Page 1

Magasin om blåljusverksamheter och specialfordon Nummer 1 2019 Årgång 18 Pris: 69 kr

SNAM

- SVENSKA NATIONELLA AMBULANSFLYGET

SLÄCKVÄSKA - NY UPPFINNING

årets polishundar – hittade kim walls kvarlevor

CISA KONFERENS – FORSKNINGSARTIKLAR

Senaste blåljusnyheterna på nätet. www.S112.se


ALLFA LEGEND ALLFA LEGEND är en ambulansbår som möter de krav en modern ambulanssjukvård ställs inför. Uppdrag som kan skifta från fjällmiljö, trånga hissar/trappor i gamla byggnader, öar ute på kusten, helikoptersjukvård, sjuktransporter och vanliga ambulansuppdrag. Allt från nyfödda till överviktiga vuxna skall kunna transporteras säkert och bekvämt. Liggande, sittande, eller i flera olika medicinska positioner, ALLFA LEGEND är en bår för alla patienter i alla miljöer.

Allfa Legend tillsammans med den elektriska bårsläden Allfa EasyLoad Ger dig den mest ergonomiska, flexibla och driftsäkraste lösningen!

Ferno Norden AB Tel: 0520-420200 Mail: fab@fernonorden.com


innehåll

8 motoriserad bår

10 från blått till grönt

6 blåljusfamiljen Blandat

8 danmark är förebild i Region Skåne Först ut med motoriserade bårar

10 bytte från blått till grönt efter 25 år Från polischef till ambulanschef

14 besök hos taiga i varberg Hållbarhetsaspekten sitter i väggarna

18 backspegel - TM RÄDDNINGSMEDICIN 1999 Nya skyddskläder

20 Akutsjuksköterskan Mona-Lisa Ledin Jobbade när larmet kom

24 Nyttigt att prata om döden Sorg är inte någon sjukdom

26 lyft för patienter och ambulanspersonal Kvalitets- och utvecklingsarbete www.s112.se

50

14

jobbutbyte kanada

taiga besök

28 Populär utbildning Till ambulanssjukvårdare i Skövde

30 Tid från 112-samtal Responstider

34 Från Volvo V90 Cross Country Förvandlingen från bil till polisbil

38 peter thore Rådgivare vid Falckambulans Sverige

40 NYHETER Resurs vid större olyckor & katastrofer

50 Tillbaka i Växjö Väldigt lärorik tid i Kanada

54 NYREGISTRERADE UTRYCKNINGSFORDON Under 2018 registrerades 668 fordon

56 nytt verktyg inom ambulanssjukvården Drönare

58 kriminalhistoria - mordet på olof palme Historien om första dygnets förvirring

68 från pv652 till v90 Ny bok berättar om Volvo som polisbil

42 tingsrättens dom är överklagad Företagarna ogillar åtalet i dess helhet

44 VÅLD I NÄRA RELATIONER Hur träffsäkra är riskbedömningarna

46 AMBULANSFÖRBUNDETS SIDor Bland renar, rookiesar och legender samverkan 112 nr 1 2019'

3


ledare

SAMVERKAN SER TILL HELHETEN ÅRET VAR 2002 och min ledare, i det första numret av tidskriften Samverkan 112, hade just denna rubrik. Budskapet gäller mer än någonsin även idag. Tidskriften har och ska alltid framhålla värdet av samverkan, med extra stort fokus på helheten. Ökade kunskaper om varandras uppdrag, kompetenser och organisation är en absolut förutsättning för vårt samhälle. DET KÄNNS FANTASTISKT positivt och stimule-

rande att Samverkan 112 får vara en del av den kostnadsfria och kunskapsintensiva 2-dagars CISA-konferensen, med utställning och workshops, som kommer att hållas vid Linnéuniversitetet i Växjö den 24-25 oktober. Med möjlighet att ta del av den senaste kunskapen. Det är min och vår förhoppning att även få se dig. Mycket välkommen! Se annons om Save the Date på sida 41.

CISA-KONFERENSEN anordnas förutom i samverkan med Blåljusstiftelsen, med Ambulance Health Research Network (AHRN). AHRN bildades 2014 för att främja och stärka vårdforskning inom prehospital och hospital akutsjukvård. Centrum för Interprofessionell Samverkan och Sambruk inom Akut Vård (CISA) är ett Kampradfinansierat centrum vid Linnéuniversitetet. Målsättningen är att vara en nationell förebild och skapa nya samarbetsarenor, till nytta för människor på såväl lands- som glesbygd.

Utgivningsbevis: 24 224 ISSN: 1650-7487 Postadress: Nyckelpigevägen 2 374 51 ASARUM Tel: 0454 - 300 800 E-post: red@s112.se Redaktörsråd: Pontus Albertsson, Carina Elmqvist, Bengt Fridlund, Kristina Julin Nyquist, Helena Nord Ljungquist, Mikael Sibner och Sven Åsheden Chefredaktör och ansvarig utgivare: Sven Åsheden, 070 - 603 40 53 Layout och formgivning: Sven Åsheden

4

samverkan 112 nr 1 2019

Som chefredaktör och initiativtagare till tidskriften Samverkan 112 kan jag i detta ögonblick, 18 år senare, inte göra annat än att njuta. CISA bryter ny mark i samverkans underbara värld.

CISA ÖKAR KUNSKAPEN inom och mellan

professioners kompetensområden. Kunskap om varandras roller och ansvar i det operativa arbetet ger ett större nyttjande av befintliga resurser vilket får positiva konsekvenser för samhällsmedborgaren. CISAs operativa grupp har även ett sam-

Sven Åsheden Chefredaktör och ansvarig utgivare sven@s112.se

Utgivningsplan 2019

Utgivare: Tidningen Samverkan 112 ges ut av förlaget On Road Communications AB. Förlaget är privatägt och står ägar- och åsiktsmässigt helt oberoende i förhållande till företag, organisationer och politiska partier.

arbete med Blåljusstiftelsen och ett delat redaktörskap för vår tidskrift.

Månad Nummer Materialdag Utgivningsvecka

Mars

Juni

Oktober

December

1

2-3 Dubbelnummer

4

5-6 Dubbelnummer

1 mars

20 maj

9 september

18 november

v 13

v 26

v 42

v 52

Tryck: Mixiprint AB, Olofström. Övriga medarbetare i detta nummer: Robban Andersson, Magnus Carlsson, Margareta Ejdestig, Bengt Fridlund, Henrik Grönberg, Niclas Runbert, Anders Svensson, Andreas Utterström och Sören Viktorsson.

Prenumeration: www.s112.se/prenumerera/butik Ett år 250:- 6 nummer, varav två dubbelnummer. Utanför Sverige tillkommer 150 SEK. Foto omslag framsida: Robban Andersson

Produktion: On Road Communications AB

Tipsa oss... Tipsare skyddas alltid av källskyddet och är garanterad full anonymitet.

Annonser: Sven Sandberg Telefon: 0470-802 02 eller 070-594 62 00 annons@s112.se

Hemsida: www.s112.se För åsikter som framförs i artiklar svarar intervjuade personer och textförfattaren. www.s112.se


LUCAS® 3 Bröstkompressionssystem

Jag är LUCAS

Det mest använda bröstkompressionssystemet i världen HLR kvalitet Säkerhet Drifteffektivitet

JAG ÄR LUCAS. Jag frigör dina kollegor att utföra andra livräddande insatser. JAG ÄR LUCAS. Jag ger högkvalitativa kompressioner där HLR utförs; på plats, under patientförflyttning, i ambulansen eller i helikoptern under transport, ger vårdgivare möjlighet till säker transport.

Mer information om mig finns på: lucas-cpr.com Detta dokument är tänkt att enbart användas av vårdpersonal. Vårdpersonal måste alltid förlita sig på sina egna professionella kliniska bedömningar när beslut ska tas om en särskild produkt ska användas för att behandla en särskild patient. Stryker ger ingen medicinsk rådgivning och rekommenderar att vårdpersonal utbildas inför användandet av en viss produkt. Den här informationen är tänkt att presentera bredden av produkter som Stryker erbjuder. Vårdpersonal måste alltid hänvisa ta del av förpackning, produktetikett och/eller bruksanvisning innan användning av någon produkt från Stryker. Produkterna är kanske inte tillgängliga på alla marknader eftersom produkternas tillgänglighet är gällande under regelverk och/eller medicinsk praxis på enskilda marknader. Kontakta din Stryker-representant om du har frågor om tillgängliga produkter från Stryker i ditt område. Stryker Corporation eller dess divisioner eller andra företagsrelaterade enheter äger, använder eller har ansökt om följande varumärken eller servicemärken: Stryker. Alla andra varumärken är deras respektive ägares eller innehavares varumärken. De avbildade produkterna är CE-märkta enligt gällande EU-förordningar och direktiv. Det här materialet ska inte distribueras utanför EU eller EFTA. ©2018 Stryker, GDR 3338238_B

5


blåljusfamiljen / Blandat

samtalsledare hos kustbevakningen

14,4 miljoner från Postkodlotteriet Foto: Postkodlotteriet

Foto: Valdemar Lindekrantz

AKTUELLT. Den trettonde mars, på den

årliga förmånstagarfesten i Stockholm, fick Sjöräddningssällskapet ta emot 14,4 miljoner kronor från Postkodlotteriet, när de delade ut sitt överskott till ett femtiotal organisationer. Förmånstagarna kunde i år dela på nästan en miljard kronor!

Vi är mycket tacksamma och glada att Postkodlotteriet har valt att ha oss som en av deras förmånstagare. Tack till alla er som handlar lotter och bidrar till att Sverige har en stark och trygg sjöräddning som vilar på samarbete och frivillighet. ■ Källa: Sjöräddningssällskapet

resurspool med sambandsledarkompetens

Foto: MSB

AKTUELLT. Myndigheten för samhälls-

skydd och beredskap söker just nu personer med sambandsledarkompetens till MSB:s resurspool. Sambandsledarna ska kunna kallas in och förstärka vid större händelser och räddningsinsatser. I analysen efter skogsbränderna 2018 har det framkommit att en del av de som arbetade med brandbekämpningen hade svårigheter med sambandet. – En del av problemen hade gått att lösa med relativt enkla handgrepp, men vi har sett att det i vissa fall sakandes kunskap och rutin, säger Joel Bothén på verksamheten för Rakel och ledningssystem, MSB. Vid större insatser med flera aktörer ska en sambandsledare utses. Men det är inte alltid det finns resurser för att kunna avsätta en person till denna roll. I en del fall är 6

samverkan 112 nr 1 2019

uppgiften väldigt komplex och sambandsledarfunktionen kan då behöva förstärkas. MSB utökar nu sin resurspool med 15 stycken sambandsledare. ¬¬ – MSB söker rutinerade sambandsledare som arbetar med Rakel och sambandsplanering i sitt arbete till vardags och som väl känner till vilka verktyg Rakelsystemet har och vilka åtgärder man kan göra för att lösa sambandsproblem, stora som små, säger Joel Bothén. Annonsering till funktionen, som ingår i förstärkningsresursen för samband och ledning, FSOL, kommer att ske i mars och registreringen till resurspoolen kommer att ske under våren. https://www.msb.se/sv/Insats--beredskap/ Delta-i-insats/Pagaende-rekryteringar/ ■

UTBILDNING & JOBB. Joseron arbetade som pastor i 12 år innan han började i Kustbevakningen. Idag är han samtalsledare och hjälper kollegor runt om i landet att bearbeta svåra händelser de varit med om. Det hör till kustbevakningsyrket att utsättas för påfrestande situationer. Det kan handla om att komma först till olycksplats eller att upptäcka ett dödsfall. – Efter en sådan händelse finns jag och tre andra samtalsledare tillgängliga för att hjälpa till att bearbeta vad som hänt. Vi har tystnadsplikt och för inga protokoll, säger Joseron. Under ett avlastningssamtal får varje medarbetare komma till tals och berätta sin version av vad som hänt. Händelseförloppet återskapas ur olika perspektiv och en gemensam helhetsbild växer fram. Samtalsledaren lyssnar och hjälper till att skilja mellan det upplevda och det verkliga. – I våra samtal lämnas inget åt fantasin, säger Joseron och betonar att samtalsledaren inte är psykolog, men arbetar efter psykologiska principer. Behövs ytterligare stöd finns det professionell hjälp att få inom företagshälsan. Vad som upplevs vara påfrestande eller traumatiskt skiljer sig från person till person och förändras under livets gång. – Generellt sett är det alltid tufft när barn och unga är inblandade, säger Joseron. Med sin långa erfarenhet av att leda samtal kring svåra situationer är Joserons tips för hur man pratar med någon som varit med om en svår händelse enkelt: – Prata inte själv, utan lyssna och låt den som berättar sätta punkt. ■ Källa: Kustbevakningen

Källa: MSB www.s112.se


behöver rekrytera 500 medarbetare

Första insatsperson Foto: Sörmlandskustens räddningstjänst

Foto: Tullverket

AKTUELLT. Tullverket begär totalt 480 mil-

joner kronor för åren 2020–2022 för att kunna rekrytera fler medarbetare. – Vi är knappt 2 000 medarbetare. Jämför det med Polismyndighetens nästan 30 000, säger Charlotte Svensson, generaltulldirektör på Tullverket. Till och med polisen pratar om att vi borde ha större resurser och befogenheter. Det är inte så konstigt, för om vi får chansen att göra mer av det vi redan gör, blir arbetet ute på gatan för både polis, sociala myndigheter och den svenska vårdapparaten väsentligt mindre. Tullverket hittar stora mängder narkotika, allt från klassisk cannabis, kokain och heroin till syntetiska nätdroger som fentanyl, tramadol och LSD. I synnerhet kokain och heroin har idag en lysande marknad tack vare goda skördar i andra delar av världen. Dessa droger skickas dessutom outspädda till Sverige. Det innebär att mängden narkotika på gatan i många fall är tre gånger så stor som själva beslagen. Och de som skor sig på narkotikahandeln är den organiserade brottsligheten.

– Vi gör stora beslag, under 2018 beslagtog vi nästan 500 kilo kokain, över 70 kilo heroin och tiotusentals ecstasytabletter, säger Charlotte Svensson. Om vi var fler kunde vi göra ännu större samhällsnytta. Tullverket hittar och beslagtar vapen, allt från skjutvapen, knivar och knogjärn till ammunition, tårgas och elpistoler. – Det budskap vi vill skicka till regeringen är att de ska tänka på hur det skulle kunna vara om vi var fler, säger Charlotte Svensson. Tänk vad mer vi hade kunnat göra. Tänk vad vi hade kunnat förhindra från att komma ut på Sveriges gator eller in i våra hem. Tänk hur vi hade kunnat avlasta polisen, sociala myndigheter och vårdapparaten från alla de tragiska efterverkningar som varor vi inte lyckas beslagta nu leder till. – Vi gör ju allt som står i vår makt för att utföra vårt uppdrag. För att bidra till ett tryggt och säkert samhälle. Men vi räcker inte till, vi behöver bli fler. Därför begär vi resurser för att kunna rekrytera 500 medarbetare till. ■ Källa: Tullverket

AKTUELLT. Från 6 mars 2019 är en Första insatsperson stationerad i Vagnhärad. Med en Första insatsperson från räddningstjänsten blir hjälpen både närmare och snabbare för de som bor och vistas i och omkring Vagnhärad. Fyra personer har utbildats till att vara FIP i Vagnhärad. De ingår i Trosas deltidsbrandmannastyrka men bor och/eller arbetar i Vagnhärad och kan därför rycka ut direkt utan att först behöva åka till brandstationen i Trosa vid larm. Sophia Lindgren är en av dem som ska arbeta som FIP. – Det känns bra att kunna hjälpa till och vara först på plats. Jag kan förbereda styrkan från Trosa på vad de kommer att möta när de kommer fram till olycksplatsen, säger Sophia Lindgren. FIP rycker ut på alltifrån brand och trafikolyckor till hjärtstopp och lyfthjälp och är den som kommer först till en olycksplats. Som FIP påbörjar man en insats och arbetsleder tills deltidsstyrkan från Trosa är på plats. Styrkan med ett befäl och fyra brandmän larmas som vanligt men kan nu få en rapport från FIP:en som gör att de bättre kan förbereda sig och välja fordon utifrån händelse på ett mer effektivt sätt än tidigare. Det är fantastiskt vad de som ska arbeta som FIP ställer upp för sin bygd och känner samhällsansvar. ■ Källa: Sörmlandskustens räddningstjänst

REGION JÖNKÖPINGS LÄN Håkan och Daniel hämtar XC90 till Eksjö och Nässjö

s i t t a Gr

www.s112.se

Tel: 0430-490 50 www.nilsson.se

samverkan 112 nr 1 2019

7


ambulanssjukvård / Arbetsmiljö

Keld Arentoft från den danska bårleverantören Medak har levererat Det inbyggda batteriet och extrabatteriet laddas automatiskt när 80 st motoriserade bårar till dansk ambulanssjukvård under de båren är på plats i ambulansen. Tryck på knapp för upp och ner. senaste fyra åren.

danmark är förebild i Region Skåne Alla nylevererade ambulanser till ambulansdistrikt 1 och 3 ska vara utrustade med motoriserad bår. Text och foto: sven åsheden

I

dag används företrädesvis Allfa-, Pensi-, och Strykerbårar inom svensk ambulanssjukvård. Så även i Region Skåne. Men Region Skånes två egna ambulansdistrikt har nu tagit några viktiga principbeslut om hur verksamhetens ambulanser ska utformas och utrustas framöver. – Väl tilltaget vårdurymme för personal och anhöriga. Mittplacerad och motoriserad bår är några av våra projektbeslut berättar Nicklas Jakobsson som är driftansvarig Fordon VO Ambulans, Region Skåne. Av Skånes fyra ambulansdistrikt drivs två i offentlig regi och två av privata företag. För Region Skånes egna ambulansdistrikt 1 och 3 är det nu dags att ta ytterligare ett steg för att förbättra den prehospitala arbetsmiljön.

8

samverkan 112 nr 1 2019

Ambulansdistrikt 1 – det sydvästra distriktet – består av Malmö, Trelleborg, Svedala, Höllviken och Skurup. Ambulansdistrikt 3 – det nordvästra distriktet – består av Höganäs, Helsingborg, Ängelholm, Båstad och Östra Ljungby.

Ett nytt sätt att tänka och arbeta Samverkan 112 blev inbjuden till Region Skånes andra bårutbildningsdag i den endast några år gamla ambulansstationen i Helsingborg. Den högteknologiska arbetsplatsen, mellan Väla Norra och Berga industriområde, invigdes i oktober 2015. – Vi är redan trångbodda och får därför genomföra dagens utbildning i fordonshallen ursäktar sig Nicklas Jakobsson. Den första bårutbildningen genomför-

des i ambulansdistrikt 1 i Malmö, där den motoriserade båren har testats i skarp ambulansdrift under en längre period. Utbildningsdagen i Helsingborg leddes av två entusiastiska utbildningsledare med stor yrkeslivserfarenhet. Nicklas Jakobsson, Region Skåne och Keld Arentoft från den danska bårleverantören Medak ApS.

danmark tidigt ute Den prehospitala arbetsmiljön är omfattande och varierande. Studier visar att ambulanspersonal ofta drabbas av arbetsrelaterade belastningsbesvär, som rygg och nacksmärtor. För många år sedan krävde danska fackförbund, via landets arbetmiljömyndighet, att alla nyproducerade ambulanser ska www.s112.se


om något skulle strula vid in- eller urlastning. Snabbevakueringstips vid brand. Men även planerings- och säkerhetstänk vid sluttande hämtplats med mera. Båren är till exempel ett utmärkt hjälpmedel om en ryggpatient behöver skonsam hjälp med att resa sig upp, från ett lågt eller liggande läge. Patienten lutar sig över båren och sedan behövs det endast ett lätt tryck på den blå pilen. Den motoriserade båren är ett avancerat tekniskt hjälpmedel med stor flexibilitet runt lägesförändringar, längd och höjd. Fotnot:

I Sverige säljer både Ferno Norden och Stryker motoriserade bårar. ■

Kort om bår och bårsläde: ▶ Godkänd EN1865 och EN1789 ▶ Aluminiumkonstruktion ▶ Max belastning: 300 kg ▶ Kan förkortas till 161 cm ▶ Vikt: 69 kg ▶ 20 gånger upp/ned per batteri och laddning. ▶ Det inbyggda batteriet och extra- batteriet laddas automatiskt när båren är på plats i ambulansen. ▶ Bår / bårsläde är certifierade för 10G ▶ Tillverkare: Kartsana i Spanien

Nicklas Jakobsson svarade för ett bra utbildningsupplägg med intressant och givande innehåll.

utrustas med motoriserad bår. Idag är det ett upphandlingskrav i Danmark. Danskarna gick lagstiftningsvägen för att få till denna förändring. Budskapet var tydligt. Om det finns godkända produkter på marknaden som förbättrar arbetsmiljön, då ska dessa användas. Punkt slut.

Sverige skapade egna regler 2012 satte Transportstyrelsen nya och egna normer för hur ett krocktest av bårar och bårslädar skulle genomföras. Normerna var riktigt tuffa! Normen krävde 20G, med docka 75 kg, i 2 riktningar framåt och bakåt. Ett krav som endast Allfa och Pensibåren klarade. Ett anatomiskt och kinematikt resonemang talar för att ingen människa kan överleva någon av gravitationskrafterna 10G eller 20G. Standarden för övriga Europa var och är 10G i fem olika riktningar. Hösten 2016 backade Transportstyrelsen och meddelade i sin nya författningssamling TSFS 2016:22 att EN 1789 är tillämpbar, det vill säga 10G, även i Sverige.

ÖPPNAde upp för andra bårtyper Beslutet öppnade upp för bland annat motoriserade bårar. – Vårt val av bårtyp har föregåtts av en tre-stegs behovsanalys. Där den gemensamma nämnaren är flexibilitet med avseende på storlek/framkomlighet, intensivvårdsmöjligheter och transportbekvämlighet, säger Nicklas. Under utbildningen gavs mängder av användartips och problemlösningsförslag www.s112.se

Båren är även höj- och sänkbar på plats inne i sjukhytten. Personal kan stående undersöka och behandla patienten. Bårsläden kan sidförflyttas 30 cm. samverkan 112 nr 1 2019

9


ambulanssjukvård / Porträtt

Trotjänare inom polisen. Men efter 25 år på myndigheten är Anna Rosenberg nu ambulanschef i Kungsbacka.

Foto: Privat

bytte från blått till grönt efter 25 år Efter 25 år som polis bytte Anna Rosenberg bana. Hon stannade dock inom blåljusfamiljen och började för ett år sedan som ambulanschef. – Jag gillar att vara där det händer, och jag är bra på att få saker och ting gjorda, säger hon.

A

nna Rosenberg visar runt i ambulansens lokaler i Kungsbacka. Det är lugnt och behagligt i de allmänna utrymmena. Gymmet är välutrustat och lunchrummet stort och välkomnande. Det är inte många personer inne på morgonen. Personalen tvättar bilarna på gården. Anna Rosenberg demonstrerar utrustningen i bilarna och berättar att hon som chef ibland åker med på uttryckningarna.

10

samverkan 112 nr 1 2019

TEXT: Mia Sandblom FOTO: Mia Sandblom och privat

– Det händer att jag åker med för att se hur verksamheten fungerar. Själv har jag lite erfarenhet av vården. Jag är utbildad vårdbiträde och arbetade på Halmstads sjukhus som ung, säger hon.

9 000 sökande till 200 platser Hon sökte till polishögskolan i början av 90-talet, en tid då det var svårt att komma in. Antagningskraven var höga, många ville komma in.

På 200 platser fanns det över 9 000 sökande. Anna var en av dem som fixade uttagningen. ¬– Min syster sökte samtidigt, och hon klarade inte syntestet, så hon fick bli läkare istället. Hon är överläkare på ortopedin nu, och klarar av att operera, men polis kunde hon inte bli med den synen, säger Anna Rosenberg och skrattar. Själv blev hon hedrad när hon blev www.s112.se


Utveckla din kompetens inom samhällsskydd och beredskap Samverkansseminarium 2019 28 – 29 maj 2019 i Lidingö Sista anmälningsdag 16 april 2019 Samverkansseminariet anordnas i samarbete med Kunskapsplattform ledning och är ett återkommande arrangemang för att lyfta fram samverkans- och ledningsfrågor

Att identifiera och upprätthålla samhällsviktig verksamhet 15–16 oktober 2019 i Stockholm Sista anmälningsdag 27 augusti 2019

antagen, och ett extra plus var att utbildningen på den tiden var betald och gav en inkomst. Redan då hade hon en drivkraft som byggde på att hjälpa människor. – Jag ville ha ett samhällsuppdrag och känna att jag gjorde något gott. Det är samma här på ambulansen, jag vill jobba med någonting bra. Det är viktigt för mig att arbeta med något jag tror på.

Fler kurser och anmälan finns på msb.se/utbildning

utbildad jurist Som polis har Anna Rosenberg haft en rad olika tjänster. Hon har varit ingripande polis, ordningspolis, spanare, utredare och presstalesman. Hon har också haft en traineetjänst för högre chefstjänster hos länspolismästaren. Där fick hon ett högre mål att sträva efter. – Jag insåg att jag ville ha en chefstjänst, och då är det meriterande att vara jurist, säger hon. ► www.s112.se

MSB_93x268_samverka112_nr1.indd 1

samverkan 112 nr 1 2019

11

2019-02-27 11:31


ambulanssjukvård / Porträtt

► Under 4,5 år studerade Anna Rosenberg alltså juridik på Handels i Göteborg, samtidigt som hon hade kvar sin tjänst på polisen. Under längre tentaperioder såg hon till att vara ledig, men annars kombinerade hon studier och heltidsarbete. Hon medger att det var högt tempo, juridikstudier är tidskrävande, men hon klarade alla tentor på första försöket. Vid uppsatsskrivningen blev det tufft att hinna i tid, men det gick bra och hon tog sin examen. Till skillnad från många av skolkamraterna hade Anna inget sug efter att börja på en advokatbyrå. – Nej, jag har alltid trivts med att arbeta på offentlig förvaltning. Det är återigen samhällsuppdraget som lockar. Man känner att man gör något bra.

STOR SKILLNAD De sista två åren som polis arbetade Anna Rosenberg som chef på stöd/service och ställföreträdande chef för lokalpolisen i Kungsbacka, men den mesta delen av karriären genomfördes i Göteborg. – Det är stor skillnad mellan att arbeta i storstadsområde och på mindre orter. Här läggs ärenden inte ner i samma utsträckning som i storstäder, och man åker på fler saker här som ordningspolisen inte hinner med annars, säger hon. Anna Rosenberg trivdes bra under alla år som polis. Hon träffade sin man i tjänst, och han arbetar fortfarande som kommissarie. – Det händer att vi pratar jobb hemma, absolut, men det är mycket om kolleger och så, säger hon. Även om hon saknar sina gamla arbetskamrater så ångrar hon inte att hon bytte arbetsplats.

många likheter Det var ett spontant beslut hon tog när hon såg annonsen om tjänsten som avdelningschef på ambulansen och bestämde sig för att söka. – Jag vet inte om de tyckte det var en bra merit att jag hade en bakgrund i polisen, men jag fick i alla fall jobbet. Mycket är likt, jag känner igen årscykeln, dataprogrammen och så vidare, säger hon. Hon är nu chef över drygt 40 personer och ansvarar för driften och personalen. Till arbetsuppgifterna hör lönesamtal, ledningsmöten, avlastningssamtal och planering.

fem mil till "vårt" sjukhus Ambulansen i Kungsbacka har en speciell situation, eftersom de allra flesta kör12

samverkan 112 nr 1 2019

ningarna går till Varbergs sjukhus, fem mil söderut. Detta trots att Göteborg ligger hälften så långt bort, åt andra hållet. Kungsbacka tillhör Hallands län och det är endast vid livshotande situationer som principen närmaste sjukhus gäller. Det gör att många körningar tar ungefär två timmar totalt. – Den här situationen känner jag igen från Till arbetsuppgifterna hör bland annat lönesamtal, polisen. Är det tal om reledningsmöten, avlastningssamtal och planering. sursökning så ska den ofta till mitten av länet vilket betyder Varberg, trots att Kungsbacka är större, säger Anna Rosenberg. Den högpresterande chefen försöker koppla bort arbetet på fritiden, och det gör hon effektivt genom att ägna sig åt ridning. Hon bor på en gård nära stationen, där familjens fyra egna hästar samt fyra inackorderingar står. Hon tävlar själv i dressyr, och dottern Elvira är med i juniorlandslaget i fälttävlan. Det händer att Anna åker med ambulansen Detta innebär många för att se hur verksamheten fungerar. timmar ute på vägarna och långa resor som Anna Rosenberg numera slipper på jobbet.

flera utlandsuppdrag Under tiden på polisen hade hon vissa utlandsuppdrag. 2004 var hon under en period i Kosovo för FN:s räkning och utbildade de internationella poliserna. Hon instruerade i skytte och andra ämnen som ingick i introduktionsprogrammet. Därefter deltog hon i ett projekt som Sida hade i Nicaragua, och hade liknande uppgifter. – Där kan man verkligen tala om att göra skillnad. Jag tror dessutom att det är positivt för världsfreden att samarbeta över gränserna. – Jag kunde också känna en stolthet över hur långt svensk polis faktiskt har kommit, och hur modern vår organisation är jämfört med många andra länders, avslutar Anna Rosenberg. ■

Anna Rosenberg Ålder: 48 Bor: Kungsbacka Familj: Maken Bertil och barnen Anton 20 och Elvira 17 Yrke: Avdelningschef på ambulansen i Kungsbacka Intressen: Hästar, dressyr och fälttävlan

www.s112.se


Telium Pandora är en smart, säker och flexibel kommunikationsplattform som används bland annat för ambulans och patienttransporter. All information är samlad på ett ställe, med ett gemensamt användargränssnitt för såväl Tetra/ Rakel, GSM och Intercom. Alla anslutna system kan styras via fordonets pekskärm. Telium Pandora är utformad i samarbete med slutanvändare och lätt att anpassa, bl.a. med snabbval för frekventa kommandon. Förare och vårdare manövrerar systemen oberoende av varandra, har tillgång till inbyggd Intercom och kan genomföra treparts-samtal. Kommunikationen förenklas och både arbetsmiljö och trafiksäkerhet förbättras.

Lättstyrd och säker kommunikation

Samverkan mellan Telium Pandora och CSAM Paratus skapar ett komplett system som tillsammans underlättar och hanterar alla kommunikationsaspekter i bl.a. ambulanstransporter.”

hstd

CSAM HEALTH

teliumsweden.se www.s112.se

samverkan 112 nr 1 2019

13


AFFÄRSLIV/ Fötetagsbesök

Maria Larsson och Lasse Andersson tar en titt i fjolårets första nummer av Samverkan 112.

HOS TAIGA FINNS Hållbarhetsaspekten i väggarna 2018 gick Varbergs Energi- och miljöpris till Taiga AB. Motivering: Taiga verkar inom textilsegmentet arbetskläder som används under extrema förhållanden där funktion och säkerhet är avgörande. Deras verksamhet spänner från ständig produktutveckling, via krav på material och leverantörer till utbildning för kunder. Med en omfattande och väl underbyggd hållbarhetsstrategi visar Taiga på ett stort miljöengagemang och en imponerande handlingskraft (inom ett utmanande område).

TEXT OCH FOTO: SVEN ÅSHEDEN

T

aiga AB i halländska Varberg grundades en kall februarikväll 1982. Redan då var målsättningen att skapa marknadens bästa arbetskläder för dem som i sitt yrke måste arbeta utomhus oavsett väder, miljö eller andra riskfaktorer. Taiga håller än idag fast vid sin "nischning" på specialiserade funktionskläder, som man jobbat med sedan starten 1982. Företaget har konsekvent hållit på att utveckla sin affärsidé i över 35 år. Det har gjort att Taigas kläderprodukter håller en kvalitet som få konkurrenter kan matcha. Om ens någon.

14

samverkan 112 nr 1 2019

Taiga har idag 30 anställda. Bokslutet den 30:e april 2018 visade en årsomsättning på 109 miljoner. För sju år sedan flyttade företaget till nya moderna lokaler på industriområdet Varberg Nord. Huvudkontoret innehåller förutom kontor och lager även Taiga Climate Lab. Där finns världens sämsta väder samlat på en och samma plats. I labbet kan företaget skapa tropisk hetta, isande kyla och forsande regn. Här kan både plagg och människor, under kontrollerade former, utsättas för extrema arbetssituationer och förhållanden. För

blåljuspersonal är det extra viktigt att kläderna klarar alla typer av extremväder och miljöer under årets 12 månader.

Hållbarhet och livslängd Två ord som i Taiga-sammanhang har en alldeles speciell innebörd och betydelse. I klartext; långlivade kläder som är tillverkade under mycket schyssta villkor. Forskning visar att designfasen i en produktutvecklingsprocess bestämmer mer än 80% av en produkts miljöpåverkan. Att tidigt inkludera hållbarhetsfrågor i produktutvecklingen, och låta det få stor www.s112.se


Design och produktutveckling. Hållbarhetsaspekterna inkluderas i denna fas.

Lotta Bohlin Lindström prioritet är alltså viktigt för att utveckla miljömässiga och bra kvalitetsprodukter. Textilindustrin är en av de mest förorenande verksamheterna i världen, med två riktigt stora problemområden; vatten- och kemikalieanvändning. – Vi är mycket ödmjuka inför det faktum att all tillverkning har en negativ effekt på klimatet. Vi vill vara med och jobba för att minska den miljöpåverkan. Att hela tiden utveckla och förbättra miljöarbetet är en process vi arbetar med och tänker på varje dag, säger Maria Larsson som ansvarar för företagets hållbarhets- och miljöarbete och tillägger: – Miljösmarta och slitstarka produkter med hållbar design skapar vi redan i utvecklingsstadiet. Vår höga kvalitet medför att kläderna kan användas länge. För kunden blir den ekonomiska kostnaden lägre, och mindre naturresurser förbrukas samtidigt. – Vi arbetar endast med certifierade europeiska producenter som följer EU:s krav.

professionella användare Genom hårt och målmedvetet arbete och www.s112.se

Helena Adonis

Roland Iwanow

en väl genomtänkt kollektionsstrategi har Taiga skapat nya marknader och kunder även utanför Sverige. – Vårt bidrag är, att tillsammans med professionen, testa och utveckla det bästa

som finns i klädväg utan några som helst kompromisser. Vi utgår alltid från människan och tar fram lösningar som på bästa sätt ska möta upp behoven, säger försäljningschef Lasse Andersson.

Maria Larsson, ansvarig för Taigas Hållbarhets- & Miljöarbete

Försäljningschef Lasse Andersson

samverkan 112 nr 1 2019

15


AFFÄRSLIV/ Fötetagsbesök

► TAIGA 360 grader Företagets kunder kommer från vitt skilda yrkesgrupper. Men alla har en gemensam nämnare, kläderna ska klara riktigt tuffa arbetsmiljöer och utsatta väderförhållanden. Taigas affärsidé vänder sig främst till branscherna; Ambulance & Rescue, Nature & High Vis, Power & Industry, Military samt Law Enforcement. I företagets omfattande klädrelaterade program, Taiga 360 , kan vi läsa om klädsystem, arbetsmiljö, klimat och människan. Men även om de tre faserna: analys, utbildning och uppföljning. – Vårt fokus är form och funktion. Vi anpassar plaggen utifrån kundernas önskemål och behov, berättar Lasse Andersson samtidigt som vi vandrar vidare i de väldisponerade lokalerna. – Kundernas medvetenhet har ökat på arbetsplatserna. På materialsidan efterfrågas till exempel stretchfunktion, lättare och tunnare tyger, skydd mot skärskador. Det sistnämnda är ett önskemål från en speciell kundgrupp, säger Lasse Andersson. All produktutveckling, kvalitetstestning, design, mönsterkonstruktion och försäljning sker på huvudkontoret i Varberg. Lokala säljkontor finns i Östersund och Gävle. 0

Emma trycker profilering enligt kundernas önskemål och placering.

Sömnadsavdelning och lager Vägg i vägg med den stora lagerdelen ligger kvalitets- och sömnadsavdelningen. Här arbetar personal med att anpassa och justera plaggen utifrån kundernas önskemål. Allt ifrån fickor, förstärkningar, dragkedjor och tryck. Hundratals provplagg sys och testas. Här görs även material- och stickprovskontroller.

På Taiga har alla ett finger med i det mesta, vilket gör att hållbarhets- och livslängdstankarna delas av alla, i alla lägen. Allt måste och ska hålla absolut toppkvalitet. 2018 började bra för Taiga AB. Då vann företaget en central och omfattande klädupphandling till Norges samtliga ambulansdistrikt/fylken. Det innebär funktionskläder till cirka 5 000 medarbetare inom norsk ambulanssjukvård.

Hållbarhet för taiga Slutbudskapet från Maria Larsson och Lasse Andersson är sammanfattningsvis: –Taigas mål är att skapa trygghet och bidra till en gynnsam samhälls- och hållbarhetsutveckling. Vi vill se oss som en självklar aktör genom ständig utveckling av hållbara produkter inom personal- miljö- och kvalitetsledningssystem. ■

Hundratals provplagg och arbetsprover sys årligen. 16

samverkan 112 nr 1 2019

Norska klädkonceptet är lika över hela landet. Innebär snabba kompletterande leveranser från lager. www.s112.se


Partnerskap för att rädda liv I mer än 30 år har det svenska HLR rådet och Laerdal samarbetat för att leverera det bästa i HLR-träning och utbildning. Nu arbetar vi tillsammans med att implementera RQI i den svenska sjukvården.

ww.laerdal.se

VÄSTRA GÖTALANDSREGIONEN

REGION JÖNKÖPINGS LÄN

REGION JÖNKÖPINGS LÄN

VÄSTRA GÖTALANDSREGIONEN

V90 Cross Country till Borås med Ulf som förare

Värnamo för Jonas och Carro

Grattis

Tel: 0430-490 50 www.nilsson.se

www.s112.se

Torbjörn ska strax åka till Gislaved

Svenljunga blir nästa anhalt för Henrik

samverkan 112 nr 1 2019

17


backspegel / Svenska Räddnings- och Akutvårdsgruppen

TM

Nya skyddskläder för ambulanspersonal

saxat från tid

ningen

TM MEDICIN

Räddnings- 4-99

Text: SVEN ÅSHEDEN

T

aiga i halländska Varberg grundades en kall februarikväll 1982. Idag har företaget 18 anställda som utvecklar kompletta klädsystem för arbete i kyla (+10 till -35 grader Celsius), men också kläder för yrkesfolk inom bland annat ambulanssjukvården. Ändamålsenliga kläder för ambulanspersonal, har länge betraktats som en lite onödig lyx. Men bara under de senaste åren har synsättet förändrats. Att veta hur man skall klä sig på ett riktigt sätt, är en hel vetenskap, berättar Taigas:s VD Jonas Rydholm. Av denna anledning samarbetar företaget med Sveriges främsta auktoriteter på området. För att ta fram bättre och bättre klädsystem provar Taiga sina skyddskläder under de mest extrema förhållanden. Till sin hjälp har man ett specialbyggt frysrum och ett speciellt regn-rum (duschar). Här ges nya möjligheter att på plats simulera både kyla, kraftig vind och ett extremt regnväder. Att gå in i det specialbyggda frysrummet var som att möta vintern. Test När jag besökte Taiga, då var det sommar och svetten rinner i pannan och skjortan klibbar fast i ryggen. Vi skulle testa företagets nya skyddskläder för ambulanspersonal. Nu skulle vi upptäcka klädernas fel och förtjänster. Nya ambulanskläder som både har komfort, trafiksäkerhet, klimatskydd och skydd mot kemikalier och smitta. Uppsättningen som bestod av jacka och byxa var lätt att ta på. Passformen var perfekt. Fickor och övriga funktioner

18

samverkan 112 nr 1 2019

var väl genomtänkta. Något som förvånade mig var den nya färgkombinationen. Den annars vanliga röda färgen hade ersatts med en grön. Det nya gröna tyget har färgats i Skottland och färgningen tog åtta (8) månader innan Jonas Rydholm var riktigt nöjd. Varför grön färg? Idag är det inte speciellt lätt att särskilja ambulanspersonal från andra yrkesgrupper ute på en olycksplats. Ställer till problem Något som ställer till med problem. Mikael Söderstedt, ambulanssjukvårdare och "ambulanskläder-entusiast" från Trollhättan tycker inte att det känns bra när andra personalgrupper har likadana kläder som ambulanssjukvården. Nu har Mikael Söderstedt och ambulanssjukvården i Trollhättan tillsammans med Taiga tagit fram ambulanskläder med färgkombinationen grön/gul och svart. Reflexerna är vita. I Socialstyrelsens allmänna råd om hälso- och sjukvårdens katastrofberedskap anges följande färgmarkeringar: för sjukvård -grön/vit, för polis - svart/vit och för räddningstjänst - röd/vit. Socialstyrelsens råd har lett fram till klädernas färgkombination. Nu arbetar Taiga och Mikael Söderstedt för att få kläderna mönsterskyddade. Vilket kan få till följd, att endast ambulanssjukvården får använda färgkombinationen grön/gul. Blött och kallt Uppgiften var föga lockande. Men efter närmare en timma i regn- och frysrum (20 graders kyla och blåst) samlades vi åter, för att dryfta våra intryck och justera uppfattningarna. Ingen var besviken. Ingen

muttrade. Jag har inte frusit ett enda dugg och jag är inte blöt meddelade Christin Åsheden. Vi andra nickar medhållande. Det här testet visar i all sin enkelhet, att svensk präktighet och ett unikt klädsystem för ambulanspersonal stod sig lika bra mot regn som mot kyla. Hur var detta möjligt? Jonas Rydholm berättar, att det är bara genom egna kunskaper och erfarenheter, som du kan utnyttja de funktioner och möjligheter som dagens avancerade arbetskläder erbjuder. Det etablerade sättet att klä sig lagom varmt är att klä sig i flera skikt. Friluftsfolk och utomhusarbetare har i alla tider insett fördelarna med "lager på lager" som snabbt kan regleras efter behov. Dagens moderna material ger oss fördelar som gör flerskiktsprincipen ännu mer effektiv. Här följer experten Rydholms råd. Underskiktet Underskiktet håller dig torr. Första skiktet är ett bra underställ och det har som sin första uppgift att transportera bort fukt från huden. Det har också en viss isolerande verkan. Materialet är tvåskikts polyester som inte suger åt sig fukten, utan leder den vidare till nästa skikt i systemet. Mellanskiktet Mellanskiktet håller dig varm. Det andra (och eventuellt det tredje) skiktet har till uppgift att skapa tillräckligt bra isolering för rådande förhållanden. Här hittar du material som olika typer av fleece tillsammans med andra specialmaterial som Hollowfil ("syntetiskt dun"), Taiga MCR och mer konventionella fodermaterial

som flanell och polyestervadd. Förutom att isolera skall mellanskikten kunna transportera kropps fukten vidare utåt. Ytterskiktet Ytterskiktet skyddar mot vind och vatten. Faktorer som kan sätta ner isoleringsförmågan i klädseln är vind och vatten. Vind kan blåsa bort ditt skyddande varmluftslager på nolltid och blir du våt så leder vätan snabbt bort din kroppsvärme. Därför är ytterskiktets första uppgift att skydda mot vind och vatten Eftersom det är viktigt att kropps fukten kan fortsätta genom skalet ut i luften, ingår det ofta någon form av material i skalplagget som är vind- och vattentätt, men ändå andas. Som t.ex. Gore-Tex. Fler egenskaper Andra viktiga egenskaper hos skalplaggen är förmågan att skydda dig i din arbetssituation. Vid ambulanstjänst skall du synas ordentligt både när det är mörkt och på dagen. Du skall vara skyddad mot regn och väta. Men även mot smitta och kemikalier. Dina kläder får inte förlorar isoleringsförmågan om du skulle få en reva 500 meter från ambulansen, när Kung Bore är på sitt värsta humör. www.s112.se


www.s112.se

samverkan 112 nr 1 2019

19


AKUTMOTTAGNING / CISA / Forskning

TEXT OCH FOTO: ROBBAN ANDERSSON

Akutsjuksköterskan Mona-Lisa Ledin jobbade när larmet kom in om en svår trafikolycka Farhågorna besannades när ambulanspersonal meddelade att maken och läkarkollegan Peder var på väg in till akuten – svårt hjärnskadad. 20

samverkan 112 nr 1 2019

www.s112.se


I

fem år kämpade Peder Ledin, 55, med sviterna av den fatala bilkraschen. På nyårsdagen i år orkade hans hjärta inte längre. Nu berättar Mona-Lisa om chockbeskedet, sorgen och sin egen roll i traumavårdens ständiga balansakt – på den tunna tråden mellan liv och död. Det är en varm och välkomnande stämning i akutens personalrum på nyårsnatten. Humöret på topp och nattgänget har som vanligt nära till skratt. Klockan har passerat tolv och i huset intill har årets första bebis precis fötts till ljudet av färgsprakande fyrverkerier över Örebro. Efter en kopp kaffe och en bit smörgåstårta berättar sjuksköterskan Mona-Lisa Ledin, 52, lite om hur maken Peder mår hemma i Odensbacken. Vi pratar om att ses alla tre efter helgerna – för ett reportage om livet efter den

svåra olyckan som inträffade för fem år sedan. Det blir tyvärr inget av vår plan. Bara några timmar senare – på årets första dag 2019 – har Peders kropp gett upp och den 55-årige narkosläkarens hjärta har till sist slutat slå.

MOrgonen som förändrade allt När vi ett par veckor senare sitter i en inglasad veranda i Odensbacken, minns Mona-Lisa den där morgonen i november 2013 som förändrade allt: – Larmet gällde en trafikolycka i Torsborg. Det var riktigt dimmigt på morgonen, berättar hon.

Direkt när jag såg meddelandet kände jag på något vis att Peder var inblandad

Hon hade jobbat natt som ledningssjuksköterska och skulle precis lämna över till

Mona-Lisa och Peder firar den sista julen tillsammans hemma i Odensbacken. På nyårsdagen 2019 orkar Peders hjärta inte längre efter sviterna av den svåra trafikolyckan i Torsborg 2013. Foto: Privat www.s112.se

dagpersonalen. Då kom prio-ett larmet över kommunikationsradion. Trots alla år inom vården och gedigna erfarenhet, kom en krypande känsla i kroppen. Något hon aldrig varit med om varken förr eller senare. Att det var något som inte stämde. Så jag började ringa på hans mobil, men fick inget svar. Mona-Lisa hann inte mer än lämna över telefoner och radioapparater till kollegorna när man ringde från ambulansen in till avdelningen. – De frågade om jag jobbade, för Peder hade varit med om en trafikolycka. De sa att det var väldigt allvarligt också.

Arbetade som narkosläkare Peder Ledin arbetade som narkosläkare på Universitetssjukhuset Örebro vid den här tiden. I morgondimman, på väg till jobbet, hamnade han bakom en bilkö.

Ett ljus är tänt vid porträttet intill kistan i Lännäs kyrka. Peder Ledin blev 55 år gammal. Bild: Robban Andersson

samverkan 112 nr 1 2019

21


AKUTMOTTAGNING / CISA / Forskning

I januari 2019 tar familjen avsked av maken, pappan och morfar Peder Ledin i Lännäs kyrka utanför Odensbacken. Foto: Robban Andersson

I tron om att det var fritt fram att köra om, tryckte han på gasen. Den mötande traktorn var betydligt närmare än vad han först bedömt. Enligt polisen kan han ha blivit lurad av små ljussken från traktorns övre del. – Han körde in i den som i en betongvägg kan man säga. Personen i traktorn klarade sig utan en skråma. Man ska inte köra om när det är dimmigt, det vet ju alla. Men Peder var en A-beteende person, iallafall i jobbet – och stressade jämt. Han skulle in och jobba. Men du såg när Peder bars in till akutrummet. Hur gick dina tankar?

– Jag jobbade inte med honom som anhörig. Men jag ville vara med inne på rummet. Jag ville se med egna ögon. Vad är det som har hänt? Hur ser det ut? Det hade varit en kraftig smäll och han var rejält skadad. – Hela den vänstra kroppshalvan var krossad. 22

samverkan 112 nr 1 2019

Mona-Lisa återkommer flera gånger till vikten av att få alla pusselbitar på plats – redan från början. Trots de dramatiska scenerna är hon i efterhand tacksam för att hon ändå jobbade den där natten, och att hon fanns på plats under de tidiga morgontimmarna.

Det blev ett stort trauma för alla just då - en konstig stämning på något vis

– Den frågan får man ofta - hur man orkar jobba på akuten och tanken på att någon anhörig kan komma in. Det har man hört jättemånga gånger och visst har man själv tänkt tanken. – Men det är jätteviktigt med alla de där pusselbitarna. Alla frågor fick ett svar och jag fick en helhet direkt. Det har varit jättebra för min bearbetning och även för barnens skull. – Jag fick se ambulansens bilder, vad som mötte dem på skadeplatsen och vad de såg.

Mona-Lisa beskriver stämningen och intensiteten i stunden. Allvaret när alla andra kollegor till sist förstod vem som låg på akutsängen. – Det blev ett stort trauma för alla just då – en konstig stämning på något vis. Alla visste ju vem Peder var och man kände att det blev väldigt tyst. – Hans chef på den tiden var också med inne i akutrummet. Men jag togs om hand och jag fick titta in till honom innan han skulle upp på operation. Efter de dramatiska timmarna på Universitetssjukhuset Örebro, kördes Peder i ambulans till Uppsala för tre veckors intensivvård. Efter ett helt år på sjukhus, fick han sedan en plats på ett vårdboende för personer med förvärvade hjärnskador hemma i Odensbacken. – Han blev gravt hjärnskadad och hade inga fungerande funktioner. Men det har varit fantastisk vård från dag ett när han kom till Källvägens boende i Odensbacken. www.s112.se


– Han kunde inte göra några ljud eller prata. Men han verkade ändå nöjd med livet. Han skrattade ofta när barnbarnet Hugo kom upp i knäet. Han hängde med och verkade till freds som jag aldrig trodde att han skulle göra. – Under hela vår tid tillsammans hände det att han sa; "Mona-Lisa, om det skulle hända mig någonting, så låt mig inte bli ett vårdpaket". – Han hade ju sett alla konsekvenser och hur det kan bli – i jobbet, säger MonaLisa.

träffades på jobbet Peder och Mona-Lisa träffades på sjukhuset 1993 när Peder gjorde sin specialisttjänstgöring på hjärt-IVA. Hon minns luncherna och samtalen med den blyge norrlänningen från Sollefteå. Det var Mona-Lisa som tog de första stegen och visade vägen.

Att vi skulle få barnbarn mitt upp i allt har stärkt oss som familj

Paret gifte sig i Lännäs kyrka knappt ett år senare. De fick sedan döttrarna Gabriella, 21, och Andrea, 23. Efter olyckan fick äldsta dottern Andrea sonen Hugo 2,5 år. – Att vi skulle få barnbarn mitt upp i allt har stärkt oss som familj. Han fick vara med och uppleva barnbarn, hur många får det? Det var en positiv grej mitt upp i allt - och livet går vidare. – Hugo sa en dag att "morfar är i himlen, men han kommer tillbaka!" skrattar Gabriella bredvid mamma Mona-Lisa på glasverandan, som var Peders favoritplats i huset. Du verkar vara en väldigt stark och orädd person. Du har varit med om situationer i ditt jobb som man som utomstående inte riktigt kan greppa. Handlar kärnan i vården och omsorgen egentligen om tolerans för det som avviker? Någon slags fördomsfri inställning till sakernas och människornas tillstånd?

– Ja, det kan jag nog faktiskt hålla med om. Det är nog så. Delvis så tror jag att det ligger i våra personligheter. Alla klarar inte av att jobba på en akutmottagning.

REGION JÄMTLAND / HÄRJEDALEN Olle på väg norrut

Jag skulle själv inte klara av att jobba på en onkologavdelning med människor som ligger och väntar på att få somna in. – Visst är man fördomsfri men mycket ligger i våra personligheter. Mona-Lisa berättar också om sin tro som har varit en stor del av hennes liv. Under en torsdag i januari begravs Peder i Lännäs kyrka - på samma dag som MonaLisa firar 30 år i sjuksköterskeyrket. – Jag tycker de här åren, framför allt efter Peders olycka, gör en mer ödmjuk inför livet. Men jag tror att vi kommer att återförenas en dag. – Glädje och sorg går ju faktiskt hand i hand. Det är så livet är. Det är inte bara rosor, utan en massa annat också, säger Mona-Lisa. ■ Visste du att... ... Universitetssjukhuset Örebro rankades nyligen till landets bästa universitetssjukhus av tidningen Dagens Medicin. USÖ har länge deltagit i toppstriden men sett sig besegrade av Linköping och Umeå. Men i år var det Örebros tur.

REGION SÖRMLAND

Stefan, Anette och Mats på hem till Nyköping

Grattis

Tel: 0430-490 50 www.nilsson.se

www.s112.se

REGION VÄSTMANLAND Sören från Fagersta

REGION ÖREBRO LÄN

Jonas och Torben från Örebro

samverkan 112 nr 1 2019

23


BLÅLJUSLARM / Sorgens olika faser

SORGEN BEHÖVER UTLOPP Sorg är, betonar Ann-Kristin Lundmark, inte någon sjukdom. Men man kan bli sjuk såväl kroppsligt som mentalt om inte ledsnaden och smärtan får utlopp.

Nyttigt att prata om döden TEXT OCH FOTO: SÖREN VIKTORSSON Sorg i samband med närståendes bortgång är ingen sjukdom. Den är en naturlig reaktion som måste få ta plats och tid. Kunskap om sorgen och dess olika faser är till stor hjälp.

F

ör räddningspersonal är olyckor, lidande och ibland även död en del av yrket.

24

samverkan 112 nr 1 2019

– Man kan ta hand om och hantera döda kroppar. Men hur mycket utbildning har man fått i att hantera människor som just förlorat någon närstående? frågar psykologen och terapeuten Ann-Kristin Lundmark. Samverkan 112 träffar henne för ett samtal om sorgen vid närståendes bortgång och om dess olika faser.

När Estonia förliste, för drygt 25 år sedan, fick Ann-Kristin Lundmark ansvaret att hjälpa anhöriga till en grupp av offren. Och i samband med tsunamin på Thailand, som inträffade på annandagen 2004, var hon en av två svenska psykologer som åkte ner i första skedet. Hon deltog även i evakueringsarbetet från kriget i Libanon 2006. www.s112.se


– Detta att samarbeta med ett gäng där alla vet precis vad de ska göra och där ledningen fungerar väl, är fantastiskt, fastslår hon. Ann-Kristin Lundmark är specialiserad just på sorgearbetet i samband med närståendes bortgång, förväntad eller hastig och oväntad. Sina erfarenheter har hon samlat i boken ”Sorgens olika ansikten”. Hon menar att frågor som har med sorg och död att göra borde ges mer utrymme exempelvis i samband med olika utbildningar för räddningspersonal. – Jag bläddrade nyss i en relativt nyutkommen bok om krishantering i kris- och katastrofsammanhang. Ordet ”död” fanns inte med i denna tjocka bok. – För att bli riktigt bra i sådana här hjälpsammanhang måste man även ha funderat kring existentiella frågor och sitt eget förhållande till döden. – Det här gäller självfallet inte bara personal inom blåljus- och annan räddningsverksamhet, påpekar Ann-Kristin Lundmark. – Under åren har jag hört många vittna om möten med läkare som varit livrädda för den som förlorat ett barn, haft suicid i familjen eller annat som varit svårt och traumatiskt. För Samverkan 112:s läsare ber vi henne gå igenom ”det viktigaste” i sorgearbetet kring näras bortgång. – Till en början med handlar det ju här inte om någon sjukdom. Sorgen är en naturlig reaktion som måste få ta plats och tid. – Kunskap om dess olika faser är till stor hjälp. Sorg är alltid svår för den eller de som drabbas. Man brukar skilja mellan ”normal sorg” och ”svårare sorg”. – Det första är när exempelvis en riktigt gammal person avlider, kanske efter en tids sjukdom. Begreppet ”svårare sorg” används vid olyckor eller andra händelser som sker snabbt och inte har kunnat förutses.

Sorgens olika faser I sin bok redogör Ann-Kristin Lundmark systematiskt för de olika faser som brukar följa på dödsfall. Den första kallar hon ”chockfasen” och hon skiljer mellan ”förväntad död” och ”icke- förväntad död”. – Chockfasen kan pågå alltifrån en kort stund till en vecka. Den är naturligtvis svårare när det handlar om en plötslig olycka än om en person som redan sedan länge varit svårt sjuk. www.s112.se

– Man kan betrakta chockfasen som att den sörjande får en kortvarig frist från att ta in verkligheten. Så följer ”reaktionsfasen”. Mycket av det praktiska och kanske även begravningen ligger då vanligtvis bakom en. – Nu måste man få reagera på det som hänt! påpekar Ann-Kristin Lundmark och tillägger att det kan ske på många olika sätt. – Man kan bli ledsen eller arg och ibland även likna ett barn, det vill säga ha mycket stort behov av tröst och kanske inte heller vill sova ensam under en tid. Det är mycket viktigt att inte hoppa över den här fasen. – Förr kunde ju exempelvis barn som deltagit i en begravning utan att gråta efteråt få höra att de varit ”duktig flicka” eller ”duktig pojke”. – Idag vet vi så mycket mer, inte minst om hur kroppen reagerar när den inte får uttrycka sorg. En morgon kan man exempelvis vakna med smärtor i en arm eller en axel och förstår inte varför. Det är också under den här fasen skuldkänslor tenderar att komma, likt ett brev på posten. – De måste också få komma upp, även sådant som psykologin kallar ”magiskt tänkande”. – En överlevande som mist familjemedlemmar kan tänka att ”Hade jag bara inte bokat det där planet till Thailand...”. – Den sista fasen i kriskurvan är ”nyorienteringsfasen” och den får vi, enligt Ann-Kristin Lundmark, leva med livet ut. – Man måste acceptera att man är någon som drabbats och kunna leva med det. Det betyder inte att man ”godkänner” det inträffade, men anpassar sig till fakta.

var möjligt och då är det inte så roligt att märka hur orken börjar tryta. – En sorts ”kränkning”, menar du? – Ja, det kan man nästan säga. Kvinnor verkar generellt ha det litet lättare på den här punkten. – I och med klimakteriet och menstruationens upphörande får vi ju klara signaler om kroppens åldrande. Sorg är, betonar Ann-Kristin Lundmark åter, verkligen inte någon sjukdom. Men som vi konstaterat kan man bli sjuk, såväl fysiskt som mentalt, om inte ledsnaden och saknaden och smärtan får fritt utlopp.

NÄR LIVET ÅTERVÄNDER

Ann-Kristin Lundmark såg gärna att vi i Sverige fick en ”sorgombudsman”. – Sorgefrågorna hör för närvarande inte hemma någonstans, de är ingens ansvarsområde. Sorg är en normal reaktion och kan inte räknas till sjukvård och frågorna kan inte heller betecknas som friskvård. – Det kanske är dags för en sorg ombudsman. Viktiga frågor för en sådan vore bland annat att förändra sjukvårdsutbildningar så att alla i hela vårdapparaten får mera kunskaper. – Vi behöver även sorgmottagningar i alla kommuner. Det skulle vara till stor hjälp för drabbade och hjälpare och bli till något som förändrar på riktigt. ■

En förutsättning för att kunna gå in i nyorienteringsfasen är att vi har kunnat sörja ordentligt. Hur vet man att man börjat komma in i nyorienteringsfasen?

– När livet återvänder, du skrattar plötsligt med magen och ser åter blommorna på marken. Och du börjar kunna njuta av livet igen utan att genast känna skuld. Ålderstrappan, som förr brukade hänga på väggen i en del hem, har ju sedan länge tagits ned. Men sörjer exempelvis äldre i någon bemärkelse på annat sätt än de yngre? – Det är väldigt individuellt. En grupp som tycks ha svårt för tankar på döden är män över 60. – De har fötts in i en tid då nästan allt

bra med professionell terapihjälp Även om det nu alltså inte alls handlar om en ”sjukdom”, bör man söka professionell hjälp vid långvarig och svår sorg som inte vill gå över? – Det tycker jag absolut. Man behöver vanligtvis inte vara särskilt välbärgad för att få exempelvis en kortare tids terapi. – Vårdcentraler har kontakter och i en del hemförsäkringar ingår ersättning för kortare terapier. – Även kyrkan erbjuder en hel del stöd till personer i krisfaser. Vårt samtal går mot sitt slut och intervjuaren förundras över hur vi, trots ämnet, upprepade gånger bägge fallit i skratt. – Ja, men så är det, fastslår Ann-Kristin Lundmark som hjälpt många såväl i terapi som genom sin bok. – Det är inte alls farligt, tvärtom nyttigt och bra att tala om döden. Litet är det kanske som med trollen, ut med dem ur garderoben så är de nog inte så farliga som man trott (skratt)!

”sorgombudsman”

samverkan 112 nr 1 2019

25


ambulanssjukvård / Arbetsmiljö

Ett lyft för patienter och ambulanspersonal

Henric Eriksson, biträdande avdelningschef och Jens Jensen.

Jens Jensen, ambulanssjukvårdare och ergonomiansvarig på ambulansavdelningen, Karlskoga lasarett. På Karlskoga lasarett finns en lång tradition av gediget kvalitets- och utvecklingsarbete. På lasarettets ambulansavdelning bedrivs ett systematiskt arbetsmiljöarbete som bygger på delaktighet och engagemang från samtliga medarbetare. Något som medfört att ambulanspersonalen fått vara med och utveckla ny ambulansutrustning.

– Vi är först i Sverige att i akuta situationer använda ett nytt hjälpmedel som med automatik underlättar och skapar patientsäkrare lyft när båren ska lastas in i ambulansen. – Eftersom vi var så tidigt på bollen och är utvecklingsbenägna har vi fått vara med och finslipa hjälpmedlet efter våra och patienternas behov vilket varit väldigt kul, säger Jens Jensen, ambulanssjukvårdare och ergonomiansvarig på ambulansavdelningen, Karlskoga lasarett. Det blir många tunga lyft i utmanande utrymmen för ambulanspersonal. 26

samverkan 112 nr 1 2019

Ett av de tyngsta lyften har tidigare varit att lyfta in båren i ambulansen på den så kallade bårsläden, vilket alltid medfört en slitsam snedbelastning på kroppen. Då båren väger cirka 50 kilo och vi människor blir allt tyngre är 150-kiloslyft inget ovanligt. – Hos oss utvärderar vi med jämna mellanrum vad vi medarbetare upplever som tyngst i arbetet och utifrån resultaten jobbar vi aktivt för att hitta olika lösningar och hjälpmedel som underlättar för oss, så att vi kan ge våra patienter bästa möjliga vård, säger Jens Jensen.

Drar nytta av personalen Efter den senaste utvärderingen fick ambulanspersonalen i Karlskoga nys om det nya hjälpmedlet för patientsäkrare lyft, ett av många hjälpmedel som testats, utvärderats och nu används av ambulanspersonalen på Karlskoga lasarett. Inom en snar framtid kommer hjälp-

medlet finnas i lasarettets samtliga utryckningsambulanser som används dygnet runt. – Våra oerhört kompetenta medarbetare är med och bestämmer kring vår utveckling och vad vi ska satsa på. – Det ser nog lite olika ut på olika håll i landet men för oss är delaktigheten viktig. – Ergonomi är ett av många områden och kring just det har vi sedan länge haft medarbetare med ett enormt engagemang, vilket gjort att vi verkligen fått upp ögonen för frågorna, avslutar Henric Eriksson, biträdande ambulansavdelningschef, Karlskoga lasarett. ■ Text och foto: Karlskoga lasarett Visste du att... ... responstiden för ambulanssjukvården i Karlskoga är 9,9 minuter. Median för riket är 15,4 minuter

www.s112.se


Pekingbår

Motorstyrd bår Allfabår

Ambulansbår

Utveckling i Sverige Från 60-tal till 2019

Allfa Legend

Stryker

Pensi Multifunktion

Spara ryggen - använd bara din utbildning och kompetens • Inga lyft - upp/ner - in/ut • Elektrisk kontroll • Många genomtänkta ambulansfunktioner • Använd upp till 300 kg/kuvös/IVA

Återförsäljare: Medak ApS ka@medak.dk +45 70 299 911 WWW.MEDAK.DK

www.s112.se

samverkan 112 nr 1 2019

27


ambulanssjukvård / Utbildning

Studiebesök på Skaraborgs sjukhus Skövde.

Populär utbildning e r a d r å v k ju s s n a l u b m a l il t På Skövde Yrkeshögskola och vid ambulansverksamheterna i Västra Götaland, Jönköping och Värmland fick man i slutet av januari anledning att fira; då kom beskedet att de får fortsätta bedriva yrkeshögskoleutbildningen (YH) till Ambulanssjukvårdare under minst ytterligare två år. TEXT: Margareta Ejdestig FOTO: Skövde Yrkeshögskola

S

kövde Yrkeshögskola har de senaste två åren utbildat Ambulanssjukvårdare för att förse branschen med nya kompetenta kollegor. Utbildningen har kommit till och genomförs i ett nära samarbete med ambulanssjukvården i Västra Götalandsregionen. På senare tid har även Region Jönköping och Region Värmland engagerats och ingår numera i utbildningens ledningsgrupp. UTBILDNING SOM GER RÄTT KOMPETENS Rekryteringsbehovet av yrkesrollen är stort i området, vilket också konstaterats av Myndigheten för yrkeshögskolan som därför beviljat ytterligare utbildningsomgångar. 28

samverkan 112 nr 1 2019

Utbildningen är en vidareutbildning för undersköterskor med minst två års yrkeserfarenhet från vård och omsorg. Teori varvas med praktiska moment för att ge så omfattande och djupgående kunskaper som möjligt. En omfattande trafikutbildning ingår, med moment såsom körsimulator, riskutbildning, utryckningsförarutbildning samt C1-körkort. Detta gör att de studerande blir ”körklara” även för tyngre och större ambulanser. År 2018 examinerades 22 studerande från utbildningen. Majoriteten av dessa jobbar idag inom ambulansverksamhet i någon form; på fasta tjänster, vikariat eller som timanställda. Flertalet av dessa återfinns inom verksamheter där de genom-

förde sin LIA – Lärande i arbete (praktik) under utbildningstiden. – Utbildningen ger de studerande goda och breda kunskaper inför deras kommande arbete som ambulanssjukvårdare, säger Karin Salomonsson, enhetschef vid Ambulansen Skövde och Skara samt ledamot i utbildningens ledningsgrupp och tillägger – Att vi från verksamheterna har möjlighet att vara delaktiga och påverka utbildningen är mycket bra och gör att vi kan se till att den verkligen ger den kompetens som behövs. POPULÄR UTBILDNING För tillfället har man 27 studerande på plats i Skövde, som ser Ambulanssjukvårdare som sin framtida yrkesroll. www.s112.se


REALITi Integrated smart solution for more reality

De studerande utbildas i prehospital sjukvårdsledning. Här genomförs en tavelövning gällande sållningstriage.

PHC Nordic AB +46 855 53 63 00 phcnordic.com

iSimulate annonce.indd 1

01/03/2018 09.39

Prehospital sjukvårdsledning är en del i YH-utbildningen till Ambulanssjukvårdare.

Fredrik Strand, utbildningsledare och lärare på utbildningen, har själv erfarenhet från ambulans- och akutsjukvården. Han tycker att det känns oerhört bra att ha fått fortsatt förtroende av både medverkande ambulansverksamheter och Myndigheten för yrkeshögskolan. – Utbildningen utvecklas ju och förfinas efterhand. Tack vare många praktiska inslag i utbildningen och samövningar med räddningstjänst så har de studerande mycket kunskap med sig när de examineras. – Att vi nu vet att vi får fortsätta med utbildningen i minst två år till gör att vi kan fortsätta att jobba för att göra utbildningen ännu bättre. Långsiktighet är bra för kvaliteten och vi kan fortsätta att utveckla samarbetet med våra medverkande ambulansverksamheter och andra organisationer, säger Fredrik Strand. Skövde Yrkeshögskola har nu just öppnat upp årets ansökningsomgång, som avslutas den 1 maj vilket är sista ansökningsdag. Redan har ett antal ansökningar kommit in och man ser inga problem med att fylla de 25 platser man har på utbildningen som startar i augusti. – Intresset för att bli ambulanssjukvårdare är stort, konstaterar Fredrik Strand. ■ www.s112.se

Sommarjobba inom Ambulanssjukvården i Kalmar län Ambulanssjukvården i Kalmar län söker ambulanspersonal till sommaren 2019. Är du leg. sjuksköterska med erfarenhet av ambulanssjukvård eller läkarstuderande med genomförd akutkurs och AMLS-kurs termin 8 med god fysik och körkort? Välkommen att söka. Läs mer och ansök på Ltkalmar.se/lediga-jobb.

samverkan 112 nr 1 2019

29


RESPONSTIDER / Ambulanssjukvård och Räddningstjänst

Tid från 112-samtal till första resurs är på plats I

dessa öppna jämförelse har uppgifter om responstid använts för perioden 1 juni 2017 till och med 31 maj 2018. Våra tabeller visar ett medianvärde avrundat till jämna minuter.

responstid Uppgifter om responstider för ambulans och räddningstjänst kommer från SOS Alarm. Med responstid avses tiden från det att larmcentralen får larmet till dess att första enhet är framme. Det kan finnas kvalitetsbrister för responstiderna eftersom tidpunkten för ”framme” rapporteras på olika sätt och kan i vissa fall ske långt efter den faktiska framme-tidpunkten. Ambulanssjukvård. Endast larm med prioritet 1 har tagits med. Mediantid för hela riket; 15,4 minuter. Räddningstjänst. Endast insatser med syfte att rädda liv, egendom och miljö ingår. Mediantid för hela riket; 11,8 minuter.

IVPA Följande kommuner har inget avtal; Arjeplog och Arvidsjaur (Region Norrbotten) Dorotea, Haparanda, Lycksele, Nordmaling, Robertsfors och Storuman (Region Västerbotten). Tranås (Region Jönköping). Vännäs (Region Västerbotten). Överkalix och Övertorneå (Region Norrbotten).

Text och Illustrationer: Sven Åsheden KÄLLA: Trygghet och säkerhet 2018 - MSB och SKL

Säter 16,3 (Region Dalarna). Älvdalen 15,4 (Region Dalarna). Hagfors 13,9 (Region Värmland). Ragunda 13,8 (Region Jämtland). Torsby 13,5 (Region Värmland). Härjedalen 13,0 (Region Jämtland). Örkelljunga 11,9 (Region Skåne) Strömsund 11,8 (Region Jämtland). Bjurholm 11,7 (Region Västerbottens län). Forshaga 11,1 (Region Värmlands Län). Kinda 11,0 (Region Östergötland). Filipstad 10,0 (Region Värmland).

Flest i IVPA-larm per 1 000 invånare; Eda 38,8 (Region Värmland). Ydre 25,5 (Region Östergötland). Gagnef 21,1 (Region Dalarna). REGION BLEKINGE

Uppgift saknas från Mellerud (Region Västra Götaland) och Malå (Region Västerbotten). REGION GÄVLEBORG

Folkmängd: 159 838

Folkmängd: 286 364

2018

2017

2018

2017

2018

2017

2018

2017

Karlshamn

11

12

11

11

Bollnäs

14

14

11

11

Karlskrona

13

13

12

11

Gävle

11

11

11

10

Olofström

16

16

11

11

Hofors

14

14

11

11

Ronneby

16

15

11

9

Hudiksvall

12

12

13

13

Sölvesborg

16

16

11

11

Ljusdal

17

18

15

15

Kortare responstid än under 2017

BEFOLKNINGSSTATISTIK

Oförändrad responstid

Folkmängd i regionerna per den 3o september 2018. Källa: Statistiska centralbyrån.

Längre responstid än under 2017 REGION DALARNA

Nordans�g

18

18

16

17

Ockelbo

20

20

15

15

Ovanåker

14

14

14

12

Sandviken

12

12

10

10

Söderhamn

14

13

16

15

REGION HALLAND

Folkmängd: 287 040

Folkmängd: 328 524

Ambulanssjukvårdens respons�der - utvecklingskurva 15,4

Ambulanssjukvårdens respons�der - utvecklingskurva 15,0

15,0

15,4

14,7 15,0 14,7

2015

2015

2016

2016

15,0

2017

2017

2018

2018

Räddningstjänstens respons�der - utvecklingskurva

2018

2017

2018

2017

2018

2017

2018

2017

Avesta

11

10

11

10

Falkenberg

11

11

12

11

Borlänge

12

11

10

11

Halmstad

11

10

9

10

Falun

12

12

11

11

Hylte

14

14

12

13

Gagnef

23

25

10

11

Kungsbacka

14

13

14

14

Hedemora

22

22

16

16

Laholm

15

15

10

10

Leksand

14

15

13

13

Varberg

12

12

11

11

Ludvika

14

15

10

11

Malung-Sälen

16

15

15

15

Mora

13

12

10

10

Orsa

17

18

12

12

Rä�vik

21

17

12

12

Smedjebacken

20

19

16

15

Säter

21

20

14

16

Vansbro

18

17

11

13

Älvdalen

22

25

15

15

REGION JÄMTLAND

Folkmängd: 130 096

12,3

Räddningstjänstens respons�der - utvecklingskurva 12,1

12,1

REGION GOTLAND

12,3 12,1

2015

2015

30

11,8

12,1

2016

2016

samverkan 112 nr 1 2019

Folkmängd: 59 138

2017

2017

11,8

2018

2018

Gotland

2018

2017

2018

2017

16

16

13

15

2018

2017

2018

2017

Berg

24

25

17

16

Bräcke

22

22

13

17

Härjedalen

23

23

21

20

Krokom

22

20

15

14

Ragunda

24

22

15

17

Strömsund

26

26

16

17

Åre

24

24

17

14

Östersund

12

11

10

11

www.s112.se


Framtidens integrerade IT-lösning för ambulanssjukvården med övervakning och kliniskt beslutsstöd MONITORERING Vitalparametrar övervakas i ambulansen och överförs automatiskt till sjukhuset. (EKG, SpO2, NIBP, EtCO2 samt respiration). Inställbara larmnivåer som uppdateras dynamiskt. EKG analys kan utföras direkt, antingen prehospitalt eller på sjukhuset. JOURNAL & BESLUTSSTÖD Baserat på gällande riktlinjer, fattas kliniska beslut för initial vård på plats och transport direkt till rätt vårdnivå (t.ex. PCI, stroke- /traumaenhet).

EXEMPEL PÅ FUNKTIONER • Integration mot sjukhusjournaler • Olycksplatsjournal för sjukvårdsledning • Läkemedelsmodul med doserings beräkning • Inloggning med kort • Kamera • Akutliggare för uppsikt över flera ambulanser • Beslutsstöd t.ex. ATLS: ABCDE, NEWS, RETTS • Slagningar i register: Sjukdoms historia, läkemedelsriktlinjer, guidelines, etc. • Meddelandefunktion

Sjukhusets olika avdelningar har tillgång till informationen och assisterar beslut och förbereder vårdinsats vid ankomst.

Region Kronoberg har integrerat MobiMed systemet med sjukhusjournalen Cambio Cosmic MobiMed journalsystemet har integrerats med sjukvårdens stora journalsystem. Arbetet som planerats en längre tid är nu klart. Vinsterna är många – framför allt för personalen som slipper extra arbete i form av dubbel journalföring. Patienterna kan nu dessutom läsa sina ambulansjournaler hos 1177.se.

www.s112.se

www.ortivus.com | sales@ortivus.com | +46 8 446 45 00

samverkan 112 nr 1 2019

31


RESPONSTIDER / Ambulanssjukvård och Räddningstjänst

REGION JÖNKÖPING

REGION SKÅNE

Folkmängd: 360 169

REGION SÖDERMANLAND

Folkmängd: 1 358 637

2018

2017

2018

2017

Bjuv

18

18

12

13

Bromölla

18

19

10

Burlöv

15

15

11

9

9

Båstad

19

19

2018

2017

2018

2017

Aneby

22

21

10

10

Eksjö

15

12

10

9

Gislaved

17

17

9

Gnosjö

18

18

Folkmängd: 293 824

2018

2017

2018

2017

Eskilstuna

11

11

11

11

Flen

16

17

9

13

10

Gnesta

21

22

15

14

11

11

Katrineholm

11

11

10

10 13

U saknas U saknas

Habo

13

14

10

10

Eslöv

14

15

10

11

Nyköping

11

11

12

Jönköping

12

12

9

9

Helsingborg

12

12

9

9

Oxelösund

16

16

8

9

Mullsjö

20

20

11

12

Hässleholm

15

15

11

11

Strängnäs

16

16

12

13

Höganäs

13

13

10

10

Trosa

13

13

14

15

Hörby

15

16

12

12

Vingåker

21

23

12

12

Höör

18

18

11

12

Klippan

17

16

10

10

Kris�anstad

13

13

Kävlinge

16

16

Nässjö

13

13

9

10

Sävsjö

17

18

9

9

Tranås

10

9

7

8

Vaggeryd

18

16

10

11

Vetlanda

14

14

9

10

Värnamo

12

12

10

10

REGION KALMAR

Folkmängd: 344 502

2018

2017

2018

2017

U saknas U saknas 9

11

Landskrona

11

11

8

8

Lomma

16

16

10

10 11

Lund

12

12

10

Malmö

11

11

8

9

Osby

18

18

13

11

Perstorp

15

14

8

9

Simrishamn

15

15

11

12

Sjöbo

17

17

11

11

Skurup

17

16

11

10

Staffanstorp

15

14

8

9 13

Borgholm

14

14

19

16

Svalöv

17

17

11

Emmaboda

14

15

12

11

Svedala

14

14

10

11

Hultsfred

16

15

13

13

Tomelilla

17

17

10

11

Högsby

18

19

11

14

Trelleborg

14

14

8

9

Kalmar

13

13

10

10

Vellinge

16

16

9

9

Mönsterås

14

14

11

11

Ystad

10

11

9

11

Mörbylånga

17

17

15

13

Åstorp

16

15

10

10

Nybro

13

12

11

12

Ängelholm

12

12

12

11

Oskarshamn

12

12

11

13

Örkelljunga

22

22

11

10

Torsås

12

13

12

11

Östra Göinge

15

15

Vimmerby

15

15

15

13

Västervik

12

12

12

13

Alvesta

Folkmängd: 199 164

2018

2017

2018

2017

16

15

12

12

Lessebo

24

24

11

13

Ljungby

13

11

13

13

Markaryd

16

16

12

11

Tingsryd

19

19

12

13

Uppvidinge

23

22

13

13

Växjö

12

12

10

10

Älmhult

17

16

11

11

REGION NORRBOTTEN

Folkmängd: 250 605

Folkmängd: 374 613

2018

2017

2018

2017

Enköping

U. saknas U. saknas

12

12

Heby

U. saknas U. saknas

14

14

Håbo

U. saknas U. saknas

11

13

Knivsta

U. saknas U. saknas

12

12

Tierp

U. saknas U. saknas

15

14

Uppsala

U. saknas U. saknas

10

11

Älvkarleby

U. saknas U. saknas

13

13

Östhammar

U. saknas U. saknas

11

14

REGION VÄRMLAND

Folkmängd: 281 367

U saknas U saknas

Kortare responstid än under 2017 REGION KRONOBERG

REGION UPPSALA

2017

2018

2017

2018

Arvika

11

11

11

13

Eda

26

26

13

14

Oförändrad responstid

Filipstad

12

14

15

13

Längre responstid än under 2017

Forshaga

23

22

12

14

Grums

22

23

13

13

Hagfors

15

16

14

14

Hammarö

16

15

10

10

Karlstad

12

12

11

11

Kil

20

20

11

11

9

9

8

12

Munkfors

23

19

12

14

Storfors

21

21

19

18

Sunne

14

13

14

12

REGION STOCKHOLM

Folkmängd: 2 336 404

Kris�nehamn

2018

2017

2018

2017

Botkyrka

14

14

11

10

Danderyd

12

12

11

11

Ekerö

16

17

13

14

Haninge

14

14

12

12

Huddinge

13

13

12

11

Järfälla

14

14

9

10

Lidingö

13

13

9

10

Nacka

14

14

12

12

Norrtälje

18

18

14

13

Nykvarn

20

21

16

13

Nynäshamn

18

21

12

12

Salem

15

15

14

13

Sigtuna

18

18

12

13

2018

2017

2018

2017

Arjeplog

22

22

21

45

Arvidsjaur

16

14

18

23

Sollentuna

13

13

9

10

Boden

12

11

13

12

Solna

11

11

9

9

Gällivare

12

12

12

14

Stockholm

11

11

9

9

Säffle

11

12

8

10

Torsby

17

17

16

14

Årjäng

18

17

18

17

REGION VÄSTERBOTTEN

Folkmängd: 269 835

2018

2017

2018

2017

Bjurholm

35

34

22

17

Dorotea

23

17

20

12

Lycksele

13

13

10

16

Malå

14

14

21

17

Nordmaling

20

21

15

15

Haparanda

14

15

9

12

Sundbyberg

12

12

10

10

Norsjö

17

17

18

21

Jokkmokk

20

20

27

18

Södertälje

13

13

10

10

Robertsfors

21

20

16

12

Kalix

12

12

11

12

Tyresö

15

15

10

11

Skelle�eå

14

14

11

12

Kiruna

12

12

11

12

Täby

13

12

10

9

Sorsele

30

28

30

28

Luleå

12

12

12

12

Upplands Väsby

14

13

9

10

Storuman

16

21

17

20

Pajala

40

39

23

23

Upplands-Bro

16

16

12

14

Umeå

13

13

11

12

Piteå

13

13

14

13

Vallentuna

16

16

13

12

Vilhelmina

22

21

16

18

Älvsbyn

12

12

15

15

Vaxholm

23

22

18

14

Vindeln

23

19

27

23

Överkalix

19

18

18

22

Värmdö

17

16

14

14

Vännäs

17

18

12

13

Övertorneå

20

26

22

16

Österåker

16

16

11

11

Åsele

16

13

22

25

32

samverkan 112 nr 1 2019

www.s112.se


Folkmängd:159 245 515 Folkmängd: 838

REGION VÄSTERNORRLAND REGION VÄSTERNORRLAND

REGION örebro

Folkmängd: 301 472

Folkmängd: 1 706 393

REGION VÄSTRA GÖTALAND

2018

2017

2018

2017

2018

2017

2018

2017

2018

2017

2018

2017

Härnösand

11

11

10

11

Askersund

15

16

16

14

Ale

15

15

12

13

Kramfors

18

17

14

15

Degerfors

16

15

15

17

Alingsås

12

12

10

10

Solle�eå

16

15

14

17

Hallsberg

15

14

14

15

Bengtsfors

19

19

16

15

Sundsvall

14

13

12

12

Hällefors

12

13

15

17

Bollebygd

21

21

12

13

Timrå

18

18

11

11

Karlskoga

10

10

10

9

Borås

12

12

10

9

Ånge

19

19

15

15

Kumla

11

11

10

10

Dals-Ed

14

16

15

15

Örnsköldsvik

13

12

14

16

Laxå

16

17

14

15

Essunga

22

23

13

12

Lekeberg

22

22

13

16

Falköping

14

13

12

14

Lindesberg

18

17

13

12

Färgelanda

24

24

15

16

Ljusnarsberg

14

15

17

17

Grästorp

21

21

14

14

Nora

13

14

13

18

Gullspång

23

22

14

11

Örebro

11

10

11

10

Göteborg

14

13

10

11

Götene

18

18

15

13

Herrljunga

20

18

14

13

Hjo

22

22

12

16

Härryda

18

19

14

14

Karlsborg

15

14

21

19

Kungälv

14

13

10

11

Lerum

17

16

12

12

Lidköping

11

11

11

10

Lilla Edet

19

20

12

13

Lysekil

16

17

12

13

Mariestad

12

12

13

14

Mark

17

17

10

11

Mellerud

16

15

11

12

Munkedal

15

15

16

14

Mölndal

14

14

10

10

Orust

21

22

16

16

Par�lle

14

14

12

12

Skara

11

11

12

12

Skövde

11

11

11

12

Sotenäs

18

17

11

15 12

Folkmängd: 273 115

REGION VÄSTMANLAND

2018

2017

2018

2017

Arboga

U saknas U saknas

10

12

Fagersta

U saknas U saknas

10

11

Hallstahammar

U saknas U saknas

10

10

Kungsör

U saknas U saknas

10

12

Köping

U saknas U saknas

10

11

Norberg

U saknas U saknas

12

13

Sala

U saknas U saknas

12

12

Skinnska�eberg U saknas U saknas

19

17

Surahammar

U saknas U saknas

12

10

Västerås

U saknas U saknas

9

10

Ambulans / nationellt

Visste du att... ... varje år dör ca 3 000 personer som är folkbokförda i Sverige på grund av olyckor. Samtidigt blir ca 100 000 inlagda på sjukhus och ca 700 000 behöver uppsöka en akutmottagning. Förutom detta inträffar en mängd lindrigare skador som behandlas hemma och som därmed aldrig leder till kontakt med sjukvården.

RÄDDNINGSTJÄNST / NATIONELLT

Inom 15 minuter

Inom 15 minuter

SNABBAST

SNABBAST

Kristinehamn 9,5 Tranås 9,6 Karlskoga 9,9

Tranås 7,1 Perstorp 7,6 Oxelösund 8,1

49 kommuner bättre responstid

146 kommuner oförändrad responstid

77 kommuner längre responstid

118 kommuner bättre responstid

96 kommuner oförändrad responstid

75 kommuner längre responstid

18 %

54 %

28 %

41 %

33 %

26 %

Kommunuppgifter saknas från: Arboga, Enköping, Fagersta, Hallstahammar, Heby, Håbo, Knivsta, Kungsör, Köping, Norberg, Sala, Skinnskatteberg, Surahammar, Tierp, Uppsala, Västerås, Älvkarleby och Östhammar.

www.s112.se

Kommunuppgifter saknas från: Bromölla, Kristianstad och Östra Göinge.

Stenungsund

15

15

11

Strömstad

14

14

14

15

Svenljunga

18

19

12

12

Tanum

19

19

16

15

Tibro

18

18

16

14

Tidaholm

16

14

14

15

Tjörn

17

16

13

14

Tranemo

20

23

14

13

Trollhä�an

15

15

11

10

Töreboda

20

19

14

13

Uddevalla

12

12

12

11

Ulricehamn

18

17

14

13

Vara

15

16

14

14

Vårgårda

19

19

13

14

Vänersborg

15

14

11

12

Åmål

12

12

17

14

Öckerö

14

14

10

9

Folkmängd: 460 471

REGION Östergötland

2017

2018

2017

2018

Boxholm

18

19

12

15

Finspång

12

12

10

12

Kinda

18

17

13

14

Linköping

11

10

10

10

Mjölby

11

11

8

9

Motala

10

10

10

11

Norrköping

10

10

9

9

Söderköping

13

13

9

9

Vadstena

18

17

11

12

Valdemarsvik

16

17

14

15

Ydre

27

26

19

17

Åtvidaberg

10

11

13

15

Ödeshög

12

11

13

12

samverkan 112 nr 1 2019

33


POLISFORDON / Volvo

Från Volvo V90 Cross

Text: Magnus Carlsson foto: Patrik Olsson och Volvo Cars ILLUSTRATION: SVEN ÅSHEDEN

D

en svenska poliskåren testar regelbundet marknadens utbud av polisbilar för att hitta den bil som är bäst lämpad för jobbet. Testerna består bland annat av slalombanor, undanmanövrar, inbromsningar och simulerade utryckningskörningar för att säkerställa att bilarna lever upp till de högt ställda kraven. Resultaten är tydliga – Volvo är bäst i klassen. I polisens senaste test vann V90 Cross Country med ett snittbetyg på 8,8 poäng av 10 möjliga. – Det är jätteroligt att poliserna uppskattar våra bilar, och det är också där vi ska befinna oss på listan. – Vi är många människor som jobbar med våra polisbilar och vi lägger ner otroligt mycket arbete för att polisen ska ha

34

samverkan 112 nr 1 2019

så bra bilar som möjligt, säger Ulf Rydne, ansvarig för polisbilar på Special Vehicles & Accessories på Volvo Cars.

FABRIK I FABRIKEN Polisens tidigare favorit hette XC70 och utgjorde under många år en ansenlig del av polisens fordonsflotta. Även XC70 fick mycket bra betyg i polisens egna tester, men som polisbil betraktat kan den inte mäta sig med nya V90 Cross Country, menar Ulf Rydne. – Det är ett otroligt lyft vi har gjort med Volvo V90 och V90 Cross Country, och den största skillnaden är kontrollen. Nu har förarna maximal kontroll i alla lägen. Bilen ligger där den ligger på vägen och är fantastiskt skön att köra även med massor av tung extrautrustning.

– Jag skulle vilja påstå att bilen i dag är så pass bra att det inte är bilen som sätter begräsningarna – det är föraren. På Volvo finns en fabrik i fabriken som heter SVS. Det står för Special Vehicles & Services och är den plats där Volvos bilar med speciella kravspecifikationer byggs. Här byggs bland annat taxibilar, bilar för Tullverket – och inte minst 300 polisbilar om året. Polisbilarna görs i fyra olika versioner. Det finns A-bilar, vilket är de polismålade utryckningsbilar vi ofta ser ute på våra vägar, och det finns B-bilar, som är en fullutrustad polisbil i civilt utförande. C-bilar är polischefsbilar, medan diskretare bil med radioutrustning, och D-bilar är civila bilar för polisens spanare, som i princip är omöjliga att urskilja för ett otränat öga. www.s112.se


Country till polisbil

Volvo V90 Cross Country är en av de bästa polisbilarna som testats av Polismyndigheten. Följ med och läs hur förvandlingen från bil till polisbil går till.

För en lekman kan det verka som att det i första hand är dekaler, sirener och kommunikationsradio som skiljer polisbilar från vanliga bilar – men skillnaderna är långt mycket större än så. Det hela börjar faktiskt redan i fabriken, där polisens bilar får ett helt eget chassi och bromsar som är gjorda för att klara påfrestningarna från polisarbetet. Chassit är modifierat för att klara mycket tyngre vikter än ett standardchassi: en polisbil är bland annat utrustad med en fylld förvaringshurts, spikmattor och annan tung utrustning, och totalt kan bilen väga in på maximalt 2 620 kilo. Chassit är byggt för att bilen ska kunna manövreras säkert och förutsägbart även när bilen är fullastad och körs i hög hastighet. Volvo gör särskilda krocktester och simuleringar med fullastade polisbilar för www.s112.se

att säkerställa att deformationszonerna kollapsar som tänkt, att interiören är säker mot huvudislag samt att lasten i bagaget inte förskjuts in i kupén om olyckan skulle vara framme. – Om vi kan få kollapsen att ske på rätt ställe kan vi undvika att lasten åker framåt i kupén. Det här är ett lysande exempel på hur vi alltid måste tänka hela vägen i allting vi gör. – Det är ingen slump att saker ser ut som de gör, man kan inte bara slänga in alla grejer och tro att det löser sig. Det ligger många ingenjörstimmar bakom det här, det är tack vare det arbetet som vi kan garantera att den här bilen är säker, säger Ulf Rydne.

montör river ur golv och tak När en fabriksmodifierad V90 Cross Country kommer till SVS för att genomgå

transformationen till polisbil inleds en något uppseendeväckande process. Det första som sker med den nybyggda bilen är nämligen att en montör river ur golv och tak för att dra om kablar och installera ett ytterligare batteri för bilens extrautrustning. – Demonteringen kan verka lite konstig för många, men det handlar om att vi måste modifiera många av originaldelarna. En polisbil har extremt mycket lampor, som man kanske inte tänker på. På 20 meters avstånd ska en polisbil synas i 360 graders riktning när blåljusen är tända, sirenerna ska låta tydligt utan att det blir för högljutt i kupén och kommunikationssystemet måste fungera i alla lägen, säger montören Mikael Arbliden och fortsätter: – Vi sätter in en helt ny kabelmatta i bilen, vilket fyller två olika funktioner.

samverkan 112 nr 1 2019

35


POLISFORDON / Volvo

Detta för att alla installationer ska kunna samspela med varandra, men det handlar också om säkerhet. – En polisman ska aldrig behöva fundera över hur elsäkerheten är i bilen, hen ska veta att bilen är pålitlig. Det är så det ska vara att köra Volvo.

Krav på Polisen har också extra höga krav på markfrigång på sina bilar. En polisbil ska utan problem kunna ta sig fram på stökiga grus- och skogsvägar, men behöver också kunna forcera farthinder och trottoarkanter i hög hastighet utan att bilen tar stryk. Det här löser Volvo genom att använda fälgar som till vardags sitter på XC60 -plugin-hybrid och är dimensionerade för att bära extra tung last. Under bilen sitter också en svetsad hasplåt av robust modell. – Hasplåten är fantastisk, den har sparat många motorer åt poliskåren. En polisbil har ju inte alltid så mycket att välja på, och då kan den ibland behöva köra ganska tufft över trottoarkanter. Skulle man då inte ha den här extra starka hasplåten skulle motorn ta riktigt mycket stryk, säger Mikael Arbliden.

Volvos egna tester fungerar som en garant för det. Volvo utbildar även polisens personal för att förarna ska kunna använda bilen på bästa tänkbara sätt. Ett sådant exempel är hur bilen ska köras för att kunna ramma andra bilar vid behov. De inbyggda säkerhetssystemen i en modern Volvo gör allt de kan för att undvika kollisioner med andra bilar – om inte hen har hundraprocentig koll på vad den gör. – Polisen får särskild utbildning i hur

hen kan få bilen att göra som hen vill i vissa extrema situationer, om de till exempel måste ramma en annan bil. – Men det krävs att förararen har total kontroll över bilen och själv driver rörelsen. Därför känns det också extra viktigt att den här bilen är så pass bra. – Den som kör en V90 Cross Country i jobbet kan alltid känna sig trygg och behöver aldrig tveka – vilket också innebär att polisen kan göra ett bättre jobb, säger Ulf Rydne.

dieseldriven D5 och bensindriven T6 När det kommer till motorn utrustas den stora majoriteten av polisens bilar med en dieseldriven D5 AWD, även om en och annan polismålad bensindriven T6 AWD också rullar ut ur fabriken. – Det är väldigt få vägavsnitt i Sverige där du kan köra så pass fort att du kör ifrån en D5, även om du har en riktigt snabb sportbil. Vi har själva gjort många simuleringar, där vi låter en D5 och en T6 jaga varandra, och det är extremt sällan som D5:an blir ifrånkörd, säger Ulf Rydne och fortsätter: – Min bild är också att polisen i dag är restriktiv med biljakter. En biljakt slutar ofta med att den som är jagad ligger i diket, eftersom den inte är van vid att köra bil i de höga hastigheterna, – De T6-utrustade bilar som vi ändå gör går uteslutande till trafikpoliser i de delar av landet där det finns långa, breda motorvägar där det går att köra väldigt snabbt. Där kan behovet av den där extra motorkraften uppstå emellanåt. Innan de färdigställda polisbilarna levereras till myndigheten hårdtestas de också av Volvos personal. Den som under ett arbetspass sätter sig bakom ratten ska veta att polisbilen är redo för maximala påfrestningar, och 36

samverkan 112 nr 1 2019

www.s112.se


unika detaljer för polisbilen

HÄR FINNS VOLVOS POLISBILAR Volvos polisbilar finns i dag i Sverige, Norge, Island, Storbritannien, Nederländerna, Belgien, Schweiz och Tyskland. – Vi är hela tiden på väg in på nya marknader, men att vår polisbil har blivit så populär i Tyskland tycker jag är extra roligt. Tyskland är ju lejonets kula på något vis, eftersom det är därifrån våra största konkurrenter kommer. Att vi kan komma in där visar att vi har en fantastisk polisbil, avslutar Ulf Rydne. ■

Sverige

Norge

Island

Storbritannien

Nederländerna

Belgien

Schweiz

Tyskland

1. Chassit Samtliga Volvos polisbilar är utrustade med ett helt eget chassi, som är konstruerat för att bilen ska bibehålla sin prestanda även vid tung last och höga hastigheter. 2. Fjädrar och dämpare En polisbil har extra kraftiga dämpare och styvare fjädrar än en vanlig V90 Cross Country. Att köra en tom polisbil skulle kunna kännas något studsigt – men så är bilen också gjord för att alltid köras med tung last. 3. Bromsarna Hög vikt, många mil och många hastiga inbromsningar kräver extra kraftiga bromsar. 4. Hasplåt För att rädda motorn vid till exempel trottoarkanter och farthinder sitter en mycket kraftig hasplåt monterad under bilen. 5. Siren (vid grillen) Här skapas ljudet som gör att omvärlden reagerar när en polisbil är på utryckning. 6. Fälgarna Fälgarna hittas i vanliga fall på XC60 T8 Twin Engine – men gör också jobbet på en tungt lastad polisbil. 7. Blåljus En polisbil med blåljusen aktiverade ska synas på 20 meters håll, i alla riktningar. 8. Datorsystem Polisens kommunikationssystem, navigation, inspelning med mera sker genom polisens egen skärm som är monterad ovanpå instrumentbrädan. Datasystemet som synkroniserar alla funktioner heter Polman. 9. Bonken Den stora knappen för att aktivera sirener och blåljus kallas på polisspråk för »bonken« och är placerad bredvid ratten.

Vi gör allt för att skapa uppmärksamhet. Vi konstruerar högpresterande varningsprodukter för utrycknings- och specialfordon. Alla våra produkter har ett och samma syfte; att skapa uppmärksamhet i krävande och utsatta situationer. Uppmärksamhet som bidrar till en säkrare miljö för förare och omgivning. www.standby.eu

www.s112.se

samverkan 112 nr 1 2019

37


mobil vård / Porträtt

Ambulanssjukvården måste gentemot politiker och högre chefer tydliggöra - Peter Thore allt bra som vi gör idag intervju gjord av: BENGT FRIDLUND FOTO: PRIVAT Hej Peter Thore, senior rådgivare vid Falckambulans Sverige. Vad står att göra i din kalender idag?

– Idag är det lördag så jag har varit ute tillsammans med min fru Annika och motionerat. Jag motionerar ganska bra. Igår fredag tränade jag roddmaskin – som jag gillar stort. Jag är förresten en f d tävlingskanotist från Linköping. Det verkar som att du har många strängar på din lyra. Hur kan det komma sig?

– Jag har alltid tyckt att det är viktigt att arbeta ideellt, vilket jag alltid har gjort. När jag finner det lämpligt och det är ett projekt för samhällets bästa så ställer jag upp på min fritid, om det också är bra personer med i projektet. – För mig är det viktigt att sätta laget före jaget. Så vem är Peter Thore egentligen? Det är ju lätt att förstå utifrån vad du berättar – och kanske även fysiskt se – att du har några år på nacken, så var i livet står du idag?

– Jag är en praktiker som vandrat i många ”korridorer” under årens lopp. Jag har bl a varit nämndledamot i Nämnden för Offentlig Upphandling, och suttit i styrelsen för Tjänsteförbundet. – Med åren har jag därför fått erfarenheter - gjort mycket bra men också ibland mindre bra – som givit mig praktiska kunskaper som jag tagit med mig i mitt fortsatta arbete. – Jag är oerhört tacksam att ha fått möjligheten att arbeta i olika projekt. Mitt första arbete var förresten som sjukvårdsbiträde på psykiatrin och ortopeden på Universitetssjukhuset i Linköping. Jag arbetade i poolen och fick göra många olika saker som jag har haft nytta av i livet. Och varför håller du på med det du gör idag?

– Jag har alltid tyckt att vårdfrågor är mycket intressanta. Jag började tidigt att 38

samverkan 112 nr 1 2019

www.s112.se


arbeta med äldre-, psykiatri- och vårdfrågor, faktiskt redan 1988, bl a inom ett av företagen som ägdes av Procordia. – Mötet mellan det privata och det offentliga har jag alltid tyckt är intressant och berikande. – Vi kan lära så mycket av varandra som är bra för allas utveckling om vi möts på ett ärligt och bra sätt. Och inte minst - har för mycket av förutfattade meningar om varandra. Vad är du riktigt stolt över om att du har varit med att ha gjort – så här långt i livet?

– Det första är nog att jag sedan några år tillbaka åter har börjat att motionera regelbundet. Min fru Annika ”körde igång mig” som hon alltid gör när jag ”spårar ur” och jag blir lat. – Motion är den bästa medicinen för mig. En andra stolthet är att jag en gång per år ordnar en motionspaddling söder om Västervik där vi paddlar runt ute i skärgården. – Vi sitter sedan ute på en kobbe i havsbandet och filosoferar och löser livets alla gåtor. Där äter vi också en enkel och god medhavd lunch i en fantastisk miljö. – Och min tredje stolthet att min mamma som heter Maj-Britt, en f d undersköterska inom psykiatrin i Linköping, och som idag är 91 år och trots demens lever ett bra liv på ett äldreboende i Linköpings kommun. – När jag är där och hälsar på mamma Maj-Britt ger jag alltid personalen 5 stjärnor för deras fantastiska arbete. Jag tar oftast mig med och bjuder på choklad till mamma och de övriga boende. Mamma har en kompis som också heter Maj-Britt och bor där, och som alltid är glad och positiv när jag träffar henne trots sjukdom. Fantastiskt! Och vad brinner du för just nu?

– Att jag får förmånen att arbeta ideellt tillsammans med Region Östergötland och Medicinska fakulteten på Linköpings universitet i den nationella seminariedagen den Mobila Vårdens Dag som vi genomförde första gången 2016. – Nu 2019 är det för 4:e året i rad. Nästa seminariedag blir onsdagen den 14 augusti 2019 på Universitetssjukhuset i Linköping. Ambulanssjukvården, kommunala sjukvården och primärvården i Sverige m fl bjuds in. – Vid vårt förra seminarium deltog 230 personer vilket är det antal deltagare som vår konferenssal kan ta. Vi startade www.s112.se

också den Mobila Vårdens Pris för att uppmärksamma någon som gjort något bra i vardagen och som vi alla andra kan lära oss av. – Förra årets vinnare var verksamhetschefen Åke Åkesson på Borgholms Hälsocentral. En mycket värdig vinnare av priset! Varför ”behövs” just den Mobila Vården?

– Jag tror att vi inom ambulanssjukvården måste gentemot politiker och högre chefer tydliggöra allt bra som vi gör idag. – Om vi organiserar oss inom den Mobila Vården tror jag att vi syns och hörs bättre än vad vi gör idag. – Första gången jag såg Mobila Vården som en ny organisationsform var när jag var med och hälsade på David Liljequist på Vårdförbundet. Då hade han bjudit in universitetslektor Annacarin Wahlberg från Karolinska Institutet till vårt möte. Hon presenterade en powerpointbild som berättade om patientstyrning med rubriken ”Rätt resurs i rätt tid till rätt vårdnivå”. – Den powerpointbilden som hon presenterade var för mig omtumlande. Den berättade om alla de resurser som finns idag inom den Mobila Vården; ambulans, helikopter, läkarbil, liggande sjuktransport, flygplan, prioriterings-/dirigeringscentral, mm. – Att det inom den Nära Vården finns en enhet som heter den Mobila Vården tror jag är viktigt att belysa för att berätta om allt fantastiskt bra som vi gör idag. Och vad är dina visionära tankar om denna verksamhet?

– Den Mobila Vården rusar fram idag. Allt fler patienter kommer att slutbehandlas i hemmet och behöver därmed inte åka långa sträckor till akuten för att ligga kvar där i många timmar för att sedan återtransporteras till hemmet. – Teknikföretag som Philips och andra företag kommer med nya innovativa produkter som förbättrar för oss inom ambulanssjukvården och för patienten in i vår vardag. – Där kommer det också att ställas nya krav på oss som vi måste förbereda oss på. – Sjukvården inom landsting/regioner tillsammans med den kommunala sjukvården måste hitta nya utvecklande sätt till samarbeten.

den blir en nationell angelägenhet - om du får ha ett och annat finger med i spelet?

– Jag tror inte själv att jag kan påverka så mycket. Men tillsammans kommer vi att se en snabb utveckling där det är viktigt att departement och politiker ser vår utveckling och satsar resurser på oss. – Därför tycker jag att bl a den utredning som Anna Nergårdh leder vad gäller den Nära Vården är oerhört intressant och viktig för oss alla att följa. – Ambulanssjukvården måste lyftas upp organisatoriskt vilket den Mobila Vården hjälper till att göra. Historiskt sett har vi inom ambulanssjukvården oftast glömts bort när regeringen och andra gjort sina utredningar. – Anna Nergårdhs utredning tror jag blir den första utredningen som kommer att ändra på detta och ta med oss i utredningen ända fram till en remissrunda och beslut. Den kommer att bli historiskt för oss inom ambulanssjukvården. – Avslutningsvis blev jag glad när jag senast besökte Linnéuniversitet i Växjö och CISA konferensen gällande ambulans- och akutsjukvård i slutet av oktober. Ämnet för konferensdagarna var ”Prestigelöst samarbete över organisations- och professionsgränser. – Det är så vi måste arbeta framåt mellan Mobil Vård inom landsting/regioner och den mobila kommunala sjukvården. En helrätt inriktning med fantastiskt många bra seminarier! Ser fram emot nästa konferens hösten 2019 i Växjö. Stort tack Peter Thore för du tog dig tid att dela med av dina tankar både om dig själv och den Mobila Vårdens framtid och stora möjligheter. ■

Kort om Falck: Falck är idag majoritetsägd av Lundbeckstiftelsen. Lundbeckstiftelsen stiftades 1954 av Grete Lundbeck, änkan till Hans Lundbeck som 1915 grundade läkemedelsföretaget H. Lundbeck. De senaste fem åren har stiftelsen delat ut cirka 2,7 miljarder kronor till forskning inom Health & Life Science. Falck har verkat under 110 år.

När ser du det som möjligt att realisera den Mobila Vården i storskalighet – alltså att samverkan 112 nr 1 2019

39


blåljusfamiljen / Blandat

MSB skapar helt ny förmåga att bekämpa skogsbränder med helikoptrar

Till sommaren skapar MSB en helt ny förmåga att bekämpa skogsbränder från luften. Vid högsta beredskapsläge kommer helikoptrarna att kunna vara i luften inom 90 minuter. Efter förra sommarens omfattande skogsbränder fick Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, i uppdrag av regeringen att stärka skogsbrandsberedskapen till sommaren 2019. En del var att öka förmågan att bekämpa bränder från luften, i ett första steg med helikoptrar.

Minst tio helikoptrar Fredagen den 15 mars stod det klart att HeliAir Sweden vann den upphandling

Placeras där brandrisken är som störst Under skogsbrandssäsongen kommer helikoptrarna att placeras på de platser i landet där brandrisken är som högst. Det var ett arbetssätt som fungerade bra under skogbränderna 2018. – Tanken är att vi placerar helikoptrarna utifrån tre parametrar: antal helikoptrar, stationeringsort och inställelsetid, det vill säga den tid det tar från det att larmet kommer in tills helikoptern är i luften, säger Björn Johansson I grundberedskap ska helikoptrarna kunna ställas till MSB:s förfogande inom 12 timmar. Vid högsta beredskapsläge ska de kunna vara i luften på 90 minuter.

av helikoptrar som MSB gick ut med i januari. Kravet i upphandlingen var att leverantören ska kunna ställa minst tio helikoptrar till myndighetens förfogande. – Det här gör att vi får en avsevärt mycket bättre beredskap och helt nya möjligheter att bekämpa skogsbränder redan till sommaren, säger Björn Johansson, ansvarig för upphandlingen på MSB. Han hoppas att myndigheten kan teckna avtal så snart den så kallade överprövningstiden löper ut, om tio dagar. Helikoptrarna blir en av de förstärkningsresurser som MSB kan erbjuda till exempelvis regioner och kommunal räddningstjänst, när lokala resurser inte räcker till eller är uttömda.

vattenskopande flygplan

Flerbårsambulansen ska framför allt användas för icke akuta transporter mellan sjukhusen, men kan vid större olyckor också användas för akuta uppdrag. Den kommer att kunna ta upp till fyra patienter samtidigt, två liggande och två sittande. Syftet med flerbårsambulansen är också att minska antalet transporter med akutambulanser till och från sjukhusen såväl inom som utom länet. På så sätt kommer tillgängligheten för ambulansernas beredskap för akuta uppdrag att öka.

– Allt fler patienter åker ambulans till och från våra regionsjukhus, framför allt från Akademiska sjukhuset i Uppsala. Med flerbårsambulansen kan vi ta med upp till fyra patienter samtidigt vilket då medför att denna ersätter fyra ambulanser, säger Fredrik Forselius. Ordinarie personal bemannar flerbårsambulansen, och den är alltid bemannad med två personal varav minst en är legitimerad sjuksköterska eller ambulanssjuksköterska. Text och Foto: Ambulanssjukvården.

MSB har också för avsikt att ställa helikoptrarna till förfogande för EU:s resurspool RescEU, som är under uppbyggnad. – Därför är det viktigt att våra åtgärder framåt är samordnade med de åtgärder som vidtas inom EU. Utöver helikoptrar vill MSB på längre sikt tillgodose behovet av större flygande resurser. MSB har föreslagit för regeringen att Sverige bör leasa mindre vattenskopande flygplan från år 2020 och samtidigt utvärdera de långsiktiga behoven av att upphandla större vattenskopande flygplan. Text: MSB Foto: HeliAir Sweden

Flerbårsambulansen sparar på miljö, resor och resurser Ambulanssjukvården i Region Dalarna har fått en flerbårsambulans med plats för fyra patienter: – Vi sparar på drivmedel, miljö, personalresurser och framförallt ambulansberedskap i Dalarna som gör att beredskapen stärks för att ta hand om akuta patienter i länet. Ambulansen kan även användas och utgöra en bra resurs vid större olyckor inom länet, säger Fredrik Forselius, verksamhetschef för ambulanssjukvården i Region Dalarna. Den nya flerbårsambulansen har redan gjort mång resor mellan Dalarna och Uppsala. Grundrutten går från Mora till Uppsala via Falun och Avesta, och sedan tillbaka igen på eftermiddagen. 40

samverkan 112 nr 1 2019

www.s112.se


Bredda din kompetens inom säkerhet!

Tel: 0430-490 50 www.nilsson.se

Grattis

Läs vår 2-åriga distansutbildning Beredskaps- och säkerhetssamordnare som ger förjdupade kunskaper och de bästa förutsättningarna för att utvecklas inom säkerhet. VÄSTRA GÖTALANDSREGIONEN Lerum nästa för Mikael

SNABBFAKTA 2-årig distansutbildning - 50% - 200 YH-poäng Sex fysiska träffar / läsår i Göteborg CSN berättigad - inga utbildningsavgifter Kursstart september 2019 Sista ansökningsdatum 1 Maj

YH-utbildningen ger en fördjupad kompetens inom: • Beredskapsplanering • Informationssäkerhet • Krishantering • Riskhantering • Samhällssäkerhet - inklusive säkerhetsskydd • Skydd mot olyckor

Läs mer och ansök på rmakademin.se REGION BLEKINGE Karlshamn för Christer och Michael

Kostnadsfri konferens Två heldagar

RISK MANAGEMENT AKADEMIN Bakom Risk Management Akademin står Svenska Ledargruppen - helhetsleverantör inom Arbetsmiljö, Säkerhet och Krisberedskap sedan 2005.

Save the date!

Lnu.se

24-25 oktober 2019

Tema 1 Hot och våld Tema 2 Framtidens tekniska lösningar för ett effektivt kliniskt träningscentra Tema 3 Framtidens anestesi /operation och intensivvård

Utställning och workshops CISA www.s112.se

samverkan 112 nr 1 2019

41


ambulanssjukvård / Juridik

tingsrättens dom är överklagad Straffrättsliga processer leder alltid till en antingen eller situation. Skyldig eller oskyldig. Företagare D1 och D2 har hela tiden förnekat brott till 100%. Företaget ger inga gåvor till någon. "– Vi gör som vi blir tillsagda ... uttalandet om gåvor får helt och hållet stå för A". Överklagandet inkom till Göta Hovrätt 2018-11-13. Målet ska sättas ut till förhandling men det finns inget datum bestämt än. TEXT och illustrationer: SVEN ÅSHEDEN KÄLLA: GÖTA HOVRÄTT

A = Före detta fordonsansvarig B = Fordonsansvarig i Ljungby D1 och D2 = Företagare E = Bolaget

D1

VÄXJÖ TINGSRÄTT SVERIGES DOMSTOLAR

YRKANDE - D1 D1 yrkar att hovrätten, med ändring av

tingsrättens dom, ogillar åtalet i dess helhet. Vidare yrkar D1 att hovrätten, oavsett utgången i skuldfrågan, lindrar påföljden. Bolaget (E) yrkar att hovrätten ogillar yrkandet om förpliktande att utge företagsbot.

grunder - D1 A har gjort en beställning genom att kontakta D1 varefter E levererat två låsbara verktygsskåp till Region Kronoberg. D1

fick besked om att ett av verktygsskåpen var till ambulansstationen i Växjö och det andra till ambulansstationen i Ljungby. D1 har inte varit medveten om att verktygsskåpen var avsedda för A och B personligen. Han kan därmed inte fällas till ansvar för att ha lämnat otillbörliga förmåner till A för dennes utövning av anställningen och det skall noteras att A inte har något inflytande över tilldelningen. 42

samverkan 112 nr 1 2019

Betalning skedde genom avräkning från det tillgodohavande som Region Kronoberg hade hos E såsom var brukligt mellan parterna. D1 har inte varit medveten om att skåpen inte var avsedda för Region Kronoberg, varför D1 inte kan fällas till ansvar för att tillsammans och i samförstånd främjat A:s gärning, trolöshet mot huvudman . Tingsrätten har gjort en felaktig bevisvärdering genom att uttala att D1 skulle ha varit medveten om att verktygsskåpen var avsedda för A och B personligen. Tingsrätten har inte preciserat vad det är som gör att tingsrätten kan dra denna slutsats och dragit felaktiga slutsatser av B:s vittnesmål. Tingsrätten har bedömt B som trovärdig i det att denne bl.a. har uppgett att han i slutet av sommaren 2017, efter semestern, i ett samtal med A fick veta att han skulle få en present av E i nära tidsmässig anknytning till att leverans av ett verktygsskåp hem till honom också skedde. B har vidare berättat att det vid leveransen av verktygsskåpet till honom aldrig var tal om något annat än att det skulle levereras hem till honom. Dessa uppgifter vederläggs av den nu i hovrätten åberopade bevisningen. För att D1 ska

GÖTA HOVRÄTT

kunna fällas till ansvar för de gärningar som åklagaren gjort gällande enligt ansvarsyrkandena så fordras att D1 insett att de ifrågavarande verktygsskåpen inte levererades för regionens räkning. Mot D1:s förnekande så saknas tillräcklig bevisning för att D1:s uppsåt täcker gärningsrekvisiten. Det kan inte åligga D1 att överpröva huruvida A agerat inom ramen för sin befogenhet vid beställning och direktiv om leveransställe. Snarare påvisar B:s vittnesmål att han varken uppmärksammade D1 eller D2 på att någonting inte stod rätt till avseende beställningen och leveransen. Enbart den omständigheten att leverans ägt rum till en privat adress kan inte föranleda ansvar för brott i förevarande fall. Eftersom brott ej är begånget skall företagsbot inte utdömas.

BEVISNING - D1 Uppspelning av i tingsrätten hållna förhör till styrkande av att D1 inte begått gärningarna. SMS konversation mellan D1 och B, se bilaga, tillstyrkande av att det var B som angav sin hemadress som leveransadress, till skillnad från vad han uppgett i tingsrätten, nämligen att det aldrig var tal om något annat än att det skulle levereras hem till honom från D1:s sida och att det var D1 som velat leverera hem till honom. www.s112.se


D2

VÄXJÖ TINGSRÄTT SVERIGES DOMSTOLAR

YRKANDEN - D2 D2 yrkar att hovrätten, med ändring av tingsrättens dom, till fullo ogillar åtalet gällande givande av muta och till fullo ogillar åtalet gällande medhjälp till trolöshet mot huvudman. D2 yrkar vidare att hovrätten undanröjer hans skyldighet att betala en avgift på 800 kr enligt lagen om brottsofferfond. Slutligen yrkar D2 även att hovrätten undanröjer skyldigheten för honom att till staten återbetala 18 900 kr av försvararkostnadema. D2 menar under alla omständigheter att han skall ådömas en mildare påföljd i form av böter. E yrkar att hovrätten, med ändring av tingsrättens dom, undanröjer skyldigheten för bolaget att till staten betala en företagsbot om 100 000 kr. Under alla omständigheter skall företagsboten sättas ned till ett lägre belopp.

GRUNDER M.M. - D2 Det är inte ställt bortom rimligt tvivel att D2 begått de brott som tingsrätten dömt honom för. Hovrätten skall därför, med ändring av tingsrättens dom, frikänna D2 från såväl givande av muta som från medhjälp till trolöshet mot huvudman. Han har inte begått någon brottslig gärning. Eftersom någon brottslig gärning inte har begåtts från varken D2 eller D1 skall hovrätten även undanröja skyldigheten för E att till staten betala en företagsbot om 100 000 kr. Efter en beställning av Region Kronoberg genom A har E levererat två låsbara verktygsskåp till Region Kronoberg. Det var D1 på E som mottog beställningen och i samband därmed fick D1 besked om att ett av verktygsskåpen var till ambu lansstationen i Växjö och det andra till www.s112.se

ambulansstationen i Ljungby. Det var D2 som sedemera beställde verktygsskåpen från leverantören Bolist. D2 har hela tiden haft uppfattningen att verktygsskåpen var avsedda för Region Kronoberg. Region Kronoberg erlade även betalning för verktygsskåpen genom avräkning från det tillgodohavande som Region Kronoberg hade hos E. En avräkning var naturlig eftersom det var Region Kronoberg som genom A beställt verktygsskåpen och det var även Region Kronoberg som skulle ha verktygsskåpen. Om åklagarens påstående om att annan än Region Kronoberg skulle ha verkstygskåpen trots allt är korrekt har D2 inte vetat om detta eller en misstänkt detta. Han saknar således under alla omständigheter uppsåt till givande av muta. Tingsrätten har gjort en felaktig bevisvärdering då tingsrätten i domen kommit fram till att D2 skulle ha varit medveten om att verktygsskåpen var avsedda för A och B personligen. D2 delar inte tingsrättens bedömning att B:s vittnesmål skulle utesluta att D2 kan ha haft uppfattningen att verktygsskåpen levererades till Region Kronoberg. B har i sitt vittnesmål inte uttryckt sig på ett sätt som gör att det kan uteslutas att D2 kan ha haft uppfattningen att verktygsskåpen levererades till Region Kronoberg. Tingsrätten har inte heller i sina domskäl preciserat vad det är som gör att tingsrätten kan dra denna felaktiga slutsats. Tingsrätten har dragit alltför långtgående slutsatser av B:s vittnesmål. Åklagaren har genom förebringad bevisning inte motbevisat D2:s invändning om att han haft uppfattningen att verktygsskåpen levererades till Region Kronoberg. D2 skall därmed frikännas från givande av muta. Det är inte heller styrkt att D2 främjat A:s innefattande -trolöshet mot huvudman. Såsom nämnts ovan har D2 hela tiden haft uppfattningen att verktygsskåpen varit avsedda för och levererats till Region Kronoberg och han har därmed inte gjort sig skyldig till medhjälp till trolöshet mot huvudman. D2 skall dänned frikännas från medhjälp till trolöshet mot huvudman.

PÅFÖLJD - D2 Under alla omständigheter skall D2 ådömas en mildare påföljd i form av böter.

BEVISNING - D2

givande av muta eller till medhjälp till trolöshet mot huvudman. Partsförhören med D2 och D1 kan ske genom uppspelning av tingsrättens videoupptagning. D2 överväger att åberopa tilläggsförhör med sig själv i hovrätten. Innan slutlig ställning tas avseende denna fråga vill D2 erhålla tingsrättens ljudinspelningar gällande samtliga tilltalade och vittnen. Ljudinspelningarna kan skickas till mig i egenskap av offentlig försvarare och ombud. D2 hemställer om anstånd med att åberopa ett eventuellt tilläggsförhör med sig själv tills två veckor efter det att han tagit del av tingsrättens ljudupptagningar.

ÖVRIGT - D2 Om hovrätten mot förmodan kommer fram till en fällande dom så kommer det att medföra att D2 och hans kompanjon kommer att tvingas avveckla bolaget E. Anledningen till detta är att bolaget vid en fällande dom kommer att diskvalificeras i upphandlingar. Det kommer i sin tur att medföra att D2 blir arbetslös och går miste om sin försörjning. Under dessa omständigheter menar D2 att det inte är skäligt att han skall bli tvungen att till staten återbetala någon del av försvararkostnaderna. Försvararkostnaderna skall därmed under alla omständigheter med ändring av tingsrätten dom till fullo stanna på staten. Eftersom målets utgång och förekomsten av en icke lagakraftvunnen tingsrättsdom har stor betydelse för näringsverksamheten i E hemställes det om att hovrätten handlägger målet med förtur. ■

Ett unikt fall Någon liknande händelse, med detta utfall, har aldrig tidigare hänt inom svensk ambulanssjukvård. Tidningen Samverkan 112 tar självklart inte ställning i denna händelse. Därför har vi har valt att endast publicera material som är direkt hämtat ur polisens förundersökningsprotokoll (220 sidor) och från Växjö Tingsrätts dom 2018-10-16. Tidigare artiklar Samverkan nr 4 - 2018 Samverkan nr 5/6 - 2018

Partsförhör med D2 och D1, till styrkande av att D2 inte gjort sig skyldig till varken samverkan 112 nr 1 2019

43


FORSKNING / Avhandling

Foto: Marit Hommedal / TT

RISKBEDÖMNING FÖR VÅLD I NÄRA RELATIONER Hur träffsäkra är polisens riskbedömningar? TEXT: anders svensson

V

arje år dödas ungefär 15 kvinnor av sin nuvarande eller tidigare partner och långt fler än så skadas fysiskt och/ eller psykiskt till följd av våld i nära relationer. Enligt självrapporter har ungefär 14% av kvinnorna och 5% av männen i Sverige någon gång utsatts för denna typ av våld i vuxen ålder. Detta är långt fler än antalet anmälda sådana brott. Mörkertalet är stort: på varje anmält brott går det fyra ej anmälda. riskbedömningsmetoder Polisen är en av de samhälleliga aktörer som kommer i kontakt med brottsoffer för våld i nära relationer och som arbetar för att förhindra att brottsoffer blir upprepat utsatta. För att bedöma risken för 44

samverkan 112 nr 1 2019

detta och kunna rekommendera eller själva vidta lämpliga åtgärder för att förhindra upprepat våld, använder polisen riskbedömningsmetoder. Man bedömer riskfaktorer som är kopplade till gärningspersonen och sårbarhetsfaktorer som är kopplade till brottsoffret. Exempel på riskfaktorer är om gärningspersonen tidigare har begått våldsbrott och huruvida hens våldsamma eller hotfulla beteende har trappats upp över tid. Exempel på sårbarhetsfaktorer är om brottsoffret har en extrem rädsla för gärningspersonen, som kan göra att hen handlar på ett sätt som leder till ökad risk för att utsättas för upprepat våld. Förutom risk- och sårbar-

Klara Svalin

– Det övergripande resultatet visar att träffsäkerheten i riskbedömningarna var låg, säger Klara Svalin. Foto: Privat www.s112.se


SACCI EMERGENCY hetsfaktorer baseras polisens riskbedömning på den enskilde bedömarens professionella kunskaper och erfarenheter. Hur väl fungerar då dessa bedömningar? Lyckas polisen att identifiera högriskärenden med hjälp av sina riskbedömningar?

Denna fråga studerades i en doktorsavhandling vid Institutionen för kriminologi, Malmö universitet, som försvarades i maj 2018 av Klara Svalin. Det övergripande resultatet visar att träffsäkerheten i riskbedömningarna var låg. Det var få ärenden som bedömdes som hög risk och återfallen var många bland lågriskärendena. Dessutom saknades det bedömningar av viktiga risk- och sårbarhetsfaktorer i många ärenden, särskilt faktorer kopplade till psykisk ohälsa. Anledningen till att många bedömningar inte var fullständiga beror till en del på att polisen inte har tillgång till information om psykisk ohälsa via andra kanaler än den information de får från gärningsperso-

ner, brottsoffer eller anhöriga. Poliser saknar även i stor utsträckning utbildning och träning i hur den typen av faktorer ska bedömas. Detta är något som polisen bör se över för att förbättra riskbedömningarna. behöver undersökas närmare Polisens riskbedömningar ligger till grund för deras rekommendationer om åtgärder. Det betyder att om åtgärder implementeras i högriskärenden och förhindrar upprepad utsatthet, kan det göra att träffsäkerheten i bedömningarna misstolkas som låg. Så var dock inte fallet i de aktuella studierna. Men de åtgärder som används för att skydda brottsoffer från upprepat våld (ex. skyddslarm, säkerhetssamtal och skyddat boende) behöver undersökas närmare, eftersom det i stor utsträckning saknas studier av effekten av dessa åtgärder för att förhindra upprepat partnervåld för olika typer av gärningspersoner, och värre, vissa åtgärder mot "fel gärningsperson" ökar återfallen. ■

Akutvårdsväskor i storlekarna mini, medi och maxi är uppdaterade för bästa möjliga kvalitet. Slitstark Corduraväv Slitstarka handtag YKK-dragkedjor På bilden Sacci akut medi

Helt nytt ergonomiskt bärsystem som gör att väskan sitter bekvämt och avlastande på ryggen

Produktblad

Sacci - Since1914 Gamla Tunavägen 8 784 36 Borlänge Tel: 0243-932 50

och mer information:

www.sacci.se

REALITi Integrated smart solution for more reality

Avhandlingen bygger på data från en utvärdering av polisens riskanalyser som Malmö universitet genomförde på uppdrag av Rikspolisstyrelsen mellan 2012-2014. Utvärderingsgruppen bestod av: Caroline Mellgren, docent i kriminologi, Enheten för polisiärt arbete & Polisutbildningen Klara Svalin, doktor i hälsa och samhälle, Institutionen för kriminologi Marie Torstensson Levander, seniorprofessor i kriminologi, Institutionen för kriminologi Sten Levander, läkare och psykolog, professor emeritus i psykiatri. Samtliga arbetar vid Malmö universitet. För den som är intresserad finns avhandlingen att läsa här: http://muep.mau.se/bitstream/handle/2043/24791/2043_24791_ Svalin_muep.pdf;sequence=2

PHC Nordic AB

och utvärderingens slutrapport finns att läsa här:

+46 855 53 63 00

https://muep.mau.se/bitstream/handle/2043/18114/Riskanalys_polverksamh_fungerar_det_2014_7.pdf?sequence=2&isAllowed=y

www.s112.se

phcnordic.com

iSimulate annonce.indd 1

samverkan 112 nr 1 2019

45

01/03/2018 09.39


Betald annonsplats

Bland renar, Box 25, 826 21 Söderhamn Tfn: 018 - 430 11 10 Tfn: 073 - 343 55 00 www.ambulansfacket.se

Foto: Ambulansförbundet

46

samverkan 112 nr 1 2019

www.s112.se


Betald annonsplats

rookiesar och legender I SKRIVANDE STUND sitter jag på en av Sveriges yttersta stationer, mycket mer glesbygd än så här blir det inte, eller station förresten? Det är inte riktigt sant, jag sitter i en bekväm lägenhet som arbetsgivaren tillhandahåller och ambulansen står i ett garage ett stenkast bort inhyst hos den lokala eldsjälen och mångsysslaren som har både hamburgare, snus och kaffe i sin butik som ligger i anslutning till garaget. Här är arbetstidsmodellen ”beredskap” fortfarande applicerbar och arbetspassen varvas med ömsom intensiva turer, ömsom långa perioder utan uppdrag, beläggningen ligger på runt tjugo procent. Det är en kontrast mot det krisdrabbade län jag tidigare arbetade i där ambulanserna rullar dygnet runt på grund av ställda resurser relaterat till personalbrist och sviktande arbetsmiljö som huvudorsak.

Höga kunskapskrav i glesbygd

Men det är ingen lek att befinna sig i den yttersta glesbygden, här ställs höga krav på kunskap och då främst reell kompetens i form av erfarenhet. Femton till tjugo mil till närmaste sjukhus är vardag och är man i periferin får man lägga på tio mil till, här finns inga tvåbilslarm och helikoptern flyger inte i alla väder. Det är utmanade och otroligt stimulerande och för oss som har varit med ett tag är det att ta ett steg till framåt i utvecklingen. Rekryteringssvårigheter finns även här som i övriga landet, erfaren personal är en bristvara och det är förvånansvärt en stor del av personalen som är noviser, inte alla men ofta är dom naiva och oförstående till uppgiftens allvar och ansvarsgrad, dom vet inte vad som väntar. Den som påbörjar sin karriär här har svårt att förvärva sig en god grundkunskap då det är långt mellan uppdragen, inlärningskurvan blir flack eller svagt www.s112.se

lutande uppåt, mentorskap skulle vara standard här om någon stans. Arbetsgivaren och huvudmännen bär ett tungt ansvar där introduktion och inskolningen brister eller i värsta fall är obefintlig, här finns mer att önska. Logiskt sett borde grundkraven ställas högre här än i tätorten, men det är precis tvärt om, man tager vad man haver principen gäller och en del saker går på undantag, lite som att skicka en värnpliktig till Mali eller Afghanistan första dagen istället för att låta dom skjuta lösplugg på Tofta skjutfält först.

Oavsett entreprenör

Detta gäller glesbygden oavsett entreprenör eller huvudman men har så klart även sina variationer och är inte en generalisering från min sida utan snarare en naken betraktelse. Det omvända gäller även lönebilden där lönen snarare borde premieras på dessa platser där ansvaret ökar med den i högre grad utsatta arbetsmiljön där du förväntas klara dig på egen hand. Ansvarstagande huvudmän borde ta sig en funderare på ovanstående istället för att låt gå principen ska få råda på bekostnad av tredje man, IVO-fall och förlorade karriärer inom branschen bara för att man fick en dålig start, eller att ingen sa att du ska nog förvärva dig ett antal års erfarenhet innan du söker ett så pass krävande uppdrag.

Riktad kravspecifikation

Huvudmännen bör där det är privata vårdgivare göra en mer riktad kravspecifikation som gör att det finns ekonomiskt utrymme för att tillse en kvalitativ introduktion och locka erfaren personal till glesbygden. Bortsett från detta finns fantastiska sidor där samverkan med hälsocentraler och sjukstugor som besitter en ► samverkan 112 nr 1 2019

47


Betald annonsplats

► imponerande dos av kompetens inom glesbygdsmedicin som oundvikligen för tankarna till de forna provincialläkarna och distriktssköterskorna.

Genomsyrar hela vårdkedjan

En känsla av att tillsammans göra det bästa för patienten genomsyrar hela vårdkedjan. Det finns också en handfull mycket skickliga kollegor med en stor dos ödmjukhet och erfarenhet som har spenderar hela eller stora delar av sina arbetsliv på en glesbygdsambulans, problemlösare och legenderna i den här texten, själva ryggraden i landets utkanter. Legenderna bär ett stort ansvar att guida oss besökare och se till att noviserna får all den samlade kunskap som dom besitter. Att man sen får färdas i

fantastiska miljöer bland fjäll och renar är en bonus i sig som läggs på livsnjutarkontot. I övrigt är våren på väg och vårmöte planeras för ombud och förbundsstyrelse, planeringen för Ambulans 2019 i Stockholm är i full gång och ni kommer att hitta oss där i en monter, ni som ska dit passa gärna på att titta in.

Häng med Oss!

CISA-konferensen i Växjö till hösten är också bokad. Under kommande vår-

möte kommer vi diskutera branschfrågor och sätta upp ett antal fokusområden som vi uppfattar är viktiga i vår arbetsmiljö, mer om detta kommer. Det fackliga och arbetsrättsliga arbetet fortgår som vanligt med olika ärenden runt om i landet. Ta hand om er!

Gordon Grattidge Förbundsordförande Ambulansförbundet

Foto: Ambulansförbundet

48

samverkan 112 nr 1 2019

www.s112.se


Utbilda dig till

Ambulanssjukvårdare! Bli en viktig resurs inom svensk ambulanssjukvård! Utbildningen bedrivs i nära samarbete med ambulanssjukvården i Västra Götalandsregionen, Region Värmland och Region Jönköpings län. Utbildningen har studerande från hela landet.

Ansök senast 1 maj Läs mer på: skovde.se/yh

REGION ÖREBRO LÄN

Sören och Anders åker mot Lindesberg

REGION KALMAR LÄN

Högsby är nästa anhalt för Gunnar

Grattis

Tel: 0430-490 50 www.nilsson.se

www.s112.se

REGION SÖRMLAND

Mikael och Jonas hämtar

VÄSTRA GÖTALANDSREGIONEN

Kent, Mikael, Ulf och Håkan mot Skene och Alingsås

samverkan 112 nr 1 2019

49


räddningstjänst / Jobbutbyte

Tillbaka i Växjö En väldigt spännande och lärorik tid Detta är Niclas Runberts egen berättelse och privata bilder: Nu har detta fantastiska äventyr kommit till ett slut men vilken otrolig upplevelse på alla olika plan. Ett jobbutbyte betyder mycket både för mig själv personligen och inte minst för hela familjen. Elva månader i miljonstaden Edmonton Kanada har verkligen satt sina spår och kommer verkligen inte lämna oss oberörda. Ett år tycker man låter som en lång tid men för oss har tiden verkligen bara rusat iväg i en rasande fart. Vänskapsband har skapats och som vi vet kommer vara för evigt. Edmonton Fire & Rescue Department Att jobba som brandman i Edmonton är ett väldigt ärofyllt och respektabelt yrke som utförs med största professionalism. Invånarna i Edmonton är stolta över sina brandmän och behandlar dem med största respekt och hedrar deras tjänsteuppdrag. Jobbschemat är enligt följande; två dagskift (10 timmar) följt av två natt-

skift (14 timmar) sedan två dagars ledighet. Efter

räddningstjänst / Jobbutbyte

jobbutbyte med kanada

med Kanada

Växjöfamilj bytte Vären ds Räddn

D

ingstjänst mot Edmonton Fire & Rescue Departmen Detta är Niclas Runberts t. egen berättelse och privat a bilder:

et hela började för ett det upp en kille ifrån Edmon antal år sedan när jag satt - för utbildningar till ett tjockt ton, Kanada. och kollade runt på interne kontrakt på 29 sidor mellan t Daryl och hans fru Evann efter något äventyr eller liknan a alla inblandade parter. - ville komma till Sverige de att göra. och Tänkte många gånger. Varför Skandinavien för ett års utbyte all denna papper Många timmar blev det bak- som brandman. Det sexercis? Nu var nästan har jag fått om dataskärmen för att större förståelse hitta så man inte trodde det var sant, efter ett tag något intressant. i Kanada. Allt tar vilken möjlighet. Jag ville både kunna längre tid än vad jag trodde göra . ett jobbutbyte och samtid Koordinatorn i Edmon igt Hur det gick till ton En klassisk Amerik kunna ta med mig hela ansk modell skrev, i början av vår min När jag och Daryl e-mail- av brandhjälm efter ett konversation. familj. som används i Ni kommer att Edmon tag kom fram till att detta ton. Två av mina kollegor på var behöva minst 10 Vä- något vi ville genom månad ers föra starta- framförhållni rends Räddningstjänsten ng. hade de en lång proces många tankar som for genom s med mycket gjort ett utbyte med en Detta var en otroligt lång brand- pappersexercis. tid huvudet under denna man ifrån Nya Zeeland tid. för mig och min familj. Vi för ett Det var pappersdokum ville Tålamod, tålamod och antal år sedan så detta fanns ent ju åka nu. Beslute åter t var fattat. tålamod skulle i mellan mig och Daryl mitt bakhuvud hela tiden. jag säga. Allt tar samti- Och denna långa väntan, innan sin tid oavsett digt som det startade om man vill eller en pa- det blev verklig Efter många e-mail fram het var ganska ej. och rallel process mellan Värends jobbig. tillbaka med olika räddni ngs- Räddningstjänst Många är och blir involv i Växjö och tjänster i främst Nya Zealan Inget fick ju hända erade d, Edmonton Fire & med i den här typen av Rescue De- någon i familje Australien och Kanada så projekt. Alla n, som förhin- inblan dök partment. Allt ifrån dade har viktiga uppgifcertifikat drade resan och utbytet. Det var ter att fylla.

ytterligare ett sådant block blir du ledig i sex dagar. Edmonton Fire & Rescue Department är en stor organisation med cirka 1 200 brandmän som jobbar i fyra plutoner. Varje pluton består av en plutonchef, en distriktschef, stationskaptener, kaptener och brandmän. Det finns 30 stationer utspridda över en cirkel eller kärna på ungefär 80 km. Inom denna kärna finns det fem distrikt. Varje distrikt har sina särskilda förutsättningar som kan skilja sig lite ifrån det ordinarie brandmannauppdraget. Till exempel så har den östra delen av Edmonton mer tung industri varav den

Melton, Malin, Wilgot, Niclas

och Sixten Runbert.

Evanna Döring och Daryl

www.s112.se

Beaton. samverkan 112 nr 2/3 2018

49

västra delen har det tredje största köpcentrumet i världen med över 800 butiker, ett vattenland, en hockeyrink, ett filmpalats, hotell, restauranger och mycket mer att orientera sig på.

Edmonton Fire & Rescue Department - Cirka 1 200 anställda

Pluton 1

1 Plutonchef

Niclas Runberts brandhjälm. En klassisk modell som används i Edmonton. 50

samverkan 112 nr 1 2019

Pluton 2

1 Distriktschef

Pluton 3

Stationskaptener

Kaptener

Pluton 4

Brandmän

Brandstation nummer 20. En av Edmontons 30 stationer. www.s112.se


Norra delen av Edmonton är av äldre karaktär på byggnader och bostadshus. Södra delarna består av mer nybyggnation samt ett större trafiknät som går söderut mot flygplatsen samt Calgary. Ett eget distrikt är innerstaden som har många larm vilka är relaterade till hemlösa och den växande drogproblematiken som existerar i detta område. Varje station har sina specifika uppgifter beroende på vilken eller vilka brandbilar som är placerade där. Det finns två specialstationer, den ena jobbar med kem-larm (station 10) eller station 3 som har inriktning teknisk räddning/rappellering. jobbat på 13 av 30 stationer Jag har haft turen att få jobba på 13 olika stationer och få vara en del av de flesta olika uppdrag som räddningstjänsten utför. En intressant och väldigt lärorik tid blev det på station 10 (kem-stationen) där jag var stationerad i tre månader. Jag fick på nära håll följa denna specialenhet och varje dag lärde jag mig något nytt. De har modern utrustning och besitter en hög kunskapsnivå som de gärna delade med sig av. För att kunna jobba inom dessa specialenheter måste du gå särskilda utbildningar för att bli certifierad. En annan mycket lärorik tid var när jag fick jobba med brandutredarna under ett block. Varje brand ska utredas. Nästan som detektiver löser de mysterium. De letar

efter initialbrand, orsak och för att sedan har upplevts och inte minst alla sjukvårdsefter bästa förmåga återställa det till det larm med stor variation på hur allvarligt normala för att kunna säkerställa sin tes. sjuka patienterna har varit. Mycket patienJag var och är otroligt imponerad av tvård har jag fått uppleva och det känns deras hängivenhet och förmåga att kunna som varje gång vi är hos en sjuk eller tänka utanför boxen. När jag tänker skadad person gör vi skillnad. tillbaka på detta år och inser hur mycket I Edmonton har personalen större bejag har fått uppleva och vara en del av – fogenheter och mer sjukvårdsutbildning känns det som en väldigt spännande och jämfört med Sverige. Här får brandmänlärorik tid. nen sätta svalgtub, ge injektioner, kolla Jag har fått bekämpa en större källarblodtryck och mycket mer. Detta gör att brand i ett boningshus där jag fick ta hand vi har fler verktyg och mer hjälpmedel att om strålröret och brandsläckningen. Vid använda oss av när vi åker på alla dessa en brand i ett stort flerfamiljshus fick jag sjukvårdslarm. vara uppe i korgen på stegbilen och styra En större förståelse för drogrelaterade vattenkanonen vid släckningsarbetet. Att problem och allt vad som kan påträffas jobba i svåra och komplexa vintermiljöer med det växande problemet har jag fått har jag fått erfara på nära håll. under tiden här. Denna specifika natt hade vi temperaturer ner SKILLNADER mellan sverige och kanada mot - 35 (C) och med köldeffekten inräknad ner ► Friska brandmän konceptet i Sverige är väldigt långt framme jämfört med Edmonton. De försöker att tänka mer och mot - 40 (C). Det var en mer på hur de ska agera efter en brand med allt kontaminerat brand i ett parhus där vår material, men har fortfarande en lång väg att gå. station och vår brandbil fick sköta om vattentill► Posttraumatiskt stressyndrom / PTSD är ett område som tog och ska ta en stor plats i deras handlingsplan. Under min försel och ventilering. Den största utmaningen tid i Edmonton var det två brandmän som tog sina liv och flera som sökte stöd och visade sig vara i behov av samtal. är att inte låta utrustningen förfrysa och sluta fung- ► I Edmonton är det lågt tryck och mycket vattenflöde som era på grund av kylan. En gäller kontra vårt tankesätt högt tryck mindre vattenflöde. Jag har förklarat och visat filmer på vårt för höjda lågtryck annan viktig uppgift blir, att försöka hålla sig varm. och även vårt senaste verktyg skärsläckaren. Trafikolyckor med olika ► Antal år i tjänst har stor betydelse för varje individ på skador och skademönster grund av att det ligger till grund för vidareutveckling som kapten, chef och andra tjänster inom EFRS. Likaså ligger denna rangordning till grund för i vilken turordning man äter på station.

► Brandbilarna i Edmonton är mycket större än hemma i Sverige. Hytten är framför allt större med mycket luftutrymme och du kan vara stående om så behövs. Det är mindre ordning och reda i facken. Stegbilen har en vikt på ca 40 ton och ett mått på nästan 2,5 meter ifrån sista hjulaxel till bakkant på chassi. Detta är och orsakar ett stort problem vid skarpa svängar. ► Vid avspärrning finns det en stor tilltro till deras koner som de använder för att få ner hastigheten samt styra trafiken. I mina ögon skulle de använda mer fartned sättande hjälpmedel som fartgupp eller liknande. Det är ofta du blir oskyddad vid deras arbete vid trafikolyckor. Det var ofta vi stod på trafikolyckor utan hjälm och bara en keps. Egenskyddet skulle kunna vara bättre i Edmonton.

fakta EDMONTON Edmonton är huvudstad i den kanadensiska provinsen Alberta. Staden har 812 201 invånare, med storstadsområdet 1 159 869. Detta gör Edmontons befolkning till den näst största i Alberta, efter Calgary, och den femte största i Kanada. Staden, som har en yta av 670 km², är en av de till ytan allra största städerna i Nordamerika. Därför bor en relativt stor andel av befolkningen i storstadsområdet i själva staden och inte i de kringliggande förorterna. Källa: Wikipedia www.s112.se

► Det finns en mer militärisk atmosfär inom räddnings- tjänsten här bland annat ska du vara renrakad i ansiktet och därtill består stationsuniformen av byxa och skjorta. Du måste vara rakad i ansiktet för att masken ska bli så tät som möjlig mot huden. Balaclavan används sedan över masken och under hjälmen. ► En annan stor skillnad som existerar här i Edmonton är att vi sitter och väntar på larm. Jämfört med Sverige där dagarna är uppstyrda med mer arbete på stationen.

► samverkan 112 nr 1 2019

51


räddningstjänst / Jobbutbyte

dag- och nattskiftsstruktur Skiften skiljer sig mycket ifrån den svenska modellen. Ett dagskift börjar med att du byter av din person mellan kl 06.30 och kl 07.00. Du tar dina larmkläder och personliga väska med dig in i hytten och byter ut den andres saker. Först efter detta har du avlöst din person ifrån tjänst. Mellan kl 07.00 och kl 09.00 är det egen tid. Runt niotiden är det ett möte med kaptenerna som berättar lite om dagen och om det är något speciellt. Efter mötet är det sedan dags att städa stationen och för chaufförerna är det kontroll av brandbil. När detta är avklarat åker en bil och handlar lunch. När de kommer tillbaka tillagas maträtten tillsammans. Det lagas alltid gemensam lunch måndag till söndag. En viss summa pengar läggs inför varje block.

Efter den gemensamma lunchen är det sedan någon slags tävling om vem eller vilka som ska ta hand om disken. Det finns många små saker som jag tycker bygger gemenskap och detta runt lunchen är en sådan. Eftermiddagen är sedan mer egen tid och många försöker genomföra ett träningspass mellan larmen. Runt kl 16.30 ska brandbilen tvättas så det pågående skiftlaget har en skinande och ren bil att åka på larm med. Framtill kl 17.00 är det sedan byte av skiftlag. Nattskiftet börjar med ett möte kl 17.00. Kaptenerna går igenom vad som gäller för natten. När detta är avklarat påbörjas ofta matlagningen för kvällens måltid. När denna är intagen är det åter igen ett diskspel som avslöjar vem eller vilka som ska ta hand om disken. Resten av kvällen och natten är sedan

Sista nattpasset. Avslutningsmiddag med laget.

Gemensam sov sal på station nummer 20. Uppemot 5 personer sover i samma sal.

52

samverkan 112 nr 1 2019

din egna tid. Runt kl 22.30 ska bilarna tvättas igen och golvet rengöras innan du kan krypa ner i sängen. Det är verkligen stor skillnad på stationerna. Vissa har enskilda vilorum men många har gemensamma sovutrymmen. Det är klart stora skillnader mot hur vi jobbar eller hur strukturen är uppbyggd hemma i Sverige. En stor skillnad är alla sjukvårdslarm som Edmonton Fire & Rescue Services åker på. Statistiken för år 2017 visar att det var hela 33 791 sjukvårdslarm. Detta innebär självklart att många stationer har många larm och man åker mycket ut och in på stationerna. Första tiden: Vi anlände till Edmonton i slutet av mars 2018 och fick uppleva den sista snön innan våren kom med besked. Det var en hektisk start i början när vi alla skulle anpassa oss och lära känna ett nytt land, en ny kultur och inte minst komma in i det kanadensiska samhället. Jag skulle vilja säga att i mina ögon är Kanadensare väldigt sociala och vänliga människor. De vill alla väl och är väldigt artiga. Två av våra tre killar började skolan efter påsklovet. De var nervösa och spända att gå till skolan i början men efter tvåtre månader så hade de lärt sig engelska språket så bra att de kunde börja svara på frågor i klassrummet. Jag minns när en av lärarna skickade ett e-mail till oss och berättade att hon var så glad och imponerad av att våra barn svarade på frågor och visade gladare ansiktsuttryck. I början av tiden i Kanada försökte vi lära känna nya människor och inte minst smälta in i den kanadensiska livsstilen. Vi ställde upp som volontärer i skolan, agerade assisterande tränare i två olika fotbollslag och när tillfälle gavs för att umgås med folk hängde vi med. Jag tror, för att smälta in och lära känna folk måste man våga öppna sig själv och inte vara rädd för att möta nya utmaningar. Härlig och händelserik sommar Sommaren var väldigt händelserik med bland annat en härlig bilsemester som tog oss till nordvästra delarna av Nordamerika. Vi körde närmare 450 mil och fick uppleva lite större städer som Portland, Seattle, Vancouver och inte minst många nätter i tältet på andra enastående platser. Vi lärde känna en Kanadensisk-Svensk www.s112.se


grupp av människor som vi firade midsommar och inte minst en kräftskiva tillsammans med. Denna koloni av svenskättlingar har sin speciella och unika plats med deras hus vid en sjö cirka en timmes bilfärd söder om Edmonton. Vi blev verkligen firade och presenterade som de äkta svenskarna när vi kom dit första gången. Idrottsevenemang som vi har suttit på läktaren live och tittat på är ju självklart inne i Roger Place och Edmontons stolthet Edmonton Oilers. Andra stora lag här i Edmonton är Edmonton Eskimos (CFL) Canadian Football League och deras baseball lag Edmonton Prospects. Publiken är verkligen otroligt hängiven och staden mår bra om lagen spelar bra. Funnit vänner för livet Malin, min fru har verkligen träffat och funnit vänner för livet. Det är imponerade att se hur hon kan öppna sitt hjärta och släppa in människor. För att komma in i ett samhälle och en kultur måste du utmana dig själv till en viss nivå. Malin har verkligen gjort allt detta för att vi och framför allt barnen ska trivas och känna sig hemma här i Brookside, Edmonton. När tid och behov har funnits har Malin jobbat som volontär på skolan, hjälpt till med målvaktsträning för en av våra killars lag. En dag pryade Malin på Station 1 här i Edmonton för att även hon skulle få en bild av hur räddningstjänsten jobbar här. Malin jobbar som deltidsbrandman på samma station som jag inom Värends räddningstjänst. En annan viktig del för att snabbare och smidigare komma in i det kanadensiska samhället har varit att vi mer eller mindre pratat engelska hela tiden i vårt hus. Visst var det tufft för våra barn i början att våga prata men efter ungefär tre månader släppte det. Efter den första tiden har sedan varje dag varit ett stort leende i deras ansikten. Inte en enda dag har de sagt att de vill åka hem eller att de känt sig ledsna över att vara här. Både Malin och jag har verkligen försökt att vara där för våra barn hela tiden.

vi fått arbeta mycket med hur du skall hantera dina funderingar och känslostormar som kommer med jämna mellanrum. Vår närmsta vän Janis samordnade även ett helt oväntat och häftigt överraskningsparty med våra vänner på en restaurang under sista veckan i Edmonton. Detta är något som vi kommer att minnas för resten av våra liv. Helt fantastiskt att detta anordnades för oss och att så många dök upp även om inte alla kunde just denna dag. Vi hade vänner från alla olika delar av vårt liv här i Edmonton, från skolan, räddningstjänsten, fotbollen och bara vänner vi mött under tidens gång. Jag och Malin ser detta som ett tecken på att hela vår familj har lyckats på ett

mycket bra sätt att acklimatisera oss till det kanadensiska samhället och inte minst skaffat oss ett dagligt liv. Vi är så otroligt tacksamma för tiden vi fått uppleva och de vänskapsband som skapats. Kanada har verkligen satt sina spår och har gett oss en extra familj även på denna sidan av Atlanten. Kanada kommer alltid vara vårt andra hem. Nu är vi på väg hem igen efter ett långt och händelserikt äventyr men innan vi landar i Växjö och Sverige gör vi ett stopp på Island. För vidare information eller frågor kring att göra ett jobbutbyte. Ni får gärna kontakta mig på e-mail; niklas.runbert@vaxjo.se

Familjen firar julafton i Jasper National Park. Åker skidor i Jasper Marmot Basin.

Gullfoss vattenfall, Island

Dubbla känslor Lika glada och lyckliga som vi är över att ha fått så många nya vänner och bekantskaper lika olyckliga är vi nu när vi ska lämna dem och åka hem till Sverige igen. De sista dagarna har det varit många tårfyllda och känslosamma farväl. Det har varit en oerhört jobbig period i slutet, där www.s112.se

samverkan 112 nr 1 2019

53


FÖRSÄLJNING / Nyregistreringar

NYREGISTRERADE UTRYCKNINGSFORDON UNDER 2018 POLISMYNDIGHETEN

AMBULANSSJUKVÅRD

RÄDDNINGSTJÄNST

ÖVRIGA FORDON

312

151

121

84

Under 2018 registrerades det 668 fordon med användningssätt utryckning. Av dessa var 521 personbilar, 115 lastbilar och 32 MC. TEXT OCH ILLUSTRATIONER: SVEN ÅSHEDEN KÄLLor: TRANSPORTSTYRELSEN och Wikipedia

F

ordon som är godkända som utryckningsfordon har en notering om detta i vägtrafikregistret som administreras av Transportstyrelsen. Flest utryckningsfordon har polismyndigheten, ambulanssjukvården och räddningstjänsten. Det finns även övriga verksamheter som fått dispens, till specifikt syfte, att utrusta sina fordon med larmanordningar för att påkalla fri väg. Exempel på sådana verksamheter är: �Tullverket �Luftfartsverket �Göteborgs Spårvägar (Bedriver spårbunden trafik och behöver snabbt kunna nå fram vid olyckor)

�Fortum (Gasjour) �Göteborg Energi (Gasjour) �Sjöräddningssällskapet (Vissa av sjöräddningssällskapets dragbilar för svävare och Rescuerunner. Endast vid larm från sjöräddningscentralen JRCC) �Infranord (Tidigare Banverket Produktion, kör för uppdrag åt Trafikverket i Skåne. Behöver snabbt kunna nå olyckor som främst omfattar Södra stambanan) �Vägassistans (För hjälpa till att röja undan olycksdrabbade fordon i Göteborg och Stockholm) �Bärgningstjänsten Sverige AB (Göteborg har bärgningsbilar med larmanordning, men endast när Göteborgs Spårvägars Trafikledning (TLI) anger trängande fall på grund av olycka med spårvagn får

NYREGISTRERADE POLISFORDON under 2018

MC

1

30 BMW

Antal Lastbilar

54

dessa användas �Securitas (Skyddsvakter vid Arlanda, Bromma, Malmö Airport samt vid vissa uppdrag för Försvarsmakten) �Swedavia (På fordon som används av ATOS (Airport Technical & Operative Supervisor) exempelvis på Arlanda) �Försvarsmakten (På fordon som tillhör militärpolisen samt vissa skyddsvaktsgrupper) �MTR Tunnelbanan, MTR Pendeltågen (Trafikledningsbilar för tunnelbanan och pendeltågen i Stockholm) �Kriminalvården (Civila specialfordon för fångtransporter vid förhöjd hotbild) �Skadeservice i Östhammar AB (Bedriver specialuppdrag med räddningsdykare och kemdykare åt räddningstjänsten i norra Uppland).

Antal personbilar

1

Totalt antal 312 st

186 Volvo

2

69 VW

3

10 MB Sprinter

4

3 BMW

5

2 Range Rover

1

5 MB Sprinter

5

2 Lexus

2

4 VW

6

1 Opel

samverkan 112 nr 1 2019

www.s112.se


nyregistRERADE AMBULANSER UNDER 2018 Totalt antal 151 st

1

55 st Nilsson XC90 + 120 %

(25 st)

2

53 st MB Sprinter

+ 194 %

(18 st)

3

21 st VW Amarok

+ 31 %

(16 st)

4

20 st Chevrolet

+ 11 %

(18 st)

5

2 st MB Vito

- 90 %

(20 st)

+ 28 % (118 st)

Siffran inom parentes avseer antalet registreringar under 2017. Det fanns totalt 985 registrerade ambulanser i Sverige den 29 januari 2019.

nyregistRERADE brandfordon UNDER 2018

Lastbilsregistreringar

Personbilsregistreringar

1

12 st VW

Totalt antal 121 st

1

56 st Scania

2

19 st VW

3

8 st Volvo

4

5 st Ford

5

4 st Toyota

2

6 st Volvo

6

3 st Iveco

3

1 st Ford

6

3 st MB

3

1 st MB Sprinter

7

1 st Isuzu

4

1 st Toyota

7

1 st Nissan

www.s112.se

samverkan 112 nr 1 2019

55


forskning / Ambulanssjukvård / Ny teknik

AED Hjärtstartare

Alltfler människor ringer ambulans

Vid nordiska statsministermötet i Örnsköldsvik den 23:e Maj 2018, undertecknades ett dokument om att Norden ska bli den första 5G-regionen i världen. Statsminister Stefan Löfven fick med sina kollegor en förevisning i potentialen samt möjlighet att pröva på att interagera med en drönare som levererade en hjärtstartare.

Ambulansens responstid är däremot inte positiv, mediantiden från larm till framme på plats har, enligt Hjärt- och lungräddningsregistret, ökat från 5 minuter 1990 till 11 minuter idag. – En ökning av ambulansens responstid ses i många länder och orsakerna till detta är flera. En viktig orsak är att fler människor ringer efter ambulans än förr. Samtidigt så kräver vi att ambulanspersonalen ska följa vissa patientgrupper genom vårdkedjan exempelvis till kranskärlsröntgen vid hjärtinfarkt eller till hjärnröntgen vid stroke eller till röntgen av höft vid misstänkt höftfraktur. – Slutligen så har trafiken ökat i många delar av vårt land. Allt detta sammantaget förklarar säkert en del av den ökande ambulansresponstiden, säger Johan Herlitz, seniorprofessor vid Sektionen för vårdvetenskap vid Högskolan i Borås och biträdande registerhållare för det Svenska Hjärt-Lungräddningsregistret.

Data från 50 000 fall av hjärtstopp

TEXT: Henrik Grönberg FOTO: ANDREAS CLAESSON

Nu påbörjas en nationell kartläggning som ska beskriva behovet av drönare försedda med hjärtstartare och var de bäst ska placeras ut. Målet är att kunna nå fram med hjärtstartare inom 10 minuter från kollaps vid hjärtstopp. Ämnet är hett och kommer att vara ett av huvudämnena under årets ambulanskongress Ambulans2019 PreHospen i Stockholm 2-3 april.

D

rönare har studerats inom ambulanssjukvården sedan 2013 och intresset har tilltagit i takt med att tekniken har

56

samverkan 112 nr 1 2019

utvecklats och att fler livräddande insatser successivt gör att allt fler överlever hjärtstopp utanför sjukhus. Idag är det 11,4% som överlever 30 dagar efter hjärtstopp jämfört med 4,4% år 2000. Enligt Hjärt-Lungräddningsregistret är faktorerna bakom den positiva trenden flera: en ökad andel livräddaringripanden före ambulans, minskad tid från kollaps till larmsamtal, minskad tid till att hjärtlungräddning startas och alltfler personer defibrilleras (behandlas med en eller flera strömstötar genom bröstkorgen) före ambulansens ankomst.

Andreas Claesson, ambulanssjuksköterska och forskare vid hjärtstoppscentrum vid Karolinska institutet samt tidigare lärare vid Högskolan i Borås, är en av pionjärerna bakom införandet av drönare med hjärtstartare. Han ska nu kartlägga med stöd av data från cirka 50 000 fall av hjärtstopp som registrerats de senaste 10 åren för att visa vilka områden som har hög incidens av hjärtstopp, men samtidigt relativ lång ambulansresponstid. Vidare ska studeras var det finns bra infrastruktur i form av mobila nätverk samt var det är godkänt att flyga i luftrummet. Allt sammantaget ska kartläggningen leda till att identifiera vilken population som är möjlig att nå med denna intervention samt att på nationell nivå bäst bedöma optimal placering av drönare med hjärtstartare. www.s112.se


Drönare

nytt verktyg inom ambulanssjukvården – Drönare kan ses som ett komplement i vårdkedjan, för att snabbare nå ut i områden där ambulansen dröjer och där vi vet att personer vistas och att incidenter sker, säger han och menar att populära semesterställen som Bohuskusten eller Gotland, där många personer samlas under en kort tid, kan vara exempel på områden med större behov. Det kan också handla om semiurbana miljöer, såsom förorter eller mindre orter mellan städer eller tätorter.

19 minuter snabbare än ambulansen Flygtester med drönare försedda med hjärtstartare genomfördes i Stockholms län under 2016. Där kunde forskargruppen med hjälp av ett geografiskt informationssystem (GIS) och med insamlad GPS positioneringsdata över hjärtstopp som inträffat mellan åren 2006-2013 få fram 20 områden där drönare med fördel skulle kunna placeras för att snabbt nå ut med hjälp. – I Stockholmsstudien identifierades primärt områden längs med kusten, där det tog upp till 30 minuter för ambulansen att komma fram och där överlevnadsgraden 30 dagar efter hjärtstopp var i princip noll procent. I dessa områden beräknades drönaren vara framme i snitt 19 minuter före ambulansen. I en uppföljande studie publicerad i JAMA 2017, Journal of the American Medical Association, med verkliga flygningar utom synhåll i samma område där var den reella tidsbesparingen 16 minuter. Detta är exempel på sårbara områden där våra insatser ska sättas in och där en drönare kan spara livsviktig tid, säger han. Men han vill understryka att han ännu inte har några resultat över vilken roll drönaren fyller rent kliniskt.

Inte bara hjärtstartare Nästa steg är att utveckla ett fullt intewww.s112.se

Foto: Lucas Lekebo-Claesson

Andreas Claesson

grerat drönarsystem tillsammans med sjukvården, larmcentral, räddningstjänst och luftfartsverk som komplement i vårdkedjan, samt att med tillstånd från transportstyrelsen testa detsamma. Vidare handlar det om att definiera vad en drönare ska klara, vilka avstånd och vilken hastighet som är optimal? För att systemet ske bli verklighet är det rimligt att drönaren kan utföra flera uppdrag förutom transport av hjärtstartare. – Transport av adrenalin vid allergiska chocker eller Naloxon nässpray i samband opioidförgiftning är andra exempel på potentiella livräddande interventioner, berättar Andreas Claesson och nämner att tester pågår även med Artificiell intelligens i videohantering för att tidigt hitta drunknade under ytan och det är även möjligt att sända video från de tidiga stadierna av en skogsbrand eller ett fartygshaveri ute på havet. På frågan om utlarmningskedjan med drönare kommer att bli automatiserad svarar Andreas Claesson: – Att larma ut och få upp en drönare i luften kan gå mycket fort, i JAMAstudien tog det tre sekunder från larm till luftburen drönare, och detta kan vara automatiserat, men manuell utlarmning kommer fortsätta att krävas. En möjlighet är att SOS Alarm och luftfartsverkets flygledning i samråd larmar ut enheten, övervakar och agerar remote pilot.

landstingen att fatta beslut om införande. Jag tycker verkligen inte vi ska vara nöjda med att 90 % fortfarande dör vid ett plötsligt hjärtstopp och jag hoppas att vi kan få till ett gemensamt nationellt mål om hur lång responstiden inom ambulansen får vara. Det saknas idag, tycker jag. ■

ÖNSKAR nationellt mål om max responstid

Vill du veta mer om Andreas Claessons forskning och utveckling av drönare för att rädda liv vid plötsligt hjärtstopp så är han en av huvudtalarna på kongressen Ambulans2019 PreHospen 2-3 april i Stockholm, ett arrangemang av RAS, Riksföreningen för ambulanssjuksköterskor, tillsammans med PreHospen – Centrum för PreHospital forskning vid Högskolan i Borås, som står för det vetenskapliga programmet

Trots stort intresse för tekniken tror Andreas Claesson att det kommer att dröja 5 till 10 år innan drönare finns utplacerade runt om i landet och vara en naturlig del i utlarmningsprocessen. Men han hoppas självfallet på att det kan gå snabbare. – Vi avser i detta forskningsprojekt utvärdera säkerhet, genomförbarhet och medicinsk effekt, sedan blir det upp till

Faktaruta I en magisteruppsats från Jonna Sanfridsson och Johan Sparrevik från Högskolan i Borås 2018 testades bystanders upplevelser av att interagera med drönare som levererade hjärtstartare. Resultaten visade att forskningspersonerna i simulerat hjärtstopp med docka upplevde Telefon-HLR och användande av mobiltelefonen som svårare än att hämta en hjärtstartare såsom levererade av en drönare. Resultaten är nu inskickade till vetenskaplig tidskrift.

Talar på Ambulans2019

samverkan 112 nr 1 2019

57


kriminalhistoria / Palmemordet

Paret hade tidigare pratat om att gå på bio. Inte ”Amadeus”, den hade de redan sett två gånger. Den här gången lutade det åt Lasse Hallströms nya film ”Mitt liv som hund”. Vid 18.30-tiden ringde sonen Mårten och berättade att han och flickvännen skulle se ”Bröderna Mozart”. Den visades klockan 21.15 på biografen Grand på Sveavägen. Makarna Palme funderade på om de skulle följa med, men utan att bestämma sig.

på jakt efter amfetamin

33 år senare

Mordet på Olof Palme är fortfarande en gåta. Vad hände egentligen på Sveavägen klockan 23.21 den 28 februari 1986? Det här är historien om det första dygnets förvirring som lade grunden för besvikelser, spekulationer och konspirationsteorier. TEXT: Andreas Utterström FOTO: Lennart Hyse SCANPIX SWEDEN

D

et var en kylig svensk vinterdag. Många hade bestämt sig för att gå ut och festa eftersom det var lönehelg. De som i stället satsade på en fredagskväll i tv-soffan kunde välja mellan ”Helena Döse sjunger till Radiosymfonikerna” och dokumentären ”Drabbad av hjärnblödning – mellan två världar” i TV1 eller ”Nygammalt” med Bosse Larsson och deckaren ”Mord och inga visor” i TV2. Fler alternativ fanns inte. Då var det roligare att läsa Expressen. Där berättades att 19-åriga Carola Häggkvist snart var klar med sina nya LP, som gjorts i samarbete med bröderna Gibb i en studio Florida. I Nicaragua hade Joakim Thåström och de andra i Imperiet anlänt för tre konserter på Revolutionsplatsen i Managua. Inrikespolitiskt dominerades arenan av statsminister Olof Palme. Expressen 58

samverkan 112 nr 1 2019

berättade om bråket kring den höjda aktieskatten. Rubriken talade sitt tydliga språk: ”Palme och Feldt har svikit sina löften.” Den kontroversielle statsministern delade upp det svenska folket i två läger. Vissa älskade att han med stort självförtroende stod upp mot moderater och supermakter. Andra föraktade både vänsterpolitiken och den arrogans med vilken de tyckte att idealen salufördes. Men ingen kunde anklaga Olof Palme för att vara arbetsskygg. I perioder hade han varit oerhört sliten efter att ha jobbat i princip dygnet runt. Kvällen den 28 februari 1986 var dock ett undantag. Då hade Olof Palme ledigt och han åt middag tillsammans med hustrun Lisbeth i lägenheten på Västerlånggatan i Gamla stan i Stockholm (Sagerska palatset hade ännu inte blivit officiell bostad för svenska statsministrar).

Christer Pettersson var betydligt mer beläst än många av kamraterna på parkbänken. 38-åringen kunde citera långa stycken ur böcker, diskutera politik och hade talets gåva när han var nykter. Men Pettersson kunde också vara farlig. I berusat tillstånd kunde han snedtända och gå till attack med både nävar och knivar. I december 1970 högg han ihjäl en man i julruschen efter att de hamnat i ett gruff på Kungsgatan i Stockholm, något som medförde att Pettersson dömdes till sluten psykiatrisk vård. Ibland hade Christer Pettersson och en av hans bästa vänner, en gammal bankrånare, pratat om att de borde göra en stöt tillsammans. Men det hade alltid fallit av samma anledning – att Christer Pettersson aldrig kunde planera längre än en timme framåt. Länge försörjde han sig på att råna smålangare på pengar. Pettersson trodde själv att han begått 600 sådana brott mellan 1970 och 1977, då han hade avgett ett löfte om att sluta gå runt beväpnad. Kvällen den 28 februari var Christer Pettersson på jakt efter amfetamin. Han tog på sig för att åka till centrala Stockholm och köpa drogerna medan kompisen som kallades för ”Spinnarn” stannade kvar i lägenheten i Rotebro och väntade. Pettersson gick mot pendeltågsstationen. Han skulle följa den vanliga amfetaminrutinen genom att söka upp langaren och vännen Sigge Cedergren, som alltid hade tillgång till narkotika. Ibland fanns den till och med tejpad på ryggen, i små påsar med 20 gram i varje. Pettersson klev in i pendeltågsvagnen och åkte mot city.

fuskade med livvaktsskyddet

Strax efter klockan 20 bestämde sig Olof och Lisbeth Palme för att följa med Mårten och hans flickvän och se ”Bröderna Mozart” på biografen Grand. Omkring klockan 20.40 tog de tunnelbanan från Gamla stan till Rådmansgatan. Trots att det var fredagskväll, lönehelg och www.s112.se


massor av berusade människor i rörelse hade statsministern och hustrun inga livvakter med sig. Det fanns mellan Säpo och Olof Palme en överenskommelse om att han kunde röra sig utan livvaktsskydd i ”den gyllene triangeln”: sträckan mellan Rosenbad, riksdagen och bostaden. När statsministern hade privata ärenden till andra platser skulle han säga till. Men ibland fuskade Olof Palme, och detta biobesök var ett sådant tillfälle. Statsministern var väl medveten om de starka känslor han väckte, om det Palmehat som blivit ett vedertaget begrepp bland medarbetarna. Men han ville ogärna se vidden av problemet, utan prioriterade viljan att leva ett så normalt familjeliv som vanligt. Framme vid biografen Grand på Sveavägen träffade Olof och Lisbeth Palme sonen med flickvän. De köpte biljetter och gick in i salongen. Där träffade de fackförbundet TCO:s ordförande Björn Rosengren som de hälsade på och växlade några snabba ord med. Sedan tog de plats på rad åtta. Mårten och flickvännen satt snett bakom. Klockan 21.15 började filmen, som handlar om en regissör vars vision är att göra en uppsättning av Mozarts opera ”Don Giovanni” – på en kyrkogård.

n är Pettersson kom är än i dag en gåta Christer Pettersson hoppade av pendeltåget vid Centralen och gick till den illegala spelklubben Oxen. Den låg i källaren på Oxtorgsgränd 2 i centrala Stockholm. Klubben var ett känt tillhåll för kriminella, narkomaner och prostituerade. Stora summor svarta pengar var i omlopp. Sigge Cedergren var delägare i Oxen och därför gick Christer Pettersson dit. Där fick han tre gram amfetamin. Cedergren bad inte om pengar. Det var ingen idé eftersom Pettersson aldrig brukade ha några. Christer Pettersson berättade senare att han kommit till Oxen klockan 19.30 och stannat i två och en halv timme. Sigge Cedergren kunde inte minnas när Pettersson varit där, men påpekade att den rastlöse vännen sällan brukade stanna längre än en halvtimme. En person som Christer Pettersson sa sig ha pratat med förnekade att han över huvud taget träffat honom under kvällen. Senare rådde också delade meningar om en fullmakt. Den rörde ett bankkonto som Sigge Cedergren och hans flickvän Lena gemensamt hade tillgång till. Pettersson fick i uppdrag att utforma fullmakten. Han skrev den för hand och var en av två personer som bevittnade namnteckningarna. Pettersson hävdade bestämt att fullmakten www.s112.se

Palmes lägenhet på Västerlånggatan 31, Gamla stan i Stockholm Foto: Finn Årup Nielsen

upprättats kvällen den 28 februari, en uppgift som ingen av de andra inblandade kunde bekräfta. De var alla missbrukare och deras minnesförmåga inte den bästa. En sak var dock säker. Christer Pettersson hade varit på spelklubben Oxen kvällen den 28 februari 1986. Men när han gick och när han kom är än i dag en gåta.

handlade inte om barns smällare ”Bröderna Mozart” var slut strax efter klockan 23. Efter föreställningen gick Olof och Lisbeth Palme ut på Sveavägen tillsam-

mans med Mårten och hans flickvän. De stannade till utanför en bokhandel och pratade en stund. Kvällsmänniskan Mårten föreslog att de skulle gå någonstans och dricka te, men föräldarna ville promenera hem trots att det var sju minusgrader och stora snöhögar längs gatorna. Olof och Lisbeth Palme

började gå längs Sveavägen i riktning mot Sergels torg medan sonen och flickvännen gick åt andra hållet. På väg från biografen la Mårten märke till en man som stod och tittade in i möbelaffär, trots att skyltfönstret var släckt. Han passerade mannen på ungefär fem meters avstånd och noterade att den okände personen vände sig om och fixerade Olof och Lisbeth Palme med blicken. Att föräldrarna blev uttittade var inget ovanligt och Mårten gick därför vidare utan att dröja sig kvar. Paret Palme gick vidare längs den västra trottoaren och passerade ett gatukök utanför Adolf Fredriks kyrkogård. Där blev de igenkända av en korvförsäljare som stod i sin lilla kiosk. Han reagerade på att statsministern och hustrun inte verkade ha livvakter med sig. Korvförsäljaren la också märke till en man med konstig gångstil som följde efter på

samverkan 112 nr 1 2019

59


kriminalhistoria / Palmemordet

mellan tre och fem meters avstånd. Paret Palme korsade Sveavägen vid Adolf Fredriks kyrkogata eftersom Lisbeth Palme ville titta i ett skyltfönster med indiska kläder på andra sidan gatan. När de passerat färgaffären Dekorima hördes en knall. Klockan var då 23.21. Lisbeth Palme ryckte till, vände sig mot maken och sa: – Barnens smällare är skrämmande. Samtidigt hördes ytterligare en knall och det brände till i hennes rygg. Maken segnade ner på marken bredvid henne. Hon insåg att det inte handlade om smällare, utan om att maken hade blivit skjuten. Lisbeth Palme var så chockad att hon inte märkte att hon blivit rispad i ryggen av en kula som var nära att kosta henne livet.

larmet om skottlossning

Polisassistent Leif Berglund hade gått på sitt pass klockan 21. Bredvid honom i radiobilen satt kollegan Lennart, som han känt i flera år. Eftersom det var lönehelg var det mer folk ute på stan än vanligt, men inte särskilt bråkigt. De körde runt med sin Volvo i city och på Östermalm, de delarna av Stockholm som ingick i deras distrikt. Klockan 21.30 fick Leif Berglund och kollegan ett larm om ett pågående inbrott på Johannesgatan. Någon hade ringt 90 000, dåtidens larmnummer, och sagt att en man försökte ta sig in i en lägenhet. När poliserna kom fram till rätt adress hittade de mannen. Men han var ingen inbrottstjuv, utan hade koppling till huset. De åkte vidare och stötte senare på en äldre man som verkade förvirrad. Han berättade att han bodde på ett hotell i närheten och poliserna bestämde sig för att skjutsa dit honom. När de nästan var framme gick larmet om skottlossning på Sveavägen. Leif Berglund och kollegan släppte av mannen och åkte snabbt mot brottsplatsen.

gömde sig bakom två byggbaracker

Lars hade varit ute på krogen tillsammans med några vänner. De hade precis skilts åt och han promenerade längs Luntmakargatan, en parallellgata till Sveavägen. Lars hade bara druckit ett glas portvin och kände sig därför ganska pigg. När han var framme vid korsningen till Tunnelgatan stannade han till och funderade över fortsättningen på kvällen. Kanske kunde han köpa biobiljett till någon nattföreställning. Lars släppte tankarna när han hörde ljudet av två knallar. Han undrade vem som sköt med smällare så sent på kvällen. När

60

samverkan 112 nr 1 2019

Biografen Grand på Sveavägen i Stockholm. Foto: Holger Ellgaard

Lars tittade i riktning mot Sveavägen förstod han att det handlade om något annat. Han såg en person falla omkull på gatan och att en kvinna sjönk ner bredvid. Lars blev rädd. Han gömde sig bakom två tillfälliga byggbaracker som fanns på Tunnelgatan. Efter en kort stund hörde han fotsteg komma gående i riktning mot honom. Lars insåg att det förmodligen var gärningsmannen som var på väg att fly. Skulle han följa efter och försöka övermanna personen? Nej, det kändes alldeles för riskabelt när vapen fanns med i bilden. Lars stod kvar bakom baracken. En man passerade honom på några meters håll. Lars såg inte ansiktet, men profilen och en lång och storväxt kropp. När mannen passerat såg Lars att han var på väg mot trapporna som leder mot David Bagares gata. Efter en stund vågade Lars följa efter. När han sprungit uppför trapporna var mannen borta. Han mötte ett par och frågade om de sett någon springa förbi. De pekade i riktning mot David Bagares gata. Lars försökte hitta mannen igen, men han var försvunnen. Vem var det han letade efter? I alla fall inte Christer Pettersson. Lars bodde inte långt från den ökände missbrukaren och kände igen honom från alkisgänget som brukade hänga i Sollentuna centrum. Pettersson var en person som Lars och många andra gick omvägar för att slippa ha kontakt med. Mannen som passerat honom på Tunnelgatan hade en profil som inte stämde med Petterssons. Dessutom sprang han med raska steg mot trapporna. Det var långt

ifrån Petterssons karaktäristiska gångstil som var yvig och lite lufsande, allt annat än atletisk. Lars var säker. Det var inte Christer Pettersson han sett vid mordplatsen.

kvinna gjorde mun mot mun-metoden

Efter skotten sjönk Lisbeth Palme ner på marken bredvid sin make och tittade sig omkring för att söka hjälp. Några meter därifrån stod en man och stirrade på henne. Han var cirka 180 centimeter lång, hade rak mun, framskjuten haka, markerade kindben och uppdragna axlar. Mannen var klädd i mörka byxor och en blå jacka. Han dröjde sig kvar på platsen en stund. Mannen tog några steg åt ena hållet, sedan åt det andra. Det var som om han funderade över bästa flyktvägen. Lisbeth Palme såg honom sedan springa med studsande gång längs Tunnelgatan i riktning mot trapporna som leder mot David Bagares gata. Under tiden anslöt människor för att hjälpa till. Lisbeth Palme var chockad och skrek: – Varför gjorde han det? Förstår ni inte vad som hänt? Det är min man, Olof Palme, som blivit skjuten, statsministern! När en kvinna gjorde mun mot munmetoden på statsministern försökte Lisbeth Palme putta bort henne. När ambulans kom till platsen fördes Olof och Lisbeth Palme till Sabbatsbergs sjukhus. Där kunde läkarna snabbt konstatera att statsministern var död. Lisbeth Palme förhördes av polis redan på sjukhuset. Hon beskrev mördaren som stor,

www.s112.se


MÖTESPLATS SAMHÄLLSSÄKERHET KISTAMÄSSAN 19-20 NOVEMBER 2019

ATT MÖTAS FÖR ETT SÄKRARE SVERIGE HAR ALDRIG VARIT VIKTIGARE Klimatförändringar och extrema väderhändelser Att förbereda samhället för krig Organiserad brottslighet, våldsbejakande extremism och terrorism Samhällets sårbarheter, beroenden och resurser Digitaliseringens möjligheter och risker Demokrati, påverkan och samhällets motståndskraft

Huvudpartners

Mediapartner

www.samhallssakerhet.se #samsak19 www.s112.se

samverkan 112 nr 1 2019

61


kriminalhistoria / Palmemordet

kraftig, mörkhårig och klädd i blå täckjacka. När Christer Pettersson senare blev aktuell i utredningen deltog Lisbeth Palme i en konfrontation där hon fick studera tolv män. Kände hon igen någon av dem från Sveavägen? Lisbeth Palme tvekade inte. Det var Christer Pettersson hon sett på mordplatsen.

Kaos på ledningscentralen

När polisassistent Leif Berglund och hans kollega Lennart fick larmet om skottlossningen på Sveavägen visste de att några kollegor redan var på plats. Därför valde de att i stället åka smågatorna fram till Sveavägen. De tog tid på sig och letade efter någon som verkade vara på flykt. Leif Berglund undrade varför de inte fick några instruktioner från larmcentralen. De fortsatte fram till Östermalms torg där de stannade bilen. Klockan 00.15 knastrade polisradion till. Leif Berglund hade ingen aning om vem som blivit skjuten på Sveavägen. Nu kom beskedet: – Det är Olof Palme. Han tittade på kollegan Lennart. De hade svårt att ta in det de nyss hört, men poliserna förstod att det var bråttom att komma igång med jakten på gärningsmannen. De startade bilen och åkte iväg. Men det kom fortfarande inga order. Det verkade vara kaos på ledningscentralen, så de kom med egna uppslag. Leif Berglund och Lennart stannade bland annat till vid några hotell och frågade om någon nyligen hade checkat in eller betett sig underligt. Men ingen hade lagt märke till något misstänkt.

sjuksköterskestudent försökte rädda

På Expressens redaktion i Stockholm satt kvällsreportern Tommy Schönstedt och skrev på en bra story. Artikeln handlade om att några riksdagsledamöter skulle åka till Sydamerika för att studera en kollektivtrafik som alla visste var usel. Rena slöseriet med skattepengar och därmed något som hörde hemma i tidningen. På den tiden fanns några personer som av nyfikenhet ständigt lyssnade på polisradion och sedan brukade tipsa Expressen. När klockan var cirka klockan 23.25 ringde en av dem och berättade att det var skottlossning på Sveavägen. Schönstedt bestämde sig för att avvakta. Bara några minuter senare ringde telefonen igen. Den var en annan tipsare, en person som alltid brukade ha rätt. Han sa: – Den där skottlossningen på Sveavägen kan vara statsministern, så åk för fan! Tommy Schönstedt tog med sig fotografen Kalle Melander och tillsammans tog de bilen till Sveavägen. När de kom fram såg

62

samverkan 112 nr 1 2019

de blodfläcken på trottoaren, men inget offer syntes till. Schönstedt sprang fram till en polis och frågade vad som hänt. Den unge konstapeln var väldigt stressad och svarade ”vet inte” på alla frågor. Till slut frågade Schönstedt: – Vad vet du egentligen? Då blev polisen rasande och började slita i Schönstedts kläder tills en äldre kollega gick emellan. Det var uppenbart att något allvarligt hade inträffat, men ingen ville säga något. Då fick Tommy Schönstedt syn på en ung kvinna som stod och torkade sina blodiga händer med en servett. Hon vek den gång på gång och tills det bara återstod en röd liten pappersklump. Kvinnan berättade att hon var sjuksköterskestudent och hade försökt rädda offret. Och det var mycket riktigt Olof Palme som blivit skjuten, bekräftade hon. Schönstedt fick nu bråttom. Det här var före mobiltelefonernas tid och han insåg att redaktionen måste få veta att statsministern var skjuten. Schönstedt sprang till en restaurang, men där var kön till telefonen så lång att han återvände tillbaka till avspärrningen på Sveavägen. Där sprang han på en Expressenfotograf som berättade att nyheten om Palme också hade nått redaktionen. Kollegan Leif Brännström hade genom att ringa runt till sina kontakter lyckats ta reda på vem offret var. Tommy Schönstedt stannade kvar på Sveavägen och intervjuade även en taxichaufför som sett mordet. Efter att ha varit förbi Sabbatsbergs sjukhus och Rosenbad, där kollegor redan fanns på plats, åkte han tillbaka till Expressens redaktion. Där var det full uppslutning. Chefredaktören Bo Strömstedt var på plats liksom verkställande direktören och personaldirektören, som satte sig i växeln. Alla ville göra sitt yttersta för att få med så mycket information som möjligt i morgondagens tidning.

ägnade sig åt läsa pornografi Polisen hittade snabbt flera vittnen till mordet. De var i stort sett överens om gärningsmannens kroppsbyggnad och klädsel. Men ingen hade sett mördarens ansikte. Flera reagerade dock, liksom Lisbeth Palme, på sättet som mannen rörde sig på. Några vittnen beskrev det som klumpigt, lunkande, haltande och ”som en elefant”. En man tog dock till en annan liknelse och menade att mannen rörde sig ”smidigt som en björn” när han försvann från mordplatsen. Kanske var mördaren klumpig, kanske var han bara mån om att inte halka bland snö och is. Frågan blev hängande i luften.

När Christer Pettersson kom tillbaka hem till lägenheten i Rotebro låg kompisen ”Spinnarn” och sov på en madrass i köket. Han hade väntat i flera timmar på amfetaminet från Sigge Cedergren. Men Pettersson hade ingen lust att dela med sig: – Det blev ingenting, ljög han. ”Spinnarn” accepterade beskedet utan protester och försvann hem till sig. När Christer Pettersson blivit ensam tog han fram en kanyl och injicerade narkotikan. För det mesta höll han sig till alkohol, men någon gång i månaden tog han också amfetamin. Vid sådana tillfällen hade Pettersson inte lust att umgås med någon. Då ville han i stället ägna sig åt att i ensamhet konsumera pornografi. Den här natten var inget undantag.

Vad gjorde Palme där mitt i natten?

Vice statsminister Ingvar Carlsson låg och sov. Han hade tillbringat fredagen på ett miljöseminarium i Bohuslän, kommit tillbaka till Stockholm vid 20-tiden på kvällen och ätit en sen middag med hustrun Ingrid hemma i radhuset i Tyresö utanför Stockholm. Därefter gick Ingvar Carlsson till sängs. Han såg fram emot något så ovanligt som en ledig helg. Tio minuter efter midnatt ringde telefonen. – Olof Palme är skjuten. Ingvar Carlsson förstod ingenting. Drömde han? Och vem var det som ringt? Det dröjde ett ögonblick innan han kände igen statssekreteraren Ulf Dahlstens röst och förstod att det var allvar. Nu hade Ingvar Carlsson ansvaret för den politiska ledningen i landet. – Kalla en beslutsför regering till Rosenbad. Jag är där om en halvtimme, sa han till Dahlsten. När Ingvar Carlsson avslutat samtalet tittade han och Ingrid på varandra. – Vad gjorde han på Tunnelgatan mitt i natten? var det första hon sa. De höll om varandra en stund innan den vice statsministern klev ur sängen. Han väckte den äldsta dottern, som sov över hemma hos sina föräldrar denna natt, och berättade vad som hänt. Hon hade fått politiken med blodet och Olof Palme var hennes stora idol. Medan Ingvar Carlsson klädde sig ringde Ingrid efter en bil från Tyresö-Haninge taxi. – En bil är hos er om några minuter. Vi vet vad som har hänt, sa telefonisten. När Ingvar Carlsson hoppade in i taxin mötte han chaufförens blick. Det räckte. Under tystnad åkte de i rasande fart från Tyresö till Rosenbad i den mörka vinternatten. Tankarna snurrade. Fanns det fler på mördarens lista? I så fall kunde Ingvar www.s112.se


Mordplatsen vid korsningen Sveavägen-Tunnelgatan. Vid mordtillfället och fram till 1995 hette butiken Dekorima. Foto: Tage Olsin

Carlsson vara en av dem. När taxin närmade sig Rosenbad kröp han ihop i baksätet. Carlsson hade ingen aning om vad som väntade och ville inte bli sedd. Utanför Rosenbad fanns varken polis eller väktare. Kanske var alltihop ett enda stort missförstånd. Men hoppet släcktes när han såg Expressens reporter Per Wendel utanför Rosenbad. Hade beskedet nått också journalisterna var det på allvar. – Det är förskräckligt, sa Ingvar Carlsson på vägen in. När han kommit innanför dörrarna frågade han ABAB-vakten var polisen var. – Här finns ingen polis, blev svaret. Klockan var 00.45. Olof Palme mördades för en timme och 20 minuter sedan. Trots det fanns inget stärkt skydd kring regeringsbyggnaden.

avspärrande ytan var ovanligt liten

När klockan var ett på natten fick Leif Berglund och kollegan Lennart till slut ett konkret uppdrag. De skulle åka till Sveavägen och bevaka den avspärrade platsen där Olof Palme hade skjutits. De kollegor som redan var där behövde lösas av. När Leif Berglund och Lennart kom fram blev de förvånade. Den avspärrande ytan var ovanligt liten. Dessutom var de ensamma poliser på plats och skulle utan hjälp från några kollegor bevaka platsen som nu lockade alltfler människor eftersom nyheten om att Olof Palme var död hade kablats ut. En gråtande man var så uppriven att han, trots tillsägelser, försökte ta sig igenom avspärrningarna och fram till den plats där Olof Palmes blod hade fryst fast i trottoaren. Leif Berglund hade till slut inget annat val än att omhänderta mannen. De två poliserna blev avlösta och åkte till stationen tillsammans med den gråtande mannen.

hur skulle han berätta detta?

Klockan var 3.00 när regeringssammanträdet började. Runt bordet satt 13 statsråd. Ett ljus tändes på bordet och ställdes vid Olof Palmes plats. Ingvar Carlsson satte sig bredvid, som han brukade. www.s112.se

Känslorna fick läggas åt sidan. Det fanns många praktiska frågor som måste lösas snabbt. Kungen, Sveriges statschef, befann sig i Storlien och skulle underrättas. Riksdagens talman Ingemund Bengtsson var i Spanien och UD arbetade febrilt för att få tag på honom. Olof Palmes yngste son Mattias var på sportlov i Alperna och den franska regeringen lovade att se till att han snabbt kom tillbaka till Sverige. Ministrarna la tillsammans upp en strategi för de närmaste timmarna. Det var viktigt att visa handlingskraft. Frågan var hur Ingvar Carlsson skulle berätta vad som hänt för svenska folket. En tanke slog honom. Kanske satt mördaren någonstans och följde utvecklingen. Carlsson drabbades av en stark känsla att inte vilja ge gärningsmannen tillfredställelsen att se ministrarna i Sveriges regering knäckta. Därför fattades beslut om en presskonferens tidigt på morgonen. Ingvar Carlsson satte sig vid skrivbordet och började gå igenom medarbetarnas utkast till de minnesord han skulle säga i direktsändning.

människor vallfärdade till Sveavägen Klockan 5.15 hölls en presskonferens i Rosenbad. Många av de journalister som satt framför Ingvar Carlsson hade bevakat Olof Palme i decennier. Nu skulle de berätta för svenska folket att statsministern hade mördats. Ingvar Carlsson samlade sig och berättade det lilla han visste om vad som hänt på Sveavägen. Han talade också om vilken stor saknad han redan kände efter Olof Palme. Efteråt hade Ingvar Carlsson möten med sina medarbetare och fick klart för sig att både partiledningen och fackförbunden önskade honom som ny partiordförande i Socialdemokraterna. Han lyssnade utan att kommentera det som sades. Nu ville Ingvar Carlsson bara hem och få lite andrum. Därefter åkte han, tillsammans med två livvakter, till Tyresö i en av Säpos säkerhetsbilar. Hemma i radhuset hamnade Ingvar Carlsson och hustrun Ingrid framför tv:n.

De såg hur människor vallfärdade till Sveavägen med röda rosor för att för att visa sitt deltagande i sorgen. Ingvar Carlsson kände sig rörd. Men också bitter. Nu när det var för sent, tänkte han, kom det fram vilken stor politiker Olof Palme var.

kändes vilset - instruktioner saknades Leif Berglund var tillbaka på Stockholms gator och deltog i jakten efter Olof Palmes mördare. Men styrningen från ledningscentralen lyste fortfarande med sin frånvaro. Berglund hade tidigare i karriären varit med och jagat bankrånare och då hade glasklara order kommit uppifrån och stora områden hade genomsökts på ett systematiskt sätt. Nu kändes det helt vilset, som om han och kollegan åkte runt på måfå utan att veta vad de skulle göra. Varför fick de inga instruktioner?

kände olust bland alla poliser

Vid niotiden på morgonen plockade Christer Pettersson upp sin morgontidning och läste att Olof Palme var död. Han hade alltid, möjligen med något undantag för Vänsterpartiet, röstat på Socialdemokraterna. Han betraktade Palme som Sveriges ende statsman. På radio hörde han att det fanns kondoleanslistor utlagda på Rosenbad. Pettersson åkte dit, men där stod människor i långa köer i fyrdubbla led. Han hade inte lust att vänta i flera timmar och var dessutom påverkad av amfetamin, vilket gjorde det olustigt att befinna sig bland de många poliser som nu verkade finnas i varje gathörn. Christer Pettersson tog därför pendeltåget tillbaka hem till Rotebro. Senare under dagen snodde han några löpsedlar som han sparade i sin lägenhet tillsammans med ett fotografi på Olof Palme som han stal veckan efter i samband med att han skrev sitt namn i en annan kondoleanslista. När Christer Pettersson tre år senare greps av polisen, misstänkt för mordet, fanns

samverkan 112 nr 1 2019

63


kriminalhistoria / Palmemordet

löpsedlarna och fotografiet fortfarande kvar. Först när klockan närmade sig åtta på morgonen kom Tommy Schönstedt hem. Han, hustrun och de två barnen hade som tradition att se ”Gomorron Sverige” tillsammans. Det hade varit fullt adrenalinpåslag under hela natten. Men när Tommy Schönstedt satte sig ner i tv-soffan tillsammans med familjen kunde han lägga yrkesrollen åt sidan. Det dröjde inte länge förrän han började gråta.

lisbeth palme - om tidigare händelse

Klockan 15.35 lördagen den 1 mars förhördes Lisbeth Palme hemma i bostaden av två poliser. Det hade gått 16 timmar sedan maken mördades och hennes minnen var fortfarande färska. Med vid förhöret var också statssekreteraren Ulf Dahlsten och sonen Mårten. Lisbeth Palme ville inte att poliserna skulle använda bandspelare och de gick henne till mötes. Hon berättade vad som hänt på Sveavägen och satte mordet i samband med en händelse som inträffat en morgon för två, tre veckor tidigare. Lisbeth Palme hade då lagt märke till två män som stod nere på gatan och såg ut att bevaka makarna Palmes port. Hon funderade på att ringa Säpo, men avstod. Männen var båda i 45-årsåldern och den ene var klädd i en mörkblå jacka. Den var av en lite äldre typ som man inte så ofta ser i Sverige. Därför hade hon lagt den på minnet. Lisbeth Palme hade ”en svag känsla av” att det var samma typ av jacka som mannen som skjutit hennes man burit.

Någon måste ha sett gärningsmannen Leif Berglund gick av sitt pass vid sjutiden på morgonen. På väg hem från jobbet

Tunnelgatan var mördarens flyktväg. Foto: Tage Olsin

försökte han samla tankarna. Han hade svårt att ta till sig det som hänt, att Sveriges statsminister bara några timmar tidigare hade skjutits ihjäl och att han själv hade deltagit i jakten. Men en sak kände sig Leif Berglund säker på – att mördaren skulle åka fast. Många hade rört sig ute i centrala Stockholm under natten och någon hade helt säkert sett gärningsmannen längs flyktvägen.

Enorma resurser skulle nu satsas på att hitta den person som skjutit ihjäl statsministern. Det skulle nog bara dröja några veckor, möjligen ett par månader. Sedan skulle mördaren vara fast. Polisen hade det här under kontroll. (En version av den här texten är tidigare publicerad i Expressen.) ■

Huvudpersonerna Lisbeth Palme, änka och huvudvittne: Pekade utan att tveka ut Christer Pettersson som mördaren i både Stockholms tingsrätt och Svea hovrätt. Stod fast vid sin historia. Avled i oktober 2018. Christer Pettersson, åtalad: Fälldes i tingsrätten, friades av hovrätten. Erkände i efterhand mordet, för att snabbt ångra sig. Riksåklagaren försökte utan framgång få resning i Högsta domstolen 1997. Avled 2004. Victor Gunnarsson, misstänkt: Kallades ”33-åringen” och satt häktad, misstänkt för mordet. Visade sig senare ha alibi. Flyttade till USA där han 1993 hittades mördad. En polis dömdes för mordet vars motiv ska ha varit svartsjuka.

64

samverkan 112 nr 1 2019

Hans Holmér, länspolismästare: Ledde till en början jakten med järnhand. Drev PKK-spåret hårt, men en stor razzia utvecklades till ett fiasko. Tvingades bort och skrev senare deckare om polisen ”Loppan”. Avled 2002. Ebbe Carlsson, privatspanare: Bokförläggare som startade egna efterforskningar efter mördaren. Skandalen briserade när Hans Holmérs livvakt åkte fast med olaglig buggningsutrustning. Avled i aids 1992 och var en av de första kända svenskar som öppet berättade om sjukdomen. Lars Tingström, ”Bombmannen”: Lärde känna Christer Pettersson när de avtjänade fängelsestraff tillsammans. Vissa menar att Pettersson mördade

Palme som en hämnd för det rättsövergrepp som Tingström enligt honom hade utsatts för. Gick bort 1993. Skandiamannen: Stig Engström arbetade på Skandia och var en av de första som anlände till mordplatsen. Men var han också mördaren? Det är en teori som presenterats av journalisten Thomas Pettersson, först i ett stort reportage i Filter och därefter i boken ”Den osannolika mördaren”. Ingvar Carlsson, politiker: Tog motvilligt över som statsminister och partiledare 1986. Länge var arbetet bara plikt och det dröjde flera år innan han kände någon arbetsglädje. Lämnade politiken 1996.

Leif GW Persson, polisprofessor: Har de senaste åren varit en av de mest tongivande debattörerna när det gäller Palmemordet. Menar att Pettersson var oskyldig och att mordet utfördes av ett antal personer inom polisen, militären eller Säpo. Krister Petersson, åklagare: Den som i dag leder Palmeutredningen. Har uttryckt sig förvånande optimistiskt och sagt att mordet kommer att lösas innan han går i pension. Petersson har samtidigt garderat sig och påpekat att gärningsmannen kanske inte är i livet. ■

www.s112.se


ANVÄNDAREN I FOKUS Att ta tillvara på den kunskap som finns inom vården är en viktig och avgörande del när vi ska öka kvalitén för patienter och personal.

all medhavd utrustning (IVA) smidigt kunde förberedas på intensivvårdsavdelningen och möjliggöra för en mer tidseffektiv lastning av patient i ambulans.

Ett bra exempel på hur det kan gå till att utveckla ambulansen som arbetsplats är när Region Dalarna för några år sedan såg förbättringsmöjligheter i samband med sina IVA-transporter och hur man då drog nytta av personalens kunskap och insikter. Efter att man gjort en utredning stod både nya rationella och ergonomiska lösningar på önskelistan.

Tack vare ett lyckat utvecklingsprojekt sitter idag systemet Frontpack i Region Dalarnas samtliga ambulanser.

Till exempel skulle medföljande personal kunna ha full fokus på patienten men samtidigt vara säker och trygg i sin arbetsmiljö. Även insatstiden för varje transport kunde bli mer effektiv. Genom ett tätt samarbete mellan leverantörer, IVA-personal och erfaren ambulanspersonal utvecklades ett system så att

HAR DU IDÉER PÅ HUR MAN KAN UTVECKLA MORGONDAGENS AMBULANSER? Ambulansproduktion håller öppet hus för diskussion. Besök monter B på Ambulans 2019 den 2–3 april. Congress & Exhibition - Scandic Infracity - Stockholm Du är också välkommen med dina synpunkter via sociala medier eller hemsidan.

HUR MYCKET ÄR ETT LIV VÄRT? VI HAR GJORT EN UTRÄKNING Ingen vill sätta pris på ett människoliv, varken på vårdtagare eller personal. Vi har istället gjort en kostnadsberäkning som visar att man inte behöver kompromissa för högre säkerhet och bättre arbetsmiljö. Se filmen på vår hemsida.

Följ oss på sociala medier:

Ambulansproduktion Sandviken

www.s112.se

www.ambulansproduktion.se samverkan 112 nr 1 2019

65


marknadsnyheter Marknadsnyheter

Ny bok berättar om Volvo som polisbil! Polisbilar fascinerar trots att de flesta av oss aldrig suttit i en, än mindre fått köra med blåljusen på. ”Volvos polisbilar – från PV652 till V90” ger läsarna chansen att fördjupa sig i polisbilarna från bilmärket som idag är helt dominerande som polisbil i Sverige.

R

edan två år efter att de första Volvobilarna tillverkats sålde Volvo sina första bilar till den svenska polisen. Sedan 1929 har det svenska bilmärket använts som polisbil i drygt 30 olika länder. ”Volvos polisbilar – från PV652 till V90” är den första bok som berättar om Volvo som polisbil. Boken som är på 192 sidor berättar om 37 olika modellserier från Volvo, främst personbilar men även lastbilar och bussar.

66

samverkan 112 nr 1 2019

En del Volvomodeller har varit särskilt viktiga för den svenska polisen – men också för Volvos utveckling. En del av de krav som polisen ställde på Volvo Amazon kom även den vanliga Volvoköparen till godo. Boken handlar också om den utrustning som polisbilarna haft, från de första försöken med radio till automatiska system för att avläsa registreringsskyltar. Volvo Amazon var den första utländska polisbilen i Storbritannien. Det var inte okontroversiellt och blev till och med föremål för en debatt i underhuset. I ”Volvos polisbilar – från PV652 till V90” finns bilder på polisbilar från 17 olika länder, bland annat Ryssland, Saudiarabien och Indonesien. Boken är huvudsakligen illustrerad med

historiska bilder, men här finns också bilder på flera av Polismuseets bilar tagna i nutid av författaren. Som titeln antyder är den yngsta modellserien i boken V90 och här finns bilder från Volvos produktion av polisbilar idag. ”Volvos polisbilar – Från PV652 till V90” är skriven av motorjournalisten och volvokännaren Fredrik Nyblad. Han är till vardags reporter på tidningen Klassiker och redaktör för Klassikers specialutgåva Volvo-Klassiker. Boken ges ut av Trafik-Nostalgiska Förlaget som tidigare publicerat Fredrik Nyblads ”Volvo 700/900 – Från lyxvagn till sossecontainer” (2017), ”Volvo 165 – Drömmen om lyxkombin” (2016) och ”Krasch! Drömmen om säkerhetsbilen” (2012).

www.s112.se


Med Pensis ergonomiska utförande klarar du enkelt alla lyft rätt och riktigt

Pensi löser alla svåra passager vid överflyttning av patienten

Med ett enkelt knapptryck lastar och lossar du patienten tryggt och säkert in och ur fordonet

Let heavy be light Pensi gör det möjligt att lasta utan tunga lyft. På ett säkert och ergonomiskt sätt lastas patienten med enbart ett enkelt knapptryck. Bårens multifunktioner minskar antalet överflyttningar och gör transporten bekvämare och – både för våra patienter och för oss som arbetar med patientförflyttning. Pensi är ledande inom bårteknik och förser ditt fordon med den bästa utrustningen för transportoch vård av patienter.

SEXPUNKTSBÄLTE • TRAPPKLÄTTRARE • ENMANSHANTERING • ERGONOMISK

www.s112.se

Återförsäljare i Sverige: Mago Scandinavia AB, telefon 0500-48 49 74

samverkan 112 nr 1 2019

www.pensi.se

67


POSTTIDNING B

IPM Ulricehamn.

Avsändare: On Road Communications AB Nyckelpigevägen 2, 374 51 ASARUM

Ida Petersson, Ambulanssjukvården Malmö

KLÄDER FÖR IDA PETERSSON För dig som jobbar utomhus, i extrem hetta, kyla eller väta. För dig som jobbar i krävande miljö och för dig som handlar när andra råkat illa ut och som kan göra skillnad mellan liv och död. För er som ser till att allting fungerar så att vi andra kan slappna av. Vi finns för er.

WWW.TAIGA.SE | 0340-66 69 00

Profile for Samverkan112

nr1_2019_bladderbar  

nr1_2019_bladderbar  

Profile for s112
Advertisement