S112 - NR 2 - 2024

Magasin om blåljusverksamheter och specialfordon

SAMVERKAN

Nummer 2 2024 Årgång 23

över 115 år i sjöräddningens tjänst

det viktiga restvärdearbetet

rakelsystemet moderniseras

rope rescue sweden

kör i säker style samåkning i dalarna

ledare

Tack sommaren och Hej Hösten!

J

ag hoppas att ni alla haft en fantastisk sommar och kunnat njuta av en välförtjänt semester.

hem segern i Sevilla, ambulansbussen i Dalarna, polisens arbete med motorburen ungdom och mycket mer!

Med hösten kommer nya utmaningar, projekt och upplevelser. Samverkan 112 åker även i år till EMS world i Las Vegas för att hämta hem inspiration, kunskap och erfarenheter från denna enorma kongress med ambulans- och räddningspersonal från hela världen!

Tack för att ni läser Samverkan 112, vi hoppas att kunna fortsätta utvecklingen av tidningen så all feedback och önskemål tas varmt emot! I detta nummer finner ni även ett extra tack till alla våra fantastiska annonsörer som gör tidningen möjlig.

I detta nummer bjuder vi också på många nya upplevelser – här kan du bl.a. läsa om en spännande samverkansutbildning i ett ”icke normalläge” och allt vad det innebär.

Riksföreningen för ambulanssjuksköterskor har utsett årets ambulanssjuksköterska och årets magister. Läs om Radhusbranden i Alby, repräddningsteamet som kammade

Utgivare: Tidningen Samverkan 112 ges ut av förlaget On Road Educations AB Förlaget är privatägt och står ägar- och åsiktsmässigt helt oberoende i förhållande till företag, organisationer och politiska partier Utgivningsbevis: 24 224 ISSN: 1650-7487 Postadress: Lagergrens gata 2 652 26 KARLSTAD E-post: jerry@s112.se Övriga medarbetare i detta nummer: Ida Assarsson, Alexandra Bergman, Helene Lindström, Allyson Allende, Johan Wang, Emma Sjöberg, Anne-Marie Wangel, Wilma Persson, Marc Hermansson, Carina Elmqvist Kalle Berg, Frida Björcman, Fanny Millom och Sven Åsheden.

2

samverkan 112 nr 2 2024

Trevlig läsning!

Jerry Lidberg Chefredaktör och ansvarig utgivare jerry@s112.se

Chefredaktör och ansvarig utgivare: Jerry Lidberg, 073 - 816 48 06 Layout och formgivning: Emma Andreasson Kreativa Kontoret i Kristinehamn AB Tryck: Mixiprint AB, Olofström Annonser: jerry@s112.se Prenumeration: www.s112.se/prenumerera/butik Foto omslag framsida: Anna Hållams

Tipsa oss: Tipsare skyddas alltid av källskyddet och är garanterad full anonymitet. info@s112.se Hemsida: www.s112.se Åsikter: För åsikter som framförs i artiklar svarar intervjuade personer och textförfattaren

VI ÖKAR I UPPLAGa! Nu 3200 exemplar som går ut till privatpersoner och blåljusstationer över hela landet.

2022 -1700 exemplar 2023 - 2500 exemplar 2024 - 3200 exemplar

www.s112.se

innehåll

INNEHÅLL

22

14

SKYMNINGSLÄGE

Kör i säker style

4

Över 115 år i sjöräddningens tjänst

6

Radhusbranden i Almby

7

SVENSK SPRÅKMODELL

8

Rope Rescue Sweden

12 Skopande flyplan 14 Kör i säker style 16 Sjukt smart samåkning i Dalarna

8 KLÄTTERRÄDDNING

22 Skymningsläge 1,0 32 fängslande triologi 38 Årets utmärkelser

Ett unikt uppslag i en digital värld!

Vad är det som gör Samverkan 112 så speciell och unik i sitt slag? Vi frågade två av våra största annonsörer - Ferno Norden & MAGO om vad de tror är de stora framgångsfaktorerna. text: Ida Assarsson

M

ajoriteten av all den information vi får till oss dagligen kommer digitalt, att ha en tidning man kan greppa om gör att den sticker ut lite, säger Pierre Kördel från Ferno Norden.

Matz från MAGO fyller i med att tidningen liksom ”attackerar” från båda håll eftersom den både släpps digitalt och i tryckt form.

De är båda överens om att tidningen gör sig väl i blåljusvärldens fikarum. Den digitala plattformen blir mer en ”engångläsning” medans Samverkan 112 finns där på bordet vilket gör att den ofta läses om och om igen. Detta öppnar lättare upp för samtal, diskussion och reflektion bland kollegor.

Målet är ju att samla blåljusfamiljen, oavsett var man jobbar.

www.s112.se

”Att ha en riktig tidning i blåljusvärldens fikarum med något man kan diskutera runt och läsa om och om igen bidrar till ökad kunskap och viktiga reflektioner” - Pierre Kördel, Ferno Norden.

Samverkan 112 anses också vara ensam i sitt slag, en branschtidning som inkluderar många olika områden och verksamheter runtom i landet, ja till och med världen.

Genom tidningen kan man lätt hålla sig uppdaterad på vad som pågår inom olika områden, bli inspirerad och kanske lära sig något nytt. ”Tidningen har en bra blandning av information, nyheter, reportage och artiklar som grundar sig i en entusiasm och positiv anda för blåljusyrket – det finns inget liknande” – Matz Göthensten, MAGO.

Slutligen ett stort Tack till våra fantastiska annonsörer som gör tidningen möjlig.

Tack också till alla er som läser tidningen och till er som på något sett är en del av tidningen genom artiklar, reportage och andra inslag!

samverkan 112 nr 2 2024

3

SJÖRÄDDNINGEN

Över 115 år i sjöräddningens tjänst I början av 1900-talet var svensk sjöräddning i så dåligt skick att den användes som internationellt skräckexempel.

TEXt: sjoraddning.se FOTO: Mats Ryde 1903 härjades landets kuster av svåra stormar som krävde många människoliv till sjöss. Samma år hölls en världskongress om sjöräddning i Tyskland. Där dömdes Sveriges förmåga att rädda skeppsbrutna ut som mycket eftersatt. På kongressen deltog Albert Isakson, skeppsbyggnadsingenjör vid engelska Lloyd. Beslutsamt åkte han hem till Sverige för att sprida budskapet och få till stånd en förändring.

Svenska staten visade ett ljumt intresse för Albert Isaksons vision om en effektiv nationell sjöräddning. Istället samlade han privata företrädare för svensk sjöfart till ett möte i Stockholm den 1 juni 1907.

När det avslutats hade en organisation bildats – Svenska Sällskapet för Räddning af Skeppsbrutne.

Utveckling genom åren Från roddbåtar och några få medlemmar till moderna räddningsbåtar och 144 000 medlemmar. Här är Sjöräddningssällskapets utveckling från starten 1907.

Sjöräddningssällskapet 1917 4 770 medlemmar 11 räddningsstationer 11 båtar 10 räddade personer

Sjöräddningssällskapet 1937 4 484 medlemmar 19 räddningsstationer 16 båtar 99 räddade personer

Sjöräddningssällskapet 1967 9 850 medlemmar 22 räddningsstationer 25 båtar 792 räddade personer

Sjöräddningssällskapet 1987 17 837 medlemmar 30 räddningsstationer 44 båtar 1 337 räddade personer

Sjöräddningssällskapet 2006 50 000 medlemmar 64 räddningsstationer 141 båtar 3 255 räddade personer

Sjöräddningssällskapet 2016 102 000 medlemmar 69 räddningsstationer 200 båtar

På sjoraddning.se kan du läsa mer.

4

samverkan 112 nr 2 2024

www.s112.se

BLÅLJUS

Ny statistik: Tonvis med narkotika och miljontals tabletter i beslag Under första halvåret i år tog Tullverket fem ton narkotika i beslag. Utöver det har närmare 4,1 miljoner narkotiska tabletter beslagtagits, nästan dubbelt så många som under hela 2023. Det visar ny statistik för årets första sex månader. Även beslagen av kokain och marijuana ökar medan cannabisharts minskar jämfört med första halvåret 2023. Statistiken finns även på lokal och regional nivå i Tullverkets nya statistiktjänst.

SKANNA KODEN FÖR ATT KOMMA TILL TULLVERKETS NYA STATISTIKTJÄNST

Så moderniseras Rakelsystemet för framtiden SOS Alarm är en del av totalförsvaret, dels genom det nationella nödnumret 112, dels genom det särskilda ansvaret för Rakelsystemet som nu ska moderniseras med nya tekniska lösningar. text & FOTO: sosalarm.se – Om några år kommer vi kunna dela helt ny typ av information mellan både ledningscentraler och blåljusresurserna på fältet, berättar Göran Bertilsson, affärsutvecklare och brandingenjör.

Foto: Tullverket

PRENUMERERA PÅ SVERIGES MEST KOMPLETTA BLÅSLJUSMAGASIN Skanna koden för att komma till Samverkan 112s hemsida där du kan fylla i dina uppgifter för att starta en prenumeration.

Samverkan 112 utkommer gratis med två nummer per år. Vår och höst.

Rakel är det nationella radiosystemet som används för bland annat räddningstjänst, polis, ambulans och delar av försvaret. Rakel är det huvudsakliga systemet som SOS Alarm använder för att larma och kommunicera med främst blåljusverksamheterna. Ledningsorganisationerna för samtliga kommunala räddningstjänster i landet använder också SOS Alarm tekniska plattform för åtkomst till Rakelnätet. Ett system som kommer att förändras i grunden framöver.

100%

samverkan 112 nr 2 2021

– Moderniseringen av Rakeltekniken kommer att medföra att arbetssätten för blåljusverksamheterna förändras i hög grad. Alla

fler Rakelärenden hanterade SOS Alarms krisberedskapsavdelning år 2023 (46 st) jämfört med 2022 (23 st).

– Dagens Rakelnät använder en äldre teknikstandard och kan bara hantera talkommunikation och små datamängder.

Vi kommer att på kort tid behöva anpassa både arbetssätt och teknikplattform till de nya förhållandena, säger Göran.

5

Säker kommunikation med 5G Under året har planeringen fortsatt för ett nytt tele- och datakommunikationssystem med nästa generation Rakel, vars första del planeras införas 2026. Regeringen har gett Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) och Trafikverket i uppdrag att med stöd från Svenska kraftnät ta fram ett förslag till ett nytt nät baserat på modern 5G-mobilteknik. SOS Alarm deltar i de olika metodik- och teknikforum med MSB. SOS Alarm deltar också i nätverk tillsammans med SKR för att ta del av erfarenheter från internationella samarbetspartners.

samhällsaktörer som arbetar med allmän ordning, säkerhet, hälsa och försvar kommer att kunna kommunicera med varandra på ett robust och säkert sätt. Förutom kommunikation via tal kommer vi kunna dela sensordata, video och grafik, avslutar Göran som deltar i arbetet från SOS Alarm.

www.s112.se

Radhusbranden i Alby: Det viktiga restvärdearbetet under räddningsinsatsen

pixabay.com

RÄDDNINGSTJÄNST / Restvärdearbetet

Strax innan sju på kvällen den 18 mars utbröt en förödande brand i en radhuslänga i Alby, vilket ledde till att fem radhus totalförstördes. Branden började i mittlägenheten och spred sig snabbt upp i takkonstruktionen till övriga lägenheter. text & FOTO: Alexandra Bergman

T

ack vare snabbt agerande från räddningstjänsten skadades ingen människa, men skadorna på egendom var omfattande.

Anders Öberg, restvärdeledare och pensionerad brandingenjör, kallades till platsen för att bistå i hanteringen av situationen.

– Branden startade i mittlägenheten och spred sig sedan snabbt upp i takkonstruktionen till övriga lägenheter. När jag anlände till platsen var hela radhuslängan redan övertänd. Alla boende hade lyckligtvis hunnit evakuera, och en del av deras tillhörigheter hade också räddats, berättar Anders.

Anders började genast ta kontakt med de drabbade för att säkerställa att de hade tillgång till alternativt boende. Han samlade även in försäkringsuppgifter och knöt kontakt med berörda försäkringsbolag för att underlätta skaderegleringsprocessen.

6

samverkan 112 nr 2 2024

– Som restvärdeledare tar man hand om de skadedrabbade samtidigt som räddningstjänsten kan fokusera på sina uppgifter. Jag stannade kvar tills alla boende hade kontaktat sina försäkringsbolag och gav dem information utifrån ett försäkringsperspektiv om hur processen skulle fortsätta. Sedan hade jag ett avslutande möte med brandförsvaret, som bedömde att deras insats skulle vara avslutad framåt morgonen, säger Anders och fortsätter: – Påföljande dag höll jag och Södertörns Brandförsvarsförbund ett möte med de drabbade, där brandförsvaret redogjorde för sin insats medan jag informerade om försäkringsfrågor.

Dessutom åtgärdades en vattenläcka, och vi satte upp staket runt fastigheten för att säkerställa att obehöriga inte kunde ta sig in i husen.

Ett stort värde för alla involverade Radhusbranden i Alby tydliggör vikten av restvärderäddning som en sammanhållande länk vid olyckor. Utan RVR:s närvaro skulle hanteringen av olyckan vara betydligt svårare och mer komplex, vilket i sin tur hade kunnat fördröja återuppbyggnadsprocessen och öka de ekonomiska, personliga och miljömässiga konsekvenserna för de drabbade, försäkringsbolagen och samhället som helhet.

Bränder kan orsaka stora och förödande skador. I sådana situationer är restvärderäddning av avgörande betydelse. Brandskyddsföreningen RVR arbetar för att skapa en sammanhållen skadehanteringskedja till nytta för både räddningstjänst, försäkringsbolag och de drabbade.

– Det är väldigt värdefullt att få hjälp med allt det praktiska i det initiala skedet av en olycka.

Utan RVR hade de skadedrabbade lämnats ensamma mitt i traumat när de såg sina hem gå upp i rök, avslutar Anders ■

www.s112.se

BLÅLJUS / Svensk språkmodell

Svensk språkmodell sätter fart på AI i vården En nyhet som vi alla kunnat ta del av under våren var att AI Sweden, tillsammans med RISE och WASP WARA Media & Language, har utvecklat en storskalig generativ språkmodell för de nordiska språken, främst svenska. GPT-SW3, som språkmodellen heter, är den första riktigt stora generativa språkmodellen för svenska och den är baserad på samma tekniska principer som OpenAI GPT-4. Men den stora skillnaden är att genom den öppna licensen gör modellen det möjligt för svenska organisationer att bygga tillämpningar som tidigare inte var möjliga.

text: Helene Lindström

I

projektet GPT-SW3: en basmodell för svensk texthantering har man undersökt just dessa möjligheter. Huvudparter är AI Sweden, RISE och WARA Media and Language. Det Vinnova-finansierade projektet startade 2022 och avslutas i höst.

Vi har pratat med projektledare Ariel Ekgren, AI Sweden, och Hanna Maurin Söderholm, PICTA Prehospital innovationsarena som är ett systerprogram till AI Sweden.

Kan du berätta lite om det här projektet, Ariel?

- Det här projektet har undersökt möjligheten att använda en storskalig svensk generativ språkmodell för att skapa en generell lösning för texthanteringsuppgifter som kan användas av många olika behovsägare.

Projektet utgår från GPT-SW3 som ju gjort det möjligt för oss att börja utveckla en mer generell användning än vi tidigare haft möjlighet till. Inom projektet finns behovsägare från både privat sektor, alltså såväl startups som som större företag, och offentlig sektor genom exempelvis Tillväxtverket, Västra Götalandsregionen och Region Halland. Vi har även haft med behovsägare från forskningsvärlden.

Hur kan språkmodellen användas?

- Här är det svårt att ge exempel, eftersom det kan handla om så otroligt mycket! Men alla typer av tillämpningar som är möjliga att bygga med storskaliga språkmodeller kan vara lämpliga, exempelvis lösningar för textanalys, klassificering, textgenerering, textbearbetning, innehållsmoderering, chattfunktioner och så vidare.

Kan du berätta om några specifika tillämpningar?

- En tillämpning som ser lovande ut är om detta kan användas för att förbättra prediktion av fallolyckor hos inlagda patienter på sjukhus. Ett annat område där några regioner har tagit första steget är för jour-

naler och journalanteckningar, där de lägst hängande frukterna handlar om automatisk transkribering och summering av journalanteckningar, till exempel epikriser.

Vad händer nu, Hanna?

- Vi på PICTA har följt projektet med stort intresse och arbetar med att sprida resultaten till fler aktörer, främst inom prehospital vård och larmsjukvård, säger Hanna Maurin Söderholm. Det finns en enorm potential som inte bara är kopplad till hantering av journaler, men också till användning vid inkommande samtal till larmcentraler, exempelvis för att simultant transkribera och summera samtalet. Eller uppmärksamma särskilda värdeord som en larmoperatör kan missa i en stressig eller komplex larmsituation. Vi planerar att tillsammans med AI Sweden arrangera ett öppet digitalt lunchseminarium om GPT-SW3, chatGPT och möjligheterna för larmsjukvården och den prehospitala vården. Om du vill få en inbjudan till detta, har en egen idé, eller bara vill veta mer kan du kontakta oss.

(Maila: helene.lindstrom@lindholmen.se)

faktaruta GPT-SW3 är släppt med en öppen licens och finns tillgänglig i sex olika storlekar. 126 miljoner, 356 miljon, 1,3 miljarder, 6,7 miljarder, 20 miljarder och 40 miljarder parametrar. Storleken på modellen innebär att det krävs rejält med beräkningskapacitet för att kunna använda den. De nuvarande GPT-SW3-modellerna är tränade på Linköpings universitets superdator, Berzelius, med hjälp av Nemo Megatron-ramverket från NVIDIA. LÄS MER OM GPT-SW3 HÄR https://www.ai.se/sv/projekt/gpt-sw3

Sveriges ledande blåljus Standby är Sveriges ledande tillverkare och leverantör av blåljus, varningsutrustning och styrsystem. Vi garanterar långsiktig hållbarhet och pålitlighet genom starka produkter och lyhörd support. Så att dina utryckningsoch specialfordon alltid fungerar som de ska.

Läs mer på www.standbygroup.com

www.s112.se

samverkan 112 nr 2 2024

7

AMBULANS / Rope rescue Sweden

8

samverkan 112 nr 2 2024

www.s112.se

AMBULANS / Rope rescue Sweden

Rope Rescue Sweden “Y los ganadores son: Rope Rescue Sweden!” och hela salen fylls med jubel. Den initiala glädjen kan kännas nästan overklig, som om framgången utspelar sig genom en mjuk, glittrande dimma. Och som en blixt från klar himmel slår insikten en - man har fortfarande inte slutat utropa "OMG!!!" om och om igen. Helt plötsligt var vi bäst bland världens främsta räddningsteam inom rope rescue. text & FOTO: Allyson Allende

S

å lät det när repräddningsteamen lyckades kamma hem segern i Sevilla, i den internationella tävlingen Rescue Great Day 2024. Däremot började det hela med en chans och en dröm som blev till verklighet, de utmaningar de stötte på längs vägen och de fantastiska ögonblick som format Rope Rescue Sweden.

Aleksandar Milosevic fick 2021 förfrågan från företaget Skylotech att åka ner till Belgien och agera kontrollant under Grimpday i Namur. GRIMP (Group de Recconnaissance Interventione Millieux Perilleux = Spaningsgrupp för ingripande i farlig miljö) Day är ett internationellt mästerskap som lockar sök- och räddningsteam (rope access, brandmän, polis, militärt och civilt försvar) från hela världen.

Grimpday, som grundades 2006 av medlemmar av Namurs regionala brandkår, har fått universellt hyllning som ett ledande evenemang inom sfären av räddningsoperationer på hög höjd. Tävlingens upplägg går ut på att fullfölja en serie olycksscenarier, där den slutliga rankingen baseras på hur lång tid det tar att genomföra uppgiften - rädda offret. Där poäng ges för hantering av offret, HLR samt på stil av rigging, teknik och säkerhet.

Att bevittna duktiga klättrare “in action”, deras teknik och beslutsamhet, tände en gnista av inspiration hos Milosevic.

Han började kontakta kollegor och vänner som han visste delade sin passion för klättring. Med varje samtal växte entusiasmen, och övertygelsen om att något stort började www.s112.se

ta form. Det handlade inte bara om att klättra – det handlade om att bygga ett lag där varje individ känner sig sedd och stöttad, en gemenskap som kan nå nya höjder.

Till slut förenades Abraham Montoro, Alistair Winn, Allyson Allende, Henrik Stenberg, Nigel Craig, Olivier Lasmarias i en inspirerande gemenskap och skapade Rope Rescue Sweden, med Aleksandar Milosevic som den drivande teamledaren.

Rope Rescue Sweden vågade ta steget och anmälde sig till Grimpday 2022, trots att de inte riktigt visste vad de skulle förvänta sig.

Med hög konkurrens och många erfarna deltagare på startlinjen var det få som gav dem en chans. Men laget var fast beslutna att ge sitt bästa och övervinna sina tvivel.

Under tävlingens gång lyckades laget verkligen hitta sin rytm. Genom att samarbeta och stötta varandra, började de snabbt att imponera. Varje medlem visade prov på stor beslutsamhet och kreativitet, vilket ledde till prestationer som uppmärksammades under tävlingen.

När slutresultatet presenterades och laget visade sig ha kommit på en hedrande

fjärdeplats var jublet ohämmat. Det var en fantastisk prestation som reflekterade deras hårda arbete och tidiga förberedelser. Att nå så högt i en stor tävling där de stod mot några av de mest erfarna lagen var en prestation som de aldrig skulle glömma. Det här resultatet gav inte bara laget en boost av självförtroende, utan också bevisat att de har kapaciteten att övervinna utmaningar. Även nya medlemmar har tillkom, såsom Erik Bergman, Ionut Olteanu, Mattias Malmqvist och Mikael Jarmland.

Sedan första tävlingen i Namur har Rope Rescue Sweden tävlat på Grimpday 2023, i Frankrike. Där utmanades lagen av intensivt regn första tävlingsdagen, klättrade nerför och uppför dammar samt bestiga runt de mäktiga kranarna i Marseilles hamn.

Den regniga dagen ledde dessutom till deras första virala reel på Instagram, med över en miljon visningar! Under denna tävling kom laget på åttonde plats.

Trots en aning nedstämd över deras placering i den senaste tävlingen, kom det en inbjudan från Asien som verkligen väckte deras entusiasm. De skulle tävla i Kina!

samverkan 112 nr 2 2024

9

AMBULANS / Rope rescue Sweden

Och vilken upplevelse det blev. Platsen, människorna, maten - hela laget var överväldigade! Med en ständig tolk vid lagets sida lyckades de kamma hem brons i Grimpday Asia 2023 och silver i den medicinska ligan.

Precis hemkomna, med guldmedaljerna glittrande runt halsen, fick de ett sista minuten-erbjudande från Grimpday: "Vill ni komma och tävla?" Det kändes som en fantastisk möjlighet, och spänningen byggdes upp på nytt!

Efter denna boost började de skapa inspirerande scenarion i en mångsidig omgivning, som var helt nya för teamet. Genom att simulera de utmaningar som kunde uppstå under framtida tävlingar, lade de grunden för en perfekt träning.

I en imponerande prestation tävlade de mot hela 37 lag från hela världen, inklusive deltagare från avlägsna platser som Taiwan, Brasilien och Kanada! Deras målmedvetenhet och professionalism ledde dem till en fantastisk andraplats i detta otroligt konkurrensutsatta fält.

Näst på tur - den prestigefyllda internationella tävlingen Rescue Great Day 2024 i Sevilla. Staden blev värd för det största räddningstävligen på hög höjd i världen. I denna sjätte upplaga deltog 36 lag, av 18 olika nationaliteter och 50 domare. Under de fyra dagarna, som tävlingen pågår, har praktiska scenarion utformats som anpassar sig till verkliga räddnings situationer.

Deras framgång i Spanien byggde på hårda förberedelser, erfarenhet från tidigare år, en stark laganda och den professionalism som varje individ bidrar med. Tillsammans skapade de en oslagbar mix som ledde dem mot seger!

10

samverkan 112 nr 2 2024

skanna koden för att följa rope rescue sweden på instagram

Nu är det dags för laget att bege sig tillbaka till Kina för ännu en spännande tävling LifeLine Rope Rescue Competition, där äventyr och nya utmaningar väntar!

Rope Rescue Sweden rycker ut vid akuta situationer och erbjuder rådgivning samt stöd till räddningstjänsten i Sverige. Laget söker även sponsorer för att kunna fortsätta tävla och växa. Stödet från sponsorer är avgörande för deras framgång och utveckling. Följ dem på Instagram för att få de senaste uppdateringarna om lagets framsteg och kommande tävlingar ■

www.s112.se

Heavy Duty patienthantering

Ferno Norden AB Tel: 0520-420200 www.s112.se Mail: fab@fernonorden.com

samverkan 112 nr 2 2024

11

RÄDDNINGSTJÄNST / Släckningsarbete

Skopande flygplan skickas till Bulgarien och Nordmakedonien I södra Europa rasar flera stora skogsbränder, bland annat brinner det kraftigt längs med bergskedjan utmed den grekbulgariska gränsen och i Nordmakedonien.

Nu skickar Sverige, genom MSB, fyra skopande flygplan som ska bistå i släckningsarbetet.

Skopande flygplan. Foto: SAAB AB, Jörgen Ericsson

text: msb.se

Simulera verklighetstroget och flexibelt med iSimulate REALITi och ATLAS övningsdocka

Leverantör av akutvårdsutrustning Utrustning för akutvård anpassade efter dina behov PHC Nordic AB +46 855 53 63 00 phcnordic.com

12

samverkan 112 nr 2 2024

Vi träffas på Flisa i Kalmar 17-19 sept. 2024

snogg.no www.s112.se

RÄDDNINGSTJÄNST / Släckningsarbete

T

vå flygplan lämnade under onsdagseftermiddagen Sverige och påbörjade resan mot Bulgarien och under torsdagen lyfter två ytterligare flygplan mot Nordmakedonien. Flygningarna görs i flera etapper ned genom Europa.

– Just nu behöver Bulgarien och Nordmakedonien stöd från andra länder och det är givet att vi ställer upp när vi kan. Vi har gjort det tidigare och vi har dessutom själva tagit emot stöd, det här är grundtanken med EU:s civilskyddssamarbete, säger Jenny Wärja, enhetschef på MSB.

den vara låg. Vi har flygande resurser att använda om det skulle behövas och i detta fall har vi säkerställt det genom att, trots de låga riskerna, även ha två helikoptrar i extra beredskap, säger Jenny Wärja på MSB och fortsätter: – Styrkan i EU-samarbetet är att vi använder våra resurser på ett effektivt sätt och samarbetar och hjälper varandra. Sverige är en del av EU:s beredskap, på samma sätt som EU är en del av Sveriges.

Hur mycket är ett liv värt?

Fakta – det här bistår Sverige och MSB med MSB är kontaktpunkt gentemot EU:s civilskyddsmekanism. Det innebär att vi både tar emot förfrågningar och erbjuder hjälp vid olika kriser och katastrofer till drabbade länder samt vid behov förmedlar stöd från andra länder till Sverige.

De skopande flygplanen är en del av ett extra skyddsnät i form av EU-gemensamma resurser som kallas rescEU. EU finansierar merparten av kostnaden och Sverige står värd för resursen.

Sverige har varit en del av rescEU sedan

Hur mycket är ett liv värt?

Fortsatt god beredskap i Sverige Sveriges beredskap att hantera skogsbränder hanteras i första hand av lokal räddningstjänst som vid behov kan begära ytterligare stöd genom de kvarvarande flygande resurserna som består av upp till tio helikoptrar.

– När vi gör bedömningen att skicka plan så är det viktigt att vi behåller en god beredskap i Sverige. Vi följer kontinuerligt brandriskläget i Sverige och just nu bedöms

pixabay.com

2019 och detta är den sjätte gången flygande resurser från Sverige aktiveras i Europa.

Första gången var 2021 vid släckningen av de stora skogsbränderna som härjade i Grekland under sommaren. Under sommaren 2022 stöttade Sverige både Frankrike och Tjeckien med skopande flygplan vid storskaliga bränder. Förra året, i slutet av augusti 2023, drabbades Grekland återigen av omfattande skogsbränder och fick stöd av Sverige i släckningsarbetet. ■

Hur mycket är ett liv värt?

Hur mycket är ett liv värt?

Vi vet... har erfarenhet av hur ambulanspersonal vill arbeta, Vi...och vet... vilka förutsättningar som behövs för bra arbetsmiljö

...och har erfarenhet av hur ambulanspersonal vill arbeta,

och som vadbehövs framtida hjälpmedel vilka förutsättningar för bra arbetsmiljö och arbetsrutiner kan komma behöva.

och vad framtida hjälpmedel och arbetsrutiner kan komma behöva.

Vi vet också hur den kombinationen finansieras.

Vi vet också hur den kombinationen finansieras.

Se en beräkning på www.ambulansproduktion.se/ekonomi

Se en beräkning på www.ambulansproduktion.se/ekonomi

Vi vet...

Följ oss i sociala medier:

Ambulansproduktion Sandviken

...och har erfarenhet av hur ambulanspersonal vill arbeta, Följ oss i sociala medier: vilka förutsättningar som behövs för bra arbetsmiljö

Ambulansproduktion Sandviken

och vad framtida hjälpmedel och arbetsrutiner kan komma behöva.

Vi vet också hur den kombinationen finansieras.

www.s112.se

Vi vet... ...och har erfarenhet av hur ambulanspersonal vill arbeta, vilka förutsättningar som behövs för bra arbetsmiljö

Se en beräkning på www.ambulansproduktion.se/ekonomi samverkan 112 nr 2 2024

13

polisen / Motorträff i Eslöv

KÖR I SÄKER STYLE! EPA-dunk, grillad korv, tävlingar och trafiksäkerhet var några av höjdpunkterna när 150 personer för andra året samlades under motorträffen i Eslöv.

Text: Ida Assarsson foto: privat

A

rrangemanget anordnas av Eslövs kommun i samarbete med polisen och räddningstjänsten. Förhoppningen är att kunna sprida viktig information, gemenskap och stärka relationen till motorburna ungdomar berättar Pierre Davidsson, områdespolis i lokalområde Eslöv.

Berätta om projektet och hur det startade? ”Projektet kring en samlad träff med motorburen ungdom föddes för några år sedan hos mig och en fritidsledare från fritidsgården Gasverket här i Eslöv.

Bakgrunden till detta är att det är en utbredd kultur i vårt polisområde och att motorburen ungdom vanligtvis ”hänger” på diverse parkeringsplatser runt om i området. Vi ville med denna idé ge möjlighet att samla alla motorintresserade ungdomar på ett och samma ställe där alla kan dela med sig utav sitt intresse.”

Under motorträffarna ansluter glada ungdomar med sina nytvättade fordon och 14

samverkan 112 nr 2 2024

”Epa-dunket” hörs från högtalarna. Eslövs kommun som är huvudarrangör fixar både korvgrillning och tävlingar, bl.a. där deltagarna blir numrerade i ett lotteri samt omröstningar om vem som har snyggast fälgar eller finaste lacken. Priserna som delas ut kan bestå av tvätthinkar och bilvårdsprodukter vilket brukar uppskattas.

Polisen har, förutom att dela ut sin populära doftgran (läs mer nedan) ett eget inslag som går ut på att ungdomarna får tävla mot varandra genom att springa och mäta hastigheten med polisens laser som används vid trafikövervakning. Räddningstjänsten utmanar alla i basket och stämningen är på topp.

Berätta mer om doftgranen? ”2023 skapade jag en wunderbaum (doftgran) för att bli än mer relationskapande med den motorburna ungdomen. Jag hade mina aningar redan från början att detta skulle bli en succé och några månader senare fick jag svaret att så blev fallet. Den omåttligt populära doftgranen har delats

ut i mötet med motorburen ungdom och pryder i dag i princip varenda a-traktor i större delen utav mellanskåne! Det är otroligt glädjande.

Doftgranen är utformad likt en amerikansk polisbricka med lokalpolisområde Eslövs lokala logotyp. 5000 doftgranar beställdes i dofterna new car & si armani. Doftgranen har blivit en nationell ”snackis” och den har belysts i bland annat TV4s program Efter fem och flera andra nyhetsmedier till det positiva. Den har även blivit väldigt populär inom polismyndigheten och man ser nu över möjligheten att ta fram en doftgran som ska bli nationell.”

Projektet ”motorträff” är mycket uppskattat av både poliskollegor och deltagare, Pierre berättar om hur ungdomarna redan innan träffen sprider information mellan varandra och på sina sociala medier. Nationellt sett anordnas nu liknande arrangemang på flera ställen och många hör av www.s112.se

polisen / Motorträff i Eslöv

sig till Pierre för att få tips och tricks till sina träffar. Pierre har förutom sitt engagemang för ungdomarna särskild kunskap och ett förordnande från polismyndigheten gällande fordonsfrågor. Detta innebär att han bl.a. får utföra så kallade flygande inspektioner av alla fordon i trafik (besiktning på väg) för att säkerställa att fordonen är trafiksäkra. Han har också befogenhet att belägga fordonen med körförbud och förelägganden.

- ”Min uppfattning är att det finns stora problem nationellt med trimmade a-traktorer och även vi i lokalpolisområde Eslöv har problem med detta än idag. Därav är det enligt mig extra viktigt att vi prioriterar denna trafiksäkerhetsfråga och jobbar mer med motorburen ungdom på olika plan. Jag är den i vårt lokalpolisområde som arbetar mest riktat mot manipulerade a-traktorer med anledning av den utbildning jag besitter. Vissa veckor tar bara jag flertalet a-traktorer i beslag, så trots att vi har en unik relation med motorburen ungdom så är just problematiken kring manipulerade a-traktorer stor. Det finns en hel uppsjö av olika sätt att manipulera en a-traktor. Förr var det mer att man drog bort en sk ”ryckspärr” när man såg polisen. Den typen av manipulering är idag inte alls vanligt förekommande utan idag handlar det om mer digitala manipuleringar. Det kan handla om att man har en app i telefonen som styr fordonet osv. Även om vi har en mycket unik och god relation till motorburen ungdom så har vi även liksom övriga Sverige stora problem med manipulerade a-traktorer. Något vi jobbar aktivt med i vårt polisområde. Dels genom att rapportera på plats när detta uppmärksammas men också genom att gå ut i media och belysa detta. Det handlar även om brottet tillåtande till olovlig körning som man som förälder eller kompis kan bli dömd för om man har insikt i att tex ens ungdom kör manipulerat. Något som kan få stora konsekvenser för såväl körkortsbehörigheter men även ekonomiskt vid en fällande dom. Vi har även skickat ut brev med information till samtliga registrerade ägare till a-traktorer i våra kommuner.” Även om syftet med motorträffen hela tiden varit att stärka relationen och öka trafiksäkerheten har det på andra ställen ibland varit svårt att locka folk eftersom det funnits en uppfattning om att det skulle vara en ”fälla” från polisen. Pierre vill trycka på att det inte handlar om att sätta www.s112.se

dit ungdomarna. Finns det något brottsligt är polisen skyldig att rapportera det, framförallt för att kunna förebygga allvarliga olyckor orsakade av manipulerade a-traktorer och mopeder.

Under motorträffarna i Eslöv frågar många ungdomar själv om sina fordon och vad som är godkänt eller inte. Att bygga upp ett förtroende och en stark relation kommer inte gratis över en dag. Pierre och hans kollegor i lokalpolisområde Eslöv har under en längre tid sökt upp ungdomarna på de platser de ofta befinner sig på kvällstid för att lära känna individerna och öppna upp för samtal. Detta har resulterat i att de inte sällan får en glad hälsning från en a-traktor förare och att de kommer fram för att ta selfies mm. En positiv överraskning har varit att trots att vissa av ungdomarna fått böter, blivit dömda för olovlig körning eller till och med fått sina a-traktorer i beslag kan de bibehålla en god relation med polisen. Anledningen till detta tror Pierre beror på det mångåriga arbetet han och hans kollegor lagt på relationsskapandet.

Vad tror du är framgångsfaktorer för att nå fram med viktig information till ungdomar?

- ”Framgångsfaktorn för oss tror jag till stor del handlar om att vi bjuder på oss själva och inte enbart tar kontakt med motorburen ungdom då de exempelvis rapporteras för diverse brott. Vanligtvis olika typer av trafikbrott eller att flygande inspektioner skall utföras. Personligen så har jag under flera års tid på ledig tid mellan ärenden kört upp till ungdomarna där de står parkerade på olika platser i området.

Vanligtvis står de tätt parkerade och då brukar jag komma och backa in polisbilen och bli ”en i gänget”. Något som varit otroligt uppskattat hos ungdomarna och gör att jag som områdespolis känner dem till namnen och de mig. Jag tror det är viktigt i mitt arbete som polis med ungdomar att man vågar och kan bjuda på sig själv och visa att man bakom uniformen är en person. Detta har gjort att ungdomarna fått en helt annan bild utav mig som polis och det speglar även av sig mot övriga poliser, tror jag. Idag när jag besöker dem så tilltalar dem mig med mitt namn. Jag har själv en gång i tiden varit i deras ålder och haft moped. Förr när de såg en polisbil så var det mer att de försökte gömma sig eller köra därifrån. Idag är det rakt av motsatsen.

Något som jag tror vi är väldigt unika med.

Vi rapporterar dem precis som vanligt vid olika typer av brott och har nolltolerans.”

Planen inför framtiden är att fokusera mer på trafiksäkerheten och de konsekvenser som kanske uppstår annars. Ett problem är att ungdomarna tar sitt AM- körkort till moped och a-traktor genom att endast köra upp med en moped. Att de sedan sätter sig bil och ger sig ut i trafiken är både skrämmande och problematiskt enligt Pierre eftersom de inte har utbildning för den typen av fordon de skall framföra.

De trafikbrott som Pierre och hans kollegor ofta stöter på är användningen av mobiltelefon under färd samt avsaknad av bälte. Bälteskravet kom för bara något år sedan men inställningen om att ”jag kör ändå bara i 30km/h så varför ska jag ha bilbälte?” lever kvar.

- ”Min uppfattning är att många av de ungdomar jag stoppar och som misstänks för olovlig körning inte förstår riskerna och de konsekvenser de utsätter sig och andra för. Vissa a-traktorer jag tagit i beslag har framförts i hastigheter omkring 140 km/h.

Bakom ratten sitter en 15-åring som inte har samma konsekvenstänk som en vuxen person eller någon adekvat utbildning för det fordon de framför enligt min åsikt. Jag har även varit på trafikolyckor där ungdomar med sin a-traktor lyckats att volta av vägen och där ungdomar skadats svårt och till och med avlidit till följd av att fordonet framförts i livsfarliga hastigheter.”

Tillsammans med racingbanan Ring Knutstorp i Ljungbyhed skall motorträffen nu utvecklas genom att försöka få med en så kallad krocksläde. Syftet är att ungdomarna skall få testa på hur det känns att kollidera i låg hastighet och därmed både få en tankeställare och förståelse till varför det finns de regler och begränsningar som det gör.

Pierre vill slutligen tillägga hur fin motorkulturen faktiskt är och att det är roligt att se hur ungdomarna delar intresset med varandra. Från allmänheten har det ibland setts negativt då en del tyvärr missköter sig genom buskörning, nedskräpning och stök i bl.a. bostadsområden och skolor.

Man får inte glömma bort att majoriteten av ungdomarna sköter sig väl och man bör därför inte dra alla över samma kam.

Problematiken handlar om enskilda individer som polisen fortlöpande arbetar med i samarbete med vårdnadshavare, kommun och socialtjänst.

Vi säger ”Heja Eslöv!” och tack till Pierre och hans kollegor för det fantastiska arbete ni gör för att öka trafiksäkerheten och för den viktiga relation ni bygger med motorburen ungdom! ■

samverkan 112 nr 2 2024

15

AMBULANS / Samåkning i Dalarna!

Sjukt smart samåkning i Dalarna!

Att transportera patienter fram och tillbaka mellan olika sjukhus kräver stora resurser i sjukvården. En ny lösning i Dalarna innebär en betydande effektivisering — och Sveriges förmodligen häftigaste ambulansbuss! text: Johan Wangström FOTO: Anna Hållams

D

e tycker att de åker kungligt!

Urban Jonsson är fordonsansvarig inom ambulanssjukvården i Dalarna och beskriver nöjt det koncept han själv varit med och utformat och som fått stor uppmärksamhet. Bakgrunden är det som kallas ”sekundärtransporter” i vården att köra patienter som inte är jättesjuka men inte heller friska till och från behandlingar på olika sjukhus. Mängder av sådana resor görs varje dag. Inte minst i Dalarna som har sitt större regionsjukhus i Uppsala nästan 20 mil från exempelvis sjukhuset i Falun där vi träffar Urban Jonsson, hans medarbetare sjuksköterskan Victoria Eriksson och förarvikarien Jörgen Eriksson som vanligtvis kör skolbuss i Alfta.

Men - är det nödvändigt eller ens rimligt att skicka en mindre karavan av vanliga ambulanser med en ensam patient tiotals mil till och från länet dagligen? Nej, ansåg ledningen i Region Dalarna och Urban Jonsson som är sjuksköterska med 35 års erfarenhet av arbete inom ambulanssjukvården i länet fick i uppdrag att upphandla en buss för samåkning med plats för både liggande ambulanstransporter och sittande patienter.

- Vi fick två anbud och Scania Irizar vann ganska klart, om man säger så.

I september förra året rullade så en specialbyggd Irizar i8 Scaniaambulans ut på vägarna och resultatet är redan tydligt.

- En vanlig dag kan fyra akutambulanser stanna hemma, förklarar Urban Jonsson. Och det är en betydelsefull ökning av beredskapen i Dalarna både vad gäller fordon och personal.

16

samverkan 112 nr 2 2024

Och fördelarna med bussar som sjuktransportfordon tycks sprida sig i de ekonomiskt utmanade regionerna. JämtlandHärjedalen har nyligen fått en egen buss och Region Värmland har ytterligare ett fordon på gång.

- De är så unika så det kommer inte beställningar varje månad och det blir förmodligen inte från alla regioner men jag tror det kommer att växa, säger Håkan Kindberg på Lecab i Karlstad som är återförsäljare för Scania och svensk distributör för den spanska karossören Irizar.

100 km/h räcker med blåljus Det är ett imponerande bygge som rul�lar in framför entrén till Falu lasarett. Det finns bussar för sjuktransporter tidigare i Sverige, men ingen som denna enligt Urban Jonsson. Scanian är utformad som en vanlig akutambulans vilket innebär varningsröda detaljer, ett lysande gulgrönt mönster, blåljus och sirener. Nyligen kom blixtlamporna till användning när man körde in i en trafikolycka utmed vägen, men det handlar inte om några snabba utryckningskörningar med 3 25-9080 som fordonet heter på

”larmspråk”, förklarar han.

- Vi fick frågan om vi ville öka hastigheten men den fick vara kvar på 100 kilometer i timmen. Det är inte hastigheten som är det viktigaste, påkallar vi fri väg så räcker det.

Förklaringen till den gula designen är att bussen även ska kunna köras ut till en större händelse som en olycka, brand eller liknande.

- Ska den fungera som ambulans ska den också se ut som en, säger Urban Jonsson bestämt. Även om utsidan är häftig så är det på insidan av bussen de stora lösningarna utformats, av en tredje internationell part.

Fordonet har två avdelningar, ”ambulansdelen” med möjlighet till fyra britsar och exempelvis EKG-övervakning baktill och plats för närmare trettio sittande patienter i den främre delen. Kravet från regionledningen var att bussen också skulle kunna ta så många sittande patienter som också har möjlighet att följa med i samband med sjukhusbesök.

- På måndagar och fredagar under vinterhalvåret är det ofta fullt!

www.s112.se

AMBULANS / Samåkning i Dalarna!

Kaffe och syrgas i bussen Det är alltid tre personer som arbetar i bussen när den lämnar och hämtar patienterna på sina olika hållplatser vid bestämda tider. Victoria Eriksson är sjuksköterska och vanligtvis på ambulansen i Borlänge men väntar barn och har därför fått det lite lugnare uppdraget i bussen där hon ofta kan sitta vid skärmarna och övervaka EKG och kramprisker.

- Jag tycker att fyra patienter är rimligt, jag har jobbat på akuten tidigare säger hon och menar att trycket är betydligt större där. Stämningen i bussen är ofta trevlig, och förutom att syrgas medförs händer det att man drar igång kaffebryggaren som finns vid mittstationen.

Skulle någon bli väldigt sjuk så stannar man bussen för att behandla patienten, och vid ett tillfälle har man fått kalla ut en ordinarie ambulans för att få hjälp.

- Patienterna är till 99 procent positiva.

De kan prata med varandra och det blir trevligt, de tycker att de åker kungligt förklarar Urban Jonsson som även han är nöjd med bygget trots några kompromisser som det alltid blir med specialbyggen, förklarar han.

- Vi har fått väldigt mycket uppmärksamhet. Det händer jätteofta att folk kommer fram och är nyfikna. Jag tror att det blir fler - och att det kommer att sprida sig till andra delar av landet där man vill ha vårat koncept ■

Ambulansbuss Dalarna Chassi: Scania K410CB6X2NI Kaross: Irizar i8 Motor: DC13 163 410 hp Euro 6 Växellåda: GRSO895R Längd: 14,98 m Höjd: 3,98m Bredd: 2,55m Sittande: 28 st Liggande vårdplatser: 4 st Övrig utrustning och anpassning: Kök, toalett anpassad för personer med begränsad rörlighet, plats för vårdpersonal med övervaknings utrustning Källa: Lecab

www.s112.se

samverkan 112 nr 2 2024

17

kustbevakningen

Allt fler nyktra på sjön visar nykterhetskontroller i sommar Text & foto: kustbevakningen.se

Kustbevakningen har under tre sommarveckor genomfört riktade kontroller mot onykterhet till sjöss. Resultatet visar på en fortsatt positiv trend: färre misstänkts för sjöfylleri.

Den ökande regelefterlevnaden bidrar till högre säkerhet i sjötrafiken.

U

nder treveckorsperioden 8-28 juli har Kustbevakningen utfört 1 377 kontroller. Av dessa har 25 lett till en brottsanmälan, det vill säga ett utfall på 1,82 procent. Kontrollerna har genomförts i första hand av fritidsbåtstrafiken.

– De genomförda kontrollerna ger oss bilden av en fortsatt positiv trend för nykterheten till sjöss. Båtfolket känner till reglerna och följer dem i mycket stor utsträckning, säger Mikael Furberg, enhetschef på Kustbevakningens operativa avdelning.

Trafiken på sjön är till skillnad från den på väg känslig för

variationer i väder och bränslepriser. Många kustbevakare vittnar om en relativt intensiv fritidsbåtstrafik i våra vatten, men det finns lokal variation.

– Vädret är den enskilt mest avgörande faktorn bakom trafikintensiteten på sjön, vilket gör att det vid olika tillfällen kan vara lugnt i en del av landet men intensivt i en annan. Samtidigt är de verkliga entusiasterna och de som är beroende av båt som transportmedel ute oavsett. Allt detta påverkar vår statistik, men likväl ser vi när vi jämför bakåt i tiden att trenden med vikande antal brottsanmälningar avseende sjöfylleri är tydlig, säger Mikael Furberg ■

Företagen som levererar produkter och tjänster till brand- och ambulanssektorn.

Boka din plats inför 2025/2026 Din medverkan innefattar 3 kanaler: • Din plats på www.rtjinkop.se • Tryckt form 6 000 ex • Medverkan på branschmässor, då RIG delas ut till besökarna

Kontakta annonsavdelningen på 08-742 10 08 eller info@rtjinkop.se

18

samverkan 112 nr 2 2024

www.s112.se

backspegel / Svenska Räddnings- och Akutvårdsgruppen

Från Nr 2 1998

TVÅ DÖDA Som ambulanspersonal vänjer man sig vid det mesta - men inte vid allt Till minne: Lars-Erik Håkansson Av SVEN ÅSHEDEN

Det rådde blixthalka på Europaväg E22 mellan Karlshamn och Ronneby i Blekinge Två personbilar frontalkolliderade vid 6-tiden på morgonen. Två män omkom.

Den oväntade blixthalkan överraskade bilisterna denna tidiga oktobermorgon 1997.

En av de omkomna var ambulanssjukvårdare på väg till sitt arbetspass vid ambulansstationen i Karlshamn.

www.s112.se

Vår arbetskamrat finns inte mer. Du blev själv ett offer för trafikdöden.

I din roll som professionell ambulanssjukvårdare visste du att varje trafikolycka eller händelse är unik i sin karaktär och omfattning.

Vissa situationer är svårare än andra och berör oss känslomässigt med våldsam kraft. I tjänst - på väg ut till en olycksplats - tänkte du säkert många gånger på dina nära och kära, samt vänner och bekanta.

Skall vi mötas i ett bilvrak??

Du visste också, att ambulanssjukvårdarens värld är ganska svår att förstå, för den som inte själv utövat yrket.

Chockreaktionen av att få omhänderta en arbetskamrat, kollega eller nära vän, fungerar först med naturens egen spontana smärtlindring. Vår tanke, vår känsla och vårt förnuft kopplas liksom bort. Vi begriper ingenting.

Utifrån sett verkar vi förnuftiga och samlade, fast det inombords råder ett känslomässigt kaos. Nu har vi alla sorg. En egen individuell rytm av sorg där bestämda sinnesintryck förbinds med just dig.

Men minnena från vår arbetsplats gör sorgen än värre. Det känns ofattbart att inte mer få höra din stämma, dina kommentarer och att inte mer få se dig i en ambulans. Ingenting blir mer sig likt.

Tillsammans med din familj, dina anhöriga och övriga som drabbats, är vi fyllda av starka och smärtsamma känslor, som vi inte alls var beredda på.

Först långt senare, när vi alla arbetat oss igenom dessa svåra känslor, kan vi riktigt förstå vad det var som hände på E22:an den 23 oktober 1997.

samverkan 112 nr 2 2024

19

AMBULANS / Förändringar

Förändringar inom ambulansalarmeringen i Västsverige Efter att ha varit en het potatis inom regionen i flera år, beslutade styret i Västra Götalandsregionen under 2023 att regionen ska övergå till en modell för ambulansalarmering som är unik för landet.

Text: kalle berg

M

odellen innebär att SOS Alarm återigen ska ansvara fullt ut för prioritering av medicinska 112-samtal i Västra Götaland, medan den regiondrivna Sjukvårdens Larmcentral (SvLc) tar över dirigeringsuppdraget från SOS Alarm.

Den tidigare “hybridlösningen” - där Sjukvårdens Larmcentral ansvarat för prioriteringen och SOS för dirigeringen - vänds alltså helt om och instanserna byter uppdrag med varandra. Sedan tidigare har Sjukvårdens Larmcentral även hanterat regionens ambulanshelikopter (HEMS), det “virtuella väntrummet”, samt liggande sjuktransporter. Dessa uppdrag fortsätter som tidigare.

Sjukvårdens Larmcentral startade i Västra Götaland under hösten 2017 med det uttalade syftet att på sikt helt ta över regionens ambulansprioritering- och dirigering i egen regi. Dock har SvLc ända sedan uppstarten haft svårt att bemanna prioriteringsfunktionen med sjuksköterskor, vilket lett till avtal där SOS Alarm åtagit sig att fortsätta att hantera ett stort antal 112-samtal.

Med den nya uppdragsfördelningen mellan SvLc och SOS Alarm, som ska vara i

full drift 1 oktober, hoppas VGR nu ha säkrat en resilient modell för ambulansalarmering som ska fungera bra över tid. - Vi är glada att det är bred politisk enighet i den här frågan och ser positivt på att utveckla framtidens alarmeringstjänst och på så sätt stärka organisationen för att använda resurserna på bästa sätt för invånarna, säger Janette Olsson (S), ordförande strategiska hälso- och sjukvårdsnämnden, i ett pressmeddelande. Även i Region Värmland blåser förändringens vindar när det kommer till ambulansalarmering. Sedan februari 2024 sköter regionen såväl prioritering som dirigering av prehospitala resurser fullt ut i egen regi, efter att man startat upp Sjukvårdens Larmcentral Värmland och anslutit sig till “SvLc-familjen” - där larmcentralerna i Uppsala, Södermanland och Västmanland sedan tidigare ingår som samverkande parter. – Med både larmcentral och 1177 Sjukvårdsrådgivningen i egen regi får vi samordningsvinster och blir bättre rustade för framtiden och kunna ta hand om våra patienter, säger Lena Gjevert, hälso- och sjukvårdsdirektör, i ett pressmeddelande ■

MSB tar fram ny version av broschyren Om krisen eller kriget kommer MSB har fått regeringens uppdrag att ta fram en ny broschyr Om krisen eller kriget kommer. MSB påbörjar uppdraget omgående och den nya broschyren förväntas nå samtliga hushåll i Sverige under hösten.

- Det är ett stort och viktigt uppdrag för MSB. Versionen från 2018 fick ett mycket gott mottagande både nationellt och internationellt och den har varit viktig för många människor, inte minst vid allvarliga händelser som Rysslands storskaliga anfall mot Ukraina. Naturligtvis eftersträvar vi att även denna version ska få ett lika bra mottagande och bli användbar för många, säger Charlotte Petri Gornitzka, generaldirektör på MSB. faktaruta Broschyren finns i en version med lättläst svenska, inläst på svenska och engelska, i punktskrift, på teckenspråk och översatt till 14 språk.

Besök oss på Flisa Monter 43,44,45

eripiowear.se

20

samverkan 112 nr 2 2021

www.s112.se

SAMVERKAN FÖR SÄKERHET OCH BEREDSKAP

I dagens rådande läge är det avgörande att civila och militära resurser kan samverka effektivt när det verkligen gäller. Med våra NATO-kompatibla produkter är vi förberedda inför framtidens utmaningar.

Besö k mon vår Flis ter på

a - mä

ss a n 17-19 s i Kalmept . ar

Träffa oss på Flisa-mässan för att diskutera kompatibilitet och säkerhet.

Tillsammans stärker vi vår gemensamma beredskap.

ÅF Sverige: Mago Scandinavia AB, 0500-48 49 74 www.pensi.se www.s112.se

samverkan 112 nr 2 2024

21

AMBULANS / Skymningsläge 1.0

Skymningsläge 1.0

- En traumakurs i ett ”icke normalläge” Tänk er att det drabbat Sverige, kriget. Den trygghet vi haft, rutiner, vardagen – det är borta. Ni kommer under de kommande 26 timmarna att få agera i en ny verklighet, i ett icke normalläge där samhället är i kris och det är med brist på både utrustning och resurser.

Text: Ida Assarsson FOTO: privat

S

å lät introduktionen som åtta förväntansfulla deltagare fick när vi träffades, många av oss för första gången, på en ort i nordvästra Skåne. Vi som sitter i salen är allt från specialistsjuksköterskor till brandmän. De kommande 26 timmarna skall vi utvecklas i vårt traumaomhändertagande och samarbeta som grupp för att så effektivt som möjligt lösa de uppgifter vi ställs inför. Det är början av februari, snön faller utanför fönstret, asfalten är glashal och vi hinner inte riktigt bekanta oss med varandra eller kontrollera vilken utrustning vi har att arbeta med innan vi slängs in i vår första utmaning. Redan nu faller vi lätt in i den yrkesroll vi är vana vid men omständigheterna är något annat. Vi är många olika individer i en ny grupp, ny miljö och med nya förutsättningar. Hur skall vi optimera vårt team och ta vara på alla resurser för att bli så effektiva som möjligt?

Kursen heter Skymningsläge 1.0 och är framtagen för att utspela sig i ett läge med höjd beredskap i Sverige. Den riktar sig främst till blåljuspersonal men också säkerhetspersonal, hemvärn, militärer, sjukhuspersonal mfl som har viss förkunskap inom traumasjukvård. Fördelarna med att ha deltagare från olika yrkesgrupper gör det mer verklighetstroget då det är just så det kommer se ut vid en skarp situation. Fokuset är på penetrerande trauma med riktlinjer som utgår från TCCC, PHTLS, Region Skånes prehospitala behandlingsriktlinjer och försvarsmaktens prehospitala behandlingsriktlinjer. Deltagarna får arbeta i en Casevac-organisation (casualty evacuation) och driva en CCP (casualty collection point = samlingsplats för skadade) berättar Tobbe Lindau, grundare och ansvarig för kursen. ”Behovet anser jag vara väldigt stort. Efter Rysslands intagande av Krim och den fullskaliga invasionen av Ukraina plus andra händelser som förvärrat säkerhetsläget i Sverige anser jag att vi kommit så långt efter i hur våra organisationer 22

samverkan 112 nr 2 2024

skulle fungera i ett läge med höjd beredskap, plus vilka skador vi skulle kunna stöta på, vi behöver höja nivån inom basal traumasjukvård, därav skapade jag kursen.”

Berätta mer om er instruktörer? ”Jag (Tobbe) har både en civil bakgrund som ambulanssjuksköterska (arbetat prehospitalt sedan 2002) och en militär bakgrund (anställd sedan 2011), där jag är instruktör i Stridssjukvård, TCCC, MTR-B bla. Gjort utlandsmissioner och arbetat 6 veckor i Johannesburg på Trauma-akut.

Min samarbetspartner Tim driver Swedish-Kit, ett företag som grundats i syfte att ta vara på kompetens och erfarenhet från soldater som inte kan arbeta kvar i Försvarsmakten pga 12-årsgränsen. Arbetat som yrkessoldat i 11år, bakgrund som stridssjukvårdare och har genomfört internationella militära insatser i Afrika och Mellanöstern.”

med hänvisning till vad den prehospitala personalen använder sig av i Ukraina.

En del av deltagarna har erfarenhet från säkerhetsyrke, försvarsmakten eller värnplikt medans andra aldrig någonsin burit Även om det inte är någon militär eller en vapenattrapp. Att plötsligt bära vapen, ”stridskurs” får vi utrustning för självskydd väst och hjälm hjälper oss att sätta oss in i www.s112.se

AMBULANS / Skymningsläge 1.0

det nya säkerhetsläget, vi behöver ett annat säkerhetstänk och sårbarheten för oss och allmänheten blir mer tydlig.

Kursen innehåller en blandning av praktiska moment på olika platser i närområdet och teoretisk utbildning. Under de praktiska delarna är vi uppdelade i två olika grupper och samarbetar med allt från logistik, kommunikation, förflyttning, akut omhändertagande, material och kompetens. Som nämnt ovan är det till en början svårt att veta hur vi skall ta tillvara på alla kompetenser så effektivt som möjligt. Det är intressant att se hur snabbt vi blir ”beroende” av varandra och tvingas lita på varandras och våra egna kunskaper. Vi klarar inte uppgiften själv, alla behövs, alla har sin uppgift och vi blir snabbt ett team. Olika personligheter lyser också igenom - vilka som gärna tar en ledande roll, reagerar starkare på stress, vem som har förmågan att lyfta blicken för helheten och vem som lätt snöar in i det praktiska.

Vad var största skillnaden/utvecklingen från timme 1 till timme 26 och har ni gjort några specifika observationer?

”En klyscha kanske, men att se deltagarna komma ur sin comfort zone från timme 1 till att landa i sin learning/growth zone och utvecklas i både sin yrkesroll och som team-kamrat. Då har vi som instruktörer lyckats. En farhåga var att ha olika yrkeskategorier, att det skulle bli för svårt, att målsättningen var för hög. Men att ha olika yrkeskategorier har bara visat sig vara bra för teamet, de har kompletterat varandra väldigt bra. Ser det som en fördel att ha med olika yrkeskategorier då det kommer se ut så i ett skarpt läge. Hela kursen är ett lärande där även deltagarna delar med sig av sina kunskaper inom olika områden till varandra.

En annan sak är att det bildas en stark teamkänsla under kursen som vi inte riktigt hade väntat oss. Men det har varit väldigt härligt att se.”

De teoretiska delarna kopplades tydligt till de praktiska momenten vilket gjorde att det hela tiden fanns en röd tråd genom kursen.

Föreläsningarna följdes också av praktisk övning av specifika moment såsom sårpackning, koniotomi (kirurgisk luftväg) och fingerthorakotomi. All övning utfördes på verklighetstrogna attrapper under handledning av våra instruktörer. Våra

Vegvisir Akut o Traumasjukvård Utbildningsföretaget Vegvisir Akut o Traumasjukvård bildades 2022 av Tobbe själv som har mångårig erfarenhet av prehospital sjukvård, både civil och militär. Förutom kursen Skymningsläge 1.0 som för kännedom går att modifiera för att passa olika organisationer och varierande tidsåtgång tillhandahåller han HLR med hjärtstartare, första hjälpen och stoppa blödningen.

Vill du/ni gå en kurs som ger en bra nivå inom traumasjukvård, stärker dig som människa och i din yrkesroll samt ger en bra teamkänsla? Då är kursen något för dig/er!!

Vill du veta mer? Se nedan: Instagram: vegvisir.se Facebook: Vegvisir Akut o Traumasjukvård Hemsida: www.vegvisir.se www.s112.se

”patienter” var utsmyckade med diverse åkommor och ställde tålmodigt upp på all form av behandling. Även om man i sitt yrke som ambulanssjuksköterska är van vid att inte veta vad som kommer härnäst var det fortfarande en stor del av utmaningarna under kursen. Framförallt eftersom det nästan alltid fanns en ”tvist” man inte riktigt kunde förutse och med omständigheter vi inte själv kunde styra över. Utan att avslöja för mycket om innehållet så stötte vi bl.a. på problem med logistik, material och resursbrist, väder och vind, kommunikation samt bortfall i personalgruppen. Kursen pågick över ett dygn och ovissheten till vila var också med i beräkningen.

Personligen utvecklades jag både som person och in min profession under kursen.

Som person hur det är att snabbt hitta sin roll och plats i en grupp med olika typer av människor. Det var nyttigt att kastas in i utmaningen, tvingas lita på sin kunskap och hitta lösningar för kommunikation.

Kompetensmässigt var det bra att verkligen få ”mata på” med många traumafall under kort tid, att följa de riktlinjer som finns och arbeta systematisk för att åtgärda rätt sak i rätt ordning. Att lita på magkänslan togs till en ny nivå och att våga ta snabba beslut trots en hel del ovisshet.

Under utvärderingarna vi hade efter varje moment granskade man både sin egen och gruppens insats för att hela tiden bli bättre och utvecklas till kommande utmaning.

Jag tycker vi kan sammanfatta mycket av kursen med citatet: ”Under pressure, you don´t rise to the occasion – you sink to the level of your training” Stort tack till våra instruktörer för en välplanerad, rolig och givande kurs. Ett verklighetstroget och skrämmande aktuellt scenario säger en av deltagarna, en annan trycker på hur nyttigt det var att få utvärderas och arbeta med begränsad och osorterad materialförsörjning.

Tack också till övriga deltagare för gott samarbete - vi lärde oss mycket av varandra och utvecklades till ett riktigt bra team!

Tror jag talar för oss alla när jag säger att vi ser framemot fördjupnings/fortsättningskursen Skymningsläge 2.0! ■

samverkan 112 nr 2 2024

23

AMBULANS / Studie

Ambulanspersonalens erfarenheter och lärdomar av hjärtstoppssituationer utanför sjukhus under Covid-19 pandemin En intervjustudie av Emma Sjöberg och Anne-Marie Wangel.

U

nder Covid-19 såg man en ökad incidens av hjärtstopp utanför sjukhus, och som dessutom resulterade i sämre utgång. Det publicerades även en studie om ”first responders” förändrade attityder till att utföra hjärtlungräddning (HLR). Det har publicerats många kvantitativa studier om ambulanspersonal, hjärtstopp och Covid-19, men antalet kvalitativa studier är få, och inga har publicerats i en svensk kontext. Syftet med denna studien var därför att utforska ambulanspersonalens erfarenheter och lärdomar av hjärtstoppssituationer under Covid-19, i en svensk kontext. Nio informanter blev intervjuade och dessa var ambulanssjukvårdare, grundutbildade sjuksköterskor och / eller specialistutbildade sjuksköterskor( ambulanssjuksköterskor eller anestesisjuksköterskor). Informanterna kom från tre olika regioner i Sverige. Intervjuerna transkriberades och analyserades genom tematisk innehållsanalys. I slutet av analysarbetet skickades det tänkta resultatet tillbaka till informanterna så att de kunde verifiera om de instämde i resultatet eller om de ville ändra eller tillägga något. De tre som deltog i denna ”member checking” tyckte att bilden stämde bra med deras erfarenheter, så inga ändringar gjordes utifrån detta.

Resultatet visade att det blev konsekvenser på det professionella, personliga och relationella planet samt att ambulanspersonalen dragit lärdomar av att ha arbetat under dessa förutsättningar. Det övergripande temat blev: Att sträva efter resiliens och kompetens.

De professionella konsekvenserna var många. När pandemin startade blev det många direktiv gällande hur de skulle genomföra HLR och vad de skulle använda för typ av personlig skyddsutrustning (det kunde vara skyddsoverall, skyddsförkläde i plast, munskydd och visir, eller t.ex. skyddsmask 90, se figur 1, detta varierade utifrån vilken region man tillhörde). Det uppfattades utmanande att informationen 24

samverkan 112 nr 2 2024

hela tiden ändrades och det var ibland direktiv och riktlinjer från olika myndigheter. Detta kunde skapa förvirring kring vad som var det senaste direktivet.

Den personliga skyddsutrustningen som ambulanspersonalen skulle ha som skydd, var tidskrävande att klä på sig, vilket resulterade i att det tog längre tid att komma fram till patienten och äventyrade patientsäkerheten genom fördröjning att påbörja behandling. Det blev även ytterligare fördröjning av start av HLR i de regioner som normalt sett hade SMS-livräddning, då denna pausades under pandemin.

Det framkom även att det var fler hjärtstopp än vanligt och att yngre drabbades. Ambulanspersonalen upplevde att det kunde vara svårare att lyckas med återupplivning därför att patienterna hade sämre respiratoriska förutsättningar samt en ickedefibrillerbar rytm, på grund av coronaviruset. Detta gjorde att personalen arbetade längre och hårdare under återupplivningen, vilket skapade än tyngre arbetsbelastning.

Själva återupplivningssituationen kunde påverkas negativt på grund av den personliga skyddsutrustningen. Det var framför allt skyddsmasken som kunde försämra både sikt och hörsel och därmed kommunikation mellan de olika instanserna. Det kunde bli risk för missuppfattningar och personalen behövde ibland skrika flera gånger för att kunna kommunicera. På grund av skyddsutrustningen kunde delar av HLR-algoritmen ibland hoppas över och endast de mest basala delarna av HLR genomföras. Dock så var den allmänna uppfattningen att när personalen väl kom fram till patienten så fungerade samarbetet mellan ambulansteam, polis och räddningstjänst ändå bra. De kände att de kunde HLR arbetet väl och de accepterade att de behövde ha skyddsutrustningen och gjorde vad de behövde för att klara av situationerna. I motsats till detta framkom även att HLR utbildning kunde minskas under pandemin, vilket kunde leda till risk att

Emma Sjöberg

glömma delar av HLR-algoritmen och därför påverka situationerna negativt.

Det framkom även positiva erfarenheter såsom att hygienrutiner förbättrades och en ökad följsamhet till dem påvisades. Informanterna kunde även uppleva att de blivit mer kompententa av att arbetat under dessa förutsättningar och att de skulle kunna klara att arbeta vid hjärtstoppssituationer i skyddsutrustning igen, om detta skulle behövas.

Ambulanspersonalen beskrev även personliga konsekvenser av att arbeta under dessa förutsättningar. Den personliga skyddsutrustningen skapade fysiska problem såsom svårigheter att andas, stora svettningar samt försämrad ork. De blev även påverkade psykiskt då den ökade tidsåtgången av att klä sig skapade stress, och det upplevdes frustrerande att känna att man riskerade patientsäkerheten. Om anhöriga stod och väntade på ambulansen förstärktes denna stress ytterligare.

Det beskrevs även positiva aspekter av skyddsutrustningen. Den kunde skapa en känsla av att vara skyddad och säker i sitt www.s112.se

AMBULANS / Studie

arbete. Dock så framkom det att den ökade tidsåtgången pga. skyddsutrustningen ibland kunde få personalen att göra avsteg från både säkerhetsrutiner och skydds/hygienrutiner. Om patienten inte hade en misstänkt eller bekräftad Covid-19 diagnos, kunde personalen välja bort delar av skyddsutrustningen eller ta av delar av den under HLR. Då riskerade de sin egen säkerhet. Den egna säkerheten kunde även riskeras när ambulansen framfördes, då personalen försökte spara tid genom att ta av bältet och klä sig under färd.

Det upplevdes även en osäkerhet kring själva viruset och en initial rädsla att själv behöva bli smittad. Dock så uppgav informanterna att de fortsatte att arbeta trots denna risk.

De relationella konsekvenserna innefattades av mötet med anhöriga i hjärtstoppsituationerna. Under pandemin var fler anhöriga hemma och skyddsutrustningen försämrade bemötandet av dessa.

Informanterna beskrev att de kunde uppleva sig som ”aliens” när de skulle prata genom skyddsmasken och att de kände sig opersonliga och distanserade när de skulle möta anhöriga som precis kunde ha förlorat en närstående. Själva kommunikationen genom skyddsmasken kunde bli kraftfullt försämrad och svårigheter att höra varandra framkom. Under själva återupplivningen kunde anhöriga välja att ej stanna kvar i rummet pga. personalens skyddsutrustning och dess effekt.

Dock så framkom det att personalen upplevde att stöd från den organisatoriska ledningen samt kollegor fungerade väl, och det informella stödet från kollegor var det som bidrog mest när man skulle hantera situationerna efteråt.

Det framkom många lärdomar.

• Informanterna tyckte att tidig vaccination av personal skulle kunna både bidra till att personalen känner sig trygg när de arbetar, men även ett eventuellt minskat behov av all skyddsutrustning. Detta hade kunnat reducera tiden till start av HLR och därmed potentiellt öka förutsättningarna att rädda liv. Även allmän vaccination ansågs viktig då coronaviruset skapade sämre förutsättningar att lyckas med återupplivning på grund av dess respiratoriska konsekvenser.

• Det belystes även behov av att informationsflödet och direktiven skulle styras och tillhandahållas av endast en myndighet och inte flera.

• Det framkom att hygienrutiner och säkerhetsrutiner skulle tas fram eller uppdateras, för att bättre förbereda organisation och ambulanspersonal vid en potentiell ny pandemi. Det bör finnas ett färdigt lager med skyddsutrustning som kan implementeras fort om det skulle behövas.

• Skyddsutrustning måste utgå ifrån att personalen ska vara skyddad från risk att bli smittad, men även kunna arbeta i den så att den inte hindrar någon del av hjärtstoppssituationerna. Framför allt ska den vara säker för personalen att ta på sig, utan att samtidigt förlora värdefull tid och riskera patientsäkerheten.

• Det framkom även att HLRutbildning bör fortgå trots att det råder en pandemi. Den kan dock modifieras och ev. förkortas för att kunna möta de nya omständigheterna. Det framkom förslag på att i stället för en sedvanlig HLRutbildning, skulle personalen kunna köra igenom HLR-algoritmen på

en docka , cirka 15 minuter per vecka, för att säkerställa att man kommer ihåg den. Det föreslogs även att man skulle kunna träna HLR utomhus, gärna i solen, och med skyddsutrustning, för att lära sig hur det känns och ev. lära sig hur man ska modifiera för att klara av hjärtstoppsituationerna vid en pandemi.

Det beskrevs även att praktisk och mental förberedelse var av vikt. Om SOS kommunicerade huruvida det förekom en misstänkt eller konstaterad Covid-19 diagnos, kunde personalen förbereda sig mentalt på vägen dit, samt endast ta in minsta möjliga utrustning till patienten. De kunde även förbereda sin skyddsutrustning på vägen, tex att förarens skyddskläder lades fram av medåkaren, för att spara tid när de väl kommit fram.

Vikten av tydlig kommunikation genom skyddsmask framkom. Om ambulanspersonalen talade så högt och tydligt som möjligt, samt använde ”closed loop”, kunde missförstånd undvikas.

Det belystes att ett formellt stöd från den organisatoriska ledningen var av vikt, särskilt när det gällde återhämtning efter hjärtstoppssituationerna.

•

•

•

Utifrån studien framkom ganska förväntade resultat men det var ändå förvånande att skyddsutrustningen skapade så pass många problem för ambulanspersonalen.

Det var även givande att få bra förslag på hur HLR-utbildning skulle kunna modifieras under en pandemi, för att inte personalen ska riskera att glömma delar av algoritmen. Just akut och- ambulanspersonal är ju ganska vältränade i HLR-algoritmer, men för övrig vårdpersonal kan det vara av stor vikt att man inte ställer in HLRutbildning utan genomför den på bästa sätt trots en pandemi.

För framtida forskning skulle man behöva utforska ytterligare hur ambulanspersonalen upplevde bemötandet av anhöriga under dessa situationer samt hur anhöriga upplevt detsamma, så att omvårdnaden av anhöriga ska kunna bli så optimalt som möjligt vid hjärtstoppssituationer under en pandemi ■

Foto: forsvarsmakten.se

www.s112.se

samverkan 112 nr 2 2024

25

BLÅLJUS

Pågående dödligt våld i skolan, inte längre otänkbart Forskare vid Högskolan i Borås ställer sig frågande till de förslag som lyftes fram i delbetänkandet Samhället mot skolattacker (SOU 2023:28). I delbetänkandet föreslås en ny myndighet med individfokus som en lösning på pågående dödligt våld i skolmiljöer. Men en ny myndighet är inte den bästa lösningen på våldsproblematiken och dödligt våld i svenska skolor. Istället är mental förberedelse och samverkan nyckeln när samhället ska hantera det mest otänkbara.

Text: Wilma Persson och Marc Hermansson

P

ersoner som genomför skolattacker utmärker sig sällan på förhand, och eventuella varningstecknen hos individerna uppdagas oftast först efter en utförd attack. Eftersom det både kan vara svårt och vilseledande att lägga fokus vid att försöka identifiera gärningspersoner på förhand bör det istället vidtas åtgärder med samhällsfokus för att minska det dödliga våldet i skolorna. Det menar Charlotta Thodelius och Niklas Frostmarker vid Akademin för polisiärt arbete vid Högskolan i Borås.

– Det är viktigt att se till helheten. Att punktmarkera individer fungerar bara om vi som samhälle kan upptäcka individerna i tid, vilket är svårt i de här fallen. I stället behöver vi dels ge myndigheter och

aktörer i samhället möjlighet att prata med varandra och upprätta en god samverkan innan något sker, dels behöver vi förbereda oss på att det värsta faktiskt kan hända. Vi behöver ha förberedelserna, mentalt och fysiskt, säger Charlotta Thodelius.

Skolpersonalens mentala förberedelser och agerande under och efter en attack i skolmiljö behöver prioriteras och tas på allvar.

Skolattacker är komplexa och väldigt situationsberoende. Det finns därför inga enkla riktlinjer för exakt hur man ska agera under en pågående attack. Däremot kan exempelvis skolhusens utformning vara avgörande för vilka möjligheter det finns för att inrymma eller utrymma under en attack.

Genom att bygga skolhus som möjliggör en säker lösning för personal och elever

kan vi påverka utfallet av en skolattack.

Charlotta Thodelius igen: – Genom att förstå hur och varför skolan kan bli en plats för pågående dödligt våld har vi kommit en bra bit i det förebyggande arbetet.

Utöver förberedelser, beredskap och samverkan mellan myndigheter och aktörer, behövs även ett förtroendeskapande arbete. En avgörande åtgärd för att faktiskt kunna stoppa det dödliga våldet i skolmiljöer, är att information kring planer på våldsanvändning, som ofta sprids i internetmiljöer eller mellan ungdomar, uppmärksammas och tas på allvar. Det finns en risk att information fastnar hos enskilda eller hos skolorna och inte kommer till polisens kännedom. För att få till den kedjan behöver vi hitta former, strukturer och riktlinjer som inte finns idag.

– Vi har alla möjligheter att skydda oss så gott det går. Det är viktigt att vi som samhälle inte går runt och är rädda. Men vi måste ha med oss att till och med det otänkbara kan hända – och händer. Runt om i världen, i vårt närområde och i Sverige, avslutar Charlotta Thodelius ■

Svensk sjukvård i kris och krig på NKMK 2024 Forskare vid Högskolan i Borås ställer sig frågande till de förslag som lyftes fram i delbetänkandet Samhället mot skolattacker (SOU 2023:28). I delbetänkandet föreslås en ny myndighet med individfokus som en lösning på pågående dödligt våld i skolmiljöer. Men en ny myndighet är inte den bästa lösningen på våldsproblematiken och dödligt våld i svenska skolor. Istället är mental förberedelse och samverkan nyckeln när samhället ska hantera det mest otänkbara. text: Helene Lindström

D

en 10–11 oktober arrangeras den nationella katastrofmedicinska konferensen NKMK 2024 i Göteborg, med fokus på hur Sveriges sjukvård ska möta nya säkerhetsutmaningar i kris, krig och katastrofer. Årets tema, "Civilförsvaret och Nato - Svensk katastrofmedicin möter ett förändrat säkerhetsläge", är högaktuellt med tanke på Sveriges inträde i Nato och utmaningarna att utveckla svensk katastrofmedicin för att möta Natos krav på masskadehantering och totalförsvarsmedicin.

– Sverige är numera en del av Nato och varje gång vi diskuterar svensk sjukvård gäller detta även Natos sjukvård. Att få det tänket med i vår nationella sjukvårdsplanering är en utmaning som Sverige så klart

26

samverkan 112 nr 2 2024

inte är ensam om, säger Yohan Robinson, överläkare, docent och föreståndare för Centrum för Katastrofmedicin (CKM) vid Göteborgs Universitet. CKM är värd för årets konferens.

Konferensen, som är den största i Sverige inom katastrofmedicin, samlar forskare, hälso- och sjukvårdsaktörer, krissamordnare, och myndighetsrepresentanter för att diskutera, dela erfarenheter och skapa nya samarbeten. Bland talarna finns internationella experter som Derrick Tin från Harvard Medical School och Petter Iversen från norska Försvarsmakten och ordförande för NATOs COMEDS. Vidare medverkar alla Sveriges kunskapscenter inom katastrofmedicin med presentationer från forskare och doktorander. Ansvaret

för konferensen roterar årligen mellan dessa kunskapscentrum, varav sju är expertstöd till Socialstyrelsen.

Mer information om NKMK 2024 finner du på konferensens anmälningssida: https://www.trippus.net/NKMK2024 , samt i artikel Konferens om katastrofmedicin stärker Sverige i det nya säkerhetsläget, som publicerats på gu.se ■ www.s112.se

The New Era of EMS

Också tillgänglig med låg takhöjd 2X4 eller 4X4

LESS MER om Profile Saviors exceptionella egenskaper

Nordisk design och för nordiska förhållanden 360 kamerasystem Arbets- och blåljuslister längs hela taksidan God synbarhet både natt och dag

PROFILE SAVIOR ÄR UTVECKLAD FÖR ATT RÄDDA LIV.

Den är säker, ergonomisk och hygienisk och redo för framtidens prehospitala akutsjukvård. Vi prioriterar alltid säkerheten i våra fordon, både för patienten och vårdaren.

Saviour är testad och utrustad med ett airbagsystem som skyddar ambulanspersonal vid sidokollisioner. Saviour 360 garanterar god synlighet av larm och varningsljus i alla vinklar samt har ett mycket bra arbetsljus runt hela fordonet. De ergonomiska lösningarna i patientutrymmet, såsom den roterande väskhållaren och flaskstället för syrgas, och det optimerade vårdutrymmet främjar god arbetsmiljö.

Vårdutrymmets design kommunicerar högkvalitativ vård till patienten och underlättar rengöring avsevärt.

För mer information, kontakta gärna mig: Pelle Lindblom / Country Manager per.lindblom@profilevehicles.se +46 70 420 1313

www.profilevehicles.com

www.s112.se

samverkan 112 nr 2 2024

27

Välkomna

till årets FLISA-kongress Det är oroliga tider, med krig i Ukraina, hot om storkrig i Mellanöstern, vi har gått med i Nato, räcker det?

Vi har utmaningar på närmare håll med problem att fylla scheman, hinna med alla uppdrag och hålla patientsäkerheten uppe.

Nu kommer dessutom otäcka nyheter om Mpox-virussjukdomen som kanske blir en ny pandemi, kanske inte.

VI behöver träffas och nätverka, få inspiration av kollegor från runt om i landet, lyssna på experter och forskare.

Så kom till Kalmar, hoppas vi ses!

Välkomna, Maria Janson, ordförande i Flisa

28

samverkan 112 nr 2 2024

www.s112.se

Tema: Att leda med kompetens 30 föreläsningar 60 utställare i leverantörsutställningen FLISAs padelturnering Posterpresentationer Nätverksträff på slottet

Boka in dig via flisakongressen.se Blåsljuspersonal som är i tjänst under Flisakongressen är

välkommen att besöka den stora leverantörsutställningen gratis.

Mago, Bliksund, Northcom, Standby, Taiga, Ambulansproduktion, Optisafe & Rodvig-Bags ApS www.s112.se

samverkan 112 nr 2 2024

29

AMBULANS / Akademisk miljö

Akutkliniken vid Region Kronoberg satsar på att bli en akademisk miljö: ”Ska genomsyra vårt arbete” Kliniken har fått titeln akademisk akutklinik. En av få kliniska professorer i landet och en klinisk lektor samordnar arbetet tillsammans med en styrgrupp. "En framtidssatsning", säger verksamhetschef Clas Hjertqvist.

TEXT: Carina Elmqvist med hjälp av Sara Wireklint, Tünde Mako, Maximilian Nerlander, Clas Hjertqvist OCH Sally Cloodt

A

kademin är inte ett parallellt spår utan är en del av vår verksamhet, säger sjuksköterskan Sara Wireklint, disputerad inom vårdvetenskap med triage som ämnesområde.

Sara har studerat på halvfart och därmed varit en del i det kliniska arbetet under sin utbildning. Delaktigheten i kombination med ämnesområdet triage, som onekligen är ett högaktuellt ämne på just en akutmottagning, har haft en positiv inverkan på klinikens forskningsinriktning.

Sedan ett år tillbaka kan akutkliniken titulera sig akademisk klinik, som innebär en samordning av forskning, utbildning och utveckling med en långsiktig plan att tillvarata kompetens.

- Vi ska helt enkelt bli bäst i landet, säger Carina Elmqvist som arbetar som klinisk professor på akutkliniken.

30

samverkan 112 nr 2 2024

Klinisk professor vill motivera och engagera Carina Elmqvist är forskningschef i Region Kronoberg och liksom Sara knuten till Linnéuniversitetet. En dag i veckan befinner hon sig på akutkliniken, där hon växlar mellan Ljungby lasarett och Centrallasarettet i Växjö. I Sverige finns få professorer inom akutsjukvård och att en professor verkar kliniskt är inte helt vanligt.

- Det känns innovativt och spännande, säger Carina.

Det blir ett sätt för mig att inspirera, motivera och engagera till utveckling och forskning på klinik.

- Vi ser detta som en framtidssatsning och en möjlighet att rekrytera och behålla medarbetare. Vi vill locka de som är intresserade av forskning och vill att vårt arbete genomsyras av det tänket, att vi har en sådan kultur på vår avdelning, säger Clas.

För våra patienter blir det också en

positiv effekt när vi får högre kvalitet, ökad patientsäkerhet och i större utsträckning kan erbjuda patienter att delta i studier.

Två medarbetare har påbörjat doktorandstudier För närvarande har två medarbetare inspirerats till doktorandstudier via Akademisk akutklinik. För sjuksköterskan Tünde Mako väcktes drömmen om att doktorera redan under sjuksköterskeutbildningen.

Men det var efter samtal med Carina och Sara som drömmarna tog en fastare form.

- Jag har påbörjat en forskarutbildning på halvtid, säger Tünde och berättar att hon ska titta närmare på de patienter som blir rekommenderad vård på annan vårdnivå eller med egenvårdsråd.

Vidare är Maximilian Nerlander antagen doktorand vid Katastrofmedicinskt Centrum i Linköping. Maximilian arbetar som www.s112.se

AMBULANS / Akademisk miljö

pixabay.com

specialist i Akutsjukvård och tjänstgör bl.a. som Ledningsläkare på Akademiska Akutkliniken på Centrallasarettet Växjö (CLV).

Hans doktorandprojekt syftar till att stärka Kronobergs och Sveriges akutsjukvårdsberedskap under väpnade konflikter genom att lära av sjukvårdsresponsen i Mellanöstern. Då Sverige inte har haft erfarenhet av väpnad konflikt på sitt territorium i modern tid bedrivs denna typ av forskning utomlands i länder som har en inkomstnivå jämförbar med Sverige.

- Bland annat undersöks sjukvårdsrespons inom prehospital sjukvård och sjukhusbaserad akutsjukvård och sjukvårdspersonals praktiska erfarenheter av masskadeutbildningar samt hur de kan integreras i Svenskt kontext, säger Maximilian.

Projektet kommer sedan att återkopplas till berörda parter i Kronoberg och Sverige för att bistå med evidens till civilförsvar och andra beredskapsfunktioner.

www.s112.se

Triage odyssé Att triagera är inte någon ny företeelse, det har sitt ursprung i den militärmedicinska historien genom Napoleons chefskirurg, baron Dominique Jean Larrey (1766 – 1842), som omorganiserade skadeomhändertagandet genom att ta hand om de svårast skadade först och inte de med högre rang eller börd vilket var den gängse kutymen. Han implementerade också mindre sjukvårdsenheter nära slagfält dit han forslade de skadade med sina flygande ambulanser. Larrey anses vara triagens fader, även om han själv aldrig kallade sitt sätt att arbeta så. Begreppet triage blev sedan vedertaget i samband med första världskriget, då det implementerades som koncept för sorteringsstationer på båda sidorna av stridslinjen.

Triage i den civila sjukvården implementerades initialt i USA när deras husläkarsystem rustades ner på 1950 talet, varpå inflödet till akutmottagningarna ökade drastiskt. För att kunna bedöma individers olika behov av akutsjukvård implementerades triagetänket, i syfte att identifiera dem med störst behov av läkarbedömning men också vilka som skulle kunna vänta utan risk för medicinsk försämring. Ett flertal olika skalor utformades och testades, ingen ansågs tillräcklig men när den australiska akutläkaren G Fitzgerald presenterade en femgradig triageskala, Ipswich Triage Scale (ITS), testad för såväl validitet som reliabilitet i sin avhandling1989, antogs den som en form av konsensus. ITS utvecklades till Australaisian Triage Scale (ATS), vilken i sin tur fungerat som mall för de vanligaste internationella triageskalorna (CTAS, ESI, MTS). Sedan mitten av 00-talet används begreppet triage även på svenska akutmottagningar, och en systematik infördes i processen baserat på ett vedertaget triagesystem, Manchester Triage System (MTS).

MTS har sedermera konkurrerats ut av inhemskt utvecklade triagesystem.

- Min grundforskning om triage är baserad på 51 av 68 svenska akutmottagningar (75%), där alla triagerar, säger Sara Wireklint Till 98% är det sjuksköterskan som utför triage och 92% använder det svenska triagesystemet RETTS©, ett system som både ger stöd och utrymme för lokala variationer varför det är svårt att kalla det ett enhetligt system. Vidare har min forskning påvisat såväl styrkor som svagheter i RETTS©; systemet mäter det den ska men har i brister i förmågan att identifiera patienter med

risk för 10 dagars mortalitet, vilket skulle kunna avhjälpas med införande av ålder och medsjuklighet. Vidare visade RETTS© på måttlig överenstämmelse, dvs det var mindre bra samstämmighet mellan triagerande sjuksköterskor. Slutligen beskrev sjuksköterskor att triagera var som att vara i en rörelse mellan ytterligheter – från det okomplicerade till det komplicerade, från tydliga till implicita förutsättningar, från oförutsägbar tid till förutsägbar och gränsen mellan ytterligheterna var flytande – en kontinuerlig balansakt.

Hänvisningar från akuten: Rätt vård till rätt patient i rätt tid.

Patienter som söker vård på en akutmottagning i Sverige blir på majoriteten av akutmottagningarna bedömda av en sjuksköterska i triagen. Sjuksköterskan kan göra bedömningen att patienten inte är i behov av att bli undersökt av läkare på akutmottagning (kallat hänvisning) utan får gå hem kanske med råd om egenvård eller rekommendationen att kontakta en annan vårdinstans.

Flera faktorer påverkar patienters beslut att söka vård på en akutmottagning för åkommor som enligt triagering inte behöver handläggas där. Efter bedömning kan patienter hänvisas till egenvård eller annan vårdnivå enligt de vårdöverenskommelser som finns mellan primärvård och akutklinik.Patienternas erfarenheter av att bli hänvisade på en akutmottagning är dock sparsamt beskriven. Triagering och bedömning av vårdnivå ställer vidare krav på sjuksköterskans kompetens där erfarenhet av att ta kliniska beslut ökar sannolikheten för bra bedömningar medan empatitrötthet ökar risken för felbedömning, och sjuksköterskor upplever en oro över att göra felbedömningar.

- För att få en fördjupad förståelse av fenomenet hänvisning på akutmottagning ska vi nu kartlägga patienter som enligt bedömning inte är i behov av undersökning av en läkare på en akutmottagning, berättar Tünde Mako.

- Vi kommer studera utfallet av dessa bedömningar, samt sjuksköterskors och patienter erfarenheter av hänvisning på en akutmottagning.

Resultatet kommer kunna ligga till grund för fortsatt utveckling av tryggare hänvisningar av patienter på akutmottagning ■

samverkan 112 nr 2 2024

31

BLÅLJUS / Bokrecension

Fängslande trilogi av polisen som griper läsarna Nu ger polisen och författaren Tobbe Isaksson ut den tredje fristående delen i den hyllade serien Bakom uniformen. Böckerna skildrar Tobbes egna upplevelser och erfarenheter från sina snart 25 år i yttre tjänst. Serien har uppmärksammats nationellt och används nu som undervisningsmaterial både för vuxna och skolelever, samt i brottsförebyggande projekt med ungdomar.

Text: Idus förlag

I

böckerna får vi möta polisen men framför allt människan Tobbe som öppet och ärligt delar med sig av sin vardag. Läsaren ges en ärlig och stundtals brutal inblick i många av de händelser som poliser i yttre tjänst ställs inför. Adrenalin blandas med humor, dödligt allvar med distans när allt från dödsfall, rån och missbruk till biljakter, kravaller och psykisk ohälsa beskrivs. Läsaren sveps med i en berg- och dalbana av känslor och intryck.

Tobbes böcker om polisyrket är inte bara en skildring av det som sker bakom kulisserna, utan också en djupt mänsklig berättelse om människan bakom uniformen. Det bidrar till en vidgad syn av svensk polis – och kan vara ett viktigt inslag i brottsförebyggande arbete med ungdomar.

– Genom böckerna och alla händelser vill jag ge en inblick i polisyrket som aldrig

32

samverkan 112 nr 2 2024

nämns i media och på det sättet skapa en förståelse och ge nya perspektiv på hur vi arbetar. Och det särskilt hos ungdomar som tyvärr ibland har en direkt felaktig uppfattning om svensk polis, säger Tobbe.

De olika händelserna som Tobbe har valt att skriva om öppnar upp för diskussioner kring etiska ställningstaganden, mänskliga rättigheter och grundläggande demokratiska värderingar. Böckerna går också att använda i undervisningen om samhällets lagar och normer.

Böcker i serien:

Bakom uniformen (2021) Mer än uniformen (2023) Livet med uniformen (2024)

Böckerna har uppmärksammats nationellt och används i undervisningen i flertalet högstadie- och gymnasieskolor. De används även i brottsförebyggande projekt som Människan bakom uniformen (MBU) runt om i landet.

– Responsen har varit enorm på ett sätt jag aldrig kunnat föreställa mig, säger Tobbe.

Att böckerna skulle bli kursmaterial i skolan överträffade mina förhoppningar. Elevernas reaktioner säger så mycket. Ofta får jag höra: "Det trodde jag aldrig att ni jobbade med" eller "Ok, NU fattar jag! Det är det aldrig någon som berättat." Och varje gång så blir jag lika glad. Det är en ögonöppnare för många unga. ”Detta kan minska fördomar mot polisen och det skapar en bättre förståelse för polisyrket.” Elev "Efter att ha läst Tobbes bok och lyssnat på hans föreläsning förändrades de åsikter och tankar som jag tidigare haft om polisen.”

Elev – Det jag önskar framåt, fortsätter Tobbe, är att fler ungdomar får chansen att läsa böckerna och få den inblicken och framför allt förståelsen för hur polis i yttre tjänst arbetar ■

www.s112.se

Vad är PICTA?

PICTA Prehospital Innovationsarena är en neutral samverkansplattform med syfte att bidra till innovation och utveckling inom prehospitala frågor.

Vi är en del av Lindholmen Science Park och är finansierade av bland annat Västra Götalandsregionen, det nationella innovationsprogrammet IoT Sverige, Vinnova, EU-programmet Interreg och AFA. Vårt arbete bygger på samverkan med många olika parter inom den offentliga sektorn, näringslivet, akademin och övriga aktörer.

OFFENTLIG SEKTOR

NÄRINGSLIV

AKADEMI

T.ex. ambulansverksamheter Larmcentraler Polisen Försvaret Räddningstjänsten Offentliga aktörer & myndigheter

T.ex. medicinteknikföretag Fordonstillverkare Drönarföretag Sensorföretag Journalutvecklare med flera

T.ex. forskningsverksamhet Utbildning Examensarbeten och projekt

ÖVRIGA AKTÖRER T.ex. science parks Intresseorganisationer Patientföreningar m.fl.

Vad gör PICTA?

PICTA vill bidra till att den prehospitala vården utvecklas och förbättras.

Genom vårt arbete och våra aktiviteter skapar vi nya mötesplatser och samarbeten. Många av de projekt som vi är engagerade i fokuserar på prehospital data, AI och olika användningsområden för video.

Video & drönare Vi arbetar med flera projekt som på olika sätt involverar video och drönare- tillsammans eller separat. Till exempel kan video och drönare tillsammans användas för att ge en bättre lägesbild från olycksplatser så att man kan skicka rätt sorts och tillräckliga resurser, vilket kan rädda liv. Nyligen anordnade MSB tillsammans med Räddningstjänsten i Skaraborg, Västra Götalandsregionen och Polisen en tredagars katastrofövning i Hasslum utanför Skövde där man bland annat testade att använda drönare för tidig lägesbild från olycksplats. Övningen, som var en del av PreViS-projektet, gav väldigt goda resultat. På nästa sida kan du läsa om tre av våra projekt med fokus på video och/eller drönare:

www.s112.se

samverkan 112 nr 2 2024

33

Prehospital video i samverkan Det största videoprojekt som pågår är Prehospital Video I Samverkan – PreViS - som vi genomför tillsammans med Innovationsplattformen Västra Götalandsregionen samt norska kolleger på Sykehuset Innlandet och HelseInn. PreViS-projektets fyra delmål är att: • Färdigställa, implementera och utvärdera effekten av videolösningar för beslutsstöd i prehospital sjukvård • Identifiera och testa innovativ teknik for bättre beslutsstöd • Utforska potentialen för video i hela akutvårdskedjan • Etablera långsiktiga FoUI-samarbeten för vidare utveckling av prehospital video och akutvårdskedjan

I PreViS medverkar flera hälso- och sjukvårdsverksamheter, bland annat Ambulanssjukvården Sahlgrenska Universitetssjukhuset och NU, sjukhuset NÄL, Närhälsan Lysekil, de mobila teamen i Lysekil och Munkedals kommun, Sjukvårdens Larmcentral Västra Götalandsregionen, Räddningstjänsten Storgöteborg samt regionerna Dalarna och Värmland.

Under projektets gång startas stegvis aktiviteter vid fler verksamheter som även omfattar regionerna. Projektet, som pågår fram till sommaren 2026, finansieras av EU-programmet Inrerreg Sverige-Norge.

Video från inringare till larmcentral Intresset för att använda video i 112-samtal där inringare ges möjlighet att streama video är stort. Tillsammans med Sjukvårdens larmcentraler i Uppsala och Göteborg samt Uppsala universitet leder PICTA detta projekt som finansieras av IoT Sverige, ett av Vinnovas nationella innovationsprogram.

I den här delen av projektet är det främsta syftet att skala upp och sprida användningen av videostöd, skapa utbildningsmaterial och riktlinjer för användning, samt tekniska och juridiska ramverk som kan underlätta och möjliggöra införande i fler regioner.

Det finns många tillfällen då video är ett ovärderligt verktyg i larmoperatörens arbete.

Dels i högakuta fall, som när man exempelvis

ger livsviktiga instruktioner vid HLR, men även vid lågprioriterade larm där det kan vara svårt att utesluta allvarliga sjukdomstillstånd. Larmoperatörer måste ofta göra prioriteringar mellan vad som på ytan kan verka vara lika allvarliga fall, men när larmoperatörer får tillgång till rörlig bild får de bättre förutsättningar för att göra mer korrekta bedömningar och prioriteringar. Utöver en ökad patientsäkerhet kan det också öka kostnadseffektiviteten. Ett annat viktigt mål med projektet är att öka tillgängligheten i larmsamtalet och minska risken för ojämlik vård.

Exempelvis kan man minska risken för språkliga barriärer på grund av bristande språkkunskap, funktionsvariationer eller sjukdom.

Projektet pågår fram till september 2026.

Interprofessionell prehospital videobedömning I det här projektet, som är en uppskalning av ett tidigare projekt på barnakuten vid Drottning Silvias barnsjukhus, tittar vi på hur och när video kan användas interprofessionellt, alltså i detta fallet mellan ambulans och annan vårdgivare. Vi testar och utvärderar olika tekniska lösningar och arbetssätt för att på bästa sätt använda mobila videokonsultationer i dessa kontakter. Målet med projektet är ökad patientsäkerhet och en mer jämlik vård, men

34

samverkan 112 nr 2 2024

också ett bättre utnyttjande av specialistkompetens, ambulansresurser och minskade kostnader. Med i projektet är Ambulanssjukvården vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset, barnakuten och de mobila närsjukvårdsteamen vid Östra sjukhuset. Projektet finansieras av Innovationsplattformen Västra Götalandsregionen.

www.s112.se

Exempel på saker vi jobbat med Jämlik vård

Ambulanssjuksköterskan Andreas Ericson i Stockholm reagerade på att ömtåliga spädbarn och små barn löper större risk än vuxna för att skadas om en olycka skulle ske under ambulanstransport.

Andreas fick en idé om hur den här patientgruppen skulle kunna skyddas bättre och tog kontakt med oss på PICTA för att dela med sig av sina tankar.

Vi på PICTA kontaktade barnsäkerhetsföretaget Axkid som också tyckte att det var ett viktigt problem att lösa. En prototyp togs fram tillsammans med studenter på Chalmers och förhoppningsvis finns en lösning på plats ute i ambulans inom kort.

Ulf valde därför att kombinera ambulansuppdrag med en doktorandtjänst och förra året disputerade han vid Högskolan i Borås.

I höst påbörjar Ulf en postdoc-tjänst vid PICTA samtidigt som han fortsätter det viktiga uppdraget att vara en länk mellan ambulans och polis. Ulf utbildar nämligen också polisstudenter i prehospital akutsjukvård och fortsätter arbeta i ambulans för att inte tappa kontakten med sitt yrke.

Genom idogt arbete av flera eldsjälar, bland annat på PICTA, har AmbuReg kunnat utvecklas och i dag rapporterar samtliga regioner in cirka 1 miljon ambulansuppdrag dit.

Det finns en stor potential i att nyttiggöra insamlad data. I dag pågår arbete på PICTA med att skapa värde av all information och hur ambulanssjukvården kan utvecklas och förbättras. Har du tankar och idéer om det?

Kontakta oss!

Utveckling & samverkan

Ambulanssjuksköterskan Ulf Andersson i Borås såg att det finns saker som kan förbättras inom den prehospitala vården.

Nyttiggöra data

Sedan 2015 finns ett nationellt kvalitetsregister för ambulanssjukvård; AmbuReg.

Har du en idé eller vill veta mer om vad vi gör? Hör av dig till oss!

Kontakta oss

picta.lindholmen.se www.s112.se

samverkan 112 nr 2 2024

35

CISA konferens 2024 Kostnadsfri fysisk och livesänd konferens Växjö Kalmar

ANMÄLAN

torsdagen den 24 oktober

lnu.se/cisa

Utvandrarnas Hus, Växjö Innovation och välfärdstekniska lösningar i hälso- och sjukvård – hinder och möjligheter CISA – Centrum för interprofessionell samverkan och sambruk inom akut vård

Kontaktpersoner: Carina Elmqvist, carina.elmqvist@lnu.se Anders Svensson, anders.svensson@lnu.se 08.45-09.00

Livesändning startar

09.00-09.10

Välkommen och information Carina Elmqvist och Anders Svensson, vetenskapliga ledare CISA

09.10-09.20

Invigningstal - Max Hector Försvarsdirektör, Länsstyrelsen i Kronobergs län.

Totalförsvarets behov och vikten av att alla aktörer samverkar och tar ansvar

09.20-09.50

Keynote, Salihah Asiri, PhD Queensland University of Technology, Brisbane, Australia.

The effectiveness of using virtual reality technology for perioperative anxiety among adults undergoing elective surgery

09.50-10.20

Antti Tanninen, Lecturer in Prehospital Care, LAB University of Applied Science, Finland.

Turning Challenges into Opportunities: Insights from the LABlanssi and AMRI Projects in Healthcare Innovation

10.20-10.50

FIKA Posterutställning och mingel

10.50-11.10

Jessica Holmström, Marknadsansvarig Heartrunner, Sverige.

Delta - Nya möjligheter för tidiga insatser

11.10-11.40

Erik Bakkman, Chef på enheten för utveckling av brottsbekämpning på NOA (nationella operativa avdelningen), Polismyndigheten.

Brottsbekämpning och kontinuerligt anpassa förmågan

11.40-12.00

Fernando Renee González Moraga. Doktorand, Lunds universitet.

Nya tillämpningar av Virtual Reality inom hälso- och sjukvård

12.00-13.00

LUNCH till självkostnadspris posterutställning och mingel

13.00-13.30

Keynote Tora Hammar, Docent och universitetslektor i hälsoinformatik, eHälsoinstitutet, Linnéuniversitetet. Säkrare läkemedelsanvändning med hjälp av hälsodata, artificiell intelligens och samverkan

13.30-14.00

Korta presentationer av CISA medarbetare Ann-Therese Hedqvist, Doktorand, Linnéuniversitetet.

Från kris till innovation efter COVID-19 pandemin - lärdomar från ambulanssjukvården Martin Olsson, Doktorand, Linnéuniversitetet.

Digital simulering inom blåljusverksamhet ”Mellan teori och praktik” Sofia Backåberg, Universitetslektor, Linnéuniversitetet.

Säker i varje steg – Video feedback som verktyg för att främja fysisk funktionsförmåga bland äldre personer.

Jonathan Lekman, Doktorand, Blekinge Tekniska Högskola.

Patienters och närståendes erfarenheter av hemmonitorering i hemsjukvården.

Bengt Nilsson, Universitetslektor, Linnéuniversitetet.

Skogens brandvakt: Lokala väderstationer för förbättrad bedömning av skogsbrandrisk.

14.00-14.30

FIKA Posterutställning och mingel

14.30-15.00

Jimmy Lindin, Sektionen för kameraövervakning och analys, Polismyndigheten. Polisens drönarverksamhet i polisregion Syd.

15.00-15.30

Keynote Örjan Johansson, Operations manager IT-förvaltningen, Region Kalmar län.

Hälso- och sjukvårdens sårbarhet mot cyberstörningar

15.30-16.00

Prisutdelning CISAM pris och föreläsning

16.00-16.10

Avslutning

Vi tar gärna emot tips om spännande nyheter och reportage

Simulera verklighetstroget och flexibelt med övningsdockor från Lifecast Body Simulation

Mejla förslag till:

redaktionen@s112.se eller till Jerry@s112.se

SAMVERKAN

PHC Nordic AB +46 855 53 63 00 phcnordic.com

www.s112.se

samverkan 112 nr 2 2024

37

AMBULANS / Årets utmärkelser

Grattis!

Årets ambulanssjuksköterska 2023 Riksföreningen för ambulanssjuksköterskor (RAS) vill lyfta ambulanssjuksköterskor som på något sätt haft en särskilt betydande roll för professionen och dess utveckling. Därför utses årets ambulanssjuksköterska samt årets magisteruppsats genom nomineringar från allmänheten och kollegor runtom i landet.

Uttagningen sker av RAS styrelse som går igenom olika kandidater med dess motivering, därefter röstas en vinnare fram. För 2023 blev Johan Lingsarve vinnare av årets ambulanssjuksköterska. Emilia Petersson och Jens Pålsson tog hem vinsten för årets magisteruppsats. Vi säger stort Grattis till vinnarna och nedan kan du läsa mer!

RAS vill också passa på att tacka för alla som skickat in nomineringar! Roligt att läsa om vilka fantastiska ambulanssjuksköterskor och förebilder vi har runtom i landet. text: Ida Assarsson foto: privat

M

otiveringen för årets ambulanssjuksköterska: ”För titeln årets ambulanssjuksköterska vill jag nominera Johan Lingsarve, ambulanssjuksköterska och klinisk adjunkt vid specialistsjuksköterskeutbildningen på Uppsala Universitet.

Johan är en fantastisk lärarkollega med ett stort engagemang för prehospital vård och ambulanssjuksköterskan i synnerhet. Han arbetar i stort och smått för att tydliggöra vikten av ambulanssjuksköterskans kompetens och har under sin tid på universitetet synliggjort yrkesrollen och ökat dess status.

Detta är ett arbete som inte alltid sker i medvind men Johan verkar outtröttlig och är alltid stolt över sin profession. Under förra året fick ett av hans initiativ stor uppmärksamhet då han tillsammans med lektor XX arrangerade en tvärprofessionell katastrofövning i samarbete med försvarsmakten.

Förutom sitt stora prehospitala engagemang har Johan ett intresse för sjuksköterskeprofessionen som helhet och ser alltid det som enar snarare än skiljer oss åt - han är en mycket god representant för professionen.”

Vem är Johan Lingsarve?

Jag började min karriär inom ambulanssjukvården som ambulanssjukvårdare i mitten av 90-talet i region Uppsala där jag fortfarande är verksam som timanställd. I slutet av 90-talet studerade jag till sjuksköterska och kort därefter till specialistsjuksköterska inom ambulanssjukvård. Nyligen 38

samverkan 112 nr 2 2024

Emilia Petersson

Grattis!

Johan Lingsarve, ambulanssjuksköterska och klinisk adjunkt vid specialistsjuksköterskeutbildningen på Uppsala Universitet.

blev jag klar med min masterutbildning inom omvårdnad. Sedan ett flertal år tillbaka arbetar jag som universitetsadjunkt vid Uppsala universitetet och på Arlanda flygplats egna bedömningsbil där Samariten ambulans är arbetsgivare.

Hur känns det att ha blivit utnämnd till årets ambulanssjuksköterska?

Det känns väldigt hedrande och roligt att ha blivit utsedd i den svåra konkurrens av kompetenta ambulanssjuksköterskor som dagligen gör skillnad och arbetar för en god och säker ambulanssjukvård. Är en smula förvånad över utnämningen men såklart väldigt glad.

Vad betyder yrket och professionen för dig?

Arbetet utanför sjukhuset i stort och inom ambulanssjukvården i synnerhet liknar inget annat arbete som du gör som specialistsjuksköterska. Det direkta ansvarsfulla mötet med människor, genomföra bedömningar och att ge vård under alla möjliga förhållanden är både utmanande och roligt. Jag vet faktiskt inte riktigt vad jag skulle arbeta med om det inte hade någon anknytning till ambulanssjukvård.

Ambulanssjuksköterskans profession har efter pandemin och i det allt mer osäkra omvärldsläget visat sig vara viktigare och mer värdefull än någonsin. Ambulanssjuksköterskan behövs för att handleda nya specialistsjuksköterskekollegor, göra säkra bedömningar, prioriteringar och därmed hänvisa till rätt vårdnivå. För mig är ambulanssjuksköterskan patientens och närståendes advokat i ett vårdsystem där det kan vara svårt att navigera. Det är därför viktigt att ambulanssjuksköterskan medverkar i att utveckla morgondagens sjukvård ■

VILL DU VARA MED? Vill du också vara med och utveckla ambulanssjuksköterskans roll, stärka dess profession samt få vara med och driva frågor inom exempelvis säker traumaoch sepsisvård? Bli medlem i RAS! Läs mer på ambssk.se

www.s112.se

AMBULANS / Årets utmärkelser

Årets magisteruppsats 2023 Hur ska vi veta? En kvalitativ intervjustudie om ambulanssjuksköterskors upplevelse av återkoppling, av Emilia Petersson och Jens Pålsson.

M

otiveringen för årets magisteruppsats: ”Emilia och Jens belyser ett viktigt och aktuellt ämne med sin uppsats. Ett ämne som har stor betydelse för ambulanssjuksköterskans utveckling, kompetens och arbetsmiljö, men som också kan kopplas direkt till patientsäkerheten. Uppsatsen tar upp vikten av återkoppling och hur det påverkar ambulanssjuksköterskan både i sin profession men också personligen. De belyser behovet av att utveckla ett system som gör det lättare att få återkoppling vilket kan ha stor betydelse för framtidens kompetensutveckling.”

Hur ska vi veta? En kvalitativ intervjustudie om ambulanssjuksköterskors upplevelse av återkoppling.

Lärosäte: Linnéuniversitetet Bakgrund: Det finns höga krav på ambulanssjukvården idag där ambulanssjuksköterskor förväntas bedriva en avancerad akutsjukvård och ta komplexa beslut. Återkoppling kan användas för att minska klyftan mellan nuvarande förståelse för en prestation i relation till målet med prestationen. Idag används återkoppling inom vissa delar av sjukvården i syfte att utvärdera om ett patientomhändertagande är adekvat utfört. Möjligheten till återkoppling skiljer sig dock åt inom den prehospitala akutsjukvården i Sveriges olika regioner. Detta ger skilda förutsättningar för ambulanssjuksköterskor beroende på var i landet de arbetar.

Syfte: Syftet med studien var att beskriva ambulanssjuksköterskors upplevelse av återkoppling.

Metod: En kvalitativ intervjustudie med semistrukturerade frågor har genomförts där tio ambulanssjuksköterskor inkluderades. Data analyserades genom en manifest innehållsanalys med induktiv ansats.

för att få återkoppling. Återkoppling anses kunna leda till kompetensutveckling för ambulanssjuksköterskor då de får en förståelse för vad som är rätt och vad som är fel i besluten de tar. Återkoppling leder även till olika känsloyttringar och både förekomsten och frånvaron av återkoppling genererar olika emotionella uttryck.

Slutsats: Återkoppling anses kunna bekräfta om en upplevd erfarenhet är sanningsenlig eller inte. I frånvaro av återkoppling sker prehospitalt beslutsfattande till stor del utifrån intuition och egna antaganden baserat på tidigare kunskap och erfarenhet. Framtaget resultat i föreliggande studie motiverar till att nuvarande system för återkoppling inom ambulanssjukvården bör ses över. Framtida forskning bör utforska den kliniska effekten av återkoppling och dess påverkan på yrkesutövning och patientvård.

Hur känns det att vinna årets magisteruppsats?

Vi är jätteglada och framförallt stolta. Det känns som ett kvitto på att allt slit och alla timmar vi har lagt ner i uppsatsen syns.

Berätta om er väg till ambulanssjuksköterskor och där ni är idag?

Emilia: Våren 2016 blev jag färdig sjuksköterska och började arbeta på akutvårdsavdelning AVA i Halmstad och därefter på medicinsk akutvårdsavdelning MAVA i Helsingborg. Efter 2år på akutavdelning och en kurs i akutsjukvård vid Lunds universitet kände jag mig rastlös och redo för en ny utmaning vilket tog mig till ambulansen. April 2018 började jag på ambulansen i Lund där jag arbetade 1år innan jag gick

Resultat: Den återkoppling som förekommer idag upplevdes vara begränsad, otillräcklig och otillgänglig. Ambulanssjuksköterskor utnyttjar inte de strukturerade system som finns för återkoppling idag utan använder sig istället av informella sätt Jens Pålsson www.s112.se

Grattis!

till Landskrona där jag varit sedan dess.

Idag kan jag inte tänka mig något annat än att arbeta prehospitalt. Jag älskar friheten under ansvar och att aldrig veta hur en dag kommer se ut eller vilka människor jag kommer träffa.

Jens: Enda sedan första dagen på sjuksköterskeprogrammet har målet varit att jobba i ambulansen. För att få en gedigen erfarenhet som nyexaminerad arbetade jag på en akutmottagning i drygt fyra år före jag tog steget ut till ambulanssjukvården. Ett steg jag aldrig ångrat.

Hur kom ni fram till ämnet bakom er studie, fanns det någon speciell anledning? Återkoppling är ett ständigt återkommande samtalsämne på jobbet, så vi vet att alla har en åsikt om det. Själva grunden till att skriva om just återkoppling kom till oss när vi fick höra att klasskamrater som arbetar i andra regioner hade tillgång till journalsystem för att följa upp sina patienter i efterhand. Då ville vi undersöka hur synen på återkoppling är i Skåne där vi själva arbetar.

Blev ni överraskade av resultatet?

Något som stack ut?

För att spinna vidare på förgående fråga, så är det ärliga svaret nej. Samtal med andra kollegor och vår egna upplevelse bekräftades till stor del av resultatet. Även om vi verkligen försökt åsidosätta vår egna förförståelse för ämnet så hade vi tidigt en aning om vad resultatet skulle kunna landa i. Något som överraskade oss är just skillnaden i tolkningen av lagen inom olika regioner i Sverige, att vi arbetar utefter olika förutsättningar i olika delar av landet.

Vad hoppas ni att er studie kan göra för yrket och framtiden?

Det finns såklart en förhoppning att vi ska få möjlighet till lättare återkoppling inom ambulanssjukvården i framtiden. Kanske kan vår studie vara med och belysa vikten av att det implementeras. Hade vi fått vara med på ett hörn och hjälpa till med det hade det betytt mycket för både oss och alla kollegor där ute för att främja kompetensutvecklingen och, vad vi tror, ett mer patientsäkert arbete ■ samverkan 112 nr 2 2024

39

POSTTIDNING B Avsändare: On Road Educations AB Lagergrens gata 2 65226 KARLSTAD

S4U REINFORC CED AMBULANS

MARKNADENS LÄTTASTE SKYDDSVÄST MED SKYDD FÖR AK47 - 7,62x39 MSC

SPECIELLT FRAMTAGEN FÖR AMBULANSPERSONAL Avtalad genom upphandling för mer information kontakta SAFE4U på telefonnr: 08-410 700 88 info@safe4u.se

DISTINGUISHED BY INNOVATION

www.safe4u.se