S112 - NR 1 - 2023

Magasin om blåljusverksamheter och specialfordon

SAMVERKAN

Nummer 1 2023 Årgång 22

en förbättrad skadehanteringskedja

hunden killians sökinsats i turkiet

förr jagade jag action nu vill jag bara ha ett tack

samverkan över gränserna

Nyligen avslutat projekt kan leda till färre döda och skadade i trafiken

ledare

Samverkan – tillsammans står vi starka

N

ytt år med nya möjligheter - för samverkan, nya kunskaper och erfarenheter. Det gäller också möjligheten för er, våra läsare och kollegor inom olika verksamheter runt om i Sverige att vara med och påverka genom att bli en del av Samverkan 112. Har du eller din kollega en idé om en artikel eller ett intressant ämne du vill dela med dig av och tror skulle passa i tidningen får du gärna höra av dig till oss! Tillsammans vill vi nå ut till fler, få en röst direkt från er i olika verksamheter runt om i Sverige eller kanske till och med världen. Samverkan 112 är från er till er.

ambulanssjukvård”. Under kongressen hördes föreläsare berätta om forskningen och hur vi kan utvecklas och bli bättre. Det fanns en mässa full av ny utrustning, drivna människor från olika delar av verksamheten och workshops där experterna inom vissa ämnen delade med sig av sina kunskaper. I tidningen har vi också intervjuat en polis som är lika målmedveten nu efter 22 år i samma tjänst som när han gick i sjätte klass och drömde om att bli polis. Det går även att läsa om räddningstjänstens pågående arbete för att bemöta självmordsnära personer. Detta och mycket mer i årets första nummer av Samverkan 112 ■

Ett sätt att växa är att bli inspirerad, inspirerad av andra drivna människor, av olika event, händelser, berättelser och idéer. I detta nummer av tidningen har vi bl.a. samlat erfarenheter från Ambulans 2022 där årets tema var ”Framtidens

Trevlig läsning.

Utgivare: Tidningen Samverkan 112 ges ut av förlaget On Road Educations AB Förlaget är privatägt och står ägar- och åsiktsmässigt helt oberoende i förhållande till företag, organisationer och politiska partier

Jerry Lidberg Chefredaktör och ansvarig utgivare jerry@s112.se

Chefredaktör och ansvarig utgivare: Jerry Lidberg, 073 - 816 48 06

Prenumeration: www.s112.se/prenumerera/butik

Layout och formgivning: Emma Andreasson Kreativa Kontoret i Kristinehamn AB

Foto omslag framsida: Privat bild. Golden-retrievern Killians känsliga nos blev i 18 fall skillnaden mellan liv och död för de människor som han hittade i rasmassorna efter den stora jordbävningen i sydöstra Turkiet.

Utgivningsbevis: 24 224 ISSN: 1650-7487

Tryck: Mixiprint AB, Olofström

Postadress: Lagergrens gata 2 652 26 KARLSTAD

Övriga medarbetare i detta nummer: Kristina Axelsson, Nina Carlsson Scott Devenish, Ingrid Gustafsson, Christine Göhler-Gunnarsson, Sofia Karlsson, Solveig Klug, Per Larsson, Jenny Milton, Mats Thorner, Lars Thomasson, Daniel Rask, Camilla Westemar, Marco Witt, Fanny Millom och Sven Åsheden

E-post: jerry@s112.se Redaktörsråd: Ida Assarsson, Sara Björklund, Carina Elmqvist, Ingrid Gustafsson, Jakob Lederman, Jerry Lidberg, Daniel Rask, Kristina Schildmeijer.

Annonser: jerry@s112.se

Tipsa oss: Tipsare skyddas alltid av källskyddet och är garanterad full anonymitet. info@s112.se Hemsida: www.s112.se Åsikter: För åsikter som framförs i artiklar svarar intervjuade personer och textförfattaren

innehåll

Privat

9

16

fotobok

en viktig nos

4 En förbättrad skadehanteringskedja

22 samverkan mot våld i nära relation

9 Don’t Let Me Down

24 tobbe isaksson

Vårdpersonalens kamp mot coronapandemin.

Intervju.

26 poliser blir bättre på akut vård 10 teapan projektet Nyligen avslutat projekt kan leda till färre döda och skadade i trafiken.

12 ambulans 2022 Detta hände då.

15 Fler barn kan slippa sjukhus när videostöd i

ambulans blir verklighet.

Samverkan är nyckeln.

29 du stannar väl kvar Räddningstjänstens arbete.

30 samverkan över gränserna Detta hände då.

34 Sepsis Ny avhandling.

36 Forskning

38 Blåljus

www.s112.se

16 Golden-retrievern Killians känsliga nos Vem är Killian och vad ligger bakom hans fantastiska förmåga?

Ingela Wennmann.

38 insamlingsstiftelsen Blåljus.

20 Porträtt: Jonas Åsberg.

samverkan 112 nr 1 2023

3

blåljuslarm / Blandat

En förbättrad skadehanteringskedja: Brottsplats restvärdeledare utbildas av forensiker i hur man beträder och arbetar på en brottsplats, samt vilka åtgärder vi får lov att göra, så vi inte förvanskar tillvaron eller manipulerar miljön på något sätt.

Restvärdearbete i ett tidigt skede på en skadeplats är ett viktigt arbete.

Genom god dialog och gott samarbete kan stora värden räddas trots att brottsplatsavspärrningar ibland måste göras i samband med olyckor.

Hur mycket är ett liv värt?

text & foto: Brandskyddsföreningen Restvärderäddning

R

estvärdearbete på brottsplats skapar ett bättre arbetsklimat för polis, forensiker och andra aktörer och bidrar dessutom med skadebegränsade åtgärder i tidiga skeenden. Förutom att verka som en stödjande funktion för parter på plats hjälper även restvärdeledare med dokumentation och underlag. Idag erbjuds tjänsterna i region Stockholm och Gotland, men målet är att avtalet ska bli nationellt.

erbjuder våra tjänster. Det kan vara allt från att finnas som stöd för insatschef ur ett arbetsmiljöperspektiv, dokumentera skadevägen, se till rasrisk och ge underlag till forensikerna, till att skyddstäcka fönster och förhindra fukt för att undvika sekundärskador, säger Tony och fortsätter:

Tony Kullman är restvärdeledare och vet hur arbetet förbättrar miljön för alla inblandade: – Vi restvärdeledare börjar alltid med att föra en dialog med polisbefäl på plats och

– Processen initieras rent praktiskt av att vi larmas av SOS alarm till platsen. När vi kommer dit etablerar vi alltid kontakt med högsta polisbefälet på plats för att få direktiv för hur mycket vi kan göra. Alla

Hur mycket är ett liv värt?

En känd aktör i hela ledet Utan restvärdearbete på brottsplats hade det varit svårare för polis att göra en arbetsmiljöbedömning, dessutom hade skadeutvecklingen på eventuell skada blivit större och gett sekundära skador på annat som hade kunnat räddats. Men för att restvärdeledare ska kunna göra sina jobb fullt ut måste de finnas med i polisens olika steg och vara en känd aktör ända från radiobilspatrull till beslutande befäl, något som inte alltid är en självklarhet. Tony förklarar: – Eftersom inte alla har kännedom om vad vi restvärdeledare har för funktioner har det hänt att vi fastnat utanför avspärrningen innan räddningsledare är på plats vilket har stoppat vårt arbete. Vi vill bli sedda som en medspelare och inte en motspelare, det gagnar ju både polis, försäkringsbolag och samhället i slutändan ■

Hur mycket är ett liv värt?

Hur mycket är ett liv värt?

Vi vet... har erfarenhet av hur ambulanspersonal vill arbeta, Vi...och vet... vilka förutsättningar som behövs för bra arbetsmiljö

...och har erfarenhet av hur ambulanspersonal vill arbeta,

och som vadbehövs framtida hjälpmedel vilka förutsättningar för bra arbetsmiljö och arbetsrutiner kan komma behöva.

och vad framtida hjälpmedel och arbetsrutiner kan komma behöva.

Vi vet också hur den kombinationen finansieras.

Vi vet också hur den kombinationen finansieras.

Se en beräkning på www.ambulansproduktion.se/ekonomi

Se en beräkning på www.ambulansproduktion.se/ekonomi

Vi vet...

Följ oss i sociala medier:

Ambulansproduktion Sandviken

...och har erfarenhet av hur ambulanspersonal vill arbeta, Följ oss i sociala medier: vilka förutsättningar som behövs för bra arbetsmiljö

Ambulansproduktion Sandviken

och vad framtida hjälpmedel och arbetsrutiner kan komma behöva.

Vi vet också hur den kombinationen finansieras.

4

samverkan 112 nr 1 2023

Vi vet...

...och har erfarenhet av hur ambulanspersonal vill arbeta, vilka förutsättningar som behövs för bra arbetsmiljö

Se en beräkning på www.ambulansproduktion.se/ekonomi www.s112.se

Heavy Duty patienthantering

Ferno Norden AB Tel: 0520-420200 Mail: fab@fernonorden.com

Tid från 112-samtal till första resurs är på plats Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) publicerar för femtonde gången indikatorer för arbetet med trygghet och säkerhet i landets 290 kommuner.

responstid Uppgifter om responstider för ambulans och räddningstjänst kommer från SOS Alarm. Med responstid avses tiden från det att larmcentralen får larmet till dess att första enhet är framme. Det kan finnas kvalitetsbrister för responstiderna.

Tidpunkten för ”framme” rapporteras på olika sätt och kan i vissa fall ske långt efter den faktiska framme-tidpunkten.

Statistik är ett av flera sätt att beskriva verkligheten.

Ambulanssjukvård 2022 var svensk mediantid: 15,2 minuter.

Utveckling. Se grön tabell nedan.

Räddningstjänst Räddningstjänstens insatser avser alla händelser, även sådana händelser som inte är räddningsinsatser enligt LSO. 2022 var svensk mediantid: 11,2 minuter.

Utveckling. Se röd tabell nedan.

BEFOLKNINGSSTATISTIK. Folkmängd i regionerna den 31/12 2022. Riket: 10 521 556 Källa: SCB Statistikmyndigheten Ambulanssjukvårdens responstider Nationell median 17,0 16,3

15,4

2018

15,4

2019

15,2

2020

2021

2022

IVPA

FLEST I IVPA-LARM PER 1 000 INVÅNARE

Avtal om insatser i väntan på ambulans saknas i följande kommuner: ► Arjeplog (Region Norrbotten) ► Arvidsjaur (Region Norrbotten) ► Dorotea (Region Västerbotten) ► Haparanda (Region Norrbotten) ► Jokkmokk (Region Norrbotten) ► Storuman (Region Västerbotten) ► Vännäs (Region Västerbotten) ► Överkalix (Region Norrbotten) ► Övertorneå (Region Norrbotten) REGION BLEKINGE

Folkmängd: 158 740

Tidsangivelserna i antal minuter är avrundade uppåt eller nedåt beroende på sista decimal.

11,8

2021

2022

2021

2022

2021

2022

2021

13

13

11

11

Bollnäs

16

16

12

11

Karlskrona

15

15

11

11

Gävle

12

12

11

11

Olofström

17

18

12

10

Hofors

16

17

13

11

Ronneby

18

17

11

13

Sölvesborg

18

17

13

12

Kortare responstid än under 2021 Oförändrad responstid Längre responstid än under 2021 REGION DALARNA

Folkmängd: 288 310

Tidsangivelserna i antal minuter är avrundade uppåt eller nedåt beroende på sista decimal.

6

2019

2020

samverkan 112 nr 1 2023

2021

2022

Hudiksvall

14

14

14

13

Ljusdal

19

19

18

14

Nordans�g

19

20

15

16

Ockelbo

18

19

15

14

Ovanåker

17

17

19

15

Sandviken

14

14

11

10

Söderhamn

16

17

15

16

REGION HALLAND

Folkmängd: 342 805

Tidsangivelserna i antal minuter är avrundade uppåt eller nedåt beroende på sista decimal.

2022

2021

2022

2021

2022

2021

2022

2021

Avesta

12

12

11

10

Falkenberg

14

13

11

11

Borlänge

12

12

10

10

Halmstad

13

13

9

9

Falun

14

13

12

12

Hylte

17

16

13

11

Gagnef

25

23

11

10

Kungsbacka

16

15

13

12

Hedemora

24

24

15

16

Laholm

19

18

9

10

Leksand

14

14

15

12

Varberg

14

14

11

10

Ludvika

15

15

11

10

Malung-Sälen

18

16

18

15

Mora

14

14

13

12

Orsa

17

18

11

16

Rä�vik

21

21

14

12

Smedjebacken

20

21

14

15

Säter

21

20

14

13

Vansbro

18

20

18

13

Älvdalen

23

20

18

18

Gotland

REGION JÄMTLAND HÄRJEDALEN

2022

2021

2022

2021

17

18

12

13

Folkmängd: 132 670

Tidsangivelserna i antal minuter är avrundade uppåt eller nedåt beroende på sista decimal.

Folkmängd: 61 173

11,2

2018

Folkmängd: 287 334

2022

Tidsangivelserna i antal minuter är avrundade uppåt eller nedåt beroende på sista decimal.

11,8

REGION GÄVLEBORG

Karlshamn

REGION GOTLAND 11,8

► Eda 21,8 (Region Värmland) ► Surahammar 13,2 (Region Västmanland) ► Ragunda 12,8 (Region Jämtland-Härjedalen) ► Örkelljunga 11,6 (Region Skåne) ► Rättvik 11,1 (Region Dalarna) ► Bjurholm 11,1 (Region Västerbotten) ► Båstad 11,0 (Region Skåne) ► Gagnef 11,0 (Region Dalarna) ► Strömsund 10,3 (Region Jämtland-Härjedaen) ► Säter 10,1 (Region Dalarna) ► Härjedalen 9,5 (Region Jämtland-Härjedalen)

Tidsangivelserna i antal minuter är avrundade uppåt eller nedåt beroende på sista decimal.

Räddningstjänstens responstider Nationell median 12,1

Text och Illustrationer: Sven Åsheden KÄLLA: Trygghet och säkerhet 2022 - MSB och SKR

2022

2021

2022

2021

Berg

28

27

18

18

Bräcke

25

25

21

19

Härjedalen

25

26

21

20

Krokom

24

25

17

19

Ragunda

28

24

19

18

Strömsund

27

28

21

17

Åre

28

26

15

17

Östersund

14

14

11

11

www.s112.se

REGION JÖNKÖPINGs län

Folkmängd: 369 113

Tidsangivelserna i antal minuter är avrundade uppåt eller nedåt beroende på sista decimal.

REGION SKÅNE

Folkmängd: 1 414 324

REGION SÖrmLAND

Folkmängd: 302 566

Tidsangivelserna i antal minuter är avrundade uppåt eller nedåt beroende på sista decimal.

Tidsangivelserna i antal minuter är avrundade uppåt eller nedåt beroende på sista decimal.

2022

2021

2022

2021

2022

2021

2022

2021

2022

2021

2022

2021

Aneby

24

23

12

9

Bjuv

20

19

13

12

Eskilstuna

Saknas

Saknas

11

12

Eksjö

14

15

11

10

Bromölla

18

17

10

10

Flen

Saknas

Saknas

13

11

Gislaved

19

18

10

9

Burlöv

18

17

10

11

Gnesta

Saknas

Saknas

15

15

Gnosjö

20

20

9

9

Båstad

22

22

10

10

Katrineholm

Saknas

Saknas

11

10

Habo

17

14

10

8

Eslöv

18

17

10

10

Nyköping

Saknas

Saknas

13

13

Jönköping

15

15

9

9

Helsingborg

14

13

10

10

Oxelösund

Saknas

Saknas

10

10

Mullsjö

23

23

11

10

Hässleholm

17

17

11

11

Strängnäs

Saknas

Saknas

13

13

Nässjö

16

15

10

8

Höganäs

17

17

11

10

Trosa

Saknas

Saknas

11

12

Sävsjö

19

19

9

10

Hörby

18

16

10

11

Vingåker

Saknas

Saknas

9

10

Tranås

12

11

8

8

Höör

22

21

10

11

Vaggeryd

20

20

11

12

Klippan

20

19

10

10

Vetlanda

16

15

10

10

Kris�anstad

15

15

10

11

Värnamo

15

14

10

9

Kävlinge

17

19

9

10

Landskrona

14

14

9

9

REGION KALMAR LÄN

Folkmängd: 247 711

Tidsangivelserna i antal minuter är avrundade uppåt eller nedåt beroende på sista decimal.

Lomma

18

18

9

9

Lund

15

14

11

10

Malmö

13

13

9

9

Osby

20

19

11

11

Perstorp

17

17

9

8

Simrishamn

17

17

11

11

Sjöbo

19

18

11

11

Skurup

19

20

10

10

Staffanstorp

17

16

9

8

2022

2021

2022

2021

Svalöv

21

21

11

11

Borgholm

16

15

16

17

Svedala

18

16

11

10

Emmaboda

19

17

12

Tomelilla

16

18

11

10

Hultsfred

18

18

14 12

11

Trelleborg

17

17

10

10

Högsby

18

19

11

13

Vellinge

19

18

8

8

Kalmar

14

14

11

11

Ystad

14

13

10

9

Mönsterås

16

15

10

11

Åstorp

17

17

12

10

Mörbylånga

18

18

15

14

Ängelholm

14

14

12

12

Nybro

15

13

10

11

Örkelljunga

25

25

10

11

Östra Göinge

17

17

15

13

Oskarshamn

14

13

12

12

Torsås

14

14

11

12

Vimmerby

15

15

16

15

Västervik

14

14

13

15

REGION KRONOBERG

Längre responstid än under 2021 Samma responstid som under 2021

Folkmängd: 204 335

Tidsangivelserna i antal minuter är avrundade uppåt eller nedåt beroende på sista decimal.

Kortare responstid än under 2021 2022

2021

2022

2021

Alvesta

19

17

12

12

Lessebo

18

18

12

12

Ljungby

14

14

12

13

Markaryd

19

19

13

11

Tingsryd

21

20

12

12

Uppvidinge

25

24

15

13

Växjö

15

14

11

11

Älmhult

18

19

13

11

REGION NORRBOTTEN

Folkmängd: 249 177

Tidsangivelserna i antal minuter är avrundade uppåt eller nedåt beroende på sista decimal.

2022

2021

2022

2021

Arjeplog

21

23

30

30

Arvidsjaur

17

18

20

21

Boden

15

14

13

12

Gällivare

14

13

14

14

Haparanda

16

17

13

11

Jokkmokk

28

23

19

26

Kalix

15

15

14

12

Kiruna

15

14

13

11

Luleå

15

15

13

12

Pajala

41

41

30

20

Piteå

15

15

12

13

Älvsbyn

13

14

21

13

Överkalix

17

18

20

18

Övertorneå

24

27

20

20

www.s112.se

REGION STOCKHOLM

Folkmängd: 2 440 027

Tidsangivelserna i antal minuter är avrundade uppåt eller nedåt beroende på sista decimal.

REGION UPPSALA

Folkmängd: 400 682

Tidsangivelserna i antal minuter är avrundade uppåt eller nedåt beroende på sista decimal.

2022

2021

2022

2021

Enköping

Saknas

Saknas

14

12

Heby

Saknas

Saknas

12

13

Håbo

Saknas

Saknas

10

10 11

Knivsta

Saknas

Saknas

12

Tierp

Saknas

Saknas

13

13

Uppsala

Saknas

Saknas

10

10

Älvkarleby

Saknas

Saknas

18

13

Östhammar

Saknas

Saknas

11

12

REGION VÄRMLAND

Folkmängd: 283 976

Tidsangivelserna i antal minuter är avrundade uppåt eller nedåt beroende på sista decimal.

2022

2021

2022

Arvika

14

13

13

2021 12

Eda

29

29

15

15

Filipstad

13

13

18

18

Forshaga

24

24

13

14

Grums

23

23

14

13

Hagfors

17

17

13

14

Hammarö

17

17

10

10

Karlstad

13

14

11

12

Kil

21

21

12

12

Kris�nehamn

13

12

11

11

Munkfors

21

22

15

13

Storfors

22

22

15

20

Sunne

17

15

14

14

Säffle

14

13

11

10

2022

2021

2022

2021

Torsby

18

18

18

17

Botkyrka

16

16

11

10

Årjäng

20

19

20

18

Danderyd

13

13

12

11

Ekerö

18

19

14

14

Haninge

15

16

12

13

Huddinge

14

14

12

12

Järfälla

15

15

9

9

Lidingö

14

14

10

9

Nacka

16

16

13

12

Norrtälje

19

19

13

13

Nykvarn

21

21

13

14

Nynäshamn

19

20

13

13

Salem

17

16

13

14

Sigtuna

20

20

12

13

Sollentuna

14

15

11

9

Solna

12

12

9

9

Stockholm

13

13

9

9

Sundbyberg

14

13

10

9

Södertälje

14

14

11

11

Tyresö

16

16

10

10

Täby

15

15

10

10

Upplands Väsby

16

16

10

10

Upplands-Bro

17

18

12

13

Vallentuna

18

18

13

12

Vaxholm

24

24

15

17

Värmdö

18

18

14

14

Österåker

19

19

12

12

REGION VÄSTERBOTTEN

Folkmängd: 274 563

Tidsangivelserna i antal minuter är avrundade uppåt eller nedåt beroende på sista decimal.

2022

2021

2022

2021

Bjurholm

40

39

16

17

Dorotea

19

19

13

14

Lycksele

12

13

15

13

Malå

20

17

18

19

Nordmaling

24

24

17

15

Norsjö

21

22

23

19

Robertsfors

24

25

16

13

Skelle�eå

18

17

12

11

Sorsele

21

30

34

29

Storuman

23

19

20

17

Umeå

15

15

11

12

Vilhelmina

23

26

17

14

Vindeln

25

23

26

25

Vännäs

22

25

14

12

Åsele

19

19

24

27

samverkan 112 nr 1 2023

► 7

► REGION VÄSTERNORRLAND

Folkmängd: 243 265

Tidsangivelserna i antal minuter är avrundade uppåt eller nedåt beroende på sista decimal.

REGION örebro län

Folkmängd: 307 772

Tidsangivelserna i antal minuter är avrundade uppåt eller nedåt beroende på sista decimal.

Folkmängd: 1 758 656

2022

2021

2022

2021

2022

2021

2022

2021

2022

2021

2022

2021

Härnösand

14

14

12

11

Askersund

18

16

14

15

Ale

17

17

13

12

Kramfors

18

18

15

15

Degerfors

17

17

15

14

Alingsås

13

13

11

10

Solle�eå

17

16

15

15

Hallsberg

16

17

14

13

Bengtsfors

20

21

18

20

Sundsvall

16

16

12

12

Hällefors

15

16

19

22

Bollebygd

23

22

12

13

Timrå

20

19

12

11

Karlskoga

11

11

12

10

Borås

13

14

10

9

Ånge

19

20

14

15

Kumla

13

13

10

10

Dals-Ed

17

20

20

18

Örnsköldsvik

16

15

14

16

REGION VÄSTMANLAND

Folkmängd: 280 713

Tidsangivelserna i antal minuter är avrundade uppåt eller nedåt beroende på sista decimal.

Laxå

17

16

14

14

Essunga

26

24

14

14

Lekeberg

24

23

14

15

Falköping

16

16

14

12

Lindesberg

19

19

12

13

Färgelanda

22

23

18

19

Ljusnarsberg

15

16

17

18

Grästorp

22

22

13

14

Nora

16

15

18

18

Gullspång

24

23

16

14

Örebro

12

12

12

11

Göteborg

16

16

10

10

Götene

22

21

13

12

Herrljunga

22

21

14

14

Hjo

24

24

13

12

Härryda

21

21

13

13

Karlsborg

17

17

20

23

Kungälv

15

15

12

10

Lerum

18

18

12

12

Lidköping

13

13

11

11

Lilla Edet

21

21

13

12

Lysekil

17

17

14

12

Mariestad

14

14

13

14

Mark

18

17

11

11 11

Längre responstid än under 2021 Samma responstid som under 2021

2022

2021

2022

2021

Arboga

Saknas

Saknas

18

17

Fagersta

Saknas

Saknas

12

12

Hallstahammar

Saknas

Saknas

11

11

Kungsör

Saknas

Saknas

14

12

Köping

Saknas

Saknas

11

9

Norberg

Saknas

Saknas

13

13

Mellerud

15

17

12

Sala

Saknas

Saknas

11

11

Munkedal

16

17

16

17

Skinnska�eberg

Saknas

Saknas

17

17

Mölndal

16

15

10

10

Surahammar

Saknas

Saknas

11

11

Orust

23

22

19

17

Västerås

Saknas

Saknas

11

10

Par�lle

16

16

12

12

Skara

14

13

12

12

Skövde

13

13

10

11

Ambulans / nationellt

Kortare responstid än under 2021

Sverige är indelat i 21 regioner och 290 kommuner RÄDDNINGSTJÄNST / NATIONELLT

Uppgift saknas från 27 kommuner

16 % 63 %

8

VÄSTRA GÖTALANDsregionen Tidsangivelserna i antal minuter är avrundade uppåt eller nedåt beroende på sista decimal.

37 %

84 %

Grönt = på plats inom 15 minuter

Grönt = på plats inom 15 minuter

SNABBAST Karlskoga 11,4 Tranås 11,5 Motala 11,9 Lycksele 12,1 Solna 12,3

SNABBAST Vellinge 8,1 Tranås 8,2 Perstorp 8,5 Malmö 8,7 Staffanstorp 8,7

Uppgift saknas från:

Uppgift saknas inte från någon kommun.

■ Arboga ■ Enköping ■ Eskilstuna ■ Fagersta ■ Flen ■ Gnesta ■ Hallstahammar ■ Heby ■ Håbo ■ Katrineholm ■ Knivsta ■ Kungsör ■ Köping ■ Norberg ■ Nyköping ■ Oxelösund ■ Sala ■ Skinnskatteberg ■ Strängnäs ■ Surahammar ■ Tierp ■ Trosa ■ Uppsala ■ Vingåker ■ Västerås ■ Älvkarleby och ■ Östhammar.

Nationell mediantid 2022 = 11,2 minuter.

samverkan 112 nr 1 2023

I Vellinge kommun är brandmännen deltidsanställda. Här finns fyra räddningsstationer: ■ Vellinge ■ Östra Grevie ■ Höllviken samt ■ Skanör räddningsstation.

Sotenäs

19

18

14

15

Stenungsund

17

17

12

12

Strömstad

14

14

14

11

Svenljunga

19

21

12

13 17

Tanum

20

20

18

Tibro

21

20

12

13

Tidaholm

17

16

13

11

Tjörn

19

18

15

13

Tranemo

23

23

14

12

Trollhä�an

16

16

11

10

Töreboda

21

20

15

13

Uddevalla

13

14

12

11

Ulricehamn

18

18

13

12

Vara

18

18

14

14

Vårgårda

21

21

13

14

Vänersborg

16

16

12

11

Åmål

14

13

11

13

Öckerö

17

17

13

12

Kortare responstid än under 2021 Oförändrad responstid Längre responstid än under 2021 Folkmängd: 471 912

REGION Östergötland Tidsangivelserna i antal minuter är avrundade uppåt eller nedåt beroende på sista decimal.

2022

2021

2022

Boxholm

20

20

15

14

Finspång

15

14

11

11

2021

Kinda

20

18

14

12

Linköping

12

12

10

10

Mjölby

13

12

9

10

Motala

12

11

10

10

Norrköping

12

12

9

9

Söderköping

16

13

11

11

Vadstena

20

19

13

11

Valdemarsvik

18

17

13

18

Ydre

27

26

14

15

Åtvidaberg

13

13

16

14

Ödeshög

13

13

14

12

www.s112.se

blåljuslarm / Blandat

Don’t Let Me Down – Vårdpersonalens kamp mot coronapandemin.

Det har varit en omvälvande tid med tragedi och död. Ett liv som sats på paus. I kampen för att återgå till det normala har vårdpersonalen stått främst. Fotoboken Don’t Let Me Down är deras röst.

TEXT: Petter Berggren faktaruta bok: Titel: Don’t Let Me Down.

Sidor: 320.

Utgivningsdatum: April 2022.

Språk: Tyska och Engelska.

Pris: 38 Euro.

Förlag: Verlag Kettler

D

en 25 februari år 2020 bekräftas Österrikes första fall av Covid-19. Fler fall skulle några dagar senare följa, där de kunde kopplas till vistelse i norra Italien. Och knappt tre veckor senare i mitten av mars

www.s112.se

deklarerar WHO plötsligt att Europa är pandemins epicentrum. Österrike som är känt för sina vykortsliknande landskap inbäddade i snö, skulle få ett tvärt kast i sin identitet.

Skidåkningsindustrin i landet omsätter 150 miljarder kronor och har således stor ekonomisk betydelse. Men en pandemi omkullkastar det mesta och denna lyxindustri skulle få en fadd smak då skidorten Ischgl anklagades för senfärdighet och mörkande av fakta i misstanke om de ekonomiska intressena.

Ischgl skulle sedermera få smeknamnet ”lilla Wuhan” då 6000 coronapatienter från 45

olika länder kunde kopplas till orten. Pandemin var ett faktum i Österrike och den 12 mars fick landet sitt första bekräftade dödsfall i Wien. Mitt i allt detta står anestesisjuksköterskan Günter Valda med en kamera i ena handen och en vårdande hand i andra.

Günter Valda, som vid tiden jobbade på akuten i Wien, har sammanställt en fotobok på 320 sidor från pandemin ur personalens perspektiv. Det är till stor del porträttbilder på sjukvårdspersonal som gjort allt de kan. Ansikten som är skavda från skyddsmasker, fårade av trötthet och rädsla.

Men även en beslutsamhet och kampvilja, att detta ska vi klara av. Människan ska segra. Vi ger inte upp – Don’t Let Me Down. Bilderna ackompanjeras med ord som de porträtterade känt, under denna prövning för mänskligheten. Några längre texter bryter av, det är en präst som beskriver det karantänbegränsade sorgearbetet, en mor som skriver om uppgivenheten att inte hinna träffa sitt barn under det enorma övertidsarbetet och en annan som riktar sin ilska mot de som inte vill vaccinera sig. Samtidigt sker det ett islamistiskt terrordåd i Wien, med dödade och skadade. I detta förmedlar Don’t Let Me Down vårdpersonalens röst.

I mångt och mycket finns stora likheter mellan Österrike och Sverige. Den sociala välfärden har stora likheter, länderna är nästan lika stora befolkningsmässigt och de bekräftade covidfallen har varit likvärdiga till antalet. Men det är inte bara de strukturella likheterna som ger en stor igenkänning i boken, utan det är bilderna som får vårdpersonalen att slängas tillbaka till en tid de inte vill uppleva igen. Brist på skyddsutrustning, genomsvettiga arbetskläder, långa vårdtider och där ett slut på pandemin inte kan skymtas.

Don’t Let Me Down är Günter Valdas andra fotobok

om vården. Tidigare har han släppt boken House of Faith som handlar om de livsavgörande besluten som varje dag fattas på akutsjukhusen. Men det var i en helt annan miljö jag träffade Günter första gången, bland myskoxar i Norge. Under denna fotoresa framstod han som arketypen av en österrikare. Förnamnet, den imponerade mustaschen och de svällande musklerna skvallrade om ett tysktalande alpland. Nyfikenheten fanns inte bara för det fototekniska, utan även i berättelserna. Men framför allt i det skandinaviska. Och nästan ett decennium senare och många besök i Sverige har han halvt på skämt, halvt på allvar sagt; - Jag ska bli klimatflykting och flytta till Sverige.

Om det blir så återstå att se.

Till dess finns fotoboken Don’t Let Me Down som kommer bli ett allt viktigare tidsdokument ju längre tiden går ■

Faktaruta Günter: Namn: Günter Valda. Ålder: 47 Profession: Narkossjuksköterska/Fotograf.

Ort: Wien, Österrike.

Kamera: Leica M Kommande projekt: ”Revived” - Porträtt och intervjuer med personer som överlevt hjärtstopp, där vikten att kunna HLR belyses.

samverkan 112 nr 1 2023

9

ambulans / TEAPaN-projektet

Nyligen avslutat projekt kan leda till färre döda och skadade i trafiken 1997 fattade riksdagen beslut om nollvisionen som ska vara grunden för trafiksäkerhetsarbetet i Sverige. Målet är att ingen dödas eller skadas allvarligt på de svenska vägarna. För att nå nollvisionen är det viktigt att arbeta för säkrare vägar, men också att förbättra arbetet när en trafiksrelaterad incident inträffar. Både EU och WHO lyfter fram post-crash som ett viktigt förbättringsområde. Idag avlider en majoritet av de som är inblandade i en allvarlig trafikolycka inom en timme, men en väsentlig del skulle kunna räddas om rätt insatser görs tidigare i vårdkedjan.

TEXT: Helene Lindström, kommunikatör PICTA Rätt resurser och rätt prioritet med hjälp av data – Sedan 2019 har vi tillsammans med de andra parterna i projektet arbetat med hur vi kan minska fördröjningarna så att rätt vård snabbare kan skickas till platsen för en trafikrelaterad incident, säger Hanna Maurin Söderholm, TEAPaN-projektledare och PICTAs programchef. Vi strävar också efter att kunna dimensionera vårdinsatserna bättre eftersom det är vanligt att man skickar fler ambulanser än nödvändigt till olycksplatser. Eftersom blåljusresurserna är begränsade kan det i värsta fall få allvarliga konsekvenser för någon som är i stort behov av ambulansen på en annan plats samtidigt.

Något som det nyligen avslutade TEAPaN-projektet har utgått ifrån är den avancerade och omfattande datamängd som idag skapas genom uppkopplade fordon, individer och trafikmiljö.

– Det ger helt nya möjligheter, men för att vi ska kunna ta tillvara på dem krävs en 10

samverkan 112 nr 1 2023

ny infrastruktur där grundläggande förutsättningar för samverkan skapas, fortsätter Hanna Maurin Söderholm. I TEAPaN har vi skapat en infrastruktur där data från olika fordon och leverantörer skickas till ett och samma system för att ge larmoperatören ett bättre beslutsunderlag. Exempel på data som kan skickas till TEAPaN

vid en olycka är fordonsmodell, lokalisation, färdriktning, position, krockvåld samt om passagerare har burit bilbälte.

I projektet TEAPaN har man tagit fram en prototyp, som ännu inte testats skarpt eller implementerats i operativ verksamhet ännu, men hur systemet fungerar och hur gränssnittet kan se ut kan du se på www.s112.se

bilderna. Det fungerar så att fordon och trafikanter vid ett incidentlarm skickar relevant data till systemet för automatisk analys. Därefter får larm- och blåljusaktörer tillgång till informationen för att kunna handlägga och prioritera på bästa sätt.

– Rätt vård i rätt tid ökar inte bara chansen till överlevnad för de inblandade, utan minskar också kostnader och behov av eftervård, avslutar Hanna Maurin Söderholm. TEAPaN kan ge oss förutsättningar att förbättra räddningsinsatserna på så många sätt, och vi kommer att fortsätta det här arbetet tills det kan göra verklig nytta ute på vägarna.

TEAPaN-projektet initierades av Bengt Arne Sjöqvist, professor emeritus vid Chalmers, och har letts av PICTA Prehospital Innovationsarena vid Lindholmen Science Park. Övriga parter är Chalmers, Volvo Cars, Consat, Detecht, SOS International, Prehospen, VTI samt Västra Götalandsregionen (Sjukvårdens Larmcentral och Ambulansen Sahlgrenska Universitetssjukhuset) ■

Christian

Idag får larmoperatören ytterst lite information om en olycka i samband med inkommande larm.

På den här bilden kan man se vilken data som skulle kunna skickas automatiskt från samtliga inblandade fordon och passagerare.

Här kan man se hur denna data samlas i TEAPaN.

Här kan man se hur denna data samlas i TEAPaN.

BILDER: Hanna Maurin Söderholm samt exempelbilder som ägs av projektet

Philip

Richard

Fordonsanpassning specialiserad på blåljusfordon och persontransport

sales@alltiplat.se I www.aip-conversion.se I 0474-108 50 www.s112.se

samverkan 112 nr 1 2023

11

ambulans / Framtidens ambulanssjukvård

Ida Assarsson

xxxx

AMBULANS 2022 – Detta hände då!

Den som väntar på nått gott väntar inte för länge.. trots att kongressen först fick ställas in och sen flyttas fram p.g.a. covid blev den i oktober 2022 äntligen av! Med många olika utställare, föreläsare, workshops och besökare från hela landet kunde vi samlas och ta del av årets tema – Framtidens ambulanssjukvård.

TEXT: Ida Assarsson

A

tt kliva in på självaste mässan kändes som dagen innan julafton för en ambulansare – att få känna och klämma, testa och hoppas på alla paket under granen.. eller i detta fall all utrustning och material som utställarna hade med sig och som vi kanske får se i våra ambulanser framöver. Det fanns smarta väskor till att förvara utrustning, ny övervakningsteknik, verklighetstrogna övningsdockor man trodde skulle vakna till liv vilken sekund som helst, man kunde köra larm i en körsimulator, förlösa barn, testa ultraljud och se hur Ferno Norden, huvudsponsorn för kongressen demonstrerade ”Heavy Duty-Patienthantering” och hur man ergonomiskt kan lyfta upp den bariatriska patienten med hjälp av deras utrustning. Att promenera runt på mässan och prata med 12

samverkan 112 nr 1 2023

flera engagerade utställare och kollegor från hela landet för att utbyta erfarenheter och kunskaper gör en väldigt inspirerad.

Förutom framtidens häftiga prylar fanns bl.a. vårdförbundet och Riksföreningen för ambulanssjuksköterskor (RAS) på plats för att sprida information, kunskap och bli några medlemmar rikare vilket också är ett viktigt och bra sätt om man vill vara med och påverka framtiden i sin yrkesroll.

Föreläsare Samtidigt som mässan i stora hallen kunde man i ”ballroom” och på läktaren lyssna på olika föreläsare som berörde ämnet.

Första dagen började med att Jerry Lidberg, konferensgeneral, Fredde Palmgren, ordförande RAS och Magnus Andersson Hagiwara, PreHospen hälsade välkomna

innan de lämnade över till invigningstalaren Bruno Ziegler, medicinskt sakkunnig, Socialstyrelsen. Därefter handlade det om larmsjukvården och dess betydande roll för den prehospitala kedjan. KMC pratade om ambulanssjukvården i komplexa miljöer och en av sponsorerna – EuroLans visade upp framtidens fordonsflotta. ”The future is now! Om innovation och ny teknik i ambulanssjukvård” var nästa rubrik efter lunchen och leddes av Hanna Maurin Söderholm, programansvarig för PICTA Prehospital innovationsarena vid Lindholmen Science Park. Föreläsningen avslutades med ett simulerat scenario där projektet med ny teknik såsom ”strokehjälmen” visades upp och vad det hade betytt för den prehospitala strokekedjan.

Samtidigt på läktaren presenterades olika www.s112.se

Fortsätter på nästa sida

abstract och man hade en session för personcentrerad mobil röntgen. Som avslutning på första dagen berördes ämnet stress, hur det kan skärpa våra sinnen men också försämra våra förmågor och påverka vår hälsa.

Ida Assarsson

Etiska dilemman inom ambulanssjukvården tillsammans med Lars Sandman, professor i hälso- och sjukvårdsetik vid Linköpings universitet blev första rubriken för dag två. Föreläsningen följdes av olika scenarier som spelades upp på scen där besökarna senare fick vara delaktiga genom att rösta på alternativa lösningar och frågor genom mentometerknappar vilket ledde till intressanta diskussioner.

I en spännande dialog ledd av Paulina Neuding, journalist och jurist, fick vi ta del av erfarenheterna från en rad aktiva sociala medieprofiler inom blåljusområdet - Nadim Ghazale, författare och kommunpolis i Borås och Ferhat Robin, anestesisjuksköterska och Magnus Fondin, ambulanschef sjukhusen i väster. Vilka erfarenheter har dom av att vara aktiva inom sociala medier i sitt yrke – för- och nackdelar samt hur arbetsgivaren ser på detta. Ett aktuellt och ibland känsligt ämne men intressant att höra om deras syn på det och den resa de gjort från start och fram till idag.

Fler abstractpresentationer och en sista föreläsning med intressanta diskussioner i ämnet ”Samverkan i kris” tillsammans med bl.a. Ola Fredriksson, nationella avdelningen (NOA), som arbetar med att utveckla polisens ledningssystem vid särskilda händelser, Petra Helgegren, regional beredskapssamordnare i Region Jönköping

Ida Assarsson

Ida Assarsson

som berättande om PDV-händelsen i Vetlanda mars 2021 och Erik Carlström, professor i vårdvetenskap med inriktning mot ledarskap och organisation.

Båda dagarna bestod av flera intressanta föreläsningar med diskussioner tillsammans med besökarna där det utbyttes erfarenheter, kunskaper och tankar. Det blir tydligt att vi har olika utmaningar och förutsättningar runt om i landet men att vi i slutändan arbetar mot samma mål.

leddes av Denise Bäckström, överläkare i anestesi- och intensivvård, specialiserad inom Critical Emergency Medicine.

Denise arbetar som medicinsk ledningsläkare och traumaansvarig för ambulans och akut i Region Gävleborg, som läkare på akutläkarbilen i Stockholm. Nästa workshop arrangerades av katastrofmedicinskt centrum (KMC) och kallades ”Stoppa blödningen”. Deltagarna fick testa på att hantera olika typer av katastrofala blödningar. Den tredje workshopen ”Hantering av blödning vid prehospital förlossning” leddes av Ove Karlsson, läkare med mångårig erfarenhet av forskning och med kunskap om stora blödningar inom obstetrisk anestesi.

Ambulans-SM I Ambulans-SM som arrangeras av Laerdal tävlade tre lag – Premedic Skåne distrikt 2, Falck Ambulans Stockholm och Region Gävleborg. Tävlingen, som bestod av två deltävlingar och en final, är både ett sätt att utvecklas i teamet med feedback från

Ida Assarsson

Workshops Besökarna kunde även föranmäla sig till workshops. De var anordnade enligt ett koncept med tre olika stationer som gav möjlighet till fördjupad kunskap inom olika ämnen – både genom teoretisk genomgång och praktisk övning under ledning av experter inom ämnet. I de mindre grupperna skapades intressanta samtal och det delades erfarenheter, kunskaper och tankar. Den första av de tre stationerna bestod av ”Den svåra luftvägen” som www.s112.se

samverkan 112 nr 1 2023

13

ambulans / Framtidens ambulanssjukvård

Ida Assarsson

domarna men det kan också var intressant för åskådarna att se hur vi möjligtvis arbetar på olika sätt. Första fallet gällde en man som fallit ihop och fått ett hjärtstopp, andra fallet var en kvinna med misstänkt aortadissektion och som final där Premedic Skåne distrikt 2 gjorde upp med Region Gävleborg skulle deltagarna agera efter ett bråk med flera misshandlade personer – det var mörkt i lokalen, det var högljutt från de andra statisterna och flera skadade som behövde vård. Lagen bedömdes utifrån olika kriterier, både deras medicinska kunskap, undersökningsmetodik, följsamhet av riktlinjer och samarbete.

Högst på pallen stod till slut Premedic Skåne distrikt 2! Stort Grattis till Simon, Andrew och Charles! …Visste ni att det är tredje året i rad som ett lag från Skåne tar hem vinsten!? ”Det är ingen slump. Vi är skarpa och jobbar strukturerat här nere” säger Charles, en av lagmedlemmarna i Premedic Skåne distrikt 2.

Som avslutning på första dagen avnjöt vi en fantastisk tre-rätters under konferensmiddagen med vår konferencier och underhållare Henrik Widegren. Henrik

Widegren är ÖNH-läkare på Skånes universitetssjukhus i Lund, artist samt känd från TV-programmet ”Fråga Lund”.

Senare på kvällen kunde man dansa loss till Partypatrullen!

Avslutningsvis en lyckad kongress med en inblick i framtiden! Tack till alla föreläsare, utställare och besökare som tillsammans delade erfarenheter och kunskaper från hela landet. Speciellt tack till kongressledningen – RAS, riksföreningen för ambulanssjuksköterskor, Prehospen från Högskolan i Borås och Umeå kongress som ligger bakom succén och Scandic infracity som tog väl hand om oss alla! ”RAS tillsammans med Prehospen är mycket nöjda och vi tycker att vi fick ihop ett mycket spännande, intressant och roligt program väl i linje med vår intention för att skapa en minnesvärd kongress som dessutom var populär och välbesökt. Vår ambition till nästa kongress är att växa och få en större arena för samverkan, erfarenhetsutbyte och gemenskap bland blåljusorganisationer.” – Fredde Palmgren, ordförande RAS ■

Tack!

Vi vill understryka att Ambulans2022 inte kunnat genomföras utan ett fantastiskt arbete från vår medarrangör Prehospen.

Deras kunskap och engagemang och den tid man lade ner för att skapa vårt programinnehåll var ovärdeligt.

14

samverkan 112 nr 1 2023

www.s112.se

ambulans / Videostöd

Fler barn kan slippa sjukhus när videostöd i ambulans blir verklighet

Det är också en diversifierad patientgrupp, vilket påverkar både bedömning och behandling. En stor andel barn övertriageras, det vill säga att de bedöms ha ett större vårdbehov än vad man senare kommer fram till. De transporteras till akutmottagning för bedömningar som vi ser i stället skulle kunna utföras i hemmet. Motsatt problematik uppstår vid undertriagering då man hänvisar barn till egenvård eller vårdcentral för att sedan behöva uppsöka barnakuten eller kalla på ambulans igen.

Projektet bygger bland annat på en avhandling från 2021 av Carl Magnusson där man jämförde prioritering och bedömning mellan ambulanssjukvården SU mot den prioritering och bedömning som följer på DSBUS. Studien visar att både underoch övertriagering är vanligt. Av de 390 patienter som ingick i studien sändes 64 % hem från barnakuten efter bedömning eller behandling av sjuksköterska eller läkare, medan 42 % inte behövde behandling på akutmottagningen. Det innebär att 27 % av alla patienter som kom in till barnakuten med ambulans sannolikt inte behövde behandling överhuvudtaget.

Att fler barn kan stanna hemma samtidigt som risken att missa barn som behöver träffa läkare på barnakuten kan minimeras är förhoppningen när man nu startar projektet Videostöd för prehospital bedömning av barn i Västra Götalandsregionen. Det är medel från Innovationsplattformen VGR som finansierar detta projekt där Sahlgrenska ambulanssjukvården, Drottning Silvias Barn och Ungdomssjukhus (DSBUS) och PICTA Prehospital Innovationsarena ingår.

TEXT: Helene Lindström, PICTA

F

örhoppningen är att genom att addera videokommunikation mellan ambulansen och barnakuten vid DSBUS öka precisionen i den prehospitala bedömningen av barn upp till 16 år. Med hjälp av video vill man kunna utnyttja specialistkompetenser vid barnsjukhuset i högre grad, vilket skulle kunna minska den höga beläggningen på barnakuten genom att fler barn kan behandlas i hemmet alternativt hänvisas till en lägre vårdnivå. Idag används telefonsamtal utan video med specialister inne på sjukhuset som stöd för ambulanssjuksköterskor som ska göra bedömningar av de barn som inte anses vara i akut behov av sjukhusvård och att göra säkra prehospitala bedömningar över telefon är en sedan länge känd utmaning.

— Eftersom barn mer sällan har behov av ambulanssjukvård än vuxna får vi

www.s112.se

Elin Maxstad, projektledare på PICTA.

Jonatan Green, ambulanssjuksköterska på Sahlgrenska ambulansen och projektledare på PICTA

ambulanssjuksköterskor mindre erfarenhet av att göra bedömningar av den här patientgruppen, säger Jonatan Green, ambulanssjuksköterska på Sahlgrenska ambulansen och projektledare på PICTA.

— Här tror vi att ett videostöd skulle kunna hjälpa specialisterna att i högre grad än nu bekräfta beskrivna tillstånd, bedöma patienters beteende och förmåga bättre samt enklare upptäcka avvikande kliniska fynd, säger Elin Maxstad, projektledare på PICTA. Vi ser en stor potential i att kunna utnyttja ambulanssjukvårdens och barnakutens resurser bättre, men dessutom kan sjukhusmiljön och ambulanstransporten vara en traumatisk upplevelse för barn. I synnerhet för barn med särskilda behov är det viktigt att undvika de onödiga transporterna.

Projektet, som redan har startat, kommer att pågå under 2023 och vi hoppas få återkomma för att dela med oss av resultaten ■

samverkan 112 nr 1 2023

15

blåljuslarm / Blandat

Bulgarien, där de anslöt till det bulgariska frivilliga räddningsteamet för vidare färd mot staden Kahramanmaras i Turkiet.

Privat

en hundnos kan göra all skillnad Golden-retrievern Killians känsliga nos blev i 18 fall skillnaden mellan liv och död för de människor som han hittade i rasmassorna efter den stora jordbävningen som den 6 februari skedde i sydöstra Turkiet. Vem är Killian och vad ligger bakom hans fantastiska förmåga? Hans husse Kiril berättar här historian om Killian och om deras insats i Turkiet.

Text: Lotta Reyes Bakgrund: Kiril Hristov arbetar till vardags som brandman på brandstationen i Sollentuna som ingår i räddningstjänstförbundet Brandkåren Attunda. Han är född och uppvuxen i Bulgarien och precis som sin pappa som i Bulgarien var huvudinstruktör i bergsklättring, så är Kiril huvudinstruktör för arbete på hög höjd i Brandkåren Attunda. Kiril berättar om sin pappa och hans arbete i den alpina räddningstjänsten och hur han i tidig ålder, vid flera tillfällen var med vid sökinsatser där bl.a. sökhundar ingick.

När familjen bestämde sig för att skaffa hund så blev det därför en kombination av familjehund och arbetshund. Kiril berättar att vid ett års ålder började den egentliga träningen men redan vid fem månader så exponerades Killian för olika händelser och miljöer för att han skulle vänja sig vid att inte reagera, utan kunna fokusera på det han skulle komma att tränas för. Han har genomgått olika typer av

16

samverkan 112 nr 1 2023

prov på olika nivåer för att slutligen ha uppnått målet med träningen. Killian är idag vid sex års ålder certifierad räddningshund och förmodligen den enda svenska räddningshund som i ett skapt läge, likt det i Turkiet, kunnat hitta levande människor i rasmassor.

Resan ner: När Kiril nåddes av nyheten om jordbävningen så tog han kontakt med Insamlingsstiftelsen Blåljus i samverkan med syfte att begära hjälp med finansieringen av resan till Turkiet.

Han säger: - vi var redo att åka eftersom Killian är utbildad för just den här typen av olyckor. Begäran omfattade kostnaden för resan för Kiril själv, för kollegan Klaes-Ola Kolberg samt Killian. Stiftelsens styrelse fattade ett snabbt beslut om att hjälpa till. På bara några timmar via Facebook så bistod svenska folket med sammanlagt ca 41 000 kr. Resan påbörjades och gick via Sofia i

På plats i Turkiet: När Kiril, Klaes-Ola och Killian kom fram på natten så tilldelades de en chaufför, en sjukvårdare samt en engelsktalande tolk. Sökarbetet efter människor i rasmassorna påbörjades därefter omedelbart. Kiril berättar att han märkte att Killian betedde sig lite ovanligt, varpå han ringde hem till Sverige för att prata med den tränare som hjälpt i utbildandet av Killian. Samtalet resulterade i en kalibrering av Killians nos. Personer från olika delar av världen har bl.a. på grund av skillnad i diet olika kroppslukter. Detta blir väldigt påtagligt för en hund med så pass känslig nos som Killian. En person från lokalbefolkningen uppmanades att springa och gömma sig, varpå Killian fick söka efter honom. Killian hittade honom och nu var hans nos kalibrerad för uppdraget. Arbetet utfördes genom att Killian på uppdrag av Kiril sökte igenom ett område. Om Killian markerade så gjordes en lägesangivning via en GPS. Ett grävande team tog därefter över sökandet på platsen.

Vid ett tillfälle så markerade Killian tydligt på en plats där andra hundar tidigare hade sökt utan att markera. Kiril säger att han var helt säker på att Killian hade rätt. En timme senare så fick de beskedet att det grävande teamet hade hittat två människor vid liv på den platsen. Han säger att det blev väldigt känslosamt då de fick den informationen.

Kiril berättar att räddningsteamet sov i tält och att väderleken med väldigt låga temperaturer avsevärt försvårade arbetet.

Avtackning och tacksamhet från en hel nation: Efter drygt tre dagars arbete så påbörjades återresan till Sverige. Resan gick via staden Edrine där borgmästaren delade ut diplom till Kiril och Klaes-Ola och till samtliga i det bulgariska teamet. Övernattning erbjöds därefter på ett 5-stjärningt hotell. Vid ankomsten till Sofia i Bulgarien så skedde ytterligare en avtackning på den turkiska ambassaden och vid den slutliga hemkomsten till Sverige så skedde ännu en avtackning på den turkiska ambassaden i Stockholm.

Flera turkiska föreningar i Sverige har på olika sätt visat sin tacksamhet och Killian har hyllats stort i sociala medier. Tillsammans med husse Kiril ingår han numera i Insamlingsstiftelsen Blåljus i samverkans crew.

Kanske är Killian idag en av världens mest hyllade räddningshundar ■

www.s112.se

backspegel / Svenska Räddnings- och Akutvårdsgruppen

Från 1981 Årgång 5

Nr 5

AMBULANSMAN MED EGNA KUDDAR PÅ JOBBET ...

Tre år tog det för ambulansmannen Jan Evert Andersson, Lund, att arbeta fram en räddningskudde som kombinerar fixering och variabelt höjdläge av en fraktur. Nu är den så kallade JEA-kudden färdig och skall börja säljas av Tegma AB i Malmö.

JEA-kudden består av två sektioner, den ena är de längsgående kamrarna för fixering, den andra är en kilformad kudde som ger högläge.

Kudde och medföljande handpump väger 1,2 kg och levereras i en oöm plastförpackning, som är lätt att stuva undan.

En variant av de längsgående tuberna är den så kallade nack kudden. Vad det handlar om är helt enkelt en kortare version av fixeringsdelen, som enligt Jan Andersson lämpar sig utmärkt för bekväm fixering av halskotskador.

– Till en början såg jag kudden enbart som ett enkelt, lätt och billigt hjälpmedel vid akuta omhändertaganden. Men under arbetets gång har jag märkt ett stigande intresse även från dem som arbetar inom den slutna vården, säger han, och fortsätter: – Kudden tillverkas av EBÅ Lädervarufabrik i Anderstorp och Sverige-försäljningen sköts av Tegma, som också har förstahandsrätt på försäljningen till övriga Nordiska länder.

– Övriga exportmarknader sköter jag dock kontakten med själv till en början.

– Priset för ett set med pump kommer att hamna i närheten av 700:00 kronor och hittills är det Stockholm, Karlskrona och Halmstad som är mest intresserade.

Biträdande överläkaren vid Ortopediska kliniken i Lund, Anders Stenström och överläkaren på Röntgen1 i Lund lovordar båda kuddens funktion och användningssätt. Inte minst framhåller man vikten av att den kan appliceras redan på skadeplatsen och sedan följa patienten ända in på vårdavdelningen, det vill säga den kan användas även vid röntgenundersökningar eftersom den är gjord helt i plast.

SVERKER DAHL www.s112.se

Foto: Sverker Dahl

© Sven Åsheden

samverkan 112 nr 1 2023

17

NYREGISTRERade fordon UNDER 2022 TEXT OCH ILLUSTRATIONER: SVEN ÅSHEDEN KÄLLA: TRANSPORTSTYRELSEN

163

135

127

135

92 st

102

111 st

149

426 st

487

RÄDDNINGSTJÄNST

622

AMBULANSSJUKVÅRD

352

POLISMYNDIGHET

2019

2020

2021

2019

2020

2021

2019

2020

2021

POLISFORDON

Personbilsregistreringar

1 2 3

4 5

18

2020 slöt Polismyndigheten i Sverige ett avtal med Volvo Cars om leverans av 2 200 st XC60 och V90 under de kommande åtta åren.

Totalt antal 426 st

305 st Volvo, 269 st XC60 24 st V90, 12 st XC90

75 st VW, varav 65 st Kombi

Lastbilsregistreringar

7 st Audi S6 Limousine

1 st

Toyota Hilux

3 st Skoda Superb

MC 1 st BMW 540i XDrive

samverkan 112 nr 1 2023

34 st BMW R 1250 GS

www.s112.se

AMBULANSfordon

Totalt antal 111 st

1

37 st Nilsson XC90 Ambulans

2

32 st Mercedes Sprinter

3 4 5

49 st 2021 ■ 42 st 2020 ■ 56 st 2019 ■ 55 st 2018

24 st 2021 ■ 14 st 2020 ■ 17 st 2019 ■ 53 st 2018

26 st Chevrolet 709 Ambulans 30 st 2021 ■ 13 st 2020 ■ 19 st 2019 ■ 20 st 2018

9 st VW Crafter 42 st 2021 ■ 21 st 2020 ■ 2 st 2019

7 st Mercedes Vito 2 st 2021 ■ 3 st 2020 ■ 4 st 2019 ■ 2 st 2018

brandfordon Lastbilsregistreringar

Personbilsregistreringar

1 2 3 4

11 st VW Caddy

9 st Volvo

1 st KIA

1 st Mercedes Vito

Totalt antal 92 st

1

46 st SCANIA

2

8 st

Ford Ranger

3

5 st

VW Transporter

4

5 st

Volvo

5

1 st ISUZU

6

1st

7

www.s112.se

TOYOTA Hilux

1 st VW Transporter

samverkan 112 nr 1 2023

19

ambulans / Porträtt

fokusera till hundra procent på min uppgift. Det blir som en befrielse för mig, att inte behöva tänka på allt annat som ofta rör sig i huvudet. Det är samma sak som när jag åker båge, det blir en frizon.

jonas åsberg En glad gamäng från Tidaholm med en västgötska lika bred som sin ambulanserfarenhet, eller en tidvis deprimerad författare som ägnat stora delar av sitt liv åt att förstå varför alla andra inte känner av samma grundmurade ensamhet inombords? Jonas Åsberg, ambulanssjuksköterska i Skaraborg, började tala öppenhjärtigt om sin psykiska ohälsa - ni kan aldrig ana vad som hände sen.

TEXT: Kalle Indie Berg

F

ör såväl eleverna på ambulanssjukvårdarutbildningen i Skövde, som för kollegorna inom ambulanssjukvården i Skaraborg, är Jonas Åsberg ett välkänt ansikte. Med sin patenterat yrvakna uppsyn, och med ett aldrig sinande lager av skämt och kvickheter, är Åsberg allt som oftast ett välkommet inslag - vilken av alla strängar på lyran vi än avhandlar. Oavsett om han agerar föreläsare i sin roll inom utbildningsenheten SkaS, figurerar som kollega i utryckande verksamhet, eller bara är allmänt drivande inom utvecklingsprojektet SUAB (mer om det senare), är Jonas Åsberg en Ducati-röd färgklick som sprider glädje och visdom runt omkring sig. Här vilar väl knappast några ledsamheter. Eller?

– Många av mina kollegor går på blodtrycksmediciner, varför skulle det vara konstigare med SSRI? undrar Jonas Åsberg, där vi sitter i ett konferensrum på ambulansstationen i Skövde.

– För mig finns det inget motsatsförhållande mellan att skratta och skämta - och att vara deprimerad.

Vi tar det från allra första början. Medan han smuttar på kaffe ur en solkig pappmugg, beskriver Åsberg hur han ända sedan barnsben känt sig lite annorlunda.

När vännerna lekte och hade roligt kände Jonas Åsberg istället av ett svårdefinierbart

20

samverkan 112 nr 1 2023

vemod, som alltid lurade i bakgrunden och ofta hotade välla fram med full kraft. Men utan att riktigt kunna sätta ord på det han upplevde fann han sig i känslorna, och tänkte att alla andra troligtvis kände ungefär samma saker. Med slutförd gymnasieutbildning i ryggen landade Jonas Åsberg 1985 som nybakad undersköterska på ambulansen i Tidaholm. Första arbetsdagen bjöd bland annat på en trafikolycka med dödlig utgång. – Jag gick sju veckors utbildning i ambulanssjukvård. Sedan var det bara att börja jobba. Det var lite annorlunda på den tiden, det smällde ofta i trafiken, och det smällde rejält.

Hur påverkades ditt mående av att du började jobba i ambulansen?

– Jag är väldigt noga med att inte utmåla ambulansen som en utlösande faktor för mitt dåliga mående. Jag mådde psykiskt dåligt långt innan jag började köra ambulans, även om jag inte riktigt förstod det då.

– För vissa kan säkert ett jobb som ambulanspersonal vara utlösande när det kommer till depressioner, men så var det inte för mig. Snarare tvärtom.

Tvärtom?

– När jag jobbar med en patient i ambulansen måste jag vara helt skärpt och

1990 bestämde sig Jonas Åsberg för att studera till sjuksköterska - långt innan en sådan legitimation var aktuell i ambulansen. Han tänkte sig egentligen en intrahospital framtid, men när det började pratas om sjuksköterskor ute i bilarna ”var det ju ett väldigt enkelt beslut att gå tillbaka dit”, minns Åsberg idag.

Han berättar att det var först kring millennieskiftet som han började nå en gräns där han inte längre fungerade lika bra i vardagen. Utan att fram till dess ha varit sjukskriven i någon större omfattning, och utan att ha varken pratat om eller direkt reflekterat över sitt mående, blev pressen för stor när han fick en chefstjänst inom ambulanssjukvården. Åsberg trivdes inte i rollen, och under en månadslång sjukskrivning (”utbrändhet var väldigt populärt just då”) funderade han på hur han skulle gå vidare. Han började läsa på om sjukdomen depression. Och insåg för första gången att andra kanske faktiskt inte kände av samma känslor som han gjorde. Kanske var det ändå någonting med kroppen. Med hjärnan.

Där och då började en resa som många år senare skulle utmynna i att den ”glade gamängen från Tidaholm” idag åker runt i Skaraborg och föreläser om psykisk ohälsa för allsköns vårdpersonal - och att han även kan titulera sig författare!

– Det började med att en god vän bad mig förklara mina känslor och hur jag mådde, så att han skulle kunna förstå mig bättre.

Jag lyckades aldrig med det. Men skriv ner det då! sa han.

Sagt och gjort. Drygt ett år efter uppmaningen serverades kompisen en text som senare skulle bli boken ”Mörkåren”. I berättelsen, som är en självbiografi och filosofisk livsbetraktelse i ett, målar Åsberg upp bilden av ångesten som en svart hund - "the black dog” - som ständigt går vid hans sida. Och han berättar också hur han har gjort för att till slut må bättre. Vilket, understryker han, är hans metod. Inte allas.

– Jag vill verkligen inte vara en guru som berättar hur folk som mår psykiskt dåligt ska göra för att må bättre. Men jag kan ju samtidigt inte blunda för vad som fungerade för mig. www.s112.se

Jonas Åsberg beskriver i ”Mörkåren” hur en resa till Sicilien blev livsomvälvande. På plats i Italien läste han in sig på forskning om depression och gluten, och bestämde sig spontant för att testa att utesluta gluten ur kosten. ”Frun trodde inte jag var klok, i vanlig ordning, men hon sa att jaja, gör du det Jonas, och så log hon lite överseende”, minns Jonas Åsberg med ett skratt.

– Sedan märkte jag att det var jättelätt att vara glutenintolerant på Sicilien. Det var väldigt vanligt. Överallt kunde man be om ”senza glutine”. Och det funkade!

På bara några dagar märkte han en förbättring i måendet. Världen fylldes med färg igen, som Jonas Åsberg beskriver det i boken. Han säger idag att han inte vet om det är hans SSRI (som han fortfarande nyttjar), uteslutandet av gluten - eller kombinationen av de båda, som funkar så bra för honom. Men det viktigaste, menar Åsberg, är inte medicinen: det är att våga prata öppet om depression och ångest.

Inte minst i ”blåljusbranschen”, där det fortfarande finns ett stigma kring psykisk ohälsa. ”Vi ska liksom bara orka allt, utan att grubbla”, som Jonas Åsberg formulerar saken.

– Samtidigt har jag åtminstone sex kollegor som har begått självmord under tiden jag jobbat här.

I ”Mörkåren" skriver Åsberg om begreppet ”smiling depression”; om att vara glad utåt men gråta när ingen ser. Han erkänner att han ibland använder humor och trams som skyddsmekanismer, men konstaterar också i boken att ”skratt och humor botar inga depressioner - men gör dem heller inte värre”. Ett faktum som kollegor, studenter och patienter som träffar Jonas Åsberg troligtvis är beredda att skriva under på. Släng in Åsberg i en föreläsningssal, och stämningen blir omedelbart lite uppsluppen, fnissig - men också seriös och tillåtande. Få kan som Åsberg inleda en föreläsning med att stå och klia sig i huvudet, yttra något förvirrat som får klassen att skratta - och minuten efteråt visa en gravallvarlig film om PDV-händelser.

Humor och allvar, korsbefruktat, hela tiden.

Själv har Åsberg bara positiva erfarenheter av att ha delat med sig offentligt av sin livshistoria. Flera kollegor inom ambulanssjukvården har anförtrott sig åt honom kring sitt eget mående, efter att de fått veta mer om hans bakgrund.

– Visst har det också förekommit elaka www.s112.se

tungor bakom ryggen, som jag fått höra om i efterhand. Men mest av allt har kollegorna varit väldigt nyfikna och stöttande.

Jag upplever inte alls att man har behandlat mig på ett annorlunda sätt efter att jag gick ut med att jag lever med psykisk ohälsa, eller efter att boken kom ut.

En förhoppning med ”Mörkåren", och med att göra den här intervjun, är enligt Jonas Åsberg att bidra till att bryta tabut kring depression och ångest. Inom sjukvården i allmänhet - och ambulansverksamheten i synnerhet. ”Faktum är att det har fungerat väldigt bra att jobba i ambulansen och samtidigt vara nervsjuk”, skojar Åsberg.

– Jag kan bara utgå från mig själv. Och för mig har mina tidigare livsupplevelser och min närhet till mina känslor varit till stor nytta för patientmötena i ambulansen.

i. Inom ramarna för projektet får ambulanspersonal bl.a öva körkunskaper i en simulator, och de utbildas även kring stress och mående kopplat till jobbet i ambulanssjukvården. Som en del i utbildningen får medverkande svara på frågor om stress och mående kopplat till jobbet i ambulansen. Jonas Åsberg beskriver resultaten som ”omvälvande”.

– Vi får in väldigt öppna skildringar av ambulanspersonals mående, antagligen därför att de skriver in sina svar anonymt.

Jag är väldigt berörd av svaren. Vi inom SUAB vet inte riktigt hur vi ska jobba vidare med dem ännu. Men att det måste följas upp förstår vi ju, med tanke på vad som framkommer i undersökningen.

Jonas Åsberg kliar sig i huvudet och kastar kaffemuggen i papperskorgen medan han ser ut att fundera på något. ”Men det är klart”, avrundar han sedan: – Drömmen skulle ju vara att alla dessa svar inte behövde komma in anonymt. Att våra arbetsplatser var så tillåtande att vi kunde prata om detta runt fikabordet. Man hör ofta idag att ”alla mår dåligt”. Om det är så: varför skulle just ambulanspersonal vara skonad?

Boken ”Mörkåren” kan köpas online på t.ex Adlibris eller Bokus ■ Kalle Indie Berg kalleindieberg@gmail.com Här kan du få hjälp om du mår psykiskt dåligt

Många patienter som man möter i ambulansen mår psykiskt dåligt. Har det hänt att du, i förtroendeskapande syfte, berättat för patienter om ditt eget mående?

– Jag är aldrig så privat när jag jobbar.

Men visst har det hänt att jag fått extra bra kontakt med patienter som mår psykiskt dåligt och har mycket ångest. Och ibland har de ju sagt att de verkligen känner sig förstådda av mig. Att det känns som att jag har upplevt samma sak som de upplever.

1177: Du kan ringa till 1177 Vårdguiden dygnet runt för rådgivning och vägledning.

Ditt samtal tas emot av en sjuksköterska.

90101: Om du eller en närstående har tankar på att begå självmord kan du ringa till 90101, Självmordslinjen. Samtalet är anonymt.

112: Vid akut självmordsrisk – ring nödnumret 112.

Vad svarar du då?

– Att jag har psykisk ohälsa i min närhet, brukar jag svara. Jag blir inte mer konkret än så.

Och så var det då detta med SUAB, det EU-finansierade utvecklingsprojektet som Jonas Åsberg varit högst involverad samverkan 112 nr 1 2023

21

blåljuslarm / Blandat

försvårar möjligheten till motstånd och uppbrott och ökar risken att våldet upprepas och även trappas upp. Det kan vara speciellt svårt att få hjälp inom särskilt utsatta grupper såsom för personer med funktionsvariation, äldre eller hbtqi-personer. Detta till följd av samhällets diskriminering, stereotypa föreställning eller en större beroendeställning till någon närstående eller vårdgivare. Det kan för utsatta innebära man inte söker hjälp eller orkar gå vidare med en rättslig process, vilket i sin tur kan leda till upprepad utsatthet.

Samverkan mot våld i nära relation Hot och våld i nära relation är ett utbrett samhällsproblem som allvarligt påverkar hälsan hos de som drabbas, både på kort och på lång sikt. Det är en grundläggande mänsklig rättighet att få leva ett liv utan våld och det är samhällets ansvar att säkerställa vård, stöd och skydd för de personer som utsatts. Samverkan är central då många olika aktörer är inblandade när det gäller våld i nära relation. Det är avgörande att personalen har kunskap att upptäcka, bemöta, vårda och stödja våldsutsatta personer. När kunskap saknas och samverkan brister skapas ett ökat lidande.

TEXT: Josefin Rahmqvist, Leg Ssk, Fil.dr.

V

åld drabbar många, en befolkningsundersökning i Sverige visar att 46 % av kvinnor och 38 % av män någon gång varit utsatta för allvarligt sexuellt, fysiskt eller psykiskt våld. Med våld menas ”varje handling riktad mot en annan person, som genom denna handling skadar, smärtar, skrämmer eller kränker, får denna person att göra något mot sin vilja

22

samverkan 112 nr 1 2023

eller avstå från något som den vill”.

Våld och hot i nära relation särskiljer sig från andra typer av våld just för att det utövas i en nära relation. Våldet byggs upp över tid och det finns emotionella band och ett beroende mellan den som utsätts för våldet och gärningspersonen. Ofta är också barn utsatta, antingen direkt eller då de bevittnar våldet. De emotionella banden

Socialstyrelsen genomför dödsfallsutredningar som har visat stora brister i samhällets skyddsnät och samverkan.

Brottsoffer och gärningspersoner hade i de flesta fall haft kontakt med flera samhällsaktörer kort tid före det dödliga våldet. Våldsutsattheten upptäcktes inte och frågor om våld ställdes inte trots att det fanns tecken på våld. Samordningen av insatser fungerade inte och samhällsaktörerna arbetade i stor utsträckning parallellt. Så vad kan vi göra för att bättre ingripa och skydda vid våldsutsatthet?

Tydliga rutiner är en viktig åtgärd då det ger personalen förutsättningar att agera, såsom att fråga om våld och att anmäla till socialtjänsten om något barn misstänks fara illa. En fungerande samverkan mellan olika samhällsaktörer vid våld i nära relation bygger på att alla instanser vet vad som ligger i deras uppdrag och vem som gör vad. Genom en tydlighet ger vi våldsutsatta personer kontinuitet, trygghet och ett effektivt stöd för att förebygga upprepad våldsutsatthet och lindra lidande.

Checklista • Tala alltid i enrum • Skapa förtroende och ställ öppna och icke värderande frågor • Ta en utförlig anamnes • Gör en noggrann helkroppsundersökning • Dokumentera skador och spårsäkra • Följ din regions vårdprogram • Webbstöd finns på nck. uu.se • Vid frågor kontakta NCK Kvinnofridslinjen tel 020505050. Både våldsutsatta och personal kan höra av sig för stöd och råd, dygnet runt alla dagar i veckan.

• Stödlinje för män tel 020808080, stödlinje för transpersoner tel 020-550000

som utsatts för våld vågar eller kan berätta spontant själv om sin våldsutsatthet och därför behöver blåljuspersonal känna igen tecken på våld. Det kan vara uppenbara fysiska skador såsom blåmärken, brännskador eller stickmärken. Men även andra symtom kan tyda på våldsutsatthet såsom kronisk smärta, psykosomatiska symtom utan tydlig orsak, missbruksproblem eller riskbeteende, psykiska symtom som depression och ångest. Något att vara särskilt uppmärksam på är om skador inte överensstämmer med angiven orsak, om det finns tidigare vårdkontakter där skadebilden är oklar eller någon närstående är överbeskyddande eller kontrollerande ■

Kunskap är viktigt när vi möter våldsutsatta personer.

Det är inte alltid en person

www.s112.se

Telium Pandora är en smart, säker och flexibel kommunikationsplattform som används bland annat för ambulans och patienttransporter.

All information är samlad på ett ställe, med ett gemensamt användargränssnitt för såväl Tetra/ Rakel, GSM och Intercom. Alla anslutna system kan styras via fordonets pekskärm. Telium Pandora är utformad i samarbete med slutanvändare och lätt att anpassa, bl.a. med snabbval för frekventa kommandon. Förare och vårdare manövrerar systemen oberoende av varandra, har tillgång till inbyggd Intercom och kan genomföra treparts-samtal.

Kommunikationen förenklas och både arbetsmiljö och trafiksäkerhet förbättras.

Lättstyrd och säker kommunikation

”

Samverkan mellan Telium Pandora och CSAM Paratus skapar ett komplett system som tillsammans underlättar och hanterar alla kommunikationsaspekter i bl.a. ambulanstransporter.”

hstd

CSAM HEALTH

teliumsweden.se www.s112.se

POLIS / Porträtt

”Förr jagade jag action, nu vill jag bara ha ett tack” - Intervju med Tobbe Isaksson, polis i Lund.

Tobbe vinkar glatt på alla som går förbi utanför glasdörrarna i korridoren när vi träffar honom på polisstationen i Lund. Han är precis lika trevlig och ödmjuk ”bakom kulisserna” inne på stationen som han är ute på scen, d.v.s. när vi träffar honom i tjänst vid samverkansärende.

TEXT: Ida Assarsson & Daniel Rask

T

obbe, som redan i sjätte klass var målmedveten och fast besluten om att arbeta som polis. När vi nu träffar honom efter 22 år som ingripandepolis i Lund är han fortfarande lika målmedveten och fast besluten om att han skall pensioneras i en polisbil. Det finns många olika områden man kan utveckla sig som inom polisen men han vill ha närheten till samhället, träffa människor i olika situationer och helt enkelt vara en gammal hederlig polis. Eftersom han har varit med en tid, faktiskt längst av de som arbetar på IGV i Lund så blir vi intresserande av att höra hur han utvecklats i sin roll som polis genom åren. ”Förr jagade jag action, nu vill jag bara ha ett tack” inleder han svaret på frågan. Han kan

se samma sak i många nya poliser vilket kanske är helt naturligt – man vill vara med där det händer och få agera direkt. Nu handlar det mer och mer om att se människan bakom situationen och helheten, tänka till om varför det blivit som de blivit och verkligen finnas där för personen.

Då kan ett ”tack” betyda väldigt mycket och göra ens dag. Eftersom vi alla tre runt bordet arbetar inom blåljusverksamhet (Tobbe som polis, Ida & Daniel inom ambulans) känner vi direkt igen oss och vi spinner snabbt vidare på olika ärenden och situationer vi haft genom åren och hur vi lärt oss med tiden. Vi pratar också om hur vi utvecklats som personer, kanske har vi blivit lite mer skeptiska till människor i allmänhet, men fått en förståelse för att alla bär en uniform - alla har en roll och en historia, det finns alltid något bakom som man kanske inte ser direkt. Efter många år som polis i Lund har han också lärt känna de som kanske träffar polisen lite oftare – han känner dem och de känner honom.

Det gör att han ibland fått mer bakgrundsinformation om vissa personer vilket ger honom mer förståelse för varför de hamnat där de är. Han ser inte bara en ”knarkare”

24

samverkan 112 nr 1 2023

utan faktiskt någon som råkat väldigt illa ut tidigare i livet.

Tobbe kommer också med liknelsen ”egentligen är vi alla brandmän” och med det menar han att oavsett vilket blåljusyrke vi har, polis, ambulansare eller brandman så släcker vi bränder i samhället, fast på olika sätt. Vi finns där för människor i många olika och plötsligt påkomna situationer för att släcka och hantera det mest akuta. Detta gör också att vi har en väldig förståelse för varandra och man påminns om hur stark blåljusfamiljen faktiskt är. Vi är med om mycket och delar både skratt och tårar.

Tobbe och hans kollegor har vi ju träffat flera gånger ute i samhället, vissa oftare än andra och det är något speciellt med att ha upplevt en tragedi tillsammans. Även om vi är där i våra yrkesroller är vi ju alla människor bakom uniformen och man har det där bandet, något bara vi har upplevt och tagit oss igenom.

Under intervjun pratar Tobbe om hur bemötande och kommunikation har stor betydelse när man ställs inför konflikter, det kan både lugna situationen eller göra att det eskalerar. Han nämner ett exempel gällande användandet av pepparspray, som i sin tur blir målande för hur bemötandet kan styra en situation. ”Det finns de kollegor jag träffat som byter ut sin pepparspray flera gånger per år. Även om det är så att situationen kanske har krävt det, blir jag ändå nyfiken på hur det har sett ut när kollegor möter den typen av konflikter”. Tobbe tar upp sin spray och berättar att han inte behövt använda sin spray mer än vid en handfull tillfällen. ”Jag tror att samtalet är ett viktigt redskap för oss för att lösa konflikter”.

Aktuell med ny bok År 2021 gav Tobbe Isaksson ut sin första bok – Bakom uniformen: en polismans berättelse. I boken får man följa Tobbe i yrkesrollen som polis genom olika typer

av uppdrag – allt från glädje till psykisk ohälsa, tragedier och mord. En bok som gett läsaren en inblick i en polismans vardag och allt vad det innebär. Nu är han snart aktuell med en ny bok som baserar sig mycket på den första men att han nu går in mer på djupet i de olika situationer han beskriver. Responsen har varit väldigt positiv, säger Tobbe - både från kollegor, andra verksamheter och personer i samhället som läst hans bok. Tobbe som nu blivit lite av en ”kändis-polis”, både genom att han jobbat länge i samma stad och i hans roll som författare svarar på frågan hur det är att bli igenkänd ute? ”Det har bara varit positivt, och det blir lättare att komma närmare olika människor eftersom de upplever att de redan känner mig”

”

”Det har bara varit positivt, och det blir lättare att komma närmare olika människor eftersom de upplever att de redan känner mig” Kyrka och polis På tal om Tobbes bok så kommer vi in på projektet kyrka och polis som grundar sig i att både kyrkan skall få en ökad förståelse för polisens arbete och att polisen skall få ett ökat stöd av kyrkan och präster i olika situationer. Boken har köpts in till ”polisprästerna” som en del av utbildningen just för att den beskriver bredden på yrket och ger en förståelse för vad en polis går igenom. Prästernas samarbete med polisen skall ge stöd till de drabbade vid tragiska händelser men också finnas för poliserna själva och deras individuella upplevelse.

Trots att Tobbe arbetat i över tjugo år i yttre tjänst är dödsbud fortfarande en av de svåraste arbetsuppgifterna man ställs inför. Där har polispräster haft en stor betydelse för både de drabbade och www.s112.se

blåljuslarm / Blandat

Anmälningarna mot poliser minskade 2022 AKTUELLT. Under förra året fick avdelningen för särskilda utredningar in drygt 6 500 anmälningar, vilket är en minskning jämfört med året innan.

Även antalet anmälningar som riktade sig mot poliser var färre. Det framgår av SU:s årsrapport för 2022 som har lämnats.

Avdelningen för särskilda utredningar (SU) förhindrar, upptäcker och utreder brott som har begåtts av polisanställda och polisstudenter samt av bland annat åklagare, domare, riksdagsledamöter och statsråd.

– SU har ett mycket viktigt uppdrag för att skydda vårt samhälle mot infiltration och korruption. Vi utreder misstankar om brott som har begåtts av befattningshavare inom de mest känsliga delarna i kärnan av en demokrati, säger Martin Valfridsson, avdelningschef för SU.

poliserna. ”Även om man inte är religiös så är det fortfarande ett stöd och en axel att luta sig på när man mår dåligt”. Vi hanterar våra känslor på olika sätt, mycket kan man ventilera kollegor emellan men ibland kan man behöva prata med någon utanför, någon med tystnadsplikt som kanske får en personlig helhet man inte vill dela med någon annan.

När Tobbe blev förälder rådde inga som helst tvivel om vem som skulle döpa hans son. ”En av prästerna som jag har haft nära samarbete med var det självklara valet när det var dags för dop. Hon och jag har fått en relation utanför jobbet som jag är mycket tacksam för”.

Efter några timmars samtal börjar Tobbes kollegor samla sig utanför rummet – det är dags för dom att påbörja sitt kvällsskift och vi smiter ner till garaget för att hinna www.s112.se

ta en bild på Tobbe tillsammans med de väl parkerade polisbilarna. Vi inser alla tre hur mycket vi har att prata om och att vi hade kunnat sitta i flera timmar till för att berätta om gamla historier, erfarenheter och hur våra verksamheter fungerar. För som Tobbe sa – vi arbetar för samma mål men med olika fokus ute i samhället där vi tillsammans släcker den ena branden efter den andra. Vi är båda väldigt tacksamma för att vi fick detta möte med Tobbe, både för att höra om hans tankar och erfarenheter efter många år i tjänst, men också för hans målmedvetenhet, driv och glada sinne. Tobbe följer oss ut och vi tackar för oss – vem vet vart vi ses nästa gång? Det kan vara ett glatt möte i kön till korvkiosken eller vid en tragisk olycka på motorvägen. ■

Under 2022 inkom 6 517 ärenden till SU, vilket innebär en minskning med 8,3 procent jämfört med året innan. År 2021 fick SU in det högsta antalet ärenden hittills under ett år, vilket innebär att utfallet under 2022 kan betraktas som en återgång till normal nivå. Trenden över en flerårsperiod visar att ärendeinflödet till avdelningen ökar och det hänger samman med personaltillväxten inom Polismyndigheten. Vid utgången av 2022 hade Polismyndigheten 34 928 anställda.

Det är en ökning med 5 329 under den senaste femårsperioden.

70,8 procent av anmälningarna riktar sig mot poliser jämfört med 75,7 procent år 2021. Anledningen till att flest anmälningar riktar sig mot poliser är främst att poliser är den största befattningskategorin som faller inom SU:s utredningsansvar (40,83 procent). Dessutom exponeras poliser i högre utsträckning än andra befattningshavare för situationer med konfrontativa inslag.

Tjänstefel är den vanligaste brottsrubriceringen och utgör cirka 58 procent av anmälningarna. Fördelningen över de olika brottskategorierna är jämn över tid med mycket små förändringar från år till år ■ Källa: polisen.se samverkan 112 nr 1 2023

25

POLIS / Samverkan är nyckeln

Poliser blir bättre på akut vård – samverkan är nyckeln Skjutningar, sprängningar och organiserad brottslighet med tunga vapen. Dagligen inträffar akuta händelser där polisen ofta är först på plats. Men vad är egentligen nödvändig medicinsk kompetens för en polis? När och hur vårdar du under ett pågående hot?

Kristina Axelsson och Jonas Sehlin, Foto: Jonas Sehlin Nu får polisstudenterna vid Högskolan i Borås utbildning i akut vård som är upto-date med den nuvarande samhällsutvecklingen och som utformats i samarbete mellan vård- och polislärare.

Det finns inget nationellt direktiv över vad en polis ska kunna inom sjukvård, utan varje polisutbildning ansvarar för sin egen vårdkurs. Historiskt sett har det vid polisutbildningarna i Sverige saknats en tydlig koppling mellan vårdkursernas innehåll och polisens yrkesutövning. Nu har polisutbildningen vid Högskolan i Borås tagit fram en kurs i akut vård som ska ge studenterna akutvårdskompetens med direkt relevans i ett polisiärt och samhälleligt sammanhang.

Ett unikt kursupplägg med fokus på taktik – Högskolan i Borås är unik med att det är poliser som har ämnesansvar för akutvårdskursen. Fokus är på omhändertagande vid trauma utifrån ett taktiskt förhållningssätt kopplat till den polisiära yrkesutövningen.

Responsen kring akutvårdskursen har varit mycket positiv, eftersom den taktiska biten faller väl in i de behov som vi ser inom svensk polis med nuvarande samhällskontext, säger Claes Wildar, polislärare vid polisutbildningen i Borås och ämnesansvarig för kursen Akut vård i polisiärt arbete.

I Sverige inträffar statistiskt sett skjutningar och sprängningar varje dag samtidigt som den grova organiserade brottsligheten har tillgång till många och tunga vapen*.

Dagens samhällsbild vittnar om en än mer utsatt polis. Något som nu resulterat i mer fokus på taktisk akutvård under den polisiära grundutbildningen.

– Vid varenda skjutning, sprängning och vapenbrott i Sverige vill vi inom polisen vara på plats för att beivra, förebygga eller gripa. När vi väl är på plats och det händer något med skadade personer, måste vi ha

26

samverkan 112 nr 1 2023

koll på vår akutvård, men också på hur vi rent taktiskt förhåller oss till en situation med ett potentiellt pågående hot, säger Claes Wildar och exemplifierar.

– Den taktiska biten handlar bland annat om att göra en bedömning om platsen är säker, tillräckligt säker eller inte säker. Det är först när platsen är helt säker som civil sjukvård kan ta över vårdandet av skadade personer. Det kan handla om lång tid där ambulanspersonal inte kommer eller inte ska vara på plats. Om jag kommer till en situation där en kamrat ligger skjuten en bit framför mig utan att jag har koll på gärningspersonen, springer jag inte fram och vårdar med risk för mitt eget liv. Då använder jag exempelvis de taktiska riktlinjerna för att förmå kamraten att vårda sig själv till dess att hotet är undanröjt eller platsen är säker för mig att påbörja livsuppehållande åtgärder, förklarar han.

Samarbete bidrar till ökad kompetens och stärker blåljussamverkan Kursen har utformats i samarbete med lärare på vårdutbildningarna vid Högskolan i Borås och polis- och vårdlärare undervisar tillsammans på kursen. Claes Wildar menar att det har varit viktigt att samarbeta mellan professioner och integrera kompetensen inom sjukvård med den polisiära problembilden.

– Den nya kursen integrerar det polisiära perspektivet tillsammans med akutvårdsperspektivet. På alla lektioner är minst en sjuksköterska och en polis med.

Sjuksköterskorna står för de medicinska specialkunskaperna och vi för den polisiära anknytningen. Det gör att vi lär oss varandras begrepp. Förhoppningsvis kan det spilla över på hur vi samverkar ute i verkligheten, säger han.

Martina Larsson, anestesisjuksköterska och www.s112.se

universitetsadjunkt vid Akademin för vård, arbetsliv och välfärd men organisatoriskt placerad vid polisutbildningen, är en av de lärare som undervisar på akutvårdskursen. Även hon pratar om ett väl fungerande samarbete över akademi- och professionsgränserna.

– Vi har skapat en miljö, där samarbetet på kursen är självklart för mig. Vi har hittat våra roller och tar verkligen vara på våra kompetenser och är lyhörda. Jag som anestesisjuksköterska trycker mycket på luftvägshantering, något jag tycker vi har blivit mycket bättre på att förmedla till studenterna – andas man inte så dör man, säger hon.

För henne är det också viktigt att lyfta fram den akutmedicinska delen av kursen där det, utöver akut livräddade åtgärder, trauma och taktik, också är viktigt för poliser att kunna hitta symptom på allvarligt akutmedicinskt tillstånd som exempelvis stroke

eller diabetes. Här kommer kompetensen nästan uteslutande från den delen av högskolan som i över 20 års tid har utbildat och forskat kring prehospital vård.

– Det kan vara svårt att avgöra om en person har lågt blodsocker, stroke eller är berusad. Dessa har snarlika symptom, men vi ska se till att våra polisstudenter inte låser in en sjuk person i fyllecell, säger Martina Larsson.

Liksom Claes Wildar anser hon att kursens innehåll och upplägg kommer att leda till större blåljussamverkan ute på fält.

– Vår struktur och vad vi lär ut inom polisutbildningen dockar väl in i vad ambulanspersonalen har för kunskaper. Det kommer bli lättare i kommunikationen över professionsgränserna ute i verkligheten när våra studenter förstår vad ambulanspersonalen pratar om och vice versa, avslutar Martina Larsson.

Efterfrågad sjukvårdskompetens lyfts fram i forskningsstudie I en ny studie där 43 experter (bestående av lärare från samtliga fem polisutbildningar i Sverige samt instruktörer och poliser i den yttre verksamheten från alla polisregioner) inom polisen har intervjuats framkommer det vilka sjukvårdskompetenser som värderas högt inom polisen. Experterna är eniga om att poliser behöver behärska grundläggande livräddande åtgärder för att kunna agera korrekt i samband med trauma. Dessutom var de eniga om att polisen bör utbildas i att arbeta strukturerat med sjukvårdsinsatser i en hotfull miljö och att polisen måste kunna prioritera mellan livräddande åtgärder och sin egen och andras fysiska säkerhet.

– Studien bekräftar behovet av kursen som vi tagit fram på Högskolan i Borås, säger Claes Wildar. Polisen behöver mycket mer kunskap i akut vård, som att utföra HLR och stoppa blödning, och vi har dessutom lagt till de taktiska bedömningarna som handlar om vilka sjukvårdsinsatser som kan göras i en hotfull miljö. Det handlar alltså om mycket tid där civil sjukvård inte kommer eller ska vara på plats. Studenterna får därför lära sig att göra risk- och hotbildsanalyser och bedömningar samtidigt som de vårdar ■ *2022 inträffade 391 konstaterade skjutningar och 191 sprängningar inklusive förberedelse och försök.

Källa: Polisen.se

Scanna koden för att komma till studien.

www.s112.se

samverkan 112 nr 1 2023

27

betald annonsplats/ Ambulansförbundet

A

mbulansförbundet vill uppmärksamma oskicket med normaliseringen av planerad övertid.

Ambulanspersonal på många håll i Sverige förväntas inte sällan arbeta över gång på gång, på grund av arbetsgivarnas oförmåga eller ovilja att dimensionera verksamheten efter verkligt läge. Vi menar att detta är ett oskick som aldrig får normaliseras. Det är helt orimligt att ambulanspersonalen förväntas plikta för regionernas många gånger svaga beredskap och dåliga planering. En verksamhet som kallt räknar med att personalen ska arbeta planerad övertid är ett tecken på en arbetsplats med eftersatt beredskap och haltande bemanningsplanering. Det blottlägger även en unken syn på ensamstående föräldrar.

Vetskapen om att hemgången efter arbetspasset kommer att försenas med flera timmar är ett reellt arbetsmiljöproblem på många håll i Sverige idag. Det civila livets förpliktelser får backa – arbetsgivarnas behov går först och detta har blivit normaliserat i takt med en alltmer produktionsstyrd ambulanssjukvård. Ambulanspersonalen förväntas arbeta över oavsett om förskolan stänger.

Reglerna för övertid efterföljs inte av alla arbetsgivare inom ambulanssjukvården. Övertid ska beordras av arbetsgivaren i förväg eller godkännas i efterhand.

Övertidsarbete får inte schemaläggas eller vara förväntad, som den de facto är inom ambulanssjukvården. När återkommande övertid uppstår är det i många fall på grund av en för svag organisation som inte har tagit höjd för belastning och behov.

Alarmeringen är inte ambulanspersonalens arbetsgivare och kan inte beordra övertidsarbete. Inte sällan hyser alarmeringen stor förståelse för personalens problem med att inte få gå hem i tid, men vad hjälper det när det är en arbetsmiljöfråga som i många fall är på behörigt avstånd från alarmeringen.

Stressen det innebär att inte veta om du ska få sluta i tid – om du ska behöva ringa till förskolan eller fritids och ånyo förklara att ”det kom ett larm” – har fått flera personer att sluta vid ambulansen. När dessa frågor förs på tal så möter vi inte sällan kommentarer som: ”i den här branschen får man räkna med att inte sluta i tid” eller ”ambulanssjukvården är inget för småbarnsföräldrar”.

Hur skulle det se ut om ambulanspersonalen börjar höja rösterna för att få gå hem i tid. Många chefer som vi under åren talat med inom ambulanssjukvården ger uttryck för en oro för att stressen för medarbetarna att inte få sluta i tid leder till uppsägningar.

Det finns mycket kvar att göra i jämställdhetsarbetet när det alltjämt finns attityder som ”det får du räkna med” när vi talar om att inte få sluta sitt arbete i tid.

Ska ambulanssjukvården vara en arbetsplats för folk som inte behöver sluta i tid, eller som har ett socialt skyddsnät som kan rycka in när det saknas ambulansberedskap, är en fullt berättigad fråga. När allt kommer omkring ska inte planerad övertid vara okej i någon bransch.

Ambulansförbundet arbetar för en jämlik ambulanssjukvård i hela landet. Det kräver vettiga individuella arbetstider, mer tid för övning och betydligt bättre beredskap.

räddningstjänsten / Ingen är ensam

stressigt runtomkring. Beroende på utfallet av insatsen kommer sedan polis eller ambulans ta över ärendet och räddningstjänst finns kvar för att vara behjälpliga så länge det finns ett behov för det.

Bild från filmen ”Du stannar väl kvar?” som togs fram i samarbete mellan Räddningstjänsten Syd, Polis, Ambulans, SOS Alarm och Suicide Zero. Tillsammans kan vi göra skillnad.

”Du stannar väl kvar?”

Räddningstjänstens arbete för att hjälpa självmordsnära personer.Rni Ingen skall behöva avsluta sitt liv, men 2022 åkte Räddningstjänsten Syd, som är räddningstjänsten i kommunerna Malmö, Lund, Burlöv, Kävlinge och Eslöv på 127 larm gällande hot om suicid.

Författare: Ida Assarsson Det har tidigare funnits internt arbete gällande ämnet, men då en kollega tog livet av sig för ett par år sedan aktualiserades ämnet på nytt. Räddningstjänsten syd, tillsammans med ambulans, polis, SOS alarm och organisationen suicide zero tog bl.a. fram filmen ”Du stannar väl kvar?”.

Syftet med filmen var att visa hur man kan hjälpa personer i sin omgivning, att ingen är ensam och att det finns hjälp att få.

Jag träffar Matilda som är en av tre brandmän från Räddningstjänsten syd som arbetar med projektet och intern utbildning för hur räddningstjänsten kan öka kunskapen och förståelsen kring bemötandet av självmordsnära personer.

Vilken roll har räddningstjänsten vid mötet med dessa personer?

Räddningstjänsten blir larmad till hot om suicid när det gäller behov av ett snabbt ingripande, hot om hoppning, person i svår belägenhet, närhet av vatten, i anslutning

www.s112.se

till samt på spårområde. Andra faktorer som kan spela in är känslan som larm- och ledningsbefäl får i samband med medlyssning av den inringande personens berättelse och dennes hjälpbehov. Räddningstjänsten kör med tyst framkörning och beroende på vem som är först på plats så blir det den personen eller enheten som tar första kontakten med den nödställde och försöker skapa förtroende och få i gång ett samtal. Inom räddningstjänsten har vi inte, och kommer inte heller ha, någon som har någon utökad utbildning utan varje medarbetare ska känna sig trygg i att den kan göra sitt bästa i just den situationen. Under framkörningen får brandmän och befäl totalinformation från RäddningscentralSyd (RC-Syd) och det tas en diskussion i bilen vem eller vilka som kommer ta den första kontakten med den nödställde samt vilka hjälpmedel som ska tas med fram.

Väl på plats ska vi agera lugnt och sansat och alla ska veta sin uppgift så det inte blir

Berätta mer om ert projekt och hur det startade?

Var sjätte timme, så ofta tar någon i Sverige sitt liv. Det är ca 1500 personer per år och tyvärr ser det inte ut att vara något större trendbrott i den siffran. Självmord ökar snarare i de yngre åldersgrupperna.

Psykisk ohälsa och självmord är ett komplicerat ämne utan några rätta eller fel svar på ”lösning”, men ju mer det pratas om det i olika forum desto mer acceptans och förståelse kan vi förhoppningsvis hjälpa till att skapa samt ta bort stigmat kring ämnet. Räddningstjänsten åker på väldigt många fler larm än bränder och då kände organisationen att det fanns mer kunskap att lära sig i hantering av självmordsnära personer. Räddningstjänsten Syd började med att göra en omvärldsbevakning för att se hur övriga räddningstjänster i Sverige jobbar med suicidlarm och då visade det sig vara Karolinska institutets utbildning för blåljusverksamhet Akut omhändertagande av självmordsnära person (AOSP), som var det som de flesta räddningstjänster utbildas i.

Vi var därför tre medarbetare från Räddningstjänsten Syd som åkte till Stockholm och gick en tredagarsutbildning tillsammans med andra brandmän, poliser, kriminalvårdare och psykologer och efter genomförd utbildning blev vid godkända instruktörer för att sen utbilda resten av våra kollegor, både heltid och deltid. Syftet med AOSP är att förmedla kunskaper kring psykisk ohälsa och strategier för att förhindra självmord samt hur man tar kontakt och stödjer en självmordsnära person som befinner sig i en krissituation och behöver akut hjälp ■ ”Målet som vi vill att varje kollega tar med sig efter att vi internt gått igenom utbildningen är att de känner sig trygga i att förklara hur självmord kan förbyggas, hur psykisk ohälsa kan uppstå, kunna hantera och tillämpa ett aktivt bemötande med olika konkreta verktyg för att hantera en akut kris- eller självmordssituation samt få förstående för hur samverkan ser ut mellan blåljusorganisationerna utifrån de aktuella lagstiftningar som styr.”

samverkan 112 nr 1 2023

29

kustbevakningen / Samverkan Marco Witt

Samverkan över g

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) har sedan ett flertal år tillbaka till uppdrag att stödja EUs civila fredsfrämjande missioner med experter. Myndigheten har en resursbas med cirka 1200 experter med olika profiler, däribland personal från räddningstjänsten och kustbevakningen. Dessa åker med jämna mellanrum ut på uppdrag för att stödja FN och EU i deras arbete på plats i katastrofdrabbade länder och utvecklingsländer.

Text: Marco Witt

T

he European Capacity Building Mission in Somalia (EUCAP) är en maritim mission som syftar till att bygga upp kapaciteten inom mydigheter som verkar i den maritima sektorn i Somaliland för en stärkt säkerhet och rättskedja.

MSB sekonderar regelbundet personal till EUCAP. I dagsläget har myndigheten fem personer sekonderade till missionen.

Marco Witt, sekonderad expert från Kustbevakningen, säger att tiden på missionen har varit extremt lärorik och delvis utmanande, en viktig del i arbetet är att skapa, bibehålla och utveckla kontakter. Det finns ingen manual att gå efter och ett stort ansvarstagande och tålamod krävs för att uppnå så bra resultat som möjligt. Ett tydligt exempel på detta är den bilaterala delen som har utvecklas med MSB och EUCAP, som möjliggör och sammanstrålar Svensk räddningstjänst, och Kustbevakningen i Somaliland.

30

samverkan 112 nr 1 2023

Efter en stor brand i Hargeisa, Somaliland så förstördes stadens största marknad.

Man insåg då allvaret i bränder och att man behövde mer utbildning och kapacitet för att klara av att hantera dessa. Somaliland efterfrågade stöd från EUCAP och MSB att utbilda och träna Räddningstjänsten och Kustbevakningen i brandbekämpning och första hjälpen. Ett bilateralt samarbete mellan EUCAP och MSB inleddes där man

kom överens om att utbilda Brandmän, Kustbevakare och hamnmyndigheten i Somaliland. Efter en förfrågan från borgmästaren i kuststaden Berbera så fick även tio stycken livräddare en sjukvårdsutbildning.

När förfrågan inkom så satte MSB samman ett team från Sverige bestående av brandmän och en ambulanssjuksköterska som välkomnades av EUCAP i Somaliland www.s112.se

Personligheterna i teamet

gränserna

i slutet av januari för ett sex veckors långt uppdrag. Utöver stöd med utbildning så donerar MSB brand- och oljeskyddsmateriel till Somaliland Kustbevakning och Brandförsvar. Sjukvårdsutbildningen har bestått av akut omhändertagande på skadeplats, där deltagarna har fått både teoretisk och praktisk undervisning för att kunna stödja vid en olycksplats.

Myndigheten planerar för en fas två av insatsen under senare delen av 2023. Där kommer man bland annat att fokusera på underhåll av materiel och att vidareutveckla brand- och miljöräddning till sjöss.

MSB planerar för att under fas två utbilda instruktörer som kan underhålla och vidarutveckla utbildning och övning inom de beskrivna organisationerna.

Lars Ekfeldt, teamleader, har varit nere i Somaliland ett flertal gånger för att förbereda inför utbildningsuppdraget. Han tycker att det är särskilt intressant att arbeta med den lokala räddningstjänsten och att ta del av samarbetet mellan de olika enheter som kan bli insatta vid brand och fartygsolycka.

Elever och deras organisation har visat stort intresse för denna utbildning, såväl på ledningsnivå som på operativ nivå. Han är glad över det visade engagemanget från www.s112.se

Lars Ekfeldt Teamleader för insatsen, har varit ute för MSB ett flertal gånger på varierande uppdrag. Arbetar på Östermalmsbrandstation som brandman. Lång erfarenhet av yrkesdykning, tillika sjöarbeten, brandbåtar, bogserbåtar.

Martin Sjöholm

Anders Olsson

Joakim Ekholm

Lina Eliasson

Marco Witt

Brandbefäl på Östermalms brandstation och har även en utbildning från sjömansskolan. Har varit ute tidigare på uppdrag för MSB men inte i denna kontext.

Instruktör i teamet.

Projektledare på MSB sedan 2000 och sjuksköterska. Varit ute ett flertal gånger för MSB och ansvarig för utbildningskonceptet “Akut omhändertagande” för FN.

Projektledare för uppdraget. Tillhör enheten för fredsfrämjande insatser på MSB. Arbetat med Somalia sedan 2019.

Vakthavande befäl på Räddningstjänsten Skaraborg. Har ett flertal internationella uppdrag för MSB i bagaget. Instruktör i teamet.

Arbetar på Kustbevakningen som maskinchef på ett miljöfartyg. Har varit på utlandsuppdrag för Frontex ett flertal gånger. Sekonderad av MSB till EUCAP Somalia som Senior maritime advisor.

kursdeltagarna. De har ett stort intresse av att lära sig mer om räddningstjänst och just nu så byggs samarbetet upp mellan de olika organisationera.

Lina Eliasson, ansvarig projektledare för EUCAP Somalia på MSB, vill rikta ett ett särskilt tack till Rädnningstjänsten och Kustbevakningen som beviljat ledighet för flera av sina anställda för att kunna delta på myndighetens internationella insatser.

Tillsammans så kan vi sprida vår kunskap och erfarenhet vidare och skapa en bättre förståelse för koordinering och samordning vid insatsarbete ■ samverkan 112 nr 1 2023

31

Vi tar gärna emot tips om spännande nyheter och reportage

Simulera verklighetstroget och flexibelt med övningsdockor från Lifecast Body Simulation

Mejla förslag till:

redaktionen@s112.se eller till Jerry@s112.se

SAMVERKAN

PHC Nordic AB +46 855 53 63 00 phcnordic.com

Lansering av nya sjukvårdsväskor Senare i vår lanserar vi vårt nya sjukvårdssortiment av väskor i avtorkningsbart material.

NYHET Våren 2023!

MASCAL

Assessment Pouch SAH

För mer information om sortimentet: info@sacci.se

I det nya sortimentet hittar du bland annat MASCAL-väskan - en välorganiserad väska som är utformad att användas i akuta situationer, bland annat vid masskadeolyckor eller som liten akutväska.

MASCAL-väskan har flera fickor för bästa överskådlighet och kan bäras i ett handtag, med medföljande axelrem eller i ett bälte runt midjan.

We got your back.

32

samverkan 112 nr 1 2023

www.s112.se

Save the date!

Fysisk och livesänd CISA Konferens från Utvandrarnas hus VÄXJÖ Ett samarrangemang med Region Kronoberg och Blåljusstiftelsen.

19 - 20 oktober 2023 Övergripande tema:

Kostnadsfri konferens lnu.se/cisa

Ska offentlig verksamhet dö nu - Akut systemkollaps eller samhällsinnovation?

Innehåller undertema som:

►

• Hållbar rekrytering – kompetensförsörjning och kompetensUPPväxling • Ansvarsförskjutning – patientsäkerhet • Yttre utmaningar – kris och krissamverkan • Civil beredskap – människan i krisen • Invånarnas förtroende för det goda samhället Keynote: Jonna Bornemark filosof Södertörns högskola Pontus Juhlin HR Direktör Region Kronoberg

CISA – Centrum för interprofessionell samverkan och sambruk inom akut vård Kontaktpersoner:

Carina Elmqvist, carina.elmqvist@kronoberg.se Anders Svensson, anders.svensson@lnu.se

samverkan 112 nr 1 2023

ambulans / Ny avhandling

Stor utmaning för ambulanssjukvården att upptäcka sepsis – ny avhandling ger kunskap om bedömningar av sjukdomen Varje år drabbas cirka 50 000 personer i Sverige av sepsis och cirka 20 procent av dem avlider. Många personer som överlever har fortsatt bekymmer med kognitiva och funktionella komplikationer. Den allvarliga sjukdomen kan vara svår att upptäcka i tid och för många som insjuknat i sepsis spelar ambulanssjukvården en avgörande roll i det tidiga skedet av sjukdomen. En ny avhandling undersöker insjuknandet i sepsis utifrån hur patienter och närstående upplever sjukdomsförloppet och vilka dokumenterade symtom, vitalparametrar och blodprover som påvisas i ambulanssjukvård, samt hur ambulanspersonalen misstänker, bedömer och identifierar sepsis.

TEXT: kristina axelsson, kontakt: agnes.olander@hkr.se – De första sex timmarna efter insjuknandet är särskilt viktiga. När väl ambulanspersonalen identifierat patienter med sepsis får de antibiotika tidigare vilket innebär att risken minskar för komplikationer eller att patienten avlider. Cirka hälften av de som kommer till akutmottagningen på grund av sepsis har kommit in med ambulans.

Ambulanspersonalen har alltså en betydande roll att spela, säger Agnes Olander, författare till avhandlingen.

I avhandlingen har hon gjort två kvalitativa intervjustudier, dels med patienter och deras närstående om deras erfarenheter av sjukdomsförloppet, dels med ambulanspersonal för att ta reda vad som får dem att misstänka sepsis och hur de gör bedömningar.

Avhandlingen består också av två kvantitativa studier. I den ena studien har hon undersökt journaler för att se vilka kännetecken på sepsis som ambulanspersonalen angett och sedan jämfört patienter med allvarlig respektive mindre allvarlig sepsis.

Resultaten visar att patienter med allvarlig sepsis kunde ha sämre syresättning, förhöjt plasmaglukos, vara förändrade mentalt och att kroppstemperaturen var lite lägre eller helt normal.

Slutligen har hon i den sista studien jämfört patienter som fått diagnosen sepsis med de som inte fått det och då främst undersökt biomarkörer (blodprover) och tittat på plasmaglukos och serumlaktat, för att se om ett förändrat mätvärde kunde identifiera patienter med sepsis i ambulanssjukvård.

Laktat är ett av de blodprover som brukar tas för att diagnostisera sepsis på sjukhusen och glukos förmåga att identifiera sepsis har börjat undersökas inom sjukhusen.

Men Agnes förklarar att ett specifikt mätvärde för serumlaktat eller plasmaglukos inte kunde identifiera patienter med sepsis i ambulanssjukvården.

34

samverkan 112 nr 1 2023

Ida Danell

En förrädisk sjukdom Sepsis uppkommer som en följd av att immunförsvaret överreagerar mot en infektion och vanliga anledningar till att drabbas av sepsis är att man haft lunginflammation eller urinvägsinfektion. Det är en förrädisk sjukdom eftersom sjukdomstillståndet snabbt kan kraftigt försämras.

– Patienterna beskriver ofta sjukdomsförloppet som smygande och att det är svårt att förstå att de är allvarligt sjuka. De upplever någon form av sjukdomskänsla men symtomen relateras ofta till en början till en annan sjukdom. Det kan till exempel kännas som magsjuka eller ryggont som de tror ska gå över, men som aldrig riktigt gör det, utan det blir bara värre. Ofta avvaktar de med att söka vård. När tillståndet förvärras och symtom blir påtagliga förstår de allvaret och att de behöver söka vård. Men i det läget kan patienter bli förändrade mentalt och inte vara sig själva. Då är det inte ovanligt att det är anhöriga som kontaktar vården, berättar Agnes.

Adobe stock

Ambulanspersonalens helhetsbild är viktig för bedömning För ambulanspersonalen är det en stor utmaning att bedöma och identifiera sepsis.

Endast 36 procent av de som insjuknat i sepsis identifieras inom ambulanssjukvården.

I avhandlingen framkommer det att ambulanspersonalen behöver lägga samman olika delar och skapa en helhetsbedömning av sjukdomsförloppet. Vitalparametrar kan vara en självklar del av pusslet. Men studierna visar att det är mer komplext än så att bedöma risken för sepsis i det korta vårdmötet. De riktlinjer som finns ger inte alltid tillräckligt stöd och ambulanspersonalen är i behov av något mer i sin bedömning, framför allt när tillståndet inte är allvarligt (septisk chock).

- Det kan bero på att vitalparametrar som används inte alltid är så avvikande, förklarar Agnes.

En viktig del i bedömningen är att ställa de rätta frågorna och lyssna på patientens och

www.s112.se

blåljuslarm / Blandat

Suss Wilén

Rekordhögt tryck på nödnumret – så blev 2022 på 112 Allt fler ringer 112, även för icke-akuta vårdärenden. Nästan 4,1 miljoner samtal inkom till nödnumret under 2022 – ett rekordstort antal. Även medelsvarstiderna ökade som en följd av det intensiva trycket. Samtidigt är fortfarande en tredjedel av samtalen till 112 felringningar.

närståendes beskrivning av uppkomsten och förloppet av insjuknandet. Exempelvis kan ett smygande förlopp som plötsligt påtagligt förvärrats vara en viktig iakttagelse. Att lyssna till närståendes oro för att patienten förändrats mentalt kan också vara vägledande. Symtom som andningssvårigheter, förändringar mentalt och muskelsvaghet framkom som vanliga vid insjuknandet. I resultatet framkom att de vanligaste vitalparametrarna var låg syresättning, förhöjd andningsfrekvens, förhöjd puls, samt att kroppstemperaturen både kan vara förhöjd och låg. Även andra delar som hög ålder, tidigare infektion eller sepsis samt observationer av miljön runt patienten såsom skarp urindoft eller öppnade läkemedelsförpackningar med febernedsättande läkemedel kan vara betydelsefulla. Ambulanspersonalens tidigare erfarenhet spelar stor roll och behöver vägas in i den sammantagna bedömningen. Slutligen är samtalet med kollegor och annan sjukvårdspersonal viktigt för att få stöd i misstanken om att det rör sig om sepsis. Agnes förklarar att alla dessa delar behöver läggas samman till en helhetsbild för att kunna misstänka och identifiera patienter med sepsis.

Slutligen hoppas Agnes att avhandlingen kan bidra till att vi får en ökad förståelse för sjukdomsförloppet och hur insjuknandet i sepsis går till, men också en ökad kunskap om ambulanspersonalens bedömningar.

Förhoppningsvis kan det leda till att patienter med sepsis identifieras tidigare ■

www.s112.se

SOS Alarm har ett nytt normalläge med ökat samtalstryck på Sveriges nödnummer 112. Under 2022 ökade de inkomna samtalen med nästan 2 procent jämfört med 2021 och med drygt 20,3 procent sedan 2016 – samtidigt som landets befolkning har ökat med 6 procent sedan dess. Jämfört med tidigare år inkom under förra året fler samtal som handlar om vårdärenden. Samtidigt präglades omvärldsläget av ökad otrygghet och även en viss pandemieffekt finns kvar med större oro hos allmänheten och ett besvärligare bemanningsläge som följd. Detta sammantaget påverkar både antalet inkommande samtal och svarstiderna.

Den genomsnittliga samtalsvolymen omfattade under året över 11 000 samtal per dygn. Andelen felaktiga samtal ligger på en fortsatt hög nivå, av alla besvarade samtal utgjordes nästan 33 procent av samtal som inte borde ringts till nödnumret. Störst andel inom denna kategori står så kallade tysta samtal för, det vill säga när inget samtal kan upprättas. – Vi ser nya beteendemönster i vårdsamtalen. De både ökar och blir längre och bedömningen blir alltmer komplex. Av alla samtal med vårdrelaterade ärenden bedömdes 22 procent vara icke-akuta vårdbehov, det vill säga ärenden utan behov av akut-ambulans.

Dessa samtal hänvisas därför till annan vårdinstans, säger Madeleine Raukas, VD på SOS Alarm.

Fördelning av 112-samtal baserat på typ av ärende

sosalarm.se

Hon tillägger att det många gånger handlar om okunskap om vilken vårdinstans som är rätt att ringa eller att man anser att svarstider till exempelvis 1177 eller vårdcentralen är för långa. Under året hade SOS Alarm ett särskilt fokus på information till allmänheten om när man ska ringa 112 och ett proaktivt arbete för att minska icke-akuta samtal till nödnumret, bland annat genom påminnelse om samhällets andra viktiga nummer som 113 13, 114 14 och 1177 ■ Källa: sosalarm.se

samverkan 112 nr 1 2021

35

Forskning / Stroke

OUTCOMES AND EXPERIENCES OF A FAST TRACK Patienter med stroke, som inte är aktuella för strokelarm, transporteras ofta till akutmottagningen innan inläggning på strokeenhet.

Sjukvårdens sätt att organisera sig medför ökat tryck på akutmottagningen, ineffektivt personal- och lokalutnyttjande, stor frustration bland personalen i hela vårdkedjan, långa väntetider som ger negativa patientupplevelser och ”delay” till vård på strokeenhet.

Bakgrund: Globalt är stroke en av de främsta diagnoserna som leder till död och funktionsnedsättning. I Sverige drabbas ca 25 000 personer årligen och ca 75% inkommer till sjukhus med ambulans. Misstänkt stroke är ett av de vanligaste tillstånden i ambulans.

Tid till intervention är helt avgörande för hur patientens fortsatta liv kommer att gestalta sig.

Både globalt som i Sverige pågår intensiva arbeten i syfte att nå fler patienter tidigt, minska ledtider i vårdkedjan, öka antalet strokelarm, förbättra behandlingsmöjligheter och öka tidsfönstret från symtom till behandling. Trots att stora framsteg gjorts omfattas de flesta patienter ej av strokelarm. Dessa patienter transporteras ofta till akutmottagningen för att senare läggas in på strokeenhet. Akuten är förknippad med ”crowding” och ”delay” vilket medför patientsäkerhetsrisker, påverkar patientupplevelsen och frestar såväl på personella som lokalresurser.

2008 skapades en Fast Track på Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

Patientgruppen identifierades av sjuksköterska i ambulans och enligt kriterier kvalificerades utvalda patienter till en Fast Track-process,

36

samverkan 112 nr 1 2023

d.v.s. direkttransport till strokeenhet. Syftet var att korta ledtiden i akutvårdkedjan, minska trycket på akuten, använda gemensamma resurser mer effektivt. Ledstjärnan var hög patientsäkerhet.

Huvudresultat: Den förändrade vårdkedjan indikerade att vara säker för utvalda patienter, var associerad med relativt hög diagnostisk träffsäkerhet, ssk 85%, läkare på akuten 90% för strokerelaterade diagnoser, och ledtiden kunde kortas signifikant, ca 4 timmar. Resultatet visade inga signifikanta skillnader mellan gruppen som transporterats enligt Fast Track och de som först väntade på akuten avseende död efter 90 eller 28 dagar, ej heller död under vårdtid. Inga signifikanta skillnader kunde ses gällande komplikationer i akutskedet såsom pneumoni, fall, trycksår under vårdtid. Ej heller visades skillnad avseende patientens självskattade hälsostatus efter 3 månader.

Sjuksköterskor i hela vårdkedjan beskrev upplevda faktorer som påverkat vårdflödet, både gynnande och hindrande. Hindrande faktorer handlade exempelvis om att ”andra avdelningar än sin egen arbetade på ett ofördelaktigt

Ingela Wennman Ingela Wennman, Sahlgrenska Universitetssjukhuset har under 15 år arbetat med kvalitetsdriven verksamhetsutveckling och företrädesvis fokuserat på logistik i akutvårdkedjans tidiga processer för patienter som triagerar lägre än rött och orange.

Dessa patienter är enligt sjukvårdens triageringssystem inte högt prioriterade då tillståndet bedöms vara av lägre medicinsk allvarlighetsgrad.

Ett flertal processer från ambulans till olika vårdnivåer, som alla ”by passar” akutmottagningen, har introducerats från Sahlgrenska Universitetssjukhuset, exempelvis patienter med misstänkt höftfraktur och patienter som drabbats av stroke. Arbetssättet har fått stor spridning och är implementerat i flera regioner i Sverige.

17 februari 2023 disputerade Ingela Wennman på Göteborgs Universitet.

Hon följde vetenskapligt ett verksamhetsutvecklingsprojekt över > 10 års tid. Avhandlingens titelär ”OUTCOMES AND EXPERIENCES OF A FAST TRACK – A direct admission process from ambulance to stroke unit for patients not eligible for acute intervention”.

Ingela har varit drivande initiativtagare till olika snabbspår inom ambulanssjukvården.

Insatserna har fått genomgripande betydelse för hela den prehospitala verksamheten i Sverige Poul Kongstad, Regional medicinsk chef för ambulanssjukvården Skåne 2002-2018

sätt”, svårigheter att bedöma trolig diagnos, vårdkedjans organisering i ”silos” och otillräckligt antal vårdplatser. Gynnande faktorer var kopplade till involvering av patient/närstående, kollegors kliniska skicklighet och samarbete mellan olika professioner och också mellan olika verksamheter.

För att hantera situationen med långa, omständliga vårdprocesser vidtog personalen åtgärder exempelvis genom att på olika sätt skydda patienten, att försöka skapa tillit och trygghet och att övertala kollegor att arbeta utanför rutiner för att motverka ”delay”.

Personalen beskrev också att då de upprepade gånger fick nej till direktinläggning p.g.a. vårdplatsbrist så ledde detta till att personalen blev blasé och struntade i att ens försöka. En stor frustration och uppgivenhet beskrevs att organisationen inte kunde svara upp mot överenskomna processer.

Konklusion: Fast Track visade sig vara säkert för utvalda patientgrupper.

Ingen signifikant skillnad visades mellan grupperna avseende komplikationer i akutfasen eller patientrapporterade hälsomått www.s112.se

efter tre månader. Organisatoriskt och kunskapsmässigt fungerade det att ändra en inarbetad process. Dock över tid noterades en minskande trend initierade Fast Track av ambulanspersonalen och en minskande trend accepterade Fast Track av sjukhusets strokekoordinatori. Dessutom kunde noteras att de flesta nekade Fast Track relaterades till vårdplatsbrist.

Resultaten visade att det var svårt att vidmakthålla processen över tid då organisationens förutsättningar förändrats.

Reflektion - Att organisationen över tid inte kan svara upp mot överenskommen rutin - Fast Track - skapar stor frustration hos personalen.

Omtag behöver göras för att bestämma sig, ska transport ske till akuten eller ska Fast Track gälla. Mer forskning behövs för att värdera konsekvenserna av överbeläggning på strokeenhet vs crowding/boarding på

akutmottagning.

- Resultatet visade ingen signifikant skillnad mellan grupperna varför frågan måste ställas varför akuten ska involveras i dessa patienters vårdkedja. 4 timmar på akuten är att slösa på kritiska resurser i vården.

Simulera verklighetstroget och flexibelt med iSimulate REALITi och ATLAS övningsdocka

- Fast Track är enligt forskaren ett sätt att ”skydda” den tidiga akutvårdkedjan från hårt patienttryck, spara de personella resurserna till patienter som gagnas av akutmottagningens kompetens, minska patientlidande, eliminera en patientosäker miljö i vårdprocessen och för patienten med stroke tidigare möta tvärprofessionell expertkunskap ■

PHC Nordic AB +46 855 53 63 00 phcnordic.com

Vi gör allt för att skapa uppmärksamhet.

Vi konstruerar högpresterande varningsprodukter för utrycknings- och specialfordon. Alla våra produkter har ett och samma syfte; att skapa uppmärksamhet i krävande och utsatta situationer. Uppmärksamhet som bidrar till en säkrare miljö för förare och omgivning. www.standbygroup.se

www.s112.se

samverkan 112 nr 1 2023

37

blåljuslarm / Blandat

Rescue-bil. Resa nr 3. Inköpt från Sv bilsportförbundet med hjälp av pengar från Fastator (fast.-bolag)

insamlingsstiftelsen blåljus Viljan att hjälpa sina medmänniskor finns hos alla de som jobbar i de olika blåljusyrkena. Men, vad händer om någon av dessa skadar sig i tjänsten med en förändrad livssituation som följd. Dessa tankar låg till grund hos ambulanssjukvårdaren Pär Johansson och poliserna Anders Fallqvist och Jonas Borgström inför bildandet av Insamlingsstiftelsen Blåljus i samverkan 2018. Stiftelsens syfte har sedan dess varit att på olika sätt bistå kollegor, både i och utanför Sverige. När Ryssland iscensatte sitt anfallskrig mot Ukraina i februari 2022, fattade styrelsen för stiftelsen beslutet att via en insamling bistå blåljussystrar och bröder i Ukraina.

Resa nr 5 till Ukraina, i jan 2023.Fikastund i Valdermarsvik hos Tommy Ekman (fd.

Freestyle), fr. vä: Johan Larsson, Johan Bergström, Pär Johansson, Magnus Sjöholm, Tommy Ekman, Anders Fallqvist, Mårten Hahne, Micke Syd.

Blodbuss skänkt av region stockholm, levereras till Ukraina 22 april 2023.

38

samverkan 112 nr 1 2023

Insamlingen har gått väldigt bra, både fordon och medicinsk utrustning har skänkts men även pengar. Det totala värdet av det som skänkts överstiger 6 miljoner kronor. Såhär långt har sex resor till Ukraina genomförts och totalt har 15 fordon levererats. Huvuddelen av dessa är ambulanser (11 st.), men även räddningstjänstfordon har skänkts. Stiftelsen har även köpt in en VW-buss och en mekaniker som kommer från Ukraina monterade in en bårsläde & bår i den så att den kan fungera som en ambulans. När bilarna når Ukraina så lackeras de flesta av dem om till mörkgrönt. De ryska styrkorna skjuter på räddningsfordon, därav en färg som inte väcker uppseende.

Behovet av ambulanser vid fronten är jättestort och även om flera ambulanser har levererats så fyller inte det behovet. Även räddningstjänsten har lidit svårt i kriget.

Stiftelsen har idag jobbat upp bra kontakter, både på den polska sidan men framförallt i Ukraina där kontakterna i första hand sker mot frivilligorganisationer. Kontakterna har bl.a. lett till att arbetet med att föra in fordon i Ukraina nu går smidigare än vad som var fallet vid de första resorna som stiftelsen gjorde. De personer som stiftelsen jobbar med har bra koll på vilka dokument som behövs och kontakterna

Gruppbild i Lviv ihop med våra ukrainska vänner, resa nr 5. Fr.vä: Nicodem, Micke Syd, Magnus Sjöholm, Anders Fallqvist, Olga, Johan Bergström, Pär Johansson, Johan Larsson, Mårten Hahne.

med Transportstyrelsen i Sverige har också fungerat bra.

Stiftelsen planerar just nu för en sjunde resa som kommer att ske i slutet av april.

Då kommer sju fordon att överlämnas till kontakterna i Ukraina, bl.a. en blodbuss som är skänkt av region Stockholm samt en släckbil som stiftelsen köpt in för donerade pengar. Det är flera regioner utöver region Stockholm som har skänkt fordon, även region Norrbotten och region Halland. Enskilda kommuner har även bidragit, Räddningstjänsten i Ydre kommun har skänkt en pickup.

Stiftelsen har mottagit flera tackbrev och filmsekvenser som beskriver att bilar och utrustning verkligen har nått målet. Som exempel kan nämnas VW-bussen som utrustades med bår. Den har levererats till en specialenhet inom den ukrainska polisen. Den medicintekniska utrustning som skänkts av företag i Sverige har nått fram till olika sjukhus i Ukraina och ambulanserna är levererade till östra delarna av landet.

Hur länge tänker ni fortsätta?

Frågan ställs till stiftelsens ordförande Pär Johansson. Pär svarar att så länge kriget pågår och så länge svenska folket fortsätter att donera pengar till de ukrainska blåljusorganisationerna så kommer vi att fortsätta med insamlingen. Behovet är jättestort och det känns ändå bra att vi gör skillnad för våra blåljussystrar och bröder i Ukraina ■ information Stiftelsen blåljus i samverkans hemsida: www.blaljusisamverkan.se För donationer: Swish 123 184 91 73 Bankgiro: 503-2313

www.s112.se

FUTURE IS HERE PENSI CARBON Trygg och säker förflyttning i obruten kedja

ÅF Sverige: Mago Scandinavia AB, 0500-48 49 74 www.pensi.se

POSTTIDNING B Avsändare: On Road Educations AB Lagergrens gata 2 65226 KARLSTAD

S4U REINFORC CED AMBULANS

MARKNADENS LÄTTASTE SKYDDSVÄST MED SKYDD FÖR AK47 - 7,62x39 MSC

SPECIELLT FRAMTAGEN FÖR AMBULANSPERSONAL Avtalad genom upphandling för mer information kontakta SAFE4U på telefonnr: 08-410 700 88 info@safe4u.se

DISTINGUISHED BY INNOVATION

www.safe4u.se