SKÄRGÅRDSSTIFTELSEN VILL MED olika insatser främja miljön i Stockholms skärgård. Inom projektet Levande skärgårdsnatur har vi under många år sammanställt årsrapporter om våra inventeringar av utvalda djur och växter i skärgården.
Genom samarbete med engagerade ornitologer, forskare och volontärer har vi följt utvecklingen för bland annat berguv och ejder.
På Länsstyrelsens uppdrag har vi även inventerat skarv och i samverkan med Naturhistoriska riksmuseet inventerat havsörn och säl.
Stort tack till alla som deltagit och bidragit med engagemang för projektet Levande skärgårdsnatur! Tack till Naturhistoriska riksmuseet och Länsstyrelsen i Stockholms län för bidrag, genomförande och intressanta texter till alla rapporter genom åren.
Ejder
Ejderbeståndet i Stockholms skärgård är hårt prövat och den minskning som pågått under nästan 20 års tid ser ut att fortsätta. Årets räkning i vårt undersökningsområde, tillsammans med övriga iakttagelser i länets skärgård, pekar mot att den negativa trenden som vi sett de senaste åren fortsätter. I år har antalet räknade hanar i april nästan halverats sedan 2012 och antalet honor
är färre än en tredjedel jämfört med 2012.
Reproduktionen har varit mycket svag under hela perioden 2012–2022. Antalet kläckta ejderungar är så få i länet att nästan inga individer från dessa årskullar kommer att uppnå könsmogen ålder, det vill säga 3–4 år.
Ejderinventering 2022
Vår standardiserade linjetaxering, med utgångspunkt från Stavsnäs till Maderö samt i vatten som ligger österut, genomfördes för åttonde gången. Båtarna har följt en förutbestämd rutt på cirka 50 sjömil, som normalt tagit 10–12 timmar att köra.
Vi har genomfört räkning av vuxna ejdrar i april och av honor och ungkullar i juni och juli. Syftet med insamlad statistik är att följa variationen av antalet vuxna ejdrar i ett begränsat skärgårdsområde och att dokumentera artens häckningsresultat över tid.
Antal hanar i april 2022 har nästan halverats jämfört med 2012. Antalet honor 2022 verkar ligga kvar under 500 vilket är mindre än en tredjedel av antalet honor 2012. Orsak till minskningen är oklar men beror möjligen på dödlighet orsakad av sjukdomar eller ålder kombinerat med predation samt kraftigt försämrad reproduktion. Det går inte att helt utesluta viss omflyttning av främst hanar till andra områden utanför länet.
När uppvaktningsfasen är över flyttar ejderhanarna ut till ytterskärgården för att byta fjäderdräkt. Där kan man se större ansamlingar. På senare år har antalet vuxna honor ökat i dessa grupper. Det är många honor som avstår från att försöka häcka och då inga ungar kläcks fram följer de med hanarna till de yttre öarna.
Ejdrarnas produktion av ungar var väldigt liten 2022. Många häckningar misslyckades och en del honor verkar ha valt att inte göra ett häckningsförsök.
Foto: Anna EhnBristen på återväxt visar att ejderbeståndet kommer att minska ytterligare i antal. Vuxna honor kan uppnå en ålder på 20–30 år och försöka häcka många gånger under den tiden. Den stora bristen på år med lyckade häckningar gör att vi får ett ännu mindre ejderbestånd i Stockholms skärgård.
EJDERNS HISTORIA
Under åren 1980–2000 fanns i vår skärgård stora grupper av ejder. I ornitologiska räkningar uppskattades beståndet till 100 000 par. Ungkullarna som samlades upp i stora dagisgrupper kunde vara mycket stora. På Svenska Högarna räknade fyrvaktaren Gunnar Hjertstrand vid midsommartid 1984 till 1353 ejderungar. Några år senare, 1988, räknades 1690 ejderungar varav 210 i en stor unggrupp. Slutligen toppades antalet med hela 2338 ejderungar 1997 – en fantastisk siffra. Idag finns där ejder kvar men i betydligt mindre antal.
Ejderinventeringen i Stockholms skärgård 2022 har utförts av Skärgårdsstiftelsen på beställning av Länsstyrelsen i Stockholms län. Inventerare har varit Claes Kyrk.
Foto: Anna Ehn
Ringmärkning av kustfåglar
Ringmärkning av kustfåglar där Skärgårdsstiftelsen medverkat, har utförts under närmare 30 års tid. År 2022 utfördes ringmärkning av alkfåglar under två dagar i juli med inriktning på sillgrisslor och tordmular. Skärgårdsstiftelsens huvudsyfte med besök på de yttersta skärgårdsöarna där alkornas boplatser finns, har i många år varit att följa deras populationer. Då alkorna står högt upp i näringskedjan och äter främst pelagisk fisk som skarpsill och strömming är de viktiga indikatorer på hur Östersjön mår.
Totalt märktes 315 sillgrisslor, 192 tordmular och sju tobisgrisslor. Avlästa ringar noterades från 280 sillgrisslor och 24 tordmular. 21 sillgrisslor fick gamla ringar ersatta med nya på grund av slitage.
Stockholms skärgårds sillgrisslor
Ringmärkning i större omfattning bedrevs på Stora Karlsö redan under 1960 och 1970talet. Därifrån utvandrade de första sillgrisslorna till Stockholms skärgård. Den första grisslehäckningen konstaterades 1966 på Abborren vid Understen. Idag häckar de på tolv öar; vid Understen, Svenska Högarna, Grän och Gunnarstenarna. Genom återkommande ringmärkning och kontroll av tidigare märkta sillgrisslor har vi kunnat följa individer över tid. I Stockholms skärgård finns minst åtta individer som är 40 år eller äldre.
Stora grottan på Söderskär vid Gunnarstenarna spolades ren 2021 men 2022 var grisslorna åter på plats med många nymärkta årsungar och äldre sillgrisslor. Ett fantastiskt återfynd gjordes när ”Kungen i grottan” fanns bland återfynden. Den ringmärktes som årsunge på Stora Karlsö 1977 och hade nu uppnått den mycket höga åldern av 45 år och verkar fortfarande vara aktiv som häckande i grottan på Söderskär.
Fortfarande finns individer kvar som märkts under 1970talet. Byte av slitna ringar är en viktig uppgift som sker löpande. Våra berg i skärgården är hårda och slitage på stålringarna är oundvikligt, cirka 35 ringar byts varje år.
Stockholmsgrisslor häckar utanför länet
Sillgrisslan är en av flera fiskätande fåglar som ökat i antal under de senaste åren. På Karlsöarna har beståndet vuxit och detsamma har skett i Stockholms skärgård och på ön Bonden i Västerbotten. Nya mindre kolonier har bildats på öar i Östergötland, Sörmland och längs Norrlandskusten.
På våra märkdagar kontrollerades flera vuxna grisslor som tidigare märkts som ungar på Stora Karlsö. En sillgrissla född 1993 på Orkneyöarna i norra Skottland blev kontrollerad för femte gången på Österskär som häckande. Denna skotte bär nu sin tredje ring trots sin yngre ålder – bara 29 år gammal. Att sillgrisslor från Atlanten och Västkusten flyttar in i Östersjön är mycket ovanligt. Det omvända har även konstaterats någon enstaka gång. Inom Östersjön sker utbyte mellan alla kolonier. Stockholmsgrisslor har noterats som häckande i Västerbotten, Gävleborg, Finska viken, Sörmland, Östergötland och på Karlsöarna.
FÅGELVIRUSUTBROTT
PÅ KARLSÖARNA 2022
Ett större utbrott med fågelvirus drabbade sillgrisslorna på Karlsöarna sommaren 2022 då många hundra fåglar hittades döda utefter Gotlands kust. Stockholms skärgård hade inget utbrott men hotbilden finns kvar. Vi får hoppas att 2023 inte blir ett år med massdöd hos våra kolonihäckande fåglar.
Skarv
Inventering av skarvbon 1994–2022
I Södermanland och Uppsala län noterades de första häckningarna av mellanskarv 1989. Några år senare, 1994, sågs Stockholms skärgårds första skarvhäckning på ögruppen Grän utanför Nåttarö. Därefter har boräkning utförts varje år. Antalet häckande par och bon ökade stegvis fram till 2006 för att därefter ha varierat mellan 5 000–6 000 skarvbon. Som mest noterades i länets skärgård 6 922 skarvbon år 2019.
Tabell 1. Antal räknade skarvbon
Skarvboräkningen 2022
I snart 30 år har räkningen av skarvbon utförts av samma personal och på ett likvärdigt sätt. Ökad rörlighet hos skarvarna under senare år har dock medfört att studier även har utförts under hela häckningsperioden för att kunna följa var skarvarna genomfört häckning under aktuellt år.
Antalet boplatser med genomförd häckning var 16, ytterligare 5 öar hade påbörjad men avbruten häckning. Sammanlagt har skarvarna under de 29 år som gått häckat på 60 av cirka 30 000 öar i vår skärgård.
Antalet skarvbon 2022 är helt inom den variation som funnits en längre tid i länets skärgård. Någon stor dramatisk ökning eller minskning har inte heller noterats i kringliggande läns kustavsnitt under senare år. Populationen verkar därmed vara stabil. Under 2022 utbröt fågelinfluensa i skarvkolonier söder om vårt land. Misstänkt fågelvirus iakttogs 2022 på flera döda och sjuka skarvar på ön Skraken och vid Östanå. Det är inte otänkbart att ett utbrott kommer att inträffa 2023.
Tabell 2. Skarvboräkning 2022
Berguv
Inventering och ringmärkning av berguvar har genomförts sedan slutet av 1970talet. Den inventeringsmetodik som använts är att leta igenom kända revir och att ringmärka de ungar som hittas. När nya revir hittas inkluderas de i inventeringen. Tidigare har inventeringen skett två dagar runt midsommar, numera sker den 1–2 veckor tidigare beroende på att uvarna har börjat häcka någon vecka tidigare. Enstaka år har kompletteringsturer gjorts när ungarna har varit för små vid första besöket. Fokus har varit att konstatera om reviren är aktiva, om häckningen har lyckats och om möjligt även ringmärka ungar.
Berguvsinventering 1982 – 2022
Under inventeringstiden 1982–2022 har cirka 300 berguvsungar fötts. Av dessa har minst 260 ungar ringmärkts. Att inte alla ungar ringmärkts beror på att en del av dem redan flugit i väg vid inventeringstillfället eller att de ibland varit för små för att ringmärkas.
Efter 60 och 70talets miljökatastrof fanns det bara enstaka revir av berguv kvar i skärgården och fastlandet var nästan tomt. I början av 1980 talet kände vi till cirka 15 revir i hela länet. Som flest fanns det cirka 17 kända revir i skärgården, de senaste åren har vi oftast konstaterat mellan 9–12 aktiva revir.
När vi hittar en ny boplats kan man oftast se spår av häckning cirka 5 år tillbaka i tiden. Många gånger återetableras revir som har varit tomt i ett antal år. Vi har flera revir som har återbesatts efter att ha varit tomt i över 10 år. Ett extremt exempel är en brant som återbesattes efter omkring 60 år.
Utbrottet av fågelinfluensa 2006 tog död på flera uvar i skärgården och det blev en tydlig nedgång i antal revir. Tillgången till mat har blivit sämre i och med minskningen av ejderstammen och konkurrensen från den kraftigt ökande havsörnsstammen har säkert också påverkat.
Berguvsinventeringen i skärgården 2022
Inventeringen genomfördes med båt under två dagar strax innan midsommar. Vi besökte 17 områden som innehåller eller har innehållit berguvsrevir.
Som vanligt letade vi igenom öarna efter häckning eller spår av uv. Årets häckningsresultat var ett av de sämsta på 40 år. Bara en kull kunde hittas och ytterligare en unge sågs av andra fågelinventerare. Vi såg även spår av ungar på en lokal, dock utan att hitta dem. Vi fann honan död på platsen och ungarna hade troligen svultit ihjäl. Tyvärr verkar det som om fågelinfluensan har ökat igen.
Vi kunde konstatera att 10 revir var aktiva, med spår av berguv eller misslyckad häckning. Troligen finns ett par okända revir. År 2022 ringmärktes bara två ungar i ett revir.
Av Alar Broberg.
