Issuu on Google+

tation vän s s l e v a d Hun ns bästa e s li o p h c o t Försvare

SAMVERKAN

uktör r t s n i k fi Tra tt lyft e n e g in n d il b Nya ut tryck n i t k r a t S ydsudan S i lt a it p s o h Pre

Nummer 2 2014 Årgång 13

Pris 49 kr

Magasin om blåljusverksamheter och specialfordon

tik MatemaWales Räddar liv i s SM Ambulan ng Nya golftävli uss b s d r å v v Intensi jukvård på väg Specialists mer Och mycker

Trevlig läsning! Räddade 50-årig Merca-ambulans


Vi erbjuder Dig rätt förutsättningar - vid utbildning...

AMBU SAM Torso docka i vuxenstorlek, för basal HLR-träning.

AMBU DOCKOR (torso och helkropp) Flertalet HLR-dockor för basal och avancerad HLR-träning. Finns även för övning i intubation och ventilering på mask. Tillval: PC-anslutning med HLR program.

AMBU INTUBATIONSHUVUD För träning av alla intubationstekniker.

... och i verkligheten

ZOLL Monitorer och defibrillatorer från ZOLL för sjukhus- och transportbruk. Förenklar och förbättrar samtliga delar av hjärtstoppsberedskap. ZOLL:s unika pacingteknologi är erkänt världen över.

STATPACKS Ett brett sortiment av akutväskor och moduler av hög kvalitet.

AUTOPULSE Ett kompakt och bärbart system som ger mer effektiva hjärtkompressioner på plats och under transport.

För mer information kontakta Medidyne AB I Telefon 0431 - 44 80 50 I www.medidyne.se


Magasin om blåljusverksamheter och specialfordon Utgivare Tidningen Samverkan 112 ges ut av förlaget On Road Communications AB. Förlaget är privatägt och står ägar- och åsiktsmässigt helt oberoende i förhållande till företag, organisationer och politiska partier. Utgivningsbevis: 24 224 ISSN: 1650-7487 Adress Pirgatan 2, 374 35 Karlshamn (NetPort Science Park) Tel: 0454-300 800 (vx), E-post: red@s112.se www.s112.se Chefredaktör och ansvarig utgivare: Sven Åsheden, 0454-300 800 (vx), sven@s112.se Reporter Mats Thorner, Mobil: 070-39 73 666 Övriga medarbetare i detta nummer Eva-Lotta Andersson, Mikael Bergström, Pär Jonsson, Maria Jansson Sjödin, Elliot Turvall, Annica Ahlberg-Valdna. Formgivning Sven Åsheden Produktion On Road Communications AB. Redaktionen ansvarar ej för icke beställt material. För åsikter som framförs i artiklar svarar intervjuade personer och textförfattaren. Annonser Adviser AB, Västergatan 40, 211 21 Malmö, Dennis Sandström, 040 - 97 04 43, dennis@adviser.se Upplaga: 3 000 exemplar Tryck: Mixiprint, Olofström Prenumeration - www.s112.se/prenumerera/ Ett år 250:-, 6 nummer. Lösnummer 49:- inkl. porto inom Sverige. Utanför Sverige tillkommer ett portotillägg. Foto framsida: John Thorner

Utgivningsplan 2014 NR 1 UTKOMMER vecka 8 / 9 Materialdag annonser, 4 feb . ........................................... NR 2 UTKOMMER vecka 16 / 17 Materialdag annonser, 2 apr . ........................................... NR 3 UTKOMMER vecka 25 / 26 Materialdag annonser, 3 jun

........................................... NR 4 UTKOMMER vecka 36 / 37 Materialdag annonser, 19 aug

...........................................

12

Flera yrkesgrupper måste kunna arbeta tillsammans Flera landsting har agerat utifrån tron att en akademisk utbildning i alla lägen ger en högre kvalitet för patienterna än en yrkesutbildning. Men då har man glömt bort att de olika yrkesgrupperna har, och kan ha, olika kompetenser och kan ansvara för olika delar inom exempelvis ambulanssjukvården. Idag finns en påtaglig sjuksköterskebrist både hospitalt och prehospitalt, och det framtida behovet kan bli helt omöjligt att täcka med endast sjuksköterskor. Vad kan då göras inom exempelvis ambulanssjukvården? Modellen kan vara att det i kompetenshänseende finns en medicinsk och en teknisk spetskompetensväg. Både specialistutbildade sjuksköterskor och undersköterskor med en akademisk anpassad påbyggnad, som i förlängningen kan leda fram till en högskoleexamen, behövs i den framtida sjukvården. Att hela tiden ersätta en yrkeskompetens med en annan tror jag inte riktigt på. Min högst personliga uppfattning är att Riksföreningen för anestesi och intensivvård som har många medlemmar inom ambulanssjukvården och Riksföreningen för ambulanssjuksköterskor (RAS) borde satsa på ett gemensam upprop för att utveckla den svenska ambulanssjukvården. Byt konkurrens mot samverkan och bli starka tillsammans! Riksföreningen för ambulanssjuksköterskor har dragit igång ett riktigt bra projekt i Stockholm som benämns Ambulans 2015. En konferens och mässa för personal, leverantörer, innovatörer och forskare inom ambulanssjukvård i de nordiska länderna. Det blir premiär den 28-29 april nästa år. Tanken är att detta ska bli en mötesplats som administreras av ambulanspersonal och som vänder sig till all ambulanspersonal oavsett tillhörighet. Ambulans SM 2014 är namnet på Sveriges nya topptävling i golf. Bakom tävlingen och den nya satsningen står KAKI, Karlskrona Ambulans Kamrat/Idrottsförening och Carlskrona Golfklubb. Tävlingen avgörs den 27-28 augusti med ”kanonstart”och blir den första större tävlingen, för golfspelande ambulanspersonal i Sverige. Carlskrona Golfklubb bjuder alltid sina besökare på en utmanande 18-hålsbana med en fantastisk utsikt över Blekinges skärgård. Läs mer på sida 24 Hur såg det ut på din ambulansstation förr i tiden? Har du/ ni några gamla foton att dela med oss? Tag då kontakt via telefon: 0454-300 800 eller på e-post: sven@s112.se

NR 5 UTKOMMER vecka 42 / 43 Materialdag annonser, 1 okt

........................................... NR 6 UTKOMMER vecka 51 / 52 Materialdag annonser, 2 dec

...........................................

WWW.S112.SE

Sven Åsheden Chefredaktör och ansvarig utgivare sven@s112.se SAMVERKAN 112 NR 2 2014

3


SAMVERKAN

30

Innehåll

Starka intryck att hospitera

8 station

ls e v a d n u H s n e t k a Försvarsm

Matematik som räddar li

20

v

34

Rullande specialistsjukvård 5 8 12 16 18 20 4

Landet runt - aktuella notiser Hundavelsstationen i Sollefteå Nya trafikinstruktörsutbildningen i Luleå Hur passande är benämningen brandman? Etik och ansvar vid hjärtstopp Matematik räddar liv Wales

SAMVERKAN 112 NR 2 2014

24 25 26 30 34 40

Bäddat för bra SM-golf i Blekinge Intressanta tidsdokument Sven räddade 50-årig Merca-ambulans Starka intryck att hospitera i Sydsudan Rullande specialistsjukvård Ambulansförbundets egen sida

42 44 45 46 49 50

Halland rustar för FLISA-succé Riksföreningen för ambulanssjuksköterskor Att möta suicidnära patienter - Nominering 2 Stolt över framgången - Nilsson i topp Revision av transportkuvössystem Marknadsnyheter WWW.S112.SE


Nu får det vara nog!

DEBATTINLÄGG FRÅN GÄVLEBORG Två ambulanssjuksköterskor har nekat ett prio 1-larm. Detta stämmer inte. Vi inom ambulanssjukvården har länge, i flera år, 
efterlyst ett klarare direktiv av våra chefer vad som 
gäller våra dagbilar efter 
ordinarie arbetstids utgång och hur vi i dessa lägen ska hantera dessa larm som skickas ut efter ordinarie tid, utan att få någon som helst respons på våra frågor. Vi har reglerad arbetstid, vilket innebär att vi kan jobba över om körningen har kommit före klockan 18.00 men kommer ett larm efter klockan 18.00 ska vi bli 
beordrade av en chef.  Det som har hänt nu är att två av våra medarbetare har råkat illa ut på grund av chefer som inte har en dialog med sina an-

Källa: Arbetarbladet

ställda. Det har kunnat vara vem som helst som jobbar inom ambulanssjukvården. De två som har fått den här varningen har bara gjort sitt jobb, inget annat! Att fördröja en körning på arbetstid är vi anställda inom ambulansen helt eniga om att det inte är okej på något vis.

Vi blir även överkörda 
i andra frågor som rör vår arbetsmiljö. De flesta av 
våra chefer har aldrig arbetat operativt i ambulansverksamheten, de fattar beslut i frågor som de inte har en aning om vilka följder det kan få och då är det patienten som blir lidande 
i slutändan.

Det som har hänt nu är att larmcentralen i Falun har slagit ut en dagambulans 
efter klockan 18.00 då ambulansen har slutat sitt skift och inte ska åka på flera uppdrag den dagen. Ambulansbesättningen ringer då larmcentralen och frågar om de vet att ambulansen slutar klockan 18.00 och om det inte finns någon annan ledig ambulans. Larmcentralen i Falun svarar att det visst finns en annan dygns-
ambulans som är ledig och detta resulterar i att de skickar iväg den ambulansen på uppdraget. Punkt.

Medarbetare 
i Sandviken och Hofors 

Vi i personalen menar att när våra chefer gör helt förvridna galna saker är det inget som sker. Ett exempel kan nämnas i vintras då landstinget hade stor julfest på Göransson Arena då en av våra medarbetare på Ambulansen blev sjuk. Denna sjukskrivning ersattes inte av våra chefer. Detta resulterade i att en ordinarie dygnsbil togs ur drift en hel natt, drygt 10 timmar och då var det bara en ambulans som var brukbar detta skift och inte två som det ska vara. Man kan bara undra hur många svårt sjuka som fick vänta på ambulans den natten, Jörgen Tranevik? Och vad har du gjort åt detta? På grund av att det finns ett utbrett missnöje med våra chefer och att vi i personalen försökt påtala detta under en längre tid helt utan respons, så upplever vi nu att våra chefer försöker stävja detta mot oss genom att agera på ett sätt som inte är okej.

SVAR DIREKT: Det är oacceptabelt att ifrågasätta ett prio 1-larm

Det är inte acceptabelt att en högt prioriterad patient får vänta på ambulans. Rutinen är tydlig. Så länge ambulansen inte parkerats i garaget efter arbetspassets slut är den i drift. Det är oacceptabelt att ringa och ifrågasätta ett prio 1-larm medan en svårt sjuk patient väntar. För de som inte vet vad de olika prioriteringarna innebär, ett prio 1-larm handlar om ett akut eller livshotande tillstånd. När det gäller tillfället i december när en medarbetare blev sjuk och en ambulans togs ur drift har det skrivits en avvikelse. Den är hanterad tillsammans med SOS Alarm för att utesluta att situationen uppstår igen. Vi kommer att genomföra utbildningar på den berörda stationen utifrån den fördröjda prio-1-körningen och utifrån tidigare händelser. Jörgen Tranevik,

Verksamhetschef ambulanssjukvården

Ambulansöverläkare

Vårdenhetschef ambulansen Sandviken/Hofors

Vårdenhetschef ambulansen Gävle och Ockelbo

Agneta Larsson, Oskar Bondesson, Torbjörn Eriksson,

Förflyttningskunskap för Ambulanssjukvården Grundutbildning för handledare Målgrupp: personal inom ambulans och akutsjukvården Kursinnehåll: En teknikbank för att undvika att bära och lyfta.

Baserat på ett principbaserat arbetssätt. Fokus tung patient.

Kurstid: 14-16 oktober 2014 Kursplats: Flöjelbergsgatan 7A Mölndal Ring för offert: 031-27 25 30, E-post: office@modernarbetsteknik.se

WWW.S112.SE

SAMVERKAN 112 NR 2 2014

5


Landet runt

Psykiatrin får egen ambulans i Stockholm

Inget aktivt arbete för att få fler kvinnor att bli brandmän Brandkåren skriker efter fler kvinnliga brandmän. Men på Gästrike räddningstjänst pågår inget aktivt arbete för att jämna ut den mansdominerade yrkesgruppen.

Foto: Patrik Karlsson

Stockholm blir först i landet med att få en psykiatrisk ambulans. Prio ett för den nya ambulansen är att åka ut vid hot om självmord. Fredrik Bengtsson är enhetschef för länsakuten och projektledare för det nya ambulansprojektet; – Det är det absolut viktigaste i det här, att vi kan komma ut på plats omedelbart till allvarliga suicid-hot när någon står vid en bro eller någonting. Det är ett spislarm som det kal�las när flera myndigheter, både polis, ambulans och brandbil, larmas ut. Varför kan inte den vanliga ambulanssjukvården sköta det här?

– Det kan de i och för sig, men de har inte den specialistkunskapen som de här sjuksköterskorna som åker i det här fordonet har. Projektet är en tvåårig satsning med en budget på 11 miljoner kronor från hälso- och sjukvårdsförvaltningen. Pengarna kommer i sin tur ifrån regeringens så kallade priosatsning. Fredrik Bengtsson hoppas att det här ska bli en permanent verksamhet, främst för att patienterna ska mötas av sjukvårdspersonal och inte av polis som sker i många av de akuta psykiatrifallen idag. – Det är en avstigmatisering av psykiatrin. Det är viss skillnad om det kommer en målad polisbil hem till någon, eller om det kommer ett ambulansfordon, säger Fredrik Bengtsson. Planen är att bilen ska börja rulla i Stockholms län i september i år. Text: Matilda Mattisson SR, P4 Stockholm

Den dolda diskrimineringen, juni 2008, Kerstin Wallin. "Carl Toshach har särskilt studerat psykiatrin i Ryssland. Han berättar att i Sankt Petersburg har man speciella psykiatriambulanser, utrustade för att redan vid upphämtningen av den psykiskt sjuke göra en fullständig kroppslig undersökning" Källa: Göteborgs universitet

6

SAMVERKAN 112 NR 2 2014

– Det skulle vi säkerligen behöva. Det här är något för oss att titta på, säger Robert Strid, ansvarig för rekryteringen på Gästrike räddningstjänst. Robert Strid är räddningschef och högst ansvarig för rekryteringen på Gästrike räddningstjänst. Han tycker att det behövs fler kvinnliga brandmän. Men något aktivt arbete för att få till en mer jämn könsfördelning i yrkesgruppen finns inte. – Vi jobbar med rekrytering generellt. Just nu har vi inget pågående speciellt riktat mot kvinnor. Däremot ser jag att om vi kan rekrytera en brandman eller en brandkvinna spelar det inte så stor roll. De som kan komma till oss, klara våra tester och är lämpliga som personer tar vi tacksamt emot. Varför har ni inget aktivt arbete för att fånga in kvinnorna?

– Det skulle vi säkerligen behöva. Men just nu har vi inget sådant projekt pågående. Vi vill ha in fler kvinnor. Det här är något för oss att titta på, säger Robert Strid. Han menar att det traditionellt finns en viss schablon om hur man ska vara som brandman. Att man ska klara lite mer, kunna se vissa tragiska saker och vara tuffare. – Tidigare har man kanske inte pratat så mycket om det där, utan konstaterat hur det varit och gått vidare till nästa uppgift. I dag är vi mycket duktigare på att prata om det som hänt, dra lärdom av det och sen gå vidare. Även Lennart Juhlin, räddningschef på Norrhälsinge räddningstjänst, tror att den klassiska bilden av en brandman speglar av sig på dagens situation. – Jag tror att det bottnar mycket i traditioner. Hos kvinnor finns en rädsla för fystester och allt vad det innebär. Men det har visat sig att de som kommer hit och provar på inte har några problem. Åtminstone 95 procent av tjejerna klarar det, säger han. En tjej som sökt sig till brandmannayrket är Anna Djupiter Berg i Bergby i Gävle kommun. Hon har också märkt av schablonen som Robert Strid pratar om. – Det ska väl alltid finnas en mall för hur man ska se ut som brandman. Men jag tycker att den börjar mjukas upp. Det är inte sådan hierarki och tuppfäktning längre som det har varit. Det har blivit mjukare inom räddningstjänsten, säger hon.

Text: Linnea Johansson, SR P4 Gävleborg

WWW.S112.SE


Fann brister i vården - blir ny ambulanschef Daniel Lilja har utrett ambulanssjukvården i Jönköpings län. Han hittade flera brister och konstaterar att det behövs mer pengar för att den ska fungera ordentligt. Nu är det han själv som får kavla upp ärmarna. Det blir Daniel Lilja själv som får lösa de problem han hittade. För nu blir han verksamhetschef för ambulanssjukvården i hela länet. – Det är såklart väldigt utmanande att få ta hand om de problem man har beskrivit, säger han själv om sitt kommande uppdrag. Daniel Lilja började som ambulanssjuksköterska, men har sedan klättrat mellan olika chefspositioner och för något år sedan fick Daniel Lilja i uppdrag av Landstinget att utreda hur ambulanssjukvården i länet fungerade. Han kom då fram till att ambulanserna tvingas göra fler och fler utryckningar för varje år som går. På bara några år har antalet ambulansuppdrag ökat med ungefär 50 procent. Något som däremot inte har ökat i den takten är resurserna. Så Daniel Lilja presenterade de brister han hittade i utred-

VG vill sluta använda SOS Alarm SOS Alarm är för dåliga på sitt uppdrag, menar Västra Götalandsregionen. Regionen kritiserar bland annat att det finns för få sjuksköterskor på larmcentralerna. Nu vill de inte förnya avtalet med SOS Alarm. I avtalet mellan parterna står det att minst 90 procent av vårdsamtalen ska hanteras av legitimerade sjuksköterskor med minst tre års erfarenhet av akutvård - ett mål som SOS Alarm missar med cirka 30 procent. Bengt Asplén är chef på AmbuAlarm, som ansvarar för att planera och styra regionens ambulansverksamhet: – Vi tror att våra ambulanser skulle kunna utnyttjas betydligt bättre om vi har välutbildade sjuksköterskor som

ningen och konstaterade att ambulanssjukvården behöver förstärkas med sju miljoner kronor. – Vi har gått från 28 000 patienter 2007 till nu 43 000 patienter. Det är inte så att Jönköpings befolkning blivit så mycket sjukare, utan beteendet har förändrats. Inom ambulanssjukvården finns ett antal patienter som sannolikt skulle kunna ta sig till vården på annat sätt. I och med att Daniel Lilja nu under våren blir chef över all ambulanssjukvård i länet blir det upp till honom att lösa de brister han själv hittade. Och det var inget han räknade med när han letade efter bristerna. – Nej, det såg jag nog inte då, utan då var det först och främst ett uppdrag att ta reda på vad de stora volymökningarna berodde på i ambulanssjukvården. Jag trodde nog inte att jag skulle vara en del av chefsstrukturen i framtiden. Vad kommer att hända inom ambulanssjukvården i länet?

– Jag tror att man måste lyfta blicken och inte bara fokusera på ambulanssjukvården, utan det utmaningar som hela hälsooch sjukvårdssystemet står inför. Ambulanssjukvården är inte en isolerad del i totalen utan vi måste titta på hela processen, till exempel att inte bara köra patienter till akutsjukvården, utan föra en dialog med primärvården. Text: Hannes Ewehag SR P4 Jönköping

sköter intervjun med den inringande patienten. Att rätt patient verkligen får tillgång till våra ganska få ambulansresurser, säger han. Vad är SOS Alarms förklaring till att man inte har lyckats leva upp till avtalet? – Man anser att det är en allmän brist på sjuksköterskor i vårt område och i hela Sverige som gör att man inte klarar att rekrytera i den omfattning som krävs. Och vilken förståelse har du för den förklaringen? – Vi är naturligtvis medvetna om att det råder en brist på sjuksköterskor. Men vår uppfattning är att det finns ett stort intresse för att jobba som sjuksköterska på larmcentral, men man har uppvisat en stor oförmåga att behålla sin personal inne på SOS Alarm. Kommer ni att anlita SOS Alarm framöver? – Vår ingång är att vi försöker avsluta avtalet med SOS Alarm så snart som möjligt.

SR P4 Göteborg

BINZ kommer till Rettmobil-mässan

i Fulda Tyskland

Den 14-16 maj kommer Binz att finnas med som utställare på Rettmobil-mässan i Fulda Tyskland. Passa på att besöka oss i Hall 6 Monter 604 så pratar vi effektivitet, säkerhet & nytänkande. Välkommen till utställningen PS. Vi talar svenska. DS.

Ambulans Sprinter är baserad på Mercedes-Benz WWW.S112.SE

Tyrilux Bil AB | Telefon: 031-58 03 00 | E-post: binz@tyrilux.se SAMVERKAN 112 NR 2 2014

7


Tjänstehundar

Hundavelsstation

– förser försvaret och polisen med tjänstehundar

Människans bästa vän Text och foto: Maria Jansson Sjödin

Just den här dagen blev världen en aning större och mer spännande för sju helt underbara schäfervalpar på Hundavelsstationen i Sollefteå. Sex veckor gamla besöker de för första gången lekhagen. Livslusten och upptäckarglädjen i deras pigga ögon är smittsam! 8

SAMVERKAN 112 NR 2 2014

Hundavelsstationen i Sollefteå tillhör Försvarsmaktens Hundtjänstenhet, FHTE. – Vår uppgift är att förse försvaret och numera även polisen med tjänstehundar. Vår avdelning med sexton anställda ansvarar för avelsverksamheten och fram tills unghundarna testas vid 1,5 års ålder, säger Lars Berg, major och avdelningschef i Sollefteå. Hundavelstationen har sedan länge haft ett bra samarbete med polisen. I ett regeringsbeslut som togs i december 2011 fastslogs att samarbetet skulle utökas ytterligare.

– Det gör att vi nu har ett ansvar att förse även polisen med lämpliga tjänstehundar. Det innebär en ökad produktionsnivå, vilket är bra då vi kan hålla uppe volymen. Det innbär även ekonomiska lättnader eftersom vi delar på vissa kostnader. Målsättning är numera att föda upp 300 valpar per år, mot tidigare 200. – Vi vill ha bra hundar och vill inte slarva med avelselsarbetet, så vi skyndar långsamt. Målet för 2014 är att föda upp cirka 250 hundar. Målsättningen är att 25 procent av de valpar som föds i Sollefteå kommer att tränas WWW.S112.SE


Sedan starten 2005 har 1.500 valpar fötts upp i Sollefteå. Målsättningen är att föda upp 300 valpar per år, 25-50 procent av dessa tränas till någon form av tjänstehund.

Fanny Wedin från Grans Naturbruksgymnasium i Öjebyn gör sin praktik på Försvarsmaktens Hundavelsstationen i Sollefteå. Något som både hon och valparna gillar!

till att bli någon form av tjänstehund, antingen inom polisen eller försvaret. – Men det har visat sig att våra hundar klarar testerna bättre än så. Närmare hälften av våra hundar har blivit godkända och utbildas vidare. Sollefteå som hundstad Det finns en lång tradition av verksamhet med tjänstehundar i Sollefteå. Redan 1911 gjordes de första försöken att använda hundar i arméns tjänst. Därefter har verksamhetens namn, huvudmän och innehåll varierat. Under de år som det hette Staten Hundskola var även då uppdraget att serva både polis och försvar med duktiga tjänstehundar. – I början av 90-talet drog sig staten ur och på mycket avelsarbete gick om intet på mycket kort tid, menar Lars Berg. Systemet med att rekrytera tjänsthundar visade sig snart bli allt svårare, så 2003 togs ett beslut som innebar att försvarmakten åter skulle vara självförsörjande med tjänstehundar. Avelsverksamheten kom att hamna i Sollefteå, där man visste att erfarenheten och kunskapen redan fanns. – Sommaren 2005 när vi hade fått ordning på de nya lokalerna påbörjades arbetet med att återuppbygga en bra stam av schäferhundar, säger Lars. Avelsarbetet syftar dels till att bli självförsörjande men även till att förbättra stammen. I Sollefteå planeras aveln, tikar och valpar sköts om, fodervärdar rekryteras och får även stöd från stationen sedan valparna placerats. – Numera rekryterar vi i huvudsak både tikar och hanar ur den egna uppfödningen, vilket betyder att vi har dokument långt bakåt i tiden på de hundar som lämnar oss, säger Lars. Fodervärdar sökes När valparna blivit åtta veckor gamla är det dags för dom att skiljas från sin mamma och sina syskon. – Under ett drygt år bor de hos en fodervärd någonstans i landet. Varje kull går till en region där en fodervärdskonsulent ansvarar för kontakten med fodervärdarna, säger Lars. Det är en grannlaga uppgift att hitta lämpliga hem till de 200-300 valpar som föds varje år. Försvarsmakten behöver även hjälp med sina egna avelstikar. – Vi har egentligen alltid behov av nya fodervärdar. När någon anmäler sitt intresse gör vi ett hembesök och en intervju innan vi godkänner fodervärden och ställer upp dom på en väntelista.

>>

WWW.S112.SE

SAMVERKAN 112 NR 2 2014

9


>> Som fodervärd har man ett ansvar för att uppfostra valpen och lära den umgås med människor. Hunden ska helt enkelt ha det bra. Som tack för att man tar hand om valpen står försvarsmakten för foder, veterinärkostnader och support under valptiden. Tuffa tester Men säg den lycka som varar... När valpen är ungefär 1,5 år är det dags för den att genomgå det test som ska avgöra dess lämplighet som tjänstehund, till patrullhund eller sökhund. – Det kan vara svårt att lämna ifrån sig hunden efter så lång tid. Men man får tänka på att man bidrar till att få fram en hund som kommer att göra nytta och kanske till och med kommer att rädda liv. De flesta är också stolta över sina blivande tjänstehundar och vissa kan bli besvikna om de inte klarar våra tetser, säger Lars. Om hunden inte klarar lämplighetstestet får fodervärden erbjudande om att överta hunden för en mindre summa. Men det är alltså inget man ska räkna med. Det finns idag fem testplatser spridda över landet. – Polisen och försvaret söker i princip samma typ av hund och testerna går framför allt ut på att se till hundens mentala egenskaper. En bra tjänstehund har ett gott temperament med mycket söklust och stor vilja att arbeta. Den måste vara modig och stabil och den den måste vara öppen för människor. Medicinsk måste den vara frisk och exempelvis fri från ledbesvär. De hundar som blir godkända utbildas därefter tillsammans med sin hundförare, antingen inom försvaret eller inom polisen.

4-hjulsdrift till Höglandet

Hämtas av Peter Andersson

www.nilsson.se Tel: 0430-490 50

10

SAMVERKAN 112 NR 1 2014

Lina Edlund, arbetar som hundskötare på avelsstationen och får mycket kärlek av de oemotståndliga schäfervalparna.

F

– Finns det någon som kan ta hand om mig? Försvarsmaktens hundavelsenhet söker ständigt nya fodervärdar.

FAKTA

Försvarsmaktens Hundavelsstationen i Sollefteå Har som uppgift att förse försvaret och polisen med lämpliga tjänstehundar. På avelsstationen arbetar 16 personer. De ansvarar för att planera avel, sköta tikar och valpar, rekrytera fodervärdar, placera valparna hos fodervärdar och att ge hjälp och stöd under fodervärdstiden. Avdelningen ansvarar också för lämplighetstesterna och därefter fördelning av godkända hundar samt avveckling till ny ägare för de hundar som inte godkänns.

Hundarna placeras hos sin fodervärd när de 8-10 veckor gamla. Där stannar de tills de är ungefär ett och ett halvt år gamla. Under den perioden står Försvarsmakten för foder- och veterinärkostnader. Avelsverksamheten i Sollefteå har pågått sedan sommaren 2005. Regeringsbeslut om ett utökat samarbetet med polisen togs i december 2011. Genom åren har man fött upp cirka 1.500 valpar. Man arbetar ständigt med att skaffa fram lämpliga avelshundar, främst genom egen avel.

– Vårt ansvar är att förse försvarsmakten och polisen med lämpliga tjänstehundar, säger Lars Berg major och avdelningschef vid Försvarsmaktens Hundavelsstationen i Sollefteå.

WWW.S112.SE


SPECIALFORDON FÖR TUFFA UPPDRAG Vi är marknadsledande på om- och påbyggnationer av fordon för yrkesmässig persontrafik, utryckningsfordon och fordon för gods- och varutransport. Välkommen att kontakta oss!

Euro-Lans, Karosseriverken, U-Lift: 0457-45 06 00 YdreSkåp: 0381-66 90 00

nordicvehicle.se


Text: Sven Åsheden

Utbildning

Nya trafikinstruktörsutbildningen - ett lyft i Luleå

Under veckorna 8, 10 och 12 har elva nya trafikinstruktörer utbildats och examineras i den nya Trafikinstruktörsutbildningen som drivs av Akut- och katastrofmedicinskt centrum (AKMC), Västerbottens läns landsting i samarbete med ambulanssjukvården i Söderhamn. Kursdeltagarna kom från Ambulanssjukvård, Räddningstjänst och Tull. Från Malmö i söder till Jokkmokk i norr. AKMC har tagit över stafettpinnen från Trafikverkets utbildningscentral och driver nu det nationella kompetensspåret i egen regi. Med stort fokus på vetenskapliga studier från bland annat VTI, i kombination med egna gedigna kunskaper, har resulterat i en helt ny och insiktsinriktad körutbildning för blåljusens trafikinstruktörer. "Omvända" och flytta fokus – Detta är vårt sätt att driva frågan om nationell licens för utryckningsförare i väntan på att myndigheterna ska ta ett initiativ i frågan likt Norges Code 160 säger Pontus Albertsson, Med. Dr. och projektledare. AKMC:s nya instruktörsutbildning handlar mycket om att ”omvända” och flytta fokus från den tidigare traditionella trafikutbildningen, där eleverna i stor utsträckning var ute på bana eller vinterväg och tränade färdighet, till att förmedla budskap om tidsvinsteorin och riskmedvetenhet. Andra centrala delar i utbildningen är att låta eleverna träna exempelvis riskmedvetenhet genom att riskinventera sina vanligaste utryckningsvägar eller i grupp diskutera frågor som berör förarbeteende.

– Jag vill kalla hela vår utbildning för ett systemskifte och en ny syn på hur säker utryckningskörning ska genomföras. Vi lägger större fokus på analys och reflektion av det egna körbeteendet och mindre fokus på manövrering och hantering av kritiska situationer (färdighetsträning) med broms och undanmanövrar i höga hastigheter berättar Pontus Albertsson. Konsekvensanalys Det måste alltid finnas ett syfte och mål om insikt och konsekvens för en utryckningsförares handlande bakom ratten. Konsekvenser med alltför höga hastigheter? Risktagande och tidsvinst för uppdraget! – Kunskapen om vad som är en säker utryckningsförare är omfattande och forskningen visar att det är en komplicerad process säger Mikael Signon, trafikinstruktör från ambulanssjukvården i Söderhamn. En annan nyhet vid en jämförelse med tidigare instruktörsutbildningar, som ge-

Mikael Signon, Söderhamn Trafikinstruktör Blåljus. Foto: Privat nomfördes i Trafikverket regi, är att kursdeltagarna, efter avslutad utbildning, får med sig färdigt utbildningsmaterial på USB minne. Även kursmaterial från Trafikverkets tidigare utbildningar ingår. Elever som kommer från andra verksamheter kan mycket väl använda AKMC:s material och komplettera med sina egna verksamhetsrelaterade delar. Tidigare var trafikinstruktörerna tvungna att göra eget utbildningsmaterial vilket tog väldigt mycket tid i anspråk. Nu kan utbildningen på hemmaplan starta direkt. – Verona Nordkvist från Fagersta mailade nyligen och berättade att hon och instruktörskollegan Tiina Schagerholm, verksam i Västerås, kommit igång med utbildning på sina hemmastationer, redan under april, i den del som kallas steg 1, berättar Pontus Albertsson.

Anna Mandic Trafikinstruktör Blåljus. Foto: Mikael Signon

12

SAMVERKAN 112 NR 2 2014

WWW.S112.SE


>>

av de lagar och regler som gäller. Därför är det viktigt att vi pratar säkerhetskultur och skapar en bra arbetsmiljö tillägger Mikael Signon. – Mikael fortsätter. Hur når vi ut med vårt budskap till våra kollegor som har en övertro på sin egen förmåga att framföra ett utryckningsfordon? Detta är en stor utmaning! Att jobba med dessa utbildningsfrågor är en mäktig och viktig uppgift. Det är av största viktigt att trafikinstruktörer, verksamheter och kollegor strävar åt samma håll! Ledarskap är en process som aldrig blir helt förstådd eller fullbordad. ”Utryckningsutbildningen är ett bra exempel ” avslutar Mikael Signon. Nästa trafikinstruktörsutbildning planeras i Uppsala under veckorna 42, 44 och 46. Elva nya trafikinstruktörer som utbildats och examineras vid den nya Trafikinstruktörsutbildningen som drivs av Akut- och katastrofmedicinskt centrum (AKMC), Västerbottens läns landsting i samarbete med ambulanssjukvården i Söderhamn.

– Mikael Signon berättar att stor vikt läggs på pedagogik och retorik, med andra ord, hur får vi ut budskapen till våra kollegor. Mycket lärorikt och en ny insikt för kursdeltagarna. Ett annat övergripande mål, och tillika utmaning, har varit att ge trafikinstruktörerna en seriös syn på sin yrkesutövning. I mycket stor utsträckning är det vi själva som skapar normer och värderingar och därmed ramarna för en säker utryckningskörning. Viktigt med ledningens stöd Utan ledningens stöd och kunskap är det svårt för en nyutbildad trafikinstruktören att verka i sin egen hemmamiljö. – Vi råder alla trafikinstruktörer att snarast, och på hemmaplan, skapa en tydlig arbetsbeskrivning för sin roll som instruktör. Detta är det första stora steget mot säker utryckningskörning och något som alla vinner på berättar Mikael Signon. – Mikael Signon berättar vidare. Att förankra en nollvision inom landets blåljusorganisationer kräver tålamod, och som utbildare och verksam inom ambulanssjukvården kan jag se en positiv attitydförändring och ett ändrat beteende ute i trafiken när arbetsmiljön ställs i fokus. Men mycket återstår innan vi har en säker arbetsmiljö. På många håll saknas en utbildningsplan och den viktiga trafikpolicyn. Enligt arbetsmiljölagen har arbetsgivaren huvudansvaret för att göra riskanalyser runt vår dagliga arbetsmiljö. – Ulf Rydh, olycksutredare på Trafikverket och föreläsare. Jag ser vissa brister hos räddningstjänsten i trafiksäkerhetsdelen. Hade man kunnat förhindra räddningstjänstens tragiska dödsolyckor i Smedjebacken och i Mellerud med en annan kunskap om utryckningskörning? 14

SAMVERKAN 112 NR 2 2014

Ulf Rydh tycker att bältesanvändningen kan bli betydligt bättre vid utryckningskörning. Han pekar också på andra problem som viktfördelning på fordonet för att undvika ”rollover”, airbags och aktiva säkerhetssystem som ESP. Räddningstjänsten övar idag många olika moment, men sällan hur man kommer säkert fram till en olycksplats eller brand. Därför ligger räddningstjänsten, på många håll i landet, efter rent utbildningsmässigt när det gäller säker utryckning. Men det finns självklart flera goda exempel att lyfta fram, där räddningstjänsten insett vikten av god arbetsmiljö. Räddningstjänsterna i Örebro, Örnsköldsvik och Gävle är några sådana exempel. Vi är inte yrkesförare Utryckningspersonal i Sverige är inte klassade som yrkesförare trots att stora delar av arbetet består av just bilkörning. Kontinuerlig förarutbildning, för all utryckningspersonal är viktig ur många aspekter, eftersom trafikmiljön förändras och blir allt mer komplex. – En utryckningsförare vistas i en stressfylld arbetsmiljö med mängder av olika intryck. Fri väg påkallas och normala trafikregler behöver kanske åsidosättas. Ett förhållande som ofta skapar förvirring hos övriga medtrafikanter. Utryckningsfordonets beteende kan bli svårtolkat för andra laglydiga trafikanter. Plötsliga och oväntade manövrar blir resultatet. Ett bra sätt att underlätta svårigheterna för båda parter är att utryckningsfordonet sänker farten säger Mikael Signon. – Vi jobbar mycket med människan och attitydfrågor, mjukvara och trafikpsykologi. Utryckningskörning styrs ibland mer av förarens och verksamhetens värderingar än

Omdömen från kursutvärdering Mer än hälften tyckte att utbildningen var utmärkt och övriga att den var bra. Lärarnas betyg. Majoritet tyckte att lärarna var utmärkta medan övriga tyckte att de var bra. Några citat från utvärderingarna: "Har gett mig insikt och nya verktyg” "Bästa och roligaste kursen jag varit på. – Så nyttigt och lärorikt" "Har fått många aha-upplevelser” "Helt fantastiska lärare med mycket humor” "Bäst: Alla nya människor, allt man lärt sig och att man fått mycket material med sig hem” "Bäst: Att den var så bred. Man har fått med sig i sin ryggsäck" "Är supernöjd! Över förväntan!" "Bra tänk! Aningen skeptisk i början men positivt överraskad i slutet!"

FRÅN ORD TILL HANDLING Ambulanssjukvården i Söderhamn använde två verksamhetsdagar för arbetsmiljö och säker utryckning. Ett eget önskemål. Alla var överens om att attityden och beteendet på utryckningarna har förändrats till det bättre. Förändring av höghastighetskulturen har tagit lång tid, men nu är isen bruten. Alla har insett att säkerhet är mycket viktigt. Några exempel; ► Maximalt 10-15 km vid passage mot rött ljus. ► För att undvika incidenter sker inga omkörningar på 2+1 väg, när det endast finns ett körfält. ► Primära utryckningsvägar har skapats. Stadstrafik undviks i möjligaste mån. ► Säkerhet under färd. Patient och vårdare är alltid korrekt bältade. Trafiksäkerhet är ett återkommande ämne på stationens arbetsplatsträffar.

WWW.S112.SE


Trygghet - Ekonomi - Kvalitet

För att insidan räknas En rymlig och ljus arbetsplats för en modern akutsjukvård.

Läs mer på: www.ambulansproduktion.se

Ambulansproduktion i Sandviken AB Mullervägen 23, 811 93 Sandviken Tel: 026-24 51 30

Säker vård kräver bra och säkra villkor i arbetet

Vårdförbundet är den kollegiala mötesplatsen för sjuksköterskor inom ambulanssjukvård.

Läs mer om oss och bli medlem: www.vardforbundet.se/112 WWW.S112.SE

SAMVERKAN 112 NR 2 2014

15


Räddningsv ä

rn

Text och foto: Pär Jonsson Artikeln kommer från Ljusdals-Posten

75 procent av Los räddningsvärn

Kvinnorna främst är Karina Wexell, Linda Broberg och Ylva Eriklinds. Männen är Torbjörn Wexell, Jörgen Hedlund och Lasse Myrlund. Saknas på bilden gör Christina Vestling Granqvist och Örjan Karlsson.

BENÄMNINGEN BRANDMAN – hur passande är det? Det är den kväll i månaden som räddningsvärnen i Los och Tandsjöborg har övning. En efter en kommer medlemmarna i värnen till brandstationen i Los. Kvinnorna först. Bland mycket annat samtalar vi kring benämningen brandman, hur passande det är när fyra av åtta i Losvärnet och en av två i Tandsjöborgsvärnet är kvinnor. – Vad det kallas för har vi inga problem med, säger Ylva Eriklinds. Det var i början av 2000-talet, när bemanningen minskade, som Los deltidskår blev till räddningsvärn. Skillnaden är att värnet inte har någon jour utan all utryckning bygger på frivillighet. För det får brandmännen en mindre fast ersättning och betalt för övnings- och utryckningstillfälle. – Trots detta finns det för det mesta någon som rycker ut vid larm, berömmer Leif Gäfvert, räddningsledare från Ljusdal som håller i trådarna under övningskvällen. Lasse Myrlund, som varit med sedan deltidskårens dagar, bekräftar detta. – Det händer ofta att någon rycker ut ensam. Men vi är i alla fall med, säger Lasse Myrlund. Ylva Eriklinds säger att det var på ett informationsmöte om omvandlingen till värn 16

SAMVERKAN 112 NR 2 2014

i Los som kvinnorna började vara med i någon större utsträckning. Tre undersköterskor och en sjuksköterska När det gäller de fyra kvinnorna Ylva Eriklinds, Karina Wexell, Linda Broberg och Christina Vestling Granqvist ser Ylva en stor fördel i sammanhanget. – Alla är sjukvårdsutbildade – tre undersköterskor och en sjuksköterska. För det är numera ett stort inslag av livräddande insatser som görs av räddningstjänsten i glesbygd i form av IVPA (i väntan på ambulans). Losvärnet har många mil att åka emellanåt. Det kan bli till Noppikoski vid gränsen mot Dalarna och till Härjedalsgränsen norr om Fågelsjö. Trakterna kring Lobonäs och Voxna är utposter i söder och åt Ljusdalshållet kan utryckningar mot Mysingsborg vänta när larmet går. Ylva Eriklinds ser de fyra kvinnorna i Los räddningsvärn som tämligen pigga på att hugga i ordentligt. Men vid samtalet är alla överens om att kvinnor inte i något fall ska behöva rygga för utmaningen. – Men kläderna vi använder är då sannerligen gjorda för män. De är raka och trånga där vi skulle behöva mer plats, säger Ylva Eriklinds med ett skratt.

Jargongen kan i sådana här mansdominerade yrkesroller bli på ett speciellt sätt. Men i Los ser varken män eller kvinnor i värnet något problem med samtalston och ämnen. – Vi är nog ganska snälla, säger Linda Broberg. – Det är högt i tak. Vi låter nog ibland som ett gammalt gift par, tillägger Ylva Eriklinds. Så startar övningen och Leif Gäfvert har lagt upp den lite annorlunda än vad värnmedlemmarna tänkt sig. Men så är väl också fallet i skarpt läge för utryckningspersonal. WWW.S112.SE


Markleen AB Markleen är en av de världsledande aktörerna inom oljeskyddsbranschen, i Sverige har vi ingenjörsavdelning, tillverkning och försäljning. Vår fabrik ligger beläget i natursköna Åmål vid Vänern och vårt säljkontor i Hisings Backa, Göteborg.

Miljöambulans

Akutlådan

FRÅN INNOVATION TILL PRODUKT Med årtionden av samlad kompetens och uppfinningsrikedom kan vi på Markleen stoltsera med produkter som den extremt starka och flexibla Flexilänsan och Akutlådan som är ett första förband för oljespillet, med oljelänsa, absorbtionsmaterial och mycket annat. Våra produkter är under ständig utveckling och feedback från våra kunder är extremt viktig för oss, allt för att kunna leverera den bästa servicen och de bästa produkterna på marknaden. Våra produkter används i miljöer med höga krav över hela världen och vi kan inte komma på något bättre sätt att demonstrera kvaliteten i vårt sortiment. Välkommen att besöka oss på någon av våra platser.

Flexi Boom

Översvämningsskydd

KOMMANDE EVENTS Träffa oss på mässor under 2014! Vi kommer bl.a demonstrera vår akutlåda och våra länsor.

TEKNIKDAGARNA 2014-05-07 - 2014-05-08 Swedish Rescue Training Centre Skövde

NORRMÄSSA 2014-06-11 Luleå Räddningstjänst Luleå

KONTAKT

SKÅNSK BRANDSKYDDSDAG

Markleen AB Backa Bergögata 18 422 46 Hisings Backa info@markleen.se www.markleen.se

2014-09-11 MSB Revinge

WWW.S112.SE

SAMVERKAN 112 NR 2 2014

17


Forskning

Etik och ansvar vid hjärtstopp

För två år sedan disputerade Anders Bremer, ambulanssjuksköterska med drygt trettio år inom ambulanssjukvården, med sin doktorsavhandling ”Vid existensens gräns. Etiskt vårdande och professionellt ansvar vid hjärtstopp.” Allt sedan dess har han forskat och drivit frågor kring etiska frågeställningar inom ambulanssjukvården – ett arbete som varit minst sagt mångsidigt.

Text: : Eva-Lotta Andersson Foto: Mårten Hermansson

– Tiden efter disputationen har varit lite splittrad. Jag har försökt att ha fokus på etiken och etiska projekt och där ligger fortfarande mitt fokus men av olika skäl har jag varit tvungen att bredda mig för att inte stå stilla. Och det innebär att jag är med och nosar i många projekt, både inom etik och inom andra som inte riktigt ligger där, inleder Anders Bremer, som just avslutat sin post doc-tjänst vid Högskolan i Borås, trevande och sammanfattar i dessa meningar tillvaron under de senaste åren. År som på intet vis varit vare sig innehållslösa eller ofruktsamma. Snarare tvärtom. Men forskning inom etikområdet är fortfarande inte särskilt vanligt i Sverige. Forskare inom detta område får vara med och staka ut vägen i viss utsträckning, berättar Anders Bremer. – Jag vill göra en insats när det gäller att belysa de etiska problemen och frågeställningarna när det gäller ambulanssjukvård. Det finns så lite gjort när det gäller den forskningen trots allt. Grejen är väl att de renodlade etiska projekten är väldigt ovanliga. Oftare är det så att om etiken kommer in i olika projekt så är det med enstaka studier. Bidrar till splittrad bild Det blir tydligt att i allt som Anders Bremer gör finns en gemensam nämnare; det handlar nästan alltid om ambulanssjukvård och han strävar efter att få in de etiska frågeställningarna oavsett vilket område eller fenomen som studeras. – Men det handlar nästan alltid om att det etiska är en del av ett annat projekt, nästan aldrig om ett helt renodlat etikprojekt.

18

SAMVERKAN 112 NR 2 2014

WWW.S112.SE


Det bidrar till den splittrade bilden av vad jag gör, menar Anders Bremer. Samtidigt visar det på det Anders också beskriver - att det finns ett stort behov av att genomföra etiska studier. – Ja, jag tror det. Det behövs fler empiriska studier inom det etiska fältet berättar han och fortsätter: – I den pilotstudie som vi gör ihop med Spanien tittar vi övergripande på tre etiska värden; rättvisa, nytta och rättigheter. Dessa har vi försökt att mäta bland ambulanspersonalen och se vilken huvudinriktning man har i sina värdepreferenser. Jag kan inte avslöja för mycket eftersom studien resultat först ska publiceras i en vetenskaplig tidskrift. Men jag kan säga så mycket som att om ambulanspersonal betonar att nyttan är det centrala och att rättvisa inte är lika viktigt, då kan det få betydelse för hur man vårdar. Om betoningen istället ligger på ett rättviseperspektiv och nyttan kommer sekundärt, så kan det påverka vården på ett annat sätt

Anders Bremer, ambulanssjuksköterska med drygt trettio år inom ambulanssjukvården, med sin doktorsavhandling ”Vid existensens gräns. etiken. Detta präglar vardagsetiken, i patientmötena och i relation till närstående. Men ambulanspersonalen påverkas även av strukturella och organisatoriska förutsättningarna där gränserna att kunna agera på olika sätt styrs av vad som händer i ambulanssjukvården och i andra delar av vården.

Vi tittar på tre etiska värden – rättvisa, nytta och rättigheter

– och båda kan vara rätt, beroende på situationen., Det får också betydelse för vården om du tänker i moraliska rättigheter, med patientens rättigheter kontra vilka rättigheter du har som ambulanssjuksköterska.

Så detta med att värna de etiska värdena som hälso- och sjukvården vilar på kommer att bli allt mer påtagligt för ambulanspersonal över huvud taget – men hur gör man det?

Etiska värden blir mer påtagliga Det är den här typen av etiska frågeställningar Anders brottas med, säger han, och det kommer han att fortsätta med på ett eller annat sätt. – Värdet av studier som ökar vår kunskap om de etiska problemen är stort, tror jag. Insikten om detta kommer att accentueras än mer i ambulanssjukvården eftersom den befinner sig i en förändring som innebär att vi gör mer och mer bedömningar som innebär att patientens förväntningar kanske inte alltid tillmötesgås på det sätt som patienten hade tänkt sig . – Sedan är det också så att många patienter är äldre, en del med reducerad beslutsförmåga. Den äldre patienten, till exempel, är väldigt utlämnad till ambulanspersonalens bedömning och deras sätt att se på

Behövs det mer stöd där till ambulanspersonalen, från forskningens sida? – Ja, det tror jag absolut. Jag tror att personalen behöver stöd i reflektion kring etiska problem som de själva upplever. Dessutom kan forskningen bidra med det bredare perspektivet. Vi kan identifiera problem på ett generellt plan och lyfta det i handledning eller reflektion med ambulanspersonalen därför att vi vet att de här problemen finns, samtidigt som personalen kanske inte alltid tänker på vilka konsekvenser problemet kan få för den enskilde patienten.

WWW.S112.SE

Vad kan du bidra med i din forskning? – Jag tror att man får vara realistisk. Utifrån en kartläggning över vanliga och centrala etiska problem kan vi rikta olika interventioner mot att stödja personalen att

utveckla sin etiska kompetens, komma till mer välgrundade beslut och kanske därmed också reducera den etiska stress som blir allt vanligare. Därefter kan vi utvärdera interventionerna för att se om de haft någon effekt. Så konkret behöver det vara för att få det på en hanterbar nivå. Sedan kan man säga att det finns ett generellt värde i att få till diskussioner och reflektioner kring etiska frågeställningar på ambulansstationerna. Det i sig ökar medvetenheten om, och förmodligen också förmågan att hantera, etiska problem – till gagn för patienter och närstående.

4-hjulsdrift till Västerås

Hämtas av Sören Svärd

www.nilsson.se Tel: 0430-490 50

SAMVERKAN 112 NR 2 2014

19


Utlandet - Wales

MATEMATIK SOM RÄDDAR LIV Avancerade datormodeller förbättrar akutvården och sparar pengar Hur kan väntetiderna på akutmottagningen förkortas? Vilken ambulans ska skickas till vilket nödrop? Påverkas antalet patienter som strömmar in till sjukhuset en given dag av förändringar i vädret? Dessa frågeställningar, och många andra sjukvårdsrelaterade problem, arbetar matematikerna med vid ”Health Modelling Centre Cymru”, vid Cardiff-universitetet i Wales. Centret, som leds av professor Paul Harper, använder avancerad matematik i sofistikerade datormodeller, för att effektivisera processer knutna till bland annat ambulanser och akutvård. De undersöker till exempel hur man på bästa sätt kan möta efterfrågan på ambulanser, så att alla får den vård de behöver så fort som möjligt. Tack vare deras modeller, kan man verkligen säga att matematik kan rädda liv.

20

SAMVERKAN 112 NR 2 2014

– Vi använder data insamlad under tidigare år, för att exempelvis förutspå antalet patienter som kommer att komma till akutmottagningen vid ett sjukhus, säger Professor Harper. På detta sätt är det möjligt för sjukhuset att förbereda sig i enlighet med det prognosticerade antalet patienter. Ett sådant arbete har ”Health Modelling Centre Cymru” till exempel genomfört vid ”Royal Gwent”sjukhuset i Wales. Där har forskarna byggt upp en avancerad simulation av in- och utflödet av patienter vid akutavdelningen. Denna simulation har sedan studerats via datorer och olika förslag för att få bukt med flaskhalsar har testats. Det fina är att det på detta vis går att "experimentera" med olika möjligheter i simulationer, utan

Text och foto: Elliot Turvall

>>

WWW.S112.SE


VARNINGSLJUS FÖR PROFFS

Varningsljus från Ferno Norden när professionella användare själva får välja Marknads bästa ljuseffekt kombinerat med världsledande teknik ger dig ett utryckningsfordon som verkligen syns på vägarna

5 års garanti på elektroniken Patenterad Linjär-LED teknologi

Tel: 0520-420200 www.fernonorden.se E-post: fab@fernonorden.com

När det gäller... Reflexite Flexibright VC612 är ett vidareutvecklat mikroprisamtiskt högreflekterande reflexmaterial ämnat för yrkesgrupper där man ställer stora krav på synbarhet och säkerhet. Dess egenskaper ger en mycket hög synbarhet i dagsljus såväl som i mörker och en kraftigt ökad synbarhetsfaktor med sina fluorescerande egenskaper vid dåliga väderförhållanden såsom regn eller dimma.

För mer information om Reflexite eller andra av våra produkter ring 0430 - 738 00 R&D Spandex AB, Box 98, SE-312 22 Laholm Sverige Tel. 0430 738 29 | Fax. 0430 133 17 | www.rdspandex.se

WWW.S112.SE

SAMVERKAN 112 NR 2 2014

21


>>

att detta drabbar de riktiga patienterna. Den mest effektiva metoden kan då tas fram och sedan användas på sjukhuset. På detta sätt hävdar experterna att man ska kunna spara upp till 20 % av kostnaderna, samtidigt som bättre akutvård erbjuds för patienterna. Ett annat projekt som matematikerna i Cardiff behandlat är strokepatienter i södra London. Deras forskning visade på fördelen av att upprätta en speciell strokeavdelning, vilket också gjordes, enligt deras rekommendation. På kort tid sjönk dödlig-

4-hjulsdrift till Edsbyn

heten i stroke i detta område med 60 procent, vilket måste anses vara en fantastisk förbättring. – Vi har också utvecklat modeller för räddningstjänst, som kan hjälpa till att välja de bästa platserna för att placera ambulanser beredda att rycka ut, så att de ska nå patienterna så fort som möjligt, förklarar Harper. Dessa lösningar har sedan tillämpats på olika platser i landet. Andra modeller som tagits fram av forskarna vid centret inkluderar effektiv planering av operationssalar, förändrad turordning i väntelistor för att förkorta den genomsnittliga väntetiden samt en undersökning av vädrets påverkan på antalet patienter som strömmar in till akutavdel-

ningen på sjukhuset. Det senare projektet kanske låter som en anekdot, men det visar sig att Harper och hans medarbetare publicerat flera vetenskapliga artiklar i ämnet och att det rönt stor uppmärksamhet över hela världen. Tack vare dessa modeller, går det, med hjälp av aktuella uppgifter från väderprognoser, att, i stor utsträckning, förutsäga vilka dagar akutavdelningen kommer att bli överbelastad. Dessa dagar kan det vara väl värt att kalla in extra personal för att hjälpa patienterna. – Hos oss räddar matematik helt enkelt liv, avslutar professor Harper hoppfullt. Text och foto: Elliot Turvall

Hämtas av Conny Eriksson och Thomas Hildingsson

www.nilsson.se Tel: 0430-490 50

22

SAMVERKAN 112 NR 2 2014

WWW.S112.SE


Träffa oss på teknikdagarna i Skövde!

KOM & SE STEGBIL FRÅN GIMAEX

Layout: www.stiernform.se

Kan såklart levereras med One Seven tryckluftsskum

Faktaruta: ”Health Modelling Centre Cymru” ”Health Modelling Centre Cymru” grundades 2010 vid Cardiff-universitetet av ”The Wales Institute of Mathematical and Computational Sciences”, ett samarbetsorgan för matematik och datavetenskap mellan de olika universiteten i Wales (Aberystwth, Bangor, Cardiff, Glamorgan och Swansea). Målet med centret är att forska kring och utveckla avancerade datormodeller som kan simulera olika fenomen inom sjukvården. Dessa studier ska sedan kunna användas för att förbättra sjukvården i Wales (även i övriga Storbritannien och i förlängningen också i resten av världen), samtidigt som den ska kostnadseffektiviseras – en av den moderna sjukvårdens främsta utmaningar.

www.nfrs.se

UTRUSTNING FÖR PROFFS Andningsvård Förbandsmaterial Akutväskor Övervakning

Tel: 0520-420200 www.fernonorden.se E-post: fab@fernonorden.com

WWW.S112.SE

SAMVERKAN 112 NR 2 2014

23


Ambulans SM

Text och foto: Sven Åsheden

www.ambulansgolf.sm.se

Kenneth "Kea" Andersson, arrangemangsansvarig för Ambulans SM i golf konstaterar att banan är riktigt bra.

BÄDDAT FÖR BRA SM-GOLF Om knappt fyra månader, den 27-28 augusti, avgörs Ambulans SM i golf på natursköna Carlskrona Golfklubb. Många golfare från hela landet väntas delta i denna första större tävling för golfspelande ambulanspersonal. Vi bestämde träff med entusiastiske Kenneth "Kea" Andersson, ordförande i Karlskrona Ambulans Kamrat/Idrottsförening och tillika arrangemangsansvarig, för att kolla läget och höra hur förberedelserna går. – Det går jättebra. Organisationen är på plats och banan ser riktigt bra ut. Och nu anstränger vi oss till det yttersta för att göra ett så bra arrangemang som möjligt säger "Kea", och fortsätter. Det är extra kul med spelare från olika delar av Sverige. Tävlingsformen blir slaggolf som spelas individuellt. Två klasser för damer och två klasser för herrar över 18 hål. Antalet deltagare är maximerat till 90 24

SAMVERKAN 112 NR 2 2014

och en värdig mästare kommer att koras på dam- respektive herrsidan. – Sista anmälningsdag är den 31 maj, därefter förhöjd avgift, så det är hög tid att anmäla sig och boka boende, säger Kea. Hur går anmälan till? Anmälan ska ske till Svensk Golf (GIT) www.golf.se Skicka även ett mail med uppgifter om namn, telefonnummer, golf-id, stationstillhörighet samt hemmaklubb till: paul.hakansson@ltblekinge.se Boende. Vilka alternativ finns? Carlskrona Golfklubb erbjuder boende i ”Selmas hus” och ”Runes stugby”. Några kilometer från golfbanan ligger Hasslö Vandrarhem. Och för er som vill bo lite bekvämare, finns vårt samarbetshotell Ronneby Brunn, 1,5 mil från golfbanan som ytterliggare ett alternativ. Uppge "ambulans sm golf" för att få rabatterat rumspris.

Blir det några andra aktiviteter? – Absolut, säger Kea. På kvällen den 27 augusti blir det mingel tillsammans med sponsorerna och därefter grillbuffé med musikunderhållning. Våra sponsorer har en egen golftävling tisdagen den 26 augusti, med start kl 13.30. Kvällen avslutas med sponsormiddag på Ronneby Brunn. Något annat som du vill tillägga? – Vi har ett gediget prisbord. Några av vinsterna består till exempel av hotellpaket som inkluderar green fee. – Våra sponsorer betyder oerhört mycket för oss och golftävlingen. Ett varmt tack till dessa företag som gjort det möjligt för oss, att dels kunna genomföra en härlig tävling och dels kunna dela ut fina priser. – Varmt välkomna till Carlskrona GK som är Sveriges 3:e äldsta klubb, mitt ute i den vackra Blekingska skärgården på Almö, endast 4 km från E22 avslutar Kenneth "Kea" Andersson. WWW.S112.SE


LÄSARBILDER. Vi söker bilder och bildtexter på allt som har med gårdagens ambulanssjukvård att göra. Mejla till: sven@s112.se

Intressant tidsdokument insänt av Kjell Johansson, Hudiksvall.

Kjell är numera pensionär efter 40 år i ambulanssjukvårdens tjänst. Ett jättestort tack för ditt bidrag Kjell!

Chevrolet, årsmodell 1980. Godkänd i stadstrafik, men sämre i högre fart på landsväg.

Mercedes. Årsmodell 1971. Bra och stadigt i alla farter. Snabbast av alla. Färdskrivare i mittkonsollen.

Volvo, årsmodell 1980. Ett bra utryckningsfordon. Trafikinstruktörs-utbildning hos polisen Strängnäs.

Mercedesambulans. Uppvisning under Trafikens dag i Hudiksvall. Året var 1980.

Ford Econline, årsmodell 1984. Svår vid halt väglag. Trafikfarlig vid > 60 km/h. Dåligt utryckningsfordon.

Mercedesambulans, se ovanstående bild. Sjukhytt med plats för två liggande patienter.

1/3 1985 - 12, snöväder. Kollision med fullvuxen älg i 70 km/h. Mitt på dagen. Bilratten böjdes uppåt.

WWW.S112.SE

SAMVERKAN 112 NR 2 2014

25


Klassisk ambula

ns

Sven räddade 50-åriga Merca-ambulansen från När Mercedesentusiasten Sven Hellerström i Linköping fick chansen att köpa en före detta Mercedes-ambulans från 1964 tvekade han inte. 2009 inleddes en tålmodig renovering av ambulansen vars utsida återställts till ursprungligt ambulansskick. Nu återstår återskapandet av inredningen – och Sven efterlyser både kunskap om, och prylar för att kunna fullborda sitt projekt.

26

SAMVERKAN 112 NR 2 2014

WWW.S112.SE


Sven Hellerströms ambulans är den enda bevarade i sitt slag i Sverige, dvs den enda fyrcylindriga ambulansen med normalt axelavstånd av denna typ som finns kvar i trafik i Sverige. (I Tyskland finns det enligt tillförlitliga uppgifter fem kända bilar av samma typ bevarade.)

1964

Sven Hellerströms Mercedes-ambulans är den enda kvarvarande i sitt slag i Sverige som är byggd på denna chassityp och fordonets historia är spännande. Han har kartlagt historien ända från det chassit ursprungligen byggdes om och fick sin takförhöjning för att bli ambulans, fram tills dess han själv köpte den. Han berättar: – Jag fick möjlighet att köpa bilen 2009 och sedan dess har jag sakta förvandlat dess yttre till att återigen påminna om hur en Mercedes-ambulans såg ut på 1960-talet. Hittills har jag lagat lite rost, bytt skärmar och lackerat om den i vit färg. Alla blir glada Dessutom har han försett den med röda utryckningsljus, rödakors-lampa och rote-

WWW.S112.SE

rande varningsljus med röd saftblandare. Allt är monterat och inkopplat och när Sven och hans fru Kerstin besöker fordonsträffar och andra arrangemang för att visa upp den, så blir blinkande rött ljus och några tut med 60-talssirenen ett lockrop för att få folk att flockas. – Folk blir glada när vi kommer. En gammal ambulans har stark dragningskraft och de flesta blir lika intresserade som man själv är, säger han. Historien är fascinerande. Svens Mercedes-ambulans har fått sin ambulanspåbyggnad utförd av Binz i Tyskland 1964. Just den här chassimodellen (se faktaruta) var en vanlig ambulansmodell ända från 1961

>>

SAMVERKAN 112 NR 2 2014

27


>>

Ambulansen är baserad på en "fen-Mercedes", vilket fångade Svens intresse. och fram till 1965. Totalt förvandlade Binz 580 Mercedes 190 C till ambulanser med bland annat den typiska takförhöjningen. Jämtlandsambulans – När den här ambulansen kom till Sverige levererades den till ett åkeri- och taxiföretag i Gäddede i norra Jämtland där den gick som ambulans ända fram till 1975. Det blev säkert många mil, enkel resa från Gäddede till lasarettet i Östersund är nämligen 24 mil, berättar han. När den togs ur ambulanstjänst var det åkeriägaren själv som tog hand om den. Sven berättar att ambulansen lackerades om och fick tjäna som jägarbil, för att under många år transportera jakthundar och vapen…

– 1991 såldes den till en annan privatperson i nordjämtland, som började använda den som sommar- och nöjesbil. Han gjorde flera långa resor runt om i Sverige med den gamla ambulansen. – Men tyvärr så avled ägaren och bilen blev stående i ett garage i Stockholm innan den till slut hamnade hos Mercaskroten i Stockholm 2003 för att skrotas. Men som tur var, så var det en av delägarna på skrotningsföretaget, född 1964 och alltså jämnårig med bilen, som förbarmade sig över den gamla ambulansen och räddade den till eftervärlden. Han köpte loss den till sig själv och när han senare slutade på skroten för att starta egen firma för reparation av vindrutor, så förvandlades den till firmabil och rullande reklampelare.

Omlackad – Ambulansen hade lackerats gul både utvändigt och invändigt med stor reklamtext för vindruteskador, berättar Sven. Det var i det skicket som han 2009 köpte den för 30 000 kr. Därefter har hans utmaning varit att återställa ambulansen till ursprungligt utseende. – Jag tog bort reklamen och ett par år senare lackerade jag om den till den nuvarande vita färgen. Sven Hellerström har själv ingen erfarenhet från arbete i ambulans. Hans resurs är det livslånga intresset för Mercedesbilar, samt den kunskap han kan hämta in från andra. Hittills har det gått bra, klenodens yttre tycks ha fått ett perfekt 60-talsutseende och när han efter ett halvårs vinterstillestånd startar den gamla bilen är det utan problem. Motorn hoppar igång och han kör ut den från det egna villagaraget till gatan utanför. Vem vet var inredning finns? – Jag har ingen aning om hur många mil den har gått. Vägmätaren går bara till 10 000 mil och det går inte att veta hur många varv den snurrat. Besiktningarna har också gått bra. För två år sedan blev det anmärkningar på bromsar och stötdämpare, men det är fixat och i juni är det åter tid för besök hos Bilprovningen. Sedan är det dags för utfärder under sommarhalvåret. I år har Sven och Kerstin bestämt att de ska hålla sig i Östergötland

Röd "saftblandare" och originalsirener fångar uppmärksamheten när ambulansen visas för allmänheten. 28

SAMVERKAN 112 NR 2 2014

WWW.S112.SE


för att besöka både fordonsträffar och hembygdsarrangemang. – Nån gång i framtiden har vi också tänkt att det skulle vara roligt att ta en tur upp till Gäddede för att visa bilen. Vi får se om det går att förverkliga, säger Sven. Annars är det inredningen av ambulansen som är nästa utmaning – och Sven vänder sig gärna till Samverkan 112:s läsekrets för att be om hjälp: – De som har kunskap om inredningen i en Mercedes-ambulans 1964, eller de som eventuellt vet var jag kan få tag på prylar – ta kontakt med mig! Jag skulle jag vara jättetacksam för sådana kontakter!

Räddad från skroten. Sven Hellerströms Mercedes-ambulans från 1964 är den enda av sitt slag i Sverige, som inte har förlängd hjulbas. Sedan den var i bruk som ambulans har den fått tjänstgöra som både jaktbil och gullackerad reklampelare för en bilglasfirma. Men tack vare Sven är den nu återigen ambulans.

FAKTA: Fabrikat: Mercedes-Benz 190 C, årsmodell 1964 Kaross: Binz Europ 1100, påbyggnad nr 7119. Reg. 25/8 1964 med: Mellanvägg, skenor för två bårar, röda lyktor och godk. larmanordning. Antal passagerare 3, varav 1 liggande på bår, alt. 2 liggande på bår. 4-cylindrig bensinmotor på 1184 cm3, 59 kW (80 hk). 4 vxl manuell. Tjänstevikt: 1610 kg. Totalvikt: 2080 kg. Max last: 470 kg. Mått: L 4700 mm, B 1800 mm. Sven Hellerström har tel: 070-305 09 08.

MER FAKTA ► På 1960-talet byggde Mercedes inga egna kombibilar, utan sådana tillverkades av olika karosspåbyggare som t.ex. Miesen och Binz i Tyskland. Personbilskombin Universal, eller Safari som den kallades i Sverige, byggdes av IMA i Belgien. ► Antalet ombyggda 190 C mellan 1961 och 1965 uppgår till 724 stycken. Av dessa blev 580 st. ambulanser enligt tyska uppgifter. Av dieselmodellen 190Dc byggdes det under samma tid om 1 825 bilar. Totalt under åren 1961-68 byggdes det om 5 859 bilar av typ W 110, den s.k fenmodellen. ► Det finns fyra stycken Mercedes-Benz 230 (6-cyl, W 110) med förlängt axelavstånd i det svenska fordonsregistret, men samtliga är avställda.

Sven jobbar på att återställa ambulansen i originalskick. Just nu står en armébår på plats i illustrativt syfte. Men Sven är intresserad av att komma i kontakt med alla som har kunskap om, och delar till en korrekt och komplett ambulansinredning. WWW.S112.SE

SAMVERKAN 112 NR 2 2014

29


Artikeln har tidigare varit införd i tidningen PULSEN. Landstinget i Jönköpings län.

Utlandet

Text: Mikael Bergström Foto: Privat och Mikael Bergström

Starka intryck

Studiebesöket en dag på akutmottagningen i Juba, Sydsudan, blev en mycket annorlunda upplevelse för ambulanssjuksköterskan Daniel Steen.

Alem o Berkerett utanför ambulansentrén Awassa, Etiopien.

På akutmotagningen i Awassa, Etiopien, träffade Daniel Steen Alem och Berkerett, två skilled nurses med mer utbildning och stort ansvar för utveckling och organisation på akuten. Ambulanssjuksköterskan Daniel Steen mötte en kvinna från Afarfolket i norra Etiopien och passade på att lära ut hur man renar vatten genom att använda en PET-flaska som får ligga i solen en dag. 30

SAMVERKAN 112 NR 2 2014

Thorfinnstipendiet gav mig möjlighet att möta kollegor som arbetar under mycket svårare omständigheter. Resan har gett inspiration att jobba för utbildnings- och fortbildningsinsatser för mina nya vänner och kollegor, säger Daniel Steen, ambulanssjuksköterska i Jönköping.

Att hospitera i Sydsudan

För några månader sedan bytte ambulanssjuksköterskan Daniel Steen ut ambulansen i Jönköping mot studiebesök i sjukvården i Sydsudan och Etiopen. – Otroligt intressant att få följa vardagen på en akutmottagning, säger han. Under en dag fick han följa ”Mama Rose” en erfaren sjuksköterska, på akutmottagningen på det statliga sjukhuset i Juba, sydsudans huvudstad. – Det var kaosartat. Det var mörkt på grund av elavbrott och det var hur mycket folk som helst i de trånga rummen. Efter ett tag tyckte hon att Daniel lika gärna kunde hjälpa till och undersöka och ta hand om några skadade patienter. Transporten till röntgen en bit bort i staden skedde med sjukhusets enda fungerande ambulans med plåtgolv och chaufför, där de anhöriga fick lyfta in och ut patienten. – Efter att ha åkt med en tur, bad sjuksköterskan mig att själv ta med nästa patient till operation. Hux flux stod jag operationsklädd och följde en operation, säger Daniel Steen. Jag har läst om den hårda belastning det är på sjukvården av

traumafall, orsakade av trafikolyckor och våld. Här fick jag se en del av det. Daniel Steen tillbringade två veckor i Sydsudan i december 2013, strax innan de våldsamma oroligheterna bröt ut. Det blev besök i tre olika vårdnivåer, från små enkla vårdcentraler ute i byarna till det stora sjukhuset. Gemensamt för dem var bristen på resurser och läkemedel i ett land med mycket dålig infrastruktur – De anhöriga var en nödvändighet för att vården skulle fungera. För att vara hos patienten, ordna mat och gå ut på stan och köpa de läkemedel och det material som doktorn skrev ut på recept. Inför resan hade han läst på ordentligt. Men verkligheten blev ändå en överraskning. – Det blir något annat när man ser det med egna ögon. Han har länge varit intresserad av att göra en insats i utvecklingsländer. – Kan man göra något för andra tycker jag att man har en skyldighet att göra det. En högskolekurs i Jönköping 2009 om hälsoinsatser i långin-

>>

WWW.S112.SE


Let heavy be light Med Pensi Ergomy lastar du säkert utan att lyfta. Bårens multifunktioner minimerar antal överflyttningar och gör förflyttningen tryggare och bekvämare – både för våra patienter och för oss som arbetar inom ambulanssjukvården. Den ergonomiska båren kan lätt hanteras av en enda person och minskar behovet att lyfta och bära patienten. Pensi är ledande inom bårteknik och förser din ambulans med effektiv utrustning för transport och vård av patienter. Våra ambulansprodukter är slitstarka, lätta och enkla att rengöra och underhålla.

SEXPUNKTSBÄLTE • TRAPPKLÄTTRARE • ENMANSHANTERING • ERGONOMISK

Återförsäljare i Sverige: Mago Scandinavia AB, telefon 0500-48 49 74

WWW.S112.SE

www.pensi.se SAMVERKAN 112 NR 2 2014

31


>>

Förstahjälpenutbildning i Yei, Sydsudan under en ledardag i en kyrka. Här visade Daniel Steen hur man enkelt kan göra fria luftvägar vid till exempel en trafikolycka.

I Morobo på landsbygden i Sydsudan krävs det jeepar för att ta sig fram på obefintliga vägar. Men de här två ambulanserna fungerade inte.

Maxtiden var egentligen 48 timmar, men patienterna kunde bli liggande betydligt längre än så i ambulanshallen på akutmottagningen i Awassa, Etiopien.

Det här är Daniel Steen Yrke: Ambulanssjuksköterska i Jönköping sedan 1997. Familj: Hustru Ulrika, två pojkar 18 och 16 år gamla. Bor: Hus i ”Ringarna” i Jönköping. Äter helst: Mig mätt. Dricker: Bitter Lemon är en höjdare. Läser: Bibeln, deckare, just nu böcker om Afrika och det senaste numret av Pulsen. Lyssnar på: Nummer 1 är Eric Clapton men Jonny Cash, Pink Floyd och blues funkar också. Intressen: Fågelskådning, fotografering, spela inne bandy och hockey-bockey. Motto: Kan jag hjälpa till med något så försöker jag det. 32

SAMVERKAN 112 NR 2 2014

komstländer, ledd av välkända läkarna Bo Eric Malmvall och Gunnar Holmgren, stärkte den övertygelsen. Att sedan Pingstkyrkan i Jönköping, där Daniel är medlem, sedan länge har kontakter med Sydsudan och Etiopen öppnade dörrar för besök. – En grupp från kyrkan med olika yrkeskompetenser skulle åka iväg, och jag kunde delvis hänga på dem. Ett stipendium från Signe Thorfinns stiftelse bidrog till reskostnaden för den månadslånga vistelsen. – Vi besökte skolor, kyrkor och olika sjukvårdsinrättningar. På en ledardag i en kyrka hade en kollega från hudkliniken föreläsning om könssjukdomar, smittspridning och hiv/aids. Jag fick undervisa i första hjälpen och någon hade ett andligt inslag. Det blev en härlig mix. Andra halvan av tiden tillbringade Daniel Steen i grannlandet Etiopien, bland annat Amarregionen i norra Etiopien, ett ökenlandskap med stora problem att hitta rent vatten. I Addis Abbeba besökte han Moder Theresas hospice med 850 vårdplatser. – Det var rent och fräscht, men tungt att se så mycket barn där, som kunde fått en annan sjukvård i ett land som Sverige. Men de fick mat, omsorg och mycket kärlek. Sjukvården i Etiopien håller generellt en högre nivå än i Sydsudan. Man bygger ut sjukvården på landsbygden med hälsocentraler och förlossningsvård. Många kvinnor på landsbygden får förlossningsskador då de försöker föda hemma med traditionella barnmorskor. Jag gjorde ett besök på Addis Abbeba Fistula Hospital som gratis opererar dessa ofta väldigt unga kvinnor. Även i Sydsudan

kunde han se en utveckling av hälsovården. – På det statliga sjukhuset i Juba har Roland och Carin Boij, gynekolog och barnmorska i Jönköping, för några år sedan haft utbildningar i syfte att minska barnadödligheten, och jag vet att de är sugna på att återvända. Det är också Daniel Steen. Utifrån denna första resa vill han gärna utveckla sitt engagemang och göra en insats. – Det finns upparbetade kontakter med svensk sjukvårdspersonal som åker och arbetar i bland annat Etiopien, och det finns intresse från etiopiernas sida för utbildning på olika områden. Jag har också kollegor som har intresse av att dela med sig av sina kunskaper och säkert skulle ställa upp. Sedan spelar det ingen roll om det är humanitära eller religiösa skäl för att åka ut, eller om man söker äventyret. Han konstaterar att resan som Thorfinn-stipendiat gav många och bestående intryck. – Kontakten med människorna och den värme de visade har varit enorm. De vill göra det bästa för sina medmänniskor men saknar resurser och ibland rätt kunskap. Resan har gett mig ökad förståelse för den bakgrund som människor från andra länder har som jag möter i mitt jobb här hemma.

4-hjulsdrift till Värnamo

Hämtas av Jonas Berglund

www.nilsson.se Tel: 0430-490 50

WWW.S112.SE


Effektiva kontinuerliga kompressioner Full energi upp till 360 joule Direkt kontakt med sjukhuset För varje patient som behöver det

Kontakta oss för visning och information om vår senaste unika innovativa lösning

True CPR™ Coaching device

Lifesaving Innovations from Physio-Control För mer information kontakta din Physio-Control representant eller ring kundservice på telefonnummer:

0770-870 120

/PhysioControlNordic

www.physio-control.se


Ambulanssjukvå

rd

Text: Annica Ahlberg-Valdna Foto: Mats T Karlsson

RULLANDE SPECIALISTSJUKVÅRD PÅ VÄG

34

SAMVERKAN 112 NR 1 2014

WWW.S112.SE


VI SES I TYLÖSAND 16-18 september 2014 Tema Patientsäkerhet God och säker vård

INTENSIVVÅRDSBUSSEN Chassi: Scania K 320 IB 4x2 Motor: DC9 320 hk, EEV Växellåda: GR875R med integrerad retarder och Scania Opticruise Bakaxel: R660 med utväxling 2,73 Övrigt: Fordonet har heltäckande fullserviceavtal med Scania.

Som turist skulle de komfortabla sätena, den mjukt fjädrande gången och den smidiga följsamheten i trafikflödet uppskattas. Men för de som den unika intensivvårdsambulansen är avsedd för handlar det om något helt annat – en transport för att rädda liv. HUVUDSPONSORER Påyggd av Kiitokori i Kausala i Finland. Hela karossen och stomme är byggda i rostfria material. Total längd 10,8 meter. Vårdutrymmets längd är 5 meter, bredd 2,35 meter med en takhöjd på 1,9 meter. I både förarutrymmet och i patientdelen finns, förutom internkommunikation och kameraövervakning, även separata klimatanläggningar för kyla och värme. I bussen finns också ett speciellt system som bevakar CO2 halten, som automatiskt startar en reningsprocess om halten tenderar bli för hög. Den sidomonterade lyftrampen klarar en belastning på 1 500 kg. Utöver bilens ordinarie batterier finns ett hydrauliskt el-aggregat, ett litium-jon batteripaket samt ett dieseldrivet el-aggregat. 12 tuber med medicinsk syrgas och medicinsk luft möjliggör transporter av intensivvårdspatienter upp till 24 timmar utan avbrott, annat än för förarbyten.

>>

WWW.S112.SE

KONGRESSPARTNERS Ambulansproduktion i Sandviken Telium Sweden Pensi Rescue Taiga Sievi

www.flisa2014.se SAMVERKAN 112 NR 2 2014

35


>>

Total längd 10,8 meter. Vårdutrymmets längd är 5 meter, bredd 2,35 meter med en takhöjd på 1,9 meter.

Längs bussens utsidor finns fack och utrymmen för bland elkraftverk och reservkraft.

Den sidomonterade lyftrampen klarar en belastning på 1 500 kg.

12 tuber med medicinsk syrgas och medicinsk luft möjliggör transporter av intensivvårdspatienter upp till 24 timmar utan avbrott, annat än för förarbyten. 36

SAMVERKAN 112 NR 2 2014

WWW.S112.SE


medicinskt utrustade intensivvårdsambulansen är hittills ensam i sitt slag i Europa. Byggt på ett Scania busschassi och utrustad som komplett IVA-avdelning inleds samhällstjänsten under våren. Magnus Wilhelmsson ingår i ett av de 13 team ambulanssjukvårdare och specialistsjuksköterskor som har sin hemmabas på stationen i Solna. En av sju ambulansstationer som drivs av det landstingsägda bolaget AISAB (Ambulanssjukvården i Storstockholm AB). – Det här är framtidens patienttransporter, säger Magnus med stolthet. Han berättar att intensivvårdsambulansen är tillgänglig dygnet runt, årets alla dagar. Vi transporterar mycket sjuka människor, fortsätter han. Men vår insats skiljer sig lite från tidskritiska ambulansutryckningar. Här handlar det om varsamhet, spetskompetens och oerhörd uppmärksamhet från det vårdande teamet. DEN HÖGTEKNOLOGISKT

BUSSEN ÄR SPECIALANPASSAD för att transportera patienter med särskilt vårdbehov mellan två vårdenheter. Patienterna är ofta nedsövda och ligger i respirator. Det är ett stort fordon, längden är närmare elva meter. Det behövs, dels för att den stationära utrustningen är platskrävande, dels för att patienterna ofta är kopplade till ytterligare medicinteknisk utrustning i samband med transporten. Runt omkring patienten finns apparaturen, bland annat respirator, övervakningsutrustning och medicinteknisk utrustning för intensivvård. Sjukvårdspersonal från den avsändande vårdenheten följer oftast med sin patient till mottagande enhet. På ambulansstationen i Solna står de två äldre intensivvårdsambulanserna. Den yngsta togs i bruk 2003 och används fortfarande flitigt. Båda är mindre, men utrustade för intensivvård.

ERGONOMI FÖR PROFFS Ergonomi Säkerhet Trygghet

Tel: 0520-420200 www.fernonorden.se E-post: fab@fernonorden.com

Det är en utmaning varje dag att behandla patienter och arbeta för den optimala lösningen och ge den bästa vården. Våra arbetsdagar är givande och intressanta, ingen dag är den andra lik.” – Ambulanssjukvårdare Patrik Vendelius

VARJE VRÅ i den nya bussen är minutiöst planerad. Inget har lämnats åt slumpen. Det unika är utrymmet, båren i mitten för bästa möjliga åtkomst och övervakning. Därtill är det ståhöjd överallt. Det är också viktigt att personalen har möjligheter till vila, flera transporter kan vara tidskrävande. Därför finns bekväma, fällbara stolar, både i vårdutrymmet men också i den främre delen. Längs bussens utsidor finns fack och utrymmen för bland annat syrgas, elkraftverk och reservkraft. Bussen har egen tredubbel kraftförsörjning.

>> WWW.S112.SE

www.L52.eu SAMVERKAN 112 NR 2 2014

37


>> I både förarutrymmet och i patientdelen finns, förutom internkommunikation och kameraövervakning, även separata klimatanläggningar för kyla och värme.

Ambulanssjukvårdare Magnus Wilhelmsson ingår i ett av de team som kör intensivvårdsambulansen.

Ambulanssjuksköterskan Susanne Schönning ser fram emot att börja jobba på den nya ambulansen, där intensivvård kan utföras med bästa möjliga åtkomst.

Ambulanssjukvårdare Patrik Vendelius har varit djupt involverad i framtagningen av intensivvårdsambulansen, som är först i sitt slag i Europa.

38

SAMVERKAN 112 NR 2 1 2014

WWW.S112.SE


IMMOBILISERING FÖR PROFFS

Birgitta Johansson är stationschef för ambulansstationerna Solna och Lidingö. Men arbetar även med medicinska inköp inom AISAB. – Vi har baserat kravspecifikationen till stor del på vår egen erfarenhet, men även varit lyhörda för vad våra kollegor i sjukvården önskat, berättar Birgitta Johansson som är stationschef för Solna och Lidingö samt arbetar med medicinska inköp inom AISAB. Intensivvårdsambulansen får uppdrag som kan vara från två timmar upp till ett dygn. Syrgasutrustningen i bussen kan försörja en sträcka jämförbar med avståndet Stockholm-Paris nonstop. I genomsnitt utförs 60-70 uppdrag varje månad. Och det är inte bara Landstinget i Storstockholm som är uppdragsgivare, transporterna utförs i hela Sverige. – Vården i dag är alltmer specialiserad, konstaterar Birgitta Johansson. Det innebär att transporterna mellan olika vårdenheter blir alltmer omfattande. I framtiden kommer det att krävas fler transporter med högspecialiserad sjukvård mellan vårdenheter. Vår intensivvårdsambulans kommer att få en ännu viktigare roll för att den specialiserade vården ska fungera optimalt.

Ergonomi Säkerhet Trygghet Världsledande premiumprodukter 3 års garanti på all Vakuumutrustning

Tel: 0520-420200 www.fernonorden.se E-post: fab@fernonorden.com

Ambulanssjukvårdare med C-behörighet Scania har utbildat ett 30-tal ambulanssjukvårdare som kan köra intensivvårdambulansen. Körkortskravet är C-behörighet. I utbildningen ingår mycket praktisk träning.

4-hjulsdrift till Gislaved

Hämtas av Torbjörn Bransmo

www.nilsson.se Tel: 0430-490 50

WWW.S112.SE

SAMVERKAN 112 NR 2 2014

39


Betald annonsplats

info@alarmforbundet.se Telefon: 018 - 430 11 10

Alarm Ambulansförbundet har i egenskap av arbetstagarorganisation konstaterat att många landsting och ambulansbolag gör diametrala tolkningar kring vilken kompetens som ska gälla inom svensk ambulanssjukvården. Förbundet förundras över den tolkningsfrihet som många arbetsgivare ger uttryck för avseende ambulanssjukvårdare, utryckningskörning och beredskap. Den hållning som flera arbetsgivare torgför blottlägger inte bara en stor okunskap och nonchalans utan även en i det närmaste verklighetsfrånvänd syn på ambulanssjukvården som en del i den samlade beredskapen. Symtomatiskt är frånvaron av konsekvens- och riskanalyser. Förbundet har bl.a. lämnat in remissyttrande i samband med den yrkesanalys (Dnr YH 2013/698) som genomförts av Myndigheten för yrkeshögskolan där tre ambulansbolag och ett landsting önskade få till stånd en ambulanssjukvårdarutbildning via det omdebatterade utbildningsbolaget MedLearn AB. Tongången från kvartetten i arbetet med att anlägga en ny utbildningsarena för ambulanssjukvårdare är att det enligt bolagens prognos saknas personal, och så kommer göra över lång tid. I vart fall till 2017 då bolagens avtal löper ut. Ambulansbolagen vill också anställa undersköterskor och utbilda dessa i egen regi till ambulanssjukvårdare. Titeln ambulanssjukvårdare är inte en skyddad yrkestitel och används med arbetsgivarens fantasirikedom, vilket förbundet anser devalvera statusen för yrkesgruppen. Rörande utbildningar till ambulanssjukvårdare anser förbundet att den närmsta tillgängliga utbildningsdoktrinen står att finna i det f.d. 2-åriga akut- och ambulanssjukvårdsprogrammet som gavs via Örebro universitet vid institutionen för hälsovetenskap och medicin. En akademisk utbildning som var möjlig för vidare akademisk påbyggnad och enskilt gav individen en

40

SAMVERKAN 112 NR 2 2014

Förbundet som talar när andra tiger högskoleexamen. Innan vilda idéer om att utbilda inom bolagen Innan dylika utspel från kan det vara på sin plats att inhämta kunskap från de individer som investerat tid och pengar i diverse utbildningar. I en legal kontext går det inte heller att bortse från de utredningar som skett (och sker) på området. Socialstyrelsen har aviserat att de sannolikt kommer revidera föreskrifter om ambulanssjukvård (SOSFS 2009:10) framgent. Det främsta skälet är att Socialstyrelsen avvaktar de förändring-

Henrik Johansson, förbundsordförande, Alarm Ambulansförbundet ar som kan följa på ett förslag om en ny myndighet för alarmering (SOU 2013:33). Emellertid har även Riksrevisionen i Statens insatser inom ambulansverksamheten (RiR 2012:20) problematiserat kring flera frågor rörande nationell ambulanssjukvård. Sveriges medlemskap i EU är också en viktig faktor att beakta (med hänvisning till anställningsbarhet). När det gäller den viktiga utryckningsförarkompetensen ser förbundet en mosaik av varierande upplägg hos arbetsgivarna, vilket vittnar om att det behövs en lag om en nationell utryckningsförarstandard. Katastrofmedicinsk beredskap som bara finns i tjusiga prospekt! Enligt 5 kap 6 § (SOSFS 2013:22) sti-

puleras att landstinget ska planera för nödvändig bemanning, dess teoretiska och praktiska kvalifikationer, vidareutbildning och kompetensutveckling. Vidare framgår under 5 kap 7 § ännu ett tydligt skallkrav, nämligen: Landstinget ska vidare planera för regelbunden träning och övning så att personalen både kan upprätthålla och utveckla den katastrofmedicinska beredskapen och genomföra insatser vid allvarlig händelse. I 7 kap 1 § framgår med all önskvärd tydlighet att landstingen systematiskt ska följa upp och utvärdera den katastrofmedicinska beredskapen. Bl.a. beskrivs uppföljning av personalens kunskap om den katastrofmedicinska planen och personalens reella förmågan att genomföra insatser vid allvarlig händelse. Förbundet hävdar att förutsättningar i linje med gällande föreskrifter fattas personal inom ambulanssjukvården, dels till följd av att ledningsfordon används till sjuktransporter etc samt att personalen saknar tid för övning. Det torde också i ljuset av arbets-social forskning vara ett givet faktum att utmattad personal, efter timmar av allt annat än ledning och övning, inte kan förväntas utgöra en effektiv ledning. Ett modeord inom den på många håll marknadsutsatta ambulanssjukvården är "ambulansproduktion" vilken får beredskap och övning att hamna i periferin. Beredskap bör vara en förutsättning för att alert och förberett kunna ansvara för särskild sjukvårdsledning. Kravet att säkerställa att sjukvårdsledning etableras vid en allvarliga händelser kräver naturligtvis regelbunden beredskap och övning. Förbundet anser för övrigt att ambulansproduktionstid måste underordnas beredskapstid (inkluderar övning), som fattas stora delar av ambulanskollektivet idag. 90 sekunders inställelsetid är inte förenligt med jour! Förbundet hävdar att jourtid i huvudsak har ett syfte. Den gagnar arbetsgivarna då

WWW.S112.SE


Betald annonsplats

Arbetstidslathund 1. Ordinarie arbetstid

den sammantagna arbetstiden innebär att de undslipper anställa tillräckligt med personal. För den anställde blir jouren enligt förbundets sätt att resonera en form av schemalagd övertid. Förbundet vill förpassa jouren för ambulanspersonal till arkivering i papperskorgen. Jouren är helt enkelt inte förenlig med ett 90-sekunders beredskapsyrke, i synnerhet inte när tiden på arbetsplatsen i regel blir större för den anställde. Jourtid Max 48 timmar under fyra veckor, eller 50 timmar under en kalendermånad. Jour räknas enligt arbetstidslagen som arbetstid, oavsett om en person som har jour vilar eller sover under sin jourtid på arbetsplatsen. Arbetstidslagen (ATL) är till stora delar dispositiv vilket innebär att avvikelser från lagen kan göras genom kollektivavtal (3 § ATL - 1982:673). Avtalade avvikelser får inte innebära att den anställde får sämre villkor än vad som följer av EU:s arbetstidsdirektiv. Förbundet hävdar att de särskilda risker, fysiska och mental ansträngning inom ambulanssjukvården, långt tydligare måste regleras genom europisk och nationell lagstiftning. Vi har en orubblig facklig hållning Förbundet intar en självklar och orubblig facklig hållning för att stäkra fackligt inflytande på central och lokal nivå. Förbundet har definierat rätten att teckna kollektivavtal på olika nivåer som en omistlig del av demokratin och vi gör inte halt i frågan om kollektivavtal. Ju fler vi blir, vem ska då arbetsgivarna förhandla med. Ett av många skäl att ansluta sig till förbundet som talar när andra tiger. Förhandlingsrätten är en del av våra grundläggande fackliga fri- och rättigheter och förbundet kommer inte för ett ögonblick förlora vår hållning i dessa frågor.

Vid kontinuerligt treskiftarbete är ordinarie arbetstid för ambulanssjukvårdare 36.33 timmar/vecka. För sjuksköterskor är de 38.25/vecka. Normal beräkningsperiod är fyra veckor. Beräkningsperioden har den effekten, att arbetstiden en viss vecka kan överstiga 40 timmar. Huvudsaken att den inte överstiger 160 timmar i beräkningsperioden.

2. Sammanlagda arbetstiden. Vid beräkning av den sammanlagda arbetstiden är det genomsnittsberäkningen under 16 veckor som gäller, den får då ej överstiga 48 timmar/vecka . All jour, övertid, mertid och semester inkluderas i beräkningen. Som sagt, viktigt att nämna i sammanhanget är att både jour, övertid, mertid och semester räknas in i den sammanlagda arbetstiden. Den sammanlagda genomsnittliga arbetstiden (även kallad den totala) får inte överstiga 48 timmar/vecka under en beräkningsperiod på 16 veckor. Alltså, den anställde kan fullgöra över 48 timmar/ vecka, så länge genomsnittet på 48 timmar under 16 veckor inte överträdes.

3. Dygnsvila. Enklaste beskrivningen är den, att arbetstagaren skall ha elva timmars vila före påbörjat pass samt elva timmars vila efter avslutat pass. Avvikelser med 9 timmars dygnsvila får förekomma.(AB). Förutsättningen är att dygnsvilan inte understiger ett genomsnitt av 11 timmar under varje period av 24 timmar under beräkningsperioden om 7 dagar. ATL föreskriver en dygnsvila på minst 11 timmars sammanhängande ledighet, under varje period om 24 timmar. Tiden mellan midnatt och 05 skall ingå. Avvikelser får göras om, arbetet med hänsyn till dess art och allmänhetens

behov eller andra särskilda omständigheter kräver att arbetet måste bedrivas mellan midnatt och klockan 05. Gäller exempelvis ambulanssjukvården. Perioden om 24 timmar kan påbörjas närsomhelst under dygnet. Den bestämmelsen möjliggör de s.k. omvända dygnen

4. Veckovila. ATL föreskriver att arbetstagarna skall ha minst trettiosex timmars sammanhängande ledighet under varje period om sju dagar. Hit räknas inte beredskapstid, men återigen räknas jouren in i arbetstiden. Begränsningsperioden är sju dagar, vanligtvis måndag till fredag, men kan vara annan period om sju dagar. Sjudagars perioder kan slås ihop vid början och slut av en begränsningsperiod, veckovilan blir då 72 timmar.

5. Raster. Raster får bytas ut mot måltidsuppehåll, såvida arbetet är av sådan art att detta krävs. Raster som avses i ATL får via kollektivavtal utbytas mot måltidsuppehåll

6. Jourtid. Max 48 timmar under fyra veckor, eller 50 timmar under en kalendermånad. Jour räknas som arbetstid. Övriga nämnvärda punkter: Arbetsperioder, dygnsvila och veckovila skall alltid läggas ut enligt ett fast och konsekvent system. Det är alltså inte tillåtet att exempelvis hatta mellan bakvända och framvända dygn. Likaså ska scheman läggas utifrån ett fast och konsekvent system. För övrigt så ger vår erfarenhet för handen, att det är när AG sätter bestämmelserna ur spel på ett systematiskt sätt som brott mot ATL begås. Att i undantagsfall bryta mot exempelvis dygnsvilan är svårt att driva rättsligt.

Henrik Johansson Förbundsordförande ALARM-Ambulansförbundet

WWW.S112.SE

SAMVERKAN 112 NR 2 2014

41


Ambulanssjukvå

rd

Rustar för succé

Projektgruppen för årets Flisa-konferens har en gemensam målsättning, de vill bryta mönster, upptäcka nya sidor och skapa en oförglömlig upplevelse för utställare och konferensdeltagare - som ska leva kvar länge. Gruppen har ingen erfarenhet som konferensarrangör och detta faktum ska skapa ett nytt signum. – Vi tycker att det ligger stora värden i att bryta mönster och mötas i en lite annorlunda miljö. Vårt val av plats och lokal ska skapa utrymme för nya intryck, nyfikenhet, inspiration och lite upptäckarglädje berättar verksamhetsutvecklare Urban Holm, som till vardags jobbar vid ambulanssjukvårdens stab i Region Halland. Hotel Tylösand ligger cirka 7 km väster om Halmstad, vid en av Sveriges mest kända badorter med sin 7 km långa

sandstrand. Så nära havet du kan komma. Hotellet ägs till hälften av Per Gessle och från hotellets nattklubb har Per Gessle inlett flera av sina turnéer. Leifs Lounge, som nattklubben heter, är bland annat dekorerad med Gyllene Tiders och Roxettes guldskivor. Årets inriktning – Urban Holm berättar, att på årets Flisa-konferens ska konferensdeltagare och mässbesökare landa i vardagen. Vi ska bland annat växla idéer och erfarenheter runt kvalitetsarbete, ny forskning, lagstiftning med mera och fokus kommer att hamna på patientsäkerhet som i förlängningen ska leda till god och säker ambulanssjukvård. Alla konferensdeltagare har utöver det omfattande seminarieprogrammet tillgång till alla spännande saker som händer hos utställare och i smålokaler.

Och inte minst gratis tillgång till hotellets exklusiva Spa och relaxavdelning. Att bara sitta och njuta av havsutsikten och Tylön går också bra.

Exklusivt för Flisa – Vårt signum är att skapa de rätta förutsättningarna så att årets Flisa-konferens blir en värdefull investering som genererar utveckling och förnyelse inom ambulanssjukvården. Därför har vi hyrt hela Hotell Tylösand inklusive aktiviteter, mat och boende exklusivt för våra konferensdeltagare berättar Glenn Larsson, verksamhetsutvecklare inom ambulanssjukvården i Region Halland.

Text: Sven Åsheden Foto: Sven Åsheden och Hotel Tylösand

Sponsorer och utställare är viktiga Flisa är ett "varumärke" som konferensbesökarna har förtroende för och därför är mycket viktigt med sponsorer och utställare för konferensens fortlevnad. När vi besökte Tylöhus för någon vecka sedan hade projektgruppen bjudit in huvudsponsorerna för att få del av deras gedigna kunskaper och erfarenheter. Att dela funderingar och frågeställningar är en viktig ingrediens i planeringsarbetet. – Vi hoppas kunna bidraga med ett mervärde till projektgrupp och mässbesökare

42

SAMVERKAN 112 NR 2 2014

säger Hans-Allan Martinsson från Nilsson Special Vehicles som är en av huvudsponsorerna. Starka varumärken skapar stora värden och konferensutveckling sker genom engagerade utställare med goda kunskaper. – Att synas på Flisa är ett utmärkt tillfälle att marknadsföra vårt företag och visa vårt stora produktutbud mot denna specifika målgrupp av besökare tycker Pierre Kördel från Ferno Norden som är en av de fyra huvudsponsorerna.

Kongresshallen är en ljus och vacker lokal med högt till tak och hänförande utsikt över havet. Och samtliga utställare finns på samma våningsplan. – Årets tältlösning, som rymmer fordonsutställarna kommer att integreras med kongresshall och övriga utställare. I tältet finns plats för mat, dryck och trevlig samvaro. Logistiken ska bli optimal för alla utställare och besökare lovar Arnold Persson från kongressarrangören Traveko.

WWW.S112.SE


Magnifika konferens- och utställarutrymmen ska lyfta årets FLISA Projektgruppen

Från vänster ambulanssjuksköterska Björn Evertsson, verksamhetsutvecklare Glenn Larsson, ambulanssjuksköterska Kristoffer Werner, och verksamhetsutvecklare Urban Holm. Region Hallands ambulanssjukvård har en verksamhetsidé som betyder ett professionellt och kunnigt omhändertagande på hämtplats och under transport. Nu vidgas verksamhetsidén genom att även omfatta ett åtagande att arrangera årets Flisa-konferens den 16-18 september. Konferensplats blir ett strandnära hotell utanför Halmstad. Hotellet grundades i början av detta århundrande och ägs sedan mitten av 1990-talet av Per Gessle och Björn Nordstrand. Hotellet har något för alla. 230 rum, 32 konferenslokaler, 4 restauranger, nattklubb, spa, konst och mycket mer. – Välkommen till Halland hälsar projektgruppen!

4-hjulsdrift till Halland

Hämtas av Ur

www.nilsson.se Tel: 0430-490 50

WWW.S112.SE

SAMVERKAN 112 NR 2 2014

43


Examensarbeten

Årets magisterarbete inom ambulanssjukvård Nominera ditt förslag till: info@ambssk.se

Janne Kautto, ordförande Riksföreningen för ambulanssjuksköterskor

Sjuksköterskor behöver stöd vid hantering av suicidnära patienter Dagens ambulanssjukvård i Sverige fokuserar mycket på den somatiska sjukvården och missar ofta den psykiatriskt sjuka patienten. Värt att beakta är dock att var tionde ambulansuppdrag i landet är relaterat till akut psykiatriska tillstånd samt att många somatiska patienter även har psykiatriska diagnoser. Av denna anledning har ambulanssjukvården ett kontinuerligt behov av att lära sig mer om psykiatriska sjukdomar och hur verksamheten effektivt skall handlägga dessa patienter inom den moderna ambulanssjukvården. I fjol belyste FLISA vikten av det psykiatriska omhändertagandet inom ambulanssjukvården. Stockholms läns landsting presenterade nyligen att akutpsykiatrin kommer starta upp en psykiatriambulans i Stockholm på jourtid. Det ligger i tiden att ambulanssjukvården tar på sig att ge bättre omvårdnad till denna utsatta och viktiga patientgrupp. Stockholms SPIS-projekt (Suicid Prevention i Stockholm) pågår just nu. Pro-

44

SAMVERKAN 112 NR 1 2 2014

jektet innebär att polis, ambulans och räddningstjänst tillsammans samverkar vid allvarliga suicidhot och där närmaste enhet snabbt skall etablera en första kontakt med patienten. Projektet har tydligt ökat medvetandegraden hos personalen och ämnet diskuteras mer. Dock saknas fortfarande fortlöpande omvårdnadshandledning och reflektion i ämnet. Nominering nummer två till årets magisteruppsats knyter an till den första nomineringen,som tar upp att handledning och fördjupning i den omvårdnad som ambulanssjukvården bedriver är viktig oavsett vilken patient vi möter. Linnea Forsberg och Kristin Liljedahl har genom sitt arbete belyst att ambulanssjuksköterskor tänker mycket på omhändertagandet av den suicidnära patienten, författarna kommer fram till att sjuksköterskorna saknar handledning och samtal internt för att kunna ge ett bättre omhändertagande. I ambulanssjuksköterskans kompetensområde ingår att kunna hantera situationer

med suicidnära patienter, däremot är det inte sagt att det är lätt. Varje uppdrag är unikt och går inte att hantera helt strukturerat, men med hjälp av varandra och kontinuerlig kompetensutveckling kan vi förbättra omhändertagandet. Vidare är det oerhört viktigt att motivera verksamheten att mogna mer i ämnet och etablera fler vårdkedjor mot psykiatrin. Riksföreningen ser med nyfikenhet på den psykiatriambulans som Stockholms läns landsting väljer att starta upp på jourtid för att hjälpa akut sjuka psykiatriska patienter. Föreningen anser fortfarande att ambulanssjuksköterskan med rätt stöd kan utföra detta arbete på ett minst lika bra sätt i den miljö som patienten befinner sig. Genom att nominera Forsberg och Liljedahls arbete till årets magister vill juryn lyfta synen på den psykiatriskt sjuka patienten och vikten av att ambulanssjukvården kontinuerligt diskuterar dessa frågor. Janne Kautto, ordförande

WWW.S112.SE


NOMINERING NR 2 - ATT MÖTA EN SUICIDNÄRA PATIENT Författare: Linnea Forsberg och Kristin Liljedahl Huvudområde: Vårdvetenskap Nivå och poäng: Självständigt arbete 15 hp

Linnea Forsberg och Kristin Liljedahl har valt att undersöka hur det är att möta en suicidnära patient som sjuksköterska i ambulans. Psykisk ohälsa har ökat i Sverige och är en av de största riskfaktorerna för suicid. Varje år dör ca 1 400 personer i Sverige genom suicid. Sjuksköterskor upplever att suicidnära patienter medför svårigheter och att de tycker sig ha otillräcklig kunskap i ämnet. Syftet med studien var att beskriva hur sjuksköterskor i ambulans upplever det prehospitala mötet med en person som försökt, försöker eller hotar att begå suicid. Fem män och tre kvinnor blev intervjuade. Balansera närhet och distans Alla sjuksköterskor försökte hitta en balans mellan att ha en närhet till patienten och att finna en distans för att kunna hantera sina egna känslor. En del sjuksköterskor hanterade situationen genom att försöka tänka logiskt och fokusera på omhändertagandet. Svåra känslor sköts bort. Patienten bör visa respekt, speciellt då de själva visade patienten respekt. Det är viktigt att värna om sin egen säkerhet genom att läsa av situationen och identifiera vapen, knivar eller våldsamma personer i omgivningen. Samarbetet med polis var viktigt om det fanns en hotbild. Mötet med anhöriga Att möta anhöriga kunde vara svårt och några uttryckte att de ibland kände sig otillräckliga i dessa situationer. De blev berörda över att anhöriga drabbades av patientens långvariga psykiska ohälsa. Några sjuksköterskor uttryckte att anhöriga kunde verka som en resurs och ge stöd till patienten. Om patientens tillstånd var kritiskt beskrev några att det kunde bli en stressad situation med anhöriga som ibland hade mer panik än patienten själv. Det kunde lösas genom att ambulansbesättningen delade på sig och tog hand om var sin part.

Kurs: Specialistsjuksköterskeprogrammet mot ambulanssjukvård, 60 hp Handledare: Margareta Brännström, Lektor Institutionen för omvårdnad Examinator: Umeå Universitet, Institutionen för omvårdnad

Att inte kunna hjälpa Att inte kunna hjälpa patienten väckte frustration hos sjuksköterskorna. Några uttryckte osäkerhet runt omhändertagandet då det var svårt att förstå orsaken till suicidhandlingarna. Svårighet att upprätta en kontakt med en patient som inte vill bli hjälpt En del deltagare tyckte att det var bland de svåraste patientfall ambulanssjukvården har. Om patienten var oberäknelig i sitt beteende eller blev aggressiva så påverkades mötet. När polis och distriktsläkare tillkallades blev patienten ibland mer svårbemött då relationen oftast påverkades negativt av tvång. Det var svårare att möta patienten på en offentlig plats eller om det fanns vapen inblandat. Förberedelser i ambulansen Sjuksköterskorna ville vara beredda inför mötet. De flesta förberedde sig på det medicinska omhändertagandet. På vägen ut försökte de få ytterligare information. Den mentala förberedelsen handlade om att ställa in sig på vad de kunde möta. Några förberedde sig på värsta tänkbara scenario för att slippa bli överraskad. Men det är svårt att förbereda sig då det inte fanns några klara riktlinjer för suicidbenägna patienter. Strävan att skapa god relation Alla sjuksköterskor strävade efter att skapa en god relation och ett förtroende hos patienten. Kroppsspråket kunde påverka patienten. Viktigt att inte visa sin egen frustration inför patienten.

utbildade kamratstödjare i gruppen. Någon kunde få avlösning från sitt arbete om situationen kändes för jobbig. Någon behövde få samtala för att kunna gå vidare medan andra ville utvärdera situationen. Några kände inget behov av stöd och samtal. De flesta ansåg ändå att stöd och samtal efteråt var viktigt oavsett om de själva kände ett behov av det eller inte. Utbildning och erfarenhet viktigt Sjuksköterskorna beskrev att de hade lite utbildning och otillräcklig kunskap om suicidnära patienter. Vissa hade fått utbildning i egen säkerhet men ingenting som berörde kommunikation med patienter. Erfarenhet av att vårda suicidbenägna patienter ansågs vara minst lika betydelsefullt som utbildning. SLUTSATS Linnea Forsberg och Kristin Liljedahls slutsats är att studiens åtta sjuksköterskor i ambulans tycker att: ► erfarenhet är betydelsefull ► fokuserad omvårdnad ska ges ► det behövs en ökad kunskap i ämnet ► komplexa situationer gör det svårt ► arbetsgivaren bör ökar sin förståelse ► kartlägga hur personalen mår ► kartlägga patientens upplevelse

4-hjulsdrift till Höglandet

Att tvinga patienten Tvång var ibland ett måste för att de skulle kunna fullfölja sitt medicinska ansvar. Försökte att undvika tvång genom att istället försöka övertala. Stöd från kollegor och chef Stödet efter patientmötet var tillräckligt enligt några av sjuksköterskorna medan andra upplevde att det var otillräckligt. För vissa fanns det möjlighet att få stöd efter möten med suicidnära patienter och det var bra att det fanns

Hämtas av Håkan Samuelsson

www.nilsson.se Tel: 0430-490 50

WWW.S112.SE

SAMVERKAN 112 NR 2 2014

45


Leverantör

Stolt över framgången

Text och foto: Sven Åsheden Andras misslyckanden har blivit Nilssons framgång. Visst låter det enkelt?! Men lite så är det ju faktiskt. Vi träffar Hans-Allan Martinsson som under ett och ett halvt decennium sålt 450 ambulanser. 395 Nilsson- och ett 30-tal Profileambulanser. – Sedan har det ju blivit en del begagnade också och dessa har jag fått sälja två gånger myser HansAllan. Påskafton 1997 var Hans-Allan och hans ambulanskollega (förare) inblandade i en trafikolycka. Under utryckning kolliderade ambulansen med en personbil i en av Ljungbys gatukorsningar. Ambulansen hade inte en chans att undvika den våldsamma kollisionen och personbilen som orsakade olyckan hamnade uppe på trottoaren inte långt från ett stort skyltfönster. – Kraften vid olyckan gav mig en pisksnärtskada (Whiplash), en sjukskrivning, och ett läkarutlåtande som förbjöd tunga lyft. Olyckan krossade mer eller mindre min föreställningen om att få fortsätta jobbet som ambulanssjukvårdare berättar Hans-Allan Martinsson. Men istället för att ge upp, kavlade HansAllan upp ärmarna (tjänstledig 2x6 månader från ambulansen) och testade ett jobb som ambulanssäljare för finska påbyggaren Profilcomponent Sweden AB, då i Jan Carlssons regi och med säte i Gävle. Från slutet av nittiotalet och fram till 2002 var ambulansen i Hans-Allans hjärta en Volkswagen T5 från Profile.

- nilsson i topp

cenniers erfarenhet av industridesign och goda kunskaper inom bland annat ergonomi. Vårdutrymmet utvecklades och anpassades för alla handgrepp och arbetsmoment som görs i en ambulans. 2001 fick Anders Wiman och Myra Design ta emot det stora Konstruktions- och Designpriset på Svenska Mässan i Göteborg. Juryns motivering löd; Wiman Ambulance har målmedvetet utvecklat vårdutrymmet i ambulansen till en funktionell och attraktiv vård- och arbetsplats. Trots den avancerade medicintekniska utrustning den inrymmer, uppfyller den de höga säkerhetskrav som idag ställs på en personbil. En flexibel moduluppbyggnad möjliggör anpassning till olika länders krav - genom spegelvändning även för vänstertrafik. Samarbetet med Myra Design och med Volvo Special Cars har lett fram till den första helbilsgodkända ambulansen som uppfyller EU:s direktiv, vilket ger goda exportmöjligheter.

– Formspråket från denna första ambulans, av årsmodell 2000, lever kvar än idag när det gäller känslan för form, färg och ergonomi i vårdutrymme och sjukhytt. Ett gott betyg till Anders Wiman och Myra Design från vår nuvarande jury som kallas marknaden, berättar HansAllan. Kostsamt projekt Wiman Ambulance behövde ganska omgående hjälp av nya finansiärer för att bygga upp en industriell tillverkning och utveckling.

>> Under 2013 levererade Nilsson 55 ambulanser inom Sverige och 9 till Norge.

Volvos uppgång och fall Några mil väster om Gävle, hos Wiman Ambulance AB i Sandviken, pågick tester av olika slag inför premiärvisningen av Ambulans S80, en femcylindrig Volvo med lättrycksturbo och fyrhjulsdrift. Intresset för den nya ambulansmodellen var mycket stort både i och utanför Sverige. I början av 2000-talet hade Volvo, lite i det tysta, börjat utveckla en helt ny ambulansmodell, byggd på en förlängd version av personbilen S80. Volvo var duktiga på bilar men branschfolk gav tummen ner för sjukhyttens utformning och inredning. Wiman Ambulance AB i Sandviken tog snart över hela ambulansprojektet och kopplade in Myra Design, som hade tre de46

SAMVERKAN 112 NR 2 2014

WWW.S112.SE


Stoppa blödningen inom 5 sekunder ITClamp50 är en innovativ lösning för att snabbt och enkelt stoppa blödningar. ITClamp50 är en självlåsande kirurgisk klämma med suturnålar som tränger genom huden och fäster hudkanterna. En justerbar låsmekanisim ökar eller minskar trycket över såret för att erhålla önskad vätsketät förslutning eller sårstängning.

>>

Adolfsbergsvägen 31 • 168 66 BROMMA • Tel.08-715 55 10 • info@im-medico.se

Flow-Safe II revolutionerar ambulanssjukvården

infiniti.se

Första CPAP-systemet med inbyggd manometer och nebulisator Enklare att använda. Allt ligger i en påse och kopplas lätt och snabbt med en enda slang till syrgasbehållaren. Säkrare. Den integrerade manometern gör att du direkt ser vilket tryck du levererar till patienten. Och säkerhetsventilen gör att du automatiskt undviker övertryck. Resursbesparande. CPAP-systemet förbrukar hälften så mycket syrgas vilket är en stor fördel, särskilt vid långa transporter. Väljer du Flow-Safe II EZ kan du dessutom både CPAP-behandla och nebulisera patienten med ett och samma system. Bekvämare. Den elastiska masken är utformad för bästa patientkomfort med ett mjukt pannstöd för tryckavlastning och en nylonhätta som inte fastnar i hud och hår.

Infiniti Medical, med kvalitetsmärken som Masimo, Mercury Medical och Mindray, är en väletablerad leverantör till svensk akutsjukvård. För mer information infiniti.se.

WWW.S112.SE

47


>>

– 2010 lanserades den nya kolfiberkarossen och den 3/6 2014 kommer bil nr 200 av den modellen att levereras till Älvsbyn i Norrbotten berättar Hans-Allan.

Några Nilsson-leveranser sedan 2003 Västmanland 48 Jönköping 41 Södermanland 36 Halland 36 Norrbotten 34 Jämtland 25 Gävleborg 21 Blekinge 19

Snart hamnade Anders Wimans livsverk i bankernas händer. Föreningssparbanken köpte via ett investmentbolag ut de gamla ägarna, och tog över företaget samtidigt som det blev bistra tider. Bankerna, som gjort stora förluster i ITbranschen, drog plötsligt åt tumskruvarna. Den 24 april 2003 begärdes Wiman Ambulance AB i konkurs. Rekonstruktionen av företaget hade misslyckats och pengarna var slut. Yngve Nilssons Karosserifabrik i Laholm, som redan tagit över ambulanstillverkningen från Sandviken, hamnade själva på obestånd och ställde också in sina betalningar. Hård attityd Volvo personvagnar hade i denna veva köpts upp av amerikanska Ford. De nya ägarnas attityd till tidigare underleverantörer hårdnade. Volvo (läs; Ford) krävde till exempel att Yngve Nilssons Karosserifabrik i Laholm, som byggt ambulanser och som man samarbetat med sedan 1966, själva skulle stå för alla utvecklingskostnader, samtidigt som Vägverket och Svensk Bilprovning satte upp nya regler som gjorde livet surt för bilskräddarna. Ett tilltag som krävde mycket stora kapitalvolymer, något som Yngve Nilssons Karosserifabrik saknade. – Den dåvarande VD:n på Yngve Nilssons Karosserifabrik kontaktade mig första gången 2001 och återkom 2002 med en fråga om jag ville börja jobba i Laholm. 48

SAMVERKAN 112 NR 2 2014

Jag känner mig otroligt stolt över Nilssons framgång Det lockade ganska bra eftersom det var betydligt närmare att pendla från Ljungby. Ett konsortium kämpade för att rädda resterna av den anrika firman, som startades 1945, undan konkurs. Yngve Nilssons Karosserifabrik bytte också namn till "Nilsson Special Vehicles" under rekonstruktionsperioden. – Jag anställdes som säljare den 17 mars 2003. Men några månader senare den 9 maj gick Yngve Nilssons Karosserifabrik AB i konkurs och jag blev arbetslös berättar Hans-Allan Martinssson. I december 2003 tog Nilsson Special Vehicles AB över verksamheten vid Yngve Nilssons Karosserifabrik i Laholm och återstartartade produktionen av limousiner, ambulanser och begravningsbilar baserade på Volvo S80. Nytt kapital – Hans-Allan berättar vidare. För att säkerställa en fortsatt byggnation på Volvos då relativt nya plattform S80 köpte Nilsson Special Vehicles år 2007 in 114 st grundbilar från Volvo. Bilarna placerades i en hangar i Ljungbyhed och motsvarade ungefär 2 års produktion av ambulanser och begravningsbilar. Under hösten 2007 kommer Shejk Mohammed Al-Amoudi in som ny huvudägare i bolaget. En bra timing eftersom det krävdes nytt kapital för att utveckla den andra generationen av Nilsson V70 Ambulans. I år börjar det brännas igen. Volvo har

släppt nya konceptbilar och Nilsson Special Vehicles projektgrupp förbereder som bäst en egen konceptambulans som ska ersätta dagens V70 modell. – Det blir fritt fram för tidningens läsare att gissa: vad ska Nilsson visa upp nästa gång? Blir det en S90, V90, C90 eller varför inte en XC90? säger Hans-Allan hemlighetsfullt. Några avslutande frågor Hans-Allan I ärlighetens namn. Du måste väl ha gått bet på några kunder? –Ja, Uppland är en vit fläck på vår Sverigekarta liksom Samariten Ambulans. Men till landets övrig 20 landsting och regioner har jag sålt någon eller några ambulanser under årens lopp. Har du besökt alla ambulansstationerna i Sverige? – Tror det, med ett undantag. Bengtsfors i Dalsland. En miss som saknar förklaring. Det brukar bli strax över 3 000 demo-mil per år. Jag har blivit en hejare på geografi, nästa i klass med den folkkäre programledaren i Bingolotto Leif "Loket" Olsson. I vilket landskap ligger Arvidsjaur? – I Norrbotten! Knappt 40 mil söder om Kiruna och cirka 15 mil väster om Boden. Rätt!!

Varför är Nilsson V70 så omtyckt i bland annat Västmanland? Reportage i nr 3-2014. WWW.S112.SE


Säkrare transport av nyfödda

Medical Card – medicinsk information i MC-hjälmar!

Riksorganisationen Sveriges MotorCyklister, SMC, har cirka 60 000 medlemmar av landets omkring 260 000 MC-ägare. SMC arbetar med alla frågor som rör motorcyklister på landsväg. Ett viktigt område är säkerhet.

Nu startar CEN en revision av standarderna för transportkuvössystem. De har stor betydelse för att göra transporter av små barn säkrare. De är också harmoniserade mot svensk och europeisk lagstiftning. – Orsaken till revideringen är att det skett en utveckling av fixeringssystem för såväl barnet i kuvösen som för kuvösen mot olika underreden. Barnets säkerhet som passagerare gynnas och även personalens säkerhet vid i och urlastning och under transport, berättar Uwe Ewald, professor på Akademiska sjukhuset i Uppsala. Detta och andra områden som skulle kunna göra neonatala transporter ännu säkrare och som inte finns specificerade i befintlig standard erska upp till diskussion i den europeiska standardiseringsgruppen. Gruppen vill också titta på vissa gränssnitt kring fastsättning av kuvös har som har varit svåra att följa enligt gällande standard. Enligt beslut av den europeiska standardiseringsorganisationen CEN har Sverige och SIS fått i uppdrag att leda revisionsarbetet. – Arbetsgruppen kommer att ha sitt första möte våren 2014 och SIS kommitté Ambulanssjukvård välkomnar fler deltagare som vill vara med i arbetet att påverka krav för framtidens transportkuvössystem, säger Joakim Falk, projektledare. De europeiska standarderna för tranportkuvössystem heter Sjukvårdsfordon med utrustning - Transport av kuvöser - Del 1: Krav på gränsnitt (SS-EN 13976-1) och Sjukvårdsfordon med utrustning - Transport av kuvöser - Del 2: Systemkrav (SS-EN 13976-2). Målgrupp för standarden är tillverkare och leverantörer, myndigheter, intresseorganisationer och hälso- och sjukvården. Är du intresserad av att delta eller vill du ha mer information? Välkommen att kontakta Joakim Falk, projektledare på SIS, joakim.falk@sis.se tfn 08-555 522 59

WWW.S112.SE

Varje år dödas och skadas ett antal motorcyklister. Medelåldern bland både MC-förare och passagerare ökar. Ett antal har någon form av kronisk sjukdom som kräver medicinering. Andra har allergier. Inom Sverige är en av indikatorerna för att nå målen i Nollvisionen snabb och adekvat räddning. Trafikverket har i skriften ”Gemensam strategi för ökad MC- och mopedsäkerhet” visat att 4 liv kan sparas per år inom detta område. Därför har SMC startat initiativet Medical Card. I mitten av mars skickar SMC ut ett klistermärke att fästa på hjälmen till alla våra medlemmar samt ett Medical Card att lägga i hjälmen mellan skal och stoppning. Det är tredje året i rad som korten skickas ut! Vid MC-turer då man färdas ensam finns, om en olycka sker, ingen som kan uppmärksamma ambulans- och vårdpersonal på patientens medicinska historia om motorcyklisten är medvetslös. Det är inte heller säkert att MCkompisar är förtrogen med den medicinska statusen hos dem man kör motorcykel med. Syftet med SMC:s projekt Medical Card är att snabba på medicinsk diagnostik som ligger till grund för fortsatt vård och behandling. Snabba åtgärder och operationer kan minska antalet dödade och skadade efter trafikolyckor. SMC:s hoppas att projektet kan bidra till en minskning av antalet dödade och skadade motorcyklister. Liknande projekt förekommer i andra delar av världen: www.rideralert.org och www.ambulancemotorcycleclub.150m.com SMC har tagit fram dekaler som sätts längst ner mitt bak på MC-hjälmen och indikerar att hjälmens ägare har ett Medical Card i hjälmen. Dekalerna skickas ut tillsammans med medlemskorten under vecka 13, 2014. Tillsammans med dekalen följer ett Medical Card. Detta kort läggs in i hjälmen mellan skal och stoppning. På kortet fyller ägaren själv i uppgifter på vardera sidan innan det läggs i hjälmen. På den ena sidan ifylls: namn, personnummer, postnummer, nationalitet samt namn och telefon till närmast anhörig. På den andra sidan ifylls: allergier, sjukdomar, medicinering, blodförtunning samt behandlande sjukhus. All information är översatt till engelska. Även om de allra flesta människor är fullt friska kan det finnas ett värde i medicinsk information i motorcykelhjälmen. SAMVERKAN 112 NR 2 2014

49


Marknadsnyheter Deckare i ambulansmiljö Sjuksköterskan och vårdenhetschefen Mikael Ressem författardebuterar. "Levande död" handlar om mystiska dödsfall och jakten på Gävles första seriemördare. I centrum för historien har Mikael valt att placera ambulanssjuksköterskan Erik Sandström. Boken ska inte bara underhålla utan även ge läsaren en och annan tankeställare. Mikael vill bland annat skapa debatt kring det ökande användandet av paracetamol i samhället. – Många har tyvärr ingen aning om hur farliga de här tabletterna kan vara. Eftersom de säljs receptfritt i matvaruaffärer tror man kanske att de är riskfria. Men även i rekommenderade doser kan de vid långvarigt bruk ge skador på levern. Och 20 tabletter kan vara en dödlig dos, säger Mikael Ressem. Boken släpptes den 1april. Recension i nästa nummer av Samverkan 112.

EN MÖTESPL ATS AV AMBUL AN SPERSO NAL FÖR AMBUL AN SPERSON AL

Teknikdagar i Skövde

Teknikdagarna den 7-8 maj 2014 är en praktiskt inriktad mässa för personal främst inom Räddningstjänst men också för Polis och Ambulans samt övrig insatspersonal. Antalet utställare och möjligheten att pröva utrustning gör Teknikdagar både störst och bäst inom detta område! Fokus för Teknikdagar 2014 är att genom att använda övningsfältets möjligheter kan du som besökare få möjlighet att i realistiska miljöer prova den senaste utrustningen, se förevisningar och demonstrationer och träffa representanter för de ledande leverantörerna (67 st) inom branschen. Fri entré! www.srtc.se/teknikdagar

Vi firar 10 årsjubileum

Du gör ett bra val när du blir medlem i Ambulansförbundet - ALARM. Som medlem får du ett tryggt fackligt stöd, tidningen Samverkan 112 hem till din brevlåda samt förmånliga försäkringar. I medlemsavgiften ingår även en privatolycksfallsförsäkring från AIG Försäkringar. Förbundet har förhandlingsrätt enligt MBL i alla lägen, oavsett eget kollektivavtal eller ej. Tel: 018-430 11 10 info@alarmforbundet.se

Marknadsnyheter!

Önskar ditt företag att presentera marknadsnyheter? Maila till: info@s112.se Tjänsten är gratis för våra annonsörer! Vi kräver högupplösta bilder och komprimerad textvolym!

Ambulans 2015 Scandic Infracity vid Arlanda 28-29 april Välkommen till en konferens och mässa för personal, leverantörer, innovatörer och forskare inom ambulanssjukvård i olika landsting men även mellan olika nordiska länder.

www.ambulans2015.se

4-hjulsdrift till Halland

Hämtas av Urban Holm och Micke Hermansson

www.nilsson.se Tel: 0430-490 50

50

SAMVERKAN 112 NR 2 2014

WWW.S112.SE


MOTOROLA

MTP6000

MARKNADENS MEST AVANCERADE RAKELMOBILER KAMERA*

PRESTANDA

Inbyggd kamera med avancerad digital plombering

Ytterligare optimerad radioprestanda och ljudkvalitet

BLUETOOTH

DATAHANTERING

Koppla ljud- och datatillbehör till terminalen samtidigt med Bluetooth 2.0

Använd fjärrprogrammeringstjänsten för att överföra tunga data

VATTENTÄT

MINNESKORT

Motorolas välkända kvalitet nu med IP67klassat hölje

Spara upp till 32 GB bilder och data på minneskortet

www.celab.se/mtp6000

* endast MTP6750

TRÄFFA OSS PÅ MSBs RAKELDAG DEN 14: MAJ


POSTTIDNING B Avsändare: On Road Communications AB Pirgatan 2, 374 35 Karlshamn

SYNA BEREDSKAPEN! TESTA DIN VERKLIGHET I TAIGA TEST CAMP. Utbildningen för dig som arbetar i riskfyllda miljöer och utomhus oavsett väder. Teori och praktik i unik simuleringsanläggning: Taiga Climate LabTM.

TAIGA TEST CAMP LÄS MER O UTBILDNINGM N PÅ TAIGA .SE E

Annebergsvägen 3 432 95 Varberg Telefon 0340-66 69 00 www. taiga.se


nr-2-2014-bladderbar