S112 - NR 1 - 2024

Magasin om blåljusverksamheter och specialfordon

SAMVERKAN

Nummer 1 2024 Årgång 23

en brandman berättar biobränsle till samhällsviktiga flyg

hjälp mitt barn har feber Viktiga watt - nu rycker ambulansen ut med el!

Ny kriminologikurs ska hjälpa kommunerna att möta lagkrav på brottsförebyggande arbete

ledare

vi blickar framåt!

E

fter en lång vinter gör nu våren sakta men säkert entré! Detta firar vi med ett nytt nummer av Samverkan 112 men också med vår golftävling i maj. En tävling där bäste golfaren inom blåljus ska utses. Tävlingen äger rum på Tranås golfklubb och vi hoppas det ska bli en tradition där man kan dela gemensamma intressen och nya samverkanskontakter.

Under hösten var vi i New Orleans på EMS World, en kongress med prehospital personal från hela världen, massvis med utställare, intressanta föreläsare och lärorika workshops. Vi fick också uppleva en fantastisk stad med en musikalisk kultur och mycket sevärdheter. Mer om detta och mycket annat kan du läsa om i detta nummer!

Utgivare: Tidningen Samverkan 112 ges ut av förlaget On Road Educations AB Förlaget är privatägt och står ägar- och åsiktsmässigt helt oberoende i förhållande till företag, organisationer och politiska partier Utgivningsbevis: 24 224 ISSN: 1650-7487 Postadress: Lagergrens gata 2 652 26 KARLSTAD E-post: jerry@s112.se Övriga medarbetare i detta nummer: Anna Bogren, Johan Wangström, Kristina Axelsson, Marc Hermansson, Ida Assarsson, Emma Westin, Kalle Berg, Frida Björcman, Joakim Rådström, Fanny Millom, Helene Lindström och Sven Åsheden.

2

samverkan 112 nr 1 2024

Vi blickar också framåt och har nu börjat planera vår egen kongress för 2025 – Vårt mål är att skapa en samverkanskongress för samtlig blåljuspersonal och på så sätt kunna utvecklas, dela viktiga kunskaper och helt enkelt öka samverkan genom att lära av varandra. Temat för kongressen kommer vara Samverkan & beredskap.

Tack för att ni läser Samverkan 112, vi jobbar hela tiden med att bli bättre så kontakta gärna oss om det är något speciellt ni vill att vi ska skriva om eller ta med i tidningen!

Trevlig läsning.

Jerry Lidberg Chefredaktör och ansvarig utgivare jerry@s112.se

Chefredaktör och ansvarig utgivare: Jerry Lidberg, 073 - 816 48 06 Layout och formgivning: Emma Andreasson Kreativa Kontoret i Kristinehamn AB Tryck: Mixiprint AB, Olofström Annonser: jerry@s112.se

Tipsa oss: Tipsare skyddas alltid av källskyddet och är garanterad full anonymitet. info@s112.se Hemsida: www.s112.se Åsikter: För åsikter som framförs i artiklar svarar intervjuade personer och textförfattaren

Prenumeration: www.s112.se/prenumerera/butik Foto omslag framsida: Bengt Nilsson

VI ÖKAR I UPPLAGa! Nu 2500 exemplar som går ut till privatpersoner och blåljusstationer över hela landet.

www.s112.se

innehåll

Jonas Borgström

INNEHÅLL

18

24

4 6

Tid från 112-samtal

Hon ger aldrig upp!

videostöd i 112-samtal

9

En bok som synliggör verkligheten mellan blåljus och vardag

10

Laddad för larm!

14

REGISTRERade utryckningsfordon UNDER 2023

20

TPSU KONCEPT

22

Räddningsledare och skogsägare vid skogsbrand – en samverkan utöver det vanliga

28

Nu ska det samhällsviktiga flyget bli fossilfritt

32

Samverkan 112 på EMS WORLD i New Orleans!

36

Narkotikabeslag utan historiskt motstycke

Lindholmen Science Park och Chalmers tekniska högskola

12 AI-baserade beslutsstöd för traumapatienter utvecklas för ambulanssjukvården

Restvärderäddning

Sveriges ledande blåljus Standby är Sveriges ledande tillverkare och leverantör av blåljus, varningsutrustning och styrsystem. Vi garanterar långsiktig hållbarhet och pålitlighet genom starka produkter och lyhörd support. Så att dina utryckningsoch specialfordon alltid fungerar som de ska.

Läs mer på www.standbygroup.com

www.s112.se

samverkan 112 nr 1 2024

3

RÄDDNINGSTJÄNST / Restvärderäddning

Restvärderäddning – den okända trygghetsskaparen efter blåljusinsatsen Genom att vara snabbt på plats vid en olycka kan en restvärdeledare bidra till en trygg och sammanhållen skadehantering efter blåljusinsatsen. Åtgärden gynnar både räddningstjänst, polis och de skadedrabbade, men trots det är kunskapen om Brandskyddsföreningen Restvärderäddning (RVR) förvånansvärt låg. text & FOTO: Brandskyddsföreningen Restvärdesräddning.

B

ränder, trafikolyckor och vattenläckor kan få allvarliga ekonomiska, miljömässiga och sociala följder. Efter att räddningstjänst och andra samhällsresurser avslutat sina akuta insatser står skadedrabbade ofta ensamma kvar att hantera konsekvenserna. Här fungerar RVR som en hjälpande hand och stöttar med praktiska åtgärder och trygghet genom en restvärdeledare.

Trots de viktiga insatserna är det få som vet vad en restvärdeledare gör, eller hur samarbetet med RVR gynnar både skadehanteringen, skadedrabbade och samhället i stort.

En hjälpande hand när olyckan är framme RVR larmas tillsammans med

4

samverkan 112 nr 1 2024

räddningstjänst och övrig blåljuspersonal genom SOS Alarm och rycker ut omedelbart i samband med skadetillfället. Det möjliggör för restvärdeledare att snabbt påbörja arbetet med att sätta in tidiga åtgärder för att minimera skador och finnas som stöd för den drabbade. Det snabba agerandet minskar både olyckans utbredning liksom kostnaderna för sanering, återställning och återuppbyggnad.

Eftersom de som skadedrabbats ofta är i chock och starkt påverkade av händelsen kan de ha begränsade möjligheter att höra av sig till olika instanser. Här bistår restvärdeledaren och tar kontakt med alla nödvändiga aktörer samt ordnar ersättningsboende, mat, kläder, mediciner och allt annat en person kan behöva initialt

när en olycka skett. Det sociala omhändertagandet minskar det psykiska lidandet, både i stunden och på längre sikt. RVR vidtar även skadebegränsande åtgärder vid trafikolyckor, skogsbränder, miljöolyckor och explosioner.

En medspelare som gagnar både skad drabbade och samhället Restvärdeledarna finns representerade över hela landet och är tillgängliga dygnet runt, året om. Genom snabba och trygghetsskapande åtgärder bidrar de till en mer hållbar skadehantering, vilket möjliggör för övriga räddningsinstanser att koncentrera sig på sina specifika uppdrag. Sammantaget leder detta till mer sammanhållna och lyckade hjälpinsatser för alla inblandade■

www.s112.se

116:120:450 INVESTERING I KRONOR PER DAG : TOTALVIKT : UNDERHÅLL I KRONOR PER ÅR

Multifunktionsbår Carbon

Bårsläde Ergomy Total

ÅF Sverige: Mago Scandinavia AB, 0500-48 49 74 www.mago.se

blåljus

6

samverkan 112 nr 1 2024

www.s112.se

REGION JÖNKÖPINGs län Folkmängd (2023): 368 856 -257

REGION SKÅNE

Folkmängd (2023): 1 421 781 + 7 457

REGION SÖrmLAND

Folkmängd (2023): 301 944 -622

2023

2022

2023

2022

2023

2022

2023

2022

2023

2022

2023

2022

Aneby

23

24

11

12

Bjuv

20

20

14

13

Eskilstuna

Saknas

Saknas

11

11

Eksjö

16

14

10

11

Bromölla

18

18

11

10

Flen

Saknas

Saknas

12

13

Gislaved

19

19

10

10

Burlöv

18

18

11

10

Gnesta

Saknas

Saknas

16

15

Gnosjö

19

20

9

9

Båstad

22

22

10

10

Katrineholm

Saknas

Saknas

11

11

Habo

17

17

10

10

Eslöv

18

18

10

10

Nyköping

Saknas

Saknas

13

13

Jönköping

15

15

9

9

Helsingborg

14

14

10

10

Oxelösund

Saknas

Saknas

11

10

Mullsjö

24

23

12

11

Hässleholm

17

17

12

11

Strängnäs

Saknas

Saknas

14

13

Nässjö

16

16

10

10

Höganäs

17

17

10

11

Trosa

Saknas

Saknas

11

11

Sävsjö

20

19

9

9

Hörby

17

18

11

10

Vingåker

Saknas

Saknas

10

9

Tranås

12

12

8

8

Höör

18

22

11

10

Vaggeryd

20

20

11

11

Klippan

20

20

10

10

Vetlanda

16

16

10

10

Kris�anstad

16

15

11

10

Värnamo

15

15

9

10

Kävlinge

18

17

9

9 9

REGION KALMAR LÄN

Folkmängd (2023): 246 667 -1 044

Landskrona

14

14

9

Lomma

18

18

10

9

Lund

15

15

11

11

Malmö

13

13

9

9

Osby

21

20

10

11

Perstorp

16

17

9

9

Simrishamn

18

17

10

11

Sjöbo

20

19

12

11

Skurup

18

19

11

10

Staffanstorp

18

17

10

9

Svalöv

22

21

12

11

2023

2022

2023

2022

Borgholm

16

16

18

16

Svedala

17

18

10

11

Emmaboda

17

19

14

Tomelilla

17

16

12

11

Hultsfred

18

18

15 12

12

Trelleborg

19

17

10

10

Högsby

17

18

14

11

Vellinge

20

19

8

8

Kalmar

15

14

11

11

Ystad

13

14

10

10

Mönsterås

15

16

10

10

Åstorp

17

17

11

12

Mörbylånga

19

18

14

15

Ängelholm

14

14

12

12

Nybro

14

15

11

10

Örkelljunga

26

25

10

10

Östra Göinge

17

17

13

15

Oskarshamn

14

14

15

12

Torsås

14

14

12

11

Vimmerby

16

15

13

16

Västervik

14

14

14

13

REGION KRONOBERG

Längre responstid än under 2022 Samma responstid som under 2022

Folkmängd (2023): 203 686 - 649

Kortare responstid än under 2022 2023

2022

2023

2022

Alvesta

18

19

11

12

Lessebo

19

18

12

12

Ljungby

14

14

13

12

Markaryd

19

19

12

13

Tingsryd

22

21

12

12

Uppvidinge

26

25

16

15

Växjö

15

15

11

11

Älmhult

20

18

11

13

REGION NORRBOTTEN

Folkmängd (2023): 248 480 -697

2023

2022

2023

2022

Arjeplog

20

21

20

30

Arvidsjaur

18

17

12

20

Boden

15

15

12

13

Gällivare

13

14

12

14

Haparanda

17

16

14

13

Jokkmokk

30

28

25

19

Kalix

15

15

14

14

Kiruna

15

15

12

13

Luleå

16

15

13

13

Pajala

42

41

33

30

Piteå

15

15

14

12

Älvsbyn

14

13

14

21

Överkalix

17

17

17

20

Övertorneå

28

24

20

20

www.s112.se

REGION STOCKHOLM

Folkmängd (2023): 2 454 821

+14 794

REGION UPPSALA

Folkmängd (2023): 404 589 + 3 907

2023

2022

2023

2022

Enköping

Saknas

Saknas

12

14

Heby

Saknas

Saknas

13

12

Håbo

Saknas

Saknas

11

10 12

Knivsta

Saknas

Saknas

12

Tierp

Saknas

Saknas

13

13

Uppsala

Saknas

Saknas

10

10

Älvkarleby

Saknas

Saknas

15

18

Östhammar

Saknas

Saknas

12

11

REGION VÄRMLAND

Folkmängd (2023): 283 458 -428

2023

2022

2023

Arvika

13

14

14

2022 13

Eda

29

29

18

15

Filipstad

14

13

19

18

Forshaga

25

24

15

13

Grums

23

23

13

14

Hagfors

18

17

15

13

Hammarö

18

17

10

10

Karlstad

14

13

12

11

Kil

21

21

12

12

Kris�nehamn

13

13

12

11

Munkfors

20

21

12

15

Storfors

23

22

14

15

Sunne

17

17

14

14

Säffle

15

14

11

11

2023

2022

2023

2022

Torsby

18

18

19

18

Botkyrka

16

16

11

11

Årjäng

21

20

20

20

Danderyd

13

13

13

12

Ekerö

17

18

13

14

Haninge

16

15

13

12

Huddinge

15

14

12

12

Järfälla

16

15

10

9

Lidingö

15

14

10

10

Nacka

16

16

13

13

Norrtälje

19

19

13

13

Nykvarn

21

21

14

13

Nynäshamn

17

19

13

13

Salem

17

17

15

13

Sigtuna

18

20

12

12

Sollentuna

15

14

10

11

Solna

13

12

10

9

Stockholm

13

13

10

9

Sundbyberg

14

13

10

10

Södertälje

15

14

12

11

Tyresö

17

16

10

10

Täby

15

15

10

10

Upplands Väsby

16

16

10

10

Upplands-Bro

16

17

13

12

Vallentuna

19

18

12

13

Vaxholm

24

24

16

15

Värmdö

18

18

15

14

Österåker

19

19

12

12

REGION VÄSTERBOTTEN

Folkmängd (2023): 278 729 +4 166

2023

2022

2023

2022

Bjurholm

34

40

20

16

Dorotea

18

19

19

13

Lycksele

13

12

15

15

Malå

21

20

15

18

Nordmaling

25

24

17

17

Norsjö

23

21

16

23

Robertsfors

25

24

14

16

Skelle�eå

17

18

12

12

Sorsele

23

21

20

34

Storuman

22

23

18

20

Umeå

15

15

12

11

Vilhelmina

20

23

17

17

Vindeln

20

25

29

26

Vännäs

20

22

10

14

Åsele

18

19

18

24

samverkan 112 nr 1 2024

► 37

blåljuS

► REGION VÄSTERNORRLAND Folkmängd (2023): 242 148 -1 117

REGION örebro län

Folkmängd (2023): 308 116

VÄSTRA GÖTALANDsregionen Folkmängd: 1 767 016 + 8 360

2023

2022

2023

2022

2023

2022

2023

2022

2023

2022

2023

2022

Härnösand

14

14

11

12

Askersund

17

16

14

15

Ale

16

17

12

13

Kramfors

18

18

15

15

Degerfors

17

17

16

14

Alingsås

13

13

10

11

Solle�eå

16

17

14

15

Hallsberg

16

17

14

13

Bengtsfors

18

20

20

18

Sundsvall

16

16

13

12

Hällefors

15

16

19

22

Bollebygd

22

23

10

12

Timrå

19

20

12

12

Karlskoga

11

11

11

10

Borås

13

13

10

10

Ånge

21

19

14

14

Kumla

13

13

11

10

Dals-Ed

17

17

20

20

Örnsköldsvik

15

16

15

14

Laxå

16

16

13

14

Essunga

27

26

19

14

Lekeberg

21

23

16

15

Falköping

16

16

14

14

Lindesberg

20

19

13

13

Färgelanda

22

22

17

18

Ljusnarsberg

16

16

18

18

Grästorp

23

22

17

13

Nora

15

15

18

18

Örebro

12

12

11

11

Gullspång

23

24

15

16

Göteborg

16

16

10

10

Götene

22

22

15

13

Herrljunga

22

22

12

14

Hjo

24

24

15

13

Härryda

21

21

13

13

Karlsborg

18

17

16

20

Kungälv

15

15

11

12

Lerum

18

18

12

12

Lidköping

13

13

12

11

Lilla Edet

19

21

11

13

Lysekil

17

17

15

14

Mariestad

14

14

11

13

Mark

18

18

12

11 12

REGION VÄSTMANLAND

Folkmängd (2023): 280 813 + 100

Längre responstid än under 2022 Samma responstid som under 2022

2023

2022

2023

2022

Arboga

Saknas

Saknas

17

18

Fagersta

Saknas

Saknas

13

12

Hallstahammar

Saknas

Saknas

11

11

Kungsör

Saknas

Saknas

14

14

Köping

Saknas

Saknas

12

11

Norberg

Saknas

Saknas

13

13

Mellerud

16

15

11

Sala

Saknas

Saknas

12

11

Munkedal

16

16

17

16

Skinnska�eberg

Saknas

Saknas

18

17

Mölndal

16

15

10

10

Surahammar

Saknas

Saknas

11

11

Orust

22

23

18

19

Västerås

Saknas

Saknas

11

11

Par�lle

16

16

12

12

Skara

13

14

13

12

Skövde

13

13

11

10

Ambulans / nationellt Uppgift saknas från 27 kommuner

3699 %

Kortare responstid än under 2022

Sverige är indelat i 21 regioner och 290 kommuner RÄDDNINGSTJÄNST / NATIONELLT

Uppgift saknas inte från någon region / kommun

18 %

kommuner inom 15 minuter

19164 %

kommuner

82 %

ej inom 15 minuter

inom 15 minuter

Grön = inom 15 minuter

Röd = ej inom 15 minuter

SNABBAST

SNABBAST

Karlskoga Tranås Motala Örebro

11,2 11,6 12,2 12,2

263

Tranås Vellinge Kävlinge Malmö

7,7 8,4 8,7 8,7

167

238

96

Kommunuppgift saknas från: Arboga, Enköping, Eskilstuna, Fagersta, Flen Gnesta, Hallstahammar, Heby, Håbo, Katrineholm, Knivsta, Kungsör, Köping, Norberg, Nyköping, Oxelösund, Sala, Skinnskatteberg, Strängnäs, Surahammar, Tierp, Trosa, Uppsala, Vingåker, Västerås, Älvkarleby och Östhammar.

Totalt: 27 kommuner

samverkan 112 nr 1 2024

20

19

15

14

17

17

13

12

Strömstad

14

14

15

14

Svenljunga

20

19

14

12

Tanum

19

20

18

18

Tibro

20

21

12

12

Tidaholm

17

17

13

13

Tjörn

18

19

14

15

Tranemo

22

23

13

14

Trollhä�an

16

16

11

11

Töreboda

21

21

15

15

Uddevalla

14

13

13

12

Ulricehamn

18

18

13

13

Vara

18

18

16

14

Vårgårda

22

21

14

13

Vänersborg

16

16

12

12

Åmål

14

14

13

11

Öckerö

16

17

14

13

Kortare responstid än under 2022 Längre responstid än under 2022 REGION Östergötland Folkmängd (2023): 472 298

+386

290

kommuner ingår i statistiken

kommuner inom 15 minuter

Sotenäs Stenungsund

Oförändrad responstid

kommuner ingår i statistiken. 27 saknas.

kommuner ej inom 15 minuter

48

+344

kommuner inom 15 minuter

52

kommuner ej inom 15 minuter

Kommunuppgifter saknas inte från någon kommun.

2023

2022

2023

Boxholm

20

20

13

15

Finspång

16

15

12

11

2022

Kinda

19

20

16

14

Linköping

13

12

10

10

Mjölby

13

13

11

9

Motala

12

12

11

10

Norrköping

13

12

10

9

Söderköping

15

16

11

11

Vadstena

19

20

13

13

Valdemarsvik

18

18

13

13

Ydre

28

27

16

14

Åtvidaberg

15

13

12

16

Ödeshög

13

13

14

14

www.s112.se

RÄDDNINGSTJÄNST / En bok som synliggör verkligheten

En bok som synliggör verkligheten mellan blåljus och vardag Deltidsbrandmannen och författaren Christian Svahns senaste bok skildrar livet som deltidsbrandman. Mellan blåljus och vardag: En brandman berättar är en eloge till alla deltidsbrandmän och en bok som kan ge blivande kollegor en ärlig bild av livspusslet och uppdragen.

Text: Anna Bogren Foto: Zandra Erikshed Omslag: formgivare Mattias Norén

C

hristian Svahn har arbetat som deltidsbrandman i snart tio år. Som författare och frilansjournalist har han saknat en bok där yrket skildras och beslöt sig därför för att ta saken i egna händer. Mellan blåljus och vardag: En brandman berättar gavs ut av Idus förlag i november 2023 och är en samling berättelser från den egna vardagen, sammanvävd med historier från kollegor runt om i landet.

Berättelserna är noga utvalda för att visa på bredden i uppdragen och ge insikt i hela larmkedjan. Från att äta tacos en fredagskväll till att några minuter senare vara ombytt på stationen, ute på uppdrag och sedan hemma igen. Tvära kast som många deltidsbrandmän säkert kan känna igen sig i.

– Det blir starka band mellan deltidsbrandmän. De dramatiska larmen blandat med familjens livspussel är en unik rytm som vi delar med varandra. Men jag tror inte så många utomstående vet vad en deltidsbrandmans vardag består av, säger Christian.

Christians egen väg till att bli deltidsbrandman började med att ha sett en annons från den lokala stationen. Efter att länge ha varit nyfiken på yrket gjorde han testerna och fick anställning i Rimforsa, där han idag bor med sin fru och sina barn. Numera håller han även i utbildningar, och han påpekar att allas kompetenser och erfarenheter, samt en bredd i brandmansutbildningen, är viktiga.

Att räddningstjänsten är mer än släcka bränder låter Christian bokens läsare få inblick i. Möten med personer som har gått igenom isen, föräldrar som upptäckt att sitt barn har andningssvårigheter, och människor som varit med i en trafikolycka. Där synliggörs vidden av de livsöden man som deltidsbrandman ställs inför.

– Nu behöver vi också förbereda oss på andra slags uppdrag, på grund av krigs- och

www.s112.se

klimathot, samtidigt som vi behöver bli dubbelt så många brandmän. Det är en knepig sits, säger Christian.

MSB och räddningstjänster har gått ut med en strategi som ska hjälpa kommunerna att rekrytera och behålla deltidsbrandmän. En av flera hållpunkter är att lyfta de positiva sidorna av arbetet och samtidigt ge en realistisk bild av uppdraget.

Christians förhoppning är att boken ska skapa både klarhet och optimism. Sedan

den gavs ut har han redan fått mycket och fin respons.

– Jag vill uppmärksamma, och även uppmuntra alla kollegor i arbetet som vi gör.

Kan boken också komma att användas så fler söker sig till detta meningsfulla yrke är det bara positivt ■

samverkan 112 nr 1 2024

9

AMBULANS / elfordon

Laddad för larm!

Det kraftiga uppsvinget för elfordon har nått utryckningsvärlden. En batteridriven brandbil turnérade nyligen för uppvisning genom landet och i Stockholm kan man nu bli hämtad av en elektrisk ambulans. text: Johan Wangström FOTO: Anna Hållams

D

en är jättebehaglig, det känns häftigt att få vara med om detta, säger ambulanssjuksköterskan Josefin Ekerstrand. Bilen intill henne ser ut ungefär som en vanlig ambulans, men luckan till laddkontakten vänster fram avslöjar att detta fordon är, ja faktiskt lite historiskt. Som del av en stor omställning på den svenska bilmarknaden.

- Det är dags att börja prova. Om tio år går det inte att köpa en fossildriven motor, säger Torbjörn Kanfjäll som är vd för Samariten Ambulans, ett av ambulansföretagen i Stockholmsområdet.

-Vi vill ligga i framkant, fortsätter han. Tidigare har vi testat rapsolja, gas och etanol men inget har varit perfekt, säger Torbjörn Kanfjäll som är beredd att fortsätta över till el om försöket fungerar väl.

-Vi ska testa och se om detta har några begränsningar, säger han.

Josefin Ekerstrand menar att utmaningen i början kommer att bli laddningen, att få in en rutin och lära känna bilen.

-Vi räknar med cirka 25 mil på full tank vilket är mindre än denna enhet går ett vanligt pass, förklarar hon men räknar ändå med en laddning någonstans mellan uppdragen som primärt kommer att vara lugnare transporter i Stockholm.

Kraftfull släckbil som kostar Också inom räddningstjänsten närmar man sig de elektriska alternativen. Ett fordon från österrikiska Rosenbauer som redan används i bland annat Los Angeles och Berlin turnérade genom Sverige i höstas.

- Mottagandet var över förväntan, säger Kai Hedlund som är vd för generalagenten Sala Brand men konstaterar samtidigt att den eldrivna brandbilen han visade i bland annat Luleå kostar som två traditionella släckbilar. Kommunernas strävan efter att bli fossilfria gör att han tror på de laddningsbara alternativen.

- Alla större aktörer i vår bransch tittar på el men utvecklingen kommer nog att dröja lite längre inom räddningstjänsterna.

Brandbilarna är inte de som belastar miljön mest, menar Kai Hedlund och framhåller

10

samverkan 112 nr 1 2024

bland annat elfordonets acceleration.

- Den kör lätt ifrån de vanliga släckbilarna på marknaden och kan köras i en knapp timme, sedan kickar en dieseldriven räckviddsförlängare in och stöttar laddningen.

Berlin har haft den i drift i ett år och det är fantastiskt, man har inte gjort av med mycket diesel alls.

Tyst och smart Urban Nilsson vid Räddningstjänsten i Luleå är en av de som provkört den österrikiska brandbilen, även om det bara var en kort sväng innanför grindarna.

- Nog var det speciellt, berättar han för Tjugofyra7. Att det är tyst är det största intrycket, enligt Urban Nilsson.

- Det är en stor och tung bil men du måste inte gasa på rejält för att få den att rulla.

Sedan fanns det ju väldigt smarta grejer som att man kan köra den i sidled tack vare hur motorerna driver hjulen. Trots detta medger Kai Hedlund att köpintresset hittills varit svalt - En offert till en industribrandkår, men inget fordon sålt i Sverige. Man måste nog ha ett rejält kommunbeslut om framtiden.

I storstäderna är det realistiskt, där tror jag att man jobbar för fullt och skissar på frågan, säger han.

Så sannolikt får vi höra mer om tystare utryckningsfordon framöver.

Ambulanssjuksköterskan Josefin Ekerstrand är redo med ”appen” som visar var det finns ledig plats om hon behöver ladda, och hon välkomnar en mer dämpad arbetsmiljö.

- Den är jättetyst och bra. Det känns som att detta är på gång!

www.s112.se

backspegel / Svenska Räddnings- och Akutvårdsgruppen

Från .....

Bilen kom som en projektil mot oss ...

Skadad ambulanspersonal gjorde stor insats Fem personer, tre barn 3, 6 och 8 år gamla samt en man och en kvinna, omkom vid en mycket allvarlig trafikolycka i Kalmar län, på väg E 22, sex kilometer söder om Oskarshamn. Ambulanspersonalen och patienten, var de enda som överlevde den svåra trafikolyckan.

Ambulansen från Ålem var på väg till sjukhuset i Oskarshamn, med en äldre patient.

Tre fordon kolliderade Den södergående personbilen med den 35-årige mannen och de tre barnen, kom över på den mötande körbanan.

Troligtvis beroende på vattenplaning.

Eventuellt i kombination med en omkörning. Vid olyckstillfället regnade det kraftigt. www.s112.se www.s112.se

Mannens fordon frontalkolliderar med den 19-åriga kvinnan, som var på väg norrut mot Oskarshamn.

Bilen som mannen och barnen färdades i, voltade troligtvis efter kollisionen och flög därefter med sidan rakt in i ambulansens front.

Stor insats Den kvinnliga ambulanssjukvårdaren som vårdade patienten gjorde en fantastisk insats för att rädda livet på ett av barnen, som visade svaga livstecken. Trots sina allvarliga axel- och benskador, kämpade hon tappert.

Tyvärr lyckades inte hennes ansträngningar. Barnet avled på olycksplatsen.

I sin nära omgivning hade hon fyra döda människor som låg på vägbanan.

Tre barn och den 35-årige mannen Kvinnan i det mötande fordonet satt fastklämnda och död i sitt fordon.

Ambulansens förare satt instängd på ambulansens förarplats med bl a fotskador.

Ambulanssjukvårdaren var vid medvetande. På ambulansens bår låg patienten.

Ingen av dem som färdades i ambulansen ådrog sig livshotande skador.

Men deras skador och tillstånd föranledde många månaders sjukskrivning.

Totalhavererad Ambulansen - en Volvo från Swede Rescue AB i Trollhättan - blev totalhavererad.

All inbyggd säkerhetsutrustning som aribags, deformationszoner och övriga säkerhetsfunktioner fungerade till fullo.

Den vårdsamma kraften vid själva kollisionsögonblicket fördelade Volvoambulansen på ett bra och skyddande sätt - tekniskt sett.

Text: Sven Åsheden Arkivfoto: Tidningen Barometern

samverkan samverkan112 112 nr nr11 2024 2022

115

ambulans / AI-baserade beslutsstöd

AI-baserade beslutsstöd för traumapatienter utvecklas för ambulanssjukvården Trauma är den vanligaste dödsorsaken för personer under 45 år. Trots det finns inte så mycket kunskap om traumapatienter inom ambulanssjukvården. Nu kan detta ändras.

Text: Kristina Axelsson Foto: Lindholmen Science Park och Chalmers tekniska högskola

I

nom ramen för ett svenskt-norskt EU-projekt har unika data samlats in som ska öka kunskapen och användas för att utveckla AI-baserade beslutsstöd för ambulanspersonal när personer drabbas av trauma, till exempel vid fall i hemmet eller trafikskador.

I Sverige utförs drygt en miljon ambulansuppdrag varje år och cirka 135 000 fall involverar någon form av skada eller yttre våld. Detta omfattar såväl lindrigare som livshotande skador. I dag saknas en nationell övergripande registrering som kan ange förekomst av trauma, skadetyp, allvarlighetsgrad och behandlingsresultat i Sverige.

Kartläggning ger mer kunskap om trauma inom ambulanssjukvården – Vi vet i dag nästan ingenting om trauma i svensk ambulanssjukvård. Vilka traumapatienter har vi? Vad gör ambulanssjukvården för åtgärder och bedömningar?

12

samverkan 112 nr 1 2024

Hur allvarligt skadade är patienterna? I vår forskning vill vi kartlägga hur många som bedöms med trauma inom ambulanssjukvården och hur det sedan går för patienterna på sjukhus, berättar Glenn Larsson, forskare vid Högskolan i Borås

och PICTA, som leder en av studierna om trauma i projektet.

Han har i sin studie samlat data och matchat det svenska traumaregistret med det svenska ambulansregistret (AmbuReg) samt granskat journaldata från sjukhus

www.s112.se

Fakta

Projektet KonTiki – AI som beslutsstöd for patienter och helsetjenesten är ett 3-årigt projekt som leds av Högskolan i Borås och Høgskolen i Østfold. Projektet består av flera delprojekt/arbetspaket. Totalt har projektet beviljats drygt 23 miljoner kronor av Europeiska Regionala Utvecklingsfonden (ERUF).

I arbetspaket 2 är målet att utveckla, testa och implementera prehospitala beslutsstöd med hjälp av artificiell intelligens (AI) för ambulanspersonal när patienter drabbats av akut sjukdom, trauma och stroke. I detta projekt samarbetar Högskolan i Borås, Høgskolen i Østfold, Chalmers, PICTA, Sykehuset Østfold, Region Värmland och Västra Götalandsregionen.

inom Västra Götalandsregionen.

Resultaten från datainsamlingen visar att 17 procent av alla ambulansuppdrag handlar om någon form av skada eller trauma. De flesta skador inträffar i hemmet och den vanligaste orsaken till skador är så kallade lågenergifall, exempelvis fall i hemmet. Den näst vanligaste orsaken till skador är någon form av trafikskada. Av alla skadade kördes 84 procent till sjukhus.

– Vi kunde bland annat se att det är relativt få patienter som var riktigt allvarligt skadade. Samtidigt kunde vi se att det fanns några med allvarliga skador som ambulanssjukvården inte hade upptäckt utan bedömt som lågprioriterade. När vi jämförde med sjukhusens journaler kunde vi se att de var allvarligt skadade, säger Glenn Larsson.

AI-baserat beslutsstöd ska utvecklas med hjälp av unik data Nästa steg är att göra analyser utifrån datainsamlingen och utveckla och testa ett AI-baserat beslutsstöd för ambulanspersonalen.

– Tillgång till data i Sverige och Norge, utifrån vilken man kan analysera hela förloppet från skadeplats till utskrivning från sjukhus, har inte varit tillgängligt tidigare. Nu bygger vi vidare på ett tidigare EU-projekt där vi samlat unika data i bägge länder. Ambitionen är att utveckla metoder för prediktion och beslutsstöd av allvarligt skadade patienter som kan hjälpa

www.s112.se

ambulanspersonal att uppnå ökad precision i sina beslut, vilket kommer att gynna patienterna, förklarar Glenn Larsson.

Stöd vid val av transportdestination I ett annat delprojekt ska forskarna utveckla ett digitalt beslutsstöd baserat på AI som ska kunna integreras i ambulanssjukvården för att ge stöd i rekommendation om lämplig transportdestination för traumapatienter, genom förbättrad identifiering av allvarligt skadade patienter.

I Sverige finns inga nationella riktlinjer för transportdestination av svårt skadade traumapatienter, vilket försvårar ambulanspersonalens arbete. En följd av detta är att en stor andel patienter med allvarliga skador transporteras till sjukhus där resurserna inte är tillräckliga.

Stefan Candefjord, som är forskare vid Chalmers tekniska högskola och leder projektet, berättar: – En stor del av ansvaret för beslut om transportdestination vilar på ambulanspersonalen och de har behov av bättre beslutsstöd. Med hjälp av digitala beslutsstöd baserade på AI hoppas vi kunna bidra till att öka tillförlitligheten i beslut för transportdestination av patienter med akuta traumatiska skador, så att de får optimal vård så snabbt som möjligt. På lång sikt är

Läs mer:

förhoppningen att beslutsstödet ska leda fram till nationella riktlinjer om vart traumapatienter ska transporteras baserat på ambulanspersonalens riskbedömning, säger han.

Inom delprojektet vid Chalmers tekniska högskola handleder Stefan Candefjord doktoranden Anna Bakidou. Hennes avhandling syftar till att undersöka hur ett prehospitalt AI-baserat beslutsstöd för allvarligt skadade patienter kan utformas.

– I den första studien testade vi om AI kan användas för att prediktera allvarligt skadade med data från det Svenska Traumaregistret (SweTrau). Resultaten visade att det finns potential till förbättrad identifiering. I den andra studien har vi därför gått vidare med en valideringsstudie där data från SweTrau och det norska traumaregistret, Nasjonalt Traumeregistret (NTR), används för att se om resultaten är generaliserbara för nya patienter. Ett positivt resultat är en indikation på att beslutsstödet kan vara relevant för klinisk användning, och då blir nästa steg att gå vidare till tester i användarmiljö, berättar Anna Bakidou■

samverkan 112 nr 1 2024

13

blåljuS

14

samverkan 112 nr 1 2024

www.s112.se

POLISFORDON

Personbilsregistreringar

2020 slöt Polismyndigheten i Sverige ett avtal med Volvo Cars om leverans av 2 200 st XC60 och V90 under de kommande åtta åren.

Totalt antal 760 st

1

398 st

Volvo

2

260 st

VW

23 st VW

3

2 st

BMW

3 st Övrig

4

1 st

Audi

Lastbilsregistreringar

MC 73 st BMW

AMBULANSfordon

Totalt antal 181 st

www.s112.se

Ambulansfordon med karosserikod 99 + SC MAN betyder troligtvis manuell registrering, men kan kanske även betyda en Ambulans av märket MAN. Kolla gärna: https://www.rodriguezlopez.com/es/index.php

1

77 st MERCEDES-BENZ

2

34 st NILSSON

3

28 st CHEVROLET

4

28 st MAN

5

10 st RODRIGUEZ LOPEZ AUTO

6

4 st VW

samverkan 112 nr 1 2024

15

blåljuS

brandfordon Lastbilsregistreringar

Personbilsregistreringar

1

52 st SCANIA

2

23 st VOLKSWAGEN

3 st SKODA

3

17 st VOLVO

4

2 st HYUNDAI

4

9 st TOYOTA

5

1 st KIA

5

3 st FORD

Övriga registreringar

6

3 st MERCEDES-BENZ

7

1 st ISUZU

1

15 st VW

2

12 st VOLVO

3

6

Totalt antal 151 st

10 st Buss, MC, Släp med flera

Vi tar gärna emot tips om spännande nyheter och reportage

Simulera verklighetstroget och flexibelt med övningsdockor från Lifecast Body Simulation

Mejla förslag till:

redaktionen@s112.se eller till Jerry@s112.se

SAMVERKAN

PHC Nordic AB +46 855 53 63 00 phcnordic.com

16

samverkan 112 nr 1 2024

www.s112.se

polis / Kriminologikurs

Ny kriminologikurs ska hjälpa kommunerna att möta lagkrav på brottsförebyggande arbete Med fokus på konkreta verktyg och expertis hjälper kursen kommunala aktörer att rusta sig för den utmanande uppgiften att samordna och genomföra effektiva brottsförebyggande åtgärder på lokal nivå. text: Marc Hermansson FOTO: Anna SIGGE

H

ögskolan i Borås startar en kurs i kriminologi med fokus på kommunala behov och ansvar.

Kursen syftar till att rusta deltagare med verktyg för att effektivt planera och samverka kring brottsförebyggande åtgärder, särskilt med tanke på det ökade ansvaret som nyligen lagts på kommunerna enligt den nya lagen om kommuners ansvar för brottsförebyggande arbete.

Genom att erbjuda en ingående förståelse för kriminologiska teorier och begrepp möjliggör kursen en kvalificerad analys och uppföljning av det brottsförebyggande arbetet.

Kursens lärare består av erfarna kriminologer och jurister, där Charlotta Thodelius är kursansvarig, och kan erbjuda deltagarna en djupgående och relevant utbildning inom området.

– Kursen är utformad för att ge deltagarna en fördjupad förståelse för hur man kan tillämpa kriminologisk teori för att informera beslut om brottsförebyggande åtgärder på lokal nivå. Vi strävar efter att utrusta deltagarna med konkreta verktyg och strategier som kan användas i deras arbete som brottsförebyggare i kommunerna, säger Charlotta Thodelius, forskargruppledare för Polisiära studier vid Högskolan i Borås.

En central komponent i kursen är att stärka deltagarnas förmåga att samarbeta och samordna brottsförebyggande insatser inom sina respektive kommuner.

Detta är av stor vikt med tanke på lagens krav på kommunal samordning av brottsförebyggande arbete.

Dessutom fokuserar kursen på att utveckla deltagarnas förmåga att utföra brottsförebyggande analyser och skapa åtgärdsplaner baserade på kriminologisk teori.

Charlotta Thodelius igen: – Genom våra seminarier ges deltagarna möjlighet att diskutera konkreta tillämpningar av den nya lagen och hur vi kan tillämpa kriminologiska begrepp i praktiken. Vi ser

www.s112.se

dessa diskussioner som en värdefull del av kursen, där deltagarna kan dela med sig av sina erfarenheter och lära av varandra.

Kursen erbjuds helt på distans och går på kvartsfart, vilket gör det möjligt även för de som exempelvis arbetar heltid i kommunal verksamhet att gå kursen. Förutom föreläsningar inkluderar kursen seminarier där deltagarna kan diskutera och utforska konkreta tillämpningar av den nya lagen och kriminologiska begrepp i praktiken■

samverkan 112 nr 1 2024

17

polis / Årets polishund 2023

Hur man blir hundförare:

- Polisutbildning - Minst 2 års tjänstgöring - Rekrytering till hundförare som innehåller bl.a. fys, intervju och hundhantering.

- 6 månaders provanställning på hundenhet.

- Grundkurs hundförare 8 veckor.

Hon ger aldrig upp!

Intervju med hundförare Magnus om årets polishund 2023 – Krogstorps Sky text: Ida Assarsson foto: privat

D

e lever ihop 24/7, känner varan- månader när de först träffades. Efter ett dra utan och innan, är kollegor, godkänt resultat på polisens L-test (lämpbästa vänner, fångar bovar och lighetstest) började deras resa tillsammans. letar rätt på både föremål och människor. Det har under vägens gång funnits en del Inte nog med att de är vad man skulle kalla utmaningar som att hon i början kunde ett ”dreamteam”, Sky tog även hem vinsten bli stressad och ibland hade svårigheter att som årets polishund 2023! I en intervju slappna av, men Magnus lärde henne balanberättar hundföraren Magnus om deras sen mellan att koppla på och koppla av. Sky resa, arbetet bakom och deras relation de är den första tiken Magnus haft som tjänstesenaste fem åren. hund och beskriver det som utvecklande.

Om vi börjar med Magnus som varit ”Hon är smart för att vara hund och kan hundförare sedan 2007, så berättar han att dupera och spela ut hela sitt register för att det var en ren tillfällighet att han blev just få sin vilja igenom. Vi har vid dags datum hundförare. Han var inte speciellt van vid en väldigt fin relation där vi funnit varandra hundar och hade inte tänkt i de banorna med våra olater till trots.” tidigare, men säger att det blev en fullträff! Sky har tjänstgjort sedan januari 2019 och Sky är en tysk schäfer och var ca 18 arbetet som polishund innebär att hon kan

18

samverkan 112 nr 1 2024

leta rätt på försvunna människor, försvara sin förare, sig själv eller andra. Vid större demonstrationer eller liknande kan hon vara med för att övervaka eller kanske hjälpa till att flytta större folkmassor. Hon bidrar både till det brottsförebyggande arbetet men också det utredande genom att söka efter föremål, ämnen och människor. Inte nog med att hon är en patrullhund, Sky har även tilläggsdressyr inom vapen och narkotika vilket innebär att hon är en så kallat kombihund. ”Detta har varit utvecklande för oss båda och den dressyren är väldigt positiv och stärkande för hennes välbefinnande. Hon har lite stressrelaterade egenskaper för sig innan vi påbörjar ett sök, en del skällande framför allt. Det till trots så när hon påbörjar sitt arbete och går in i koncentration så är hon mycket fokuserad och samlad.”

Magnus och Sky har med tiden byggt upp en speciell relation och Magnus berättar hur han kan se de små signalerna och förstår hennes personliga uttryck vilket han menar har haft en stor betydelse för deras framgång i kombination med Skys särskilda egenskaper. ”Den största positiva egenskapen hos Sky är hennes nosarbete tillsammans med hennes fighting spirit; hon ger aldrig upp!

Detta syns mest i hennes räddningssöksarbete där hon lever i den förevisningen att ” det finns nån härute i skogen, var är den?!”

Hur är hon ”off duty”? ”När Sky är ”off duty” så gillar hon att slappa med familjen. Hon har sin favoritplats i soffan där hon får ligga. Detta är ett exempel på hur hon genom trägen överlistning lyckats få sin vilja igenom.”

Slutligen, berätta om ert bästa minne tillsammans? ”Det finns många fina minnen

www.s112.se

blåljuslarm / Feber

tillsammans. Ett exempel är när hon hittar en försvunnen person i Dalslands djupa skogar. Det var en väldigt varm sommardag men dryga 30 grader i skuggan. Personen ifråga hade varit borta ett dygn och låg förmodligen ute i terrängen då allt pekade på det. Hundförarkollegor hade sökt i närliggande terräng men utan resultat. Jag fick tilldelat ett område och påbörjade.

Jag såg på Sky att hon var ganska snabbt påverkad av värmen så det blev mycket vätskepauser under vårt sökarbete. Efter ca 1 timme så såg jag på Sky att hon gick upp med nosen och vädrade ut i terrängen. Jag skickade ut henne på ett sökslag och ca 200 m bort från mig gick hon i anskällning. När jag kom fram till henne satt hon framför en person som låg ner. Personen var medtagen men vid liv! Vi fick hjälp av helikopter att få ut personen till farbar terräng där kollegor och sjukvård väntade.”

Tack till Magnus och Sky för allt ni gör och för att vi fick ta del av era erfarenheter.

Man kan inget annat än att bli berörd av den fina relation som blir när människor och djur arbetar tillsammans. Det är något visst i den respekten för varandra och hur man värnar om och respekterar de fantastiska egenskaperna en hund besitter, egenskaper vi som människor aldrig kan mäta oss med. Arbetsviljan, förtroendet och trogenheten i en hund gentemot sin förare och hur man som hundförare litar på sin hund, lär känna individen och optimerar dess egenskaper för att få rätt förutsättningar till att göra ett bra jobb■

fakta: Det finns runt 400 polishundar i Sverige och tillsammans med deras hundförare utför de ca 25 000 - 30 000 insatser varje år. Den vanligaste rasen är schäfer och därefter kommer malinois. Mentalt behöver en polishund tycka om att arbeta, vara orädd, ha ett rationellt agerande och fungera med alla typer av människor. Alla hundar skall kontinuerligt kvalitetssäkras och det ligger en hel del träning bakom, både i arbetet och på fritiden. Nationella polistjänsten har förutom ett samarbete med bl.a. försvarsmakten, tullverket och kriminalvården även samband med andra länder i Europa gällande avel och gränskontroll. (polisen.se)

www.s112.se

Hjälp, mitt barn har feber!

Att möta föräldrar till febriga barn kan vara en utmaning oavsett om du jobbar på 1177 Vårdguiden, inom primärvården eller på barnakuten. Det handlar inte enbart om att förse föräldrar med generella råd om febernedsättande och se till att barnet får i sig rikligt med vätska. Det handlar även om att göra en bedömning, både av barnets tillstånd och föräldrarnas behov, samt att tillsammans med föräldrarna skapa en plan för vad som behöver göras härnäst. text: Emma Westin

I

en nyligen publicerad artikel om rådgivning till föräldrar när barnet har feber visar resultatet att sjuksköterskor i en rådgivningssituation bland annat behöver kunskap, erfarenhet och stöd från kollegor.

Som sjuksköterska skapar man sig en bild av hur barnet mår genom föräldrarnas berättelse. Ibland påverkar föräldrarnas oro och tidigare erfarenheter hur de bedömer barnets symtom och även på vilket sätt de beskriver dem. Uppdraget för sjuksköterskan blir då att tolka det föräldrarna säger och översätta det till en egen bedömning av situationen.

Det gäller även att sjuksköterskan lyssnar in föräldrarnas behov och utgår ifrån dem för att kunna ge föräldrarna det de eftersöker. En del föräldrar vill ha råd och information, andra vill ha stöd eller någon att bolla med för att få bekräftelse på att de tänker rätt. En bra utgångspunkt är att försöka måla upp en gemensam bild av hur barnet mår och samtidigt visa respekt för att föräldern är orolig. En förälder som inte känner sig tagen på allvar kommer ha svårt att lita på den bedömning som görs och de råd som ges.

Sjuksköterskor som arbetar på 1177 Vårdguiden, inom primärvården och på barnakuten använder sig av egen erfarenhet, lokala riktlinjer och/ eller

beslutsunderlag när de ger råd kring feber hos barn. Dock innebär detta att föräldrar riskerar få olika råd beroende på var de vänder sig. Det kan bli svårt för föräldrarna att veta vilket råd de ska lyssna på, särskilt om man tar med i beräkningen att de även kan hitta information på internet och få råd från släkt och vänner.

Det krävs trygghet i sin yrkesroll att bedöma febriga barn självständigt, men även erfarna sjuksköterskor beskriver värdet av stöd från sina kollegor likaväl som att föräldrar behöver stöd i dessa situationer. Att hjälpa föräldrarna att göra en plan såväl som att göra sjukvården tillgänglig, genom att exempelvis ringa upp föräldrarna efter ett par timmar eller nästa dag, kan ge föräldrarna en känsla av att de inte är lämnade ensamma i situationen, att de har någon vid sin sida ■ Detta är en delstudie i ett pågående avhandlingsarbete med titel: Tillitsfulla vårdmöten när ett barn har feber – föräldrars och sjuksköterskors perspektiv, ett forskningsprojekt inom Centrum för interprofessionell samverkan och sambruk inom akut vård (CISA).

Scanna QR-koden för att komma till artikeln:

samverkan 112 nr 1 2024

19

ambulans / TPSU Koncept

TPSU KONCEPT Scenen är klassisk för alla som är vana vid västkusten och Bohuslän: det är grått, ett par grader över noll och blåser småspik. Lokalbefolkningen hukar i vinden, håller sig inomhus och längtar efter våren. Men på asfaltsplanen utanför den kombinerade brand- och ambulansstationen i Munkedal är det full aktivitet. Någon form av explosion har precis inträffat, och flera skadade ligger utspridda kring ett par fordon.

Text & FOTO: Kalle Berg

F

örsta ambulansenhet har precis anlänt, och tillsammans går sjukvårdsledaren (SL) och medicinskt ansvarig (MA) ett triagevarv runt skadeplatsen för att bilda sig en uppfattning om läget på plats, samtidigt som de åtgärdar livshotande tillstånd med hjälp av basala åtgärder som torniquet, nästub och chest seal. I bakgrunden står Daniel Hammarklev, anestesisjuksköterska på ambulansen tillika ansvarig utbildningsledare, och bevakar övningen - för det är ju förstås en övning det handlar om. ”Patienterna” på marken är dels ambulanskollegor, dels dockor som duschats med fejkblod för att simulera olika typer av skador som kan uppkomma vid en explosion. Medan adepterna tar sig an händelsen och börjar utkristallisera hur mycket mer resurser som behövs och vilka patienter som är mest skadade smyger Daniel Hammarklev runt och bevakar skeendet, kommer med korta inputs och försöker samordna sig med resten av instruktörerna. Är det för tidigt att skicka fram ”Ambulans 2” till platsen? Finns det 20

samverkan 112 nr 1 2024

skadeplats. Vi har oftast inte tid att vänta på fler resurser innan vi påbörjar sjukvårdsarbetet, och även om förstärkning kan komma snabbt kanske antalet skadade ändå överstiger det totala resursantalet.

Därför måste vi börja agera direkt med basala, livräddande åtgärder, en effektiv triagering och en välorganiserad uppsamlingsplats, säger Daniel Hammarklev.

Foto: Privat

en whiteboardtavla förberedd vid uppsamlingsplatsen?

– Jag har jobbat på ambulansen sedan 2004, men jag har också jobbat i försvarsmakten mellan 2010 och 2020 på olika befattningar och utlandsinsatser och vet med den bakgrunden hur viktigt det är med snabba, livräddande insatser på en

I samband med att utbildningen hålls för all ambulanspersonal införs även nya ”insatsväskor” i NU-sjukvårdens samtliga ambulans- och sjuktransportfordon.

I väskorna finns utrustning för just de basala, livräddande åtgärder som Daniel Hammarklev pratar om: nästuber för att skapa fri luftväg, torniqueter och tamponeringsmateriel för att stoppa större yttre blödning, samt lufttäta förband (chest seals) för att motverka ventilpneumothorax och sucking chest wound vid penetrerande bröstkorgsskador. ”Det viktiga är att vi tänker sjukvård parallellt med ledning och logistik direkt när vi kommer till platsen. www.s112.se

meddelar TIB över radion medan sjukvårdsledningen skriver febrilt på den där whiteboardtavlan.

Om vi bara räknar in antalet patienter under ett rekogniseringsvarv och väntar med att utföra livräddande insatser, kan patienten redan ha hunnit avlida när personal väl blivit avsatt åt hen”, säger Daniel Hammarklev.

Egentligen är inte kontexten något nytt eller revolutionerande, termen ”uppsamlingsplats” och triagering ingår som en del i det nationella konceptet Prehospital Sjukvårdsledning (PS). Men ofta handlar övningar i sjukvårdsledning mer om logistiken kring ankommande resurser, säkerhet på skadeplatsen och återrapportering till larmcentral och övrig sjukvård. TPSUutbildningen plockar ut triagering och grovupplösta vårdprinciper ur kakan och övar deltagarna i att fatta snabba medicinska inriktningsbeslut och att utföra en initial sållningstriage samt använda verksamhetens SMART-tags, alltså färgkodade prioriteringskort som hängs på alla patienter vid en större händelse.

"

På lokal nivå har NU-sjukvården varit förskonade från större händelser och katastrofer under senare år, men en händelse som sticker ut är skolattentatet på Kronan i Trollhättan den 22 oktober 2015. Björn Kalin var i tjänst den aktuella dagen, och menar att om polisen inte agerat så offensivt och lyckats stoppa gärningsmannen i ett relativt tidigt skede, kunde skadeutfallet blivit mycket högre. ”Då hade TPSUutbildningen kommit väl till pass”, konstaterar Kalin.

Triageringen på skadeplatsen fortskrider och i takt med att allt fler ambulansresurser anländer börjar patienterna föras till en uppsamlingsplats där SL och MA arbetar tätt ihop för att tillse att rätt patient lastas till rätt sjukhus i rätt tid.

Anledningen till att vi startade upp TPSU-utbildningen är att vi har identifierat en lucka i hur vi utbildar vår ambulanspersonal kring händelser med många inblandade patienter

Ute på asfaltsplanen fortsätter övningen.

Sjukvårdsledaren önskar regionens ambulanshelikopter till platsen, men får veta att den tyvärr är upptagen. Ambulanschef i beredskap, ACIB, som nu finns med på sjukvårdskanalen erbjuder sig dock att skicka ut NU-sjukvårdens resursfordon.

I resursfordonet finns syrgas, filtar, och andra typer av sjukvårdsmateriel för ökad uthållighet vid en längre insats. Rollen som ACIB spelas för dagen av Björn Kalin, verksamhetschef för ambulansverksamheten i NU-sjukvården.

– Anledningen till att vi startade upp TPSU-utbildningen är att vi har identifierat en lucka i hur vi utbildar vår ambulanspersonal kring händelser med många inblandade patienter, säger Björn Kalin när jag lyckas haffa honom för en pratstund.

– Medarbetare med erfarenhet från sjukvård i en annan kontext än vår har nu arbetat fram utbildningskonceptet och driver detta på ett föredömligt vis. Jag deltar här i Munkedal i rollen som ACIB för att göra scenariot så autentiskt som möjligt, och för att fördjupa mina egna kunskaper. Det har varit en väldigt lärorik dag, säger Björn Kalin innan han besvarar nästa anrop i kommunikationsradion. www.s112.se

"

Fördelningsnyckeln (vart de skadade skall föras) delas ut av NU-sjukvårdens Tjänsteman i Beredskap (TIB) och baseras på mottagande sjukhus kapacitet och tillgång till specialistkompetens. Medan ambulanspersonalen lyfter och bär (vid behov) samt kommenderar iväg (lättare gående skadade) patienter från skadeplatsen till uppsamlingsplatsen, har övningens TIB sonderat terrängen hos sjukhusen runt om i Västra Götaland. ”Sahlgrenska kan ta emot tre stycken röda skalltrauman”,

– Även om händelsen på Kronan inträffade centralt i vårt område, med hög tillgänglighet på ambulansresurser och nära till akutsjukhus, så hade ett större antal skadade krävt att vi arbetade på ett annat sätt på skadeplatsen. Där hade en plan och ett taktiskt förfarande enligt TPSU underlättat betydligt.

Björn Kalin minns dagen som igår. ”Jag hade precis tillträtt som verksamhetschef och ledde mitt första ledningsmöte på egen hand när vi fick kännedom om händelsen”, berättar han.

– Vi befann oss då på Uddevalla sjukhus men omgrupperade per omgående till NÄL i Trollhättan för att befinna oss närmare händelsen och kunna vidta ett antal åtgärder så som avlösning av personal, avlastningssamtal med inblandade, och kontakter med media.

Innan jag lämnar övningen får jag en pratstund med Emma Augustin som jobbat på ambulansen i NU-sjukvården sedan 2017.

Hon är mycket nöjd med dagens övning och konceptet TPSU. ”Den här övningen och att vi nu får ut de nya insatsväskorna i ambulanserna gör att vi blir mer beredda och handlingskraftiga den dagen det väl smäller till”, säger Emma.

– Många här i NU-sjukvården jobbar i glesbygd. Jag själv jobbar i Strömstad, vi har tolv mil till sjukhus och ofta långt till fler ambulansresurser vid en större händelse. Då är det superbra att få öva på just sådant här: att kunna agera som ensam första resurs vid en masskadesituation, att triagera många patienter och starta upp en effektiv uppsamlingsplats. Det gör oss mer redo att möta en allt osäkrare omvärld, säger Emma Augustin ■ samverkan 112 nr 1 2024

21

RÄDDNINGSTJÄNST/ Ökning av skogsbränder

Räddningsledare och skogsägare vid skogsbrand – en samverkan utöver det vanliga De senaste åren har vi alla sett en ökning av skogsbränder i Sverige. Privata skogsägare får allt oftare se sin skog försvinna i lågorna medan räddningsledaren kämpar med att få räddningstjänstens resurser att räcka. Men få har forskat på hur det är för skogsägaren att uppleva en skogsbrand på sin privata mark. Inte heller vet vi så mycket om vad som händer i mötet mellan räddningsledaren och skogsägaren under och efter branden.

– Det första jag ville ta reda på var, hur känns det när du står där och ser din skog brinna ner, vad tänker du, vad gör du och hur hanterar du ditt ansvar med efterbevakning efter en sådan här, ofta dramatisk, händelse? Det andra var att få ta reda på vad räddningsledaren upplever och hur hen agerar i kontakten med en skogsägare, säger Frida Björcman, doktorand vid Institutionen för skog och träteknik vid Linnéuniversitetet.

Text: Frida Björcman FOTO: Bengt Nilsson

S

kogsägare har en känslomässig koppling till sin skog, många gånger har skogen förvaltats av samma släkt i generationer förutom att den så klart ofta har stora ekonomiska värden. I en genomförd studie inom forskningsprojektet Hållbart sambruk av räddningsaktörer i svensk landsbygd som drivs av Linnéuniversitetet och finansieras av Familjen Kamprads stiftelse, har Frida Björcman intervjuat 20 privata skogsägare i södra Sverige om deras upplevelser av att vara med om en skogsbrand på sin fastighet.

Resultatet visade på ett stort behov av att få vara en del av räddningsinsatsen, både fysiskt och att vara med i beslutsfattandet. Det är också viktigt att få täta uppdateringar om vad som sker i brandområdet. Många skogsägare berättar hur de kämpade sida vid sida med räddningstjänstens personal, men utan skyddsutrustning, berättar Frida. En skogsägare kom i kostym direkt från jobbet och kastade sig in och började hjälpa till att dra slang, en annan körde sin traktor med gödseltunna genom brandröken i flera dygn utan att se något framför sig. Berättelserna är både dramatiska och sorgsna men också fyllda med tacksamhet och en känsla av att ja, det kunde ha varit värre.

Skogsägarna berättade att de var förvånade över det stora lokala stödet från personer som dök upp

22

samverkan 112 nr 1 2024

oanmält och som hjälpte till i dagar med att bekämpa branden, stöttade upp med mat och dryck till alla och var förberedda med djurtransporter om det skulle bli nödvändigt. Ibland var de frivilliga så många att det var svårt att sätta dem i arbete, hos en skogsägare blev det en avslappnad stund runt bordtennisbordet i ladan i väntan på möjligheten att hjälpa till. En sak var väldigt tydligt, utan all hjälp hade det varit så mycket svårare att hantera skogsbranden, både under och tiden efteråt.

Samverkan med räddningstjänsten var ibland komplicerad, som när skogsägaren inte kände sig tagen på allvar när hen försökte att delge information om sin fastighet som kunde vara viktigt för räddningstjänsten. Men mestadels så framhåller skogsägarna en stor tacksamhet och glädje över att man arbetade tillsammans mot ett gemensamt mål. De mestadels positiva berättelserna handlar om att skogsägaren blir sedd och respekterad för sin lokalkunskap och sitt engagemang.

En skogsägare berättar: ”Framför allt att de faktiskt lät oss vara delaktiga. För vår del var det oerhört mycket värt. Både att vi känner skogen och att de faktiskt tog tillvara på både våra maskiner och våra egen kunskap utan diskussion.

www.s112.se

Det var, nu kör vi tillsammans!”

För närvarande pågår nästa studie där räddningsledare i södra Sverige intervjuas om hur deras kontakt med skogsägare vid skogsbrand på privat mark upplevs och hanteras.

De preliminära resultaten visar att räddningsledarna sätter stort värde på en tidig kontakt med skogsägaren då deras lokalkännedom är ovärderlig i både den akuta fasen, men även för planeringen av efterbevakningen.

Räddningsledarna berättar att skogsägaren är en viktig resurs att använda.

Genom dem kan räddningsledaren få tillgång till information om markerna som gör att riskerna minskar för brandmännen i området, exempelvis rasbranter och andra farliga områden som kan vara svåra att upptäcka.

Snabb tillgång till vatten och att få fram maskiner framhålls också som mycket viktigt för en bra insats, där skogsägarnas lokalkunskap och nätverk också kommer till nytta. Men ibland är det svårt att upprätta den värdefulla kontakten inför överlämnandet och den kommande efterbevakningen av området. Speciellt med personer som äger mark på annan ort och kan vara svåra att få fatt på.

–Många skogsägare är inte medvetna om att det finns ett ansvar och ibland är det svårt för räddningsledaren att faktiskt lämna över efterbevakningen till någon. Det kan vara människor som inte har ett kontaktnät i området eller det kan vara gamla och sjuka

som inte har förutsättningarna för att klara efterbevakningen, berättar Frida.

En räddningsledare berättar: ”Vi fortsatte insatsen själva tills det var släckt. Vi lät honom vara gammal” Om det är empati eller krass verklighet som gör att räddningsledarna låter räddningsinsatsen att vara lite längre än brukligt i dessa lägen spelar egentligen ingen roll, den enskilde skogsägaren blir tagen hand om och ingen blir lämnad åt sitt öde. Och framförallt, det ska inte börja brinna igen, ett gemensamt mål för alla vilket framhålls tydligt av räddningsledarna.

Samtidigt som räddningsledarna lyfter värdet med skogsägarens insatser diskuteras även riskerna och osäkerheten om hur frivilliga ska hanteras och vem som är ansvarig.

Flera räddningsledare berättar att de först flera timmar senare fått veta att det finns frivilliga ute i brandområdet som hjälpte till. Vem håller koll så ingen far illa? Detta är en av alla frågor som kvarstår att besvara.

Till våren 2025 lägger Frida Björcman fram sin licentiatavhandling där de slutgiltiga resultaten från dessa två studier kommer att presenteras.

Fram till dess söks nya medel för att hon ska kunna fortsätta med sina doktorandstudier och forska vidare på skogsägarens utmaningar och möjligheter i klimatförändringens tidevarv ■

Scanna QR-koden för att komma till författarens sida på universitetet.

www.s112.se

samverkan 112 nr 1 2024

23

KUSTBEVAKNINGEN/ Satsningar behövs

Satsningar behövs för att stärka förmågan inom totalförsvaret och den civila sjölägesbilden Förutsättningarna för Kustbevakningens arbete förändras, framförallt med kraven på ett robust totalförsvar, men också för att hålla beredskapen och kunna agera i kris. Fortsatt behövs satsningar på medarbetare och materiel. Det framgår av budgetunderlaget för perioden 2025–2027.

K

ustbevakningen äskar för den kommande treårsperioden att det årliga anslaget höjs med 144 miljoner för 2025, 398 miljoner för 2026 och 515 miljoner för 2027.

– Vi satsar just nu intensivt och befinner oss i en tillväxtfas. Det går framåt, men tar resurser i anspråk i hela organisationen.

Trots det lyckas vi ändå under 2023 bibehålla en hög beredskap, vilket är mycket glädjande och alla medarbetares förtjänst.

Jag vill påminna om att vi inte kommer att se utväxlingen av våra rekryteringar och andra satsningar förrän om några år. Det gäller att vara enträgen, säger generaldirektör Lena Lindgren Schelin.

Tillgången till personal, fartyg och flygplan vitalt för att fortsätta rädda liv och miljö Den tillväxtresa som påbörjats för att bli fler inom Kustbevakningen kommer att behöva fortsätta under kommande budgetunderlagsperiod. Det säkerhetspolitiska läget som innebär att myndighetens verksamhet ska anpassas till kraven i totalförsvaret, medlemskapet i Nato tillsammans med samhällsutvecklingen med ökad kriminalitet och organiserad brottslighet för med sig behov av att stärka myndighetens verksamhet inom en rad områden.

1. Fler medarbetare i specialistroller, i hela organisationen 2. Vidmakthålla och utveckla fartyg och flygplan 3. Säkerställa miljöberedskap runt Sveriges kust 4. Möta miljökraven – investera i framtiden och i en fossilfri fartygsflotta 5. Fortsatt utveckling av it-system 6. Utveckla civil sjölägesinformation och en relevant sjölägesbild 7. Fortsätta att utveckla UAS 8. Bidra till den europeiska gränsförvaltningen 9. Stärka arbetet mot den organiserade brottsligheten och terrorism En betydande post i äskandet handlar om att anpassa Kustbevakningens lokaler utifrån det ökande antalet

24

samverkan 112 nr 1 2024

miljöräddningsoperationer. Den materiella statusen är relativt god, men flera av miljöskyddsfartygen börjar nå den åldern att ersättningsfartyg behöver anskaffas inom den kommande tioårsperioden. Dessa satsningar behöver fortsätta.

Den civila sjölägesbilden ska bidra till myndigheters arbete Kustbevakningens har inlett ett arbete för att utveckla sjöövervakningen i syfte att ta fram en aktuell och relevant civil sjölägesbild. Den ska kunna förmedla civil sjöinformation, bland annat med fokus på säkerhetsläget. Under 2023 återupptogs därför mötena i sjöövervakningsrådet efter ett uppehåll. Kustbevakningen avser att utveckla sjöövervakningsrådet och sjölägesbilden ytterligare under 2024 ■ kustbevakningen.se Generaldirektör Lena Lindgren Schelin.

Fotograf: Peter Knutsson

En kort summering av 2023 kustbevakningstjänstemän och medarbetare på kontoren.

•

Under 2023 har viktiga steg tagit för robust verksamhet i alla lägen på hotskalan Omvärldsutvecklingen och den centrala betydelsen som hav och sjöar samt hamnar förväntas få vid höjd beredskap och krig har utmanat Kustbevakningens operativa verksamhet och utgör fond när myndighetens resultat för 2023 redovisas.

Under 2023 har vi blivit fler kustbevakare och ökat antalet medarbetare som behövs för att skapa förmåga. Utbildningsverksamhet och rekrytering pågår för fullt, men ännu har inte satsningen fått genomslag i den operativa verksamheten.

Framförallt bristen på personal gör att det finns fortsatta utmaningar inom miljöräddningsområdet. Förmågan till miljöövervakning avseende att upptäcka utsläpp är tillfredställande, men det finns utmaningar att upprätthålla miljöberedskapen och begränsningar i förmågan till

•

•

•

Under 2023 har antalet anmälda utsläpp ökat något medan konstaterade utsläpp legat på en oförändrad nivå.

Föregående års identifierade trend där andra skadliga ämnen än mineralolja står för en större volymandel av utsläppen är etablerad. Behovet av metodutveckling kring hantering av andra skadliga ämnen kvarstår således.

Sett till den samlade kontrollverksamheten har myndigheten på ett tillfredsställande sätt bidragit till att uppfylla målen inom huvudansvariga myndigheters ansvarsområden.

Kustbevakningen uppfyllde åtagandena vid EU:s yttre gräns; vi har medarbetare regelbundet i centrala delar av Medelhavet som utför kustbevakningsuppgifter med fokus på gränsövervakning till sjöss.

www.s112.se

Heavy Duty patienthantering

Ferno Norden AB Tel: 0520-420200 www.s112.se Mail: fab@fernonorden.com

samverkan 112 nr 1 2024

25

AMBULANS / Videostöd i 112-samtal

Full fart från start för implementering och utveckling av videostöd i 112-samtal Fler och fler regioner och verksamheter har på senare tid börjat intressera sig för att använda videostöd i 112-samtal från inringare. Sjukvårdens larmcentral i Uppsala var först ut i landet. Kort därefter introducerade även Sjukvårdens larmcentral i Västra Götalandsregionen arbetssättet och tillsammans med PICTA initierade man en förstudie. Nu har VINNOVAs nationella strategiska innovationsprogram IoT Sverige beviljat fortsatt finansiering för att skala upp projektet och skapa utbildningsmaterial, riktlinjer för användning och tekniska och juridiska ramverk som möjliggör införande av arbetssättet i fler regioner.

Text: helene lindström Foto: Jonas Borgström

P

ICTA Prehospital innovationsarena ledde såväl förberedelseprojektet som det nyligen startade projektet Videoassisterade 112-samtal för tillgänglig och jämlik vård som pågår fram till september 2026. Övriga projektparter är Region Uppsala, Västra Götalandsregionen samt Uppsala universitet. Behovsägare är inledningsvis Region Jönköping, Skåne, Sörmland, Västmanland och Örebro, och leverantörerna Norsk Luftambulanse Teknologi, Bliksund och Compodium bidrar med tekniska plattformar.

–Det här projektet är fantastiskt roligt att få jobba med , säger projektledare Hanna Maurin Söderholm, även programansvarig på PICTA. Genom att arbeta för att så många regioner som möjligt ska nås av resultaten och kunna ta del av de erfarenheter som görs under projektets gång - och som redan gjorts i andra regioner - kan vi skynda på utvecklingen och skapa en mer jämlik, effektiv och patientsäker vård.

26

samverkan 112 nr 1 2024

Carl Aminoff och Douglas Spangler presenterar projektet vid PICTA Forum

Full fart från start Även om det nya projektet just startat upp pågår arbetet för fullt i de regioner som redan använder videoteknik från inringare till larmcentral. Nyligen presenterade Douglas Spangler, en av eldsjälarna vid Sjukvårdens Larmcentral i Uppsala, och Carl Aminoff vid Sjukvårdens Larmcentral i Västra Götalandsregionen sina erfarenheter vid PICTA Forum i Göteborg.

–Det finns många olika tillfällen då video är ett ovärderligt verktyg, säger Douglas.

Dels i högakuta fall, som när vi exempelvis ger livsviktiga instruktioner vid HLR, men även vid lågprioriterade larm där man inte tidigare kunde utesluta allvarliga sjukdomstillstånd. Larmoperatörer måste ofta göra prioriteringar mellan vad som på ytan kan verka som lika allvarliga fall, men finns tillgång till rörlig bild kan man göra mycket mer precisa bedömningar och bättre prioriteringar.

Utöver en ökad patientsäkerhet kan det också öka kostnadseffektiviteten, exempelvis genom optimering av prehospitala resurser genom att kunna fatta beslut om att

inte skicka ut en ambulans utan istället låta patienter stanna hemma eller söka vård vid exempelvis vårdcentral. I projektet medverkar flera regioner som specifikt vill använda videosamtal för att bedöma patienter med lägre prioritet.

Fler prehospitala tillämpningar av videoteknik Ett annat projekt som också leds av PICTA är PreViS- Prehospital Video i Samverkan som syftar till att öka samverkan mellan Sverige och Norge när det gäller prehospital video i stort. I Norge är videostöd redan implementerat i landets AMK-centraler, och den tekniska lösning som testas i Sverige idag tillhandahålls av Norsk Lufteambulanse Teknologie. Genom att koppla in denna satsning i klustret av PreViSaktiviteter kan man öka utvecklingen och erfarenhetsdelningen mellan länderna.

I projektet som nu startas upp finns stora möjligheter att också arbeta med gemensam vidareutveckling av videotekniken.

– Utöver att utveckla användningen av tekniken hoppas vi kunna vidareutveckla www.s112.se

tullverket/ Vad är en varukod?

det vi har i dag, säger Carl Aminoff. Exempelvis genom att koppla på AI och annan kapacitet hos mobiler och smarta klockor.

Målsättningar Ett viktigt mål med projektet är att öka tillgängligheten i larmsamtalet och minska risken för ojämlik vård. Exempelvis språkliga barriärer som kan uppstå på grund av bristande språkkunskap, funktionsvariationer eller sjukdom.

–För att involvera användare planerar vi att hålla workshops med människor som på grund av sina diagnoser eller sjukdomar antingen behöver ringa efter ambulans oftare än andra - eller i och med funktionsvariationer har svårt att genomföra larmsamtal, berättar Hanna Maurin Söderholm. Det är otroligt viktigt att ta med deras förutsättningar, önskemål och behov när vi testar tekniken och utvecklar tjänsterna under projektets gång.

Ett av de främsta målen med projektet är att få med fler regioner på tåget och därmed också dra ännu fler lärdomar tillsammans och gemensamt skapa evidens för både lösningar och arbetssätt.

Ett sätt att göra det är genom spridandet av de erfarenheter, tekniska lösningar som man gjort vid Sjukvårdens Larmcentral i såväl Uppsala som i Västra Götalandsregionen. Genom att berätta om projektet och sprida kunskap vill parterna dela med sig av sitt arbete till fler regioner och bidra till att deras uppstart kan gå både lättare och smidigare.

–Vi vill bli ännu fler regioner, säger Douglas.

Vi ser gärna att regioner med ett intresse av att nyttja video hör av sig till oss i projektet. Man behöver absolut inte vara redo att på studs sätta igång Om du vill veta mer om hur ni i er region kommer igång med videoassisterade larmsamtal hittar du kontaktuppgifter i slutet av artikeln.

Det gäller också er som redan satt igång och vill ta nästa steg ■ Läs mer om förstudien Det förberedande projektet Videokommunikation till Larmcentral

Tulltaxan Tulltaxan är en EU-gemensam förteckning över tullsatser, varukoder, import- och exportbestämmelser, växelkurser, varuhandböcker med mera. I Tulltaxan hittar du varukoder för de varor som du vill importera eller exportera.

Vad är en varukod?

En varukod består av tio siffror i importdeklarationen och åtta i exportdeklarationen.

När du har en varukod för din vara kan du se information som är knuten till varan, till exempel om du behöver betala några tullar eller andra skatter eller avgifter för varan. Du kan också se om det krävs tillstånd eller någon särskild licens för att importera varan.

Om du har deklarerat en felaktig varukod kan det innebära att du har fått betala för lite eller för mycket i tull eller att det kanske krävs införseltillstånd för varan.

tullverket.se

Scanna koden ll ma ti för att kom x ta tull an

Som importör eller exportör är du ansvarig för att dina varor blir rätt klassificerade. Det här gäller också om du anlitar ett ombud som gör deklarationen.

Vi tar gärna emot tips om spännande nyheter och reportage Mejla förslag till:

redaktionen@s112.se eller till Jerry@s112.se

SAMVERKAN

Vill du veta mer? Kontakta: Hanna Maurin Söderholm hanna.maurin@lindholmen.se Douglas Spangler douglas.spangler@akademiska.se Carl Aminoff carl.aminoff@vgregion.se

www.s112.se

samverkan 112 nr 1 2024

27

SJÖFARTSVERKET/ Fossilfritt

Nu ska det samhällsviktiga flyget bli fossilfritt Klimatet kräver att hela samhället ställer om, även blåljusverksamheter. Samtidigt får aldrig sektorns uppdrag äventyras, utan miljö och liv måste räddas samtidigt. Ett steg mot detta har nu tagits genom ett unikt projektsamarbete mellan svenska aktörer med ansvar för så kallat samhällsviktigt flyg. Sjöfartsverket var projektägare.

Text: JOAKIM RÅDSTRÖM Bakgrundsbild: Pavel Koubek

D

Text: JOAKIM etRÅDSTRÖM är avgörande att mänskligheten går över mot fossilfria bränslen för att inte klimatet ska riskera att göra världen obeboelig.

Men samtidigt är det viktigt att inte samhällets grundläggande funktioner riskeras, inklusive räddnings- och utryckningsverksamheter.

Det är här projektet ”Fossilfritt samhällsviktigt flyg 2045” kommer in. I korthet, ett initiativ med flera partnerorganisationer ledda av Sjöfartsverket som ska bidra till att göra det så kal�lade samhällsviktiga flyget klimatneutralt. Projektet pågick mellan 2021 och början av 2023, och var ett av 34 projekt som Energimyndigheten finansierade med syfte att främja utveckling av hållbara biobränslen för flyget.

– Det handlar inte bara om tekniken för att ersätta ett fossilt drivmedel med ett annat. Även styrmedel, policyer och infrastruktur är viktigt, säger Vera Nemanova, ansvarig forskningshandläggare vid Energimyndigheten.

Satsningen föregicks av regeringens beslut 2017 att ta fram en svensk flygstrategi, som i sin tur bland annat skulle ge riktlinjer för hur flygets miljö- och

klimatpåverkan skulle minska. För att sätta kraft bakom orden fick Energimyndigheten 100 miljoner kronor att fördela till forskning på området.

Parallellt sattes ett innovationskluster upp med aktörer från hela värdekedjan.

Klustret publicerade 2020 rapporten ”Vägen till fossilfritt flyg 2045”, komplett med en färdplan för att uppnå helt fossilfria flygtransporter från svenska flygplatser till år 2045. Dessutom satte man upp en milstolpe för att inrikesflyget skulle bli fossilfritt redan till 2030.

– För några år sedan var det mycket fokus på biodrivmedel för vägtransporter, som etanol och biodiesel. Men elektrifieringen inom vägtransporter går allt snabbare, så nu är fokus mer på flyg och sjöfart, förklarar Vera Nemanova som skäl till satsningen.

Innovationsklustrets inledande arbete inspirerade till fortsatt handling, bland annat hos Sjöfartsverket.

– En av våra piloter hade sett att det fanns ett biobränsle som man kunde använda för flygverksamhet, och tyckte att Sjöfartsverket borde lära sig mer om det, säger Hulda Winnes, miljöstrateg på Sjöfartsverket.

Foto: Sjöfartsverket

Myndigheten tog fasta på pilotens inspel, och samlade 2021 ett antal operatörer inom samhällsviktigt flyg för att undersöka möjligheterna att starta ett nytt projekt. Så föddes ”Fossilfritt samhällsviktigt flyg 2045”, som Sjöfartsverket och Hulda Winnes kom att projektleda och där flera andra myndigheter, organisationer och företag kom att delta aktivt. Från blåljussektorn deltog bland andra Svensk Luftambulans, Polisen och Kustbevakningen.

De flesta alternativ till fossilbränsledrivet flyg idag, såsom el- eller vätgasdrivna plan, klarar bara korta flygningar med ett fåtal passagerare. Det är därför flyg som drivs med vanligt flygbränsle med låginblandning av

Foto: TS Eriksson

28

samverkan 112 nr 1 2024

www.s112.se

biodrivmedel blir ett attraktivt val med positiva miljöeffekter.

– Men bränslet måste vara certifierat, och inte bara motortillverkaren utan även exempelvis helikoptertillverkaren måste godkänna att det bränslet är okej att använda, säger Hulda Winnes.

Inom ramen för projektet undersöktes så kallat HEFA-biobränsle, som är godkänt och certifierat för upp till 50 procents inblandning med konventionellt jetbränsle. Och projektet kunde glädjande nog konstatera att inga skillnader märktes mellan testflygningar på HEFA jämfört med resor med konventionellt flygbränsle. Samtidigt beräknades utsläppen av växthusgaser minska med 30 procent över livscykeln vid 35 procents mix av biobränsle.

tillgång till bioråvara.

För att sätta det i en kontext: om allt samhällsviktigt flyg hade använt samma nivå av biobränsle i sina flygningar hade motsvarande 7 800 ton koldioxidutsläpp kunnat undvikas. Då är dessutom inte försvarets flygningar medräknade.

Mätningarna visade också att det bioinblandade jetbränslet gav lägre utsläpp av kolmonoxid och sotbildande föroreningar än fossilt bränsle, men att kväveoxidhalterna ökade något vid förbränning av biobränslet.

– Det sker inte idag, men det finns på förslag att börja göra det, säger Hulda Winnes på Sjöfartsverket.

Ännu så länge är det dock dyrt med biobränsle – projektet räknade med 1,9 gånger så stora kostnader för HEFAbränsle jämfört med konventionellt jetbränsle. Samtidigt visar utvecklingen i omvärlden på att det finns stora fördelar med lokal försörjningstrygghet, inte minst när man som Sverige har god

www.s112.se

– Storskalig produktion av biobränsle kanske kan göra att kostnaden blir lägre, föreslår Vera Nemanova.

Projektet pekar just på den stora potential till biobränsleproduktion som finns i skogslandet Sverige. Om styrmedel såsom skatteundantag skulle införas för biodrivmedel skulle dessutom det relativa priset för dessa sjunka ytterligare. Hållbarhetskriterierna för bioråvaran är också viktiga att ta med i analysen.

En ytterligare möjlighet skulle kunna vara att centralisera inköp av flygbränsle gemensamt hos alla aktörer inom det samhällsviktiga flyget.

Det är dock oklart i vilken mån bioråvaran skulle räcka till för både produktion av biobränsle till flyget och till sjö- och vägtransporter samt alla andra användningsområden. Projektet konstaterar emellertid att det torde finnas tillräckligt med restprodukter från det svenska skogsbruket för att i vart fall kunna försörja flygsektorn med hållbart flygbränsle om den skulle ställa om, men att produktionskapaciteten för det saknas.

SAMHÄLLSVIKTIGT FLYG – VAD ÄR DET?

Med samhällsviktigt flyg avses flyg som upprätthåller eller säkerställer samhällsfunktioner som är nödvändiga för samhällets grundläggande behov, värden eller säkerhet. I begreppet ingår bland annat flyg för räddningstjänst-, sjukvårds-, polis- och försvarsändamål.

LÄS MER:

Projektets slutrapport på Sjöfartsverkets hemsida:

Energimyndighetens forsknings-och innovationsprojekt inom fossilfritt flyg 2018-2023 ”Vägen mot ett fossilfritt flyg – forsknings- och innovationsprojekt som bidrar till omställningen”:

– Och det som är specifikt för vår verksamhet jämfört med reguljärt flyg är beredskapsaspekten, att vårt flyg alltid måste kunna fungera, förtydligar Hulda Winnes apropå försörjningsfrågan ■

samverkan 112 nr 1 2024

29

blåljuslarm / Föreläsning

HEART – HEAD – HEAT ”Ni är ingen lätt publik att imponera på när det gäller att rädda liv för ni har alla gjort det minst lika många gånger som oss..” – De två föreläsarna Ben Woods Curry och Jason McMullan från Cincinnati Collage of Medicine står ödmjukt inför hundratals prehospitala människor från hela världen under kongressen EMS World i New Orleans. De var först på plats den 2 januari när den 24 årige NFL spelaren Damar Hamlin fick ett plötsligt hjärtstopp under en match.

Text: Ida Assarsson Foto: pixabay

V

i vet vad ni alla tänker – bra jobbat att rädda livet på en vältränad 24 åring kille, med bevittnat hjärtstopp och som fick omedelbar behandling med både hjärt- och lungräddning och hjärtstartare.” Men de står inte på scenen som två självutnämnda hjältar, de är tydliga med att de gjorde sitt jobb och hade absolut rätt förutsättningar den dagen. Deras föreläsning handlar mer om att sprida kunskap, ”Alla dör inte likadant” - speciellt inte unga, friska idrottare. Ett annat fall de nämner är den danske fotbollsspelaren Christian Eriksen som under EM-premiären 2021 också drabbades av ett plötsligt hjärtstopp. De båda idrottarna är idag återställda tack vare att de fick snabb och rätt behandling. Svårigheterna med just dessa men även liknande händelser är att deras symtom lätt kan förväxlas med andra tillstånd då de inte ter sig som ett ”vanligt hjärtstopp”.

På de stora skärmarna visas klipp från de aktuella händelserna, klipp som de flesta av oss sett innan via media, men kanske nu med andra ögon. För det vi ser är ju inte ett klassiskt hjärtstopp, om det nu finns ett klassiskt sätt. Budskapet inför liknande situationer är klart och tydligt – medvetslös person = hjärtstopp. Vi måste alltid utgå från att personen som faller ihop på exempelvis en match eller ett träningspass har fått ett hjärtstopp tills motsatsen är bevisad. Som nämnt ovan – ”Alla dör inte likadant”, de här patienterna kan trots sitt hjärtstopp se ut att ha krampliknande rörelser, röra på sig och titta upp första tiden vilket gör att man lätt kan misstänka huvudtrauma eller kanske överhettning vid en första bedömning. Heart – Head – Heat, alltid i den ordningen eftersom varje sekund räknas. Även om de, som de själva säger, bara var på rätt plats vid rätt tillfälle och gjorde precis så de är tränade till att göra så går det inte att komma ifrån att de räddade livet på en känd NFL-spelare inför flera miljoner tittare. De vill därför också nämna vikten av reflektion och stöd. Själva 30

samverkan 112 nr 1 2024

behandlingen och algoritmen ser likadan ut på de flesta hjärtstopp, men situationen är unik. De berättade om känslan av att ha många ögon på sig, kanske inget de tänkte på just där och då men tiden efteråt – vad hände egentligen? Tänk om det inte hade gått bra? De gjorde sitt jobb, precis som de flesta i publiken också gör dagligen men från en minut till en annan blev de nämnda som hjältar över hela världen vilket gjorde det svårare att kunna andas ut. Vi behöver varandra, teamarbetet slutar inte med att vi lämnar över patienten på sjukhuset utan det fortsätter även efteråt. Tiden då vi behöver följa upp, reflektera och få reagera på det vi varit med om. Skillnaden vid offentliga händelser är att vi blir ständigt påminda och tolkade via media och omgivningen.

Det sista budskapet riktar sig mer till alla föreningar och organisationer – ha en plan!

Fördelen vid stora evenemang och matcher är att det ofta är välorganiserat med sjukvård på plats som vet exakt vilken uppgift de har och med utrustning tätt intill.

Dagligen pågår dock träningar och matcher över hela världen med mindre organisation

bakom att falla tillbaka på, då är det upp till föreningarna att ha tänkt igenom eventuella situationer innan. De måste se till att det finns en plan men framförallt att planen väl följs när det behövs. Ett tragiskt exempel på hur viktigt det är var när en ung kille avled under en match på hemmaplan till följd av att åtgärdsplanen inte följdes. Det fanns då en hjärtstartare på plats men istället inväntade man ambulans och trots flertalet försök till återupplivning avled han. Vi kan aldrig veta men kanske hans liv hade gått att rädda om man följde den plan som fanns och använde utrustningen som faktiskt fanns på plats?

Sammanfattningsvis – Heart – head – heat, utgå alltid från att en person som faller ihop och blir medvetslös har hjärtstopp tills motsatsen är bevisad. Ta hand om varandra, beroende på situation kan behov av stöd se olika ut, ibland är det inte bara händelsen i sig utan allt runtomkring. Ha en plan – varje organisation, speciellt inom idrott, bör ha en plan för akuta situationer som alla känner till ■

www.s112.se

The New Era of EMS

Också tillgänglig med låg takhöjd 2X4 eller 4X4

LESS MER om Profile Saviors exceptionella egenskaper

Nordisk design och för nordiska förhållanden 360 kamerasystem Arbets- och blåljuslister längs hela taksidan God synbarhet både natt och dag

PROFILE SAVIOR ÄR UTVECKLAD FÖR ATT RÄDDA LIV.

Den är säker, ergonomisk och hygienisk och redo för framtidens prehospitala akutsjukvård. Vi prioriterar alltid säkerheten i våra fordon, både för patienten och vårdaren.

Saviour är testad och utrustad med ett airbagsystem som skyddar ambulanspersonal vid sidokollisioner. Saviour 360 garanterar god synlighet av larm och varningsljus i alla vinklar samt har ett mycket bra arbetsljus runt hela fordonet. De ergonomiska lösningarna i patientutrymmet, såsom den roterande väskhållaren och flaskstället för syrgas, och det optimerade vårdutrymmet främjar god arbetsmiljö.

Vårdutrymmets design kommunicerar högkvalitativ vård till patienten och underlättar rengöring avsevärt.

För mer information, kontakta gärna mig: Pelle Lindblom / Country Manager per.lindblom@profilevehicles.se +46 70 420 1313

www.profilevehicles.com

www.s112.se

samverkan 112 nr 1 2024

31

blåljuslarm / New Orleans

Samverkan 112 på EMS WORLD i New Orleans!

Text: Ida Assarsson foto: privat

M

ed den amerikanska flaggan i täten och till pampig musik av säckpipa och trummor drar invigningen av EMS World 2023 igång.

I en fylld aula med prehospital personal från hela världen står vi alla upp när en överlevare efter hjärtstopp kort därefter spelar den amerikanska nationalsången på trumpet. Man slås snabbt av respekten för varandra, samhörigheten och stoltheten många bär med sig i yrket. En del står i sina uniformer och många har någon form av t-shirt eller annat med tryck från den station de kommer ifrån. Under invigningen ser vi många olika föreläsare och hör inspirerande tal, bl.a. om budskapet ”Heart-Head-Heat” som du kan läsa mer om i detta nummer. Det delas ut priser för olika insatser runt om i landet och även

32

samverkan 112 nr 1 2024

här blir det tydligt hur välorganiserat det är - många bär stolt upp sina uniformer och alla vet precis hur de skall gå och stå på scen inför utdelning och fotografering.

Man påminns också om hur viktigt det är att faktisk hylla och uppskatta varandra för det vi gör.

När startskottet för kongressen och mäs�san gått strömmar alla in i den enorma lokalen eller snarare hallen en våning ner, även här möts vi av klassisk live-musik för är det något jag förknippar med New Orleans så är det musik i vart ända hörn och jag älskar det!

Väl inne på mässan dyker vi snabbt ner i alla utställares utrustning och förevisningar. Det fanns allt från förband, andningsblåsor, förflyttningsutrustning, tält och personlig utrustning till fordon i olika modeller och färger för sitt ibland specifika syfte. Utställarna stod alltid redo för att berätta om sitt företag eller de produkter de ville visa upp men också för att dela erfarenheter. Vi hade många intressanta samtal och diskussioner om både likheter och skillnader inom yrket. Det vanligaste kanske var hur utbildningen är och vilka titlar man har, man såg en del höjda ögonbryn när jag nämnde att vi ofta är sjuksköterskor med specialistutbildning i svenska ambulanser medan man i USA har ett helt annat system med EMT (emergency medical technicians) och paramedics mm. Vi

pratade också en del om samverkan – hur vi arbetar med olika blåljusorganisationer, hot och våld som ökat mot oss, samhällsutmaningar och framtiden.

Under mässan kunde man också delta i tävlingar och snurrhjul för att vinna priser, man kunde stanna till vid en ”teamtävling” där olika besättningar genomförde case som sedan utvärderades och bedömdes. Vi besökte en del med posters där vår än Hanna Maurin Söderholm från PICTA visade upp sin ”Prehospital video: www.s112.se

McSwain’s Rules of Patient Care 1. Death is your adversary and competitor — fight to win.

2. Treat the patient as if they were your mother, father or child.

3. Each minute has only 60 seconds. Do not waste any of them.

4. Assume nothing, trust no one, do it yourself.

5. Know anatomy cold.

6. Be technically quick.

7. Do not panic in the face of blood.

8. Work with physiology, not against it 9. Maintain energy production.

10. Know what to fix and what to leave alone.

11. Know when to run.

12. Paranoia prevents disasters. a. The patient’s disease is out to embarrass you. b. The patient does not tell you the whole truth. c. The most severe injury is under the unremoved clothes. d. The infection is hidden by the dressing. e. The patient has a problem that you do not know about.

13. Never talk a patient into or out of any operation.

14. The nurses’ notes do not say what the nurse told you.

15. Do not procrastinate. Make a decision and carry it out.

16. Learn from your successes and from your failures.

17. Always question everything you do.

18. Don’t whine, just get the job done

expectations and needs among Swedish ambulance clinicians”. Man kunde ta en fika, köpa merch, roas av en magiker eller helt enkelt bara mingla runt för att ta in alla intryck som ständigt passerade.

Samtidigt som mässan pågick för fullt fanns olika föreläsningar och diskussionsforum – vi gick bl.a. på en föreläsning som handlade om ”Hundreds Dead and Wounded – best healthcare practices for mass shootings”, en mycket intressant föreläsning om ett ämne som USA dessvärre varit utsatt för en hel del men som tyvärr även skett i Sverige. Skrämmande många händer räcktes upp i det förhållandevis lilla rummet när de frågade hur många som varit ”first responders” vid en ”masshooting”.

De berättade om erfarenheter, vad som är viktigast för att kunna rädda så många som möjligt och hur man försöker ta fram olika system för att vara mer förberedd.

Action på Traumacentret Vi åkte på ett studiebesök till ett traumacenter på University Medical Center, New Orleans. Efter en kortare bussresa rullande vi in på sjukhusområdet, guiden vi hade med uttrycker då att vi nog kommer få se lite ”action” eftersom de nyss kommit in med ett trauma.

Vi går respektfullt och lite nyfikna efter henne in på akuten där 33

samverkan 112 nr 2 2021

ambulansbesättningen står och pustar ut efter att de lämnat av patienten, vi ser en glimt av arbetet inne på akutrummet där en medelålders man vårdas för fullt efter att ha blivit knivhuggen i buken och nu fått hjärtstopp. Samtidigt som vi står där och försöker att inte vara i vägen kommer guiden med lite gåvor från sjukhuset, bl.a. lite broschyrer och en liten kylväska man kan ha lunchlådan i. Vi går in i ett tomt akutrum intill där hon berättar hur allt är upplagt, allt och alla har sin plats och roll när de jobbar runt patienten.

På väggen i korridoren hänger ledorden från Dr McSwain, traumakirurgen från New Orleans som blev internationellt känd då han var grundare till NAEMT:s Prehospital trauma life support (PHTLS) program. Guiden berättar stolt om honom och hur han haft en betydande roll för all EMS personal och deras omhändertagande av traumapatienter.

Vidare in på akuten passerar vi väntrummet, och i ett av rummen med en rostfri inredning sitter några personer i sina orangea overaller med handklovar fast i väggen. Lite som i en film men samtidigt hur verkligt som helst. Nästa del är saneringsrummet, vår guide visar upp hur de kan sanera flera personer samtidigt, både sittandes och liggandes. På väggen finns en timer för att personalen inte skall vistas i

rummet för länge och komma ihåg att byta av varandra. Allt känns väldigt genomtänkt och i ordning, det finns ett tydligt och effektivt flöde på hela akutmottagningen.

En avdelning jag väl kommer ihåg var deras ”burn center”. Jag slogs av hur måna de var om patienterna och dess anhöriga.

Patienternas rum kändes varma, både av värmeslingorna de hade i taken men också av känslan de hade. De berättade att de byter rum efter en viss tid så att patienter som ofta blir kvar en längre tid skall få en ny utsikt och på så sätt lite miljöombyte.

När den årliga festivalen med karnevalståg äger rum går den utanför så att man kan se tåget utanför fönsterna. Inne på rummen gör de aldrig något smärtsamt som att byta bandage eller liknande, allt för att rummen skall vara patientens trygga plats med tid och ro för läkning. De ingrepp eller omläggningar man skulle göra gjordes i en annan sal som också var lätt att hålla steril med all utrustning man kunde tänkas behöva. De berättar att de är noga med smärtstillning och att göra situationen så hanterbar som möjligt för patienten. Just vid brännskador blir vårdtiden rätt utdragen och för att patienten skall klara av det även psykiskt behöver man vara noga med helheten.

Vart vi än gick på sjukhuset stannade alla gärna till för att berätta om vem de var och välkomnade oss, det kändes väldigt familjärt bland personalen med genuin värme till sitt jobb och sina patienter.

En grisig Workshop Väl tillbaka efter vårt studiebesök skulle vi på nästa aktivitet – workshop. Borden var placerade som ett U och framför oss fanns en stor skärm. Vi satt tre personer på en station med instrument och utrustning uppdukat framför oss. När vi fått på oss förkläden och handskar kunde vi lyfta på skynket som täckt resterna av en gris, eller rättare sagt dess lungor och luftstrupe.

På skärmen följde vi instruktören i hur vi genomförde olika moment och i rätt ordning. Han berättade om olika patientfall och situationer, hur man kunde göra vissa nödlösningar, hur man hanterar den svåra luftvägen och varför vi gör som vi gör. Vi fick helt enkelt se det respiratoriska systemet på riktigt nära håll genom att prova oss fram, känna och klämma. Det skapar en annan förståelse när man ser det som finns bakom, det vi vanligtvis bara föreställer oss, hör eller känner.

www.s112.se

blåljuslarm / New Orleans

New Orleans Under en vecka i New Orleans försökte vi ta in så mycket vi kunde om staden.

Förutom tre dagar på kongressen fick vi möjlighet att ta vara på stadens kärlek för musik i alla dess former, vi träffade trevliga människor, åt god mat – bl.a. ”fried chicken” bland lokalborna och typiska beignets på Cafe du Monde, en specialitet om man är i New Orleans. Vi upplevde pulsen på Bourbonstreet där varje kväll kändes som en festival och vi vandrade runt för att beundra alla fantastiska byggnader med sin unika historia.

Likt många andra platser och städer har staden sina olika områden och miljöer.

Genom innerstadens gator passerade de rödfärgade spårvagnarna mellan palmerna, och voodoo-shops, restauranger, butiker och pubar löste av varandra. Som nämnt ovan underhölls man ständigt av musikaliska gatuartister, konstnärer och andra talanger.

En annan del av New Orleans såg vi ute i ”swampen”. Efter ca en timmes bussresa hamnade vi i ett område med helt andra förutsättningar och vardagsrutiner, här

lärde man sig som 8-åring att både köra båt och hantera alligatorer. Människorna som bodde här levde med naturen och livnärde sig ofta på fiske och de träsket hade att erbjuda. Under vår båttur åkte vi förbi husen längs med vattnet men också nyfikna tvättbjörnar och luriga alligatorer.

När vi vandrade runt inne i staden besökte vi en del brandstationer, de stod ofta öppna och välkomnade in besök. När man gick in kändes det som hemma, nere i vagnhallen stod en soffa och en grill där de kunde umgås mellan uppdragen. En mer amerikansk kultur var att många kom förbi för att handla t-shirts och andra artiklar från just den stationen. Vi pratade med en av brandmännen som gärna berättade om räddningstjänsten i New Orleans och deras arbete, visst fanns det många likheter men även en del skillnader.

Något man verkligen slogs av under tiden i New Orleans var hur

stormen Katrina (2005) påverkat staden och dess invånare. På olika ställen fanns statyer och minnen från den tragedi där flera tusen människor miste livet. En del kallar det en naturkatastrof medan andra menar att det var ett systemfel och en samhällskatastrof. För att lära oss mer besökte vi en utställning och tog del av många berättelser. Det fanns filmklipp från stormen, dagböcker skrivet på väggarna, id-handlingar inristat på kläder, bilder från översvämningen, räddningsarbetet och hur tusentals människor sökte skydd på arenan The Superdome. På utställningen kunde vi följa det som hände timme för timme, dag för dag - och gick därifrån med en helt annan förståelse och kunskap om varför det satt så djupa spår.

Resan till New Orleans var en fantastisk upplevelse tillsammans med Jerry, Fredde och Hanna. Den gav mig många nya erfarenheter och kunskaper, framförallt från kongressen med alla inspirerande människor vi träffade där, men också från staden själv. Att få ta del av kulturen, invånarna och historien ■

Save the date!

CISA-konferensen är ett hållbarhetssäkrat möte

Fysisk och livesänd CISA Konferens från Utvandrarnas hus VÄXJÖ Ett samarrangemang med Region Kronoberg och AIMday.

24 oktober 2024

Kostnadsfri konferens lnu.se/cisa

Årets tema:

Innovation och välfärdstekniska lösningar inom hälso- och sjukvård – hinder och möjligheter IMday står för Academic Industry Meeting day.

Konceptet är ett registrerat varumärke - utvecklat av Uppsala universitet.

https://aimday.se/sv/uppsala-universitet

CISA – Centrum för interprofessionell samverkan och sambruk inom akut vård Kontaktpersoner:

Carina Elmqvist, carina.elmqvist@kronoberg.se Anders Svensson, anders.svensson@lnu.se

https://aimday.se/sv/uppsala-universitet

www.s112.se

samverkan 112 nr 1 2024

35

TULLVERKET/ Narkotikabeslag

Narkotikabeslag utan historiskt motstycke - över 11 ton stoppades 2023 Förra året beslagtog Tullverket över 11 000 kilo narkotika. Det är mer än dubbelt så mycket som året innan då 5 200 kilo beslagtogs. Framför allt är det mängden cannabis, amfetamin och kokain som skjuter i höjden. Antalet mycket stora beslag, på över 100 kilo, var fyra gånger fler 2023 jämfört med föregående år. Det visar Tullverkets beslagsstatistik som även finns tillgänglig på lokal och regional nivå.

Text: tullverket.se

N

är vi beslagtar de riktigt stora narkotikapartierna gräver det djupa hål i fickorna på de kriminella gäng som livnär sig på narkotikasmuggling.

Att vi stoppar mycket narkotika beror på att vi blivit vassare men också att det finns en stor efterfrågan. Den som köper några gram till helgen ska veta att de direkt gynnar dem som ligger bakom de senaste årens våldsvåg, säger generaltulldirektör Charlotte Svensson.

Stor ökning av cannabisbeslag Mer än tre gånger så mycket cannabis beslagtogs förra året jämfört med 2022.

Mängden beslagtaget amfetamin mer än fördubblades och kokainbeslagen ökade med nästan ett halvt ton.

Så här ser utvecklingen ut för de mest kända narkotikapreparaten mellan 2022 och 2023: • Cannabis ökade från 2 285 kilo till 7 187 kilo.

• Amfetamin ökade från 548 kilo till 1 162 kilo.

• Kokain ökade från 822 kilo till 1 303 kilo.

• Heroin ökade från 8,3 kilo till 11,7 kilo.

Utöver de mest kända preparaten stoppades också mycket annan narkotika. Bland annat 25 liter flytande narkotika och nästan 2,2 miljoner narkotikaklassade tabletter och kapslar, däribland 417 000 tramadoltabletter.

Fyra gånger så många beslag på över 100 kilo De stora mängderna beslagtagen narkotika beror till stor del på att det gjorts historiskt många mycket stora beslag. 2022 gjordes åtta beslag på över 100 kilo. Förra året gjordes 31 beslag på över 100 kilo, merparten på över 200 kilo. Samtidigt minskade det totala antalet narkotikabeslag från knappt 5 400 beslag 2022 till nästan 4 800 beslag förra året.

- Vi har ett medvetet fokus på att bekämpa den storskaliga organiserade narkotikasmugglingen. Ett beslag på 100 kilo är ett mycket hårdare slag mot den organiserade brottsligheten än 100 beslag på några gram. Det är den totala mängden narkotika vi hindrar från att komma ut på gatan som ger en vinst för samhället, säger Jennie von Alten, chef på Tullverkets kontrollavdelning.

- Vi ska inte bara nöja oss med att stoppa narkotikapartierna utan hela tiden försöka nå längre i våra utredningar för att komma

Tullverkets hittade förra året rekordmycket narkotika i det tunga godsflödet. Antalet mycket stora beslag, på över 100 kilo, var fyra gånger fler 2023 jämfört med föregående år.

Foto: Tullverket

36

samverkan 112 nr 1 2024

Foto: Tullverket

åt ledarskiktet i de kriminella nätverken.

Det kräver stora utredningsresurser men ger resultat. Förra året slog vi ut 21 kriminella nätverk och totalt dömdes 225 personer för grova brott till sammanlagt 824 fängelseår baserat på våra utredningar, säger Per Westberg, chef på Tullverkets kriminalavdelning.

Samhällsnyttan fördubblad till över tio miljarder Tullverkets beslag av narkotika och dopningsmedel kan räknas om till samhällsnytta. Det görs enligt en modell som väger in hur mycket samhällets kostnader minskar tack vare att Tullverkets beslag hindrar narkotika och dopningsmedel från att komma ut i samhället. Bland annat handlar det om uteblivna kostnader för vård och sociala insatser. 2022 var den sammanlagda samhällsnyttan 5,1 miljarder kronor. 2023 ökade samhällsnyttan till 10,4 miljarder. Det är den ojämförbart högsta nivån hittills.

– Beräkningen av samhällsnyttan kan tyckas abstrakt men är ett kvitto på att vi bidrar till ett säkrare och tryggare samhälle, säger Charlotte Svensson ■

www.s112.se

VÄLKOMMEN TILL

19-20 MARS 2025 PÅ SCANDIC INFRA CITY Just nu pågår planeringen för fullt inför Samverkanskongressen som är en helt ny mötesplats för dig som jobbar inom eller i samarbete med blåljussektorn. Hjärtat i mötesplatsen blir ett stort mässområde där leverantörer av tjänster och produkter riktat mot ambulans, akutsjukvård, polis, räddningstjänst, kustbevakning och tullen ställer ut.

Polis Räddningstjänst www.s112.se

Besökarna kommer att få ta del av den absolut senaste nationella och internationella forskningen på de olika konferenserna som pågår samtidigt. Det planeras för workshops, internationella keynote speakers, muntliga presentationer och posterpresentationer av forskare och doktorander.

samverkan 112 nr 1 2024

37

Missa inte årets aktivitet - 112 Samcup på Tranås GK

Onsdagen den 22 maj 2024 Tranås Golfklubb är stolta värdar av årets Samverkancup 112.

Tävlingen kommer anordnas över 1 dag med möjlighet till att boka inspelsrunda på tisdagen. Ni kommer att spela på en mellankuperad bana i parkmiljö med sjöutsikt över Sommen. Vill läsa mer om Tranås GK? Gå in på: tranasgk.se Alla måltider kommer att serveras på Norraby Krog, vår golfrestaurang. Norraby Krog har mottagit många fina priser och är i mångas mun en av Sveriges bästa golfrestauranger. Här sitter ni ner med utsikt över sjön och inspel på hål 18.

Ni kommer att bo på Norraby Hotell som ligger med krypavstånd ifrån rangen, hål 1, shop och restaurang. Hotellet erbjuder mysiga och fräscha rum. Vill ni kika närmare hittar ni mer info på: norrabykrog.se.

Schemat kommer att se ut som följande: Tisdagen 21 maj Inspel 18 hål (bokas på egen hand) Middag: Grillbuffé samlingskväll

Onsdagen 22 maj Frukost Spel 18 hål (löpande start ifrån kl. 08:00) Korthålsbanetävling före alt. efter tävling om ni önskar.

Middag med 2 rätters samt kaffe & kaka

Torsdagen 23 maj Frukost för boende på hotell.

Golfpaket "112 Cup" - 3.799 kr /person

2 st Greenfee: Inspel & Tävlingsrunda samt fritt spel på vår korthålsbana.Boende 2 nätter i del av dubbelrum ink. frukost & 2 middagar.

Golfpaket "Bandage&plåster" - 2.499 kr /person

1 st Greenfee: Tävlingsrunda samt fritt spel på vår korthålsbana Boende 1 natt i del av dubbelrum inkl. frukost & 1 middag.

Golfpaket "Party" - 1.499 kr /person

Välkomna till Tranås GK - "vår småländska pärla.”

1 st Greenfee: Tävlingsrunda samt fritt spel på vår korthålsbana Frukost på tävlingsdag & avslutningsmiddag.

Vi behöver er bokning senast den 25 april till kansli@tranasgk.se alt. på 0140-31 16 61.

Meddela i er bokning vem ni ska bo med!

Vi har fyra stycken ställplatser för 200kr/natten. Först till kvarn!

Fri avbokning fram till 30 april. Från 1 maj fram till 12 maj betalas 50% tillbaka på bokat golfpaket.

38

samverkan 112 nr 1 2024

www.s112.se

blåljuslarm / Säkra dina lösenord

Säkra dina lösenord

Simulera verklighetstroget och

Lösenord är våra nycklar på internet, det är så vi identifierar oss på olika webbsidor. Att skydda dina lösenord är avgörande för att förhindra att någon obehörig kan få tillgång till din information och dina användarkonton. Med starka lösenord och ett smart användande kommer du långt.

flexibelt med iSimulate REALITi

Hur mycket är ett liv värt?

att använda små och stora bokstäver, siffror och specialtecken skapar du ett ännu säkrare lösenord och minskar därmed risken avsevärt att någon obehörig ska knäcka lösenordet.

Undvik att använda svenska Starka lösenord kan skapas på tecken så att du alltid kan logga många sätt. Här är några tips: in även om du lånar en dator Grundregeln är att ju fler tecken utan svenskt tangentbord. ett lösenord har desto säkrare är Använd lösenord som inte det. För att lättare kunna komma innehåller vanligt förekomihåg ett lösenord med exempelvis mande ord eller uppgifter som 12 tecken så använder sig många kan kopplas till dig som person. av så kallade lösenordsfraser.

Använd gärna en så kallad Du kan bilda lösenordet genom lösenordshanterare. Det är en att exempelvis kombinera första programvara som håller reda på bokstaven i varje ord i en mening, alla dina inlagda lösenord. Du fras eller sångtext. behöver då bara kunna ett starkt Om du varierar tecknen genom lösenord. msb.se

och ATLAS övningsdocka

Använd starka lösenord För att skydda din information är det viktigt att ha starka lösenord.

Särskilt viktigt är det att ha ett starkt lösenord till dina viktigaste tjänster till exempel din mejl.

Hur mycket är ett liv värt?

Hur mycket är ett liv värt?

PHC Nordic AB

+46 855 53 63 00 phcnordic.com

Hur mycket är ett liv värt?

Vi vet... har erfarenhet av hur ambulanspersonal vill arbeta, Vi...och vet... vilka förutsättningar som behövs för bra arbetsmiljö

...och har erfarenhet av hur ambulanspersonal vill arbeta,

och som vadbehövs framtida hjälpmedel vilka förutsättningar för bra arbetsmiljö och arbetsrutiner kan komma behöva.

och vad framtida hjälpmedel och arbetsrutiner kan komma behöva.

Vi vet också hur den kombinationen finansieras.

Vi vet också hur den kombinationen finansieras.

Se en beräkning på www.ambulansproduktion.se/ekonomi

Se en beräkning på www.ambulansproduktion.se/ekonomi

Vi vet...

Följ oss i sociala medier:

Ambulansproduktion Sandviken

...och har erfarenhet av hur ambulanspersonal vill arbeta, Följ oss i sociala medier: vilka förutsättningar som behövs för bra arbetsmiljö

Ambulansproduktion Sandviken

och vad framtida hjälpmedel och arbetsrutiner kan komma behöva.

Vi vet också hur den kombinationen finansieras.

www.s112.se

Vi vet... ...och har erfarenhet av hur ambulanspersonal vill arbeta, vilka förutsättningar som behövs för bra arbetsmiljö och vad framtida hjälpmedel och arbetsrutiner kan komma behöva.

Se en beräkning på www.ambulansproduktion.se/ekonomi samverkan 112 nr 1 2024

39

POSTTIDNING B Avsändare: On Road Educations AB Lagergrens gata 2 65226 KARLSTAD

S4U REINFORC CED AMBULANS

MARKNADENS LÄTTASTE SKYDDSVÄST MED SKYDD FÖR AK47 - 7,62x39 MSC

SPECIELLT FRAMTAGEN FÖR AMBULANSPERSONAL Avtalad genom upphandling för mer information kontakta SAFE4U på telefonnr: 08-410 700 88 info@safe4u.se

DISTINGUISHED BY INNOVATION

www.safe4u.se