu är vi i full färd med att förbereda våra områden inför dina besök. Vi arbetar långsiktigt för att sprida ut besöken under året, mer hållbart för både skärgårdsmiljön och för en långsiktig stabil ekonomisk utveckling i skärgården. Inspireras av att besöka skärgården i vårsolen med medhavd picknick men glöm inte bort att flera besöksmål har helårsöppna vandrarhem och restauranger.

Väl mött!

ANNA WAXIN, VD SKÄRGÅRDSSTIFTELSEN

Foto Gustaf Waesterberg

Skärgårdsvår. Kallt i vattnet men vårsolen gör klipporna inbjudande för en fika eller en middagspaus.

LAGA MAT OCH FIKA

Om de goda stunderna i naturen

Att laga mat, fika och äta ute är mycket mer än ett sätt att bli mätt och glad. Det är ett sätt att komma närmare naturen och vara tillsammans. Skärgårdsälskarna Anna, Jonas, Elsa och Neo Dolk på Dalarö är ute så ofta de kan och delar gärna med sig av tips, tricks och tankar.

Det är söndag morgon och familjen

Dolk samlar sig för ny en aktiv dag.

Tolvåringen Neo har ishockeyträning om några timmar. 17-åriga systern Elsa ska cykla mountainbike i skogen på eftermiddagen. Solen skiner och vattnet och klipporna ropar: Kom ut!

– Vi hinner med en fika på Lilla Kråkskär innan träningen, säger mamma Anna och hugger en färdig kladdkaka ur frysen sam-

tidigt som hon fyller en termos med kaffe.

Familjen traskar ner till motorbåten som liksom segelbåt, kajaker och SUPar finns lätt tillgängliga 150 meter hemifrån. Tjugo minuter senare sitter Jonas, Anna, Elsa och Neo på favoritklippan och njuter av förmiddagsfikat.

– Vi har tur som har Anna, hon hittar på massor av sådana här små äventyr, säger Jonas. Och hon är bra på att motivera oss andra.

Familjen Dolk packar upp termosar och stormkök. Att laga och äta mat ute är ett av deras recept på vardagsäventyr.

TEXT Åsa Ottosson FOTO Jonas Dolk

PLOCKA ÄTBARA VÄXTER

Från det att det börjar grönska i markerna kan man plocka sådant som går att äta, som späda blad av kirskål och nässla (används på samma sätt som spenat), eller – senare under sommaren – nypon till en soppa eller kantareller att smör steka och ha på smörgåsen. Ät bara arter som du säkert kan artbestämma.

Hos familjen Dolk kan barnen ibland få i uppdrag att hoppa iland och leta efter bär eller vilda äpplen till en efterrättspaj eller barr och blåbärsblad till te. Förra sommaren testades också att steka och grilla tång och sjögräs.

Läs på om allemansrätten på länsstyrelsens webbplatser (granskott och hasselnötter får exempelvis inte plockas utan markägarens tillstånd).

Lär dig mer om ätbara växter: Äta vilda växter av Lisen Sundgren (Bonnier Fakta), Svampbok för matälskare av Elle Nikishkova (Calazo förlag) och Plocka tång och strandväxter av Linnea Sjögren och Karolina Martinson (Natur & Kultur).

ett knep för att få barnen att haka på är att låta dem vara med och bestämma över mat- eller fikamenyn, berättar Anna. Om de vill ha burkköttbullar och pasta eller vispgrädde till chokladmjölken så blir det så. Pannkaka toppad med banan och choklad är ett annat vinnande koncept, liksom glass i termos på kortare turer.

– När det gäller mat är melon och lufttorkad, vakuumförpackad skinka alltid poppis och håller sig bra, säger hon. Melon förgyller förresten det mesta.

Ett annat knep för att få alla med på vardagsturer göra kortare fikaturer hemikring, som den till Lilla Kråkskär. Men det händer också att de lagar mat hemma och tar den färdiglagad med på en kortare cykeltur eller promenad.

– Maten smakar bättre ute. Att ta med middagen ut är ett bra sätt att få alla att sitta ner tillsammans en stund, säger Jonas.

Om maten ska lagas ute använder de gasolkök med vindskydd och/eller grill. Öppen eld är inget bra alternativ i skärgårdsmiljö på grund av brandrisken, påpekar de.

Anna – som oftast är den som styr – packar alltid lätt, men tycker att myset runt omkring måltiden är viktigt: som duken och den färska

basilikan. Barnen fick alltid ha med sig gosedjuren när de var yngre.

– Vad sa du? Barnen? säger Jonas.

– Ja … och så jag, ha ha, säger Anna. Jag har alltid med min lilla äventyrshare.

för vissa – som för anna , Jonas, Elsa och Neo Dolk – startar friluftsmatlagandet redan i barndomen. Andra upptäcker först som vuxna njutningen i att fika eller äta medhavd matsäck i skogen eller vid havet.

– Det handlar om att komma över en tröskel. Därifrån kan man sedan ta det steg för steg, säger den professionella utekocken och författaren Elle

Nikishkova som driver företaget Elles utemat.

Det kan innebära att man först tar med sig mat man lagat hemma ut; varm soppa med tunnbrödsrullar, pastasallad eller liknande. Efter det kanske man blir sugen på att laga till maten ute också. Då är det dags att skaffa ett stormkök, enligt Elle. Detta innehåller både kastruller och stekpanna och är enkelt att använda. Så tar man med sig vardagsmaten ut, exempelvis makaro-

ner och färdiga köttbullar och lagar till och äter maten på något ställe man gillar i närnaturen.

– Det behöver inte vara så märkvärdigt, det viktigaste är att man kommer ut, säger Elle.

När Elle Nikishkova ska förmedla sina bästa tips kring utematlagning börjar hon redan i letandet efter lägerplats. Var blir det bekvämt att sitta? Var ska stormköket stå? Var finns sol och skugga? Finns det skydd för vinden?

– När man väl hittat rätt plats gör man sig hemmastadd, säger Elle. Man liksom landar där. Man måste vara beredd på att matlagning ute tar mer tid än den gör hemma. Man har helt enkelt mindre effektiva hjälpmedel. Det ser Elle bara som en fördel: Man har ju tid att upptäcka naturen runt omkring sig medan man väntar. Plötsligt hör man fågelsången och vågorna, ser hur många olika nyanser av grönt man har om kring sig och känner doften av hav och tång.

– Det är bara att slappna av och andas ut. Utematlagning är både meditation och äventyr, säger Elle Nikishkova.

idrotts - och friluftsfamiljen dolk har ofta med sig matsäck eller matlagningsgrejor när de åker skidor i Härjedalsfjällen. På båturer i skärgården likaså. Ibland äter de frystorkat direkt ur påsen. De betonar att de alltid håller det enkelt.

– Grejen är att varken Anna eller jag är speciellt duktiga på att laga mat, säger Jonas. Vi tillhör inte dem som lagar gourmetmiddagar hemma.

När de ska ut färdas de oftast med familjens motorbåt, SUPar och kajaker på helger och kvällar under sommarhalvåret. Segelbåten semesterseglar de i under tre–fyra veckor varje sommar. Barnen har varit med sedan de var riktigt små, Jonas och Anna gjorde inte uppehåll i båtlivet när de blev föräldrar.

När de är ute en längre tid i segelbåten handlar det om att laga mat under rätt enkla omständigheter och alltid om att äta ute. Under segling förbereds exempelvis lunchwraps vid frukosten – gärna förgyllda med någon god rest från gårdagens middag – som sedan äts under gång. På kvällen lägger man till i en fin vik och förbereder sedan middagsmaten i den lilla ruffen. Kanske metar barnen abborre. När förberedelserna är klara hjälps alla åt med att laga maten iland på en klippa eller strand, ofta på grillen. Att involvera Elsa och Neo i matfixandet är viktigt, tycker Anna och Jonas, om de inte är för små kan de exempelvis sköta gasolköket.

– När Elsa var yngre älskade hon att diska, säger Anna. Tyvärr har det gått över nu.

Hon och Jonas berättar engagerat, ibland eftertänksamt och ibland i munnen på varandra. De är helt överens om att det är betydelsefullt med mat och fika i naturen.

– Men det viktigaste för oss är att måltiden blir ett tillfälle för oss att få vara tillsammans i den fantastiska naturen: Familjen på klippan mellan havet och himlen, säger Anna.

Vi lottar ut 4 ex av Åsa & Mats Ottossons bok "Hemma därute – Handbok i naturnärhet"

Mejla in ditt bästa utflyktsrecept till info@skargardsstiftelsen.se Redaktionen förbehåller sig rätten att utse fyra vinnare, dessa publiceras i nästa nummer.

Man får vara beredd på att utematlagning tar längre tid än hemma.

Man har helt enkelt mindre effektiva hjälpmedel.

Utekocken och författaren Elle Nikishkova kan du följa på ellesutemat.se och instagram: @ellesutemat.

Försommarens skärgårdsexpeditioner till

ÄLVSNABBEN & GRYTHOLMEN

Nu är det dags för årets första Skärgårdsexpeditioner, denna gång med landstigning på Muskö. Ombord på m/s Sjöbris är det som vanligt vår oumbärlige kapten och ciceron Göran P Sjödin som engagerar med spännande guidning under resan bland kobbar och skär.

Expeditionen görs i samarbete med Stockholm Läns Hembygdsförbund för att kunna erbjuda nya smultronställen i skärgården. Det kommer bli en heldag med god mat, vackra vyer och intressanta berättelser!

Avgång Skeppsbron 8.00, åter Skeppsbron 17.00 Under resan som utgår från Skeppsbron serveras förmiddagskaffe med smörgås. Vi passerar genom Skurusundet och Baggensstäket, därefter via Ornöström och runt Mysingsholm till första uppehållet vid Älvsnabben. Här finns en stig med rejäla trappor som leder till det ståtliga Älvsnabbenmonumentet med överväldigande utsikt över den södra skärgården. Monumentet restes 1930 till minne av Gustav II Adolfs avsegling mot trettioåriga kriget 1630.

Därefter fortsätter färden i Muskös inre vatten för uppehåll på Grytholmen, ett bedårande miniatyr-Skansen skapat av Muskö Hembygdsförening. Här får ni njuta

av blomsterprakten och studera gamla byggnader och utrustning från fiske-jordbruket med sin siste bofaste 1980.

Under dagen dukas det fram en kallskuren lunchbuffé med måltidsdryck. Fartyget har fullständiga rättigheter så det finns fler drycker att köpa i cafeterian. På hemfärden passerar vi bland annat Sandemar och Dalarö.

Kläd er efter väder med rejäla skor, och ta gärna med en kikare eller karta för att ge resan ytterligare dimension. Välkommen till en unik upplevelse till sjöss!

BILJETTPRIS 860 KR/PERSON

Det här ingår i priset: båtresa, guidning, smörgås med kaffe/te, lunchbuffé med alkoholfri måltidsdryck. Vid specialkost eller allergier vänligen meddela oss på kontoret@blidosundsbolaget.se

BOKA OCH LÄS MER PÅ BLIDOSUNDSBOLAGET.SE

Nämdö tar emot med välbetade ängar, blomsterprakt i dikesrenenen och en höna som tar för sig av smulor på Östanviks gård. Här känns vandringen alldeles självklar.

Nämdös lättvandrade stigar

Berg och skog, älg och dovhjort, ormbunkar och orkidéer. På Nämdö blir vandraren rikligt belönad. På svala skogsstigar och idylliska grusvägar går turen mellan bryggorna. Våren är på väg, fåglarna sjunger och det är lätt att andas.

Här känns vandringen som ett alldeles självklart alternativ.

Vi kliver av längst upp i norr, ser den vita Waxholmsbåten backa ut från bryggan och försvinna bakom en udde. Efter lite letande hittar vi markeringarna som visar vägen över den vittrande kalkstenen, upp till Nämdö Böte, 42 meter över havet.

Från utsiktstornets topp blickar vi ut över Nämdöfjärdens solglitter där en gång en vikingatida vattenled passerade. Framför oss breder stora delar av skärgårdens övärld ut sig. Mäktigt och vackert. Och en bra start på vår vandring.

Det är maj månad. Kyligt, med en kall vind från havet. Naturen håller andan i väntan på att få spricka ut, vakna upp, födas på nytt. Vi går tillbaka ner för det räfflade berget, försiktigt för att inte halka på den våta mossan.

Vi passerar bryggan med sina uppdragna båtar, vandrar under höga alar över våtmarken, tar höger

genom grinden, över Marsängen, tar höger igen. Nu följer vi de vita markeringar som leder längs Nämdös östra, bergiga sida, till Långvik och Tjusvik. Stigen, som går genom norra Nämdös artrika naturreservat, är våt och knotig av hala rötter, med en djup naturskog där ideliga vindfällen tvingar oss ut i den mjuka mossan för att passera.

Det är många gamla bjässar som fallit för senare års stormvindar och nu lagt sig till rätta i väntan på att slukas av fåglar, baggar och kryp.

vi knallar på över berghällar täckta av grå mossa, genom höga bestånd av ljung som frasar torrt mot benen, förbi välvuxna granar och krumma tallar. Det är svalt och luktar friskt av skog. Och ständigt omväxlande, ömsom vildsint och otämjt, stundom stillsamt och harmoniskt.

TEXT Mats Wigardt FOTO Bosse Lind, Henrik Trygg och Skärgårdsstiftelsen

Allt fler vandare har hittat till Nämdös lättgångna stigar som erbjuder både andlig spis, milsvida utsikter och Solviks butik, restaurang och röda bodar. ”Samma ägare, nya tag” försäkras det.

Plötsligt dyker en vassvik upp mellan träden, med måsskrik och vågskvalp mot runda stenar. Blåsippor och frusna påskliljor slår följe med oss på stigen som är täckt av brunt fjolårsgräs. Knopparna invid stigen väntar på att slå ut, det rasslar i vassen av vinden från havet.

Efter ytterligare några minuters vandring dyker Skärgårdsstiftelsens gråbyggda bastu i Långvik upp, väl använd av båtfolket som angör naturhamnen. Den kan bokas på plats och bada gör man från stenstranden strax intill. ”Men kanske inte precis idag” huttrar vi samstämt, med en blick mot det gråkalla havet.

Den skyddade viken avslutas med välbetade ängar där en flock gäss raskt vaggar iväg när de anar vår ankomst. Här betar annars djuren från Östanviks gård, men de vänliga ängarna har betats i olika omgångar ända sedan 1500-talet. Här finns också en brunn med utmärkt dricksvatten där vandraren kan släcka törsten.

Vi kryssar mellan komockor och fårpluttar, i den enhage där en gång Långvikstorpet låg och

där Stockholms stad under det vidlyftiga 70-talet hade planer på en semesterby med småbåtshamn och 800 stugor i skogen.

Tacksamma över de ändrade planerna fortsätter vi in i skogen där terrängen är oländig ochskogen står tät. Stigen delar sig snart i en grön och en vit, vi väljer att fortsätta på den vita, passerar Storträsket och hamnar i Tjusvik där sommarstugorna från 70-talet vuxit upp till tjusiga villor.

En grusväg tar vid och det blir genast lättare att ta sig fram. Vägen, som anlagts av samfälligheten i Tjusvik, är till en början slät och lättvandrad och tar oss söderut och därefter rätt över ön, till Nämdö kyrka. Den är uppförd i trä, ät vitmålad, havsnära och väl underhållen, byggd 1876.

Vi slår oss ner på en bänk invid kyrkväggen och tar fram termosar och smörgåsar. En andfådd kvinna dyker plötsligt upp för att provspela på kyrkans lilla orgel. Hon har sökt ett vikariat som kantor över sommaren.

Genom de vita träväggarna hör vi hur hon pumpar på i en Bachkantat. När hon dyker upp igen

Nämdö är en av de större öarna i skärgården, och hit kan du åka skärgårdsbåt året om. Det är en levande skärgårdsbygd med flera byar, kyrka, jordbruk, livsmedelsbutik, hembygdsgård och museum.

Över hela ön kan du promenera eller cykla längs grusvägar som binder samman byar och bryggor. Omgivningarna bjuder på omväxlande natur med ett rikt djur ­ och fågelliv. Längs kusten finns långgrunda vikar, klippbad och naturhamnar för de som kommer med egen båt.

På Nämdö hittar du gårdsbutik, kafé, turistinformation, gästbrygga och tältplatser. Nämdö Solvik erbjuder boende i glampingtält och har en bistro med champagnebar.

Läs mer på Upptäckskärgården.se och namdo.nu

En stunds vila och eftertanke vid Kyrknäsets lämningar efter Nämdös första kyrka, uppförs av Magnus Blix, dåtida pamp och vän med Bellman.

har hon rosor på kinderna och ser påtagligt nöjd ut. ”Inte så illa, ganska bra faktiskt” blir omdömet innan hon skyndar iväg för att hinna med båten tillbaka till Stavsnäs.

Den iskalla vinden från havet, som vi bara delvis sitter i skydd för, får oss att packa ihop och fortsätta längs en trivsam grusväg, med nygröna löv och tätt mellan gamla rödmålade stugor, till Solvik.

Snart hör vi ljudet av spikpistoler och sågklingor. Det är Guns livs, öppnat redan 1950, som ska få nytt liv, med utbyggd butik, nybyggd restaurangdel och röda bodar för både krims och krams. ”Samma ägare, nya tag” summerar en nyfiken grannkvinna som försöker skaffa sig en överblick av vad byggjobbarna hittills åstadkommit.

från solvik är det inte långt till Västanvik och de gamla husgrunderna efter ryssarnas framfart

1719 då stora delar av skärgårdens bebyggelse brändes ner.

Vi gör också en avstickare till Kyrknäset där en stengrund påminner om en originell åttsidig rundkyrka som en lokal pamp, Magnus Blix, herre på Östanvik och god vän till Carl Michael Bellman, lät bygga 1798.

Men den ovanliga kyrkobyggnaden föll inte församlingen i smaken, och var dessutom dyr i drift, och hela rasket revs mot slutet av 1800-talet.

En allé av sjuka askar leder oss vidare mot Östanvik, det före detta säteriet som idag ägs av Skärgårdsstiftelsen och brukas som ekologiskt skärgårdsjordbruk. Här finns skärgårdens största lada som rymmer får, lamm, kor, kalvar och höns. Samt gårdsbutik och turistinformation.

Över köksbordet hos arrendeinnehavarna Per Fjärdhäll och Stina Molander berättas om grönsaker, dilamm och om hagar och betesholmar som hålls öppna av gårdens djur.

Dessutom om de allt fler vandrare och cyklister som söker sig till Nämdös stigar och lantliga grusvägar, något som de alla ser som en positiv utveckling. ”Men” morrar Stina ”hjälp oss genom att ta med er skräpet hem igen”.

Och det, försäkrar vi, är ett budskap som ska föras vidare.

Här finns skärgårdens största

lada som rymmer får, lamm, kalvar och höns. Samt gårdsbutik och turistinformation.”

Tomma bryggor och en välordnad hamnanläggning redo att välkomna besökare som anländer med såväl egen båt som turbåt.

Ljus i mörkret

Våren är på väg men kylan stretar emot och mörkret faller fortfarande kompakt över skärgården i mars. Vi åker ut i havsbandet och tittar ut i universum utan störande ljus.

teXt Niclas Sjögren foto Henrik Trygg

Det är minus fem och precis på gränsen till att lägga en sista ishinna på det blanka vattnet när vi en sen eftermiddag i mitten på mars stävar österut mot Sandhamn för att angöra Stenskär, en liten obetydlig ö strax intill. Allt för att komma bort från ljusföroreningarna i stan. Fågellivet kan inte sägas ha kommit igång ordentligt. Sommarens besökare avvaktar några månader ytterligare. Men inte är vi ensamma i denna del av skärgår-

den. Givetvis är det folk på Sandhamn. På vägen ut möter vi även en stridsbåt 90 från försvaret som spanar av området.

vid en ytlig betraktelse kanske det inte finns så många omedelbart intressanta saker att skåda i mörkret i ytterskärgården i mars. Men snart inser den som skådar i mörkret en klar natt att det givetvis är det största vi har som ligger i synfältet. Universum. Och då börjar det hända saker i det som man slarvigt kallar ”mörkret”.

Det första som slår en kanske är att det inte är mörkt och att det egentligen inte finns några gränser. Och skulle man föreställa sig en gräns inser man snabbt att det ändå borde finnas något bortom den gränsen. Det kanske är en svindlande tanke. Fortsätter man den tankebanan kanske vi inte ens behöver begränsa oss i tanken. Det går ju alltid att tänka vidare.

Det första som slår en kanske är att det inte är mörkt och att det egentligen inte finns några gränser."

Det tar liksom tid att fundera över vad som skiljer alla dessa ljus i mörkret. Troligtvis har varje himlakropp sitt unikum. Som jorden.

När man tittar på natthimlen inser man också sin egen litenhet. Jag räknar tyst i huvudet: i Vintergatan finns mellan 200 och 400 miljarder stjärnor och förmodligen åtminstone 300 miljoner jordliknande planeter. Eller rent av sex miljarder klot som vårt. Man vet så klart inte. I det som vi idag kunnat observera av universum finns 1000 miljarder galaxer.

Hm. Vad blir det sammanlagt? Tja, någon vis människa har räknat ut att universum innehåller

100000000000000000000000000000000000000

000000000000000000000000000000000000000

000 (åttio nollor) atomer. Och man behöver inte vara någon Eisenstein för att förstå att det är en väldig massa atomer.

Kanske ännu märkligare är att det är så försvinnande lite som är materia i universum. Det mesta är tomrum. Precis som i atomerna. Och atomkärnorna? Om nu universum, eller världsalltet, är oändligt om man tänker sig i ett expanderande perspektiv – kan man tänka sig att allt är oändligt även i ett perspektiv inåt.

Finns det alltid något mindre? Mindre än strängarna? Mindre än Higgspartiklarna? Eller är ”storlek” fel sätt att bedöma elementarpartiklar och det andra som är så smått att det blir svårt att andas när man tänker på det? Och förresten, om nu universum är oändligt, hur kan något som är oändligt expandera (och därmed bli ännu större eller rent av oändligare)?

vi går i land på stenskär. Här finns inga ljuskällor som stör. Storstaden ligger många sjömil västerut och de få lysena på Sandhamn når inte hit.

Vi knallar runt ön. En mink smiter in i ett stenröse. Nåt annat djur prasslar iväg. Vi tillreder en enkel men fylligt gräddig pasta som vi slukar i kylan. Te på termos. Mörkret lägger sig som en tung presenning över oss. Och ögonen börjar vänja sig. Det tar mellan 20 och 30 minuter för de flesta att få igång mörkerseendet.

Det är som en uppenbarelse när Vintergatan välver sig över oss. Eller under oss, beroende på vilket perspektiv vi anlägger. Jag har en enkel fältkikare men den ger en stjärnsyn som vida överträffar min vanliga grumliga synskärpa. Jag kommer ungefär 10 gånger närmare, så att säga och det är fullständigt omvälvande. Det är svårt att titta färdigt. Så klart. I bra mörker kan

de flesta urskilja flera tusen stjärnor och galaxer på himlen. Och då missar man ju minst hälften av de ljuspunkter som skyms av jorden.

det är inte svårt att urskilja Karlavagnen. Men sen blir det, i alla fall för undertecknad, lite klurigare. Med hjälp av en smart app på telefonen lyckas jag, tror jag, lokalisera även Tvillingarna och Lejonet.

Under stjärnhimlen frågar man sig saker som varför? Hur? Hur stort? Det finns inga exakta svar om man bortser från det där med antalet atomer, vilket gissningsvis är en gissning. Och om man verkligen gräver ner sig i vad som är tid och rum blir det än intressantare. Allt ligger ju i betraktarens öga och varifrån man tittar eller mäter.

Vi tittar uppåt mot stjärnorna och galaxerna, från jordytan, kan man tänka sig. Men zoomar man ut tittar vi lika gärna nedåt. I det tidsmässiga perspektivet tittar vi bakåt i tiden. Ljuset vi ser kan ju vara från en stjärna som slocknat för tusentals år sedan.

ser du perfektion eller kaos? Det bestämmer man själv. Får du en religiös upplevelse eller ett hisnande konstaterande att verkligheten är spännande nog? Det finns de som påstår att Buddha sagt ungefär följande: ”När du inser hur perfekt allt är kommer du att luta huvudet bakåt och skratta åt himlen”.

Inga skratt kommer över våra läppar. Det är knappast förvånande. Något som däremot är lite överraskande är de stjärnfall, alltså sandkorn och småsten som rusar så snabbt genom atmosfären att de brinner upp och därmed lyser som fallande stjärnor på natthimlen, där allt förvandlas till damm. Stardust – vilket vackert ord. Och vi är alla på ganska exakt samma sätt ihopsatta av stjärndamm. Väteatomen omknådad och åter-

I det tidsmässiga perspektivet tittar vi bakåt i tiden. Ljuset vi ser kan ju vara från en stjärna som slocknat för tusentals år sedan."

vunnen och komprimerad och transponerad, sen tidernas begynnelse när allt skapades ur intet. Och sen den närmast magiska metamorfosen till organiskt material. Liv. Fotosyntes. Blodet som rusar runt i hjärnan så att jag kan tänka det här.

stra X efter midnatt dansar några grå slöjor på himlen ovanför horisonten i norr. Det hinns inte med några bilder innan den mjölkiga transparenta gardinen försvinner så vi kan inte avgöra om det var ett flyktigt norrsken eller bara några dimridåer.

Det fryser rimfrost på sovsäcken jag sitter i. Utstrålningen växlar energi med vattenmolekylerna så att den flytande formen kristalliseras, en hel vetenskap bara det. Och jag är inte ens säker på hur utstrålningen fungerar. Är det univer-

sum som suger energi från jorden? Fingrarna blir i alla fall kalla och vi packar ihop under tystnad.

Alla svindlande tankar... och sen, ovanpå det mörka vattnet, sätter vi oss i båten och styr västerut mot hemmahamnen. Strax innan vi ska angöra bryggan, skräller det till som om världsrymden liksom krackelerar. Var det ett maskhål som passerade? Kom det en gravitationsvåg och vände upp och ner på friktionen mot vattnet?

Nej, det är nylagd is som lagt under kvällen, medan vi stirrat ut i universum. En tunn hinna som nu skrapar mot skrovet.

Överrumplande och öronbedövande. Vi har helt glömt bort vardagen här på jorden och blir därför överraskade av ett ljud som i vanliga är så lätt att känna igen. Vi kliver ur båten, upp på bryggan, går i land. Natthimlen rusar obekymrat västerut.

Underlätta skådningen

Vill man lokalisera stjärnbilderna på natthimlen måste man ha enormt livlig fantasi. Eller så laddar man ner en app för ändamålet till telefonen. Till exempel, Sky View är lätt att hantera. På www.skymaponline.net hittar du också massor av bra info. Och är du intresserad av norrsken kan du gå med i Facebookgruppen med samma namn så får du bra norrskensprognoser. Med en enkel fältkikare kommer du betydligt ”närmare” stjärnhimlen. Givetvis fungerar himlaskådning enbart om det är klart väder. Om du vill se så mycket som möjligt av natthimlen ska du bege dig så långt du kan från störande ljus. Är du ute efter att se norrsken ska du se till att du inte har några tätorter närmast dig norrut eftersom det är i norr norrskenet uppträder.

Ett naturligt val

Flyers, foldrar, affischer, kuvert, visitkort, rollups, skyltar eller tidskrifter. Hos oss hittar du allt till ditt kontor, butik och marknadsföring.

Vi är landets första tryckeri att bli Svanencertifierade – med licensnr 0001.

Vi är det naturliga valet för alla som vill beställa närproducerade trycksaker tillverkade i Sverige.

VI HJÄLPER DIG MED: tvätt, mögelbehandling och impregnering av kapell, markiser, förtält, båtdynor, båtmattor samt reparationer, byte av blixtlås, rutor m.m

För mer information gå in på: www.nackakapelltvatt.se

Kontakta oss på telefon: 070-205 84 09

Ni hittar oss på Stenhuggarvägen 2 R, Saltsjö-Boo Kummelbergets Industriområde

Ålö gård är ett av de utarrenderade och mycket värdeskapande jordbruk som drivs på Skärgårdsstiftelsens mark.

PRECIS SOM TIDIGARE

– Förtydligande om vår verksamhet

• Skärgårdsstiftelsen har, precis som tidigare, jordbruksarrendatorer på våra gårdar som sköter arrenderade marker och håller landskapet öppet med betesdjur.

• Vi genomför, precis som tidigare, en mängd naturvårdande åtgärder inom vår egen förvaltning och drift.

• Skärgårdsstiftelsen tillhandahåller, precis som tidigare, möjligheten att kunna gå på utedass och slänga medhavda sopor.

• Skärgårdsstiftelsen kommer, precis som tidigare, att på våra områden ha anställd personal som nu arbetar hållbart och enligt lagstadgade regler med att hantera all den service som vi tillhandahåller våra besökare.

Axplock från verksamheten 2022

På Skärgårdsstiftelsen arbetar vi året runt för att bevara och utveckla våra områden och tillgängliggöra dem för så många som möjligt. Under 2022 genomfördes bland annat betydande underhållsarbeten kopplat till våra tekniska anläggningar, vägar, kajer, parkeringar, kulturbyggnader och andra byggnader samt stora arbeten i skog, mark och vatten. Här nedan får du ett axplock från verksamheten 2022, och i vår årsberättelse som publiceras på webben senare i vår kommer du kunna läsa mer om året som gick.

NATURVÅRDSFÖRVALTNING

Vi har restaurerat betesmarker med röjningar och stängslingar för att möjliggöra en långsiktig skötsel med betesdjur.

I skogen har vi hanterat barkborreskadade träd och gjort stora insatser för biologisk mångfald både genom vår dagliga verksamhet, men även med insatser för vilda pollinatörer. Tack vare särskilda våtmarksmedel och externa projektmedel har vi anlagt flera våtmarker, bland annat på Käringboda och Björnö.

Vi har även gjort inventeringar och planerat för ytterligare våtmarksåtgärder samt genomfört vassklippningar och fiskevårdande åtgärder.

DRIFT

Under året har insatser för det rörliga friluftslivet med underhåll av stigar, besöksanordningar och parkeringsplatser genomförts. Den nya driftorganisationen trädde i kraft den 1 september och under hösten har driften upprätthållits på

våra områden, samtidigt som rekrytering av drifttekniker skett. Driftsfunktionen består av:

• Teknik • Service • Skötsel naturvård • Skötsel byggnader

TEKNISK FÖRVALTNING

En stor del av arbetet har handlat om att fortsätta med statusbesiktning och planeringen av underhållsåtgärder på våra byggnader.

ÅTGÄRDER OCH SAMVERKANSPROJEKT

På skargardsstiftelsen.se kan du läsa om våra pågående och nyligen avslutade projekt.

Inom de olika projekten har vi genomfört naturvårdsåtgärder för att gynna biologisk mångfald med fokus på bl a lövträdsmiljöer, naturbetesmarker, våtmarker och undervattensmiljöer i grunda vikar.

Året om pågår arbeten på Skärgårdsstiftelsens områden. Hus renoveras, bryggor rustas, sly röjs och mycket annat.

Tillsyningsteam på Högböte, skärgårdens trevligaste jobb.

Ett unikt arbetstillfälle för rätt personer, under sommarhalvåret på Högböte utanför Möja. Vi har tidigare haft två boende par halva säsongen vardera. Nu öppnar vi upp andra sätt att sköta arbetet. Par är naturligtvis fortfarande välkomna men även vänner, arbetskamrater eller ytterligare alternativ för de som har en bra lösning.

Det som är viktigt är att ni kan serva anläggning, medlemmar och gäster. Ansvaret omfattar även rollen som hamnkapten, vilket kräver erfarenhet av säker förtöjning och förmåga att upprätthålla regler på ett tydligt men trevligt sätt. Bostad ingår för tillsyningspersonerna. Arbetet på Högböte startar i slutet av april och slutar i mitten av oktober.

För rätt personer är det ett fantastiskt jobb, missa inte chansen. Kontakta oss snarast för mer information:

Generalsekreterare Pelle Larsson

E-post: kansli@kmk.se • Telefon: 08-661 23 03

NYTT UTSEENDE PÅ VÅR HEMSIDA

Välkommen att kika in på vår nya hemsida, skargardsstiftelsen.se. Här kan du läsa om vårt uppdrag, arbete och verksamhet. Ta del av vår Vision 2030 och såklart av Skärgårdsstiftelsens aktuella händelser och kontaktuppgifter. Besöksinformationen finns numera delvis på skargardsstiftelsen.se men främst på skärgårdsguiden upptackskargarden.se som även den drivs av oss.

SEMESTER PÅ HUVUDSKÄR

Nyhet för dig som vill boka boende på Huvudskär till sensommaren 2023! Dalarö sjötransport som kör båten till och från Huvudskär kommer att gå fredagar och söndagar följande datum: 25–27 aug, 1–3 sept, 8–10 sept. I skrivande stund finns det fortfarande lediga platser i Tullhuset och Lotshuset. Under högsommaren går båten som vanligt söndagar och torsdagar. Läs om hur du bokar, på skargardsstiftelsen.se

GOOGLE STREET VIEW

I nästa nummer kommer du kunna läsa om fotograf Henrik Tryggs uppdrag att fota ytterskärgården åt Google. Till inspiration för dig som vill planera din resa innan du ger dig av eller kanske bara drömma dig bort en stund genom fantastiska skärgårdsvyer. Kika in på google street view redan idag och ta en virtuell promenad på t ex Utö.

PARKERINGSAPPAR

Snart kan du betala med app på Skärgårdsstiftelsens avgiftsbelagda parkeringar. Betalningsmetoden införs successivt under våren med start vid Årsta brygga i februari.

På parkeringarna kommer du enkelt att kunna betala via parkeringsappar från Mobill eller Parkster, som du laddar ner där appar finns. Läs skyltar på respektive parkering för information om områdeskoder, priser och tider. Folkbok förda eller näringsidkare på Utö kan ansöka och köpa ett rabatterat årskort, för parkering vid Årsta brygga, hos E-park.

STORA KALHOLMEN

I slutet av 2022 blev renoveringen av Stora Kalholmens brygga klar. Bryggan, den långa trappen ner mot vandrarhemmet och bastun på ön är nu uppfräschade inför sommarsäsong 2023. Välkommen till Stora Kalholmens vandrarhem och till en fantastisk ö.

Tack alla ni som stödjer oss!

Skärgårdsstiftelsen kommer under 2023 att jobba på nya sätt med driftens alla delar på våra områden.

Vi tillhandahåller verktyg och båtar till vår driftspersonal som har sin grundplacering vid våra kustnära lokalkontor i Riddersholm, Boda och Gålö.

Vi kommer genom dessa förändringar att:

• Halvera vårt båtåkande i driften och därmed också halvera våra utsläpp i luft och hav.

• Bygga bort arbetsmiljöriskerna då vi arbetar i team i stället för ensamma.

• Se till att vi prioriterar våra resurser rätt i vårt skattefinansierade uppdrag.

Vi välkomnar fortsatt dig och alla andra till våra fantastiska områden och är tacksamma för alla er som stödjer vårt viktiga arbete med att tillgängliggöra hållbara skärgårdsmiljöer för nuvarande och kommande generationer.

Besök på Björnö, foto Bosse Lind.

GÄDDBIBELN

”När som gäddorna leker i vik och vass och solen går ner bakom Sjöbloms dass, ja då är det vår…!”

Nykteristen Ture Nerman skrev snapsvisan 1919 och dasset finns kvar. Det ligger vid Söderäng på Blidö. Med gäddbeståndet i Stockholms skärgård är det sämre beställt. På 1980-talet var Stockholms skärgård en av de bästa platserna i världen för att fiska gädda. Nu har gäddan försvunnit i stora delar av skärgården.

Tobias Fränstams bok Gäddbibeln är intressant läsning också för den som aldrig knopat en McRubber jigg eller en Hi Lo wobbler till reven på sitt spinnspö. Boken är en gäddologi som berättar om gäddans sinnen, om gäddans okomplicerade sex på komplicerade platser och om Amurgädda, den vackraste av alla gäddor. Den är svartprickig och lever i östra Asien.

Tobias Fränstam, berättar minnen från sina gäddsafaris och naturligtvis om den största gädda som krokats i Sverige. Den vägde 21,07 kilo och var 128 cm lång. Fiskeplats: Vättern. Boken är vackert illustrerad med teckningar och foton och visar gäddor både under och över vattenytan.

Gäddbibeln av Tobias Fränstam. Bokförlaget Max Ström.

SVERIGES ÖAR

Det lär finnas trettio tusen öar, kobbar och skär i Stockholms skärgård – om man räknat rätt. Och Anders Källgård, läkare, författare och ö-nörd, påstår att det finns 221 800 öar längs vår kust och i våra insjöar. Ö-nörd kallar han inte sig själv utan nesofil efter grekiskans nesos (ö) och philia (kärlek).

Nesofil är dock inget ord som finns i svenskan, i alla fall inte i Svenska Akademiens ordbok, men hur som. Anders Källgård går det att lita på vad gäller öar. I boken Sveriges öar beskriver han alla svenska öar som har fast boende men saknar fast landförbindelse. De är 1 316 stycken. Han skriver kort om befolkning, tillgänglighet mm och sedan om historia och natur. Allt kortfattat, men innehållsrikt och vederhäftigt.

Sveriges öar är ingen bok att ha med sig på utflykten. Bättre hemma i läsfåtöljen. Sveriges öar har 719 sidor och är 50 mm tjock. Det här är den fjärde utökade och uppdaterade upplagan, den första kom 2005. Men det är definitivt en bok som varje ö-älskare bör ha i bokhyllan hemma och använda då ö-utlykter ska planeras. Boken är rikligt illustrerad av Johnny GR Ahlborg, både med tuschteckningar och akvareller.

Sveriges öar av Anders Källgård. Illustrationer: Johnny GR Ahlborg. Carlsson bokförlag

KASKELOTEN. VÄRLDENS STÖRSTA ROVDJUR

Tomtar, troll, aliens och andra mysläskiga väsen har i alla tider varit spännande läsning för barn och ungdomar. Men de finns inte på riktigt. Det gör däremot världen största rovdjur, kaskeloten, som finns i alla mörka världshav. Valen har världens största tänder, tjuren kan bli 25 meter lång och väga 120 ton.

Lennart Eng har skrivit och illustrerat en ungdomsbok om det mäktiga rovdjuret. Kaskeloten är ett däggdjur precis som vi människor. Den kan hålla andan i mer än en timme och jagar mat, mest bläckfisk, under 20 av dygnets 24 timmar. Den jagar i totalt mörker, djup, djupt nere i havet, men har hjälp av sitt ekolod, världens starkaste djurljudstöt på 230 decibel. Då slår hjärtat, som väger ett par hundra kilo, bara ett slag i minuten för att spara på syre.

Boken är mycket vackert illustrerad och har inte bara uppslag om kaskeloten utan också om jakt på val, och om den mest kända kaskelotboken, Moby Dick av Herman Melville. Här finns också bild och text om kaskelotens släktingar narval, späckhuggare och vitval och mycket annat. Så ta ett djupt andetag och följ med på en djupdykning i havet! Kaskeloten. Världens största rovdjur av Lennart Eng. Opal förlag.

Rättelse från nr 4, 2022 Magnus Rietz påpekar i ett PS att hans stora upplevelse och lättnad att sikta ett fyrljus i mörkret inträffade redan när han som tioåring genomlevde en stormnatt på Östersjön med sin far. Själva lusten till att fotografera fyrar kom egentligen inte förrän 40 år senare. Detta i anslutning till boktipset ”Svenska fyrar”.

Mo deliquo doluptas sequia sit omni am quam veraest qui dolenih icipsamet in.

Storviltjägaren konsul Jonas Wibom lät i början av 1910-talet bygga sig en ståtlig trävilla på Rånö. Byggnaden drar än idag blickarna till sig, inspirerad som den är av nationalromantikens byggnadstradition. Idag är det emellertid seglande ungdomar som springer i trapporna och äter frukost på glasverandan.

Öarna rånö, ålö och nåttarö kom tidigt att locka ut rikemän ur den svenska adeln i skärgården. Det var riksråd och ryttmästare och andra av deras sort och avkomma som från 1650-talet och framåt tävlade om att lägga under sig mark och gårdar på de tre öarna med sina omgivande skär och fjärdar.

Men intresset för öarna i skärgårdens sydöstligaste delar svalnade något när det säteri som riksrådet Erik Flemming under 1670-talet lät bygga på Rånö, vid en närmare besiktning inte ansågs tillräckligt ståndsmässigt.

Rysshärjningarna 1719 drabbade också öarna hårt. Inte minst på Rånö var de ryska trupperna särskilt effektiva. De låg kvar länge för att kapa fartyg på väg in mot Stockholm och hade därmed gott om tid att på lediga stunder bränna allt vad hus och åkrar hette.

Men befolkningen återvände och byggde upp sina gårdar igen. Och nya herrar på Rånö avlöste i rask takt varandra. Kring förra sekelskiftet var det en trend bland den tidens finansiellt starka personer att skaffa sig egna områden ute i skärgården.

KOLONIVILLAN PÅ RÅNÖ

Jaktvilla med vind i seglen

teXt Mats Wigardt foto Bosse Lind

segling och friluftsliv låg i tiden, mera sällan fanns en avsikt att permanent bosätta sig där. Torsten Kreuger, Ernest Thiel och Bruno Liljefors var några av de som ville doppa fötterna invid en egen brygga. I samma skara fanns både affärsmän, hovjuvelerare och bankirer. Samt en amerikansk minister.

På Rånö klev därför i början av 1910-talet en konsul vid namn Jonas Wibom i land. Släkten Wibom hörde till förra sekelskiftets mer besuttna familjer, med pengar tjänade på att tillverka uniformsknappar och vapendetaljer under det svensk-ryska kriget 1809.

Förutom att vara tjänsteman inom utrikesförvaltningen med uppgift att bevaka svenska intressen inom handel och sjöfart, var konsul Wibom även passionerad storviltjägare.

För detta lät han fånga in och ta ut vilda djur till Rånö, bland annat tre afrikanska bufflar, en jak, tre tahrer (en sorts vildgetter), franska sniglar, 50 vilda isländska får och tio dovhjortar.

Men befolkningen återvände och

Allt med avsikt att roa konsulns hitresta jaktvänner, möjligen med frågetecken för de franska sniglarna.

Vem Jonas Wibom var i övrigt finns inget närmare berättat, men det sägs att han inspirerade författaren Sigfrid Siwertz till dennes roman Selambs om en hänsynslös och girig syskonskara vid tiden strax innan första världskriget. Kanske kan det räcka som karaktärsbeskrivning...

Däremot vet vi att det var Jonas Wibom som 1910 köpte Rånö och lät bygga den villa i nationalromantisk stil med två våningar och inredd vind som sedan länge används för de seglarläger som varje sommar arrangeras på Rånö. Fasaden är strikt mörkbrun och foder,

vindskivor och omfattning runt dörrar och fönster är målade i grönt.

rånö köptes 1949 av Stockholms stad och konsul Wiboms jaktvilla kom därefter att användas av bland annat sommarbarnsbyrån, socialförvaltningen för rehabilitering av ungdomar på glid och som lägerskola av skolor på fastlandet. Och, som sagt, därefter som seglarläger. Sedan 1998 ägs Rånö av Skärgårdsstiftelsen, med större delen avsatt som naturreservat.

Christian Blomlöf och hans familj kom till Rånö 1985 som arrendator av jordbruket på Rånö gård. Många arbetstimmar har under åren spenderats med

byggde upp sina gårdar igen.

Och nya herrar på Rånö avlöste i rask takt varandra.”

Det är breda golvbrädor, slitna trösklar och spröjsade fönster med utsikt över segeljollar uppdragna på land.

att hålla Wiboms praktfulla jaktvilla. Fasaden har målats, toaletter och avlopp har setts över, rum efter rum har fräschats upp.

Han intygar att huset är välbyggt, med nytt tak och står på en stadig grund av stora sprängstenar som måste ha fraktats hit från fastlandet.

– Huset faller absolut inte isär, försäkrar Christian Blomlöf och låser upp ytterdörren.

inne i den rymliga villan går det nästan att höra klappret av små barfotafötter som springer i trappan och röster från ledare som hojtar förmaningar att man inte får springa inomhus.

Lyssnar man noga hörs även fragment av de många jakthistorier som berättats runt bordet. Det luktar instängt och lite fuktigt, huset har stått tomt under den gångna vintern.

Det är breda golvbrädor, slitna trösklar och spröjsade fönster med utsikt över en liten vik där segeljollarna ligger uppdragna på säkert avstånd från havet. Längre ut ser vi bränningar som bryts mot grynnor och skär.

Våningssängarna är väl använda. Färgskalan går i brunt, gult och grönt. På glasverandan ligger bekväma kuddar staplade i soffan. I matsalen väntar prydligt uppställda bord på att tas i bruk.

I källaren finns toaletter, tvättställ, duschar och bastu.

här hade man dessutom eget elverk i många år innan övriga boende på Rånö hade fått elektricitet indraget i sina hus.

– Mestadels har allt gått bra, men tre gånger har jag fått rädda huset, berättar Christian. Dels när man glömde bort bastun och jag fick lov att byta trossbotten. Dels när vattenledningarna

frös. Och slutligen när varmvattenberedaren exploderade och sprutade ånga i över en timme.

Men kvar står konsul Wiboms jaktvilla på sin stadiga stengrund och med utsikten över havet som ständigt sällskap. Och lär så göra ännu i många år.

Till stor glädje för ytterligare många unga seglare som vill prova sina vingar på de vidsträckta fjärdarna som breder ut sig mellan öarna.

Ljusets extas

Konstnären J.A.G Acke bodde på Huvudskär några somrar i början av förra seklet. Här upplevde han ”ljusets extas”. Det sa i alla fall hans fru.

TEXT Carina Lernhagen Matz

DFör den som någon gång har varit på Huvudskär i Stock holms södra skärgård, eller rättare sagt på Ålandsskär där fyren står, kanske har gått ut på den östra kanten av ön. Där finns skärgårdens mest spektakulära sceneri.

Här möter havet horisonten. De släta hällarna som sträcker sig ut mot havet är oemotståndliga. Här leker vågorna fritt och möter den släta hällen när de sköljer in för att sedan sugas ut. Det händer igen. Och igen.

Just det där har konstnären J.A.G Acke fångat i målningen ”Hufvudskär”.

Tavlan är en olja på duk, nästan en och halv meter bred och 81 cm

på höjden. Den är signerad 1910 och Nationalmuseum köpte in den två år därefter. Lite otydligt i nedersta högra hörnet kan man läsa: ”Hufvudskär. Sverige”.

Konsthistoriskt talar man om att Ackes konst var vitalistiskt med en dyrkan av luften, vattnet och solljuset. Penselföringen var impressionistisk, ett möte med elementen. Men hur hänger Acke och Huvudskär ihop?

Konstnären hette egentligen Johan Axel Gustaf och Andersson i efternamn. Född i Stockholm 1859 och död i Vaxholm 1924. Han tog artistnamnet J.A.G Acke och målade, tecknade och skulpterade.

Hans finlandssvenska fru hette Eva Topelius och de gifte sig 1891. Då var Acke 32 år och Eva 36. Paret ingick i dåtidens kulturetablissemang. Eva Acke, som också var konstutbildad, satte sin mans konstnärsskap främst. Hon hjälpte honom med att måla bakgrunder och han målade sedan människorna.

J.A.G Acke ägde och seglade den lilla yawlen Maju Marina. Kanske var det med den han första gången kom ut till Huvudskär? Eller kanske var det Ornöborna som visade Acke och Eva ut till ön vid havet? I Morotsvik på östra Ornö, strax norr om Kyrkviken, hyrde Acke och Eva, eller Eja som hon kallades, ett sommarställe.

Hufvudskär. Oljemålning av J.A.G Acke. Finns på Nationalmuseum.

På Huvudskär hyrde de i alla fall in sig i skolhuset under många somrar, när Huvudskärsbarnen hade sommarlov.

Skolhuset ligger strax norr om Tullhuset. Och paret med sin adopterade italienske son Fausto, verkar ha trivts storartat.

I boken ”Bland uniformer och strömmingsskötar” från Ornö museum 2013 berättas om ett brev som Eva sände till vännen och författaren Ellen Key 1913. Där beskriver hon Huvudskär så här:

”Du kan inte drömma om något härligare än Huvudskär i solsken. Ljusets extas kallar Acke det. Kullriga och flata, saltvita hällar; havet i halvcirkel med fri horisont omkring oss. Jag påstår att det är steget fullt ut i Stockholms skärgård.”

Lotshuset på Huvudskär.

Konstnären Ackes båt, en niometers yawl. Sjöhistoriska museet.

Konsten kallas vitalistisk med en dyrkan av luften, vattnet och solljuset"

SJÖtomt med SAndStrAnd, kvÄLLSSoL & SegeLbåtSdJup på edeSÖn - 5 minuter från biL/båtpLAtS på dALArÖ

Härligt familjeställe med fyra mycket fräscht inredda hus där altaner sammanbinder husen. Stort bryggdäck med segelbåtsdjup där många båtar kan förtöjas samt en vedeldad bastu med magisk utsikt intill. Naturtomt om

6 115 m² inkl vattenområde 1 085 m² i väster med sandstrand och kvällssol, ett fint parkettläge med strålande havsutsikt intill ett stort grönområde på vackra Edesön. Spännande arkitektritat hus med ljusa moderna fräscha

materialval om 68 m², 3 r o k, wc, helkaklat duschrum med klinkergolv. Stort sällskapsrum med extra takhöjd, höga fönsterpartier samt braskamin. Två fräscha gästhus 25 m² resp 15 m². Reguljär båtförbindelse. Pris 8,9 milj.

Kontakta lilian Essenberg 070-715 45 82 alt Kjell johansson 070-715 45 81 för information och båttransport

S peci AL i S t SJÖLÄ gen . .

SÄLJA?

Vi SÄljER FRÅN ARHolMA - TRoSA

VilloR - FRiTidSHuS - gÅRdAR

Vi har strandnära lägen samt sjölägen som specialité både på fastland & öar men vi söker alla typer av objekt Vårt stora kundregister samt mångsidiga marknadsföring ger effektiva och starka försäljningsresultat

- MER ÄN 35 ÅRS ERFARENHET -