nr2_2022bladderbar by Samverkan112

SAMVERKAN

Magasin om blåljusverksamheter och specialfordon Nummer 2 2022 Årgång 20

blåljusfordon företagsbesök i ÅSEDA

ambulanssjukvården viktig livlina vid andnöd

värmealstrande underställ för övning

unik volvoambulans från 1939 renoverad

hänger in uniformen efter nästan 42 år

kustbevakningens flaggskepp i östersjön

ambulansdirigering ett sjukvårdsyrke

smart passage digitala nycklar

Hur mycket är ett liv värt?

Vi vet... ...och har erfarenhet av hur ambulanspersonal vill arbeta, vilka förutsättningar som behövs för bra arbetsmiljö och vad framtida hjälpmedel och arbetsrutiner kan komma behöva. Vi vet också hur den kombinationen finansieras. Se en beräkning på www.ambulansproduktion.se/ekonomi

Följ oss i sociala medier:

Ambulansproduktion Sandviken

samverkan 112 nr 2 2022

www.s112.se

innehåll

12 viktig livlina

26 unik ambulans

16 hänger in uniformen

6 blåljuslarm Blandat

8 specialiserade på blåljusfordon Företagsbesök på AB Allt i plåt (AIP)

12 ambulanssjukvården en viktig livlina - Vid andnöd

14 värmealstrande underställ - För övning

16 Christer hänger in uniformen Efter nästan 42 år

20 få närstående erbjuds stöd efter dödsfall Till följd av plötsligt hjärtstopp

22 att rädda liv i svåråtkomliga miljöer Forskningsreportage

www.s112.se

svåra miljöer

samarbete på akuten

24 tidig upptäckt av stroke Ambulanspersonalens diagnos viktig

26 unik volvoambulans renoverad Volvo 810 Spetsnos från 1939

30 Ambulansdirigering – ett sjukvårdsyrke Sjukvårdens Larmcentral

31 Carina axlar rollen som forskningschef En fascinerande livsresa

33 förstärkning vid svåra räddningsinsatser En fantastisk resurs

36 älskar sitt jobb hos kustbevakningen Marcos egen berättelse

38 eldriven ambulans såld till sverige Drivs framtidens ambulans med el?

40 Samarbete mellan olika professioner Stärker patientsäkerheten på akuten

42 att arbeta under naturkatastrofer Australiska studenter förbereds

44 ”Smart Passage” SOS Alarms digitala nycklar

46 perioperativ hypotermigrupp Värmebevarande insatser vid operation

47 CISAS kostnadsfri digital konferens TEMA: Beredskap vid akut kris

48 PROGRAM DAG 1

/ PROGRAM DAG 2 08.45 - 15.55

50 Kustbevakningens flaggskepp Amfitrite Övervakar sjötrafik och gasläckor

samverkan 112 nr 2 2022

ledare

Samverkan – tillsammans står vi starka Sommaren är över och vi ser framemot höstens möjligheter och utmaningar. I en tid med en hel del förändringar i samhället och fortsatta oroligheter i världen blir samverkan och samarbete viktigare än någonsin - vi gör det tillsammans och tillsammans är vi starkare. Under höstens olika konferenser och kongresser som bl.a. CISA, FLISA och Ambulans 2022 får vi möjligheten till just detta - dela erfarenheter över hela landet, ta del av ny forskning och nya verktyg för att fortsätta att utvecklas tillsammans. Samarbete syns på olika plan och inte minst inom tidningen Samverkan 112 där vi nya som ”gamla” i teamet lär av varandra. Jag vill återigen rikta ett speciellt tack till Sven, dels för den fantastiska tidning han byggt upp men också för allt stöd han gett mig som ny ägare.

Jag inser under tidens gång hur mycket känsla och inte bara kunskap det handlar om i skapandet av tidningen. Därför känns det både tryggt och lärorikt att Sven med all sin erfarenhet hjälper mig på vägen. Samverkan 112 är en tidning för alla verksamheter inom akutsjukvård, räddning och säkerhet. För att den skall bli så bra som möjligt för våra läsare tar vi tacksamt emot tips på vad ni vill läsa om, kanske har just du något intressant du vill dela med dig av i en artikel? Hör gärna av dig till oss på info@s112.se I tidningen, på hemsidan och i våra sociala medier kan ni hålla er uppdaterade på kommande evenemang, artiklar och andra spännande nyheter!

Jerry Lidberg Chefredaktör och ansvarig utgivare jerry@s112.se

Utgivare: Tidningen Samverkan 112 ges ut av förlaget On Road Educations AB Förlaget är privatägt och står ägar- och åsiktsmässigt helt oberoende i förhållande till företag, organisationer och politiska partier

Chefredaktör och ansvarig utgivare: Jerry Lidberg, 073 - 816 48 06

Prenumeration: www.s112.se/prenumerera/butik

Layout och formgivning: Sven Åsheden

Utgivningsbevis: 24 224 ISSN: 1650-7487

Tryck: Mixiprint AB, Olofström

Foto omslag framsida: Erik Flink, MSB 45 erfarna personer är utbildade och tillgängliga som förstärkningsresurs för räddningstjänster när inte egna organisationen räcker till.

Postadress: Lagergrens gata 2 652 26 KARLSTAD

Övriga medarbetare i detta nummer: Kristina Axelsson, Nina Carlsson Scott Devenish, Ingrid Gustafsson, Christine Göhler-Gunnarsson, Sofia Karlsson, Solveig Klug, Per Larsson, Jenny Milton, Mats Thorner, Lars Thomasson, Daniel Rask, Camilla Westemar, Marco Witt och Sven Åsheden

E-post: jerry@s112.se Redaktörsråd: Ida Assarsson, Sara Björklund, Carina Elmqvist, Ingrid Gustafsson, Jakob Lederman, Jerry Lidberg, Daniel Rask, Kristina Schildmeijer.

Produktion: On Road Communications AB

Tipsa oss... Tipsare skyddas alltid av källskyddet och är garanterad full anonymitet. info@s112.se

Hemsida: www.s112.se

Åsikter: För åsikter som framförs i artiklar svarar intervjuade personer och textförfattaren

Annonser: jerry@s112.se

samverkan 112 nr 2 2022

www.s112.se

FUTURE IS HERE PENSI CARBON Trygg och säker förflyttning i obruten kedja

ÅF Sverige: Mago Scandinavia AB, 0500-48 49 74 www.pensi.se

blåljuslarm / Blandat

läkemedel stals från ambulanser i gävle

Kraftig minskning av sjöräddningsärenden i sommar

Sjöfartsverket

Ambulansproduktion

AKTUELLT. Under vecka 39 har narkotikaklassade läkemedel stulits från ambulanser i Gävle.

– Det är jätteallvarligt, säger regionens säkerhetschef Ronny Stjernlöf till Gefle Dagblad. Enligt Gefle Dagblad upptäckte ambulanspersonal att det saknades bland annat esketamin och morfin ur akututrustningen i ambulanserna. I vissa fall tror man att tjuvarna ersatt läkemedlen med andra preparat, vilket märktes under en utryckning till ett svårt sjukt barn: – Ambulanspersonalen blev förvånad när medicinen inte

gav den effekt som den skulle. Det var först när barnet kom till sjukhuset och fick samma läkemedel som det verkade, säger en anonym källa till tidningen. Polisanmälan och internutredning. Region Gävleborg har inlett en internutredning och polisanmält händelsen för att få reda på hur detta kunnat hända. Polisen uppger dock till Gefle Dagblad att någon förundersökning inte inleds i brist på spår och vittnen. ■ Källa: SVT Nyheter Gävleborg

Stiftare: ■ Ferno Norden AB ■ Mago Scandinavia AB ■ Samverkan 112 ■ Standby ■ Trentec Medical ■ Samarbetspart - Linnéuniversitetet Växjö Kalmar

Stiftelsenummer: 1028555 Organisationsnummer: 802480-5726

samverkan 112 nr 2 2022

AKTUELLT. Sjöfartsverkets sjö- och flygräddningscentral hanterade 559 sjöräddningsärenden under sommaren, vilket är färre än tidigare år. Flest larm kom i Västra Götalands län, följt av Stockholms län och Skåne län.

– Generellt är det vädret som påverkar mest. Men i år kan det även finnas förklaringar i form av ett minskat fritidsbåtsåkande, bland annat till följd av högre drivmedelspriser. Fler har också valt att tillbringa sommarsemestern utomlands, säger Annika Vestergård, chef för Sjöfartsverkets nationella sjö- och flygräddningscentral. Flest larm under juni till och med augusti har kommit in i storstadsregionerna.

Sjöfartsverkets sjö- och flygräddningscentral hanterade flest ärenden i Västra Götalands län (127), följt av Stockholms län (147 24) och Skåne län (61). Över hela landet uppgår siffran för sjöräddningsärenden till 559. I jämförelse med samma månader 2021, då antalet ärenden var 702, är det en minskning med 20 procent. Sommarens vanligaste larmorsaker var motorhaverier och grundstötningar.■ Källa: Sjöfartsverket

Vårt uppdrag är att med insamlade medel ekonomiskt stödja personal inom ”blåljuslarm” som drabbats av arbetsrelaterad ohälsa, stimulera och belöna utbildning och forskning inom ämnet god arbetsmiljö. Bedriva hjälpverksamhet till behövande för att öka deras livskvalitet. Stödja föredömligt entreprenörskap – för bättre arbetsmiljö. Lämna bidrag såväl på Skänk gärna en gåva till eget initiativ som efter ansökan enligt de Bankkonto: 5619 10 150 89 (SEB) regler som styrelsen fastställer. Bankgiro: Swish:

5280-9126 123 049 49 06

https://blåljusstiftelsen.se

www.s112.se

sjöpolisen utför patrullering och spaningsuppdrag året runt

Läkare döms för hot om våldtäkt under ambulansfärd

Polisen

AKTUELLT. Sjöpolisen förebygger och ingriper mot brott på sjön och på land. Den finns i Stockholm, Gotland, Västra Götaland och i Halland och är tillgänglig dygnet runt. Det finns cirka 20 sjöpoliser i Stockholm (inklusive Gotand) och 12 i Västra Götaland (inklusive Halland). Sommartid (maj-sep-

tember) ökar antalet i Stockholm till cirka 45 sjöpoliser.

Adobe Stock

I Stockholms län finns 9 polisbåtar och i Västra Götaland 3. De används för patrullering och spaningsuppdrag året runt och kan framföras även i mörker och i hårt väder.

AKTUELLT. Läkaren, som är verksam i Stockholm, upprepade flera gånger att han skulle våldta sjuksköterskan. Hoten utdelades under en ambulansfärd vid vilken läkaren var kraftigt berusad.

polisens Båtar är av typen:

Flera gånger under ambulansfärden sa läkaren att han skulle våldta sjuksköterskan. Läkaren, som har en praktik i Stockholm, var vid tillfället

►Ribbåtar. 60 knop ►15-metersbåtar. 40 knop ►Civila båtar för spaningsuppdrag. ■

Vi tar gärna emot tips om spännande nyheter och reportage

kraftigt berusad och hade 2,7 promille i utandningsluften. Den hotade sjuksköterskan satt med läkaren bak i ambulansen medan hennes kollega körde. Kollegan har i vittnesmål bekräftat sjuksköterskans version av de upprepade hoten. Mannen döms för olaga hot till 80 dagsböter om totalt 31 200 kronor. ■ Källa: Läkartidningen

Simulera verklighetstroget och flexibelt med iSimulate REALITi

Mejla förslag till:

redaktionen@s112.se eller till Jerry@s112.se

SAMVERKAN

PHC Nordic AB +46 855 53 63 00 phcnordic.com

www.s112.se

samverkan 112 nr 2 2022

fordon / Anpassningar

s u j l å l b å p ade n

r o e d r s i o f l t specia sontranspor och per

Sven Åsheden

Rickard Lövdahl, säljare blåljus

samverkan 112 nr 2 2022

www.s112.se

Sven Åsheden

ÅSEDA TEXT: SVEN ÅSHEDEN / SVEN@s112.se

Samverkan 112 har hälsat på hos Allt I Plåt (AIP) som bedriver sin verksamhet i småländska Åseda en liten ort 5 mil nordöst om Växjö. I huvudentrén till AIP kan man bland annat se företagets första serietillverkade produkt, en vedeldad tvättgryta (Bykgryta).

Sven Åsheden

Allt I Plåt startades 1945. Efterhand har fokus flyttats till fordonshytter och fordonsanpassningar till bland annat blåljus- och persontransportfordon. I dag är AIP ett högteknologiskt och nischat företag som har 135 + 15 inhyrda medarbetare och en årsomsättning runt 250 miljoner. Sedan 2019 ägs AIPs företag av den Jönköpingsbaserade koncernen INEV AB vars syfte är att långsiktigt investera i intressanta och utvecklingsbara verksamheter. www.s112.se

ickard Lövdahl säljare blåljus, hälsar mig välkommen till AIP och tar mig med på en rundvandring i företagets moderna fabrikslokaler. – Vi har satsat på att vara en totalleverantör till våra kunder. Och detta är en av anledningarna till att vårt plåt- och stållager är stort. Det väger flera hundra ton. – Själva produktionsapparaten består av konstruktion, robotstyrd laserskärning, bockning, svetsning, lackering och montering i två olika linjer. – Våra konstruktörer har resurser att konstruera eller vidareutveckla kunders idéer med hjälp av modern CAD-utrustning. – Robotstyrda laserskärmaskiner används för exakt precision och kostnadseffektiv skärning. Robotarna skär allt - från avancerade prototyper till större serier av både komplicerade och enkla plåtdetaljer. – Vår personal svetsar allt från smådetaljer till stora konstruktioner som förarhytter till truckar och andra arbetsmaskiner. AIP Cab tillverkar runt 1 400 hytter / förarkabiner per år till tunga fordon så som truckar, skogsmaskiner och timmerkranar. Under årens lopp har det blivit nästan 63 000 levererade hytter/förarkabiner.

Vår långa och intressanta rundvandring närmar sig slutet. Nämligen den nya monteringshallen för fordonsanpassningar. Hallen som är på cirkas 1 000 kvm stod klar i februari 2018. AIP Conversion är ett varumärke för konvertering av olika typer av fordon. Här utförs fordonsanpassningar av färdtjänst- och andra typer av specialfordon som ambulanser, bedömningsfordon och ledningsfordon till ambulanssjukvård och räddningstjänst. Allt anpassat till kundens önskemål. 2014 levererade AIP Conversion sin första färdtjänstbuss till kund. Sedan dess har nästan 600 fordon levererats ut från monteringshallen. ►

Sven Åsheden

RIPA Specialfordon AB är dotterbolag till allt i plåt ab. AIP är svensk samarbetspart till finska tamlans oy i tammerfors. samverkan 112 nr 2 2022

fordon / Anpassningar

►

Sven Åsheden

Utanför väntar ett större antal fordon. På tur att anpassas i monteringshallen.

Sven Åsheden

Richard visar upp en kundanpassad och egentillverkad inredningsdetalj till lättvårdsambulansen. Kronobergs län har lång erfarenhet av lättvårdsambulanser. Övertygelse och erfarenhet leder till ständiga förbättringar. ■

Byggnation av VW Crafter lättvårdsambulans. En till Växjö och en till Ljungby.

MONTERINGSHALL FÖR BLÅLJUS- OCH PERSONTRANSPORTFORDON

Sven Åsheden

samverkan 112 nr 2 2022

www.s112.se

Heavy Duty patienthantering

Ferno Norden AB Tel: 0520-420200 www.s112.se Mail: fab@fernonorden.com

samverkan 112 nr 2 2022

Forskning / Andnöd

Ida Danell

Ambulanssjukvården en viktig livlina vid andnöd TEXT: Solveig Klug / Kommunikatör: kristina.axelsson@hb.se Wivica Kauppi

Hur kan andnöd yttra sig hos patienten när det gått så långt att ambulanssjukvård behövs? Hur ställs patientens upplevelse i relation till det medicinska perspektivet? Finns det risker hos dessa patienter? Och hur bemöter vårdare i ambulans patienten i detta skede? Dessa frågor lyfts nu fram i en ny doktorsavhandling i vårdvetenskap.

Ida Danell

samverkan 112 nr 2 2022

ndnöd innebär att förlora kontrollen över kroppen och befinna sig i en existentiellt utmanade situation som präglas av panik och ångest. – Att kämpa med och inte klara av att återta kontrollen över andningen är en obehaglig upplevelse av att befinna sig nära döden, vid existensens gräns. I detta skede är ambulanssjukvården ofta patienters sista livlina, berättar Wivica Kauppi, doktorand inom forskningsområdet Människan i vården med fokus på

ambulanssjukvård, tillika specialistsjuksköterska inom intensivvård. Hon har i fyra studier dels intervjuat patienter med andnöd som haft kontakt med ambulanssjukvården, dels granskat över 7 000 patientjournaler där patienter bedömts ha andnöd som huvudsymtom inom ambulanssjukvården. – För vårdare i ambulans kan det vara en utmaning att tillmötesgå patienters existentiella och medicinska behov i samband med andnöd, och att bedöma allvarlighetsgraden. www.s112.se

Det kan handla om allt från panikattacker till allvarliga sjukdomstillstånd med dödlig utgång. Adobe Stock

– Andnöd förekommer i oändligt många tillstånd och upplevelsen vid andnöd är också individuell. Därav är behovet av vård också ytterst individuellt. – Det kan handla om allt från panikattacker till allvarliga sjukdomstillstånd med dödlig utgång, förklarar Wivica Kauppi.

Unik kombination av två betydande perspektiv Kunskaperna kring patienter med andnöd sett till ambulanssjukvården är sparsamt beskrivet. Det unika med avhandlingen är att Wivica Kauppi har flätat samman det existentiella perspektivet kring patientens upplevelser vid andnöd med det medicinska perspektivet. Avhandlingen visar att andnöd är ett allvarligt symtom med hög dödlighet och att det förekommer särskilda risker hos dessa patienter att ha allvarligt tillstånd eller att möta en tidig död. Likaså visar den att många patienter som får andnöd väntar in i det sista innan de ringer larmcentralen, de försöker reda ut problemet själva. När de väl ringer har de inga krafter kvar. – Förhållningssättet hos vårdare i www.s112.se

ambulans är helt avgörande för hur en patient klarar av att hantera situationen när kroppen upplevs vara nära existensens gräns, när den är utom kontroll, säger Wivica Kauppi. Viktigt att kunna ge tillit Avhandlingen kan fungera som stöd för ambulanspersonalen i vårdandet av patienter med andnöd, men även som stöd för andra professioner inom hälsooch sjukvården som möter patienter med andnöd. Patienter behöver tidigt känna tillit till vårdare i ambulans och vårdsituationen för att kunna uppnå någon slags kontroll på andningen. På sikt kan den också utgöra ett embryo till att ta fram ett beslutsstöd för att identifiera vilka patienter med andnöd som kan utgöra risk att ha ett allvarligt tillstånd och de som inte har det. Detta för att kunna hänvisa patienter till rätt vårdnivå, exempelvis vilka som kan lämnas hemma eller behöver tas med i ambulans till sjukhus. Projektet ligger i linje med hållbarhetsmålen inom Agenda 2030, mål 3 om god

hälsa och välbefinnande, med utgångspunkt från att alla har rätt att få den hjälp de behöver och att bli bemötta med respekt och värdighet. Likaså att vårdare i ambulans får rätt förutsättningar i vårdandet av patienter med andnöd, att kunna tillmötesgå patienters individuella behov av hjälp i den unika situationen. – Min avhandling har utgått från att öka förståelsen för patienten och nu är nästa steg inriktat mot vårdarnas perspektiv inom ambulanssjukvården. Fokus kommer bland annat vara att utforska deras upplevelser i vårdandet av patienter med andnöd, och vad de är i behov av för stöd för att kunna tillmötesgå patienters behov inom dagens ambulanssjukvård, avslutar Wivica Kauppi. ■ Ladda ned och läs hela avhandlingen: https://www.diva-portal.org Sök: Kampen mot det okontrollerbara vid

existensens gräns: Patienten med andnöd i behov av ambulanssjukvård. Wivica Kauppi

samverkan 112 nr 2 2022

räddningstjänst / Underställ

värmealstrande underställ för övning

Samma välbekanta övningshus – minst två gånger per år. De allra flesta brandmän känner nog övningshuset för de varma rökövningarna in i minsta detalj, men de måste ändå göras i enlighet med AFS 2007:7. Så började brandmannen Aron Mathiasson i Göteborg fundera på om inte ett värmealstrande underställ skulle kunna ge likvärdig värmebelastning. Värme inifrån i stället för utifrån med andra ord och nu ligger projektet HeatSim i startblocken inom ramen NUC:s* arbete. Aron Mathiasson, brandman

TEXT och foto: Camilla Westemar

ron Mathiasson arbetar som räddningslärare på Färjenäs övnings- och utbildningsområde i Göteborg. Men det var som brandman i Kortedala och Lindome som tanken på om de återkommande varma rökövningarna inte skulle kunna kompletteras med värmealstrande underställ vaknade. 14

samverkan 112 nr 2 2022

De finns i många variationer på marknaden redan idag, då främst riktade till exempelvis jägare och mc- åkare. – Kan vi ha ett underställ som ger motsvarande värmepåslag som krävs enligt AFS så skulle vi frigöra stora resurser och kunna öva i fler och mer varierande miljöer, säger Aron Mathiasson.

Typövningar i bastun Försöken med de värmealstrande underställen ska genomföras i en bastu där var och en av de fyra testpersonerna ska göra tre försök: Ett med värme motsvarande den i ett uppvärmt övningshus (60-80 grader), iklädd larmställ och luftpaket. Försök två genomförs i samma kläder www.s112.se

men utan värme utifrån och det tredje med värme alstrad av det värmealstrande understället. Under försöken genomförs vissa typövningar samt ett cykeltest. Mellan varje test ges tre dagars återhämtning. – Vi kommer att mäta puls samt temperatur innanför larmstället hos testpersonerna efter varje test för att se om vi kan uppnå en liknande värmepåverkan, oavsett om värmen kommer utifrån eller från understället, förklarar Aron Mathiasson. Försöken görs av Aron själv, kollegan Agnes Broholm som är utbildningsledare vid Färjenäs och även projektledare för HeatSim samt två kollegor från utryckningssidan. Alla med olika lång erfarenhet från räddningstjänsten och spridda i ålder. – Vi vet ju egentligen inte så mycket om temperaturen innanför larmstället ens vid vanliga rökövningar så de här försöken kommer ge mycket kunskaper, oavsett hur skillnaden i resultat mellan försöken kommer se ut, säger Agnes Broholm. Frigör resurser och sparar miljön Agnes Broholm och Aron Mathiasson ser många vinster med värmealstrande kläder – om försöken faller väl ut. Inte minst skulle övningsmöjligheterna bli mycket större. – I dag övar de flesta räddningstjänster i det egna övningshuset som man känner väl. Dessutom ska någon förbereda anläggningen, det kanske behövs passning på den egna stationen för att styrkan ska kunna ge sig i väg och öva och variationsmöjligheterna är inte så stora, säger Aron Mathiasson och delar med sig av sina utvecklingstankar: – Idag har vi svårt att både öva med alla våra hjälpmedel, som till exempel värmekameran, och samtidigt ha värme i övningsutrymmena. Värmen tenderar att ”ät upp” övningsröken. Och rök behöver vi ha om det samtidigt ska bli en utmaning om de övande får använda hjälpmedel. – Skulle våra försök visa att den här övningsmetoden ger samma värmepåverkan så blir övningsmöjligheterna så mycket större. Vi kan öva fler gånger eftersom det inte kräver stora förberedelser och vi kan variera miljöerna på ett enkelt sätt. Och Agnes Broholm ser ytterligare möjliga vinster: – Vi skulle kunna frigöra tid för att öva på våra mer avancerade brandsläckningsobjekt där vi faktiskt eldar på riktigt men det är oklart om övningarna definieras som varma rökövningar enligt AFS:en. www.s112.se

Och så minskar vi vår miljöbelastning, dels med minskade transporter, dels eftersom vi i dag främst använder diesel och el till våra varma övningar, fyller Agnes Broholm i. Flera utvecklingsidéer Försöken inleds i mitten av maj och just nu inväntar man sensorer för mätningarna. Agnes och Aron hoppas ha åtminstone ha ett utkast till slutrapport klart redan till sommaren. – De faktiska mätresultaten är bara en del av rapporten. Den andra är resonemangen kring vad ett alternativt övningssätt för varm rökövning skulle föra med sig och där har vi kommit en bra bit redan, säger Agnes Broholm. Det finns redan tusen idéer att gå vidare med utifrån resultaten av våra försök. ■

Agnes Broholm, utbildningsledare * NUC- Nationellt utvecklingscentrum.

Värmealstrande underställ finns på marknaden, då främst till jägare och Mcförare. Nu testas de inom ramen NUC - Nationellt utvecklingscentrum i Göteborg.

Skulle våra försök visa att den här övningsmetoden ger samma värmepåverkan så blir övningsmöjligheterna så mycket större.

Aron Mathiasson, brandman i Göteborg

Vi kan minska vår miljöbelastning, dels med minskade transporter, dels eftersom vi främst använder diesel och el till våra varma övningar. Agnes Broholm, utbildningsledare

Artikeln har tidigare varit införd i Brandmannen Riksorgan för Sveriges Brandmäns kamratförening samverkan 112 nr 2 2022

polis / Porträtt Polisen

Thomas Fuxborg

Christer Fuxborg

christer hänger in uniformen – efter nästan 42 år Bröderna Fuxborg föddes i en lantbrukarfamilj i Skövde. Christer minns med glädje både det traditionella julfirandet och sommarloven då de fick köra traktor, hämta in korna och plocka ”potäter” med händerna på åkern. – Det var en bra början på livets resa; att förstå vidden av att bra arbete ger frukt.

hrister berättar att bönderna på granngårdarna tog emot ”sommarbarn” som på så sätt fick en möjlighet att komma ut på landet och uppleva en annan miljö än den ofta trasiga de kom ifrån. Det personliga mötet har alltid varit viktigt för Christer och det återkommer som en röd tråd genom hela intervjun. Christer och storebror Thomas fortsatte att tillbringa somrarna och julloven hos morföräldrarna även efter att familjen flyttat vidare till Örebro, sedan Göteborg och Sävedalen. – Sävedalen var en bra förort att växa upp i. Vi bodde ett stenkast från Vallhamra idrottsplats, så det har varit mycket idrott genom åren! Christer har varit tränare i ishockey, 16

samverkan 112 nr 2 2022

TEXT: Christine Göhlner-Gunnarsson FOTO: polisen innebandy, fotboll och handboll, och spinninginstruktör på SATS i 20 år. – Sporten har varit en bra ventil för att lägga tankarna på annat efter en tuff dag på jobbet. Sedan har det förstås varit händelser som aldrig kommer att försvinna. Polisyrket lockade inte Christer från början. – Jag sökte in till flygledarutbildningen men efter att min bror - som då var nybakad polis - berättat vad han tyckte och tänkte om yrket, så sökte jag till Polishögskolan, men det var mest som en ”plan B” ifall jag inte skulle komma in. Christer blev antagen till Flygledarutbildningen, men när han insåg att den var förlagd till Blekinge valde han istället alternativet att bli polis. – Det kändes tryggt att söka in på

polisen, dessutom var det en betald utbildning och det kändes roligare att som ung åka till Stockholm än att behöva hamna i Blekinge.. Men tittar man idag på löneutvecklingen så valde jag nog fel, skrattar Christer.

började på Polishögskolan i Stockholm 1981 – Var ett år på kriminalen där man fick följa spanarbete, utredningar och lärde mig att göra brottsplatsundersökningar och fick därmed en helhet i det praktiska arbetet. Man var en slags lärling. Efter ett år fick man gå ut i uniform och följa med yttre befäl. Det var rätt bra, man stegrade alltefter insikten i arbetet, det blev livets skola.

www.s112.se

Christer Fuxborg i rollen som polisens presstalesperson. Christer saknar inte att arbeta i yttre tjänst. – Inte som det är idag. De som är i yttre tjänst får ingen chans till återhämtning. På den tiden jag jobbade hade vi det, men nu förväntas färre poliser göra fler polisers arbete, det bränner ut dom i båda ändar. Vi måste skaffa bättre förutsättningar för dem, det är dom som skapar kontakter. Höj deras status och lön! säger Christer med eftertryck. – Skulle man få önska någonting, så är det inte att i första hand få fler poliser, det är så jäkla dåligt betalt i förhållande till vad de utsätts för! Vi har varit underbetalda i alla år. Vi får inte folk att söka till yrket längre! Men det handlar inte bara om pengarna. Riskerna ökar, samhället har blivit mer osäkert. Christer som har lätt till skratt blir med ens allvarlig. Han undviker att tala om kollegan som förra året sköts till döds, men stannar kvar vid tiden därefter. – Den värmen som man fick efter den händelsen – en incident som man aldrig borde fått uppleva – värmen bland kollegor, och den värmen man upplevde bland människor... Vid sådana händelser går den blåa sidan ihop och stärker. Och den uppskattning som folk visar, som när de ger en en klapp på axeln, lämnar blommor på polisbilarna.. Då förstår man att man www.s112.se

på nå't sätt uppfattas som en ”good guy”, säger Christer eftertänksamt. Christer har nu arbetat i Polismyndigheten i 41,5 år, varav de senaste nio åren som presstalesperson. Närmast dessförinnan satt han på Ledningscentralen i Göteborg. puls och adrenalinpåslag – Att arbeta på ledningscentralen är spännande, man är som spindeln i nätet. Jag tror att jag hade ganska bra förutsättningar för att klara av det – jag skaffar mig snabbt en bild över hur vi gör bäst insats. Det blir puls i hallen och adrenalinpåslag på det - man får vara strategisk och praktisk. Jag har ganska bra ”splitvision”, för att nu använda en sportterm. – Det är ett spännande jobb i ett högt tempo men till sist dräneras det sociala livet när man jobbar varannan helg och många nattpass. När kommunikationsavdelningen sökte en presstalesman - som det hette då – sökte jag därför tjänsten och fick den. Tomas jobbade redan där. Han har alltid varit en trygghet och förebild för mig, han har krattat i manegen, en mentor att bolla ärenden med. Men när vi träffas privat pratar vi nästan aldrig jobb. – Det har varit väldigt intressant och personligt utvecklande att arbeta som

Polisen

presstalesperson, man är nära där det händer men finns också med i planeringsarbetet när man ser vilka resurser som finns. Det är ett strategiskt tänkande där man är med i båda plan. Man är regionpolischefens högra hand - eller röst, rättare sagt. Det är vi som är första filtret utåt. Det vi håller på med är händelsestyrt, det är en utmaning när man får ”lappa och laga”. Man blir imponerad över hur vi löser saker, vi är ett väloljat team: blåljuspersonalen gör ett så fantastiskt arbete, det är dom som är först ute där det händer och ofta gör skillnaden. Alla vet vad som krävs, vad som är Prio-ett. ”gör-om-och-gör-rätt”-ärenden. – Varje dag hålls RLUM-möte (Regionalt LägesUppdateringsMöte) där alla polischefer möts, antingen digitalt eller på plats, för att stämma av både vad som hänt och vad som behöver lyftas, det är inte bara akuta ärenden utan även ”görom-och-gör-rätt”-ärenden. Det diskuteras också resurstilldelning, samt taktiska och praktiska punkter när alla funktioner är representerade på mötet. Avstämning av hur natten sett ut, vilka resurser som finns tillgängliga - yttre personal, hundresurser, om det behövs helikopter, etcetera. ► samverkan 112 nr 2 2022

polis / Porträtt

► Polisregion Väst

■ Polisområde Fyrbodal ■ Polisområde Halland ■ Polisområde Skaraborg ■ Polisområde Storgöteborg ■ Polisområde Älvsborg

Polisregion Väst består av Hallands och Västra Götalands län. Cirka 5 000 anställda arbetar för att genomföra polisens kärnuppdrag i de 55 kommunerna.

POLISMYNDIGHETEN är Sveriges största myndighet med 34 211 anställda (december 2021) varav 81 procent är verksamma i polisregionerna och 19 procent inom avdelningarna. Näst största myndighet är Försvarsmakten med drygt 22 000 årsarbetskrafter.

Källa: Polisen Illustration: Sven Åsheden

När Christer framträder i TV-rutan står han ofta utanför polishuset på Ernst Fontells plats i Göteborg, där han lugnt och sakligt svarar på reportrarnas frågor. Det är sällan han har med sig några minnesanteckningar inför intervjuerna och jag undrar hur det kommer sig? – Man är hyggligt påläst innan och har en trygghet som bygger mycket på erfarenhet. Jag har fått en bra inskolning i hela systemet och har en bred polisiär erfarenhet, svarar Christer. – Vi kanske inte alltid kan berätta allt där och då, vi ska ju vara transparenta och informativa. Det handlar om att alla ska få utrymme - även om någon ställer konstiga frågor så har man ett jobb att sköta, och journalisterna har i sin tur förståelse för vårt arbete. Av respekt för mina kollegor som sliter händerna av sig i en utredning, så får man ju inte läcka. Man har ett varumärke som man vill upprätthålla och måste hålla på informationen för att inte förstöra en utredning. Både Christer och Tomas har fått hantera att de blivit mordhotade, något Christer helst inte talar om. Han fokuserar hellre på fördelarna med jobbet: – Man känner sig samhällsnyttig på 18

samverkan 112 nr 2 2022

Polismyndigheten arbetar intensivt och målinriktat för att vidårsskiftet 2024/2025, vara 38 000 medarbetare, varav drygt 26 000 poliser.

nå't sätt, man värnar den lilla människan. Över 40 år i Polilsmyndigheten ger en trivselfaktor, annars hade jag inte varit kvar. Det har gjort skillnad. Som offentlig person får man oftast positiv respons och det ger mig bränsle att jobba med det jag gör. Folk är nyfikna och vill prata, många kommer fram och vill ha vägledning. Ibland lämnar de information och då är man skyldig att agera. Det personliga mötet har funnits i hela karriären, jag försöker vara ett bra föredöme för polisen. En bra förebild, oaktat om jag talar med journalister, möter brottsutsatta eller förövare. Jag frågar Christer vilka tips och råd som han vill ge sin efterträdare: – Var trevlig, börja där! Det kostar inget! Var närvarande och delaktig! Gör ditt jobb, var trevlig och tillmötesgående och var ärlig. Vi kan inte svaren på allt och då är det bättre att säga som det är. ”Nej” är också ett svar. – Jag har alltid tyckt att det varit kul att gå till jobbet, men det har också varit tuffa tider – det vore ju konstigt annars! Det har varit trevliga arbetskamrater, högt i tak, en viss jargong men ändå rumsrent. Innan

var det lite ”omklädningsrumssnack”, men det försvann i takt med att det blev fler kvinnliga kollegor. Trots att Christer trivts med polisyrket är han glad över att de två vuxna sönerna inte valt det. – Du vet inte om du kommer hem efter ett arbetspass.. SPELA GOLF OCH NJUTA AV LIVET Vintrarna 2010-11 samt 2011-12 tog Christer time-out från polisen. Då åkte han och hustrun Lena till Fuerteventura och arbetade som golfvärdar. Det inspirerade dem till att starta ett företag som golfinstruktörer och skaffa en lägenhet där. – På Fuerteventura kan man gå i flipflops i januari och ta hand om frusna nordbor som spelar golf i en vecka. Det är underbart att komma dit, det är så lugnt och avstressande! säger Christer och skiner upp som självaste Kanariesolen. När han nu går i pension är det till Fuerteventura han tänker åka med Lena: – Där tänker jag börja andra halvleken i livet med att spela golf och bara njuta av livet! ■

www.s112.se

Standby levererar till svensk polis Vi vill stolt presentera vårt fortsatta samarbete med svensk polis och tull. I polisens nya fordon som förväntas rulla ut 2021 kommer Standby stå för ett komplett system av ljus, ljud och styrsystem. För första gången kommer även Standbys gränssnitt och funktioner bli en del av bilens originalskärm, ett spännande steg i vår utveckling av morgondagens produkter. Läs mer på vår webbsida www.standby.eu

Gör det enkelt för din personal! I dessa tider är det vitalt att riktlinjer för personal ska framgå på ett snabbt, enkelt och tillgängligt sätt. Infosynks värdeerbjudande har sedan 2011 alltid varit att arbeta och utveckla kundanpassat och leverera användarvänliga mobilapplikationer. Komplettera eller uppgradera era beﬁntliga IT-stöd med vår lösning för att kommunicera ut den information som behövs. Hjälp er personal att få snabb och enkel tillgång till era riktlinjer. Undvik pappersformat, krångliga intranät och ostrukturerade pdf-ﬁler. Genom infosynks plattform kan ni som administratörer enkelt hantera era dokument och publicera dem i både app- och webbformat utvecklat efter er verksamhet.

Kom igång redan idag och få ett IT-stöd utvecklat efter din verksamhet med en årlig prenumerationskostnad från 23 000 kr. - Inga gömda kostnader. - Ingen uppstartskostnad. - Obegränsat antal användare utan kostnad.

Kontakta oss för mer information! +46 (0)70-988 02 86 contact@infosynk.se https://infosynk.se/

www.s112.se

Softwerk AB Reveljgränd 5, 352 36 Växjö https://softwerk.se/

samverkan 112 nr 2 2022

Forskning / Sorgereaktioner hos närstående

FÅ NÄRSTÅENDE ERBJUDS STÖD efter dödsfall – till följd av plötsligt hjärtstopp Varje år drabbas tusentals personer av oväntat hjärtstopp på eller utanför sjukhus. De flesta hjärtstopp utanför sjukhus sker i hemmet och bevittnas i två av tre fall av närstående. Trots att hjärtstopp är vanligt förekommande och dödligheten hög så är närståendes situation och erfarenheter efter plötsligt hjärtstopp sparsamt studerat. TEXT: linnéuniversitetet växjö

ina Carlsson har i sin avhandling utforskat sorgereaktioner hos närstående till personer som avlidit till följd av plötsligt hjärtstopp. Projektet skapades tillsammans med handledarna Kristofer Årestedt, professor vid Linneuniversitetet, Anders Bremer, docent vid Linneuniversitetet, Anette Alvariza, professor vid Marie Cederschiöld Högskola och Lena Axelsson, docent vid Sophiahemmets Högskola. I avhandlingen ingick fyra delstudier, en intervjustudie och tre studier som utgick ifrån en enkät till närstående sex och tolv månader efter hjärtstoppet. Enkäten omfattade demografiska bakgrundsfrågor, frågor om hjärtstoppshändelsen och

Linnéuniversitetet

Kontakt: Nina Carlsson, doktorand 0480-44 63 55 nina.carlsson@lnu.se självskattningsinstrument med fokus på förlängd sorg, hälsa, sömn, ångest och depression, posttraumatisk stress och socialt stöd. Alla deltagare samt de avlidna

personerna i studierna var vuxna personer 18 år eller äldre. Symtom på ångest, förlängd sorg och depression var vanligt förekommande hos Adobe Stock

Att en familjemedlem eller nära vän dör är bland det mest stressfyllda en människa utsätts för i livet. 20

samverkan 112 nr 2 2022

www.s112.se

Adobe Stock

närstående sex månader efter dödfallet, medan ett fåtal närstående hade symtom av posttraumatisk stress. Förlängd sorg Vid den uppföljande studien efter tolv månader hade en majoritet lägre symtomnivåer men samtidigt hade en betydande andel närstående samma eller förvärrade symtom på förlängd sorg och psykisk ohälsa. Andra vanligt förekommande sorgereaktioner var sömnproblem och trötthet. En förlust kan även väcka känslor av existentiell ensamhet då livet plötsligt gått från en känd tillvaro till ett liv utan den avlidne personen, längtan och saknaden var stor. Förlusten kunde väcka nya existentiella tankar om livet och döden. Sorgereaktioner kunde även ta sig fysiska uttryck och närstående kunde berätta om akuta bröstsmärtor som senare visat sig vara panikångest. Närstående berättade hur de under hjärt- lungräddnings försöken plötsligt hamnade i ett gränsland mellan liv och död, pendlades mellan hopp och förtvivlan. Det kunde vara svårt att ta in det som hände och förstå. Att uppmanas att starta hjärt- och lungräddning (HLR) upplevdes på olika sätt. Det kunde kännas meningsfullt och inge hopp. Däremot när en person hittades livlös och det var tydligt att personen var död kunde det vara en försvårande omständighet att uppmanas att starta hlr. Det var en emotionellt krävande stund då återupplivningsförsöken upphörde och närstående inte visste om personen levde eller inte. Närstående var beroende av att personalen berättade vad som hände i situationen. Efter plötsligt hjärtstopp och död lämnas närstående med många frågor. För att inte fastna i ett ältande av tankar och/eller skuldkänslor behöver närstående få ställa sina frågor och få de svar som finns. Det som beskrevs positivt och hade underlättat i den svåra situationen var exempelvis att personal funnits nära, att närstående fått information och svar. Socialt stöd Denna omsorg om närstående kunde även förmedlas via telefonsamtal. Närstående berättade även om besvikelse och negativa erfarenheter exempelvis då dödsbesked givits utan att något uppföljande stöd erbjudits eller när personal inte varit emotionellt närvarande i sitt bemötande. www.s112.se

Högt socialt stöd och god kommunikation med familj och vänner kan underlätta sorgeprocessen men resultaten visar även behov av ett professionellt stöd. Socialt stöd från familj, vänner och andra betydelsefulla personer skattades generellt sett högt vid både vid sex och tolv månader efter dödfallet. Samtidigt beskrev många närstående hur detta stöd inte var tillräckligt och att de drog sig för att belasta andra människor med sin sorg. Det kunde ta tid innan närstående hade tid att börja bearbeta sorgen och förlusten. I början var det många praktiska saker som måste lösas och sorgen fick sättas lite vid sidan för att livet skulle fungera. Detta innebar att andra personer runt omkring kunde ”gått vidare” i livet efter förlusten vilket medförde svårigheter att förstå varandra i sorgen. Närstående beskrev även att det professionella stödet de fått av personal i samband med hjärtstoppet hade varit till hjälp i den akuta situationen men att det sedan kunde uppstå ett ”vakuum” efter dödfallet där de närstående saknade stöd över tid. Professionellt stöd Ett plötsligt hjärtstopp väcker känslor och tankar hos både närstående och personal. Det är betydelsefullt att få möjlighet till att gå igenom händelseförloppet och få samtala om det som hänt. Tidigare studier har visat att utbildningsinsatser kan bidra till att personalen får kunskaper och känner sig mer bekväma med att samtala om döden och att

möta existentiella frågor. Det professionella stöd som ges vid hjärtstoppshändelsen kan påverka närståendes sorgereaktioner och har visat sig kunna minska psykisk ohälsa hos närstående. Vid dödfall utanför sjukhus kan det vara en utmaning för närstående att hitta svar till sina frågor. Det riskerar att bli ett glapp, särskilt om det saknas en vårdkontakt sedan tidigare. Detta kan avhjälpas om den närstående får kontaktuppgifter till hälso- och sjukvården som ett skriftligt informationsblad. Uppföljande samtal är betydelsefullt för att minska frågor hos de närstående och samtidigt ge möjlighet att identifiera närstående i behov av ytterligare stöd. Många närstående önskar en samtalskontakt och att få samtala om det som hänt i livet. En del av problemet för närstående är att detta ansvar idag ligger på den sörjande, att söka den hjälpen och stödet den enskilde personen behöver. Detta kan vara en allt för stor uppgift i en redan utsatt situation och närstående riskerar då att lämnas med bördan av komplicerade sorgereaktioner. ■ Ladda ned och läs hela avhandlingen: https://www.diva-portal.org Sök: Sorgereaktioner hos närstående

till personer som avlidit till följd av plötsligt hjärtstopp. Carlsson Nina samverkan 112 nr 2 2022

Forskning / Svåråtkomliga miljöer

att rädda liv i svåråtkomliga miljöer

: Adobe Stock

Händelser i svåråtkomliga miljöer innebär att en direkt åtkomst till skadade inte är möjlig och att själva räddningsinsatsen kan vara både osäker och komplicerad. Exempel på sådana miljöer kan vara underjordsgruvor, tunnlar eller kemiska händelser. Vid Kunskapscentrum Katastrofmedicin Umeå universitet studerar vi hur beredskapen för dessa typer av händelser är och hur de kan förbättras. TEXT: sofia karlsson / sofia.karlsson@umu.se

”Det var ju ändå knepigt att få upp den här personen för det var, hen låg ju nere i ett hisschakt, så körde vi ambulansen då ett x antal meter ner under jord och så fick vi ställa den på en platå och så fick vi gå ytterligare en bit och sen klättra ner efter en stege typ 20 m och där nere låg den skadade och skulle immobiliseras och dras upp. Det finns en speciell bår för de här händelserna då, så hen drogs, vinschades upp.” Ovanstående citat gavs av en ambulanssjuksköterska som berättade hur en räddningsinsats av en skadad person i en underjordsgruva gick till. Det beskriver en osäker miljö där det 22

samverkan 112 nr 2 2022

inte är möjligt att rädda den skadade på egen hand utan kräver samverkan också med gruvorganisationen. När skadehändelsen sker på en plats som gör räddningsinsatsen komplicerad t.ex. i en underjordsgruva eller tunnel, innebär det också att det kan dröja innan räddningspersonalen tar sig fram och den skadade blir räddad. Det kan också vara själva olyckshändelsen som försvårar snabbt tillträde till skadeplatsen t.ex. vid kemiska händelser. Olyckshändelser i svåråtkomliga miljöer upplevs ofta som svåra eftersom de kräver ett förändrat och flexibelt arbetssätt beroende av samverkan med andra

organisationer jämfört med vardagshändelserna.

Utbildning för att öka säkerhet för personal och skadade Något som ofta återkommer i våra studier är vikten av säkerhet för både personalen själva och de skadade samt övriga inblandade. Säkerhetsfrågan styr hur insatsen sätts igång och genomförs. Detta påverkar tiden det tar att rädda de skadade personerna, vilket lett till att vi bl.a. utvecklat en särskild utbildning i första hjälpen för gruvpersonal så att de kan hjälpa skadade kollegor innan professionell hjälp anländer. www.s112.se

Sofia Karlsson

För att kunna göra noggranna säkerhetsbedömningar behöver blåljusorganisationerna kunskap om miljön och många gånger även samverka kring risker med objektsägare för t.ex. tunnlar och gruvor. Felaktiga säkerhetsbeslut kan t.ex. innebära att trafiken i en vägtunnel sätts igång för tidigt när personer fortfarande evakuerar till fots eller att personal blir kontaminerade av kemiska ämnen. Våra studier har också visat att informationsflödet i och mellan organisationer är svårt. Även okunskap om andra organisationers uppgifter och roller påverkar viktiga säkerhetsbeslut, vilket kan leda till försenade livräddande insatser.

Skapande av forum för att öka samverkan Detta såg vi t.ex. när första ambulans med ledningspersonal hänvisades av gruvpersonalen till uppsamlingsplatsen för skadade snarare än till ledningsrummet. Det finns därför ett behov av att organisationerna som blir involverade i dessa händelser proaktivt arbetar med att lära sig om varandras uppgifter vid dessa typer av händelser, vilket gjorde att vi bl.a. skapade en presentation om www.s112.se

organisationernas arbete vid bränder i underjordsgruvor. Vi vid Kunskapscentrum Katastrofmedicin i Umeå har därför skapat ett antal forum tillsammans med blåljusorganisationerna samt objektsägare för tunnlar och gruvor för att utveckla deras beredskap för räddningsinsatser i svåråtkomliga miljöer. Samverkan har därmed fått en stor roll i dessa forskningsprojekt i såväl resultat som forskningsdesign. Genom att samla personal från gruvbolag, räddningstjänst, ambulanssjukvård samt ett utbildningsföretag har vi tillsammans haft ett forum där räddningsinsatser i underjordsgruvor diskuterats och praktiskt testats, där ett utbildningskoncept inklusive hjälpmedel för samverkan utvecklats (bl.a. en ledningstavla för gruvbränder) och organisationsrutiner förändrats (t.ex. kommunikation mellan medicinskt ansvarig sjuksköterska och gruvarbetare som hjälpt skadade arbetskamrater under jord). I ett annat forum har vi skapat en mötesplats för organisationerna med möjlighet att diskutera tunnelinsatser. Det vi lärt oss av dessa forum är att det

finns ett fortsatt uppdämt behov utanför skarpa insatser att diskutera, synliggöra varje organisations förutsättningar för underjordsinsatser, samt att skapa ny och gemensam kunskap över organisationsgränserna för att överbrygga ”stuprören” ■ För frågor kontakta: Sofia Karlsson / sofia.karlsson@umu.se

Snabb fakta 2020 Upptäckt vid Umeå universitet tilldelas Nobelpriset i kemi 37 985 Studenter 150 Program 60 Nationaliteter

samverkan 112 nr 2 2022

Forskning / Stroke

Tidig upptäckt av stroke inom ambulanssjukvården ger minskad dödlighet En ny studie visar att tidig upptäckt av stroke ger snabbare sjukhusvård och minskad dödlighet.

TEXT: Kristina Axelsson / kristina.axelsson@hb.se FOTO: ADOBE STOCK

ör patienter där ambulanspersonalen har identifierat stroke förkortas tiden radikalt från larm till att patienten får komma till en strokeenhet, och till att patienten får en datortomografiundersökning. För patienter där stroke inte upptäckts av ambulanspersonalen ökar dödligheten med 66 procent. Studien visar också att ambulanspersonalen upptäcker stroke i 80 procent av fallen. – I studien ser vi att ambulanspersonalen är skicklig på att identifiera stroke. Den visar också hur viktig ambulanspersonalens bedömning är för att dessa patienter ska få rätt vård i rätt tid och därmed har större chans att överleva. – Det är därför väldigt glädjande att så många strokefall upptäcks av ambulanspersonalen, säger Johan Herlitz, professor i prehospital akutsjukvård och en av författarna till studien. I studien ingick 5467 strokepatienter på sex strokeenheter i Västra Götaland under perioden 1 januari 2013 till 31 december 2015. Den jämförde strokepatienter där ambulanspersonalen upptäckt stroke med strokepatienter där ambulanspersonalen inte gjort det.

– Det är stora tidsvinster och för vården av dessa patienter är tid helt avgörande, eftersom behandling måste ges inom en viss tidsrymd för att vara verkningsfull, säger Johan Herlitz. Han berättar att strokepatienter på 70och 80-talen ofta sågs som hopplösa fall inom vården. I dag, med nya och bättre behandlingsmetoder, har pendeln svängt helt och hållet. Strokepatienter har hög prioritet och tillhör en av de patientgrupper som får ”snabbspår” till behandling på sjukhus. Det innebär att en patient som identifieras med stroke skickas direkt till en strokeenhet för behandling. Tidsvinsterna på sjukhus beror till stor del på att ambulanspersonalen kommunicerar redan på plats i ambulansen med sjukhuset, så att sjukhuset kan koordinera och snabbt lotsa till rätt vårdenhet.

STORA TIDSVINSTER INOM VÅRDEN Enligt studien förkortas tiden från larm till att patienterna får komma till en strokeenhet med 556 minuter (över 9 timmar) om ambulanspersonalen upptäcker stroke och tiden från larm till att patienterna får en preliminär datortomografirapport förkortas med 219 minuter (nästan 4 tim).

– Den här artikeln visar att det är viktigt att ambulanspersonalen ställer en preliminär diagnos. Jag hoppas att resultaten av studien kommer ambulanspersonalen till del, eftersom det är en viktig positiv feedback till dem. Dessutom hoppas jag att vi i framtiden kan korta tiderna på sjukhus ännu mer, avslutar Johan Herlitz. ■

samverkan 112 nr 2 2022

» Viktigt att ambulanspersonalen ställer en preliminär diagnos «

Ciprian Gorga

Johan Herlitz, Senior professor Högskolan i Borås (hb.se) Institutionen för vårdvetenskap Telefonnummer: 033-435 4380 Mobilnummer: 0734-612002 E-post: johan.herlitz@hb.se

www.s112.se

Spara ryggen - använd bara din utbildning och kompetens • Inga lyft - upp/ner - in/ut • Elektrisk kontroll • Många genomtänkta ambulansfunktioner • Använd upp till 300 kg/kuvös/IVA

Återförsäljare: Medak ApS ka@medak.dk +45 70 299 911 WWW.MEDAK.DK www.s112.se

samverkan 112 nr 2 2022

Volvo 810 Spetsnos / Höljebacka Brandkårsmuseum

Jonny Eklund

Den gamla Volvo-ambulansen var i tjänst i Mora mellan 1940 och 1954. Därefter användes den bland annat som brödbil, innan den ställdes av och blev stående i Älvdalen ända till 2000, då Höljebacka Brandkårsmuseum tog hand om den för att senare renovera den.

Unik Volvoambulans renoverades av Höljebacka Nu har Höljebacka Brandkårsmuseum gjort det igen. Efter mer än 5 000 ideella arbetstimmar, massor av sökande efter fakta och fordonsdetaljer har en gammal ambulans räddats till eftervärlden. Denna gång en Volvo 810 Spetsnos från 1939 som togs ur drift 1954, men som nu återfått sin glans och blivit körbar. TEXT: mats thorner / mats.thorner@mtforlag.se

nnu är det ganska få som sett den, men i våras hölls pressvisning och alla som besöker Höljebackas museum kan nu se den och höra dess historia.

samverkan 112 nr 2 2022

– Vi ligger lågt i år med utåtriktade aktiviteter med Spetsnosen. Men nästa år är det meningen att vi ska delta och köra med i en parad med gamla räddningsfordon i Mora, berättar muséets eldsjäl och ägare, Putte Fredriksson.

Att vara med där passar bra. För Spetsnos-ambulansen var i Mora Epidemisjukhus ägo från 1940 och fram till 1954. Där användes den för akut- och sjuktransporter under alla de 14 åren – och inte bara för Epidemisjukhusets räkning, utan som www.s112.se

En av de övriga ambulanserna i Höljebackas samling. En Volvo Duett från 1961

John Thorner

FAKTA

Höljebacka Brandkårsmuseum startades av Putte Fredriksson i början av 2000-talet som ett enmansprojekt, efter en renovering av en 1956 års Volvo-brandbil. Idag finns även en förening – Höljebacka Brandmuseums Vänner – som tillsammans med Putte och Annika Fredriksson sköter driften av museet och kafé. Muséet har ett tiotal brandfordon och fyra ambulanser samt massor av material i sina samlingar. Fordonen har fått flera priser och utmärkelser. Trollhättans kommuns kulturförvaltning och Innovatum uppmuntrar arbetet med muséet. Bokningar för besök kan ske hela året och spontana besök är ok under sommarhalvåret. Inträdet kostar 75 kr och ett retroinspirerat kafé erbjuder förtäring. Mer info: Putte och Annika Fredriksson: 070-367 38 03. 070-263 64 80

en ambulansresurs för hela Mora med omnejd. – Historiken kring det här fordonet är inte helt glasklar. Men efter vad vi har förstått, så är själva sjukhytten ännu äldre, berättar Putte Fredriksson. Om det stämmer, så byggdes sjukhytten redan 1931 och var då påbyggd på ett äldre chassi än det som nu renoverats. – Märkningen i fordonet visar en första besiktning 1931 och en andra 1940 och chassit som vi renoverat är en Volvo 810 av 1939 års modell. Jag tror att när den första bilen tjänat ut, så flyttades sjukhytten över till en nyare bil och det var denna ambulans som var i trafik mellan 1940 och 1954, säger han. Startade trots alla år av stillestånd I detta skick trafikerade den alltså vägarna i norra Dalarna under andra världskriget och var utrustad med mörkläggningsgardiner och med två uppsättningar ► www.s112.se

Putte Fredriksson vid Höljebackas renoverade Spetsnos-ambulans från 1939 Jonny Eklund

samverkan 112 nr 2 2022

Volvo 810 Spetsnos / Höljebacka Brandkårsmuseum

► strålkastare, en normal och en för körning under mörkläggning. Andra roliga detaljer är dimmer till innerbelysningen i vårdutrymmet, en ringklocka för att skapa kontakt med föraren, vattentank, förbandslåda, folkgasmask och tvättställ. Inredningen är tidstypisk med två bårar, under- och överslaf. Motorn är en sexcylindrig EC som ger kring 90 hästkrafter. Fordonsvikten drygt 2,3 ton och med 3-växlad växellåda. köpte den osedd – Det är nu mer än 20 år sedan jag först hörde talas om det här fordonet. Då stod den undanställd i Älvdalen utomhus och i mycket dåligt skick. En kompis till mig åkte och tittade på den, vi konfererade på telefon och jag köpte den osedd, minns Putte. Då hade han fått omdömet att ”det är ju en del arbete att göra på den”. – Det svåraste har varit allt träarbete. På den här tiden byggde man stommen till karossen i trä och klädde sedan allt med plåt. Ungefär hälften av träarbetet har vi fått göra om på grund av att det gamla hade ruttnat. Edlunds Plåt och Karosseri i Stora Mellösa har hjälpt oss. Det tog en del år från inköpet till att arbetet började. Under lång tid stod ambulansen undanställd i ett förråd i Trollhättan, innan den plockades fram för drygt fem år sedan. i gott skick trots år av stillestånd – Det första vi gjorde var att kolla motorns skick. Under stilleståndstiden drog jag runt motorn regelbundet och hällde olja i cylindrarna Och när renoveringsarbetet skulle börja bestämde vi oss för att se om den fungerade. Det visade sig att motorn både hade kompression och att man fick fram gnista till tändstiften. Startgas fick inte i gång den, men när man hällde lite bensin direkt i insuget så hoppade den gamla Volvomotorn i gång. – Vi kopplade in kylvatten och tändspole och sedan fick den gå på tomgång i en timme. Vi har aldrig haft så mycket avgaser och blå rök i vår verkstad som då. Men fantastiskt nog så var motorn i riktigt gott skick trots alla år av stillestånd, berättar Putte. kulturgärning Uppmuntrade av motorns skick satte sedan renoveringsarbetet i gång, liksom sökandet efter utrustning till 28

samverkan 112 nr 2 2022

vårdutrymmet. Allt arbete som lagts ned handlar om mellan 5 000 och 7 000 timmar. – Vi bestämde från början att om vi skulle göra denna renovering, så skulle allt bli perfekt utan fusk. Resultatet är fantastiskt. Höljebacka Brandkårsmuseum lär ha gjort en riktig kulturgärning

med renoveringen av denna ambulans. – Jag skulle tro att den är helt unik som ambulans för den här tidsepoken. Såvitt jag vet finns ytterligare en 1940 års ambulans och även en av årsmodell 1948. Men jag tror inte det finns någon exakt likadan Spetsnos som vår, säger Putte Fredriksson.

Jonny Eklund

www.s112.se

I Höljebackas samlingar finns ytterligare tre gamla ambulanser. En hästdragen ambulans från början av 1900-talet, en Volvo Duett från 1961 och en Volvo 240 från 1985.

-Hur är Spetsnosen att köra? – Jag vet knappt. Än så länge har den gått mindre än 10 kilometer efter renoveringen. Men nästa år lär det bli mer körning i samband med paraden i Mora. Och nästa projekt, vad blir det? Putte Fredriksson skrattar lite. – Ja, säger han. Om jag får drömma så är det klart att det skulle var roligt att få tag på en gammal Volvo-sugga i ambulansutförande. I så fall skulle vi täcka upp även 1950-talet och hur ambulanserna såg ut då. Tiden får visa vad som händer härnäst i Höljebacka. ■

Jonny Eklund

Inredningen som det såg ut på 1940-talet. Observera tvättstället, förbandslåda och gasmask.

Jonny Eklund

www.s112.se

samverkan 112 nr 2 2022

ambulansdirigering/ Sjukvårdens Larmcentral

Ambulansdirigering – ett sjukvårdsyrke Den som ringer 112 i Västmanland och behöver ambulans får tala med en sjuksköterska. Och många av dem har erfarenhet av att själva arbeta inom ambulanssjukvården. Sedan sex år tillbaka är Sjukvårdens Larmcentral i Västmanland en integrerad del av sjukvården, i samarbete med regionerna Uppsala och Sörmland.

Sjukvårdens Larmcentral:

TEXT: Lars Thomasson

Sjukvårdens Larmcentral har ansvaret för medicinsk prioritering och dirigering av ambulansresurser inom de tre regionerna Uppsala, Västmanland och Sörmland.

tt ha en larmcentral i egen regi med sjuksköterskor som larmoperatörer innebär en bättre säkerhet för patienterna. Att kunna erbjuda denna kompetens är unikt, säger Henrik Lindlöf, verksamhetschef för ambulanssjukvården i Västmanland, och en av tre chefer för ambulansdirigeringen i treregionsamarbetet. En central samhällsfunktion Denise Norström (S), regionstyrelsens ordförande, och en av de politiska initiativtagarna till att inrätta Sjukvårdens Larmcentral, är nöjd: – Ambulansdirigeringen är en central samhällsfunktion och från politiskt håll har vi velat verka för att västmanlänningarna ska få tillgång till bästa möjliga ambulansdirigering, med hög kvalitet och korta svarstider. – Genom att ta över den i egen regi och samverka med två andra regioner, har vi fått en långsiktig och stabil lösning och med minskad sårbarhet, säger hon. Först i landet De tre regionerna Västmanland, Uppsala och Sörmland är först i landet med att bedriva larmcentral i egen regi. Konceptet innebär att sjuksköterskor och specialistsjuksköterskor tar emot 112-samtal och bedömer vårdbehovet. Till sin hjälp har de ett medicinskt beslutstöd som utvecklats av tre läkare med erfarenhet från ambulanssjukvård. – Det är alltså en mycket hög medicinsk sakkunskap som möter den som ringer in. – Dels beslutsstödet, dels larmoperatörernas kunskap. Flera av dem jobbar själva i ambulans viss tid och kan använda den erfarenheten i sina samtal, påpekar Henrik Lindlöf. Extra värdefullt under pandemin Han hävdar också att i och med att ambulansdirigeringen numera är en integrerad del av vårdkedjan så går det också mycket fortare att utveckla verksamheten. Det finns få organisatoriska gränser som bromsar, ingen byråkrati som försenar: 30

samverkan 112 nr 2 2022

Ambulanschef Henrik Lindlöf Foto: Privat

– Att ha en larmcentral i egen regi har också varit extra värdefullt under pandemin. Det gjorde att vi snabbt kunde införa att larmoperatören alltid ska ställa en kontrollfråga om patienten varit utomlands och riskerat komma i kontakt med covidsmitta. Vilket varit en betydande del i regionens smitthantering, påpekar Henrik Lindlöf.

► Sjukvårdens Larmcentral betjänar tillsammans cirka 930 000 invånare. Centralerna är placerade i Uppsala, Västerås och Eskilstuna. ► Sjukvårdens Larmcentral Västmanland är en del av Ambulanssjukvården inom Region Västmanland. ► Placering: Västerås ► Medarbetare: cirka 40 (20 årsarbetstidstjänster) ► Inkommande samtal: cirka 65 000 per år Varav prio 1-samtal: cirka 9 000 ► Svarstid i median: < 4 sek ► Antal ambulanser: 23, varav 16 i ordinarie drift ► Antal ambulansuppdrag: cirka 40 000

Viktigt att kunna hitta i olika områden Med lokal förankring i regionerna ser han ytterligare fördelar – kännedom om vad som är på gång och vad som händer lokalt, larmoperatörens och dirigentens kunskap om länet, den lokala vårdens olika möjligheter att ta emot patienter. – Att kunna hitta i olika områden är viktigt för att snabbt komma fram till den som behöver hjälp. – Den lokala förankringen är värd mycket och bidrar till ett förbättrat omhändertagande, vilket skulle vara svårt att uppnå för en annan aktör utan lokal förankring, säger Henrik Lindlöf. Larmcentralen söker kontinuerligt efter medarbetare som vill vara med och utveckla verksamheten. Man tar även emot spontana ansökningar. – Klarar du stress, har simultankapacitet och har den medicinska kompetensen så har du rätt förutsättningar och arbetet kommer ge mycket tillbaka. –När du går hem så vet du att du gjort skillnad för någon, avslutar Henrik Lindöf. ■ www.s112.se

ForskninG OCH UTVECKLING

Carina axlar rollen som forskningschef TEXT: SVEN ÅSHEDEN

et finns många pusselbitar som på ett konkret sätt, speglar tidningen Samverkan 112:s utveckling under mina 20 år som chefredaktör, ansvarig utgivare och ägare. En viktig pusselbit i tidningshistorien är CISA och Carina Elmqvist, i nära samverkan med flera andra duktiga forskare. I Växjö på Sigfridsområdet, fick jag nyligen en intressant och mycket trevlig pratstund med Carina Elmqvist. en fascinerande livsresa Karriären har gått från undersköterska till professor via sjuksköterskeutbildning i Umeå, vårdlärare, utbildare inom försvaret i Hässleholm, doktorand vid Linnéuniversitetet i Växjö. Filosofie doktorsexamen 2011. Programansvarig för specialistutbildningar inom ambulans, akutmottagning, anestesi, operation och intensivvård. Docent vid Linnéuniversitetet och vetenskaplig ledare vid Centrum för Interprofessionell Samverkan och sambruk inom Akut vård (CISA). I nära samverkan med ambulanssjuksköterska och universitetslektor och biträdande vetenskaplig ledare Anders Svensson. Genom åren har Carina Elmqvist undervisat i akutsjukvård i sjuksköterskeutbildningen, i specialistprogrammen, i forskarutbildningen samt på polisutbildningen. forskning Avhandlingen AKUT OMHÄNDERTAGANDE visar att mötet, förutom livsuppehållande åtgärder och medicinsk behandling, innehåller ett betydelsefullt existentiellt stöd. Det innebär att oavsett kompetens så har de som är först på skadeplats och de som arbetar på akutmottagning - förutom att göra medicinska åtgärder - en viktig funktion att fylla i form av existentiellt stöd till patienten i den akuta situationen. Särskilt viktig är polis och brandmäns stöd till skadade i väntan på ambulans liksom sjuksköterskors och undersköterskors stöd till patienter i väntan på läkare. Betydelsen av mänsklig närvaro i akuta situationer får därför inte underskattas. Vid långa väntetider på ambulans krävs att andra aktörer samverkar och garanterar en tidig närvaro. Carina brinner för samverkan och har

www.s112.se

Sven Åsheden

En poster på dörren till Carina Elmqvists arbetsrum skvallrar om att här pågår det bland annat forskning inom Akut omhändertagande. varit med och startat upp CISA med mål att vara en nationell förebild och skapa nya arenor för samarbete, en gemensam plattform för en effektiv samverkan mellan olika aktörer med liknande uppdrag, ansvar och utmaningar inom akut vård till nytta för människor på såväl landssom glesbygd. Carina Elmqvist har för sin framstående forskning inom CISA även tilldelats förtjänsttecken vid Linnéuniversitetet i Växjö. NY ARBETSGIVARE - REGION KRONOBERG Idag axlar Carina Elmqvist rollen som forskningschef vid Region Kronoberg som utifrån Forskningsplan 2027 har möjlighet att ge ett unikt stöd till medarbetare inom regionen som är intresserade av att forska. En viktig uppgift är att förankra och tillvarata forskarkompetens på klinik menar Carina då forskning bidrar till att behålla och rekrytera medarbetare och framförallt att erbjuda invånare insatser utifrån bästa kända evidens samt involvera invånare i forskningsprojekt, man ska inte behöva bo nära ett universitetssjukhus för att få möjlighet att delta i olika forskningsprojekt.

Några dagar före mitt besök i Växjö fick Carina positivt besked om adjungering som professor i vårdvetenskap med inriktning akutsjukvård Detta utökar möjligheten att samverka då det finns ett ömsesidigt beroende mellan universitet och region avseende forskning, utbildning och tillgång till hälso- och sjukvård. Med detta sagt sluts cirkeln, då Carina har ambition att verka som klinisk professor på akutmottagningen vid Region Kronoberg, bland annat tillsammans med två av sina doktorander som disputerar till våren. Pre-Nobel Dagen innan Nobeldagen uppmärksammar Carina Elmqvist och hennes medarbetare pågående forskning i regionen. Den 9 december arrangeras evenemanget för andra gången. I år på Utvandrarnas hus i Växjö. Avslutningsvis. Carina Elmqvists engagemang och driv har betytt mycket för tidningen Samverkan 112, men även för mig personligen. ■ samverkan 112 nr 2 2022

RÄDDNINGSTJÄNST / Utbildning

Erik Flink, MSB

samverkan 112 nr 2 2022

www.s112.se

Per Larsson

förstärkning vid svåra räddningsinsatser 45 erfarna personer är utbildade och tillgängliga som förstärkningsresurs för räddningstjänster när inte egna organisationen räcker till. – Det är en fantastisk resurs, säger Erik Flink, MSB:s operativa avdelning. TEXT: per larsson 45 erfarna personer är utbildade och tillgängliga som förstärkningsresurs för räddningstjänster när inte egna organisationen räcker till. – Det är en fantastisk resurs, säger Erik Flink, MSB:s operativa avdelning. En av de förstärkningsresurser som det hos MSB kan begäras tillgång till vid insatser är stöd till samverkan och ledning. Våren 2020 utvecklades en delresurs, stöd till räddningstjänst. MSB rekryterade personal, 102 anmälde intresse och 47 blev utbildade. Resursen rullade igång samma år och nu finns 45 personer tillgängliga när någon behöver stöd. – Intresset att medverka var stort, och de vi rekryterade har gedigen räddningstjänstbakgrund, säger Erik Flink. Resursen för räddningstjänst är indelad i tre profiler: stöd till organisering, stöd till kvalificerad insatsledning och stöd till kvalificerad övergripande ledning. www.s112.se

All personal har dock fått samma grundutbildning, med syfte att ha kunna matcha olika behov och vara en skalbar och flexibel resurs. Förstärkningsresurser för samverkan och ledning (FSOL) är en stor och bred resurs. Förutom det övergripande för samverkan och ledning finns delresurser för räddningstjänst, samband och gis (geografiska informationssystem). När en organisation behöver hjälp kan den välja att begära stöd med olika delar inom samverkan och ledning. – Vid stora räddningsinsatser är det sannolikt att räddningstjänstresursen aktiveras tillsammans med annan nationell förstärkningsresurs. Under skogsbränderna i Mönsterås förra sommaren begärde räddningstjänsten luftburet stöd från MSB, och fick åtta helikoptrar plus två flygplan. Men Mönsterås behövde även hjälp

med att organisera och koordinera luftoch markresurser, samt med samband. Tre respektive två personer kallades då ut från förstärkningsresursen. – Flygande stöd är den resurs vi aktiverar oftast. När det blir många flygande resurser eller är en komplex insats, kan det behövas hjälp med att koordinera och leda resursen. – Det var vad som hände i Mönsterås och vi har personer i räddningstjänstresursen som har bra koll på flygande resurser, även om det inte är en profil i resursbasen. Begäran av personellt stöd kan också kombineras med behov av annan materiel, exe-mpelvis Rakelterminaler och tillfällig nätförstärkning. Är sambandet svårhanterat kan även en sambandsledare engageras. ►

samverkan 112 nr 2 2022

RÄDDNINGSTJÄNST / Utbildning

► – När det blir omfattande kan man med fördel begära ut materiel och en sambandsledare från MSB som kan sätta igång apparaten och organiseringen kring just den materielen. Erik Flink ser flera orsaker till att det var stort intresse att bli en del av förstärkningsresursen för räddningstjänst. – Dels handlar det om viljan att hjälpa, att stötta vid olika insatser. Men det handlar nog också om möjlighet till personlig utveckling. Räcker det med 45 utbildade för räddningstjänstresursen? – I nuläget tycker vi att det räcker. Vi behöver ha en balans mellan att personalen får erfarenhet i rollen inom förstärkningsresursen och samtidigt kunna möta behov motsvarande 2018. Nu är det fyra som varit ute på uppdrag. Om skogsbränder liknande 2018 inträffar igen, skulle alla vara aktiverade då? – Då skulle många av dem vara engagerade på sin egen arbetsplats, sannolikheten att övriga aktiveras är nog stor. En styrka med den här resursen är att

personalen har geografisk spridning över landet. En annan fördel med förstärkningsresursen är att stödet är flexibelt, det kan anpassas efter vad en organisation behöver hjälp med. Kravet på anslutning till större enhetliga ledningssystem (ELS) är genomfört, vilket innebär att räddningstjänster i dag tillhör större ledningssystem än som var fallet 2018.

Minskar det behovet att begära stöd? – Det är nog både och. Muskler finns på ett annat sätt i ledningssystemen. Men med det finns också större kunskap om vad man behöver stöd med och vilken hjälp som finns att få. Förmågan att begära och ta emot resurser har ökat. ■ Artikeln har tidigare varit publicerad i tidningen Tjugofyra7

FAKTA / FSOL • Förstärkningsresursen för stöd till samverkan och ledning (FSOL) med delresurser stödjer ledningsfunktioner vid olyckor, kriser och andra samhällsstörningar. • Resursen bistår med olika förmågor och funktioner. Några exempel är: stabschef, funktioner i stab/krisorganisationer, metod- och processtöd, kriskommunikation. • Vid osäkerhet om vilket stöd som behövs och är möjligt att få kan MSB hjälpa till att reda ut problembild och behov. • FSOL kan kompletteras med tre delresurser, räddningstjänst, samband, och gis/geocell. • FSOL-räddningstjänst är ett stöd vid omfattande eller komplicerade räddningsinsatser. Här finns personer med gedigen operativ erfarenhet från kommunal räddningstjänst. • FSOL-samband kan efterfråga när det ställs stora krav på väl fungerande sambandslösning ar. Stöd kan ske med extra Rakelterminaler och personal för att till exempel upprätta sam bandsplaner. • FSOL-gis/geocell stödjer pågående insatser med geografiska analyser och visualiseringar av gis-experter. MSB kan också aktivera Lantmäteriets förstärkningsresurs geocell, som producerar och skriver ut kartor på plats med egen så kallad plotter.

MSB

samverkan 112 nr 2 2022

www.s112.se

Uformad för att klara de mycket krävande miljöerna som du som blåljuspersonal arbetar inom och med all den funktionalitet och kapacitet du behöver! Zebra har ett omfattande sortiment av robusta tablets skrivare och handdatorer för att tillgodose dina önskade behov L10-portföljen erbjuder tre modeller:

TC26-HC

XSLATE L10 robust tablet, XPAD L10 robust tablet med rejält handtag och XBOOK L10 2-i-1 laptop / tablet. •

Klassad för 1.8 meters fall mot betong samt klarar IP klass 65 (Atex-klassad variant tillgänglig) som skyddar och rymmer dina krav på mobilitet även i farliga/utsatta miljöer

•

Multipla Intel® processorval erbjuder mycket hög hastighet för att möta standardprestanda för de närmsta 3-5 åren. (Intel® Pentium eller 8th Generation Core™-Series i5 eller i7 med vPro™)

•

Standard 500 nit eller 1 000 nit View Anywhere®-skärm för optimal inomhus- eller utomhusanvändning

•

Generöst antal I/O portar för att ansluta till nuvarande och framtida tekniska system (standard RJ-45, 2st USB3.0 och 1st USB-C tillsammans med optionerna True Serial och HWMI-in)

•

Multipla säkerhetsfunktioner (två Smart Card / CAC läsmöjligheter, Kensington Lock, TPM 2.0 och integrerad fingeravtrycksläsare)

•

Ett tillbehörs-set som är kompatibelt med alla Xplore L10 robusta tablet-modeller (gäller ej Atex-klassad variant)

Kontakta oss på Blaljus@zebra.com

För mer information www.zebra.com/gb/en/solutions/industry/public-sector.html

XBOOK L10 XPAD L10

min berättelse

Kustbevakningen

marco älskar sitt jobb som teknisk chef på ett miljöfartyg " Det är härligt att vara på jobbet när man vaknar " TEXT: marco witt

ag har aldrig varit personen som trivs med att spendera de första vakna timmarna med att planera hur jag ska ta mig till jobbet. Och detta är en av anledningarna till att jag trivs att jobba till sjöss. Jag började relativt ung i Kustbevakningen och har fått möjligheten att utvecklas i myndigheten. Idag jobbar jag som teknisk chef på ett miljöfartyg. utlandstjänstgöring När det blev klart att Kustbevakningen skulle stötta i

Privat

samverkan 112 nr 2 2022

Frontex* så var jag snabb på anmäla mig för att åka. Det blev några svängar ner och många nya livserfarenheter. Flera av dem kommer jag aldrig glömma och en händelse minns jag extra tydligt. Jag hade plockat upp en man från en sjunkade båt. Såg att hans fot var helt svart. Det visade sig att han hade gått över bergen och förlorat ena skon och efter det förfrusit foten. Kände verkligen att jag gjorde nytta. Detta var mitt första steg mot att jobba internationellt och man kan säga att jag fick blodad tand.

När MSB sökte Kustbevakare till EUCAP i Somaliland för en maritim mission med fokus på utvecklingen av Kustbevakningen så var jag snabb med att skicka in en ansökan. Jag hade tidigare erfarenheter av att jobba med MSB och visste när jag ansökte, att MSB är extremt duktiga på internationella insatser. extra lycka att bli utvald Det kändes bra även om uttagningsprocessen var lång och komplicerad. Men det gjorde ju också att jag kände extra lycka över att bli utvald, till

att åka till Eucap Somaliland. Det var bara att börja med de förberedande kurserna och sedan börja packa väskorna. Från en myndighet till en annan. Samarbetet var gott mellan myndigheterna och transaktionen gick smidigt. Jag sa hejdå till Kustbevakningen och välkomnades till MSB för att jobba i deras regi de kommande 18 månaderna. Väl på Arlanda, visste jag fortfarande inte vad jag kunde förvänta mig fullt ut. Nattflyget landade i Addis klockan sex på morgonen och nästa flyg gick vid lunch raka

Privat www.s112.se

vägen till huvudstaden Hargeisa i Somaliland. imponerande samarbete Nu sitter jag här några månader senare och funderar på vad mina första intryck var. Jag kommer ärligt talat inte ihåg längre. Men något som jag tyckte var imponerande redan från första dagen som jag satte foten i kontoret var samarbetet. Här jobbade Kustbevakare tillsammans med poliser, alla från olika hörn av EU, men med samma mål. Uppdraget i sig är komplext på grund av läget i Somaliland och det är viktigt att bygga relationer. Hur ser då en vanlig dag ut på jobbet? Dagen börjar med ett upp-

startsmöte för att kontrolleraatt allt ligger i fas. I min roll som Senior Coast Guard adviser så hjälper jag Kustbevakningen med att utveckla utbildningar och organisationen. Men på grund av min tekniska kompetens så rycker vår projektavdelning mycket i mig för att se över ritningar och komma med utlåtande över olika tekniska lösningar. I ett land som Somaliland så blir det mycket "hands on" arbete och jag åker ofta till Berbera för att utbilda Kustbevakningen på plats i deras största marinbas. Utbildningarna ser lite olika ut och de är villiga att lära sig vilket är det viktiga. Största utmaningen är när vi har praktiska utbildningar. ■

STEGAR SOM RÄDDAR LIV BRAND – & RÄDDNINGSSTEGAR FRÅN WIBE LADDERS

Med vårt sortiment av stegar för räddningstjänsten så är du väl utrustad för att klara det mesta. Vi har multifunktionella skarvstegar, utskjutsstegar och arbetsplattformar som klarar de mest varierande uppdragen.

* Frontex Europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån

wibeladders.se/norbas

Frontex hjälper EU-länderna och Schengenassocierade länder att skydda sina yttre gränser och bidrar till enhetliga gränskontroller inom EU. Byrån underlättar samarbetet mellan EU-ländernas gränsmyndigheter Simulera Nor-Bas Annons 2019.indd 3 och erbjuder tekniskt stöd och sakkunskap.

Samverkan 112, 93 x 130

verklighetstroget och 2019-02-19 16:14:41

flexibelt med övningsdockor från Lifecast Body Simulation

PHC Nordic AB +46 855 53 63 00 phcnordic.com

www.s112.se

samverkan 112 nr 2 2022

ambulanssjukvård / Fordonsnyhet

lansen uppgår, enligt Per Lindblom, till trettio mil, varpå möjligheten för snabbladdning under rätt premisser åstadkommer tio mils körning under en laddningstid på femton minuter.

Profile

Eldriven ambulans såld till sverige I ett år har finska PROFILE arbetat med att utveckla en eldriven ambulans för dagens och morgondagens prehospitala sjukvård. Drivs framtidens ambulans på el? TEXT: daniel RASK / daniel@s112.se FOTO: Profile Vehicles

om så många andra digitala möten, startas även detta med de bevingade orden: ”Vi har lärt oss att mötas på andra sätt än i person”. Så även samtalet med Per Lindblom, tillträdande VD för PROFILE Vehicles Sweden AB. I en intervju pratar vi tillsammans om framtidens ambulans. En ambulans, vars produktnamn ”eADVANZ”, i slutändan ska resultera i Sveriges första eldrivna ambulans. PROFILEs första eldrivna ambulans följer i mångt om mycket utvecklingen i samhället där satsningen på gröna innovativa lösningar och fossilfri fordonsdrift flitigt diskuteras. I ett projekt att konvertera Mercedes eVITO, en helt eldriven transportbil, är det PROFILEs ambition att introducera eldrivna ambulanser inom utryckningsbranschen. byggd i finska iisalmi Byggd i PROFILEs huvudfabrik i Iisalmi i Finland, har elambulansen sedan dess födelse gjort flertalet resor runt om i Europa på olika branschmässor. 38

samverkan 112 nr 2 2022

Under våren och sommaren har ambulansen körts till både Tyskland, Schweiz och härnäst ”Ambulans Forum” i Norge. eADVANZ presenteras här som en potentiell produkt, en investeringsmöjlighet. Ur ett miljöperspektiv återspeglas även den gröna satsningen invändigt, där vårdhytt och paneler byggs av ett linbaserat material med samma materialstyrka som kolfiber. Men i ett större perspektiv representerar dess blotta närvaro på mässorna att det går transportera en elambulans från Finland, till de schweiziska alperna och de norska fjällen. I oktober under ”Ambulans 2022” i Stockholm, kommer elambulansen att presenteras för allmänheten, där det officiella överlämnandet till Samariten Ambulans AB kommer att ske. Förutsättningarna för att ha en elambulans i drift förlitar sig på fungerande infrastruktur, där laddningsmöjligheterna samt räckvidd för ambulansen är huvudsakliga problemområde som behöver tas itu med. Den teoretiska räckvidden för ambu-

laddstationer får en avgörande roll Men precis som eldrivna personbilar, kantas även företagsverksamheter med den eviga önskan om att komma längre och längre på en laddning och minimera risken för att få slut på batteriet. Laddstationer kommer därför få en avgörande roll för hur elambulansen förflyttar sig från plats till plats. Per Lindblom berättar att det pågår förhandlingar med de berörda sjukhusen i Stockholmsregionen där elambulansen kommer vara verksam i, samt att de byggs dedikerade laddstationer på Samaritens olika ambulansstationer, för att möjliggöra bästa möjliga laddning. Utmaningarna med en eldriven ambulans härstammar från räckviddsproblematiken. En ambulans på el med dagens förutsättningar kommer inte att hämta patienter utanför en viss geografisk radie, utan kommer behöva förlita sig på andra uppdragstyper än långa transporter eller flertalet uppdrag på ”rull”. – Vilka uppdragstyper är ambulansen tänkt att användas till egentligen? – Målsättningen är att ambulansen kommer att användas som transportambulans samt framkörning till PRIO 2- och 3 uppdrag, svarar Per Lindblom. Bara tiden kan utvisa huruvida PROFILEs satsning är för framtiden, men framtiden kräver å andra sidan att någon vågar sticka ut hakan och vara först. Drivs då framtidens ambulans på el eller inte? Tiden får utvisa detta, men framtiden ser ljus ut om man frågar PROFILE.■

Grundades 1982 och är idag en av de största leverantörerna av utryckningsfordon i Norden. Tillverkningen sker idag i Iisalmi, Finland. Den svenska filialen startade 1997 med fokus på försäljning samt service av utryckningsfordon.

www.s112.se

Tfn: 073 - 343 55 00

www.ambulansfacket.se

SÄKERHETEN FÖRST FLAGGNING MÅSTE REALISERAS

RESPEKTERA ARBETSTIDERNA ALARM AMBULANSFÖRBUNDET SÄGER JA TILL BLAND ANNAT: ■ ■ ■ ■ ■ ■ ■ ■ ■ ■

Beredskap istället för ambulansproduktion Statlig ambulanssjukvård Statlig alarmeringsfunktion Årliga tester och hälsoundersökningar Sänkt pensionsålder Insyn och öppenhet (transparens) Körkort för utryckningsförare Ovillkorlig meddelarfrihet Ändamålsenlig fordonsflotta Ökat tjänstemannaskydd

www.s112.se

■ ■ ■ ■ ■ ■ ■ ■ ■ ■

Ökat infiytande över arbetsmiljön Täta samverkansövningar Utbildningar för långsiktiga arbeten Jämlik ambulanssjukvård i hela landet Individuella scheman Krav om ledningsförmåga för chef er / utb Alkohol och drogtester Yrkesstolthet och god kamratskap Rättvis lönepolitik baserad på fakta Oberoende ambulansöverläkare samverkan 112 nr 21 2022

ForskninG OCH UTVECKLING

Samarbete och kommunikation mellan professioner – stärker patientsäkerheten

Jenny Milton

En välfungerande kommunikation mellan olika yrkeskategorier på en akutmottagning stärker patientsäkerheten, ökar medvetenheten om stress hos personalen och minskar avbrott i vården visar en ny avhandling från Göteborgs universitet. Jenny Milton, doktor i vårdvetenskap och hälsa, har under sin forskarutbildning studerat vilka faktorer som främjar interprofessionellt teamarbete på en akutmottagning. Hennes arbete som deltidsbrandman har bidragit till insikten om teamarbetets betydelse även prehospitalt. TEXT: Göteborgs universitet / jenny.milton@gu.se

rbetet som sker på en akutmottagning är komplext och innehåller många komponenter med höga medicinska krav. För att verksamheten ska fungera på ett patientsäkert sätt krävs ett välfungerande teamarbete mellan olika professioner och en kommunikation med hög kvalitet. Akutmottagningens verksamhet och arbetsmiljö präglas av många utmaningar: exempelvis trängsel, teknisk och medicinsk 40

samverkan 112 nr 2 2022

högriskmiljö, hög personalomsättning och den mänskliga faktorn. En akutmottagning ska vara öppen för alla, alltid. Patienter med olika sökorsaker ska ha möjlighet att besöka akutmottagningen under dygnets alla timmar och bli behandlade med vidare vård eller kunna återgå till hemmet. Patientsäkerheten utmanas av en sådan

miljö men kan också påverkas av det interprofessionella teamarbetets kommunikation. Att arbeta tillsammans beskrivs som en styrka där två eller fler i ett teamarbete kan påminna varandra om stress, vara flexibla, hantera en större arbetsbörda samt vara mer uppmärksamma på säkerhet. Kan kommunikation och samarbete gynna patientsäkerheten? Det övergripande syftet med avhandwww.s112.se

lingen var att beskriva och undersöka den interprofessionella kommunikationsprocessen och teamarbetet på en akutmottagning med fokus på patientsäkerhet - från både personalens och patientens perspektiv. Akutmottagningen som studerades i denna avhandling hade identifierat ett behov av att förbättra det interprofessionella teamarbetet. Förändringar i organisationen skedde således och innebar bland annat teamträning med simuleringsövningar, värdegrundsarbete, strukturella förändringar i arbetsmiljö, en interprofessionell teambaserad struktur och teambedömning. Många faktorer påverkar Resultatet innebar viktiga skillnader i attityder efter förändringarna. Personalen visade en mer positiv uppfattning av säkerhetsklimatet och en högre medvetenhet om stress. Resultatet visade också en minskning av avbrott i arbetet runt patienten samtidigt som en ökning av den interprofessionella delaktigheten i bedömningar observerades. Attityden kring arbetsförhållanden hade dock försämrats vilket kan tyda på ett missnöje över de förändringar som gjorts. Jenny Milton har även intervjuat

personal och patienter kring teamarbetet på akutmottagningen. Syftet att höra personalen var att beskriva läkares, sjuksköterskors, undersköterskors och administratörers yrkesspecifika uppfattning av kritiska incidenter kopplade till möjligheter och hinder för interprofessionellt teamarbete på akutmottagning. Analysen visade att faktorer som påverkar det interprofessionella teamarbetet i kritiska situationer är bland annat graden av erfarenhet och akutmottagningsspecifik kommunikation. Utöver detta identifierades organisatoriska förutsättningar, professionsspecifik kompetens och icke-tekniska färdigheter exempelvis samarbetsförmåga, ledarskap, hantering av stress och kommunikation. Patienternas trygghet stärks av kommunikation Syftet att lyssna till patienter som hade besökt och behandlats på akutmottagningen var att utvärdera deras erfarenheter av vård, kommunikation och teamarbete. Patienterna upplevde en känsla av trygghet när de blev bemötta med ett empatiskt förhållningssätt från personalen. För att kunna handskas med en ängslan och en stressig miljö var det viktigt att bli sedd

Privat Jenny Milton är doktor i vårdvetenskap, sjuksköterska med specialistutbildning inom intensivvård och undervisar vid Göteborgs universitetet.

som en människa och inte bli förminskad till ett objekt. Vidare lyfte patienterna vikten av - eller avsaknaden av - informationsutbyte mellan personal och patient. Strukturerad kommunikation i ett til�låtande säkerhetsklimat är en viktig faktor i sammanhanget och för patienten är det avgörande för att känna sig som en del i detta sammanhang. ■

Träna dig till perfektion med Resusci Family! En familj. En plattform.

Resusci Anne QCPR tillhör samma familj som Resusci Junior QCPR och Resusci baby QCPR. Samma trådlösa teknologi och fungerar med samma feedback-enheter. www.s112.se

samverkan 112 nr 2 2022

ambulanssjukvård / Utlandet

att arbeta under naturkatastrofer Australiska studenter inom ambulanssjukvård förbereds på att arbeta under naturkatastrofer. TEXT: Scott Devenish FOTO: Privat

svensk översättning: Björn Millom

enaste tidens naturkatastrofer i Australien har tagit plats i media världen över. Naturkatastrofer förekommer allt oftare, vilket ökar belastningen på australisk sjukvård och räddningstjänst, som kämpar med det ökade trycket som har följt COVID-19-pandemin. När bränder, cykloner, översvämningar och värmeböljor har blivit vanliga i flera australiska territorier är det lägligt med en bedömning av hur ambulanssjukvårdens studenter utbildas rörande dessa händelser. Bland de standarder (Professional Capabilities for Registered Paramedics) som utfärdades av Paramedicine Board of Australia och Australian Health Practitioners Registration Agency (Ahpra) i juni 2021, styrks vikten av att vara förberedd på massolycksfall; dock så nämns inte naturkatastrofer direkt. Kräver utbildningsbevis Paramedicine Board of Australia utkräver bevis från landets ambulanssjukvårdsprogram på att alla kurser som krävs för yrkesexaminering omfattar alla delar av yrkesstandarderna, hantering av masskadesituationer inkluderat, för att de ska ges den ackreditering som är nödvändig för att utexaminerade studenter ska kunna registreras som ambulanssjuksköterskor i Australien. Det bör påpekas att Ahpras ackreditering berör yrkesexamina. Det är därför

Privat

samverkan 112 nr 2 2022

risken för terrorattentat är 1,6 % jämfört med 22,7 % risk för extremt väder. Med termer som ”massolycksfall” i ackrediteringsstandarder kan universitetsprogram komma att försumma naturkatastrofer som är mer vanligt förekommande.

Privat

Scott Devenish möjligt att examina för vidare utbildning eller forskning inte berörs av samma robusta ackrediteringsstandarder. Det finns ett flertal examina på avancerad nivå inom katastrofhantering och mängden av australiska fullbordade forskningsexamina inom ambulanssjukvård ökar; en del av dessa har undersökt katastrofberedskap. Ny primärlitteratur visar på att det borde ligga fokus på katastrofhantering i läroplanen för ambulanssjukvårdsstudenter (Horrocks, 2020; Horrocks et al., 2017), och att terminologin kan förbättras i standarderna. Som exempel visar 2022 års Global Risk Report från World Economic Forum att

Undervisning om naturkatastrofer sker ofta via traditionella pedagogikformer som föreläsningar och via så kallad autentisk bedömning. Dock är det mer troligt att studenter kommer stöta på simuleringar via myndighetssamarbeten, fallbaserad undervisning och praktiska workshops för att lära sig hur man hanterar större incidenter och massolycksfall. Studentföreningar samarbetar med Australasian College of Paramedicine för att få ta del av fortbildningsaktiviteter och konferenser, som också kan ha fokus på naturkatastrofer och massolycksfall. Studenter kan komma att få direkt erfarenhet med att jobba i naturkatastrofer under sin kliniska utbildning. Dock är det troligt att ambulanstjänster inte kommer använda sig av icke-nödvändig personal i översvämningar och cykloner, då studenter kan ses som en riskfaktor eller börda snarare än en tillgång, trots att ambulansresurser för närvarande är knappa. I sammanfattning krävs det att vidare forskning fokuserar på att bättre förbereda studenter på att arbeta i naturkatastrofer. Externa ackrediteringsstandarder behöver inkludera tydligare terminologi för yrkesexamina. Det krävs också samarbeten med externa organisationer för att ta fram robusta ackrediteringsprocesser för externa krishanteringsprogram på forskarnivå. ■

Australian Catholic University är en dynamisk institution känd för sin undervisningskvalitet och forskning, och uppdraget att ge studenterna färdigheter för att påverka världen positivt. acu.edu.au/

www.s112.se

T H I N K

eADVANZ

L I F E

T H I N K

G R E E N

NOLL UTSLÄPP RÄCKVIDD 300 KM* STOR FÖRVARINGSKAPACITET DESIGNAD FÖR SÄKERHET HÖG KVALITET

* Räckvidden varierar beroende på körstil och yttre förhållanden

För grönare och säkrare patientvård - eADVANZ eADVANZ ÄR EN FULLSERVICEAMBULANS som är byggd på Mercedes Benz Vito Tourer. Bilens elektriska drivlina möjliggör utsläppsfri körning och i stället för traditionell glasfiber används miljövänliga, förnybara och återvinningsbara material i ambulanspåbyggnaden. Därför är eAdvanz verkligen en GRÖN ambulans med ett minimalt koldioxidavtryck. Utöver detta är bilen mycket bekväm att köra och har gott om potential att passa för olika prehospitala transportbehov. PROFILE VEHICLES är en pionjär inom specialfordonslösningar sedan 1982. Med huvudkontor i Finland och dotterbolag i Estland, Ungern och Sverige, erbjuder vi högkvalitativa specialfordon för räddningspersonal internationellt. Alla våra produkter är utvecklade i nära samarbete med kunder och partners. Resultatet av 40 års kontinuerligt utvecklingsarbete syns i våra produkter som erbjuder en säker, ergonomisk och hygienisk arbetsmiljö. För mer information, kontakta gärna mig: Pelle Lindblom / Country Manager / +46 70 420 1313 / per.lindblom@profilevehicles.se www.profilevehicles.com

Upptäck mer från 360-turnén här!

sos alarm / Digitala nycklar

”Smart Passage”

– SOS Alarms digitala nycklar TEXT: Sven åsheden källor: sos alarm, amido och swedlock Smart passage är SOS Alarms koncept för inpassering med hjälp av digitala och tillfälliga nycklar. Systemet kan enkelt integreras med befintliga låssystem. När ambulans eller räddningstjänst behöver tillfällig behörighet till byggnaden kommer de in när det behövs – vid larm om brand eller sjukdom. Smart passage levereras av SOS Alarm tillsammans med företagen Amido från Göteborg och Swedlock från Halmstad. Båda specialister på passersystem.

SOS Alarm

venska fastighetsbolag kan idag ansluta sig till Smart passage. Det När larmet går aktiveras nyckeln av är ett digitaltsystem som gör att SOS Alarm så att den SOS Alarm kan släppa in personal från funkar för fastigambulanssjukvård och räddningstjänst i heten de ska till. en låst fastighet när det behövs. SOS Alarm nämner främst tre fördelar med systemet. 1. Det kräver inga stora teknikinvesteringar. Systemet är lätt att installera och går oftast att använda tillsammans med som ärendet gäller. befintlig låsfunktion. Risken att ha fel 2. Minskat användande av krånglig nyckel med sig är nyckelhantering. I stället för att hantera därmed borta. flera olika nycklar till fastigheter som sälExempelvis om Swedlock lan uppdateras finns det nu bara en. fastighetsägaren bytt 3. Minskar eventuella skador. Med lås och missat att ge smartpassage minskar man risken för ambulanssjukvård och räddningstjänst nya skada på både person och fastighet. Kom- nycklar. mer inte ambulans eller räddningstjänst Den digitala nyckeln fungerar endast in i en fastighet vid brand eller misstanke under tiden som räddningsuppdraget påom akut skada eller sjukdom kan det bli går. aktuellt med att forcera dörren vilket Det finns inte heller några risker, om senare måste repareras och åtgärdas. nyckeln hamnar i fel händer. Skulle den Ambulanspersonal har oftast inga egna försvinna spärras den enkelt och ersätts verktyg för ändamålet, utan måste begära med en ny. ■ hjälp från räddningstjänst eller polis. Detta kräver mer resurser. Swedlock En annan fördel, som också bör nämSÅ HÄR GÅR DET TILL nas är just tryggheten. Nyckeln kan endast aktiveras av SOS Alarm i samband med Larm ett ärende. Kan inte användas utöver det. SOS Alarm får ett larmsamtal via 112 eller ett via automatlarm till en fastighet. Finns det något negativt med smartpassage? Vid strömavbrott fungerar inte Placering När SOS Alarm vet fastighetsadressen kan de med hjälp av sin digitala karta se om "Smart funktionen. Då får räddningsenheterna Passage" finns installerat i fastigheten. använda sig av de alternativa metoderna. Rätt nyckel överallt – varje gång Med Smart passage har varje utryckningsfordon sin egen digitala nyckel. Och den fungerar varje gång. När larmet går aktiveras nyckeln av SOS Alarm så att den fungerar till den fastighet 44

samverkan 112 nr 2 2022

Info och behörighet

SOS Alarm skickar information till utlarmad enhet. Finns "Smart Passage" på plats tilldelas enheten tillfällig access till låset.

Utförd insats

När uppdraget är utfört, rapporterar den utalarmerade enheten in till SOS Alarm och accessen till låset upphör automatiskt att gälla.

www.s112.se

Christian

Philip

Richard

Fordonsanpassning specialiserad på blåljusfordon och persontransport

sales@alltiplat.se I www.aip-conversion.se I 0474-108 50

mpDev Cloud Solutions

Central hantering av dokument,riktlinjer och instruktioner som alltid är tillgängliga och uppdaterade.

Dagligstyrning, ta del av information såsom vägavstängningar,farliga ämnen. SkickagruppSMS till användare

Standardisera kontrollmoment, få kontroll över följsamhet.

Underhåll telefonlistor, webblänkbibliotek och kalender centralt. Skicka snabbmeddelandentill ansvarigaenkelt.

Håll koll påserviceintervall, skadapå fordon anmäls direkt. Drivmedelsliggare. Besiktningsdatum och fordonsstatus från vägtrafikregistret.

www.s112.se

Registrera utbildningarför varje medarbetare, få kontroll över repetitionsutbildningar.Publicera kursdatumför användare.

samverkan 112 nr 2 2022

ForskninG OCH UTVECKLING

Perioperativ Hypotermi grupp Bild från Ingrid Gustafssons avhandling.

I Sverige saknas tydliga riktlinjer för värmebevarande insatser före, under eller efter operation. Samtidigt finns det behov av mer kunskap inom området. Nu startar en perioperativ hypotermigrupp för att förmedla kunskap och erfarenhetsutbyte inom området. TEXT: Ingrid Gustafsson / ingrid.gustafsson@hb.se FOTO: ADOBE STOCK BILD: Anna Sundin och Erik Gustavsson

erioperativ hypotermi (PH) definieras som en kroppstemperatur under 36 C före, under eller efter operation. För att undvika att det uppstår och att patienten drabbas av lidande, är det av vikt att det förebyggs. Beroende på patientens kroppstemperatur och temperaturkomfort innan operation kan preventionen bestå av att bibehålla patientens normala kroppstemperatur eller att patienten behöver värmas. Oavsett vilket finns det flera olika värmebevarande insatser (VBI) som kan ges till patienten som t.ex. varmluftstäcke, varma intravenösa vätskor eller spolvätskor. För att den vård som ges till patienten ska vara optimal behöver den bygga på den bästa tillgängliga kunskapen dvs. vara evidensbaserad. I länder som t.ex. England, Tyskland, Österrike och Australien har det tagits fram tydliga och evidensbaserade riktlinjer som berör endast PH och VBI, vilket saknas i Sverige. 46

samverkan 112 nr 2 2022

Under våren 2021 träffades Otto Henriksson (anestesiolog, Med Dr), Camilla Wistrand (operationssjuksköterska, Med Dr), Anders Pettersson (anestesisjuksköterska, Fil Mag) och Ingrid Gustafsson (anestesisjuksköterska, Fil Dr) för att utforma ett förslag på svenska riktlinjer. Detta förslag presenterades sedan under SFAI & AnIva veckan, hösten 2021. Arbetet med riktlinjerna fortsätter och förhoppningen är att kunna sprida riktlinjerna ut i vårdverksamheten under hösten/ vintern 2022/2023. Digitalt webinar 16 november Den nystartade perioperativa hypotermigruppens (PHG) mål är att förmedla kunskap, erfarenhetsutbyte, uppdatera riktlinjer och vara ett vetenskapligt stöd vid förbättringsarbeten eller studier. Startskottet gick den 23 augusti och gruppen bestämde att PHG ska börja med att arrangera ett första seminarium den 16 november kl. 14.00-15.00, som ett digitalt webinar. På webinariet blir det en kort presenta-

tation av PHG samt två korta föreläsningar av medlemmar i gruppen. En om förvärmning av patienter och den andra om ett förbättringsarbete i Karlskoga baserat på det riktlinjeförslag som presenterades på SFAI & AnIva veckan. Framtida planer i PHG är att fortsätta med webinar och att skapa en hemsida för gruppen som ska innehålla evidensbaserad kunskap, presentationer av nya artiklar och möjlighet att ställa frågor. ■ Är du intresserad av patientens temperaturkomfort, värmebevarande insatser och perioperativ hypotermi är du hjärtligt välkommen in i den perioperativa hypotermigruppen. Maila ditt intresse till ingrid.gustafsson@hb.se

www.s112.se

Kostnadsfri digital konferens

CISA Konferens:

Lnu.se /cisa2022

Ett samarrangemang med Regionsdagarna för intensiv- och perioperativ vård och Blåljusstiftelsen

20 - 21 oktober 2022 TEMA:

Beredskap vid akut kris och vardagliga utmaningar från sär- till samhällsintresse Keynotes på årets CISA konferens:

•

Max Hector, Försvarsdirektör på Länsstyrelsen Kronoberg.

• Johan von Schreeb, MD, Professor in Global disaster medicine and director for the Centre for Health Crises and lead of the Centre for Research on Health Care in Disasters at Karolinska Institutet. •

Denise Bäckström, Specialized in Critical emergency medicine, work as a lead physician for the ambulance and emergency departments in Region Gävleborg. Researcher at the Disaster Medicine Center.

•

Gudrun Reay, Registered Nurse, PhD and Associate Professor at University of Calgary. Researcher in emergency care, triage and decision making in stressful and complex situations.

•

Andreas Claesson, Ambulance Nurse, PhD, Associate Professor at Karolinska Institutet. Research leader at Cardic Arrest Center, Department of Clinical Science and Education, Södersjukhuset and President in Swedish CPR Council. Researcher in prehospital care studying drones as supporting the care of cardic arrests in rural and remote areas.

•

Scott Devenish, FACPara, RN, PhD, Registered Paramedic and Associate Professor at Australian Catholic University, in Paramedicine and Head of Discipline at School of Nursing, Midwifery and Paramedicine. Researcher in the area of paramedic education and prehospital care.

CISA – Centrum för interprofessionell samverkan och sambruk inom akut vård Kontaktperson: Carina Elmqvist, carina.elmqvist@lnu.se

www.s112.se

samverkan 112 nr 2 2022

program Dag 1 08.45-09.00

Digitalt väntrum

09.00-09.10

Välkommen och info

09.10-09.20

Invigning av CISA konferensen med tal av Fredrik Bynander Centrumchef och docent på Försvarshögskolan

09.20-09.55

Max Hector Försvarsdirektör på Länsstyrelsen Kronoberg Totalförsvar och krishantering – frivillighet, försvarsvilja och sambruk av resurser i ett landsbygdslän

09.55-10.10

Avtackning Sven Åsheden och Peter Thore Bensträckare

Tema 1

Parallella föreläsningar 10.20-10.50

Framtidens Framtidens beredskap beredskapvid vidkris krisoch ochkrig krig

Från Från särintresse särintresse till samhällsintresse? samhällsintresse? Krisberedskap och civilt försvar inom kommunal hälso- och sjukvård och socialtjänst KARIN EVENHOLT

10.50-11.20

Tema 2

Prioriteringar Prioriteringar och och miljö miljö

Pys Pys och och suck suck – vem orkar vårdas vårdas och och vårda vårdapå påIVA? IVA? Vårdande eller icke-vårdande: Närståendes erfarenheter av att förlora en anhörig i COVID-19

ANNA BRATT

Sjuksköterska och projektledare på Socialstyrelsen

Psykolog och Lektor

Nationell utbildnings- och övningsplan för katastrofmedicinsk beredskap och civilt försvar

Behov som grund för vårdens prioriteringar i en situation av kris och krig

Sjuksköterska, medicine doktor, utredare på Socialstyrelsen och jur.kand.

Postdoktor

KRISTINA LENNQUIST – MONTAN

ERIK GUSTAVSSON

Bensträckare

11.30-12.00

Lugna, lyssna, stärk – om psykologisk första hjälp till barn i akut kris

Lärdomar från covid-19 - om smygande kriser och resiliens inom intensivvården

Psykolog och Kvalitetsansvarig på Rädda Barnen

Sociolog och docent

HANNA WEYLER MÜLLER

REBECCA SELBERG

12.00-13.00

LUNCH

13.00-13.30

Våldsbejakande extremism – ett komplext fenomen

Kan den byggda miljön främja vården av intensivvårdspatienter FREDRIKA SUNDBERG IVA-ssk och fil. dr.

SCOTT ANDREW GOODWIN

Polisinspektör, polisutbildningen

13.30-14.00

Psykologiskt försvar i fred och krig MAGNUS HJORT

Filosofie doktor och avd.chef på myndigheten för psykologiskt försvar

Altruism och sjuksköterskors villighet att vårda vid en pandemi – etiska perspektiv

ANNA SLETTMYR

IVA-ssk och doktorand

14.00-14.10

Bensträckare

14.10-15.00

Responding to global disasters, experiences from estimating needs and implementing actions following recent disasters JOHAN VON SCHREEB, Medicine doctor and professor

15.05-15.55

When, where and how do we save lives? What can we achieve prehospital?

DENISE BÄCKSTRÖM

Medicine doctor, PhD, and military officer

15.55

samverkan 112 nr 2 2022

Avslutning

www.s112.se

program Dag 2 08.45-09.00

Digitalt väntrum

09.00-09.10

Välkommen och info

09.10-09.20

Invigning av CISA konferensen med tal av Fredrik Bynander Centrumchef och docent på Försvarshögskolan

09.20-10.10

"Triage – the individual versus the system" GUDRUN REAY

Nurse and Associate Professor

10.10-10.20

Parallella föreläsningar 10.20-10.50

Bensträckare

Tema 31

Framtidens Akuta händelser beredskapvid i landsbygd kris och krig

VågarFrån vi leva särintresse på landettill i morgondagens samhällsintresse? samhälle? Svenskt Ambulansflyg viktigt verktyg för vård på lika villkor

Renhetens betydelse i operationsrummet

ANNETTE ERICHSEN-ANDERSSON

Att agera på uppdrag av sjukvården, vad motiverar SMS-livräddare och vilka är de?

Kan smarta glasögon öka patientsäkerheten inom anestesisjukvård?

Ambulanssjuksköterska och doktorand

Anestesisjuksköterska och doktorand

Bensträckare

Att rädda liv i svåråtkomliga miljöer?

Opioid-fri anestesi - förutsättningar och effekter

Medicine doktor

Anestesisjuksköterska och doktorand

ÅSA HÖGSTEDT

11.30-12.00

Pys Utmaningar och suck –i dagliga vem orkar vården. vårdas Vågar ochvivårda bli opererade? på IVA?

HELGE BRÄNDSTRÖM

Anestesiolog, och medicinskt ansvarig

10.50-11.20

Tema 42

PatientsäkerPrioriteringar anestesi- ochoch operationssjukvård miljö

SOFIA KARLSSON

Operationssjuksköterska och docent

PER ENLÖF

ALEXANDER OLAUSSON

12.00-13.00

LUNCH

13.00-13.30

Samverkan vid vägs ände - vikten av goda relationer i geografiskt utmanande miljöer

Coviden - en utdragen mass skade-situation. Hur gick det och hur klarar vi framtidens behov av operationsresurser? GUNNAR ENLUND, Registerhållare i SPOR och Överläkare

Serving the community while balancing multiple responsibilities - experiences of working as a part-time firefighter

Ge mig din hand - vem står vid barnets sida i samband med anestesi?

Fire protection engineer and PhD student

Anestesisjuksköterska och filosofie doktor

OLA LILJENDAHL, Polisinspektör

13.30-14.00

Funäsdalen

EMELIE LANZ

LISBET ANDERSSON

14.00-14.10

Bensträckare

14.10-15.00

Dispatch of AED-drones in out-of-hospital cardiac arrest ANDREAS CLAESSON

Ambulance nurse, Med.Dr and Associate professor

15.05-15.55

Preparing Australian university Paramedicine students for working with natural disasters SCOTT DEVENISH

Paramedic and Associate Professor

15.55

www.s112.se

Avslutning

samverkan 112 nr 2 2022

kustbevakningen / Fartyg

Kustbevakningen

KBV 003 Amfitrite övervakar sjötrafiken och gasläckorna i östersjön Kustbevakningens huvuduppgift är att utföra sjöövervakning och annan kontrolloch tillsynsverksamhet samt miljöräddningstjänst till sjöss. Kustbevakningen är från 1 oktober 2022 beredskapsmyndighet och ingår i beredskapssektorerna ordning och säkerhet samt räddningstjänst och skydd av civilbefolkningen.

et tekniskt sett mycket avancerade kombinationsfartyget KBV 003 AMFITRITE, med hemmahamn Karlskrona, tjänstgör både som miljöskyddsövervaknings- och bärgnings/räddningsfartyg. Amfitrite har kapacitet att släcka fullt utvecklade bränder, undsätta vid kemikalieolyckor, utföra kontroller och nödbogsera. Fartyget är utrustat med tre mindre farkoster som kan göra fiske-, tull- och polisiära kontroller till sjöss. Arbetar nära gasläckaget Vid de misstänkta sabotagen mot gasled-

samverkan 112 nr 2 2022

TEXT: SVEN ÅSHEDEN / sven@s112.se ningarna Nord steam 1 och 2 i september 2022 så var Amfitrite ett av fartygen som medverkade från den svenska Kustbevakningen. Huvuduppdraget var övervakning av utsläppen, övervakning av sjötrafiken i området och att bistå sjöfarten. Samt beredskap för miljöräddning. FAKTA OM KBV 003 AMFITRITE Byggår: 2010 i Rumänien. Fartyget har en längd på 81 m och bredd på 16 m. Max. fart: 16 knop. Maskineri: 6 Caterpillar dieselmotorer. Fartygets normala besättning besår av 12-15 personer. ■

Har cirka 850 anställda. 1982 fick kustbevakarna polisiära befogenheter till havs samt i Vänern och Mälaren. Tullverket förfogar inte över egna fartyg, flyg eller dykresurser. Kustbevakningen är Tullverkets maritima plattform. Kustbevakningens operativa verksamhet bedrivs längs hela Sveriges kust samt i Vänern, Vättern (endast miljöräddning) och Mälaren, utifrån 20 kuststationer och en flygkuststation. Källa: Kustbevakningen. www.s112.se

Telium Pandora är en smart, säker och flexibel kommunikationsplattform som används bland annat för ambulans och patienttransporter. All information är samlad på ett ställe, med ett gemensamt användargränssnitt för såväl Tetra/ Rakel, GSM och Intercom. Alla anslutna system kan styras via fordonets pekskärm. Telium Pandora är utformad i samarbete med slutanvändare och lätt att anpassa, bl.a. med snabbval för frekventa kommandon. Förare och vårdare manövrerar systemen oberoende av varandra, har tillgång till inbyggd Intercom och kan genomföra treparts-samtal. Kommunikationen förenklas och både arbetsmiljö och trafiksäkerhet förbättras.

Lättstyrd och säker kommunikation

”

Samverkan mellan Telium Pandora och CSAM Paratus skapar ett komplett system som tillsammans underlättar och hanterar alla kommunikationsaspekter i bl.a. ambulanstransporter.”

hstd

CSAM HEALTH

teliumsweden.se www.s112.se

samverkan 112 nr 2 2022

POSTTIDNING B Avsändare: On Road Educations AB Lagergrens gata 2 652 26 KARLSTAD

Hållbarhet = Kreativitet På Falck ger vi utrymme till nytänkande. Vill du vara med och skapa en hållbar framtid inom vård eller räddningstjänst? Läs mer: karriar.falcksverige.se #MedVerkligPåverkanPåLivet