S112 - NR 2 - 2023

Magasin om blåljusverksamheter och specialfordon

SAMVERKAN

Nummer 2 2023 Årgång 22

Varje siffra har en egen unik betydelse Även det osannolika kan bli verklighet

C2 Vertical SAFETY är ledande inom utbildningar på höjd

Förbättrad falldetektion med automatiskt larm incident till larmcentral

ledare

Samverkan 112 växer!

D

Det blir inte alltid som man tänkt sig” - så kanske en del känner efter sommaren 2023 som skulle bli den soligaste sedan värmeböljan 2018.

Trots en hel del regn hoppas jag i alla fall att ni kunnat njuta av en välförtjänt semester och ledighet!

Något vi dock hoppas på ska bli så bra som vi tänkt är en kommande Samverkanskongress under 2025! Ja, ni hörde rätt!

Samverkan 112 växer och arbetet med en kongress för all blåljuspersonal ligger nu i startgroparna. Vi ser framemot att kunna samla kollegor från hela landets olika verksamheter inom akutsjukvård, räddning och säkerhet under samma tak. Med intressanta utställare, föreläsare och deltagare kan vi tillsammans utbyta nya kunskaper och erfarenheter.

Utgivare: Tidningen Samverkan 112 ges ut av förlaget On Road Educations AB Förlaget är privatägt och står ägar- och åsiktsmässigt helt oberoende i förhållande till företag, organisationer och politiska partier Utgivningsbevis: 24 224 ISSN: 1650-7487 Postadress: Lagergrens gata 2 652 26 KARLSTAD E-post: jerry@s112.se Redaktörsråd: Ida Assarsson, Sara Björklund, Carina Elmqvist, Ingrid Gustafsson, Jakob Lederman, Jerry Lidberg, Daniel Rask, Kristina Schildmeijer.

2

samverkan 112 nr 2 2023

Innan dess drar först hösten i gång och Samverkan 112 släpper sitt andra nummer för 2023. Här kan ni läsa om superduon Ljungdahl och Jinghede som bl.a. ligger bakom succépodden ”Över min döda kropp”. Den numera pensionerade narkossjuksköterskan Krister berättar om hur han samlat 35 års erfarenhet i sin bok - ”I ambulansen – bakom kulisserna”. Vem ligger bakom United Blue Light? Har man en brandshow i Kristinehamn? Och vad diskuterades under HLR-kongressen 2023?

Detta och mycket mer tar ni del av i ett sprillans nytt nummer av Samverkan 112.

Har du som läsare tankar, idéer eller förslag på vad vi borde skriva om i tidningen kontakta oss gärna på: info@s112.se ■ Trevlig läsning.

Jerry Lidberg Chefredaktör och ansvarig utgivare jerry@s112.se

Chefredaktör och ansvarig utgivare: Jerry Lidberg, 073 - 816 48 06 Layout och formgivning: Emma Andreasson Kreativa Kontoret i Kristinehamn AB Tryck: Mixiprint AB, Olofström Övriga medarbetare i detta nummer: Kristina Axelsson, Nina Carlsson Scott Devenish, Ingrid Gustafsson, Christine Göhler-Gunnarsson, Sofia Karlsson, Solveig Klug, Per Larsson, Jenny Milton, Mats Thorner, Lars Thomasson, Daniel Rask, Camilla Westemar, Marco Witt, Fanny Millom och Sven Åsheden Annonser: jerry@s112.se

Prenumeration: www.s112.se/prenumerera/butik Foto omslag framsida: Danish Saroee Tipsa oss: Tipsare skyddas alltid av källskyddet och är garanterad full anonymitet. info@s112.se Hemsida: www.s112.se Åsikter: För åsikter som framförs i artiklar svarar intervjuade personer och textförfattaren

VI ÖKAR I UPPLAGa! Nu 2500 exemplar som går ut till privatpersoner och blåljusstationer över hela landet.

www.s112.se

innehåll

Jonas Sehlin

INNEHÅLL

36

24

48 H

DIGITAL SKJUTBANA

© Danish Saroee

9 KAROLINSKA AMBULANSHELIKOPTERN

4

BERÄTTELSER FRÅN LIVET PÅ AMBULANSEN

10

brandshow förmedlar kunskap

12

automatiska larm

14

hlr2023

16

succé podd

20

även det osannolika kan bli verklighet

25

samverkanskongressen 2025

26

p1 dokumentär

29

MSB RIB

30

häng med ett dygn på hven

42

”A Stronger Community”

VW Crafter 4x4 Nidia Ambulans

EUROLANS

Stort fokus på kvalité och miljöfrågor.

Vi är certifierade enligt ISO 9001 ISO 14001.

Kontakt: 0457- 45 06 00 eller nordicvehicle.se

www.s112.se

samverkan 112 nr 2 2023

3

DEBUTERAR MED BERÄTTELSER FRÅN LIVET PÅ AMBULANSEN Krister Johansson har samlat på historier under sina 35 år i ambulans. Nu har han skrivit en bok som skildrar vardagens uppdrag, verksamhetens utveckling och kollegornas – och humorns – betydelse. text: Anna Bogren FOTO: Linn Arthursson, Vänerfoto

A

och udda”, säger Krister Johansson, vars förhoppning är att gestalta det tysta arbetet som utförs – men som sällan uppmärksammas av media.

Tanken på att skriva en bok som utspelar sig i ambulansmiljö har funnits med länge.

Tidigt i karriären började Krister skriva små minneslappar som han lade i en låda på skrivbordet. ”Det kunde vara något roligt, spännande, dråpligt eller speciellt på något annat sätt. Som pensionär vände jag upp och ner på lådan och började utveckla minnesanteckningarna”, säger han.

Efter avslutad grundutbildning och vidareutbildning i anestesi landade Krister Johansson, efter några års arbete på operation, på ambulansen.

Där har han följt den enorma utveckling som skett inom verksamheten, en av många erfarenheter han delar med sin huvudkaraktär Adam. ”När jag började på ambulansen för 35 år sedan var det som jag hade föreställt mig, med tonvikt på akuta uppdrag”, berättar Krister Johansson. Allt eftersom har

kompetensen i ambulansen breddats och ökat och befogenheterna likaså. Men parallellt har Krister märkt av ett mentalitetsskifte i hur människor hanterar skador och sjukdomar och mängden ”obefogade” uppdrag har växt i stadig takt under åren – en oroväckande utveckling som tar resurser från dem som verkligen behöver akutvård, menar han.

I boken låter emellertid Krister Johansson kritiken samsas med en stor nypa humor.

Det var trots allt just den tokiga humorn och kamratskapet bland kollegorna som höll kvar honom inom ambulanssjukvården, utöver den stora variationen i arbetet och viljan att hjälpa människor.

Att det faktiskt skulle bli någonting av alla anteckningar var inte säkert, men sakta växte boken fram och den gavs ut i augusti av Idus förlag. ”Det var speciellt att få boken och hålla den i handen. Det har varit en lång process”, skrattar han ■

Hur mycket är ett liv värt?

tt arbeta i ambulans innebär otaliga möten och stora kontraster. Krister Johansson är numera pensionerad narkossköterska, men har under 35 år samlat på sig historier från olika ambulansuppdrag. När han nu gör sin författardebut med boken I ambulansen – bakom kulisserna är det däremot inte de mest akuta och bloddrypande sidorna av arbetet han vill ska stå i centrum. ”Jag vill beskriva ambulanspersonalens vardagliga arbete, med betoning på uppdragens variation och det lite annorlunda

Hur mycket är ett liv värt?

Hur mycket är ett liv värt?

Hur mycket är ett liv värt?

Vi vet... har erfarenhet av hur ambulanspersonal vill arbeta, Vi...och vet... vilka förutsättningar som behövs för bra arbetsmiljö

...och har erfarenhet av hur ambulanspersonal vill arbeta,

och som vadbehövs framtida hjälpmedel vilka förutsättningar för bra arbetsmiljö och arbetsrutiner kan komma behöva.

och vad framtida hjälpmedel och arbetsrutiner kan komma behöva.

Vi vet också hur den kombinationen finansieras.

Vi vet också hur den kombinationen finansieras.

Se en beräkning på www.ambulansproduktion.se/ekonomi

Se en beräkning på www.ambulansproduktion.se/ekonomi

Vi vet...

Följ oss i sociala medier:

Ambulansproduktion Sandviken

...och har erfarenhet av hur ambulanspersonal vill arbeta, Följ oss i sociala medier: vilka förutsättningar som behövs för bra arbetsmiljö

Ambulansproduktion Sandviken

och vad framtida hjälpmedel och arbetsrutiner kan komma behöva.

Vi vet också hur den kombinationen finansieras.

4

samverkan 112 nr 2 2023

Vi vet...

...och har erfarenhet av hur ambulanspersonal vill arbeta, vilka förutsättningar som behövs för bra arbetsmiljö

Se en beräkning på www.ambulansproduktion.se/ekonomi www.s112.se

Omslag, formgivare Mattias Norén

blåljuslarm / Livet på ambulansen

Heavy Duty patienthantering

Ferno Norden AB Tel: 0520-420200 Mail: fab@fernonorden.com

blåljuslarm / Rakel

Varje siffra har en egen unik betydelse Rakel är uppbyggt kring ett nät med cirka 2 000 basstationer med radiomaster och cirka 20 växlar placerade över hela Sverige TEXT: SVEN ÅSHEDEN / KÄLLOR: MSB - RTJ Landskrona - RPSRADIO.se

Ambulansproduktion

6

samverkan 112 nr 2 2023

www.s112.se

Den första vänstra siffran i nummersättningen är ORGANISATIONSTILLHÖRIGHET

1

2

3

4

Polis

Kommunal räddningstjänst samt MSB

Sjukvård samt larmoperatörer

5

Tullverket Länsstyrelser Kustbevakningen och kommunala Sjöfartsverket verksamheter Vägverket, Sjöräddningssällskapet samt Försvarsmakten

6

7

8

Luftfartsverket Vägverket Strålsäkerhetsmyndigheten Elsäkerhetsverket Banverket samt andra statliga myndigheter

Kriminalvården

Fortum och övriga elbolag

Följande två siffror i nummersättningen är REGIONS-SIFFRA

11 Norrbotten 12 Västerbotten 13 Västernorrland 14 Jämtland 21 Uppsala 22 Värmland 23 Örebro 24 Västmanland 25 Dalarna 26 Gävleborg 31 Stockholm City 32 Stockholm Söderort 33 Stockholm Västerort

Rakelnätet är geografiskt indelat i regioner och Rakelzoner (RZ) Varje Rakelzon motsvarar ett län förutom de tre storlänen Stockholms län, Västra Götalands

län och Skåne län. Dessa tre storlän har indelats i delområden, som till sin storlek eller folkmängd motsvarar ett normallän.

34 Stockholm Roslagen 35 Stockholm Norrort 36 Stockholm Nacka 37 Stockholm Södertörn 38 Stockholm Södertälje 39 Arlanda/ övriga länsgemensamma resurser 41 Södermanland 42 Östergötland 43 Jönköping 44 Gotland 51 Göteborg och S Bohus 52 Södra Älvsborg 53 Skaraborg

54 N Bohus och N Älvsborg 55 Halland 61 Malmö 62 Södra Skåne 63 Mellersta Skåne 64 Nordvästra Skåne 65 Nordöstra Skåne 66 Blekinge 67 Kronoberg 68 Kalmar 71 Nationell enhet. Exempelvis polisflyg, tull Kan skilja sig ibland - av olika anledningar

Följande fyra siffror är rakelzonens LOKALA-SIFFROR

Det finns ingen offentlig nationell nummerplan för Rakel. MSB ger bara ut anvisningar kring nummersättning för räddningstjänst. Myndigheten har ett speciellt uppdrag för stöd och utveckling till räddningstjänst. I övrigt ansvarar verksamheterna själva för sin nummersättning.

Vad betyder då - de fyra sista siffrorna (9310) i exemplet ovan?

Ställer frågan till Erik Oreland, verksamheten för Rakel och ledningssystem vid Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. MSB. – Exakt vad det betyder för ambulanssjukvård har socialstyrelsen riktlinjer för.

Jag gissar att 9 betyder ambulans, att 3 betyder Bollnäs, att 1 betyder löpnummer och 0 att det är ett fordon. www.s112.se

Varje Rakelzon har en egen geografiska indelningen. Rakelzon 26, Gävleborg, har följande indelning: Gävle(1) Sandviken(2) Bollnäs(3) Hudiksvall(4) Nordanstig(4) Ovanåker(7) Söderhamn(6) Ljusdal(5) Hofors(8) och Ockelbo(8).

Fler exempel på nästa sida: Räddningstjänst och Polis

►

FAKTA Källa: MSB

Rakelzon 26 Gävleborg Kartbild: MSB

MSB ansvarar för Rakel, Sveriges nationella kommunikationssystem för samverkan och ledning. Rakel står för RAdioKommunikation för Effektiv Ledning.

I dag är fler än 600 organisationer över hela Sverige anslutna till Rakel.

Rakel används bland annat av polis, räddningstjänst, sjukvård och försvarsmakt men också av ett stort antal andra myndigheter, energibolag, kollektivtrafikmyndigheter och verksamheter som exempelvis hanterar farliga ämnen. Alla landets länsstyrelser, kommuner och regioner är anslutna till Rakel.

samverkan 112 nr 2 2023

7

blåljuslarm / Rakel

►

264 2 = Räddningstjänst 64 = Rakelzon - Nordvästra Skåne

Källa: Rtj Landskrona

2010 2

Rtj Landskrona

= Kommun 2 i Rakelzon 64 Lägre siffra = större kommun 0 = Station: Landskrona har 0 + 1 Station: Ven har 3, Glumslöv har 4 10 = Släckbil 20 = Släckbil

30 = Höjdenhet (stegbil) 40 = Tankbil 50 = Terräng 60 = Specialenhet 70 = Transport 80 = Ledningsfordon 90 = Båtenhet

51 5

= Hallands- och Västra Götalands län 7 = Nationella enheter samt Regering och Riksdag 8 = Internationella enheter 9 = Kommenderingar

1

= Talar om vilket polismästardistrikt, polisområde mm som enheten tillhör Källa: Rpsradio.se

9740 9

Polisen

7

= Ingripande enhet. Radioområde, närpolisområde, avdelning mm som enheten är stationerad i = Hundfordon (Typ av fordon och funktion)

1, 2, 3 = Blå/vit/gul polisbil 4 = Polisbuss 6 = Civilt polisfordon 40 = Löpnummersiffra 40 = Fordons- alt. handstation 00 = I slutet är alltid en befälsbil

Vår nya sjukvårdskollektion är här!

FINNS ATT BESTÄLLA NU!

• Ny design och konstruktion • Avtorkningsbart material som går att desinficera • Smarta fack • Modulsystem för individuell anpassning • Ergonomiska bärremmar För mer information besök: www.sacci.se

Vi deltar på FLISA 2023! Kom och säg hej och kolla in hela den nya kollektionen!

We got your back.

8

samverkan 112 nr 2 2023

www.s112.se

ambulans / Intensivvårdstransport

Intensivvårdstransportcentrum Det händer att en patient behöver läggas på ECMO på ett sjukhus där de resurserna inte finns eller att ett barn behöver flyttas till ett sjukhus med mer resurser under pågående intensivvård. För dessa och många fler situationer har Karolinska skapat Intensivvårdstransportcentrum – ITC. En sammanhållande funktion för de mest krävande transporterna mellan sjukhus, över hela världen. text: Jeanette Ammilon Slim

Faktaruta om ITCs dedikerade transportteam: ANTS – Akut Neonatal Transport Service Karolinskas neonatala transportteam består av specialistläkare och -sjuksköterskor som har till uppgift att utföra akuta, och planerade, transporter av vårdkrävande nyfödda mellan sjukhus.

PETS – Pediatric Emergency Transport Service Karolinskas unika barntransportteam har som uppdrag att transportera intensivvårdskrävande barn upp till 18 års ålder.

Målsättningen är att hela tiden ha en vårdnivå under transport som motsvarar intensivvårdens.

AITT – Avancerad IntensivvårdsTransportTeam Karolinskas vuxenteam består av anestesiologer och iva-sjuksköterskor som har i uppdrag att dygnet runt kunna transportera intensivvårdskrävande patienter eller patienter med utökat övervakningsbehov.

Danish Saroee

I

ntensivvårdstransportcentrum är en relativt ny företeelse i Sverige, men dess betydelse för att transportera kritiskt sjuka patienter mellan olika sjukhus och vårdenheter har blivit alltmer uppenbar under de senaste åren. Tack vara Karolinskas fyra dedikerade transportteam finns möjligheten att transportera alla patienter med bibehållen nivå av intensivvård under hela resan – vart som helst i världen.

Lars Falk, verksamhetschef säger att: - Vi såg ett behov av att snabbt kunna komma fram till patienten och erbjuda den högre vårdnivå som ett universitetssjukhus har till patienter ute i landet. Därför startade vi ITC – i syfte att alltid finnas tillgängliga och kunna göra skillnad. Men, det gör också att vi ställer oerhört stora krav på våra underleverantörer – vi måste kunna ta oss fram i alla väder, till alla platser och det är ett mål vi lever upp till.

ITC transporterar svårt sjuka patienter som är i behov av avancerad intensivvård under hela resan, oavsett om det är via intensivvårdshelikopter, specialutrustade ambulansflygplan, eller marktransport.

ITC utför intensivvårdstransport till och

www.s112.se

från Karolinska men också mellan andra sjukhus vid behov.

Det är mycket viktigt att patienter som behöver intensivvård transporteras på ett säkert sätt. En felaktig transport kan innebära allvarliga konsekvenser för patienterna och kan till och med leda till dödsfall. Det är därför spetskompetensen hos ITC är så viktig - de arbetar med att minimera risken för att patienterna drabbas av komplikationer under transporten.

Karolinska har en modern flotta av intensivvårdstransporter, inklusive ambulansflygplan, tillgång till intensivvårdsbuss och en av marknadens bästa intensivvårdshelikoptrar som kan flyga i tuffa väderförhållanden med en hastighet och en räckvidd som överträffar de flesta på marknaden.

Beroende på patientens behov väljer teamen det bästa fordonet och är i beredskap dygnet runt.

- Idag flyger vi mest inom Nordeuropa, både till och från Karolinska och mellan andra sjukhus, men vi har kapacitet och förmåga att flyga över hela världen. Det är alltid patientens behov som ska vara avgörande säger Lars Falk ■

ECMO Transport ECMO Centrum Karolinska är ett av en handfull centra i världen som transporterar patienter mellan sjukhus under pågående ECMO-behandling. ECMO-teamet möjliggör start av ECMO-behandling redan på hemsjukhuset.

Läs mer om ITC på www.intensivvårdstransport.se

Joakim Lindberg samverkan 112 nr 2 2023

9

räddningstjänst / Förmedla kunskap

Brandshow förmedlar kunskap på ett tokigt sätt En tokig och underhållande brandshow lär förskoleklasselever i Kristinehamn vad man ska göra om olyckan är framme.

Att använda sång och musik som ett verktyg för att förmedla kunskap inom säkerhetsområdet tror både kulturskolan och räddningstjänsten är ett vinnande koncept. Det görs på ett tokigt sätt och det ger barnen möjlighet att både fundera på vad som händer och att hjälpa till. text: Daniel Brandberg

Madeleine Sandström / NKP

F

ör tredje gången genomför man samarbetet och bjuder in Kristinehamns skolor till den 20 minuter långa föreställningen. Totalt genomförs fem föreställningar under tre dagar.

Kulturskolans elever och lärare står för manus, sång och musik medan räddningstjänsten bidrar med lokaler, rekvisita och två skådespelande brandmän.

Ingen koll på säkerheten I vagnhallen står stolar och bänkar på rad, in kommer förväntansfulla elever från Djurgårdsskolan. Sorlet från barnen bryts av ljudet från musiklärarnas instrument, ackompanjerade av sirener. In genom en port kommer en brandbil och ur den kommer Kulturskolans blåsorkester, iklädda brandkläder.

Karaktärerna ”Kacki” och ”Maggan”, som spelades av Kulturskolans lärare Chatrine Svahn och Margareta Magnusson, drar i gång showen men Maggan har inte så bra koll på säkerheten i trafiken.

Maggan tycker om att åka sparkcykel, men hon gör det gärna utan något på huvudet.

– Fattas det inte något, Maggan? Frågar Kacki.

Publiken är snabba att se vad som fattas.

– Hjälm! Svarar de.

Maggan tar snabbt på sig hjälmen och åker glatt vidare och sjunger: – Hjälm, man måste ha hjälm, för säkerhetens skull.

Blir räddad I nästa scen ska Maggan och Kacki ut på sjön, men inte heller då vet de vad de behöver ha med sig för att vara säkra.

Kacki ramlar i vattnet och hon kan inte simma.

Maggan undrar vart man ska ringa när man behöver hjälp.

– 113, när allt gått på sne´? 115, när man längtar hem?

Publiken hjälper till och ropar: – 112!

10

samverkan 112 nr 2 2023

Stefan Johansson, som till vardags arbetar som brandman, kommer ut på scenen spelandes ambulanssjukvårdare och sjunger om vilken hjälp de nödställda kan få.

Brandmannen Gustav Kaspersen kommer också in, iklädd torrdräkt, simfenor och cyklop, för att hjälpa Kacki upp ur vattnet.

Både hon och Maggan är skärrade av händelsen. De inser att det kanske inte var så bra att ge sig ut på vattnet utan flytvästar, men de hade ju inga.

Stefan berättar då att man kan låna flytvästar på brandstationen, helt gratis.

Det börjar brinna Kacki och Maggan är trötta efter sina äventyr och lägger sig i soffan och somnar. Elden från de tända ljusen sprider sig till bordet. Kacki vaknar av ljudet från brandvarnaren och förskoleklasseleverna reagerar.

– Man ska ringa 112, säger de till Kacki, som inte lyckas få med sig Maggan ut ur det brinnande rummet.

Mycket riktigt. Räddningstjänsten är snabbt på plats. De räddar Maggan och släcker elden.

– Vilken tur att ni hade brandvarnare. Det är viktigt att man släcker ljusen när man ska gå och lägga sig, säger Stefan.

– Vilken tur att man kan ringa på hjälp, konstaterar Kacki.

Hon förklarar för publiken att man alltid ska ha brandvarnare hemma och gärna placerad så högt upp som det går.

– Om man har den högt upp så nås den lättare av röken, som stiger uppåt. En brandvarnare är nämligen som en stor näsa, som känner på sig när något inte stämmer och då varnar den och tjuter, säger Kacki.

Publiken skrattar när Maggan illustrerar det som Kacki sagt.

Föreställningen avslutas med att publiken sjunger ”112, lätt att slå”.

Eleverna ser nöjda ut när de lämnar brandstationen ■

www.s112.se

Telium Pandora är en smart, säker och flexibel kommunikationsplattform som används bland annat för ambulans och patienttransporter.

All information är samlad på ett ställe, med ett gemensamt användargränssnitt för såväl Tetra/ Rakel, GSM och Intercom. Alla anslutna system kan styras via fordonets pekskärm. Telium Pandora är utformad i samarbete med slutanvändare och lätt att anpassa, bl.a. med snabbval för frekventa kommandon. Förare och vårdare manövrerar systemen oberoende av varandra, har tillgång till inbyggd Intercom och kan genomföra treparts-samtal.

Kommunikationen förenklas och både arbetsmiljö och trafiksäkerhet förbättras.

Lättstyrd och säker kommunikation

”

Samverkan mellan Telium Pandora och CSAM Paratus skapar ett komplett system som tillsammans underlättar och hanterar alla kommunikationsaspekter i bl.a. ambulanstransporter.”

hstd

CSAM HEALTH

teliumsweden.se www.s112.se

samverkan 112 nr 2 2023

11

ambulans / Automatiskt larm

12

samverkan 112 nr 2 2023

www.s112.se

Förbättrad falldetektion med automatiskt larm från incident till larmcentral reducerar tidsfördröjningar för sköra patienter Nyligen arrangerade PICTA prehospital innovationsarena en slutkonferens för samverkansprojektet Autumn Leaves - förbättrad falldetektion i nära vård – som ska reducera tidsfördröjningar och öka precisionen i den prehospitala vårdprocessen för det stora samhällsproblemet fallskador. Snabbare handläggning, med automatiskt larm från incident till larmcentral, ska effektivisera den medicinska handläggningen för en stor och skör patientgrupp. text: Helene Lindström, PICTA. Foto: PICTA och projektet Autumn Leaves

F

allskador är i dag den vanligaste formen av skador med dödlig utgång.

Det finns många lösningar som kan detektera fall och exempelvis varna anhöriga eller aktörer inom omsorg, men dessa används inte effektivt och samordnat i dag.

För att vi ska kunna minska det onödiga lidandet och de kostsamma konsekvenserna är det nödvändigt att hitta lösningar som ser till att patienten får rätt vård så snabbt som möjligt.

Under slutkonferensen tycktes deltagarna vara eniga om att det inte är avsaknad av tekniska lösningar som står i vägen för framtiden, utan det är ökad samverkan och interoperabilitet som måste till. Det är detta arbete som både har initierats och kommit en bra bit på väg i och med projektet Autumn Leaves. I projektet har man tagit fram lösningarna i ett triplehelix-samarbete mellan såväl akademi som näringsliv och

offentlig sektor, vilket gör att lösningarna är anpassade efter hur det fungerar i verkligheten.

I dag har cirka 11 000 göteborgare ett trygghetslarm. När de behöver hjälp trycker de på sin larmenhet och får hjälp.

Om de inte har med sig sitt larm eller av annan orsak inte kan larma, exempelvis på grund av en stroke eller hjärtinfarkt, kan det dröja länge innan någon upptäcker att de behöver vård. Redan i dag skapas mycket patientinformation som sjukvården aldrig får del av. Bland annat från så kallade smarta enheter som smarta klockor, smarta telefoner och aktivitetsarmband som Fitbits. I den här delen av Autumn Leavesprojektet har man bland annat fokuserat på att tillgängliggöra den information som kommer från dessa olika digitala hjälpmedel samt från fallolyckor för vårdpersonalen i en webbapplikation som man kallar ASAP Core.

PICTA/projektet Autumn Leaves

Mattias Seth, Chalmers, och Ulrika Björner, Göteborgs Stad, berättar om Autumn Leaves-projektet i filmen.

Mattias Seth, doktorand på Chalmers, har tillsammans med PICTA-praktikanten Jonathan Earnest tagit fram den här webbapplikationen som fungerar som ett ’proof of concept’. Webbapplikationen är ett gränssnitt för larmoperatörerna på SOS/SvLC och är baserad på deras nuvarande gränssnitt. Hur det kan se ut vid en fallolycka i hemmet i dag och hur samma incident skulle se ut med ASAP Corelösningen presenterar Autumn Leavesprojektet i en film ■

SE FILMEN HÄR:

MER OM PROJEKTET:

Autumn Leaves är ett projekt i samverkan mellan PICTA, Chalmers, Göteborgs Stad, Västra Götalandsregionen, Cuviva, Imaginecare, Camanio och Raytelligence som är finansierat av Vinnova och Internet of Things (IoT).

Bilder från ett av filmens scenarier som visar hur en äldre man fallit i sitt hem och slagit i huvudet så att han inte kunnat larma efter hjälp. www.s112.se

samverkan 112 nr 2 2023

13

hlr kongress 2023

Kongressen HLR2023 – om drunkning och hypotermi: Situationer när alla länkar i kedjan måste fungera Det är nyårsafton 2016. Jenny Henniger jobbar som sjuksköterska på SOS-centralen i Falun. Uppdraget är att prioritera sjukvårdsärenden åt Region Dalarna.

Ett ärende dyker upp som en rad på skärmen. Indexet är misstänkt drunkning, och hennes nästa syn kan få blodet hos varenda kollega i blåljussektorn att frysa till is: Adressen är hennes egen. ”Du får inte koppla det här samtalet till mig!”, hinner hon ropa till operatören som tagit emot samtalet innan de minuter, timmar och dagar som följer tar sin början. De blir ett helvete, men också det positiva exempel som sex år senare får inleda HLR2023 – om drunkning och hypotermi. Ett exempel på hur avgörande samverkan och bred kunskap om HLR ute i samhället är för att utgången ska bli lycklig när en olycka sker i vattnet.

TEXT OCH FOTO: Rasmus Bjerén

N

äsdukar fladdrar och snyftningar hörs i kongresshallen på Hotell Tylösand, ett stenkast från Svenska Livräddningssällskapets (SLS) livräddarskola, när Jenny berättar historien om hur fyraårige sonen Anton räddades.

Daniel Runnvik och Robin Erlandsson spelade frisbeegolf mitt i vintern, när en liten pojke gråtande kommer springande och berättar att hans kompis ligger i vattnet.

De rusar dit och tvingas stampa upp isen för att få tag i Anton, som är livlös då han kommer upp efter ca 15 minuter i vattnet.

Båda är utbildade i hjärt-lungräddning och inser att de måste påbörja HLR, samtidigt som de larmar 112 och initierar det räddningsärende som blir mamma Jennys värsta mardröm.

”Den som räddar ett liv, räddar en hel värld” heter det i ett citat från en av världsreligionerna. Oberoende av livsåskådning så slår citatet mig som anledning till att historien från nyårsafton 2016 träffar oss åhörare rakt i mellangärdet. Strax innan har Joost Bierens, en av världens främsta experter på just drunkning, i sessionen ”The global burden of drowning” redogjort för statistik kring drunkning. Budskapet är att runtom i världen sker hundratusentals drunkningar varje år, även om den data som finns är bristfällig och mer registrering behövs. Jennys historia ger siffrorna liv, och det som nyss var tabeller och diagram blir plötsligt den hela värld av familj, vänner, livräddare och andra berörda som gör att konsekvenserna av varje

Jenny Henniger, sjuksköterska, berättade om upplevelsen att ta emot larmet om sin egen sons drunkning på SOS Alarm.

14

samverkan 112 nr 2 2023

siffra i statistiken blir tydligare än någonsin.

Att historien upplevts av en branschkollega gör det dessutom tydligt hur drunkning kan komma nära oss alla, precis som världshälsoorganisationen WHO påminner om i sin paroll för det drunkningsförebyggande arbetet: ”Anyone can drown, noone should”.

Växlingen mellan historier med lyckligt slut och sessioner med vetenskapligt fokus präglar kongressen. Fredrik Byrsell, 112-operatör och doktorand vid Centrum för hjärtstoppsforskning, berättar vad som händer på larmcentralen då ett larm om drunkning inkommer. Historien om Stella, som 7 år gammal hittas i havet av Sjöfartsverkets helikopter och överlever minst 83 minuter i iskallt vatten, is i luftvägen och en kroppstemperatur på 13.8 grader kompletteras av Jens Samuelsson, ytbärgare på Sjöfartsverket, som berättar om utmaningar med eftersök och livräddning från helikopter. Anna Bågenholm, läkare och själv offer för drunkning och hypotermi då hon hamnade i en iskall fjällbäck i Narvik 1999, pratar om vikten av att aldrig ge upp.

Samma budskap ger Linn Wågberg, vars son Leo överlevde kanotolyckan i Ånnsjön 2015, efter 2 timmar och 20 minuter i vattnet, flera timmar HLR och hjärtstopp i ca 6 timmar. Överläkare och med. dr Peter Lundgren ger oss faktamässig grund för att inte ge upp hoppet, med budskapet att hjärnans syreförbrukning minskar med 5-7% för varje grad kroppstemperaturen sänks – och följden att människans förutsättningar att överleva ökar väsentligt.

Ett stort antal andra sessioner med vetenskaplig tyngdpunkt ger insikter kring bland annat följder av drunkningstillbud som ej resulterar i dödsfall, prehospital vård, akutläkarens perspektiv, efterföljande intensivvård, ECMO-behandling och förståelse kring upplevd livskvalitet hos personer som överlevt hjärtstopp till följd av drunkning och hypotermi.

På HLR2023 ges dock inte bara möjlighet att lyssna och lära. I hotellpoolen handleder SLS livräddare oss i att göra inblåsningar i vattnet med olika hjälpmedel. På stranden arrangeras en stor livräddningsuppvisning, där SLS livräddare, räddningstjänsten Halmstads räddningsdykare, Sjöräddningssällskapet, Kustbevakningen, Sjöfartsverkets lotsbåt, Försvarsmakten och ambulanssjukvården i Halland gemensamt visar upp hur liv kan räddas då en drunkning

www.s112.se

Och Anton själv då..? Jo, han tackade vänligt men bestämt nej till erbjudandet att följa med och berätta om sin upplevelse eftersom han hade en fotbollscup att spela.

Livet som 11-åring har sina prioriteringar, och vad kunde egentligen vara mer rätt?

Det vore väl i så fall om drunkningen aldrig hade inträffat, så det inte fanns något att berätta om. Det är också temat på vilket HLR2023 avrundas. Mikael Olausson, ordförande i SLS, och Andreas Claesson från Svenska Rådet för Hjärt-Lungräddning, presenterar en Nationell handlingsplan för drunkningsprevention, baserad på visionen om ett Sverige fritt från drunkning. En vision alla vi som arbetar inom någon blåljusorganisation säkert gärna skriver under på – särskilt efter den brutala påminnelsen om att nästa larm vi åker på faktiskt kan vara hem till oss själva ■ En person har hittats i vattnet av SSRS ”rescue runner”. SLS livräddare för personen upp ur vattnet och till mötande personal från ambulanssjukvården i Region Halland för fortsatt sjukvård. Allt inom ramen för den stora livräddningsuppvisning som anordnades på Tylösand i samband med HLR2023.

inträffar. Kedjan som räddar liv får dubbla betydelser när livräddarna bildar en kedja för eftersök i vattnet, på branschspråk kallad ”kratta”, samtidigt som båtburna organisationer krattar längre ut. I alla delar blir det tydligt hur tidiga insatser, ofta med HLR från allmänheten, följt av en effektiv kedja av samverkan mellan olika instanser blir avgörande för att liv ska kunna räddas vid hjärtstopp till följd av drunkning.

Daniel och Robin fanns där, hade HLRutbildning och modet att agera, räddningstjänst och ambulans med rätt kompetens kunde vara på plats snabbt, och kollegorna på akutmottagningen var människor jag litade på som visste exakt vad de skulle göra. Det är precis det som behövs, vi måste skapa optimala förutsättningar för att så många som möjligt ska kunna överleva.

Kedjan som räddar liv för oss också åter till nyårsafton 2016 och Anton, 4 år, i Falun. Daniel och Robin blir avlösta av räddningstjänst och ambulanspersonal. Efter HLR i 34 minuter får Anton egen cirkulation i ambulansen strax innan ankomst till akutmottagningen i Falun. Där tar ett team bestående av Jennys kollegor emot och ger den akutsjukvård som behövs. Vid ankomst till intensivvårdsavdelningen har Anton en kroppstemperatur på 26 grader och när han så småningom vaknar pratar han med mamma, i en lättnad som nog är svår att fullt ut greppa för oss som inte själva upplevt den. Jenny själv konstaterar:

Kollegor emellan kan jag inte låta bli att fråga Jenny om händelsen påverkat henne i yrkesutövningen, och i så fall hur. Hon svarar:

- Det var stolpe in för oss i precis allt.

Antons kompis var rådig och hämtade hjälp istället för att själv gå ner i vattnet, www.s112.se

- Jag jobbade kvar på SOS i flera år efter händelsen, och jag måste säga att även om jag kanske var hård i mina prioriteringar redan innan så var jag nog ännu hårdare efter. Det är förvisso svårt att göra bedömningar per telefon, men det är också enormt viktigt att rätt resurs finns ledig när den behövs. Om en ambulans så skulle stå ledig ett helt dygn så är det inte ett problem i min värld, utan precis så som det helst ska vara. Det viktiga är att varje länk i kedjan finns där, ledig och redo att sättas in, när man verkligen behöver den. samverkan 112 nr 2 2023

15

polis / Succé podd

”Var lite snällare än ni måste och fiffla inte med lagen” -Intervju med Anna Jinghede och Lena Ljungdahl text: Ida Assarsson Anna hade bra koll på kriminalteknikeryrket då hon jobbade tight med den funktionen när hon var i Thailand efter Tsunamin och arbetade med identifiering som rättsodontolog. Det var då hon bestämde sig för att byta yrke!”

Krimpoddarnas krimpodd Det var under 2019, när de båda blev castade till SVTs program ”Tjuv och polis” som kärlekssagan startade. Båda skulle agera polisexperter – Anna som kriminaltekniker och Lena som spanare/ spaningschef. Trots sina olikheter fann de något gemensamt och vänskapen växte.

I takt med att de lärde känna varandra kom de in på diskussionen om bristen på Eftersom hon på att rimma är en fena, kan vi ju inte vara sämre än Lena.

Så varför inte starta artikeln med ett rim, innan vi går in djupare på krim.

Hon är en före detta spanande polis, iklädd lösnäsa och mustasch samlade hon bevis.

Hennes kompanjon heter Anna, som med blicken vartenda blodspår kan scanna.

Hon lär oss allt om likmaskar och tänder, ja med denna duo vet man aldrig vad som händer!

Deras podd blandar allvar och skratt, man kan inte bli annat än besatt.

Rövhatt är detsamma som idiot, och är det styckmord om man saknar en fot? Är kokainväskor verkligen en grej?

- och polismode är allt annat än okej.

Förutom podd skriver de böcker och bildar folk, här har vi dom – team ”krim-tolk”.

Vi pratar ju självklart om Lena Ljungdahl och Anna Jinghede - powerkvinnorna bakom succépodden ”Över min döda kropp” och boken ”Någon måste dö”. Snart kommer uppföljaren och tillsammans sprider de kunskap, spänning och glädje i olika former genom sina kanaler. Samverkan 112 har fått möjligheten att intervjua dem och passar på att fråga hur verklighet och fiktion skiljer sig, vad man får och inte får lov att göra på en brottsplats och deras

16

samverkan 112 nr 2 2023

tankar kring det ökade dödliga våldet. Men vilka är de båda bakom såväl podd som bok? Och hur startade allt?

Anna Jinghede (även känd som årets Örebroare) är ett levande exempel på att det går kombinera två yrken: tandläkare och polis samt sedermera kriminaltekniker och rättsodontolog. Utöver hennes mångfacetterade yrkesroller studerar och forskar hon kring våld inom familjerelationer med fokus på våld mot kvinnor och barn. Flera av hennes artiklar är publicerade i såväl tidningar som i kurslitteratur för diverse vårdutbildningar.

Från örebrokändisen som känner allt och alla, som stannar varannan meter för att hälsa på förbipasserande går vi vidare till Lena Ljungdahl. Hon beskrivs mer som en djurmänniska som helst inte vill synas – kanske har det att göra med hennes tidigare jobb som polis och spanare. Förutom sitt samarbete med Anna så arbetar Lena numera som säkerhetsspecialist, lärare och senior rådgivare för myndigheten Centrum mot våldsbejakande extremism (CVE).

Som föreläsare utbildar hon företag och andra verksamheter i samhället inom säkerhetsfrågor, brottsfrågor, lag och rätt.

Kommer ni ihåg hur ni såg på era yrken innan ni blev det ni är idag – vad är precis som ni förväntade er och vad stämmer inte alls? ”Spaningsyrket var mycket friare, kreativare och roligare än Lena någonsin kunnat ana.

en bra krimpodd. Även om de inte haft tanken på att producera en krimpodd tidigare, insåg de att det fanns alltför många poddar som gjordes av personer som inte var aktiva i branschen eller som baserades på ren okunskap och tog därför saken i egna händer. ”Vi saknade fakta, folkbildning och känslan av ”bakom de riktiga kulisserna” som motvikt till att de andra poddarna fokuserade på att göra underhållning och sensation av människors tragik och svåra livsöden.” ”Över min döda kropp” blev till och krimpoddarnas krimpodd var äntligen här!

Kombinationen av intressant fakta inom olika områden utifrån deras yrkesprofession, roliga anekdoter och allvarliga ämnen tillsammans med Annas och Lenas härliga www.s112.se

personligheter gör att man som lyssnare ständigt ändrar ansiktsuttryck - rynkar pannan, höjer ögonbrynen och spontant skrattar rakt ut under ett avsnitt av ”Över min döda kropp”.

Som blåljusanställd blir det en upplevelse av igenkänning, mycket tack vare Annas och Lenas egna erfarenheter och upplevelser inom branschen och sättet de berättar på. Det är lätt att själv dra paralleller till ärenden eller scenarion och koppla ny kunskap till egna upplevelser. Det är kanske en av många bidragande orsaker till att podden blivit till den succé som den är idag. Under ”Guldpodden” 2022 knep de en andraplats i kategorin ”Årets krimpodd” och en tredjeplats i kategorin ”Årets podd”.

Att skriva en bok – verklighet vs fiktion Deras briljans fortsatte och under 2022 släpptes debutromanen ”Någon måste dö”. I boken får läsarna följa polisen och spanaren Nikki Kahn när hon tillsammans med rättsläkaren Ramona Bengtsson tar upp spåren efter att hennes egen syster hittas död på ett hotellrum. Var det en drunkningsolycka eller ligger det något större bakom?

Att läsa boken efter att ha ”lärt känna” Anna och Lena via podden, gör den ännu bättre. Allt de pratat om och lärt oss i podden speglas i boken, även en del av de själva. Deras kunskaper och egna erfarenheter gör den så äkta att linjen mellan vad som är verklighet och bok blir mer utsuddad. Men hur var det egentligen att skriva en bok- och hur beskriver man en fiktiv händelse så att gemene ”idiot” förstår? ”Jobbigare och roligare än vi trodde. Stökigt att vi båda jobbar 100% med annat, men tur att vi delar en jävla arbetsmoral och ”obehovet” av att sova.

Det var svårt att glida på skalan mellan verklighet och fiktion till en början. Verkliga scenarion som vi snodde från våra jobb var inte trovärdiga enligt förläggaren.

Verkligheten överträffar dikten.

Vi har förmånen att komma från helt olika skolor inom rättsväsendet. När Anna inte förstod ett piss av vad spanaren Nikki höll på med i boken var det en bra värdemätare för vad läsaren skulle förstå. Vi har varit varandras ”idiot”-filter.”

Att de har lite prestationsångest inför uppföljaren då första boken blev prisad till årets debut kan man klart förstå men vi längtar med spänning och tvekar inte på att den kommer bli minst lika bra!

Nästa bok släpps under 2024. Anna och Lena ger oss en hint om att vi även där får följa Nikki, Ramona och de andra från www.s112.se

första boken, men att det kanske dyker upp en del nya karaktärer - kanske en kriminaltekniker? I uppföljaren kommer Nikkis personlighet och kompetens till sin rätt igen, gärningsmannaprofil-gruppen kommer behöva bekänna färg och denna gång kanske det inte bara är ”Någon” som måste dö, utan flera..

Som sjukvårdspersonal måste man ju passa på att fråga, på tal om fiktion - är det lika jobbigt för poliser att se film, serier och läsa böcker där yrkesgruppen och dess arbete inte stämmer överens med hur det fungerar i verkligheten?

Har ni exempel? ”JA!!! Man kan använda i princip alla fiktiva filmer, serier och böcker som exempel.

Lena kastar tofflor på tv:n när spaning porträtteras. Och varför i helvete tänder de inte lampan när de letar efter något i ett mörkt rum?

Anna klarar inte av fiktionens CSI. En kriminaltekniker i nyfönat hår som glider runt på brottsplatsen och besudlar. Dessutom kan ett pubishårstrå inte berätta om exakt dödstidpunkt, orsak, motiv och modus” När ska vi kalla på polisen?

Inom ambulans och räddningstjänst hamnar vi ibland på olika uppdrag där vi stöter på misstänkta brott eller hamnar mitt i den kriminella världen utan att vi har polisen vid vår sida. Det kanske inte har framgått vid 112-samtalet eller att något på platsen plötsligt ger oss känslan av att allt inte står rätt till. En fråga som då ofta diskuteras är huruvida vi får dela information till polisen. ”I grunden så omfattas all information som framkommer i en vårdsituation av hälso- och sjukvårdssekretess och vårdpersonal har därför tystnadsplikt. Här gäller det alltså att ha koll på olika sekretessbrytande regler. Gäller brottet en vuxen för vilket det är föreskrivet minst ett års fängelse i straffskalan så ger sekretessbrytande regler rätt att lämna uppgifterna till polis.

Ambulanspersonal har också rätt att

göra polisanmälan för att förhindra eller avbryta vissa brott med lägre straffskala, till exempel rattfylleri. Även vid misstanke om vissa brott mot barn, bland annat vålds- och sexualbrott får polisanmälan göras utan hinder av sekretess/tystnadsplikt även om brottet kan ge lägre straff än ett års fängelse liksom om samtycke från en vuxen patient lämnas.”

Vad kan man göra om man känner sig osäker? ”Om man är osäker på om man får lämna ut en viss uppgift så kan man antingen kontakta verksjuristen eller ringa polisen och rådgöra men då utan att röja identiteten på den eller de personer som är involverad i brottet eftersom polisman har anmälningsskyldighet.

Det finns aldrig något beviskrav eller motsvarande för att kontakta polisen eller göra en polisanmälan, det är Polismyndighetens uppgift att utreda misstankar om brott eller bekräftade brott.

Ambulansen har ofta stora möjligheter att göra iakttagelser som kan vittna om våld eller andra former av brottslig verksamhet.

Polisen är beroende av sjukvårdens och andra aktörers iakttagelser och uppgifter och det är bättre att ringa en gång för mycket än en gång för lite! Det är inte upp till ambulansen att avgöra vad som är vad. Om ni bara tillkallar polis när ni är 100% säkra kommer ni GARANTERAT ringa för sällan. Sätt inte för hög ribba i hur mycket ni själva ska undersöka. Det är mer troligt att ni kladdar och förstör en ev. brottsplats och då blir Anna sur” Parkera inte i en blodpöl Som en fortsättning på föregående ämne tillsammans med det ökade våldet som pågår i samhället kommer vi in på något som på olika sätt berör all form av räddningspersonal – vår forensiska medvetenhet, dvs hur vi förhåller oss till rättsväsenet utifrån vårt primära uppdrag som oftast är livräddning och sjukvård.

Det är ju som sagt inte alltid polisen är med oss först på plats utan både ambulans och räddningstjänst kan beroende på uppdrag vara de som agerar på en misstänkt brottsplats långt innan polisen anländer eller ens är ditlarmade. Vad ska man samverkan 112 nr 2 2023

17

polis / Succé podd

egentligen tänka på och är det något man kan öva på? Anna och Lena berättar att det ofta går rätt till men utbildningsbehov finns och pågår. De berättar också att man i Örebro under flera år haft utbildningsoch samverkansövningar, men att det nu är på gång även internationellt med en interaktiv utbildning för räddningspersonal.

Hur kan vi från andra blåljusaktörer som ambulans och räddningstjänst tänka på en brottsplats? ”Generellt agerar räddningspersonal ofta väldigt korrekt ur ett forensiskt perspektiv.

Livräddning och prehospitala sjukvårdsinsatser går alltid före behovet av en orörd brottsplats.

Bra om en plats beträds agerar utifrån en forensisk medvetenhet. Det kan innebära att räddningsfordon inte parkeras mitt i en stor blodpöl, att handskar bärs redan vid inpassering, att man väljer en väg in i en lägenhet som inte förstör blodspår i onödan, att man memorerar och dokumenterar kroppsläget på en avliden och hur eventuella möbler eller inventarier förflyttats.

OBS- städa inte bort t e x sjukvårdsmateriel på en plats eller ännu värre hiva ut brandrester där man misstänker en anlagd brand om det inte är absolut nödvändigt. Önskvärt är också att man undviker att pilla på narkotika, tomhylsor, ett vapen eller något annat man ser i miljön samt att kläder och tillhörigheter som medföljer en ambulans tas tillvara och så snart som möjligt förpackas i papperspåsar.”

Pågående dödligt våld (PDV) – när det händer går det fort!

Ett ämne som tyvärr blivit en större del av samhället är PDV-händelser. Allt från enstaka gärningspersoner vid en skolattack till större välorganiserade terrordåd - vi vet inte när, hur eller var det händer men både räddningspersonal och samhället förbereder sig och övar på olika sätt. Lena och Anna kan bara bekräfta att det är viktigt med just förberedelser och övning. ”Att man är förberedd på alla nivåer räddar liv. Individuellt, grupp, verksamhet och organisatoriskt. Att hantera PDV är svårt. Självklart gynnas man av kunskap, mental förberedelse, en inövad taktik och en samsyn. För när det händer går det fort.

Det finns inte tid att tänka, eller lista ut något nytt.”

Lena som själv utbildar skolor, myndigheter och andra samhällsaktörer i ämnet trycker på varför det är så viktigt att faktiskt öva, polisen kommer ju inte vara först på plats utan den som är det måste 18

samverkan 112 nr 2 2023

vara mentalt förberedd och veta vad den skall göra för att minimera konsekvenserna. Precis som vi har brandövningar bör vi ju även öva för andra händelser. Lena jämför det med att precis som att en pyroman känner till hur man släcker bränder och använder utrymningsvägar kommer en gärningsman vid PDV-händelser veta att folk kommer fly, sätta sig i säkerhet och tillkalla polis. Gärningsmannen har redan sökt kunskap, information och inspiration så vi måste också göra det. ”Om gärningsmannen är beredd, både praktiskt, fysiskt och mentalt- varför ska vi andra börja på noll?”

En del av förberedelserna för samhället innebär både utbildning för hur man skall agera vid en misstänkt PDV-händelse, men man har på olika ställen i landet även skapat speciella telefoner och appar som skall fungera som en larmkedja, finns det för/nackdelar med detta? ”Det finns en stor fara i att endast förlita sig på larm-appar och andra tekniska lösningar. Homo sapiens hjärna utvecklades för 40.000 år sedan. Vi är inte

byggda för att hantera appar när vi ska fly från vargar och tigrar eller slåss för våra liv. Larmsignalen hjälper däremot gärningspersonen. I tester har vi konstaterat att gärningsmannen i en skola kan lokalisera de som gömt sig med hjälp av deras egna mobiler. Detta är saker man bör beakta innan man inför ett sådant system. Självklart vill man varsko många om fara. Det har vi haft behov av sedan tidernas begynnelse.

Men enkla lösningar på komplexa problem brukar inte vara en bra idé. En larmkedja hjälper dem som ännu inte är i fara. Men den kan innebära döden för dem som redan är i närheten av en gärningsperson.”

Vi säger stort Tack till Anna och Lena – glöm inte lyssna på deras podd ”Över min döda kropp”. Läs också deras första bok ”Någon måste dö” – i april 2024 släpps nummer två! Ni kan följa dom på sociala medier under ljungdahlochjinghede eller besöka deras hemsida www.ljungdahlochjinghede.se för mer information.

Avslutningsvis hälsar Anna och Lena – ”Var lite snällare än ni måste och fiffla inte med lagen!” ■ www.s112.se

räddningstjänsten / Skogsbrand

Texten har Tidigare publicerats i TJUGOFYRA7 genomförs för att så tidigt som möjligt kunna upptäcka bränder i skog och mark.

En tidig upptäckt gör att branden kan släckas innan den hunnit växa sig stor, vilket både räddar egendom och minskar kostnaden för stora räddningsinsatser ■

Skogsbrandsbevakning

Satelliter direktlarmar SOS Alarm vid skogsbrand Sedan länge används brandbevakande flyg för att upptäcka och positionera skogsbränder. Som komplement används från och med i år även satelliter som direkt kan larma räddningstjänst via SOS Alarm.

Text: Per Larsson foto: pavel koubek – MSB har tillsammans med SMHI, räddningstjänster och länsstyrelser utvecklat möjligheten att tidigt upptäcka bränder i naturen med hjälp av satelliter. Tillsammans med de brandbevakande flygplanen hoppas vi att satelliterna hjälper oss

upptäcka fler bränder tidigt även i år, säger Jenny Sander på MSB. Under 2022 gjordes framgångsrika tester av satellitdetektion av skogsbränder men då utan direktlarm till SOS Alarm. Direktlarmet möjliggör nu en ännu snabbare upptäckt av bränder.

Bevakning med flygplan och satelliter

Vi tar gärna emot tips om spännande nyheter och reportage

Under 2022 upptäckte flygen för skogsbrandsbevakning i Sverige 105 bränder i skog och mark. Totalt arbetade dessa flygplan 3 441 timmar i luften. Det kan jämföras med 2021, då upptäckte flygplanen 74 okontrollerade bränder i skog och mark och sammanlagd flygtid var då 3 450 timmar. Allra flest flygtimmar – och flest upptäckta bränder – loggades i Kalmar län under 2022 där brandrisken var mycket stor under större delen av sommaren.

Satelliterna upptäckte under 2022 108 okontrollerade bränder, varav 39 i skog och mark. 24% av bränderna i skog och mark detekterades före att larm inkom på annat sätt till SOS Alarm.

Simulera verklighetstroget och flexibelt med övningsdockor från Lifecast Body Simulation

Mejla förslag till:

redaktionen@s112.se eller till Jerry@s112.se

SAMVERKAN

PHC Nordic AB +46 855 53 63 00 phcnordic.com

samverkan 112 nr 2 2023

RÄDDNINGSTJÄNST/ Utbildningar på höjd

Även det osannolika kan bli verklighet Vid 9-tiden den 19 augusti 2022 fastnade en av tre "basejumpare" i en radiomast på 57 meters höjd. Händelsen inträffade i Blekinge på södra Listerlandet, i Sölvesborgs kommun. Räddningstjänsten Västra Blekinge ansvarade för det taktiska och praktiska genomförandet av räddningsinsatsen.

TEXT: sven åsheden / sven@s112.se

Brandman som etablerar repet för säkring av fallskärmshopparen.

Foto: Räddningstjänsten Västra Blekinge

Sven Åsheden

B

asejumping är en extremsport som går ut på att hoppa fallskärm från fasta anläggningar, som byggnader, broar, bergsklippor och master av olika slag.

Marginalerna i basejumping är minimala och det är extremt risk-fyllt.

Den här fredagsmorgonen klättrade tre hoppare upp i en av de två 135 meter höga masterna. Två av hopparna landade lyckligt och väl. Men under färden ner fastnar en av hopparna med sin fallskärm i en stödvajer.

Hen blir hängande i sin sele på cirka 57 20

samverkan 112 nr 2 2023

meters höjd i vertikal position.

Jag hörde om händelsen i lokalradion.

Själv befann jag mig på Hälleviks camping, 2 kilometer (fågelvägen) från masterna. Plockade fram kikaren och kunde följa hela dramat live från Björkenabben som är Blekinges sydligaste udde stor räddningsinsats SOS Alarm fick in larmet om händelsen kl. 09:11.

Två ambulanser, tre räddningstjänster och polis larmas ut.

Men även Sjöfartsverkets nationella Sjö-

och flygräddningscentral, Joint Rescue Co-ordination Centre (JRCC), som är belägen i Västra Frölunda aktiverades.

JRCC larmar i sin tur ut Sjöfartsverkets räddningshelikopter som är stationerad på Kristianstad Flygplats.

Kl. 09:13 larmas räddningsenheter från Mjällby (deltid), Sölvesborg (deltid) samt Karlshamn (heltid).

Kl. 09:26 är Mjällbystyrkan på plats.

Telefonkontakt etableras med fallskärmshopparen som är vaken, talbar och utan allvarliga skador. Den initiala riskbedömningen blir att Mjällbypersonal inte ska klättra upp i masten. Utan i stället avvakta Karlshamn som har förmågan att klara höghöjdsräddning.

Styrkeledaren från Mjällby informerar Sjöfartverkets räddningshelikopter om att inte flyga för nära masten. Risk för att hen kan blåsa ner. Helikoptern landar och står standby under hela insatsen.

Två brandmän med utrustning klättrar upp till den nödställde.

Hoppkudde placeras på marken. Tänkbart scenario. Nödställd får sänkt medvetande, alternativt att fallskärmen lossnar från balken. ■ www.s112.se

C2 Vertical Safety

C2 Vertical SAFETY är ledande inom utbildningar på höjd Företaget har sedan det grundades 2000 vuxit kraftigt och gått från den lilla uppstickaren i branschen till att bli en ledande aktör inom utbildning och utrustning. Fler än 2 000, kanske upp emot 3 000 personer har utbildats i Sverige, men även ett stort antal utomlands.

TEXT: sven åsheden / sven@s112.se Samverkan 112 har fått en pratstund med Mikael Blixt, Produkt- och marknadsdirektör för C2 Vertical Safety AB.

– Jag brukar säga att ingen har betalt för att hänga i snören, man har betalt för hela uppgiften som ska lösas.

Beskriv era utbildningar för ett säkert och effektivt arbete i höghöjdsmiljöer.

– Utbildning är en av flera delar av en komplett lösning för en kunds behov vid arbete på höjd.

– Våra utbildningar sticker ut lite på marknaden genom att ha mer praktiktid.

Något vi under mer än 20 år i branschen har identifierat som en av de absolut viktigaste parametrarna för: – att inte bara bli säkrare utan även effektivare i sitt arbete.

– genom att arbeta på rätt sätt i förhållande till det arbete som ska utföras.

Utbildningar för krävande kunder Så här beskriver Mikael Blixt företaget: – Vi bedriver bäst och mest utbildning i Sverige för krävande användare och kunder. Företaget är verksamt inom flera olika branscher såsom militär, polis, räddningstjänst, kraftindustrin, vindkraftsindstrin, reparbetaren och stora industriföretag.

– Dvs. branscher som har identifierat sina utmaningar och aktivt arbetar med att lösa dessa utmaningar och kontinuerligt förbättrar sig.

– Vi lägger fokus på att lösa kundens alla behov med vårt koncept, som vi kallar C2

www.s112.se

360. (Konsultation, utbildning, utrustning, fasta systeminstallationer, reparbeten samt inspektioner).

– Alla pusselbitar måste finnas med för att skapa en komplett lösning.

Varför behövs utbildningar i vertikal säkerhet?

– Utbildning behövs för att det helt enkelt ska bli lättare att göra rätt i sitt vardagliga arbete och därmed vara säker när man arbetar.

– Efter en genomförd kurs så ska man känna på nästa måndagsmorgon att det är helt naturligt att integrera sitt fallskydd i sitt arbete och rent praktiskt veta hur man ska gå till väga.

►

samverkan 112 nr 2 2023

21

RÄDDNINGSTJÄNST/ Utbildningar på höjd

►

– Det sker fortfarande för många olyckor där människor faller och slår sig. Eller ännu värre mister livet, den trenden vill vi aktivt motverka.

– Alla ska kunna komma hem efter jobbet när arbetsdagen är slut. Vi vill vara en del av att skapa bättre ergonomiska arbetsmetoder för alla arbetare, som använder denna typen av utrustning i sitt jobb.

– Det finns en enorm uppsida i just detta runt arbetsergonomi - som det sällan pratas om. Kommer troligen i skymundan när mest fokus läggs på att lösa själva riskmomentet.

det man säger och dessutom jobbar vindkraften väldigt proaktivt. Deras arbetsmiljö är komplex och väldigt varierad.

– Det finns därmed ett stort behov av flera olika utbildningstyper. Något som vi på C2 hjälper våra kunder med. Det handlar om allt från säkerhet - för arbete på höjd - till sjukvård, brandkunskap, arbetsergonomi, hissar, hydraulik och verktyg etc.

– Jag tror att vi på C2 är en extra bra partner för dessa stora internationella bolagen. Vi kan hjälpa dem att lösa hela problembilden, men även att identifiera och arbeta med framtida utmaningar.

Är det någon speciell utbildning, som du och ni särskilt ”brinner för” ?

– Jag brinner egentligen för alla typer av utbildning inom området där det finns ett identifierat och lite mer komplext behov.

– Ska jag välja en bransch och därmed en typ så måste jag säga vindkraften. En ung bransch som, vad gäller hälsa och säkerhet för sina arbetare, är både hungrig och nytänkade. Man pratar inte bara om att förbättra saker utan man utför faktiskt

Ni har ett eget exklusivt Training Center. Berätta mer..

– Ja! Vi har byggt en av de finaste anläggningarna i Europa men även i världen.

Tolkningen är lite beroende på vem man frågar.

– Vi är glädjande nog vana vid fina lovord för vår unika och exklusiva anläggning. Och samtidigt mycket stolta över densamma.

– Anläggningen rymmer allt från master,

hustak, nacell från vindkraftverk, helikopter, tankar, verkstad, 18 m till taket etc.

– Vår tanke har hela tiden varit att man ska kunna öva alla nödvändiga arbetsmoment i en bra och mycket verklighetstrogen inomhusmiljö. Så snarlik verkligheten som det bara går.

– Många av våra kunder har perioder på året då det är mindre att göra. Denna tid disponeras vanligtvis och ofta för övning och fortutbildning.

– Perioden infaller för många företag under den kyliga delen av året. Då är det mycket lämpligt och effektivt att öva inomhus under bra förhållanden.

– För de moment då detta är möjligt och/eller är den bästa lösningen.

Ni har många strängar på er lyra?

– Jo, vi har flera ben i vår nuvarnde verksamheten. Vi har gått från att, som tidigare vara en mer lagerförande distributör för den svenska marknaden, till att bli mer av en specialist och ett tjänsteföretag inom fallskydd.

– Det vill säga mer tjänster av olika slag. Så som inspektioner, konsultationer,

C2 Vertical Safety

22

samverkan 112 nr 2 2023

www.s112.se

utbildningar, rena entreprenadjobb på höjd, installationer av fasta fallskyddssystem och mindre flyttande av paket - till yrkesfackhandeln.

– Men vi är fortfarande aktiva som distributör för ett par varumärken och återförsäljare till en stor mängd andra varumärken.

– En utmärkt kombination med resten av vår verksamhet.

– Vi är en heltäckande leverantör till kunder som har behov av att lösa arbetsuppgifter som omfattar både höjd och fallrisker.

– Men vi är även bra på belysning och pannlampor. Våra ägare äger sedan några år tillbaka LEDX of Sweden AB, som bland annat tillverkar pannlampor till användare som behöver det bästa ljuset under mörka förhållanden.

– LEDX har stora marknadsandelar inom motorcross, skoter och MC. Företaget har nyligen utvecklat flera nya produkter som bland annat riktar sig mot målgrupperna: motionsidrotter, orientering, mountainbike, löpning, trailrunning med flera.

Ni säljer även olika typer av kvalitetsprodukter?

– Ja visst gör vi det! Vi är den mest heltäckande leverantören av fallskyddsprodukter och belysning i Sverige. Vi arbetar med otroligt många olika leverantörer på marknaden och kan lösa alla problem vi och våra kunder ställs inför.

– Våra kunder finns företrädelsevis i Skandinavien men har även internationella kunder som verkar i eller utanför Skandinavien.

Vilka spetskompetenser är särskilt användningsbara för ”blåljuspersonal” ?

– Blåljuspersonal har ju olika behov beroende på hur deras region med närliggande miljöer ser ut. Hur de är organiserade och många andra faktorer.

– Men ska jag skicka med något visst utifrån vad jag sett genom åren så skulle jag säga: ■ Uthållighet ■ Långsiktighet ■ En riktigt organisationshjälte (som brinner för ämnet).

– Det är en rejäl utmaning att bygga upp specialkompetenser inom räddning och även det vardagliga med att bara

skydda sig i det dagliga arbetet på t.ex. hustak vid släckningsarbete med mera i en politiskt styrd verksamhet med varierande resurser.

– Under årens lopp har jag flera gånger sett förflyttningar av funktionen räddning med rep och liknande i regioner. Men även omstarter av funktionen.

– Otroligt kostsamt och arbetsamt för både samhället och personalen. Med uthållighet och långsiktighet vinner man massor av fördelar.

– Intresset och kompetensen bevaras inom personalen.

Hur länge har ni funnits på marknaden?

– C2 grundades år 2000 och har sedan dess vuxit till att bli det största utbildningsföretaget på den Svenska marknaden, för kunder med ett större tekniskt behov i sitt dagliga arbete, som militär, polis, räddningstjänst, kraftindustrin, vindkraftsindustrin, reparbetare, stora industriföretag etc.

– Våra ägare och grundare har varit aktiva i branschen sedan början av 90talet. ■

C2 Vertical Safety

www.s112.se

samverkan 112 nr 2 2023

23

polis / Digital skjutbana

Digital skjutbana ett framgångskoncept i Borås Att torrträna, det vill säga att öva med vapen utan avfyrning och utan ammunition är en av de effektivaste träningsmetoderna i skytte. Vid polisutbildningen på Högskolan i Borås finns en egenutvecklad och toppmodern digital skjutbana som tar torrträningen till nya nivåer.

TEXT OCH FOTO: Rasmus Bjerén

I

lokalen i direkt anslutning till övningsområdet vid Sagagatan i Borås är övningsbåsen uppradade. Båsen är utrustade med TV-skärmar, hörlurar och ett övningsvapen och hit är studenterna välkomna för att ta del av instruktionsfilmer, mängdträna och helt enkelt bli bättre skyttar – utan att ha avfyrat ett enda skott.

Den digitala skjutbanan, som lokalen kallas, är egenutvecklad och unik för Högskolan i Borås.

– Vi såg ett behov av att studenterna kunde mängdträna skytte så bra som möjligt utan att vara beroende av oss lärare, säger polislärare Fredrik Strömkvist som tillsammans med sin lärarkollega Patrik Brandin varit med och utvecklat den digitala skjutbanan.

Torrträning har funnit hur länge som helst inom Polismyndigheten och på den privata skyttescenen. Egentligen kan man säga att det finns vinster i att torrträna inom alla idrotter och aktiviteter där du gör något som handlar om muskelminne. Det innebär enkelt förklarat att du går igenom alla vapenmoment utan att skjuta med vapnet.

Dock har förutsättningarna för träningen många gånger lämnat mer att önska.

– Vår erfarenhet är att det tidigare handlat om att studenterna bara kan öva på begränsade tider och att man fick öva genom att stå mot en spegel där du siktar på dig själv och ”skjuter av”. Det blår svårtillgängligt för studenterna och svårt att veta om man gör rätt, berättar Patrik Brandin. Övar precisionsskytte med hjälp av film Lösningen var att skapa ett utrymme dit studenterna på eget initiativ kan gå och ta del av instruktionsfilmer och övningar.

Tillsammans med högskolans medieproducenter utvecklades en databas med filmer.

– Det är i grund och botten en digitaliserad vapenhandbok. Du kan titta på hur olika moment som exempelvis behörighetsprovet går till, samtidigt som du kan göra övningar där du bland annat övar drag från hölster eller lär dig plocka isär ett vapen, förklarar Fredrik Strömkvist.

Databasen är även tillgänglig på distans via

24

samverkan 112 nr 2 2023

högskolans lärplattform och filmerna är inspelade med riktiga proportioner.

– Det betyder att när du övar precisionskytte mot skärmen är avståndet du uppfattar på skärmen samma avstånd som du sedan kommer uppleva på behörighetsprovet. Att hela modulen finns tillgänglig på distans gör också att studenterna kan förbereda sig inför lektioner på ett helt annat sätt än tidigare, fortsätter Fredrik Strömkvist.

Ingen student har misslyckats med behörighetsprovet Högskolan i Borås har hittills utbildat fler än 600 poliser sedan starten 2019. Än är det ingen student som misslyckats med sitt behörighetsprov under utbildningen vid högskolan – och här har den digitala skjutbanan varit nyckeln.

– Det finns gott om exempel där studenterna varit svaga på olika moment och

blivit uppmanade att träna på egen hand på den digitala skjutbanan. När de kommer tillbaka till nästa lektion är det tydligt att de förbättrat sig något oerhört, detta helt utan att ha avfyrat ett enda skott eller behövt ha en lärare närvarande, säger Patrik Brandin och fortsätter.

– Att ha den digitala skjutbanan ger studenterna ett egenansvar kring sitt skytte som inte funnits innan. Behöver du bli en bättre löpare inför fystesterna kan du gå och köpa ett par skor och gå ut och springa, men vi kan inte säga till en student att ”gå och köp ett vapen och skjut mer”.

Men med den digitala skjutbanan kan inga studenter komma under den sista terminen och säga att de inte fått öva tillräckligt. Det är helt upp till dem själva.

En fullträff – men inte utan utmaningar Vid närmare koll på statistiken talar den också sitt tydliga språk – över 695 timmar

www.s112.se

blåljuslarm / Blandat

såg studenterna på materialet i den digitala skjutbanan när statistiken sammanställdes över ett år. Men att det bara är så lätt som att skicka dem för egenträning är en sanning med modifikation.

– Det är viktigt att vi ser till att studenterna förstår kopplingen mellan torrträning och skarpskytte. Annars kan det lätt bli så att man övar torrt på ett sätt, och så kommer du hit under våra skyttelektioner och skjuter skarpt på ett annat sätt. Det är en utmaning som vi måste hantera för att konceptet ska fungera, säger Fredrik Strömkvist.

En annan sak som saknas under studenternas egenträning och som är en viktig del av polisens pedagogiska modell är feedback, men lösningar finns.

– Vi kollar just nu på att studenter ska kunna genomföra vissa övningar parvis med ”splitscreen” för att kunna ge varandra feedback. Likaså möjlighet att på skärmen framför sig ha en lärare som genomför ett visst moment parallellt med dig, fortsätter Fredrik Strömkvist.

Sveriges polis är precis mitt uppe i ett vapenbyte – från Sig Sauer till Glock 45.

Bytet innebär att nytt utbildningsmaterial behöver tas fram, vilket också gett möjlighet att utveckla den befintliga databasen.

– Dels har vi utvecklat de pedagogiska delarna i materialet så att vi uttrycker oss på bästa sätt för att studenten ska förstå hur de ska agera. Sedan jobbar vi även på nytt material med olika scenarioövningar där studenterna kommer kunna få agera mot ett scenario där de exempelvis kan öva på vapenväxling eller andra liknande moment, säger Patrik Brandin.

Smidigt koncept för polisstationer Att investera i en digital skjutbana handlar inte om monstruösa siffror. När väl hårdvaran och mjukvaran är på plats behöver tid läggas på att ta fram utbildningsmaterial, men efter dessa initiala investeringar är allt mer eller mindre självgående och kan rymmas nästan var som helst.

– Det finns flera polisstationer runtom i Sverige som inte har tillgång till en skjutbana. Med vårt koncept går det att hitta en liten vrå i polishuset där personalen på ett toppmodernt och pedagogiskt sätt kan öva torrt och bibehålla sina skyttefärdigheter inför det årliga behörighetsprovet.

Vi hoppas att fler ska få upp ögonen för vårt digitaliserade koncept, avslutar Fredrik Strömkvist ■

www.s112.se

Samverkanskonferensen 2025 Just nu pågår planeringen för fullt inför Samverkanskonferensen som är en helt ny mötesplats för dig som jobbar inom eller i samarbete med blåljussektorn.

Mötesplatsens hjärta blir ett stort mässområde där leverantörer av tjänster och produkter riktat mot akutsjukvård, ambulans, polis, räddningstjänst, kustbevakning och tullen ställer ut.

Besökarna kommer att få ta del av den absolut senaste nationella och internationella forskningen på de olika konferenserna som pågår samtidigt. Det planeras för internationella keynote speakers, muntliga presentationer och posterpresentationer av forskare och doktorander. Utöver detta kommer kongresshallens 3000 kvm att erbjuda debatter, workshops och presentationer av produkter och innovationer.

Först ut att kliva in blir Ambulans som redan är en etablerad mötesplats för alla som är verksamma inom ambulanssjukvård, larmcentral och akutsjukvård. ”Vi ser fram emot ett spännande program och att skapa en ännu starkare arena nu tillsammans med andra samverkanskonferenser”, säger Jerry Lidberg, kongressgeneral.

Ambulans 2025 arrangeras av Riksföreningen för ambulanssjuksköterskor (RAS) och PreHospen, Högskolan i Borås ■

samverkan 112 nr 2 2023

25

blåljuslarm / Dokumentär

P1 Dokumentär – Ut för stupet.

Podd är ett av det senaste decenniets mest hypade ord och företeelse. Själva ordet härstammar från Apples mediaspelare iPod, som såg dagens ljus 2001. Idag är podd ett vedertaget ord för ljudfiler via internet. Men själva samtalet är ingalunda nytt och de som gör det bästa är Sveriges Radio P1. Med en sändningserfarenhet på snart 100 år och de bästa journalisterna levererar de förstklassig kvalité. Mitt bland alla djupanalyser av samtiden, kom det år 2018 en 49 minuter lång P1-dokumentär som borde tilltala all blåljuspersonal som är intresserad av räddningsarbete och mänskliga öden. text: Petter Berggren

H

istorien handlar om de tre kitesurf-vännerna Lars, Tobias och Tomas, som under april 2016 tog husbilen till Norge för att topptura med skidor på de alpina bergen. Riktmärket i Norge togs ut mot Vestlandet. En bergig region som är bildskön som få med höga berg och djupa dalar. Och där fjordarna har framröstats som de vackraste i Norge. De åker skidor på de snöklädda topparna och nere i fjordarna knackar sommaren på där de badar efter dagarnas äventyr. Sista dagen av skidäventyret beslutar de att Loftet på 2170 meter över havet, i Jotunheimen, får

bli dagsmålet. Ingen svår topp att bestiga, en anmarsch på fyra timmar. Om de bara inte överraskats av den mindre lyckade kombinationen dåligt väder, en strulande kompass på grund av magnetiska störningar och ett 35-meters stup.

- Ljudet av ben som krossas är inte så speciellt i sig, det mest speciella är att höra det komma från sin egna kropp, Tomas kommentar över att ha landat på ryggen från 35 meters stupet.

Programmet tar med lyssnaren på en dramaturgisk resa genom räddningsarbetet på glaciären, där svenskarna står med ena

foten i graven. Extra autentiskt blir det när ljudklipp från hjälmkamerorna och larmcentralen spelas upp.

Och är det något man kan säga om räddningsarbetet, så är det något de kan i Norge så är det helikopterräddning.

P1 Dokumentär är kanske mindre känt än P3 Dokumentär, men når ändå 200 000 lyssningar på FM-bandet och 150 000 digitalt. Och i en tid med poddslukande och ljudboksvanor lär fler hitta den digitala delen framöver. Sedan en tid tillbaka finns även deras historia filmatiserad och har gått att se på tv4play, men då under namnet ”Tillbaka till livet”. Filmen är inspelad av Skaraborgs sjukhus och även den beskriver den dramatiska historien.

Utöver detta har man även gjort kortare filmer som riktar sig mot vårdpersonalen, för de är även historien osannolik med hjärtstopp, multipla frakturer och tung vårdtid.

Men som berättelse är P1-dokumentären att föredra. Ett utmärkt val för läsare av 112 Samverkan. Avsnittet går att hitta på Sverige Radios hemsida eller Spotify ■

powered by

Gör det enkelt för din personal!

I dessa tider är det vitalt att riktlinjer för personal ska framgå på ett snabbt, enkelt och tillgängligt sätt. Infosynks värdeerbjudande har sedan 2011 alltid varit att arbeta och utveckla kundanpassat och leverera användarvänliga mobilapplikationer.

Komplettera eller uppgradera era befintliga IT-stöd med vår lösning för att kommunicera ut den information som behövs. Hjälp er personal att få snabb och enkel tillgång till era riktlinjer.

Undvik pappersformat, krångliga intranät och ostrukturerade pdf-filer. Genom infosynks plattform kan ni som administratörer enkelt hantera era dokument och publicera dem i både app- och webbformat utvecklat efter er verksamhet.

Kom igång redan idag och få ett IT-stöd utvecklat efter din verksamhet med en årlig prenumerationskostnad från 23 000 kr.

- Inga gömda kostnader.

- Ingen uppstartskostnad.

- Obegränsat antal användare utan kostnad.

Kontakta oss för mer information! +46 (0)70-988 02 86 contact@infosynk.se https://infosynk.se/

26

samverkan 112 nr 2 2023

Softwerk AB Reveljgränd 5, 352 36 Växjö https://softwerk.se/

www.s112.se

Symposium 29 november 2023

Tema: Kris och katastrofberedskap Den 29 november är det dags för PreHospens symposium som riktar sig till dig som är verksam inom ambulanssjukvård, larmcentral och akutsjukvård.

Under en gratis heldag på Högskolan i Borås får du ta del av forskning och erfarenheter. Fokus för dagen är aktuella frågeställningar och ämnen inom Västra Götalandsregionen. Men vi välkomnar kollegor från hela landet!

Temat i år är kris- och katastrofberedskap.

Läs mer på hb.se/prehospen www.s112.se

samverkan 112 nr 2 2023

27

betald annonsplats/ Ambulansförbundet

A

mbulansförbundet vill uppmärksamma oskicket med normaliseringen av planerad övertid.

Ambulanspersonal på många håll i Sverige förväntas inte sällan arbeta över gång på gång, på grund av arbetsgivarnas oförmåga eller ovilja att dimensionera verksamheten efter verkligt läge. Vi menar att detta är ett oskick som aldrig får normaliseras. Det är helt orimligt att ambulanspersonalen förväntas plikta för regionernas många gånger svaga beredskap och dåliga planering. En verksamhet som kallt räknar med att personalen ska arbeta planerad övertid är ett tecken på en arbetsplats med eftersatt beredskap och haltande bemanningsplanering. Det blottlägger även en unken syn på ensamstående föräldrar.

Vetskapen om att hemgången efter arbetspasset kommer att försenas med flera timmar är ett reellt arbetsmiljöproblem på många håll i Sverige idag. Det civila livets förpliktelser får backa – arbetsgivarnas behov går först och detta har blivit normaliserat i takt med en alltmer produktionsstyrd ambulanssjukvård. Ambulanspersonalen förväntas arbeta över oavsett om förskolan stänger.

Reglerna för övertid efterföljs inte av alla arbetsgivare inom ambulanssjukvården. Övertid ska beordras av arbetsgivaren i förväg eller godkännas i efterhand.

Övertidsarbete får inte schemaläggas eller vara förväntad, som den de facto är inom ambulanssjukvården. När återkommande övertid uppstår är det i många fall på grund av en för svag organisation som inte har tagit höjd för belastning och behov.

Alarmeringen är inte ambulanspersonalens arbetsgivare och kan inte beordra övertidsarbete. Inte sällan hyser alarmeringen stor förståelse för personalens problem med att inte få gå hem i tid, men vad hjälper det när det är en arbetsmiljöfråga som i många fall är på behörigt avstånd från alarmeringen.

Stressen det innebär att inte veta om du ska få sluta i tid – om du ska behöva ringa till förskolan eller fritids och ånyo förklara att ”det kom ett larm” – har fått flera personer att sluta vid ambulansen. När dessa frågor förs på tal så möter vi inte sällan kommentarer som: ”i den här branschen får man räkna med att inte sluta i tid” eller ”ambulanssjukvården är inget för småbarnsföräldrar”.

Hur skulle det se ut om ambulanspersonalen börjar höja rösterna för att få gå hem i tid. Många chefer som vi under åren talat med inom ambulanssjukvården ger uttryck för en oro för att stressen för medarbetarna att inte få sluta i tid leder till uppsägningar.

Det finns mycket kvar att göra i jämställdhetsarbetet när det alltjämt finns attityder som ”det får du räkna med” när vi talar om att inte få sluta sitt arbete i tid.

Ska ambulanssjukvården vara en arbetsplats för folk som inte behöver sluta i tid, eller som har ett socialt skyddsnät som kan rycka in när det saknas ambulansberedskap, är en fullt berättigad fråga. När allt kommer omkring ska inte planerad övertid vara okej i någon bransch.

Ambulansförbundet arbetar för en jämlik ambulanssjukvård i hela landet. Det kräver vettiga individuella arbetstider, mer tid för övning och betydligt bättre beredskap.

räddningstjänsten / MSB RIB

MSB RIB har anpassats till nya verkligheten Den största förändringen på drygt 15 år.

Nu har MSB RIB, myndighetens beslutsstöd till räddningstjänsten, uppdaterats efter användarnas önskemål. Bland annat ska det bli lättare att dela information i programmet Lupp.

– Det blir en anpassning till den nya verkligheten, säger Maria Ryman Dahl, en av projektledarna.

Text: Maria Hansen MSB RIB kan beskrivas som en portal, som ger kommunal räddningstjänst stöd hela vägen från planering av framtida insatser till att fatta rätt beslut när olyckan är framme.

I år är det 30 år sedan den första versionen gavs ut, då på CD. Jubileet sammanfaller med den största förändringen på 15 år, där RIB:s huvudprogram har ersatts av tre separata delar: bibliotek, farliga ämnen och beräkningsmoduler.

– Det blir stor skillnad för användarna. De som är vana att gå in i RIB:s huvudprogram kan inte göra det längre utan måste istället installera de tre separata delarna, berättar Magnus Levein, projektledare för ersättandet av huvudprogrammet – men til�lägger att användarna ändå kommer känna igen sig och förhoppningsvis tycka att det känns både modernare och trevligare.

Fördelarna med nya MSB RIB är flera.

Bland annat kommer de olika delarna se likadana ut oavsett om man kör på webben, installerat i datorn eller i mobilen.

Det har blivit lättare att komma åt hjälptexter i delen om farliga ämnen, och enklare att komma vidare i biblioteket, där man bland annat kan hitta erfarenhetsrapporter, olycksundersökningar och utredningar.

En stor förbättring är att användaren nu kan uppdatera utan att behöva göra en installation.

– Det kommer förenkla arbetet högst avsevärt. Tidigare behövde vi skicka ut ett helt installationspaket för RIB huvudprogram med en massa tung data. Vill man uppdatera databasen över farliga ämnen eller böckerna i biblioteket går det på ett klick nu, säger Magnus Levein.

Utöver bibliotek, farliga ämnen och beräkningsmoduler finns fler delar i MSB RIB,

www.s112.se

MSB RIB •

•

•

varav den största är Lupp, ett program för ledning och uppföljning av räddningsinsatser.

I Lupp har det tillkommit tre nya funktioner, alla kravställda från användarna: Personlig inloggning – ger säkerhet och spårbarhet av vem som utfört vad.

Möjlighet till behörighetsstyrning. Innebär att man kan begränsa vem som får göra vad och vem som får se vad. Inloggning för användare i organisationen förenklas och kan skötas automatiskt.

Möjlighet att bjuda in externa användare att köra Lupp mot organisationen. Med hjälp av behörighetsstyrningen kan man begränsa denna delning till en specifik insats. Önskan om att en organisation ska kunna dela information med externa användare väcktes inte minst i samband med de stora skogsbränderna 2018.

– Uppdateringen blir en anpassning till den nya verkligheten – det ska gå lättare att dela den information man vill dela och samtidigt, när det är större system, ska man också kunna begränsa så att inte alla ser allting, säger Maria Ryman Dahl, projektledare för Lupp.

Det har även blivit nya versioner av delprogrammen Karta och Spridning Luft.

Den enda delen som inte berörs av RIBuppdateringarna är Spridning Mark, en spridningsmodell för bland annat bensin och diesel ■

•

•

• •

•

MSB RIB innehåller databaser som tillsammans ger omfattande information om hur en olycka kan hanteras, hur det förebyggande arbetet kan planeras och vilka riskerna är när olyckan inträffat.

I MSB RIB hittas uppgifter om 5 000 farliga ämnen, ett referensbibliotek med fler än 18 000 dokument med mera.

MSB RIB kan användas: – i det förebyggande arbetet, för att planera framtida insatser med hjälp av erfarenhet från redan gjorda när olyckan är framme och det omgående behövs relevant information både i sambandscentralen och på fältet, – som utbildningsmaterial och grund för övningar och rollspel och – för att förutse risker, föreslå åtgärder och påverka beslutsfattare.

MSB RIB kan köras lokalt på datorn för att garantera en säker tillgång till materialet men delar hittas även på webben. MSB RIB Farliga ämnen och Lupp finns som appar till mobilen.

Lupp är ett program för ledning och uppföljning av räddningsinsatser som hör till RIB-paketet. Det primära syftet är att tillhandahålla ett verktyg för noggrann dokumentation av händelseförloppet före, under och efter en räddningsinsats.

Grundfunktionerna i Lupp inkluderar dagbok, verksamhetsöversikt, lägestablå och statustablå.

Genom programmet MSB RIB Karta kan den pågående verksamheten visualiseras på en karta. Man kan även få information från SOS Alarm.

Från början stod RIB för Räddningsverkets Informationsbank men nu för tiden är RIB bara ett namn.

Inte att förväxla med RiB, det vill säga Räddningstjänstpersonal i Beredskap.

Texten har Tidigare publicerats i TJUGOFYRA7

samverkan 112 nr 2 2023

29

ambulans / Titti Brorsson, Ambulanssjuksköterska.

Häng med ett dygn på Hven!

I Öresund, närmare bestämt ca 4,5 kilometer från den skånska västkusten och 8,5 kilometer från Själland i Danmark ligger Hven. Ön som till storleken är ca 7,5 km2 tillhör Landskrona kommun. Runt 370 invånare är bofasta på ön, men på sommaren strömmar upp mot 300 000 besökare och turister dit för att ta del av den idylliska ön, kanske för att njuta av en cykeltur eller bara bada, äta och ta det lugnt i någon av hamnarna. text: Ida Assarsson

I

Öresund, närmare bestämt ca 4,5 kilometer från den skånska västkusten och 8,5 kilometer från Själland i Danmark ligger Hven. Ön som till storleken är ca 7,5 km2 tillhör Landskrona kommun.

Runt 370 invånare är bofasta på ön, men på sommaren strömmar upp mot 300 000 besökare och turister dit för att ta del av den idylliska ön, kanske för att njuta av en cykeltur eller bara bada, äta och ta det lugnt i någon av hamnarna.

Sjukvårdsberedskapen består sedan något år tillbaka av en First responer (FR) d.v.s en vidareutbildad sjuksköterska som befinner sig på ön dygnets alla timmar.

FR tar emot uppdrag från SOS som inkommit via 112 och kan direkt med sin FR-bil bege sig till den/de drabbade. Vid prio1 larm får samtidigt en ambulansbesättning på fastlandet tillsammans med Landskrona räddningstjänst uppdraget.

De möts nere i hamnen för att via Stella Nova - räddningstjänstens båt bege sig till ön. På ön väntar en ambulans i hamnen som besättningen använder för att ta sig till patienten. FR rapporterar över till ambulansbesättningen som sedan tar med patienten tillbaka via ambulans och Stella Nova innan de når närmsta sjukhus i Landskrona, Helsingborg eller Lund. Vid lägre prioritet som 2 och 3 är det FR som efter sin bedömning av patienten avgör om ambulans och räddningstjänst behöver ta sig över eller om patienten kanske kan följas upp på annat sätt eller ta sig med annan transport till fastlandet.

Titti Brorsson är en av de ca 19 specialistsjuksköterskor som regelbundet bemannar FR-funktionen på ön när hon inte arbetar på ambulansen i Landskrona. Hon är 36 år gammal och sjuksköterska sedan 2012.

Hon började sin karriär på en hjärtavdelning i Ängelholm innan hon i april 2015 började som allmänsjuksköterska på ambulansen i Landskrona som då drevs av Samariten (Idag är det Region Skåne). Titti är specialistsjuksköterska inom ambulanssjukvård sedan 2016.

För att lättare förstå hur det kan se ut att ha Hven som arbetsplats bad vi Titti att skriva ner lite dagboksanteckningar. Arbetspasset börjar i Landskrona kl: 08:00: 08.00: ”Vårt arbetspass startar, är ombytt och har hämtat vårt pendlarkort på stationen för färd ner till Ventrafiken och Uraniborg som tar oss över till Hven kl 08.20 - resan tar 30min. Över på ön görs en snabb avstämning med kollegan som lämnar över nycklar, mobil och RAKEL. En okulärbesiktning görs av ambulansen som står på kajen. Vi har en ambulans stående nere i Bäckviken som används av ankommande ambulans för att ta sig upp till mig som FR och patienten som sedan transporteras vidare till fastlandet. Till hjälp har vi våra fantastiska brandmän som är behjälpliga med deras räddningsbåt Stella Nova. Vid ett akut ärende och bra väderförhållanden kan överresan ta endast 8 minuter.”

09.00: ”Får mitt första ärende, buksmärta prio 2B. Vid prio 2 och 3 åker FR fram själv och gör en bedömning av patienten, idag fanns det behov av vidare ambulanstransport till akuten så då kallar jag upp SOS som skickar ärendet till räddningstjänsten och en ambulans från fastlandet. Idag kunde jag transportera ner patienten till Bäckviken och möta upp ankommande/ övertagande besättningen där. Vid prio 1 dras på automatik alltid räddningstjänsten

30

samverkan 112 nr 2 2023

och en ambulans från fastlandet samtidigt som jag får ärendet. Finns det då inget behov för vidare sjukvård kan jag kalla upp och vända besättningen som är på väg.

Hur många uppdrag har ni i snitt per pass? ”Jag har som mest haft 3 uppdrag på ett dygn. Vi har ca 100-130 uppdrag per år och merparten infaller under sommarmånaderna” Eftersom man ändå arbetar på en ö kan det tänkas bli ensamt vid akuta situationer även om man har lång erfarenhet i sin yrkesroll. Man är ju trots allt bara människa och kan få känslan av att vara otillräcklig när kanske flera saker sker samtidigt.

Har du varit med om en situation där du känt dig ensam som vårdpersonal och där hjälpen känts långt borta? ”Precis i starten när vi tagit över ambulanssjukvården på Hven så var jag på ett pågående uppdrag när SOS kallar upp och säger att det inkommit ett uppdrag till, båda var prio 1 men det andra bedömdes av det jag fick till mig som mer akut. Ärenwww.s112.se

det jag var på var inte bara att lämna utan ankommande ambulans från Landskrona hann fram till den andra patienten före mig. Då kände jag mig ensam och stressad. Idag har vi tydliga riktlinjer för vad som gäller om det kommer två uppdrag samtidigt.”

Vad gäller då, om det är flera larm samtidigt eller flera skadade? ”Vid flera larm samtidigt åker vi på det som bedömts av SOS ha högst prioritet.

Skulle det vara flera skadade så kommer mer än en besättning över från Landskrona. Jag som FR får prioritera patienterna och hjälpa den/dem som är i störst behov.

Vi har också möjlighet att begära hjälp från Brandvärnet som finns på Hven.”

Har du något specifikt ärende du kan berätta om? Kanske som var problematiskt eller bara speciellt för ön? ”Jag har än så länge inte haft något ärende som krävt något extra men jag vet att helikoptern från Danmark varit behjälplig vid något tillfälle samt Sjöräddningen. Vid eventuell storm bemannas ön upp med en extra specialistutbildad sjuksköterska då det kan vara så att Stella Nova ej kan lägga ut. Då är vi två som kan hjälpas åt att vårda på ön och har möjlighet till tät kontakt med regionalt läkarstöd.”

10.00: ”Kör upp till vårt boende och går igenom all utrustning i bilen för att se så allt är på plats. Idag går jag även igenom vårt lilla extraförråd som vi har i vårt garage om något mot förmodan skulle ta slut.

Vår rutin är att material/medicin som använts fylls på direkt från ankommande ambulans utrustning då vi ej får gå tom på material/medicin.

Vad har ni för utrustning i er bil? ”Vi har samma utrustning som i en vanlig ambulans, förutom bår. Vi har nyligen fått en Razer så att vi kan hjälpa patienter upp från golvet.”

Finns det tillfälle ni lämnar ön under pågående pass? ”Nej vi lämnar aldrig ön under vårt arbetspass.”

11.00: Byter om och gör mig redo för min powerwalk, vi har en runda runt gården där vi bor som är 500m vilket gör att jag med ful-löpning alltid når bilen på 90sek men det får man bjuda på;) Målet är att gå 10varv=5km men idag hann jag 1 varv sen kom regnet. Nytt försök senare” Har ni precis som på ”vanliga” ambulansen uppgifter att göra när ni inte har uppdrag? ”Vi har rutiner som bland annat storstädning av lägenheten, ambulanserna och städ av garaget utspritt på olika veckodagar. När vi gjort dagens sysslor har vi möjlighet att röra oss fritt på ön.”

12.00: Lunch. Har oftast med lunch, mellanmål. kvällsmat och frukost. Vi har ett kök med möjlighet till lättare kockande. följ oss!

Vill ni följa Landskronas ambulans och räddningstjänst i deras vardag hittar ni dom bl.a. på instagram, så in och följ dom där!

Ambulansen_landskrona Raddningstjansten_Landskrona

www.s112.se

samverkan 112 nr 2 2023

31

TULLVERKET/ Narkotika

ambulans / Titti Brorsson, Ambulanssjuksköterska.

Narkotikabeslag skjuter i höjden Första halvåret i år har Tullverket beslagtagit mer cannabis och kokain än under hela 2022. Beslagen av amfetamin är nästan lika stora som under hela förra året. Sammanlagt handlar det om över 4,5 ton cannabis, kokain och amfetamin under årets första sex månader. Det visar Tullverkets nya statistik som även finns på lokal och regional nivå.

- Narkotikan är de kriminella gängens födkrok och den senaste tidens många skjutningar bottnar ofta i konflikter om narkotikamarknaden. Varje kilo vi beslagtar innebär förlorade inkomster för gängen. Varje gång vi griper en gängkriminell smugglare störs deras verksamhet. Det är vårt bidrag i kampen mot den organiserade brottsligheten, säger generaltulldirektör Charlotte Svensson.

Hur upplever ni mötet med boende på ön, kan tänka mig att det kan bli mer personligt med en relativt liten yta? Får ni mycket besök mellan uppdragen av ärenden med kanske mindre allvarlig karaktär? ”Har hänt att någon sökt upp mig där vi bor eller om jag varit ute och kört på uppdragsfri tid men alla uppdrag går via 112. Precis i början när vi tagit över ambulanssjukvården var det mycket frågor och funderingar från dem boende på Hven vilket så klart var helt förståeligt men jag har upplevt samtliga möten som positiva och respektfulla. Alla vinkar glatt när vi kommer körande.”

17.00: Kör ett styrkepass i garaget. Vi har en spinningcykel, crosstrainer, fyra hantlar, två kettlebells och gummiband.

19.00 Kvällsmat, därefter dusch och sedan en film eller serie i sängen. Sömnen får komma när den vill efter kl 22.00 07.00 Väckarklockan ringer. Äter frukost, plockar undan mina saker och städar av hela lägenheten. Kl 08.30 kör jag ner till Bäckviken för personalbyte då nästa kollega anlänt med båten. Båten hem avgår kl 09.10 och kl 10.00 arbetspasset slut, jag byter om och lämnar in vårt pendlarkort.

32

samverkan 112 nr 2 2023

Vad är största skillnaden på att jobba på ön jämfört med på fastlandet? ”Först och främst att det är ensamarbete vilket kräver extra eftertänksamhet gällande riskbedömning (min säkerhet) samt planering av patientarbetet. Även om anländande ambulans kommer relativt snabbt kan det kännas som en evighet i en akut situation. Kan också sakna att inte ha en kollega att resonera med i bedömningen av patienten, men vårt regionala läkarstöd finns dock alltid bara ett telefonsamtal bort.”

Tack Titti för att vi fick följa dig under ditt arbetspass på Hven och ta del av dina erfarenheter!

Kan ju konstatera att det inte är många stationer, framför allt inte i Skåne som får möjligheten att arbeta både på fastlandet men också ute på en ö.

Trots att det vid specifika situationer kan bli och kännas ensamt, även för en erfaren specialistsjuksköterska kan hjälp vara på plats relativt snabbt (om vädret tillåter vill säga). Det blir också ett annat, och kanske ökat samarbete mellan ambulans och räddningstjänst eftersom räddningstjänsten bl.a. blir ett viktigt transportstöd med sin båt Stella Nova. Alla har sin viktiga del i uppdraget att göra det bästa och smidigaste för patienten i en kanske annorlunda miljö som inte hör till det vanliga ■

Stor efterfrågan bidrar till smuggling Beslagen av de fyra mest kända narkotiska preparaten ökar stort i en jämförelse mellan första halvåret i år och samma period 2022. Men när det gäller kokain och cannabis är det också en ökning jämfört med hela 2022. Statistiken för helåret 2022 anges inom parentes: • • • •

Cannabis ökar från 923 kilo till 3 182 kilo Kokain ökar från 59 kilo till 862 kilo.

Amfetamin ökar från 241 kilo till 530 kilo.

Heroin ökar från 0,3 kilo till 5,4 kilo.

- De stora beslagen visar att vi blivit vassare men också att smugglingen är omfattande. Efterfrågan på narkotika är stor och så länge det finns en efterfrågan kommer smugglingen att fortsätta. Den som köper några gram kokain till helgen ska veta att man direkt bidrar till den gängkriminalitet som plågar vårt samhälle idag, säger Charlotte Svensson.

Fler beslag över 100 kilo Första halvåret i år gjorde Tullverket 14 enskilda narkotikabeslag på över 100 kilo, varav flera vägde över 200 kilo. Det kan jämföras med hela förra året då det gjordes sju enskilda beslag på över 100 kilo. Merparten av de allra största beslagen i år gjordes i Helsingborgs hamn.

Det handlar om kokain i kylcontainrar från Sydamerika men även cannabis i www.s112.se

lastbilar som anländer med färja till hamnen.

- Helsingborgs hamn har blivit en inkörsport för narkotika till Sverige men även till andra europeiska länder. En trend vi ser är att legala transporter i den tunga godstrafiken utnyttjas allt oftare för storskalig smuggling, säger Charlotte Svensson.

Andra beslag i statistiken Beslagsstatistiken för första halvåret innehåller också uppgifter om andra varor och preparat. Bland annat minskar beslagen av Tramadol medan beslagen av LSD ökar jämfört med samma period förra året.

Mängden beslagtagen alkohol minskar medan mängden beslagtagna cigaretter ökar.

Vapenbeslagen minskar från 34 till 23 skarpa skjutvapen.

Samhällsnyttan rekordstor redan efter ett halvår Tullverkets beslag av narkotika och dopningsmedel räknas om till samhällsnytta. Det görs enligt en modell som beräknar hur mycket samhällets kostnader minskar tack vare att Tullverkets beslag hindrar narkotika och dopningsmedel från att komma ut i samhället. Bland annat handlar det om uteblivna kostnader för vård och sociala insatser. För hela 2022 var samhällsnyttan 5,1 miljarder. Det var då den högsta samhällsnyttan hittills. Halvvägs in i 2023 beräknas samhällsnyttan redan till drygt 5,1 miljarder kronor.

- Beräkningen av samhällsnyttan kan tyckas abstrakt men den ger oss ett kvitto på att vårt arbete gör skillnad. Vårt uppdrag är att bidra till ett säkrare och tryggare samhälle, säger Charlotte Svensson■

tullverket.se

När du räddar liv är det sekunder som räknas.

Simulera verklighetstroget och flexibelt med iSimulate REALITi och ATLAS övningsdocka

PHC Nordic AB +46 855 53 63 00 phcnordic.com

Besök oss på Flisa i Göteborg 12-14 sep

Standby utvecklar kontinuerligt nya lösningar för ett mer komplett utryckningsfordon. Vi vill underlätta användarens vardag, där pålitlighet och säkerhet är våra ledord. Med ett system för mer stabil strömförsörjning och utökad fordonskommunikation tar vi utryckningen till en ny nivå. www.standbygroup.se

www.s112.se

samverkan 112 nr 2 2023

33

The New Era of EMS

Också tillgänglig med låg takhöjd 2X4 eller 4X4

LESS MER om Profile Saviors exceptionella egenskaper

Nordisk design och för nordiska förhållanden 360 kamerasystem Arbets- och blåljuslister längs hela taksidan God synbarhet både natt och dag

PROFILE SAVIOR ÄR UTVECKLAD FÖR ATT RÄDDA LIV.

Den är säker, ergonomisk och hygienisk och redo för framtidens prehospitala akutsjukvård. Vi prioriterar alltid säkerheten i våra fordon, både för patienten och vårdaren.

Saviour är testad och utrustad med ett airbagsystem som skyddar ambulanspersonal vid sidokollisioner. Saviour 360 garanterar god synlighet av larm och varningsljus i alla vinklar samt har ett mycket bra arbetsljus runt hela fordonet. De ergonomiska lösningarna i patientutrymmet, såsom den roterande väskhållaren och flaskstället för syrgas, och det optimerade vårdutrymmet främjar god arbetsmiljö.

Vårdutrymmets design kommunicerar högkvalitativ vård till patienten och underlättar rengöring avsevärt.

För mer information, kontakta gärna mig: Pelle Lindblom / Country Manager per.lindblom@profilevehicles.se +46 70 420 1313

www.profilevehicles.com

34

samverkan 112 nr 2 2023

www.s112.se

backspegel / Svenska Räddnings- och Akutvårdsgruppen

Från 1982 Årgång 6

Nr 7

60 mil långa utryckningar - inte alls ovanligt i norrbotten Snacka om utryckningar!

När Sune Sidmalm läste av vägmätaren innan ”955” backades in i garaget hemma i Vittangi, hade han och kollegan Gösta Rautio kört 59,5 mil.

På en enda sjuktransport.

Inget ovanligt i vårt lands nordligaste ambulansdistrikt...

Men Sune och grabbarna räknar inte sina körsträckor i kilometer utan i färdtid. Det gör man oftast norröver där 20-30 mil till patienten inte alls är något ovanligt.

Den här gången var det bonden i Kummavuopio som kände sig krasslig. Och när larmet kommer från Sveriges nordligast belägna gård brukar det handla om rätt allvarliga saker. Därifrån begär man sannerligen inte hjälp i onödan.

Mörkret, som kommer tidigt i Norrbotten så här års, föll över en enslig asfaltväg när Gösta gav järnet norrut genom renriket. Till att börja med hade han 19 mil att köra, längsta biten på svenska sidan, men sedan genom tullen i Karesuando och vidare nordväst ut i Finland, innan kummavuopiobonden kunde läggas på båren. Återfärden gick genom milsvida skogar. Norrskenet brann och kölden styvnade till på myrmarkerna.

Vårdcentralen i Vittangi var stängd för dagen men väl där hade man ”bara” lite drygt sju mil kvar till sjukhuset i Kiruna.

Nu tyckte patienten emellertid att han hellre ville komma till det nya fina lasarettet i Gällivare. Det valet har man här uppe i norr och har man dessutom kört i lite drygt 40 mil spelar något tiotal mil extra inte så stor roll.

Så den vita Vittangiambulansen rullade vidare genom natten, lämnade av patienten i Gällivare efter gott och väl 50 mils akutkörning och återvände till stationen.

Tre fjärdedelar av ”teamet” som svarar för den transportmedi59,5 mil på en cinska verksamheten i vårt lands nordligaste ambulansdistrikt, enda körning! (fr v) Gösta Rautio, Sunde Sidmalm och Rålf Walitalo. ”INTE SÅ FARLIGT”

– Jovisst blev det en bit, men det var ändå inte så farligt, menade Sune Sidmalm.

Om det i stället varit den här patientens granne i Kilpisjärvi som blivit sjuk hade vi fåll ro i båt sista biten fram till gården. Sådant händer också när man jobbar i väglöst land.

Fyra grabbar delar på ambulansjobbet i Vittangi. Förutom Sune och Gösta är det bröderna Rålf och Leif Wälitalo som turas om i sjukhytt och bakom ratten.

En del körningar sker med roddbåt ...

Landstinget svarar för ambulansen, som står vid sidan av Rålfs privata bil hemma i villagaraget, och betalar för 4,3 tjänster i Vittangi. Sedan är det upp till grabbarna själva all fördela inkomsterna.

Verksamheten var från början tänkt som ett komplement till de taxirörelser Sune och Rålf förr drev men som de numera avvecklat. I dag jobbar man två och två, varannan vecka och då handlar det om passning dygnet runt. Några personsökare finns inte, så duon, som är i tjänst måste sitta hemma och passa telefon mellan varven.

– På det sättet är vi ”bundna” 24 timmar om dygnet då vi är i tjänst, men systemet·ger oss fördelar också, t ex varannan vecka ledigt, menar Rålf Wälitalo. Semesterersättning ligger i ”potten” men eventuella vikarier får vi avlöna själva.

Sune fördriver fritiden som huskonstruktör och amatörkonstnär, Gösta har en begravningsbyrå ”vid sidan av” och Rålf och Leif varvar ambulansjobbet med att vara hemma-pappor. © Sven Åsheden

www.s112.se

samverkan 112 nr 1 2021

35

ambulans / 48 timmar

48 h - I en annan nyans av grönt.

Där står vi samlade på Göteborgs garnison – ett 70-tal förväntansfulla läkare, kirurger, operationssjuksköterskor, narkossjuksköterskor, narkosläkare, ambulanssjuksköterskor och en tandläkare. Oavsett våra olika yrkestitlar och erfarenheter står vi nu lika och nollställda på samma startlinje inför helgens äventyr. Tillsammans skall vi genomgå Försvarsmaktens introduktionskurs för legitimerad personal – ”48h”. Under helgen byter vi ut våra yrkeskläder mot den enhetligt militärgröna uniformen. Ett schema och vissa rykten skvallrar om vad som kommer hända, men vi står ändå glatt ovetande och spända inför vad som komma skall. text: Ida Assarsson komma ihåg alla olika kommandon håller hjärnan aktiverad. Samtidigt är det fantastiskt hur snabbt man ändå kan formas och rätta in sig i ledet. Det vi inte visste här i början var att vi under de sista timmarna av helgen faktiskt skulle tycka att det kändes konstigt att inte gå i takt med personen bredvid. Det kändes då även lite avigt att gå själv, man vill hela tiden följa gruppen om det så bara var till och från matsalen. Men det kom att krävas en del träning, för trots att vi alla fick samma ”order” slutade det med att vi ibland stod riktade åt helt olika håll och alla var säkra på att just de gjort rätt.

Rätt ska va’ rätt Vid ankomst blir vi indelade i grupper och det är dags att hämta ut vår utrustning som är färdigpackad i ryggsäckar med kängorna dinglades utanpå. Vi samlas i en gymnastikhall och det är dags för ombyte.

De flesta av oss har aldrig burit Försvarsmaktens uniform tidigare och vi blir snabbt uppmärksammade på hur den skall bäras, med betoning på ”SKA”. Någon noterar att deras byxor är lite korta och får genast gå till förrådet för att byta. Här är det noga, skosnörena får inte synas, kragen skall vara vikt och alla fickor stängda. Har en keps, ska alla ha keps. En del verkar lite förvånade över hur strikt det är och att ”det får duga” inte tolereras. För andra väcks minnen från hur det var när de själva genomförde sin värnplikt för kanske 30 år sedan. ”Left – right - left” När alla till slut fått rätt på sin utrustning är det dags för helgens första marsch!

Varje grupp har fått ett befäl, som troligen inte var förberedd på vilken utmaning det skulle bli att få 15 personer från olika delar inom vården att plötsligt gå i takt, följa order och utföra kamratkontroll på varandra. ”Left, right, left – tänkt på avståndet – vänster om”. Det kanske inte låter så svårt, men att på samma gång ta del av omgivningen, hålla koll på sitt steg och 36

samverkan 112 nr 2 2023

Det märktes också att många var vana vid att vara ”befäl” på sin ordinarie arbetsplats eller i alla fall vana att vara den som samordnar och leder sin grupp. Nu plötsligt gäller det att fokusera på att vara en medlem och följsam i sin grupp. Skönt, kunde vi ändå konstatera. Tänk att någon annan säger åt mig exakt vad jag skall göra – när jag skall äta, sova och ja… allt. Det kanske romantiseras lite när det bara gäller en helg, men de flesta kände likadant. Att få följa en grupp, ha en stark gemenskap och inte vara den som ensamt tar alla beslut samtidigt som man får uppleva nya saker tillsammans utan att kunna eller behöva påverka nästa steg.

Mot Känsö Vi rörde oss mot hamnen efter att ha lyssnat på vår första föreläsning där vi hälsats välkomna och fått lära oss

om hur Försvarsmakten är uppbyggd.

I föreläsningssalen kändes det riktigt högtidligt med bl.a. svenska flaggan på väggen. Vi upplevde också disciplinen när alla i salen fick ställa sig upp och befälen ”hälsade och lämnade över”.

Alla deltagare steg ombord på Stridsbåt 90 och vi gjorde oss redo för att åka mot Känsö. Före avgång genomfördes en säkerhetsgenomgång på båten där vi fick lära oss hur vi skall agera vid fara eller olycka. På båten delades öronproppar ut och vi placerades sittandes på två rader riktade mot varandra med all utrustning i ordning under sätena. Visst är det speciellt men också rätt häftigt att åka stridsbåt. Vi tittar nyfiket ut genom de små fönsterna där vågorna slår upp mot båten och man skymtar skärgårdens små öar utanför.

Samtidigt passar vi på att en och en gå fram till besättningen för att prata lite och ta del av deras arbete och samarbete. Alla vi träffade under helgen var väldigt trevliga, visade gärna upp sin arbetsplats och berättade hur allt går till vilket gjorde att man hela tiden kände sig så välkommen. ”Sov med ett öga öppet” Efter ankomst till ön gick vi i land och tilldelades vårt logement som låg i stora röda byggnader omringade av vatten. ”Pestsjukhuset” stod det på en av byggnaderna, men mer om det senare. Även här blir det olika reaktioner beroende på om man aldrig behövt bo med sex främmande människor tidigare eller om man minns tiden som värnpliktig och då tas tillbaka till den tiden och allt var det innebar. ”Samma lakan, samma sängar och samma skåp” säger den äldre kirurgen samtidigt som han klappade på sina pressade lakan och smekte med handen över våningssängen.

Man såg hur hans tankar genast fylldes med minnen och han berättade glatt gamla historier om hur mycket ”jävelskap” det kunde vara. ”Ibland fick man sova med ett öga öppet och ibland var man så trött att man knappt orkade få upp båda benen i sängen”. En annan av deltagare, som inte www.s112.se

hade egna erfarenheter försökte sätta sig in i situationen och föreställa sig hur nära man måste kommit varandra genom att bo så tätt och uppleva så mycket tillsammans. ”Jag förstår att man blir nära vänner med minnen för livet”.

Efter en kortare installation med bl.a. sängindelning hade våra befäl en genomgång i hur sängen skulle bäddas och skåpet organiseras. Informationen om att det inte skulle bli någon riktig kontroll dagen efter gjorde en del lättade, medan andra tog sig an utmaningen och visade stolt upp sitt väl vikta och sträckta lakan på morgonen.

På väg till middagen möttes vi av ett gäng värnpliktiga som joggade förbi, det var mars månad - mörkt, kallt, blött och dom var både bleka och utmattade. ”De håller på med tester för att bli uttagna till en speciell grupp, så de har några jobbiga dygn framför sig” sa befälet efter att många av deltagarna följt dem förbryllat med blicken och sett hur de fick knuffa till varandra för att inte ramla i vattnet. ”Men när åt de senast? Och skall de verkligen sova ute inatt?” Ja att ett gäng sjuksköterskor och läkare skulle ha följdfrågor var kanske inte helt oväntat och vi såg dem kanske där och då mer som potentiella patienter än blivande soldater. ”De är väl förberedda och de har egna befäl som ha koll på dem, så ni behöver inte oroa er. Undvik att smyga till dem mat bara.”. Det sista sa han med glimten i ögat, många av befälen hade själva genomgått liknande övningar och uttagningar så de visste vad de pratade om. De menade på att de är starkare än de tror och det hör till att det ska vara riktigt jobbigt.

Vi behövs på land, i luften och på vattnet När vi ätit färdigt i matsalen var det dags för föreläsning. Vi satt i ett av de röda

www.s112.se

civila forskning till flera utlandsmissioner inom Försvarsmakten. Hon försökte att kortfattat förklara hur allt är uppbyggt men landade själv i att det är ganska komplicerat och det finns så många områden och befattningar att ingen har 100 % koll.

Vi fick ställa många frågor om hennes erfarenheter och hur vi kan skaffa oss egna. husen intill våra logement, men detta var mer en stor lokal med betongväggar och trägolv. Med en projektor framför oss och fika med kaffe bakom oss lyssnade vi till en arméläkare samtidigt som vi genom fönsterna såg hur mörkret la sig över havet utanför. Läkaren berättade om sin personliga resa och karriär – både civilt, men också inom försvarsmakten. Hon berättade hur man kan utvecklas på olika ställen och pendla mellan två världar. Vi fick mer information om möjligheterna för våra olika professioner och att vi faktiskt behövs både på land, i luften och på vattnet. Läkaren berättade om allt från sin

Fick smak för BRAK Nästa dag startade med BRAK, det var något nytt – men ni som vet ni vet. Man börjar helt enkelt dagen med Buk, Rygg, Armar och Knän. Inte helt fel med lite morgongympa innan frukost, desto svårare att göra det i en trång korridor, i uniform och i rätt takt.

Den tjocka dimman låg kvar över det stilla vattnet och mellan de stora röda husen när vi marscherade mot frukosten. Vi hade en fullspäckad dag framför oss som började med en förevisning av sjukvårdsmateriel.

Allt var så välorganiserat med olika stationer varje grupp cirkulerade mellan - varje minut togs tillvara.

samverkan 112 nr 2 2023

37

ambulans / 48 timmar

Man slogs snabbt av hur mycket likheter det ändå finns gällande utrustningen, i alla fall inom den prehospitala vården. Vi har som exempel nyligen infört taktiska väskor som i stort sett är en kopia av Försvarsmaktens för att lättare kunna hantera katastrofala blödningar och masskadesituationer – för varför uppfinna hjulet två gånger? En fördel är också att många kollegor inom ambulansen har en fot i varje verksamhet och fungerar som en länk där man kan lära av varandra. En intressant och viktig del var hypotermin och dess ”kit”. Detta är något man kanske börjat prioritera mer senaste tiden och man har hittat smidiga och effektiva sätt för att både förebygga och behandla. Föreläsaren visade upp all utrustning, att allting har

låter det kul?

Vill du veta mer om nästa kurstillfälle eller få mer information – besök försvarsmaktens hemsida och sök på: PROVA-PÅ-KURSEN ”48H” FÖR HÄLSOOCH SJUKVÅRDSPERSONAL

Spara ryggen - använd bara din utbildning och kompetens • Inga lyft - upp/ner - in/ut • Elektrisk kontroll • Många genomtänkta ambulansfunktioner • Använd upp till 300 kg/kuvös/IVA

Återförsäljare: Medak ApS ka@medak.dk +45 70 299 911 WWW.MEDAK.DK

38

samverkan 112 nr 2 2023

www.s112.se

sin plats och vad det finns för tillhörande utbildningar innan vi själva fick känna och klämma.

Kraschstop Hur kan det se ut då, ”när skiten träffar fläkten?” På nästa station samlades vi ute i regnet framför en grupp soldater. Dom skulle nu visa upp förloppet från skottskadad soldat ute i fält med första insats på plats till förflyttning med en ambulansbåt som anlände lika snabbt som den lämnade. ”Ja man får hålla i sig vid ett så kallat kraschstop” berättade sjukvårdarna på båten när vi efter uppvisningen fick gå ombord för ett studiebesök. Här fanns det mesta man kan tänkas behöva för att kunna vårda två liggande patienter och utrustningen var återigen väl och taktiskt placerad.

Fördelen jämfört med de andra båtarna var ju att denna hade värme också, viskade besättningen lite tyst. Kan ju tänka mig att det är lite mer utmaning att t.ex. sätta en infart vid kraftig sjögång än när vägen är lite ojämn på land, men man vänjer sig nog vid detta också.

Och på tal om att vänja sig – vad äter man egentligen i fält? Lunchen som dukats upp bestod av en buffé med frystorkad mat. Denna värmde man i någon form av ”magisk påse” genom att tillsätta vatten som snabbt blev väldigt varmt. Deltagarna med gamla minnen från värnplikten påtalade ännu en gång hur utvecklingen gått framåt och trodde det skulle bli kalla konserver precis som då. Maten var överraskande god tyckte vi ändå, men inte vecka efter vecka konstaterade militärerna runt oss - ”man tröttnar rätt snabbt och äter för att man måste...”.

Rundvandring på Känsö Känsö har bokstavligt talat en ”sjuk” historia. Ön byggdes upp som en karantän och smittskyddsanläggning i början på 1700-talet då Sverige började handla mer med andra länder. Detta medförde att vi fick in smittsamma sjukdomar som pesten.

Verksamheten lades dock ner året därpå och ön användes sen som sillsalteri fram till 1804. Därefter återupptogs verksamheten eftersom man såg en ökning av gula febern, en sjukdom som främst fördes vidare via myggor som gömt sig i skeppslasten. Genom mineralsura rökningar skulle man förstöra smittämnena.

Det byggdes två nya sjukhusbyggnader på konstgjorda öar, ett pestsjukhus och ett observationssjukhus. Detta för att de skulle vara separerade från omgivningen och de hade egna infarter direkt från havet. www.s112.se

I dessa byggnader bodde vi under helgen då de nu används som logement.

Längst ut på ön byggdes även Parloiren, som idag är en världsunik byggnad. Parloiren användes som en samtalspaviljong där smittade besättningsmän kunde möta anhöriga som ”ren” från väst och ”oren” från öst. Man gick in via två separata ingångar och möttes på varsin sida av en murad ränna med galler på varje sida. I rännan eldade man svavel då röken ansågs som smittrenande. Det fanns också små galler där dokument kunde överlämnas efter att de renats vid ett kärl med ättika.

Inte nog med att vi under rundvandringen fick höra allt om Känsös historia och de personer som gjort avtryck på ön, vi fick också ta del av dess fantastiska natur och utsikt.

Möjligheterna är oändliga Dagen var inte slut här utan fler intressanta föreläsningar väntade. Hemvärnet berättade om sin verksamhet och vilka möjligheter det finns. En sjuksköterska som bl.a. varit i Mali via Försvarsmakten berättade om sin tid där och vilka utmaningar man kan ställas inför under en utlandstjänstgöring. Med ett intressant bildmaterial berättade han om hur man kan behöva hantera allt från tropiska insektsbett och infektioner till större kroppskador på soldater. Han berättade också om samarbetet med andra länder, verksamheter och professioner - hur man bygger upp ett fältsjukhus i öknen och hur en vanlig dag kan se ut.

Efter dagens sista föreläsning blev det marsch mot logementet för ombyte till civila kläder. ”Hel och ren, men skippa balklänningen och smokingen” stod det i inbjudan. Nu var det nämligen dags för grillkväll. Vi åt god mat, pratade och hade en trevlig kväll innan det var läggdags igen.

Beep-test och sista marschen Sista dagen var kommen, ombytta till träningskläder packade vi våra väskor efter handledning av våra befäl, för även här skulle det vara i rätt ordning. I stridsbåtarna färdades vi tillbaka till fastlandet och det var dags för fystest. Visst var vi alla lite nervösa men man kan säga att det var som ett smakprov, där vi fick testa på vad som ingår i Försvarsmaktens fysiska anställningskrav – allt från armhävningar till beep-test.

Efter dusch och ombyte putsade vi kängorna och lämnade in vår utrustning i förrådet som bockade av att allt stämde.

Vi samlades sedan för avslutning i samma sal vi träffats första dagen. Här gick vi igenom utvärdering, hur man söker jobb inom Försvarsmakten och hur vi kan gå vidare med fler utbildningar som GSU (grundläggande soldatutbildning). En trevlig avslutning på helgen var att vi gruppvis skulle komma på olika citat som använts under helgen eller som vi tyckte beskrev kursen. Med olika tolkningar blev det en rolig blandning av citat som våra befäl fick läsa upp inför alla. Vi samlades därefter gruppvis en sista gång och marscherade mot grindarna där vi sa farväl till varandra innan alla åkte hem till olika delar av landet.

Man är inte starkare än gruppens svagaste länk Laget före jaget – något Försvarsmakten utbildar och lever efter. Tänk om det var så på fler ställen. Allt från kamratkontroll efter frukosten till att ingen lämnas kvar ute i strid. Det kan upplevas överdrivet, att allt ska vara enhetligt och disciplinerat med ”rätt tid, rätt plats och rätt utrustning” etc.

Men om laget skall fungera som en enhet, är det viktigt att alla tar sitt ansvar för sin uppgift. För som uttrycket säger ”Under pressure you don´t rise to the occasion, you sink to the level of your training” - för att det ska fungera när det väl gäller, behöver det alltid fungera – varje dag. Trots att vi bara fick leva i Försvarsmaktens bubbla i 48h tar jag med mig många nya kunskaper, tankar och minnen. Jag har alltid haft stor respekt, men nu också fått en starkare förståelse för vad vänner, kollegor och släktningar pratar om när de nämner sina erfarenheter från Försvarsmakten. Jag förstår nu varför min pappa än idag är en stolt gammal Kustjägare och hur min storebror gick från pojke till ung man under sin värnplikt.

Försvarsmakten gör helt enkelt något med en person. Som avslutning vill jag säga Stort Tack till försvarsmedicinskt centrum som anordnat helgen – en fantastisk möjlighet för oss som ångrar att vi inte gjorde värnplikt att få en inblick i en annan grön värld. Tror jag talar för de flesta av oss när jag säger att man bara blev mer biten och motiverad att få fortsätta. Visst är det ett fantastiskt yrke vi har när man kan få ”The best of two worlds”. Möjligheten att ha en civil anställning på exempelvis ambulansen, narkos eller operation tillsammans med en visstidsanställning på försvarsmakten känns som lite ”win win”. Utvecklingen och utmaningen – både professionellt men också personligen ■

samverkan 112 nr 2 2023

39

CISA konferens 2023

LIVESÄNDNING från UTVANDRARNAS HUS VÄXJÖ

Dag 1 - torsdagen den 19 oktober SKA OFFENTLIG VERKSAMHET DÖ NU – AKUT SYSTEMKOLLAPS ELLER SAMHÄLLSINNOVATION? 08.45-09.00

Livesändning startar

09.00-09.10

Välkommen och information

Kostnadsfri livesänd konferens

09.10-09.25

Invigning av CISA konferens med tal av Anna Tenje Äldre- och socialförsäkringsminister

ANMÄLAN lnu.se/cisa2023

09.25-10.15

Hur utvecklar vi vårt omdöme bortom förpappring och mäthets?

Jonna Bornemark, filosof, författare

10.15-10.45

FIKA Posterutställning och mingel bland verksamhetsutställare, CISA styrgrupp

10.45-11.15

Historisk återblick CISA 2003-2023 Vetenskapliga ledare Margaretha Ekeberg, Bengt Fridlund och Carina Elmqvist

11.15-11.45

Doktorander berättar kort om fördelen med att vara CISA doktorand Mikael Larsson, Emelie Lantz, Kim Wallin och Elin-Sofie Forsgärde

11.45-12.45

LUNCH Posterutställning och mingel bland verksamhetsutställare CISA styrgrupp

12.45-13.30

CISA vetenskapliga råd ger korta presentationer av forskningsläget som inramning till paneldebatten • Johan Berlin, professor Högskolan Väst • Lisa Kurland, professor Örebro universitet • Maria Wolmesjö, biträdande professor Högskolan i Borås • Maria Mårtensson, professor Linnéuniversitetet • Ola Kronkvist, universitetslektor Linnéuniversitetet • Vidar Melby, senior lecturer Ulster university

13.30-14.00

Hållbar rekrytering – kompetensförsörjning och kompetensUPPväxling Pontus Juhlin, HR direktör Region Kronoberg

14.00-14.30

FIKA posterutställning och mingel bland verksamhetsutställare CISA styrgrupp

14.30-15.20

Hur ska pengarna räcka till sjuka om vi fortsätter att överutreda friska?

Hanne Kjöller, kolumnist, författare.

15.20-15.50

Ledarskap med fokus på patients behov och vårdens nytta Oili Dahl, ordförande Svensk sjuksköterskeförening

15.50-16.00

PAUS

16.00-16.50

Paneldebatt med dagens föreläsare

16.50-17.00

Avslutning

40

samverkan 112 nr 2 2023

20-års

Jubileum

www.s112.se

CISA konferens 2023

LIVESÄNDNING från UTVANDRARNAS HUS VÄXJÖ

Dag 2 - fredagen den 20 oktober SKA OFFENTLIG VERKSAMHET DÖ NU – AKUT SYSTEMKOLLAPS ELLER SAMHÄLLSINNOVATION? 08.45-09.00

Livesändning startar

09.00-09.05

Välkommen och information

Kostnadsfri livesänd konferens

09.05-09.20

Invigning av CISA konferens med tal av Anna Tenje Äldre- och socialförsäkringsminister

ANMÄLAN lnu.se/cisa2023

09.20-09.50

Margret Fry, professor, University of Technology Sydney, Australia

09.50-10.10

Nursing and Ambulance work in the Troubles in Northern Ireland - personal and professional experiences.

Vidar Melby, senior lecturer, Ulster university.

10.10-10.40

FIKA Posterutställning och mingel bland verksamhetsutställare CISA styrgrupp

10.40-11.10

Mental health education for paramedics in the UK - challenges and achievements Ursula Rolfe PhD, Bournemouth University, GB

11.10-11.50

Anpassbar Resursflöde – Samverkan och civil beredskap Amir Khorram-Manesh, docent Göteborgs universitet

11.50-12.10

CISA i framtiden Redovisning av Fractal Innovation Generator (FIG) – Sebastian Orehovacki Månsson förändringsdesigner Linnéuniversitetet

12.10-13.00

LUNCH

13.00-13.30

Utdelning av Samverkanspris och ”state of art” föreläsning av vinnare Prisutdelare Bengt Fridlund

13.30-14.10

CISAs jubileum på konferenstemat stängs Mats Tyrstrup, forskningsledare Leading Health Care

14.15

Avslutning och avtackning av Bengt Fridlund, senior professor

20-års

Jubileum

CISA – Centrum för interprofessionell samverkan och sambruk inom akut vård Kontaktperson: Carina Elmqvist, carina.elmqvist@lnu.se

www.s112.se

samverkan 112 nr 2 2023

41

blåljuslarm / Blandat

”A Stronger Community” - Intervju med Jonas, grundaren av United Blue Light.

Sedan starten 2018 har communityt ökat från 0 till 70 000 följare och är idag den största och starkaste samlingsplatsen för blåljus- och trygghetsyrken i hela Europa. Vi pratar om UNITED BLUE LIGHT (UBL) som drivs av Jonas, en före detta yrkesofficer och polis sedan 2009. text: Ida Assarsson

J

ag är en person som känner stort för tillsammans-perspektivet och precis som mina kollegor brinner för verksamheten. Denna bakgrund tror jag också gett United Blue Light en trovärdighet och byggt själen i communityn.”

Jonas berättar att han startade United Blue Light eftersom han saknade den gemenskap som blåljus- och trygghetsyrkena borde ha. Det fanns en tanke om att alla skulle samlas under samma paraply istället för att ”kämpa var för sig”.

- Det har under många år funnits olika communityn för de olika blåljusyrkena, dessa härleds från USA där sedan andra länder har tagit efter konceptet för respektive ”färg”.

Den blåa färgen känner de flesta till som exempelvis representerar polisen, men sedan finns det flertalet andra färger för de olika yrkena. Jag tyckte det var synd att inte fler professioner fick samma rampljus på sig. Vi jobbar mot samma mål som enkelt kan beskrivas med att vi stöttar samhället när behovet finns. Detta gör vi tillsammans och det är tillsammans vi ska synas. Förutom blåljus-kategorin får vi inte glömma bort andra samhällsviktiga funktioner som också skapar trygghet, hos United Blue Light är alla välkomna. Vi skapar trygghet tillsammans genom samverkan och öppenhet.

Communityt har växt väldigt snabbt och har även blivit stort internationellt med följare från hela världen, berätta!

Exponeringen ligger idag runt 1.500.000 / månad, vilket är helt fantastiskt. Möjligheten att nå ut till en mycket stor mängd medarbetare samt företag och allmänhet är enormt stor på United Blue Light.

Förutom de europeiska länderna syns vi exempelvis till nere i Syd Sudan, Falklandsöarna, USA, Kanada och Brasilien. Kontaktnätet växer för varje dag och jag personligen har knutit nya livslånga vänskapsband med flertalet kollegor världen över.”

Varför tror du communityn växt så mycket och vilken betydelse har det för dess följare?

Att United Blue Light har växt så otroligt mycket på så kort tid tror jag beror på ärligheten i communityt. Följarna känner av den goda stämningen och uppskattar inläggen. Att United Blue Light har betydelse för olika verksamheter har jag också märkt tydligt. Detta då flertalet yrken inte tidigare fått denna exponeringsmöjlighet som United Blue Light gett dem. Det är inte lätt med marknadsföring, men jag tror jag knäckt denna ”kod” och har nu möjlighet att ge de lite mer dolda yrkesverksamheterna den

42

samverkan 112 nr 2 2023

uppmärksamhet de förtjänar. Uppskattningen är stor och det ger otroligt mycket tillbaka. United Blue Light har nu blivit till ett självrullande hjul, vilket exempelvis innebär att tusentals bilder taggas med #unitedbluelight och jag hinner inte med att lägga ut allt som kommer in. Så en uppmaning till er läsare är att förutom att följa själva kontot även följa taggen #unitedbluelight. Communityn United Blue Light kommer att leva vidare även fast kontot exempelvis skulle stängas ner, vilket också känns surrealistiskt.

Ni har ju konceptet "Takeover" - berätta mer?

Detta koncept med ”Takeover” har blivit galet populärt och varje inlägg ger flera tusen visningar.

Här får en utvald person möjlighet att visa upp sin verksamhet under exempelvis 24 timmar. Detta ger allmänheten och kollegor stor möjlighet att ställa frågor och knyta nya kontakter.

Vad är planen för framtiden?

Jag har byggt detta community tvärtemot vad många andra ”företag” skulle ha gjort. Jag har byggt en väldigt stor publik och skapat ett mycket trovärdigt varumärke. Med runt 70.000 följare i ryggen planerar jag nu att växla upp detta arbete. Det är flertalet samarbeten på gång samt nya spännande projekt jag tyvärr inte kan nämna i skrivande stund. Det bästa sättet att hålla sig uppdaterad om framtiden är att följa United Blue Light´s sociala medier. Allt tar dock tid, men är det något jag är duktig på så är det att ha uthållighet.

Blåljusverksamheter på sociala medier har diskuterats en del - både positiva och negativa aspekter.

Många myndigheter, ambulans, räddningstjänst och vårdavdelningar driver idag konton där de visar upp sin verksamhet. I de flesta fall verkar det uppskattas och följarna får en inblick i olika yrken och de får följa personerna bakom uniformen, medan andra menar på att det är oprofessionellt och tar tid från verksamheten.

mot sekretessbestämmelser eller publicera annat som kan vara av känslig karaktär. Jag tror dock vi måste våga synliggöra vår verksamhet mer än vad vi tidigare gjort. Öppenhet men på ett smart sätt. Jag upplever även att de individer som inom yrkeskårerna vågar visa upp sin vardag är dem som verkligen är de bästa marknadsförarna för sina respektive yrken. En vanlig följare vill hellre se vad som händer från en kollega som jobbar i stället för från en kommunikationsavdelning där allt hela tiden är ”förfinat”. Jag vet också att dessa avdelningar inte har något annat val, utan de representerar respektive myndighet, medan en kollega representerar även sig själv som person och myndighet. Det är nog också därför United Blue Light blivit så framgångsrikt, vi har en skön blandning.

Att Jonas brinner för våra blåljus- och trygghetsyrken samt för en starkare gemenskap lyser tydligt igenom när han berättar om hur han byggt upp sitt community. Historien om United Blue Light är minst sagt fascinerande. Att det växt så snabbt blir ett kvitto på att det fyller ett tidigare tomrum och uppskattas av sina medlemmar och följare. Genom sitt community sprider Jonas kunskap och har stärkt relationen mellan våra verksamheter - både nationellt och internationellt. Tillsammans står vi starka och med en delvis oroväckande utveckling i världen behöver vi den tryggheten i att vi gör det tillsammans, oavsett vart i landet eller världen vi befinner oss. United Blue Light ökar förståelsen mellan olika verksamheter och yrkesroller genom att visa upp hur ”vardagen” kan se mer eller mindre likadan ut beroende på vad man arbetar med och vart man befinner sig. United Blue Light lever upp till att vara ”A Stronger Community” och vi ser framemot att följa utvecklingen mot nya mål och utmaningar! Är det något du avslutningsvis vill framföra i Samverkan 112?

Skulle du som läser detta driva en verksamhet som du tycker kan passa in som en verksamhetsgren/inriktning under United Blue Light så kan man maila på: unitedbluelight@gmail.com Kanske kan vi tillsammans bygga ut United Blue Light med nya inriktningar?

Jag vill också uppmana alla läsare att FÖLJA OSS över våra sociala medier. United Blue Light finns på Instagram, LinkedIn och TikTok ■

Hur ser du på det? Något specifikt du upplevt?

Jag upplever att en del verksamheter är återhållsamma i sociala medier, då man kanske upplever att man då avslöjar något känsligt. Givetvis ska man inte bryta www.s112.se

FUTURE IS HERE PENSI CARBON Trygg och säker förflyttning i obruten kedja

ÅF Sverige: Mago Scandinavia AB, 0500-48 49 74 www.pensi.se

POSTTIDNING B Avsändare: On Road Educations AB Lagergrens gata 2 65226 KARLSTAD

S4U REINFORC CED AMBULANS

MARKNADENS LÄTTASTE SKYDDSVÄST MED SKYDD FÖR AK47 - 7,62x39 MSC

SPECIELLT FRAMTAGEN FÖR AMBULANSPERSONAL Avtalad genom upphandling för mer information kontakta SAFE4U på telefonnr: 08-410 700 88 info@safe4u.se

DISTINGUISHED BY INNOVATION

www.safe4u.se