S112 - NR 1 - 2025

Magasin om blåljusverksamheter och specialfordon

SAMVERKAN

Nummer 1 2025 Årgång 24

Bättre lägesbild med digital skärm

REGISTRERADE UTRYCKNINGSFORDON UNDER 2024

Så skapas du ett lyckat evenemang!

Vara beredd om krisen eller katastrofen kommer

Smart lösning i Skåne

Restvärdeledare – en viktig stödperson

ledare

vi blickar framåt!

H

är kommer ett sprillans nytt vårnummer av Samverkan 112!

Ett nummer med spännande artiklar och reportage som du kan läsa med en kopp kaffe i solen eller varför inte tillsammans med dina kollegor i personalrummet. Vi hoppas att tidningen kan inspirera, dela nya kunskaper och erfarenheter samt öppna upp för samtal och diskussion.

I detta nummer kommer du kunna läsa om vår resa till Las Vegas när vi för andra gången besökte EMS World. Läs om den känslosamma invigningen på årsdagen 11 september, om den senaste forskningen inom trauma och vad vi gjorde mitt ute i öknen.

Ni får också läsa om bristen på tillgänglighet av hjärtstartare, om tullinspektören Mimmis fynd vid gränsen,

Utgivare: Tidningen Samverkan 112 ges ut av Trauma Medicin Ambulans1 AB Förlaget är privatägt och står ägar- och åsiktsmässigt helt oberoende i förhållande till företag, organisationer och politiska partier Utgivningsbevis: 24 224 ISSN: 1650-7487 Postadress: Långgatan 32 C 652 22 KARLSTAD E-post: jerry@s112.se

ambulanspersonalens välmående, om de nya brandbilarna som skall klara allt från vardagliga uppdrag till flyghaverier och om polisens podd-satsning som en del av rekryteringsprocessen.

Vi vill också presentera Viktoria Sandblom som ny projektledare för Samverkanskongressen 2026! Viktoria, som närmast kommer från Högskolan i Borås och PreHospen har varit med och arrangerat Ambulanskongressen tidigare men kliver nu på en ledande roll för att kunna optimera kommande Samverkanskongress!

Välkommen Viktoria!

Jerry Lidberg Chefredaktör och ansvarig utgivare jerry@s112.se

Chefredaktör och ansvarig utgivare: Jerry Lidberg, 073 - 816 48 06 Layout och formgivning: Emma Andreasson Kreativa Kontoret i Kristinehamn AB Tryck: Mixiprint AB, Olofström Annonser: jerry@s112.se

Tipsa oss: Tipsare skyddas alltid av källskyddet och är garanterad full anonymitet. info@s112.se Hemsida: www.s112.se Åsikter: För åsikter som framförs i artiklar svarar intervjuade personer och textförfattaren

Prenumeration: https://www.s112.se/prenumerera Omslagsfoto: Privat

VI ÖKAR I UPPLAGa! Vi har ökat från 1700 till 3200 exemplar – som idag skickas ut till både privatpersoner och blåljusstationer över hela landet.

2

samverkan 112 nr 1 2025

www.s112.se

innehåll

INNEHÅLL

44

42

4 6

Tid från 112-samtal

Frivilliga räddar liv

Nya riktlinjer för hjärt-lungräddning

10

Are You Ready – Vara beredd om krisen eller katastrofen kommer

16

What happened in LAS VEGAS?

22

Smart lösning i Skåne

23

Bli Polis-Podden

30

Rope Rescue Sweden Siktar på Guld Igen!

22

34

Larmkedjan – en visklek med höga insatser

36

Tullinspektör på Arlanda

Smart lösning i Skåne

46

Från operationssal till stridsfält – en unik utmaning

Foto: Anna Hållams

Bättre lägesbild med digital skärm

Nästa generations ambulans - Byggd med erfarenhet Med höjd hygienstandard säkerställer vi en trygg och ren arbetsmiljö utan kompromisser.

Vad kostar en ambulans?

Skanna QR-koden och testa vår kalkylator.

www.s112.se

samverkan 112 nr 1 2025

3

ambulans / Bättre lägesbild med digital skärm

Bättre lägesbild med digital skärm En innovationssatsning i Stockholm kan innebära stora förbättringar av lägesbild och effektivitet vid större räddningsinsatser.

—Med hjälp av ett digitalt armband följer krisledningen de skadade i realtid, förklarar projektledaren Monica Rådestad. text: Johan Wangström foto: Cecilia HOLMGREN

D

e flesta som är verksamma inom krisberedskap och räddningstjänst har nog åtminstone övat med någon variant av prioritetsmarkering där olika färger på fysiska skadekort beskriver hur brådskade läget är för de drabbade vid en större händelse.

Nu har smart teknik nått även detta område – i ett innovationsprojekt i Region Stockholm digitaliserar man den pappersbaserade prioriteringen vilket kommer att innebära betydligt effektivare räddningsinsatser, menar projektledaren Monica Rådestad som är beredskapssamordnare på Capio S:t Görans sjukhus och har lång erfarenhet av beredskap och krisövningar i olika sammanhang.

–Lägesbilder grundas idag oftast på manuell eller muntlig rapportering, med papper och penna eller via radio för att sedan delas mellan olika ledningsnivåer. På grund av den mänskliga faktorn har detta sätt brister – uppgifter som kommer in är oklara eller glöms bort och rapporteringen kan bygga på rent personliga uppskattningar. Det blir fragmenterad information som snabbt kan vara inaktuell – informationsdelning är känt problem, förklarar Monica Rådestad, som har en bakgrund som anestesisjuksköterska och är medicine doktor i katastrofmedicin.

4

samverkan 112 nr 1 2025

Rätt resurser med överblick i realtid Den digitala ”prioritetsmarkeringen” som hennes projektgrupp tagit fram är utformad som ett reflexarmband som man enkelt ”slår” runt armen på en skadad och innehåller en e-tagg med unikt idnummer. Armbandet scannas sedan in i en applikation och direkt kan räddnings- och sjukvårdsledning på olika nivåer i realtid ta del av den visualiserade informationen. På en skärm syns vilka prioriteringar som är gjorda, antal skadade som väntar och var de befinner sig. Det är möjligt att fylla på med ytterligare information men gruppen har hittills valt att begränsa funktionerna till skadans svårighetsgrad (färgmarkering), numerär och positionering för att minska behovet av batterikraft i armbanden som ska medföras i exempelvis ambulanser och andra räddningsfordon.

Genom visualiserad realtidsinformation, att kunna följa den skadade, kan ledningen uppnå en mer ändamålsenlig resurssättning för händelsen, menar Monica Rådestad.

Det handlar framförallt om bättre logistik när det gäller omfördelning av transporter, personal och utrustning samt överlämning av skadade mellan olika aktörer. Helt enkelt en helt ny övergripande lägesbild.

Ska vara enkelt att använda Innovationsprojektet som finansieras av Region Stockholm och där ett antal representanter med akutmedicinsk bakgrund ingår tillsammans med ett par tech-företag har sitt ursprung i en forskningsstudie som gjordes under en övning på Arlanda 2008.

Där testade manatt spåra patienter med dåtidens telefoner (och RFID-teknik).

–Sedan dess har utbyggnaden av svensk infrastruktur skapat nya möjligheter för digitalisering på många områden och behovet av förbättringar inom sjukvårdsledning har legat och malt i mitt huvud: ”det måste gå att följa patientflödet under hela den akuta vårdkedjan”, berättar Monica Rådestad.

–Man har försökt internationellt, men det har blivit för komplicerat. Det måste vara enkelt att hantera tekniken i tidskritiska och stressade situationer och vi arbetar nära användarna för att uppnå det.

Optimera resurser och rädda liv Under en katastrofövning på Capio S:t Görans sjukhus förra året pilottestades det nya digitala systemet i större skala och de skadade figuranterna kunde då följas från (den fiktiva) skadeplatsen i centrala Stockholm via ambulanssjukvården in på sjukhuset där man sömlöst fortsatte följa patienterna i vårdkedjans olika delar, via gps-teknik för prehospital akutsjukvård till sjukhusets wifi-system.

–Innan den ens fick rapporter om antal skadade och prioritet från larmcentralen kunde sjukvårdsledningen på olika nivåer följa patientflödet på skadeplats, under transport och på sjukhus i en webbportal som också utvecklats inom projektet, berättar Monica Rådestad som ser att fler aktörer inom totalförsvaret kan komma att få nytta av systemet.

–Man samarbetar i en krisledning, och för polisen skulle detta dessutom kunna innebära en enklare spårning av splittrade familjer som vårdas på olika sjukhus, i olika regioner vilket var ett stort problem i samband med terrordåden i London 2005.

–Vi står inför nya utmaningar där samhällsviktiga aktörer måste vara mer effektiva och ha bättre kontroll över tillgängliga resurser. Det duger inte med knapphändig och kanske ”gammal” information för att ha effektiv styrning och ledning vid en insats – ytterst handlar det om att rädda liv ■

www.s112.se

ambulans / Samverkan i vårdens organisatoriska gränsland

individer kan det påverkas negativt Samverkan i vårdens organisatoriska gränsland enskilda vid personalomsättning eller organisations– ambulanssjukvårdens betydelse för patienter med komplexa vårdbehov För patienter med komplexa vårdbehov är mötet med ambulanssjukvården ofta ett av flera steg i en vårdkedja som kräver samverkan mellan flera olika aktörer. Ambulanssjukvården har därför en central roll i att knyta ihop olika delar av vårdsystemet, men studier visar att det inte är en enkel uppgift. text: Ann-Therese Hedqvist Ann-Therese Hedqvist, ambulanssjuksköterska vid ambulansstationen i Västervik i Region Kalmar län, har i sin avhandling "Collaboration in organizational borderlands – Achieving seamless care for patients with complex care needs", vid Linnéuniversitetet i Kalmar, undersökt samverkan mellan vårdgivare för patienter med komplexa vårdbehov. Ann-Therese är även distriktssköterska och specialistsjuksköterska inom vård av äldre. Hon är sekreterare i Riksföreningen för ambulanssjuksköterskor och medlem i operativa gruppen för CISA (Centrum för interprofessionell samverkan

och sambruk inom akut vård).

Resultatet av avhandlingen visar att effektiv kommunikation, anpassningsförmåga och gränsöverskridande samarbete är avgörande faktorer för att skapa en sömlös vårdkedja.

Samtidigt uppstår ofta hinder i form av otydliga gränser och oklar ansvarsfördelning mellan aktörerna. Dessa hinder förstärks av olika organisatoriska kulturer och brist på gemensamma digitala verktyg för informationsdelning.

I praktiken utvecklas ofta informella samarbetsvägar mellan vårdprofessioner och organisationer för att överkomma dessa hinder. Ambulanspersonal tar egna initiativ, skapar personliga kontakter och hittar lösningar i stunden för att säkerställa att patienten får rätt vård.

Detta skapar goda förutsättningar för en flexibel och personcentrerad vård men innebär också en sårbarhet – när samarbetet är beroende av

Sveriges ledande blåljus Standby är Sveriges ledande tillverkare och leverantör av blåljus, varningsutrustning och styrsystem. Vi garanterar långsiktig hållbarhet och pålitlighet genom starka produkter och lyhörd support. Så att dina utryckningsoch specialfordon alltid fungerar som de ska.

Läs mer på www.standbygroup.com

förändringar.

Ett återkommande problem är risken för glapp i vårdkedjan – situationer där ingen aktör tar ett tydligt ansvar och patienten hamnar "mellan stolarna". Detta kan ske i samband med övergångar mellan vårdnivåer, där information förloras eller där brist på samordning leder till onödiga vårdkontakter och förlängda vårdtider. För att minimera dessa risker krävs ett medvetet arbete för att "mind the gap" – identifiera och åtgärda potentiella svagheter i vårdsystemet innan de leder till att patienter far illa.

För att långsiktigt stärka samverkan krävs tydlig ansvarsfördelning, hållbara system och arbetssätt som minskar beroendet av tillfälliga lösningar. Genom att arbeta systematiskt med att identifiera och täppa till dessa glapp kan vården bli både tryggare och mer sammanhållen för patienter med komplexa vårdbehov.

blåljus

TID FRÅN 112-SAMTAL TILL FÖRSTA RESURS ÄR PÅ PLATS

Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) publicerar nu för sjuttonde gången indikatorer som belyser arbetet med trygghet och säkerhet i Sveriges 290 kommuner.

folkmängd ​ id utgången av 2024 uppgick SveriV ges folkmängd till 10 587 710 personer. Andelen utrikes födda var 20 procent, vilket motsvarar över 2 miljoner personer. Den kombinerade andelen av utrikes födda och inrikes födda med två utrikes födda föräldrar uppgick till cirka 27,5 procent.

Responstid Responstid avser tiden från det att larmcentralen mottar larmet tills den första enheten anländer. Det finns dock kvalitetsbrister i dessa uppgifter, eftersom

tidpunkten för "ankomst" rapporteras på olika sätt och i vissa fall kan registreras långt efter den faktiska ankomsttiden.

REGION BLEKINGE

REGION gävleborg Folkmängd 2024: 157 223 -1084

Folkmängd 2024: 157 223 -730

Oförändrad responstid Längre responstid än under 2023

REGION jönköpings län Folkmängd 2024: 370 009 +1153

2024

2023

2024

2023

2024

2023

2024

2023

2024

2023

2024

Karlshamn

12,5

13

10,2

11

Bollnäs

16,8

16

13,5

14

Aneby

22,4

23

10,1

11

Karlskrona

15,6

16

11,1

11

Gävle

12,9

13

11,1

12

Eksjö

15,2

16

9,3

10

Olofström

16,1

16

11,0

11

Hofors

16,2

16

10,2

12

Gislaved

18,1

19

9,4

10

Ronneby

16,7

17

11,1

12

Hudiksvall

14,6

15

13,4

15

Gnosjö

19,2

19

8,9

9

Sölvesborg

17,1

18

11,5

11

Ljusdal

19,2

19

15,8

16

Habo

15,2

17

9,2

10

Nordanstig

19,5

19

14,1

16

Jönköping

14,9

15

8,9

9

Ockelbo

22,1

18

12,8

13

Mullsjö

24,4

24

13,1

12 10

REGION dalarna

Folkmängd 2024: 286 546 -707

2024

2023

Avesta

12,5

Borlänge

12,4

Falun

13,7

2024

2023

13

11,9

12

13

11,0

11

14

11,8

13

Gagnef

23,4

23

10,9

12

Hedemora

23,0

24

16,0

17

Leksand

13,7

14

13,3

14

Ludvika

15,4

16

10,6

13

Malung-Sälen

17,2

19

17,2

18

Mora

14,0

14

13,7

14

Orsa

17,5

17

12,9

11

Rättvik

21,1

21

14,8

11

Smedjebacken

20,5

21

15,2

15

Säter

20,3

21

15,0

13

Vansbro

17,8

18

13,1

14

Älvdalen

23,9

23

14,7

20

REGION gotland

Gotland

18,5

17

14,7

13

Nässjö

15,6

16

8,3

Sandviken

15,0

14

10,8

11

Sävsjö

18,5

20

8,3

9

Söderhamn

17,1

16

15,8

13

Tranås

11,2

12

8,1

8

Vaggeryd

19,3

20

11,0

11

Vetlanda

15,7

16

9,8

10

Värnamo

13,9

15

9,3

9

Folkmängd 2024: 345 074 +1328

REGION kalmar län

Folkmängd 2024: 246 352 -315

2024

2023

2024

2023

Falkenberg

13,3

13

10,6

11

Halmstad

12,8

13

9,1

9

Hylte

17,0

17

11,7

13

Kungsbacka

15,5

16

12,8

13

2024

2023

2024

2023

Laholm

17,5

18

10,4

9

Borgholm

16,1

16

15,7

18

Varberg

14,0

14

10,3

11

Emmaboda

16,3

17

13,1

15

Hultsfred

18,4

18

11,8

12

Högsby

19,8

17

13,5

14

Kalmar

14,2

15

10,0

11

Mönsterås

17,0

15

10,1

10

Mörbylånga

18,6

19

12,7

14

Nybro

14,5

14

Oskarshamn

13,5

14

Torsås

14,8

14

Vimmerby

15,5

16

Västervik

12,7

14

Jämtland

Folkmängd 2024: 60 971 -58

Folkmängd 2024: 132 839 +169

2024

2023

2024

2023

Berg

26,7

27

20,8

18

Bräcke

27,7

25

20,6

20

Härjedalen

26,2

26

19,7

19

Krokom

23,4

23

17,7

17

24,1

29

21,2

17

2024

2023

2024

2023

Ragunda

13,2

17

15,7

13

Strömsund

26,7

25

19,4

17

Åre

24,8

26

16,5

15

Östersund

13,4

14

11,1

11

samverkan 112 nr 1 2025

2023

Ovanåker

REGION halland

6

Kortare responstid än under 2023

9,3

11

11,6

15

11,2

12

14,4

13

11,9

14

Källa: SCB.se och SKR.se

www.s112.se

blåljus

REGION stockholm Folkmängd 2024: 2 473 307 +18 486 REGION kronoberg

REGION skåne

Folkmängd 2024: 203 351 -335

2024

2023

2024

Alvesta

18,6

18

10,7

11

Lessebo

18,1

19

9,7

12

Ljungby

13,2

14

11,8

Markaryd

18,9

19

12,3

2023

Folkmängd 2024: 1 428 626 +6845

2024

2023

2024

Botkyrka

15,9

16

11,0

11

13

11,1

13

2023

2024

2023

2024

2023

Danderyd

12,9

Bjuv

19,5

20

11,0

14

Ekerö

17,0

17

10,3

13

Bromölla

18,3

18

11,1

11

Haninge

15,7

16

9,9

13

13

Burlöv

17,7

18

10,3

11

Huddinge

14,5

15

10,6

12

12

Båstad

21,3

22

9,9

10

Järfälla

16,0

16

9,7

10

Tingsryd

22,5

22

10,5

12

Eslöv

16,5

18

10,6

10

Lidingö

14,5

15

11,5

10

Uppvidinge

26,3

26

13,3

16

Helsingborg

13,4

14

9,7

10

Nacka

15,7

16

10,4

13

Växjö

14,7

15

11,1

11

Hässleholm

15,9

17

11,5

12

Norrtälje

18,7

19

10,0

13

Älmhult

18,2

20

11,9

11

Höganäs

16,5

17

10,4

10

Nykvarn

21,3

21

11,2

14

REGION norrbotten

Folkmängd 2024: 248 620 +140

2024

2023

Hörby

15,2

17

10,0

11

Nynäshamn

16,5

17

10,0

13

Höör

15,3

18

11,2

11

Salem

16,9

17

11,2

15

Klippan

19,6

20

10,0

10

Sigtuna

15,7

18

15,5

16

11

12

Kristianstad

11,2

9,9

Sollentuna

14,7

15

17,5

18

9

10

Kävlinge

9,9

8,6

Solna

12,5

13

14

9

10

13,4

8,6

8,6

Landskrona

Stockholm

13,1

13

17,6

18

10

10

Lomma

8,6

10,6

Sundbyberg

13,4

14

14,5

15

11

10

Lund

10,6

8,4

Södertälje

14,3

15

9

12

13

8,4

9,9

Tyresö

16,7

17

8,4

10

2024

2023

Malmö

13,1

Arjeplog

18,1

20

18,6

20

Osby

19,5

21

9,9

10

Täby

14,4

15

18

15,0

12

Perstorp

14,5

16

9

10

18,3

8,4

11,4

Arvidsjaur

10,5

10

15

12,3

12

Simrishamn

16,8

18

10

16

14,8

11,4

15,5

Boden

Upplands Väsby

13

15,5

12

18,9

20

10,5

12

16

13

13,5

14,7

10,7

Gällivare

Sjöbo

Upplands-Bro

18

12

17

14

19

9,0

12,4

17,7

16,9

11

Vallentuna

Haparanda

10,7

24

11,5

16

22,8

30

10

23,9

Jokkmokk

25,8

Vaxholm Värmdö

17,7

18

10,8

15

Österåker

18,0

19

10,9

12

Kalix

14,9

15

14,9

Kiruna

14,1

15

11,8

Skurup

17,4

25

Staffanstorp

16,8

18

9,0

14

Svalöv

21,9

22

11,5

12

17

10,8

10

12

Svedala

16,4

Luleå

15,6

16

12,6

13

Tomelilla

15,9

17

10,9

12

Pajala

39,7

42

27,7

33

Trelleborg

16,2

19

10,1

10

Piteå

14,3

15

14,5

14

Vellinge

18,8

20

8,4

8

Älvsbyn

15,1

14

17,3

14

Ystad

12,4

13

10,0

10

Överkalix

15,7

17

19,0

17

Åstorp

16,7

17

10,3

11

Övertorneå

27,6

28

22,4

12

REGION sörmland

20

Ängelholm

13,8

14

11,3

Örkelljunga

25,1

26

10,4

10

Östra Göinge

16,5

17

14,7

13

2023

2024

Saknas Saknas

11,3

11

Flen

Saknas Saknas

11,6

12

Gnesta

Saknas Saknas

13,6

16

Katrineholm Saknas Saknas

11,5

11

Nyköping

Saknas Saknas

13,3

13

Oxelösund

Saknas Saknas

10,4

11

Strängnäs

Saknas Saknas

14,8

14

Trosa

Saknas Saknas

11,3

11

Vingåker

Saknas Saknas

9,5

10

2024

2024

13

12,3

14

Eda

Saknas

29

15,8

18

Filipstad

Saknas

14

16,2

19

Forshaga

Saknas

25

12,3

15

Grums

Saknas

23

13,9

13

Hagfors

Saknas

18

14,5

15

Hammarö

Saknas

18

8,8

10

2023

Karlstad

Saknas

14

12,0

12

Saknas

21

11,5

12 12

16,3

2021

Folkmängd 2024: 407 912 +3323

15,2

15,3

2022

2023

2023

2024

2023

Enköping

Saknas Saknas

13,1

12

Heby

Saknas Saknas

13,8

13

Kristinehamn

Saknas

13

10,8

Håbo

Saknas Saknas

10,5

11

Munkfors

Saknas

20

12,0

12

Saknas

23

15,3

14 14

Knivsta

Saknas Saknas

12,3

12

Storfors

Tierp

Saknas Saknas

13,5

13

Sunne

Saknas

17

13,1

Uppsala

Saknas Saknas

10,3

10

Säffle

Saknas

15

11,4

11

Saknas

18

16,2

19

Saknas

21

17,3

20

Saknas Saknas

14,2

15

Torsby

Östhammar Saknas Saknas

11,7

12

Årjäng

Älvkarleby

17,0

www.s112.se

2023

Kil

Ambulanssjukvårdens responstider i minuter. Nationellt värde.

Mediankommunens värde:

2020

2024

Saknas

2023

Eskilstuna

Folkmängd 2024: 283 384 -74

Arvika

Folkmängd 2024: 301 542 -402

REGION uppsala

2024

REGION värmland

16,6

2024

Räddningstjänstens responstider i minuter. Nationellt värde.

Mediankommunens värde: 12,3

12,1 11,8

2020

2021

11,2

11,4

2022

2023

2024

samverkan 112 nr 1 2025

7

blåljuS

REGION västerbotten Folkmängd 2024: 281 138 +2409

REGION Örebro län Folkmängd 2024: 308 375 +259

Folkmängd 2024: 1 772 821 +5805

2024

2023

2024

2023

2024

2023

2024

2023

2024

2023

2024

Bjurholm

34,4

34

19,3

20

Askersund

16,9

17

13,7

14

Ale

16,3

16

12,4

12

Dorotea

24,5

18

15,4

19

Degerfors

16,9

17

15,5

16

Alingsås

14,1

13

11,6

10

Lycksele

12,9

13

12,8

15

Hallsberg

16,4

16

13,4

14

Bengtsfors

17,9

18

16,8

20

Malå

14,0

21

13,7

15

Hällefors

13,8

15

21,2

19

Bollebygd

21,8

22

13,5

10

Nordmaling

21,5

25

16,1

17

Karlskoga

10,8

11

10,9

11

Borås

13,4

13

10,0

10

Norsjö

18,9

23

15,7

16

Kumla

12,4

13

11,3

11

Dals-Ed

15,5

17

15,9

20

Robertsfors

24,9

25

16,6

14

Laxå

15,6

16

14,5

13

Essunga

26,8

27

11,6

19

Skellefteå

16,2

17

12,1

12

Lekeberg

20,9

21

13,8

16

Falköping

15,3

16

11,6

14

Sorsele

19,0

23

33,4

20

Lindesberg

18,5

20

13,1

13

Färgelanda

22,7

22

17,8

17

Storuman

22,2

22

22,6

18

Ljusnarsberg

14,9

16

18,5

18

Grästorp

23,4

23

15,0

17

Umeå

14,5

15

11,9

12

Nora

15,2

15

17,1

18

Gullspång

24,4

23

15,2

15

Vilhelmina

23,4

20

20,6

17

Örebro

11,8

12

11,3

11

Göteborg

16,5

16

9,9

10

Vindeln

21,0

20

23,0

29

Götene

21,3

22

14,6

15

Vännäs

19,0

20

11,8

10

Herrljunga

18,2

22

12,9

12

Åsele

16,9

18

19,8

18

Hjo

23,7

24

13,0

15

REGION västernorrland

Längre responstid än under 2023

Folkmängd 2024: 241 458 -690

Oförändrad responstid

2024

2023

2024

2023

Härnösand

14,2

14

10,5

11

Kramfors

18,4

18

14,5

15

Sollefteå

16,3

16

14,2

14

Sundsvall

15,6

16

12,5

13

Timrå

19,7

19

12,6

Ånge

20,1

21

Örnsköldsvik

14,9

15

REGION västmanland

Kortare responstid än under 2023

Härryda

21,7

21

13,0

13

Karlsborg

16,6

18

17,7

16

Kungälv

14,8

15

11,6

11

Lerum

18,1

18

11,9

12

Lidköping

12,9

13

11,6

12

Lilla Edet

19,3

19

12,6

11

Lysekil

16,5

17

15,4

15

Mariestad

13,7

14

12,2

11

Mark

17,4

18

12,5

12

Mellerud

15,6

16

12,4

11

Munkedal

15,8

16

18,1

17

16,1

16

10,3

10

Orust

21,6

22

17,9

18

12

Partille

17,4

16

11,9

12

14,1

14

Skara

13,3

13

12,5

13

14,7

15

REGION Östergötland

Folkmängd 2024: 472 446 +148

Folkmängd 2024: 281 158 +345

Skövde

12,8

13

11,2

11

Sotenäs

18,8

20

14,6

15

Stenungsund

16,6

17

13,3

13

Strömstad

13,9

14

15,0

15

Svenljunga

19,5

20

15,8

14 18

Tanum

19,0

19

17,7

2024

2023

2024

2023

Tibro

19,9

20

13,5

12

21,5

20

13,3

13

Tidaholm

18,3

17

14,9

13

Finspång

15,3

16

12,1

12

Tjörn

18,8

18

13,9

14

2023

2024

2023

Kinda

18,4

19

12,4

16

Tranemo

23,6

22

13,4

13

Saknas Saknas

13,9

17

Linköping

11,8

13

10,5

10

Trollhättan

15,6

16

10,9

11

12,6

13

10,5

11

Töreboda

20,2

21

14,1

15 13

2024

Arboga

2023

Mölndal

Boxholm

8

västra götalandsregionen

Fagersta

Saknas Saknas

12,3

13

Mjölby

Hallstahammar

Saknas Saknas

10,5

11

Motala

11,8

12

11,3

11

Uddevalla

13,3

14

12,7

12,1

13

9,8

10

Ulricehamn

15,9

18

12,3

13

15

11,9

11

Vara

17,8

18

17,0

16 14

Kungsör

Saknas Saknas

14,4

14

Norrköping

Köping

Saknas Saknas

12,3

12

Söderköping

14,6

Norberg

Saknas Saknas

13,4

13

Vadstena

18,9

19

11,3

13

Vårgårda

19,6

22

13,4

Sala

Saknas Saknas

11,5

12

Valdemarsvik

18,1

18

12,4

13

Vänersborg

16,9

16

12,1

12

Skinnskatteberg

Saknas Saknas

18,2

18

Ydre

29,7

28

14,1

16

Åmål

13,0

14

13,3

13

Surahammar

Saknas Saknas

10,5

11

Åtvidaberg

14,1

15

9,9

12

Öckerö

16,9

16

14,3

14

Västerås

Saknas Saknas

10,6

11

Ödeshög

12,5

13

14,0

14

samverkan 112 nr 1 2025

www.s112.se

5G 4G LTE

RAKEL TETRA

www.s112.se

DMR

https://celab.se/

samverkan 112 nr 1 2025

9

ambulans / Are you ready

Are You Ready – Vara beredd om krisen eller katastrofen kommer God utbildning och träning är viktiga förutsättningar för sjuksköterskors förmåga att kunna ge vård och omvårdnad vid kriser och katastrofer. Samtidigt visar forskning att sjuksköterskor inte alltid får den utbildning och träning de behöver.

Detta vill forskare vid Högskolan i Borås råda bot på. text: Henrik Andersson frågor ska vara. Problemet blir att utbildning och träning i att möta och hantera kriser eller katastrofer blir beroende på lärosätets inställning och intresse för ämnet.

Beredskap En kris eller katastrof kan inträffa när och var som helst. För att kunna skydda människors liv och hälsa samt för att bevara samhällets funktioner och värden, krävs att sjuksköterskor med eller utan specialistutbildning i den akuta vårdkedjan är utbildade och tränade för att inneha förmåga att möta och hantera kriser eller katastrofer.

Forskning har visat att när det uppstår kriser eller katastrofer är inte sjuksköterskor tillräckligt förberedda att möta och hantera kriser eller katastrofer. En utmaning med att lära om beredskap är att det kan uppfattas som problematiskt att förbereda sig inför något som inte är känt eller som uppfattas som föga troligt. Samtidigt bör detta ses i ljuset av extremväder, cyber- och terrorattacker, pandemier, stora olyckor eller krig som drabbat Sverige eller länder i vårt närområde men också de diskussioner som förs gällande samhällets beredskap att möta och hantera kriser eller katastrofer.

Vid Högskolan i Borås har ett projekt kallat ”Are Yoy Ready” initierats och som syftar att undersöka hur sjuksköterskor inom den akuta vårdkedjan uppfattar sin förmåga att

möta och hantera kriser eller katastrofer i fredstid, vid höjd beredskap och krig.

Henrik Andersson som är projektledare understryker att stärkandet av katastrofmedicinsk beredskap hos sjuksköterskor är viktigt: - att vara beredd handlar inte bara om att svara an mot NATO:s krav på masskadehantering i hädelse av krig, det handlar lika mycket om att vara beredd på att möta och hantera de hälsoproblem som kan uppstå vid extremväder.

Utbildning och träning De studier som gjorts inom projektet visar att den utbildning och träning som ges vid svenska lärosäten främst fokuserar på den kompetens som behövs för att driva normal sjukvård, vilket är otillräckligt när centrala funktioner i samhället påverkas, hotas eller angrips. Ensidigt fokus på normal sjukvård riskerar att begränsa sjuksköterskors förmåga att minska lidande och undvikbara förluster av liv och hälsa i samband med kriser eller katastrofer i fredstid, vid höjd beredskap och krig.

Att utbilda blivande sjuksköterskor på grund och avancerad nivå i katastrofmedicinsk beredskap är en utmaning. Anders Sterner som ingår i projektet säger: -Så länge det saknas tydliga nationella utbildningsmål blir det upp till de enskilda lärosätena att avgöra hur arbeta med dessa

10

samverkan 112 nr 1 2025

Projektet avser att undersöka vilka kompetenser som anses vara nödvändiga liksom de viktigaste utmaningarna för att professionellt kunna möta och hantera kriser och katastrofer. Dessutom avses också att undersöka vilka strategier och insatser som finns för att planera och klara en kris eller katastrof utifrån ett enskilt perspektiv. Projektet förväntas bidra till att stärka sjuksköterskors förmåga att vara beredda om krisen eller katastrofen kommer.

Fakta Titel: Hälso- och sjukvårdspersonals förmåga att möta och hantera kriser eller katastrofer i fredstid, vid höjd beredskap eller krig.

Projektledning: Henrik Andersson, Universitetslektor och docent. Högskolan i Borås. Anders Sterner, Universitetslektor.

Högskolan i Borås. Övriga forskare: Wivica Kauppi, Universitetslektor. Högskolan i Borås. Ulf Andersson, Universitetslektor. Högskolan i Borås Publikationer: Andersson, U., Lundberg, K., Andersson, H., Sterner, A. Are you ready: disaster response in nursing education: a cross‑sectional survey among Swedish universities and university colleges. Discover Health Systems 2024:3:74. Lundberg, K., Andersson, U., Andersson, H., Sterner, A. Are You Ready? The Preparation of Swedish Nursing Students for Disaster Nursing in Armed Conflicts. The Nordic Journal of Nursing Research 44:1-2

www.s112.se

Save the date!

CISA-konferensen är ett hållbarhetssäkrat möte

Fysisk och livesänd CISA Konferens från Utvandrarnas hus VÄXJÖ Ett samarrangemang med Region Kronoberg

24 oktober 2025

ANMÄLAN Kostnadsfri konferens

lnu.se/cisa

Årets tema:

Civil beredskap Internationell konferens, internationella keynotes

CISA – Centrum för interprofessionell samverkan och sambruk inom akut vård Kontaktpersoner:

www.s112.se

Carina Elmqvist, carina.elmqvist@kronoberg.se Anders Svensson, anders.svensson@lnu.se

samverkan 112 nr 1 2025

11

ambulans / Ambulanspersonalens välmående

AMBULANSPERSONALENS VÄLMÅENDE den underliggande faktorn för säker och högkvalitativ ambulanssjukvård Vetenskaplig evidens om samband mellan ambulanspersonalens välmående och säkerhetsaspekter inom ambulanssjukvården är otillräcklig. Avvikande händelser inom patientsäkerhet och arbetssäkerhet kan innebära mänskliga, materiella och ekonomiska förluster. Att stödja ambulanspersonalens välmående leder till bättre presterande personal, färre fordon- och personalskador samt till färre inträffade händelser som äventyrar patientsäkerheten. text: Viivi Tikkanen, MsCN, PEN, RN

A

ttt ha ett viktigt yrke och hjälpa de allvarligt sjuka och skadade ger en stor stolthet och mening i livet för de som arbetar inom ambulanssjukvården.

Den moderna ambulanssjukvården präglas av högkompetent personal, toppklassade teknologiska innovationer, och avancerade behandlingar som ökar patienters chanser att tillfriskna och överleva. Ambulanssjukvården regleras av ett flertal lagar som syftar till att minska arbetsmiljörelaterade säkerhetsrisker och vårdskador hos patienter.

Förutom statliga regelverk följs det framtagna medicinska riktlinjer och lokala rutiner för att kunna arbeta på ett sätt som skyddar personalen, patienter och det materialet som möjliggör de akuta prehospitala vårdinsatserna. Användning av handlingsplaner och check-listor underlättar identifiering av patienters tidskritiska tillstånd, exempelvis trauma, stroke eller hjärtinfarkt. Ambulansfordon samt vård- och kommunikationsutrustning kontrolleras regelbundet. Genom utbildningar upprätthålls och uppdateras personalens kompetens. Majoritet av undersökningar, bedömningar och behandlingar som utförs av ambulanspersonalen sker på ett tillfredställande och patientsäkert sätt. Ändå kan farhågor gällande både personalens uthållighet och säkerhetsaspekter inom ambulanssjukvården identifieras.

Varierande och långa arbetstider, resursbrist och ett ständigt ökande antal ickebrådskande patientuppdrag är några globalt kända orsaker till ambulanspersonalens missnöje inom sitt yrke. Att kontinuerligt

Viivi Tikkanen Viivi Tikkanen är doktorand inom vårdvetenskap vid Uleåborgs universitet, Finland.

Artikel baseras på hennes pågående forskning som ingår i skrivarens doktorsavhandling.

12

samverkan 112 nr 1 2025

arbeta i ett högt tempo och utföra komplexa vårdinsatser inom oförutsägbara, ibland farliga, arbetsmiljöer kan leda till personalens långvariga stress, sömnsvårigheter eller utbrändhet. Arbetet som utförs i oergonomiska positioner och uppgifter som belastar det muskuloskeletala systemet kan orsaka fysiska besvär.

Begreppet välmående innebär att individen mår bra, är nöjd med sitt liv, upplever lycka och fungerar i livets olika områden på ett tillfredställande sätt. Vanligtvis iakttas välmående ur ett psykiskt, fysiskt eller socialt perspektiv. Varje individ upplever subjektivt vilka faktorer som minskar eller ökar sitt eget välmående. Arbetsrelaterade faktorer som kan utgöra ett hot för personalens välmående är uppenbara och bevisade. En scoping review från 2024 visar att de vanligaste utmaningar i ambulanspersonalens välmående är sömnsvårigheter, stress, utmattning samt kroppsliga rörelsebegränsningar och smärtor. Även nära sociala relationer har konstaterats att påverka negativt av pressande arbetsförhållanden och oregelbundna arbetstider. Förutom att ambulanspersonalens stundvis hektiska yrke kan leda till utmaningar i sitt personliga välmående, kan individerna uppleva ett minskat välmående orsakats av händelser i sitt privatliv.

Den individuella prestationsförmågan under

ett arbetspass spelar en stor roll och är tydligt kopplat till ambulanssjukvårdens kvalitet och säkerhet. Vetenskaplig evidens om hur ambulanspersonalens välmående, och utmaningar i det, kan påverka säkerhetsaspekter inom den kliniska ambulanssjukvården är otillräcklig. Enligt forskning, utförd i USA och Kanada, är vägburna ambulanser involverade i ett flertal trafikolyckor varje år. En del av dessa olyckor sker när ambulanspersonalen i förarrollen har lidit av sömnsvårigheter eller utmattning. Ambulanspersonalens stress, trötthet eller problem i sociala relationer har också setts att kunna bidra till direkta säkerhetsrisker och negativa händelser för patienter, exempelvis medicineringsfel och inadekvat undersökning av patienter. Det kan vara svårt att utreda avvikelser som rör patientsäkerheten inom ambulanssjukvården. En av svårigheterna är att avgöra var i vårdkedjan själva avvikelsen har inträffat. Utredning kan behöva omfatta bedömningen exempelvis på larmcentral, akutmottagningen eller en annan vårdenhet.

Till svenska hälso- och sjukvårdens tillsynsmyndighet, Inspektionen för vård och omsorg (IVO), anmäldes 2022 totalt 34 avvikande händelser som äventyrat patientsäkerhet inom ambulanssjukvården.

Under 2023 kom in endast 21 anmälningar för IVOs vidare utredning. Dock är dessa siffror endast toppen av ett isberg. En del av avvikelserna kommer aldrig att registreras att tillhöra till ambulanssjukvården på grund av den ovannämnda problematiken, att det inte är alltid möjligt att identifiera i vilken fas i vårdkedjan avvikelsen har skett. Statistik av ambulanssjukvårdens alla undvikbara negativa händelser där patienten har drabbats av eller har haft en risk att bli drabbad av en vårdskada finns inte tillgänglig. Varje organisation samlar in sitt eget data om de avvikande händelser som ambulanspersonalen ska rapportera i ett rapporteringssystem enligt de lokala rutinerna. Rapporteringen ska leda till ett kollegialt lärande och till ökad säkerhet, oavsett om avvikelserna handlar om fordonskador, patientrelaterade riskmoment eller personal som farit illa. Dock visar tidigare forskning att avvikelserapportering brister. Orsaker kan vara tidsbrist eller att händelse inte anses vara viktigt att rapportera. Att minska barriärer för att rapportera avvikelser är ett viktigt mål för alla moderna ambulanssjukvårdsorganisationer.

Det är svårt att bevisa underliggande faktorer för olika negativa säkerhetshändelser www.s112.se

kustbevakningen / Utbildning

inom ambulanssjukvården. Anledningar för avvikelser är komplexa och vid analysering av händelserna är det inte lätt att skilja ett ursprung relaterat till systemet eller till individen. En balans mellan dessa är värt att eftersträva. Eftersom det är ambulanspersonalen som utför arbetet är det viktigt att ambulanssjukvårdens organisationer stödjer personalens välmående, för att de ska kunna prestera högt och leverera arbetssäkert, patientssäkert och högkvalitativ vård. Trots att stress, utmattning och sömnsvårigheter är enligt forskningen de vanligaste utmaningarna i ambulanspersonalens välmående, är organisatoriska stödinsatser ganska ensidiga och riktas oftast mot det fysiska välmåendet, exempelvis genom att erbjuda gymträning.

Tidigare forskning visar även på brister i att diskutera om de faktorer som påverkar eget välmående under utbildningen. Exempelvis okunskaper gällande sömnens betydelse för eget välmående och hur sömnen kan förbättras oavsett långa arbetspass och oregelbundna arbetstider har identifierats.

För att kunna minska säkerhetsrisker inom ambulanssjukvården har högteknologiska

bärbara övervakningssystem för personalen utvecklats. Dessa kan övervaka personalens vitala parametrar kontinuerligt och upptäcka exempelvis tidiga tecken på stress, uttorkning eller potentiella medicinska nödsituationer. Systemet kan larma och påminna personalen om behovet av att äta, dricka eller vila. Dock är höga kostnader för dessa, samt hantering av den stor mängd data som samlas in, några av de seriösa hinder ur ett arbetsgivarperspektiv.

Utmaningar i sitt eget välmående har traditionellt sett inte varit ett populärt samtalsämne bland ambulanspersonalen. Rädslan för stigmatisering och för andra negativa konsekvenser kan minska personalens vilja för att prata om exempelvis depression eller långvariga sömnsvårigheter. Detta är kontroversiellt med tanke på att ambulanspersonalen möter och tar hand om patienter med brett varierande besvär och diagnoser – utan att värdera eller stämpla patienter utifrån ett tillstånd. Öppet samtalsklimat är en nyckel för att ge och ta emot mer individuellt stöd som upprätthåller och förbättrar ambulanspersonalens välmående. Personalen är den viktigaste resursen på varje arbetsplats ■

Vill du göra skillnad för en trygg, ren och säker havsmiljö?

Nu är ansökningsperioden till Kustbevakningens grundutbildning öppen, den pågår till 4 maj 2025. Det är den enda planerade rekryteringsomgången för i år, kursstarten är i januari 2026.

Utbildningen är som längst 2,5 år med betald månadslön. Den ges i grunden i Karlskrona, och inleds med ett års studier med teori och praktik.

Scanna koden ! för att läsa mer

BLÅLJUSHJÄLTAR 2025 »Vi har nu larmat frivilliga genom appen Delta i mer än ett år. Över 1 000 frivilliga är redo för snabba insatser vid bränder i Varbergs och Falkenbergs kommuner och vi på räddningstjänsten ser positiva resultat!« Jenny Gardtman, Räddningstjänsten Väst

Utan våra blåljushjältar vore Samverkan 112 inte vad det är.

Dygnet runt, året om skapar de trygghet och räddar liv.

Nu vill vi hylla de som gör det lilla extra – med särskilt engagemang och yrkesskicklighet.

Nominera din hjälte senast 1 september 2025 Vinnaren får pris, syns i våra kanaler och hyllas på vår kongress.

Skicka din nominering till: info@s112.se

Årets blåljushjälte 2025 utses i följande kategorier:

»Heartrunner utvecklar system som larmar frivilliga vid olika sorters tidskritiska händelser. Du kanske känner till vårt system Sms-livräddare? Vid både hjärtstopp och bränder kan frivilliga göra stor skillnad.« Info om Delta: Jessica Holmström, 070-854 73 10, jessica@heartrunner.com

www.s112.se

• Årets Polis • Årets Brandman • Årets Ambulanssjuksköterska/ ambulanssjukvårdare • Årets Medarbetare – övriga akutsjukvård och säkerhetsyrken • Årets Instruktör • Årets ledare • Årets Insats – Medarbetare som genomfört en insats på ett särskilt skickligt och professionellt sätt.

SAMVERKAN

samverkan 112 nr 1 2025

13

blåljuS

REGISTRERADE UTRYCKNINGSFORDON UNDER 2024

T

127

135

92

151

75

75 fordon

134

134 fordon

181

93 fordon

111

räddningstjänst

163

ambulanssjukvård

102

polismyndigheten

93

Observera att all fordonsinformation numera är dagsaktuell, vilket innebär att det inte längre är möjligt att få fram historiska händelser såsom ägarbyten eller avregistreringar.​

760

Under 2024 registrerades 479 nya utryckningsfordon. Det är dock viktigt att notera att vissa av dessa fordon saknar karosserikod, vilket innebär att det inte går att

426

utläsa exakt vilken typ av utryckningsfordon det rör sig om. Detta kan bero på att uppgiften inte har blivit registrerad eller att fordonet är registrerat med en fritext eller textkod som inte kan utläsas av Transportstyrelsen.​

487

Transportstyrelsen bland annat avgifter, tillstånd och ägarbyten.​ Transportstyrelsen har sitt huvudkontor i Norrköping och finns på totalt 12 orter i landet, med cirka 2 000 medarbetare. Den största delen av verksamheten är förlagd till Borlänge, Norrköping och Örebro. ​

622

ransportstyrelsen är en statlig myndighet under Landsbygdsoch infrastrukturdepartementet som arbetar för att uppnå god tillgänglighet, hög kvalitet, samt säkra och miljöanpassade transporter inom vägtrafik, sjöfart, luftfart och järnväg. Myndighetens syfte är att verka för en hållbar utveckling och skapa nytta och värde i samhället genom att ta fram regler, bevilja tillstånd och följa upp hur dessa efterlevs. Med hjälp av sina register hanterar

2020

2021

2022

2023

2024

2020

2021

2022

2023

2024

2020

2021

2022

2023

2024

Fotograf: Valdemar Lindekrantz

Kustbevakning 89 fordon

Fotograf: Mette Ottosson

tullverket 88 fordon

Källa: Trafikverket.se

14

samverkan 112 nr 1 2025

www.s112.se

blåljuS

polisfordon Totalt antal: 306 1

Volvo - 245 st

2

VW - 59 st

3

RAM - 1 st

4

Audi - 1 st

Foto: aisab.nu

ambulansfordon Totalt antal: 100 1

Mercedes Benz - 53 st

2

Nilsson - 28 st

3

Man - 11 st

4

Chevrolet - 7 st

5

Volvo - 1 st

Fotograf: Pavel Koubek

brandfordon Totalt antal: 73

www.s112.se

1

Scania - 38 st

5

Toyota - 4 st

2

VW - 14 st

6

Ford - 2 st

3

Mercedes Benz - 7 st

7

Skoda -1 st

4

Volvo- 7 st

samverkan 112 nr 1 2025

15

BLÅLJUS / What happened in LAS VEGAS?

What happened in LAS VEGAS? …när Samverkan 112 besökte EMS WORLD

Redan när vi går in för landning slås man av den färgglada staden som lyser upp kvällshimlen. Första taxiresan känns som en show och på vägen ser man lilla Paris med Eiffeltornet, New York med Frihetsgudinnan, Venedig med sina gondoler och andra mäktiga byggnader med blinkade skyltar.

Text: Ida Assarsson

V

i har tagit oss till Las Vegas för att för andra gången besöka kongressen EMS WORLD. Förra året besökte vi New Orleans och fick med oss massor med erfarenheter och kunskaper. Nu var vi exalterade för en ny stad där vi under veckan skulle få uppleva staden, kongressen och ambulansvärlden tillsammans med kollegor från alla möjliga kontinenter. Äventyr i öknen Första dagen kör vi två timmar, raka vägen ut i öknen. Vi passerar Area 51, en 16

samverkan 112 nr 1 2025

militärbas, ett fängelse med skyltar ”do not pick up hitchhikers” och den lilla byn ”Beatty” som vi senare skulle få se mer av.

Vår destination är den övergivna staden Rhyolite, även kallad ”spökstaden”. Mellan 1905 och 1911 levde här ca 5000-8000 människor med drömmen om guldrush, men när gruvorna var uttömda och stängdes blev det även slutet för staden. Kvar finns delar av byggnader och material som lämnats kvar. Förutom att beskåda ruinerna och försöka föreställa oss hur livet såg ut på den tiden blir vi självklart nyfikna på om det finns så många skallerormar

som det varnas för. Mitt under jakten på giftormen dyker något upp som vi inte riktigt hade väntat oss där ute - en ambulans.

På ett sätt känns de ju självklart – vi är ju faktiskt här för ambulanserna och allt vad det hör till men vad gjorde den här? Av just den anledningen tog vi kontakt med den trevliga besättningen som berättade att de var ute för att provköra sitt nya fordon.

Det visar sig att de hör hemma i den lilla byn vi passerade på vägen hit och i samråd bjöd vi in oss för ett studiebesök.

På vägen fram till den lilla brand- och ambulansstationen passerar vi en och annan åsna, ett område med trailers och lokalbefolkningen i sina pickups. Utanför stationen ”Beatty Volunteer Ambulance Service” står en brandbil av äldre modell, oklart när den senast var i bruk, men den har blivit en fin symbol samtidigt som den hjälpte oss att hitta rätt. Vi får en rundvandring på stationen som är en form av deltidsstation och har ca 300 larm per år.

Utrustningen skiljer sig inte mycket från det vi har hemma i Sverige och vi påpekar stolt att bröstkompressionsapparaten www.s112.se

BLÅLJUS / What happened in LAS VEGAS?

- LUCAS är en svensk uppfinning från Lund. Vi diskuterar skillnader och likheter. Utbildning och titel är det som brukar vara störst skillnad då vi inte har systemet med paramedics hemma i Sverige. Att det är skillnad på att arbeta i storstad eller landsbygd vet vi efter egen erfarenhet men här pratar vi helt andra distanser med utmanande väderförhållanden. Denna frivilliga brand- och ambulansstation med drivna och engagerade medarbetare har en särskilt viktig funktion i ett annars utsatt område med begränsade resurser. Närmsta traumacenter ligger några timmar bort i Las Vegas vilket gör att de ofta samarbetar med helikoptern.

World trauma symposium med NAEMT Framför oss sitter två män i sina färgglada ambulansuniformer och det sneglas mot deras namnbrickor innan vi ser att de kommer från Nederländerna. Där sitter vi i en sal, tillsammans med representanter från många olika delstater och länder. NAEMT (National Association of Emergency Medical Technicians) har anordnat en dag full med föreläsningar gällande senaste forskningen inom trauma. Vi får lyssna till 16 olika föreläsare som under vars 30-60 min berättar om sitt ämne. Mycket fokus ligger på möjligheten och vinsten av att ge patienterna blod prehospitalt – både helblod men också blodkomponenter, frystorkad plasma mm. På många ställen i USA och världen finns det redan och kommer troligen att spridas vidare. Även i Sverige är utvecklingen på gång och finns i en del regioner med olika rutiner. Man ser nämligen en tydlig ökning av överlevnad för de patienter som fått blod inom 15 minuter jämfört med de som fått vänta tills de ankommer till sjukhuset. Det finns också väl utarbetade rutiner för att undvika att oanvänt blod skulle behöva kasseras.

Det som inte används prehospitalt inom en viss tid skickas t.ex. till operation eller liknande.

Föreläsare pratar om bristen på fungerande rutiner och forskning gällande barntrauma.

Modeller som PAT (Pediatric Assessment Triangle) fungerar inte tillräckligt bra vid trauma och behöver anpassas. Lokalt arbetar man på olika sett men det behövs en mer global mall och standard. Från barn hoppade vi vidare till den äldre traumapatienten med fokus på bl.a. falltrauma och skallskador. ”STOP the 3 H-Bombs” dvs undvik hypoxi, hypotension och hypotermi var ett av budskapen.

Ultraljud används mer och mer

prehospitalt men har sina svårigheter. För att bli bra på att se det som avviker måste vi bli duktiga på att se vad som är normalt.

Därför kräver användandet av ultraljud en del utbildning och erfarenhet för att det skall bli gynnsamt. Frågan är om vi kommer att införa det i Sverige?

Extreme cold weather trauma Vi får lyssna till Oliver Kreuzer som arbetat i extremt kyliga miljöer vid exempelvis fjällräddning och allt vi matats in med, gällande akuta åtgärder och undersökningsmetodik får plötsligt en annan verklighet. ”Försök att räkna en andningsfrekvens när du knappt kan se patienten för all snö och dimma samtidigt som en helikopter cirkulerar några meter över dig. Och vet ni hur mycket blod det kan samlas i klädsel som är så tät den kan bli?” Ja det som vi vardagligt ser som självklart blir ganska problematiskt i extrema miljöer. Beslut får mer baseras på helheten, som om det är värt att exponera patienten för kyla för att kunna göra ett korrekt blodsvep? Han berättar om hur han fått använda solglasögonen över patientens andningsvägar för att försöka se imma och då få svar på om patienten andas eller inte. Ultraljud används i större utsträckning då patienterna perifert ofta har dålig cirkulation relaterat till kylan.

Mass casualty incidents (MCI) och masskjutningen på Mandalay Bay Masskadesituationer tog också upp en stor del av dagen. Vi såg både likheter med hur vi tänker och förbereder oss hemma i Sverige men fick också intressanta och nytänkande inslag. USA har dessvärre en hel del erfarenhet av skolskjutningar och andra händelser med pågående dödligt våld. Dödsskjutningen som ägde rum den 1 oktober 2017 från Mandalay Bay i Las Vegas, där ca 1000 skott avlossades - 60 personer dödades och över 500 människor skadades har satt sina spår i staden. Brandchefen Jennifer Wyatt delade erfarenheter från händelsen och gav också råd om hur vi skall förbereda oss på det otänkbara.

Hon pratade om vikten av ”mindset, structure, routine and repetition.”

I delstaten Nevada har man delat upp masskadehändelser i fem olika nivåer för att kunna aktivera olika resurser. Det finns en hel del fordon och utrustning som används i samband med dessa och man har även sett vikten av ”throwkit” eftersom många av allmänheten ofta har kunskap om att stoppa en blödning, men

BLÅLJUS / What happened in LAS VEGAS?

sällan har utrustningen med sig.

Under dödsskjutningen 2017 blev det tydligt hur snabbt människor i panik och nöd förflyttar sig, vilket man också sett vid andra händelser. Inom 40 minuter stod det över 140 drabbade utanför entrén på ett av sjukhusen. Människor hade hoppat in i olika fordon och desperat sökt efter hjälp själva. Erfarenheter visar nämligen att i paniksituationer väntar sällan de drabbade kvar på olycksplatsen. Man hittade också skottskadade flera kilometer bort vilket gjorde det svårt att reda ut om det rörde sig om flera attacker.

Kevin Mackey och Chief Erik Saari berättade mer om hur vi kan bli mer effektiva vid stort skadeutfall. Olika triagemodeller och dokumentation diskuteras runtom i världen men detta får heller inte dra ner tempot i arbetet. Omhändertagande måste gå snabbt för att patienten ska kunna tas till operation där de får den vård som kommer rädda deras liv. ”Vi får inte glömma att man är ett offer innan man är patient” var ett av deras budskap. Vi tappar ibland den tiden i vårdandet när vi inte kan vara

18

samverkan 112 nr 1 2025

”hands on” relaterat till säkerheten. De pratade även om 4 S: Stability – Is the situation or scene safe?

Severity – Are the majority victims minor or moderate? Speed – can transport be delayed or doubled? Space – is there sufficient to operate? Om svaret är nej till tre av fyra kriterier kommer ”triagetaggar” troligen inte vara till hjälp. De nämnde också den enorma vikten av samverkan – hur vi måste hjälpas åt. Polisen stoppar dödandet och ambulansen och räddningstjänsten stoppar döendet.

Invigningen den 11 september Det är knäpptyst i den stora aulan och jag är nog inte ensam om att både få gåshud och tårar i ögonen när dom ber alla som arbetade under 11:e september 2001 att resa sig upp. Det är sällan man är i ett rum med så mycket heder, respekt, känslor, sorg och tacksamhet på samma gång. Vi har precis fått se en ihopklippt film från den dagen och vad de gick igenom men också lyssnat till nationalsången och orkestern med säckpipor. ”Världen kommer

aldrig vara densamma, Amerika kommer aldrig vara densamma och jag kommer aldrig vara densamma efter den dagen” säger en av dom som nu skall berätta om sina erfarenheter.

Eftersom det på dagen är 23 år sedan fyra passagerarplan kapades, två av dem flög in i tvillingtornen World Trade Center, ett i Pentagon och det fjärde som troligen var ämnat för Vita huset, störtade på ett fält efter en hjältemodig insats av passagerarna.

Terrorattentatet dödade 3000 personer, inklusive 400 av räddningspersonalen, skadade 6000 och blev därmed det största i världshistorien. För att hedra de brandmän som arbetade under katastrofen och tog sig upp i tvillingtornen för att rädda liv, anordnades det på morgonen ett speciellt event. Frivilliga brandmän från USA och delar av övriga världen vandrade, iförd full utrustning, 110 våningar upp i en av Las Vegas skyskrapor.

På scenen sitter nu några av de brandmän som upplevde sin största mardröm den dagen: Cesar Escobar, assisterande chef för EMS-operationer, Dr. Glenn Asaeda, medicinsk chef för FDNY, och John Peruggia, tidigare chef för EMS och alla har sin historia att berätta.

En av dom berättar hur han precis kommit tillbaka från semestern och får ett samtal på väg till jobbet om att ett flygplan kört in i ett av tvillingtornen. Första tanken var att någon försökte driva med honom såhär första dagen tillbaka, men när de ringde upp igen, trots att han klickade samtalet flera gånger insåg han att det faktisk var på riktigt.

En annan berättar att han var på utbildning tillsammans med sina kollegor när de fick veta vad som hänt. Snabbt for de alla ut på gatan och fick tag i en buss som körde dem direkt bort till skadeplatsen.

De poängterade särskilt vilken insats denna busschaufför gjorde utan att tveka en sekund. ”Vi hade så gärna velat tacka honom för den insats han gjorde men sedan den dagen har vi inte lyckats hitta honom”.

Som räddningspersonal såg de skadade människor, döda människor men också människor som tog varandra i hand för att hoppa ner från tornen mot döden. En av männen satt själv fast under en brandbil och såg sina kollegor skadas och försvinna under rasmassorna. ”En av mina insatschefer sa till mig att vara rädd om mig när jag gick bort mot ett av tornen. Det var det sista jag hörde av honom innan det andra tornet rasade över honom.” www.s112.se

BLÅLJUS / What happened in LAS VEGAS?

Varför det var fler brandmän än ambulanspersonal som omkom berodde till viss del på att ambulansen hade svårare att komma fram till själva skadeplatsen. Precis som vid andra större händelser springer skadade och drabbade bort från platsen vilket gjorde att ambulanserna fastnade i arbetet med att ta hand om dessa på vägen. De som kom närmare fick initialt fokusera på att vårda insatspersonal som skadats för att dessa skulle kunna fortsätta arbeta.

Vi trodde vi hade en plan för allt Ett viktigt budskap är att försöka vara beredd på det otänkbara och vikten av samverkan. Ett misstag man insett i efterhand var att man trodde att man kunde klara sig själv. New York är en stor stad med mycket muskler och det är oftast de som får hjälpa andra delar av landet, men nu hamnade staden i ett rejält underläge.

Hjälp fanns ju att få men man hade ingen riktig plan för det och eftersom kommunikationssystemet kollapsade gick det inte att samordna med externa organisationer.

Ambulanser hade tagit sig från andra delstater och städer på eget bevåg, men eftersom ingen visste hur de skulle användas, kunde de inte heller utnyttjas på bästa sätt. Under pandemin har samarbetet blivit betydligt mycket bättre. ”Vi skall inte vara främlingar utan hjälpas åt när vi behöver varandra”.

medel (Rescuefoam) som kan sprutas in i buken vid inre blödningar och traumagel – en humusliknande konsistens som kan sprutas på sår och snabbt stoppa blödningen.

Kongressen erbjöd många olika föreläsningar med olika fokus för att kunna passa till besökarna – en del var fokuserade på forskning och andra mer praktiska med berättelser och erfarenheter från verkligheten. En vi lyssnade på leddes av en läkare från Israel som ville dela med sig av utmaningarna man ställs inför under krig: “EMS Response to a Mega Mass Casualty Event: Lessons Learned from the Israeli Gaza War”. Han var tydlig med att han inte var där för att diskutera den politiska aspekten och nämnde aldrig andra länder under föreläsningen. Han ville bara få oss att förstå hans verklighet oavsett vilket krigsdrabbat land det gäller. Hur han och hans kollegor måste gå beväpnade dygnet runt, att lägenheter måste byggas om till skyddsrum, hur det är att fortsätta kämpa när flera av ens kollegor dödats och när den akuta insatsen plötsligt blir en utdragen vårdtid. ”Vi vet hur man tar hand om en patient med tourniquet och kör den till sjukhus, men inte hur vi gör när vi skall vårda patienten prehospitalt i två timmar eftersom vägen till sjukhuset bombats sönder och det inte går att få någon kontakt med ledningscentralen.”

En glimt av framtiden Vidare under kongressen som blandades av besök på mässan parallellt med olika föreläsningar, workshops och studiebesök såg man ganska tydligt vad framtidens ambulanssjukvård har att erbjuda i takt med att världsläget också förändras. För att kunna sätta sig in i olika situationer använder man sig mycket av virtual reality (VR) i utbildningssyfte. Det kan vara ett bra komplement för att just kunna skapa en verklighet som är svår att föreställa sig. Ofta handlar det om den mentala förberedelsen och VR kan skapa intryck genom att påverka våra sinnen.

Betydelsen av blod prehospitalt hörde vi mycket om under ett traumasymposium men även på mässan kunde vi se exempel på utrustning för att göra det möjligt att transportera blodprodukter.

Något som ständigt är under utveckling är hur vi effektivt åtgärdar det som dödar snabbast – katastrofala blödningar. Tourniqueter och olika sårpackningsförband har fått nya modeller tillsammans med nya ingående medel. Det finns nu skumlikande

Clark County Fire Department Fördelen med USA är att brandstationerna ofta är öppna för besökare och brandmännen visar gärna runt och berättar om deras utrustning. Vissa av besökarna kommer bara dit för att handla deras tröjor men vi ville veta mer! Med oss hade vi egna tröjor med loggan, tygmärken och svenskt lösgodis som de gladeligen åt upp.

De gula brandbilarna kördes ut från stationen och vi fick en grundlig genomgång av utrustningen. Mycket var likt den svenska standarden men i en stad som Las Vegas finns det mycket att tänka på.

Vi testade själv att åka i ”Teslatunnlarna” – ett system som fortsätter att utvecklas.

Tanken är att man skall kunna ta sig med en Tesla via en underjordisk tunnel bort till större byggnader som kongresshallar, konserthus mm. Vad gör man då om Teslan börjar brinna inne i tunneln? Tack och lov är systemet väldigt välutvecklat och vid en brand i dessa tunnlar kommer en brandcell att aktiveras runt om den brinnande bilen för att undvika spridning och för att räddningstjänsten ska kunna få

19

samverkan 112 nr 2 2021

www.s112.se

BLÅLJUS / What happened in LAS VEGAS?

kontroll över insatsen.

Från underjordiska tunnlar till höga skyskrapor. Inte finns det något höjdfordon som räcker hela vägen upp, inte ens i USA men även här är systemen väldigt genomtänkta och personalen tränade. Precis som i Sverige arbetar man med systematiskt brandskydd och i höga byggnader innebär det brandcellsbegräningsar, sprinklersystem och stigarledningar.

En annan station vi besökte visade sig vara den största i staden och med 1000 larm i månaden förstår man varför. Vi fick även där en rundtur av självaste ”Battalion Chief” som visade oss stationen – deras larmsystem, fordon, schema och övriga stationsutrymmen. Resten av styrkan var ute och övade mellan larmen, han berättade att de väldigt sällan får extra tid till att öva utan allt sker i mån av tid under arbetspasset.

Traumacenter Som taget ur ett avsnitt från Grey´s Anatomy - ja lite så kändes det när det när man kliver in på en av de större akutmottagningarna på University Medical Center

20

samverkan 112 nr 1 2025

(UMC). Här började studiebesöket och vi tog oss vidare genom ”kändisrummet” alltså där man vårdar offentliga personer om det skulle behövas. Vi kom till sist upp till deras ”burncenter” (brännskadecentret).

Den vanligaste orsaken till brännskador i området beror inte på de annars ”vanliga” orsakerna utan på asfalten. Under högsommaren blir det extremt varmt och man kan då få allvarliga brännskador efter bara några minuter på asfalten. Detta händer oftast människor som festat hårt kvällen innan, lägger sig på marken och vaknar upp på morgonen med större problem än en rejäl baksmälla.

Andra patientgrupper i samma kategori är missbrukare som oftast lever och bor på gatan eller äldre människor som faller och inte kan ta sig upp. Brännskadecentret påminner om det vi såg i New Orleans och även här pratar man mycket om upplevelsen för patienten – att man inte gör något smärtsamt som omläggningar i samma rum patienten vilar i, samt hur viktigt det är med effektiv smärtlindring osv. De berättade också om intressanta strategier för läkning av sår och hur man använder hud från

avlidna och i vissa fall fiskhud. Intressant är att fiskhud faktiskt är mer likt människohud än vad grishud är och att uppfinningen kommer från Island.

Las Vegas Staden uppfyllde nog alla de förväntningar jag hade innan. Det var som ett enda stort tivoli med häftiga byggnader, uppträden längs med gatorna och casino där glädjerop blandas med svordomar och ångest. Att få uppleva denna otroliga kongress i en ny stad var helt fantastiskt och jag är väldigt tacksam för den möjligheten. Jag tar med mig mycket intryck, lärdomar och minnen – både personliga men också professionella i min roll som ambulanssjuksköterska. Vi fick med oss många erfarenheter och idéer inför vår kommande Samverkanskongress i Sverige där vi hoppas kunna dela med oss av viktiga kunskaper och inspirera varandra.

Ett extra tack till alla som jag fick dela denna resan med ■

www.s112.se

Introducing the AI-powered

ET60W/ET65W Enterprise Tablets AI-driven, providing the next evolution in user experience.

3-in-1 rugged tablet, laptop and vehicle mount mobile computer.

Unmatched performance, so your frontline can work faster and smarter than ever before.

Transform workflows, improve job satisfaction and supercharge your frontline with a new class of AI-driven tablets — the ET60W and ET65W rugged Windows tablets.

Trailblazing Intel® Core™ Ultra platform powers a new generation of AI applications

Designed to handle practically everything — survives more real-world tests than any other tablet in its class

AI-enabled touchscreen lets workers enter data faster, easier and in more conditions

Advanced AI audio — your loudest environments are no match for the latest noise suppression technologies

The most powerful wireless connections — 5G, Wi-Fi 7, private 5G and CBRS*

Rock-solid security for your most sensitive data with facial recognition, optional fingerprint sensor, Smart Card/CAC support and more

Scan barcodes near and far — instantly capture barcodes in hand or on the top shelf of a warehouse rack

Power it your way — standard or extended hotswappable batteries, or power vehicle mounted tablets with your forklifts

A display you can see everywhere — super bright 1,000 nit sunlight readable

Extraordinary lifecycle — buy it for 4 years, with available support for 8 years

For more information, please visit www.zebra.com/et6x

RÄDDNINGSTJÄNST/ Smart lösning i Skåne

Smart lösning i Skåne De nya brandbilarna i närheten av Ljungbyheds flygplats i Skåne bär ett ovanligt stort ansvar på sina tre axlar. Fordonen är utrustade för att klara sitt vanliga uppdrag bland invånarna — men också dramatiska flyghaverier.

Text: Johan Wangström Foto: Anna Hållams

–Den tar sig fram nästan över allt — som en stridsvagn, säger Henrik Persson som är operativ chef vid Räddningstjänsten Söderåsen i västra Skåne. Märkbart nöjd under den röda befälshjälmen verkar han knappt själv ha vant sig vid den uppseendeväckande storleken på styrkans nytillskott — trettio ton sexhjulsdriven brandbil med dubbla vattenkanoner och däck så grova att ett vanligt räddningsfordon känns som en slät Formel 1-bil i jämförelse. De nu två nya bilarna i organisationen är ett resultat av att politikerna valt att satsa på Räddningstjänsten Söderåsen som är ett samarbete mellan Klippans och Åstorps kommuner.

Fordonens förmåga innebär att den kommunala räddningstjänsten nu har kapacitet att upprätthålla beredskap vid start och landning på Ljungbyheds flygplats som har uppemot 300 ”lyft” dagligen och där SAAB servar och underhåller Försvarsmaktens JAS 39 Gripen.

–Den stora grejen är att bilarna är bestyckade för både kommunal räddningstjänst och flygplatsräddningstjänst. Vi har allting packat i ett otroligt kompakt, kraftfullt fordon och de är med i stort sett alla händelser vi har, förklarar Henrik Persson stolt.

De kombinerade räddningsfordonen har byggts av Sala Brand på Scanias chassi och kan närmast beskrivas som ett slags multiverktyg. Fordonen bär med sig tio tusen liter vatten men också mängder av släckskum och pulver. I ett av de bakre skåpen finns en skärsläckare som tränger igenom plåt och betong med hjälp av en virvlande 22

samverkan 112 nr 1 2025

vattenstråle, metallspån och ett extremt högt tryck. På taket förvaras utrustning som hanterar kemikalieutsläpp vid exempelvis en trafikolycka på vägnätet i Skåne. Där kan även själva bilen användas som barriärfordon för att skydda den utsatta personalen. De bladfjädrade fordonen har dessutom CrewCab-hytt så det finns gott om utrymme för personal, pärmar och teknisk utrustning på insidan, som är förvånansvärt bekväm och ljuddämpad — till och med mot de kraftiga kompressorsirenerna som pumpar i fronten.

–Det viktigaste är driftsäkerheten — man känner kvaliteten ända ut i varenda liten detalj, säger chefen Henrik Persson. De nya fordonen i styrkans Scania-samling kallas Swedcat och är egentligen ett flygplatskoncept från påbyggaren Sala Brand. Räddningstjänsten Söderåsen har beställt vissa förändringar, men eftersom den kraftiga bilen i grunden är ett standardbygge blir den inte dyrare, menar Henrik Persson.

Den tidigare flottiljen F5 i Ljungbyhed är idag en privat flygplats och skola. Flygelever rör sig över asfaltsplattan som i en ”Top

Gun”-film och samlas nyfiket när brandmannen Martin Paulsson förbereder en fiktiv släckinsats mot ett pensionerat militärflygplan av modell SK60. Vid ett skarpt uppdrag är räddningspersonalen redo med både pumpar och motor igång. Släckning ska påbörjas inom en minut vid ett eventuellt haveri.

–En flygplatsbrandbil ska kunna accelerera snabbt, förklarar Rickardh Fasth hos påbyggaren Sala Brand. Den har mer vatten än en vanlig brandbil och ska kunna spruta medan den kör. Fordonen har också så kallade dysor, munstycken som lägger vattendimma framför hjulen om det skulle brinna på landningsbanan och terrängdriften behövs för att man ska kunna nå ett flygplan som störtar eller glider av banan, berättar Rickardh Fasth.

Framför den gröna hangaren öppnar brandmannen Martin Paulsson Scaniabilens båda vattenkanoner från förarhytten. I en vit skummig dimma närmast exploderar 6 000 liter i strålarna från taket och fronten.

–Det är enorma mängder och blir en chock, det är som att blåsa ut ett ljus, förklarar Henrik Persson. Satsningen på haverikompetens i hans organisation sker i en dramatisk omvärldsutveckling. Absolut fotoförbud på delar av flygfältet och en röd linje i asfalten som definitivt inte får överträdas påminner om allvaret — Sverige är i ett nytt säkerhetsläge.

Räddningstjänsten Söderåsen är redo med sina nya brandfordon, men mest nöjd är Henrik Persson av mer praktiska skäl.

—Gladast är jag över terrängförmågan — förut var vi tvungna att själva dra slang i skogen ■ www.s112.se

polis/ Bli Polis-Podden

Från insatsstyrkan till präster och skådespelare.

Hör om allt i ”Bli Polis-Podden” Det här är podden för dig som drömmer om att bära polisuniformen, som är nyfiken på livet bakom blåljusen och vill förstå vad det är som gör polisyrket så unikt. I 5 avsnitt tar vi reda på vad som driver människor att välja ett av världens kanske mest spännande och omväxlande yrke. Möt dem som redan är där, från hundförare och kriminaltekniker till rikspolischef. Vi lyssnar till skådespelare som gestaltar poliser på film och jämför fiktion med verklighet. Och lyfter det som sällan berättas – hur det är att vara kvinna i något som av många anses vara en machovärld – insatsstyrkan. Är du redo?” (polisen.se) Text: Ida Assarsson Så låter introduktionen för polisens nya satsning ”Bli Polis-Podden”. En podd som främst riktar sig till de som funderar på att bli polis och som söker inspiration till olika möjligheter och specialitetsområden. Den ger också en ökad förståelse för yrket – hur många olika funktioner det faktiskt finns, människan bakom och vilka utmaningar man ställs inför. Efter två veckor hade de över 10 000 lyssnare och ros i kommentarsfälten.

Med en spännande blandning av gäster som diskuterar intressanta ämnen, får vi höra om polisyrket från alla möjliga vinklar. Jag fick möjligheten att gå lite mer på djupet och höra om arbetet bakom podden genom att ställa några frågor till kvinnorna som skapat den - Lina (polis och poddvärd) & Kajsa Öijerholm (copywriter Polismyndigheten).

Berätta om podden, hur kom idén/formatet till? Hur skiljer den sig från andra poddar? ”Bli polis-podden är en del av polisens nationella kommunikationsavdelnings stora och ständiga pågående rekryteringsarbete – att få fler och rätt personer att söka polisutbildningen. Podd hade vi inte testat tidigare och vi behövde hitta fler sätt att nå ut till målgruppen. Största skillnaden är att den är så nischad, att det är poliser som själva öppet delar med sig av sina erfarenheter. Det känns unikt.”

Syftet är som nämnts ovan – få fler att vilja söka till polisutbildningen, genom att få en bredare bild av polisutbildning och yrkets olika funktioner. Den bild som annars finns är kanske det vi ser i tv-program, nyheter och film, men det finns så mycket mer. Att tidigt bli inspirerad av vad det finns för karriärvägar och möjligheter längre fram tror jag skapar driv och engagemang. Att först bli polis och sen kanske söka vidare till hundförare, spanare eller insatsstyrkan. Det är viktigt att ha ett mål och att se sin egen utveckling framåt även om den är stegvis.

Podden är bara en del i polismyndighetens

www.s112.se

ständiga arbete för att få fler till utbildningen.

Runt om i landet görs det massor av ”attrahera-aktiviteter” som Lina och Kajsa kallar de.

De har digitala informationsträffar, tjejkvällar, träna och simma med polisen, mässor, och föreläsningar på skolor.

Både Kajsa och Lina arbetar mycket med rekrytering och marknadsföring för polisen vilket gör att de har god kunskap om sin målgrupp - vad de brukar ha för frågor, vanliga missuppfattningar mm. Lina har också en bakgrund som polis vilket de menar på har varit värdefullt för podden, både med egna erfarenheter och kontaktnät.

Polisutbildningen finns på fem orter i Sverige – Stockholm, Umeå, Växjö, Malmö och Borås. Den sträcker sig över fyra terminer plus sex månaders aspirantutbildning.

Kajsa Öijerholm

Åldersspannet på de som söker är oftast mellan 19 och 35 år, men det finns ingen övre gräns. Även om man inte tänkt söka till polis tror Lina och Kajsa att podden kan få medborgare att öka förståelsen för polisyrket och att alla kan ha glädje av att lyssna. ”Vi hoppas att den ska vara både lärorik och inspirerande, samt locka till att vilja veta mer och allra helst ta steget att söka polisutbildningen.”

Hur har ni tänkt med de gäster ni haft med, hur har de valts ut och hur har deras inställning varit till podden? ”Vi beslöt oss för att lyfta fram fem olika teman, så vi sökte helt enkelt efter passande

kollegor och medverkande. Vi ville ge lyssnarna en variation av historier och valde ut ett antal funktioner. Allt från insatsstyrkan till präster och skådespelare. Alla som ställt upp har tyckt att det varit jätteroligt!”

Poddens framtid är fortfarande inte helt klar.

Frågar man Lina och Kajsa vill de gärna fortsätta med fler avsnitt, där de kan gå djupare i mer personliga berättelser. De säger att det finns en skattkista med spännande funktioner att ösa ur. Om det kommer fler avsnitt finns det redan tankar på fler intressanta gäster. ”Det finns många, både roller och personer, vi gärna lyfter fram. Poliser i utlandstjänst är till exempel spännande. Förhandlare. De som arbetar med cyberbrott. Polisflyget. Alla utredare. Bombskyddet. Det finns så mycket mer att berätta, inte minst om allt det bra arbete som görs men sällan syns.”

Har ni någon speciell del eller avsnitt ni tar med er? Något som stuckit ut? Något som överraskat? ”Tommy som är kriminaltekniker har en helt magisk röst. Förutom att hans berättelse är så intressant känns det som att lyssna på en saga. Han borde läsa in böcker. Men samtliga medverkande och deras historier är så spännande. Efter varje intervju kände Lina, som också är värd för podden, en sådan stolthet över kollegorna.”

Avslutningsvis vill jag spinna vidare på sista meningen ovan, stolthet. Något vi alla borde känna för våra svenska poliser. En tacksamhet för att det finns människor som tar risker för andras och samhällets säkerhet. Som springer till platsen alla flyr ifrån och som dag och natt finns där för vår trygghet. Låt oss aldrig glömma att det finns en människa bakom uniformen med sin egna personliga historia.

Tack till Lina och Kajsa, tack till alla fantastiska poliser och blivande poliser för allt ni gör. Glöm inte att lyssna på podden. Vi hoppas på fler intressanta avsnitt ■

samverkan 112 nr 1 2025

23

BLÅLJUS/ Samverkan fortsätter att bistå Ukraina.

Viktoria Sandblom ny projektledare för Samverkanskongressen 2026 Samverkan112 välkomnar Viktoria Sandblom som ny projektledare för Samverkanskongressen 2026, som går av stapeln i mars nästa år. Med gedigen erfarenhet av kongressarbete, senast från de två senaste Ambulanskongresserna, tar hon nu steget in i en ledande roll för att utveckla och stärka Samverkanskongressen ytterligare. Jerry Lidberg, ansvarig för kongressen från Samverkan112, ser mycket positivt på rekryteringen:

Blåljus i Samverkan fortsätter att bistå Ukraina.

Insamlingsstiftelsen Blåljus i Samverkan bildades i februari 2018 med att syftet att med insamlade medel kunna bistå kollegor inom Polis, Kustbevakning, Tull, Räddningstjänst och Ambulanssjukvård. Stiftelsen bedriver ingen näringsverksamhet och är under tillsyn av Länsstyrelsen i Västra Götaland.

Text: Pär Johansson och Magnus Sjöholm. Foto: Robin Larmerus och Jonas borg 2 Blodbussar, 2 Kylbilar, 2 färdtjänstbussar, 30 Ambulanser och 14 Brandbilar tillsammans med utrustning till ett värde om 28 miljoner kronor är vad stiftelsen hunnit med sedan den fullskaliga invasionen av Ukraina i Februari 2022.

Den senaste insatsen gjordes i slutet på februari med 260 IFAK (Traumaförband) till ett värde om 500.000:- som Kommunal donerade till förmån för Ukrainas statliga Räddningstjänst och som fördelades ut till frontnära personal inom Ambulanssjukvård och Brandförsvar.

Totalt har 14 insatser för Ukraina genomförts. Med tanke på ansvaret att framföra uttryckningsfordon så består volontärerna enbart av Blåljuspersonal. Alla volontärer gör detta helt ideellt och utan någon ersättning. Fordonen köps in och utrustas med hjälp av bidrag från företag, ideella organisationer och privatpersoner.

En del av fordonen doneras av Regioner och Kommuner istället för att säljas på auktioner. Region Stockholm, Region Halland, Region Norrbotten, Region Uppsala, Uppsala Kommun, Söderhamns Kommun, Bollnäs Kommun, Bengtsfors Kommun, Kalmar Kommun och Ydre Kommun har tillsammans stått för 17 av de Brandbilar och Ambulanser som vi 24

samverkan 112 nr 1 2025

transporterat ned till mottagare i Ukraina.

Avancerad utrustning har även donerats av Germa, Hettich, Taiga, Interspiro och Standby för ett antal miljoner kronor.

Stiftelsen ingår också som partner i projektet Cities4Cities som är finansierat av EU och Salar International. Syftet är att skapa vänskapsband mellan Svenska och Ukrainska Kommuner. Kalmar Kommun är ett sådant exempel där stiftelsen initierade kontakten med Poltava som nu är vänort med Kalmar Kommun. I slutet på maj kommer Ukrainska Borgmästare till Stockholm för samtal med representanter från Svenska Kommuner för ytterligare möjligheter av vänortssamarbete. Förhoppningsvis leder detta till att ytterligare band knyts mellan Sverige och Ukraina.

– Viktoria är en mycket kompetent person med stor erfarenhet av både planering och genomförande av större evenemang. Det känns väldigt bra att hon tar sig an denna uppgift, och vi hälsar henne varmt välkommen!

Viktoria kommer närmast från Högskolan i Borås, där hon bland annat varit koordinator för PreHospen och arbetat nära ambulansutbildningen. PreHospen är ett nationellt och internationellt forskningscentrum med fokus på att utveckla den prehospitala vården genom forskning, utbildning och kliniskt samarbete. PreHospen varit med och arrangerat Ambulanskongressen 2019 och 2022, där Viktoria haft en samordnande roll mellan PreHospen och Riksföreningen för ambulanssjuksköterskor.

Med Viktoria Sandbloms erfarenhet och engagemang ser vi fram emot en inspirerande och utvecklande Samverkanskongress 2026!

Stiftelsens arbete med att bistå de Ukrainska kollegorna fortsätter med ytterligare planerade insatser. Under mars-maj månad kommer ytterligare tre insatser genomföras med totalt 11 räddningsfordon som ska fördelas mellan Zaporizhya, Poltava, Kherson, Slovyansk och Odessa.

Insamlingsstiftelsen Blåljus i Samverkan välkomnar nya initiativ och bistår gärna med logistik och genomförande av donationer från Företag, Region och Kommun■ www.s112.se

SAMVERKAN FÖR SÄKERHET OCH BEREDSKAP

I dagens rådande läge är det avgörande att civila och militära resurser kan samverka effektivt när det verkligen gäller. Det vi väljer idag påverkar vår förmåga i morgon. Med våra NATO-kompatibla produkter är vi förberedda inför framtidens utmaningar.

Tillsammans stärker vi vår gemensamma beredskap.

ÅF Sverige: Mago Scandinavia AB, 0500-48 49 74 www.mago.se

AMBULANS / Prehospital insatsledare i Region Skåne

Prehospital insatsledare i Region Skåne En ny funktion för ledning inom ambulanssjukvården i Skåne har etablerats efter lyckade tester under Eurovision i Malmö 2024. Genom att införa prehospitala insatsledare (PIL) säkras en strukturerad och kompetent ledning vid både akuta och planerade händelser.

Text: Caroline hagström Foto: mattias ekstrand Traditionellt har den första lämpliga ambulansresursen på plats tagit ledningsansvaret vid en insats. Alla medarbetare inom ambulanssjukvården i Skåne genomgår utbildning i det nationella utbildningskonceptet för prehospital sjukvårdsledning (PS) och deltar i repetitionsutbildning minst vart femte år. Detta gör att samtliga har grundkompetens till prehospital sjukvårdsledning.

Förstärkning av befintlig ledningsfunktion där behov av särskild sjukvårdsledning i operativ ambulanssjukvård misstänkts har identifierats, bland annat under planeringen av Eurovision i Malmö våren 2024.

En projektplan togs fram och testades under evenemanget. Efter en positiv utvärdering beslutades att funktionen skulle implementeras.

Syfte Införandet av prehospitala insatsledare har två huvudsakliga syften: • Säkerställa att det alltid finns utsedda, utbildade personer med rätt kompetens tillgängliga för att leda ambulanssjukvården vid såväl akuta som planerade särskilda händelser.

• Säkerställa att sjukvården deltar på samma ledningsnivåer och i samma strukturer som andra samverkande aktörer, vilket skapar gemensamma ytor för effektiv ledning och samverkan.

Genomförande Medarbetare som har rollen som prehospital insatsledare gör det inom ramen för den ordinarie ambulansverksamheten. När de påbörjar sitt pass meddelar de SOS

26

samverkan 112 nr 1 2025

Alarm om sin funktion, vilket dokumenteras hos SOS. Målsättningen är att dygnet runt, året om, ha fyra insatsledare i tjänst, geografiskt fördelade inom regionen.

När insatsledarfunktionen inte är aktiverad deltar medarbetarna i den dagliga ambulansdriften. Vid händelser med fler än fyra larmade ambulansenheter eller vid misstänkt särskild händelse larmas även prehospital insatsledare direkt till platsen.

Medarbetare har haft möjlighet att ansöka om funktionen, och urvalet har skett genom praktiska tester och samtal kring rollen. De som gått vidare har fått relevant utbildning för att kunna axla ansvaret.

Mål Målet är att ha prehospitala insatsledare tillgängliga dygnet runt, året om, geografiskt fördelade i Skånes fyra ambulansdistrikt. De ska kunna leda komplexa händelser på ett säkert sätt och med god kvalitet.

Utvärdering Efter varje uppdrag skriver insatsledarna en insatsrapport där framgångsfaktorer och eventuella utmaningar identifieras.

Rapporterna används för fortbildning och verksamhetsutveckling. Dessutom genomförs regelbundna avstämningar med SOS Alarm för att säkerställa att larmkriterier och funktion används på bästa sätt.

Lärdomar från de gånga sex månaderna med funktionen i drift är dels att samverkansaktörer uppskattar funktionen och tydligheten i ledningsposition, dels att medarbetare uttrycker en trygghet med att insatsledaren tar ett större ansvar och grepp över ledningsarbetet.

Framåt ser vi mer fortbildning och utveckling av rollen, bland annat är det initierat gemensamma ledningsträffar och utbildningar med fokus på ledning tillsammans med räddningstjänst och Polis samt erfarenhetsutbyte med ledningsfunktionerna inom storstadsregionerna ■

www.s112.se

blåljus / Så skapar du ett lyckat evenemang!

Så skapas ett lyckat evenemang!

Först och främst, vad är ett evenemang?

Ett evenemang är en händelse som är producerad, oftast i syftet att underhålla dig som besökare.

Text: jerry lidberg Foto: niklas bloom

Du har säkert varit på en musikkonsert, en fotbollsmatch, en utställning eller en fest som din arbetsgivare anordnat för dig och dina kollegor?

mina utsättningar för att hjälpa personalen visualisera vikten av ett noggrant arbete och ett gott sammarbete” säger Robert Garabedian, Crowd Safety och Management konsult.

för att undvika att behöva hantera ett större evenemang inom ramen för deras ordinarie bemanning, utan vill i så fall kunna skapa en särskild händelse och tilldela separata resurser för att hantera evenemanget, om det behövs.

För att skapa ett evenemang krävs det olika aktörer, och det beror ju såklart på typ av evenemang, om det är inom- eller utomhus, men det finns några centrala aktörer som är intressenter och samverkansparter i alla typer av evenemang.

Därefter kan det fyllas på med ett flertal olika aktörer. Det kan vara transport och logistik, scenbyggare, städ, catering, biljettvärdar för att nämna några.

Och jag är ganska säker på att du aldrig har funderat på – ”Vad gör jag om något händer?”.

Du är i så fall inte ensam. Man går på ett evenemang för att uppleva något, inte för att oroa sig. Det finns många som arbetar bakom kulisserna för att du ska få en trygg och säker upplevelse.

Förändrade tider för artister Det har hänt mycket med artister och konserter de senaste 20 åren. Från att artisterna fick sin inkomst från att sälja sina skivor.

Att uppträda på konserter var deras främsta sätt att få fler att köpa deras skivor, t-shirts och planscher.

Idag handlar det om att släppa låtar och videos för att få många streamningar och synas i sociala medier för att få folk att köpa biljetter till sina konsertshower.

Och det handlar verkligen mer om show idag, då konserten är den centrala inkomstkällan.

Det har lett till högre krav på arrangörer av publika evenemang. Det är många artister, och många olika former av evenemang som lockar på vår uppmärksamhet och vill få oss att spendera våra pengar hos just dem.

Samtidigt är artisterna väldigt måna om att det ska gå rätt till och ställer själva höga krav mot arrangörerna. Dels för att de bryr sig om sin publik, men såklart även för att de vill skydda sitt varumärke.

Vad krävs då för att skapa en unik upplevelse ”När vi gör större evenemang så brukar jag säga att vi bygger upp en liten stad.

Till exempel, om vi gör ett evenemang på Ullevi med 70 000 besökare så har vi fler människor på Ullevi än som bor i Varbergs kommun. Den stora skillnaden är att i kommunen pratar vi om kvadratkilometer och på Ullevi kvadratmeter. Vad händer i Varbergs kommun en lördagskväll? Kan vi förvänta oss att liknande saker händer här? Det är något jag brukar ta upp på www.s112.se

Först och främst har vi såklart arrangören.

Den som fått i uppgift att skapa evenemanget. Det kan vara ett eventföretag, ett konsertföretag, en arena, en idrottsklubb eller liknande. Det är de som bär det yttersta ansvaret för evenemangets genomförande.

Sen har vi ljud och ljus. Ett evenemang utan ljud och ljus kommer inte bli lyckat – så enkelt är det. Ljuset skapar både stämning, men kan även skapa trygghet genom att lysa upp mörkare delar av evenemangsområdet. Ljudet är arrangörens och artisternas sätt att förmedla upplevelsen till oss som besökare. ”Det är även med hjälp av ljud som vi kan arbeta med Crowd Management, både under insläpp och utsläpp, men såklart även om en incident uppstår och vi behöver vägleda våra besökare” säger Robert Garabedian.

Sen har vi Polismyndigheten. Beroende på typ av evenemang som ska genomföras behöver vi antingen anmäla det till Polisen så att de har kännedom om evenemangets typ, omfattning och tider. I vissa fall kräver evenemanget att vi ansöker om ett tillstånd för att få genomföra evenemanget.

Eftersom Polisen är tillståndsgivare så kan de då även ställa vissa krav på arrangören kring tider, ordningsvakter och begära en säkerhetsplan för evenemanget.

Men Polismyndigheten ställer inte bara krav på arrangören. De är oftast väldigt måna om att skapa en samverkan tidigt för att se vilka resurser de själva behöver bistå med. De är ”bäst i klassen” på samverkan

I de allra flesta evenemang är de här aktörerna naturligt viktiga för att evenemanget ska kunna bli av överhuvudtaget. Men lika naturligt tänker du kanske inte på säkerhetspersonalen? Är de avgörande för att evenemanget ska kunna genomföras? ”Jag påstår att de är en förutsättning, inte ett tillval, för att skapa ett lyckat evenemang!” fortsätter Robert Garabedian.

Säkerhet och trygghet Säkerhetsarbetet vid ett stort evenemang börjar långt innan de första besökarna går in genom entréerna. Redan under planeringsstadiet börjar arrangören samråda med Polis, Räddningstjänst, kommun och region för att identifiera olika risker och ta fram en strategi för att hantera dem.

För att skapa en så bra strategi som möjligt vänder sig arrangörerna då till säkerhetsföretag som är specialiserade på evenemang och Crowd Safety Management för att upprätta en omfattande säkerhetsplanering, en plan som går från att besökarna börjar sin resa till evenemanget till dess att de har lämnat evenemangområdet. ”Tyvärr så är det inte alltid så att arrangören tar hjälp av någon som är specialiserad på de här frågorna, utan säkerhetsleverantörer kommer in i slutet av planeringen, precis före att evenemanget ska gå av stapeln.” säger Dennis Lindström, Diplomerad Certified Security Management Professional. ”Det uppstår oftare vid mindre evenemang, evenemang som bara kräver anmälan. Då blir det inte ett lika tydligt behov av att involvera säkerhet mer än att samverkan 112 nr 1 2025

27

blåljus / Så skapar du ett lyckat evenemang!

eventuellt ha Ordningsvakter på plats under evenemanget.” fortsätter Dennis.

Samverkan är en central och kritisk nyckel Det är tydligt att vissa delar av samhällets resurser behöver, och måste, vara en del av att ta hand om sina invånare, även när de ägnar sig åt rekreation och underhållning.

Ett drömscenario för ett lyckat evenemang är att man skapar en samverkansplats, där arrangör, arena, polis, ambulans och räddningstjänst har en dedikerad yta att samverka på. Hur pass allvarliga konsekvenserna blir vid en incident handlar många gånger om hur snabbt man kan lösa det, att man når respektive samverkanspart och kan kommunicera tydligt, och rakt. En potentiellt större incident kan många gånger hanteras i ett tidigt skede, utan att evenemanget påverkas negativt.

Att avbryta ett evenemang innebär alltid stora kostnader. Besökare som har förväntat sig att ta del av upplevelsen kommer kräva pengarna tillbaka, och skulle man utrymma en arena kommer besökarna inte stå kvar på utsidan och vänta på att bli insläppta på nytt.

Ett sådant beslut är inte bara kostsamt, det medför även stora skador på rykte och varumärken för alla inblandande.

Förebyggande åtgärder När tusentals, om inte tiotusentals människor, samlas för en festival, en fotbollsfest eller en stadsfest ställs stora krav på säkerheten. Samhällets resurser riskerar att påverkas i en större omfattning än om evenemanget inte hade ägt rum.

Vad händer om en brand bryter ut? Tänk om en stor folksamling blir okontrollerbar och skapar ett upplopp. Hur hanterar vi om någon drabbas av ett hjärtstopp, mitt i folkhavet där det blir trångt och svårt att arbeta för att rädda liv?

Helt enkelt att ställa sig frågan: ”Vad kan gå fel, och hur hanterar vi det om det händer?”.

Det handlar inte om att måla upp olika skräckscenarion, men det handlar om att ta sig tiden att inventera vilka risker som finns kopplade till evenemanget och bedöma hur sannolikt det är att de inträffar och vilka konsekvenser det skulle kunna leda till för att sen vidta olika åtgärder för att klara av att hantera dessa om de trots allt inträffar.

28

samverkan 112 nr 1 2025

Det kallas för att göra en säkerhetsanalys av evenemanget, och det är en dokumentation som Polisen ofta efterfrågar vid större evenemang.

Det här är frågor som arrangören, tillsammans med samverkansparter, behöver ställa sig och ta fram en plan för att hantera.

Därför blir även samverkan central och är skillnaden mellan en ordnad trygghet och en potentiellt fullskalig katastrof under ett evenemang.

Andra delar i säkerhetsanalysen kan omfatta allt från omvärldsbevakning för att identifiera risken för våldsamma uppgörelser mellan olika supportergrupper vid idrottsevenemang, brandrisker vid fyrverkerier och pyroteknik, byggnads- och scenkonstruktioner till hur en evakuering är tänkt att genomföras om det skulle utbryta en brand.

Säkerhetsarbetet under evenemanget Så är det då äntligen dags att välkomna våra besökare för att ge dem en upplevelse. ”Det är viktigt att komma ihåg att det kan vara ganska dyrt att besöka vissa evenemang, så många kan ha sparat länge för att ha råd och gå på evenemanget.” säger Robert Garabedian. ”Det händer att vissa redan har firat med vänner i förväg och kommer alldeles för berusade, eller att man köpt biljetter utan att ha brytt sig om åldersgränser och den operativa säkerhetspersonalen tvingas neka dem tillträde. Även om det är besökarens egna ansvar så blir det problem vi behöver hantera på bästa sätt och ha med i vår förståelse.” fortsätter Robert.

Redan när du som besökare närmar dig evenemangsområdet kan du ibland se en ökad närvaro av Polis. De arbetar främst

med att leta efter så kallade ”Normbrytande beteenden”, det vill säga personers uppträdande som kraftigt avviker mot hur andra uppträder och som kan vara en indikation på att personen kan skapa ett problem.

Därefter möts du av både Ordningsvakter och värdar som finns på plats för att hjälpa besökarna komma till rätt entréer och se till att det är en allmänt god ordning utanför evenemangsområdet. ”Om köerna blir långa och besökarna upplever att de inte rör sig framåt, kan det uppstå frustrerade känslor både för att det går långsamt men kanske framförallt för att man är rädd att missa evenemanget.” säger Thomas Knigge, Senior projektledare och Säkerhetsansvarig. ”Här är det viktigt att vi arbetar kommunikativt och proaktivt för att minska risken för att det ska uppstå tumult i köerna. Det kan även handla om att vi aktivt leder om köerna för att minska belastningen i vissa entréer för att öka takten på insläppet.” fortsätter Thomas.

Sen möter du säkerhetsvärdar som kontrollerar att du inte har med dig något otillåtet och biljettkontrollanter som scannar av din biljett innan du kan fortsätta in och njuta av evenemanget.

Inne på evenemanget kommer du träffa på säkerhetsvärdar, utrymningsvärdar, alkoholvärdar (om det finns serveringsytor), ordningsvakter och sjukvårdspersonal. Alla har sin specifika uppgift för att se till att evenemanget blir lyckat, tryggt och säkert. ”Många har sina bestämda uppfattningar om oss Ordningsvakter, och något vi ofta www.s112.se

blåljus / Så skapar du ett lyckat evenemang!

får höra är att vi skulle ha misslyckats med att komma in på Polishögskolan.” säger Gustav Ghareeb Wikström, projektledare och ordningsvaktsansvarig. ”Men vi är duktiga på att kunna skilja på vad någon säger för att vi företräder staten och fått del av våldsmonopolet som gör att vi kan neka personer tillträde, vi kan fysiskt ta ut den från evenemangsområdet och har rätt att använda visst våld för att genomföra våra tjänsteåtgärder. Men, det är en försvinnande liten del av vårt faktiska arbete på evenemang.” fortsätter Gustav. ”Utöver den utbildning som Ordningsvakterna får från Polisen, så genomför vi egna utbildningar med dem samt håller alltid i utsättningar där vi tydligt ger en målinriktning och understryker vikten av ett öppet, trevligt och kommunikativt förhållningssätt.” säger Dennis Lindström. ”Det kanske hjälper att jag själv har över 25 års erfarenhet att arbeta med ordningshållning och tar gärna på mig uniformen och arbetar tillsammans med övriga Ordningsvakter för att visa genom exempel hur vi faktiskt kan samarbeta med våra gäster.

Som ett exempel lyfter Dennis upp Taylor Swifts konsert turne ”The Eras tour” där besökarna började tända upp lamporna på sina telefoner inne i folkhavet för att uppmärksamma Ordningsvakter på att de behövde hjälp. ”Jag har aldrig varit med om det förut, och uppenbarligen inte Taylor heller. Hon stannade upp mellan www.s112.se

två låtar och frågade om det var ett sätt att signalera om hjälp och uppmanade övriga i publiken att göra så om de, eller någon bredvid dem behövde hjälp. Vi Ordningsvakter blev snabbt en viktig del i att stödja alla våra fantastiska sjukvårdare som tog hand om unga tjejer som inte druckit och ätit tillräckligt, och blivit knäsvaga inne på evenemanget. Ordningshållning, jag tror att vi hade 2 eller 3 ärenden på 195 000 besökare”. ”Vid ett hjärtstopp har vi bara några få minuter på oss att göra en insats. Om vi inte kan ta oss fram snabbt genom en folkmassa så minskar snabbt personens chanser att klara sig.” säger Zandra Handborn Pilotti sjukvårdsansvarig på Tarantsec. ”Att få hjälp av övrig säkerhetspersonal, både för att komma fram men även skapa utrymme för oss att arbeta med personen är inte bara nödvändigt, det är kritiskt för oss.” fortsätter Zandra När evenemanget är slut Att tömma ett evenemang kan ibland lite skämtsamt liknas vid ett ko-släpp. Besökarna kommer under ett par timmar till evenemanget, men på väg ut vill alla komma ut så fort som möjligt och hitta den snabbaste vägen hem. Här finns en förhöjd risk för att det skulle kunna uppstå incidenter, från tumult till att besökare skadas eller tappar bort varandra.

Tekniken har blivit en allt viktigare del i säkerhetsarbetet. Vid större evenemang

används i allt större utsträckning drönare för att skapa sig en överblick över vart folksamlingar dröjer sig kvar, var det uppstår flaskhalsar och om säkerhetsresurser behöver omfördelas för att hantera flödet.

I samband med festivaler har man även testat Geofencing-teknologi för att skicka ut information, men även varningar, till besökarnas mobiltelefoner.

Men det är även viktigt att avsluta varje evenemang med en återblick och analysera vad som fungerade väl och vad som har förbättringspotential. Genom att dela med sig av sina upptäckter kan samverkansparterna stärka sin förmåga framåt. ”Lessons learned”, ”After Action Review”, “Backspegel” – kärt barn har många namn, men är fundamentalt viktigt att genomföra för att fortsätta vara en lärande organisation. Och desto mer transparent vi kan vara mellan varandra, desto större möjlighet att vi förbättrar den faktiska tryggheten och säkerheten.

För arrangörer och RAPS-aktörer förblir målet alltid detsamma: att skapa en trygg miljö där besökaren kan njuta av evenemanget utan att behöva oroa sig. Och när samarbetet oss emellan fungerar som bäst då märks vi knappt – då kan publiken fokusera på upplevelsen till 100%.

Kanske syns vi där ute på något av alla de event som sker årligen i vårt avlånga land, antingen i tjänst eller som besökare. Men framförallt som trygghetsskapare!

samverkan 112 nr 1 2025

29

BLÅLJUS/ Rope Rescue Sweden Siktar på Guld Igen!

Rope Rescue Sweden Siktar på Guld Igen!

Klättring är en sport och ett yrke som förenar styrka, teknisk skicklighet och mental uthållighet. För Rope Rescue Sweden är det mer än bara en hobby; det är en gemenskap där medlemmarna ständigt strävar efter att utvecklas och förbättra både som individer och som grupp.

De delar en gemensam dröm om att representera laget på den internationella scenen, med sikte på att tävla i de spektakulära landskapen i Chile och Japan.

Text och foto: Allyson Allende

30

samverkan 112 nr 1 2025

www.s112.se

BLÅLJUS/ Rope Rescue Sweden Siktar på Guld Igen!

bland uteserveringen där människor satt och åt frukost. Då, som från ingenstans, kom vi; fem räddningsarbetare täckta av lera, letande efter en checkpoint. Situationen var hysteriskt rolig!”

Efter den fantastiska segern 2024 är Rope Rescue Sweden tillbaka för att återigen tävla i den prestigefyllda tävlingen Rescue Great Day i Sevilla, Spanien. Med bara några veckor kvar till avresan är det nu dags för laget att fi njustera sina färdigheter och stärka lagandan inför kampen om segern igen. Så hur arbetar Rope Rescue Sweden för att kontinuerligt förbättra sina färdigheter och utvecklas? Det är en härlig syn när alla ger sitt bästa, skrattar och kämpar tillsammans. De tränar så ofta de kan för att fi nslipa sina färdigheter, och värdesätter samtidigt sina familjer och andra viktiga åtaganden som berikar deras liv. “Att växa tillsammans är inte bara en process, det är en fantastisk rolig resa - att få jobba tillsammans i vått och torrt!!”, uttrycker Erik Bergman, 40 år, som ägnat större delen av sitt liv åt klättring och är en oumbärlig riggare i laget. Varje klättring för honom är mer än bara en utmaning – det är en passion som driver honom upp mot nya höjder!

Trots att de sprungit fel, sken leendet på deras ansikten när de korsade mållinjen, stolta över sin insats och med en rolig anekdot att skratta åt. Så laget kunde stolt se tillbaka på sin prestation och ta hem den imponerande fjärde platsen på sin debuttävling.

Med den positiva energin i ryggen möter de träningspassen med ännu större beslutsamhet. Genom att exempelvis konstruera hinderbanor för att tävla mot tid är en utmärkt övning för att förbättra olika tekniker och färdigheter inom laget. I denna träning fokuserar laget på att skapa en bana med specifi ka moment som syftar till att träna olika aspekter av deras fysiska kapacitet, som styrka, smidighet och snabbhet. Detta fokus på individuell förbättring gör att varje medlem kan arbeta med sina svagheter och förstärka sina styrkor, vilket i sin tur bidrar till en ökad sammanlagd kapacitet för hela laget att klara av hinderbanor på kortare tid.

Genom att simulera olika situationer och utmaningar får laget möjlighet att verkligen glänsa under pressen och hantera oförutsedda händelser. Det blir en fantastisk upplevelse när de går igenom strategiska övningar som får dem att tänka kreativt och lösa problem i realtid.

Att rotera rollen som teamleader ger även medlemmar i laget en chans att känna ägarskap och ansvar, vilket skapar en härlig dynamik.

Laget arbetar även aktivt med att utveckla egna scenarier som inkluderar en mängd olika uppgifter och tekniska inslag. Ledaren får detaljerad information om väsentliga aspekter som startpunkt, avslutning och avgränsningar. Utifrån denna information utarbetar ledaren en strukturerad plan och briefar teamet noggrant innan de påbörjar övningarna.

Tidsaspekten är central för deras arbete, så de ser till att hålla noggrann uppsikt på tiden under hela processen. Deras fokus är att alltid prioritera säkerhet och eff ektivitet i insatserna.

Men det fi nns även stunder som defi nierar en grupps gemenskap och passion, och för Rope Rescue Sweden blev en sådan stund verklighet under deras första Grimpday-tävling i Belgien, 2022. När www.s112.se

de stod inför den utmanande hinderbanan, som innehöll allt från via ferrata till paddling.

Under ett moment sprang de genom en vattenfylld tunnel under jorden som blev allt trängre och allt mer fylld med vatten.

Efter att ha sprungit nästan en kilometer blev det så trångt att de var tvungna att lägga sig ner och åla sig genom ett 20 meter långt rör som var halvfullt med vatten. “Vi tyckte att situationen var ordentligt utmanande och kanske inte riktigt rimlig med tanke på säkerheten.”, uttryckte Henrik Tynnestam, 32 år, sjukvårdare och tidigare brandman som klättrat sedan 2014 via räddningstjänsten. "Det visade sig att vi hade sprungit jättefel när vi missade en checkpoint som hade plockats bort, och vi hade ålat oss in i en hel obevakad del av vattendraget, som vi med tur tog oss igenom.", sade han om händelsen och skrattade.

Abraham Montoro, 41 år, med 23 års erfarenhet i speleologi och reptekniker samt IRATA L3-supervisor fortsätter: “Vi tyckte att tävlingen var riktigt extrem, och vi skrattade och sjöng medan vi tog oss fram genom tunneln. När vi kom ut befann vi oss plötsligt i en restaurang,

Den mest framträdande utvecklingen har Allyson Allende, 46 år, tidigare backendutvecklare och projektledare som har blivit lagets off er och även agerar som social media manager. Trots att hon var ny inom klättring och inte kände någon, blev hon en del av laget och omfamnade chansen att lita på både system, planen och sina nya lagkamrater, vilket gjorde resan mer äventyrlig. Hon är nu en certifi erad reptekniker enligt IRATA L-1, har fått sitt Mastcertifi kat och är kompetent person för fallskydd. Senast medlem i laget är Milton, en 19 månader gammal jaktgolden som tillhör hans husse Olivier Lasmarias, 60 år, som började klättra 1995, är IRATA L-3 samt SPRAT L-3 och är en erfaren riggare och teamleader i laget.

Var med och peppa Rope Rescue Sweden i deras tävling i Sevilla 24-27/4 – följ alla spännande uppdateringar på Instagram @ rope.rescue.sweden och lär känna varje medlem i laget!

Rope Rescue Sweden rycker ut vid akuta situationer och erbjuder rådgivning samt stöd till räddningstjänsten i Sverige. Laget söker även sponsorer för att kunna fortsätta tävla och växa. Stödet från sponsorer är avgörande för deras framgång och utveckling ■

samverkan 112 nr 1 2025

31

BLÅLJUS/ Ideella livräddarföreningar

När det ideella möter myndighetsutövningen – 30 år av kommunikationsutmaningar I tre decennier har frågan om kommunikation mellan ideella livräddarföreningar och myndigheternas blåljusenheter varit en utmaning. Trots tekniska framsteg och en ökad förståelse för varandras verksamheter finns det fortfarande hinder att övervinna. Att rädda liv kräver snabba insatser och tydlig kommunikation, men gränsdragningen mellan vad ideella aktörer får ta del av och vad som anses vara myndighetsinformation är en ständigt pågående diskussion.

Text: Jerry Lidberg.

Foto: Tord Turesson Tord Turesson, som har lång erfarenhet inom livräddning, beskriver både framgångar och de utmaningar som fortfarande återstår.

– Det här är en fråga vi har brottats med i 30 år, och trots att vi har tagit viktiga steg framåt finns det fortfarande mycket att lösa. Vi har tillgång till VHF, Rakel och digital utlarmning, men den stora frågan handlar om vilken information vi får ta del av och när. Vi behöver rätt information i rätt tid för att kunna agera så effektivt som möjligt, säger Turesson.

32

samverkan 112 nr 1 2025

Tidiga larmbesked räddar liv En av de stora förbättringarna de senaste åren har varit tillgången till SOS Alarms app, som ger tidiga larm om händelser i närområdet. För insatser på stranden är det ofta livräddarna själva som larmar, men vid olyckor i närheten av stranden – exempelvis i en stuga eller på en väg – kan snabb information vara avgörande.

– När vi är på plats på stranden har vi ofta redan uppfattat att något är på gång innan larmet kommer, men om något händer precis utanför vårt direkta synfält,

www.s112.se

BLÅLJUS/ Ideella livräddarföreningar

exempelvis vid en parkering eller i en bostad, kan tidig information vara skillnaden mellan liv och död. Genom appen får vi en första indikation, och ibland har vi till och med kunnat ge viktig information tillbaka till SOS Alarm innan de hunnit skicka ut resurser, säger Turesson.

I vissa fall har livräddarna även skickats ut på kontrolluppdrag, där de snabbt kunnat bedöma situationen innan polis, ambulans eller räddningstjänst anlänt. Att ha direktkommunikation med larmoperatören gör det möjligt att få en klarare bild av läget och se om livräddarna kan bidra.

Rakel – en nyckel till bättre samverkan?

En av de största utmaningarna som återstår är bristen på en smidig kommunikationslösning mellan livräddarna och utryckningsenheterna. Idag måste livräddarna ofta förlita sig på mobiltelefoner eller kommunicera via andra aktörer, vilket kan skapa fördröjningar i informationsflödet.

– En dröm vore att ha tillgång till Rakel för intern kommunikation och att vi via SOS kunde aktiveras i en tilldelad talgrupp vid behov. På så sätt skulle vi kunna kommunicera direkt med de framryckande enheterna och ge dem avgörande information om var drabbade befinner sig, vilken räddningsväg som är bäst och hur vi kan assistera, säger Turesson.

Problemet är dock att Rakel är en kostsam lösning. Själva radioutrustningen är överkomlig i pris, men licensavgifterna är en tung post för en ideell verksamhet. En möjlig lösning som diskuterats är att ha en eller två Rakel-enheter i föreningen som

www.s112.se

kan aktiveras vid behov, men frågan är fortfarande olöst.

Utöver bättre kommunikation skulle livräddarnas egna resurser också kunna effektivisera räddningsinsatser. Med både båtar och fordon skulle skadade snabbt kunna transporteras till mötesplatser där ambulans kan ta vid. Den typen av samverkan skulle kunna spara dyrbara minuter, särskilt vid allvarliga olyckor.

Fyra veckors säsong – en utmaning för beredskapen En annan stor utmaning är att livräddarna endast är aktiva under fyra veckor varje sommar, trots att behovet av vattensäkerhet och räddningsberedskap sträcker sig över en längre period. Att kunna utöka verksamheten till sex eller åtta veckor skulle vara en stor förbättring, men resurserna är begränsade.

– Jämfört med Sjöräddningssällskapet, som har beredskap dygnet runt, året om, är vår verksamhet betydligt mer säsongsbunden. Vi hade gärna varit aktiva under en längre period, men det kräver både personal och finansiering. Det är en ständig balansgång mellan vad vi vill göra och vad som faktiskt är möjligt, säger Turesson.

Den digitala lösning som införts med appen har dock varit ett stort steg i rätt riktning. Till en början krävdes en omfattande arbetsinsats från SOS Alarm för att tidsbegränsa och ge relevant information, men nu fungerar det bättre. Samtidigt ställer det höga krav på föreningen att snabbt prioritera och avgöra om de kan bidra vid en insats.

När varje sekund räknas Att kommunikation och snabba insatser kan rädda liv blev tydligt en dramatisk dag sommaren 2024. Den 10 juli befarades en sexårig flicka ha drunknat på stranden.

– När blåljusenheterna anlände till stranden hade vi redan organiserat en sökkedja med hundratals frivilliga, lokaliserat flickans föräldrar och gått ut med efterlysning via vår ljudanläggning. Precis när ambulans och räddningstjänst kom fram hittades flickan och var på väg tillbaka till sina föräldrar. I en sådan situation hade en gemensam Rakel-talgrupp varit ovärderlig, då vi snabbt hade kunnat ge lägesrapport och minska förvirringen på plats, berättar Turesson.

Ett annat exempel från sommaren var en insats vid en misstänkt suicidsituation i vattnet. Livräddarna samarbetade med Sjöräddningssällskapet, JRCC och en SAR-helikopter, men eftersom sjöräddningen och polisen använde Rakel, medan livräddarna kommunicerade via VHF och mobil, blev informationsflödet splittrat.

– Vi kunde prata med JRCC via VHF, men de fick i sin tur vidarebefordra informationen till polisen och SAR-helikoptern via Rakel. Det blev en onödig fördröjning i kommunikationen, och i skarpa situationer kan sådana hinder vara direkt avgörande för utgången, säger Turesson.

Vad är en rimlig nivå av information?

Den stora frågan som fortfarande är öppen för diskussion är vilken nivå av information som ideella aktörer bör ha tillgång till. Det är en balansgång mellan sekretess och operativ effektivitet, och frågan ligger till stor del på MSB:s bord.

– Samarbetet med ambulans, räddningstjänst, polis och sjöräddning fungerar generellt bra, men vi ser ett stort behov av att kunna nå ut till flera aktörer samtidigt.

Vi har kommit långt på 30 år, men vi har fortfarande en bit kvar. Förhoppningsvis kan vi hitta bättre lösningar framöver som gör att vi kan samverka ännu effektivare och rädda fler liv, avslutar Tord Turesson.

samverkan 112 nr 1 2025

33

blåljuslarm / Larmkedjan – en visklek med höga insatser

Passa på att besöka EMS 2025 Årets EMS kongress hålls i Stockholm den 2-4 juni. Det är ett ypperligt tillfälle att hämta inspiration, kunskap och erfarenheter från den prehospitala akutsjukvårdens olika områden från hela världen.

Larmkedjan – en visklek med höga insatser Nu drar spännande forskning igång om larmkedjans roll när någon ringer 112 för att få hjälp till en närstående med akut psykisk ohälsa. Det är Familjen Kamprads stiftelse som gett 3,5 mkr till det treåriga projektet.

Text: Ola Kronkvist

N

är någon behöver akut hjälp för psykisk ohälsa, oftast vid psykossjukdom eller suicidnära beteende, är det i första hand Polisen som larmas till platsen, inte ambulans. När detta sker i glesbygd har polispatrullen svårt att snabbt få dit förstärkning, vilket gör att de måste bygga sin taktik på att klara av arbetsuppgifterna helt själva. Det är vanligt att det är närstående till patienten som ringer 112. Operatören ska då antingen koppla över samtalet eller ta nödvändig information och själv förmedla denna till Polisens regionledningscentral (RLC). Där skrivs informationen in i en händelserapport, en ärendekod skapas och, om det finns en tillgänglig polispatrull, skickas denna på ärendet och får ett referat av informationen från RLC. Det är denna informationskedja som intresserar forskarna Ola Kronkvist och Ulf Andersson, verksamma på polisutbildningarna vid Linnéuniversitetet och Högskolan i Borås. Det är frågor om både patientsäkerhet, arbetsmiljö och de närståendes situation som väcks. Polisen använder ofta tvingande våld i de här situationerna och emellanåt till och med dödligt våld. Nästan två dödsskjutningar och strax under 50 skadeskjutningar sker årligen av svensk polis och i ungefär hälften av fallen är psykisk ohälsa en avgörande faktor.

Det förekommer också att poliser skadas allvarligt.

Dessutom kommer projektet att särskilt uppmärksamma de närståendes situation.

34

samverkan 112 nr 1 2025

Det är ju deras initiativ och information som leder fram till polisingripandet. Närstående, som ofta redan har en svår situation, kan bli dubbelt utsatta om ingripandet blir våldsamt.

I projektet genomförs intervjuer, observationer och en vinjettstudie, där larmmottagare ska lyssna på inspelade larmsamtal, notera informationen och sedan göra ett fingerat utrop. Dessa studier följs sedan upp med fallstudier och flera mixade fokusgruppsintervjuer, där poliser och larmmottagare möter patienter och närstående för att diskutera fiktiva fall.

I projektet kommer en doktorand att anställas, med finansiering till fil.lic. Det startar den 1 mars 2025 och engagerar ytterligare tre forskare inom vårdvetenskap och viktimologi: Mats Holmberg, Anders Bremer och Veronika Burcar Alm. Projektet är en del av CareMeU, Interprofessionell samverkan och kompetens i akutsjukvården av personer med mental ohälsa, som i sin tur är kopplat till CISA, Centrum för interprofessionell samverkan och sambruk inom akut vård ■

EMS 2025 arrangeras av EMS Europe, i samarbete med Region Stockholm, FLISA, AISAB och HLR-rådet.

Kongressen bjuder på ett fullmatat interaktivt program, med uppdateringar inom den senaste forskningen kring hjärtstopp, stroke och trauma, hur AI och ny teknologi kan användas inom prehospitala vården samt intressanta seminarier och workshops på olika teman, exempelvis patientsäkerhet, säkerhet för personal, katastrofmedicinsk beredskap, prioritering och dirigering samt utmaningen med en åldrande population.

- Jag ser mycket fram emot dessa dagar i Stockholm! Vi har en väl utvecklad prehospital vård både i Stockholm och nationellt och jag hoppas att många av oss får möjlighet att vara med och lära av varandra, allt på temat ”It takes a system to save a life”, säger Patrik Söderberg, chefläkare prehospital vård, Region Stockholm.

Under kongressen kommer 16 team från olika länder tävla i EMS Championships.

Tävlingen baseras på olika scenarios som sätter beslutsfattande, samarbete och den medicinska förmågan på prov i en pressad situation. De tre bästa teamen går till final. Finalen utspelar sig på kongressens stora scen och deltagarna får agera på ett fiktivt men fysiskt iscensatt scenario med levande markörer och avancerad simulering som bedöms av domare.

För mer information, program och anmälan: Scanna koden.

Läs mer

www.s112.se

AMBULANS / Ambulanssjuksköterska på köpet!

riskföreningen för ambulanssjuksköterskor Blir man kung om man får anställning på slottet? Blir man kock om man hackar lök på en restaurang? Det kanske kan låta som en självklarhet att arbetsplatsen inte automatisk ger dig en titel utan att de flesta roller kräver utbildning och särskild kompetens.

Text: Ida Assarsson & Fredde Palmgren Trots detta blir man på många ställen i Sverige automatiskt kallad för ambulanssjuksköterska om man arbetar som sjuksköterska inom ambulansverksamheten.

Det som egentligen är en specifik specialistutbildning precis som anestesisjuksköterska, barnmorska och distriktsjuksköterska används inom ambulanssjukvården som en allmän titel. Specialistutbildningen är lika lång för samtliga inriktningar (1 år vid 100 %). Trots detta används titeln ambulanssjuksköterska lite slentrianmässigt av allmänsjuksköterskor inom ambulans som inte har den faktiska utbildningen.

Frågan är då om man enligt dagens lagstiftning får kalla sig för Ambulanssjuksköterska utan att ha just den specifika specialistutbildningen? Svaret är nej, det får man inte men tyvärr sker detta alltför ofta på olika platser. Precis som du inte får kalla dig anestesisjuksköterska eller intensivvårdssjuksköterska utan att ha gått avsedd utbildning är det inte tillåtet att benämna sig ambulanssjuksköterska utan avsedd utbildning. Anställda som inte är utbildade ambulanssjuksköterskor ska benämnas antingen Specialistsjuksköterska eller det som de verkligen är utbildade för. ”Du som vill jobba som specialistsjuksköterska i Sverige måste ha svensk legitimation som sjuksköterska för att ha rätt att kalla dig specialistsjuksköterska. Yrkestiteln är skyddad. Det innebär att bara den som har rätt att kalla sig specialistsjuksköterska får kalla sig specialist i sin specialitet.”

(Socialstyrelsen) ”Det är endast de som har specialistsjuksköterskeexamen som får använda en titel motsvarande specialistsjuksköterskeexamen. Detta kallas för skyddad specialistbeteckning. Man får till exempel inte kalla sig distriktssköterska om man inte har examen som det. Det finns dock inte någon straffbestämmelse om man bryter mot bestämmelsen.” (Vårdförbundet) I många utbildningar gällande grupp- och teamarbete poängterar man ofta tydligheten i roller och uppgifter, framförallt i akuta situationer. För att kunna ta tillvara på alla kompetenser på ett effektivt sätt behöver man också veta vilken kompetens www.s112.se

man har i teamet. Vi känner inte alla vi arbetar med och inom den prehospitala vården kommer alla lika grönklädda och ibland från olika städer och stationer. I en akut situation kan vi alltså inte veta innan vad vi kan förvänta oss av teamet. Kommer det erfarna kollegor? Vilken specialitet? Kompetens? Även om man intrahospitalt ofta kan se vem som är läkare, anestesi osv redan innan beroende på klädsel och namnbrickor märks man tydligt upp i den akuta situationen med exempelvis tillfälliga rollappar för att göra det extra tydligt.

Prehospitalt står det ofta bara ”sjuksköterska” eller ”specialistsjuksköterska” på namnskyltar trots av vi kan ha väldigt många olika kompetenser. I många regioner har man som krav att varje akutambulans skall vara bemannad med minst en specialistutbildad sjuksköterska men det är inte specificerat vilken. Det kan vara en barnmorska, en anestesisjuksköterska, barnsjuksköterska, akutsjuksköterska eller ambulanssjuksköterska. Tänk då att det i den akuta situationen måste vara extra tydligt för att vi ska kunna effektivisera omhändertagandet. ”Ett ambulansteam är ett så kallat ad-hocteam. Med ad-hoc-team avses ett team som skapas enbart för att lösa en specifik

uppgift, för att sedan kanske aldrig mer arbeta tillsammans i samma uppställning.

För att ett ad-hoc-team ska kunna fungera behöver det finnas en i förväg överenskommen struktur med tydligt definierade roller. Ju tydligare och ju mer intränade dessa roller är, desto mindre tid och energi behöver teamet lägga på att i den akuta situationen definiera roller och struktur, tid och energi som i så fall tas från den primära uppgiften.” (ambulansteamutbildning.se) För RAS och våra medlemmar är denna fråga mycket viktig och det är givetvis självklart att var anställd ska benämnas med rätt titel beroende på utbildning. RAS arbetar löpande med frågan och har stöd och hjälp både från Vårdförbundet och Svensk Sjuksköterskeförening. Det är viktigt att det skapas en förståelse hos alla arbetsgivare men även anställda. För att lyfta ambulanssjuksköterskan och professionens samt stärka rollen i den prehospitala vården måste vi se ett slut på att andra kan kalla sig ambulanssjuksköterska utan att studerat specialistprogrammet mot ambulanssjukvård.

Man blir alltså inte ambulanssjuksköterska på köpet om man inte har den faktiska utbildningen ■

samverkan 112 nr 1 2025

35

TULLVERKET / Tullinspektör på Arlanda

Avhuggna djurtassar, fimpar från Asien och narkotika bland Lego.

Som tullinspektör får man vara beredd på att hitta de mest unika fynden på de kanske mest oväntade ställena. Varför någon t.ex. skulle vilja importera en död gnagare kan du läsa om längre ner i texten. Jag har fått intervjua Mimmi som sedan 2018 arbetat på Tullverket. Hon är hemmahörande i Stockholm, arbetar som tullinspektör på Arlanda men är också känd från tv-programmet gränsbevakarna, där vi fått följa henne och hennes kollegor genom dagliga utmaningar och unika uppdrag.

Text: Ida Assarsson Tullens utbildning på 16 månader inklusive den praktiska delen som aspirant är första steget. Sen kan man söka sig vidare till en mängd olika specialiteter som span, selektering och utredare mm. Mimmi berättar att hon gått vidareutbildning för att kunna göra kontrollvisitationer på fartyg. Hon har gått utbildning som reservhundförare och har utbildning för att handleda aspiranter.

Hur ser en vanlig dag ut som tullinspektör? ”Arbetspasset börjar med en kortare utsättning med sin arbetsgrupp där gruppchefen går igenom viktig information och/eller om det finns något särskilt vi ska göra under arbetspasset. Ibland planeras vi in att åka till särskilda platser (som tex stockholmshamn för att kolla färjorna och fartygen eller en annan flygplats) och ibland får vi lägga en egen planering. Vissa pass är vi enbart på Arlanda medan andra pass åker vi till olika platser. Som med alla jobb är vissa dagar fulla av aktiviteter medan vissa pass är mer lugna. Dock är det en ständig rörelse på Arlanda så det finns alltid jobb och varor att kontrollera.

36

samverkan 112 nr 1 2025

www.s112.se

TULLVERKET / Tullinspektör på Arlanda

Vi samverkar ibland med polisen, kustbevakningen och på Arlanda har vi en hel del samverkan med Kronofogden och Försäkringskassan.”

Vilka utmaningar har du i ditt yrke? ”Det finns många utmaningar då de kriminella är påhittiga och ofta ligger steget före. Narkotika kan gömmas på de mest påhittiga ställena och de kriminella är mer våldsbenägna än tidigare. Vi märker skillnad på bara de senaste åren. En annan utmaning är att vi egentligen är för få tul�lare. Vårt land är ca 1500 km långt och det finns många passager.”

Att vara nyfiken, ödmjuk, påhittig och uthållig är något Mimmi ser som bra egenskaper att ha som tullinspektör. Eftersom man jobbar tätt med sina kollegor och träffar olika typer av människor från hela världen är det också viktigt att man har en bra social kompetens.

Genom arbetet bygger man upp nya egenskaper och kunskaper hos sig själv som man kan ha nytta av privat. Exempel på det är förmågan att läsa av människor, deras beteende och handlande i situationer.

Mimmi menar på att hon ser mer ”skumma” saker på sin fritid nu än vad hon gjort tidigare.

Hur har din syn på yrket förändrats från det att du började tills nu? Och har yrket förändrats i sig? ”När jag började var jag nog lite naiv och trodde vi skulle springa på stora narkotikabeslag varje arbetspass och riktigt så är det ju inte. Jag hade inte heller räknat med att resenärer främst blir arga för att vi tar deras frukt och kött. (True story).”

Förra året beslutades det att tullinspektörer skall/får bära vapen – vad har du för tankar kring det? ”Jag tycker det är bra och att det var på tiden. Vi letar ju främst efter narkotika och vapen och då känns det inte så tryggt att bara ha haft OC-spray och batong. Tyvärr är ju samhällsutvecklingen som den är och de kriminella har mycket större våldskapital än vad de hade för 10 år sedan. Det blir allt vanligare att narkotikan övervakas, antingen av personer som följer efter en last eller att det finns airtags/sändare i lasten. På så vis har många kriminella mer koll på sin narkotika och det kan göra det farligare för oss ifall de vill ta tillbaka narkotikan. Det kommer ju ta tid innan alla på yttre tjänst är beväpnade men jag tycker det är bra.”

37

samverkan 112 nr 2 2021

Precis som andra liknande yrken finns det alltid massa intressanta historier att berätta och jag tror Mimmi hade kunnat fylla många sidor här med just olika ärenden och möten. Något som dock sticker ut var hennes första egna grova beslag som ledde till att flera personer kunde kopplas till ärendet och gripas. Det handlade om ett suspekt paket från Amsterdam en natt då Mimmi jobbade på postterminalen. Paketet innehöll Legoförpackningar med några Legofigurer – resten var 4,5kg MDMA (Ecstasy)!

Sen finns det en hel del märkliga saker som passerar över gränserna och man kan ju undra vad allt skall användas till? Ni som varit nyfikna på vad den döda gnagaren skulle användas till och kanske gissade på att den skulle malas ner i gröten för att bota hosta hade helt rätt. Mimmi berättar att samma resenär även hade avhuggna djurtassar med sig som skulle läggas under kudden för att bota huvudvärk. Hon har också träffat en man som tog med alla sina fimpar från Asien eftersom det tydligen var bättre att slänga dom i Sverige. En annan

gång fann hennes kollegor levande brevduvor i incheckat bagage, dessa fick dessvärre avlivas senare efter beslut från Jordbruksverket.

Något Mimmi absolut inte vill bli överraskad av är en väska fylld med levande ormar eller spindlar. Som tur är hör det inte till vanligheten, men det skall ha hänt någon av hennes kollegor.

Du är ju med i serien gränsbevakarna – hur är det att utföra sina arbetsuppgifter när så många ser på? Vad har ni fått för feedback från tittarna? ”Det var absolut lite speciellt och annorlunda att ha ett kamerateam efter sig men efter ett tag vande jag mig. Men det var en anspänning eftersom man aldrig visste hur en resenär skulle reagera, men jag märkte att ju längre tid inspelningen höll på desto, bättre blev det. Förmodligen för att jag vart mer avslappnad och då blev även resenärerna det. Vi har fått otrolig positiv feedback från tittare. Varje dag får jag höra beröm och hejarop från resenärer jag möter. Det händer även att utländska resenärer känner igen mig, senast förra veckan kom en amerikan och berättade att han hade precis sett tio timmar av Gränsbevakarna innan han reste till Sverige.

Människor har fått bättre koll på vad Tullen är för någonting och vilka regler vi har. Vi tar faktiskt mindre kött/frukt/cigg/ alkohol på Arlanda. Jag har ingen statistisk för detta men det är mer en allmän känsla från kollegorna.”

Förra året beslagtog Tullverket 4.8 miljoner narkotiska tabletter, en kraftig ökning från året innan (tullverket.se). Införandet av narkotika och vapen i Sverige är en stor anledning till det ökade gängvåldet med dödsskjutningar och explosioner. Inom Tullverket arbetar Mimmi och ca 2400 medarbetare, men det behövs fler! Vill du göra skillnad för Sverige, utvecklas i din yrkesroll, bekämpa brottslighet och se till att de skatter och avgifter som skall betalas till Svenska staten hamnar där, så sök jobb på Tullverket!

Visste ni att man även får betalt under hela sin utbildning på Tullverket? Läs mer på: tullverket.se och följ Mimmi på hennes instagram: tullen.mimmi Tack till Mimmi för att jag fick intervjua dig och tack till dig och dina kollegor för att ni vaktar gränsen och ökar tryggheten för oss och vårt samhälle ■

www.s112.se

ambulans / Ny studie

Ny studie: Tidiga insatser avgörande när personer som lever med demens försvinner

Text: Solveig Klug Bild: Adobestock

2400 personer som lever med kognitiv svikt – demenssjukdom - anmäls försvunna till polisen varje år i Sverige – ungefär lika många som ryms på en Finlandsfärja. Nu har försvinnanden av personer med kognitiv svikt och som anmälts till svensk polis kartlagts i en omfattande studie vid Högskolan i Borås.

S

tudien identifierar och analyserar också faktorer som påverkade risken för skada vid dessa försvinnanden.

Polisinsatser vid försvinnanden kräver betydande resurser. Studien understryker vikten av tidiga insatser och bättre samverkan mellan polis, kommunal äldreomsorg och anhöriga för att minska antalet försvinnanden och öka säkerheten för personer med kognitiv svikt som försvunnit.

Cirka 25 000 personer anmäls försvunna till polisen varje år, men fram till i dag har det inte varit möjligt att på ett tillfredställande sätt särskilja olika kategorier av försvinnanden, till exempel om det rör sig om barn, ungdomar, svampplockare, eller personer som lever med kognitiv svikt.

Genom studien har försvinnanden för kategorin personer med kognitiv svikt kunnat analyseras.

Studien bygger på över 1000 granskade polisanmälda försvinnanden och omfattar omkring hälften av de 2400 personer som levde med kognitiv svikt och anmäldes försvunna under 2022. Av de granskade anmälningarna kom 61 personer (sex procent), av de försvunna till skada.

Mikael Larsson, polis och samverkansdoktorand vid Akademin för vård, arbetsliv och välfärd vid Högskolan i Borås, som genomfört studien berättar: – Risken för att komma till skada var inte lika för alla. Den var större första gången en person med kognitiv svikt försvann, 38

samverkan 112 nr 1 2025

Scanna koden för att läsa mer om Mikael Larsson. Foto: Ida Danell

nästan fem gånger större, och var fördubblad för män jämfört med kvinnor.

Fem faktorer identifierade I studien identifierades fem faktorer som ökade sannolikheten för skada: kön, förstagångsförsvinnanden, årstid, fördröjd anmälan till polisen samt insatstid. Om den försvunna var man, anmäld försvunnen för första gången, försvann under den kalla årshalvan (oktober–mars) och ju längre tid som förflöt innan personen återfanns, desto större var sannolikheten för skada.

Läs mer Studien har genomförts inom forskningsprojektet Ökad trygghet för personer med demens vid försvinnande (ISOLDE) vid Högskolan i Borås, i samarbete med forskare vid Linnéuniversitetet och Polismyndigheten. Projektet finansieras av Familjen Kamprads stiftelse ■

Läs hela studien Missing incidents and the risk of harm in persons living with dementia reported to the Swedish police– A nationwide retrospective registry study

Läs mer om forskningsprojektet ISOLDE.

www.s112.se

blåljuslarm / Ett gott exempel!

Ett gott exempel!

HLR-instruktörerna Anders Gullberg, Ulrika Söderholm, Peo Forsberg och Elin Blomqvist på ambulansen i Karlskoga såg ett behov av samträning mellan olika organisationer, och efter mycket planering genomfördes två heldagar med teamträning. Medverkade gjorde Bergslagens räddningstjänst och personalen på badhuset i Karlskoga, och HLR-instruktörerna i de olika organisationerna planerade utbildningsdagarna tillsammans.

Deltagarna från ambulansen delades in i två grupper, ena gruppen startade på Räddningstjänsten där två scenarier genomfördes. Efter lunch var det dags för dem att bege sig till Strandbadet och tillsammans med badhuspersonalen genomföra ett scenario till. Extra fokus lades på HLR-teknik på barn, detta tränades separat.

Övning av omhändertagande enligt ABCDE innan ”personen” tas ur bilen. Här andas den drabbade fortfarande, strax efter urtagning ur bilen får personen ett hjärtstopp.

David Morello stabiliserar nacke, Mikael Åhs och Anton Svensson planerar urtagning ur bilen.

Text: Ulrika Karlgren, Utbildningsansvarig, Svenska rådet för hjärt-lungräddning Peter Carlsson, Peder Swan och Camilla Lundwall lastar patienten under pågående maskinell hjärtkompression.

Camilla Lundwall och Anton Svensson tar hand om en man som fallit från hög höjd.

Magnus Karlsson, James Tammisto och Peter Carlsson fortsätter omhändertagandet av den drunknade tonåringen i väntan på ytterligare resurser.

James Tammisto och Max Sundqvist startar HLR i väntan på ambulans.

På Strandbadet genomfördes ett scenario med en person som hittades på simbassängens botten.

Badhuspersonalen dök i, drog upp personen och larmade och startade HLR. Några minuter senare anlände ambulans 1, och efter ytterligare några minuter ambulans 2. För att lyckas med genomförande scenariotekniskt fick olika dockor användas, men det var inget som störde känslan av verklighet.

SNØGG LEVERANTÖR AV AKUTVÅRDSUTRUSTNING

Vi designar och syr akutväskor efter dina exakta behov

snogg.no

RÄDDNINGSTJÄNSTEN/ Restvärdeledare

Restvärdeledare – en viktig stödperson för blåljuspersonal efter explosion När olyckan inträffar blir en restvärdeledare en viktig resurs efter en blåljusinsats. Genom nära samarbete med räddningstjänst, polis och försäkringsbolag kan en restvärdeledare minimera skador och hjälpa de drabbade att återhämta sig. Brandskyddsföreningens Restvärderäddning spelar en avgörande roll i att skydda både liv och materiella värden. Restvärdeledaren, Magnus Håkansson, delar med sig av sin insats vid en explosion i januari.

K

lockan 22:17 den 23 januari får restvärdeledaren Magnus Håkanssons ett larm via SOS-appen, tillsammans med räddningstjänst och blåljuspersonal. En explosion har inträffat i ett trapphus i Farsta. Magnus ringer räddningsledaren för att få en uppdatering om situationen. Explosionen har orsakat omfattande skador på byggnaden – tre lägenhetsdörrar och fönster har sprängts bort, och både trapphus, elcentral och entrédörrar har fått stora skador. Byggdamm täcker trapphuset och har trängt in i lägenheterna.

De drabbades trygghet – alltid högsta prioritet Strax före 23:00 anländer Magnus till platsen. Hans roll som restvärdeledare är att säkerställa trygghet och minimera materiella skador och miljöpåverkan. Några av de boende står vid sidan av den skadade byggnaden, omgivna av glassplitter. Hissdörrarna har fått så stora skador att schaktet är helt öppet, och porten är så deformerad att den inte går att öppna.

– Mitt initiala fokus i dessa situationer är på de boende, och att de ska kunna bo kvar om möjligt. Jag koordinerar insatserna och vid behov ordnar med tillfälligt boende och transport. Jag ser också till att de drabbade får det emotionella och praktiska stöd de behöver för att återgå till ett så normalt liv som möjligt, säger Magnus.

40

samverkan 112 nr 1 2025

Text: Brandskyddsföreningen restvärderäddning Bild: ISTOCK OCH PRIVAT

Insatser för att bevara och skydda det materiella När de drabbade har omhändertagits, fokuserar Magnus på att minimera de materiella och miljömässiga skadorna.

– Varje minut räknas, och det är avgörande att vi agerar snabbt för att förhindra att ytterligare skador uppstår. Som restvärdeledare är vårt uppdrag att göra platsen så säker och trygg som det går, efter att räddningstjänsten och andra akuta samhällsresurser avslutat sina insatser, förklarar Magnus.

Klockan 01:12 anländer saneringsföretaget som Magnus kontaktat. Snabbt sätts åtgärder igång för att säkra byggnaden.

Sprängda dörrar och fönster sätts igen för att förhindra inbrott, skydda mot väderpåverkan, som exempelvis frysande rör eller ledningar. Dammet som spridits efter explosionen tas bort för att undvika sanering och spridning i ventilationssystemet. Splitter och skräp rensas bort för att förhindra skador på personer, och viktiga funktioner som hissdörrar och elcentraler täcks för att undvika ytterligare olyckor.

Den inre entrédörren, som efter sprängningen har böjt sig som en båge och inte går att öppna, tas bort för att säkerställa en säker in- och utrymningsväg i byggnaden.

Arbetet fortsätter in på småtimmarna Arbetet fortsätter sedan under natten, och vid 04:45 är Magnus hemma igen.

Nästa dag, vid 08:00, är han tillbaka för att fortsätta dialogen med försäkringsbolag och lämna över nödvändiga rapporter till bostadsrättsföreningen.

– Vi har ett bra och nära samarbete med polisen, räddningstjänst och försäkringsbolag, vilket gör att vi verkligen kan göra skillnad. Att få hjälpa drabbade och göra en insats för samhället och medmänniskor i stunder där kanske det värsta har hänt, är anledningen till att jag valt att vara restvärdeledare, avslutar Magnus.

Om Restvärderäddning (RVR) Brandskyddsföreningen Restvärderäddning har i uppdrag att minska konsekvenserna av olyckor och larmas i samband med räddningstjänst via SOS Alarm. Genom att tidigt involvera restvärdeledare i skadehanteringen kan de i samarbete med försäkringsbolaget vidta åtgärder som sparar enorma belopp för försäkringstagare, försäkringsbolag och samhället.

RVR har avtal med nästan 100% av Sveriges sakförsäkringsbolag och under 2024 genomfördes över 15 000 uppdrag.

www.s112.se

EN NY AMBULANSBÅR EN NY STANDARD Sätter en ny standard i branschen med sin korskompatibilitet, förbättrade kraft, ökad synlighet och överlägsna manövrerbarhet – överträffar dagens ledande elektriska bårar.

Läs mer på fernonorden.se CROSSLOCK: UNIVERSELLT KOMPATIBEL MED DE FLESTA MANUELLA OCH ELEKTRISKA LASTNINGSSYSTEM

SCENEBRIGHT: 360° BELYSNING, TVÅSTEGSBELYSNING

ENDURACHARGE: 36-VOLTS LIFEPO4-BATTERI, VARAR DUBBELT SÅ LÄNGE SOM KONKURRENTERNAS

EZGLIDE: 27% STÖRRE HJUL, ÖKAD MARKFRIGÅNG, FÖRBÄTTRAD STABILITET, BÄTTRE MANÖVRERBARHET

fernonorden.se

fab@fernonorden.com

0520 - 420 200

blåljuslarm / Nya riktlinjer

Nya riktlinjer för hjärt-lungräddning och första hjälpen 2026!

I oktober 2025 presenterar det europeiska HLR-rådet, European resuscitation council, nya riktlinjer för hjärt-lungräddning och första hjälpen.

Det var fyra år sedan sist, då var riktlinjerna ett år försenade på grund av pandemin så det är kanske därför det kändes som alldeles nyss!

Text: Ulrika Karlgren, Utbildningsansvarig, Svenska rådet för hjärt-lungräddning Nya riktlinjer kommer var femte år och processen inleds med att beslut fattas om vilka frågor som ska belysas. En sökning i databaser efter forskning gällande de specifika frågorna görs, och sedan granskas de vetenskapliga studier man finner noga för att värdera evidensen. Om tillräckligt vetenskapligt underlag finns för att något i riktlinjerna ska ändras så görs det.

42

samverkan 112 nr 1 2025

När European resuscitation council presenterat sina riktlinjer sker sedan en revidering av Svenska HLR-rådets utbildningsmaterial. Det är över 100 delar tryckt material, filmer och webbutbildningar som ska gås igenom. Denna gång ansvarar åtta redaktörer för varsitt utbildningsprogram tillsammans med en medicinskt ansvarig läkare och två chefredaktörer. Revideringen har tidigare tagit ett år att genomföra, men den här gången ska materialet vara färdigt på ett halvår och presenteras på HLR2026 i Göteborg 26-27 maj! En roligt utmaning som vi hoppas och tror att vi ska ro i land!

De utbildningsprogram som vänder sig till blåljussektorn är ”Avancerad hjärtlungräddning”, både för vuxen och barn, det programmet riktar sig till legitimerad sjukvårdspersonal, och HLR för insatspersonal samt Barn-HLR.

HLR för insatspersonal hette tidigare D-HLR och vände sig då till en betydligt bredare målgrupp, t.ex. personer med ansvar för defibrillatorer på större företag, gym osv. Nu ingår defibrillering som en obligatorisk del i den HLR-utbildning som alla i samhället bör gå, och därför har utbildningsprogrammet ändrats och riktar sig nu till personer som förväntas ingripa vid hjärtstopp inom ramen för sin yrkesutövning t.ex. räddningstjänst, polis, väktare och personal på badhus och större idrottsanläggningar. Rekommendationen är att samtlig insatspersonal också går en utbildning Barn-HLR. Har du frågor som rör HLR i blåljussektorn eller rent allmänt – kontakta oss på HLR-rådet utbildning@hlr.nu !

www.s112.se

blåljuslarm / Psykisk ohälsa i fokus

Psykisk ohälsa i fokus: utmaningar och möjligheter inom den akuta vårdkedjan Psykisk ohälsa är en av vår tids största utmaningar. Antalet drabbade ökar stadigt, både i Sverige och globalt.

Samtidigt står samhället inför betydande svårigheter när det gäller att erbjuda snabb och kvalificerad hjälp till dem som är i akut behov. Stigmatiseringen kring psykisk ohälsa förvärrar situationen ytterligare genom att skapa hinder för patientsäkerheten och försvåra arbetet inom den akuta vårdkedjan.

Text: Henrik Andersson Den akuta vårdkedjans komplexa landskap För att förstå och hantera denna komplexa samhällsfråga krävs samverkan mellan många olika aktörer inom den akuta vårdkedjan. Dessa inkluderar polis, kriminalvård, ambulanssjukvård, akutmottagningar, psykiatri, hemtjänst och räddningstjänst.

Endast genom gemensamma insatser kan dessa aktörer möta behoven hos dem som befinner sig i en akut psykisk kris. År 2017 föddes projektet Care-MeU med målet att förbättra vården för personer med psykisk ohälsa genom forskning, utbildning och samverkan. Fokus låg på att besvara frågor som: Hur kan vårdkedjan bli bättre på att möta dessa personers behov? Hur kan vi säkerställa att de får den vård de behöver? Och vad krävs för att skapa trygghet och välmående hos personer som lider av psykisk ohälsa?

De inledande studierna inom Care-MeU visade att teoretisk och praktisk kunskap, god kommunikationsförmåga och en respektfull inställning är avgörande för att kunna genomföra en effektiv och rättvis bedömning. Det finns en strävan att skapa förtroendefulla relationer med patienterna.

Samtidigt framkom utmaningar. Bedömningarna upplevs ofta som otillräckliga och det finns en begränsad öppenhet i mötet med patienter med psykisk ohälsa.

Förutfattade meningar och känslomässiga reaktioner påverkar ofta vårdsituationen negativt. Sammanfattningsvis visade

www.s112.se

Care-MeU projektets medarbetare bakre raden f.v.; Ewa Andersson, Hillewi Carnesten, Mikael Larsson, Mats Holmberg, Ulf Andersson, Andreas Söderberg, Ola Kronkvist, Alexander Arvidsson, Hanna Tuvesson, Staffan Hammarbäck och Jonas Carlsson. Sittande f.v.: Ragnar Eneström, Henrik Andersson och Anders Svensson.

studierna ett behov av att stärka kompetensen och förutsättningarna för att kunna möta patienter med psykisk ohälsa på ett tryggt, respektfullt och effektivt sätt.

Ett forskningsprojekt som kan göra skillnad I början av 2020 utvecklades Care-MeU till ett unikt samarbetsprojekt mellan forskare vid Centrum för interprofessionell samverkan och sambruk inom akut vård (CISA) och Centrum för polisforskning och utveckling (CPU) vid Linnéuniversitetet.

Samarbetet fokuserade på ingripande polisers arbete i uppdrag kopplade till Lagen om psykiatrisk tvångsvård, samt deras förmåga att hantera farlighetsbedömningar och vård av personer med psykisk ohälsa.

Idag omfattar Care-MeU flera olika projekt finansierade av Familjen Kamprads Stiftelse, Vetenskapsrådet genom forskarskolan SWEPROF och Region Sörmland.

Tre doktorander undersöker patienters upplevelser av tvångsomhändertaganden, polisers erfarenheter av att hantera

suicidnära situationer och både patienters och polisers upplevelser av handräckning och tvångsvård. En annan doktorand fokuserar på ambulanspersonalens möten med suicidala patienter, medan två postdoktorer undersöker vårdpersonalens samverkan med polisen vid insatser kopplade till psykisk ohälsa.

Framtida projekt inom Care-MeU kommer att undersöka informationsspridningen inom den polisiära larmkedjan vid larm om psykisk ohälsa, omhändertagandet av patienter inom akutmottagningsverksamhet och kriminalvårdarnas möten med suicidala klienter. Det är genom sådana forskningsinsatser och samarbeten som vi kan sträva efter att skapa en bättre, säkrare och mer stödjande vård för personer med psykisk ohälsa ■

samverkan 112 nr 1 2025

43

blåljus / Frivilliga räddar liv vid hjärtstopp

Läs mer

att det man själv gör också är något som andra kommer att göra när man själv eller ens anhöriga drabbas.

Studien visar också att det finns en stor variation i bakgrund och yrken bland de som blir SMS-livräddare, även om den vanligaste yrkeskategorin är vårdyrken och många har en eftergymnasial utbildning.

De flesta har fått kännedom om SMSlivräddare från en HLR-instruktör och många har lärt sig HLR på jobbet eller på sin skola.

– Att lyfta fram den inre motivationen i informationskampanjer kan vara en framgång, likaså att fokusera på och ge mer stöd till HLR-instruktörerna, säger Åsa Högstedt.

Frivilliga räddar liv vid hjärtstopp – så kan de bli fler När någon drabbas av hjärtstopp utanför sjukhus är tidig hjärt- och lungräddning (HLR) och tidig behandling med hjärtstartare de viktigaste insatserna. Frivillig allmänhet, bland annat så kallade SMS-livräddare, är viktiga resurser som ett komplement till ambulanssjukvården. Men det saknas kunskap om deras drivkrafter och hur fler kan motiveras att delta. Detta undersöker Åsa Högstedt, doktorand vid Högskolan i Borås.

Text: Kristina Axelsson Bild: Ida Danell (porträttfoto), Adobestock (genrebild) – Kunskap om vilka som är SMS-livräddare och varför personer med kunskap i HLR beslutar att engagera sig eller inte är viktig för kunna rekrytera fler, men också för att ge rätt stöd till befintliga livräddare, säger Åsa Högstedt.

I dag finns det cirka 130 000 livräddare fördelat på flera regioner i Sverige och systemet har funnits sedan 2016. SMS-livräddare larmas med hjälp av en app i mobiltelefonen om de befinner sig i närheten av någon som drabbats av hjärtstopp. De har möjlighet att tacka ja eller nej till larmet.

SMS-livräddaren instrueras till att antingen först hämta närmsta hjärtstartare eller att ta sig direkt till den drabbade och starta HLR i väntan på ambulans.

– I Sverige är SMS-livräddare en del av den larmkedja som sätts igång när vi får ett larm om hjärtstopp. I larmkedjan ingår, förutom närmsta ambulansenhet, även polis och räddningstjänst och på vissa ställen också sjukvårdspersonal som till vardags har andra sjukvårdsuppgifter. Tidigare 44

samverkan 112 nr 1 2025

Hon arbetar nu vidare med en intervjustudie där hon intervjuat personer som nyligen gått en HLR-utbildning för att ta Text: Solveig Klug redan på varför de väljerBild: ellerAdobestock inte väljer att bli SMS-livräddare. Resultaten håller på att analyseras och förhoppningen är att detta ska kunna hjälpa till vid exempelvis rekrytering.

Fler från vården skulle kunna rekryteras Åsa Högstedt ska även studera den vårdpersonal som i vissa områden är och i andra inte är en del av larmkedjan, till exempel personal inom primärvård, hemsjukvård och kommunal vård. Det kan handla om mobila team som rör sig ute i samhället och som tar hand om patienter i hemmen. Även här kommer hon att titta på motivation och bevekelsegrunder till att vara med i larmkedjan eller inte.

– Överallt inom akutsjukvården prioriterar vi de sjukaste patienterna, men här kan det finnas vårdpersonal som inte vet om att den sjukaste patienten finns i närheten, säger Åsa Högstedt och avslutar:

Åsa Högstedt

forskning visar att SMS-livräddare ofta är först på plats och att de bidrar till att livräddande insatser i form av HLR, men vi vet också att det finns larm där ingen SMS-livräddare funnits i närområdet eller tackat ja till larm, säger Åsa Högstedt.

– Alla pusselbitar vi kan lägga som bidrar till ett snabbare omhändertagande är viktiga. I omställningen till nära vård kommer vi att ha ett större antal äldre multisjuka i hemmen som drabbas av hjärtstopp. Då är det ju också viktigt att folk i närheten kan ingripa ■ Källor:

Inre motivation det viktigaste I sin forskning har hon gjort en enkätstudie som 461 SMS-livräddare svarat på.

Den visar att de framförallt drivs av en inre motivation om att göra gott för andra. En annan viktig motivation är ömsesidighet, www.s112.se

blåljus / Hjärtstartare

Utmaningar och förbättringsområden

Fler hjärtstartare i Sverige – men bristande tillgänglighet försvårar användning Ny årsrapport visar ojämn fördelning och behov av bättre placering. Antalet registrerade hjärtstartare i Sverige fortsätter att öka, men många är svåra att nå i akuta situationer. Sveriges hjärtstartarregisters (SHR) årsrapport för 2024 visar att det vid årets slut fanns 25 641 kontrollerade hjärtstartare i landet, varav endast 7 003 var tillgängliga dygnet runt. Samtidigt sker en majoritet av alla hjärtstopp i hemmet – där tillgången till hjärtstartare är som lägst.

Text: Jerry Lidberg Snabb tillgång till hjärtstartare avgörande för överlevnad Varje dag drabbas omkring 16 personer i Sverige av plötsligt hjärtstopp utanför sjukhus. Endast 12 % av dessa överlever, men om en hjärtstartare används inom de första minuterna kan chansen överleva öka markant. Forskning visar att en strömstöt inom 3–5 minuter kan leda till en överlevnadsgrad på 50–70 %.

Trots att antalet hjärtstartare i samhället har ökat betydligt under de senaste decennierna, ligger medianvärdet för tiden till defibrillering fortfarande på cirka 10 minuter – en tid som i stort sett varit oförändrad sedan 1993. En av orsakerna är att många hjärtstartare inte är tillgängliga dygnet runt och att de ofta är placerade på platser där hjärtstopp sällan inträffar.

Var finns hjärtstartarna?

Enligt SHR:s statistik är arbetsplatser den vanligaste platsen för hjärtstartare, med 36 % av alla registrerade enheter. Andra vanliga placeringar är butiker, skolor och offentliga lokaler. Däremot är tillgången i privata bostäder mycket begränsad – endast 6 % av hjärtstartarna finns i hem,

www.s112.se

trots att cirka 70 % av alla hjärtstopp inträffar där.

Det finns även stora regionala skillnader i tillgången till hjärtstartare. Västra Götaland har flest registrerade hjärtstartare, trots att Stockholm har en större befolkning. På kommunnivå har Stockholm flest hjärtstartare totalt sett (1 602), men sett till antal invånare per hjärtstartare ligger Jönköping och Växjö bättre till. Där finns en hjärtstartare per 232 respektive 289 invånare, jämfört med Stockholm där det går 617 invånare per hjärtstartare.

Sms-livräddare kopplas till hjärtstartarregistret För att öka chansen till snabb insats vid hjärtstopp används tjänsten Sms-livräddare, där frivilliga livräddare larmas via mobiltelefoner vid misstänkta hjärtstopp. Under 2024 larmades frivilliga livräddare till 12 850 hjärtstartare vid 5 003 larm.

Systemet använder SHR:s uppgifter för att vägleda inringare till närmaste tillgängliga hjärtstartare. På så sätt kan livräddare snabbt lokalisera och använda en hjärtstartare innan ambulansen hinner fram.

Trots en positiv utveckling pekar årsrapporten på flera områden där förbättringar behövs: 4 Fler hjärtstartare som är tillgängliga dygnet runt – Idag är endast 27 % av hjärtstartarna tillgängliga dygnet runt.

4 Bättre placering av hjärtstartare – De bör placeras utifrån statistik och forskning om var hjärtstopp sker.

4 Ökad tillgång i hemmen – Med tanke på att en majoritet av alla hjärtstopp sker i bostäder behövs fler hjärtstartare i hemmiljö.

4 Tydligare ansvarsfördelning – Regionerna bör ta ett större ansvar för finansiering och placering av hjärtstartare, istället för att enbart förlita sig på privata initiativ.

4 Införande av GPS i hjärtstartare – Detta skulle kunna förbättra både spårbarhet och användning av hjärtstartarna.

Samverkan krävs för att rädda fler liv Hjärtstartarregistret är en viktig resurs för att kartlägga och förbättra tillgången till hjärtstartare i Sverige. Årsrapporten för 2024 visar att utvecklingen går i rätt riktning, men att det fortfarande finns stora skillnader i tillgången beroende på region och placering.

Genom ökad samverkan mellan kommuner, regioner och frivilliga initiativ kan fler liv räddas – och Sverige kan bli ett mer hjärtsäkert land.

Läs hela rapporten och se mer statistik för din kommun på hjartstartareisverige.se Källa: Sveriges hjärtstartarregisters årsrapport 2024

Tekniska förbättringar och framtida utveckling Under de senaste åren har SHR genomfört flera tekniska förbättringar för att göra registret mer användarvänligt. Ett nytt administrativt system har införts för att underlätta registrering och uppdatering av hjärtstartare. Dessutom har en ny bekräftelseprocess tagits fram där påminnelser kommer att skickas via SMS istället för enbart via e-post, för att minska risken att hjärtstartare tas bort från registret på grund av utebliven bekräftelse.

Ett annat framtida utvecklingsområde är att införa GPS-spårning i hjärtstartare, vilket skulle göra det lättare att snabbt lokalisera enheten i en nödsituation ■

samverkan 112 nr 1 2025

45

ambulans / Från operationssal till stridsfält – en unik utmaning

Från operationssal till stridsfält – en unik utmaning Försvarsmakten erbjuder vårdpersonal en unik möjlighet att kombinera sin civila kompetens med militära färdigheter. Genom utbildningar och övningar får läkare och sjuksköterskor en djupare förståelse för hur sjukvård bedrivs i krävande miljöer – långt ifrån den trygga sjukhusmiljön.

Text: Oscar Efverlund Bild: Gustaf Rydelius, Erik Rehnberg, Johanna Wallén

48H-kursen – en intensiv introduktion En av dessa utbildningar är den intensiva 48H-kursen, där deltagarna under två dygn kastas rakt in i Försvarsmaktens verklighet.

Kursen riktar sig främst till specialistläkare och specialistsjuksköterskor, men även annan legitimerad vårdpersonal har möjlighet att delta. Syftet är att ge en inblick i hur sjukvården fungerar i en militär kontext, både teoretiskt och praktiskt.

Från föreläsningar till skarpa övningar Kursen inleds med teoretiska genomgångar om hur sjukvården organiseras inom Försvarsmakten. Men snart övergår undervisningen i praktiska moment där deltagarna får prova på att arbeta i fält, bära uniform, hantera sjukvårdsmateriel och bo under enkla förhållanden. Övningarna är realistiska och krävande.

Deltagarna kan hamna i scenarier där de måste hantera hypotermi, genomföra bårbärning över svår terräng eller ge vård i en stridsmiljö där skottlossning och explosioner simuleras för att öka realism och stressnivå. Under hela kursen får

46

samverkan 112 nr 1 2025

www.s112.se

ambulans / Från operationssal till stridsfält – en unik utmaning

deltagarna uppleva de utmaningar som finns med att ge vård under extrema förhållanden, där resurser kan vara begränsade och transportmöjligheter osäkra.

sin militära bana och ta en aktiv roll inom försvarsmedicin, antingen som deltidsengagemang eller som en del av sin karriär.

Samverkan mellan civil och militär sjukvård Ett av huvudsyftena med kursen är att belysa hur den civila sjukvården kan samverka med den militära vid kris eller krig.

Försvarsmakten arbetar aktivt för att stärka sin sjukvårdsorganisation och förbereda vårdpersonal för att kunna agera vid höjd beredskap.

Klarar du 48 timmar?

En väg in i försvarsmedicinen 48H-kursen erbjuder en unik inblick i hur sjukvård fungerar under extrema förhållanden. Det är en intensiv, utmanande och lärorik upplevelse som ger deltagarna både nya färdigheter och en djupare förståelse för sjukvårdens roll i totalförsvaret. För många blir det starten på ett nytt engagemang – där deras kompetens kan göra skillnad i Sveriges försvar.

Efter kursen står många deltagare inför ett val – ska de ta steget vidare in i Försvarsmakten? Det finns inga krav på fortsatt engagemang, men många väljer att fortsätta

www.s112.se

När du skapar ett konto på Mitt Försvarsmakten får du kontinuerliga uppdateringar om lediga tjänster och kommande utbildningar. Genom att scanna QR-koden startar du din registrering och signar dessutom upp dig på Försvarsmedicincentrums nyhetsbrev.

samverkan 112 nr 1 2025

47

POSTTIDNING B Avsändare: Trauma Medicin Ambulans1 AB Långgatan 32C 65222 KARLSTAD

DEN NYA MÖTESPLATSEN FÖR ALLA SOM ARBETAR INOM BLÅLJUSSEKTORN Välkommen till Samverkanskongressen, ett stort mässområde där leverantörer för branschen ställer ut sina produkter och visar sina tjänster.

Gratis mässbiljett eller betala för en konferensbiljett, du väljer!

Med en konferensbiljett får du ta del av hela programmet och den senaste forskningen, både nationellt och internationellt, med keynote speakers och forskningsgrundade presentationer.

SCANDIC INFRA CITY 25-26 MARS 2026

WWW.SAMVERKANSKONGRESS.SE