Page 1

Magasin om blåljusverksamheter och specialfordon Nummer 5/6 2018 Årgång 17 Pris: 69 kr

SNAM

- SVENSKA NATIONELLA AMBULANSFLYGET

SLÄCKVÄSKA - NY UPPFINNING

årets polishundar – hittade kim walls kvarlevor

CISA KONFERENS – FORSKNINGSARTIKLAR

Senaste blåljusnyheterna på nätet. www.S112.se


ALLFA LEGEND ALLFA LEGEND är en ambulansbår som möter de krav en modern ambulanssjukvård ställs inför. Uppdrag som kan skifta från fjällmiljö, trånga hissar/trappor i gamla byggnader, öar ute på kusten, helikoptersjukvård, sjuktransporter och vanliga ambulansuppdrag. Allt från nyfödda till överviktiga vuxna skall kunna transporteras säkert och bekvämt. Liggande, sittande, eller i flera olika medicinska positioner, ALLFA LEGEND är en bår för alla patienter i alla miljöer.

Allfa Legend tillsammans med den elektriska bårsläden Allfa EasyLoad Ger dig den mest ergonomiska, flexibla och driftsäkraste lösningen!

Ferno Norden AB Tel: 0520-420200 Mail: fab@fernonorden.com


innehåll

14 årets polishundar

20 syros grekland

6 blåljusfamiljen Blandat

8 Hur vårdar man en trasig själ? Forskning / CISA konferens

9 MÖTET MED Psykiatrisk akut mobilitet - PAM Forskning / CISA konferens

10 unik svensk kylmetod Kan rädda fler liv

12 SLÄCKVÄSKA TILL RÄDDNINGSTJÄNSTEn Viktor Paulsson är uppfinningsrik

14 ÅRETS POLISHUNDAR Hittade Kim Walls kvarlevor

16 En omänsklig uppgift Det låg 26 döda i en hög

17 PORTRÄTT AV PER ÖRTEnWALL Professor i trauma & katastrofmedicin

20 grekisk brandstation Samverkan 112 är på besök www.s112.se

8

36

CISA KONFERENS

rullandE labb

24 databaserade samövningar Forskning / CISA

26 Tre "toppfaktorer" Som gör arbetsplatsen attraktiv

27 KIRURGI utan antibiotika Forskning / CISA konferens

28 Livsavgörande tidsvinster Vårdsamarbete med Finland

30 Svenska Nationella Ambulansflyget Resurs vid större olyckor & katastrofer

32 KRIMiNALREPORTAGE Hovrätten friade trolig mördare

36 prehospital arena i Västsverige Antar nollvision

40 INFRARÖD KAMERA Ambulanssjukvårdens ögon inåt

42 600 registreringsskyltar i timmen Besök hos tillverkare

44 Nya skylten kommer tidigare än väntat Förändringen tidigareläggs

46 smarta glasögon Forskning / CISA konferens

48 Opioidfri anestesi Forskning / CISA konferens

50 DOM fÖR "KOMPENSATIONSGÅVOR" Tre tilltalade döms av tingsrätten

52 BOKNYHET - VI HAR TRÄFFAT FÖRFATTARNA Terrordådet på Drottninggatan

54 AMBULANSFÖRBUNDETS SIDA Gordon Grattidge, förbundsordförande

56 dom avkunnad i värmlands tingsrätt Trafikbrott

57 Ett ljus för blåljuskollegor Som inte längre finns med oss

58 Ett jättestort tack Till våra trogna annonsörer samverkan 112 nr 5/6 2018

3


GÄSTledare

Vid en kritisk medicinsk händelse - stor som liten finns alltid en mänsklig existentiell kris som kräver ett professionellt omhändertagande också omfattande ett medmänskligt förhållningssätt Vad är ett människoliv värt egentligen?

För flertalet – i alla fall här i Sverige - är det självklara svaret ”hur mycket som helst”. Men då ses frågan och svaret utifrån ett svenskt sociokulturellt och individuellt perspektiv vid en enskild kritisk händelse där räddnings- och medicinska resurser är näst intill obegränsade. I samband med krig, och särskilt omfattande kritiska händelser såsom civila katastrofer som även Sverige drabbas av, med många människor inblandade, blir svaret inte detsamma. Då sker triagering dvs satsningar på människor som har möjlig chans att överleva med fokus på bästa möjliga återhämtning till hälsa och livskvalitet. Men oavsett omfattning av katastrof så är den fortfarande också en enskild kritisk händelse för den eller de som drabbas, där det existentiella hotet är starkt, med livet och hälsan som insats. Och oavsett om den kritiska händelsen drabbar en eller flera, liksom om räddnings- och medicinska resurser är tillräckliga eller ej, så förväntas ett professionellt agerande som

har sin grund i att vara medmänniska, dvs att finnas till, vara med och för, och kanske röra och t o m trösta eller peppa människan i sin existentiella kris. I detta tidskriftsnummer synliggörs - vid ett

flertal tillfällen - just människans existentiella kris och rop på hjälp, som drabbad själv, som närstående, som blåljuspersonal, och till och med som institution. Detta rop på hjälp kan ibland förbises eller glömmas bort bland alla tekniska och organisatoriska roller på plats, men en omedelbar bekräftelse av människans existentiella nöd kan helt enkelt vara livsavgörande såväl i det akuta som i återhämtningsskedet. Som blåljuspersonal är vi vana att agera efter den kritiska händelsens karaktär och omfattning, och där en människa eller flera är inblandade så är det nödvändigt att i samband med agerandet – således av både individuella och samhällsmässiga skäl – ge människan i existentiell kris en möjlighet att bli lyssnad till och allra helst bli delaktig.

Utgivningsbevis: 24 224 ISSN: 1650-7487 Postadress: Nyckelpigevägen 2 374 51 ASARUM Tel: 0454 - 300 800 E-post: red@s112.se Chefredaktör och ansvarig utgivare: Sven Åsheden, 070 - 603 40 53 Layout och formgivning: Sven Åsheden Tryck: Mixiprint AB, Olofström.

4

samverkan 112 nr 5/6 2018

gästredaktör tacka er prenumeranter av Samverkan 112 för ert deltagande som läsare för i år och inte minst önska er en hälsosam såväl professionell som personlig start på 2019, men också till tidskriftens chefredaktör och ansvarige utgivare Sven Åsheden för ännu ett år av aktuell och viktig läsning för oss blåsljuspersonal. Bengt Fridlund Senior Professor Fårö beppe.fridlund@gmail.com

Utgivningsplan 2019

Utgivare: Tidningen Samverkan 112 ges ut av förlaget On Road Communications AB. Förlaget är privatägt och står ägar- och åsiktsmässigt helt oberoende i förhållande till företag, organisationer och politiska partier.

Med dessa uppfordrande ord vill jag som

Månad Nummer Materialdag Utgivningsvecka

Mars

Juni

Oktober

December

1

2-3 Dubbelnummer

4

5-6 Dubbelnummer

1 mars

20 maj

9 september

18 november

v 13

v 26

v 42

v 52

Övriga medarbetare i detta nummer: Anders Edström Frejman, Bengt Fridlund, Catrine Björn, Carina Elmqvist, Charlotte Romare, Elin-Sofie Forsgärde, Fredrik Mårtensson, Fredrik Diits Vikström, Henrik Grönberg, Mats Holmberg, Igor Zadonsky, Peter Nyberg, Sören Viktorsson och Veronica Lindström.

Prenumeration: www.s112.se/prenumerera/butik Ett år 250:- 6 nummer, varav två dubbelnummer. Utanför Sverige tillkommer 150 SEK. Foto omslag framsida: MSB

Produktion: On Road Communications AB

Tipsa oss... Tipsare skyddas alltid av källskyddet och är garanterad full anonymitet.

Annonser: Sven Sandberg Telefon: 0470-802 02 eller 070-594 62 00 annons@s112.se

Hemsida: www.s112.se För åsikter som framförs i artiklar svarar intervjuade personer och textförfattaren. www.s112.se


PLATINUM VALUE ADDED RESELLER Professional and Commercial Radio Elite Specialist Mission Critical Radio Systems Specialist

DAGS ATT UPPDATERA VAD BEGREPPET RAKELMOBIL INNEBÄR?!

skala 1:1

www.s112.se

celab.se/st7000

samverkan 112 nr 5/6 2018

5


BLÅLJUSLARM / Blandat

Uppsalapolisen börjar åka på hjärtstopp Foto: Polisen

Foto: Yvonne Ekholm

Årets tjänstehund Rickard Andersson Foto: Sven Åsheden

AKTUELLT. Om en person drabbas av

hjärtstopp i Uppsala så kan det vara polisen som kommer att vara först på plats med livräddande insatser. – Poliser kommer att kunna åka på misstänkta hjärtstopp i centrala Uppsala och då handlar det om larm som ringts in via 112, säger Thomas Anchico, polisområde Uppsala. Tanken med samarbetet mellan polis, ambulanssjukvård och räddningstjänst är att de enheter som befinner sig närmast platsen för den drabbade ska rycka ut. – Vi är glada att vi i samverkan med polisen nu också kan nyttja deras hjälp vid hjärtstopp. Införandet hos polisen är en del i en satsning från sjukvårdens sida, att förbättra överlevnaden vid hjärtstopp och fler åtgärder är planerade att införas de kommande åren, säger Per Andersson, verksamhetschef, vid ambulanssjukvården Akademiska sjukhuset. Samarbetet sker inom ramen för SAMS, som betyder "Saving more lives in Sweden". Ambulanssjukvården och räddningstjänsten har redan sedan tidigare arbetat tillsammans kring hjärtstopp och andra akuta tillstånd. – Vi har sedan 1994 haft god hjälp av deltidsbrandkåren på landsbygden vid bland annat hjärtstopp och 2014 infördes också larm till heltidsbrandkåren i större tätorter vid dessa tillstånd. Erfarenheterna 6

samverkan 112 nr 5/6 2018

av samverkan är goda, säger Per Andersson. Inom polisen så arbetar polisregion Stockholm på ett liknande sätt inom ramen för samarbetet SALSA, "Saving more lives in the Stockholm area" sedan 2005. När polisen i Uppsala anländer till ett misstänkt hjärtstopp, hos en person från 8-års ålder och uppåt, kommer de att påbörja hjärt- och lungräddning samt använda en defibrillator för att få igång hjärtat. Detta är ett komplement till ambulanssjukvården som tar över insatsen när de har kommit fram till platsen. Om polisen inte har möjlighet att ta hand om hjärtstoppslarmet på grund av polisiärt arbete så kommer den nödställde ändå få hjälp eftersom ambulans alltid skickas ut. – Regionledningscentralen gör den slutgiltiga bedömningen om resursläget tillåter att polispatrull kan skickas till platsen, säger Thomas Anchico. Just nu är det Uppsalapolisen som deltar i SAMS-samarbetet i polisregion Mitt men framöver kan hjälpen komma att spridas till fler orter i regionen. – Vi planerar att utvärdera arbetet och faller detta väl ut så kan det komma att inkludera bland annat hela polisområde Uppsala, säger Thomas Anchico. Arbetet ihop med ambulanssjukvården och räddningstjänsten startar den 20 deKälla: Polisen cember.

SOCIALT. Diabeteshunden Citrine, en nio-

årig tysk schäferhund från Söderhamn, har utnämnts till Årets sociala tjänstehund. Citrine håller koll på sin matte Sofia Björklunds blodsocker och har inneburit att Sofia kan sova i trygg förvissning om att Citrine väcker henne om blodsockret blir för lågt. Sofia Björklund, 30, fick diabetes typ 1 när hon var 4 år gammal. Hennes blodsockervärde svänger mycket och hon har svårt att känna av när det blir lågt, i synnerhet när hon sover. En kompis med diabetes hade skaffat en diabeteshund och eftersom Sofia velat ha en hund sedan hon var sex år så bestämde hon sig för att skaffa en själv. 2009 hämtade hon sin valp Legato Ängla Citrine hos kennel Legato i Vallsta. Två år senare började de utbildningen till diabeteshund. – Jag har tränat henne på att bara markera låga blodsockervärden då jag har svårast att känna detta och det är också det farligaste, säger Sofia. Sofia berättar att Citrine började uppmärksamma låga blodsockervärden långt innan de påbörjat utbildningen och att de arbetat mest med hur hon ska markera. Varje natt går Citrine upp med jämna mellanrum och tar en lov förbi Sofia. Om blodsockret skulle vara lågt börjar hon först att pipa och om Sofia inte vaknar lägger hon upp en tass i ansiktet. – Hon ger sig inte förrän jag har gått upp och hon följer mig hela vägen till kylskåpet och ser till att jag tar fram mat och börjar äta, berättar Sofia. Citrine har betytt en enorm trygghet för mig och min sambo. Sofia beskriver Citrine som en glad och sprallig hund med mycket egenheter men som också har en distinkt avknapp, vilket innebär att även hennes mormor som passerat 80-årsstrecket kan ha hand om henne när Sofia är på jobbet. Källa: Svenska Kennelklubben www.s112.se


Storstockholms brandförsvar blev Årets Räddningstjänst

Foto: Jonas Sveningsson

UTVECKLING. På branschmässan SKYDD

delades för allra första gången utmärkelsen Guldbrandposten ut till Årets Räddningstjänst. Priset gick till Storstockholms brandförsvar och emottogs av förbundsdirektör Svante Borg ur H.K.H. Kronprinsessan Victorias hand. Nominerade till Årets Räddningstjänst 2018 var även Räddningstjänsten Höganäs och Södra Älvsborgs Räddningstjänstförbund. Förutom äran består priset av en förgylld brandpost, därav prisets namn Guldbrandposten, som vinnaren uppmanas placera på en väl synlig plats på hemorten. Vinnarmotiveringen: ”Storstockholms brandförsvar har under 2018 stärkt sin operativa räddningstjänstförmåga genom att utveckla befintliga räddningsmoment som exempelvis insatser i gammal bebyggelse, stärkt och kvalitetssäkrat insatser vid fartygsbränder, förmågan att hantera räddningsinsatser i höga byggnader, samt förmågan att hantera negativa händelser i undermarksanläggningar. Storstockholms brandförsvar ska särskilt omnämnas för sin enorma satsning på att förbereda organisationen i hantering och agerande vid situationer med pågående dödligt våld. Satsningen skedde i huvudsak 2017 men under 2018 har kompletteringsutbildningar, samövningar med relevanta aktörer och vissa uppdateringar i taktiskt tillvägagångssätt genomförts. Storstockholms brandförsvar har som mål att genomföra brandförebyggande utbildning till samtliga sexåringar i sitt upptagningsområde.

Storstockholms brandförsvar har startat en egen Youtubekanal vars syfte är att berätta om verksamheten på ett informativt sätt. Programmet behandlar förebyggande brandskydd och ger tips och råd till allmänheten, exempelvis hur man hanterar engångsgrillar samt säker användning av gasol på båtar. Storstockholms brandförsvar har genom

intervjuer och workshops arbetat fram ett utbildningspaket rörande jämställdhetsarbetet. Under 2018 har det genomförts strukturerade samtal ute på samtliga brandstationer och enheter. Storstockholms brandförsvars målsättning är att samtliga anställda ska se, förstå, värdesätta och ta tillvara människors olikheter.”

Högpresterande flerfärgad premiumbåge W3 LJUSBÅGE Vår nya ljusbåge med en- eller tvåfärgade moduler ger många möjligheter att anpassa bågen efter rätt behov. Den bygger på W-serien med samma aerodynamiska design och kraftfulla ljus. www.standby.eu

www.s112.se

samverkan 112 nr 5/6 2018

7


FORSKNING / CISA konferens / Bedömning

Foto: Carl Carlert

hur vårdar man en trasig själ? Mötet med mannens lidande drabbande mig. Ambulans 9510 hade blivit kallade till en lägenhet i vilken en säng utgjorde den enda möbleringen. I sängen låg en av livet sargad man, omgärdad av svår misär. Tillvaron hade rasat samman.

A

tt vårda honom kändes övermäktigt. Hur vårdar man en trasig själ? Vi satt tysta i ambulansen och jag strök honom över huvudet. Plötsligt säger han: – Du är min bror. Jag svarar efter en liten stund: – Ja, det är jag. Han fortsätter: – Det är aldrig någon som har tagit i mig i hela mitt liv. Min förståelse av ambulanssjukvård blev för alltid förändrad. Att bedöma patienter inom ambulanssjukvården är svårt och utmanande. Det vårdande uppdraget är stort, komplext och ansvarsfullt. Bedömningen behöver både utgå ifrån patientens medicinska status och från dennes unika situation. Det ställer krav på ambulanspersonalen att bedöma och vårda utifrån patientens livsvärld. Livsvärlden är den ”ryggsäck” i vilka vi alla har ett helt unikt innehåll. Den förhåller sig till hela vårt liv och alla våra erfarenheter. Det innebär att den akuta sjukdomen inte bara drabbar patientens kropp utan hela livsvärlden. En 8

samverkan 112 nr 5/6 2018

upplevd bröstsmärta kan då både vara ett fysiskt lidande och ett existentiellt lidande som genererar frågor som; Kommer jag överleva och få se mina barnbarn växa upp? I mötet med patienten som en unik människa med en unik livsvärld behöver ambulanspersonalen både förklara och förstå.

har lika stor betydelse Filosofen Paul Ricoeur menar att förklaringen hänger samman med att objektivt studera något (jmf. medicinsk vetenskap) medan förståelsen utgår ifrån vår egen tolkning (jmf. vårdvetenskap). Förståelsen och förklaringen är enligt Ricoeur sammanvävda i en enhet och har lika stor betydelse. I mötet med patientens akuta sjukdom och livsvärld behöver således både den objektiva medicinska förklaringen och den subjektiva förståelsen samverka. Förklaringen å ena sidan utgår bland annat ifrån de olika ”bokstavsystem” som används för att patienter ska få en likvärdig bedömning. Dessa baserar sig på en generell och objektiv kunskap. Förståelsen å andra

sidan utgår ifrån tolkningen vi gör av patienten som en unik människa i en unik situation. Vi samlar exempelvis intryck från patientens omgivning, vilka hjälper oss att tolka den unika människan vi möter och förstå dennes livsvärld. Detta tillsammans bildar en unik helhetsbaserad bedömning av patienten. Det innebär att samma sjukdomstillstånd kan tolkas på olika sätt utifrån vår förståelse av patientens livsvärld. För att skapa förutsättningar för detta behöver ambulanspersonalen erbjudas möjligheter att träna den subjektiva bedömningen (förståelsen) i samma utsträckning som den objektiva bedömningen (förklaringen). Verktyg för detta kan vara handledning, helhetsbaserade simuleringar samt insatser i avsikt att utveckla och stärka ambulanspersonalens självkännedom. ■ TEXT: Mats Holmberg Leg.ssk / Medicine doktor FoU-strateg/ Universitetslektor Ambulanssjukvården Landstinget Sörmland/ Mälardalens Högskola mats.holmberg@dll.se Foto: Staffan Hammarbäck

www.s112.se


mötet med Psykiatrisk akut mobilitet Att bli sedd som en människa och att få möjligheten att vara aktivt delaktig i den egna vården utan att känna sig dömd och stigmatiserad av sin psykiska sjukdom Text: Veronica Lindström, Leg. sjuksköterska, docent, Karolinska Institutet, Samordnare Akademisk ambulans, Stockholms Läns landsting. Anton Batalha, Specialistsjuksköterska i psykiatri och ambulanssjukvård, PAM-enheten, Norra Stockholms Psykiatri

Anton Batalha Veronica Lindström

Foto: Carl Carlert

Foto: Carl Carlert

H

ur kommer det sig att om man drabbas av psykisk ohälsa i hög grad får träffa en polispatrull, medan om man drabbas av annan ohälsa får träffa ambulanspersonal med uppdrag och kompetens att bedöma, behandla och besluta om lämplig vårdnivå? Polisen gör ett fantastiskt jobb, men Hälso- och Sjukvårdslagen stipulerar trots allt lika sjukvård för hela befolkningen.

polispatrull med sjuksköterska Ojämlik vård samt att det fanns behov av att utveckla samverkan mellan psykiatrin och polisen var två anledningar till att Polismyndigheten och Norra Stockholms Psykiatri under 2011 testade att bemanna en polispatrull med en specialistutbildad sjuksköterska i psykiatrisk vård. Syftet var att förflytta psykiatrisk kompetens närmare patienten med suicidrisk och/eller akut psykisk ohälsa för att förbättra bedömning och omhändertagande av patienter med psykisk ohälsa1. www.s112.se

Även om projektet utvärderades positivt av polismyndighet, psykiatrisjuksköterskor och patienter så kunde projektet av olika anledningar inte utvidgas eller permanentas. Projektet tydliggjorde dock behovet av att flytta specialistkompetens närmare patienten med suicidrisk och akut psykisk ohälsa.

permanentades 2017 Under 2015 startades därför PAM-enheten som ett projekt och efter goda utvärderingar utifrån patient-, personal- och organisationsperspektiv så permanentades PAM-enheten 2017 2. PAM-enheten har ett länsövergripande uppdrag att handlägga akuta psykiatriska larm som inkommer till 112, med drifttid mellan kl. 14:00 – 02:00 veckans alla dagar. SOS Alarm och polisens regionledningscentral identifierar ärenden som passar PAM-enheten och sedan är det att

handlägga akuta psykiatriska ärenden som bedömts vara prioritet 1 eller eventuellt prioritet 2. Enheten larmas ut som ensam resurs eller tillsammans med polis, ambulans och/eller räddningstjänst. Vanligtvis omfattar uppdragen SPIS -larm 3 och andra akuta suicidlarm där t.ex. närstående fått avskedsmeddelanden. Hur upplever då de vårdsökande mötet med personalen i PAM? Under våren 2018 intervjuades 16 patienter i en forskningsstudie och övergripande visade intervjuerna att PAM-enheten är av stor betydelse för patienterna i den prehospitala akutsjukvården. PAM-enheten fyller även ett organisatoriskt mellanrum som kan uppstå när de vårdsökande upplever att de inte vet var de ska söka hjälp för sin akuta psykiska ohälsa. Intervjuerna tydliggjorde även att både ambulanspersonal och polis behöver kunskap och färdighetsträning för att möta patienter med psykisk ohälsa. Behovet av utbildning för personal inom ambulans och polis framkom tydligt när patienterna jämförde sina tidigare upplevelser av att möta blåljuspersonal med att bli omhändertagen av PAM-personal. Sammantaget beskrev patienterna mötet med PAM att bli sedd som en människa och att få möjligheten att vara aktivt deltagande i den egna vården utan att känna sig dömda och stigmatiserade av sin psykiska sjukdom. 1 / 3 SPIS-Självmordsprevention inom Stockholms län, slutrapport.

https://ki.se/sites/default/files/spis_slutrapport_ spis._2013_.pdf 2 Bouveng O, Bengtsson F & Carlborg A (2017) First-year follow-up of the Psychiatric Emergency Response Team (PAM) in Stockholm County, Sweden: A descriptive study, International Journal of Mental Health, 46:2, 65-73.

https://doi.org/10.1080/00207411.2016.1264040 ■ samverkan 112 nr 5/6 2018

9


FORSKNING / Ambulanssjukvård / Ny teknik

unik svensk kylmetod med fokus på ambulanssjukvård – kan rädda fler liv

Nyligen presenterades resultatet av en svenskledd internationell studie, finansierad av Hjärt-Lungfonden, som för första gången visar att det är möjligt att säkert kyla ned hjärtstoppspatienter redan i ambulans. Metoden kan få stor betydelse för att minska de hjärnskador som uppkommer vid plötsligt hjärtstopp. Forskningsresultatet påverkar sannolikt behandlingsriktlinjerna. TEXT: SVEN ÅSHEDEN Källor: Hjärt-Lungfonden och Per Nordberg

U

nder åratal har forskare försökt att hitta bra läkemedel och behandlingsmetoder för att om möjligt minska hjärnskadorna vid hjärtstopp. En snabb nedkylning av hjärnan till temperaturer under kroppens normaltemperatur är den behandlingsform som visat bäst resultat. Hypotermi, det vill säga att kyla hjärtstoppspatienter som återfått sin cirkulation, har därför blivit en vedertagen behandlingsmetod världen över. Mest lovande är metoden att kyla hjärtstoppspatienter till 32-34 grader Celsius. Forskningsdata visar att kylbehandling skyddar både hjärtmuskel och hjärna från skador. Den internationella rekommendationen är att kylbehandling ska påbörjas så tidigt som möjligt för att minska och minimera neurologiska handikapp. I djurförsök har forskare visat att det är effektivt att kyla till 33 grader Celsius, framför allt om nedkylningen inleds mycket tidigt i förloppet och helst redan under pågående hjärtlungräddning.

påbörjas nedkylning först vid ankomst till sjukhus. Per Nordberg och hans team vid Centrum för hjärtstoppsforskning på Södersjukhuset i Stockholm har utvecklat en helt ny och säker metod - utan biverkningar - som kan skydda hjärnan trots att patienten inte hunnit in till sjukhus.

Foto: Privat

Forskare och biträdande överläkare Per Nordberg

Resuscitation Academy sweden / Reportag

e

Foto: Pelle Tumlare

Staffan Olheden, Specialistläkare anestesi och intensivvård

Två problemområden Biträdande överläkare och forskare Per Nordberg berättar att det finns två problemområden. – Dels det kliniska problemet, att dämpa utbredningen av de skadliga processer som sätts igång i hjärnan vid syrebrist, i samband med ett hjärtstopp. – Det andra problemet är tidsfaktorn. Tiden från det att patienten återfått cirkulation tills patienten får kvalitativ hypotermibehandling på en intensivvårdsavdelning är idag för lång. Vanligtvis 2 till 3 timmar.

Kyla skyddar hjärnan Fokus vid nedkylning är framför allt att skydda hjärnan, som är det organ som är mest syrekänsligt och därför skadas först vid ett hjärtstopp. I de allra flesta fall 10

samverkan 112 nr 5/6 2018

Från vänster; Thomas Hermansson, narkos- och ambulanssjuksköterska, Anders Bäckman, narkos- och ambula sjuksköterska. Staffan Olheden, Special nsistläkare anestesi och intensivvård samt Tony Jonson, ambulanssjukvårare.

prehospital nedkylning Text och foto: Sven åsheden

Ambulanssjukvården i Stockholms län utförs av tre bolag: AISAB, Falck Ambulans AB och Samariten Ambulans AB.

I

länet finns en akutläkarbil som är placerad i Hägersten. Enheten är bemannad med specialistläkare i anestesi och intensivvård och ambulanssjukvårdare 7 dagar i veckan mellan kl 07.00 - 21.00. Enheten bemannas av Falck Ambulans AB. Akutläkarbilen åker på traumalarm, barnlarm, SALSA-larm, gör medicinska bedömningar, stöttar andra enheter. Vid behov utföres behandlingar på plats och

12

vid större händelser innehar besättningen sjukvårdens ledningsfunktion. – Vi åker i genomsnitt på 9 larm per dag och jag åker akutläkarbil 3 till 5 arbetspa ss i månaden, vilket motsvarar 25 % av min läkartjänst på sjukhuset. Och vi är tio doktorer som roterar på akutläkarbilen, berättar Staffan Olheden, Specialistläkare anestesi och intensivvård, Karolinska Universitetssjukhuset i Solna. Ambulanssjukvårdare Tony Jonson, vid detta tillfälle kollega med Staffan Olheden , har tillsammans med specialistläkare medverkat vid flest nedkylningar av all persona l.

– Jo, det har blivit ett antal under årens lopp. Min roll är bland annat att plocka fram och starta kylutrustningen, öppna randomiseringskuvertet, att fortlöpande notera tidpunkter, sätta PVK och dokumentera åtgärder, säger Tony Jonsson .

två akutbilsambulanser Det finns även två dygnet runt bemannade akutbilsambulanser i länet. En i Sollentuna som betjänar norra delen av Stockholm och en motsvarande enhet i Huddinge, som betjänar de södra delarna av länet. Har 8-20 larm/bil och dygn.

samverkan 112 nr 4 2015 www.s112.se

Samverkan 112 Nr 4 - 2015 www.s112.se


Metoden riktar sig primärt mot att kyla hjärnan redan under pågående HLR. En speciell kateter appliceras i den medvetslöse patientens näsborrar och en flyktig gas kyler snabbt ned vävnaden till cirka 2 grader Celsius. Näsan har oerhört många blodkärl och blodkärlsrika slemhinnor med blodupptag rakt upp i hjärnan. – Kyler man här blir kylningen omedelbar, berättar Anders Bäckman som arbetar 50 procent som narkossjuksköterska inom ambulanssjukvården i Stockholms län. Resterande tid arbetar Anders Bäckman på Centrum för Hjärtstoppsforskning, Södersjukhuset i Stockholm. Foto: Södersjukhuset

Ett decennium av forskning PRINCESS-studien presenterades på det vetenskapliga American Heart Association Meeting i Chicago, USA, den 11 november 2018. Runt 700 personer som drabbats av hjärtstopp utanför sjukhus har ingått i studien. Metoden har potential att skydda även övriga organ i kroppen. ■

Kylutrustningen - RhinoChill Vikt: ca 13 kg En syrgasflaska - 300 Bar. Drivenhet som kontrollerar och styr flödet av kylmedia. 1-liters flaska med kylmediet. En näskateter.

När ekonomin spelar roll Vår storbilsambulans ger fullt momsavdrag och möjlighet att dela upp avskrivningstiden på chassi och vårdhytt. Med uppemot 15 år på hytten. Plus två framåtvända vårdarplatser som standard. Chevrolet 709 - när ekonomi och säkerhet är lika viktigt!

Ring oss idag så berättar vi mer!

026-24 51 30 www.ambulansproduktion.se www.s112.se

samverkan 112 nr 5/6 2018

11


RÄDDNINGSTJÄNST/ Uppfinning

SLÄCKVÄSKA TILL RÄDDNINGSTJÄNSTERNA Heltidsbrandmannen Viktor Paulsson är uppfinningsrik. Nu får han och kollegorna i hela Blekinge chansen att testa hans släckväska. Forskarvärlden har också blivit nyfiken på den.

Karlshamn

Jens Listerö, vd på Länsförsäkringar, överlämnar Viktor Paulssons (th) släckväska till Kenneth Jensen, förbundschef, vid Räddningstjänsten Västra Blekinge. Försäkringsbolaget har köpt in cirka 20 väskor till räddningstjänsterna i östra och västra Blekinge.

12

samverkan 112 nr 5/6 2018

www.s112.se


I BLEKINGE TEXT OCH FOTO: PETER NYBERG / BLT

V

iktor Paulsson fick chansen att demonstrera sin väska under en presskonferens på brandstationen i Karlshamn. Med ett vant handgrepp slängde han upp den på ryggen för att visa hur den fungerade – Det är snart två år sedan jag såg att det fanns ett behov av en sådan släckväska. Nu är det första gången jag får chansen att leverera den, säger han. BLT har tidigare berättat om släckväskan och dess fördelar. En viktig aspekt är att den person som är först på plats vid en brand, bland annat insatsledaren, har möjlighet att enkelt sätta den på ryggen och samtidigt kunna ha händerna fria för andra göromål. Då är det möjligt att göra en snabb första insats med en pulver- eller skumsläckare. – Fördelen är uppenbar, brandmännen kan ha två händer fria. Det är möjligt att klättra upp och göra en snabb insats och åtgärd, säger Kent Hoff, som representerade räddningstjänsten i östra Blekinge. Hans kollega i västra Blekinge, Kenneth Jensen, förbundschef, höll med honom om dessa fördelar. Det är Länsförsäkringar som sponsrar ett inköp av cirka 20 släckväskor till länets räddningstjänster. – Vi jobbar med hållbarhet i Blekinge. Vi jobbar också med tillväxt för att stimulera entreprenörskap och eget företagande, säger vd Jens Listerö. Det skadeförebyggande arbetet är viktigt betonade han och konstaterade att det

kostar mellan tre och fem miljoner kronor att bygga upp en villa som blivit totalförstörd i brand. Därför är en sådan insats en lönsam affär för försäkringsbolaget.

forskarvärlden Har blivit nyfiken På plats under presskonferensen var även Sarah Öhlin, forskare i företagsekonomi vid Stockholms universitet. Hon deltar i en förundersökning kring tillväxt och myndigheter med inriktning mot räddningstjänst. Totalförsvarets Forskningsinstitut (FOI) medverkar också. Det handlar om drivkrafterna att utveckla ett entreprenörskap utöver ett rent vinstintresse. – Vi tycker att det är väldigt spännande, säger hon. Sarah Öhlin och forskargruppen räknar med att kunna presentera ett resultat av sin förundersökning under våren, möjligen i mars månad. Förhoppningen är att den ska kunna leda till ett forskningsprojekt där gruppen kan arbeta vidare. ■

fakta om SLÄCKVÄSKAN Heltidsbrandmannen Viktor Paulsson har kommit på idén med släckväskan. Efter cirka två års arbete är den nu ute i räddningstjänsten för att provas skarpt. En väska kostar 1 850 kronor. Det finns två modeller av släckväskan: en för sex kilo pulver respektive tolv kilo pulver (alternativt nio liter skum). ■

Heltidsbrandmannen Viktor Paulsson, Räddningstjänsten Västra Blekinge, får äntligen chansen att prova sin egen uppfinning, släckväskan, i skarpt läge. Han har jobbat nio år som brandman, varav sju år i västra Blekinge. www.s112.se

samverkan 112 nr 5/6 2018

13


POLIS / Årets polishundar

Hittade Kim Walls kvarlevor

– nu får de utmärkelsen Årets polishund Tre svenska kriminalsökhundar deltog tillsammans med sina förare i sökandet efter kvarlevor från den svenska journalisten Kim Wall. Hundarnas markeringar ledde till att dykare kunde hitta fler kroppsdelar, vilket fick stor betydelse för utredningen. Arbetet skedde under svåra förhållanden, något som ställde höga krav på såväl hundar som förare. TEXT: SVEN ÅSHEDEN KÄLLA: svenska kennelklubben Foto: Philippe Rendu

"Cross" Tysk schäfer

I

det mycket uppmärksammade fallet med den svenska journalisten Kim Wall spelade tre svenska kriminalsökhundar en stor roll i sökande efter kroppsdelar i Öresund. Danska polisen har själva inga kriminalsökhundar som kan söka på vatten och bad därför om hjälp från Sverige. De svenska ekipagen deltog vid tre tillfällen med sammanlagt över tio dagar ute på havet. En av de poliser som var med är hundföraren Lars-Göran Eriksson från region Stockholm. – Sökarbetet skedde mitt ute på öppet hav i små öppna båtar och vissa dagar kunde vi inte gå ut på grund av hög sjö och dåligt väder, berättar Lars-Göran. Utredare från den danska polisen var med ute på båtarna 14

samverkan 112 nr 5/6 2018

Foto: Peter Nordahl

"Ace" Labrador retriever

under arbetet och röjdykare från militären deltog i vattnet. Trots att man först inte hittade något på botten där hundarna markerade fortsatte sökandet. hårt arbete i dåligt väder Det var först efter att man anlitat en oceanolog som kunde göra beräkningar av hur doftämnena fördes genom vattnet som man började göra fynd, uppemot 800 m från de platser som hundarna markerat. – Tack vare att man litade på hundarnas förmåga att markera på rätt ställe så fortsatte arbetet och kunde till slut ge resultat, berättar Lars-Göran. För såväl hundar som förare innebar sökandet hårt arbete under dåliga väderförhållan-

Foto: Linus Eriksson

"Ben" Engelsk springer spaniel

den. Hundarna blev nerblötta av såväl vågstänk som regn och fick ibland avlösa varandra för att få komma i land och torka. För de svenska ekipagen var det en ny miljö att söka ute på öppna havet, utan fasta riktmärken. – Vi är vana att söka i mindre sjöar utan vare sig strömmar eller större vågor, säger Lars-Göran Eriksson. För sina insatser under året och då främst ovan nämnda insats tilldelas Cross, Ace och Ben utmärkelsen Årets polishund 2018. "Cross" - från region mitt Hundförare Hans Norberg beskriver 6-årige schäferhanen Cross som en komplett hund med väldigt hög arbetslust,

högt temperament och en förmåga att behålla koncentrationen i svåra miljöer. – Allt jag sökte efter fanns i den här hunden. Han kom med en plusmeny så att säga! Hans lyfter även fram nyfikenheten och förmågan till att själv lösa uppgifter som framträdande egenskaper hos Cross. – Det händer alltid något med den här hunden och ingen dag är den andra lik, säger Hans och berättar att kollegorna brukar fråga efter ”dagens Cross” för att höra vad han hittat på den här dagen. – Det är svårt att sammanfatta honom med tre ord då allt är viktigt men jag skulle nog säga; engagemang, energi och koncentrationsförmåga, avslutar Hans. www.s112.se


Cross och hans förare Hans Norberg kom i tjänst 2015. "ace" - från region stockholm Hundens förare Lars-Göran Eriksson, berättar att Ace är en 5-årig labrador retrieverhane vars främsta egenskap är en otrolig arbetslust. – Han har en bra motor och har lätt för att koncentrera sig, även i stökiga miljöer. Och några dåliga egenskaper har han inte! – Om jag ska beskriva honom med tre ord så blir det: jobba, jobba jobba, berättar Lars-Göran Eriksson Ace kom i tjänst 2015. "BEN" - FRÅN REGION SYD Johan Esbjörnsson, berättar att

Ben är en 9-årig engelsk springer spaniel, som är duktig på att växla mellan sök och markering och drivs av en stark söklust. – Han vill hela tiden söka. Sedan är han en snäll och go hund som är trevlig i vardagen och han bjuder på många skratt, säger Johan Esbjörnsson. Johan har arbetat som hundförare vid Polisen i snart 30 år och varit nominerad till utmärkelsen årets polishund tre gånger tidigare. Nu blev det jackpott vilket passar extra bra då Ben och Johan går pension till våren. Ben kom i tjänst som kriminalsökhund 2013. ■

Sacci Emergency Akutvårdsväskor i storlekarna mini, medi och maxi är uppdaterade för bästa möjliga kvalitet. Slitstark Corduraväv Slitstarka handtag YKK-dragkedjor På bilden Sacci akut medi

Helt nytt ergonomiskt bärsystem som gör att väskan sitter bekvämt och avlastande på ryggen

Produktblad

och mer information:

Juryns motivering Årets polishund utses av en jury med representanter från Svenska Kennelklubben, Polisen och Polisens Hundförarförbund.

J

uryn beslutade vid sitt sammanträde den 25 oktober 2018 att utse och fördela priset till de tre polishundarna: ► Wiking Chidob Cross ”Cross” ► Stenbury Yellow Sage Of

Shadowhale ”Ace”

► Elderdale Explorer ”Ben”

DANSKA UPPDRAGET sticker ut Under nomineringsperioden 2017/2018 har patrullerna bistått kolleger i olika utredningar med åtgärder av betydelse som aktivt bidragit i utredningsarbete. Det uppdrag som särskilt sticker ut är när danska polisen i slutet på augusti 2017 begärde biträde av svenska kriminalsökhundar i sökandet efter den svenska journalisten Kim Wall. Till en början med sök från land på den svenska sidan. www.s112.se

Men i början av september utökades begäran med vattensök från båt i Öresund och sök från land på den danska sidan. Hundarna arbetade under mycket svåra väderleksförhållanden och fick trots detta markeringar som ledde till att dykare kunde anträffa mänskliga kvarlevor. Detta i sin tur fick stor betydelse för den fortsatta utredningen och till att brottet sedan klarades upp. Juryn har särskilt beaktat de extremt svåra förutsättningar som överlag rådde för hundar och förare, och då särskilt under arbetet i båt. Detta till trots har ekipagen utfört arbetet med stor idoghet och precision. Juryn har även beaktat förarnas förmåga att läsa hundarnas beteende vid markering i de svåra förhållanden som förelåg. Ben, Ace samt Cross med sina förare är utomordentliga ambassadörer för det nordiska polishundssamarbetet. ■

www.sacci.se

Sacci - Since1914 Gamla Tunavägen 8 784 36 Borlänge Tel: 0243-932 50

TEMPUS ALS

- a smarter monitor/defibrillator

PHC Nordic AB +46 855 53 63 00 phcnordic.com

Tempus ALS annonce.indd 1

samverkan 112 nr 5/6 2018

15

01/03/2018 09.38


BACKSPEGEL / Svenska Räddnings- och Akutvårdsgruppen

En omänsklig uppgift:

saxat fr

ån

-Det låg 26 döda i en hög Text och foto: Per Larsson

Varje gång jag la en kropp på bår försökte jag undvika att se ansiktet. Det är inte roligt att se en död 14-åring i ansiktet. Och en till, och en till. Gunnar Lindahl, 44, berättar om det fruktansvärda, om larmet som blev en omänsklig uppgift. - Min 17-åring hade pratat om att gå på festen.

N

är vi pratas vid på brandstationen i Gårda har två dagar passerat. På ytan kan verksamheten tyckas ha återgått till det normala. Men det har den inte. – Jag har sett flera med tårar i ögonen i dag. De som kör ena ambulansen i natt borde inte göra det. Själv har jag inte kunnat prata så här bra om händelsen tidigare. Gunnar jobbar halvtid på ambulansen, halvtid som brandman. Den aktuella natten var han brandman. – Jag körde stegbilen. Vi visste inte vad larmet gällde. Men på väg ut hörde vi på radion att "nu hoppar de från fönstret". Då förstod vi att det var livräddning. Minuten senare stod Gunnar mitt i en skräcksituation. Det brann som fan – Det brann som fan, men alla struntade i det. Vi struntade i alla säkerhetsaspekter. En ambulansförare stoppade in sju skadade i en ambulans och stack i väg ensam. Med utskjutsstegar tog man sikte på föreningslokalens fönster. – Det var kolsvart där inne. När jag lyste med ficklampan såg jag att det låg kroppar på golvet. En kollega till Gunnar hoppade in, det visade sig vara 16

samverkan 112 nr 5/6 2018

2,40 meter till golvet. Han landade bland skadade som i panik tryckte ner honom och drog i luftslangen. Rökdykaren kände sig hotad till livet, han fick slita för att komma på fötter. – Men jobbigast hade nog ambulanspersonalen i kaoset därute. De är normalt två stycken på en skadad, nu var de 20 på 150 skadade. Samtidigt stod ungdomar och skrek att de skulle ta hand om just deras kompis. Kritiserade Efteråt kritiserade ungdomar brandmän och polis för att ha varit passiva, vilket sannolikt var utslag av frustration och hjälplöshet i en svår situation. – Men många på stationen mådde dåligt av kritiken, det var ju bara ungdomarna som kom till tals. Därför tog jag på eget bevåg kontakt med media. Knytnävsslag Många ungdomar utanför lokalen reagerade i desperation. En av ambulanssjukvårdarna kämpade med fyra-fem skadade när två ungdomar kom släpande på en kompis. Sjukvårdaren konstaterade att deras kompis var död och fortsatte ge akutvård. Han fick ett knytnävsslag i ansiktet. – Normalt när man stöter på ungdomar vid olyckor

Gunnar Lindahl upplevde sin värsta strund som brandman. Hur han ska hantera sina upplevelser och hur han ska komma över dem, vet han inte riktigt. Arkivfoto från oktober 1998.

så jobbar man med dem i en timme för att ge dem liv. Det gick inte här. Gunnar och hans kollegor använde enda tillgängliga utrymningsvägen för att ta sig in i lokalen. Samma väg försökte ungdomar ta sig in för att rädda kompisar. 26 döda i en hög – Vi tog hjälp av dem. Vi langade ut skadade till ungdomar i trapphuset och de bar ut dem. Där inne låg döda och levande om varandra i högar. Senare, när vi burit ut 20 döda kroppar avbröt vi livräddningen. Gunnar trodde det värsta var gjort. Det var det inte. – När vi fått undan fler döda kroppar som låg i en vinkel in i lokalen kunde vi öppna en dörr till ett mindre rum. Där låg 26

döda i en hög som täckte hela golvet och en meter upp. De var inte brända utan rökförgiftade. De var bara barn, klädda för fest. Nu var de döda. Och i deras fickor ringde mobiltelefonerna. Det var vidrigt. Efter rökdykningen fick brandmännen bära ut bår på bår med döda tonåringar, trappa upp och trappa ner. Blicken försvinner ut i det tomma ibland när Gunnar pratar om det. – Ingen här har varit med om något som går att jämföra med detta. Jag var med i första bilen vid spårvagnsolyckan, såg flera döda innan jag klev ur bilen. Men ändå. Det är tur det är långt mellan olyckorna. Det finns gränser för vad man tål. Så hur det blir i framtiden vet jag inte. Hur man hanterar det här, hur man kommer över det. www.s112.se


PORTRÄTT / Per Örtenwall

Foto: Privat

Foto: Jens Ramhöj/Försvarsmakten

»Det är svårt att undvika att TÄNKA PÅ

DISKOTEKSBRANDEN I GÖTEBORG FÖR 20 ÅR SEDAN » Per Örtenwall Professor Bengt Fridlund intevjuar professor Per Örtenwall

Hej Per Örtenwall, professor i trauma & katastrofmedicin vid Sahlgrenska Akademin och Försvarsmedicinskt centrum har du pensionerat dig ännu?

kirurg” såväl inom det civila som militära fältet, kan du kort sammanfatta vilka huvudfunktioner du har haft - för de har ju blivit ganska många med åren!

– Nej, jag jobbar fortsatt heltid, och kanske lite till.

– Efter att ha läst medicin i Göteborg, där jag också är född och uppvuxen, startade jag min yrkesbana med specialistutbildning till kirurg i Varberg. Efter en kort sejour i Lund kom jag tillbaka till Göteborg och då till Östra sjukhuset. – Efter några år inom övre gastrokirurgi kom jag att börja på kärlteamet. Jag disputerade i slutet av 80-talet på en avhandling om ytinteraktioner mellan blodplättarna och konstgjorda kärlproteser. – Östra sjukhuset hade under denna tiden ett relativt stort inflöde av traumafall från Göteborgs nordöstra stadsdelar. Då trauma ofta är förknippat med blödning utvecklades en praxis på sjukhuset att man kopplade in kärlkirurgen vid trauma, åtminstone för handläggningen av de svårare fallen. – Parallellt med kärlkirurgin byggdes traumaverksamheten gradvis upp med starkt stöd från cheferna Torsten Seeman och Bo Risberg. En separat traumajour infördes på sjukhuset redan 1993. Vi startade också tidigt ett regionalt traumaregister för västSverige och ordnade de årliga traumadagarna i runt Allhelgona-helgen i Göteborg. – Jag fick också ta över kursansvaret

Så vad gör du idag?

– Jag är anställd av Utbildningsavdelningen på Försvarsmedicincentrum (FömedC) i Göteborg. I anställningen ingår genomförande av vissa av de mer avancerade sjukvårdsutbildningarna för Försvarsmaktens legitimerade personal men också att identifiera behov av och komma med förslag på nya utbildningar. – På utbildningssidan ingår en hel del samverkan med företrädare för andra nationers försvarsmakter, inte minst genom Sveriges roll som PfP-nation inom NATO. – Sedan ingår att vara del av utvecklingsarbetet inom Försvarets sjukvård och inte minst dess koppling och samverkan med den civila sjukvården. – Jag har också förmånen att inom ramen för min anställning inom Försvarsmakten lägga 30% av min arbetstid på Sahlgrenska Akademin och Sahlgrenska Universitetssjukhuset, så jag är fortfarande kliniskt aktiv till viss del. Du har ju en lång och framgångsrik karriär som kirurg, och inte minst som ”katastrofwww.s112.se

för den veckolånga kursen i Försvars- och katastrofmedicin som då var obligatorisk för alla medicinstudenter. Där väcktes mitt intresse för katastrofmedicin, vilket också gjorde att jag gick kursen för lärare i katastrofmedicin i Linköping under Sten Lennquists ledning. – Efter Bo Risbergs utnämning till professor i kärlkirurgi i Malmö blev jag teamchef för kärl- och traumateamet på Östra och hade denna funktion ända till bildandet av Sahlgrenska Universitetssjukhuset (SU), då all kärlkirurgi i Göteborg och Mölndal koncentrerades till SU/ Sahlgrenska. – Det var också bestämt att alla större traumafall inom Göteborg i fortsättningen skulle handläggas på Sahlgrenska. Jag, liksom alla andra kärlkirurger från Östra, flyttade över till Sahlgrenska och fortsatte verksamheten där. – Fortsatta förändringar av sjukhusets organisation gjorde att jag efter några år enbart kom att ägna mig åt trauma och akutkirurgi, kombinerat med en deltidstjänst som beredskapsöverläkare för den då nybildade Västra Götalandsregionen. – Under hela denna perioden kom jag också att ha många tillfälliga sidouppdrag bl.a. med utlandsuppdrag för Försvarsmakten och Räddningsverket, styrelse-

► samverkan 112 nr 5/6 2018

17


PORTRÄTT / Per Örtenwall

Diskoteksbranden vid Backaplan

Natten mellan den 29 och 30 oktober 1998 miste 63 ungdomar livet och ett 50-tal skadades allvarligt i en anlagd brand på en diskoteksfest vid Backaplan på Hisingen, Göteborg.

H Ä N D E L S E F Ö R LO P P :

1 2 3 4

29 oktober 1998

Branden anläggs ute i trapphuset.

1

Kl 23.25–23.30

I kapprummet hittades 26 av de omkomna.

Nödutgång

Några ungdomar känner röklukt och ser att det tränger ut rök under dörren till nödutgången.

2 3

Kl 23.42

Dörren till nödutgången öppnas Brandens och branden upptäcks, larmtjänst utveckling kontaktas. Elden utvecklades mycket Kl 23.49

Första räddningsstyrkan på plats.

5

snabbt eftersom dörrar stod öppna. Trapphuset blev som ett öppet spjäll och gav syre åt branden.

Höjd: 6m

Festlokalen

Cirka 20 personer räddas genom fönstren.

5 Mellan 340 och 400 människor befann sig i lokalen (avsedd för 150 personer).

6 213 personer skadades – av dem 50 allvarligt

Kl 02.02

Branden är släckt, räddningspersonalen går in i lokalen.

7

Juni 2000 Fyra unga män döms för grov mordbrand.

18

samverkan 112 nr 5/6 2018

t Gö

a

äl

v

GÖTEBORG

Efter att dörren till nödutgången öppnats sprider sig heta brandgaser snabbt i lokalen. Panik utbryter, ungdomarna rusar mot huvudentrén där en propp av människor bildas.

Källa: Statens haverikommission, Räddningsverket (nu MSB)

uppdrag för Svensk Katastrofmedicinsk Förening och Svenska Traumaföreningen, skriva Kamedo-rapporter på uppdrag av Socialstyrelsen och ägna mig åt skadeprevention i form av konsult för SAABs haverikommission. En period var jag deltidsanställd som ambulansöverläkare i Göteborg. – Som beredskapsöverläkare på dåvarande PKMC (Prehospitalt och Katastrofmedicinskt Centrum) tog vi in och drev ett antal kurser (MIMMS, Hospital MIMMS, APLS, Medical ALS och AIS). – När Sverige skulle sätta upp Nordic Battle Group (NBG 08) sökte jag och fick jobbet som ställföreträdande chef för vår Role 2 LM-enhet, en mindre kirurgisk enhet vars utrustning just tagits fram. NBG kom aldrig att sättas in i skarp verksamhet, men övades och testades en del både under utbildningen liksom under den tid den stod i beredskap. – Jag hade en hel del synpunkter på funktionaliteten och kom att bli kvar på deltid i Försvarsmakten för att fortsätta utvecklingsarbetet men också för att ta fram och driva olika typer av utbildningar. – Sedan 2013 är jag heltidsanställd av Försvarsmakten, men lägger fortsatt en del av min tid på klinisk verksamhet i syfte att upprätthålla praktisk kompetens. Un-

H is in gen

Fler sig u a ungdom t gen om f ar kastar önst ren.

4

63 omkom

Huvudentré

Ett 40-tal personer räddas av rökdykare via entrén.

8

Nor dstan

Centralstationen

500 m

29 oktober 2008 Ett minnesmärke med alla de omkomnas namn och ålder ingraverade i guld invigs. TT Nyhetsbyrån

der dessa år har det också blivit utlandsmissioner till Afghanistan, Adenviken och Mali. Så man kan väl konstatera att jag har haft fingrarna i många syltburkar under årens lopp… Finns det något/några uppdrag du är särskilt stolt över att ha fått genomföra genom åren?

– Det är nog att ha varit delaktig i införande av olika värdefulla utbildningsaktiviteter. Jag fick vara med som sakkunnig när Svensk Kirurgisk Förening bestämda ett införa ATLS i Sverige. – Östra sjukhuset var ett av de första sjukhusen som startade denna utbildning. Denna verksamhet fick också sina efterföljare senare på sjuksköterskesidan (TNCC) liksom för ambulanspersonal (PHTLS). – När läkemedelsföretaget Nycomed frågade mig i egenskap av ordförande i Traumaföreningen hur man kunde bidra till utvecklingen av svensk traumatologi föreslog jag att de skulle stödja start av DSTC-kursen (Definitive Surgical Trauma Care) i landet, vilket man också gjorde och samtidigt fick med Danmark och Norge. – Kursverksamheten på PKMC är också något jag är stolt över att ha varit starkt bidragande till.

Finns det - eller snarare, kan Samverkan 112s läsare få ta del av - ETT specifikt insatstillfälle som har haft en stark påverkan på dig både som kirurg och människa?

– Det är svårt att undvika att tänka på Diskoteksbranden i Göteborg för ganska exakt 20 år sedan. Jag blev till skillnad från många av mina kollegor och vänner aldrig involverad i det direkt kliniska arbetet med att ta hand om de skadade. – Däremot kom jag att i egenskap av beredskapsöverläkare att i efterförloppet delta i arbetet med att försöka leda och koordinera sjukvårdens insatser på regional nivå. – I detta ingick att under brandnatten delta i en första presskonferens som hölls på huvudbrandstationen på Gårda. – På något sätt hade en av de anhöriga som sökte information om sitt försvunna barn lyckats komma in i lokalen – kanske hade han presslegitimation och misstogs han för en reporter. På ett personligt plan var det hans uppträdande som gjorde ett outplånligt intryck på mig. – Han var helt tyst under hela presskonferensen, men jag kommer aldrig att glömma hans blick och ansiktsuttryck av total uppgivenhet och förtvivlan när han insåg att chansen att han skulle återse sitt barn i livet var i stort sett obefintligt… www.s112.se


Vilka 3-5 goda egenskaper vill du påstå har format dig till den kirurg du är idag?

– Vad man har för goda egenskaper borde ju egentligen omgivningen svara på (liksom vad man har för dåliga egenskaper, för dom finns också!). – Jag tycker nog att jag är nog rätt händig och det kan ju vara en viss fördel när man är kirurg. Sedan är jag enveten också, och det kan ju vara på både gott och ont. – Sedan tror jag att jag har ganska lätt för att samarbeta med andra människor och kan (faktiskt) ändra mig för goda argument. Om du nu inte hade blivit kirurg; vad hade du då istället ägnat dig åt? Hade du blivit medicinen trogen eller hade du valt en helt annan karriärväg?

– Jag var och nosade på både ortopedi och anestesiologi innan jag bestämde mig för kirurgin. Att bli läkare var ingen dröm jag hade som barn. Det råkade mest bli så att jag hade betyg som räckte för att komma in på medicinutbildningen och då valde jag det för att jag kunde. Om jag inte skulle ägnat mig åt sjukvård – vem

www.s112.se

vet? Förmodligen något där händerna har betydelse för arbetet – jag har alltid beundrat skickliga hantverkare oavsett vilken bransch de tillhör! Det dom gör ser så lätt ut och man upptäcker inte kunnandet och erfarenheten som ligger bakom förrän man själv prövar på. Möbelsnickare verkar kul… På fritiden då, är seglingen fortfarande högprioriterad? Eller finns det ytterligare intressen som du lägger din eventuella fritid på?

– Så mycket fritid blir det väl i ärlighetens namn inte. Seglingen är nedlagd sedan länge. Den sista sommaren vi hade segelbåt (och små barn!) inskränkte sig den totala tiden under segel till 20 minuter och ackompanjerades hela tiden av högljudd barngråt. Skall vi ta upp den verksamheten igen får det bli med hyrd båt och i varmare trakter. Men vi har sedan några år tillbaka ett hus på Styrsö i Göteborgs södra skärgård. Det räcker med att sätta sig på färjan ut för att känna hur pulsen går ned och blodtrycket sjunker. Att klappa någon av familjens 3 hundar

har ungefär samma effekt på välbefinnadet. En sista fråga, om du får ha en frisk och meningsfull tanke om dig själv när du passerar de 70 om några år; vad fyller du då din vardag med?

Haha – frågan är om det är jag som skall vara frisk och meningsfull eller om det är tanken som skall vara frisk och meningsfull? Oavsett vilket så har jag nog – om hälsan vill - något eller några projekt på gång. Det finns fler syltburkar att stoppa fingrarna i! Om mitt kunnande efterfrågas kan jag nog tänka mig att ”konsulta” i frågor som rör utbildning och utveckling av totalförsvarets sjukvårdssystem. Annars kan jag säkert hitta några renoveringsprojekt omfattande hus eller bilar. Eller kanske både och… Stort tack Per Örtenwall för att du tog dig tid att besvara Samverkan 112s frågor, och så ser vi fram emot att din vardag får fortsätta att fyllas med många av de meningsfulla projekt du tar upp här. Din framtid ser ju fortsatt verkligen inspirerande ut! ■

samverkan 112 nr 5/6 2018

19


RÄDDNINGSTJÄNST / Uppfinning RÄDDNINGSTJÄNST / Utlandet / Grekland

Vi BESÖKer GREKISK BRANDSTATION Han är högste brandchef över ett 40-tal grekiska öar och förutom personalen förlitar han sig även på brandkårens tre skyddshelgon. TEXT och foto: SÖREN VIKTORSSON 36 anställda har alarmberedskap dygnet runt genom tre åttatimmarsskift

M

in största lycka är att bli omfamnad av någon okänd samt att man berömmer kåren när vi gjort en väl genomförd brandsläckning, säger Spiridon Petrou till Samverkan 112. Ön Syros är en pärla i Egeiska havet, knappt fyra timmars båtresa från Athens hamnstad Pireus. Den har drygt 21 000 invånare och huvudstaden Ermoupolis kallas också ibland för "Cykladernas drottning". Invid Ermoupolis hamn ligger stadens brandstation och tack vare goda grekiska kontakter på ön har vi blivit beviljade ett besök. Att vi befinner oss i Grekland och inte i Sverige framgår så fort vi stiger in i Spiridon Petrous tjänsterum. För på väggen hänger ikoner, alltså ortodoxa helgonbilder. – Vi har de här bilderna på stationen därför att vi är ortodoxa kristna och tror att de hjälper oss. En av ikonerna föreställer brandkårens egna skyddshelgon "De tre ynglingarna i kaminen", förklarar han 20

samverkan 112 nr 5/6 2018

Grekland

Thessaloniki

Athen Pireus Syros

Illustration: Sven Åsheden www.s112.se


Stationen i Ermoupolis har fyra fullt utrustade brandbilar plus ett antal hjälpfordon

(mer om historien bakom dessa i slutet av artikeln). Karakteristiskt för det grekiska brandväsendet är att man har en militär struktur. Spiridon Petrous titel är brigadchef (grekiska; arxipyrarchos) och han är högste ansvarige för Egeiska havsområdets södra förvaltningsregion. – Det handlar om hela Cykladerna, Södra tolvöarna, Kos, Rhodos, Karpathos, Kalymnos, Leros, Patmos samt ytterligare ett antal öar, berättar han.

MILITÄR STRUKTUR Spiridon Petrou började sin yrkesbana i februari 1991. – Jag studerade vid kadettskolan för att bli brandofficer och utexaminerades 1995. Sedan dess har jag haft ett flertal olika befattningar, senast i Athen, innan jag i somras kom hit till Syros. Den militära strukturen inom brandväsendet innebär bland annat att högkvarteret i Athen stationerar ut högre befälhavare utifrån föreliggande behov. – Jag är 54 år, gift och har fru samt två barn i Athen. Det är svårt att vara ifrån dem, men jag måste följa order och om inte så skedde skulle vårt system upplösas. – Min grundtjänst har jag i Athen och när man blir sänd ut till en ö handlar det om ett års tjänstgöring. Mellan åren 2013 och 2014 tjänstgjorde jag på ön Zakynthos. Efter ett år ute på en ö kan man alltså sedan återvända till sin grundtjänst. För den som blir utsänd till någon post på grekiska fastlandet handlar det om två år. För Spiridon Petrou är arbetet och det stora ansvar som följer därmed mycket viktigt. – Jag spenderar många timmar på kontoret och det ger mig stor personlig tillfredsställelse att alltid försöka ge det bästa jag kan. – Största lyckan är när man blir omkramad och kysst av någon okänd människa i samband med en väl genomförd brandinsats.

Matz Göthensten från Pensi demonstrerade den nya bårsläden Ergomy i samband med Flisa. Bårsläden eliminerar tunga lyft vid lastning och lossning, allt sker elektriskt.

Spiridon Petrou utexaminerades som brandofficer 1995.

brandväsendet är statligt Spiridon Petrou ger ett ödmjukt intryck och verkar inte vara den typ av människa som framhäver sig själv. På internet hittar vi dock en tidningsartikel med bild, där han och några kollegor tackas av landets president Prokopis Pavlopoulos för deras och kårens insatser i samband med släckningen av häftiga bränder på ön Zakynthos.

www.s112.se

samverkan 112 nr 5/6 2018

21


RÄDDNINGSTJÄNST / Utlandet / Grekland

► Det grekiska brandväsendet är statligt och sorterar under - fritt översatt - Ministeriet för medborgarnas säkerhet (Ipourgeio prostasia tou politi). Regionalt är man uppdelade i dryga tiotalet delar, varav södra Egeiska havet med 40-talet öar inklusive Syros alltså är en. Brandstationen i huvudstaden Ermoupolis är en donation från stadens styrelse och föll i väsendets ägo 29 juli 1988. – Innan dess fanns ingen brandstation här på Syros, berättar Spiridon Petrou.

tre åttatimmarsskift Idag är man 36 anställda och har alarmberedskap dygnet runt genom tre åttatimmars-skift. – En del grekiska brandstationer, som vår, har även 24-timmarsskift. Det är främst med tanke på personal som har lång resväg till stationen. – När jag började fanns det även 72-timmarsskift, minns Spiridon Petrou. I somras var skogsbränderna utanför Athen ju en stor nyhet, även i svenska media. De krävde uppemot hundratalet dödsoffer och tre dagars landssorg utlystes. – Skogsbränder är vanligt förekommande om somrarna här i Grekland. Syros är dock inte särskilt drabbat, påpekar Spiridon Petrou med hänvisning till att ön är bergig och har liten växtlighet. – Något som blivit allt vanligare är bränder i större urbana centra. Det är ofta utryckningar till sådana och brandmännen har skaffat sig stor vana. Stationen i Ermoupolis har fyra fullt utrustade brandbilar plus ett antal hjälpfordon. I Grekland används det europeiska alarmnumret 112, men brandkåren har även sitt eget som är 199. – Är du på ön och ringer det så kommer du direkt hit till oss på brandstationen.

busringning ganska vanligt Vi berättar att vart tredje samtal i Sverige är en fel- eller busringning. – Det är ganska vanligt även här i Grekland. Men operatören kan ju utifrån sina frågor och sin erfarenhet avgöra om ett samtal är seriöst eller inte. – Även om det i slutändan skulle visa sig vara en busringning är vi ju tvungna att åka ut på en misstänkt brand. – Sedan händer det ofta att en brand är släckt när vi väl kommit på plats.

Största lycka är att bli omfamnad av någon okänd samt att man berömmer kåren när vi gjort en väl genomförd brandsläckning, säger Spiridon Petrou.

inte ska göra upp eld utomhus om sommaren när det är varmt, svarar Spiridon Petrou. Att Greklands ekonomi inte är den allra bästa är nog allom bekant. På senare tid har det dock kommit tecken på en viss, liten men ändå återhämtning. Vad anser Spiridon Petrou om brandväsendets resurstilldelning?

– Tidigare hade vi problem, men vi är på rätt väg. Det finns en stor lyhördhet i det grekiska samhället inte minst för brandväsendets behov. – Man hjälper till exempelvis genom sponsringar och donationer. Situationen har börjat att normaliseras.

Kan grekerna de här nödnumren?

– Vi har i flera år haft kampanjer och de flesta gör nog det. Plus att de vet att man 22

samverkan 112 nr 5/6 2018

Vilken är den största framtida utmaningen?

– Jag skulle svara att det är klimatför-

ändringarna. Det är en mycket viktig fråga och nu hör vi ju även här i Grekland om cykloner! När Samverkan 112 besöker Syros får vi från vänner hemma i Sverige frågor om stormen Zorba, men den lyckas vi helt undgå. Hur var det då, slutligen, med "De tre ynglingarna i kaminen"?

Jo, enligt sägen var de tre gudfruktiga ynglingar vilka kung Nebukadnessar den andre, efter att ha erövrat Jerusalem 597 f kr, lät stänga inne i en brinnande kamin. Ett mirakel skedde dock och elden släcktes. Något som än idag hålls levande inom den grekiska brandkåren och varför de tre skyddshelgonen Ananias, Azarias och Misail firas varje år den 17 december. ■ www.s112.se


brandman och skiftansvarig Iakovos Maroudias ville bli gymnastiklärare. Men blev istället brandman på Syros. TEXT och foto: SÖREN VIKTORSSON

S

om skolgrabb ville Iakovos Maroudias bli gymnastiklärare. Men han blev istället brandman och tjänstgör sedan drygt 20 år på sin hemö Syros. – Jag trivs utmärkt med yrket och med livet här på ön, berättar han för Samverkan 112. Iakovos Maroudias är lång och ger ett vältränat intryck. Vi träffas på brandstationen i Syros huvudstad och han berättar att han är ”nisiotis”, det grekiska uttrycket för ”öbo”. – I skolan var min yrkesdröm att bli gymnastiklärare. Men av olika anledningar blev det inte så, berättar han för oss. Efter gymnasiet sökte Iakovos Maroudias istället in till utbildningen som brandsoldat. – Man kan säga att ”yrket valde mig” och jag är glad över mitt val. Utbildningen var ett halvår lång och vi lärde oss de basala färdigheter en brandman behöver. – Jag praktiserade också på brandstationer i Athen samt i Thessaloniki. Vilka var kriterierna för att komma in på utbildningen, förutom att ha klarat gymnasiet? – Minimilängd 1,70 plus att vi gjorde en hel del fysprov som löpning, kast och hopp. Dessutom ingick en läkarundersökning. I omkring 20 år har Iakovos Maroudias tjänstgjort på Syros och brandstationen i dess huvudstad Ermoupolis. – Jag är född och uppvuxen här på ön, så det känns alldeles utmärkt. Min fru jobbar också här på stationen och vi har väldigt nära härifrån till vårt hem. – Familjen består dessutom av en grabb som är 14 år gammal och själv är jag 43, berättar han för oss. Det grekiska språket är oerhört rikt och en del ord känner vi igen även i svenskan. Börjar ett ord på ”pyro” så har det sannolikt med ”eld” att göra, vi har ju exempelvis begrepp som "pyrotekniker". Det grekiska ordet ”mania” kan översättas med ”raseri” eller ”galenskap”. Ordet ”pyroman” kan alltså härledas till grekiskan och betecknar, som bekant, en person som har mani på att tända eld. www.s112.se

Markos Mamvakaris (till vänster) och Iakovos Maroudias.

Iakovos Maroudias tjänstetitel är ”pyro-nomos”. Det grekiska brandväsendet använder militära grader och titeln indikerar att han är underofficer, rankad över sergeant. Han jobbar i åttatimmarsskift och är skiftansvarig. – Att bli högre officer har aldrig intresserat mig. För det skulle innebär att jag också vore tvungen att av och till tjänstgöra på andra orter (se artikeln om brandstationens högste chef!). Att vara brandman på en relativt liten ö, som Syros, innebär att man även måste vara beredd till insatser i den omgivande övärlden. Iakovos Maroudias erinrar sig en mycket svår brand på ön Paros sommaren 2000. – Kollegor från flera håll i landet deltog i släckningsarbetet. Det var en tuff sommar.

Maroudias med oss för att ta litet utomhusbilder. På en vägg alldeles intill brandstationen finns en stor målning av ”öns store son”, den i Grekland mycket kände och omtyckte kompositören, bouzoukivirtuosen och sångaren Markos Mamvakaris. Vi tar några bilder mot denna så grekiska fond och ber vårt intervjuobjekt att sammanfatta sitt liv här på den idylliska ön. – Vi är glada över våra jobb inom brandväsendet här på Syros, vårt hus och att vi har allt som behövs för livet, förklarar han och avslutar på ett sätt som indikerar att religionen spelar en roll i grekernas liv: – Zoume aneta edo kai evcharistoume to Theo kai tin tixi mas pou eimaste edo (Vi lever bekvämt här och tackar Gud och vår lycka för att vi är här)! ■

Vad får brandväsendets personal att orka?

Grekiska vänner, som arrangerat våra intervjuer, förklarar att det i deras land inte anses särskilt artigt att fråga om storleken på lönen. Vi väljer istället att fråga om pensionsvillkoren. – Idag kan man som anställd vid grekiska brandväsendet gå tidigast vid 58 års ålder. Det förutsätter då 40 års tjänst, blir svaret. Framtiden för väsendet?

– Visst kan en del förändras och vi står inför utmaningar. Men jag och mina kollegor försöker göra det allra bästa med de resurser vi har. – Brandväsendet åtnjuter högt anseende bland alla greker och jag tycker man respekterar oss mycket för våra insatser. Efter intervjun följer Iakovos samverkan 112 nr 5/6 2018

23


FORSKNING / CISA / Ny teknik

databaserade samövningar i visuell och verklig miljö Larmcentral

POLISMYNDIGHET Arkivfoto: Samverkan 112

Förberedelser har påbörjats inför en uppbyggnad av ett europeiskt krissimuleringscenter med databaserade samövningar för samtliga aktörer i krishanteringssystemet bland annat med fokus på drönarteknik på skadeplats.

C

entrum för interprofessionell samverkan och sambruk (CISA) vid Linnéuniversitetet har i samarbete med RICE SICS East erhållit medel från Myndigheten för beredskap (MSB) för att skriva en ansökan till europeiska unionens Horizont 2020 projekt. Målet med krishanteringscentrat är ett bättre förberett samhällsskydd och krishanteringssystem för att hantera krissituationer med mål att rädda så många liv som möjligt. Över hela världen riskerar människor att utsättas för allvarliga händelser och kriser orsakade av bland annat naturkatastrofer och terrordåd. Enligt MSB innebär kris en händelse där många människor liksom stora delar av samhället drabbas och de normala resurserna som finns för att hantera allvarliga händelser är otillräckliga. Länders krisberedskaps- och krishanteringsförmåga varierar. I en krissituation samarbetar krishanteringssystemets aktörer i högre grad än vid vardagligt arbete. Då krävs förutom att leda och fatta beslut inom den egna verksamheten även utökad förmåga att kommunicera och samarbeta med andra aktörer. Användandet av drönarteknik i krishanteringssystemet öppnar möjligheter för en effektivare och säkrare krishantering på skadeplats som till exempelvis möjliggör en gemensam visuell lägesbild för alla aktörer. 24

samverkan 112 nr 5/6 2018

Regelbundet utförda övningar av krishanteringssystemet krävs för att öka aktörers förmåga att agera och samverka. En nyligen genomförd krisövning visades vara den viktigaste faktorn till ett optimalt omhändertagande av skadade under terrorkatastrofen i Paris 2015.

RÄDDNINGSTJÄNST

exempel på samverkansaktörer Idag saknas regelbunden samövning av aktörer inom krishanteringssystemet beroende på att krisövningar i reell miljö både är kostnads- och tidkrävande. Dessa övningar är av stor vikt men behöver kompletteras med mer lättillgängliga samövningsalternativ. Idag finns olika övningsmodeller nationellt för att komplettera övningar i reell miljö. Dessa modeller möjliggör exempelvis organisations- och prioriteringsövningar. De saknar däremot interaktivitet med fokus på lärande i visuellt realistiska miljöer. En studie utförd i projektets första del visar att de deltagare som övat och interagerat i en visuellt verklig miljö upplevde sig mer förberedda inför att arbeta i en liknade miljö efter övningen. Samövningen gav deltagarna dessutom en ökad förståelse för andra aktörers roller och förutsättningar. Under det kommande året läggs grunden för det europeiska krissimuleringscentrat i samarbete med aktörer från alla delar av krishanteringssystemet från flertalet Europeiska länder. I augusti 2019 lämnas den färdiga planeringen och ansökningen in till Horizont 2020. ■ Elin-Sofie Forsgärde, projektledare för ansökningen. Elinsofie.forsgarde@lnu.se

AMBULANSSJUKVÅRD

AKUTMOTTAGNING

OPERATIONSAVDELNING

intensivvårdsAVDELNING www.s112.se


Framtidens integrerade IT-lösning för ambulanssjukvården med övervakning och kliniskt beslutsstöd MONITORERING Vitalparametrar övervakas i ambulansen och överförs automatiskt till sjukhuset. (EKG, SpO2, NIBP, EtCO2 samt respiration). Inställbara larmnivåer som uppdateras dynamiskt. EKG analys kan utföras direkt, antingen prehospitalt eller på sjukhuset. JOURNAL & BESLUTSSTÖD Baserat på gällande riktlinjer, fattas kliniska beslut för initial vård på plats och transport direkt till rätt vårdnivå (t.ex. PCI, stroke- /traumaenhet).

EXEMPEL PÅ FUNKTIONER • Integration mot sjukhusjournaler • Olycksplatsjournal för sjukvårdsledning • Läkemedelsmodul med doserings beräkning • Inloggning med kort • Kamera • Akutliggare för uppsikt över flera ambulanser • Beslutsstöd t.ex. ATLS: ABCDE, NEWS, RETTS • Slagningar i register: Sjukdoms historia, läkemedelsriktlinjer, guidelines, etc. • Meddelandefunktion

Sjukhusets olika avdelningar har tillgång till informationen och assisterar beslut och förbereder vårdinsats vid ankomst.

Region Kronoberg har integrerat MobiMed systemet med sjukhusjournalen Cambio Cosmic MobiMed journalsystemet har integrerats med sjukvårdens stora journalsystem. Arbetet som planerats en längre tid är nu klart. Vinsterna är många – framför allt för personalen som slipper extra arbete i form av dubbel journalföring. Patienterna kan nu dessutom läsa sina ambulansjournaler hos 1177.se. www.s112.se

www.ortivus.com | sales@ortivus.com | +46 8 446 45 00

samverkan 112 nr 5/6 2018

25


FORSKNING / CISA konferens / Personalvård

Tre "toppfaktorer" som gör arbetsplatsen attraktiv Sjuksköterske- och specialistsjuksköterskebrist är både ett nationellt och internationellt problem. Bristen är problematisk, den får konsekvenser för patienter, de sjuksköterskor som väljer stanna i arbetet och för hälso- och sjukvårdsorganisationen. TEXT: Catrine Björn

R

öster höjs för att utbilda fler, men att behålla personal är både smartare och kostar mindre; i pengar och i kompetensförlust.

Avhandlingen: ”Attraktivt arbete – Specialistsjuksköterskors och undersköterskors arbete på operationsavdelningar och faktorer som gör arbetet attraktivt”

Så vad är det då som gör att sjuksköterskor stannar i arbetet och i yrket?

visar att attraktivt arbete består av många faktorer men att det finns faktorer som

Ledarskap

RELATIONER

är mer betydelsefulla än andra. Nedan beskrivs huvudresultatet med de tre viktigaste faktorerna för att sjuksköterskor ska stanna i arbetet. Resultatet har stort stöd i internationell forskning.

status

Ett gott ledarskap innebär bland annat att ha en chef som uppmuntrar, delegerar ansvar och befogenheter, ställer lämpliga krav och där kommunikation och förtroende är gott mellan anställd och chef. Den transformella ledarskapsmodellen är det mest framgångsrika i avseendet att behålla sjuksköterskor. Men det är hög omsättning och brist på chefer idag. Otydliga mål, bristande stöd och hög arbetsbelastning karaktäriserar ofta ledarskapet. Förbättrade villkor och utbildning till chefer behövs för att medarbetare ska uppfatta ledarskapet som attraktivt.

Goda relationer i arbetet är viktigt för att arbetet ska uppfattas som attraktivt. Att vi som arbetar tillsammans har en bra laganda där vi hjälps åt och stödjer varandra, är ärliga och öppna mot varandra och där vi har humor och skrattar tillsammans. Internationell forskning visar att goda relationer mellan läkare och sjuksköterkor är speciellt viktiga. Även när det gäller relationer är ledarskapet viktig, det behövs en chef som banar väg och förstår vikten av att arbetsgrupper fungerar väl tillsammans.

Ytterligare en faktor i ”topp tre” är Status. Status innebär att känna sig stolt över sitt arbete, att ha en känsla av att det man gör är viktigt och att ens kompetens är behövd, men också att arbetet är positivt utmanande. Även denna faktor kan påverkas av ett gott ledarskap.

Hur är det då med lönen som ofta pekas ut som den viktigaste faktorn för om sjusköterskor stannar eller lämnar yrket? Vetenskaplig evidens visar att lönen har betydelse, men inte i den omfattning som ofta framställs.

Enkelt uttryckt; lönen kompenserar inte för ett dåligt ledarskap, dåliga relationer på arbetet eller för dåliga förutsättningar att utföra arbetet så att vi kan vara stolta över det. Finns det en lösning? – Ja, forskningen pekar i riktningen ”Magnet Hospitals”.

Är det en enkel lösning? Ja, en tydlig struktur finns för att bygga en Magnet organisation, men…en traditionell svensk sjukvårdsorganisation får räkna med en process på cirka fem år. Är det då värt det? – Ja, har svensk sjukvård råd att avstå? ■

Avhandlingen finns att ladda ner i helhet på: https://uu.diva-portal.org/smash/get/ diva2:873053/FULLTEXT01.pdf

Intressant information om Magnet hospitals på: http://www.swenurse.se ■

fakta om Catrine Björn Operationssjuksköterska, medicine doktor och studierektor för verksamhetsförlagd utbildning inom Region Gävleborg.

catrine.bjorn@regiongavleborg.se

26

samverkan 112 nr 5/6 2018

www.s112.se


KIRURGI utan antibiotika – en riskfylld framtid

Maria Qvistgaard är operationssjuksköterska och har tidigare arbetat vid Region Kronoberg, numera är hon verksam inom specialistprogrammet med inriktning mot operationssjukvård vid Linnéuniversitetet. TEXT: Carina Elmqvist FOTO: Linnéuniversitetet

S

edan 2015 är Maria även doktorand vid lärosätet och hennes avhandling handlar om infektionsprevention i operationsmiljö. Forskning kring infektionsprevention är sannerligen en aktuell fråga med tanke på resistensutveckling och den eventuella ”postantibiotisk tid” vi har framför oss om inte utvecklingen avstannar. Resistens innebär att bakterier utvecklar förmågor som gör att antibiotika blir mindre effektivt eller ibland verkningslöst. En överkonsumtion av antibiotika i både sjukvård och djurhållning har lett till den situation vi nu befinner oss i. Utbredningen av resistens i Sverige är mindre än i många andra länder men med tanke på vårt ändrade resemönster och export av livsmedel är det ett problem som berör alla.

gemensamt ansvar Sjukvården, men även allmänheten, har ansvar för att minska utvecklingen av resistenta bakterier i samhället. – Mitt råd är att skaffa sig kunskap om hur antibiotika används på ett korrekt och adekvat sätt säger Maria och tillägger. – Att forska inom infektionsprevention känns verkligen meningsfullt säger Maria. Det är nämligen så att ett stort antal av alla infektioner som uppstår under och efter en operation hade vi kunnat undvika på olika sätt. Förebyggande arbete av www.s112.se

postoperativa infektioner är meningsfullt, viktigt och kostnadseffektivt. Att en infektion uppstår beror på dos, virulens (bakteriens egenskaper) samt patientens immunförsvar. Utifrån den kunskapen behöver vi göra samlade vårdinsatser. Dosen bakterier i operationsmiljö kan vi påverka genom att hålla den så ren som möjligt. God ventilation, täta operationskläder och minimera antalet personer på operationssalen är exempel som ger minskad belastning på operationsmiljön. Bakteriernas virulens är svårare att göra någonting åt. Patientens immunförsvar är inte heller helt enkelt men det är viktigt att patienterna optimeras inför kirurgi samt att preoperativa förberedelser sker på ett korrekt sätt. Rökstopp kan exempelvis vara ett sätt att optimera sig inför ett kirurgiskt ingrepp. Utveckling av kirurgisk teknik med laparaskopi och endoskopi har också förbättrat förutsättningarna för patienter att inte drabbas av en postoperativ infektion. Dessa tekniker kräver ingen eller endast mindre hudsnitt och därmed en minskad risk. Proteskirurgi inom ortopedi kräver fortfarande en "öppen kirurgi" och då behövs noggrannhet gällande prevention av postoperativ infektion. Den vårdprocessen påbörjas redan när beslutet om operation har tagits och handlar om preoperativ förberedelse, antibio-

tikaprofylax, intraoperativa rutiner samt postoperativ vård och rehabilitering. Protestrelaterade infektioner ska stoppas (PRISS) har bra informationsmaterial fritt nedladdningsbart om man vill läsa mer. Operationssjuksköterskor har en unik kompetens inom operationslaget att kunna förebygga postoperativa infektioner och jag hoppas att min avhandling kan stärka operationssjuksköterskor att driva frågan om vikten med vårdhygien i operationsmiljö säger Maria. Tidigare har vi haft antibiotika som en enkel utväg när en postoperativ infektion är ett faktum men nu behöver vi byta strategi och se till att infektioner aldrig uppstår. ■

fakta Delstudier i avhandlingen med preliminär titel: Säker intraoperativ vård med fokus på infektionsprevention.

Qvistgaard, M., Almerud Österberg, S., Heikkilä, K., Thorén, A. B., & Lovebo, J. (2017). Patients´experiences with at-home preoperative skin disinfection before elective hip replacement surgery. Journal of Perioperative Practice, 27(7), 162-166. Qvistgaard M., Lovebo, J., & Almerud Österberg, S. (2018). Intraoperative prevention of Surgical Site infections: the operating room nurse perspective. submitted Qvistgaard, M., Almerud Österberg, S., & Lovebo, J. Single or double covering of surgical instruments, does it matter? Analysis in process ■ samverkan 112 nr 5/6 2018

27


AMBULANSFLYG / Utlandet / Vårdsamarbete

Livsavgörande tidsvinster med ambulansflyg mellan Vasa och Umeå Foto: Kristina Thorsson Kjellberg

TEXT: FREDRIK MÅRTENSSON

Med start 1 januari 2019 inleder sjukhusen i Umeå och Vasa ett unikt samarbete över landsgränsen för att ge strokepatienter i finländska Österbotten akutsjukvård vid Norrlands universitetssjukhus i Umeå.

A

mbulansflygplan kommer primärt att användas för patienter i behov av mekanisk trombektomi, en vård som kan ges betydligt snabbare vid Norrlands universitetssjukhus i Umeå. Mindre än tio mil skiljer de båda orterna på varsin sida av Kvarken.

utökat vårdsamarbete – Det korta avståndet ger en tidsvinst på i normala fall mellan 1 och 1,5 timme till Umeå jämfört med finländska universitetssjukhus. Med tanke på tidens avgörande betydelse för just den här patientgruppen är behandling med trombektomi en utmärkt start för ett utökat vårdsamarbete, säger överläkare Helge Brändström, som är medicinsk chef för ambulansflyget vid Norrlands universitetssjukhus. Han tillägger: – Den gränsdragning vi talat om är att vid larm kunna ge besked om att klara last28

samverkan 112 nr 5/6 2018

Helge Brändström, beredskapsöverläkare, medicinsk chef för ambulansflyget, Norrlands universitetssjukhus. Foto: Jan Alfredsson / Västerbottens läns landsting

ning av patient i Vasa inom 75 minuter. Österbottensområdet har inte längre tillgång till egen ambulanshelikopter och alternativet inom Finland för trombektomi är därför vägambulans i nästan 25 mil till närmaste universitetssjukhus i Tammerfors. – Samarbete med Umeå är därför en utmärkt lösning och vi har jobbat mycket med logistikplanering och utbildning i nya rutiner för att anpassa oss till det nya avtalet, säger Peter Nieminen, ansvarig läkare vid Vasa centralsjukhus. Avtalet träder ikraft vid årsskiftet. För Norrlands universitetssjukhus i Umeå har förberedelserna handlat både om bemanning för att klara full täckning med neurointerventionister samt tekniska lösningar. – Sista biten att lösa har varit att samordna radiologin så att vi kan känna oss trygga med att bildöverföringen fungerar mellan sjukhusen, säger Helge Brändström.

LOGISTIKEN En neurolog i Vasa bedömer patienten och kontaktar strokebakjouren på Norrlands universitetssjukhus som i sin tur beställer transport med ambulansflyg från Vasa till Umeå. Flygtransporten tar cirka 20 minuter. En ambulans väntar vid flygplatsen i Umeå och kör patienten till akutmottagningen. Därefter anländer patienten till INR-labbet, där behandlingen med trombektomi kan påbörjas. Beräknad omfattning: 10-12 patienter per år (upp till 20).

FAKTA Trombektomi Trombektomi innebär att en kateter förs upp i hjärnan via ett kärl i ljumsken. Det drabbade kärlet lokaliseras med hjälp av röntgen och proppen avlägsnas. INR står för interventionell neuroradiologi. ■ www.s112.se


prislista för utomlänspatienter

Sommarjobba inom Ambulanssjukvården i Kalmar län

Ambulanstransport Det förekommer säkerligen variationer i prissättningen hos Sveriges 20 landsting/regioner. Nedanstående regionala prislista för 2018 är hämtad från Uppsala-Örebro sjukvårdsregion.

Ambulanssjukvården i Kalmar län söker ambulanspersonal till sommaren 2019. Är du leg. sjuksköterska med erfarenhet av ambulanssjukvård eller läkarstuderande med genomförd akutkurs och AMLS-kurs termin 8 med god fysik och körkort? Välkommen att söka. Läs mer och ansök på Ltkalmar.se/lediga-jobb.

TEXT: sven Åsheden Vägambulans Transporter > 20 km

90 kr/km

Transporter < 20 km

1 890 kr/patient

Väntetid bemannad ambulans

400 kr/kvart (undantaget första kvarten)

Single responder > 20 km

50 kr/km (Även för Bedömningsbil)

Single responder < 20 km

990 kr/patient (Även för Bedömningsbil)

Vid transport av fler patienter i samma ambulans utgår ersättning enligt följande: En liggande och en sittande patient 100 kr/km Två liggande patienter

110 kr/km

Två liggande och en sittande

110 kr/km

Tel: 0430-490 50 www.nilsson.se

Ambulanshelikopter och ambulansflyg Uppdrag > 1 timme debiteras med 81 120 + 8 110 kr per påbörjad period om 6 min.

Taxan debiteras; vid transport av utomlänspatient till sjukvårdsinrättning eller mellan sjukvårdsinrättningar, då helikopterpersonal behandlar patient på plats och avtransport sker på annat sätt än med helikoptern, t ex med markambulans. Ovanstående innebär att debitering enligt fastställd taxa sker vid alla påbörjade uppdrag med patientomhändertagande. Taxan debiteras inte om uppdraget avbryts utan att patienten erhållit vård av personal från helikoptern.

Grattis

Uppdrag < 1 timme debiteras med 81 120 kr (minimiavgift)

REGION HALLAND Björn hämtar XC90

Tiden för vilken debitering räknas är effektiv flygtid (Main Flight Time, MTF), d.v.s. den tid helikoptern är i luften. Tiden beräknas från start, antingen från helikopterbasen eller från annat ställe, till återkomst antingen till helikopterbasen eller till den plats varifrån uppdraget påbörjades. Akutbil debiteras enligt gällande priser för ambulanstransporter. I övrigt tillämpas de regler som återfinns i Riksavtalet för hälso- och sjukvård.

SÖDRA ÄLVSBORG - VGR Stefan, Kent, Tobias, David och Åke hämtar tre XC90

Källa: Regionala prislistan 2018. Samverkansnämnden Uppsala-Örebro Sjukvårdsregion

www.s112.se

samverkan 112 nr 5/6 2018

29


SNAM / Swedish National Air Medevac

Svenska Nationella Ambulansflyget

– en resurs som kan användas vid större olyckor, katastrofer eller terroristattacker

I

mitten av oktober deltog Sverige med en större personalinsats och ambulansflygplan under Modex Rumänien. En övning genomfördes med scenariot 2800 döda och tusentals skadade efter en jordbävning och för svensk del kan resultatet bli att det nationella ambulansflyget blir EU-certifierat.

Unik resurs Svenska nationella ambulansflyget, SNAM, fick mycket beröm under övningen. – Kombinationen av hög vårdkvalitet och mängden vårdplatser är unik, säger Josef Sörensson, som arbetar med SNAM vid MSB:s enhet för insatser. Det är ett Boeingflygplan som används

inom SNAM med omkring sex timmar som ombyggnadstid för anpassning till ambulansflygplan. Sex vårdplatser i planet är intensivvårdsutrustade med MICU-bårar som har egna batterier och syrgas. Ytterligare sex bårar finns för något mindre allvarligt skadade patienter och utöver det har planet utrymme för 15-20 sittande patienter med lättare skador, alternativt anhöriga.

20 specialister ombord Grundbemanningen består bland annat av sju narkosläkare, en traumakirurg, en traumaortoped och elva specialistsjuksköterskor.

– Sex IVA-platser och totalt tolv intermediära platser på det här sättet är en unik resurs som Sverige kan bidra med inom EU, säger Josef Sörensson. Vad händer med certifieringsfrågan? – Processen pågår fortfarande och det kan komma ett besked från EU i början av nästa år. Men den återkoppling vi har fått efter övningen i Rumänien har varit positiv. EU hade certifieringsansvariga som följde vårt arbete i både Sverige och Rumänien.

värdefull kvalitetsstämpel Sverige har redan idag möjligheter att bidra med ambulansflygplan vid katastro-

TEXT: FREDRIK MÅRTENSSON FOTO: MSB

Lastning av patienter

Intensivvårdsbår MICU

30

samverkan 112 nr 5/6 2018

www.s112.se


fer eller större olyckor inom EU. Men att få en EU-certifiering skulle innebära en värdefull kvalitetsstämpel. MSB har sedan tidigare certifiering för ett antal så kallade moduler (enheter) och det handlar om resurser vid översvämningar, oljeskydd, IT- och kommunikationsstöd, tillfälliga taklösningar för katastrofdrabbad befolkning samt boendestöd för EU:s civilskyddsteam.

Större övning Vartannat år Övningen i Rumänien arrangerades inom ramen för EU:s civilskyddsmekanism och var en så kallad Module exercise – Modex. Omkring 70 personer deltog från svensk sida med personal från MSB, SAS och flera vårdgivare med Västerbottens läns landsting som ansvarig för medicinsk personal. Under övningen hade MSB systemledning i Stockholm och insatsledning på Arlandas brandstation öst. Förutom ambulansflygplanet deltog Sverige med en bedömningsenhet med uppgift att göra behovsbedömningar som

Intensivvård ombord

www.s112.se

en viktig förberedelse inför flygmedicinsk evakuering. MSB bidrog även med den särskilda supportresursen Technical assistance support team, TAST, med uppgift att underlätta vårdinsatser. Specialistsjuksköterskan Maria Burman arbetar halvtid med SNAM som drift- och personalansvarig. – Vartannat år deltar vi i en större övning och att kunna medverka i årets Modex var särskilt givande med tanke på att det rörde sig om den största övningen med medicinsk fokus hittills i Europa, säger hon. – Jag skulle nog vilja säga att det också var vår bästa övning hittills. Just att vi fick samverka med andra moduler inom EU och ställas inför riktigt svåra uppgifter med ett scenario med många döda och skadade. – Dessa uppgifter kunde vi lösa på ett riktigt bra sätt. ■

FAKTA SNAM SNAM är en resurs som kan användas vid större olyckor, katastrofer eller terroristattacker för transport av sjuka och skadade med ambulansflygplan. Sedan 2011 finns nuvarande organisation där MSB har beredskapsansvar och beslutsrätt om insatser i samverkan med Socialstyrelsen. Västerbottens läns landsting har ansvar för medicinsk personal med en personalpool på omkring 120 läkare och sjuksköterskor.

Flygning till Bukarest

samverkan 112 nr 5/6 2018

31


KRIMINALREPORTAGE / Mordet på Malin Lindström

Polisens presskonferens 1996 Foto: Aftonbladet / Arkivbild

TEXT: Per Ericson och Sven Åsheden

Polisen och tingsrätten var säkra – han mördade skolflickan Malin

Men hovrätten friade 18-åringen Domen i hovrätten i Sundsvall förargade och förvånade. Den 18-åring som tingsrätten dömt till åtta års fängelse för det brutala mordet på 16-åriga Malin Lindström i Örnsköldsvik 1996, friades helt av hovrätten. Men i ortsbornas ögon kommer den i dag 40-årige mannen alltid att vara en mördare. 32

samverkan 112 nr 5/6 2018

D

et var den 23 november 1996 som 16-årige Malin Lindström försvann. Malin hade tagit bussen från Örnsköldsvik till Husum där hon skulle tillbringa kvällen med en studiekamrat från vårdgymnasiet. Studiekamraten och hennes mamma väntade vid busshållsplatsen för att möta Malin som tidigare aldrig besökt Husum. Men Malin kom aldrig fram. Dagen därpå anmälde Malins föräldrar henne som försvunnen och polisen

drog igång ett stort spaningspådrag. Man knackade dörr för att få fram vittnen som hade sett flickan vid busshållplatsen den aktuella tiden och fick också bekräftat att hon med all säkerhet varit synlig i byn. Man sökte också av stora områden runt Husum. Men snön var djup och det fortsatte snöa de närmaste dagarna efter försvinnandet, vilket försvårade spaningarna avsevärt. När man fortfarande efter nästan en www.s112.se


veckas spaningar i området inte hade minsta spår efter den försvunna 16-åringen avtog sökningarna successivt. Men nu var också polisen tämligen övertygade om att Malin blivit utsatt för brott. Lite mer än ett halvår senare hittades henne svårt sargade kropp i ett skogsområde på Fårön utanför Örnsköldsvik. Det var ingen tvekan. 16-åringen hade bragts om livet. Och mordet hade sexuella motiv. Flickans händer och fötter var bundna med el-tape. Bakdelen på hennes jeans var uppsprättade och Malin saknade trosor. För länskriminalen i Västernorrlands län handlade det nu om att dra igång jakten på en mördare. En jakt som skulle visa sig bli ganska långdragen. Trots att det stod klart, när pusselbitarna väl började komma på plats, att det var en bygdens son, man letade efter. Och då var det på grund av ett inslag i TV3-programmet Efterlyst, som det första, matnyttiga vittnet hörde av sig. Mordspanarna fick då veta att en ung man från traktan, 18-årige Ove (fingerat namn) hade setts följa efter Malin när hon steg av bussen. 18-åringen bodde tillsammans med sin mamma och tre systrar i ett hus inte långt från den plats där han observerats ha följt efter Malin. Polisen beslutade att ta in den unge mannen till förhör.

Ändrade sig hela tiden 18-årigen genomgick det ena förhöret efter det andra. Förhör i vilka han hela tiden ändrade sig. Frågetecknen kring Oves berättelser blev bara fler och större. Men polisen hade i det här läget inga direkta indicier att gå på. Att ett vittne sett en man som säkerligen var identisk med 18-åringen - vittnet var från trakten och kände igen Ove sen tidigare - räckte inte för ett anhållande. Misstankarna om att 18-årige Ove hade med mordet att göra släppte polisen ändå inte. Nu tog man in honom för nya förhör, och fick återigen en ny version, varför det beslutades att han skulle anhållas. Misstankarna hade nämligen stärkts sen polisen gjort husrannsakan i Oves bostad och noggrannare undersökt omgivningar och byggnader i närheten. Gömd under ett uthus hittade polisen en plastkasse med ett, för Ove, synnerligen graverande innehåll. I kassen låg ett par vita trosor av samma www.s112.se

typ som Malin brukade bära enligt hennes anhöriga. Däri låg också tre tygdockor som var angripna på samma sätt som Malin när hon hittades död. Liksom knivar, el-tape och en mapp med teckningar på nakna kvinnor i förnedrande ställningar. I Oves dator fanns 100-tals bilder på bundna, nakna kvinnor. De tre dockor polisen hittade var omkring 70 centimeter långa och fyllda med ett dunliknande material. En av dem var uppsprättad vid munnen, den andra uppskuren på samma sätt som Malins byxor när man hittade henne och på den tredje var det insytt en tygpåse i skrevet. En tygpåse som av allt att döma var ett penisfodral. Men det mest påtagliga indiciet för att det med största säkerhet var Ove som tagit Malins liv, var att man hittade fibrer från den tröja flickan bar då hon blev mördad, i Oves bostad.

DNA-problem Indicierna mot 18-årige Ove var onekligen starka. Men tyvärr hade man inte kunnat säkra något DNA från sperman på Malins jeans. Snön och kylan under de mer än sex månader kroppen legat gömd, hade förstört spåren. Men tyvärr innehöll sädesvätskan för få spermier för att det skulle gå att fastställa ett säkert DNA ur den. Alltså fanns det ingen teknisk bevisning att gå på. Så Ove nekade och fortsatte komma med den ena historien mer fantastisk och fantasifull än den andra. En av historierna gick ut på att Ove blivit antastad av en flicka som kunnat vara den mördade Malin Lindström och hon hade velat låna pengar av honom. Hon hade erbjudit honom att få ligga med honom för 500 kronor. Tillsammans hade de gått upp i skogen och haft samlag under en gran. Vid nästa förhör sa Ove att han blivit pistolhotad

av en man som tvingat honom tömma sina fickor på allt innehåll. Mannen hade sen försvunnit med bland annat Oves kniv.

Överfallen och avsvimmad I nästa förhör påstod Ove att han, när han promenerade på vägen utanför sitt hem, blev överfallen och nedslagen bakifrån. Han slogs medvetslös och minns sen bara att han vaknade upp i en snödriva vid vägkanten. Omtöcknad gick han hemåt. Väl hemma upptäckte han att han hade flera röda fläckar på sin tröja, troligen blod. Men han kunde inte förstå var fläckarna kom ifrån eftersom han inte var skadad. Ove berättar i polisförhören: – Jag brände tröjan och gjorde mig samtidigt av med ett par vita trosor som jag hittade i min jackficka. Men var trosorna kom ifrån har jag ingen aning om. I det här läget beslutade polisen att kalla in en minnesexpert och tillsammans med

samverkan 112 nr 5/6 2018

33


KRIMINALREPORTAGE / Mordet på Malin Lindström

► Efter sex månaders intensivt sökande hittades hon död i ett skogsområde. Kroppen var svårt knivskuren, Malins jeans uppskurna baktill och hennes trosor saknades. Foto: Aftonbladet / Arkivbild

denne vallade man Ove i området där Malins sargade kropp hittades. Avsikten var att Ove under vallningen skulle berätta för polisen hur han trodde mordet hade gått till. Ove var fullt införstådd med syftet med vallningen och han uttryckte också att han verkligen hoppades att det skulle hjälpa honom att minnas. Om det nu var han som hade mördat Malin. Men Oves minne kom inte tillbaka. Det vill säga, när det gällde själva mordtillfället. Däremot kom han skrämmande nära sanningen när det gällde vissa detaljer runt mordet och han prickade till och med in händelseförlopp som ingen annan än mördaren kunde känna till. Åklagaren tog fasta på fibrerna från den blå tröjan – tämligen unika fibrer eftersom tröjan enbart sålts i 1 000 exemplar i hela Sverige, varav sex stycken på JC i Örnsköldsvik. Samt det faktum att man hittat Malins trosor bland sakerna Ove gömt under uthuset. 34

samverkan 112 nr 5/6 2018

Åklagaren ansåg att detta borde räcka för en fällande dom. Rättegången hölls under två dagar vid tingsrätten i Örnsköldsvik. Ove nekande till gärningen och hänvisade till sin minnesförlust. Men tingsrätten menade att indicierna mot Ove var tillräckligt många och tillräckligt starka för att det skulle vara ställt utom varje rimligt tvivel att det var Ove som tagit livet av och skändat 16-åriga Malin Lindström den 23 november 1996. 18-årige Ove dömdes, mot sitt nekande, till åtta års fängelse för mord.

Överklagade och friades Oves advokat överklagade morddomen till hovrätten och i oktober 1998 friades Ove helt. Hovrätten ansåg att indicierna inte räckte för en fällande dom. Men den friande domen kom inte från en enig hovrätt. Två av rättens ledamöter reserverade sig. Direkt efter frigivningen flyttade Ove

hem till sin mamma och sina tre systrar igen. Han bytte namn och levde oerhört isolerad. Han visade sig nästan aldrig ute på byn och de få gånger han gjorde det, uppträdde han skyggt och märkligt. Kriminalkommissarie Leif Sundin vid polisen i Örnsköldsvik, som ledde utredningen om mordet på Malin Lindström, blev både förvånad och upprörd över att hovrätten friade Ove. – Vi hade ju faktiskt allt, berättade han. Utom möjligen ett konkret, tekniskt bevis. Men enligt en rad rättsexperter så räckte polisens indicier mer än väl för att tingsrättens dom skulle stå fast. – Fibrerna från tröjan, Malins trosor, kniven som med all säkerhet var mordvapnet, saxen med vilken mördaren klippte upp Malins jeans, de manipulerade dockorna och alla våldspornografiska bilder och teckningar. – Detta skulle ha räckt i vilket annat mål som helst. Men av någon anledning inte i detta. www.s112.se


har inte gett upp hoppet Hos kriminalen i Örnsköldsvik har man definitivt inte gett upp hoppet i fallet Malin Lindström. DNA-tekniken förbättras hela tiden och det dröjer säkerligen inte länge förrän man kan få ut ett hållbart DNA även ur så svaga prover som man hade i det här fallet. Polisen uppvaktar kontinuerligt de kriminaltekniska institutionerna såväl i Sverige som internationellt. Polisen räknar med att tekniken ska bli så förfinad att det går att få fram de spår som behövs för att kunna ta upp fallet igen. Några som också förlitar sig till att den moderna kriminaltekniken ska utvecklas ytterligare, är Malins föräldrar, Rune och Inez Lindström. Att leva med förlusten och saknaden av en älskad dotter och veta att mannen som tog henne ifrån dem är på fri fot, är i det närmaste olidligt. Hovrättens friande dom för 20 år sedan kom som en fruktansvärd chock för dem. Deras hopp står fortfarande till att de djupfrysta proverna som finns för analys,

en dag ska fastställa att tingsrätten faktiskt dömde rätt man.

DOM - HOVRÄTTEN FÖR NEDRE NORRLAND Hovrättens slutsatser i brottmålsdelen kan sammanfattas enligt följande. I målet föreligger inte någon direkt eller teknisk bevisning, i form av t.ex. vittnesuppgifter, fingeravtryck, blodprov eller spermaprov, som positivt knyter NN till den nu aktuella gärningen. Den förebragta utredningen utesluter inte med tillräcklig grad av säkerhet möjligheten av att Malin Lindström berövats livet av någon annan person än NN. Vid en samlad bedömning av de omständigheter som behandlats i det föregående och av den utredning som i övrigt förebragts i målet kan det alltså inte anses ställt utom rimligt tvivel att NN berövat Malin Lindström livet. Det anförda medför att åtalet mot NN för mord skall ogillas.

kan finnas en annan gärningsman DNA-spår finns efter mördaren. Det

rör sig om en tygbit med några droppar sperma från de byxor Malin hade på sig när hon försvann. Tygbiten finns bevarad i en frysbox. Polisen hävdar dock att det rör sig om för lite DNA för att en analys ska kunna genomföras. Enligt polisen har de bara en möjlighet. Misslyckas analysen är spåret förstört för all framtid – och hittills har mängden sperma ansetts vara för liten för att kunna analyseras. Tidigare berättade Veronica Andersson, chef för polisens enhet för grova brott i Västernorrland för Expressens reporter Anna Mattsson; – Jag förstår det till fullo att familjen vill få analysen gjord. Men för oss är det viktiga att vi har ett spår som kan leda oss mot en gärningsman och att vi kan hantera det på ett professionellt sätt. – Då en person är friad för mordet så måste vi utgå från att det finns en annan gärningsman. Och därför kan vi inte riskera spåret genom att tina upp det innan vi är säkra på att tekniken klarar av det, säger Veronica Andersson. ■

Generalagent Skatelövsvägen 37 342 54 Grimslöv Telefon 0470-75 01 10

www.holmatro.se

www.s112.se

samverkan 112 nr 5/6 2018

35


FORSKNING / Ambulanssjukvård / Ny teknik

Ny prehospital arena i Västsverige antar nollvision

Prehospital ICT Arena på Lindholmen Science Park i Göteborg, PreHospen vid Högskolan i Borås och Ambulanssjukvården vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset vill tillsammans skapa en bred samverkansarena för att utveckla den prehospitala vården. Målet är att verka för visionen; inga misstag i prehospital bedömning och prioritering. TEXT: HENRIK GRÖNBERG FOTO: Lindholmen Science Park

G

enom anslag från Vinnova har nämnda aktörer fått möjlighet att utreda förutsättningarna för att etablera en prehospital arena. Avstamp görs i existerande Prehospital ICT Arena (PICTA) men har ett bredare anslag och fokuserar inte enbart på ICT/eHälsa. Vidare ska man bygga på det unika samverkanskluster, där alla projektparter ingår, som redan etablerats genom flera projekt där PICTA varit katalysator. I förstudien om den nya arenan står att läsa att den prehospitala vården är en viktig del av sjukvårdens utpekade omställningsområden: god och nära vård, mer högspecialiserad och centraliserad vård, digitalisering samt kvalitetsförbättring.

Detta innebär att det bland annat ställs högre krav på precisionen i tidiga vårdbeslut rörande patientbedömning 36

samverkan 112 nr 5/6 2018

och prioritering. För att på bästa sätt möta upp mot dessa krav och utmaningar menar nätverket att det krävs en bred och öppen samverkan mellan alla berörda aktörer mot en gemensam prehospital vision – en nollvision avseende misstag i prehospital bedömning och prioritering. – Den prehospitala sjukvården har en viktig roll att fylla inte bara i akuta situationer utan betydligt bredare än så, men oavsett så gäller att ju säkrare bedömning och beslut som kan fattas desto bättre för patienterna. – Därför vill vi nu öka samverkan och ta ett bredare grepp utifrån en gemensam vision, säger Bengt Arne Sjöqvist professor på Chalmers och programansvarig för PICTA. Förstudien ska ge förslag på bland annat framtida organisation och samverkansform, samt identifiera krav och prowww.s112.se


Foto: Ida Danell

Foto: Robin Aron

fil på de som ska leda arenan långsiktigt: – Vi vill bjuda in fler aktörer från sjukvården, akademin och näringslivet som vill verka för att förbättra den prehospitala vården. I PICTA ingår redan ett 30-tal aktörer, men vi vill bli fler, säger Bengt Arne Sjöqvist. Ambulans som rullande labb 2018 har varit lyckosamt för PICTA och Prehospen, med nätverk, när det gäller projektfinansiering. Både Vinnova och Västra Götalandsregionen (VGR) har bidragit, och projekten är alla goda exempel på hur en arena kan driva gränsöverskridande projekt. Gemensamt är att det handlar om att skapa bättre förutsättningar för vårdens digitalisering. Ett av projekten heter "PreTest" och handlar om att utveckla en mobil testbädd i form av en fullt IT-utrustad ambulans, i vilken det ska kunna ske simuleringar och ljud- och bildupptagningar. Syftet med testbädden är att bidra till ökad kunskap om akutsjukvårdens digitalisering avseende ny teknik och www.s112.se

Bengt Arne Sjöqvist professor på Chalmers och programansvarig för PICTA

arbetssätt. En central aktör i genomförandet är PreHospen – Centrum för prehospital forskning, ett forskningscentrum för prehospital akutsjukvård, vid Högskolan i Borås. Universitetslektor Hanna Maurin Söderholm vid PreHospen ser ambulansen som ett rullande labb. – Med ambulansen blir vi mobila och kan åka ut till verksamheterna för att bedriva forskning, och utveckla och utvärdera både ny teknik och nya vårdprocesser. – I ambulansen kommer vi till exempel att kunna till- handahålla fiktiva patientjournaler, utalarmeringar och dela information mellan olika system och lösningar. Våra simuleringar kommer att bli mycket mer realistiska, säger hon. Bengt Arne Sjöqvist instämmer:

– Det är en fantastisk möjlighet att kunna förfoga över en ”riktig” ambulans för testbädden. Den kommer också vara tillgänglig som extrafordon i den ordinarie verksamheten, vilket öppnar upp för värdefulla kliniska möjligheter där vi direkt kan gå från den simulerade miljön till verklig operativ verksam-

Universitetslektor Hanna Maurin Söderholm vid PreHospen och Bibliotekshögskolan vid Högskolan i Borås

het. I projektet ska tester genomföras på olika ambulansstationer i regionen, men i planerna ligger också aktiviteter och spridning utanför Västra Götalandsregionen. Minska dödsfall i sepsis Ett annat projekt handlar om att med Artificiell Intelligens (AI) kunna minska antalet dödsfall i sepsis. Projektet har fått namnet PreSise (Prehospitalt Beslutsstöd för Identifiering av Sepsisrisk). I projektet ska AI användas som beslutsstöd för att förutse risken att en patient drabbas. Beslutsstödet ska fungera tillsammans med befintliga informationssystem och automatiskt notifiera ambulanspersonalen om det finns en förhöjd risk för sepsis. Sepsis är ett livshotande tillstånd som varje år drabbar cirka 40 000 personer i Sverige. Vid sepsis överreagerar immunförsvaret på en infektion och kroppens organ tar skada. Av de som drabbas dör cirka 20 procent, vilket är jämförbart med stroke och hjärtinfarkt. Patienternas

första vårdkontakt är ofta ambulanssjukvården. Identifieras riskpatienter tidigt kan behandling påbörjas i ambulansen, mottagande enhet förvarnas och patienten snabbare hamna rätt på sjukhuset. – Sepsis är lurigt och svårt att bedöma. Ofta är symptomen ospecifika, detsamma gäller de checklistor och minnesregler baserade på vitalparametrar som används för att identifiera sepsis. Vi har indikationer på att ambulanspersonal misstänker sepsis endast i 12-13 procent av fallen. Med hjälp av AI-algoritmer ska ambulanspersonal säkrare kunna bedöma om det föreligger förhöjd risk för sepsis, säger Hanna Maurin Söderholm. Inledningsvis kommer data från tidigare sepsisstudier att användas för att ta fram en prototyp som testas i simulerad miljö. Under projektet kommer också workshops att genomföras med temat ”Make sense of an algorithm”, för att öka kunskapen hur människor tolkar och använder AI i kombination med existerande system

samverkan 112 nr 5/6 2018

37


FORSKNING / Ambulanssjukvård / Ny teknik

► och den egna bedömningen. – PreSISe är ett utmärkt exempel på vilken typ av projekt vi vill driva inom arenan, och som också är svåra för någon annan part att utforma och leda. Skälen till detta är att vi är en samverkansarena med fokus på nyttiggörande och innovation samt en välkänd och etablerad aktör inom det prehospitala området. Dessutom blir projektet en aptitretare inför den nationella AI-satsning som nu kommer att ske på Lindholmen Science Park, säger Bengt Arne Sjöqvist. Videostöd vid akut strokevård Ytterligare ett projekt är "ViPHS" (videostöd i den prehospitala strokekedjan). Med hjälp av videostöd ska man förbättra möjligheten att redan i ambulansen kunna fatta snabba och korrekta beslut gällande optimal behandling och destination vid misstänkt stroke. Från ambulansen ”streamas” realtidsvideo till en regional strokebakjour, där neurologisk expertis i samråd med ambulanspersonalen gör en bedömning av patienten och där man tillsammans fattar beslut om vad som är lämpligast att göra i det aktuella fallet. I ett pressmeddelande från PICTA tidigare i år berättade Lars Rosengren, professor i neurologi vid Sahlgrenska universitetssjukhuset, om fördelarna med videostöd: – Beroende på var du bor är den akuta vården vid svåra stroke ojämlik eftersom tiden till behandling ska vara kort. Majoriteten av alla stroke är lindrigare och behandlas bäst med propplösande medicin, medan svårare stroke ofta beror på en stor propp som måste dras ut mekaniskt. Eftersom propplösande behandling kan ges vid alla sjukhus kör ambulanserna i första hand till det som är närmast och i de fall läkarna där konstaterar att det rör sig om en stor 38

samverkan 112 nr 5/6 2018

propp så transporteras patienten vidare till Sahlgrenska där den avancerade propputdragningen kan göras, säger Lars Rosengren. Han menar att omvägen via det lokala sjukhuset försenar hanteringen med minst en timma och då finns det ofta inte tid att påbörja propputdragningen eller om den hinner ges blir effekten sämre. Foto: Västra Götalandsregionen

Ambulansen är som ett rullande labb" – Hanna Maurin Söderholm

Lars Rosengren, professor i neurologi, vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset Det bästa för dessa patienter vore därför att direkttransporteras till Sahlgrenska utan omväg men det är ett medicinskt beslut som ambulanspersonalen inte kan ta. – Men med hjälp av videostöd kan strokeexperten på Sahlgrenska stödja och bedöma ambulanspersonalens anamnestagning och undersökning av patienten och därefter fatta ett välgrundat beslut om eventuell direkttransport för propputdragning. Videostöd kommer därför göra den akuta vården av stroke mer jämlik, avslutar Lars Rosengren. Tester genomförs nu i utvalda ambulanser i operativ drift. PreHospen ansvarar för genomförandet och de föregående fullskaliga simuleringarna. – Vi har genomfört simuleringsexperiment och installerar utrustningen i tre ambulanser i Skene och i Ulricehamns kommun. Personalen är utbildad och vi har ett etablerat videostöd ihop med neurologen på Sahlgrenska. Vi är redo att trycka på startknappen och tillämpa denna vårdmetod i praktiken, säger Magnus Hagiwara som är docent

vid Högskolan i Borås och ningsfält såsom medicin, vårdverksam som föreståndare vid vetenskap och teknik är då en PreHospen. nödvändighet. Våra projekt är I ett första skede handlar utmärkta exempel på detta. det om stroke, men videostödet kan i framtiden användas Håll dig uppdaterad om vid betydligt fler sjukdomstillsenaste nytt och pågående stånd, till exempel olycksfall. projekt på PICTA:s hemsida. picta.lindholmen.se ■ Något som enligt Bengt Arne Sjöqvist kännetecknar arenans forskning: – Målet med våra projekt är inte att vi som projektgrupp på sikt ska leverera kompletta lösningar till exempelvis VGR. Istället ska vi skapa underlag så att en eventuell upphandling och ett breddinförande kan göras med så god kunskap kring teknik, användning, organisationspåverkan och arbetsprocesser som möjligt. Han återkommer till ord som nyttiggörande och att arenan ska tillhandahålla projekt som ligger nära praktiskt tillämpning. – Det är vårt uppdrag, och att vara ett öppet samverkansgränssnitt mellan aktörer från flera sektorer i samMagnus Hagiwara föreståndare hället och spänna vid PreHospen Foto: Martin Karlsson över olika forskwww.s112.se


FAKTA

Projekt PreTest - mobil testbädd I PreTest ska en mobil prehospital testbädd etableras, stötta och bidra till vårdens digitalisering. Projektets löptid: 15 nov 2018 – 30 september 2020 Finansiering: 2,7 miljoner kr från Vinnova. Parter: PICTA, Högskolan i Borås, AmbulansenSU, Västra Götalandsregionen, Ambulansen SKAS och SÄS, Medfield Diagnostics AB & GM Medical.

Grattis

Tel: 0430-490 50 www.nilsson.se

REGION HALLAND Björn hämtar två XC90

PreSISe - AI för prehospital bedömning av sepsisrisk Projektet ska bidra till att öka precisionen i den prehospitala bedömningen av sepsispatienter. Projektets löptid: 4 juni 2018 - 30 juni 2020 Finansiering: Är ett av sju projekt som nu får finansiering via Vinnovas utlysning "Artificiell Intelligens för bättre hälsa". Med en total budget på cirka 5,5 miljoner fördelat över två år. Vinnova bidrar med 3,7 miljoner och resten finansieras av projektets parter. Parter: Utöver PICTA (Prehospital ICT Arena) deltar även Chalmers (Elektroteknik och Software Engineering), Högskolan i Borås, Aweria AB, InterSystems Sweden AB, Karolinska Institutet, MedITeQ AB och Skaraborgs Sjukhus.

REGION VÄSTMANLAND Urban levererar XC90 till Sören

REALITi Integrated smart solution for more reality

ViPHS - videostöd i den prehospitala strokekedjan Projektet utvecklar videostöd i ambulans för att ge strokepatienter rätt vård snabbare. Projektets löptid: Nuvarande finansiering upphör vid årsskiftet 2018/19, men de operativa testerna fortsätter efter detta. Ytterligare finansiering kommer att sökas. Finansiering: Tilldelades bl.a. 1,5 miljoner kronor från VGR:s Innovationsfond 2018 Parter: Projektet leds av Lars Rosengren, professor i neurologi vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset och föreståndare för Stroke Centrum Väst. Projektet är ett initiativ från PICTA, Prehospital ICT Arena, vid Lindholmen Science Park och dessutom medverkar Högskolan i Borås, Chalmers tekniska högskola (Elektroteknik) samt ambulanssjukvården i Västra Götalandsregionen. ■

PHC Nordic AB +46 855 53 63 00 phcnordic.com

www.s112.se

iSimulate annonce.indd 1

samverkan 112 nr 5/6 2018

39

01/03/2018 09.39


NY TEKNIK / Ambulanssjukvård

INFRARÖD KAMERA

– blir ögon inåt

TEXT: sven Åsheden källa och Foto: umeå universitet

Alexander Abele från Tyskland, går sitt sista år på masterprogrammet i avancerad produktdesign på Designhögskolan vid Umeå universitet. Här finns cirka 130 studenter från 29 länder.

A

lexander Abele, säger att hemligheten bakom Designhögskolans framgångar är en kultur som genomsyras av samarbete och ett fokus på att lösa problem i det verkliga livet. – Den intensiva och kreativa miljön på Designhögskolan gör att studenterna arbetar nära varandra. Alla program präglas av en samarbetsanda som skapar något alldeles speciellt. Vårt sätt att närma oss nya projekt ligger alltid nära vad som händer i industrin. Genom ständiga studieresor och att vi återkommande presenterar våra idéer för folk som jobbar i designvärlden lyckas vi skapa meningsfulla lösningar på verkliga problem, säger Alexander Abele.

Infrarött ljus kan tränga in i huden upp till 1 cm och göra vener synliga. Enheten kan fästas på stasbandet och ger fria händer. Pekskärmen kan användas även med skyddshandskar och liknar hanteringen som av en smartphone.

ny metod att diagnostisera Det projekt som gett honom ett Red Dot-pris fokuserar 40

samverkan 112 nr 5/6 2018

www.s112.se


FLIR HC 150 på att lösa ett problem inom ambulanssjukvården. Hans produkt, FLIR HC 150, är en värmekamera som ska underlätta för ambulanspersonal att göra en snabb och korrekt medicinsk diagnostik redan ute på hämtplatsen. FLIR (Forward Looking Infrared) bildades i USA 1978. Med infraröd teknik möjliggör kameran en snabb undersökningsmetod med bilddiagnostik. Osynliga inre skador som blödningar eller störningar i blodcirkulationen är svåra att diagnostisera och svåra att upptäcka. Inne på sjukhuset använder man ofta datortomografi för att upptäcka dessa skador. Tidsfaktorn kan avgöra om patienten överlever eller inte. – Vi hoppas att den här kameran kan förse ambulanspersonal med viktig information, samtidigt som scannade bilder kan skickas till sjukhuset för att snabbt förse mottagande personal med viktig information, förklarar Alexander Abele.

Designen är enkel, praktisk och lätt att rengöra. En dator kan beräkna och avkoda bilden på några sekunder och bara ge användaren den information som är nödvändig.

IR-kameran har många användningsområden Värmekameror finns idag för i stort sett alla yrkesgrupper och branscher, som polis, räddningstjänst, kustbevakning rymdforskning, militär, industri, djurhållning med flera. Värmekameror har börjat användas på flygplatser för att detektera människor med förhöjd kroppstemperatur dvs feber. Det kan exempelvis handla om att vara bärare av H1N1, ett influensavirus som av media kallas för svininfluensa. ■

Partnerskap för att rädda liv I mer än 30 år har det svenska HLR rådet och Laerdal samarbetat för att leverera det bästa i HLR-träning och utbildning. Nu arbetar vi tillsammans med att implementera RQI i den svenska sjukvården.

ww.laerdal.se www.s112.se

samverkan 112 nr 5/6 2018

41


TRANSPORTSTYRELSEN / Registreringsskyltar

600 registreringsskyltar i timmen

Blanka plåtar lastas in i ena änden. Ur den andra spottar maskinen ut 600 färdiga registreringsskyltar i timmen. Skyltar till alla svenska bilar tillverkas på en och samma plats, i Danderyd utanför Stockholm. TEXT OCH FOTO: Fredrik Diits Vikström / VI BILÄGARE

D

e flesta bilarna som rullar i Sverige har en koppling till en 250 kvadratmeter stor lokal i Danderyd, strax norr om Stockholm. Här finns Scandinavian Motorcenter (SMC) som tillverkat alla svenska registreringsskyltar sedan 2002. – Vi gör rätt mycket på liten yta, säger platschefen Göran Lindberg och konstaterar: – Sedan 2002 har vi gjort nästan 20 miljoner skyltar här. Göran Lindberg

42

samverkan 112 nr 5/6 2018

Den här tisdagen ska ytterligare 7 024 nummerplåtar bli till. Posten kommer och hämtar vid fyra på eftermiddagen, då ska allt vara packat och klart. – Antalet skyltar varierar från dag till dag. Som mest har det varit 14 000, säger Anders Eriksson som driver företaget som hans pappa startade 1976. – Om det kommer en båt med asiatiska bilar kan det helt plötsligt behövas 2 000 extra skyltar. Anders Eriksson

Vanligtvis arbetar sex personer med produktionen, i dag är två borta men leveransen ska gå precis som vanligt. Mycket sker per automatik. Den stora skyltmaskinen från tyska Utsch tuffar igång vid sju på morgonen, laddad med en dagsfärsk tillverkningslista från Transportstyrelsen. Maskinen präglar alla ”vanliga” skyltar – 600 i timmen.

skyltvarianter görs för hand De andra skyltvarianterna – tvåradig, liten, mc, taxi, diplomat och så vidare – görs för hand genom att rada upp bokstäver och siffror i särskilda präglingsmaskiner. En personlig skylt som precis är färdig har texten ”STOOPID”. – Man har sett många konstiga varianter genom åren, säger Göran Lindberg. Rätten till en sådan skylt i tio år kostar 6 200 kr, intäkterna går till forskning inom trafiksäkerhet, medan priset för en vanlig skylt ligger på 90 kr. www.s112.se


Registreringsskylten liknar egentligen ett körkort, menar Anders Eriksson. – För de allra flesta är det bara en bit aluminium. För oss är det en identitetshandling, säger han. Dagens system som bygger på att skylten följer med bilen under hela livslängden infördes 1972–1973. De länsvisa bilregistren ersattes av ett centralt och därmed behövde skylten inte längre bytas om bilen råkade säljas till ett annat län. Övergången till det nya systemet innebar att tillverkningen centraliserades, bara ett företag skulle sköta produktionen. – Det är den största anledningen till att Sverige inte har något större problem med förfalskade skyltar, säger Anders Eriksson. I till exempel Tyskland och Storbritannien finns tusentals olika tillverkare. – Även om det svenska systemet är från 1972 är det fortfarande unikt, säger Anders Eriksson.

Göran Lindberg matar maskinen med buntar om 50 opräglade plåtar. Posten hämtar skyltarna samma eftermiddag.

ny upphandling pågår Det nuvarande avtalet om skylttillverkning löper ut i slutet av året och Transportstyrelsen har dragit igång en ny upphandling. Förutom SMC är fem andra företag med och slåss om kontraktet som gäller från 2019 och fyra år framåt. – Antingen vinner man eller så har man inget uppdrag, konstaterar Göran Lindberg. Enligt ett preliminärt besked har SMC vunnit upphandlingen men beslutet kan överklagas och processen dra ut på tiden. Avtalet ställer krav på företaget och på själva skylten. Kvaliteten testas genom att utsätta plåten för stenskott, UV-strålning, borsttvätt, lösningsmedel och andra vedermödor. Jobbet har satt sina spår hos Anders Eriksson. – Det är klart att man har blivit lite skyltnörd och att man sitter och tittar på skyltar när man är ute i trafiken, säger han. Folk försöker lura kameror och tullar på olika sätt, det brukar jag kolla efter. För Göran Lindberg är det samma sak. – När jag är ute och kör undrar min sambo varför jag ligger så här nära bilen framför, säger han och måttar några decimeter mellan händerna: – Det är ju för att jag tittar på skylten! Hur ser den ut? Hur är kvaliteten? En vanlig myt är att skyltarna tillverkas i fängelser. Så är fallet i Finland och i vissa delstater i USA. – Men så har det aldrig varit i Sverige. Det är väl något som kommer från filmens värld, säger Anders Eriksson. ■ www.s112.se

Så tillverkas skylten En ordinarie registreringsskylt blir till så här:

Personliga skyltar tillverkas manuellt genom att placera bokstäver och siffror i rätt ordning i en särskild präglingsmaskin.

En plåt emellan, tryck och vips blir det en präglad siffra.

1. Aluminiumplåten tillverkas i Tyskland och levereras till Danderyd med präglad kant, reflexfolie och det blå fältet med EU- och S-märke. 2. ”Skyltämnet” lastas in i en automatisk maskin som varje dag laddas med en tillverkningslista från Transportstyrelsen. 3. Skylten skickas iväg på rullband och går först till prägling av tecken och sedan till varmfoliering som ger den svarta färgen. 4. En kamera kontrollerar sex kriterier och sorterar bort skyltar som inte uppfyller kraven. 5. Chassinummer, fabrikatskod och tillverk- ningsdatum skrivs dit med laser. 6. Slutligen får skylten adresslapp, förpack- as i en annan maskin och skickas med posten. ■

säkerhetsdetaljer ska försvåra förfalskning EU-symbol

Chassinummer 17 tecken

Fabrikskod (till exempel VO för Volvo)

Unikt typsnitt Swedreg Sveriges riksvapen på flera ställen

Skyltens tillverkningsdatum

Tillverkningsstämpel på skyltens baksida

samverkan 112 nr 5/6 2018

43


TRANSPORTSTYRELSEN / Registreringsskyltar

Nya skylten kommer tidigare än väntat TEXT OCH FOTO: Fredrik Diits Vikström / VI BILÄGARE

L

agret av registreringsnummer sinar snabbare än vad Transportstyrelsen räknat med. Snart har alla bokstäver och siffror använts i alla möjliga kombinationer. Den nya skylten, som antingen har en bokstav eller en siffra som sista tecken, kommer därför att införas tidigare än planerat. – Den ursprungliga planen var att lansera det nya formatet till sommaren 2019 men den kraftiga bilförsäljningen de senaste åren har gjort att vi fått tidigarelägga förändringen, säger Christofer Kärrdahl på Transportstyrelsen som håller i arbetet. 2017 registrerades nästan 380 000 nya personbilar i Sverige – den högsta siffran någonsin för ett enskilt år. Följden blir att den nya nummerplåten sätts i bruk redan i höst. – Vår plan är att börja tilldela under sista kvartalet i år men vi har inte spikat exakta datum för lanseringen. Vi ska först få de sista ändringarna i systemet klara. Vi kommer att informera brett till allmänheten när det är dags, säger Christofer Kärrdahl. Med dagens system finns ungefär tolv miljoner tillgängliga kombinationer. 11,6 miljoner av dem var upptagna i slutet av februari och nästa år beräknas alla nummer ta slut. Det nya systemet ökar antalet kombinationer till nästan 39 miljoner. – Det är en betydande utökning. Vi hoppas och tror att vi kommer klara oss ett bra tag framöver, säger Christofer Kärrdahl.

Transportstyrelsen övervägde flera alternativ för en ny nummerstruktur. Ett var att utöka antalet tecken till sju men det ansågs vara för dyrt och det skulle inte få plats på de mindre skyltarna. Sju varianter med sex tecken analyserades (AAA 11A, AAA 1A1, AAA A11, 1AA A11, 111 AAA, A11 1AA, A11 AAA). Modellen som myndigheten till slut fastnade för bedömdes vara enklast att införa. – Nackdelen är kanske att man inte förväntar sig att det kommer en bokstav i slutet. Men det är nog ett övergående problem. Man lär sig med tiden, säger Christofer Kärrdahl. Arbetet som återstår är att anpassa datorsystem och säkerställa att till exempel polis och besiktningsföretag kan hantera det nya formatet. Fart- och trängselkameror måste trimmas in. Värt att påpeka i sammanhanget är att besiktningsreglerna ändras i maj. Slutsiffran på skylten kommer inte längre att avgöra besiktningsmånaden, bilen ska istället in för kontroll senast 14 månader efter den förra besiktningen. Månaden när fordonsskatten ska betalas kommer även i fortsättningen att bero på slutsiffran, vilket blir det femte tecknet med det nya formatet.

kameror måste trimmas in

Den nya registreringsskylten som kan ha en bokstav eller siffra som sista tecken ökar antalet tillgängliga kombinationer från dagens 12 miljoner till nästan 39 miljoner. Eftersom I, Q, V, Å, Ä och Ö inte används på ordinarie skyltar, på grund av förväxlingsrisk, finns 23 möjliga bokstäver per position. Med nuvarande system blir antalet kombinationer: 23 x 23 x 23 x 10 x 10 x 10 = 12 167 000.

Endast nyregistrerade bilar påverkas av förändringen, nuvarande skyltar kan användas vidare. Många nya bilar kommer också att få en siffra som sjätte tecken, precis som i dag, eftersom nummer från avregistrerade och skrotade bilar återanvänds efter 12 månader i karantän. 44

samverkan 112 nr 5/6 2018

1907–1972: ”Förordningen om automobiltrafik” träder i kraft 1907 och bestämmer att bilar ska ha ett ”igenkänningsmärke” med en länsbokstav följt av en till fem siffror. A står för Stockholms stad, B för Stockholms län, C för Uppsala län, och så vidare. Överstiger antalet bilar 99 999 tillkommer ett extra A och sedan ett B efter länsbokstaven. Skylten är vit med svart text men kan se ut på olika sätt. ■

FAKTA - 27 miljoner nya kombinationer

Genom att tillåta 10 siffror och 22 bokstäver som sista tecken – bokstaven O kommer inte att användas eftersom den kan förväxlas med en nolla – blir antalet kombinationer: 23 x 23 x 23 x 10 x 10 x 32 = 38 934 400 Det faktiska antalet minskar dock med 310 400 eftersom 97 bokstavskombinationer är spärrade av Transportstyrelsen. ■

www.s112.se


Save the date!

Kostnadsfri konferens Två heldagar

Lnu.se

24-25 oktober 2019 Tema 1 Hot och våld Tema 2 Framtidens tekniska lösningar för ett effektivt kliniskt träningscentra Tema 3 Framtidens anestesi /operation och intensivvård

CISA Vi gör allt för att skapa uppmärksamhet! I 40 år har vår högsta prioritet varit densamma. Att konstruera högpresterande produkter för utryckningsoch arbetsfordon i krävande situationer, för att skapa en säker miljö för förare och omgivning. Det tänker vi fortsätta med.

www.standby.eu

www.s112.se

samverkan 112 nr 5/6 2018

45


FORSKNING / CISA konferens / Ny teknik

smarta glasögon – en innovation för larmhantering och avancerat beslutsstöd

Foto: Romare

TEXT: Charlotte Romare. IVA-sjuksköterska och industridoktorand i Tillämpad Hälsoteknik på Blekinge Tekniska Högskola (BTH)

S

om industridoktorand ingår jag i ett forskningsprojekt med det övergripande syftet att undersöka om, och i så fall hur, smarta glasögon kan bidra till ökad patientsäkerhet i komplexa vårdmiljöer. Bakgrund Intensiv- och anestesisjukvård är komplex, högteknologisk och avancerad vård av svårt sjuka och utsatta patienter. Vården präglas av snabba fysiologiska förändringar och kravet att fatta beslut i livshotande situationer är ständigt närvarande för vårdpersonalen. Patientens vitalparametrar är viktigt underlag i beslutsfattandet. Teknik är en självklar del av vården i dessa komplexa vårdmiljöer, men vårdmiljön kan upplevas som stressande för för såväl patient, närstående som vårdpersonal. En relativ ny produkt är smarta glasögon. Det är glasö-

46

samverkan 112 nr 5/6 2018

gon med en processor som kan visa önskad information på en transparent skärm i en del av användarens synfält. Fungerar som en smartphone Glasögonen har en kamera som kan filma, fota, och koppla upp mot Bluetooth och/ eller WiFi. Smarta glasögon fungerar som smarta telefoner och surfplattor genom appar (mjukvara). Glasögonen styrs med rösteller touchfunktion. Smarta glasögon har använts vid bla operationer, utbildning och för läkarkonsultationer på distans. För att smarta glasögon ska fungera väl, oavsett var de används, behövs en speciellt utformad och anpassad mjukvara. Efter en behovsanalys på en intensivvårdsavdelning (IVA) 2015 startade projektet SUCCCE (www.succce.se) för att möta upp personalens förslag och idéer för ökad vårdkvalité,

och 2017 inkluderades även anestesisjukvården. För att utveckla en välfungerande mjukvara behövde mjukvaruutvecklarna underlag från vårdpersonalen. Forskningsprojektet Delstudie 1 genomfördes som fokusgruppsintervjuer med vårdpersonal på IVA för att kunna beskriva deras syn på smarta glasögon. Den data som samlades in analyserades med tematisk innehållsanalys. I resultatet framkom 3 huvudkategorier med underkategorier enligt figur nedan.

Smarta glasögon ansågs ha potential att underlätta i flera vårdsituationer på IVA samt vid transporter utanför avdelningen. Även ökad tillgänglighet till vitalparametrar, förenklad dokumentation och kommunikation samt möjlighet att skapa en tystare vårdmiljö genom att kunna tysta larm mer effektivt nämndes. Gällande brukskvalitén framkom synpunkter både på mjukvarans och hårdvarans utformning. När själva användningen diskuterades framkom vikten av tydliga rutiner, och fun-

Resultat från delstudie 1, kategorier med underkategorier

www.s112.se


deringar om hur personalen skulle påverkas. Genomgående för alla kategorierna var deltagarnas omsorg för patienterna vilket också blev temat: Genom sin omsorg för patienterna lyfter deltagarna vikten av att arbeta på ett patientsäkert sätt. En replikativ studie är genomförd som delstudie 2, men nu med anestesipersonal för att beskriva deras syn på smarta glasögon i anestesikontexten. Analys av data pågår och preliminära resultat visar liknande resultat som från IVA-kontexten. anpassad mjukvara När mjukvara utvecklats till de smarta glasögonen kommer de inledningsvis användas kliniskt av en mindre testgrupp på respektive avdelning. Efter testperioden kommer intervjuer att genomföras för att beskriva vilken nytta och

risk för patientsäkerheten testgrupperna erfar i samband med klinisk användning av smarta glasögon inom anestesisjukvård (delstudie 3) respektive intensivvård (delstudie 4). Fortsättning och utveckling Projektet förväntas bidra till en ökad patientsäkerhet för de svårast sjuka och mest utsatta patienterna. Resultaten i redan genomförda studier är överförbart till andra komplexa vårdmiljöer med liknande övervakningsmöjligheter och kontext. Resultaten kan även vara användbart inom andra områden där monitorering av parametrar är en viktig del av vården såsom akutmottagning, ambulansoch förlossningen (CTG). ■ Fotnot: Resultatet av delstudie 1 är publicerat i tidskriften ”Intensive and Critical Care Nursing” (doi: https://doi.org/10.1016/j.iccn.2017.11.006).

ambulanssjukvård / Reportage

Smarta glas ögon

– testas i Umeå

Text och foto: Fredrik Mårtensson

Foto: Sara Mej

toft

Nils Forsell, ambulanssjuksköterska i Umeå, är positivt överraskad efter att ha prövat smarta glasögon vid utryckning.

Smarta utryckningsglasögon kan vara ett sätt att förbättra precision och effektivitet när ambulansen rycker ut.

D

et visar ett studentprojekt vid Umeå universitet, där en patients GPS-position kan skickas från mobiltelefon och att ambulansföraren sedan får vägbeskrivning via glasögone n. – Vi har testat modellen under våren och jag upplever det som en ordentlig förbättring att kunna få kartan i glasögone n, säger ambulanssjuksköterskan Nils Forsell. På vilket sätt då?

– Man tappar inte fokus som kan vara fallet när man behöver flytta blicken till en skärm. Vägbeskrivningen täcker en ytterst liten del av synfältet och är inte störande. Jag kan ägna mig åt att hitta fram på ett säkert och snabbt sätt, kollegan behöver inte hålla på och dirigera mig utan kan istället hämta in information om patienten eller olyckan som gör oss så bra förberedda som möjligt. 28

Den tekniska lösningen har utarbetats av sex civilingenjörsstudenter i Umeå som läser inriktningen Interaktion och design. Robin Schulze är en av studenterna: – Den app som vi utvecklar gör det möjligt att skicka GPS-position från mobiltelefon till SOS Alarm.Vi såg värdet i en sån lösning utifrån att positionen idag endast går att ange via fast telefon och då med fastighetens adress som markör. Tror du att tekniken kan bli aktuell inom ambulanssjukvårdens ordinarie verksamhet?

– Knappast på kort sikt eftersom tekniknivån är ganska låg inom den här del av akutsjukvården – exempelvis saknas trådlös uppkoppling i ambulanserna. Men det kan vara en teknisk utveckling att sträva emot, säger Robin Schulze.

Försöksverksamhet i Skåne Nils Forsell menar att exakt GPS-posi tion via mobil är någonting som ambulans erna har nytta av. – För att ta ett exempel som inträffat: patienten larmar via mobil efter att ha bli-

vit riven av en björn. Det är en kilometer in i skogen. Tänk vilket oerhört värde att ha en exakt position att gå efter istället för att behöva försöka lokalisera patienten . Att använda Google Glass – där glasen fungerar som skärm och med röststyrning som en central funktion - skulle även öppna för andra sätt att utveckla arbetsformerna, menar Nils Forsell. – Jag tänker framför allt på att kunna livestreama till akutmottagningen med möjlighet att konsultera med läkare om en patients tillstånd. Det blir betydligt smidigare än i nuläget, då vi är beroende av att en extrabil skickas för att få bedömnin g från läkare. Den vägen tycks nu också öppen av integritetsskäl. Datainspektionen har tidigare ställt sig negativ till att ambulanser filmar olycksplatser, men ett avgörande i domstol ger Region Skåne rätt att på ska använda takkameror som i realtid ska ge akutmottagningar kunskap som är till nytta när patienten kommer fram till sjukhus. Skånemodellen, som ska testa fram till sommaren 2017, bygger på sändninga r som saknar ljudupptagning.

samverkan 112 nr 4 2015 www.s112.se

Samverkan 112 Nr 4-2015 www.s112.se

samverkan 112 nr 5/6 2018

47


FORSKNING / CISA konferens / Anestesi

Opioidfri anestesi – så här gör vi vid lasarettet i Enköping TEXT och bilder: Igor Zadonsky, överläkare, sektionschef Anestesi Karin Paalzaw, anestesisjuksköterska; Lasarettet i Enköping

V

i lever i en spännande era då vi bevittnar ett paradigmskifte i anestesiologisk praxis där den traditionella, klassiska opioidbaserade anestesin delvis kompletteras och delvis ersätts med multimodal multitarget opioidfri anestesi (OFA). Man håller på att se över den hitintills obestridliga opioiddogmen som existerat sedan 60- talet när opioder först infördes i praxis av klinisk anestesi. På den tiden var tillägg av opioider till generell anestesi en äkta revolution, som möjliggjorde att ersätta dåvarande potentiellt livsfarliga mononarkoser, med så kallad balanserad anestesi. Detta ledde till betydligt högre patientsäkerhet och ledde till utvidgning av kirurgiska interventioners spektrum, det vill säga gav upphov till den behandlingspotentialen av modern kirurgi vi har idag. Sedan dess har opioidbruk vid anestesi varit ett axiom.

biverkningarna ett “accepterat” pris De opioidrelaterade biverkningarna, sidoeffekterna och komplikationerna, ansågs som något som “ingår i paketet” kallat för modern anestesi, något som är oundvikligt. Det var ett “accepterat” pris för en säkrare anestesi. Vi narkosläkare och -sjuksköterskor har fått den dogmen inpräntat i våra hjärnor: det gör ont när man opererar! Det bakomliggande resonemanget utgår från ett påstående att en skada är förenad med smärta. Likaväl är det känt i tusentals år att opiater lindrar smärta. Således kan smärtalgoritmen formuleras: sår → ont; ont → opioid; opioid → smärtlindring. Inom anestesiologin: operation → smärta → opioid, är grunden för paradigmet av balanserad anestesi de senaste 60 åren. 48

samverkan 112 nr 5/6 2018

Enstaka studier om opioidfri anestesi gjordes redan på 90-talet, men det stora genombrottet kom 2010 från Belgien där man för första gången i anestesiologins historia, systematiskt började utveckla och implementera OFA i sitt kliniska arbete. Konceptet utkristalliserades och började spridas i världen. Nu praktiserar man OFA på daglig grund i mer än 40 länder. I Sverige är det vi, vid Lasarettet i Enköping, som tog emot stafettpinnen av OFA-pionjärer och systematiskt börjat utveckla vårt eget koncept inom det nya OFA-paradigmet.

utmaningen Den största utmaningen var att tillämpa OFA:s grundprinciper rutinmässigt vid dagkirurgisk verksamhet där patienter snabbt bör lämna sjukhuset och vara smärtfria och utan illamående vid hemgång och även därefter.

Genom samarbete med världsledande centrum har vi uppnått stora framgångar. Vårt OFA-lag arbetar med stort engagemang mot de högt uppsatta målen att implementera OFA i vardagligt arbete som en rutinmetod. Vår gemensamma uppfattning är att OFA ytterligare är ett viktigt redskap i moderna anestiologins högteknologiska verktygslåda. ■ www.s112.se


LUCAS® 3 Bröstkompressionssystem

Jag är LUCAS

Det mest använda bröstkompressionssystemet i världen HLR kvalitet Säkerhet Drifteffektivitet

JAG ÄR LUCAS. Jag frigör dina kollegor att utföra andra livräddande insatser. JAG ÄR LUCAS. Jag ger högkvalitativa kompressioner där HLR utförs; på plats, under patientförflyttning, i ambulansen eller i helikoptern under transport, ger vårdgivare möjlighet till säker transport.

Mer information om mig finns på: lucas-cpr.com Detta dokument är tänkt att enbart användas av vårdpersonal. Vårdpersonal måste alltid förlita sig på sina egna professionella kliniska bedömningar när beslut ska tas om en särskild produkt ska användas för att behandla en särskild patient. Stryker ger ingen medicinsk rådgivning och rekommenderar att vårdpersonal utbildas inför användandet av en viss produkt. Den här informationen är tänkt att presentera bredden av produkter som Stryker erbjuder. Vårdpersonal måste alltid hänvisa ta del av förpackning, produktetikett och/eller bruksanvisning innan användning av någon produkt från Stryker. Produkterna är kanske inte tillgängliga på alla marknader eftersom produkternas tillgänglighet är gällande under regelverk och/eller medicinsk praxis på enskilda marknader. Kontakta din Stryker-representant om du har frågor om tillgängliga produkter från Stryker i ditt område. Stryker Corporation eller dess divisioner eller andra företagsrelaterade enheter äger, använder eller har ansökt om följande varumärken eller servicemärken: Stryker. Alla andra varumärken är deras respektive ägares eller innehavares varumärken. De avbildade produkterna är CE-märkta enligt gällande EU-förordningar och direktiv. Det här materialet ska inte distribueras utanför EU eller EFTA. ©2018 Stryker, GDR 3338238_B


DOMSLUT / Ambulanssjukvård

TINGSRÄTTENS DOM fÖR "KOMPENSATIONSGÅVOR" • Tagande av muta • Trolöshet mot huvudman • Givande av muta • Betalningsskyldighet till staten TEXT och illustrationer: SVEN ÅSHEDEN KÄLLA: växjö tingsrätt

Gärning 1 GIVANDE OCH TAGANDE AV MUTA A har i juli och augusti 2017 i Växjö för egen del och för annan tagit emot otillbörliga förmåner för utövningen av sin anställning vid Region Kronoberg. D och D har tillsammans och i samförstånd eller var för sig lämnat de otillbörliga förmånerna till A för dennes utövning av anställningen. De otillbörliga förmånerna har bestått i två verktygsskåp till ett sammanlagt värde av 24.980 kr.

Kronoberg genom att från bolaget E beställa två verktygsskåp och beordra avräkning mot Region Kronobergs tillgodohavande hos bolaget trots att verktygsskåpen inte varit avsedda för Region Kronoberg utan för A och annan (B). D och D har tillsammans och i samförstånd eller var för sig främjat gärningarna genom att acceptera avräkning mot landstingets tillgodohavande hos deras bolag samt att leverera verktygsskåpen till A och annan (B) .

Gärning 2 tROLÖSHET MOT HUVUDMAN och MEDHJÄLP TILL TROLÖSHET MOT HUVUDMAN A har i juli och augusti 2017 i Växjö miss-

brukat sin förtroendeställning att sköta ekonomiska angelägenheter som fordonsansvarig vid ambulanssjukvården i Region

A

Gärning 3 FÖRETAGSBOT Gärning 1 och gärning 2 har begåtts i bolagets näringsverksamhet och brotten har begåtts av person eller personer i le-

D

ÖVRIGA FRÅGOR Eftersom det förekommer fängelse i straffskalan för brotten ska samtliga tilltalade betala avgift enligt lagen om brottsofferfond. Ersättning som yrkats av försvararna är skälig. De tilltalade ska återbetala en del av kostnaden för sitt försvar till staten. PÅFÖLJD Ingen av de tilltalade förekommer tidigare i belastningsregistret. Tingsrätten anser att straffvärdet för vad var och en av de tilltalade gjort sig skyldig till samman-

D

E

VÄXJÖ TINGSRÄTT

VÄXJÖ TINGSRÄTT

SVERIGES DOMSTOLAR

SVERIGES DOMSTOLAR

SVERIGES DOMSTOLAR

Fordonsansvarig sektionsledare

Tilltalad företagare 1

VÄXJÖ TINGSRÄTT

dande ställning grundad på befogenhet att företräda näringsidkaren eller fatta beslut på näringsidkarens vägnar.

Tilltalad företagare 2

Den tilltalade döms för 1. Tagande av muta, 10 kap 5 a § 1 st brottsbalken 2. Trolöshet mot huvudman, 10 kap 5 § 1 st brottsbalken

Den tilltalade döms för 1. Givande av muta, 10 kap 5 b § brottsbalken 2. Trolöshet mot huvudman, 10 kap 5 § 1 st brottsbalken

Den tilltalade döms för 1. Givande av muta, 10 kap 5 b § brotts-balken 2. Trolöshet mot huvudman, 10 kap 5 § 1 st brottsbalken

Påföljd m.m. Villkorlig dom

Påföljd m.m. Villkorlig dom

Påföljd m.m. Villkorlig dom

Brottsofferfond Den tilltalade åläggs att betala en avgift på 800 kr enligt lagen (1994:419) om brottsofferfond.

Brottsofferfond Den tilltalade åläggs att betala en avgift på 800 kr enligt lagen (1994:419) om brottsofferfond.

Brottsofferfond Den tilltalade åläggs att betala en avgift på 800 kr enligt lagen (1994:419) om brottsofferfond.

Ersättning Advokat tillerkänns ersättning av allmänna medel med 29 585 kr. Av beloppet avser 22 423 kr arbete, 1 245 kr tidsspillan och 5 917 kr mervärdesskatt. Av denna kostnad ska A till staten återbetala 11 800 kr.

Ersättning Advokat tillerkänns ersättning av allmänna medel med 47 458 kr. Av beloppet avser 27 044 kr arbete, 2 208 kr utlägg och 9 491 kr mervärdesskatt. Av denna kostnad ska D till staten återbetala 18 900 kr.

Ersättning Advokat tillerkänns ersättning av allmänna medel med 39 340 kr. Av beloppet avser 25 821 kr arbete, 4 980 kr tidsspillan, 671 kr utlägg och 7 868 kr mervärdesskatt. Av kostnaden ska D till staten återbetala 15 700 kr.

50

samverkan 112 nr 5/6 2018

VÄXJÖ TINGSRÄTT SVERIGES DOMSTOLAR

Motpart / Bolaget

Betalningsskyldighet till staten E åläggs företagsbot med 100 000 kr. Tingsrätten anser att det men som har drabbat A genom att han förlorat sin anställning och som kan förväntas drabba D och D på grund av domen är sådant att det ska innebära att något bötesstraff inte döms ut i förening med den villkorliga domen. Som en följd av detta ska alltså påföljden för alla tre stanna vid en ren villkorlig dom.

www.s112.se


lagt motsvarar ett fängelsestraff om två månader. Det är inte fråga om artbrott. Straffvärdet är inte så högt att det förhindrar annan påföljd än fängelse. Mot bakgrund av vad som framkommit om de tilltalades personliga förhållanden finns det förutsättningar för att döma till villkorlig dom. Enligt 30 kap 8 § brottsbalken ska en villkorlig dom förenas med dagsböter, om inte ett bötesstraff med hänsyn till skyldighet att fullgöra samhällstjänst eller andra följder av brottet skulle drabba den tilltalade alltför hårt eller det finns andra särskilda skäl mot att döma till böter. I förarbetena nämns att ett skäl att avstå från böter kan vara att den tilltalade till följd av brottet förlorar sin anställning eller drabbas av andra betydande svårigheter i sin yrkesutövning. Utredningen har visat att A på grund av det som avhandlats i målet på arbetsgivarens uppmaning har sagt upp sig från sin anställning vid Region Kronoberg. Verksamhetschefen har uppgett att om A inte hade sagt upp sig själv skulle han ha blivit avskedad eller uppsagd.

D och D har uppgett att om de döms för de åtalade gärningarna kommer de att i fortsättningen vara diskvalificerade från att delta i anbudsupphandling vid regioner och landsting. Åklagaren har inte ifrågasatt den uppgiften. Tingsrätten anser att det men som har drabbat A genom att han förlorat sin anställning och som kan förväntas drabba D och D på grund av domen är sådant att det ska innebära att något bötesstraff inte döms ut i förening med den villkorliga domen. Som en följd av detta ska alltså påföljden för alla tre stanna vid en ren villkorlig dom.

FÖRETAGSBOT E har bestritt att utge företagsbot på den grunden att något sådant brott som åklagaren påstår inte har blivit begånget. E har även invänt att det yrkade beloppet inte kan vitsordas eftersom det är för högt. Enligt 36 kap 7 § första stycket 2a brottsbalken gäller följande. För brott som har begåtts i utövningen av näringsverksamhet ska, på yrkande av allmän åklagare,

näringsidkaren åläggas företagsbot, om det för brottet är föreskrivet strängare straff än penningböter och brottet har begåtts av en person i ledande ställning grundad på befogenhet att företräda näringsidkaren eller att fatta beslut på näringsidkarens vägnar. Det har ovan framgått att företrädarna för E, som är D och D, båda är ägare och styrelseledamöter och har rätt att företräda bolaget, har gjort sig skyldiga till givande av muta och medhjälp till trolöshet mot huvudman. Brotten har begåtts i utövningen av deras näringsverksamhet. För de angivna brotten är stadgat strängare straff än penningsböter. De allmänna förutsättningarna för att ålägga företagsbot är därmed uppfyllda. Enligt den rättspraxis som föreligger i liknande fall och med beaktande av det sammanlagda straffvärdet för brotten är det yrkade beloppet inte för högt tilltaget. Åklagarens yrkande ska alltså bifallas. domen är överklagad till GÖTA HOVRÄTT Klagande: D + D + E Motpart: Åklagarmyndigheten, Riksenheten mot korruption ■

Lättstyrd kommunikation Telium Pandora förenklar arbetet i krävande situationer

Telium Pandora är en smart, säker och flexibel kommunikationsplattform som används bland annat för ambulans och patienttransporter. All information är samlad på ett ställe, med ett gemensamt användargränssnitt för både Rakel, GSM och Intercom. Alla anslutna system kan styras via fordonets pekskärm. Telium Pandora är utformad i samarbete med slutanvändare och lätt att anpassa, bl.a. med snabbval för frekventa kommandon. Förare och vårdare manövrerar systemen oberoende av varandra, har tillgång till inbyggd Intercom och kan genomföra trepartssamtal. Kommunikationen förenklas och både arbetsmiljö och trafiksäkerhet förbättras.

hstd.se

Se filmer för ambulans och patienttransport på teliumsweden.se För mer information kontakta Telium Sweden Tel: 035-16 61 00 eller sales@teliumsweden.se

www.s112.se

samverkan 112 nr 5/6 2018

51


BOKNYHET / Drottninggatan – 19 röster från den 7 april.

”Vi får inte vara naiva” Terrordådet på Drottninggatan i Stockholm den 7 april 2017 då fem personer miste livet skakade om hela Sverige. Vi har hört och läst många vittnesmål om detta, men kanske inte många där blåljuspersonal berättat om sina upplevelser bortom sin yrkesroll just den dagen. Samverkan112 har pratat med författarna bakom boken ”Drottninggatan – 19 röster från den 7 april.” TEXT: Anders Edström Frejman

D

e har känt varandra i tio år polismannen Pär Carlsson och skådespelaren Benny Haag. Och det började med att den senare skrev boken ”Makt, mod och motstånd.” En bok om hur han kom ur sitt alkoholmissbruk. De båda upptäckte snabbt att de hade flera saker gemensamt. De håller bland annat på samma fotbollslag och har samma inställning till drickande.

Faktum är att de inför valet 2010 tillsammans bildade Spritpartiet vars mål är att halvera spritkonsumtionen i Sverige. – Efter terrordådet på Drottninggatan pratade vi om att det borde skrivas en bok om händelsen. Pär var ju också i stabstjänst som tillförordnad biträdande chef för Norrmalmspolisen just den dagen, säger Benny Haag. Författarduon berättar att

Foto: Sofia Haag

Pär Carlsson och Benny Haag

Läser man alla berättelserna i en följd så är det som att själv ha varit på plats den dagen. Varje berättelse står på egna ben och griper tag i en.

de från början inte visste vilken berättarform man skulle använda. Kanske rakt igenom en fiktiv berättelse. Eller bygga på Pärs upplevelser från staben, fast dramatiserad. – För att få fram stoff tänkte vi att vi behövde träffa människor som var nära händelsernas centrum den dagen säger Pär Carlsson. UNIKT att blåljuspersonal berättar Här var det naturligt att börja sondera bland personal i hans egen organisation. Men här skulle skrivandeprocessen ta en oväntad vändning för duon. Poliser tipsade om enskilda personer inom räddningstjänst och sjukvårdsledning som de tyckte att vi borde prata med. Dessa tipsade i sin tur om andra. Och så rullade det på. – Vid en större händelse av den här typen så är det ytterst ovanligt att blåljuspersonal i händelsernas centrum berättar om vad de sett och upplevt. Det tror jag gör den här boken unik, säger Pär Carlsson. Summa summarum landade man i totalt 18 berättelser av poliser, brandmän, enskilda

52

samverkan 112 nr 5/6 2018

ögonvittnen, åklagaren, försvararen och rikspolischefen. Med undantag för Pär Carlsson själv så valde man redan från början att konsekvent inte sätta ut någons namn på de intervjuade - civila såväl som de som varit i tjänst. De tre sistnämndas identitet är dock uppenbar på grund av deras officiella roller. Nummer 19 är förhören med den dömde. – Blåljuspersonal – kanske i synnerhet poliser - är som regel mycket sparsamma med ord vid kontakt med media. Man är på sin vakt, eftersom journalister i många fall kontaktar blåsljuspersonal när något gått snett i yrkesrollen. För att få alla att öppna upp sig så garanterade vi dem därför deras anonymitet, säger Benny Haag. Och det här skulle visa sig vara en nyckel. – Vad känner en ambulanssjuksköterska som förmodar att denne åker på ett larm om en trafikolycka på Drottninggatan. Kanske en liten sammanstötning, men möts av brand, lemlästade kroppar, panikslagna springande www.s112.se


gemensam tråd i berättelserna Pär Carlsson menar att författarna snabbt släppte tanken på att göra en fiktiv berättelse. – Läser man alla berättelserna i en följd så är det som att själv ha varit på plats den dagen. Varje berättelse står på egna ben och griper tag i en, säger han. Båda menar också att det

finns en gemensam tråd i alla intervjuades berättelser. – Det första är att de är chockade över och anser att det är fullständigt makabert att folk står och filmar döda kroppar med sina mobiler mitt i förödelsen. Man undrar rätt och slätt vad där är för fel på folk som gör något sådant, säger Benny Haag. Det andra är den enorma kärlek och värme som finns även bland privatpersoner som med risk för sina egna liv lyfter, bär och hjälper medmänniskor. – Ingen visste ju om det skulle komma en andra våg av terror den dagen. Men det vi tyvärr alla kan vara säkra på är att något liknande kommer att hända i framtiden. Så vi får inte vara naiva. – Terror syftar till att splittra samhällen, men Drottninggatan visade – i varje fall initialt – en stark motkraft mot detta, avslutar Pär Carlsson. ■

Tel: 0430-490 50 www.nilsson.se

Grattis

människor och ett fullständigt oöverblickbart kaos? Det tog tid för chefer på alla nivåer att förstå och greppa vad som egentligen hade hänt. I boken kan man även läsa berättelserna från de två poliserna som går mot folkströmmen vid det tjutande utrymningslarmet på Åhléns och tar sig upp till plan fyra där man fått rapporter om att en beväpnad gärningsman ska befinna sig. Det man fruktade mest var att råka skjuta sin kollega i den tjocka röken.

REGION HALLAND Jonas hämtar XC90

REGION JÄMTLAND HÄRJEDALEN Olle hämtar XC90

www.blåljusstiftelsen.se När det är livsviktigt att synas! VC 612 Flexibright är en prismatisk reflexvinyl med extrema egenskaper när det gäller reflektion och slitstyrka, något som är väldigt viktigt på vidareutvecklat mikroprisamtiskt fordon där det ställs höga krav på synbarhet. Som mångårig leverantör till Blåljusorgnisationer, vet vi på och en kraftigt ökadvad synbarhetsfaktor R&D Spandex som krävs. Registrerat varumärke hos Patent- och Registreringsverket Nummer: 539243

Länsstyrelsen Skåne

Stiftelsenummer: 1028555 Organisationsnummer: 802480-5726

www.s112.se

vid du dåliga väderförhållanden såsom Vill veta mer?

Kontakta oss på: 0430 738 00 eller maila på info@rdspandex.se

R&D Spandex AB, Box 98, SE-312 22 Laholm Sverige Tel. 0430 738 29 | Fax. 0430 133 17 | www.rdspandex.se

samverkan 112 nr 5/6 2018

53


Betald annonsplats

” Samverkan och broar

Box 25, 826 21 Söderhamn Tfn: 018 - 430 11 10 Tfn: 073 - 343 55 00 www.ambulansfacket.se

54

samverkan 112 nr 5/6 2018

Ett år går så fort och nu sitter jag här igen och skriver inför årets sista nummer av S112. Det är svårt att sammanfatta allt som pågått i förbundet under året som gått. Det viktigaste vill jag betona och det är också det mest tidskrävande och tålamodsprövande arbetet, det långsiktiga arbetet. När jag tog över ordförandeklubban såg jag några detaljer men också fundament som jag ville förändra eller förnya. Det hade börjat växa lite mossa över förbundets verksamhet och organisationen uppvisade flera glipor i sin rustning som gjorde den tämligen sårbar. Det som fungerade klanderfritt var den arbetsrättsliga och rent medlemsfackliga biten, med kuggar som tagna ur ett schweiziskt urverk smorda med den finaste oljan förses våra medlemmar

alltjämt med det absolut bästa fackliga engagemanget som går att frambringa i Sverige, det vågar jag ta gift på. Där andra fack retirerar eller når förlikningar där vinner vi framgång. Däremot såg jag svagheter i organisationen, en ganska liten men trogen skara drog ett tungt lass för att driva förbundet runt och framåt och det är just framåt som är den svåraste koden att knäcka, för oss och för majoriteten av alla fackförbund. Vi ser en trend av minskad facklig anslutning rent allmänt i Sverige, människor är idag mer av individualister och växlar dessutom mellan olika yrken, branscher och inriktningar. Vi behövde något som inte bara lockar eller säljer, vi behövde något som gör att kollegor vill, ansluta sig, vill vara en del

www.s112.se


i stället för konflikter ” Betald annonsplats

av vår gemenskap, vill tillsammans föra ambulansverksamheten framåt i en gynnsam riktning samtidigt som vi skyddar den mot återkommande besparingsförslag eller hot mot dess kärnverksamhet. Kollegor som vill att ambulanspersonalen i Sverige ska hålla absolut internationell topp-klass. Hur når vi dit? Hur når vi ut? Vi måste synas och vi måste höras, vi måste söka samverkan och vi måste bygga broar istället för konflikter. Där tycker jag att vi har lyckats alldeles utmärkt under året som gått, den nya grafiska profilen är inte bara nära kopplad till vår verksamhet utan den talar också tydligt om vad vi är och vad vi strävar efter. Hemsida och sociala medier har fått ett lyft, antalet följare har skjutit i höjden. Förbundets Youtube-kanal står i startblocken. Vi har haft utbildning för nya engagerade medlemmar som nu backar upp och täcker för gliporna i organisationens rustning och som också skänker hopp om föryngring i förbundsstyrelsen. Kontakter och broar byggs med branschfolk och företag. Vi visade upp förbundet internationellt under Europakongressen EMS-2018 i Köpenhamn och deltog med vår största monter någonsin under FLISA i Örebro. En aktiv och dynamisk monter som visade tydligt vad vi är, vi är din kollega och vi vill att du hänger med oss! Sammanfattningsvis har vi kommit mycket långt redan nu och mossan är som bortblåst. Arbetet med att nå ut till er medlemmar och ni som ännu inte är medlemmar kommer att fortsätta under nästkommande år, som sagt långsiktighet kräver tålamod. Slutligen vill jag tacka alla medlemmar för året som har gått och passa på att önska er en stillsam julhelg och ett gott nytt år, var rädda om varandra

www.s112.se

där ute, för det är ju så att vi i detta gebit vet hur skört livet är. Jag blir gång på gång så bestört och ledsen över alla de konflikter som finns i branschen oss kollegor emellan, på stationer, i ambulansernas kupéer och inte minst på sociala medier. Hur ska vi kunna hjälpa andra och ta vårt yrke framåt när det finns så mycket aggressioner och kränkande beteenden ibland oss. Agera professionellt och vänligt inte bara mot patienten utan även mot dina kollegor, ta dina åsikter och tankar och forma det till något konstruktivt, ta det till oss, inled en forskning, skriv en debattartikel eller därhän du anser att det hör hemma, men bete dig inte som en pajas, det leder aldrig till något gott.

Häng med Oss!

Gordon Grattidge Förbundsordförande Ambulansförbundet

samverkan 112 nr 5/6 2018

55


DOMSLUT/ Ambulanssjukvård

dom avkunnad i värmlands tingsrätt Ska ambulansens förare NN dömas för grov vårdslöshet i trafik? TEXT: SVEN ÅSHEDEN Källa: VÄRMLANDS TINGSRÄTT foto: polisen

I

målet är det klarlagt att NN kört över på fel sida vägen och ned i ett dike med ambulansen. I ambulansen satt en kollega till NN på passagerarsätet fram och det fanns även en patient ombord på bår. Vid tillfället när olyckan inträffade färdades ambulansen på en raksträcka. Av utredningen framgår det vidare att det var mörkt ute vid tillfället, att belysning saknades, väglaget var torrt och inte halkigt samt ambulansen var i kördugligt skick. Därtill har det framkommit att det inte fanns några bromsspår på platsen vilket tyder på att något plötsligt måste ha inträffat. Åklagaren har presenterat en hastighetsgraf som inhämtats av landstinget till den upprättade haverirapporten. Under grafen anges det att ”exakthet av ovanstående uppgifter kan inte verifieras av Landstinget i Värmland”. Av den sista positionsuppgiften i grafen framgår det att ambulansen kl. 00.02.17 framfördes i en hastighet strax under 110 km/h. NN har även vidgått att han körde något snabbare än den på vägen högsta tillåtna hastighet. Det råder alltså viss osäkerhet kring vilken hastighet NN framförde ambulansen i när olyckan inträffade. Det kan dock konstateras att hastigheten inte var väsentligen högre än den på platsen gällande. Vid den bedömningen ska det även beaktas att avkörningen skedde på en raksträcka. NN har uppgett att han måste ha drabbats av matförgiftning eller något liknande och på grund av det förlorat medvetandet och därigenom orsakat olyckan. NN har dock inte närmare kunnat konkretisera sina uppgifter i det avseendet. Enligt tingsrätten ger NN berättelse intrycket av att grunda sig på antaganden och resonemang om tänkbara orsaker snarare än minnesbilder.

56

samverkan 112 nr 5/6 2018

Det ovan sagda återspeglas även i uppgifter NN har lämnat i olika sammanhang innan huvudförhandlingen. Till polisen Maria ska NN ha sagt att han måste ha insomnat eftersom han inte ser någon annan förklaring. Av journalanteckningarna som presenterats framgår det också att NN när han kom till akutmottagningen uppgav att han troligtvis somnat. Därtill har kollegan Madeleine även berättat att NN omgående efter olyckan sagt ”tänk om jag somnade”. Det anförda leder tingsrätten till bedömningen att de uppgifter NN har lämnat innan huvudförhandlingen om att han kan ha somnat är ett uttryck för hans egna slutsatser och de måste därför värderas med särskild försiktighet. Av journalanteckningarna framgår det att någon medicinsk orsak till NNs plötsliga medvetandeförlorande inte kan slås fast. I den sista anteckningen från den 8 januari 2018 görs det gällande att

det eventuellt kunde vara fråga om en vasovagal händelse, kanske i samband med lättare matförgiftning/magsjuka. Den medicinska utredningen ger alltså inget klart stöd åt NNs invändning, men den utesluter inte heller invändningen helt. NN har förklarat att han sovit som han brukar natten innan händelsen och att han dessutom vilat på dagen före det nattliga arbetspasset. Av kollegan Madeleines uppgifter har det inte heller framgått att NN uppvisade några tecken på trötthet före olyckan. Någon annan utredning som ger vid handen att NN skulle ha varit trött vid den aktuella tidpunkten har inte presenterats. Med hänsyn till det ovan redogjorda blir tingsrättens slutsats därför att utredningen inte ger tillräckligt stöd för en bedömning att NN skulle ha framfört ambulansen i ett uttröttat tillstånd och att han därför somnat eller annars på grund av sitt uttröttade tillstånd förlorat kontrollen över ambulansen. Det kan finnas alternativa förklaringar som inte kan lämnas utan avseende. Följaktligen ska NN frikännas från åtalet.

Övriga frågor Advokatens ersättning 17 125 kr anses skälig. Av beloppet avser 10 192 kr arbete, 3 112 kr tidsspillan, 396 kr utlägg och 3 425 kr mervärdesskatt. Med hänsyn till utgången i målet ska staten stå för kostnaden. ■

www.s112.se


Ett ljus för blåljuskollegor som omkommit i tjänst - under 2018 – och som inte längre finns med oss

Grattis

Tel: 0430-490 50 www.nilsson.se

ÖREBRO - Region Örebro län Arne, Jonas och Torben hämtar XC90

TEXT: SVEN ÅSHEDEN

Brandmannen Andreas Larsen, 45 år Strax efter 23:30 den 30 maj påträffades Andreas livlös nedanför en klippavsats, i samband med skogsbrandssläckning, väster om Ransäter i Munkfors kommun i Värmland. Kollegorna startade hjärt-lungräddning som pågick tills ambulanshelikoptern anlände och sjukvårdvårdspersonal tog över. Andreas konstaterades avliden på plats. Mer exakt hur olyckan gick till vet man inte eftersom ingen sett när han föll ner för stupet. Han hade troligtvis ramlat baklänges och slagit huvudet i ett stenparti. Andreas arbetade som deltidsbrandman i fem år. Polisen misstänkte att skogsbranden var anlagd.

SÖDRA ÄLVSBORG - VGR Maja och Anders hämtar XC90

STEGAR SOM RÄDDAR LIV BRAND – & RÄDDNINGSSTEGAR FRÅN WIBE LADDERS

Källa: GT

Brandmannen Anders Knutson, 39 år Den 18 april åkte Anders till Ljungskile i Uddevalla kommun för att tillsammans med sina kollegor släcka en villabrand. Han klättrade upp på en hög stege för att komma åt branden. Plötslig rasade bitar av taket ner och träffade honom. Anders föll tre meter ner till marken och fick flera hundra kilo bråte över sig. På sjukhuset följde sex månaders kamp. Det fanns en förhoppning om tillfrisknande. "Med flera allvarliga komplikationer orkade inte Anders kropp mer", skrev kollegorna i ett gemensamt uttalande på Facebook. Den 31 oktober avled Anders Knutson till följd av skadorna. Källa: Strömstads Tidning

WIBE LADDERS är ledande i Europa på tillverkning av brand- och räddningsstegar. Vår gedigna erfarenhet är din garanti för produkter med beprövade och genomtänkta funktioner av högsta kvalitet.

wibeladders.se/norbas

www.s112.se

samverkan 112 nr 5/6 2018 Annons Wibe Ladders Norbas.indd 1

57

11/28/2014 10:08:57 AM


Ett jättestort tack till Er - våra trogna annonsörer som starkt bidragit till att tidningen Samverkan 112 överlevt även 2018 Ambulansförbundet Box 25, 826 21 SÖDERHAMN Tel: 018 - 430 11 10 Tel: 073 - 343 55 00 www.ambulansfacket.se

Ortivus AB Svärdvägen 19, 182 33 DANDERYD Tel: 08 - 446 4500 www.ortivus.se

Ambulansproduktion Mullervägen 23, 811 91 SANDVIKEN Tel: 026 - 24 51 30 www.ambulansproduktion.se

PHC Nordic AB Ekbacksvägen 28, 168 69 BROMMA Tel: + 46 855 53 63 00 www.phcnordic.com

Celab Communications AB Rollsbovägen 20, 442 40 KUNGÄLV Tel: 0303 - 24 60 00 www.celab.se

Promoteq AB Västerled 30, 811 37 SANDVIKEN Tel: 026-27 40 90 www.promoteq.com

CISA / Linnéuniversitetet P G Vejdes väg, 351 95 VÄXJÖ Tel: 0470 - 70 83 65 www.lnu.se

CISA

Region Kalmar län Sommarjobb inom ambulanssjukvården www.ltkalmar.se/lediga-jobb

Euro-Lans AB Möljerydsvägen 3-5, 370 11 BACKARYD Tel: 0457 - 45 06 00 www.eurolans.se

R&D Spandex AB Industrigatan 34, 312 34 Laholm Tel: 0430 – 738 00 www.spandex.com

Falck Ambulans 181 87 Lidingö Tel 08 - 731 40 70 www.falcksverige.se/emergency/ambulans/

Sacci Ryggsäckar AB (sida 35) Gamla Tunavägen 8, 784 36 BORLÄNGE Tel: 070 - 715 38 97 www.sacci.se

Ferno Norden AB Kardanvägen 37, 461 38 TROLLHÄTTAN Tel: 0520- 420 200 www.fernonorden.se

Standby AB Nohabgatan 12 C, 461 53 TROLLHÄTTAN Tel: 0520 - 49 44 40 www.standby.eu

Holmatro / Wennergren Maskin AB Skatelövsvägen 37, 342 54 GRIMSLÖV Telefon 0470 - 75 01 10 www.holmatro.se

Stryker / Physio-Control Ideon, Scheelevägen 17, 223 63 LUND Tel: 040-691 81 71 www.physio-control.se

I am Safe Konsult AB Brädgårdsgatan 14, 826 32 SÖDERHAMN Tel: 070 - 623 04 50 www.utryckningskörning.se

SVESAN Latinamerikaspecialisten Tel: 070 - 594 62 00 www.svesan.se

Laerdal Medical AB Hammarby Fabriksväg 23, 120 30 STOCKHOLM Tel: 08 - 556 146 10 www.laerdal.se

Taiga AB Annebergsvägen 3, 432 48 VARBERG Tel: 0340 - 66 69 00 www.taiga.se

Mago Scandinavia AB Prinsgatan 12, 541 50 SKÖVDE Tel: 0500 - 48 49 74 www.pensi.se

Telium Sweden AB Sliparegatan 13, 302 62 HALMSTAD Tel: 035 - 16 61 00 www.teliumsweden.se

MSB www.msb.se/utbildning

ViTri Medical AB Stensätravägen 9A, 127 39 SKÄRHOLMEN Tel: 08- 747 76 60 www.vitri.se

Nilsson Special Vehicles Tegelbruksvägen 17, 312 32 LAHOLM Tel: 0430 - 49 050 www.nilsson.se

Vårda Ögonkliniker AB Kammakargatan 7, 111 40 STOCKHOLM Tel: 010 - 709 99 99 www.varda.se

58

samverkan 112 nr 5/6 2018


Med Pensis ergonomiska utförande klarar du enkelt alla lyft rätt och riktigt

Pensi löser alla svåra passager vid överflyttning av patienten

Med ett enkelt knapptryck lastar och lossar du patienten tryggt och säkert in och ur fordonet

Let heavy be light Pensi gör det möjligt att lasta utan tunga lyft. På ett säkert och ergonomiskt sätt lastas patienten med enbart ett enkelt knapptryck. Bårens multifunktioner minskar antalet överflyttningar och gör transporten bekvämare och – både för våra patienter och för oss som arbetar med patientförflyttning. Pensi är ledande inom bårteknik och förser ditt fordon med den bästa utrustningen för transportoch vård av patienter.

SEXPUNKTSBÄLTE • TRAPPKLÄTTRARE • ENMANSHANTERING • ERGONOMISK

Återförsäljare i Sverige: Mago Scandinavia AB, telefon 0500-48 49 74

www.pensi.se


POSTTIDNING B Avsändare: On Road Communications AB Nyckelpigevägen 2, 374 51 ASARUM

IPM Ulricehamn.

VÅRT UPPDRAG ÄR ATT DU SKA KLARA DITT. Det är en hel vetenskap att klä sig rätt. Vi hjälper dig som arbetar utomhus oavsett väder, miljö eller andra riskfaktorer. Med våra klädsystem kan du koncentrera dig på ditt arbete och känna dig helt trygg.

WWW.TAIGA.SE | 0340-66 69 00

nr5-6_2018_bladderbar  
nr5-6_2018_bladderbar  
Advertisement