Stångmärket Nr4 2019 (sept)

#4 / 2019

• Konstnärligt på Långviksskär • Träffa coola Svartsö Queens • Smultronställen på Norrpada

Inspiration att ta med in i hösten

Dags att skaffa en avsaltningsanläggning så slipper du bli utan rent vatten i huset/båten

SWEDISH GTC AB

www.swedishgtc.se

#4/2019

Innehåll

Örskär

STÅNGMÄRKET N 59° 27.448’ E 18° 49.586’

5 Ledare

VD Anna Waxin – upplev hösten i skärgården

ÖREGRUND 13 Njut av höst och bastubad

Våra bastur står öppna

21 Skärgårdsstiftelsen 60 år

Egentligen en pigg 90-åring

22 Tångruskor och Östersjöplugg

Om projekt Skydd under ytan

26 Madeleine Westin

Dimma och sjörök

28 Rysshärjningar

Del 3 – Motstånd

14

30 Smultronställen i ytterskärgården

Tillsynsman Leif Malmgren visar Norrpada

34 Bor du här?

Vanligaste frågan till Skärgårdsstiftelsens personal

Svartsö Queens

Arholma

6

Idö Lidö

NORRTÄLJE

Riddersholm

Fejan

Vidinge

Stensholmen

Norrpada Salskären Själbottna Östra Lagnö

Grinda HjälmöGällnö Lådna

Röder

Fredlarna

Kallskär Särsö Finnhamn Hälsingholmarna Möja-Björndalen

Kålgårdsön

Konstnärsdrömmar på Långviksskär

Skarv

Gillöga

Möjaskärgården

STOCKHOLM Grönskär Björnö L. Husarn Uvön Rögrund Gålö

Boskapsön Nämdö Långviksskär Jungfruskär

Sandböte

Biskopsön

Fjärdlång HäringeHammersta NYNÄSHAMN Käringboda

Utö Ålö-Rånö Nåttarö

Järflotta

Huvudskär

24

Gruvdyk på Utö

Gunnarstenarna STÅNGMÄRKET

NR 4 • 2019 3

Foto: Bosse Lind

DITT BIDRAG RÄKNAS

SWISHA DITT BIDRAG Skärgårdsstiftelsen arbetar för att hålla Stockholms skärgård tillgänglig för just dig.

Du kan hjälpa oss att utveckla, skydda och ta hand om skärgården genom att ge ett extra bidrag.

www.skargardsstiftelsen.se

LEDARE

Hösten står för dörren!

Men först har vi fantastiska sensommardagar i Stockholms skärgård att se fram emot.

Glöm inte att skärgården står öppen året om. Berg och hav inspirerar och ger massor av energi. Nu hägrar sköna promenader, en seglingshelg, skördemarknad, svampletarturer och tända ljus framåt kvällen. Låt dig inspireras av höstens färger och klara luft. Återigen fick vi en fin sommar. Lite sen i starten kanske men sen kom värmen med härliga bad, varma klippor och blomstrande ängar. Från våra områden rapporteras om en relativt lugn sommar med många trevliga och nöjda besökare.

Fejans krog slog upp portarna för första gången på 5 år och entreprenören, Pelle Lydmar, meddelar att de har haft en supersommar. På Grinda, Nåttarö och Utö mfl har besökarna varit många och bokningsläget ser fint ut långt in på hösten.

Flera av våra ställen håller som sagt helårsöppet. Boka in en helg eller konferensdagar i skärgården i september, det sätter guldkant på tillvaron.

Skärgårdsstiftelsen planerar nu för budget 2020–2025.

Det är som vanligt mycket att tänka på. Det förpliktigar att vara Stockholms läns tredje största fastighetsägare. Vårt bestånd av mark, vatten och kulturbyggnader är unikt och kräver mängder av resurser. Vi gör vårt allra bästa för att bevara och utveckla detta även för kommande generationer. Ditt stöd som Skärgårdsvän är därför ovärderligt, jag hoppas du finns med oss som vän även kommande år!

ANNA WAXIN,

Annonser: (bokning och material) Henrik Salén, 0706-18 61 61, henrik@batmedia.se Formgivning: Romdahl Design Tryck: Åtta.45 Upplaga: 22.000 ex, Amber Graphic 100 g.

Omslag Amber Graphic 200 g.

Omslag: Bosse Lind. Foto sid 3: Bosse Lind, In Water Under Land

ECOLA DIC BE OR

L

Skärgårdsstiftelsens tidning Stångmärket kommer ut med fem nummer om året. Den delas ut till alla ­Skärgårdsstiftelsens vänner och finns utlagd på skärgårdsnära platser i ­Stockholm samt på Waxholms­bolagets terminaler och båtar.

Utgivare & ägare: Skärgårdsstiftelsen i Stockholms län, Box 7669, 103 94 Stockholm Tel 08-123 124 00, info@skargardsstiftelsen.se, www.skargardsstiftelsen.se Ansvarig utgivare: Anna Waxin Redaktör/redaktion: Ulrika Palmblad-Wennergren, Anna Björkman, Karin Romdahl Vänfrågor och adressändringar: kansliet@skargardsstiftelsen.se, 08-123 124 00

VD SKÄRGÅRDSSTIFTELSEN

N

Med hopp om en färgsprakande och solig höst!

STÅNGMÄRKET

NR 4 • 2019 5

Sommaren 2019 fick tre stipendiater möjlighet att tillbringa tre ­veckor vardera på Långviksskär. Förutom världskända konstnären Lina Selander som vi möter i reportaget fick även artisten Kajsa Grytt och musikern Carl Bagge inspiration att ta med hem i höst.

6 STÅNGMÄRKET

NR 4 • 2019

Konstnärsdrömmar på Långviksskär När tillvaron allt mer kommit att handla om ett svårlagt pussel av åtaganden, undervisning och resor kan en stipendievistelse på Långviksskär ge plats för eftertanke och samvaro. Lina Selander lämnade ett konstant korsdrag, tog med sig familjen och försvann ut i skärgården.

TEXT Mats

D

et är en av sommarens finaste dagar.

Solglitter, humlesurr, vita segel och en loj sjö möter när vi med bullpåsen i ett stadigt grepp kliver i land på Långviksskär.

Hit har konstnärer av olika slag i mer än trettio år kommit för att låta sig fängslas och ­inspireras av ljuset, vattnet, luften och färgerna bland ­arkipelagens öar och sund. Men framför allt för att under några veckor byta miljö, få plats för vila och eftertanke och tid att räta ut oavslutade ­tankespår.

I det röda hus dit konstnären Axel Sjöberg – samtida med Bruno Liljefors, Anders Zorn och August Strindberg – återvände till i nästan 40 år för att skildra livet på Långviksskär, har nu konst­ nären Lina Selander med familj inrättat sig.

Wigardt

FOTO Bosse

Lind

– Jag hörde häromåret, hemma hos en god vän, talas om att det gick att söka ett stipendium hos Skärgårdsstiftelsen för att under tre sommar­ veckor vistas på Långviksskär, berättar Lina Selander när vi slagit oss ner i den trivsamma men smått vildvuxna trädgården.

Hon blev nyfiken, kände ett närmast akut behov av att få dra sig undan för att, som hon förklarar, möta sig själv på en plats där hon inte är ständigt uppkopplad och tillgänglig.

– Här finns ju inte ens rinnande vatten och WC, konstaterar hon med ett nästan lyckligt ­g litter i ögonen. lina selander anses allmänt vara en av Sveriges – och Europas – mest nyskapande konstnärer inom

››­ STÅNGMÄRKET

NR 4 • 2019 7

Ett välkommet avbrott i solstolen i en karriär som gör nerslag i både Örebro, Montreal och Buenos Aires.

››­rörlig bild. Hennes filmer, montage och installa­

tioner utgår gärna från historiska brytpunkter, och hennes verk har ofta en undersökande ton som har liknats vid arkeologi.

Lina Selander har utforskat händelser som ­bomben över Hiroshima och olyckan i Tjernobyl, men har också på olika sätt hanterat ämnen som radioaktivitet och pengar.

Hon har ställt ut över hela världen, är flerfaldigt belönad och mycket omskriven. Numera under­ visar Lina Selander även på Konsthögskolan i Stockholm. Sedan 2014 arbetar hon tillsammans med sin man Oscar Mangione som också finns med på Långviksskär, men som för dagen har rest in till Stockholm.

enbart att bläddra sig igenom Lina Selanders CV blir till en svindlande resa runt jorden. Örebro, Paris, New York, London, Lund, Stock­ holm, Montreal, Kiev, Korea, Skövde, Turin, Buenos Aires… Hon har representerat Sverige vid Venedig-biennalen, hade våren 2019 en separat­ utställning i Wien, en annan utställning under eget namn väntar under hösten i Neapel. Bland mycket annat.

– Visst har det gått bra, medger hon. Men det har tagit tid. Jag fick under de första 14 åren efter

8 STÅNGMÄRKET

NR 4 • 2019

Konsthögskolan arbeta själv, kravlöst och osyn­ ligt. Nu är jag någon, har skapat mig ett namn, har goda kontakter. Men med det kommer också höga förväntningar och ett stort ansvar.

Mitt i allt detta får hon alltså uppleva något helt nytt, vitt skilt från vardagen i ateljén eller som ­lärare på Konsthögskolan. På Långviksskär saknas i stort sett täckning för mobil och dator, här har Lina Selander blivit medveten om subtila saker som den lilla grodan som passerar framför henne på stigen. Vatten ska hämtas och dasset tömmas.

– Det är läkande att vara här, konstaterar hon och kastar en blick mot dottern Norma som sit­ ter och lyssnar när vi pratar. Jag kan stanna upp, tänka färdigt, tvingas uppfinna en helt annan koreografi än den jag är van vid. schemat för ­dagen.

Den första veckan var det regnigt, kallt och blå­ sigt. ”Lite kärvt, med blixt och dunder och hala klippor” som Lina uttrycker det. Då blev det mycket tid framför kakelugnen, med kortspel, småprat och film. När solen skiner är man ute, promenerar, träffar olika djur.

– Vi har sett en simmande älg, flera ormar, ­grodor, en tjock mink, rådjur, örnar och andra fåglar, kvittrar Norma.

på långviksskär avgör vädret

››­

Här saknas i stort sett täckning för mobil och dator, här har Lina Selander blivit medveten om mer subtila saker."

STÅNGMÄRKET

NR 4 • 2019 9

KONSTNÄRSDRÖMMAR PÅ LÅNGVIKSSKÄR

På Långviksskär ges tid för kortspel, gemensamma måltider och småprat framför kakelugnen.

10 STÅNGMÄRKET

››­Men några fiskar har inte nappat. Normas

s­ tore­­bror Karlo, som är passionerad fiskare och mat­lagare med ingredienser till flera läckra ­fisk­mid­dagar i bagaget, har i besvikelse över ute­ bliven f­iskelycka lämnat ön för andra och bättre fiskevatten.

De gemensamma måltiderna har också fått mycket plats. Förutom den mat som togs med vid ankom­ sten har man beställt påfyllning på nätet, levererat i tolv papperskassar på bryggan en regning dag då de blöta påsarna gick sönder på vägen till huset.

– Det blev lite dramatiskt, konstaterar Lina.

Men när allt bärgats hem till köket hade vi fest.

Det i förväg strikt uppgjorda schemat för Linas arbete har emellertid inte följts till punkt och pricka. Annat har pockat på hennes uppmärk­ samhet. Små saker som plötsligt seglat upp som viktiga saker. Som svalorna i sina bon under ­takutsprånget eller gräset under fötterna.

Men Lina har ändå fått tid att läsa r­ omaner, men också haft möjlighet att på uppdrag av Förintelsemuseet i engelska Nottingham gå i­genom ett omfattande bildmaterial ur privata album från

NR 4 • 2019

30-talets Tyskland, men även bilder tagna i smyg och utsmugglade från nazisternas läger.

– Intressant att fråga sig hur man idag ser på dessa bilder från olika familjers vardag, från både nazister och judiska familjer, med utflykter och högtider, när man vet vad som hände bara ett par år senare, funderar hon.

Och det är en fråga som genomsyrat hennes arbete ända sedan tidig ålder; hur man definierar en bild och vad den berättar beroende på bildtext och sammanhang.

– Jag gör inga dokumentära verk, det är istället en slags poetiska och politiska betraktelser som be­ traktaren får tolka efter eget huvud, förklarar hon.

Norma lyssnar tålmodigt på vårt samtal.

Smulorna från våra medhavda bullar väcker ­myrornas intresse. Från grannen hörs taktfasta hammarslag. En havsörn seglar in från havet.

Lövträd och utblommade syrenbuskar rasslar för­ siktigt i sommarvinden. Unga svalor övningsflyger över tvättlinan.

Det är lätt att förstå varför stipendieveckorna på Långviksskär lockar!

››­

Tid för eftertanke. Det strikta arbetsschemat sätts ibland åt sidan för att bara vara.

STÅNGMÄRKET

NR 4 • 2019 11

KONSTNÄRSDRÖMMAR PÅ LÅNGVIKSSKÄR

››­På frågan vad hon tycker om sin mammas arbete

svarar Norma rappt att hon stolt berättat för sina kompisar om mammans utsmyckning av Slättgårdsskolan i Stockholmsförorten Bredäng, där familjen är bosatt. Och att det är roligt att besöka hennes ateljé.

– Men det är inte lika roligt när hon reser bort och inte kan följa med till skolan på morgonen, avgör Norma bestämt.

Vi vandrar sakta iväg över ön där havet är ständigt närvarande. Fotografen letar vinklar mellan badklippor, lövdungar och röda bodar.

Långviksskärs rykte grundar sig på de duktiga båtbyggare som en gång bodde här.

Men också på den amerikanska minister – W.W. Thomas – som under ett besök en iskall vinterdag vid slutet av 1800-talet blev så förtjust att han med tiden köpte hela ögruppen.

Numera är det emellertid ­Skärgårds­stiftel­sen som äger åtta niondelar av Långviksskärs­arki­ pelagen. Och som har inrättat det stipendium med boende i Axel Sjöbergs bostad, inklusive provi­ anteringsresa, ved till kaminen och bränsle till ­båten, som Lina Selander kommit i åtnjutande av.

– Jag har tänkt mycket på det hårda arbete som krävdes av de som en gång var bofasta här, funde­ rar Lina Selander. Man var självförsörjande och helt beroende av varandra. Då känns onekligen vår tillvaro här väldigt lyxig Läs mer om Lina Selander på www.linaselander.com

Grönskär

Långviksskär

Hallskär

59°9'5.2"N 18°47'56.3"E Landareal 120 ha Långviksskärs rykte grundar sig – förutom på många duktiga båtbyggare – framför allt på konstnären och skärgårdsskildraren Axel Sjöberg. Denne tillbringade mycket tid i Stockholms skärgård och valde Långviksskär som utgångspunkt för sitt konstnärskap. Han skaffade hus och ateljé på ön och skildrade i nästan 40 år i text, måleri och fotografi livet på ön.

Viggskläpen Långviksskär Klovskär

Hummelskär

7 knop inom 100 meter från land gäller i hela reservatet.

Båtförbud gäller i lagunen på Tärnskärs östra sida.

Söderö

Tärnskär

När Skärgårdsstiftelsen 1983 köpte större delen av Långviks­skär och de omkring 300 öarna i den ­omgivande arkipelagen föddes tanken på att inrätta ett stipendium med boende i Axel Sjöbergs bostad.

I den rödmålade utskärsidyllen har målare, fotografer och författare låtit sig fängslas av ljuset och färgerna bland Långviksskärs öar, holmar, flader och sund i över trettio år.

12 STÅNGMÄRKET

NR 4 • 2019

Svartskär

Branta kobben

Hamnskär Manskär 0

Rödkobben

2 km

NOTISER

Bastu i Stockholms skärgård På flera platser i Stockholms skärgård kan du tack vare ­Skärgårdsstiftelsen bada bastu. På Arholma, Träskö-Storö, ­Nämdö, Ostholmen och Österviken i Möjaskärgården finns bastur som är öppna för dig.

Det finns även ett flertal bastur på Skärgårdsstiftelsens ­områden som är kopplade till och bokas hos värdshusen och vandrar­hemmen: Fejan, Lidö, Riddersholm, Finnhamn, Stora K ­ alholmen, Gällnö, Grinda, Rögrund, Gålö, Utö, Rånö och Nåttarö.

VANLIGA FRÅGOR Kan jag basta när det råder eldningsförbud?

– När eldningsförbud råder är vedeldade bastur stängda.

Hur bokar jag?

– Det finns bokningslistor i respektive bastu.

Kan tillsynsman boka bastun åt mig?

– Nej, du bokar själv på plats.

Hur vet jag att det är ledigt i bastun?

– Genom att åka dit och boka i förväg.

Finns det bastur man kan boka via telefon?

– Det finns ett flertal bastur på Skärgårdsstiftelsens områden som är kopplade till och bokas hos värdshusen och vandrarhemmen.

Hur länge får man basta?

– 1 timme Behöver jag ta med mig ved?

– Nej, det finns i anslutning till bastun (med undantag för Nämdö bastu efter oktober).

Vad kostar det?

20 kr/vuxen men betala gärna mer! Swish eller kontant.

Vilka öppettider har basturna?

Skärgårdsstiftelsens bastur är öppna 1 maj–31 oktober om inget annat anges på plats eller på skargardsstiftelsen.se

vi levererar även i skärgården

Vid frågor kontakta befälhavare Erik Jansson Tel 073-600 54 89 NORRÖVÄGEN 1, 184 42 ÅKERSBERGA TEL 08-540 601 90 WWW.WOODYAKERSBERGA.SE STÅNGMÄRKET

NR 4 • 2019 13

These island ladies are the coolest chicks around. You won’t believe what they are able to”

Svartsö

14 STÅNGMÄRKET

NR 4 • 2019

Queens Lena, Lena, Cilla Catarina, Lotten och Sozy är kvinnorna på Svartsö som banar väg för nya företag i skärgården.

STÅNGMÄRKET

NR 4 • 2019 15

SVARTSÖ QUEENS

Svartsö Lanthandel. Lena Hedelin och Sozy Newton-Hedelin gör inte avkall på vare sig kvalitet eller utbud.

På Svartsö i Stockholms ­mellersta skärgård är det k ­ vinnorna som låter tala om sig. Fyra om­talade företag har p ­ lacerat Svartsö på kartan. Och bidrar dessutom till att det är tänt i ­stugorna, även sedan vintermörkret sänkt sig över havsbandet.

TEXT Mats

R

Wigardt

unt bryggan på svartsö

har det samlats en liten klunga människor, varav merparten är kvinnor.

Det är tidig vår, isen vet inte riktigt om den ska ligga eller för­ svinna, svart jord och fjolårsgräs har börjat synas mellan smältande s­ nödrivor.

Samtalen tystnar när godsfärjan Queen från Stavsnäs dyker upp ute på fjärden, fullastad med varor till de olika företag som finns på ön.

– Queen utgör vår livsnerv, utan den skulle allt stanna av härute, försäkrar Lotten Ivanoff som driver Svartsö skär­ gårdshotell & vandrarhem och även ansvarar för vandrarhemmet på Stora Kalholmen.

När färjan väl lagt till hjälps alla åt att lasta av. Men också med att rulla 16 STÅNGMÄRKET

NR 4 • 2019

FOTO Bosse

Lind

ombord produkter från ön som ska ­distribueras till kunder på fastlandet.

Allt går fort, Queen har flera öar att ­angöra, det är vana och arbets­villiga händer som bistår besättningen i ­arbetet. här, vid ahlsviks brygga , finns också Svartsö Lanthandel, ett av de företag som utgör en förutsättning för att det 60-talet bofasta på ön ska få sin post, sina apoteks­varor och sina matvaror, samt rödvinet till söndagsmiddagen, även under den långa tid av året då ­fritidsgästerna lyser med sin frånvaro.

Vad som 1972 började med en sommarkiosk med tre luckor har idag, efter ett antal till- och ombyggnader, växt till en välfylld lanthandel, inrymd i en rödmålad länga som lutar sig mot en bergvägg.

››­

Det är bråttom, bråttom när godsfärjan Queen angör Svartsö.

SVARTSÖ QUEENS

Lotten Ivanoff driver sedan 5 år tillbaka Svartsö skärgårdshotell & vandrarhem som är öppet året runt.

Vana och arbetsvilliga händer bistår vid lastning och lossning.

STÅNGMÄRKET

NR 4 • 2019 17

SVARTSÖ QUEENS

Wendy Handsome Österman är inflyttad kökshjälp från Las Vegas.

18 STÅNGMÄRKET

NR 4 • 2019

SVARTSÖ QUEENS

››­

Sedan 1993 håller den öppen året om.

Sommartid utökad med gästhamn, turist­ info, servicehus, café samt sjö­bodar och cyklar att hyra.

För allt detta svarar sedan 1978 de båda kompanjonerna och delägarna Sozy Newton-Hedelin och Lena Hedelin som trots vintermånadernas magra kundun­ derlag inte gör avkall på vare sig kvalitet eller utbud, med varorna till största delen levererade med godsfärjan från Stavsnäs.

– Visst drar vi ner på vintern men vi är duktiga på grönsaker och på vad som ligger i tiden, säger Lena och visar upp en grönsaksdisk där ingenting ser ut att saknas. Det är viktigt att det inte blir tomt i hyllorna.

Detta kan till exempel innebära många olika produkter men inte sju sorters disk­ medel eller dussintals olika tandkräms­ märken. Däremot, betonar Sozy, har man

nybyggda produktionskök. Där tillagas, packas och plastas ungefär tusen mat­ lådor i veckan. Syret i förpackningen tas bort och ersätts med livsmedelsgas innan de fraktas till kunder över stora delar av södra Sverige.

Bakom örätt finns Lena Salomonsson, Cilla Heurlin och Catarina Zederman, alla bofasta på Svartsö och mångsysslare med lång erfarenhet av såväl skärgården som av entreprenörskap.

– Vi ville bygga upp en verksamhet som inte var årstidsbunden eller bero­ ende av besöksnäringen, berättar Cilla Heurlin. Vi hade massor av idéer, från betonggjuteri till orangeri, men hamnade i att alla behövde mat, särskilt som Lena (Salomonsson) är kock med många års erfarenhet.

En första affärsidé var att producera färsk och ekologisk barnmat i portions­

gör. Samtidigt är vi flexibla. Och arbetet vi lägger ner känns väldigt lustfyllt.

Ett stickspår för Örätt är Bistro Sågen, en mötesplats inrymd i Cillas pappas såg­ verk. Där är nu pub, bistro och festplats, möblerat med kabeltrummor och rostiga maskiner. Bord, stolar och porslin har skänkts av folk på ön. Och responsen har överlag varit positiv.

– Ett välkommet komplement, konsta­terar Cilla och berättar om New Orleanskvällar, torsdagspubar, lammlör­ dagar, midvinterblot och oktoberfest, med rutiga dukar, immiga ölflaskor, högt i tak och lapp på luckan.

Och Örätt ser framtiden an med till­ försikt. De satsar på att öka produktion och omsättning, skaffa fler anställda och bli en självklar del i ett sammanhang där man förädlar och säljer lokala produkter.

Fraktbolagen är positiva, kommunen

Cilla Heurlin, Catarina Cederman och Lena Salomonsson det där lilla extra som sätter lite guldkant på helgen, som en fin olivolja eller en god ost. Och om man bara säger till vad som önskas går det alltid att ordna fram.

– Fritidsgäster på vinterbesök är en viktig kundkategori, konstaterar hon.

De uppskattar att de slipper bära med sig allt från stan.

Att det just på Svartsö finns så många kvinnliga entreprenörer förklaras av Sozy och Lena på lanthandeln med den goda stämning som råder på ön; att man håller sams, är bra kompisar, hjälper varandra, bollar idéer och har ett gott samarbete.

– Det ger oss ett otroligt häftigt arbets­ klimat, avgör Lena Hedelin. följer man så den krokiga grusvägen

över ön och tar höger vid en vägkors­ ning hamnar man så småningom i Örätts

förpackningar. Man hyrde in sig i olika kök, däribland på öns skola, och provade sig fram. Men det visade sig vara tung­ jobbat, med höga krav och en svårflirtad marknad.

Ett tag arbetade man med sommarmat och sallad som levererades till olika kro­ gar i kustbandet. En annan idé var att sätta ihop matkassar åt folk på ön. Det är inslag i verksamheten som fort­farande lever kvar, men nu är det emellertid fullt fokus på matlådorna. Man har investe­ rat i ett eget modernt kök, står på egna ben och kan försörja sig på sitt arbete.

Godsfärjan Queen är länken till kunder på fastlandet.

– Idag känns det tryggt, skönt och roligt, försäkrar Cilla som är uppvuxen på Svartsö. Vi är inte skraja. Vår filosofi är att ”det löser sig”. Vi tror på det vi

stöttar, media hejar på. Men det innebär samtidigt mycket hårt arbete.

– Vi lutar oss mot varandra för att få kraft att orka och våga, säger kollegan och kamraten Lotten Ivanoff som väntar på att köra oss över ön till vårt nattlogi. lotten är född i enskede men har till­ bringat större delen av sin uppväxt på Finnhamn där hennes föräldrar arren­ derade vandrarhemmet och arbetade åt Skärgårdsstiftelsen. Nu bor hon själv med sin familj på Norra Stavsudda, en kvarts båtresa i trettio knop från Svartsö.

När hon blev tillfrågad om hon ville överta driften av vandrarhemmet på Svartsö tvekade hon inte länge, trots att hon tidigare hade lovat sig själv att aldrig driva vandrarhem i skärgården.

– Jag hade ju sett vad det innebar för

››­

STÅNGMÄRKET

NR 4 • 2019 19

SVARTSÖ QUEENS

››­mina föräldrar, förklarar hon. Jobb

­ ygnet runt, året om, med knappt om tid d för familjen. Ändå blev det så. Det hade länge saknats boende på Svartsö och när vän­ ner till Lotten själva satsade arbete och ­pengar på att köpa en begagnad hus­ modul som fraktades med pråm från en anstalt i Norrköping och sattes upp på Svartsö valde hon att hoppa på skutan.

Nu är allt omgjort. De gamla cellerna har blivit 26 trivsamma rum med 57 bäddar för både hotell och vandrar­ hem, med dörrar som leder direkt ut i naturen. Här finns kök, allrum, matsal.

Lotten håller öppet året om, med fullsatt under fyra sommarveckor. Höst, vinter och vår är det grupper som hyr in sig.

Yoga, skrivarkurser, akvarellmåleri, ­bröllop, kompisgäng…

Men hade det inte varit för den krea­ tiva atmosfären som råder och stödet från nätverket med kvinnliga företagare på Svartsö hade hon inte vågat.

– Vi lyfter och kompletterar varandra, hjälps åt, tipsar och kommer med goda råd, säger Lotten. Mina gäster köper

Mat, musik och nostalgi. På Svartsö är det kvinnorna som håller i rodret.

20 STÅNGMÄRKET

NR 4 • 2019

sin mat i lanthandeln eller äter på Sågens Bistro, deras gäster kan övernatta hos mig.

I detta instämmer Anna Klyvare. Hon driver sedan 2014 Svartsö Logi som består av tre canvastält uppsatta på varsitt trä­ däck, invid vattnet nedanför Svartsö krog.

I varje tält finns bäddade sängar och vedeldad spis, i boendet ingår fyrarätters­ middag och frukostkorg levererad direkt till tältet. Glamping kallas denna form av camping. Personligt, privat och exklusivt är tanken. Fullbokat för hela sommaren redan i mars.

– Alla vi kvinnor som driver företag på Svartsö har nytta av varandra, försäkrar hon. Vi stöttar och peppar, bollar idéer, skickar gäster fram och tillbaka. Jag tror att själva företeelsen av våra företag ­bidrar till att locka besökare till Svartsö. eller som wendy handsome österman, inflyttad från Las Vegas och inhyrd av Örätt som hjälp i kök och pub, spontant utbrister när hon hör vårt samtal: – These island ladies are the coolest chicks around. You won’t believe what they are able to

Svartsö ligger mellan Möja och ­Ljusterö i mellanskärgården och tillhör Värmdö kommun.

Här är skiftande natur med stora skogar, insjöar, hagar och ängar. I hembygdsgården arrangeras utställningar, marknader, filmvisningar och i juli varje år är det kulturvecka på ön.

Svartsö är lättillgänglig med Waxholmsbåt från Stockholm, Boda brygga eller Åsättra. ­Cinderella kör från Stockholm.

Vintertid, när isen ligger, körs svävare från Åsättra. svartsolanthandel.se oratt.se svartsonorra.se

SKÄRGÅRDSSTIFTELSEN JUBILERAR – 60 ÅR 2019

Stora Kalholmen var Skärgårdsstiftelsens och skärgårdens första vandrarhem. Foto Bosse Lind.

Vi fortsätter Skärgårdsstiftelsens tidresa från förra numret av Stångmärket.

1979 Sedan Torsten Brissman år

1968 verkat som Skärgårdsstiftelsens första direktör har en permanent orga­ nisation byggts upp. Det första kans­ liet ligger på Sergels Torg 12. År 1971 bildas Storlandstinget som tar över det ekonomiska ansvaret för Stiftelsen Stock­holms Skärgård, som är statens, landstingets, kommunernas och frilufts­ organisationernas organ i Stockholms län. Landshövdingen Hjalmar Mehr blir ny ordförande och under 1970-talet sker stora markköp. Marker köps på Idö, Örskär, Norrpada, Möjaskärgården och i Huvudskärsarkipelagen och 1973 gör stiftelsen det hittills största mark­ köpet då hela norra Utö köps av Ställbergsbolaget. Köpet av mark på Östra Lagnö blir det första markom­ råde man kan nå med bil eller buss via Ljusterö. Vidare köps gården Gustafs­ berg med marker samt affären på Gällnö. År 1971 finns 11 tillsynsmän anställda.

Ingen vet riktigt vad jobbet som tillsyns­ man ska innebära och gruppen av till­ synsmän i mellanskärgården brukar på­ peka att de själva fick utarbeta vad job­ ben skulle innehålla. Svenska Högarna blir naturreservat och stiftelsen utses till naturvårdsförvaltare. Naturvården prio­ riteras under 1970-­talet. Samarbete med universitet och en mängd styrelser, före­ ningar och organisationer utvecklas och 1973 anställs biologen Johan Ahlbom, som får ansvaret att göra ett ”pionjär­

jobb”; skötselplaner för alla stiftelsens områden! Senare blir han naturvårdsin­ tendent och får ansvar för både marker och byggnader.

Sören Norrbys uppmärksammade städ­ kampanj ”Håll Skärgården Ren” ligger i tiden och stiftelsen sätter upp ”sop­ major” ute i reservaten. 1978 efterträds Hjalmar Mehr av landshövding Gunnar Helén som ordförande. Under 1970-ta­ let har antalet tillsynsmän för vård och ­tillsyn av naturreservaten u ­ tökats och 1979 är 19 tillsynsmän mer eller mindre

”Årtiondets ­höjdpunkt är kanske när gästhamnen på Utö invigs” anställda. Deras huvudsakliga uppgift blir till en början att dels titta till och hjälpa besökare i nöd, dels ta hand om reservatens sopor och samtidigt föra en slags uppfostringskampanj för ”båt­ folket” vad gäller lösa hundar, eldning, sophantering, fiske. Många välkomnar tillsynsmännen och ser dem som en trygghet ute i reservaten medan några är mer aviga och ser sin frihet begränsad.

Stiftelsen har nu 500 stödjande med­ lemmar. Årtiondets höjdpunkt är kan­ ske när gästhamnen på Utö invigs och Skärgårdsstiftelsen kan stoltsera med en av de största gästhamnarna i landet.

1989

Efter att Stiftelsen har haft sitt kansli på flera olika ställen är nu Skeppsholmen sedan 1985 den fasta adressen. 1981 väcks tanken på vandrarhem i skärgården för att fler än ”båtfolket” ska kunna övernatta här.

Landstingsrådet Knut Nilsson inviger vandrarhemmet på Stora Kalholmen, som blir inte bara stiftelsens första utan även det första i skärgården. 1984 är ett viktigt årtal i stiftelsens historia!

Dels anställs Berndt Festin som VD och efter­träder Torsten Brissman som avgår som direktör för stiftelsen, dels öppnas vandrarhemmet i Bull Augustgården på Arholma och samma år firar stiftel­ sen 25-årsjubileum. 1987 får Utö sitt ­första vandrarhem. Markköpen fortsät­ ter under 1980-talet och nu köps stora arealer på Björnö på Ingarö, mer mark i Möjaskärgården, Långviksskär med omgivande öar och stiftelsen blir för­ valtare för bland annat Grönskärs fyr, Bulleröreservatet, Öja-Landsort och Biskopsö. Axel Sjöbergstipendiet inrät­ tas och utdelas första gången år 1985.

Sponsorer börjar dyka upp som stöd till sopmajornas finansiering och 1987 blir försäkringsbolaget Skandia huvudspon­ sor i stiftelsen. Stiftelsens första bastu sponsras och öppnas på Träskö Storö.

Tidningen Stångmärket grundas 1984 och första redaktör blir Bengt-Olov Björlesjö. Ja! Det finns mycket mer att berätta om 1980-talet också, men vi sparar det till nästa nummer!

TEXT Misse

Ljungström

STÅNGMÄRKET

NR 4 • 2019 21

PROJEKT SKYDD UNDER YTAN

Tångruskor och Östersjöplugg Det är i slutet av augusti och bakom det röda huset som rymmer Nåttarö krog ligger kockarnas ­trädgård. Stångmärket följde med Cicci Wibjörn, marinbiolog på Skärgårdsstiftelsen, ut på fältarbete.

TEXT OCH FOTO Anna

K

rogen, vandrarhemmet

och affären håller öppet, fastän reguljärturerna från Nynäshamn inte går varje dag. En solig tisdag i slutet av augusti är besökarna få. Men ön har tagit emot många även denna sommar konstaterar tillsynsman Ove Nilsson och krögaren Peter Ljung som bjuder oss kaffe på verandan, med utsikt över viken.

Bakom det röda huset med vita knutar som utgör Nåttarö krog ligger Kockarnas trädgård mellan höga skärgårdstallar.

– Det är på ett annat sätt så här års, nu har jag tid med gästerna, det är kul säger kocken Daniel och visar stolt upp odlingarna som ramas in av ett nät för att hjortarna inte ska komma åt de vegetariska godsakerna.

Här finns kryddor, majs, tomater och annat väldoftande men framförallt potatis. Cicci berättar att hon inom projektet Skydd under ytan har fått hjälp att odla potatis här. I våras satte vi potatisen ”­Solist" i tre pallkragar. En med ekologisk matjord, en med blåstång och sand och i tredje kragen hälften jord, hälften tång. Och nu är det alltså dags att skörda. Det var gott om fina potatisar i alla tre pallkragarna. Några från varje odling hamnar i bruna påsar för vidare färd mot Stockholms universitet.

22 STÅNGMÄRKET

NR 4 • 2019

Björkman

– Där ska de torkas och analyseras, säger Cicci. Förhoppnings­ vis har de inga tungmetaller i sig och då är det fritt fram att återvinna näringen i tången genom exempelvis kompostering.

Om vi plockar upp död tång och skördar vass i våra grunda vikar kan det vara ett både billigt och enkelt sätt att minska övergödningen i Östersjön.

– Och det är precis vad projektet Skydd under ytan vill göra, fortsätter Cicci.

Vi vill hitta enkla hållbara metoder att hjälpa havet tillbaka.

Det görs redan mycket som faktiskt förbättrar situationen i Östersjön. Exempelvis har mängden farliga utsläpp via avlopp i Sverige och andra länder kring Östersjön minskat. Det finns glädjande nyheter om att vi är bättre på att ta hand om gifterna och att förbjuda gifter.

Vi vill hitta enkla hållbara ­metoder att hjälpa havet tillbaka.”

är jag växte upp bodde vi på Kungsholmen i Stockholm. På den tiden var det inte ovanligt att stockholmare hyrde s k sommarnöjen i Stockholms skärgård. Det gjorde vår familj också och åren 1950 och 1951 hyrde vi på Bammarboda vid Furusundsleden och året därpå 1952 på Nybodaholme, idag Nykvarnsholmen, alldeles i närheten av Bammarboda. Ön var ett eldorado för mig och mina äldre bröder. Boningshuset var en ganska nergången sommarvilla utan el, vatten och avlopp. Fotogen och utedass gällde således. Min mor tyckte att det var tufft att hålla hushåll där, i all synnerhet som det inte var någon reguljär båtförbindelse till ön. Där bodde sommartid två andra barnfamiljer. Den låg alldeles vid en avsmalning av Furusundsleden och det året, 1952, var sommarolympiaden i Helsingfors. Ett stort antal båtar och fartyg passerade Nykvarnsholmen och vidare Furusundsleden norrut mot Ålands hav och vidare till Åbo eller Helsingfors.

Alltsedan dess har jag fängslats av Stockholms skärgård. Redan året därpå, 1953, köpte min far en gammal motorkryssare, Delice, som vi gjorde en mängd färder med i Stockholms skärgård. Min första båt skaffade jag 1969 då jag köpte en Mustang Junior, en segelbåt med 12 kvm segel. Året efter jag hade gift mig, 1973, köpte vi en H-båt, 1988 en Storö 34. Barnen, tre döttrar, var då 8, 12 och 14 år gamla och bodde i förpiken. Även med denna båt gjorde vi en mängd turer i främst Stockholms och Ålands skärgårdar.

Som läsaren förstår har jag och har haft ett genuint och stort intresse för Stockholms skärgård. Otaliga är de öar vi uppsökt under årens lopp. När jag nu funderat över titeln på denna bok kom jag snart fram till att benämna boken Roslagens skärgård igår och idag. Det är också denna del av skärgården jag mest bott och seglat i.

I mina tidigare böcker har jag haft ett nära samarbete med marinmålarna Christer Hägg och Håkan Sjöström. Dessa är också rikt representerade i denna bok. En central person i denna skildring är också konstnären, författaren mm Roland Svensson. Även hans konstverk finns rikt representerade.

Genom att undersöka våra grunda vikar vill vi försöka förstå hur vi kan skapa bättre förutsättningar för ett rikare landskap även under ytan.

Roslagens skärgård igår och idag

N

et!

Nyh Roslagens skärgård

igår och idag

av Magnus Ullman

Läs om skärgårdens historia från istiden till idag. Läs om jägarna, fiskarna, båtbyggarna och fiskarbönderna i Roslagen och dess skärgård, bebyggelsen, byarna, fyrarna, kyrkorna, slotten och herresätena, och om frikyrkorörelsen, spritsmugglingen, pensionaten och båtvarven.

Läs också om båtarnas utveckling, Rysshärjningarna sommaren 1719 och försvarets utveckling från Gustav Vasas tid till idag och mycket annat. Fler än 200 målningar och bilder, alla i färg! En praktbok. 225 sidor. Pris 450 kr.

I de grunda vikarna vid Gålö och Nåttarö där en m ­ arin inventering gjordes i somras har vi nu ett unikt tillfälle att undersöka och förstå hur vikarna mår. Likadana inventeringar gjordes nämligen på exakt samma platser 2007–2008. I skrivande stund jämför forskarna dagens inventeringsproto­koll med de från 11–12 år sedan och kan på så sätt se vilka förändringar som skett över tid. Du som Stångmärkets läsare kommer självklart att få ta del av resul­ tat i kommande nummer. har pågått i ungefär 100 år.

Totalt kan vi se att det just nu är bättre än på länge och utvecklingen går framåt.

– Det finns hopp, men det finns ingen universal quick­ fix, säger Cicci. Vi testar oss fram med olika metoder och teorier för att Skärgårdsstiftelsen ska bli en vattenägare med ökad kunskap om de lokala förutsättningarna för våra vikar och fjärdar. Vi jobbar såklart för ett friskare hav men det är i de grunda vikarna vi vill börja, steg för steg med ett lokalt fokus. Så åter till potatisen, skärgårdsbor har odlat potatis i tång i generationer och det är fint att se hur bra metoden fungerar. Potatisen ser jättefin ut!

Vi blir hungriga efter att ha skördat i kockarnas trädgård och när kocken Daniel serverar oss havets Wallenbergare på verandan en stund senare kan vi konstatera att inte bara potatisen smakar utmärkt. Hela upplevelsen med att sitta vid havet och äta närodlat är svår att slå. Desto viktigare att få ordning på vårt hav då. För detta måste våra barn också få uppleva utbrister vi och skålar med våra vattenglas

En närmare presentation av boken finns på magnusullman.com Du kan beställa boken på tel: 0708 1919 29 eller e-mail: bok@magnusullman.com Boken levereras med en inbetalningsavi till angiven adress. Priset inkluderar porto och emballage. För leverans till adress i utlandet tillkommer extra porto med 90 kr.

Bokförlaget Magnus Ullman AB

föroreningen av östersjön

I skärgården, där det på sina ställen är ont om jord har tången varit värdefull som näring. Att odla i blåstång är en gammal beprövad metod.

Inom projekt Skydd under ytan vill vi hitta metoder att förbättra miljön i våra grunda vikar. Genom att använda tången som växtnäring i kompost eller odlingar skapas ett kretslopp där näring kan återanvändas lokalt.

Läs gärna om projektet på Skärgårdsstiftelsens hemsida.

Säckar

Sjötransport

Ved, jord, grus

Annat

Upphämtning av byggsäckar

Frakttjänster i skärgården

Leverans av förbrukningsvaror

Det mesta går att lösa

Kapellskär–Ma

SEABAG är en storsäck avsedd för Stockholmsskärgård.

Säckarna finns i två storlekar och passar perfekt för bland annat byggarbetsplatser,tomtröjningar och vindsrensningar. Gå in på seabag.se för prislislista eller ring oss för mer information.

08-409 190 50 STÅNGMÄRKET

NR 4 • 2019 23

GRUVDYKNING PÅ UTÖ

Under tre helger den gångna sommaren har fyra erfarna ­dykare undersökt gruvorna på Utö för att dokumentera vilka lämningar som finns kvar av gruvbrytningen.

TEXT Pia

Berg

FOTO In

Water Under Land

brytning av malm på utö kan ha före­ kommit redan på 1100-talet. Mineral som bara finns på Utö har hittats i kulturlager från denna tid i Visby. Under 1600-talet gick mycket av malmen till Åkers styckebruk som tillverkade kano­ ner och kanonkulor.

Malmen bröts genom att berget het­ tades upp och sedan snabbt kyldes med vatten, så kallad tillmakning. Därefter bröts berget loss för hand med släggor och spett. Ett hårt och farligt jobb för gruvarbetarna.

Under rysshärjningarna 1719 brände ryssarna bebyggelsen på Utö och fyllde igen schakten för att göra det svårare att fortsätta gruvverksamheten. Trots det togs brytningen upp igen. På 1800-talet började ångmaskiner att användas för att länspumpa gruvorna istället för de hästdragna spel som använts tidigare.

1840-talet innebar en högkonjunktur för gruvorna med som mest 16 000 ton malm årligen. Högkonjunkturen var dock kort­varig och gruvbrytningen upphörde 1879 och gruvorna fylldes långsamt med vatten.

Under åren 1952–58 gjorde Ställbergs­ bolaget provborrningar för att eventuellt återuppta brytningen. Då pumpades vattnet ut till ca 90 m djup och de djupa, släta väggarna i schakten blev synliga igen. Brytningen återupptogs inte och gruvorna vattenfylldes igen.

– Det är en fantastisk känsla att dyka på 90-metersnivån och veta att här nere har ingen varit sedan 1879, säger Anders Etander med stor entusiasm. de fyra dykarna är alla sprudlande entusiastiska när jag träffar dem en sen augustieftermiddag då de ska visa doku­ mentationen från sommarens dykningar.

Jag har inte träffat dem sedan en kall

24 STÅNGMÄRKET

NR 4 • 2019

januaridag då vi av en tillfällighet stötte ihop under en visning av Sala silvergruva.

De har dykt i Sala under en längre period och nu ville de visa släkt och vänner var de tillbringar många av sina helger.

Under våra samtal dök idén upp om ett samarbete mellan Skärgårdsstiftelsen och dykgruppen In Water Under Land, vilket resulterade i tre dykhelger på Utö med totalt nio dyk, en del så långa som mer än tre timmar.

– Anledningen till att dyken blir så långa är att det krävs en långsam upp­ stigning med säkerhetsstopp på olika djup för att inte riskera att drabbas av dykarsjuka, berättar Martin Fregelius.

Vi kanske får en halvtimmes utforskning och resten av tiden måste användas till uppstigningen. utforskat Nyköpingsgruvan, Långgruvan, Spens­ gruvan, Ribbingsgruvan och Stiernheims schakt som alla hänger ihop. Som djupast har man varit nere på ca 100 meter.

Där nere är det bara 4–5 grader. Sikten är kristallklar under 40-metersnivån, men det är helt mörkt.

– För den här typen av dykning krävs en mycket hög säkerhet, fortsätter ­Martin Fregelius. Vi har alltid en rädd­ ningsplan och en dykledare på land som kan bistå om det skulle uppstå problem.

Varje dykare har med sig fem extra syr­ gastankar och extra lampor om någon

skulle gå sönder. Vi sätter upp linor för att kunna orientera oss och hitta vägen ut ur gruvorterna.

Det som hittills hittats och doku­men­­­terats är bland annat de stegar som ­g ruv­arbetarna klättrade på till och från arbetet i gruvorterna, stora genombor­ rade stockar som troligen använts som rör vid vatten­pumpningen och inhuggna initialer från gruvarbetare på en gruv­ vägg. Andra fynd är mer svårtolkade som en tio meter hög och fem meter bred brädvägg in till en ort och ett stort trätråg med en träränna. Än finns mycket kvar att utforska och de fyra dykarna hoppas på att kunna fortsätta arbetet nästa sommar

gruppen har under sina dyk

Fler bilder från gruvans djup ska visas i den planerade utställningen vid gruvorna. Utställ­ ningen är en del av projektet Archipelago ­Access som syftar till att göra skärgården mer tillgänglig för besökarna. En digital lösning, som samlar besöksrelaterad information på ett ställe, ska också produceras. Projektet delfinansieras av Europeiska Unionen.

Dykgruppen In Water Under Land består av Anders Etander, Filippa Ek, Martin Fregelius och Linus Malmgren, alla seniora gruvdykare med flera års erfarenhet av gruvoch grottdykning. Gruppen har sammanlagt gjort ca 4000 dyk.

De är amatörer i så måtto att de alla har ”vanliga” jobb och dyker på sin fritid. Sättet de dyker på har dock inget av amatörmässighet över sig.

För dykning i gruvorna krävs Skärgårdsstiftelsens tillstånd.

STÅNGMÄRKET

NR 4 • 2019 25

MYTER OCH SANNINGAR OM SKÄRGÅRDSVÄDER med Madeleine Westin

DIMMA Hösten brukar många gånger inledas med stillsamt väder för att senare övergå i lite mer dramatiskt väder, till exempel höststormar. Till en början, då vi precis som i år, kan ha riktiga högsommartemperaturer är ändå ­nätterna ofta betydligt kyligare och ger en smak av kommande årstid.

Det just denna temperaturskillnad som lägger grunden för ett av våra spännande väderfenomen….dimman!

TEXT OCH FOTO Madeleine

Madeleine Westin är meteorolog och Väderchef på TV4. Hon är även krönikör i Stångmärket och ­skriver återkommande om skärgårds­väder.

Har du någon specifik väderfråga du vill ha svar på kan du maila oss på redaktion@skargardsstiftelsen.se

26 STÅNGMÄRKET

NR 4 • 2019

definitionen på dimma är en sikt på min­ dre än en kilometer. Den relativa fuktig­ heten är 100 procent och sikten avgörs av mängden dimdroppar i luften. Det är egentligen ingen skillnad mellan moln och dimma; s.k. molndroppar bildas på samma sätt som dimdroppar och båda är i princip lika stora.

I sjörapporten brukar meteorologerna varna för ”dimma”, men dimmorna har olika namn beroende på hur de bildas.

Detta är också en av de svåraste upp­ gifterna för meteorologen, att avgöra när dimman ska lätta, var den ska lätta, var den kommer ligga kvar är alla frågor som är svåra att svara exakt på. Mycket beror på vilket typ av dimma det rör sig om. Som marinmeteorolog på en av våra

Westin

tidigare helikopterbaser i Stockholms skärgård var man helt beroende av när dimman skulle lätta. och här kommer nu ett av mina ­absolut bästa tips när det gäller dimma in över land, det slår alla olika diagram och beräkningar som vi meteorologer annars tar till hjälp för att göra en så korrekt prognos som möjligt. Om dimman ligger tät gå ut och lyssna. När fåglarna börjar kvittra kommer dimman lätta inom en halvtimme. Självklart var detta knep inget som man någonsin delgav någon av piloterna. De tyckte mer att det var kon­ stigt att man var tvungen att gå ut och ta en nypa frisk luft på morgonkvisten innan vädergenomgången… ;-)!

Om dimman ligger tät gå ut och lyssna. När ­fåglarna börjar kvittra kommer dimman lätta inom en halvtimme.” över land och i inre skärgården är dim­ man ofta dygnsberoende. Tack vare solens värmande strålar försvinner den under dagen, men återbildas istället på natten.

Däremot kan den i yttre skärgården och ute till havs envist ligga kvar dygnet runt.

Om du någon gång är ute med båten och tvingas in i dimma, tänk på att en av de största farorna är andra båtar. Precis som du har de svårt att se annat än fören på sin båt. Det kan därför vara klokt att undvika de större farlederna och försök hålla noggrann utkik efter andra som tvingats in i dimman och lyssna efter motorljud och signaler.

Kom också ihåg att i dimma är ofta bästa sikten på läsidan om öar, lägg där­ för i möjligaste mån din rutt på så sätt att

du slipper gå längs med lovartsidan, där det ofta är ännu sämre sikt. av alla sorters dimmor som finns, och som jag kommit att studera under mina år som meteorolog, är den trolska sjö­röken den som fascinerat mig mest.

Denna ridå av fuktig luft som likt älvor dansar över vattnet kring kobbar och skär har genom tider fångats upp i gamla sägner om troll och andra skogsväsen, och är egentligen inte så svårt att för­ klara.

Under höst, och även i vissa fall under vinter, kan rökstrimmor stiga upp över öppet vatten både ute tills havs och på sjöar. Det ser nästan ut som om vattnet sjuder. Det kallas sjörök och uppstår då kall och torr luft på hösten strömmar ut över en ännu sommarvarm vattenyta.

Luften närmast vattnet är fuktig och har mer eller mindre samma temperatur som vattnet. Den varma och kalla luften blandas och om temperaturskillnaden är minst 10–15 grader är sjöröken ett faktum. Hur den kommer att se ut beror på lite olika variabler, däribland vind­

styrkan. Om det är lugnt och stilla, med mycket svag vind kan sjöröken bli tät och lägga sig som bankar.

Vid kraftigare vind virvlar den upp som riktig rök och upplöses. Den når sällan mer än ett tiotal meter upp i luften.

Har du förmånen att få färdas genom sjö­ rök kan du få uppleva en magisk känsla då du kan se den blå himlen ovanför dig men knappt fören på båten

BÅTKAPELLTVÄTT! Välkommen till Rentvätt, Stockholms största båtkapelltvätteri. Vi tvättar, mögelbehandlar och impregnerar alla typer av båtkapell, förtält och markiser.

Vi utför sömnadsarbeten såsom reparationer, byte av rutor, dragkedjor, tryckknappar, kardborrband, öljetter m.m.

Dessutom tillverkar vi nya båtdynor, kapell, motorbåtskapell, sprayhood, bomkapell, segelkapell osv.

Högsta kvalitet till rimliga priser.

Undvik vårrusningen, lämna in nu!

Bor du inte i Stockholm kan vi skicka säck med förbetald frakt för inlämning på posten.

KAPELLTVÄTT • IMPREGNERING NYTILLVERKNING • LAGNING Prisex: 5–10 kvm 1750:–

Grindstuvägen 40, 16733 33 Bromma.

Tel- 08-28 85 Grindstuvägen 40, 167 BROMMA •3408-28 85 34 mail: info@rentvatt.com www.rentvatt.com

Rentvätt.indd 1

www.rentvatt.com

2013-11-13 13:18:09

STÅNGMÄRKET

NR 4 • 2019 27

RYSSHÄRJNINGAR

RYSSHÄRJNINGARNA DEL 3

MOTSTÅND TEXT OCH FOTO Carina

För trehundra år sedan brände och skövlade en rysk flotta skärgården från Gävle ner till Norrköping. Ryssarnas mål var att bränna, härja och skövla och tvinga ­svenskarna till fred efter kung Karl XII:s förlorade krig mot Ryssland. Ryske tsar Peter hade erövrat alla delar av Sverige på andra sidan Östersjön, inklusive Finland och Åland. De ryska härjningarna pågick i fyrtio dagar den varma och torra sommaren 1719. Det blev en svart sommar. Efter de fyrtio dagarna återstod bara avbrända öar, holmar och skär. Gårdar, åkrar, ängar och skogar – allt var borta. Lukten av rök ­kändes ända in till Stockholm.

Slaget vid Stäket, foto HAMN.

28 STÅNGMÄRKET

NR 4 • 2019

R

Lernhagen Matz

egentligen inget motstånd. Skärgården var lämnad åt sitt öde. Utom vid Baggenstäket där det blev den enda större drabbningen mellan ryssar och svenskar.

Svenska flottan och armén lämnade skärgården åt sitt öde och förskansade sig bakom Vaxholms fästning och trånga Baggensstäket. Allt för att skydda huvud­ staden Stockholm.

Det var i trånga Baggensstäket som den enda större drabbningen ägde rum mellan ryssar och svenskar. Den startade morgonen den 13 augusti. Ryssarna hade rekognoserat några veckor tidigare och nu kom de roende över Baggensfjärden.

Ombord fanns 3 600 stridsvana ryska soldater.

Vid Stäket väntade 700 svenska solda­ ter som mer liknade uselt utrustade tras­ hankar. De var en ömklig blandning av unga pojkar och åldriga, skröpliga män.

De kallades ”Östgöta tremänningar” och var ett slags hemvärn, som aldrig var tänkta att användas utanför hemorten. yssarna mötte

Befälhavare var överste Baltzar von Dahlheim, en ärrad yrkeskrigare. Han hade kämpat tillsammans med Karl XII vid Poltava, varit med under kalabaliken i Bender och också under kungens sista strid vid Fredrikshald i Norge.

Nu var von Dalheim sedan några månader sysselsatt med att låta befästa Stäket. För alla visste att ryssarna så småningom skulle anfalla. Han lät bygga en skans vid Knapens hål och en ”­liggande gärdesgård” av spetsade stockar i det smala sundet för att stoppa de ryska galärerna och fiendens ­mindre båtar. En kanonpråm lät han också ankra upp vid inloppet från Baggens­ fjärden och tre galärer i Lännerstasundet, Draken, Jungfrun och Svärdfisken. siktar von Dalheim de ryska galärerna på Baggens­ fjärden. Han skickar genast en begäran om förstärkning från Stockholm och hans stackars 700 tremänningar beman­ nar skansen, fartygen och skyttevärnen.

klockan sju på morgonen

HAMN – historiearvsmuseet i Nacka ­berättar om slaget vid Baggensstäket.

Museet ligger vid Saltsjö Pir i Fisksätra, inte långt från stridsplatsen.

RYSSHÄRJNINGAR

Knapens hål vid Gammeludden i Baggensstäket.

Klockan ett på eftermiddagen ­inleder ryssarna sitt första anfall. Målet är Gammel­uddens skans. Tre ryska bataljo­ ner landstiger vid Boo och anfaller från landsidan. Men svenskarna slår tillbaka och fienden får retirera.

Klockan fyra på eftermiddagen kom­ mer ett nytt anfall, den här gången mot Knapens hål. Dahlheim skadas i huvudet och blodet rinner. Förstärkningen från Stockholm syns inte till. Klockan sex på kvällen har den ryska huvudstyrkan tagit sig upp på Skogsö.

Halvsju blåser den ryske generalen till nytt anfall. Då plötsligt hörs vapen­ eld från skogen på andra sidan dalen.

Förstärkningen har anlänt! Det är en bataljon ur Sörmlands regemente. Hela eftermiddagen har den marscherat och sprungit från Skarpnäck, genom skogen förbi Älta och Fisksätra. Nu är de äntli­ gen framme.

Striderna fortsätter. Nu kommer ytter­ligare två svenska regementen som förstärkning, det är Västmanlands regemente och Dalregementet. Ryssarna får nog, retirerar till sina galärer och återvänder över Baggensfjärden och så småningom till Åland. sommaren till? Svenskarna blev mer medgörliga och fred slöts i Nystad i Finland den 30 augusti 1721. Sverige fick avstå ­Livland, Estland inklusive Ösel och Dagö, Ingermanland, Viborgs län och södra d ­ elen av Kexholms län. Men vi fick behålla Finland och Åland och vad ledde den svarta

∞

LÖFVINGS FANTASTISKA ÄVENTYR Det svenskarna inte vågade göra under ryssarnas härjningar gjorde finländaren Stefan Löfving – spion, kapare mm. I över tio år spanade han på ryssarna, i Finland, på Åland och sommaren 1719 i Stockholms skärgård. Bara två dagar efter slaget vid Stäket lyckades han tillsammans med fem man stoppa en rysk eskader i Lindalssundet.

De slog på trumma för tapto och fortsatte att föra oväsen under natten tills solen gick upp. Då sköt de svensk lösen och slog revelj – allt för att låta som en stor svensk trupp.

Det måste ha lyckats, för ryssarna vände vid Vårholma.

Sant? Allt detta berättar Stefan Löfving i alla fall själv i sin dagbok som finns bevarad.

STÅNGMÄRKET

NR 4 • 2019 29

TILLSYNSMAN LEIF MALMGREN

Smultronställen i ytterskärgården Ytterskärgården lockar. Det är de små och avlägsna öarna vi helst vill besöka när ­ sommaren är på upphällningen och det blivit glesare mellan båtarna. Vi slår därför följe med Leif Malmgren, tillsynsman för bland annat skärgårdarna runt Norrpada och Vidinge.

TEXT Mats

i fjorton år har leif malmgren varit tillsynsman på Skärgårdsstiftelsen.

Först med ansvar för Idö, numera med Norrpada, Vidinge, Riddersholm och Stensholmarna som arbetsområde.

– På det stora hela sköter sig folk bra, konstaterar han när vi tuffar ut från gäst­ hamnen invid Riddersholm, det havsnära och lätt tillgängliga naturreservatet längst ut på Rådmansö.

– Men, tillägger han snabbt, engångs­ grillarna är en katastrof. Förutom att de kan orsaka skogsbrand och spräcka berghällar skär vi oss på dem när vi bär sopsäckar.

Väl ute ur hamninloppet ökar vi farten, tar oss över Furusundsleden där färjorna mellan Sverige och Finland kör slalom mellan öar och skär, och far vidare mot sydost.

Snart blir öarna mindre, tallarna kno­ tigare och fjärdarna mer vidsträckta.

30 STÅNGMÄRKET

NR 4 • 2019

Wigardt

FOTO Bosse

Lind

Här uppe i Stockholms norra skärgård är avståndet mellan fastlandet och det ­ yttersta havsbandet betydligt kortare än i skär­gårdens mellersta och södra delar.

Vi närmar oss snabbt Vidingeskärgår­ den. Leif Malmgrens uppgift är att göra regelbundna besök på öarna, hålla efter lösa hundar, kolla efter skräp och döda sälar, svara på frågor och överlag finnas till hands när folk behöver hjälp.

– Merparten av mitt arbete består ändå av naturvård, att förbereda inför säson­ gen genom att röja sly, hålla efter stigar och jaga mink, säger han. Här ute är det kommunen som står för sophämtningen. tycker sig märka ett ökat antal besökare till ytterskärgården. Fler människor med större båtar som gör kortare turer över dagen är hans bild av utvecklingen.

Och båtarna vågar sig längre och

leif malmgren

längre ut. Väder och vind avgör natur­ ligtvis, men i tider när man kan navigera med hjälp av mobiltelefonen är det lättare att ta ut svängarna mer. Ytter­­skär­ gårdens naturhamnar är mer välbesökta än tidigare.

Hans råd är emellertid att alltid ta reda på hur vädret ska bli och att ha med sig sjökort på papper i båten. Och att veta hur man läser dem.

– Havsbandet är lika oförutsägbart som i fjällen, säger han. Ett oväder kan komma snabbt och då är det bra att veta var man är. En mobiltelefon fungerar inte alltid. vi passerar norröra och kan snart tråck­ la oss in bland öarna i Vidinge skärgård.

Det är lite svårt att tro att de små öar vi passerar en gång var bebodda. Sjöfart och lotsning var vid sidan av jakt, fiske och jordbruk den försörjning som stod till buds. Men det var hårt arbete och stora

››­

”Havet hörs som svag viskning, rönnbären lyser röda och molnen drar ihop sig över land”

STÅNGMÄRKET

NR 4 • 2019 31

C-vitaminrika klasar med havtorn växer mellan stenarna.

Leif Malmgren balanserar på klipphällarna.

››­umbäranden som låg bakom de uthuggna åkrar och röda stugor med resta flagg­ stänger vi ser i de flikiga vikarna i norra delen av Vidingearkipelagen.

Här fanns en gång tretton gårdar med sammanlagt 78 personer på öar med namn som Skäret, Österöran, Långsten­ sören och Vidingsöra. Det är överallt slipade hällar, enbusksnår, al och björk, skrak och mås. Men ejder är det ont om.

– Nu är det bara sommarstugor kvar, konstaterar Leif. Men för besökare är det hur bra som helst, med vänliga badklip­ por, bra segeldjup, och väl skyddade vassvikar för kanotister.

Med hissad motor för att undvika de knappt synliga grynnorna som gömmer sig mellan öarna letar vi oss vidare. Leif ser sig ständigt förtjust omkring. Att han tycker om det han ser framgår tydligt.

– Fantastiskt egentligen, funderar han, att ­kunna vakna upp i Sveriges huvud­ stad, sedan kanske se en varg i Riala, en fiskgjuse eller örn i skärgården och sedan vara hemma igen till middagen.

32 STÅNGMÄRKET

NR 4 • 2019

och närmar oss istället N ­ orrpada skärgård, med ett trettiotal obebodda öar, en labyrint av grunda passager och många väl skyddade naturhamnar som länge varit populära bland båtfolket. Här är hällarna knub­ bigare och öarna högre, med flera branta klippor och djupa sänkor där det växer idegran, al, asp och ask.

Vi gör strandhugg på Kålskär där vi länge blir stående och bara gapar över de fina isslipade klippor som stupar rakt ner i havet och utgör en alldeles utmärkt badplats. ”Ett smultronställe” betygsät­ ter Leif.

Här finns också, som överallt i skär­ gården, spår av den militära närvaron, med gamla fundament, högar med sprängsten, ringar för diskret förtöjning fastborrade i berget.

Här hittar vi havtornsbuskar med kla­ sar av gula bär. Här finns också vinbärs­ buskar som måste vara ett minne från den militära närvaron. Något måste man göra när man spanat klart, tänker vi. En

vi lämnar vidinge

häger lyfter från en vassvik med några kraftiga vingslag. Utanför oss är det bara hav, med en mjuk dyning som glittrar i augustisolen. vi kliver även i land på Gummaskär med sitt röda dass och höga klippor. Efter fika vid stranden drar Leif genast iväg längs stranden för att inventera sina minkfällor med hunden Fix i h ­ älarna. Vi gör honom sällskap, det är tätvuxet och svårgånget, men fällda träd och bävergnag blir vår belöning.

– Himla kul, utbrister Leif när han får se spåren efter bäverns arbete. Djur och natur är mitt stora intresse, och det får jag ju goda tillfällen att utveckla i det här jobbet.

Mitt emot oss, på Storskär, samman­ träder vart tredje år den så kallade Pelarorden, eller Den oomkullrunkeliga Pelarorden, grundad 1882 av Dramaten­ skådisen Axel Hultman. En plåtvimpel med ”PO” utklippt markerar ordens närvaro på ön.

Klapperfälten berättar om tider långt före vår egen.

Minkfällorna ser till att göra livet lättare för skärgårdens alla fågelungar.

Bland medlemmarna återfinns kända namn som Albert Engström, Evert Taube och Olle Adolphson. Numera är även kvinnor välkomna som medlemmar. Och, intygar Leif, sommartid är det tätt mellan båtarna vid Pelarordens brygga.

Vi gör oss också ett ärende över klapper­ fälten, upp till toppen av ön, ett tjugotal m ­ eter över havet. Härifrån ser vi ut över grynnor och skär, några skarvar torkar ­vingarna på en sten, enstaka vita segel skymtar och en Finlandsbåt tornar upp sig i fjärran.

Hit är det sommartid populärt att segla. Och för de flesta av de som besö­ ker ­Norrpadas övärld räcker det inte att njuta av utsikten, de ska också klättra upp till toppen av det högsta berget. Och det händer att de trillar ner, med skrubbsår på knäna som minne. nu är det emellertid påfallande folktomt och dessutom alldeles tyst. Havet hörs som svag viskning, rönnbären lyser röda och molnen drar ihop sig över land.

– Nu far vi hem, hojtar Leif

∞

STÅNGMÄRKET

NR 4 • 2019 33

NOTISER

Bor du här?

Örskärs fyr

Det kanske är den vanligaste frågan ­personalen på Skärgårdsstiftelsen kan få.

Dessutom vill många veta var det är tillåtet att fiska och var bästa badklippan finns.

Fika med utsikt i Björnö naturreser vat.

Tillsynsman Pär Thunfors på Finnhamn berättar om många trevliga besökare.

– De vanligaste frågorna jag får är ”Bor du här?” och ”Var ligger vandrar­ hemmet?”

Så här års med färre besökare blir det mer fokus på naturvård och en del repa­ rationer. Även på Käringboda tycks besökarna vara väderkänsliga. Men allt fler hittar hit och det tycker t­ illsynsman Micke Odenstig är roligt.

– Det finns så vackra platser här.

Förutom incidenter som ett par mark­ I våras drabbades området av en mark­ bränder vilka kunde släckas av egen brand och under sommaren har det varit personal på plats, samt lösa hundar på full rulle. Hit kommer en hel del husbilar sina ställen, avlöpte sommaren 2019 väl. och det går ju bra så länge de inte Temperaturen var behaglig och i mitten av ­tömmer sina toaletter i våra komposter, juli var det fullt badbart även för den som anser sig vara badkruka.

I värmeböljan 2018 var besökstrycket ar.

Fejans nya krog öppnades i somm större än i år helt klart. Men som till­syns­ man Karen Anderson på Björnö säger: – Å andra sidan var det än mer intensivt denna sommar då alla tog chansen när det var som finast. B ­ jörnös utbildningsplats är populär bland skolklasser så här års och snorkelleden undersöktes flitigt i somras.

Har du inte varit på Björnö än är det dags, det är en härlig plats för en utflykt med bilen, båten eller med SL-buss. ute på örskär var det färre besökare än det brukar vara sommartid.

– Troligen var vädret för osäkert och folk planerade annat, tror tillsynsman Tommy Mattsson. Men så här i efter­hand skulle många fler ha kunnat komma ut för vädret var i det stora hela fint.

Så Örskär är ett tips för nästa sommar, ett besök dit oavsett väder ångrar nog ingen.

34 STÅNGMÄRKET

NR 4 • 2019

konstaterar Micke.

Det är alltid en utmaning med sop- och latrinhantering på våra områden. Skär­ gårdsstiftelsen har en gedigen erfarenhet av att erbjuda den servicen. Men ibland behöver vi hjälp och är evigt tacksamma till alla besökare som faktiskt bär hem en del av sina sopor.

– Den trenden kommer nog att växa sig starkare tror Skärgårdsstiftelsens miljöhandläggare Anna Ehn. kort sagt,

sommaren 2019 minns vi med glädje och ser nu fram emot att möta dig i Skärgårdsstiftelsens natur­ reservat från norr till söder. Ut och njut, vår mark är din mark och hösten i skär­ gården är fantastisk!

NOTISER

Vänresor till Marskär och Tistronskär Fyra fullbokade vänresor gick till Marskär och Tistronskär i slutet av augusti.Som vanligt var vädret strålande fint och våra Skärgårdsvänner ombord mer än nöjda. Kapten och ­ciceron Göran Sjödin med besättning gör oss aldrig be­ svikna. Stort tack till alla som gjorde våra fyra sensommar­ resor möjliga även i år, vi ses igen!

Skördemarknad på Grinda 21-22 september 2019 För fjärde året i rad ordnar Grinda Lantbruk och Grinda ­Wärdshus en härlig hösthelg. Välkommen ut för att äta gott, handla närodlat och njuta av vackra Grinda!

Grinda lantbruk erbjuder bland annat ponnyridning, fika med hembakat, åktur med häst och vagn, korvgrillning med Grindakorv samt försäljning av lokalproducerade produkter.

Följ även med på fältvandring och guidning längs nyrestaure­ rade betesmarker utmed Grindastigen.

För utförligare program, följ Grinda Lantbruk på Facebook och Instagram eller kontakta bonden Maria: 073-092 25 49/ maria.jorgensson@skargardsstiftelsen.se Grinda Wärdshus erbjuder en specialkomponerad 3-rätters middag med råvaror från Grinda Lantbruk och ett boende­ paket med närproducerad höstmeny samt frukostbuffé.

Boka middag och/eller boende på info@grinda.se eller ring 08-542 49 491, www.grinda.se Psst! Följ Grinda Lantbruk på Facebook och Instagram för ­information om roliga bondgårdsaktiviteter under höstlovet, vecka 44. Då det blir bl.a dagläger och ponnyridning på gården.

VI HJÄLPER DIG MED: tvätt, mögelbehandling och impregnering av kapell, markiser, förtält, båtdynor, båtmattor samt reparationer, byte av blixtlås, rutor m.m För mer information gå in på: www.nackakapelltvatt.se Kontakta oss på telefon: 070-205 84 09 Ni hittar oss på Stenhuggarvägen 2 R, Saltsjö-Boo Kummelbergets Industriområde

STÅNGMÄRKET 18_Nackakapell_PB1303.indd 11 18_Nackakapell_PB1303.indd

2013-02-12 11:48:5911:48:59 2013-02-12

NR 4 • 2019 35

POSTTIDNING B POSTTIDNING B

110583300 110583300

Skärgårdsstiftelsen Skärgårdsstiftelsen Box 7669 Box 7669 1 1 1 0 0 5 5 8 8 3 3 3 3 0 0 0 0 1 103 94 Stockholm 103 94 Stockholm

SE ÄVEN VÅR HEMSIDA MED 40 STRANDNÄRA LÄGEN & HÖJDFILM

etinfo!

Se intern

Stor sjötomt med ostört avskilt läge på Torö - Svärdsö Nynäshamn 150 m strandlinje samt rejäl brygganläggning med segelbåtsdjup Med unikt läge ligger denna skärgårdsfastighet vid Svärdsösund med strålande sjöutsikt. Den påkostade skärgårdsvillan om 150 m², 5 r o k är vackert belägen på tomt om 5 999 m² med sluttande välskött gräsmatta mot sjösidan, uppförd 1932, om/tillbyggd 2007/2009,

mycket modernt inredd med fina materialval, bl a tre olika eldstäder, vinkällare, bastu, wc. Rejäl brygganläggning för ett flertal båtar, även segelbåtar då djupet är passande, placerat i en stor skyddad vik.

Rundar man udden strax intill så är man direkt ute och

nosar på horisonten. Gästhus finns vid stranden, två stora förråd samt bygglov för garage om 80 m² som är påbörjat. Torö är ett suveränt semesterparadis knappt en timmes bilfärd från Stockholm. Även kommunala färdmedel finns. Norra Svärdsö 12. Pris 10 450 000 kr.

Ring Jeannette Mattsson 070-528 28 80 för information och visning

V I S Ö K E R V I L LO R - F R I T I D S H U S - TO M T E R - G Å R DA R

jdfilm!

etinfo!

Se intern

Se vår hö

Nu är den fint inredda M/S Tärnan till salu - båtplats i Luxparkens Marina på Lilla Essingen Byggd 1990 i Ryssland ombyggd i Sverige 2003, nu en spännande fritidsbostad/verksamhetslokal fint inredd med uppdaterat underhåll. Längd 23 m, bredd 3,85 m så den kan framföras utan krav på skepparexamen.

Maxdjup endast 1,1 m och kan då framföras i mycket grunda vatten. Luftvärmepump, solfångare och kamin i byssan. Ca 60 m² fördelas på modernt rymligt välutrustat kök, matplats, duschrum, sällskaps/konferans-

rum, sovrum, maskinrum samt stort soldäck. Båtplats 7 500 kr/mån på Lilla Essingen i Luxparkens Marina kan övertas om vissa villkor uppfylls. Det går ej att skriva sig på båten. Luxparkens Marina. Pris 1,5 milj kr.

Ring Per Juhlin 0708-530 555 för information och visning

KJELL JOHANSSON FASTIGHETSBYRÅ KJFAST.SE | 08–641 10 00 | INFO@KJFAST.SE