SAMVERKAN

Magasin om blåljusverksamheter och specialfordon Nummer 4 2019 Årgång 18 Pris: 69 kr

ambulansbåten

- det bästa jobb jag haft

VARMT VÄLKOMNA TILL CISA OCH LINNÉUNIVERSITETETS ÅRLIGA KONFERENS 24-25 OKTOBER 2019! I Kamprads anda är konferensen kostnadsfri för att så många som möjligt ska kunna delta, ”Till nytta för de många människorna” Anmälan sker via CISA hemsida; www.lnu.se/cisa

deltidsbrandmän

- lättare att värva

polisutbildning

– i nya unika lokaler

KRIMINALHISTORIA – dagar som skakade sverige

Heavy Duty patienthantering

Ferno Norden AB Tel: 0520-420200 Mail: fab@fernonorden.com

innehåll

8 ambulansbåt

20 polis utbildning

deltidsbrandmän

KONFERENS

6 blåljuslarm Blandat

8 ambulansjobbet som många vill ha Ambulansbåten Rescuer

12 en homogen och välmående grupp Brandmän i Sverige mår bra på jobbet

16 Tvåspråkiga nödoperatörer Lovord om utbildningen i Vasa

18 kom in på utbildningen Det var dags att byta bransch för Jens

20 polisutbildning i nya unika lokaler Polisprogrammet Högskolan i Borås

24 Mobila stryktåliga TABLETS och DATORER Zebra Technologies gör stor satsning

www.s112.se

26 bilbyggarkonst i Göteborg och laholm Nilsson XC90 Ambulans - på 20 dagar

30 lättare att värva deltidsbrandmän När fler jobbar hemma

34 CISA KOnferens Program båda dagarna, 24 - 25 oktober

36 INFOSYNK Mobilapplikation med framtidsutsikter

38 UNikt nationellt nätverk Forskar inom svensk ambulanssjukvård

40 letar brandhärdar på gotland Jan Åhlberg om skogsbrandflyget

46 hovrätten friade företagarna och bolaget Ändrade tingsrättens domslut

48 AMBULANSFÖRBUNDET Tf förbundsordförande har ordet

50 dagar som skakade sverige En spännande historia om militärligan

58 förbundet Svenskt Ambulansflyg Sex flygplan tas i drift under 2021

60 debattartikel Statlig nationell översikt av mobil vård

62 gryningspyromanen släpptes ur fängelset Då gick det mesta fel

42 blåljuskollegor i nöd och lust

66 senaste nytt

Äkta paret Caroline och Pär

Lite av varje

samverkan 112 nr 4 2019

GÄSTledare

vi vill uppmärksamma och stödja Jag tackar för förtroendet att få skriva

ledaren i detta nummer. Det är tidigt lördag morgon, jag sitter vid köksbordet och ser solen färga himlen röd och spegla sig i sjön. Det blir en vacker höstdag. Lyssnar samtidigt på nyheterna där de säger att det under natten skett x-antal förmodade attentat och misstanke om mord. Det är så vår värld är, både vacker och skrämmande på samma gång. Känner en otrolig tacksamhet till alla som arbetar inom människovårdande yrken, ni har verkligen en betydelsefull men samtidigt utsatt roll i dagens samhälle. På vårt sätt vill vi uppmärksamma och stödja er i ert arbete. Den 24-25 oktober anordnar CISA sin årliga konferens (se fullständigt program på sidorna 34-35) med syfte att lyfta och diskutera svåra frågor, problematisera vårt dagliga arbete kopplat till akut vård och visa på möjligheter för resursoch tidsbesparande utbildning för mental förberedelse i komplexa situationer. I Kamprads anda är konferensen

kostnadsfri för att så många som möjligt ska ha möjlighet att delta, ”Till nytta för de många människorna”. Varmt välkomna! Anmälan sker via CISA hemsida; www.lnu.se/cisa Jag skulle också vilja lyfta upp en, för na-

tionell samverkan inom akut vård, viktig fråga; Vem kommer i framtiden vara redaktör för tidskriften Samverkan112? Allas vår eldsjäl, Sven Åsheden, som har grundat tidskriften och mer eller mindre arbetat ideellt med denna under 17 år kommer efter lång och trogen tjänst att varva ner och dra sig tillbaka. Vi i CISA kommer fortsättningsvis vara medredaktörer men vi har ingen möjlighet att vara huvudansvariga. Vi söker därför med ljus och lykta efter en driven och engagerad medarbetare som kan ta över redaktörskapet. I ett vidare perspektiv har tidskriften inte endast fungerat som en nationell nyhetskanal för ”Blåljuspersonal”, den har även i mångt och mycket fungerat som en sammanbindande länk mellan olika professioner och organisationer inom

den akuta vården som, genom CISA´s intention, inkluderar hela vårdkedjan från skadeplats till operation. Vi sträcker härmed ut handen och vill gärna ha hjälp med att fortsätta Sven´s goda gärning; att sprida en samlad kunskap om samverkan mellan professioner och organisationer inom akut vård. Hör gärna av er och varmt välkomna till vår kostnadsfria konferens med flera utställare och många aktuella och viktiga frågeställningar. Carina Elmqvist docent, vetenskaplig ledare CISA carina.elmqvist@lnu.se

Utgivare: Tidningen Samverkan 112 ges ut av förlaget On Road Communications AB. Förlaget är privatägt och står ägar- och åsiktsmässigt helt oberoende i förhållande till företag, organisationer och politiska partier. Utgivningsbevis: 24 224 ISSN: 1650-7487 Postadress: Nyckelpigevägen 2 374 51 ASARUM Tel: 0454 - 300 800 E-post: red@s112.se Redaktörsråd: Sofia Almerud, Carina Elmqvist, Linda Fabricius, Bengt Fridlund, Kristina Julin Nyquist, Helena Nord Ljungquist, Mikael Sibner, Anders Svensson, Pontus Åman och Sven Åsheden

Chefredaktör och ansvarig utgivare: Sven Åsheden, 070 - 603 40 53 Layout och formgivning: Sven Åsheden

samverkan 112 nr 4 2019

Utgivningsplan 2019

Månad Nummer Materialdag Utgivningsvecka

Mars

Juni

Oktober

December

2-3 Dubbelnummer

5-6 Dubbelnummer

1 mars

20 maj

9 september

18 november

v 13

v 26

v 42

v 52

Tryck: Mixiprint AB, Olofström. Övriga medarbetare i detta nummer: Lisbet Andersson, Carina Elmqvist, Bengt Fridlund, Andrea Jonsson, Susanne Knutsson, Ingela Rutberg, Mia Sandblom, Andreas Utterström och Sören Viktorsson.

Prenumeration: www.s112.se/prenumerera/butik Ett år 250:- 6 nummer, varav två dubbelnummer. Utanför Sverige tillkommer 150 SEK. Foto omslag framsida: Adobe Stock

Produktion: On Road Communications AB

Tipsa oss... Tipsare skyddas alltid av källskyddet och är garanterad full anonymitet.

Annonser: Sven Sandberg Telefon: 0470-802 02 eller 070-594 62 00 annons@s112.se

Hemsida: www.s112.se För åsikter som framförs i artiklar svarar intervjuade personer och textförfattaren. www.s112.se

We offer innovative Emergency Care solutions, helping you provide a high level of care

More power to you www.strykeremergencycare.com

This document is intended solely for the use of healthcare professionals. A healthcare professional must always rely on his or her own professional clinical judgment when deciding whether to use a particular product when treating a particular patient. Stryker does not dispense medical advice and recommends that healthcare professionals be trained in the use of any particular product. The information presented is intended to demonstrate the breadth of Stryker product offerings. A healthcare professional must always refer to the package insert, product label and/or instructions for use before using any Stryker product. Products may not be available in all markets because product availability is subject to the regulatory and/or medical practices in individual markets. Please contact your Stryker representative if you have questions about the availability of Stryker products in your area. Stryker Corporation or its divisions or other corporate affiliated entities own, use or have applied for the following trademarks or service marks: LUCAS, LIFEPAK 15, Power-PRO XT, Power-LOAD, Stair-PRO, Stryker. All other trademarks are trademarks of their respective owners or holders. The products depicted are CE marked in accordance with applicable EU Regulations and Directives. 08-2018, 2018-18327

blåljuslarm / Blandat

Sjöfartsverket har sagt upp alla avtal

nyutvecklad räddningsbåt

högst anseende bland myndigheter

AKTUELLT. Sjöräddningssällskapet tog

Foto: Sjöfartsverket

AKTUELLT. Från och med november

har Region Kronoberg och Blekinge inte längre någon möjlighet att flyga patienter med helikopter. Sjöfartsverket har sagt upp samarbetsavtalet kring sin räddningshelikopter. Sedan flera år har Kronoberg ett aktivt samarbete tillsammans med Blekinge för sjukvårdstransporter med helikopter där kustregionen har stått för specialutbildad personal till helikopteruppdragen. Det har handlat om både sjuksköterskor och läkare. Blekinge har i sin tur haft ett avtal med Sjöfartsverket som tillhandahållit sin räddningshelikopter. Fram till förra sommaren hade den sin hemmabas i Kallinge men flyttades då till Kristianstad. Nu säger verket upp samtliga formella samarbetsavtal med landsting runt om i landet då man menar att de bryter mot lagen. I ett brev till SKL skriver generaldirektören Katarina Norén att verket bara har ansvaret för sjuktransporter till och från fartyg enligt lagen om skydd mot olyckor. Då kan man inte teckna några andra överenskommelser menar hon. Tidigare har man ändå bistått med hjälp men det har då byggt på en ”ömsesidig vilja att få ett väl fungerande utnyttjande av samhällsviktiga funktioner”. Sjöfartsverkets räddningshelikopter har hela tiden haft som främsta uppgift att ta hand om just sjöräddning och nödställda till havs men har också utnyttjats för akuttransporter mellan sjukhus i södra Sverige. Men när verket nu ser över sina möjligheter att stödja sjukvården har man kommit fram till att det inte går och hänvisar istället landstingen och regionerna att lösa transporterna på egen hand. Om det inte går, be om hjälp från försvarsmakten Källa: Smålandsposten istället. ■ 6

samverkan 112 nr 4 2019

Foto: Kustbevakningen

AKTUELLT. Precis som förra året är det Kustbevakningen som har högst förtroende av de statliga myndigheterna i Kantar Sifos årliga anseendeindex som presenterades den 1 juli. Dessutom har myndigheten ökat till 67 från 61 i anseendeindexet. Kantar Sifos har ställt frågor till ungefär 8 000 slumpmässigt utvalda personer om deras förtroende för ett antal statliga myndigheter. Med 67 i anseendeindex (förra året 61) toppar Kustbevakningen av myndigheterna före bland annat SMHI (58), Säpo (57) och Konsumentverket (56). Ett anseendeindex på 50 eller högre är ett högt anseende för myndigheter enligt Kantar Sifo. – Det är glädjande och något vi i myndigheten ska känna stolthet över. Kustbevakningens verksamhet syns och uppskattas, som mätningen visar, säger generaldirektör Therese Mattsson. Anseendeindex baseras på fem områden; Övergripande värdering, Personligt intryck, Lita på, Kvalitet, tjänster och produkter Framgång. Kustbevakningen har starka värden på samtliga områden, särskilt punkten som kan kopplas till tillit. – Att allmänheten känner tillit till oss är något vi verkligen ska vårda, säger Therese Mattsson. Det är ett kvitto på att vårt arbete och engagemang gör skillnad inte bara på kort sikt. Detta är alltså andra året i rad som Kustbevakningen är i topp av myndigheterna. – Samtidigt som vi ska vara stolta ska vi också vara ödmjuka inför resultatet, säger Therese Mattsson. Anseende är något man måste jobba för att upprätthålla. Den här mätningen visar att vi är på rätt väg. ■

Källa: Kustbevakningen

den 12 juli emot en helt nyutvecklad räddningsbåt. Båten är den första i sitt slag och är donerad av familjen Rassy. Den nya båten är rakt igenom konstruerad för sjöräddning. Den har möjlighet att ta ombord upp till 150 personer vid en massevakuering. Det finns plats för upp till fem liggande patienter och länskapacitet för över 1 000 liter i minuten med olika bärare. Vidare är båten bland annat utrustad med en brandkanon för att pumpa och ge vatten med 1 500 liter i minuten och det finns också plats för att ha med en Rescuerunner på akterspegeln med tillhörande kran för att plocka upp den och säkra upp haverister. Arbetsmiljön för de frivilliga sjöräddarna har varit mycket viktig i utformningen av båten. Det har gett en tyst styrhytt med bland annat en separat operatörsplats för att leda insatser på plats (så kallad OSC, OnScene Coordinator). – Med den donation vi fått har vi kunnat ta fram 2020-talets räddningsbåt, vilket känns mycket bra. Vi hoppas kunna bygga många båtar i denna klass, eftersom det ger våra frivilliga sjöräddare ett fantastiskt verktyg att kunna utföra sitt uppdrag, säger Cia Sjöstedt, vd för Sjöräddningssällskapet. Det är familjen Rassy som har donerat båten och de utvecklingskostnader som krävts för att ta fram den nya räddningsbåten. Enligt Sjöräddningssällskapets tradition får en ny båtklass sitt namn efter den första båten i serien. Den nya båtens namn blir Mai Rassy och klassen kommer att heta ”Hallberg-Rassy-klassen”.

Längd: 15,3 m, Bredd: 3,9 m, Djupgående: 1 m, Material: Byggd i komposit, Deplacement: 15 ton, Motorer: 2 x 650 hk Scania dieselmotorer, drivande 2 x MJP X350 vattenjet, Fart: 34 knop, Aktionstid: 10 timmar, Besättning: 3 - 5 personer.

Byggd av: Swede Ship Marine, Tjörn ■ Källa: Sjöräddningssällskapet www.s112.se

STÖD TILL SAMHÄLLET

världsunik lansering

Tullverkets skannerutrustning

Foto: Försvarsmakten

UTVECKLING. Vid krissituationer har

Försvarsmakten i uppgift att vara till stöd för samhället. Det kan till exempel bli aktuellt vid översvämningar, stormar bränder eller vid eftersök. När samhället drabbas av svåra påfrestningar som naturkatastrofer, omfattande avbrott i el- eller vattenledningsnät eller omfattande olyckor, krävs samarbete mellan myndigheter, kommuner och landsting. Då ska Försvarsmakten kunna vara ett stöd genom att skydda människor, miljön och samhällsfunktioner. Det har Sveriges riksdag beslutat. Försvarsmakten har kompetens och utrustning som gör att vi kan genomföra insatser som andra myndigheter har svårt att utföra på egen hand. Det handla om att en väg måste röjas efter en storm eller att en försvunnen person måste eftersökas. Försvarsmakten är skyldig att delta i räddningsinsatser om det finns lämpliga resurser och om deltagandet inte allvarligt hindrar den vanliga verksamheten. Det följer av lagen om skydd mot olyckor. Försvarsmakten kan även lämna stöd till samhället i situationer som inte är kriser. Det kan till exempel gälla transporter av sjuka eller ammunitionsröjning. Sverige är uppdelat i fyra militärregioner som har varsin stab. Vid nationella kriser leds och samordnas insatserna av den staben i den militärregion där krisen skett. ■ Källa: Försvarsmakten

Foto: MSB

Foto: Tullverket

UTVECKLING. Tullverkets skannerverk-

SAMVERKAN. För första gången någon-

samhet är en mycket viktig del av verksamheten. Den har en nyckelroll i arbetet med att välja ut lastbils-, container- och järnvägsgods. Sedan 2014 har Tullverket tre hypermoderna skannrar. Skannrarna är mobila och finns placerade i Stockholm, Göteborg och Malmö. Med hjälp av utrustningen kan tulltjänstemän upptäcka dolt smuggelgods i det tunga godsflödet. En stor fördel med skannrarna är att vi kan se utan att tvingas öppna och tömma stora containrar och lastfordon. Det gör att kontrollerna går snabbare och att fler fordon kan kontrolleras. I snitt skannas 450 objekt varje månad. De program för bildbehandling som medföljer skannrarna är tekniskt sett mycket bra. De ger bilder av god kvalitet i form av högre upplösning och bättre kontrast, vilket gör det lättare att tolka bilderna. Skannrarna ger bra bilder även på gods med hög densitet. De kan skilja på olika material, till exempel stål, aluminium, gummi och växtdelar. Förutom att skannrarna röntgar objekt, upptäcker de också om det förekommer radioaktivitet i eller i närheten av det skannade objektet. ■ Källa: Tullverket

sin kopplas tre länders radiokommunikationsnät ihop. Det skedde under samverkansövningen Barents Rescue i Kiruna den 23-26 september. Sammankopplingen möjliggör för aktörer med samhällsviktiga uppdrag i Norden att kommunicera med varandra med sina egna radioterminaler i framtagna talgrupper i svenska Rakel, finska Virve och norska Nödnett. Det är MSB som tillsammans med sina motsvarigheter i Norge och Finland, DSB och Eriillisverkot har tagit fram lösningen och nu gör en gemensam lansering. – Trepartssammankopplingen innebär ytterligare ett steg för effektiv gränsöverskridande kommunikation i Norden. Förmågan till samverkan över gränserna stärks, vilket underlättar vid räddningsinsatser, olyckor och kriser, säger Anita Galin, projektledare för sammankopplingen. – Med trepartssammankopplingen går det att snabbt etablera kommunikation över gränserna när inget annat sätt fungerar, exempelvis om mobilnäten ligger nere. Det kan ha avgörande betydelse vid terrorattacker, pandemier, stormar och andra händelser. I slutändan gör det medborgarna tryggare, säger Anita Galin. ■ Källa: MSB

Mercedes Vito Nidia 4x4 – en ambulans som håller måttet! Du vet väl att du även kan teckna service- och reparationsavtal? En genomtänkt och innovativ byggnation i kombination med Mercedes höga kvalitet gör Mercedes Vito Nidia till en av marknadens mest omtyckta ambulanser.

Kontakta mig gärna: Louise Larsson 0457-45 06 44 louise.larsson@eurolans.se www.eurolans.se

www.s112.se

samverkan 112 nr 4 2019

ambulanssjukvård / Stationsreportage

Ambulansbåten är byggd för att hålla. Ambulansen är däremot inte anpassad efter livet på havet. De salta vågorna sliter på den, och saker som inte brukar gå sönder på en bil börjar plötsligt trassla. Ambulansteamet har därför även en reservbil.

ambulansjobbet som många vill ha Samverkan 112 följde med ambulansbåten Rescuer på ett arbetspass TEXT OCH FOTO: MIA SANDBLOM KARTILLUSTRATION: SVEN ÅSHEDEN Trots att höstlugnet börjat lägga sig efter högsäsongen innebar det flera utryckningar till öarna i Göteborgs södra skärgård.

n solig och klar höstdag då havet kring Donsö ligger alldeles blankt förbereder sig arbetslaget för ännu en dag på ambulansbåten Rescuer. Natten har varit lugn, och alla fyra har fått en obruten sömn, men de hade lika gärna kunnat jobba. De har jour i fem till sju dygn i sträck. Under förmiddagen sker en planerad sjuktransport mellan äldreboendet på Styrsö och hamnen i Fiskebäck. En patient som behöver transporteras liggande ska till Sahlgrenska Universitetssjukhuset för kontroll. Ambulansbåten lämnar hamnen på Donsö och åker den korta biten till grann8

samverkan 112 nr 4 2019

ön Styrsö. Ambulansen rullar av och hämtar patienten. Trafikläget är bra på öarna i södra skärgården. Det råder nämligen förbud mot annan biltrafik än servicefordon. Båtens egen ambulans är utrustad på samma sätt som andra, men är aningen mindre. Det är trångt på däck, en fyrhjuling ska också få plats. Dessutom behöver kapten bra sikt över bilens tak. I Fiskebäck står en sjuktransport och väntar, och patienten byter bil. På vägen tillbaka till hemmahamnen på Donsö berättar Oscar Pihlblad om arbetet.

NY båt och ny placering Han är ambulanssjuksköterska och har varit med i projektet sedan det startade och rederiet Northern Offshore Services vann upphandlingen. – Då fanns bara en ritning över hur

båten skulle se ut. Sedan dess har hela verksamheten tagit form. 2015 blev Rescuer klar, och ersatte den tidigare, mindre ambulansbåt som legat vid Öckerö i norra skärgården. Man hade upptäckt att de flesta körningar gick söderut och valde därför att placera om den. Pihlblad bor själv på Donsö och har nära till arbetet. Varannan vecka bor han i villan som rederiet köpt till den jourhavande personalen. Han och kollegerna tar med sig sina svarta cyklar från parkeringen i hamnen och rullar upp till huset. Det är dags för kaffe och obligatoriskt morgonmöte. Oscar Pihlblad, hans sjuksköterskekollega Petter Sparringsjö, styrman Per Johansson och kapten Oscar Fallenius skickar runt en alkomätare för att kontrollera att arbetslaget är nyktert www.s112.se

Fiskebäck

Donsö

och klart. De pratar om gårdagen som var lugn. Ambulansbåten har ungefär 800 uppdrag om året. Drygt två per dygn alltså, men skärgården är mer bebodd i semestertider, och olycksrisken ökar under sommarmånaderna. – I juli brukar vi har ungefär 90 körningar. Varje körning tar i snitt två timmar. I stan är läget annorlunda, och man har många fler körningar under kortare tid, säger Oscar Fallenius. Han är kapten och har arbetat ombord i fyra år, och tycker att arbetsmiljön är bra. – Jag är mer utsövd efter en arbetsvecka än efter en vecka hemma. Men så har jag småbarn också, säger han och skrattar.

det bästa jobb jag haft Per Johansson är nykomlingen som började som styrman i vintras, och han menar att detta är det bästa jobb han någonsin haft. – Vi är ett bra gäng, och arbetet är varierande. Det är alltid något att fixa med båten eller huset när vi inte har några körningar, säger han. ► Petter Sparringsjö håller med. www.s112.se

Oscar Fallenius, Per Johansson, Petter Sparringsjö och Oscar Pihlblad känner varandra väl vid det här laget. Att arbeta och bo tillsammans under en vecka i sträck svetsar samman. Men schemat är rullande, och man arbetar även tillsammans med de övriga fem som ingår i besättningen. samverkan 112 nr 4 2019

ambulanssjukvård / Stationsreportage

►

– Man måste klara av lugnet här ute, och inte vara för rastlös. Det finns saker att göra, men det är inte stressigt.

skillnader i anställningsvillkoren Underhållsarbete på båten ingår alltså i arbetsuppgifterna. Det finns vissa skillnader mellan att vara anställd av ett rederi jämfört med ett landsting. Maten betalts till exempel av arbetsgivaren, och jourläggningen följer sjömännens regelsystem. – Vi är anställda av Northern Offshore Services, men använder samma utrustning, mediciner och journalsystem som Västra Götalandsregionen. Vi är det enda privatägda företaget som regionen har upphandlat ambulanssjukvård av, säger Oscar Pihlblad. Han berättar att tjänsterna är eftertraktade. Sist en ledig tjänst utannonserades fick man 70 sökande, från Norrbotten till Skåne. Eftersom resorna är betalda och sker med så pass många dagars mellanrum spelar det mindre roll var man bor. Oscar Pihlblad som alltså själv är öbo minns hur upplägget var tidigare, då varje ö hade en ambulans stående, och då frivilliga ansvarade för sjuktransporterna. – Ambulanserna var gamla och slitna. Dubbdäcken hade ärgats fast av saltet. Den äldsta av bilarna kördes direkt till museum efteråt. Nu sköter vi 96 % av transporterna helt själv, säger han. Rescuers upptagningsområde sträcker sig upp till norra skärgården. En resa upp till Öckerö tar ungefär en halvtimme. Helikopteruppdragen har minskat kraftigt sedan båten sattes i bruk. Samarbete sker främst med räddningstjänst och sjöräddningen. Ibland behöver en lots hjälpa till. Det kan handla om en olycka som skett långt ut på öppet hav, där ambulansbåten inte är anpassad till att köra.

Rescuer tål vind och kan ta sig igenom is, men är ändå mer påverkad av vädret än andra sjuktransporter. Idag är havet lugnt i Göteborgs södra skärgård, men veckan innan gick vågorna höga. "Ska vi utanför öarna i kraftig blåst så kan det bli problem för oss, men då har vi lotsen till hjälp", säger kapten Oscar Fallenius.

sjuktransporten med patienten från i morse till hamnen och behöver skjuts tillbaka till Styrsö. Tidsoptimeringen kunde inte vara bättre. På vägen berättar kapten Oscar Fallenius om det speciella i att vara skeppare på en ambulansbåt. Det krävs ingen sjukvårdsutbildning, men det ges möjlighet att öva med sjuksköterskorna ombord, och åka med ambulanser i Göteborg för att få insikt i arbetet. Han berättar att han flera gånger fört gravida kvinnor till förlossningen på fastlandet. Han har alltid hunnit leverera dem i tid, men hans kolleger

var med om en förlossning häromåret. – Barnet föddes inne på båten. Ambulansen är trång, men här nere har vi gott om utrymme, och en säng och utrustning. Det gick bra. Han har dock varit med om dramatiska situationer, bland annat en båtolycka då flera barn skadades. Båda sjuksköterskorna behövde prioritera det mest skadade barnet, och kapten och styrman fick ta ansvar för de andra. – Allt gick otroligt snabbt, vi samverkade med helikoptern den gången. Det var obehagligt, men det gick faktiskt bra. Det

prio 1-larm till grannön När kaffet är uppdrucket börjar gänget prata om lunchplanerna. Precis då går ett prio 1-larm och det blir bråttom ner till bryggan. Ambulansen backar av från båten och kör över den lågtrafikerade bron som förbinder Donsö med Styrsö. När båten lite senare lägger till på grannön rullar ambulansen på med en patient som relativt brådskande behöver uppsöka sjukhus, men prioriteringen har sänkts till en tvåa. Framme i Fiskebäck står ingen anslutande ambulans, utan Pihlblad och Sparringsjö får själva köra patienten till sjukhuset. Så blir det om regionen inte har någon ledig ambulans. Samtidigt kommer 10

samverkan 112 nr 4 2019

Oscar Pihlblad har hittat sitt drömjobb efter många år inom ambulansverksamheten i Borås. Som Donsö-bo känner han till landskapet, kulturen och människorna. Dessutom har han bara några meter till jobbet. "Det är ett fantastiskt jobb. De som slutat har gjort det på grund av att pendlingen sliter, men det slipper jag", säger han. www.s112.se

var ett tillfälle då vi egentligen var underbemannade, vilket är ovanligt, säger han. På vägen tillbaka till Fiskebäck, för tredje gången på ett par timmar, säger han att det bästa med jobbet är den positiva feedback han får att patienter och andra öbor. – Många var oroliga när vi tog över, men jag tror alla känner att patientsäkerheten är bra nu och att transporterna är bekväma. ■ Elisabet Hammar är verksamhetschef på Sahlgrenskas ambulanssjukvård, och beställare av uppdraget som Northern Offshores Services utför genom ambulansbåten Rescuer. Hon är nöjd med

På en unik ambulansbåt av det här slaget finns det inget facit. Genom erfarenhet och fantasi har man skapat lösningar på vägen. En fyrhjuling för att komma fram i terräng kan vara bra att ha på öar där annan motortrafik är förbjuden och vägarna är smala. En specialtillverkad ambulanskärra att dra är användbar om en patient inte är flyttbar på annat sätt.

hur arbetet bedrivs och hur konceptet fungerar. – Företaget är nya inom ambulanssjukvård, men har förståelse för hur glesbygd fungerar och en vilja att ut-

nyttja de resurser som finns. Att båten dels kan ta sig fram genom is, och att den är utrustad med bil gör att den är väldigt självständig. Vi är jättenöjda, säger hon. ■

Visar den absolut senaste informationen i realtid oavsett plats - enkelt och lättnavigerat. Ett digitalt kunskapsstöd för ambulansjukvård, räddningstjänst och polis, men är anpassningsbart till vilken blåljusverksamhet som helst. Verksamhetens utsedda administratörer redigerar innehåll och uppdaterar direkt via internet, med hjälp av ett enkelt CMS/ publiceringsverktyg. Gamla riktlinjer, pappersformat, osäkra beslut - Skapa din app med stöd för iOS, Android och webb/intranät. Läs mer på vår hemsida!

Softwerk AB +46 (0)70-988 02 86 contact@infosynk.se

www.s112.se

https://infosynk.se Reveljgränd 5, 352 36 Växjö

samverkan 112 nr 4 2019

FORSKNING / Räddningstjänst

Värends Räddningstjänst. Växjö brandstation. Arkivfoto: Carl Carlert

brandmän

– en homogen och välmående grupp Stark gemenskap gör att brandmän i Sverige mår bra på jobbet. En central faktor i sammanhanget är att de utgör en mycket homogen grupp. - Det är en viktig utmaning att göra räddningstjänsten mer inkluderande och ändå bevara välmåendet som existerar bland den stora majoriteten, fastslår Ann Jacobsson som doktorerat på en avhandling om brandmännens hälsa. TEXT: SÖREN VIKTORSSON

ara runt fyra procent av brandmännen i Sverige är kvinnor och andelen utrikesfödda är också liten inom kåren. Trots att brandmännen ofta ställs inför krävande, och ibland även farliga, uppgifter så är hälsoläget generellt gott. Ann Jacobssons avhandling visar att blott en procent av de manliga brandmännen uppvisar hög nivå av emotionell utmattning. Motsvarande siffra för kvinnorna i kåren är två procent. Ser man till andra ”utbrändhetsmarkörer”, som cynism och depersonalisation (känsla av overklighet och osäkerhet på sin identitet) så är siffran tre procent

samverkan 112 nr 4 2019

Ann Jacobsson

för de manliga och två för de kvinnliga brandmännen. I jämförelse med andra blåljusyrken är brandmännen en välmående grupp, konstaterar Ann Jacobsson.

tydligt resultat – Resultatet är tydligt i materialet. Majoriteten av brandmännen i våra studier beskriver sin arbetsgemenskap som det absolut viktigaste och av störst betydelse för hur de mår och fungerar i arbetet, förklarar hon för Samverkan 112. Ann Jacobsson är i grunden utbildad sjuksköterska med specialistutbildning i www.s112.se

”

Att förändra räddningstjänsten till att bli mer inkluderande och ändå bevara välmåendet som existerar bland den stora majoriteten brandmän är en viktig utmaning att tackla"

anestesi. Hon delar sin tid mellan MSB, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, och Umeå universitet. – På MSB arbetar jag med projekt som syftar till att förbättra skadeplatsarbetet och samverkan mellan blåljusorganisationer. – Och en del av min tid arbetar jag som universitetslektor, där jag bland annat undervisar i och ansvarar för kurser i katastrofmedicin. Det är också ett ämne inom vilket jag forskar.

samarbetsprojekt med över 50 forskare Avhandlingen ”Studier om brandmännens hälsa och välbefinnande i arbetet” (”Exploring firefighters´health and wellbeing at work”) lades fram vid Umeå universitet och har sin bakgrund i ett större EU-projekt vid namn Nordic Safety and Security (NSS). – Det var ett samarbetsprojekt med över 50 forskare från Umeå universitet, Luleå tekniska universitet, Region Västerbotten och Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI. – Övergripande syftet var samarbete kring krisberedskapsforskning med en säkrare skadeplats som mål, berättar Ann Jacobsson och fortsätter: – Jag började i projektet vid sidan av www.s112.se

arbetet som specialistsjuksköterska. Min uppgift blev att kartlägga brandpersonal. – Det ledde till arbete på MSB, där jag bland annat utbildat blivande brandpersonal i akut omhändertagande, och myndigheten gick även in och medfinansierade en del av mitt forskningsprojekt. I avhandlingen deltog cirka tio procent av närmare 5 000 heltidsanställda brandmän från olika räddningstjänster runtom i Sverige. Samtliga är slumpmässigt utvalda. Ann Jacobsson har även genomfört enskilda intervjuer och fokusgruppsdiskussioner med 28 brandmän. Intressant för denna tidnings läsare torde vara, att brandmännens välmående förefaller vara högre än bland andra blåljusyrken. En faktor, som Ann Jacobsson pekar på, är att deras insatser i allmänhet är mycket uppskattade och ibland kanske även har något av en ”hjältegloria” över sig.

Bara runt fyra procent av brandmännen i Sverige är kvinnor och andelen utrikesfödda är också liten inom kåren.

Hon framhåller också att brandmännen dagligen fystränar ihop, vilket stärker sammanhållningen. - Jag har ju inte studerat specialistsjuksköterskor i ambulanssjukvård, men vet att deras arbetssituation ser annorlunda ut. De arbetar oftast i par eller individuellt i den akuta vårdsituationen, då kollegan måste se till att köra fordonet. - Brandmännen arbetar oftast i grupp om flera personer vid akuta händelser. Ambulansen å sin sida har en annan frekvens vad gäller hur många larm de åker på, så det finns mer tid för brandmän att skapa de band som stärker gruppen tills det ”verkligen gäller”, påpekar Ann Jacobsson.

En önskan om jämnare könsfördelning Brandmän är alltså, som redan konstaterats, i hög utsträckning just män. - Ett svar på varför homogeniteten är så stor handlar om rekryteringen, speciellt tidigare när brandmännen själva rekryterade de som ”passar in i gruppen”. Det är inte ovanligt att bröder, far och son etcetera, arbetar som brandmän, konstaterar Ann Jacobsson. Från politiskt håll finns, sedan länge, en önskan om jämnare könsfördelning på arbetsmarknaden. - Förutom ”vinsten” med en jämställd organisation och arbetsmarknad, där möjlighet finns till samma privilegier för alla oavsett kön, så vet vi utifrån organisationsforskning att det finns flera vinster

►

samverkan 112 nr 4 2019

FORSKNING / Räddningstjänst

►

Att brandmännen dagligen fystränar ihop stärker sammanhållningen. Arkivfoto: Åsa Brorsson i form av effektivare organisationer samt positiva hälsoeffekter med jämställda organisationer. - MSB konstaterar att ”En viktig förutsättning för jämställd service är att samhället återspeglas i räddningstjänsten, framför allt ur ett demokratiskt perspektiv”, påpekar Ann Jacobsson och tillägger: - En förutsättning för att kunna synliggöra jämställdheten på arbetsmarknaden, liksom inom andra samhällsområden, är att det finns forskning som speglar både kvinnors och mäns villkor.

utvecklingsområden identifierades Frågor kring jämställdhet och mångfald har en relativt lång historia inom räddningstjänsten. Ann Jacobsson: - Redan 1997 fick dåvarande Räddningsverket i sitt regleringsbrev uppdraget att utreda vilka åtgärder som kan vidtas för att förbättra rekryteringen av kvinnliga brandmän till räddningstjänsten. Uppdrag rörande jämställdhet och mångfald har därefter varit en stående punkt i Räddningsverkets regleringsbrev. - Vid Brand 2002 i Uppsala höll den dåvarande försvarsministern Björn von Sydow ett anförande, där han bland annat konstaterade att andelen kvinnor anställda 14

samverkan 112 nr 4 2019

som heltidsbrandmän inom räddningstjänsten var 0,2 %. En alldeles för låg siffra och något som måste förändras, enligt försvarsministern. - I mars 2008 presenterade Räddningsverket rapporten ”Framtidens risker och säkerhetsarbete”. Tolv utvecklingsområden identifierades varav ett var att öka jämställdheten och mångfalden i räddningstjänsten. - Ungefär samtidigt startade och genomfördes på initiativ av dåvarande generaldirektören Göran Gunnarsson ett handlingsprogram 2008/2009 som konstaterade att kvinnor i stor utsträckning utestängs från arbetet som brandman inom räddningstjänsten. - När det gäller mångfalden i övrigt är det svårare att ge en klar bild. Uppdelningen i kvinnor och män är däremot enkelt att mäta. Även om social uteslutning är grundproblemet, så får den enligt MSB effekter som påverkar räddningstjänstens förmåga att leverera en jämställd service till medborgarna. Hur ser du på argumentet om att män generellt har större fysisk förmåga, vilket väl måste vara viktigt inte minst inom brandbekämpning?

sådana under anställning för den som ska jobba som rökdykare. Testerna är desamma oavsett kön.

förändringsambitioner I din avhandling framkommer, att det bland en del brandmän finns en oro för förändringar som skulle kunna rubba en på det hela taget välfungerande verksamhet.

- Ja det är en viktig utmaning att tackla; att förändra räddningstjänsten till att bli mer inkluderande och ändå bevara välmåendet som existerar bland den stora majoriteten brandmän. Det bör gå att ta hänsyn till de viktiga hälsobevarande aspekterna i organisationen trots förändringsambitioner. Om 96 procent av brandmännen idag är män, vågar du ge någon prognos gällande hur situationen ser ut om fem eller tio år?

- Det är svårt att ge en prognos, speciellt då jag inte studerat just kvinnors inträde i brandmannayrket. - Men med tanke på rådande situation och att förändringsprocessen gått långsamt hitintills, trots starka påtryckningar, så ligger det nära till hands att förutsätta att förändringsprocessen kommer fortsätta i långsam takt. ■

- Inom räddningstjänsten har man fystester vid anställning och återkommande www.s112.se

ANVÄNDAREN I FOKUS Att ta tillvara på den kunskap som finns inom vården är en viktig och avgörande del när vi ska öka kvalitén för patienter och personal. Ett bra exempel på hur det kan gå till att utveckla ambulansen som arbetsplats är när Region Dalarna för några år sedan såg förbättringsmöjligheter i samband med sina IVA-transporter och hur man då drog nytta av personalens kunskap och insikter. Efter att man gjort en utredning stod både nya rationella och ergonomiska lösningar på önskelistan. Till exempel skulle medföljande personal kunna ha full fokus på patienten men samtidigt vara säker och trygg i sin arbetsmiljö. Även insatstiden för varje transport kunde bli mer effektiv. Genom ett tätt samarbete mellan leverantörer, IVA-personal och

erfaren ambulanspersonal utvecklades ett system så att all medhavd utrustning (IVA) smidigt kunde förberedas på intensivvårdsavdelningen och möjliggöra för en mer tidseffektiv lastning av patient i ambulans. Tack vare ett lyckat utvecklingsprojekt sitter idag systemet Frontpack i Region Dalarnas samtliga ambulanser.

HAR DU IDÉER PÅ HUR MAN KAN UTVECKLA MORGONDAGENS AMBULANS? Vi sätter stort värde på om du vill dela med dig av dina tankar! Gå in på: ambulansproduktion.se/morgondagensambulans

HUR MYCKET ÄR ETT LIV VÄRT? VI HAR GJORT EN UTRÄKNING Ingen vill sätta pris på ett människoliv, varken på vårdtagare eller personal. Vi har istället gjort en kostnadsberäkning som visar att man inte behöver kompromissa för högre säkerhet och bättre arbetsmiljö. Se filmen på ambulansproduktion.se/ekonomi

Följ oss på sociala medier:

Ambulansproduktion Sandviken

www.ambulansproduktion.se

NYTT FR

ANDRA DE LÄN R

UTBILDNING / Tvåspråkiga nödoperatörer

ÅN

Biträdande chefen för nödcentralen i Vasa, Kai Paldanius. Foto: Sören Viktorsson

Tvåspråkiga nödoperatörer Nödcentralschef lovordar utbildningen i Vasa TEXT: sören viktorsson

en nödsituation är det A och O att kunna få använda sitt modersmål. Till julen utexaminerar Finland första kullen helt tvåspråkiga nödcentraloperatörer. – De kommer att vara guld värda, fastslår biträdande chefen för nödcentralen i Vasa Kai Paldanius. Vasa ligger ungefär på samma breddgrad som Örnsköldsvik och vi befinner oss i en del av Österbotten där många talar svenska. – I Vasa stad, med omkring 60 000 invånare, har runt 20 procent svenska som modersmål. Och i den omkringliggande mindre kommunen Korsholm, där jag själv bor, är vi cirka 80 procent svensktalande, förklarar Kai Paldanius. Finland har sex larmcentraler. På finska kallas de hätäkeskus och finlandssvenskarna använder exakt samma begrepp, det vill säga nödcentral. – Vi i Vasa är den nödcentral som har flest tvåspråkiga operatörer. Av 60 nödcentraloperatörer här hos oss behärskar 31

samverkan 112 nr 4 2019

utöver finskan även svenska, förklarar Kai Paldanius. På nödcentralerna i Uleåborg, Kuopio och Björneborg är antalet svenskkunniga betydligt mindre, vilket länge varit ett orosmoln inte minst bland väsendets svenskspråkiga personal.

långt över 300 sökte till utbildningen Genom goda kontakter lyckades man för några år sedan få dåvarande inrikesministern Paula Risikko (Samlingspartet, motsvarigheten till vårt Moderaterna) att besluta om landets första tvåspråkiga nödcentraloperatörsutbildning någonsin. – Jag kontaktade därefter svenskspråkiga tidningar, inte bara i Österbotten utan runtom i landet, och använde även mina andra finlandssvenska kanaler för att berätta om utbildningen. – Vi var nog till en början litet oroliga vad gäller hur många ansökningar vi skulle få in, minns Kai Paldanius. Oron var obefogad. Hela 368 personer

anmälde sig till den utgallring som gjordes av Räddningsinstitutet i Kuopio, vilket svarar för utbildningen av räddningstjänstens samt nödcentralernas personal. – De 16 som antogs är garanterat tvåspråkiga, det vill säga behärskar helt obehindrat såväl finska som svenska. Vi hade nog gärna sett att fler kommit från andra håll än Österbotten, för det finns ju flera starkt svenskspråkiga fästen runtom i Finland. – Till det intressanta hör att snittåldern ligger så högt som runt 40 och att flera av kursdeltagarna har högskoleexamina. Exempelvis har vi en före detta marinbiolog och en tidigare journalist, berättar Kai Paldanius. En journalist som nödcentraloperatör...?

– Det tycker jag är utmärkt. Ni journalister är ju nyfikna i samhällsfrågor, duktiga på att intervjua och vet hur ni ska ta folk! Språkfrågan är alltid på tapeten i Finland, med en intensitet som ibland kan www.s112.se

Foto: Nödcentralsverket

vara svår att begripa för den som inte bor i landet. I över 600 år var Finland en del av Sverige och kallades Östra rikshalvan. I kriget 1808-1809 vann ryssarna och Finland blev så ett autonomt storfurstendöme inom det ryska riket, för att 1917 bli ett självständigt land. – Banden till Sverige är fortfarande starka, inte minst hos oss runt fem procent finländare som har svenskan till modersmål, konstaterar Kai Paldanius. Österbotten är litet speciellt i sammanhanget, för här har man i decennier kunnat se svensk tv. En helt sann historia förtäljer, hur en brand i österbottniska staden Kaskö på 60-talet snabbt kunde bekämpas av den enkla anledning att all lokal brandpersonal satt uppe om kvällen och följde Hylands hörna...

modern teknik Rätten att använda svenska språket finns inskriven i Finlands grundlag. Modern teknik har gjort det lättare för nödcentralerna att verkligen också kunna ge service på svenska. – I vårt system är samtliga sex nödcentraler sammankopplade. Du kan också på skärmen se vilka nödscentraloperatörer i tjänst som kan svenska. – Kommer ett nödsamtal på svenska kan den finsktalande operatör, som kanske inte behärskar svenska, genast koppla över www.s112.se

till en samtalskö där en svenskspråkig kollega svarar. – Finns ingen sådan för tillfället på den egna nödcentralen, kopplas samtalet till någon av de andra fem. Handlar det om samtal på svenska är chansen stor att den går hit till oss i Vasa, men även i Åbo och Kervo pratar man svenska, förklarar Kai Paldanius. Han har bara lovord till övers för den grupp tvåspråkiga nödcentraloperatörer som alltså nu utexamineras till jul.

unik obruten larmkedja Samtidigt är bemanningsläget tufft för de finländska nödcentralerna. En reform, 2010, ledde till att 15 av dem förvandlades till dagens sex. – Vi miste över 100 anställda i samband med det. Även om alla var varmt välkomna till de nya nödcentralerna, tyckte många att det blev för långt att ta sig till jobbet. – Jag tycker att vi redan då skulle ha börjat fylla på leden, exempelvis genom fler kurser. Men det är så klart också en budgetfråga, konstaterar Kai Paldanius. Tror du ni kommer att kunna köra fler kurser för tvåspråkiga nödcentraloperatörer? – Det är en svår fråga. Behovet är stort på många håll, men kanske skulle det kräva nya kontakter och ett gott samarbete med politikerna. Telefonen ringer och reportern, som bott drygt 23 år i Finland, fascineras som alltid över hur finlandssvenskar kan byta

språk lättare än man själv byter skjorta. Så fort han lagt på luren blir Kai Paldanius genast ”åter svensk” och bjuder på en fika. Så berättar han om den unika, finländska obrutna larmkedjan. – Du hittar inget liknande någon annanstans i hela världen! När en kund ringer 112 sköter vi på nödcentralerna vid brådskande fall all utalarmering gällande polisen, ambulansen, brandkåren, socialjouren och i viss mån även gränsbevakningen. Kai Paldanius har sitt kontor alldeles intill det stora rum där nödcentralsoperatörerna sitter. De jobbar i 12-timmarsskift och vi tar oss en snabb titt. När han följer oss ut (säkerheten är rigorös och låsen många) noterar vi att Republikens president Sauli Niinistö hänger porträtt på en vägg. Här finns också såväl Finlands blåvita flagga som nödcentralens egna, ganska liknande. Innan vi blir utsläppta genom yttre grinden, måste vi ju fråga hur det rent jobbmässigt kommer att gå för marinbiologen, journalisten och offsettryckaren (om den sistnämnde, se separat artikel på nästa uppslag). Biträdande nödcentralschefen i Vasa Kai Paldanius svarar finländsk kort och precist på frågan om de alla får jobb: – Det får de. Vi kommer att anställa tio, elva personer här i Vasa och några har visat intresse för anställning på andra nödcentraler ute i landet. ► samverkan 112 nr 4 2019

NYTT FR

ANDRA DE LÄN R

UTBILDNING / Tvåspråkiga nödoperatörer

ÅN

Jens är en av dem som

Foto: Sören Viktorsson

Österbottningen Jens Korpela, 41, kände att det var dags att byta bransch. Så han sökte och kom in på utbildningen för tvåspråkiga nödcentraloperatörer. - Jag är väldigt nöjd med utbildningen och känner att detta är ett område som passar mig, berättar han.

Foto: Nödcentralsverket

samverkan 112 nr 4 2019

Samverkan 112 träffar Jens Korpela inne i larmoperatörernas stora rum. – Jag gör just nu min sista av fyra praktikveckor här på nödcentralen i Vasa, förklarar han. För att inte störa operatörerna i deras arbete, och eftersom det därtill kan var www.s112.se

kom in på utbildningen Foto: Nödcentralsverket

känsligt att fotografera just i det här rummet, söker vi upp en liten konferenslokal. – Jag är uppvuxen här i trakten och har bott hela mitt liv i Österbotten. Min pappa är finsktalande och mamma svensktalande, så jag har fått med mig bägge språken från tidig ålder, förklarar Jens Korpela. Efter grundskolan utbildade han sig till kock. Efter militärtjänst kom det sedan bli en kort period i just det yrket. – Därefter påbörjade jag en lärlingsutbildning för tryckare. Och i snart 18 år har jag nu arbetat som offsettryckare här i Vasa.

Kuopio, där Räddningsinstitutet är beläget. Det är ett läroverk för räddningstjänsten och nödcentralerna. – Jag upplevde att mycket av testerna handlade om att se hur mycket press man tålde. Sedan fick vi också i förväg litet inläsningsmaterial om räddningstjänsten och som vi tenterades på, minns Jens Korpela. I augusti i fjol startade utbildningen, som första terminen hölls i Vasa. – Då var en hel del på svenska. Vi hade också en veckolång orientering, där vi fick sitta med och lyssna när operatörerna arbetade här på nödcentralen.

funnits i tankarna

praktiserat hos polis och ambulans

Jens Korpela berättar, att det här med att bli nödcentraloperatör nog funnits i tankarna redan i många år. – Kanske tyckte jag att jag redan var litet för gammal för ett jobbyte. Men så tipsade en kompis mig om den här tvåspråkiga utbildningen och jag hörde även en reklam i radion om den. – Visst var det en tröskel, men jag sökte och blev jag antagen. Inträdesproven ägde rum i savolaxiska

Under det år som nu snart är till ända, har de 16 eleverna tillbringat mycket tid vid Räddningsinstitutet i Kuopio samt även viss tid vid Polishögskolan i Tammerfors – På dessa bägge platser har undervisningen skett på finska. Vi har också hunnit göra ett par veckors praktik, där vi på fältet fått följa med polis samt ambulans, berättar Jens Korpela. I motsats till honom själv finns det

www.s112.se

elever på kursen som så att säga inte är ”födda tvåspråkiga”. Genom exempelvis lekkamrater och skolans obligatoriska undervisning i vad man kallar ”det andra inhemska språket”, samt i sin yrkesvardag, finns det finnar som lärt sig otroligt bra svenska. Och på samma sätt möter man i Finland finlandssvenskar som lärt sig finska intill perfektion. – Vi har några av bägge sorterna i klassen och jag måste säga att jag lyfter på hatten för dem! säger Jens Korpela. Han har kvar sin tjänst på tryckeriet ett tag till. Och eget hus samt familjeband i Vasa-trakten gör att han vill stanna i bygden. – Vasa nödcentral har ställt upp väldigt bra för oss elever och det är där jag vill tjänstgöra, förklarar han. Vad gör du om Samverkan 112 träffar dig, låt säga om fem år? – Då hoppas jag redan ha jobbat ett bra tag på nödcentralen här. – Och kommer ni om hösten så håller jag säkert på att jaga älg. Det är min stora hobby och till hjälp har jag två stycken svenska jämthundar! ■ samverkan 112 nr 4 2019

POLIS / Polisutbildning

polisutbildning i nya Polisprogrammet Högskolan i Borås TEXT och foto: andrea jonsson Vid starten av årets hösttermin tog polisstudenterna på Högskolan i Borås klivet in i nybyggda övningslokaler. Några hundra meter från campus i den anonyma industrilokalen gömmer sig en 4 666 kvadratmeter stor lärandemiljö för polisutbildning – komplett med en park, polishus, bar och mataffär.

I övningsområdet kommer studenterna att öva på färdighetsmomenten i polisutbildningen, som kräver verkliga miljöer som lägenheter och restauranger, samt stora öppna ytor. – Det som är unikt här är att vi kan köra in med bilarna under tak, med anslutning till körgården utanför, säger Patrik Andersson, fastighetsutvecklare på Högskolan i Borås. Genom att lägga alla moment under 20

samverkan 112 nr 4 2019

Från polishuset kör studenterna in polisbilarna runt parken. Där kommer de kunna öva på att hantera större folkmassor på en öppen yta. samma tak kommer studenterna kunna öva på hela scenarion – i dagsljus eller under ljuset av parkens gatubelysning – utan att lämna övningsområdet. – Studenterna kan börja i polisstationen där de får reda på att det hänt något. De går och hämtar sin bil, tar emot larmet

och har kontakt med radiocentralen vi har här ute och ingriper i en byggnad runt torget, förklarar Patrik Andersson. I polisstationen finns arrester, förhörsrum och tekniskt bevisrum, som gör det möjligt att avsluta scenarion där och då. Med lektionssalar i samma byggnad ► www.s112.se

unika lokaler Den nya generationens ljusramp. W3 LJUSRAMP En vidareutveckling av den slimmade W-serien med den senaste teknologin inom lysdioder. Rampen har ofärgat glas runtom oavsett vilken färgkombination man väljer. www.standby.eu

www.s112.se

samverkan 112 nr 4 2019

POLIS / Polisutbildning

► sparas tid mellan föreläsning och praktiska övningar. – Detta bygge ger oss unika möjligheter att kunna erbjuda en förstklassig utbildning som ligger så nära verkligheten det bara är möjligt, berättar Lotta Dalheim Englund, chef för polisutbildningen på Högskolan i Borås. Bakom byggnaderna runt parken döljer sig dessutom en FX-miljö för att öva skjutning, där färgpatroner används istället för skarpa skott. Det är ett stort rum med mängder av väggar och dörrar som öppnas åt olika håll. – Flera av väggarna sitter på karuseller och gångjärn för att kunna flytta och svänga runt. Det för att det inte ska se likadant ut vid varje övning och göra det svårare för studenterna att navigera labyrinten, säger Patrik Andersson. Labyrinten är dessutom utrustad med störningsmoment. Hög musik och blinkade ljus i mörkret ska höja pulsen hos studenterna för att replikera en stressad situation medan de letar efter en gömd förövare.

Sista stoppet för figuranterna som deltar vid studenternas övningar; arresten med fyra celler inne i polisstationen.

simuleringslektioner med laserskytte Detaljer saknas fortfarande i byggnaden och medan studenterna har lektion i ena hörnet bärs det in plastbjörkar för att ge liv till parkens gräsmatta. På övervåningen står ett svartmålat rum och väntar på att fyllas med teknisk utrustning för simuleringslektioner med laserskytte. – I det rummet som egentligen påminner om en biosal, spelas olika scenarion upp på filmduken och då får studenterna avgöra i vilka lägen de ska och inte ska använda sina vapen. Under tiden står klassen och instruktörerna bakom, redo att diskutera besluten efteråt, berättar Patrik Andersson. Fast övningsområdet finns i närheten av campus är utbildningsledarna måna om att polisstudenterna också befinner sig på campus, precis som resten av de studerande. Därför har de valt att placera kriminallabb, datorsalar och grepplokal i anslutning till de vanliga föreläsningssalarna. – Att arbeta som polis innebär att vara mitt i samhället bland alla dess medborgare och därför är det viktigt att utbildningen till polis inte isoleras, utan så långt det är möjligt, bedrivs bland övriga studenter vid högskolan, säger Lotta Dalheim Englund. ■

samverkan 112 nr 4 2019

"Bettys bistro", en liten bar utrustad med allt en bar brukar ha. Här kommer övningar ta plats i mörkt ljus och hög musik, precis som när polisen ingriper på riktiga nattklubbar.

Polisstudenterna som läser andra terminen på utbildningen, tar emot instruktioner för dagens lektion. På schemat står övning med pepparspray.

www.s112.se

Framtidens integrerade IT-lösning för ambulanssjukvården med övervakning och kliniskt beslutsstöd MONITORERING Vitalparametrar övervakas i ambulansen och överförs automatiskt till sjukhuset. (EKG, SpO2, NIBP, EtCO2 samt respiration). Inställbara larmnivåer som uppdateras dynamiskt. EKG analys kan utföras direkt, antingen prehospitalt eller på sjukhuset. JOURNAL & BESLUTSSTÖD Baserat på gällande riktlinjer, fattas kliniska beslut för initial vård på plats och transport direkt till rätt vårdnivå (t.ex. PCI, stroke- /traumaenhet).

EXEMPEL PÅ FUNKTIONER • Integration mot sjukhusjournaler • Olycksplatsjournal för sjukvårdsledning • Läkemedelsmodul med doserings beräkning • Inloggning med kort • Kamera • Akutliggare för uppsikt över flera ambulanser • Beslutsstöd t.ex. ATLS: ABCDE, NEWS, RETTS • Slagningar i register: Sjukdoms historia, läkemedelsriktlinjer, guidelines, etc. • Meddelandefunktion

Sjukhusets olika avdelningar har tillgång till informationen och assisterar beslut och förbereder vårdinsats vid ankomst.

Region Kronoberg har integrerat MobiMed systemet med sjukhusjournalen Cambio Cosmic MobiMed journalsystemet har integrerats med sjukvårdens stora journalsystem. Arbetet som planerats en längre tid är nu klart. Vinsterna är många – framför allt för personalen som slipper extra arbete i form av dubbel journalföring. Patienterna kan nu dessutom läsa sina ambulansjournaler hos 1177.se. www.s112.se

www.ortivus.com | sales@ortivus.com | +46 8 446 45 00

samverkan 112 nr 4 2019

Teknik / Ruggade datorer och tablets

Mobila stryktåliga TABLETS och DATORER för riktigt tuffa miljöer

Produkterna har avsevärt större batterikapacitet som möjliggör intensivt användande över flera arbetsskift. TEXT: SÖREN VIKTORSSON FOTO: ZEBRA och SÖREN VIKTORSSON

-årsjubilerande amerikanska Zebra Technologies gör en världsomspännande satsning inom Health Care och framför allt på den skandinaviska marknaden. – Utvecklingen går så snabbt vad gäller digitaliseringen inom sjukvården. Zebra har en lång erfarenhet och vi ser en efterfrågan från exempelvis blåljusverksamheten som är väldigt stor, säger Mattias Lindström, försäljningsdirektör på Zebra Technologies i Norden.   

först i världen med streckkodsutskrift Nasdaq-listade Zebra Technologies är baserat i Lincolnshire i delstaten Illinois, USA. VD är svensken Anders Gustafsson. – Företaget var först i världen med att ta fram en streckkodsutskrift, berättar Mattias Lindström när Samverkan 112 besöker det svenska kontoret i Kista utanför Stockholm. Inom sjukvården har Zebra länge funnits med, bland annat som producent av särskilda armband med en streckkod. – Där har du ditt personnummer, och istället för att sjukhuspersonalen ska 24

samverkan 112 nr 4 2019

gå omkring med journaler i pappersform kan de vid olika tillfällen scanna av dig. – Personalen får upp informationen i sin mobila enhet och kan se vad du har för hälsoproblem, kolla upp dina blodvärden, vilka mediciner du tar och när det är dags för nästa medicinering etcetera, förklarar Mattias Lindström. Företaget har ett 30-tal anställda i Norden och förutom i Stockholmsområdet även kontor i Köpenhamn, Oslo samt Helsingfors. – Ungefär hälften av oss sitter här i Kista och flera sköter härifrån även delar av den övriga nordiska verksamheten, berättar Mattias Lindström. Företaget, som i år alltså fyller 50, har vuxit såväl organiskt som genom förvärv. Det största uppköpet var när man 2014 köpte Motorolas Enterprise-division. – Det handlade om scanning-teknologier och mobila handdatorer. Zebra Technologies fick därmed fyra gånger

större omsättning än före köpet, förklarar Mattias Lindström.

Tål mer än produkter för konsumentbruk I augusti i fjol förvärvade så Zebra likaledes amerikanska Xplore Technologies och kompletterade därmed sin produktportfölj med så kallade ruggade tablets. – Begreppet ruggad innebär stryktålig och mer robust och att enheter klarar av mer tuffa miljöer samt multi-användande, alltså inte bara att en enhet används hela tiden av en och samma person utan av flera personer vid olika tillfällen. www.s112.se

Mattias Lindström, försäljningsdirektör på Zebra Technologies i Norden. Kjell Lloyd är Technical Engineer på Zebra Technologies i Norden.

– Våra full-ruggade mobila handdatorer och tablets tål avsevärt mer än motsvarande produkter för konsumentbruk. – Man använder uttryck som "dropspec", det vill säga från vilken höjd en produkt kan tappas mot exempelvis ett stengolv utan att förstöras. De här ruggade produkterna har också avsevärt större batterikapacitet som möjliggör intensivt användande, ibland över flera arbetsskift, berättar Mattias Lindström. Zebras mobila handdatorer används exempelvis för plock-lösningar inom dagligvaruhandeln. Med utrustningen kan en anställd snabbt plocka ihop exempelvis en beställd varukorg och ha bägge händerna fria under arbetet. De tillverkas i två varianter; en för wifi och en för sim-kort (4G LTE). Inom sjukvården kan en läkare eller annan personal med handdatorn eller sin tablet i realtid plocka upp relevant information, vilket kan vara livsavgörande exempelvis i samband med akutvård av ambulanspatienter. Så när patienten väl kommer in på sjukhuset är man där väl förberedd.

Finns i danska ambulanser I Danmark används idag Zebras Xplore tablets i samtliga fem regioner för ambulansverksamhet. Det handlar då dels om en fast monterad tablet för navigering etcetera inne i bilen, samt en bakre med handtag som är ännu mer mobil och som ambulanspersonalen kan ta med sig när de ska hämta upp en patient. – Här är full-ruggade tablets enda alternativet. Säg att en patient ramlar ur båren, då måste ambulanspersonalen utan minsta problem vid behov kunna slänga sina tablets åt sidan, påpekar Mattias Lindström. I Sverige har Region Stockholm köpt in www.s112.se

Zebras Xplore-tabletter. Försäljningsdirektör Lindström berättar att man intensivt bearbetar marknaden. - Dels har vi egna säljare som är ute och träffar exempelvis berörda organisationer, såsom landsting och andra privata vårdgivare, och berättar om våra produkter. – Och dels har vi partners, såväl sådana som köper direkt från oss och levererar till kunderna samt sådana som köper från en distributör, som då också kan stå för lagerhållning.

stor satsning på blåljusverksamheter Zebra Technologies har fram till 2018 haft fyra produktsegment; Retail (detaljhandel), transport och logistik, Manifacturing (tillverkningsindustri) samt alltså Health Care eller sjukvård. – Men i samband med köpet av Xplore så utökades produktsegmenten ännu mer mot exempelvis användare ute på fältet såsom blåljus, berättar Mattias Lindström. Att en global satsning just på det sistnämnda området kommer nu är ingen slump. Mattias Lindström igen: – Vi har ju redan ett namn inom det området. Förutom det som tidigare nämnts erbjuder vi exempelvis produkter, med vars hjälp man på ett sjukhus kan hålla koll på lagerhållningen vad gäller mediciner. – Den digitala utvecklingen inom Health Care går nu så snabbt och behoven är så stora, samtidigt som vi ser hur väl våra produkter passar in exempelvis just inom blåljusverksamheten. Kjell Lloyd är Technical Engineer på Zebra Technologies i Norden. Han menar att satsningen på blåljus är helt logisk utifrån hur företagets produktportfölj idag ser ut.

– Ruggade, stryktåliga datorer som är lämpade för applikationskritiska och tuffa miljöer, om det nu handlar om att vistas ute på fält eller inomhus som till exempel i vården. Vi brukar säga att en produkt kan vara specifikt byggd för rätta ändamålet. – Vi tror att digitalisering inom blåljus har varit viktigt och att det blir fler processer, där man vill digitalisera i en verksamhet. Till exempel som insatsledare vid en händelse kan det vara viktigt att veta, vilka som är i tjänst för tillfället och att de som åker ut på en händelse har rätt utrustning för dokumentation och kommunikation i hela ledet. Zebra Technologies var tidigt ute vad gäller att använda sig av Android som operativsystem för affärskritiska applikationer. Kjell Lloyd igen: – Det ska vara enkelt att använda och gå snabbt samt lätt kunna förstås av användaren. Gärna självförklarande applikationer, dagens användare förväntar sig ett modernt gränssnitt. – Vad som även är viktigt är att ha en strategi kring säkerhet. Zebra Technologies har en tydlig roadmap när man kan förvänta sig en säkerhetsuppdatering och hur man smartast distribuerar ut till enheterna. Försäljningsdirektör Lindström menar, att företaget har goda chanser framöver på nordiska och svenska marknaden. – Men det handlar ju om långa processer som tar tid, när en organisation ska bestämma sig för inköp. – Det som driver hela Health Care-sektorn idag är digitaliseringen och strävan efter kostnadseffektiva lösningar. Vår styrka är att vi har en väldigt bred produktpalett. ■ samverkan 112 nr 4 2019

ambulanssjukvård / Näringsliv

genuin svensk bilbyggarkonst i Göteborg och laholm Från en svart Volvo XC90 från Hisingen till en gul Nilsson XC90 Ambulans från Laholm - på 20 dagar TEXT och foto: SVEN ÅSHEDEN

september 2016 premiärvisade Nilsson Special Vehicles i Laholm sin nya XC90-baserade Ambulans. En ambulans som byggs på ett fyrhjulsdrivet Volvo XC90-chassi med en dieselmotorn (235 hk) eller bensinmotorn (254 hk). Nu tre år senare har företaget precis levererat sin tvåhundrade Nilsson XC90 Ambulans. Ett bra bevis på att storsuvssatsningen tillsammans med Volvo var helt rätt. – Vårt kundfokus är säkerhet och ett optimerat vårdutrymme för en god och bra arbetsmiljö, säger marknadsansvarige Urban Holm. Volvo grundades 1926 och den första serietillverkade bilen, med modellbeteckningen Volvo ÖV4 rullade ut ur 26

samverkan 112 nr 4 2019

Urban Holm, marknadsansvarig på Nilsson Special Vehicles

www.s112.se

fabriken på Hisingen i Göteborg i april 1927. Företaget Nilsson startades 1945 som Yngve Nilssons Karosserifabrik och har alltsedan starten för nästan 75 år sedan byggt specialfordon på Volvochassin. 2003 blev det en nystart under namnet Nilsson Special Vehicles AB. Störst ägare (36 %) är Midroc Invest AB, som i sin tur ägs av Mohammed AlAmoudi, mest känd i Sverige som oljebolaget Preems ägare. Nilsson Special Vehicles är börsnoterat och listat på Nasdaq Stockholm First North sedan 2015. – Regelverket för börsbolag säger att ny kurspåverkande information inte får lämnas till exempelvis journalister om den inte samtidigt offentliggörs, berättar Urban Holm Ett faktum som till viss del har påverkat detta reportage.

När en Volvo blir en Nilsson Under mitt besök bjuder Urban Holm och Lars-Gunnar Gunnarsson, som ansvarar för eftermarknad och support, på en rundvandring i den 8 500 kvadratmeter stora produktionsanläggningen. Det känns lite udda när Urban Holm visar en svart och sprillans ny Volvo XC90 som ska demonteras bit för bit och snart är mer än hälften av fordonet borta. Bakom ratten finns nästan inget kvar. Lite svårt att förstå för en lekman, men det är betydligt billigare att demontera en helt ny bruksbil och återanvända överskottsdelarna än att bygga en XC90 Ambulans från grunden. En del överskottsdelar skickas vidare till av Volvo utsedd bildemontering. Front, motor och bakaxel blir efter att chassit kapats rakt av, och hjulbasen

►

1. Daglig styrning. Ett kort personalmöte med genomgång och produktionsplanering. Tavlan visar hur det går och synliggör eventuella problem. 2. En sprillans ny Volvo XC90 demonteras bit för bit och snart är mer än hälften av fordonet borttaget. 3. Jigg. Under förlängningsprocessen fixeras fordonet i ett avancerade precitionsverktyg. 4. Chassiförlängningen innebär att kardanaxel, bromsrör, avgasrör och all elektronik i form av kablage måste förlängas eller ersättas.

www.s112.se

4 samverkan 112 nr 4 2019

ambulanssjukvård / Näringsliv

► förlängts med 100 cm, första steget till en ny Nilsson XC90 Ambulans. Kapning och förlängning utförs med millimeterprecision i en jigg. I detta avancerade precisionsverktyg spänns den svarta SUVEN fast under själva kapningsoch förlängningsprocessen. Chassiförlängningen innebär också att kardanaxel, bromsrör, avgasrör och all elektronik i form av kablage måste förlängas och eller ersättas.

optimerat vårdutrymme

Bruksbilens standardmått i kombination med 100 centimeters förlängning skapar grunden för ett bredare, högre och längre ambulansskåp än hos föregångaren XC70. Ambulansskåpet, med stort fokus på säkerhet, är skräddarsytt in i minsta detalj och tillverkas av en leverantör i Skene. Skåpets kolfiberkaross väger cirka 180 kg, vilket är 1/3 av motsvarande kaross i traditionell plåt. Sparad vikt betyder samtidigt högre lastvikt, vilket är av stort värde när all medicinsk tilläggsutrustning ska installeras i sjukhytten.

NÅGRa Nyheter under hösten Ambulansen kan numera, som extra tillbehör, levereras med självlastande ambulansbår. Det polisiära manöversystemet POLMAN från Standby i Trollhättan, som är standard i svenska polisbilar sedan 2013, lanseras som AMBMAN i Nilsson XC90 Ambulans. Enkelt uttryckt handlar det om ett användarvänligt manöversystem, där viktiga funktioner har samlats på en niotums tryckkänslig touchskärm. Funktioner som är helt anpassade till kundens önskemål och krav. ■

3 1. Skåpets kolfiberkaross väger cirka 180 kg, vilket är 1/3 av motsvarande kaross i traditionell plåt. 2. Ambulansskåpet är på plats och del efter del monteras. 3. När allt är på plats väntar en omfattande leveranskontroll. 4. En leveransklar XC90 Commander som ska tjänstgöra på Gotland. Fordonet är fullproppad med ny avancerad teknik.

4 28

samverkan 112 nr 4 2019

www.s112.se

Telium Pandora är en smart, säker och flexibel kommunikationsplattform som används bland annat för ambulans och patienttransporter. All information är samlad på ett ställe, med ett gemensamt användargränssnitt för såväl Tetra/ Rakel, GSM och Intercom. Alla anslutna system kan styras via fordonets pekskärm. Telium Pandora är utformad i samarbete med slutanvändare och lätt att anpassa, bl.a. med snabbval för frekventa kommandon. Förare och vårdare manövrerar systemen oberoende av varandra, har tillgång till inbyggd Intercom och kan genomföra treparts-samtal. Kommunikationen förenklas och både arbetsmiljö och trafiksäkerhet förbättras.

Lättstyrd och säker kommunikation

”

Samverkan mellan Telium Pandora och CSAM Paratus skapar ett komplett system som tillsammans underlättar och hanterar alla kommunikationsaspekter i bl.a. ambulanstransporter.”

hstd

CSAM HEALTH

teliumsweden.se www.s112.se

samverkan 112 nr 4 2019

räddningstjänst / Deltidsbrandmän

Göran Larsson bor och jobbar bara några hundra meter från brandstationen och kommer snabbt dit. ”Nackdelen i en liten by är att man kan känna de som drabbas”, säger han.

d n a r b s d i t l e d a v r ä v t t a a e r m a m t e t h ä l r a b b o j r e fl r ä n Text: Ingela Rutberg Bilder: Victor Lindstammer Arkelstorp

Att värva nya deltidsbrandmän är inte det lättaste men att fler jobbar hemma ser brandförmannen Göran Larsson som en öppning. Själv har han varit deltidsbrandman i Arkelstorp i över 25 år.

adion står på i Arkelstorps bilverkstad. ”Sommaren i city” sjunger tjejerna i Angel medan bilmekanikerna Göran Larsson, Christoffer Nilsson och deltidsanställde Muhammed Hassan Hussein jobbar på för att bli klara med en svart amerikanare och en vit Golf. Arkelstorps brandstation ligger bara ett par hundra meter bort. Lika nära har Göran Larsson hemifrån till brandstationen. Det passar bra när sökaren piper och brandbilen ska rulla inom fem minuter. – När det går larm mitt i natten då man sover som djupast tänker man ”det här är inte möjligt”. Men det är väldigt sällan någon kommer för sent, säger Göran som själv brukar ta cykeln till brandstationen.

samverkan 112 nr 4 2019

Han ville bli deltidsbrandman redan som 23-åring, men klarade inte testerna. 1994, när han köpt bilverkstaden och bildat familj i Arkelstorp, gjorde han testerna på nytt och klarade dem. Sedan utbildningen på Revingehed har han delat sin vardag mellan bilverkstaden, brandstationen och familjen. Det blir en livsstil. – Hela familjen har jour. Brandmännens respektive får ställa upp mycket. Det ska de ha en stor eloge för. Det är mycket jobb på kvällar utöver jourveckan också. Det är inte för pengarnas skull man gör det, säger Göran. 2017 ändrades det nationella avtalet så att grundersättningen höjdes samtidigt som deltidsbrandmännens OB-ersättning

och körersättning togs bort. Det ledde till att deltidsbrandmän sa upp sig, dock inte i Arkelstorp. Numera får de cirka 4 000 kronor i jourersättning.

fler ivpa-larm Under de senaste åren har kåren i Arkelstorp haft 130-140 utryckningar per år, det vill säga några i veckan. – Vi ger mer sjukvård i väntan på ambulans i dag. Allt har ökat. Vi har fler larm än tidigare överhuvudtaget, säger Göran.

►

www.s112.se

d m än Tankbilen är skinande ny. Dessutom har kåren i Arkelstorp en släckbil, en jeep, egen båt och motorspruta.

LITIUMJONBATTERIER + TERMISK RUSNING = FLUORVÄTEGAS Litiumjonbatterier utvecklar HF-gas vid termisk rusning. Det finns endast en sköljlösning på marknaden som neutraliserar syran och kapslar in fluoridjonen. Hexafluorine® har använts i industrin sedan mer än 20 år av dem som använder högkoncentrerad fluorvätesyra. Arbetsmiljöverkets rapport 2010:6 förordar Hexafluorine som sköljlösning vid kontakt med Fluorvätesyra. Vi förebygger kemiska och termiska olyckor. www.medicalcare.se

www.s112.se

samverkan 112 nr 4 2019

räddningstjänst / Deltidsbrandmän

►

När han började var de 20, i dag är de 24 deltidsbrandmän som delar på jourpassen var fjärde vecka. De är alltid fem man som har jour. Göran har värvat sin egen kollega Christoffer Nilsson. – Det är ett tvång när de börjar jobba här, skämtar Göran och skrattar. Både för honom och Christoffer kändes det naturligt att engagera sig i räddningstjänsten. Christoffers pappa är också brandman, så han fick provsitta i brandbilen redan som barn. – Det är mycket tradiga saker, döda människor och olyckor, men när man känner att vi gör nytta känns det bra, säger Christoffer.

Två kvinnor jobbar i kåren Hans sambo är en av de två kvinnor som också jobbar i kåren. Med andra ord har de jour två veckor av fyra samtidigt som de ska pussla ihop vardagen med barn och jobb. Utöver jourveckorna tillkommer samövningar med andra kårer och läkarkontroller. Men det är värt det. – Vi har bra sammanhållning. Arkelstorpskåren är ett glatt gäng, säger Christoffer. Göran konstaterar att han inte hade

samverkan 112 nr 4 2019

kunnat vara platschef, som han varit de senaste tio åren, om han inte haft ett bra gäng att jobba med. Men nervositeten när larmet går minskar inte med tiden. – När man varit med i så många år har man sett vad som kan hända. Får man en trafikolycka målar man upp en situation som kanske är värre än den är i verkligheten, säger Göran. – Det räcker att det står på sökaren att personerna inte är ute ur bilarna, säger Christoffer. När de rycker ut på larm i närområdet kan det mycket väl hända att de känner personerna som är drabbade. På väg till olycksplatsen eller branden brukar de kolla upp så mycket de kan och om någon känner att det är för jobbigt kan de andra gå före.

efteråt kommer känslorna Under räddningsarbetet är de koncentrerade på vad de ska göra. Efteråt kommer känslorna. Ofta blir de djupt berörda, särskilt om barn är drabbade. – Det svåraste är nog när vi inte kan hjälpa till. Kan vi bara hjälpa till och det blir bättre känns det bra, säger Göran.

Han och de andra håller alltid utkik efter nya krafter som kan förstärka kåren. Så fort någon ny flyttar in i byn passar de på att fråga, men det kan ta tid att hitta någon som vill och känns rätt för jobbet. Få jobbar så nära brandstationen att de kan vara startklara på fem minuter. Räddningen kan vara att allt fler har möjlighet att jobba hemifrån i dag. – Det finns få arbetstillfällen här, så den unga generationen flyttar ofta. Vi har fem–sex som jobbar i Arkelstorp, men vi har också tre–fyra som kan sköta sitt jobb hemifrån, säger Göran. Appen där de kan se scheman och byta pass med varandra har dessutom gjort det lättare att få bemanning på alla pass.

108 år av tacksamhet 2011 fyllde Arkelstorps brandkår 100 år. Byborna är tacksamma för att den finns, även om brandmännen själva bara ser sitt arbete som en självklar samhällsinsats. – Det kommer fem människor som kan hjälpa dig. Det är skönt för byn att ha den tryggheten, säger Göran. ■

www.s112.se

Uformad för att klara de mycket krävande miljöerna som du som blåljuspersonal arbetar inom och med all den funktionalitet och kapacitet du behöver!

XSLATE L10

Zebra har ett omfattande sortiment av robusta tablets för att tillgodose dina önskade behov

L10-portföljen erbjuder tre modeller: XSLATE L10 robust tablet, XPAD L10 robust tablet med rejält handtag och XBOOK L10 2-i-1 laptop / tablet. •

Klassad för 1.8 meters fall mot betong samt klarar IP klass 65 (Atex-klassad variant tillgänglig) som skyddar och rymmer dina krav på mobilitet även i farliga/utsatta miljöer

•

Multipla Intel® processorval erbjuder mycket hög hastighet för att möta standardprestanda för de närmsta 3-5 åren. (Intel® Pentium eller 8th Generation Core™-Series i5 eller i7 med vPro™)

•

Standard 500 nit eller 1 000 nit View Anywhere®-skärm för optimal inomhus- eller utomhusanvändning

•

Generöst antal I/O portar för att ansluta till nuvarande och framtida tekniska system (standard RJ-45, 2st USB3.0 och 1st USB-C tillsammans med optionerna True Serial och HWMI-in)

•

Multipla säkerhetsfunktioner (två Smart Card / CAC läsmöjligheter, Kensington Lock, TPM 2.0 och integrerad fingeravtrycksläsare)

•

Ett tillbehörs-set som är kompatibelt med alla Xplore L10 robusta tablet-modeller (gäller ej Atex-klassad variant)

XPAD L10

XBOOK L10

Förutom tablets erbjuder Zebra kompletta lösningar för mobila utskrifter och handdatorer i din krävande blåljusmiljö För mer information www.zebra.com

www.s112.se

samverkan 112 nr 4 2019

CISA Konferens

Ett samarrangemang med Regionsdagarna för intensiv- och perioperativ vård, Kriss

24 OKTOBER, Linnéuniversitetet, Växjö Tema 1: Hot och våld IKEASALEN

Tema 2: Framtidens intensivvård SAL M1083

09.00–09.10 Inledningstal – CISA

09.00–09.10 Inledningstal – IKEA salen

09.10–09.50 Hur kan vi bedöma risker för hot och våld på individnivå? eynote Henrik Belfrage, Professor i kriminologi vid Linköpings universitet K och forskningschef vid rättspsykiatriska kliniken i Vadstena

09.10–9.50 Keynote

09.50–10.20 Tyst och mentalt våld Per Gustafson, Fil.lic. Beredskaps- och säkerhetsstrateg, Alvesta kommun 10.20–10.50 KAFFE OCH MINGEL MED UTSTÄLLARE 10.50–11.20 Hantering av hot och våld – nya utvecklingar med Virtual Reality Märta Wallinius, Leg psykolog, med.dr, forskningskoordinator Region Kronoberg 11.20–11.50

Hot och Våld – utveckling, händelse uppföljning Uno Lundberg, VD Falk Emergency Sverige, Per Ryding, verksamhetschef Falck Ambulans Stockholm och Matilda Axelsson, affärsområdeschef, Falck Ambulans Stockholm

11.50–12.10

Building democratic work environment for public health practitioners in Japan. Kazuki Yoshida, Master of Medicine, Public Health Nurse, Fukushima Medical University School of Medicine, Japan

12:10–13:10 LUNCH OCH MINGEL MED UTSTÄLLARE 13.10–13.40 Våld mot äldre – identifiering och hantering Keynote Britt-Inger Saveman, Senior professor, Umeå Universitet 13.40–14.10 Samverkan vid våld i nära relation – kontinuitet och trygghet i vårdprocessen Josefin Rahmqvist, Leg sjuksköterska, fil.dr, Linnéuniversitetet 14.10–14.30 Tre myndigheter, en uppdragsgivare interprofessionell samverkan vid våld i nära relationer Johanna Falk, Akutsjuksköterska, Region Kronoberg 14.30–15.00 KAFFE OCH MINGEL MED UTSTÄLLARE 15.00–15.30

Vad är viktigast när det värsta händer? Fem utmaningar kring krisstöd i katastrofer. Karin Hugelius, Med.dr, specialistsjuksköterska anestesi- och ambulanssjukvård, lektor, Örebro universitet.

15:30–16.00 Krisstöd inom Polismyndigheten Thomas Redlund, Kommissarie, krisstödssamordnare, Operativa enheten, Regionledningscentralen, Polisen 16.00–16.30

Exploring the role and value of chaplains in the ambulance service: A mixed-methods study Katie Tunks Leach, RN BN, GradCertCritCareNurs (Emergency), MAdvN (Education), Higher Degree Research Student, University of Technology Sydney, NSW Ambulance Service, Australien

16:30–17.00

Ambulance Chaplaincy: the role of spiritual care within First Responder crisis support Paul McFarlane, Rev. RN Dip Health Science (Nursing), BTheology (Hons), MHealthStudies (Loss and Grief), NSW Ambulance Service, Australien

17.00–

Avslutning och sammanfattning av dagen

EXPAND - en vårdvetenskaplig modell för den akuta vården Mats Holmberg, Ambulanssjuksköterska / Med.dr, Forskningsoch utvecklingsstrateg, adjungerad lärare, Ambulanssjukvården Region Sörmland samt Linnéuniversitetet.

9.50–10.15 Interhospitala överföringar inom intensivvård - patientens situa tion samt närståendes och intensivvårdssjuksköterskornas perspektiv. Jonas Karlsson, Intensivvårdssjuksköterska, doktorand, Högskolan i Borås 10.15–10.45 KAFFE OCH MINGEL MED UTSTÄLLARE 10.45–11.10

Strategies, relationships and care environments that enhance the patients` ability to manage with critical illness and care in intensive care units Gisela Vogel, Intensivvårdssjuksköterska, doktorand, Karolinska institutet

11.10–11:35 Barn som närstående – Bemötande och delaktighet Susanne Knutsson, Intensivvårdssjuksköterska, docent, Linnéuniversitetet 11.35–12.00 Hur kan vi bedöma intensivvårdspatienters smärta? Mia Hylén, Intensivvårdssjuksköterska, doktorand, Malmö universitet Avslutning 12.00–13.00 LUNCH OCH MINGEL MED UTSTÄLLARE 13.00–13.10 Inledningstal 13.10–13.50 Keynote

13.50–14.15 Interhospitala överföringar inom intensivvård Jonas Karlsson, Intensivvårdssjuksköterska, doktorand, Högskolan i Borås 14.15–14.45 KAFFE OCH MINGEL MED UTSTÄLLARE 14.45–15.10

15.10–15.35 Barn som närstående – Bemötande och delaktighet Susanne Knutsson, Intensivvårdssjuksköterska, docent, Linnéuniversitetet 15.35–16.00 Hur kan vi bedöma intensivvårdspatienters smärta? Mia Hylén, Intensivvårdssjuksköterska, doktorand, Malmö universitet Avslutning 16.00–19.00 MINGEL MED UTSTÄLLARE

17.00–19.00 MINGEL MED UTSTÄLLARE

samverkan 112 nr 4 2019

www.s112.se

Två helt kostnadsfria konferensdagar

samverkan Region Kronoberg och Centrum för Polisforskning och Utveckling (CPU)

25 OKTOBER, Linnéuniversitetet, Växjö Tema 3: Framtidens tekniska lösningar för ett effek- tivt kliniskt träningscentra IKEASALEN

Tema 4: Framtidens anestesi/operationssjukvård SAL M1083

09.00–09.10 Inledningstal – CISA

09.00–09.10 Inledningstal – IKEA salen

09.10–10.00 Träning + övning + innovation = sant? eynote Tanja Ståhle, Project management, Myndigheten för samhälls- K skydd och beredskap

09.10–10.00 eynote K

10.00–10.30 Operativt användande av UAS inom polisen Jonas Eek, lokalpolisområdeschef, Polisen Region Syd 10.30–11.00 KAFFE OCH MINGEL MED UTSTÄLLARE 11.00–11.20

CriMaSC - Samverkan vid övning av krishantering på lokal, regional, nationell och internationell nivå Elin-Sofie Forsgärde, Leg. sjuksköterska, adjunkt, doktorand, Linnéuniversitetet

11.20–11.40

Kartläggning av krishanteringsövning Jessica Tibell, Akutsjuksköterska, Skånes Universitets Sjukhus (SUS), Malmö Akutmottagning och Gustav Kniif, Akutsjuksköterska, Sahlgrenska sjukhuset, Akutmottagning

EXPAND - en vårdvetenskaplig modell för den akuta vården Mats Holmberg, Ambulanssjuksköterska/Med.dr, forskningsoch utvecklingsstrateg, adjungerad lärare, Ambulanssjukvården Region Sörmland samt Linnéuniversitetet.

10.00–10.30 Extubering CE Linda Rönnberg, Anestesisjuksköterska, doktorand, Mittuniversitetet 10.30–11.00 KAFFE OCH MINGEL MED UTSTÄLLARE 11.00–11.30 Självsedering med hjälp av PSA Andreas Nilsson, Anestesisjuksköterska, lektor, Linköpings universitet 11.30–12:00 Ketamin - även när det gör ont i själen? Jonas Åkeson, Anestesiolog, professor, Lunds universitet 12.00–13.00 LUNCH OCH MINGEL MED UTSTÄLLARE

11.40–12.00 Samverkan vid pågående dödligt våld – interaktiv scenarioövning Länsstyrelsen, SOS Alarm, Räddningstjänsten, Polismyndigheten, Region Kronoberg, Linnéuniversitetet

13.00–13.30 Nya utmaningar för vårdandet inom perioperativ vård Ann-Catrin Blomberg, Operationssjuksköterska, adjunkt, Phd, Karlstads universitet

12.00–13.00 LUNCH OCH MINGEL MED UTSTÄLLARE 13:00–13.30 Beslutsstöd SOS Alarm Mikael Rolfs, Chefsläkare, SOS Alarm 13.30–14.00 Digital patientsimulering för träning av akuta situationer Henrik Andersson, Leg. sjuksköterska, lektor, Högskolan i Borås

13.30–14.00 I feel safe, digital uppföljning efter dagkirurgi Karuna Dahlberg, Med.dr, biträdande lektor Örebro universitet. 14.00–14.30 ”Jag är rädd för att det finns en chans att man dör” – Barns upplevelse av anestesi Lisbet Andersson, Anestesisjuksköterska, adjunkt, doktorand, Linnéuniversitetet

14.00–14.30 KAFFE OCH MINGEL MED UTSTÄLLARE 14.30–15.00 KAFFE OCH MINGEL MED UTSTÄLLARE 14.30–15.00 Simulering – Patientsäkert! – Studentsäkert? Marcus Gustafsson, Intensivvårds- och ambulanssjuksköterska, adjunkt, Jönköping University 15.00–16.00

Fullskaliga simuleringar ett viktigt och naturligt steg på vägen mot kliniskt nyttiggörande av ny teknik Bengt Arne Sjöqvist, Tekn.dr., Docent, Chalmers tekniska hög- skola & Prehospital ICT Arena, PICTA, Lindholmen Science Park Glenn Larsson, Ambulanssjuksköterska, Med.dr, Prehospital ICT Arena, PICTA

15.00–15.30 Hur uppfattar anestesisjuksköterskor värmebevarande insatser? Ingrid Gustafsson, Anestesisjuksköterska, adjunkt, doktorand, Linnéuniversitetet 15.30–16.00 I väntan på kirurgi, hur bevaras uppdukade instrument på ett säkert sätt Maria Qvistgaard, Operationssjuksköterska, adjunkt, doktorand, Linnéuniversitetet 16.00–16.10 Avslutning

16-00–16.10 Avslutning

UTSTÄLLARE (Båda dagarna) Ambulansförbundet, Ferno Norden, Laerdal, Medical Care Systems, Nilsson Special Vehicles, Nordic Vehicle Conversion AB, PHC Nordic, Sjöräddningssällskapet, Softwerk AB, SOS Alarm Sverige, Stryker, Taiga, Telium och Zebra

www.s112.se

CISA

samverkan 112 nr 4 2019

Teknik / Kunskapsstöd

mobilapplikationer

– med glimrande framtidsutsikter Softwerk AB i Växjö utvecklar användarvänliga och lättillgängliga kunskapsstöd väl lämpade för blåljuspersonal. TEXT och foto: SVEN ÅSHEDEN ILLUSTRATIONER: softwerk

inte vara överdrivet nostalJaggisk.brukar Men när jag närmade mig Softwerks moderna kontorslokaler bubblade mängder av gamla lumparminnen upp. 1967-1968 gjorde jag 12 månaders värnplikt på Kronobergs regemente, I 11 i Växjö. 1996 meddelade försvarsmakten att regementet skulle läggas ner och den 24 augusti 1997 halades fanan för sista gången på kanslihuset. Nu 51 år senare vandrar jag mot kasernbyggnaden där Softwerk har sina lokaler för att få veta lite mer om företagets smarta mobilappar. Denna kasernbyggnad innehöll en gång i tiden regementets sjukstuga.

bygger smarta IT-mjukvaror Softwerk AB är Växjöbolaget som bygger smarta IT-mjukvaror både för den offentliga och privata sektorn. Två av företagets 30 anställda tog sig tid att berätta mer om företaget Softwerk och dess bakgrund. Eddie Freij, bolagets styrelseordförande: – Två av företagets båda grundare kom från Tyskland till Växjö i början på 2000-talet. Welf Löwe som professor

samverkan 112 nr 4 2019

i datavetenskap och Rüdiger Lincke som tysk utbytesstudent. – Rüdiger Linckes första målsättning var att studera vid Linnéuniversitetet en termin. Snart bestämde han sig för att forska inom området datakvalitet - Hur väl är mjukvaror utvecklade utifrån olika kriterier?

– Idén till att starta företag kom efter att fyra forskarkollegor vid institutionen för datavetenskap och mediateknik genomfört ett uppdrag där just deras unika kompetenser efterfrågats. Tillsammans startade man 2006 ett företag med affärsidén att sälja professionella IT-system för kvalitetssäkring. – 2008 började man programmera på uppdrag - under namnet Softwerk. Den verksamheten bar sig snabbt. Idag är Rüdiger Lincke doktor i datavetenskap och tillsammans med professor Welf Löwe en av tre ägare till IT-bolaget Softwerk AB.

skapade en egen nisch Anthony Mulot, produktägare och marknadsansvarig berättar;

– Idén till att visa en verksamhets riktlinjer i en mobilapp föddes 2011, i samband med en familjemiddag. Då hade fadern som är överläkare och sonen som är systemutvecklare en större diskussion om digitaliseringens möjligheter. – Tillsammans kom far och son fram till att det inte är hållbart att en verksamhets riktlinjer och senaste information ska finnas som papperskopior i en eller flera pärmar. Slutsats; här finns en stor uppdaterings- och hållbarhetsproblematik. Pappersutskrifter och pärmar ska snart var ett minne blott ... – Problemanalysen blev Softwerks startskott till appen infosynk. En anpassningsbar digital mjukvaruplattform som hjälper verksamheter och anställda att få tillgång till den absolut senaste informationen i realtid oavsett geografisk plats.

STRAMA först ut med appen Strama är en nationell samverkansgrupp för kunskapsstyrning, som startades 2008 utifrån ett statligt initiativ. Gruppens främsta målsättning är att öka samverkan mellan myndigheter, vård-

www.s112.se

ambulanssjukvård /

Behandlingsriktlinjer

Anthony Mulot, produktägare och marknadsansvarig .

givare och kommunernas sociala verksamheter vid lansering och spridning av ny kunskap och nya metoder. Strama har en bred förankring bland aktörer som Hälso- och sjukvårdsregioner, Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), Socialstyrelsen, Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU), Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket (TLV), Läkemedelsverket, Folkhälsomyndigheten, Svenska Läkaresällskapet och Svensk sjuksköterskeförening. Stramas övergripande mål är: En kunskapsbaserad och mer jämlik hälso- och sjukvård och socialvård. En snabbare och mer likvärdig tillgång till nya effektiva läkemedel. Effektivare resursutnyttjande. Förbättrat samarbete och samordning nationellt, regionalt och lokalt. Genom nationella Strama blir exempelvis arbetet mot antibiotikaresistens ytterligare integrerat i landstingens och regionernas kärnverksamhet. Arbetet medför att en nationell struktur för kunskapsbaserad vård, erfarenhetsutbyte och lärande fördjupas. Strama är inget projekt utan en metod för förbättringsarbete som ska säkerställa möjligheterna till en god och säker sjukvård både nu och i framtiden. Arbetet sker i nära samarbete med de lokala Stramagrupperna och Folkhälsomyndigheten.

�

effektiviserar åt blåljusmyndigheter Anthony Mulot; – Idag används infosynk som ett digitalt kunskapsstöd inom ambulanssjukvård, räddningstjänst och polis, men är anpassningsbart till i stort sett vilken verksamhet som helst. Softwerk AB har även varit med och skapat PolisAppen som används av poliser, ordningsvakter med flera. www.s112.se

– PolisAppen har också "exporterats" till Colombias huvudstad Bogotá, där den testas för att snabbt kunna lagföra brottslingar och få bukt med gatuvåld och trafficking. Och snart får även Missing People Sweden sin egen anpassade mobilapplikation infosynk, liksom Räddningstjänsten Syd. – Värt att nämna i sammanhanget är att mobilapplikationerna har offlineåtkomst. Dålig eller obefintlig mobiltäckning är därmed inget problem.

Enkelt och lättnavigerat

Ny app effektiviserar ambulanspersonalen s arbete Text: sven åsheden Foto: privat skärmdumpar: Torbjörn Bergval

Ambulanspersonalen Örebro län är nume i Region ra ständigt uppdaterade när de sina uppdrag. Detta är ute på mobilapp som innehtack vare en hetens behandlin åller verksamgsriktlinjer.

Appen i appstore/gog

ole play

så får det bli även i Region Örebro län. Vid årsskiftet var man redo att släppa en testversion.

– Under årets första månader kan man säga att den var i provd rift, samtidigt som länets samtliga är ambulanspersonal ambulanser utrustaen jobbar ute på des med smartphone fältet behöver de ta s, berättar Torbjörn en massa beslut kring patienterna. Beslut Bergvall. som bygger på strikta behandlings riktlinjer - riktlinjer för behandling och läkem "Radioskugga" - inget edelshantering. problem Från den 1 maj körs Tidigare har riktlin jerna varit samlade appen i skarpt läge. i en bok i fickformat, Behandlingriktlinjernas som omarbetades grund är densamoch trycktes om vartan ma som innehållet i den gamla fickboken. nat år. Men nu har ambulanssjukvårde – Eftersom det är så n tagit klivet in i enkelt att redigera applikationernas värld. och uppdatera i appen , så har vi lyft in ytterligare användbara – Bakgrunden är att det riktlinjer och funkhålla boken uppdaterad. var svårt att tioner. Appen har en sökfunktion, och Det var både omständligt och dyrt, och när viktiga uppdatering när senaste upplagar gjorts kommer an kom från trycke riet så kunde det i teorin push-notiser så att personalen uppm ärkredan finnas delar som sammas på ändringar var inaktuella, säger och det som är nytt. Torbjörn Bergvall, – Vi är precis i slutsk verksamhetsutveck edet, med en nyutlare för ambulanssjukvårde vecklad funktion, för n i regionen. beräkning av läkemedelsdoser utifrån Torbjörn Bergvall har patientens ålder och utvecklat appen tillsammans med Per vikt, säger Torbjörn Innehåll på knapp Bonerfält, medicinskt Bergvall en Allmänt. Handl ledningsansvarig på – Ingen personal behöv och tillägger; ingsplaner, vårdkedjor USÖ-ambulansen, er heller oroa och annat samt Jan Arvidsson, sig över att råka ut sjuksköterska, från för dålig eller obefin tambulansen i Karlsk lig mobiltäckning om oga. ambulansen är på uppdrag ute i ”obyg den”. Visste du att... Region Västernorrland – Vår senaste versio n av appen finns är förebild När vi sett att Regio n Västernorrland hade hela tiden sparad i mobilen, så att man ... Torbjörn Bergva ll, verksamhetsutsina riktlinjer samla kommer åt den även de i en vecklare, kan nås om mottagningen är på telefon: beslutade man i länsam app i mobilen, dålig, avslutar Torbjö 0581-855 82 eller rn Bergvall. ■ bulansgruppen att via mejl:

samverkan 112 nr 4 2017

Anthony Mulot igen; – Målsättningen med vår smarta applikation infosynk är att användaren ska ha tillgång till den absolut senaste informationen oavsett var man befinner sig geografiskt. – Verksamhetens utsedda administratörer skapar meddelanden och uppdaterar direkt via internet, med hjälp av ett enkelt CMS/publiceringsverktyg. – En röd markering (push notifikation) på användarens app indikerar att det finns ett nytt meddelande eller en ny uppdatering. Detta sker i realtid, dvs utan någon fördröjning. 42

google Play och app store Softwerks moderna digitala plattform gör det möjligt att ladda ner applikationerna på smartphones, tablets och datorer. Innehållet anpassas och optimeras alltid efter tillgänglig skärmstorlek. Applikationerna laddas ner via Google Play och App Store. Vem som helst kan ladda ner apparna helt kostnadsfritt. Sök exempelvis på; Ambulans Blekinge, Strama eller Läkemedel.

torbjorn.bergvall@reg

ionorebrolan.se

www.s112.se

Ambulanspersonal i Region Örebro län har använt Softwerks applikation sedan 2017. Hur har du/ni upplevt nyttan och användarvänligheten sedan uppstarten 2017?

Torbjörn Bergvall, verksamhetsutvecklare; – Appen har absolut levererat. Den är enkel att administrera, och vi har också ihop med leverantören utvecklat delar av appen som gjort den ännu bättre. – Tillgängligheten, att kunna hämta appen direkt till mobiltelefon eller surfplatta, och att dessutom kunna läsa den på webben är också en stor fördel. – Förutsättningarna för att alltid ha tillgång till aktuella behandlingsriktlinjer (och andra funktioner och dokument också för den delen) är mycket bra. – Det är en stor skillnad från tiden när vi tryckte hela böcker med långa mellanrum. Vi försöker också ta vara på synpunkter och idéer som kommer in från personalen. Ofta kloka och bra saker. ■ samverkan 112 nr 4 2019

ambulanssjukvård / Forskning

unikt nationellt Nätverk

Foto: Bengt Fridlund

Mötets deltagare från vänster; Veronica Lindström, Mats Holmberg, Wivica Kauppi, Lisa Kurland, Carl Magnusson, Anna Hörberg, Erik Höglund, Klara Jepsen, Anders Bremer, Gabriella Norberg Boysen, Jonas Wihlborg, Staffan Hammarbäck, Henrik Andersson, Christina Nilsson och Anneli Strömsöe.

främjar forskning inom svensk ambulanssjukvård TEXT: CARINA elmqvist Nätverket Ambulance Health Research network startades 2014 och samlar doktorander, lektorer, docenter och professorer som alla bedriver forskning med anknytning till ambulanssjukvården. Syftet med nätverket är att främja forskning inom svensk ambulanssjukvård i avsikt att möjliggöra god och nära vård samt att skapa mötesplatser för erfarenhetsutbyte och samarbete.

september tog femton av nätverkets forskare sig till Fårö för den årliga nätverksträffen. – Det vanliga är att vi träffas på något lärosäte och förutom nätverksmöte har ett symposium där aktuell ambulansforskning presenteras, säger Anders Bremer CISA docent vid Linnéuniversitet och en av arrangörerna för årets nätverksträff. – I år bröt vi den trenden och hade ett arbetande möte under tre dagar på Fårö, fortsätter han. Värd för mötet var fåröbon och senior-

samverkan 112 nr 4 2019

professorn Bengt Fridlund: – Det är så roligt att få välkomna kollegorna till denna vackra plats för att under några dagar arbeta i en lugn och kreativ miljö, säger han. Syftet med årets nätverksträff var att påbörja arbetet med en gemensam debattartikel och revideringen av kompetensbeskrivningen för ambulanssjuksköterskor. Förutom detta fördes också samtal om hur forskningen kan knytas närmare den kliniska ambulanssjukvården.

uppmuntra till förändring Idag återfinns de flesta forskarna vid högskolor och universitetet och få finns anställda i den kliniska ambulansverksamheten. Enligt nätverket behövs här en förändring och samtal fördes om hur politiker och verksamhetsledning kan uppmuntras att i högre utsträckning ta ansvar för detta. – I nätverket arbetar vi aktivt med att knyta forskning, klinisk vård och utbild-

ning närmare varandra, säger Mats Holmberg som är disputerad ambulanssjuksköterska och arbetar som forskare vid ambulanssjukvården i Region Sörmland. – Fler forskare är nödvändiga i den kliniska ambulanssjukvården för att säkerställa patientsäkerheten och utvecklingen av vården, menar han.

social samvaro viktig Förutom arbete så var den sociala samvaron ett viktigt inslag under nätverksträffen. Dagarna inleddes med strandpromenader och joggingturer. Goda middagar med intressanta samtal och en bussrundtur på ön fyllde kvällarna. – Den sociala biten är minst lika viktig som arbetet, menar Staffan Hammarbäck, ambulanssjuksköterska och doktorand från Katrineholm som var på sin första nätverksträff: – Som doktorand sitter man ganska mycket ensam på sin kammare, därför är sådana här möten oerhört viktiga för att www.s112.se

REGION STOCKHOLM

Foto: Lindholmen Science Park

Grattis

Tel: 0430-490 50 www.nilsson.se

Tommie, Maria, Anders och Mattias hämtar XC90 till AISAB

REGION NORRBOTTEN Markus och Ida hämtar till Kiruna Roland och Thomas till Piteå

REALITi Integrated smart solution for more reality

Docenterna Veronica Lindström (Karolinska Institutet) och Anders Bremer (Linnéuniversitet / CISA) i samtal om ambulanssjuksköterskans kompetens. Foto: Mats Holmberg

träffa andra forskare och känna sig som en del i en större gemenskap, fortsätter han. Så åkte deltagarna hem efter tre givande dagar i en för kropp och själ avslappnande miljö. Stafettpinnen för nästkommande nätverksträff den 1-2 december 2020 gick till ambulanssjukvården vid Region Dalarna tillsammans med ambulanssjukvården i Region Sörmland. Planeringen för denna nätverksträff med efterföljande symposium är redan igång. – Vi kommer göra vårt bästa för att sätta samman ett givande program för både nätverkets medlemmar och andra som är intresserade av ambulansforskning, säger Anneli Strömsöe forskare vid ambulanssjukvården i Region Dalarna som fick uppdraget att samordna nästa års nätverksträff och symposium. ■ www.s112.se

PHC Nordic AB +46 855 53 63 00 phcnordic.com

iSimulate annonce.indd 1

samverkan 112 nr 4 2019

01/03/2018 09.39

brandflyg / Frivilliga Flygkåren

letar brandhärdar över gotland intervju gjord av: BENGT FRIDLUND FOTO: PRIVAT och länsstyrelsen gotlands län Hej där Jan Åhlberg, du är pilot inom Frivilliga Flygkåren (FFK) som är en frivillig försvarsorganisation med 2500 medlemmar varav 800 piloter är fördelade över hela Sverige. Du är också FFKs länsflygchef här på Gotland, vad innebär det mer än att ”bara” ägna sig åt flygning?

– Som länsflygchef lägger jag tid på samverkan med allt från statliga myndigheter såsom försvarsmakten till frivilligrörelser såsom Missing people. Ett uppdrag som nu återkommit är att vara med och bygga upp civilt försvar igen genom deltagande i Frivilliga Försvarsorganisationernas Samarbetskommitté (FOS). – En av de viktigaste uppgifterna är att koordinera och stödja mina grupper i länet med resurser. Vi har en Flyginsatsgrupp (FIG), en Hemvärnsgrupp (HVG) och en Sjöinformationsgrupp knuten till marinen (SIG). Varje grupp har en gruppchef och till detta en chefspilot som ansvarar för flygsäkerhet och arbetet runt detta. – Eftersom Gotlands län är ett ganska litet län så har jag det på sätt och vis enkelt med en flygklubb där vi hyr flygplan men vi är å andra sidan ganska få engagerade vilket gör att vi inom länet får hjälpa varandra. – En annan stor arbetsuppgift under sommarhalvåret är att koordinera och planera skogsbrandflyget. Eftersom detta är en frivilligverksamhet är det inte helt enkelt att lägga schema och se till att vi klarar utmaningar som sommaren 2018 där vi flög skogsbrandflyg närmare 400 timmar på 22 piloter och ca 15 spanare under maj till och med augusti. Till detta kommer all övrig verksamhet som inte tar semester. Ja just, ett ofta uppmärksammat uppdrag som FFK har under sommaren är ju att lokalisera skogsbränder här på Gotland. Vad innebär det konkret?

Jan Åhlberg är pilot i sin dagliga profession. Under sommarhalvåret koordinerar och planerar han skogsbrandflyget inom Frivilliga Flygkåren (FFK) på Gotland. 40

samverkan 112 nr 4 2019

– Det allra viktigaste vad gäller skogsbrandflyg är att hitta och hjälpa till att leda räddningstjänsten till platsen. Vi kan ”stanna på platsen” under en lång tid och hjälpa till att hitta bra vägar om terrängen är svår. www.s112.se

– Att finna en skogsbrand i ett tidigt läge är enormt viktigt eftersom det ger den bästa förutsättningen för att få den släckt. Vår flygslinga går i ett högervarv runt hela ön samt att vi också spanar på Gotska sandön. Ett varv tar lite drygt 2 timmar. Hur många flygturer kan det bli under en normalsommar för skogsbrandsbevakning? Och vad blir det då uttryckt i flygtimmar?

– Vi flyger utifrån vad Storstockholmsräddningscentral (SSRC) har bedömt som behov beroende på markfuktighet och spridningsrisk. Dessa parametrar bedöms i en skala 1 till 5Extrem där vi flyger ett pass per dag vid en 4a och två pass per dag vid en 5a och en 5Extrem. – Vid en blöt sommar kan det bli 0 flygtimmar men som under extremåret 2018 blev det nästan 400 timmar. Ett normalår - över tid – så rör det sig om cirka 150 timmar. Vilka fördelar finns med att så att säga ”spana från luften” vad gäller skogsbrandsbevakning?

–Redan på 300 meters höjd har vi i bra väder god sikt över stora områden. Om personal istället sitter i en brandbil på väg ut till en anmäld plats för skogsbrand kan de passera brandplatsen utan att upptäcka den beroende på om vinden ligger fel i förhållande var personalen befinner sig. – En fördelsfaktor till är att det går fort att nå till en s k ”intressant plats”. Till exempel under sommaren när det är torrt och skördetid syns det ofta dammoln som stiger upp där en skördetröska kör, eller det vara damm från en grusväg eller ett kalkbrott, och alltså inte en brand vilket kan uppmärksammas från långt håll i luften, men denna kunskap kräver så klart en viss erfarenhet. Vem är ni i kontakt med på marken när ni är i luften?

– Inom FFK har vi tillgång till radiokommunikationssystemet RAKEL för att kunna kommunicera med våra uppdragsgivare och räddningstjänsten. Vid skogsbrandflyguppdrag anmäler vi oss till SOS alarm innan vi lyfter och avrapporterar efter landning. Under tiden vi flyger finns vi nåbara via RAKEL om SOS alarm vill ge oss något uppdrag.

rapporterar till SOS alarm som i sin tur koordinerar med SSRC som skickar ut räddningstjänstens fordon till platsen. Vi ”väntar på platsen” tills vi får information att vi inte behövs längre. Hur många aktiva piloter är ni inom FFK här på Gotland under året som är?

– I år har vi tillgång till 22 piloter och cirka 15 spanare, där en del har sommarboende på Gotland och vill vara med och hjälpa till. Vilka andra uppdrag kan FFK anlitas för i Sverige, och framför allt här på Gotland?

– Sedan 1989 har vi arbetat tillsammans med marinen och flyger havsövervakning runt ön för att hjälpa till att skapa en nulägesbild. Dessa uppdrag utför vi året runt. Vi har även deltagit vid utbildningsinsatser inom marinen där vi utfört spaning och andra uppdrag. För hemvärnet har vi uppdrag som övervakning och transport av personal och materiel. Inom det civila har vi haft uppdrag som att leta efter sådant som kan vara av fara för sjöfarten. – Vi har också sökt efter försvunna personer, eftersom vi har ett antal personer som är utbildade i eftersökning och räddning (SAR). Vi kan även hjälpa till med att kontrollera ledningsgator för kraftledningsnätet efter stormar för att finna var det är avbrott eller skador på ledningsnätet. Hur är fördelningen mellan alla dessa uppdrag sammantaget och fördelat utifrån 100 procent och år.

– I dagsläget rör det sig om cirka 35% havsövervakning, 35% skogsbrandflyg och resten fördelat ungefär lika mellan FIG, SIG och HV. Är det några specifika uppdrag av dessa du anger här som du särskilt ”brinner för”, ha, ha?

Om en brand lokaliseras under ett uppdrag vad gör ni då konkret?

– Jo, uppdragen som är av karaktären skarpa, dvs något har hänt och vi måste försöka lösa detta, men även specialuppdrag som vi normalt inte håller på med är intressanta. Exempelvis fick vi hjälpa marinen innan de skulle iväg på uppdrag i Adenviken och då ingick i uppdraget att dels uppträda som deras ögon genom spaning på de områden de ville ha hjälp med men dels också uppträda som en fientlig enhet.

– Vi positionsbestämmer platsen med GPS och markerar på våra kartor som är desamma som räddningstjänsten har. Vi

Du är ju pilot i din dagliga profession också; varför ägnar du då dig åt flygning även på

www.s112.se

din fritid? Är det så att det finns en skön känsla eller ger en kick i att få ett annorlunda uppdrag än det du ägnar dig åt dagligdags? Vad är ditt ärliga svar på detta?

– Min karriär är från början ingenjör på Ericsson/Flextronics i 15 år och därefter byte av karriär p g a av outsourcing av verksamhet. Flygning i sig är fantastisk roligt i båda formerna men med tanke på uppdraget som länsflygchef blir det inte den mängd flygning jag skulle vilja hinna med. Det ärliga svaret är att jag skulle vilja flyga mer och ge mindre tid åt administration och få njuta av den frihet som jag känner när jag är i luften. Av dessa 22 FFK piloter verksamma på Gotland i år, är det flera som är piloter till vardags precis som du, eller vilka andra professioner förekommer?

– För tillfället är jag ensam här på Gotland att flyga kommersiellt liksom för FFK. Bredden av olika kompetenser är stor, vi har läkare, lärare, egenföretagare, utredare, chefer och projektledare inom olika områden. Avslutningsvis, finns det något uppdrag du särskilt minns av någon anledning och som du vill dela med dig av? Alltså en händelse som hade fått ett annat utfall med kanske svåra konsekvenser om du/ni INTE hade varit tillgängliga.

– Vid ett tillfälle blev vi utkallade för att leta efter två stora pontoner av stål som ett lastfartyg tappat i dåligt väder och som var en stor fara för sjötrafiken. Det kan tyckas vara en ganska lätt uppgift att finna två stora pontoner i havet – OM det är vindstilla och solsken vilket det inte var vid detta tillfället. Det var mulet väder och fortfarande kraftiga vindar på ett upprivet hav tillsammans i dåligt ljus, och dessutom leta efter något som vi inte riktigt visste hur det såg ut. Till slut fann vi de två svarta pontonerna som låg lågt i vattnet, och det kändes så otroligt skönt att få positionsbestämma dessa, rapportera och så återvända hem till Visby flygplats igen. – Ja, det var ett mycket speciellt uppdrag! Alltså, det är lätt att förstå vilken nytta en sådan här organisation som FFK gör - inte bara för den enskilda individen som får flygtimmar – utan framför allt för samhället som helhet. Stort tack Jan Åhlberg för du tog dig tid till att svara på Samverkan 112’s högtflygande frågor! ■

samverkan 112 nr 4 2019

BLÅLJUS / Porträtt

blåljusKollegor i nöd och lust intervju gjord av: BENGT FRIDLUND FOTO: PRIVAT Foto: Privat Hej Caroline och Pär, ni är ju ett gift par som bl a har blåljusprofessionen gemensamt, dvs i ditt fall Caroline som gruppchef vid SOS-alarm i Växjö, och du, Pär som enhetschef med inriktning insats och beredskap vid Kalmar Brandkår. Vad säger du Caroline – hur kom det sig att du valde den banan? O vad säger du Pär vilket var ditt skäl? Caroline:

– Jag har väl som många andra haft en dröm som barn att bli polis. Just anställningen på SOS blev nog till mest av en slump. Jag hade sökt jobb på polisens LKC, som det då hette, och fått nej, då en god vän tipsade mig om att SOS Alarm sökte folk. – Jag slängde in en ansökan till ett företag som jag då egentligen visste väldigt lite om. Så jag tog mitt pick och pack och flyttade från Kalmar till Växjö och 16 år senare är jag fortfarande kvar där. Pär:

– När jag som ung plåtslagare behövde genomföra ett arbete på hög höjd, så hyrdes brandkårens höjdfordon in. Under pågående arbete i höjdfordonet blev jag mer eller mindre värvad till deltidsbrandman. – En värvning som jag aldrig har ångrat. Relativt snart kände jag att brandkåren och senare räddningstjänsten passade mig perfekt. Jag ville kunna göra skillnad när det oförutsatta inträffade, och göra det på heltid. Hade ni något annat förstahandsval innan det blev dessa blåsljusverksamheter? Caroline, hur var det i ditt fall? Pär, hade du tänkt dig någon annan profession? Caroline:

– Som jag sade innan så var det nog drömmen om att bli polis som egentligen lockade. Jag ville ha ett arbete där jag kunde känna att göra skillnad. 42

samverkan 112 nr 4 2019

Pär:

– Jag var länge inne på att ta över min pappas bilaffär och jobba som bilhandlare. Men känslan för det oförutsatta och att hjälpa och stötta andra tog över. Ni har ju många år i era professioner; men när ni startade inom respektive verksamhet vilken typ av tjänst erhöll ni då och vilken utbildning krävdes? Caroline:

– Jag började på SOS Alarm 2003 som operatör, ett arbete som har varierat stort under dessa år eftersom SOS tjänsteutbud sett olika ut. Utbildningen till SOS-operatör har förändrats mycket under dessa år från det att jag blev anställd.

– I dag går en nyanställd en 14 veckors utbildning där varannan vecka genomförs i Kista på SOS utbildningscenter och varannan vecka genomförs på sin hemmacentral. När jag började så gavs all utbildning med handledare på min hemmacentral, dock minns jag inte hur många veckor det då rörde sig om. Pär: – Jag började som heltidsbrandman 1984 och gick i början en internutbildning på kåren för att 1987 genomföra en 15 veckors brandmannautbildning på Räddningsverket. Efter hand har jag kompletterat med brandförman, brandmästarutbildning och olika ledarskapsutbildningar. www.s112.se

I ditt fall, Caroline, som också nyss har bytt arbetsfunktion liksom arbetstider, men ej arbetsplats, vad innebär det familjemässigt?

– Jag gillar egentligen att jobba oregelbundet och det nya arbetet innebär inte minst en stor förändring i arbetstider för min del. – Från att vissa veckor ha jobbat 3 pass till att nu ha ett måndag-till-fredag dagtidsjobb så är det en stor skillnad, men jag måste säga att det underlättar för oss med tanke på när Pelle också bytte jobb som kräver dagpendling. – Med oregelbundna arbetstider hade det inneburit att vi hade behövt ta betydligt större hjälp av vänner och släkt för att kunna lösa det för barnen. Och inte minst, nu får vi ju nu alla helger liksom storhelger lediga tillsammans. Men åter till era arbeten; inom blåljusprofessioner uttrycks ofta ”att ingen dag är den andra lik”; på vilket sätt stämmer detta in på era arbeten?

Foto: Privat

Idag då, vad innebär det att vara gruppchef respektive enhetschef och vilka ytterligare krav på erfarenhet och utbildning ställs på er? Caroline:

– Jag är som sagt precis ny i min roll som gruppchef. Men det innebär att jag ska vara medarbetarnas närmsta chef. Där jag ska se till att de utvecklas enskilt men även arbeta för att gruppens helhet ska fungera. – Det innebär också att hålla medarbetarsamtal, sätta löner, kvalitetsuppföljning, kompetensförsörjning samt ansvara för funktionens leverans. Jag har och kommer att gå flera interna utbildningar för att stärka mig i min nya roll för att få de verktyg som behövs för att lösa mina uppgifter på bästa sätt. – Att jag sedan har alla års erfarenhet som operatör gör att jag får en ökad förståelse för det arbete operatörerna gör varje dag. Pär:

– I min roll som enhetschef känns det väldigt tryggt att ha många år och relativt lång erfarenhet inom yrket. Min uppfattning är att det inte finns någon bortre www.s112.se

gräns för medarbetar- och ledarskapsutbildningar liksom till vidareutveckling. – För tillfället följer jag Kalmar kommuns program för nya chefer. Programmet är intressant och har ett bra upplägg, som kommer att ge mig mer kunskap. Du Pär, jobbar ju alltså numera i Kalmar, hur känns det att lämna arbetskamrater och en känd verksamhet? Och hur påverkas familjen med tanke på att ni fortfarande har hemmaboende barn?

– Efter många år på samma arbetsplats, kändes det väldigt stimulerande att få möjlighet till fortsatt utveckling på ny arbetsplats. Det är klart att beslutet att lämna tryggheten och kollegor rörde om ordentligt. – Det fanns under en tid en känsla av osäkerhet och om beslutet att byta arbetsplats skulle vara rätt. Men beslutet att byta känns nu helt rätt och det har blivit en ordentlig nytändning i yrkeskarriären. – Jag pendlar numera dagligen med tåg mellan Växjö och Kalmar och använder tiden på tåget till att jobba, men även till avkoppling och återhämtning. – För familjen blir det givetvis en förändring och våra tjejer 7 och 9 år tar mycket eget ansvar.

Caroline:

– Ja som operatör kan jag verkligen skriva under på detta. Att svara på 112 innebär att möta alla typer av människor, frågeställningar och problem. Jag ska hantera allt från felringringar, akuta sjukdomsfall, bränder till trafikolyckor. Där gör jag skillnad i andra människors liv. – Som gruppchef har jag helt andra arbetsuppgifter och kommer att stöta på andra utmaningar med allt vad det innebär att ha personalansvar. Pär:

– Under alla år inom räddningstjänsten så kan jag verkligen skriva under på det uttrycket. Operativ personal ställs dagligen inför nya och utmanande situationer, som vi delvis kan planera och förbereda oss inför. – Men många situationer löses via arbetsgruppers gemensamma erfarenhet och kompetens. Uppdragen för svensk räddningstjänst har breddats mycket sedan min första dag inom yrket, och samtidigt ökar förväntningar och krav från allmänheten. – Detta avspeglar sig i min roll som enhetschef och innebär att jag och kollegor runt om i räddningstjänstsverige behöver vara dynamiska och regelbundet göra nya prioriteringar utefter kommande utmaningar.

►

samverkan 112 nr 4 2019

BLÅLJUS / Porträtt

► – Vi behöver säkerställa god samverkan med andra räddningstjänster då komplexiteten på händelser växer och en enskild räddningstjänst har svårt att möta framtida situationer. – Ett tydligt exempel är samverkansbehovet över organisationsgränserna till ambulans och polis som behöver säkras med anledning av många nya typuppdrag. Kan ni på något sätt dra nytta av varandras professioner eller snarare kompetenser i arbetsvardagen? Kan ni ge varsitt exempel?

Caroline: – För många år sedan hade vi en händelse med en större båtolycka där Pelle var insatsledare och jag satt som operatör, m a o ett ärende som berörde oss både två. – Då kändes det väldigt skönt att kunna ventilera denna specifika händelse efteråt. I min nya roll kommer jag att ha stor nytta av Pelles erfarenheter eftersom han har gjort den resan jag nu precis har påbörjat, alltså att gå från kollega till att bli chef. Pär: – Det första jag tänker på är ett tillfälle då Caroline jobbade förmiddagspass och där hon hade ett riktigt jobbigt samtal precis innan hon avslutade sitt pass. Hon åkte hem och väl hemma kom hennes reaktioner efter samtalet. Hon ringde mig och var ledsen, behövde prata och hade många tankar. Jag har ju under många år varit ansvarig för räddningstjänstens interna samtalsstöd och självklart valde jag att åka hem till Caroline för att lyssna, stötta och bara finnas till. Intressanta och tänkvärda svar! Om ni också skulle ge varsin speciell arbetshändelse som ni alltid kommer att bära med er med tanke på det positiva utfallet, vad finns då att beskriva?

Pär: – Det finns lyckligtvis många händelser som jag bär med mig, men jag tänker särskilt på en sommar då jag tjänstgjorde vid sommarstyrkan på Böda camping på Öland. En eftermiddag fick vi ett larm om en 4 årig pojke som befarades drunknat i poolen på området. Vi i styrkan var riktigt snabbt på plats och tillsammans med en ledig ambulanssjuksköterska fick vi snabbt upp pojken. Ett snabbt och korrekt ingripande gjorde verkligen skillnad. Jag kan fortfarande se det framför mig när pojken 44

samverkan 112 nr 4 2019

Foto: Christian Kruse Kartbild: SJ och Google Maps

efter en stund började andas av sig själv. Den natten sov jag väldigt nära min egen lilla dotter, då 4 år. Caroline: – Jo, jag har ju svarat på så otroligt många 112-samtal genom åren och det finns många samtal jag kommer att bära med mig. Det kan vara allt från samtalet där jag instruerar en anhörig till att göra HLR och ”vi” tillsammans räddar livet på en annan människa till samtalet där jag hjälper en man att förlösa sin gravida fru i baksätet på en bil på motorvägen. En logisk följdfråga och som du tangerade förut Pär; hur är det med debriefing eller motsvarande åtgärder för ert välmående? Ni har alltså ”nytta” av varandra vid sådana här tillfällen! Caroline, hur resonerar du här? Och Pär, vad är dina tankar utifrån vad du nämnde förut? Caroline:

– Självklart har vi stor nytta av att ha en fördjupad kunskap om den andres jobb, både när det gäller mitt arbete som operatör men även vad det innebär att vara chef.

Pär:

– Egen erfarenhet gör det enklare att tolka sin partners signaler efter ett tungt arbetspass. Allt ifrån att lyssna, prata och stödja till att bara få vara för sig själv. Och så en avslutande fråga: vad är det bästa med era jobb? Pär, vad är det bästa utifrån ditt perspektiv? Caroline, vad säger du? Pär:

– Ett viktigt uppdrag, trevliga och bra kollegor och att få möjlighet att göra skillnad i vardagen. Caroline:

– Kan nog bara instämma med Pelles ord, och att ha ett arbete där ingen dag är den andre lik. Tack så mycket för att ni tog er tid till denna intervju och jag önskar er ett fortsatt välmående såväl inom era blåsljusverksamheter som det äkta par ni också är. ■

www.s112.se

REGION BLEKINGE

REGION JÖNKÖPINGS LÄN

Christer och Jan-Erik hämtar XC90 till Karlskrona

Daniel hämtar XC90 till Sävsjö

Grattis

Tel: 0430-490 50 www.nilsson.se

REGION BLEKINGE

Jan-Erik hämtar XC90 till Karlskrona

REALITi Integrated smart solution for more reality

REGION JÖNKÖPINGS LÄN

Henrik och Jonas hämtar XC90 till Jönköping

Andningsvårdsväska Light Saccis Andningsvårdsväska Light rymmer allt du behöver för att hjälpa patienter i behov av enkel eller avancerad andningshjälp. Slitstark CORDURA® för att klara de allra svåraste miljöerna 3 olika öppningslägen för smidigast möjliga åtkomst Nya ergonomiska bärremmar. Du hittar ett fullständigt produktblad på sacci.se

PHC Nordic AB

Sacci Ryggsäckar AB Gamla Tunavägen 8 784 36 Borlänge SWEDEN

+46 855 53 63 00 phcnordic.com

www.s112.se

iSimulate annonce.indd 1

01/03/2018 09.39

Tel: 0243-932 50 Mail: info@sacci.se WWW.SACCI.SE

samverkan 112 nr 4 2019

JURIDIK / Domslut

HOVrätten friade både företagarna och bolaget Den 10/9 kom Göta Hovrätts domslut. Hovrätten ändrar tingsrättens domslut och frikänner företagarana D1 och D2. Hovrätten upphäver även beslutet om avgift till brottsofferfonden, och beslutar att staten ska stå för kostnaden vid tingsrätten för försvararen. Även åklagarens talan om företagsbot avslås. TEXT och illustration: SVEN ÅSHEDEN KÄLLA: GÖTA HOVRÄTT

GÖTA HOVRÄTT

HOVRÄTTENS DOMSLUT (tilltalad D1) Göta hovrätt ändrar tingsrättens domslut och frikänner D1 och upphäver beslutet om avgift till brottsofferfonden, och beslutar att staten ska stå för kostnaden vid tingsrätten för försvararen. Advokaten får ersättning av staten med 44 663 kr. Av beloppet avser 23 598 kr arbete, 8 388 kr tidsspillan, 3 744 kr utlägg och 8 933 kr mervärdesskatt. Staten ska stå för kostnaden i hovrätten för försvararen.

HOVRÄTTENS DOMSLUT (tilltalad D2) Göta hovrätt ändrar tingsrättens domslut och frikänner D2 och upphäver beslutet om avgift till brottsofferfonden, och beslutar att staten ska stå för kostnaden vid tingsrätten för försvararen. Advokaten får ersättning av staten med 37 389 kr. Av beloppet avser 19 320 kr arbete, 7 993 kr tidsspillan, 2 598 kr utlägg och 7 478 kr mervärdesskatt. Staten ska stå för kostnaden i hovrätten för försvararen.

HOVRÄTTENS DOMSKÄL - Utredningen Företagare D1 och D2 har i hovrätten lagt fram samma bevisning som vid tingsrätten. Förhören vid tingsrätten har spelats upp med ljud- och bild. D1 och D2 har även åberopat viss ny skriftlig bevisning i form av sms-konversationer. Vidare har på de tilltalades begäran tilläggsförhör hållits. D1 har i huvudsak uppgett följande. En kort tid innan de levererade verktygsskåpet hem till B hade de varit i Halmstad. De ringde därefter till 46

samverkan 112 nr 4 2019

A = Före detta fordonsansvarig B = Fordonsansvarig i Ljungby D1 och D2 = Företagare E = Bolaget

B för att få besked om var verktygsskåpet skulle ställas. De fick besked via telefon att det skulle hem till B. De har alltid använt B:s privata telefon för att kontakta honom i tjänsten. A hade tidigare talat om att ett av verktygsskåpen skulle målas och de hade även fått information om att vissa verktyg skulle märkas upp. Han litar på både A och B till hundra procent. Han tyckte därför inte att det var märkligt att verktygsskåpen skulle levereras till deras hem. Det är riktigt att E inte vanligtvis säljer verktygsskåp, men avsikten var att landstingets tillgodohavande hos E skulle kunna utnyttjas.

Rättsliga utgångspunkter En förutsättning för att D1 och D2 ska kunna fällas till ansvar för givande av muta respektive medhjälp till trolöshet mot huvudman är att de agerat med uppsåt. Vad gäller de rekvisit som ska vara täckta av uppsåt för att ansvar för givande av muta ska komma i fråga konstaterar hovrätten till en början att en muta kan vara av annat än materiellt slag. Den otillbörliga förmånen kan bestå av

att givaren begår eller åtar sig att begå ett brott som är till fördel för mottagaren (jfr t.ex. Thorsten Cars, Mutbrott och korruptiv marknadsföring, 3 uppl., s. 79). Det som ska prövas i detta fall är om D1 och D2 hade uppsåt till att delta i ett brottsligt förfarande till förmån för A, vilket skulle resultera i att A och annan fick två verktygsskåp på bekostnad av regionen. Hovrätten delar därmed tingsrättens uppfattning att det avgörande är att pröva vilket uppsåt D1 och D2 hade i att verktygsskåpen egentligen var avsedda för A och annan personligen. Av de skäl som tingsrätten har redogjort för finner nämligen även hovrätten att det är styrkt att skåpen faktiskt skulle till dessa personer. När det gäller åklagarens yrkande om ansvar för medhjälp till trolöshet mot huvudman krävs uppsåt såväl i förhållande till huvudbrottet som till främjandet av gärningen. Det står enligt hovrätten klart att D1 och D2 hade uppsåt till de faktiska omständigheter som utgjorde främjandet. De hade full insikt i att avräkning accepterades mot landstingets tillgodohavande hos E och att verktygsskåpen levererades hem till A och B. Vid den vidare bedömningen av de tilltalades uppsåt i förhållande till huvudbrottet ska detta bland annat omfatta att A missbrukade sin förtroendeställning. Åklagaren har i gärningsbeskrivningen angett att de faktiska omständigheter som grundar A:s är att denne från E beställt två www.s112.se

verktygsskåp och beordrat avräkning mot Region Kronobergs tillgodohavande hos bolaget trots att verktygsskåpen inte varit avsedda för Region Kronoberg. Även i detta avseende blir alltså den avgörande frågan om D1 och D2 insåg att verktygsskåpen var avsedda för de antällda personligen. Har D1 och D2 haft uppsåt till att vertygsskåpen var avsedda för de anställda personligen?

Hovrätten gör följande bedömning av de omständigheter som åklagaren har anfört till stöd för sitt påstående att D1 och D2 hade uppsåt i denna del. De verktygsskåp som D1 och D2 levererade till A och B får utifrån var som har framgått av utredningen betecknas som förhållandevis skrymmande. Enligt B fick han ett verktygsskåp hemlevererat till sig i två lådor. Det står därmed klart att D1 och D2 måste ha förstått att det skulle krävas en betydande ansträngning för att transportera verktygsskåpen vidare till Region Kronobergs lokaler. Utöver att skåpen levererades hem till A och B, i stället för till regionens lokaler, finns det egentligen ingen bevisning till stöd för att D1 och D2 skulle ha förstått att verktygsskåpen inte skulle komma regionen till godo. Mot bakgrund av den praxis som parterna tillämpat kring det så kallade ”NN-kontot” finner hovrätten inte att D2:s anteckningar i det handskrivna tillgodohavandet i någon mån talar för att de tilltalade hade insikt i att något brottsligt upplägg förekom.

Ett unikt fall 2017-10-31 polisanmäler Anna, som är jurist på Region Kronoberg, två ambulansanställda män för att ha missbrukat sin förtroendeställning och ha tagit emot föremål privat. Brottet rubricerades som trolöshet mot huvudman och häleri. Innan polisen kopplades in hade regionens interna utredning avslutats. Händelsen fick stor medial uppmärksamhet både lokalt och nationellt. Ryktesspridning med olika typer av spekulationer tog snabbt fart. Jag fick flera mejl och nyhetstips och långa utläggningar från undrande och orolig ambulanspersonal. Någon liknande händelse, med denna brottsrubricering och uppmärksamhet,

www.s112.se

Inte heller de andra omständigheter som åklagaren har pekat på talar i någon större utsträckning för att D1 och D2 skulle ha haft anledning att misstänkta att A planerade att behålla ett skåp själv och därutöver ge ytterligare ett skåp vidare till en kollega. D1 och D2 har förklarat varför de levererade verktygsskåpen hem till A och B. Enligt D1 och D2 var det viktigt för dem att vara tillmötesgående gentemot Region Kronoberg, som var deras första stora kund. De har anfört att både A och B gav dem besked om att verktygsskåpen skulle levereras hem till dem personligen. Det framstår enligt hovrätten som sannolikt att D1 och D2 hade svårt att ifrågasätta, inte minst, A:s direktiv. Av utredningen tycks framgå att de vid tidpunkten på goda grunder hade stort förtroende för A, som intog en stark ställning i den fordonsgrupp inom regionen som beslutade om inköp av ambulanser m.m. Det kan i sammanhanget pekas på att verksamhetschefen NN, som var ytterst ansvarig för ambulansverksamheten i Kronobergs län, har beskrivit att han hyste ett särskilt förtroende för A som hade arbetat länge inom verksamheten. Vidare får det förstås att B befann sig i en ansträngd situation sedan han tagit emot ett av skåpen och därför finns det enligt hovrätten anledning att värdera hans uppgifter med viss försiktighet. B:s berättelse om att det från D1:s och D2:s sida aldrig var tal om att leveransen skulle till Region Kronobergs lokaler har därför ett begränsat bevisvärde. har aldrig tidigare inträffat inom svensk ambulanssjukvård. I min värld skapade detta förstås ett nyhetsvärde. Mitt val blev att i komprimerad och exakt form återge den fakta som skrivits av polis, tingsrätt, advokater och hovrätt. Inget annat. Omfånget på polisens förundersökningsprotokoll var på 220 A4-sidor, Växjö tingsrätts dom på 34 sidor, överklagandet till Göta hovrätt på 8 sidor och Göta hovrätts dom på 42 sidor. Inte helt lätt att objektivt och begripligt beskriva dessa fyra händelser.

KRITIK Kritik har riktats mot mitt sätt att hantera fallet. På tok för stora proportio-

Inte minst i efterhand kan det konstateras att det framstår som något märkligt att verktygsskåpen inte levererades till regionens lokaler. Enligt hovrättens mening är det emellertid inte möjligt att i princip endast utifrån denna omständighet dra slutsatsen att D1 och D2 måste ha förstått att det fanns en avsevärd risk för att skåpen aldrig skulle komma regionen tillhanda. Detta gäller särskilt med hänsyn till vad som har framkommit om att det tidigare hade varit tal om att A skulle märka verktygen innan de togs i bruk. Hovrätten finner sammantaget att D1:s och D2:s förklaringar inte saknar substans och därför ska beaktas i målet. Mot deras uppgifter finner hovrätten inte att det kan anses styrkt att de haft uppsåt till att verktygsskåpen var avsedda för A och annan personligen. De ska därför frikännas från ansvar för såväl givande av muta som medhjälp till trolöshet mot huvudman. Till följd av detta ska de befrias från skyldigheten att betala avgift till brottsofferfonden och återbetala kostnaderna för försvaret vid tingsrätten.

Företagsbot avslås Vid denna utgång ska även åklagarens talan om företagsbot (100.000 kr) avslås. I avgörandet har deltagit hovrättsråden Martin Andersson och Per Christensen, tf. hovrättsassessorn Emma Widman (referent) samt nämndemännen Gun Gustafsson och Michael Wilhelmsson. Hovrätten är enig. ■ ner. Skvallertidningsstämpel. Personer känner sig uthängda. Från djupet av mitt hjärta beklagar jag det sistnämnda. Samtidigt är det mission impossible att beskriva detta unika fall sakligt utan att trampa någon omnämnd på tårna. Polisens förundersökningsprotokoll, Växjö tingsrätts dom, överklagandet till Göta hovrätt och Göta hovrätts dom är offentliga handlingar. Trots kritik tänker jag bära mitt publiceringsval med högburet huvud. Sven Åsheden, chefredaktör

Tidigare artiklar Samverkan nr 4 - 2018 (Yrkanden/åklagare) Samverkan nr 5/6 - 2018 (Tingsrättens dom) Samverkan nr 1 - 2019 (Dom/överklagan)

samverkan 112 nr 4 2019

Betald annonsplats

ALARM-Ambulansförbun situationen för ambulanssjukvården i Region Norrbotten. Förbundet är nu kal�lade till MBL-förhandling avseende de ökade nedskärningar som Region Norrbotten avser gå vidare med. Box 25, 826 21 Söderhamn Tfn: 018 - 430 11 10 Tfn: 073 - 343 55 00 www.ambulansfacket.se

Vänner av livets stjärna, ingen har väl undgått att inrikesministern och justitieministern kallat vissa partier till samtal om situationen kopplat till skjutningar och sprängningar. Under onsdagen den 18 september besökte inrikesminister Mikael Damberg FLISA-konferensen i Karlstad och talade där om lagförslaget att införa det nya brottet blåljussabotage. I januari föreslog regeringen att ett nytt brott, blåljussabotage, ska införas i brottsbalken. Det ska bli straffbart att angripa eller störa polis, räddningstjänst eller ambulanssjukvård i deras arbete. Tyvärr har ingen lösning kommit avseende förbundets käpphäst "flaggning" av farliga personer och underrättelseinhämtning om farliga adresser, vilket gör att vi tar nya krafttag för att mana lagstiftarna att lyfta en välskriven motion om införande av möjligheter för olika myndigheter att dela med sig av persondata mm. Vi kommer med oförminskad styrka fortsätta att påverka beslutsfattarna i frågor som har med vår och patienternas säkerhet att göra. Ambulansförbundet deltog aktivt i såväl Blåljusutredningen och 112-utredningen (samt Alarmeringsutredningen). Nyligen riktade Ambulansförbundet en orosanmälan till Socialstyrelsen avseende

samverkan 112 nr 4 2019

Förbundet vill med våra riktade orosanmälningar uppmärksamma Socialstyrelsen, Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap samt Arbetsmiljöverket på att Region Norrbotten sedan ett antal år försvagat en redan eftersatt ambulansberedskap, vilket dagligen får konsekvenser för framförallt patientsäkerheten där ofta äldre, sjuka och olycksdrabbade drabbas hårt av den underdimensionerade prehospitala beredskapen. I det läge en större händelse sker i Norrbotten så saknas tillräcklig förmåga att undsätta svårt skadade. På daglig basis så möter ofta ambulanspersonalen kraftigt överbelagda sjukhus, vilket ökar riskerna för patienterna. Redan för cirka två (2) år sedan tog verksamheten utan att MBL-förhandla med berörda fackförbund eller ambulanspersonalen bort ambulansen i Vittangi. Ambulansresurser som den i Vittangi ersattes med en så kallad dagbil som är bemannad via ambulansstationen i Kiruna. Denna nedskärning innebär att Malmfälten med en yta på ca sex (6) st Skåne endast har sex (6) ambulanser som ska täcka området. Den ambulans som man nu vill ta bort har full täckningsgrad och som regelbundet också åkt på larm i såväl Luleå och Boden (och dess vida omnejd) riskerar att försvaga den redan eftersatta beredskapen mer. Vägen mellan Kaunisvaara och Svappavaara är klassad som en av Sveriges farligaste vägar, vilket bland annat kommer tas upp av Uppdrag Granskning (UG) i samband med att du får denna tidning. Det innebär bland annat att den otäcka olycka med en minibuss där sex

(6) personer avled inte fick en ambulans från Vittangi eftersom denna var eliminerad till följd av besparingar. Ambulansförbundet värnar en robust beredskap och slår vakt om att ambulanspersonalen måste få rimliga förutsättningar att undsätta sjuka och skadade. Förbundet oroas av att det på många håll i Norrbotten tycks råda en otäck form av tystnadskultur, där ambulanspersonal som slår larm eller värnar samhällsmedborgares beredskap riskerar att möta på olika former av repressalier. En effekt av situationen i Norrbotten är att personal riskerar att gå in i sjukdom på grund av ihållande samvetsstress. Är det så att Region Norrbotten saknar ekonomiska medel att svara upp mot Hälso- och sjukvårdens krav, så finns det goda skäl att Socialstyrelsen eller Socialdepartementet hemställer Försvarsmakten om hjälp att transportera och vårda sjuka och skadade tills dess att regionen kan tillföra resurser till ambulanssjukvården. Ambulansförbundet följer upp i vilken grad utbildning skett i olika län. I vissa län finns angivet hur mycket utbildningstid varje medarbetare ska få genomgå under ett år. För att ta ett exempel ska ambulanspersonalen i Stockholms län enligt avtal mellan Region Stockholms län och ambulansbolagen äga rätt till tio dagar á 8 timmar/dag per år. Det är av många skäl viktigt att utbildningar och övningar sker regelbundet. Förbundet följer även upp i vilken utsträckning arbetsgivare inom ambulanssjukvården avser anställa vissa yrkeskategorier. I Region Örebro avser ambulansverksamheten fortsätta rekrytera legitimerade sjuksköterskor och argumentet för detta är enligt ambulansverksamheten kvalitetsskäl.

www.s112.se

Betald annonsplats

det informerar Ambulanssjukvården i Region Örebro bedömer att det är så pass kvalificerade arbetsuppgifter inom ambulanssjukvården att dom tror det blir säkrare, bättre och tryggare bedömningar om båda i besättningen är sjuksköterskor (vanligen specialistutbildade). Det finns ett beslut taget om detta för flera år sedan. Vad vi kan se så har det inte gjorts några kostnadsjämförelser mellan olika former av bemanning. Ambulansverksamheten i Region Örebro har varit i kontakt med Yrkeshögskolan och informerat om att de i nuläget inte har något utrymme för ambulanssjukvårdare, men att det i framtiden kan vara möjligt beroende på om verksamheten utvecklas med andra typer av prehospitala resurser och funktioner. Flera ambulansbolag genomför hemmasnickrade kortare utbildningar. Av allt att döma så spretar det i riket avseende utbildningslängd mm. Förbundet kan konstatera att regionerna drar åt olika håll i frågan. Ambulansförbundet kommer delta vid CISA-konferensen i Växjö och vid Tactical trauma19 i Sundsvall den 8-9 oktober. Vi vill även passa på att slå ett slag för SM i Ambulansgolf och andra idrottsoch kulturevenemang som knyter oss samman i träning, rekreation och tävling. Har ni något evenemang på gång hos er, så informera oss gärna.

FÖRBUNDSSTYRELSEN

Henrik Johansson, tf. förbundsordförande, förbundssekreterare

Lars Hansson, 1:a vice förbundsordförande, förhandlingschef

Gordon Grattidge, 2:a vice förbundsordförande, förbundsstrateg

Bengt Olsson, förbundsekonom

Malin Marklund, ledamot, medlemsansvarig

Kai Koivumaa, ledamot, förbundsombudsman

Sven-Gunnar Lundin, ledamot

Jonas Sjöström, ledamot

Christopher Eriksson, supleant

Nu går vi mot vintertid och vissa av er kommer både ha utvecklings- och lönesamtal. Vi får skäl att återkomma till dessa frågor längre fram. Ambulanshälsningar och heder åt stjärnan, Henrik Johansson T.f. Förbundsordförande

www.s112.se

samverkan 112 nr 4 2019

kriminalhistoria / Militärligan

Dagar som skakade Sverige – Militärligan

MILITÄRLIGANS SYMBOL. Kulhål i form av en leende gubbe i skyddsglaset till kassapersonalen i Handelsbanken som gjordes av den så kallade Militärligan vid ett bankrån i Ösmo. Vid samma tidpunkt hade deras kumpaner rånat postkontoret strax intill. Foto: Sam Stadener

► Finanskrisen i början av 90-talet gjorde att brödernas byggbolag gick på knäna. ► Lösningen blev att välja brottets bana. ► Det här är historien om Militärligan, rånargänget som drevs som ett familjeföretag, sköt en glad gubbe med skotthål och vars historia nu ska bli Hollywoodfilm. TEXT: andreas utterström ILLUSTRATIONER: SVEN ÅSHEDEN

va Anderson förstod direkt vad som höll på att hända. Postkassörskan var fackligt aktiv och hade därför läst rapporten om rånet mot kollegorna i Svedmyra två månader tidigare. Gärningsmännen, som medierna döpt till Militärligan, hade då kommit över drygt 700 000 kronor. De hade som vanligt idkat kadaverdisciplin och varit klädda som kommandosoldater med stridsselar och vattenflaskor. I dag, den 13 mars 1992, insåg Eva Anderson att Militärligan hade kommit till Ösmo, elva kilometer norr om 50

samverkan 112 nr 4 2019

Nynäshamn. Den här gången var det henne och kollegorna som de skulle råna. – Neeej! skrek hon. Men de två rånarna hörde inte. De var fullt upptagna med att skjuta ett 40-tal skott, bland annat mot övervakningskameran. En av dem vände sig sedan mot Eva Anderson, pekade med hela handen och sa: – Du kommer hit. Tillsammans gick de in i valvet för att hämta pengarna. Eva Anderson lyckades hålla paniken borta, men en kollega bröt

ihop. Hon ställde sig på knä och bad för sitt liv: – Snälla, skjut mig inte, jag har tre barn! En av rånarna gick fram till henne och sa tröstande: – Det är snart över. Efter cirka tre minuter var de maskerade männen nöjda. De sprang ut från postkontoret och Eva Anderson trodde att allt nu var över. I stället rusade en av dem tillbaka och sköt en salva som bildade det som senare blev Militärligans symbol i medierna: en glad gubbe av kulhål i glaset. www.s112.se

Hade Eva Andersons trumhinnor inte slagits ut av skottsalvorna hade hon hört avskedshälsningen:

”

"Smile, have a nice day!" – Smile, have a nice day! Samtidigt som de två rånarna slagit till mot posten hade deras kumpaner rånat bankkontoret strax intill. I flyktbilen på väg från Ösmo var stämningen upprörd, trots att bytet var drygt 1,2 miljoner kronor.

Professionellt Militärligan satte en närmast barnslig ära i att uppträda professionellt. Det fläckfria beteendet skulle vara visitkortet – inte barnsliga kulhålsgubbar. Kumpanerna undrade upprört varför en av dem hade gjort något så onödigt. Tänk om han hade träffat någon. De fick inte någon mer tillfredställande förklaring än att det var ”en cool grej att göra”. Men Militärligan fick snart annat att tänka på.

En av rånarnas flickvänner mötte dem på en uppgjord plats. Där bytte de fordon. Under byggnadsisoleringen på flaket gömde rånarna sig på bästa Gustav Vasa-vis tillsammans med utrustning och kontanter. Föraren bytte om till byggarbetarkläder och satte sig bakom ratten. Kvinnan tog plats i passagerarsätet. Efter en kort stund mötte de en polisbil på en enslig väg. De tvingades stanna. Nu gällde det att behålla lugnet och inte uppträda nervöst. Polisen förklarade att det skett två rån i Ösmo. Föraren förklarade att de arbetade med ett hus i närheten. Han frågade om poliserna ville söka igenom isoleringen på flaket.

– Jag kan plocka ut allt, om du vill. Det tar lite tid, men det är inget mer med det. Polisen skakade på huvudet. Det behövdes inte. I stället vinkade han förbi bilen. Militärligan kunde åka vidare utan att patrullen varken sökt igenom bilen eller antecknat registreringsnumret.

TUFF UPPVÄXT Carl, Lennart, David och deras lillebror Stefan hade en tuff uppväxt. Fadern Boris, som kom till Sverige från dåvarande Jugoslavien i början på 1960-talet, var auktoritär och ställde hårda krav på barnen. Men förväntningarna var inte det största problemet. Det var våldet. Boris var gravt alkoholiserad och aggressiv. Både fru och barn misshandlades. Brödernas mamma försökte flera gånger lämna det destruktiva äktenskapet, men hotades till livet och stannade kvar. Lugnast var det under de perioder då Boris satt i fängelse. Till slut fick hon nog. När äldste sonen Carl var 13 år gammal flyttade mamman och barnen till Dalarna. Situationen blev då betydligt bättre.

►

En bomb detonerade i en förvaringsbox på Stockholms Centralstation 30:e december 1991 då polisen försökte oskadligöra bomben efter ett telefontips av en okänd man. Explosionen orsakade kaos och tågförseningar som drabbade tusentals resenärer som var på väg till sitt nyårsfirande runt om i landet. Bombdådet visade sig senare vara utfört av Militärligan. Foto: Håkan Lindgren / DN / TT / www.s112.se

samverkan 112 nr 4 2019

kriminalhistoria / Militärligan

► En högstadielärare minns Carl som väldigt begåvad. Slutbetyget i årskurs nio hade blivit betydligt högre än 2,84 om han öppnat läxböckerna. Carl hade redan under skoltiden påtagliga ledaregenskaper. Vissa såg upp till honom, andra var livrädda. Han var dock ingen som slogs eller krossade fönsterrutor, utan höll sig inom ramarna. Lugnet i familjen Sumonja bröts när föräldrarna återförenades. Det var som om någon släckt ljuset. Från den dag Boris flyttade in i bostaden förändrades Carl helt. Högstadieläraren minns att fadern ”hade en hypnotisk kraft över sin son” och att elevens beteende förändrades och blev väldigt provokativt. Han anklagade bland annat sin lärare, som han tidigare kommit så bra överens med, för att uppträda som en fascist.

Efter 9:an var det slut på studierna Carl började arbeta i sin pappas byggföretag i Leksand. När det gick i konkurs ryckte han in i det militära och utbildades till gruppchef vid K4 i Arvidsjaur 19841985. Bland vapen och tydliga regler stortrivdes han. Vitsorden på den tiogradiga skalan var utmärka: tio i uppförande, nio i kunskaper och nio i lämplighet. Efter muck flyttade Carl till Falun, försörjde sig på ströjobb och var en tid arbetslös. Omkring 1985 träffade han Lena. De blev ett par och flyttade tillsammans till Stockholm tre år senare. Där startade Carl Sumonja ett eget byggföretag som han arbetade i tillsammans med sin bror Lennart och senare också David. Till en början gick affärerna bra, men det ändrades i samband med finanskrisen i början på 90-talet. Myndigheter, företag, privatpersoner – alla drog i nödbromsen. Det bistra klimatet drabbade Byggbolaget Sumonja hårt. Och någonstans där föddes idén om att skaffa sig en annan inkomstkälla.

Steg för steg formades idéerna De fortsatte att arbeta lika strukturerat som ett vanligt företag. Carl tog rollen som kriminell vd och de andra var anställda. Utlägg bokfördes för att senare ersättas ur den gemensamma kassan. Vinsten skulle delas upp solidariskt. Det var egentligen bara en auktoriserad revisor som fattades. Kärntruppen i vad som senare kom 52

samverkan 112 nr 4 2019

att kallas Militärligan var Carl och hans bröder Lennart och David. Carls fästmö Lena fanns också med liksom barndomsvännerna Erik och Johan. Som personer var de väldigt olika. Men vänskapsbanden var starka och långa. Dessutom fanns ett gemensamt intresse för det militära i allmänhet och vapen i synnerhet.

militärligans verksamhet

största vapenstölden i sverige Den första stöten gjordes mot en obevakad kassun i Botkyrka utanför Stockholm i september 1991. Där förvarade militären vapen som snabbt skulle kunna användas om krig utbröt. Det var den största vapenstölden i Sverige på 20 år: 124 kulsprutepistoler, 92 automatkarbiner och fem kulsprutor. Tanken var att vapnen skulle säljas. Men någon ammunition kom de inte över. Därför slog Militärligan två veckor senare till mot en annan obevakad kassun där de la beslag på 864 magasin. Nu återstod frågan hur de skulle byta vapen och ammunition, som sammanlagt vägde ett ton, mot pengar. Deras försök att sälja detta på den svarta marknaden misslyckades. Medlemmarna bestämde sig därför för att skaffa pengar på annat sätt – genom ett kontantuttag. Carl Sumonja kände till att en värdetransport i Farsta utanför Stockholm hade bristande säkerhet. De slog till i oktober 1991 och kom över drygt 520 000 kronor. Allt hade gått så enkelt. Militärligan började därför planera nästa rån. Som en avledande manöver beslutade bröderna Sumonja och deras kumpaner att en sprängladdning skulle placeras på Stockholms centralstation. För att bombhundarna skulle markera skarpt läge var det viktigt att den inte var en attrapp, utan innehöll riktiga sprängämnen. Dagen före nyårsafton 1991 placerades bomben i en förvaringsbox, ett anonymt tipssamtal ringdes och kaos utbröt när centralstationen utrymdes på 20 minuter. När teknikerna försökte få bort bomben exploderade den. En polisman skadades. Men enligt Lennart Sumonja var det aldrig meningen att bomben skulle apteras: – En person gjorde det på eget bevåg, berättar han i ”P3 dokumentär”. Det rån som Militärligan skulle ha utfört under uppståndelsen ställdes in. Varför bomben ändå placerades ut är

►

1991

1 16 sep - Botkyrka Vapenstöld. Byte: 124 kpistar, 92 AK 4:or, 5 kulsprutor av modell 58.

2 30 sep - Botkyrka Vapenstöld. Byte: 864 magasin och annan militär utrustning.

3 25 okt - Farsta Grovt rån mot värdetransport. Byte: 528 000 kronor.

4 30 dec - Stockholm C Bombdåd. Ligan sprängde en förvaringsbox på Centralsta�onen.

1992 jan -- Trångsund Trångsund 55 22 jan Försök tillrån till rånav avvärdetransport. värdetransport. Försök 10 jan Skogås 6 6 10 jan - Skogås Försök till till rån rån av av värdetransport värdetransport. Försök 13 jan jan -- Svedmyra Svedmyra 77 13 Postrån. Byte: Byte: 708 708 657 657 kronor kronor. Postrån. 8 13 mar Ösmo 8 13 mar - Ösmo Post- och och bankrån. bankrån. Byte: Byte: 11 219 219 839 839 kronor kronor. Post24 sep sep -- Kungsör Kungsör 99 24 Postrån. Byte: Byte: 152 152 040 040 kronor. kronor. Postrån. 14 okt okt -- Rimbo Rimbo 10 14 10 Postrån. Byte: Byte: 737 737 029 029 kronor kronor. Postrån. 11 10 dec Brösarp 11 10 dec - Brösarp Försök till till rån rån av av värdetransport värdetransport. Försök 29 dec dec -- Ullared Ullared 12 29 12 Trippelrån mot mot post post och och två två banker. banker. Trippelrån Byte: 22 025 025 646 646 kronor. kronor. Byte:

1993

13 23 dec - Heby Bankrån. Byte: 952 350 kronor. www.s112.se

MÖTESPLATS SAMHÄLLSSÄKERHET KISTAMÄSSAN 19-20 NOVEMBER 2019 nu! g i d a r re Regist llssakerhet.se

samh w w w.

ATT MÖTAS FÖR ETT SÄKRARE SVERIGE HAR ALDRIG VARIT VIKTIGARE ÅRETS TEMAN Klimatförändringar och extrema väderhändelser Samhällets sårbarheter, beroenden och resurser Organiserad brottslighet, våldsbejakande extremism och terrorism

Demokrati, påverkan och samhällets motståndskraft Digitaliseringens möjligheter och risker Att förbereda samhället för krig

www.samhallssakerhet.se #samsak19 Huvudpartners

www.s112.se

Mediapartner

samverkan 112 nr 4 2019

kriminalhistoria / Militärligan

►

”

"Gjorde det på eget bevåg"

oklart. Kanske ville gruppen ta reda på om dimridån var lika effektiv som de hade föreställt sig. Några fler bomber blev det inte. Den kriminella karriären fortsatte i stället under en intern slogan: ”Posten, en pålitlig partner.” I början av 1992 misslyckades två rånförsök, men den 13 januari samma år slog de till mot postkontoret i Svedmyra, söder om Stockholm. Maskerade, klädda i skottsäkra västar och med skarpladdade vapen i händerna stormade de in i lokalen. Personal och kunder beordrades att lägga sig ner, övervakningskamerorna sköts sönder. De kom över drygt 700 000 kronor. Lennart Sumonja väntade utanför i flyktbilen. I ”P3 dokumentär” berättar han: – Självklart är man ju skiträdd och spak i sammanhanget, för tänk om polisen skulle komma. Skulle jag vara redo eller villig att kunna ställa till med ett problem? Än i dag hänger svaret i luften.

vapenstölden upptäcktes efter 6 mån Först i mars 1992 upptäcktes vapenstölderna i Botkyrka. Lars Magnusson, kriminalkommissarie på Huddingepolisen, blev ansvarig för utredningen. Till en början saknades spår och Magnusson tänkte att det verkliga arbetet skulle ta fart först när något av vapnen dök upp. I stället skickade Militärligan sommaren 1992 ett brev till länspolismästare SvenÅke Hjälmroth. Där erbjöd avsändaren ”AKL” – som polisen tolkade som ”AKligan” – att vapnen kunde köpas tillbaka. Prislappen: 25 miljoner kronor. För att polisen skulle förstå att det var allvar nämndes tillverkningsnummer på några av vapnen, men också detaljer kring de rån som gruppen utfört. Uppgifterna var så initierade att bara gärningsmännen kunde känna till dem. 54

samverkan 112 nr 4 2019

– Det blev aldrig någon panik i polishuset, men vi tog arbetet på stort allvar. Vi var hela tiden övertygade om att de hade militär bakgrund, säger Magnusson. Polisen skulle svara genom annonser i tidningar och Text-tv. Lars Magnusson reagerade över formuleringarna i breven. Det kändes som om gärningsmännen hade en verklighetsuppfattning sprungen ur påkostade amerikanska actionfilmer. Överlämningen av pengar skulle ske med hjälp av helikopter och raketsignaler. Varje avsteg från instruktionerna var också att betrakta ”som en fientlig handling” och då skulle AKL ge eld med sina vapen. Efter elva brev gav Militärligan upp. Förhandlingsförsöket var en uppenbar återvändsgränd. – Vi förstod att det inte var slutet. Den här typen av brottslingar fortsätter nästan alltid tills de åker fast, säger Lars Magnusson. Eftersom pengarna började ta slut återgick Militärligan till rån.

”

"Förstod att det inte var slutet" Under höst och vinter 1992 fortsatte de att slå till mot mindre orter som Kungsör, Rimbo och Brösarp (det sistnämnda ett värdetransportrån som misslyckades). I december hade självförtroendet växt ytterligare och i Ullared utfördes ett trippelrån mot post och två banker där bytet blev drygt två miljoner kronor. Men enligt Lennart Sumonja blev han och de andra aldrig rika. Visserligen åkte han ”jorden runt några varv”, men pengarna försvann snabbt. Att leva under radarn är dyrt. Dessutom var omkostnaderna för planering, fordon, utrustning och annat väldigt höga. Efter den lyckade stöten i Ullared tog gruppen en lång paus. Den energi som tidigare hade präglat det kriminella familjeföretaget var nu borta. Den psykiska pressen, rädslan för att åka fast eller att av misstag skjuta ihjäl någon, la sordin på livsglädjen. Det var dags att sätta punkt nu. Uppehållet varade nästan på dagen ett år. Den 23 december 1993 slog Militärligan till igen efter sitt långa uppehåll. Den här gången mot ett bankkontor i Heby, utanför Uppsala. Lennart Sumonja var inte med den här

gången. Han hade tröttnat på det kriminella livet och den press som det innebär att ständigt vara på sin vakt. För att markera allvaret flyttade han till Göteborg. I stället hade Carl fått pappa Boris att ta över Lennarts roll som bilförare. Det var, såvitt känt, första gången som han drogs in i brödernas kriminella karriär. Den här gången kom Militärligan över nästan en miljon kronor. Men medlemmarna hade otur. Det fanns poliser i närheten och de tog snabbt upp jakten. Efter skottlossning lyckades Militärligan fly till en sommarstuga mellan Heby och Sala. Men polisen var rånarna på spåren. De omringade fritidshuset och höll andan. Det rådde ingen tvekan om vilka de hade ringat in. Att Militärligan var beväpnade till tänderna var allmänt känt. Frågan var hur desperata medlemmarna nu kände sig. Skulle de öppna automateld eller kasta handgranater för att försöka fly? Polisen vågade inte ta några risker. Därför fattades beslutet att skjuta in tårgas, vilket fick rånarna att omedelbart ge upp utan strid. Nu kunde kriminalkommissarie Lars Magnusson och hans kollegor andas ut. Efter ett bombdåd, två vapenstölder, tre rånförsök och sju rån (i enkel- dubbel och trippelvarianter) var Militärligan ett avslutat kapitel. När Lennart Sumonja såg tv-nyheterna på julafton förstod han direkt vilka som låg bakom. Heby var nämligen kartlagt sedan tidigare. Det fanns en pärm med samma typ av underlag som han och kumpanerna hade tagit fram inför de andra rånen. Lennart Sumonja förstod därför att det var en tidsfråga innan polisen knackade på dörren. Så blev det också. Tidigt en morgon smög några spända poliser in i trappuppgången. Lars Magnusson gick först medan kollegorna stod längre ner i trappen. Han kikade in genom brevinkastet, men såg ingenting. Osäkerheten kom ändå. Stod den någon där innanför, redo att börja skjuta vilt? Magnusson skrek åt de som fanns i lägenheten att ge upp. Efter en liten stund öppnade en nyvaken och bakfull Lennart Sumonja dörren. Han följde med till stationen utan att göra motstånd. När alla i Militärligan var gripna började polisens mödosamma arbete. Det var ett stort pussel som skulle läggas. Carl och Lennart erkände sin egen inblandning, men vägrade att svara på frågor i övrigt. Erik och Johan berättade www.s112.se

Militärligans vapenförråd Foto: Per-Olof Sännås COPYRIGHT SCANPIX SWEDEN

desto mer och visade stor ånger över vad de ställt till med.

Ständiga sammanträden Den i dag pensionerade kommissarien Lars Magnusson minns utredningen som den överlägset mest spektakulära i karriären: – Det var ständiga sammanträden i polishuset och det visade sig att våra teorier om rånarnas bakgrund stämde. Däremot hade jag inte trott att de skulle vara så unga. Utredarna gick igenom ouppklarade rån för att ta reda på om Militärligan kunde ha mer på sitt samvete. Ett som väckte extra intresse var det värdetransport som ägde rum i Högdalen utanför Stockholm 1992. Där sköts polisen Leif Widengren ihjäl. Utredarna visste inte vad de skulle tro när Carl Sumonja i ett förhör berättade att Militärligan låg bakom rånet och polismordet. Och inte bara det. Medlemmarna hade fått hjälp av tre poliser som gett ligan information om värdetransporten. Enligt Carl Sumonja hade de lärt känna varandra långt tidigare under sin militärtjänst vid K4 i Arvidsjaur. Han pekade till och med ut dem vid en fotokonfrontation. Nyheten slog ner som en bomb bland Stockholms poliser. Hade tre kollegor bidragit till att Leif Widengren skjutits ihjäl? Kunde det verkligen stämma? www.s112.se

De utpekade poliserna stängdes av från sina jobb, satt till och med häktade misstänkta för inblandning i rånet i Högdalen. Utredarna körde spåret i botten. Kanske skulle mordet på Leif Widengren äntligen klaras upp. Efter en tid gick det dock upp för polis och åklagare att Carl Sumonja ljugit. Fotokonfrontationen hade inte gjorts enligt regelboken. Det fanns över huvud taget inget som pekade på att Militärligan utfört rånet i Högdalen. Och det fanns framför allt inget som tydde på att några poliser var inblandade i det som ledde fram till mordet på en kollega. Så varför hade Carl Sumonja hittat på att ligan låg bakom ett polismord? Den enda förklaring som utredarna kunde hitta var att han helt enkelt ville jävlas.

Militärligans struktur Allt eftersom tiden gick fick utredarna en tydlig bild av Militärligans struktur. Carl Sumonja, berättar åklagaren Kent Madstedt i ”P3 dokumentär, var den självklara ledaren. Han hade en inbyggd auktoritet, en stark utstrålning som gjorde att andra lyssnade. Bröderna Lennart och David och sambon Lena hängde därför på utan att ifrågasätta. Det som gjorde att Johan hamnat i kriminalitet var främst en besvikelse

över att inte fått möjlighet att göra karriär som befäl inom det militära. Erik då? Han var den som utredarna inte blev kloka på. Hur kunde denne blyge kille hamna i Militärligan och delta i grova rån? Det förblev i deras ögon en gåta. För Lennart Sumonja är historieskrivningen kring hans storebror något som fortfarande skapar stark irritation. – Han är varken känslokall eller manipulativ, så som man gärna beskriver honom i media. Tror han på någonting får han med sig folk och det spelar ingen roll vad det än handlar om, säger Lennart Sumonja i ”P3 dokumentär”. Han fortsätter: – I alla sammanhang måste det finnas en ledare och ett monster. Det är mycket svårare att förklara varför en sådan schyst människa ställer till med något så otroligt puckat. När det hösten 1994 var dags för rättegång i Stockholms tingsrätt fylldes åhörarplatserna snabbt. Postkassörskan Eva Anderson fick nu för första gången se Militärligans medlemmar utan rånarhuvor. Men hon tyckte inte att förhandlingen var en skrämmande upplevelse. – Jag kände snarare att ”den här gången är det vi och inte ni som bestämmer”. ► samverkan 112 nr 4 2019

kriminalhistoria / Militärligan

►

Ingen av dem var särskilt otäck, med undantag för Carl som jag upplevde som fruktansvärt kylig och utan empati, minns hon. Carl dömdes till 14 års fängelse, Johan tolv år, Erik tio, Lennart åtta, David fem, pappa Boris två, Carls sambo Lena tre och kompisen Bo (som deltog i några av de sista rånen) fick fyra års fängelse. För Lennart Sumonja var åren i Militärligan en stor fördel i fängelset. Där står rånare högt i kurs och dessutom var det allmänt känt att han vägrat prata med polisen, berättar han i ”P3 dokumentär”: – Det var många som hade problem på kåken, men jag hade aldrig några problem. Jag behövde inte bevisa något. Samtidigt som Militärligans medlemmar låstes in på anstalter runt om i landet kämpade Eva Anderson för att bli sig själv igen. – Den första tiden vågade jag knappt sova. Jag drömde fruktansvärda mardrömmar och vaknade i ren panik. Till slut var min läkare tvungen att ge mig sömntabletter. Men livet tuffade på ändå och hon hade inga problem med att gå tillbaka till jobbet i Ösmo. – Jag kände ”här har det redan hänt en gång, så här blir det inget mer”. Att vara på andra postkontor kändes jobbigare. Den starka reaktionen kom först efter ett halvår och ”slog ner som ett åsknedslag”. Eva Anderson slutade i princip att träffa folk. Hon orkade inte. Livet var upp och ner. Vissa morgnar började hon med att kräkas. Och att titta folk i ögonen, det enda hon hade sett av rånarna, var ångestframkallande. Skottlossningen vid rånet hade också gjort Eva Anderson rädd för plötsliga ljud. Hörde hon sådana gick hon instinktivt ner på knä för att försöka ta betäckning. – Jag hade nästan självmordstankar, vilket låter jättekonstigt, men så var det. Jag gick i terapi i ett och ett halvt år. Eva Anderson har dock aldrig känt sig arg på rånarna. I synnerhet inte Erik och Johan, som hon uppfattade som oerhört rädda för Carl. – När Erik satt i fängelse skickade jag brev till honom och skrev att han skulle ta tillvara på tillfället, skaffa sig en utbildning och ett vettigt innehåll i livet. Så har det faktiskt blivit och efteråt fick jag veta att han blivit väldigt glad över brevet.

Carl Sumonja skickade brev Carl Sumonja fick inget brev från Eva. Däremot skickade han 1998 en egen försändelse från Tidaholmsanstalten. Hälsningen skulle i förlängningen komma att leda till 56

samverkan 112 nr 4 2019

polismorden i Malexander året efter. Carl skrev till Lars Norén och berättade att det i fängelset fanns en teatergrupp som letade efter en pjäs skriven för fyra män. Dramatikern kom på besök och började snart arbetet med vad som senare blev den kontroversiella pjäsen ”Sju tre”. Men Carl Sumonja höll sig på sin kant. Inget har framkommit som tyder på att han varit involverad i rånserien som slutade med polismorden i Malexander.

(Samverkan nr 4-2017)

Tvärtom ställde han 1999 upp på en intervju i Aftonbladet där han vädjade till sin teaterkollega, som då var på flykt, att ge upp: – Tony, om du gjort vad du anklagas för. Ta då ansvaret för den skit du ställt till med. Efter avtjänade fängelsestraff verkade det som om bröderna Sumonjas kriminella karriär var över. De hade, till skillnad från många andra som sitter på kåken, inga missbruksproblem och hade tidigare drivit ett framgångsrikt byggföretag. Utsikterna för att bli laglydiga svennar tycktes goda. Men 2008 skapade Carl och Lennart Sumonja rubriker igen. De misstänktes då för att, tillsammans med en före detta livvakt, ha varit inblandade i ett mord i Polen. Enligt polis och åklagare lurades svenske Daniel i december 2007 till Gdynia, dit han åkte för att hjälpa en bekant. Men han kom aldrig tillbaka till sin sambo och deras dotter. Allt tydde på att Daniel bragts om livet. Motivet ska ha varit bråk om rånbytet efter en kupp mot värdebolaget Falck Security i Akalla 2005, där rånarna ska ha kommit över 22 miljoner kronor. Utredningen visade att livvakten kartlagt Daniel och att smygtagna bilder på offret fanns i Lennart Sumonjas dator. Åklagaren presenterade också en textfil från livvaktens dator. Innehållet kunde inte tolkas som annat än instruktioner om hur resan från Sverige till Polen skulle ske på ett sätt som gjorde att så få som möjligt såg Daniel och livvakten tillsammans.

Vid husrannsakan i Carl Sumonjas kontor i Gdynia, där han arbetade med fastighetsaffärer, hittades blodspår från Daniel på toaletten. Kartläggningen av de misstänktas mobiltelefoner visade också att Carl, Lennart och livvakten alla tre hade befunnit sig i området. Efter Daniels försvinnande hade de också haft kontakt via krypterade mejl, vilket enligt polisen inte var något tillfällighet. Vissa trodde nu att bröderna Sumonja snart skulle vara tillbaka på anstalt. Så blev det inte. De frikändes för mord av både Stockholms tingsrätt och Svea hovrätt. Det berodde dock inte på att bröderna gjort ett trovärdigt intryck under förhandlingarna. I domen skriver tingsrätten syrligt att de ”lämnat långa berättelser som präglats av undvikande svar och av en blandning av sanning och lögn”. Grunden för frikännandena var i stället att Daniels kropp inte hade hittats. Utan den gick det inte, menade domstolarna, ens att med säkerhet slå fast att han var död. Carl Sumonja fick 390 000 kronor i skadestånd för den tid han suttit frihetsberövad. Samma morgon som beslutet blev offentligt ringde telefonen hemma hos den pensionerade postkassörskan Eva Anderson. Det var en anställd hos Kronofogden som hade tråkiga nyheter. Trots att Carl fortfarande var skyldig Eva pengar för det skadestånd han dömts att betala kunde myndigheten, enligt lag, inte lägga beslag på de pengar han just fått. Än i dag får Eva Anderson två gånger om året brev från Kronofogden med samma besked – att det inte finns något att utmäta hos Carl.

historien fascinerar Trots att det har gått mer än 20 år sedan Militärligan åkte fast fortsätter deras historia att fascinera. Redan 2002 hämtade Lars Lundström, som skapade och skrev den hyllade tv-serien ”Tusenbröder”, inspiration från 90-talets rånvåg som bröderna Sumonja var en del av. – Det jag var intresserad av var hur en vanlig icke-kriminell person kan bli rånare. Jag ville undersöka hur en sådan utveckling kan gå till, säger Lars Lundström. Rättigheterna är sålda till USA. Genom åren har Lundström fått nya manusversioner av det som amerikanerna kallar för ”Brothers in crime”. Men nu verkar projektet ha tagit fart på allvar. I februari skrev Hollywood Reporter att Peter Stormare och Glenn Lund ska vara med och www.s112.se

producera den amerikanska versionen. När och om den blir verklighet är, som alltid när det gäller amerikanska tv-serier, en helt annan fråga. Förra året utkom också boken ”Björndansen” av Anders Roslund (som tidigare skrivit böcker tillsammans med Börge Hellström) och Stefan Thunberg. Det som ger romanen extra tyngd är att Stefan Thunberg inte är vem som helst. Han är Carl, Lennart och David Sumonjas lillebror. Boken är visserligen en roman där författarna har, som de uttryckt saken, ”slagit sönder verkligheten och byggt upp den igen som fiktion”. Men likheterna med Militärligans framfart är stora. Till skillnad från sina bröder har Stefan Thunberg hållit sig borta från kriminalitet och i stället gjort karriär som manusförfattare i filmbranschen. Kanske får han snart anledning att flytta kontoret till andra sidan Atlanten. Filmrättigheterna till ”Björndansen” har redan sålts till USA, där intresset för nordiska historier just nu är stort. Men det finns också annat som väcker intresse.

Det tror i alla fall manusförfattaren Lars Lundström: – Allt som bygger på familjeband är en bra grund för en engagerande och spännande berättelse. Historien om Militärligan har verkligen alla ingredienser som krävs för en väldigt stark Hollywoodfilm. Om en sådan blir verklighet hoppas den i dag pensionerade postkassörskan Eva Anderson att rånarna inte framställs som hjältar. Varje rån hade också brottsoffer som inte får glömmas bort, påpekar hon: – Det som irriterat mig genom alla år är när journalister som tar upp Militärligan skriver att ingen blev skadad vid rånen. Rent fysiskt blev vi inte det. Men psykiskt skadade är vi allihop. ■ Fotnot: Carl och Lennart Sumonja, har bytt namn.

Tre andra svenska rånarligor Maskeradligan Härjade i slutet av 80-talet och i början av 90-talet. Ledaren och officeren Mats Rimdahl drev ligan som ett företag med tjänstebilar och representation. Rånade

REGION STOCKHOLM

bland annat värdetransporter utklädda till poliser. Åkte fast 1986. Rimdahl har fortsatt att begå brott. Han dömdes 2013 till åtta års fängelse för bland annat grovt narkotikabrott. Örnligan Medlemmarna lärde känna varandra via sitt intresse för kampsport och hade en tatuerad örn på sina kroppar. Tillsammans utförde de väpnade rån i början av 90-talet. En av medlemmarna var skådespelaren Liam Norberg. Han greps i samband med premiären av den uppmärksammade filmen ”Sökarna” 1993, där han spelade huvudrollen. Gorbyligan Iklädda Gorbatjov-masker utförde de bland annat ett rån mot SEB:s bankvalv på Odenplan i Stockholm 1991. Ledaren Anders Magnusson har i dag lämnat kriminaliteten bakom sig och driver i stället Svenska institutet för sorgbearbetning. Han föreläser för polisen och skänker intäkterna till sina tidigare brottsoffer. ”Det är mitt sätt att försöka ställa till rätta”, har han berättat för Expressen.

REGION VÄSTMANLAND

Mattias och Christian hämtar XC90 till AISAB

Sören hämtar XC90 till Köping

REGION BLEKINGE

Michael hämtar XC90 till Karlshamn

www.s112.se

Grattis

Tel: 0430-490 50 www.nilsson.se

REGION NORRBOTTEN

Magnus och Henrik hämtar XC90 till Överkalix Markus och Ida hämtar XC90 till Kiruna

samverkan 112 nr 4 2019

ambulanssjukvård / Luftburen

Foto: Pilatus Aircraft

Svenskt Ambulansflyg

– har upphandlat sex flygplan Kommunalförbundet Svenskt Ambulansflyg har avslutat upphandlingen av en nationell ambulansflygflotta och tecknade i augusti kontrakt med den vinnande leverantören Pilatus Aircraft Ltd. (Schweiz). Anskaffningen omfattar sex flygplan med option för upp till fyra ytterligare flygplan. Flygplanen kommer att levereras under 2021.

lygplanen av modell PC-24 är en modern jetmaskin med specialanpassad medicinsk inredning i kabinen och avancerad navigations- och kommunikationsutrustning ombord.

Rymlig kabin Den rymliga kabinen gör det möjligt att transportera tre liggande patienter samtidigt och är anpassad för IVA-, kuvös- och ECMO-transporter och kan enkelt byggas om så att organtransporter kan genomföras med upp till sju sittplatser för personal. – Genom att samverka nationellt kan vi minska miljöpåverkan, sänka kostnaderna och öka patientsäkerheten. Samtidigt kan vi, med landets samtliga regioner som medlemmar, erbjuda trygga och stimulerande arbetsförhållanden för flygande sjukvårdspersonal, säger Annika Tännström, förbundsstyrelsens ordförande.

Patientsäkra transporter Flygplanets prestanda och kapacitet och den rymliga och anpassningsbara kabinen, skapar bästa tänkbara förutsättningar att genomföra patientsäkra och effektiva transporter och innebär att Svenskt 58

samverkan 112 nr 4 2019

Ambulansflyg kan tillgodose alla regionernas behov av olika flygambulanstransporter. – Genom att vi har tecknat kontrakt med Pilatus så har Svenskt Ambulansflyg passerat en viktig milstolpe på vägen mot ett nationellt ambulansflyg med driftstart 2021. Vi ser fram emot ett nära och bra samarbete med Pilatus, säger förbundsdirektör Andreas Eriksson.

Bevarar marktryck Flygplanets breda lastdörr och anpassade medicinska inredning garanterar en hög kvalitet och säkerhet för såväl enklare som mera avancerade transporter, allt ifrån små barn i kuvös till svårt skadade eller sjuka patienter på intensivvårdsbår. – Flygplanets förmåga att bevara marktryck på hög höjd gör transporterna både säkra och snabba för framförallt skall- och bröstkorgsskadade patienter, säger överläkare Helge Brändström, Svenskt Ambulansflygs medicinska rådgivare och chef för flygläkarjouren i Umeå.

Om Svenskt Ambulansflyg: Kommunalförbundet Svenskt Ambulans-

flyg ägs och finansieras av Sveriges samtliga 21 regioner. Svenskt Ambulansflygs ändamål är att för medlemmarna (regionerna) tillhandahålla ambulansflyg. Förbundets syfte är att effektivisera ambulansflyg för att öka patientnyttan och patientsäkerheten genom samordning av gemensamma resurser. Uppdraget innefattar att upphandla, äga och finansiera flygplan, upphandla flygoperativ och teknisk drift, samordna beställningar och genomföra flygambulansuppdrag genom tillhandahållande av beställnings- och koordineringscentral, samordna och effektivisera inköp och drift av medicintekniska produkter och bemanna flygplanen med vårdpersonal.

Styrka genom samordning År 2012 slog utredningen ”Vård på vingar” fast att ambulansflyget i Sverige behöver samordnas. Luftburen vård med hög medicinsk säkerhet är många gånger livsavgörande vid svåra, komplicerade eller ovanliga sjukdoms-/olycksfall. Alla ska ha likartade möjligheter till snabb och adekvat vård vid en högspecialwww.s112.se

iserad klinik, eller få akut hjälp vid en allvarlig händelse eller katastrof, oberoende av var i landet de bor eller vistas. För att uppnå detta beslutade Sveriges samtliga regioner och landsting år 2016 att bilda Kommunalförbundet Svenskt Ambulansflyg. Avsikten är att skapa samordningsvinster och stordriftsfördelar. När vi alla arbetar tillsammans som en enhet blir lösningarna både bättre och mer kostnadseffekt-iva, samtidigt som patientsäkerheten stärks och jämlikheten över landet förbättras. Förbundets medlemmar består av samtliga Sveriges 21 landsting och regioner.

Historia Svenskt Ambulansflyg bildas 2016. Förberedelsearbetet påbörjades dock flera år tidigare och grundar sig på intentionerna i SKL:s utredning "vård på vingar".

2016 - Förbundet bildas Kommunalförbundet Svenskt Ambulansflyg bildas och tar över ansvaret för att bygga upp verksamheten som innebär att utföra sjuktransporter med ambulansflygplan. Bakom förbundet står alla Sveriges

landsting och regioner och ett unikt samarbete inleds. Upphandlingen av flygplan, som startades 2015, avbryts under våren 2016. Förberedelser för ny upphandling startar. Upphandling av medicintekniska produkter genomförs och tilldelning sker.

2015 - Viktiga beslut fattas Region Skåne beslutar att gå med i samarbetet och nu deltar samtliga Sveriges landsting och regioner. Beslut att bilda Kommunalförbundet Svenskt Ambulansflyg fattas. Beslut fattas om att Kommunalförbundet Svenskt Ambulansflyg självt ska äga och finansiera flygplan. Operatör som ska sköta driften ska upphandlas separat. Samverkansavtal sluts mellan samtliga landsting/regioner och Västerbottens läns landsting. Upphandlingen av ambulansflygplan påbörjas och tilldelning planeras till första kvartalet 2016.

2014 - Stort uppdrag till Västerbotten Samtliga landsting och regioner, utom region Skåne, ger Västerbottens läns landsting i uppdrag att göra en gemensam

upphandling av sjuktransporter med ambulansflygplan. Västerbotten ska också skapa en gemensam driftsorganisation för bemanning av sjuksköterskor, medicinteknisk utrustning i flygplanen och flyguppdragsplanering. En nationell styrgrupp tillsätts med uppdrag att starta och tidsätta de olika delarna i projektet. Styrgruppen ska även övervaka budget och ekonomi och fatta inriktningsbeslut för att säkra de nationella behoven. Upphandlingen av drift och flygplan avbryts under hösten eftersom inget av de inlämnade anbuden uppfyller de så kal�lade skallkraven.

2013 - Vård på vingar En politisk samordningsgrupp etableras och arbetar utifrån intentionerna i SKL:s utredning "vård på vingar". Till sin hjälp har den en projektledare och en arbetsgrupp som ska ta fram förslag och driva arbetet med nationell samordning utifrån ett helhetsperspektiv. Arbetet delas upp i två delar, ett som avser ambulanshelikoptrar och ett som avser ambulansflygplan. ■

Partnerskap för att rädda liv I mer än 30 år har det svenska HLR rådet och Laerdal samarbetat för att leverera det bästa i HLR-träning och utbildning. Nu arbetar vi tillsammans med att implementera RQI i den svenska sjukvården.

ww.laerdal.se www.s112.se

samverkan 112 nr 4 2019

Debatt

Carina Elmqvist, docent, vetenskaplig ledare CISA.

Anders Svensson, fil dr, biträdande vetenskaplig ledare CISA.

Elin-Sofie Forsgärde, doktorand, Linnéuniversitetet.

vill ha en statlig ” Vinationell översikt över mobil vård” Den mobila vården behöver definieras nationellt och bli en egen organisationsform och vårdnivå, skriver företrädare från CISA - Centrum för interprofessionell samverkan inom akut vård. Var vill du vårdas när du blir sjuk? Är det dags att radikalt omforma dagens hälsooch sjukvårdssystem så att möjligheter till mobil vård utnyttjas till fullo?

Mobil vård innebär en rörlig vård som kommer till den hjälpsökande och inte tvärtom. En vård där olika organisationer samverkar i form av interprofessionella vårdteam som ett komplement till den traditionella vården. En mobil vård handlar inte om gränser eller om var ansvaret börjar och slutar. Mobil vård är ett kulturarbete utifrån den hjälpsökandes behov som handlar om samsyn, sambruk och samarbete över organisations- och professionsgränserna. Svensk hälso- och sjukvård håller hög standard vad gäller innehåll och kompetens vid internationella jämförelser, med en styrka i en välutbildad personal. Omorganisationer pågår fort-löpande inom respektive vårdnivå för att utveckla den egna specialiteten. Detta befäster dessvärre existerande stuprörstänkande som i sin tur förhindrar en utveckling av transparens och samverkan mellan organisationer. Dagens sjukvård är alltför uppdelad i såväl organisatorisk som diagnostisk tillhörighet inom de lagstadgade 60

samverkan 112 nr 4 2019

vårdnivåerna; kommunal, primär- och slutenvård. Vidare finns en komplex bild att hantera; en uppdelad fragmenterad vårdorganisation, brist på vårdpersonal, minskat antal vårdplatser och samtidigt en växande befolkning. För att möta det växande sjukvårdsbehovet behövs en ökad tillgänglighet och en sammanhållen vårdkedja med vård närmare hemmet. Utmaningen ligger i att tänka lateralt och utgå från det reella medicinska och sociala behovet, det vill säga bort från ett organisationscentrerat till ett människocentrerat arbetssätt. Med andra ord hur och var människor bäst kan erbjudas vård efter behov och egna preferenser.

omgående får samverka när ett akut behov uppstår, vilket i sin tur möjliggör en tidig identifiering och ett beslutsfattande om vilken vårdnivå som är bästa möjliga för den enskilda individen i den unika situationen. Den mobila vården runt om i Sverige presenterar i dag entydigt goda resultat, där så kallade mobila team framgångsrikt arbetar med att möta människors behov av en sammanhållen vård. Ett gott exempel är Ängelholms kommun där samarbetet mellan kommunal sjukvård och primärvård utökats med specialister under samma organisation. Resultatet tyder på en effektiviserad vård genom en förbättrad planering av vård och bistånd med en snabbare placering av patienter på rätt nivå.

Genom att nyttja vårdpersonalens kompetens långt fram i beslutskedjan, det vill säga tidig prioritering nära den Forskning visar att den mobila vården: hjälpsökande med hjälp till rätt form �Stärker den hjälpsökandes röst. av vård, finns stora �Inger trygghet för både patient och närstående. vinster att hämta på �Tydliggör en personcentrerad vård. individ-, organisations�Minskar stigmatisering och lidande. och samhällsnivå. Ett �Minskar behovet av sluten vård. patientnära arbetssätt �Skapar en bättre arbetsmiljö. möjliggör att aktörer �Kan ge positiva samhällsekonomiska effekter. i olika organisationer

www.s112.se

Den mobila vården som definierat begrepp är dessvärre ännu inte fastställd på nationell basis, vilket bland annat medfört att den har haft svårt med sin etablering. Detta beror framförallt på kravet på ett samarbete mellan de tre vårdnivåerna, vilket sällan prioriteras i samband med en

organisations utveckling och förändring. I dag bedrivs en påtaglig kunskapsutveckling inom området men den behöver presenteras och samordnas mellan organisationerna, och inte minst synliggöras vad gäller nyttoeffekter på individ-, organisations- och samhällsnivå.

Med anledning av ovanstående yrkar vi:

� Att en nationell statlig översyn görs över befintliga modeller för mobil

vård, då de goda exemplen är värda att sammanställa och ta lärdom av. � Att en definition av mobil vård skapas. � Att den mobila vården blir en egen organisationsform och vårdnivå. � Att regioner och kommuner i samverkan planerar för gemensamma tjänster riktade mot en utveckling av mobil vård i olika former, där också resurser flyttas ut närmare den hjälpsökande. � Att interprofessionell utbildning inom området mobil vård skapas, där olika kompetenser kan integreras i ett gemensamt arbetssätt. � Att forskning inom mobil vård blir ett prioriterat område tillsammans med följeforskning i samband med etablering av olika modeller för mobil vård.

För operativa gruppen, styrgruppen och vetenskapliga rådet vid Centrum för interprofessionell samverkan inom akut vård (CISA), Linnéuniversitetet: Carina Elmqvist, docent, vetenskaplig ledare CISA Anders Svensson, fil dr, biträdande vetenskaplig ledare CISA Stefan Engdahl, verksamhetschef, ambulanssjukvården, Region Kronoberg Elin-Sofie Forsgärde, doktorand, Linnéuniversitetet Bengt Fridlund, senior professor, Linnéuniversitetet Lisa Kurland, professor, akutsjukvård, Örebro universitet Therese Ledel, platschef, SOS Alarm, Växjö Uno Lundberg, vd Falck Emergency Sverige

Referenser: » Andreasson, S, Teske, C, Forsgärde, E.S & Elmqvist, C. (2019). Vård i rörelse – En kvalitativ intervjustudie om erfarenheter av den mobila vården. Växjö: Magisteruppsats, Linnéuniversitetet. » Gonçalves-Bradley, D.C, Iliffe, S, Doll, H.A, Broad, J, Gladman, J, Langhorne, P, Richards, S.H & Shepperd, S. (2017). Early discharge hospital at home. Cochrane Database of Systematic Reviews, Issue 6. Art. No.: CD000356. » Lindblad, T. (2016). Sammanhållen vård i Ängelholm. Läkartidningen, 113:D46I. » Shepperd, S, Iliffe, S, Doll, H.A, Clarke, M.J, Kalra, L, Wilson, A.D. & Gonçalves-Bradley, D.C. (2016). Admission avoidance hospital at home. Cochrane Database of Systematic Reviews, Issue 9. Art. No.: CD007491. » Socialstyrelsen. (2016). Vård och omsorg om äldre: lägesrapport 2016. Stockholm: Socialstyrelsen. » Socialstyrelsen. (2017). En god vård? Övergripande uppföljning utifrån sex frågor om hälso- och sjukvårdens resultat: öppna jämförelser 2016. Stockholm: Socialstyrelsen.» Statens Offentliga Utredningar. (2016). Effektiv vård: slutbetänkande. Stockholm: Wolters Kluwer. » Statistiska Centralbyrån. (2016). Sveriges framtida befolkning 2016 – 2060 [Elektronisk resurs]. Stockholm: Statistiska centralbyrån. » Elin-Sofie Forsgärde, Akutsjukvårdens vårdvägar och beslutsstöd som syftar till optimal vård av patienter >65 år. Linnéuniversitetet, Växjö, Avhandling i manus.

SOS Inblick SOS Inblick är en plattform framtagen för att beskriva läget i Sverige, sprida information till landets kommuner och för att skapa förutsättningar för ökad samverkan. I SOS Inblick har vi samlat 112-statistik för Sveriges samtliga kommuner och artiklar om goda exempel på samverkan. Läs mer om din kommun på sosalarm.se/inblick

www.s112.se

samverkan 112 nr 4 2019

LITTERATUR / Gryningspyromanen

Gryningspyromanen släpptes ur fängelset – då gick det mesta fel Ulf Borgström, under rättegången i Ystads tingsrätt 2011. Foto: Tomas LePrince / TT

Foto: Privat arkiv

När Sveriges värsta mordbrännare kom ut från fängelset i april 2016 hade samhället mycket liten beredskap. Den så kallade Gryningspyromanen muckade utan ordnat boende eller sysselsättning och fick inte den praktik han efterfrågade. Trots att socialtjänsten kopplade in sin mest erfarna handläggare gick det mesta snett. Han misstänktes senare för tre bränder där polisen och brandkåren gjorde en rad misstag. Det framkommer i en ny pocketutgåva av Gryningspyromanen – En berättelse om hämnd.

ryningspyromanen dömdes till åtta års fängelse för grov mordbrand i Ystad 2010. När han 2016 kunde släppas villkorligt var det dags att vandra ut i samhället som en fri man. De ansvariga myndigheterna visste att det handlade om 62

samverkan 112 nr 4 2019

en person med hög risk för återfall när han dök upp i Köping – men kunde inte hantera honom denna gång heller. Det hela slutade med att Gryningspyromanen förklarade krig mot socialtjänsten och till slut försökte bränna ner socialkontoret i Köping. Domen föll i hovrätten för knappt ett år sedan för bland annat försök till mordbrand.

den ena myndigheten vetat inte vad den andra gjorde Det framkommer i en nyutgåva av boken Gryningspyromanen – En berättelse om hämnd av David Widlund, Monica Walldén och David Wikdahl. Det är de två författarna med snarlika namn, David Widlund och David Wikdahl, som granskat hur det gick under Gryningspyromanens knappa två år i frihet. – Man kan ju tycka att en så extraordinär person som Gryningspyromanen skulle behövt en ordentlig samordnad

insats, säger journalisten David Wikdahl. Men enligt vår granskning verkar den ena myndigheten inte vetat vad den andra gjorde. Först när det var försent kom kommunikationen igång. Man kan med fog kalla polisens och socialtjänsten insats för ett misslyckande. Lite förmildrande är att de hade att göra med en dokumenterat knepig figur. Brandingenjören David Widlund har varit engagerad i fallet Gryningspyromanen ända sedan 2007 och kan konstatera att fatala misstag har gjorts på många plan under åren 2016-2018. Dels i hur brandkår och polis har utrett tre olika bränder i Gryningspyromanens närhet under den aktuella tiden. Men också hur informationen som kommit in till polisens kontaktperson vid ett flertal tillfällen varken nått fram till den lokala polisen, brandkåren eller socialtjänsten. – Gryningspyromanen skrev till polisen i Malmö att han vandrade runt i Arboga och att det skulle brinna om han inte fick vad han begärt. Den informationen tycks inte ha nått fram till de lokala myndigheterna på plats. I gryningen på midsommardagen 2017 brann det mycket riktigt

►

www.s112.se

Till havs kan allting hända – och snabbt går det. En dröm kan förvandlas till mardröm, en strålande dag kan fortsätta med en åskstorm och en perfektionist till golvläggare kan visa sig vara en flexibel sjöräddare. Man vet aldrig. Just därför är det så viktigt att Sjöräddningssällskapet och våra frivilliga sjöräddare finns. Vi är delaktiga i 80 % av all sjöräddning i Sverige, och du kan alltid lita på att vi är redo att rycka ut om det händer något. Till vardags har sjöräddarna helt andra yrken, men när larmet går släpper de allt de håller på med och ger sig ut för att rädda liv. Inom femton minuter ska de vara på väg ut med räddningsbåten. För att klara det behövs snabba båtar, bra utrustning

och en organisation med stationer längs hela kusten. Sjöräddningssällskapet är en ideell förening och så har det varit ända sedan starten 1907. Vår verksamhet bygger helt på människors vilja att hjälpa varandra. Så tack alla medlemmar och givare! Det är er förtjänst att vi har 2 200 välutbildade frivilliga sjöräddare (med alla möjliga yrken), över 70 räddningsstationer och 260 räddningsenheter som alltid är redo att rycka ut. Ert stöd räddar liv till sjöss. Och som medlem får du själv kostnadsfri hjälp, även om det bara handlar om motorstopp en strålande sommardag. Det är vårt tack för att du stödjer oss. Välkommen som medlem på sjoraddning.se. Eller swisha en gåva till 900 5000.

Gudskelov! En golvläggare när man som bäst behöver.

F R I V I L L I G A S J Ö R Ä D D A R E S E D A N 1 9 0 7.

Dina pengar kommer fram! Vi har 90-konto och kontrolleras av Svensk Insamlingskontroll.

www.s112.se

samverkan 112 nr 4 2019

brandutredning / Gryningspyromanen

►

i en gammal kulturbyggnad i Arbogas trästad, säger David Widlund. Denna brand gick till rättegång men Gryningspyromanen kunde inte bindas vid branden. Inte heller en brand i

Köpings kyrka kunde bindas till ortens pyroman. Vid båda tillfällena förstördes viktiga bevis vid bränderna. – Det tog lång tid vid branden i Arboga och vid socialkontoret innan polisen misstänkte att det var Gryningspyromanen som låg bakom och därför gjordes det inte ordentliga undersökningar. Polisen hade tur som lyckades binda honom för branden på socialkontoret, säger David Widlund.

utredningarna måste bli bättre Det framkommer i boken att Gryningspyromanen hade planer på att komma in i samhället genom att utbilda sig till hovslagare. Det skulle dock dröja ett knappt år innan han hamnade på en praktik i närheten av hästar – men just den praktik han ville ha fick han aldrig. Att han senare blev uppsagd från sin plats av handläggaren på socialkontoret och inte kunde gå vidare med yrkesplanerna ökade hans frustration. – Sveket som Ulf Borgström upplevde ökade hans hat mot socialtjänsten vilket sannolikt bidrog till att han senare anlade

en brand på socialkontoret och hotade sin handläggare. Man måste fråga sig om myndigheterna kunde bemött Gryningspyromanen på ett annat sätt. Det här sättet fungerade dåligt, säger David Wikdahl. Ulf dömdes sedan för försök till mordbrand på socialkontoret, för hot mot tjänsteman och för grovt barnpornografibrott. Han släpps ur fängelset våren 2021. – Frågan är hur samhället klarar det nästa gång, säger David Widlund. Nästa gång behöver polisen, socialtjänsten och brandkåren jobba ihop innan något händer. Och om han fortsätter med bränder, vilket är troligt enligt forskarna, måste utredningarna bli bättre för att kunna binda honom till brotten.

brodern talar ut och berättar Förutom en rejäl genomgång av samhällets - och hans eget - misslyckande med återanpassning till ett vanligt liv finns nya sensationella uppgifter i boken Gryningspyromanen: Nu talar brodern ut och berättar att det var Gryningspyromanen som låg bakom två bränder som han tidigare friats från. ■

Ulf Borgström, alias Gryningspyromanen ► 52-åring växte upp i Ystad under svåra förhållanden med misshandel i hemmet, mobbing i skolan och depressioner. ► Blev redan i unga år småkriminell. Ägnade sig bland annat åt snatterier, bilstölder och narkotikabrott. Dömd till sitt första fängelsestraff på sin 17-årsdag. ► Fick tidigt ett hat mot samhället efter att ansett sig ha blivit utsatt för övergrepp av poliser och illa behandlad av andra myndighetsföreträdare. ► Erkänt begåvad. Mycket skicklig på IT och annan teknik, kunskaper som han an-

samverkan 112 nr 4 2019

vänt för att driva företag och i kriminella sammanhang. ► Var under en period känd som Telesabotören efter att ha åkt fast för vidlyftiga telebedrägerier och sedan hämnats genom att förstöra några av Televerkets telestationer i Skåne och saboterat kopplingsskåp.

turvärde som exempelvis Nils Holgersson-gården, Snickerboa från filmen om Emil i Lönneberga, kyrkobyggnader i Vadstena och klockstapeln och Zorns gammelgård i Mora.

► Svor i början av 2000-talet på att hämnas samhället genom att elda. Det blev upptakten till en serie bränder som under många år höll Skåne i skräck.

► Ulf Borgström har under åren varit misstänkt för att ha anlagt 100-200 bränder. Men han är bara dömd för fyra. Borgström har tagit emot stora skadestånd från staten för att ha suttit frihetsberövad som misstänkt för bränder som han senare friats från i brist på bevis.

► Men det brann också i bland annat Småland och Dalarna. Många av de utsatta byggnaderna hade högt kul-

► En antändningsmekanism i form av en toalettpappersrulle indränkt med brandfarlig vätska, och med ett brin-

nande stearin- eller värmeljus inuti, placerat intill eldfängt material har förekommit i många av de bränder där Ulf Borgström figurerat som misstänkt. ► Enligt en beräkning som Rikspolisstyrelsen gjort har bränderna som Borgström varit misstänkt för kostat samhället mer än en miljard i form av förstörda värden, utredningar och rättsprocesser. ► Namnet Gryningspyromanen fick Ulf Borgström eftersom många av de bränder han misstänkts för anlagts i gryningen. ► Borgström beräknas åter vara i frihet våren 2021.

www.s112.se

Till Salu! samarbetspartners

CISA

Varumärken

O N R OA D C O M M U N I C AT I O N S

PRV, under nummer: 354182

MAGASIN OM BLÅLJUSVERKSAMHETER OCH SPECIALFORDON 539243

PRV, under nummer: 551168

registrerade domännamn

Nu vid 70+ års ålder har jag bestämt mig för att det är dags att dra sig tillbaka från chefredaktörskapet och ägandet av tidskriften Samverkan 112. Tidskriften grundade jag 2001 och första numret kom ut i mars månad 2002. För ytterligare information kontakta: Marknadschef Sven Sandberg Telefon: 0470-802 02 eller 070-594 62 00 sven.sandberg@yahoo.se

www.s112.se

► ► ► ► ► ► ► ► ► ► ►

s112.se (Hemsida) educations.nu (Hemsida) blåljusstiftelsen.se (Hemsida) blåljuspodden.se (Hemsida) blåljuskort.se blåljuspodden.se blåljustidningen.se blåljusbloggen.se blåljusmässan.se blåljusnews.se trygghetsalliansen.se

PRV, under nummer: 405073 ®

PRV, under nummer: 535959

AKTIEBOLAG 100 000 kr i aktiekapital

PRENUMERATIONSREGISTER Specialutvecklat affärssystem som hanterar prenumerationer, distribution och faktureringsunderlag för: Privatpersoner, företag och olika blåljusverksamheter.

PRV, under nummer: 535337

samverkan 112 nr 4 2019

senaste nytt

Ny ambulansmodell från EURO-LANS

Foto: Johannes Rydström Linnéuniversitetet

TVÅ axplock ur en bred CISA-konferes Susanne Knutsson, Intensivvårdssjuksköterska, docent, Linnéuniversitetet

Flera tusen barn i Sverige lever med föräldrar som drabbats av en allvarlig fysisk eller psykisk sjukdom och ungefär 4 000 barn förlorar en förälder varje år på grund av detta. När en förälder blir akut sjuk /allvarligt skadad eller plötsligt avlider förändras livssituationen för barnet och övriga familjen.

För barnet blir situationen traumatisk och innebär en allvarlig risk för barnets framtida hälsa. För den efterlevande föräldern kan det vara svårt att ta ställning till hur barnen ska få information och vara delaktig i det som hänt. Lagstiftningen i Sverige fram håller att barns behov av information, råd och stöd särskilt skall beaktas av personalen inom hälso- och sjukvården när barnets förälder eller någon annan vuxen som barnet varaktigt bor tillsammans med oväntat avlider. Hur sjukvården lever upp till denna lag är olika beroende på verksamhet och region 66

samverkan 112 nr 4 2019

och hur barnen bemöts, informeras och görs delaktiga varierar. Lagen kom 2010, hur har det gått? Lisbet Andersson, Anestesisjuksköterska, adjunkt, doktorand, Linnéuniversitetet

Vid vård på sjukhus ska barnets bästa och dess rättigheter beaktas. Anestesiinduktionen, ett reversibelt medvetslöst tillstånd med hjälp av läkemedel, är den mest traumatiska proceduren när ett barn ska genomgå operation och en hög grad av rädsla finns preoperativt. Icke farmakologiska metoder har visat sig ha en moderat effekt för att lindra barns rädsla medans farmakologiska preparat har visat sig ha god effekt men kan ha oönskade bieffekter. Vårdpersonal är ålagda, förutom att ansvara för medicinska åtgärder, att skapa tillit och förtroende, vilket inbegriper att involvera barn i vården. Det finns dock begränsad forskning om barns egna upplevelser vid anestesi och därför har 28 barn på fyra olika sjukhus i Sverige deltagit i en observationsstudie med uppföljande intervjuer. Under föreläsningen både beskrivs och visas, med hjälp av barns egna teckningar, deras egna upplevelser av att bli sövd men även tips på hur vårdpersonalen på bästa sätt kan bidra till en något tryggare miljö i operationssalen. ■

Sjukhytten är överrullningstestad och flyttbar till nytt chassi. Invändig takhöjd ca 180 cm. Mittplacerad bår och gott om plats till förvaring. Ambulansen, en VW Crafter Box Ambulans, har tagits fram i samarbete med en referensgrupp bestående av deltagare från flera olika regioner. Tankar, idéer och olika lösningar har bollats fram och tillbaka för att uppnå bästa möjliga komfort och ergonomi. Grundchassit är en fyrhjulsdriven VW Crafter, 2,0 TDI med effekten 177 hästkrafter. Fordonet är godkänt för den förnyelsebara och miljövänliga biodieseln HVO100. Totalvikt: 4 ton. Körkortsregel: C1- eller

B-behörighet före 1 juli 1996. Överflyttningsbar sjukhytt/ box till nytt chassi ger en låg livscykelkostnad och ett bra miljötänk. ■

www.s112.se

Med Pensis ergonomiska utförande klarar du enkelt alla lyft rätt och riktigt

Pensi löser alla svåra passager vid överflyttning av patienten

Med ett enkelt knapptryck lastar och lossar du patienten tryggt och säkert in och ur fordonet

Let heavy be light Pensi gör det möjligt att lasta utan tunga lyft. På ett säkert och ergonomiskt sätt lastas patienten med enbart ett enkelt knapptryck. Bårens multifunktioner minskar antalet överflyttningar och gör transporten bekvämare och – både för våra patienter och för oss som arbetar med patientförflyttning. Pensi är ledande inom bårteknik och förser ditt fordon med den bästa utrustningen för transportoch vård av patienter.

SEXPUNKTSBÄLTE • TRAPPKLÄTTRARE • ENMANSHANTERING • ERGONOMISK

Återförsäljare i Sverige: Mago Scandinavia AB, telefon 0500-48 49 74

www.pensi.se

POSTTIDNING B

IPM Ulricehamn.

Avsändare: On Road Communications AB Nyckelpigevägen 2, 374 51 ASARUM

Ida Petersson, Ambulanssjukvården Malmö

KLÄDER FÖR IDA PETERSSON För dig som jobbar utomhus, i extrem hetta, kyla eller väta. För dig som jobbar i krävande miljö och för dig som handlar när andra råkat illa ut och som kan göra skillnad mellan liv och död. För er som ser till att allting fungerar så att vi andra kan slappna av. Vi finns för er.

WWW.TAIGA.SE | 0340-66 69 00

Samverkan112

Published on Oct 29, 2019

nr4_2019_bladderbar

Published on Oct 29, 2019

s112

Go explore