bladderbar_nr2_nr3-2018 by Samverkan112

Magasin om blåljusverksamheter och specialfordon dubbelNummer 2/3 2018 Årgång 17 Pris: 69 kr

sandö utbildning – Safety & Security Test Arena

Specialambulans – för överviktiga patienter

ELDSJÄLAR

– TRE FINNS I NÄSSJÖ

insjö-hydrokopter – ett bra komplement

ÖNSKEAMBULANS – I ISRAEL OCH I SVERIGE

www.s112.se

samverkan 112 nr 2/3 2018

1 Senaste blåljusnyheterna på nätet. www.S112.se

ALLFA LEGEND ALLFA LEGEND är en ambulansbår som möter de krav en modern ambulanssjukvård ställs inför. Uppdrag som kan skifta från fjällmiljö, trånga hissar/trappor i gamla byggnader, öar ute på kusten, helikoptersjukvård, sjuktransporter och vanliga ambulansuppdrag. Allt från nyfödda till överviktiga vuxna skall kunna transporteras säkert och bekvämt. Liggande, sittande, eller i flera olika medicinska positioner, ALLFA LEGEND är en bår för alla patienter i alla miljöer.

Allfa Legend tillsammans med den elektriska bårsläden Allfa EasyLoad Ger dig den mest ergonomiska, flexibla och driftsäkraste lösningen!

Ferno Norden AB Tel: 0520-420200 Mail: fab@fernonorden.com

ledare

ELDSJÄLAR, ENGAGEMANG, passion och idéer Eldsjälar är personer som engagerar sig

starkt i en specifik frågeställning och därtill drivs av en brinnande entusiasm. Eldsjälar är sällan rädda för det som är nytt och okänt. Istället ser de möjligheter och mobiliserar krafter där vi andra ser problem. Eldsjälar, engagemang, passion och idéer saknas inte ute i ”Blåljusvärlden”. Här finns både enskilda personer och personalgrupper som har en genuin vilja att förbättra blåljussektorn genom att driva sina hjärtefrågor. En viktig faktor som gör skillnad. Det arbete som ni gör betyder otroligt mycket så fortsätt engagera er och engagera er gärna ännu mer. Nyttan av detta visas inte minst i denna tidskrift. Önskeambulansen har funnits i Israel sedan

2009. Läs reportaget på sidorna 34-36. I Blekinge har den funnits sedan 2011. Blekinge-föreningen består av ideella krafter som hjälper svårt sjuka människor och funktionshindrade att förbättra livskvalitén med transport till och från en önskad destination. Många människor har inte möjlighet att få hjälp av anhöriga och det offentliga. Då är en Önskeambulans det optimala

komplementet. En ambulans som utan kostnad tar patienten dit hen vill åka. Till ett bröllop, göra en utflykt i naturen, gå på en fotbollsmatch, besöka andra platser eller ta del av händelser med speciell betydelse. Önskeambulansens absoluta syfte är enkelt uttryckt - en förbättrad livskvalité för svårt sjuka och funktionshindrade genom att erbjuda professionell transport. – Ju fler vi är som kan uppfylla detta dolda behov, desto bättre. Blåljusstiftelsen och tidningen Samverkan

112, vill sprida och utveckla Önskeambulansidén över hela Sverige. Ett första steg har varit att bilda Önskeambulansen Sverige (ÖS), en ideell förening, som äger varumärkesskyddat namn och logotype. Finessen med en riksförening är att uppnå enhetlighet från Skåne i söder till Norrbotten i norr. Blåljusstiftelsen och ÖS har som mål att vara till hjälp och stöd för såväl nya som existerande ideella Önskeambulansföreningar. Vi vill ge projektet en rejäl knuff framåt och tänka nytt, i lite okonventionella banor. Att drömma stort kostar som bekant inget. Entusiasternas tid är nu...

Genom delat redaktörskap och ett nära samarbete med CISA och deras operativa grupp, ett kampradfinansierat centrum vid Linnéuniversitetet i Växjö, har tidskriften Samverkan 112 och Blåljusstiftelsen fått nya kunskapsarenor, till stor nytta och gagn för Er - vår kära läsekrets. Missa inte höstens kostnadsfria samverkanskonferens som kommer att hållas vid Linnéuniversitetet i Växjö den 23-24 oktober, se särskild annons på sida 15. Vi ses i slutet av september! Till dess önskar jag er alla en riktigt skön och behaglig sommar!

Sven Åsheden Chefredaktör och ansvarig utgivare sven@s112.se

Utgivningsplan 2018

Utgivare: Tidningen Samverkan 112 ges ut av förlaget On Road Communications AB. Förlaget är privatägt och står ägar- och åsiktsmässigt helt oberoende i förhållande till företag, organisationer och politiska partier. Utgivningsbevis: 24 224 ISSN: 1650-7487 Postadress: Nyckelpigevägen 2 374 51 ASARUM Tel: 0454 - 300 800 E-post: red@s112.se

www.s112.se

Chefredaktör och ansvarig utgivare: Sven Åsheden, 070 - 603 40 53 Layout och formgivning: Sven Åsheden www.s112.se

Övriga medarbetare i detta nummer: Anna Abelsson, Petter Berggren, Henrik Grönborg, Jonas Jönsson, Johan Persson, Niclas Runbert, Nisse Schmidt, Mikael Sibner, Elliot Turvall, Sören Viktorsson, Kristina Westring och Christer Wik.

Tryck: Mixiprint AB, Olofström. Prenumeration: www.s112.se/prenumerera/butik Ett år 250:- 6 nummer, varav två dubbelnummer. Utanför Sverige tillkommer 150 SEK.

Produktion On Road Communications AB För åsikter som framförs i artiklar svarar intervjuade personer och textförfattaren.

Foto omslag framsida: Fredrik Mårtensson

Annonser: Sven Sandberg Telefon: 0470-802 02 eller 070-594 62 00

Tipsa oss... Tipsare skyddas alltid av källskyddet och är garanterad full anonymitet. samverkan 112 nr 2/3 2018

innehåll

10 ivpa hemtjänst

42 akilleshälen

24 magnifik mottagning

6 blåljusfamiljen Blandat

8 Byggd för att klara det mesta Specialambulans i Lund

10 Hemtjänst i Idre rycker ut med IVPA-bil Kan få bilar med gult blinkande ljus

12 på sandö UTVECKLAs BÄTTRE ÖVNINGAR Safety & Security Test Arena

14 utbildning till ambulanssjukvårdare 165 sökande till 27 platser

16 nyhetsfotografen Respekterar personal och drabbade

18 brandbil med kapacitet Vattenkanonerna styrs med joystick

20 premiär för ny ambulansmodell i höst Står på startlinjen i Backaryd

samverkan 112 nr 2/3 2018

VD intervju

eldsjälarna

22 fd ambulans- och narkossjuksköterskan Bengt Fridlund svarar på sju frågor

24 magnifik akutmottagning Ambulanshelikopter AW169

28 Karins 20-åriga livsverk kapades Rättegång om varumärkesintrång

30 positioneringsapp - obruten larmkedja Två hjärtefrågor för SOS Alarms VD

34 Ny önskeambulans i israel och i sverige Blåljusstiftelsen ska utveckla idén

38 Riktlinjer för helhetsbedömningar Saknas inom svensk akutsjukvård

40 gick i pension - efter 44 år Känns lite vemodigt tycker Carl-Åke

44 första insjö-hydrokoptern Frivilliga sjöräddare i Dalarna nöjda

46 eldsjälar i stort format ”Eldsjäl” är också projektnamnet

49 jobbutbyte med kanada Familj bytte Växjö mot Edmonton

52 SUBJEKTIV BEDÖMNING AV HLR KVALITET Brandpersonal med i forskningsprojekt

54 Marknadsnyheter Ferno, Taiga, Stryker och Standby

56 EMS 2018 - Copenhagen Gordon Grattidge, förbundsordförande

58 MARKNADSNYHETER Mago, Mobimed och Standby 40 år

42 förmågan att samverka Sjukvårdsledning (PS) en akilleshäl www.s112.se

PLATINUM VALUE ADDED RESELLER Professional and Commercial Radio Elite Specialist Mission Critical Radio Systems Specialist

DAGS ATT UPPDATERA VAD BEGREPPET RAKELMOBIL INNEBÃ&#x201E;R?!

skala 1:1

celab.se/st7000

blåljusfamiljen / Blandat

sök Kustbevakningens grundutbildning med start 2019

Flyttar från ronneby till KRISTIANSTAD

Foto: Sjöfartsverket

AKTUELLT. Sjöfartsverket flyttar tillfälligt

AKTUELLT. Under maj 2017 drunknade 11 personer. Totalt har 44 personer omkommit 2018 genom drunkning jämfört med 37 under de första fem månaderna förra året. Snitt i maj är 10 omkomna, 21 är högsta antalet personer som omkommit genom drunkningsolycka sedan 2003. ■

räddningshelikopterverksamheten från Ronneby till Kristianstad Österlen Airport från och med den 1 juli 2018. – Nu har beslutet från länsstyrelsen inkommit och vi har fått ett begränsat miljötillstånd gällande Ronneby, säger Mattias Hyllert, direktör för Sjöfartsverkets sjö- och flygräddningsavdelning. Tillståndet innebär begränsningar i tillgängliga flygtider och det innebär att vi inte kan utföra träningsmoment i den utsträckning vi behöver. – Vi behöver säkerställa kontinuerlig beredskap och yttäckning i södra Sverige även efter halvårsskiftet. Därför genomförs den tillfälliga ombaseringen till Kristianstad, säger Mattias Hyllert. Under våren har en reservbas iordningställs på Kristianstad Österlen Airport. Denna kommer att tas i bruk från och med den 1 juli 2018. – Reservbasen i Kristianstad är tillfällig tills en långsiktig lösning i Ronneby finns på plats. Fortifikationsverket beräknar att ledtiden tills ny hangar är inflyttningsklar är 24-30 månader från investeringsbeslut. Beslutet är ett långsiktigt åtagande vilket även det förutsätter att länsstyrelsen beviljar miljötillstånd för Sjöfartsverkets behov av flygrörelser, säger Mattias Hyllert. Förutom till den civila sjö- och flygräddningen används Sjöfartsverkets räddningshelikoptrar även till flygräddning för Försvarsmakten. – Vi har kontinuerlig dialog med Försvarsmakten om baseringen av räddningshelikoptrarna. Räddningshelikoptern behöver inte vara baserad i just Ronneby för att tillgodose Försvarsmaktens behov, säger Mattias Hyllert. ■

Källa: Svenska Livräddningssällskapet

Källa: Sjöfartsverket

Foto: Kustbevakningen

AKTUELLT. Nu söker Kustbevakningen 20

aspiranter till sin grundutbildning som startar i januari 2019. Utbildningen omfattar två terminer teori i Karlskrona samt praktisk kompetens inom sjömanskap. Efter teorin genomförs en termin sjöpraktik ute i Kustbevakningens verksamhet. Studierna bedrivs på heltid och undervisningen sker med lärare från Kustbevakningen, Tullverket, Polismyndigheten och olika universitet. Undervisningen är inriktad på problemlösning och bedrivs i form av föreläsningar, seminarier och gruppövningar. Under utbildningstiden har du en tidsbegränsad anställning med lön. Efter genomförd och godkänd aspirantutbildning övergår anställningen i en tillsvidareanställning. Under aspirantutbildningens gång får du chans att lämna önskemål om vilken av kuststationerna du vill tjänstgöra vid (se gärna på vår hemsida vilka stationer som finns) men placering kommer att ske där verksamhetsbehovet är som störst. Kustbevakningsyrket ställer höga krav på personlig lämplighet och förmåga att

hantera myndighetsutövning. I din roll som kustbevakare kommer du att möta människor som till exempel misstänkts ha begått brott eller som befinner sig i en utsatt situation. Det kräver en personlig mognad tillsammans med ett gott omdöme och en god kommunikativ förmåga. Tidig morgon eller sen kväll. Under gassande sol eller i isande kyla - dygnet runt, året om finns vi på plats längs Sveriges kust för att rädda, hjälpa och övervaka. Som kustbevakare har du ett stimulerande och aktivt arbete där du tillsammans med dina kollegor löser varierande arbetsuppgifter. Vardagligt rutinarbete under patruller till sjöss, på land eller i luften varvas med intensiva arbetspass där du kan ställas inför utmanande och svåra situationer. Variationen gör att ingen patrull är den andra lik. Du lever och arbetar nära dina kollegor och samarbetet er emellan är ett måste för att kunna lösa uppgiften. Detta skapar en arbetsplats som kännetecknas av, tillit, gemenskap och yrkesstolthet. Sista ansökningsdag är 12 augusti 2018 ■ Källa: Kustbevakningen

21 personer drunknade under maj månad Foto: Svenska Livräddningssällskapet

samverkan 112 nr 2/3 2018

www.s112.se

Foto: Räddningstjänsten Skåne Nordväst

Livsfarlig kunskapsbrist om hjärtstartare Foto: Hjärt-Lungfonden

är i mottaglig ålder för vårt budskap AKTUELLT. För åttonde året i rad arrang-

erar Räddningstjänsten Skåne Nordväst ett brand- och säkerhetsläger för barn i Helsingborg. Syftet med lägret är att barn och unga ska bli rustade att för att förebygga och hantera olika typer av risker. Givetvis står brandkunskap på schemat men barnen kommer även att lära sig mer om vattensäkerhet, sjukvård, trafik och natur. – Barnen är mellan åtta och elva år gamla. Vår erfarenhet säger oss att det är en särskilt bra ålder för vår del eftersom barnen under de åren är väldigt mottagliga för vår kunskap och våra budskap. Efter lägret kommer de helt enkelt att vara betydligt mer riskmedvetna, förklarar Magnus Garpdal, barn- och ungdomskoordinator vid Räddningstjänsten Skåne Nordväst. Barnen kommer under lägret att få teoretiska genomgångar men också prova på mängder av praktiska övningar, vilket är ett framgångsrecept, säger Khaled Al Shorbassi som är instegsjobbare. Lägret kommer att ledas av instegjobbare och personal från Räddningstjänsten Skåne Nordväst ■ Källa: Räddningstjänsten Skåne Nordväst

AKTUELLT. Nästan två av tre svenskar, 62

procent, vet inte var närmaste hjärtstartare finns – det visar en ny Sifoundersökning från Hjärt-Lungfonden. Nu krävs satsningarför att öka tillgängligheten till hjärtstartare i samhället för att hjälpa de nära 10 000 svenskar som årligen dör av plötsligt hjärtstopp. – Hjärtstartaren är en milstolpe inom forskningen som mångdubblar chansen att överleva för den som drabbas. Men det förutsätter att den finns nära till hands, säger Jan Nilsson, ordförande i Hjärt-Lungfondens Forskningsråd. Framgångsrik forskning, fler hjärtstartare i samhället och förbättrade kunskaper om hjärt-lungräddning hos allmänheten är viktiga orsaker till att antalet överlevande har ökat kraftigt genom åren. Sedan millennieskiftet har andelen bevittnade hjärtstopp där patienten får hjälp före ambulansens ankomst ökat från 42 till 75 procent. Under samma period har antalet svenskar som överlever plötsligt hjärtstopp femdubblats – från 110 räddade liv år 2000 till 577 räddade liv år 2016. Samtidigt visar en Sifoundersökning att ännu fler liv kan räddas. Enligt forskning med stöd av Hjärt-Lungfonden ökar hjärtstoppspatienters chans till överlevnadfrån 11 till ca 70 procent vid ett snabbt

ingripande med hjärtstartare, men HjärtLungfondens nya Sifoundersökning visar att endast en dryg tredjedel av svenskarna, 38 procent, vet var närmaste hjärtstartare finns. – Vid plötsligt hjärtstopp är snabb hjälp helt avgörande, ett par minuter kan innebära skillnaden mellan liv och död. Därför behöver tillgängligheten till hjärtstartare öka och frivilliga livräddarsystem finnas i hela Sverige, säger Kristina Sparreljung, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden. SMS-livräddare, som grundar sig i forskning med stöd av Hjärt-Lungfonden, är ett så kallat frivilligt livräddarsystem där privatpersoner med kunskap om hjärt-lungräddning blir larmade om någon i närheten drabbas av hjärtstopp. I dag finns frivilliga livräddarsystem i Stockholms län, Västra Götaland och i Norrbotten. Hjärt-Lungfonden arbetar både med kunskapsspridning och stöder flera forskningsprojekt inom plötsligt hjärtstopp.Syftetär att korta ner tiden till livräddande insatsermed hjärt-lungräddning och hjärtstartare samt utveckla behandlingar och förebyggande åtgärder mot plötsligt hjärtstopp. Genom att registrera sin hjärtstartare i hjärtstartarregistret kan man göra sin hjärtstartare synlig för både larmtjänst och allmänhet. ■ Källa: Hjärt Lungfonden

Högpresterande flerfärgad premiumbåge W3 LJUSBÅGE Vår nya ljusbåge med en- eller tvåfärgade moduler ger många möjligheter att anpassa bågen efter rätt behov. Den bygger på W-serien med samma aerodynamiska design och kraftfulla ljus. www.standby.eu

www.s112.se

samverkan 112 nr 2/3 2018

ambulanssjukvård / Specialambulans

Byggd för att klara det mesta Här finns det plats för både stora (MAX) och små (mini). Specialambulansen klarar såväl patienter som väger upp till 330 kilo som nyfödda kuvösbarn. Bakom ambulansens ganska diskreta framtoning döljer sig mängder av finesser för att kunna ge god och lika vård till patienter med kraftig övervikt. TEXT och foto: sven åsheden

ntalet överviktiga patienter ökar i hela västvärlden. Och den pre-hospitala och hospitala sjukvården konfronteras allt oftare med utmaningar, som att behandla, flytta, lyfta och transportera dessa kraftigt överviktiga patienter till rätt vårdnivå. Något som ställer nya och höga krav på utrustning, förståelse och kunskap om komplexiteten kring överviktsproblematiken. När denna patientgrupp får behov av ambulanstransport till sjukhus uppstår vanligtvis svårigheter. först i sverige I Region Skåne har ett avancerat räddningsteam från Höganäs och lokal räddningstjänst (IVPA) varit och är behjälpliga vid specifika uppdrag med överviktiga patienter. En vanlig ambulanstyp kan i regel hantera en patient som väger upp till 180-200 kg. Väger 8

samverkan 112 nr 2/3 2018

Lucas Johansson, regionchef Samariten Ambulans, är en av entusiasterna bakom projektet miniMAX.

patienten mer krävs andra lösningar. Nyligen togs en specialambulans benämnd miniMAX i drift av Samariten Ambulans AB i Lund. Lucas Johansson, med fysisk placering i Lund, leder ett vältrimmat specialteam på 10 personer. Under två års tid har Lucas Johansson och hans team fokuserat på att bli superspecialister i att hantera denna patientkategori. Utrustning och specialsängar för patienter med vikt upp till 340 kg finns idag på samtliga sjukhus i Region Skåne. Lundateamets ständiga målsättning är att göra transporten av kraftigt överviktiga patienter säkrare och smidigare, såväl för patient som för personal. – Vi har från grunden analyserat svårigheterna och förbättrat alla delar i vårdkedjan. Det handlar om allt från avancerade medicinska bedömningar, medicinteknisk utrustning, för-

flyttningsteknik, ergonomi till ett nytt unikt specialfordon, säger Lucas och tillägger: – Med vår eldrivna INX-bår, den första i skarp drift i Sverige, behöver vi inte lyfta överhuvudtaget. Båren manövereras enkelt med tummen och laddas

genom ett integrerat laddningssystem i sjukhyttens golv. – Båren har en lastkapacitet på 318 kg. Vi uppnår maximal flexibilitet när båren behöver höjas, sänkas och när patienten ska lastas och lossas. Specialambulansen har ett Den programmerbara och eldrivna båren har en lastkapacitet på 318 kg, berättar Lucas Johansson.

www.s112.se

Hofmanns Karosseri AB i Nykvarn, som har jobbat med karosseri sedan 1990, har byggt och levererat ambulansen.

regionalt uppdrag att hantera två olika typer av specialtransporter. Dels mycket överviktiga patienter > 200 kg som ordinarie ambulanser inte kan hantera. Dels kuvösbarn som behöver transport till den mycket

specialiserade neonatalvården i Lund. Små barn som i början av livet behöver hjälp på grund av någon sjukdom eller komplikation. Fordonet kan även användas som reserv för IVA bilen. – Arbetsmiljön måste kunna

Båren manövereras enkelt med tummen vilket ger maximal flexibilitet vid lastning och lossning. www.s112.se

anpassas till uppdragets art på några minuter, berättar Lucas. – Skånes universitetssjukhus har neonatalavtal med Island. Dessa barn kommer till Kastrups flygplats med ambulansflyg. Vi ombesörjer sedan transporten från Kastrup till Lund,

berättar Lucas och tillägger; – Vår miniMAX är anpassad för att klara sex olika kuvöstyper. Och det finns säkra sittplatser både för anhöriga och för medföljande läkare och sjuksköterska. ■

Vårdutrymmet anpassas på några minuter med INTRAXX-system. samverkan 112 nr 2/3 2018

räddningstjänst / Deltidsbrandmän

Räddningschef Jan-Olov Olsson basar över en kommun med tre riken - Älvdalen, Särna och Idre.

Hemtjänst i Idre rycker ut med IVPA-bil Räddningstjänsten i Idre gick på knäna och saknade brandmän. Ett intensivt sökande håller nu på att ge resultat i form av åtta nya brandmän men också en spännande lösning där fyra flickor på hemtjänsten nu utbildats och kommer att rycka ut med IVPA-bilen. TEXT OCH FOTO: nisse schmidt

– Vi har utbildat fyra tjejer på hemtjänsten i Idre så de ingår nu i jourstyrkan för vår IVPA-bil, berättar Jan-Olov Olsson, som är räddningschef i Älvdalens kommun. Runt Idre finns många små byar med långa avstånd. – Den här utbildningen leder också till att vi nu kommer att lämna över två väskor med sjukvårdsutrustning och defibrillator som de ska ha med sig i sina ordinarie fordon när de inte har jour för IVPA-bilen, förklarar Jan-Olov. – Händer det något i någon av de mer avlägsna orterna och hemtjänsten finns på plats så är sannolikheten att de kan 10

samverkan 112 nr 2/3 2018

”

Det kan bli så att de får bilar med gult blinkande ljus. Jan-Olov Olsson

vara på plats och inleda sjukvårdsinsatser betydligt snabbare, säger Jan-Olov. De som jobbar på det viset kommer att få ett larm via SMS. Är de då i närheten

så kan de snabbt bege sig dit och inleda den första insatsen. – När de har jour så gäller att de måste kunna rycka ut med IVPA-bilen men nu kan vi också dra nytta av deras kunskap även när de inte har jourtjänst. De har berättat att de ofta möter IVPA-bil och ambulans när de är ute i byarna och åker. Förhoppningen är att de nu vid vissa tillfällen ska vara snabbare på plats, säger Jan-Olov. Räddningstjänsten i Idre ska ha en bemanning av 24 deltidsbrandmän, men i vintras var det bara tolv brandmän i tjänst, förklarade Jan-Olov, vid ett företagarmöte i Idre där han informerade om www.s112.se

Idre Brandstation

fördelarna med att ha en anställd deltidsbrandman.

snarare en möjlighet än ett problem – Att ha en brandman i tjänst i företaget är snarare en möjlighet än ett problem, förklarade Jan-Olov. Med en deltidsbrandman i personalen får företaget en sjukvårdskunnig medarbetare som därtill kan hantera förebyggande brandkontroller. – För den företagare som är rädd för att en deltidsbrandman ska vara frånvarande mycket, så är det inget problem. Nu har jag sammanställt statistiken från 2017 och det visar sig då att de i snitt var borta åtta timmar från jobbet. En arbetsdag med andra ord, poängterar Jan-Olov. Jakten på nya brandmän ser nu att landa bra i Idre. – Vi har åtta brandmän på väg in och därtill har vi lösningen med de fyra tjejerna på hemtjänsten, som kommer att vara med och bemanna IVPA-bilen. Där kommer de att få åka tillsammans med en erfaren brandman, åtminstone till att börja med. ■ ■

Släckbil 1 - 7210

Släckbil 2 - 7220

IVPA-Bil - 7260

Bandvagn - 7255

Källa och foto: Räddningstjänsten Älvdalens kommun

Robot kan utföra riskabla uppgifter åt räddningstjänsten En robot som kan se och navigera i rökfyllda utrymmen. Som kan upptäcka gasläckor och som kan skissa kartor över platser den befinner sig på. TEXT: sven Åsheden Foto: Örebro universitet

oboten Smokebot är utvecklad för att hjälpa räddningstjänsten vid insatser under svåra förhållanden. Den samlar information om olycks- och katastrofplatser med mycket begränsad sikt och effektiviserar och ökar på så sätt säkerheten vid räddningsinsatser. – Roboten är helt unik. Den är utrustad med bland annat gassensorer, radar, laserscanner och värmekamera. I dagsläget finns det ingen annan robot med denna kombination av olika funktioner, säger Achim Lilienthal, projektkoordinator och professor i datavetenskap vid Örebro universitet.

Kan se i rökfyllda utrymmen Den rökseende roboten fjärrstyrs av räddningspersonalen och kan vid behov nawww.s112.se

vigera själv. Förmågan att kunna koppla upp sig mot internet gör att roboten inte tappar kontakten med sin operatör. – Skulle den förlora kontakten med räddningspersonalen, vilket kan hända, kommer roboten ihåg var den senast hade internetuppkoppling och kan navigera tillbaka till den platsen, förklarar Achim Lilienthal. Roboten är utvecklad i nära samarbete med räddningstjänsten i Dortmund, Tyskland. Målet har varit en robot anpassad till räddningstjänstens behov vid riskabla insatser. Den kan exempelvis rita kartor över utrymmen fyllda med rök eller damm och på så sätt ge en god bild av en plats där människor inte kan se. Roboten är även utrustad med gassen-

Det EU-finansierade projektet Smokebot leds och samordnas av Örebro universitet. Forskningsprojektet har pågått i 3,5 år och avslutades i juni 2018. Totalt har projektet fått 3,8 miljoner euro från EU-kommissionen

sorer som inte bara kan detektera olika gaser utan ger också information om både mängden och gasernas utbredning. – Den sammanställer information från olika sensorer och kan bedöma, beroende på temperaturen och förekomsten av en viss gas, om det exempelvis finns risk för gasexplosion, berättar Achim Lilienthal. ■ samverkan 112 nr 2/3 2018

forskning / Bättre övningar

på sandö UTVECKLAs En trafikolycka med flera fordon och många skadade. Bra samverkan mellan enheter är avgörande för en optimal räddningsinsats. Unikt för övningen vid MSB Sandö är att den görs för att utveckla bättre övningar. TEXT OCH FOTO: Fredrik Mårtensson

Åsa Burlin, projektsamordnare för S&S test arena. 12

samverkan 112 nr 2/3 2018

– Inriktningen är inte att exempelvis deltagande poliser ska bli bättre som poliser utan att istället att bidra till helheten med samverkan och bättre övningar som alla drar nytta av, säger Åsa Burlin, projektsamordnare vid S&S Test Arena, som

är en del av Europeiska CBRNE-centret vid Umeå universitet. Vid den aktuella samverkansövningen – alldeles intill klassiska Sandöbron i Kramfors kommun – deltar blåljuspersonal från Västerbotten och Jämtland. Poliser från Skellefteå och Östersund, räddningstjänstpersonal från Umeå och ambulanspersonal från Lycksele och Umeå arbetar tillsammans. Lugnt och effektivt löser de olika enheterna uppgiften och David Sjöberg från polisutbildningen i Umeå berättar att stor vikt läggs på förberedelser och utvärdering efter övningen. För många ”blåljusare” är det lite ovant att ha fokus på att bidra till bättre övningar. – Det blir mycket reflektioner om www.s112.se

Fokus på att utveckla bättre övningar när blåljusenhet samverkar vid MSB Sandö.

Conny Tärnklev, Gino Sahovic och David Sjöberg övervakar samverkansövningen.

FAKTA - Safety & Security Test Arena Under tre år fram till hösten 2019 pågår Safety & Security Test Arena som ett regionalt samverkansprojekt i norra Sverige. Polis, ambulans och räddningstjänst samverkar med företag och forskare för att utveckla innovativa lösningar för optimal samverkan vid olycksplatser och skadehändelser. Finansiering sker via Europeiska regionala utvecklingsfonden och samordnas av Europeiska CBRNE-centret vid Umeå universitet, som är en resurs för forskning, övning och utbildning kring kemiska, biologiska, radiologiska/nukleära och explosiva ämnen.

BÄTTRE ÖVNINGAR vad hände, hur gjorde vi, hur kunde vi ha gjort istället. Vi jobbar mycket med samma grundscenario men där vi ändrar lite i förutsättningarna och så jobbar vi ofta även vid polisutbildningen, berättar David Sjöberg.

utveckling och utvärdering I projektet Safety & Security Test Arena sker en utveckling av produkter och tjänster för förbättrad samverkan vid olycksplatser och även en utvärdering av sådana verktyg. En indelning i 13 aktiviteter eller ”arbetspaket” ger möjligheter att utveckla skilda områden som utrustning, utbildningstjänster och träning i simulerade miljöer. S&S Test Arena står för övningstillfällen där olika nyheter kan testas för www.s112.se

att optimera kvalitén på övningar. Med finansiering från Europeiska regionala utvecklingsfonden är inriktningen att S&S Test Arena ska stödja norrländsk innovation och bidra till nya arbetstillfällen. Det finns också specifika utvecklingsmål med projektet som att utveckla en prototyp för värmemadrass i kallt klimat.

Målsättningen är inte blygsam. – Ambitionen är att norra Sverige ska bli en ledande region inom EU för forskning och utveckling av securityprodukter och -tjänster, säger Åsa Burlin. Samarbetet bygger på en så kallad triple helix-modell med engagemang från offentlig sektor, näringsliv och universitet. Bland företagen som är samverkanspartners finns bland annat gruvföretag, som

har utvecklingsprojekt för att stärka sitt säkerhertsarbete. Samtidigt som projektledningen upplever att blåljusmyndigheter i norr generellt är positiva till upplägget och att lägga resurser på nya produkter och förstärkt metodik. Ett problem med dessa större övningar är att få loss deltagare. – Det är lite synd och kan ställa till problem för våra samverkansövningar. Men det kan eventuellt spegla att organisationer har det tight ekonomiskt på många håll, säger Åsa Burlin. Samtidigt upplever projektledningen att blåljusmyndigheter i norr generellt är mycket positiva till upplägget och att lägga resurser på nya produkter och förstärkt metodik. ■

samverkan 112 nr 2/3 2018

ambulanssjukvård / Utbildning

skräddarsydd utbildning till ambulanssjukvårdare - allt populärare Vuxenutbildning Skövde kommun anordnar yrkeshögskoleutbildning (YH) till ambulanssjukvårdare. Utbildningen är en ettårig eftergymnasial vidareutbildning - på heltid - för den som är undersköterska med minst två års yrkeserfarenhet inom vård och omsorg. Den 30:e maj var det avslutning för 24 elever som gått den första utbildningen. Till nästa utbildning som börjar i augusti är det 165 sökande till 27 platser. text: sven Åsheden Foto: Per Amandusson

å yrkeshögskoleutbildningen varvas teori med praktik. Lärande i arbete (LIA) innebär att en del av utbildningen är förlagd ute på ambulansstationerna. Studenten får under professionell handledning vidareutveckla sina teoretiska kunskaper från skolan, i en verklig ambulansmiljö. Under LIA skapas värdefulla kontakter som mycket väl kan leda fram till en anställning direkt efter utbildningen.

Skräddarsydd utbildning För att säkerställa att utbildningen ger rätt kompetens är den skräddarsydd i samarbete med ambulanssjukvården i Västra Götalandsregionen. Framledes kommer även Landstinget Värmland och Region Jönköping att ingå i ledningsgruppen. – Detta är den stora grejen med den här ambulanssjukvårdarutbildningen. Verksamheterna har beställt utbildningen och utformat den enligt egna önskemål, säger Fredrik Strand, utbildningsledare och yrkeslärare.

Eleverna kommer främst från Västra Götalandsregionen men även från Småland.

ökad efterfrågan Efterfrågan på ambulanssjukvårdare ökar i Västra Götalandsregionen, i Region Skåne och inom Stockholms läns landsting. Ambulanssjukvårdare är en efterfrågad resurs i bland annat dessa regioner och landsting. Heltidsutbildningen pågår under två terminer, är CSN-berättigad och ger yrkeshögskoleexamen och 200 yrkeshögskolepoäng enligt följande poängfördelning: Arbetsmiljö och ergonomi (10), Examensarbete (20), Kommunikation och samband (15), Dokumentation och journalhantering (5), Akutsjukvård (25), Fordonskunskap och körteknik (30), Prehospital akutsjukvård (35), Lärande i arbete - LIA 1 (20) och Lärande i arbete LIA 2 (40). Fredrik Strand berättar att alla elever är undersköterskor i grunden, med minst två års yrkeserfarenhet inom vård och omsorg. Att det är en nygammal utbild-

ning, som legat nere i tio år innan den återupptogs förra året. Då för 10 år sedan var utbildningen till ambulanssjukvårdare i Skövde 20 veckor. Nu ställs det helt andra krav. Dagens utbildning bedrivs i mycket nära samarbete med ambulanssjukvården i Västra Götalandsregionen och Skaraborgs sjukhus. Eleverna har sina teorilektioner på Vuxenutbildningen i Skövde och sina praktiska lektioner ute hos ambulanssjukvården runtom i regionen. Många av eleverna har fått vikariat, sommarjobb och en del har blivit tillsvidareanställda. Det är ont om vidareutbildad personal inom hela vårdsektorn.

70 - 30 Målsättning Västra Götalandsregionen har som mål att förhållandet mellan yrkesgrupperna ska vara ungefär 70 procent sjuksköterskor och 30 procent ambulanssjukvårdare. – Nästa utbildning drar igår redan i augusti månad. Vi har 165 sökande till 27 platser, berättar Fredrik Strand stolt. ■ Kursavslutning den 30/5 – 18

samverkan 112 nr 2/3 2018

www.s112.se

INBJUDAN TILL KOSTNADSFRI 2-DAGARS KONFERENS

CISA

i samverkan med Blåljusstiftelsen, Ambulance Health Research Network – AHRN och Regiondagen för An-Op-Iva Prestigelöst samarbete över organisations- och professionsgränser.

Tema Enhetlig bedömning oberoende var patienten söker hjälp Lisa Kurland, professor akutsjukvård, Örebro universitet Svensk akutregister (SVAR) – hur använda kvalitetsregister för att öka vårdkvalitén

Blåljussamverkan – psykisk ohälsa och suicidprevention Nils Sjöström, verksamhetsutvecklare psykiatri, universitetslektor Göteborgs universitet och Isabelle Johansson, beteendevetare, egen erfarenhet av suicidalitet Hur bör man vårda patienter som har suicidalt beteende?

Framtidens anestesi- och operationssjukvård samt intensivvård Catrine Björn, Forskare vid Centrum för klinisk forskning Gävleborg Behåll kompetent vårdpersonal – faktorer som gör arbetet attraktivt

Utställare båda dagarna: Ambulansförbundet (Ambulansfack) Ambulansproduktion (Ambulanser) Euro-Lans AB (Blåljusfordon) Holmatro (Specialverktyg) Ortivus (Mobila lösningar) PHC Nordic (Medicinteknisk utrustning) Promoteq (Skydd & Säkerhetsprodukter) Sacci (Bärutrustning) Taiga (Arbetskläder/klädsystem) Telium (Radiokommunikation) Vitri Medical (Förbands- och förbrukningsvaror)

Först till kvarn webbanmälan Lnu.se/cisa

Centrum för interprofessionell samverkan och sambruk inom akut vård Kontaktperson: Carina Elmqvist, carina.elmqvist@lnu.se

samverkan 112 nr 2/3 2018

Nyhetsfotograf/ Porträtt

nyhetsfotograf

– med respekt för blåljuspersonal och drabbade

text och foto: mikael sibner En solig eftermiddag träffar Samverkan 112 nyhetsfotograf Carl Carlert i hans villa någon mil utanför Växjö centrum. Carl levererar de senaste nyhetsbilderna från Kronoberg, Jönköping, Kalmar och Blekinge till olika media. Såväl rörligt som stillbild till Sveriges Radio, Gota Media med tretton tidningar, VXOnews, SVT Nyheter Småland, Aftonbladet och Expressen.

arl tar glad emot oss och hänvisar till sin nybyggda altan där han fortsätter att berätta för oss om sitt jobb som fotograf. Carl började fota redan som 14-åring, till en början utförde han sina uppdrag med hjälp av cykel, men ganska snart blev det födelsedag och han skaffade sig en moped. Och just moped var det färdmedel som han sedan använde sig mest av under sina följande 3,5 år tills han tog körkort. En stor anledning till att jag började med detta är förutom mitt 16

samverkan 112 nr 2/3 2018

stora intresse även det att jag saknade mycket bilder i media, poängterar Carl. När man tänker tillbaka på tiden då jag körde moped så är det ofta så att jag tänker att det alltid gick fort och smidigt att ta sig fram, idag är det ju bilköer och trafikproblem på många ställen och det ställer ju till de även för mig säger Carl. Många undrar hur Carl alltid kunnat vara så snabb och få larmen, och inte minst, ta sig till olycksplatsen. En stor framgång var ju att han till en början åkte moped, men även motorcykel. 2-hjuligt är alltid smidigare och i vissa fall snabbare fyller Carl i.

Larmen… Som 14 åring riggade Carl upp polisradiomottagare och antenner på sina föräldrars hus, och det var genom dessa som han sedan plockade in larmen och sina uppdrag. I dagsläget är det något svårare då man

får förlita sig på dagens teknik, i och med Rakel så blev allt svårare för media och fotografer. Carl har i dagsläget flera tjänster som levererar hans larm med en rasande fart, såsom SOS, Polisen och massmedia, ja, alla ger ju sin del av infon.

Bilderna… En viktig sak för Carl har alltid varit att försöka sköta fotograferingen på ett snyggt och seriöst sätt, för ingen vill ju se sitt hus brinna ned på bild innan man själv vet om det. Nackdelen med dagens media är att informationen nästan alltid sprids med en enorm fart, därför måste man alltid vara försiktig med vad man lägger upp för bild. Carl menar att självklart vill han ju sälja sina bilder och även om det alltid finns bilder på objektet så försöker man ändå att lägga upp dem snyggt, brinner www.s112.se

Foto: Carl Carlert

det t ex i ett hus så kan man ju lägga upp en del av bilden, lågorna och kanske delar av taket. Den nya lagen om kränkande fotografering ser Carl som en bra lag. Privatpersoner ska inte vara ute och springa på olycksplatser bara för att få den perfekta bilden. Många tidningar har slutat att köpa bilder från privatpersoner, detta för att minska på ”springandet” vid en olycka. Dock är det fortfarande så att en del dagsmedia jagar bilder, t ex månadens bild, vilket gör att många ändå försöker ta sig fram och få den där perfekta bilden. Och även om media inte uppmuntrar privatpersoner att ta bilder så är det ändå så att privata bilder sprids på nätet och i media. För visst är det som det gamla talesättet att en bild säger mer än tusen ord!

En ambulans som var under utryckning kolliderade av okänd anledning med en personbil i korsningen Storgatan – Linnegatan i Växjö. Föraren av personbilen fördes med ambulans till sjukhus och är enligt polisen misstänkt för vårdslöshet i trafik. 1/1-2018

Foto: Carl Carlert

ingen dag är den andra lik En vanlig dag i Carls liv är inte den andra lik, alltså man kan inte direkt säga att det finns några vanliga dagar i mitt liv, säger Carl. Normalt sover jag så länge jag kan då jag aldrig vet när, om eller hur länge jag får sova innan telefonen piper. Jag är ju ändå aktiv 24/7 365 dagar om året. Visst finns det dagar man kan ta ledig, men ledigheten kan alltid ändra sig och jag måste bege mig hem ändå. Ett fotojobb är alltid ett fotojobb! Jag har ju ganska stora områden, i första hand bevakar jag Kronobergs län, men även kringliggande län, som Jönköping, Kalmar och till viss del Blekinge. För mig är det inte bara att ta semester, mina kunder vill ju ha material till varje tryck. På tal om kunder så är det ju så att jag har avtal med flera kunder i området, Sveriges radio, Smålandsposten, VXOnews, Smålandsnytt med flera. Förutom media så är det ofta försäkringsbolag, blåljusverksamheter och även de drabbade som hör av sig till mig för att få eller köpa bilderna. Och jag har även en del uppdrag åt mäklare och privatpersoner, säger Carl. I första hand fotar Carl med sin systemkamera, men även med någon av sina drönare då och då. Drönaren är ju något som förenklar allas arbete, både i smått och stort. Vid flera tillfällen har Räddningstjänsten frågat efter översiktsbilder, men även efterfrågat livebilder direkt ifrån brandplatsen. En ungdomsdröm har gått i uppfyllelse, och idag kan Carl Carlert försörja sig på sitt fotointresse. ■ www.s112.se

Drönarbild över den anlagda branden på Islamska Skolan i Växjö. 25/6 2016

Foto: Carl Carlert

Räddningsstyrkor larmades på torsdagseftermiddagen till Älgaryd utanför Lammhult då man fick larm om en brand i ett bostadshus. Vid framkomst brann det kraftig i byggnaden som inte gick att rädda. 15/3 2018

samverkan 112 nr 2/3 2018

Räddningstjänst/ Fordon

brandbil med kapacitet text: christer wik Foto: helena karlsson nwt Om det skulle inträffa en olycka eller en incident på Karlstad flygplats så har man en egen räddningstjänst som rycker ut. Nu har den fått ett imponerande nytillskott. – Vi har köpt in en ny tung släckbil som är helautomatisk. Allting styrs inifrån hytten och vi kan avfyra 7 000 liter i minuten från vattenkanonerna.

– Vi ska göra den första insatsen och rädda liv och vid stora larm ansluter sedan styrkorna från Karlstad, Kil och Vålberg, säger Niklas Skog. En kraftig brand i ett flygplan kräver speciell utrustning och sedan några veckor förfogar räddningstjänsten på Karlstad flygplats över en helt ny, tung släckbil som förbättrar kapaciteten. – Ja, det är ett jättelyft för oss med ett så modernt fordon. Detta blir vår förstabil, säger verksamhetschefen Lars Ogenvall.

krav när det gäller vår insatstid från 180 till 120 sekunder och dessutom måste vi numera ha minst två släckbilar. Vi har tre stycken. Det är EU:s regelverk som kräver detta, säger Niklas Skog. Flygplatsens räddningstjänst som består av tre skiftlag övar ständigt för att vara på tårna om någonting skulle inträffa. – Men vi är inte bara brandmän utan arbetar även med att tanka och städa plan, arbeta som mekaniker, avisa plan och med snöplogning. – En väger 29,5 ton, har en 490-hästars motor som ger en toppfart på 120 kilometer i timmen och brandbilen tar sig fram i stort sett överallt eftersom den

Det berättar Niklas Skog som är funktionsansvarig inom räddningstjänstsidan på Karlstad flygplats. En flygkrasch eller en brand i plan är ett värstascenario som skulle kunna inträffa på flygplatsen. Och med sitt läge 18 kilometer norr om Karlstads centrum är det viktigt att snabbt kunna skicka ut en egen första räddningsstyrka.

4,5 miljoner kronor har den nya flygplatsbrandbilen, en Buffalo från Sala Brand byggd på Scania-chassi och med utrustning, bland annat pumpar från tyska Rosenbauer kostat och det är en ordentlig pjäs som man har köpt in.

har sexhjulsdrift, berättar Niklas Skog. NWT följer med på en tur med den nya brandbilen bort till flygplatsens egna övningsfält. Färden går över landningsplattan på den södra av de två utryckningsvägar som finns. – Nackdelen är att vi inte blir fullblodsproffs inom något av områdena, men den stora fördelen är att vi ständigt håller på

samverkan 112 nr 2/3 2018

EU:s regelverk = Skärpt insatstid – Ja, den 1 april i fjol skärptes vårt

www.s112.se

med olika arbetsuppgifter. Det gör att man inte tröttnar, säger Tomas Eklund som är airport officer. Väl framme på övningsfältet är det han som sköter brandbilen när Niklas Eklund tänder upp en brasa på den stora avlånga övningsmodul som ska se ut som ett brinnande flygplan. – Här har vi en även en rökmaskin som vi kan dra i gång och i bland går vi dessutom in i tanken och övar. Den har lutande golv så att vi kan simulera en räddning inne i ett plan på ett så verklighetstroget sätt som möjligt. – Vi har också ett flygplansvrak vi också använder vid våra övningar. Vi tränar dessutom annat som hjärt- lung- räddning, säger Tomas Eklund.

gäller att vara lite kylig Han startar den stora vattenkanonen på taket på den nya brandbilen och riktar den mot den brinnande tanken. Det är ordentligt tryck i vattnet. – Ja, som högst är det på 16 bar och räckvidden är 80 meter. Vattenkanonerna; en på

Allting kan styras inifrån hytten. Vattenkanonerna styrs med joystick.

Karlstad flygplats egen räddnigstjänst förfogar över denna Buffalo från Sala Brand, ett fordon på 29,5 ton med en vattentank på 10 600 liter vars vattenkanoner når 80 meter. Här testar man den tunga släckbilen på övningsfältet.

taket och en i grillen styr jag här med en joystick. – Totalt är vattentanken på 10 600 liter jämfört med en vanlig brandbil som har en tank på 3 000 liter. Kör jag för fullt är den tömd på två minuter så det gäller att vara lite kylig så man inte bränner av allt för snabbt, säger Tomas Eklund. Buffalo-brandbilen, som även har en skumtank på 630 liter och en 250 kilo pulvergryta som bland annat används vid motorbränder när torra släckmedel

www.s112.se

behövs, är helautomatisk.Föraren ska inte behöva gå utanför hytten utan allting manövreras via en digital skärm och det nya exemplaret på Karlstad flygplats ska kompletteras med mer utrustning. – Det handlar bland annat om ett elverk, kapverktyg, sjukvårdsutrustning och fler slangar. Dessutom ska den och den ena av våra två andra brandbilar, en Swedcat, förses med samma röda färg och lackdetaljer som Räddningstjänsten Karlstadsregionens fordon, säger Niklas Skog.

Sedan 2011 har Karlstad flygplats räddningstjänst haft 17 larm. – Det har handlat om sex automatlarm i våra egna lokaler, tre sjukvårdslarm, ett farligt utsläpp och sju varningslarm, säger Niklas Skog. – Det allvarligaste tillbudet i flygplatsens historia inträffade i september 1999. Då kraschade ett mindre sportflygplan och två personer omkom. Planet tappade bärighet och störtade till marken, säger Lars Ogenvall. ■

samverkan 112 nr 2/3 2018

påbyggare / Fordon

Spännade nykomling står på startlinjen i Backaryd

premiär för ny ambulans-

– Det är fler specialfordon av märket VW och MB till polisen, än ambulanser, som lämnar Euro-Lans berättar Michael Olsson och Maria Inefall. TEXT och foto: sven åsheden

Hur står det till på nybilsfronten? För att få svar på denna fråga åkte redaktionen till Euro-Lans i Backaryd. Ett "bilbyggar-mecka" 17 km norr om Ronneby.

örutom ambulanser, polisbilar och räddningstjänstfordon bygger och levererar Euro-Lans även värdetransportfordon, klienttransportfordon åt Kriminalvården och flera andra kundanpassade konceptlösningar. Euro-Lans är ett av tre varumärken i koncernen Nordic Vehicle Conversion AB, som

samverkan 112 nr 2/3 2018

sysselsätter runt 100 personer i den lilla Blekingeorten Backaryd, med 400 invånare. Euro-Lans startades 1994 med målsättningen att bli en ledande leverantör av utrycknings- och specialfordon för den nordiska marknaden. Samverkan 112 fick en pratstund med Maria Inefall, kommunikatör på företaget och

säljare Michael Olsson nyss hemkommen från Rettmobilmässan i tyska Fulda. trender och nyheter Konkurrensen om svenska blåljuskunder är stenhård. På ambulanssidan finns det till exempel sex olika leverantörer. – Det är ständigt nya utmaningar och anpassningar till branschens trender och tekniska utveckling berättar Maria och Michael. Ser ni några tydliga trender?

– Om vi talar om ambulanssjukvård så efterfrågas alltmer bra lastkapacitet, en sjukhytt med plats för två vårdarstolar,

mittplacerad och eldriven bår och bårsläde. Det har också blivit mer och mer fokus på bra arbetsmiljö, god säkerhet och fyrhjulsdrift, säger Michael. Är det dags, att definitivt säga hej då, till ambulanser som inte har fyrhjulsdrift?

– Kan vara så. Intresset för vår uppskattade MB Sprinter Nidia Ambulans har avtagit något. Enda rimliga förklaringen är att den inte kan levereras med fyrhjulsdrift, svarar Michael. Om man är biltillverkare och inte har en modell i rätt segment, vad gör man då? Ofta köper man in sig i ett www.s112.se

Nya Andningsvårdsväskan Light

modell i höst

Framtagen tillsammans med ambulanspersonal för dagens moderna ambulanssjukvård.

■ Lätt att se all utrustning.

■ Användaren

bestämmer hur insidan ska se ut.

■ Nytt ergonomiskt

bärsystem som gör att väskan sitter bekvämt och avlastande på ryggen. Finns i olika utföranden Finns behov av specialanpassade väggar kan vi hjälpa Er med det!

Foto: WAS

Under Rettmobil-mässan visade WAS upp en eldriven ambulans med syfte att lyfta idéer och starta processer.

annat märke och döper den till sitt eget. Så gjorde Volkswagen med mellanstora lastvagnen Crafter, som egentligen är en Sprinter – från Mercedes. VW Crafter är ny rakt igenom och tillverkas i en nybyggd VW-fabrik i polska Wrzesnia, skrev Teknikens Värld i ett reportage 2017. Ny ambulansmodell på gång?

– Jo, så är det, berättar Michael och tillägger: – Senare i höst, kommer vi att visa vår Volkswagen Crafter - 4 ton. Storleksmässigt placerar sig Craftern någonstans mitt emellan Chevrolet och MB Sprinter. – Craftern kommer att finnas i två utföranden. Båda modellerna med fyrhjulsdrift, 4-motion på VW-språk. – Dels som traditionell modell, dels en modell med Foto: WAS

www.s112.se

Tillverkad i slitstark Corduraväv.

"påbyggd box". Den modellen kommer vår tyska samarbetpart WAS att bygga. – Fler standardiserade lösningar är mer eller mindre ett måste för att möta strängare regelverk och hålla högre säkerhet i sjukhytten. konkurrens kräver samarbete Har Crafter vad som krävs för att bli den lyckobringare som ambulanssjukvården hoppas? Kan den på allvar utmana erkänt kompetenta fordon som Volvo XC90, MB Vito, MB Sprinter, Chevrolet, Renault Master och VW Amarok? Det är en fråga som vi kan få svar på om något/några år. På flera punkter tycks VW Crafter har prickat helt rätt. Köregenskaper, säkerhet, utrymme, bra lastkapacitet och fyrhjulsdrift. Euro-Lans har ett utvecklat samarbete med tyska varumärket WAS. WAS-fabriken ligger i Wietmarschen (15 mil sydväst om Bremen). Härifrån levererar 350 anställada årligen ungefär 1 600 specialfordon av olika slag till hela Europa ■

Sacci Ryggsäckar AB Gamla Tunavägen 8 784 36 Borlänge Tel: 0243-932 50 www.sacci.se

TEMPUS ALS

- a smarter monitor/defibrillator

PHC Nordic AB +46 855 53 63 00 phcnordic.com

Tempus ALS annonce.indd 1

samverkan 112 nr 2/3 2018

01/03/2018 09.38

forskning / Porträtt

Sju frågor till fd ambulans- och narkossjuksköterskan Bengt Fridlund TEXT: SVEN ÅSHEDEN

Bengt Fridlund har ett CV som heter duga. Specialistutbildad sjuksköterska inom Anestesi. Kandidatexamen (fil.kand.). Lärarexamen. Lärare inom akutsjukvård och katastrofmedicin. Forskat och disputerat vid Kuopio Universitet i Finland. Docent och Professor. Bengt Fridlund, vad gör du nu förtiden? Är du pensionär på riktigt?

– Nja, i samband med att jag fyllde 65 år sommaren 2017 så avslutade jag mitt ledarskap för forskarutbildningen efter nästan 10 år vid Högskolan i Jönköping. Så idag arbetar jag deltid som seniorprofessor i akut vård vid Linneuniversitetet i Växjö och dess nyaste kunskaps- och forskningscentrum som heter Centrum för Interprofessionell Samverkan inom Akut vård, CISA. – På samma sätt är jag seniorprofessor i kardiovaskulär vård vid Haukelands universitetssjukhus och Universitetet i norska Bergen. Är inne på mitt 9:e år. – I huvudsak arbetar jag med handledning av doktorander, men numera inte som huvudhandledare. Det ansvaret, framför allt på ett individ och ekonomiskt plan, är väldigt skönt att slippa. – Sedan har jag en hel del externa uppdrag för organisationer och institutioner i Europa, och dessa är väldigt roligt att hjärngympa med. Du flaxar och far en hel del. Eller...?

– Så är det, men avsevärt mindre idag. Sedan pensioneringen flyttade min fru och jag, efter 40 år i Varberg, till ett efterlängtat permanentboende på Fårö. Att ta sig över Östersjön kräver avsevärt mer tid i såväl planering som genomförande. – Men vi trivs på vår lilla ö, och hoppas få hålla oss hyfsat friska, för att äntligen få mer tid tillsammans. – Jag har ju pendlat väldigt mycket de senaste 20 åren, så vi har nästan uppfattat oss som särbos! Vad har hänt sedan du jobbade inom Ambulanssjukvården i Halland på 80-talet?

– Det har väl hänt ganska mycket. Efter att ha specialiserat mig inom anestesi som sjuksköterska, läst in en lärarexamen, liksom en fil. kand. varvade jag jobben som 22

samverkan 112 nr 2/3 2018

sjuksköterska mellan ambulans, anestesi och IVA. Men även som lärare i akutsjukvård och katastrofmedicin i dåvarande landstinget Halland. – Samtidigt forskade jag och disputerade vid Kuopio Universitet i Finland på en avhandling om hjärtrehabilitering. och det kloka i att patient och partner måste aktivt delta i och ta ansvar för en livsstilsförändring. med stöd av ett motiverande hjärtteam. – En avhandling som är lika aktuell idag som i slutet på 80-talet – tyvärr! Så du var alltså den första ambulanssjuksköterskan som disputerade?

– Ja, den första ambulans- och narkossjuksköterskan. Sedan har jobben rullat på. Blev docent 1991 och 1995 i samhällsvetenskap respektive medicin. – 1999 blev jag professor i Halmstad och därefter i Lund, Växjö, Borås, Bergen och Jönköping, antingen i akut- eller kardiovaskulär vård. ar du gjort något bra under dina år som H professor? Vad har du bidragit med?

– En mycket relevant fråga. Jo, faktiskt eller absolut! – Men jag vill svara på din fråga ur två perspektiv; dels utifrån den kliniska och dels utifrån den akademiska nyttan.

Bengt Fridlund. Foto: Privat

– Om vi börjar med den kliniska nyttan, så har min kunskapsutveckling inom hjärtvård lagt grunden till, som jag nämnde tidigare, att patienten eller bättre uttryckt personen och den partner hen lever med, måste vara aktiva i den livsstilsförändring som är nödvändig för att förbättra eller återta ett så gott och hållbart liv som möjligt. – Och det sker inte utan stöd, i detta fall från flera professioner som alla samverkar i ett gemensamt syfte - att få de drabbade att tillfriskna och må bättre eller bra i ett inledande men inte minst i ett långsiktigt perspektiv. www.s112.se

– Här har politiker och andra samhällsinfluencer fortfarande mycket att lära; framförallt att detta inte sköter sig självt. Kunskapen måste ständigt uppdateras, och inte minst implementeras i verksamheten. – Som ung forskare var jag många gånger frustrerad över, varför inte existerande kunskap användes. – Gång på gång visste jag att ”samhällsinsatserna” var otillräckliga. De fanns att tillgå men genomfördes inte, vilket resulterade i mer och större sjuklighet, lidande, behov och krav. – Alltså onyttigt inte bara för personen i fråga och hens familj, utan kostsamt för personens arbetsorganisation, vårdinrättning och därmed hela samhället. – Vad gäller det akademiska perspektivet så har jag som handledare till dags dato bidragit till att 60 personer med olika professioner inom hälsa, vård och medicin disputerat och att 12 av dessa idag är professorer. – Det innebär att en avsevärd ny och viktig kunskap inom akut- och hjärtvård har och kommer att genereras, och sprider kunskap som ger ringar på vattnet. – Totalt har jag, eller snarare vi, publicerat över 400 vetenskapliga artiklar och många av dessa har varit s.k. interventionsstudier som sedan har – eller dessvärre inte har tillämpats - i vården. – Och då förstår du också hur klinik och akademi hänger ihop som ler och långhalm!

V erkar som om du är både nöjd och missnöjd med vad du åstadkommit, är det så?

– Precis så, det är en bra sammanfattning av mitt arbetsliv, där mitt arbete inom akut- och hjärtvård alltid har varit motiverande och utvecklande. – Tänk att varje dag få arbeta tillsammans med kollegor - och patienter - som brinner för samma sak som du själv. Det är en stor ynnest! – Och som nu - att på ålderns höst få avsluta karriären i en rykande färsk verksamhet vars Prio 1 är att kunskapsutveckla för en excellent professionell blåljussamverkan till nytta för människors liv och hälsa. n sista fråga – vad gör du när du är så att E säga ledig från akademin?

– Jo, då blir det snabba dagliga promenader längs Sudersands strand eller in i Ullahau som är ett litet skogsområde bestående av höga dynor av flygsand, och helt hopplös att gå eller springa i. – Hur konstigt det än låter på ”en öde ö” så går vi också på bio minst varannan vecka eftersom det finns 2 biografer här; en som enbart visar Ingmar Bergman filmer – kanske inte så konstigt eftersom han verkade och bodde här till sin död 2007 - och en mer allmän kulturförening där vi får önska oss aktuella filmer. – Ett stort intresse är också att underhålla våra stenhus och trädgård, vilket är ett livsprojekt i sig eftersom ön är

Karta: Gotland.net

Fårö ligger nordost om gotländska fastlandet. Vid färjeförbindelsen mellan Broa (på Fårö) och Fårösund är avståndet kortast, cirka 1 380 meter.

uppbyggd av kalksten och solen här är mycket frikostig vilket gör miljön oerhört torr, varm och påfrestande. Men fortfarande älskar jag att varje morgon få gå ner till havet och ta mitt morgondopp. – Förr i tiden badade jag året om, men kroppen har med åren blivit gammal och skör, och kräver nuförtiden en vattentemperatur över 10 grader! Tack Bengt för denna - skall vi säga minibeskrivning - av ditt yrkesverksamma liv!

– Absolut! Detta speglar väldigt väl mitt 45-åriga arbetsliv. Tack så mycket själv och jag vill passa på att tacka alla mina gamla och nya arbetskamrater som bidragit till dessa roliga och intensiva arbetsdagar - och inte minst - genererat många minnen att leva på under den stundande ålderns höst. ■

Anmäl dig till CISA:s och Blåljusstiftelsens kostnadsfri 2-dagars konferens! 24 OKT 23 OKT Linnéuniversitetet Växjö

ÖVERGRIPANDE TEMA: Prestigelöst samarbete över organisations- och professionsgränser. Utställning båda dagarna!

Först till kvarn webbanmälan Lnu.se/cisa www.s112.se

samverkan 112 nr 2/3 2018

ambulanssjukvård / Luftburen

magnifik akutmottagning Ett avancerat luftfartyg med större vårdutrymme och bättre arbetsmiljö. Rycker ut nästan 700 gånger per år. De flyger på olyckor och sjukdomsfall. Den gamla helikoptern hade 25 år på nacken. Text och foto: Petter Berggren

tt lätt vinande ljud sprider sig som då och då bryts av några snabba kontrollfrågor på engelsk terminologi. Vibrationerna blir större och större samtidigt som konversationen i hörselkåporna glesas ut. Plötsligt får de glasfiberförsedda rotorbladen oss att sväva i något som känns som ett viktlöst tillstånd, innan helikoptern gör en gir och sätter fart framåt. Vi flyger i ett vintrigt landskap, över Östersunds snöbeklädda hustak, samtidigt som vi följer Storsjöns strandkant söderut. Det har tagit tid, lång tid. Innan ny ambulanshelikopter AW169 har kunnat gå i skarpt läge, faktiskt hela åtta månader. Helikoptern kom till Östersund den 6 maj 2017 och sattes i bruk den 13 januari 2018. Region Jämtland/Härjedalen var det första landstinget att ta emot denna nya ambulanshelikopter. Därefter har

samverkan 112 nr 2/3 2018

Helikopterhangaren i Göviken, vid Storsjöns strand i Östersund. Västerbotten, Region Norrbotten och Västra Götalandsregionen berikas med en AW169. Anledningen till denna massinvandring

av AW169 är att det är samma operatör för samtliga dessa baser, nämligen brittiskägda Babcock Scandinavia Air Ambulance. www.s112.se

För Östersunds del har verkligheten även varit att man varit tvungen att flyga med dispanser på sin tidigare gamla ambulanshelikopter - till slut tar tiden ut sin rätt. Och när en helikopter blir gammal är det brukligt att servicekostnaderna överstiger det rimliga.

Nytt för beställare och tillverkare Den nya ambulanshelikoptern som kommer att synas i stora delar av Sveriges luftrum är tillverkad av italienskbrittiska Agusta Westland, ägs av Leonardo S.p.A. Ett namn som förknippats med mindre positiva omdömen i svensk public service. I två Tv-program från Uppdrag Granskning har Sjöfartsverkets räddningshelikopter AW139, en större variant av AW169, granskats under lupp. Dels handlade granskningarna om upphandlingsförfarandet och dels om att Sjöfartsverket inte kunde leverera vid skarpt larm. Trots AW169 långa försening är historien inte lika befläckad som den med sjöfartsverkets helikoptrar. Istället berodde förseningarna på de modifieringar som behövde göras för att anpassa helikoptern till svenska förhållanden. Ambulanshelikopter AW169 är så pass ny att det varit en läroresa för både beställare och tillverkare. En av de anställda i Östersunds helikopterbesättning gör liknelsen ”Som att köpa en helikopter på postorder”. Men om man själv är med i utvecklingen och har en bra dialog med tillverkaren kan kostnaden i slutändan bli lägre. Ett av det främsta argumentet när man väljer helikoptertillverkare är hur fördelaktigt serviceavtal man kan förhandla fram, service är nämligen dyrt. Helikoptermarknaden har även små tillverkningsvolymer och därför är det glest med nya modeller, vilket begränsar valmöjligheterna till att välja en modern helikopter. Första åtgärden blev att byta batteri till ett större. Lite besynnerligt kan tyckas på en helikopter som kostar mellan 80 och 90 miljoner kronor. Med det ursprungliga batteriet var det bara tänkt att flygas till och från helikopterbaser, där batteriladdning aldrig är långt borta, vilket inte är ambulanshelikopterns verklighet uppe i norra Sverige.

inte bara att byta batteri Nu är det inte bara att byta batteri En modifiering ger ändrad vikt och ska således därför även godkännas hos eurowww.s112.se

Intresset för AW169 har varit stort, här piloten Lotta Vallo i intervju med Sveriges Radio P4.

peiska luftfartsverket, vilket inte görs i en handvändning. Bland annat kan det nämnas att i det noggranna säkerhetsarbetet vägs en ambulanshelikopter vartannat år, så minsta förändring på helikoptern får betydelse. Faktiskt kan en foliering eller en ommålning av helikoptern vara nog för att helikoptern måste vägas om. En ytterligare säkerhetsaspekt är att i stort sett allt på en helikopter är serienummermärkt. Märkningen har till uppgift att kartlägga helikopterns anatomi.

Vid ett eventuellt fel kan man enkelt precisera källan och upptäcka systematiska fel. Så egna uppfinningar ska man lämna därhän, trots tidsvinster. Förutom att byta batteri ville man även byta båren i den schweiziskbyggda sjukhytten. Verkligheten för ambulanshelikoptrar är att de sällan är först på plats och då kan det underlätta att utrustningen är av samma typ som i vägambulanserna, då man tidsbesparande kan byta utrustning sinsemellan.

►

samverkan 112 nr 2/3 2018

ambulanssjukvård / Luftburen

► Med dessa ändringar och den regelstelhet som omgärdas helikoptrar så blev månader till nästan ett år. Är det något italienarna behärskar så är det den visuella designen. Fram i cockpit är fönsterna stora och den invändiga arkitekturen ger en god sikt runt AW169. Instrumenteringen består av fem större skärmar som ska ge piloterna den information de behöver samt kunna bistå vid navigationsflygning. En väl avancerad och imponerande miljö enligt Östersundsbasens piloter. Men det som imponerar mest på piloten för dagen, Lotta Vallo, är den 4-axlade autopiloten. Den ger möjlighet till en stabil hovring, vilket underlättar bland annat vid vinschning för dem som behärskar det. Storleksmässigt räknar man denna tvåmotoriga AW169 som en mellanstor helikopter och utan medicinsk utformning rymmer den mellan 8 och 10 personer. Förutom att vara lämplig som ambulanshelikopter så finns användningsområdena enligt tillverkaren inom kustbevakning, oljeplattformstransporter, polisen och VIP-transporter. Om valet av AW169 som ambulanshelikopter i Sverige är rätt kommer tiden att utvisa, men troligen är helikopterskandalerna över.

Ambulanshelikoptern i Östersund Östersund har under en historiskt lång tid haft en ambulanshelikopterbas. Anledningen stavas geografi. Östersund ligger i regionen Jämtland/Härjedalen, län som är glesbebyggda och där Östersund är den enda staden. Till det kan läggas att regionen är Sveriges kanske populäraste vinterdestination, där det finns mycket aktiviteter utanför farbar väg. Med andra ord så servar helikoptern många turister och fungerar som sekundär transport för mer avancerad specialistvård som Östersunds sjukhus inte klarar av. Besättningen består av en pilot, HEMScrew och en narkossjuksköterska. Kravet på narkossjuksköterskan är minst 5 års erfarenhet inom anestesi samt att han/hon fortsätter jobba en stor del av tjänstgöringen kliniskt på narkosen i Östersund. Systemet pilot och HEMS-crew är en billigare variant än att ha två piloter i tjänst. Raljerande kallas detta system för fattigmanshelikopter. En pilot är å ena sidan avsevärt dyrare lönemässigt än en HEMS-crew, å andra sidan ger två piloter 26

samverkan 112 nr 2/3 2018

Narkossjuksköterskan Gustav Carlsund har svårt att hålla fingrarna i styr i nya helikoptern.

flygtekniska fördelar. En HEMS-crew är en ambulanssjukvårdare/ambulanssjuksköterska som hjälper till vid navigering och som även kan bistå vid sjukvårdande insatser. För Östersunds del finns det en fördel med detta system när man även bemannar en vägambulans. Genom åren har det även diskuterats att narkosläkare ska ingå i besättningen. Samtidigt är region Jämtland/Härjedalen ett av landstingen som har sämst ekonomi. Och helikopterverksamhet är ingalunda billigt. För ambulanshelikopterns kostnader 2017 får man fem tjänstgörande vägambulanser för samma peng. ■

ÖSTERSUNDSBASEN Antal larm helikopter: 681 Prio 1: 84 % Prio 2: 15 % Prio 3: 1 % Antal larm helikopterbil: Helikopterbasen har även en vägambulans som bemannas av samma personal): 632 Antal utförda flygtimmar: 841 Antal avbrutna larm: 152 Antal tillfällen då helikopter inte kunnat lyfta på grund av dåligt väder: 176 Debiteringspris: Cirka 65 000 kr/timma Influgna intäkter: 20 miljoner Medeltid för ett larm: 1,69 timmar

Foto: Agusta Westland

Fakta AW 169: Förbrukning flygfotogen: 300 kilo/h vilket är cirka 400 l/h. Kostnad: 90 miljoner utrustad och klar. Längd: 14,65 meter. Höjd: 4,5 meter. Max hastighet: 306 km/h. Max flygtid: 4h 20min. Max räckvidd: 82 mil. Rotordiameter: 12,12 meter. Max flygvikt: 4,6 ton. Rotorblad 4:e nya generationens. Ny design på rotorn som förbättrar flygkomforten med mindre vibrationer och minskar behovet av underhåll. www.s112.se

När ekonomin spelar roll Vår storbilsambulans ger fullt momsavdrag och möjlighet att dela upp avskrivningstiden på chassi och vårdhytt. Med uppemot 15 år på hytten. Plus två framåtvända vårdarplatser som standard. Chevrolet 709 - när ekonomi och säkerhet är lika viktigt!

Ring oss idag så berättar vi mer!

026-24 51 30 www.ambulansproduktion.se

Tel: 0430-490 50 www.nilsson.se

ÅTERFÖRSÄLJARE ELLER REPRESENTANT PÅ EN NY KONTINENT? SYDAMERIKA (Latinamerika) med mer än 600 miljoner invånare väntar på er!

SVESAN Latinamerikaspecialisten med mångårig erfarenhet av affärer och representantsök i Sydamerika (Latinamerika) plus Spanien och Portugal!

HJÄLPER ER!

NU-SJUKVÅRDEN Västra Götalandsregionen

Grattis www.s112.se

Vi kan hitta representant eller återförsäljare åt dig/er. Från Mexiko i norr till Brasilien och Argentina i söder. Men också i Spanien och Portugal.

www.svesan.se sven.sandberg@svesan.se 070-594 62 00

samverkan 112 nr 2/3 2018

112-kryssningar / Varumärkesintrång

Karin Erikson har jobbat hårt och länge för att bygga upp Englaklubben. Nu har en polis, som extraknäcker som discjockey, registrerat en enskild firma med namnet Englaklubben. Hon hävdar att polisen ”kapat” hennes företagsnamn. I början av juni var det förhandlingar i Stockholms tingsrätt.

Polis kapade Karins 20-åriga livsverk TEXT OCH FOTO: JONAS JÖNSSON

Karin Eriksons varumärke Englaklubben kapades av en polis. Hon har motsatt sig varumärkesintrånget och stämt polisen. Dom faller den 6 juli 2018. 28

samverkan 112 nr 2/3 2018

www.s112.se

blåljusfamiljen / Blandat

över tjugo års tid har Karin Erikson arrangerat pub- och klubbträffar för blåljus- och kriminalvårdpersonal samt för FN-soldater under namnet Englaklubben. Sedan 2005 arrangeras även kryssningsevent. När hon drog igång arrangemangen arbetade hon som ambulanssjuksköterska och syftet var att olika yrkesgrupper skulle träffas utanför arbetstid med “fest och skratt” som motto. 10 000-tals blåsljus- /112-personal har genom åren dansat, umgåtts och skrattat på dessa event. Det som från början var en ”Stockholmsklubb" utökades så småningom till en nationell och rikstäckande verksamhet. – Englaklubben är mitt liv. Jag andas Englaklubben, det är mitt livsverk. Där träffas yrkesgrupper inom 112 sektorn och utlandsveteraner. Englaklubbens 112-kryssningar har precis som 112-kvällarna, blivit en stor succé, säger Karin Erikson och tillägger: – Att träffas under sociala och lediga stunder skapar förståelse mellan de olika yrkesgrupperna. Just detta är något som har visat sig vara enormt uppskattat.

Kryssningskopia Till några av Englaklubbens 112-kryssningar anlitades en discjockey som till vardags jobbar som polis i Göteborg. För ett år sedan fick hon dock en mindre chock. Polismannen hade bytt sitt företagsnamn till Englaklubben. Enligt Karin Erikson har polismannen också varit en av administratörerna som arrangerat kryssningar liknande 112-kryssningarna. Dessa kryssningar har fått namnet R.A.P.S. -kryssningar. R.A.P.S. står för räddning, ambulans, polis och sjukvård och vänder sig till samma målgrupp som Englaklubbens 112-kryssningar. – Det kändes väldigt tokigt. Han hade använt namnet Englaklubben i sin reklam för att locka folk till sina kryssningar som är kopior av Englaklubbens kryssningar, säger hon. Trots att Karin Erikson tidigare hade registrerat varumärket Englaklubben kunde polismannen registrera en enskild firma med namnet Englaklubben hos Bolagsverket. Samma år, 2015, som R.A.P.S. event genomförde sin första R.A.P.S.-kryssning bytte polisen namn på sin egen firma till Englaklubben. – De jämför inte sina register. Så han www.s112.se

kunde utan problem starta upp företaget med det namnet. Att det är en polis som gör detta känns extra upprörande, säger hon.

varumärkesintrång

M S

"112-kryssningar" på Östersjön - allt populärare

KIS

At ha För att kopplande samman olika perso nalgrupper inom blåljussektorn har sedan länge kryssningsfärjor na till Åland nyttjats. Först ut var Englaklubben som genomförd e sin första 112-kryssning på Östersjön redan 2005 i samarbete med Silja Line.

Karin Erikson har Text: Sven Åsheden Foto: Silja line nu stämt polisen för varumärkesintrång och land ligger inte långt bort från let, på restaurang Engelen i Gamla stan. ÅStockhol och tillägger; m och ombord på kryssHär träffades yrkesgrupper inom 112-sekningsfärjorna kan alla njuta av livet under – En hel del av underhållningen och kräver att han ska häva torn och utlandsveteraner. 112-kvällarna 24 timmar med såväl dans, dryck och framträdanderna ombord på kryssning fest blev en 15-årig succé. som avkoppling, god mat och relaxavde arna utföres av våra klubbmedlemmar l. – Englaklu bben sitt företagsnamn. är just nu i full färd med Det har varit ningar. en salig blandning av poliser, att öppna upp 112 kvällar runt om i landet, Att åka på en ålandskryssning i goda ambulanspersonal, räddningstjänsten och berättar Karin Erikson. 112-vänners sällskap har blivit en höjdare Hon menar att han fältartister som framträtt. Karin Erikson har själv jobbat inom för många. ambulanssjukvården i Stockholm. Sex år vetat om att namnet på AISAB City och sex år på Söderma lm. Konkurrens om "112-personalen" – Jag blev tvungen att sluta med mitt I tidigare nummer av Samverkan 112 (Nr kära ambulansarbete då jag råkade ut fanns och borde ha för 2/3-2017) skrev vi om en bransch- kryssen arbetsolycka. Detta var mycket tråkigt, ning med R.A.P.S. ombord på Viking säger Karin Erikson. Cinderella. förstått att man kunde Det är inte bara konkurrens mellan 26:e kryssningen på östersjön rederikoncernerna Viking Line och Tallink förväxla arrangemangHennes stora kontaktnät gjorde att EnglaSilja Line utan även mellan Englaklubben klubben uppmärksammades av Silja Line och R.A.P.S. 2005 och den första 112-kryssningen 20 ÅR en med varumärket var Tisdagen den 10 oktober genomför därmed ett faktum. Samtidigt utökades Englaklubben sin 26:e 112- kryssning , målgruppen, från en lokal "Stockholmstillsamma ns Englaklubben då med poliser, brandmän, SOS klubb", till en nationell och rikstäckande Alarm, ambulanspersonal, vårdpersonal, verksamhet. utlandsveteraner och kriminalvård. Strid om namnet - Englaklubben arrangemangen är av Sedan 2005 har det blivit två 112- kryssTvå dagar senare, torsdagen den 12 ok2015 registrerade Patrik "Putte" Nordningar per år och den 26:e kryssningen tober, genomför R.A.P.S. sin 4:e kryssgren, som är en av fyra ansvariga för går av stapeln nu i oktober. Englaklu liknande slag. bning med i stort sett samma målgrupp R.A.P.S, en enskild firman med namnet . bens 112- kryssningarna har, precis som Englaklubben. 112-kvällarna, blivit en stor succé. englaklubben – Jag fick vetskap om detta av en Polismannen å sin – Att träffa likasinnade under kryss1996 startade Karin Erikson Englaklu bekant. Patrik har tidigare varit Dj på båtta ningar och pubkvällar skapar en helt annan ben i Stockholm. Då som en klubbkvä av Englaklubbens 112- kryssningar, säger ll, förståelse sida påstår att Karin för de olika yrkesgrupperna, där deltagarna träffades en gång varje Karin med viss förvåning. något som visat sig vara enormt uppskatmånad. Arrangemangen gick av stapeln Nu är ärendet överlämnat till Patent- och i tat. Och många i de olika yrkesgrupperna Erikson i ett muntligt mysiga källarvalv, med anor från 1600-tamarknadsdomstolen. Särskilda domstola r är utlandsveteraner, berättar Karin Erikson som inrättades den 1 september 2016. ■ avtal har gett bort va58 rumärket Englaklubben till honom. – Jag anser att han har medvetet snyltat på originalet, Englaklubben. Och han fisk han är. Rätt ska vara rätt, säger Karin har farit med osanning då han påstår Erikson. att det finns ett avtal mellan mig och Polismannen motsätter sig att häva honom som innebär att jag har gett sitt företagsnamn Englaklubben och han min tillåtelse att ge honom rätt till påpekar att han inte har någon koppling företagsnamnet Englaklubben. Det skulle till R.A.P.S. event. Det enda han gör jag aldrig göra, säger hon. är att extraknäcka som discjockey på Karin Erikson tror att det är en person- R.A.P.S. -kryssningar. lig vendetta som ligger bakom polisens Däremot medger han att han är en av beteende. administratörerna till R.A.P.S. Facebook– När jag slutade anlita honom som sida forum R.A.P.S. Han hävdar också att discjockey hände något i hans huvud. han aldrig har använt namnet Englaklubben i sin egen marknadsföring. Han ville hämnas. En galen hämnd Polismannen vill inte kommentera som nu har krånglat till det. Han har tvisten. uppmanat mig till att ta bort namnet – Jag vill inte uttala mig, säger han. Englaklubben från min hemsida och Facebooksida, då han anser ha rätt till Dom faller den 6 juli. ■ namnet. Han försöker låsa mig ute från Englaklubben. Det känns fruktansvärt, hur tror han att han ska kunna komma undan? Det känns bara väldigt märkligt, säger hon. samverkan 112 nr 4 2017

www.s112.se

fakta

kränkning I början av juni i år träffades de olika parterna i Stockholms tingsrätt. Karin Erikson anser att polisen har agerat i ond tro och i och med det kränkt henne och Englaklubben. – Jag vill få mitt varumärke tillbaka och jag vill att folk ska förstå vilken ful

Englaklubben startades 1996 av Karin Erikson som själv har arbetat som ambulanssjuksköterska i många år. Englaklubben startade 112 kryssningarna på Östersjön 2005. Englaklubben är en rikstäckande klubb för personal inom SOS - Ambulans - Polis Brand - Vården - FN och Kriminalvården. samverkan 112 nr 2/3 2018

Huvudpartners

sos alarm / VD Maria Khorsand

SOS Alarms VD har två hjärtefrågor:

positioneringsapp för nödsamtal TEXT: sören viktorsson Foto: sos alarm

En obruten larmkedja och rätt att automatiskt positionera nödsamtal från mobiltelefoner. Det är två hjärtefrågor för SOS Alarms VD Maria Khorsand. Samtidigt gläder hon sig åt att den genomsnittliga svarstiden för i fjol gick ned till 12, 7 sekunder, den lägsta på årsbasis sedan 2013. – Det är ett kvitto på att vårt utvecklingsarbete gett resultat, säger hon till Samverkan 112. SOS Alarm har sitt huvudkontor på Rådmansgatan i centrala Stockholm. Där, i en informell lounge alldeles intill företagets möteslokaler, väntar vi på företagets VD. När hon så dyker upp tar hon oss varken till sitt tjänsterum eller något av mötesrummen, utan sätter sig chosefritt ner på närmast lediga stol och intervjun kan börja.

Maria Khorsand har sina rötter i Iran, men flyttade på 70-talet till Los Angeles. – Jag var bara 14 år. Efter High School tog jag en amerikansk universitetsexamen i bland annat datavetenskap. Till Sverige kom hon, via giftemål, 1987 och gjorde snabb karriär bl a som VD på ett antal företag. Det sista före tillträdet på SOS Alarm var SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut där hon, enligt uppgift, mellan 2007 - 2015 fördubblade såväl omsättning som personalstyrka. Erbjudandet 2015 att bli VD för SOS Alarm krävde ingen lång betänketid. – Jag tyckte att det här var en fantastiskt möjlighet. Vårt arbete handlar ju om att hjälpa till med att rädda liv. Vilken roll spelade det att du från 2009 varit medlem av SOS Alarms styrelse?

– Mitt beslut byggde inte på det. Istället frågade jag mig vad jag skulle kunna bidra med för värde.

Vad tror du de som utnämnde dig såg för "värde"?

– Ha ha, det får du fråga dem om. Kanske att jag är en person som jobbat med teknik och människor i hela mitt yrkesliv. När hon i januari 2016 tillträdde VDposten hade hon ingen färdig programförklaring. – Jag kom inte in med någon klar vision utan hade förmånen att kunna få lyssna. Redan efter ett par veckor hade vi en chefskonferens och där kunde jag genom samtal bilda mig en uppfattning om vad som var viktigast för oss då och där. – Det var det som drog igång hela vårt strategiarbete, som har varit väldigt omfattande. Vad tycker du är de viktigaste landvinningarna hittills?

– Vi har jobbat mycket med vår kultur och våra värderingar. Visionen är ett

En sammanhållen och fullt bemannad alarmeringstjänst har högsta prioritet för SOS Alarms VD Maria Khorsand.

samverkan 112 nr 2/3 2018

www.s112.se

och en obruten larmkedja tryggare Sverige för alla som bor och vistas här. – Det handlar om ett tydligt ledarskap ute på våra larmcentraler. Att kunna vara tillgänglig för våra medarbetare, det här är ju en 24/7-verksamhet. – Och det andra, som är absolut viktigast, är ju våra medarbetare. De som med hela sitt jag jobbar för att den som är i nöd ska få hjälp så snabbt och effektivt som möjligt. Går det att visa på mätbara förbättringar i verksamheten?

– Vi har lyckats få ned svarstiden vad gäller nödsamtal. Mellan 2016 och 2017 minskade den med fjorton procent till 12,7 sekunder, vilket är det lägsta på årsbasis sedan 2013. För i år, 2018, är målet 10,8 sekunder. Och på längre sikt?

– För 2019 är målet 8,9 sekunder och så hoppas vi att mot slutet av 2019 ha nått åtta sekunder. Hur viktig är varje sekund?

– Enormt viktig! En hjärtefråga för VD Maria Khorsand och hela hennes organisation är vad hon kallar "de hårda övergångarna". Det handlar om det faktum att vi i Sverige, i motsats till exempelvis grannlandet Finland, inte har någon obruten larmkedja. – När du är i nöd och larmar så struntar du fullständigt i vilken kommun eller landsting du befinner dig i. Du vill ha hjälp här och nu, fastslår hon. Just före påskhelgen släpptes den s k 112-utredningen och från SOS Alarm fanns en förhoppning om att betänkandet skulle stänga dörren för en uppsplittrad larmkedja.

kring detta skapar fortsatt grogrund för lokala särlösningar med en ökad fragmentisering av larmkedjan, och denna problembild har vi uppfattat vara en av regeringens huvudargument varför utredningen kring samhällets alarmeringstjänst startades upp. – Allra helst hade vi sett att utredningen uttryckte en vilja att stänga dörren för lokala särlösningar, eftersom nackdelarna är så stora. Den hjälpsökande som kopplas vidare kan bli tvungen att förklara sitt ärende ytterligare en eller ibland två gånger. – Dessutom gör det att vi saknar överblicken över akuta händelser eftersom vi inte kan se ambulanserna och räddningstjänsten i våra kartor om de bryter ut verksamheten och förlägger den till egna larmcentraler i egna tekniska system. Vad kan tänkas blir resultatet av utredningen?

– Just nu bereds den inom justitiedepartementet och vi har inte fått några besked kring remissrunda eller den vidare hanteringen. Om det blir en remissrunda vill säkert SOS Alarm ha ett ord med i laget?

– Absolut, vi är den samhällsaktör som berörs i störst utsträckning av utredningen. Hur den landar kommer att ge ramarna för hur samhällets alarmeringstjänst utvecklas i Sverige i framtiden och vilka möjligheter vi har genom 112-tjänsten att hjälpa de tre miljoner hjälpsökande som ringer till oss varje år. – Ytterligare ett spörsmål av stor vikt för SOS Alarm, handlar om automatisk positionering av nödsamtal från mobiltelefoner. Sådan finns redan idag exempelvis i Finland, men här hemma säger PTS, Post- och telestyrelsen, nej.

VD Maria Khorsand:

– Utredningen tar inte tydlig ställning till hur samtalet med den hjälpsökande ska hållas ihop och det tycker vi är olyckligt. En sammanhållen samtalsledning via SOS Alarm, utan hårda överkopplingar till andra hjälporgan, är en förutsättning för att skapa trygghet för den hjälpsökande och en effektiv larmbehandling. – Otydligheten i utredningens förslag www.s112.se

VD Maria Khorsand igen:

– Det är så klart mycket olyckligt, i en nödsituation räknas varje sekund. Erfarenhet från andra länder visar att det går att spara i genomsnitt 30 sekunder genom att få en automatiskt position via AML, advanced mobile location, och det är ganska mycket tid i vår verksamhet. – Alla som ringer 112 kan inte tala om

var de befinner sig, antingen för att de inte vet eller för att de är svårt skadade eller sjuka. I de samtalen kan en automatisk position innebära att vi kan larma ut hjälpen flera minuter tidigare och då rädda fler liv. PTS hänvisar till den personliga integriteten, samtidigt är EU-direktiv på väg i frågan. Vad spår du om utgången?

– Vi tror och hoppas att automatisk positionering kommer att bli verklighet även i Sverige, frågan är bara hur lång tid det ska behöva ta. Den tekniska lösningen bör naturligtvis fånga in integritetsaspekten, vilket andra länder har gjort till exempel genom begränsningar i hur och hur länge mobiltelefonens position är tillgänglig. – Vi upplever att det finns en tolkmån i den nuvarande lagstiftningen som skulle ge oss möjlighet att införa AML redan i nuläget, så vi behöver fortsatt ha en konstruktiv dialog med PTS kring detta. – Att vänta till mitten av 2020 eller kanske ännu längre innan nya EU-direktiv är implementerade och svensk lagstiftning är anpassad känns inte bra och är inte en väg att ha den hjälpsökande i fokus. SOS Alarm ägs till hälften av staten och till hälften av SKL, Sveriges Kommuner och Landsting. Företaget driver 14 larmcentraler och personalstyrkan uppgår idag till 1 157 personer Under 2017 besvarades 3 016 924 nödsamtal, vilket var en ökning med drygt 17 000 från året innan. Är ni dimensionerade för att ta emot så många samtal?

– Nej, inte än. Vårt alarmeringsavtal med staten har varit icke kostnadstäckt i elva år. – Vi har jobbat väldigt intensivt under ett par år med justitiedepartementet och från och med i år, 2018, och framåt blir avtalet kostnadstäckt. Vad innebär det?

– Det är en grundfinansiering på 111 miljoner kronor och gör att vi kan anställda netto hundra nya medarbetare per år.

►

samverkan 112 nr 2/3 2018

sos alarm / VD Maria Khorsand

► – Hälften kan tas in i år, sedan är det ju en process att rekrytera och utbilda varje medarbetare. Eftersom SOS Alarm är affärsdrivande finns ett krav från ägarna att företaget på sikt levererar vinst. – Tittar man på ägarnas krav så handlar det framöver om utdelning. Men det är en senare fråga. – I fjol gick vi med vinst och vi lyckades få behålla den och återinvestera i verksamheten, förklarar Maria Khorsand.

Om Samverkan 112 åter intervjuar dig 2023, vad skulle du då vilja kunna svara på frågan om var företaget befinner sig?

– Att då driver SOS Alarm en sammanhållen alarmeringstjänst över hela Sverige, fullt bemannad och med stolta och engagerade medarbetare som dygnet runt jobbar för ett tryggare Sverige och för att alla som behöver ska få hjälp så effektivt och snabbt som möjligt. ■ ■

Nio av tio vill bli hittade automatiskt när de ringer 112 TEXT och foto: sOS Alarm Nästan hälften av svenskarna tror att SOS Alarm kan se var du befinner dig när du ringer 112 från mobiltelefonen. Men det stämmer inte. I själva verket kommer det bara upp en ungefärlig position baserat på närmaste mobilmast, i genomsnitt tre kvadratkilometer stort, ibland mycket större. SOSoperatören måste därefter, med hjälp av frågor fastställa en så exakt placering av den nödställde som möjligt så att det går att larma ut hjälpen.

ver 90 procent av svenskarna skulle däremot vilja att SOS Alarm får den exakta positionen automatiskt vid 112-samtal, för att kunna hjälpa snabbare vid en nödsituation. Det visar en nyligen genomförd Ipsos-undersökning. – Tekniken för att kunna skicka en exakt position från den nödställde till SOS-operatören finns sedan länge, säger Björn Skoglund, Tjänsteägare 112 & Krisberedskap vid SOS Alarm. Erfarenheten från bland annat Storbritannien visar att man på detta sätt kan spara i genomsnitt

Björn Skoglund

samverkan 112 nr 2/3 2018

30 sekunder i varje samtal. Det är långa sekunder för den som är i nöd, och i vår verksamhet är sparade sekunder lika med räddade liv. – Om du ringer till 112 får du svara på frågor om vad som har inträffat, men också om var du befinner dig, säger Björn Skoglund. Det här måste vi naturligtvis veta för att kunna skicka rätt hjälp till rätt plats. Samtidigt kan frågorna leda till ganska stor frustration hos den hjälpsökande, särskilt om du inte själv kan uppge exakt position. Det vore förstås bättre om vi i stället kunde förmedla att ”vi vet var du är och vi ska hjälpa dig”. Då kan vi både larma ut snabbare och skapa större trygghet hos dem som är i nöd.

behövs en lagändring Något fler kvinnor än män vill uppge sin position automatiskt i ett nödsamtal, 96 procent jämfört med 88 procent. Åldersgruppen 60-75 är mest positiv, 96 procent jämfört med 87 procent i den mest negativa gruppen, 45-59 år. Efter dialog med Post- och Telestyrelsen har SOS Alarm förstått att det, för att kunna implementera tekniken fullt ut och börja använda den, behövs en lagändring i lagen om elektronisk kommunikation. Frågan behandlas även på EU-nivå. Automatisk positionering finns redan i Storbritannien, Estland, Litauen, Österrike, Island, Belgien, Irland, Finland och Slovenien inom EU samt även i Nya Zeeland. Tester pågår i flera länder inom EU, så fler är sannolikt på gång under 2018. ■ ■

1,5 miljoner har laddat ner 112-appen Mobilapplikationen 112 Suomi lanserades för snart tre år sedan. 2017 utsågs appen till Finlands bästa mobiltjänst. Fördelen med appen är att den automatiskt förmedlar personens position och sätter uppringaren i kontakt med nödnumret 112 (Nödcentralverket i Finland). På så sätt kan hjälp snabbare skickas ut och nå fram. Programvaran är gratis. Den kan laddas ned till Android- och iPhone -telefoner från programbutiker. Telefonen skickar positionssignalen endast när användaren uttryckligen medger det. Nödsamtal bör därför alltid ringas via programvaran. Bild och källa: Nödcentralsverket

www.s112.se

LUCAS 3 Bröstkompressionssystem ®

Bevisad. Smart. Skapad för framtiden. Effektiva kompressioner och bra blodflöde leder till livräddande HLR Bra HLR är avgörande för patientens resultat efter plötsligt hjärtstillestånd, men det är inte alltid lätt eller möjligt att uppnå manuellt. LUCAS 3-enheten möjliggör kompressioner som följer riktlinjerna från att den aktiverats, vilket förbättrar patientens chans för överlevnad.

Samlar data vid varje kompression LUCAS 3-enheten samlar data på kompressioner, pauser, användarinteraktioner, larm och batteriinformation. För enkel granskning av enhets- och användarprestanda kan data överföras via Bluetooth®, utan några extra sladdar att hålla reda på. LUCAS 3 är framtagen på en dataplattform som är redo för framtidens uppkopplingar.

NYHET Kontakta oss för mer information om de nya funktionerna i LUCAS 3, v3.1.

För vänligen kontakta din försäljningsrepresentant eller kundsupport på stryker.sverige@stryker.com, tel. 040-691 81 71 Physio-Control är nu en del av Stryker. ©2018 Physio-Control, Inc. Redmond, WA, USA. Alla namn i detta dokument är varumärken eller registrerade varumärken tillhörande respektive ägare. GDR 3329370_A

www.s112.se

samverkan 112 nr 2/3 2018

ÖNSKEAMBULANS / Israel

ISRAELs Nya önskeambulans För knappt tio år sedan hade en ny sorts ambulans premiär i Israel, en så kallad ”önskeambulans”. Tack vare Önskeambulansen kan svårt sjuka personer uppfylla sina drömmar och glömma sjukdomstillståndet för några timmar. TEXT: ELLIOT TURVALL FOTO: israeliska ambulansorganisationen

– Sedan projektet inleddes, har vi hjälpt ungefär 900 personer att uppfylla deras önskningar av olika slag, berättar Zaki Heler, talesman för den israeliska ambulansorganisationen. Fler och fler sängbundna patienter vänder sig till oss med olika drömmar och förra året hade vi sammanlagt 184 uppdrag. Önskeambulansen vänder sig till svårt sjuka patienter, som inte kan ta sig fram på annat sätt, som till exempel med taxi, men som ändå är vid medvetande och uttrycker sin vilja att åka till ett bröl34

samverkan 112 nr 2/3 2018

lop, göra en utflykt i naturen, gå på en fotbollsmatch, besöka andra platser eller ta del av händelser med speciell betydelse för dem. Önskeambulansen hjälper dessa patienter att göra sådant som för friska personer är banalt, men som för dem skulle ha varit helt omöjligt utan detta specialutrustade fordon. – Målet är att uppfylla patienternas sista önskan, innan det är för sent, säger Heler. Tanken är att utflykten ska bli ett positivt avbrott i den svåra vardagen för patienten och de anhöriga. En familjeträff

eller en resa till stranden kan till och med få den sjuka personen att leva längre. Den positiva inverkan av en lyckad utflykt, istället för ytterligare en jobbig dag i hemmet eller på sjukhus, kan ha mycket stor betydelse för patienten.

omfattande planering Planerandet inför en resa med Önskeambulansen är mycket omfattande, men samtidigt är det bråttom att få det klart, förklarar Heler vidare: – Så fort någon anhörig kontaktar oss, www.s112.se

sätter vi igång och förbereder resan. Vi går igenom det medicinska läget samt kontaktar patientens läkare och personal på platsen dit han/hon vill åka. Vi undersöker om färden är tekniskt möjlig och planerar hur den kan genomföras på bästa sätt. För oss är alltid patienten i centrum och om vi tror att det finns minsta risk med resan, genomför vi den inte. Det är dock som regel inget problem, eftersom Önskeambulansen är utrustad för att ta hand om svårt sjuka personer. Att resa med Önskeambulansen är helt kostnadsfritt för patienten och de anhöriga och den är anpassad efter patientens personliga behov inom 48 timmar efter det inledande samtalet, redo för sitt uppdrag.

Savana Cutaway, byggd av Medix Specialty Vehicles i Indiana, USA.

Nytt fordon från USA Den första Önskeambulansen var en specialutrustad Mercedes. Det nuvarande specialfordonet är av märket Chevrolet, modell Savana Cutaway, byggt av Medix Specialty Vehicles i Indiana, USA. Denna modell valdes för att det skulle vara så bekvämt som möjligt för patienten, speciellt under långa resor. Önskeambulansen innehåller all utrustning som finns i en ”vanlig” ambulans, med vissa tillägg och förbättringar. Båren i Önskeambulansen är till exempel elektrisk, en PowerFlexx från företaget Ferno. Den gör resan för patienten så smidig som möjlig, även om ambulansen kör ute i terrängen eller över farthinder. I Önskeambulansen finns alltid en respirator och annan avancerad medicinsk utrustning samt kylskåp för mat och mediciner. Dessutom finns det möjlighet att ta med de medicinska hjälpmedel som varje patient behöver. På ambulansens tak sitter en kamera, som sänder direkt till en plasmaskärm inne i ambulansen. På så sätt kan patienten följa resan och se hur omgivningen ser ut, utan att röra sig från båren. En speciell hissanordning används för att komma in i och ut ur Önskeambulansen och patienten har tillgång till en specialbyggd rullstol med breda däck, som till och med kan ta sig fram i sand, om det är aktuellt med ett besök på stranden.

Arbetslag på två eller tre personer Heler berättar vidare om personalen i Önskeambulansen: – Varje gång den speciella ambulansen rycker ut, består arbetslaget av två eller tre personer. Ibland följer också patientens www.s112.se

Önskeambulansen innehåller all utrustning som finns i en ”vanlig” ambulans, med vissa tillägg och förbättringar.

Båren är elektrisk, en PowerFlexx från företaget Ferno. Den gör resan för patienten smidig, även om ambulansen kör ute i terräng eller över farthinder.

läkare och/eller sköterska med, om detta anses nödvändigt. All personal arbetar regelbundet i ”vanliga” ambulanser och har dessutom fått utbildning på all extra utrustning som finns i Önskeambulansen. De ställer upp för att hjälpa svårt sjuka personer uppfylla sina önskningar och ser det som en god gärning att utföra dessa uppdrag. Eli Bin, chefen vid den israeliska ambu-

lansorganisationen, är full av beundran för dem som arbetar ideellt med Önskeambulansen: – Tack vare er kan vi tillmötesgå alla önskemål, uppfylla alla drömmar, oavsett tid och plats, och glädja patienterna och deras anhöriga, sade han nyligen i ett tacktal till volontärerna som arbetar med Önskeambulansen. ■

samverkan 112 nr 2/3 2018

ÖNSKEAMBULANS / Sverige

►

Samverkan Nr 3 2010

Önskeamb

Sedan en tid tillbaka finns det en ny ambulans för svårt sjuka i Israel. Det är dock inte en vanlig ambulans, utan en ”önskea mbulans”. Med hjälp av detta specialutrustade fordon kan nämligen sängbundna äldre patienter, kanske för sista gången, besöka platser de annars endast skulle ha drömt om.

ulans

Önskeambulans för svårt sjuka i

Israel Text: Elliot Turvall Bilder: Magen David Adom

Oavsett vägunderlag skakar inte den specialby

ggda sängen.

Sängbundna patienter kan, kanske för sista gången, besöka platser de annars endast skulle ha drömt om.

Historien bakom Önskeambulansen börjar i vänskapen mellan två kvinnor. En av dem var en äldre, mycket svårt cancersju k dam och den andra en yngre kvinna vid namn Yael Gera. Då den svårt sjuka kvinnan ﬁck ett barnbarn och ville besöka honom, beslutade sig Gera för att hjälpa henne. Patienten , tillsammans med all medicinsk utrustnin g, placerades i Geras privatbil och så gav de sig av. Under resan försämrades emellerti d hälsoläget rejält och några dagar senare avled patienten, bland annat till följd av den riskfyllda färden i privatbilen. Fokus på bekvämlighet Några veckor senare var Gera på besök i Holland och ﬁck höra talas om ett projekt där svårt sjuka människor kan få hjälp i liknande situationer. Hon tog med sig idén tillbaka till Israel och så föddes den israeliska Önskeambulansen. – Först letade vi efter en lämplig ambulanstyp, berättar Assi Dvilanski vid den israeliska ambulansorganisationen och den som var ansvarig för projektet kring Önskeambulansen. Det viktigaste var inte att ambulansen skulle kunna åka fort, utan att

det skulle vara så bekvämt som möjligt för patienten. Vi bestämde oss till slut för en ambulans av märket Mercedes, som är anpassad för ﬂera timmar långa resor. – Därefter utrustade vi Önskeambulansen med en respirator och annan avancera d medicinsk utrustning, kylskåp för mat och mediciner samt en specialbyggd säng som inte skakar oavsett vägunderlag, fortsätter Dvilanski. Dessutom ﬁnns det en kamera på ambulansens tak och patienten kan, med

hjälp av denna, se omgivningen på en plasmaskärm. För att komma ut ur Önskeam bulansen används en speciell hissanord ning och patienten har även tillgång till en rullstol med särskilt vida luftfyllda däck, som till och med kan ta sig fram i sand. Ambulansen kostade sammanlagt cirka 2,5 miljoner kronor och denna summa stod svenska donatorer för.

Målet med Önskeambulansen är att upp ”myc fylla ket svårt sjuka människo önskningar och drömmar

Önskeambulansen har fört en svårt sjuk person till Medelhavsstranden.

3-2010 Samverkan 112

Samverkan 112 3-2010

Önske ambulansen Din önskan - Vårt uppdrag

idningen Samverkan 112 och Blåljusstiftelsen, vill sprida och utveckla Önskeambulans-idén över hela Sverige. Ett första steg är att bilda Önskeambulansen Sverige (ÖS), en ideell förening, som ska äga varumärkesskyddat namn och logotype. Finessen med en riksförening är att uppnå enhetlighet från

Text och illustrationer: Sven Åsheden

Nationell hemsida

Alla lokalföreningar får 1 (en) styrelsepost i ÖS

lp!

samverkan 112 nr 2/3 2018

liga relationer och inte minst pålitlighet. ÖS kommer regelbundet att utföra kvalitetskontroller för att säkerställa enhetlighet i respektive verksamhet. För att få använda ordlydelsen, Önskeambulansen och logotype krävs ett skriftligt avtal med ÖS.

Hjä

Så skickar vi informationsmaterial

Önskeambulansen Sverige (ÖS)

mejla till:

kontakt@blåljusstiftelsen.se

Eko isk m no

Skåne i söder till Norrbotten i norr. ÖS har även som syfte att vara till hjälp och stöd för såväl nya som existerande ideella Önskeambulansföreningar. ÖS:s koncept och anvisningar ska följas på ett enhetligt sätt. Till hjälp skapas en ny nationell hemsida. Framgång skapas genom tillit, ömsesidigt samarbete, vårdande av person-

Intresserad ?

www.s112.se

Lättstyrd kommunikation Telium Pandora förenklar arbetet i krävande situationer

Telium Pandora är en smart, säker och flexibel kommunikationsplattform som används bland annat för ambulans och patienttransporter. All information är samlad på ett ställe, med ett gemensamt användargränssnitt för både Rakel, GSM och Intercom. Alla anslutna system kan styras via fordonets pekskärm. Telium Pandora är utformad i samarbete med slutanvändare och lätt att anpassa, bl.a. med snabbval för frekventa kommandon. Förare och vårdare manövrerar systemen oberoende av varandra, har tillgång till inbyggd Intercom och kan genomföra trepartssamtal. Kommunikationen förenklas och både arbetsmiljö och trafiksäkerhet förbättras.

hstd.se

Se filmer för ambulans och patienttransport på teliumsweden.se För mer information kontakta Telium Sweden Tel: 035-16 61 00 eller sales@teliumsweden.se

www.s112.se

samverkan 112 nr 2/3 2018

forskning / Masteruppsats i vårdvetenskap

Ulf Andersson och Åsa Falchenberg har kartlagt landets ambulansorganisationer och akutmottagningar för att undersöka förekomsten av riktlinjer för helhetsbedömningar.

Riktlinjer för helhetsbedömningar saknas inom svensk akutsjukvård TEXT OCH FOTO: Henrik Grönberg

Sjuksköterskorna Åsa Falchenberg och Ulf Andersson har i sin masteruppsats i vårdvetenskap vid Högskolan i Borås kartlagt landets ambulansorganisationer och akutmottagningar för att undersöka förekomsten av riktlinjer för helhetsbedömningar. Tvärsnittsstudien påvisar att det inte finnas sådana riktlinjer inom svensk akutsjukvård och att de riktlinjer som finns brister i evidens.

om underlag tillfrågades samtliga ambulansorganisationer och akutmottagningar. Mejl skickades ut till 118 verksamhetschefer inom ambulanssjukvården och brev till 72 linjechefer på lika många akutmottagningar. Totalt inkom endast 17 svar. – Inte i ett enda av svaren fanns riktlinjer som berörde hela patientens vårdbehov, säger Ulf Andersson. Åsa Falchenberg tillägger: – De verkade inte ens veta vad vi frågade efter, vad en helhetsbedömning är. Organisationerna skickade in riktlinjer 38

samverkan 112 nr 2/3 2018

som framförallt berörde den medicinska bedömningen och vårdprogram som berör symtom eller olika sjukdomstillstånd som exempelvis stroke och sepsis. Det fanns också en stor osäkerhet kring vilken patientgrupp eller personalkategori riktlinjerna vände sig till, säger hon.

Ger en fullständig bild av patientens behov Skälet till att ha riktlinjer för helhetsbedömning, menar Åsa Falchenberg, är att de stödjer sjuk-sköterskorna i arbetet med att få en bild av patientens samtliga behov och därmed göra en säker bedöm-

ning, som i förlängningen gör att vården för patienten blir säker och ändamålsenlig genom hela vårdkedjan. Båda är medvetna om att svarsunderlaget är begränsat, men anser ändå det tillräckligt för att kunna dra vissa slutsatser och rekommendationer. Till sin hjälp att granska riktlinjerna har de använt sig av kvalitetsgranskningsinstrumentet AGREE II, vilket består av sex olika domäner och som granskar till vem eller vilka riktlinjen vänder sig till, vilka har varit med och utvecklat den, vilken evidens som ligger till grund för www.s112.se

riktlinjen, om det finns rekommendationer, vilken patientgrupp som riktlinjen är utformad för och om någon har varit med och finansierat.

Saknas riktlinjer Resultaten visar som sagt att det saknas riktlinjer för helhetsbedömningar, att många verksamheter inte tycks veta vad en helhetsbedömning är och brister i framställningen i förhållande till evidens samt att målgrupperna inte synliggörs och deras erfarenheter och kunskaper efterfrågas inte i utvecklingen av riktlinjer, något som de enligt AGREE II borde göra. Intresset för att studera ämnet har uppstått i deras professioner. Åsa Falchenberg arbetar som akutsjuksköterska på akutmottagningen vid Södra Älvsborgs Sjukhus (SÄS) och Ulf Andersson som ambulanssjuksköterska på SÄS. Båda har saknat tydliga riktlinjer för att göra helhetsbedömningar, vilket också blev utgångspunkten för deras masteruppsats som de slutförde förra året när de läste Masterprogrammet med inriktning mot vårdande i högteknologisk och prehospital miljö vid Högskolan i Borås. För Åsa Falchenberg blir det tydligt exempelvis när äldre patienter kommer till akutmottagningen. De bedöms för det symtomet som de söker för just i dag, de får en medicinskt, kirurgisk och/eller en ortopedisk bedömning. – Vi kanske behandlar en patient för ett benbrott och patienten skickas hem med ett gips. Har man då inte bedömt hela patienten och exempelvis efterfrågat hens boendesituation och behov av hjälpmedel kanske hen inte kan ta sig till toaletten själv. Vad vet vi om personens livssituation, hur klarar sig hen hemma? Om vi hade haft riktlinjer baserade på helhet och bästa tillgängliga evidens hade det varit en god hjälp för att säkerställa patientens totala vårdbehov och ge adekvat, mer långsiktig vård, säger Åsa Falchenberg.

Bidra till ökad kunskap I Ulf Anderssons fall är det uppenbart att ambulanspersonalen sällan hinner dokumentera patienters hemmamiljö som skulle kunna ingå i en helhetsbedömning, vilket är värdefull information att rapportera in till sjukhuspersonalen. – De riktlinjer vi använder i dag har tagits fram av SLAS, Sveriges Ledningsansvariga Ambulansläkare i Samverkan, och fokuserar främst på de medicinska behoven såsom hjärta, lunga, hjärna, benbrott www.s112.se

Åsa Falchenberg och Ulf Andersson har i sin masteruppsats i vårdvetenskap vid Högskolan i Borås tagit fram denna modell för att visualisera alla delar som ingår i en helhetsbedömning. Modellen är baserad på en SBU-rapport om omhändertagandet av äldre som inkommer akut till sjukhus och tar förutom medicinska behov även hänsyn till social situation, fysisk förmåga, omsorgsbehov, boendesituation och mental förmåga.

med mera, säger han och han har heller inte kunnat se några kopplingar mellan evidens och riktlinjer för helhetsbedömningar inom svensk akutsjukvård. – Evidens grundas på tillförlitligt material och baserat på vetenskapliga studier och aktuella forskningsresultat. Med denna studie vill vi bidra till ökad kunskap och göra akutsjukvården uppmärksam på detta förhållande. Ämnet intresserar honom och han läser nu forskarutbildningen ”Människan i vården” på Högskolan i Borås där han i nästa steg nu ska undersöka hur man

genomför, och vad som påverkar, bedömningar inom ambulansen. Parallellt med forskarutbildningen skriver han tillsammans med Åsa Falchenberg en artikel om evidensbaserade riktlinjer för helhetsbedömning inom svensk akutsjukvård som kommer att publiceras i höst. Och senare i höst deltar de på en internationell konferens om akutsjukvård i Holland. – Vi har sett att det är inte bara i Sverige som det saknas riktlinjer för helhetsbedömningar, så vi vill väcka denna fråga internationellt också. ■

Åsa Falchenbergs och Ulf Anderssons rekommendationer för att underlätta skapandet av evidensbaserade riktlinjer för helhetsbedömningar inom akutsjukvård:

• Chefer initierar och driver utvecklingen av evidensbaserade och tydligt strukturerade riktlinjer för bedömning av hela patientens vårdbehov och samlar riktlinjer i en nationell databas • Att chefer skapar möjligheter för sjuksköterskor att aktivt ta del av och kritiskt granska aktuell forskning samt tillämpa den i det dagliga arbetet • Att både chefer och sjuksköterskor tar tillvara på kunskap från patienter och anhöriga och främjar tvärprofessionella arbetsgrupper vid utvecklandet av nya riktlinjer • Att studenter i olika utbildningsnivåer skolas och tränas att genomföra helhetsbe-dömningar • Att vårdvetenskaplig forskning bidrar till utveckling av teorier och evidensbaserade metoder för helhetsbedömning samverkan 112 nr 2/3 2018

ambulanssjukvård / Porträtt

En annan händelse, med lyckad utgång, var när en kollega kollapsade mitt under en utryckning. – Det händer bara inte. Att en av oss blir sjuka. Men kollegan föll över båren och patienten. Det blev en dubbelutryckning kan man säga. Melker Engström, ambulanschef i Västervik, flikar in och slår fast att det var på grund av Carl-Åkes effektiva handlande som gjorde att kollegan kunde räddas. – Det handlade om sekunder. Det gäller att hålla huvudet kallt, kontakta rätt personer, och kunna sammanfatta händelser klart och tydligt. Något som Carl-Åke är en mästare på.

hänt en hel del

Carl-Åke Göransson tycker det känns lite vemodigt att gå i pension. Men nu blir det mer tid att resa på fotbollsmatcher som matchdelegat.

gick i pension – efter 44 år

Carl-Åke Göransson ser tillbaka på ett innehållsrikt och spännande arbetsliv. Efter 44 år som ambulanssjukvårdare går han i pension. text och Foto: Kristina Westring / Västerviks tidning

Västervik utgår ambulansen från Räddningstjänsten. Ambulanssjukvårdare Carl-Åke Göranssons gjorde i april sin sista arbetsdag innan pensioneringen. Han säger att det känns lite vemodigt. – Jag har visserligen haft tid att ställa in mig på detta, men ändå, jag kommer verkligen att sakna arbetskamraterna. Carl-Åke har fyllt 67 år och har egentligen, som han själv uttrycker det, “jobbat två år på övertid”. Det är ganska exakt 50 år sedan han började yrkesarbeta och ambulanssjukvårdare har han varit i 44 år. Ett jobb han har älskat. – Det har fungerat att fortsätta några år över pensionsålder. Men nu är det dags att ägna mer tid åt sommarstugan och fotbollen, säger han. Efter ett helt arbetsliv där man i princip dagligen räddar och hjälper människor i nöd är det inte helt enkelt att komma på specifika händelser att berätta om. Varje dag är viktig. Ett liv kan förändras på en sekund. 40

samverkan 112 nr 2/3 2018

– Att fånga dagen. Att ta till vara på det vi har. Det är sådant jag ofta tänker på och försöker leva efter.

många gick inte att rädda Han drar sig till minnes en olycka på nittiotalet där flera personer, både barn och vuxna, redan var döda när ambulansen kom till platsen. – Det var fruktansvärt. Det var många som inte gick att rädda. Det var efter den olyckan som det blev vanligare med så kallad “debreafing”, en slags krishantering, där personal som varit på olycksplatser efteråt pratar om sina upplevelser och hur räddningen gick till. – När jag började på 70-talet fanns inget sådant alls. Det är bra och viktigt att få ur sig det som har hänt. När man är mitt uppe i det gör vi ett jobb. Men reaktioner kommer först efteråt. Det händer att man ligger vaken på natten och går igenom vad man gjorde och inte gjorde.

Det har hänt en hel del med ambulanserna och utrustningen sedan Carl-Åke började 1974. – Ja, först var det väldigt enkelt. Vi hade filtar, rondskålar (skålar att kräkas i, reds anm), syrgas och en flaska vatten. Också båren förstås. Men det var allt. Dagens ambulans beskriver Carl-Åke som ett rullande akutsjukhus i miniformat. Det finns bland annat hjärtstartare, läkemedel och möjlighet att skicka EKG. – Dokumentationen är en helt annan idag. Förr var allt muntligt. Nu skriver vi in i journaler vilket är viktigt så det blir rätt när patienten kommer in på akuten. Hjärtstartaren har också utvecklats något enormt. Arbetet som ambulanssjukvårdare handlar inte alltid om akuta lägen och olyckor. Patienter transporteras i ambulans till länssjukhuset i Kalmar för behandlingar. – Det tar några timmar och vi försöker få tiden att gå lite fortare genom att småprata med patienten om allt möjligt. Både för att lugna och få dem att tänka på något annat. Fredagen den 20 april var det avtackning på Räddningstjänsten för Carl-Åke. – Det blev lunch med massor av arbetskamrater, vi spelade padel och sedan blev det middag på stan, berättade Melker Engström. ■

SAMVERKAN

Prenumerera via vår butik. Betala med Swish.

www.s112.se

Framtidens integrerade IT-lösning för ambulanssjukvården med övervakning och kliniskt beslutsstöd MONITORERING Vitalparametrar övervakas i ambulansen och överförs automatiskt till sjukhuset. (EKG, SpO2, NIBP, EtCO2 samt respiration). Inställbara larmnivåer som uppdateras dynamiskt. EKG analys kan utföras direkt, antingen prehospitalt eller på sjukhuset. JOURNAL & BESLUTSSTÖD Baserat på gällande riktlinjer, fattas kliniska beslut för initial vård på plats och transport direkt till rätt vårdnivå (t.ex. PCI, stroke- /traumaenhet).

EXEMPEL PÅ FUNKTIONER • Integration mot sjukhusjournaler • Olycksplatsjournal för sjukvårdsledning • Läkemedelsmodul med doserings beräkning • Inloggning med kort • Kamera • Akutliggare för uppsikt över flera ambulanser • Beslutsstöd t.ex. ATLS: ABCDE, NEWS, RETTS • Slagningar i register: Sjukdoms historia, läkemedelsriktlinjer, guidelines, etc. • Meddelandefunktion

Sjukhusets olika avdelningar har tillgång till informationen och assisterar beslut och förbereder vårdinsats vid ankomst.

Region Kronoberg har integrerat MobiMed systemet med sjukhusjournalen Cambio Cosmic MobiMed journalsystemet har integrerats med sjukvårdens stora journalsystem. Arbetet som planerats en längre tid är nu klart. Vinsterna är många – framför allt för personalen som slipper extra arbete i form av dubbel journalföring. Patienterna kan nu dessutom läsa sina ambulansjournaler hos 1177.se. www.s112.se

www.ortivus.com | sales@ortivus.com | +46 8 446 45 00

samverkan 112 nr 2/3 2018

samverkan / Övning

Foto: Magnus Mosén

förmågan att samverka Ambulanssjukvårdens ledningsstruktur är en akilleshäl. Johan Persson. Utbildningsansvarig i distrikt 3 som omfattar Helsingborg, Höganäs, Ängelholm, Förslöv och Östra Ljungby berättar här om busskraschutbildningen. Återigen, hur förbereder vi oss för det oförberedda? Jag tror: genom att vara förberedd på precis det. Som en uppföljning till vår utbildning i höstas, ”Stora C – katastrofala blödningar”, har vi nu varit delaktiga i en busskraschutbildning, inbjudna av Mikael Karlsson på räddningstjänsten i nordvästra Skåne.

nsatsen var stor med tre räddningsstyrkor på plats varje gång, poliser i antal mellan 2 till 12, sjukvårdsgrupp, väldigt många figuranter samt make-up-artister. 42

samverkan 112 nr 2/3 2018

Från ambulansen var vi uppemot 20 st varje gång och vi hade 7 utbildningsdagar med två övningar per tillfälle där övning 2 var något mer tillskruvad än den första. Efter varje övning hade vi nödvändig diskussion och feedback. Jag var till en början skeptisk till storleken, jag brukar förordna mindre övningar men det blev väldigt, väldigt bra därför att vi fick ut så otroligt mycket lärdomar att använda till verksamhetsutveckling. Eftersom vi i höstas uppmärksammade att vår ledningsstruktur fallerade gång på

gång i övningarna fokuserade vi på prehospital sjukvårdsledning och det gjorde vi nu fullt ut, inklusive STAB, TIB, SOS, förstärkt sjukvårdsledning samt upprättande av uppsamlingsplats, något vi aldrig tidigare övat.

En bussolycka högst rimlig En negativ sak med stora scenario är att inte alla ges utrymme till att verka i de ledande rollerna, därtill att vi inte kan upprepa samma manskap i båda övningarna. www.s112.se

Ambulanssjukvårdens ledningsstruktur en akilleshäl.

Foto: Magnus Mosén

Räddningstjänsten har bättre ledar- och organisationsrutin.

Foto: Ambulanssjukvården

Ingvar Åkesson, polisens övningsledare säger: ”Samarbetet har varierat på ledningsplats och det som sagts i utvärderingar är att Polisen och räddningstjänsten får stötta ambulansen som inte alls sitter på samma ledarrutin och ledarorganisation”. Nedan citat från vår skriftliga utvärdering speglar väldigt väl vad nästan alla gav uttryck för innan övningen – att denna typ av händelser är något vi sällan eller aldrig råkar ut för och man vet inte riktigt om man kan hantera det. ”Jobbigt, läskigt, nervositet” ”Skräckblandad förtjusning” ”Intressant och välbehövlig utbildning" Går att applicera på andra situationer med stort skadeutfall. Kände att det är viktigt att öva egna organisationen samt samverkan vid händelser större än vardagsolyckan” Något vi heller inte klarade var att hålla dessa unga och friska figuranter varma i kylan med bomullsfiltar, vi fick plocka ur figuranter p.g.a. hypotermitecken nästan varje gång. Däremot, när de övande väl använde filtar i kombination med mössa och bubbelplast samt tillförde värmefläktar på uppsamlingsplatsen gick det däremot bra. Alla ambulanser borde utrustas med mössor, bubbelplast och/eller värmefiltar liksom ”katastrofväskor” att ta med sig vid masskadesituationer innehållande extra Tourniqueter och flera blodstillande förband, gärna även dekompressionsnålar och chest seals.

standardiserade inriktningsbeslut Just därför ville vi skapa utmaningar för varje ambulansteam så de som inte hamnade i ledning och som arbetade med de drabbade möttes av fastklämda i och under bussen, barnskrik, amputerade ben, stora blödningar och tarmar från gris. Tanken att en bussolycka sker är högst rimlig och att skadeutfallet då blir stort likaså. Vad vi gjorde var att vi satte fingret på hur vi organiserar oss och hur vi arbetar. Även om eftermiddagsövningen oftast blev avsevärt bättre och det fanns guldkorn där det gick riktigt bra var resultatet ganska nedslående, om vi ska generalisera så är detta något vi inte behärskar. Men är det så konstigt? Som yttre befäl inom polisen eller styrkeledare eller liknande inom räddningstjänsten söker man ledningsfunktion av egenintresse och en vilja av att leda, därefter tränas man in www.s112.se

i rollen och får gedigen utbildning för att hantera den. För ambulansens del blir det hipp som happ vem som hamnar i ledning, och detta med en (1!) enda utbildningsdag i ryggen.

konceptet inte hållbart För sjuksköterskan i de fall man arbetar med annan sjuksköterska blir rollen än mer obekant då man även kan hamna i sjukvårdsledande position. Jag vill mena att konceptet inte längre håller. Många känner också ovilja eller rädsla för att hamna som SL eller MA vilket vi även såg på övningarna, vi hade en högre frånvaro än vi brukar, men även om man tycker att det är roligt och utmanande är tillfällena för få, ingen får möjlighet att bygga upp en fullgod kompetens.

Annat vi uppmärksammat är vårt sätt att kommunicera, våra medicinska inriktningsbeslut, som dessutom varierade kraftigt, var inte alltid begripliga för alla organisationer, ibland inte ens för oss själva. Flertalet föreslog att inriktningsbesluten borde gå att standardisera vilket är ett bra förslag och vad jag förstår också finns på några ställen i världen. Och självklart är det så att ledning även behövs vid andra tillfällen och strategin är densamma, etablera ledning med syfte att få en struktur och förenkla arbetet med bl. a tydliga och för alla begripliga medicinska inriktningsbeslut och mål med insatsen, bygga stab och uppsamlingsplats och känna sig trygg med detta. Jag vill mena att vi kom en bra bit på vägen med dessa övningar och kan varmt rekommendera detta. ■ samverkan 112 nr 2/3 2018

SJÖRÄDDNINGSSÄLLSKAPET / Siljan/Runn

Sjöräddningssällskapets första insjö-hydrokopter – Ett bra komplement

Sjöräddningssällskapets första insjöhydrokopter vid Siljan/Runn i Dalarna. Foto: Pär Näs.

text: Fredrik Mårtensson

ydrokoptern kan vara en smidig och snabb lösning för räddningsinsatser vintertid. Nu finns Sjöräddningssällskapets första hydrokopter i en insjö på plats i Siljan i Dalarna. – Det är nytt för oss med hydrokoptrar men vi har sedan några år även en sådan vid vår station i Bua på västkusten. Vi tror att det kan bli en viktig resurs för insjöar, säger Helge Skärlén, som är insjöansvarig på Sjöräddningssällskapet. I Dalarna är det tänkt att den nya hydrokoptern ska fungera som en mobil resurs för den centrala delen av länet och främst Siljan och Runn. Investeringen har varit möjlig med finansiellt stöd från en lokal bank. – Det här är ett enormt bra verktyg för oss. Vi har fått vara med under hela byggprocessen och kunnat anpassa hydrokoptern helt och hållet till vår verksamhet, säger Pär Näs, frivillig sjöräddare på RS Siljan/Runn. Mottagandet från den lokala räddningstjänsten i Rättvik har också varit positivt med inriktningen att ha gemensamma utbildningar och övningar. Hydrokoptern har flat botten och 44

samverkan 112 nr 2/3 2018

drivs med fläktmotor och luftpropeller för användning på is, snö och vatten. Fördelarna är särskilt stora vid besvärliga isförhållanden vintertid. Med rätt förhållanden kan den nå en hastighet på 100 km/h på is. – Hydrokoptern kan vara skillnaden mellan liv och död när till exempel en skridskoåkare går genom isen. Vid dåliga isar går det inte att ta sig ut snabbt och säkert med något annat, men med hydrokoptern fixar vi det, säger Gustav Wallheden, stationsansvarig vid räddningsstationen i Siljan.

bra komplement till andra resurser Den hydrokopter som levererats till Dalarna har en längd på fem meter och är knappt två meter bred med en rotaxmotor på 100 hk. – På snö ska jag inte säga någonting annat än att svävare också fungerar förhållandevis bra, men hydrokoptern ger ändå en säkerhet genom att vara så tålig, säger Helge Skärlén. – Pratar vi sedan isförhållanden så har hydrokoptern uppenbara fördelar med sin förmåga att ta sig över isvallar och där

är svävaren betydligt mer klumpig. Efter kusten har vi mycket isvallar med rännor som bryts upp av färjetrafik och där kan det vara besvärligt. Helge Skärlén pekar också på hydrokopterns möjlighet att få med utrustning och last när exempelvis dykare ska köras ut till en olycksplats. I sådana situationer går det snabbt och smidigt att använda hydrokoptern. Vad är erfarenheterna från den hydrokopter som funnits på västkusten några år?

– De är faktiskt aningen begränsade eftersom vintrarna varit sådana att vi nyttjat den ganska lite. Men över en längre tid så tror vi att den kommer att vara ett bra komplement till våra andra resurser. Så vi kan räkna med fler hydrokoptrar inom svensk sjöräddning?

– Det kan mycket väl bli så, men vi behöver skaffa oss erfarenheter och lära oss hur vi bäst kan dra nytta av hydrokoptrar. Vi är också beroende av donationer för att kunna bygga ut verksamheten, säger Helge Skärlén. ■

www.s112.se

Inbjudan till Traﬁkinstruktörsutbildning för utryckningsförare i oktober 2018

Som instruktör ska du lägga grunden till rätt värderingar

Vår insiktsinriktade körutbildning utgår från tankesättet, att föraren måste inse att möjligheten att hantera en uppkommen kritisk situation är begränsad, när den väl händer.

Utbildningen innehåller

Anders Palmgren, Brandinspektör, Räddningstjänsten Öland

” Kursen gav en riktig tankeställare om vi faktiskt övar på rätt saker. Fokus har legat på praktisk körning, undanmanövrar odyl istället för att tänka mer på attityder. Vi ska inte behöva hamna i riskabla situationer under körning på larm. Behöver vi köra med blåljus på vissa typer av larm? ” Trafikgruppen, Falck Ambulans, Stockholm

” En mycket bra kurs som fått oss att skapa en större insikt och riskmedveten för att minska olycksriskerna i trafiken. ” Kursdatum: Sista anmälningsdag: Kursort: Kurslängd: Målgrupp: Kursavgift:

Antal deltagare: Föreläsare:

Veckorna 40 - 42 (Måndag - Fredag) 10 september Gävle 10 dagar Ambulansverksamheten, Räddningstjänsten, Tullverket. Övriga som bedriver trafiksäkerhetsutbildningar 21 000:- SEK, exkl. moms per person. Luncher, fika och kursmaterial samt förslag på utbildningsupplägg ingår i kursen. Kostnader för resor och boende betalas av kursdeltagarna själva. Max 20 ▪ Ulf Rydh. Olycksutredare på Trafikverket ▪ John Maritz. Räddningstjänsten Sundsvall ▪ Sonja Forward. Forskare på VTI ▪ Mattias Sjöström. Olycksutredare MSB ▪ Per Eden. Pedagog ▪ Mattias Othmalm. Räddningstjänsten Sundsvall ▪ Mikael Signon. Trafikinstruktör Kursansvarig ▪ Pontus Albertsson. Med.dr och forskare ▪ Peter Nord. F.d Polismyndigheten Stockholm

www.utryckningskörning.se

www.s112.se

• Trafikinstruktörens budskap • Blåljusorganisationens nollvision • Säker utryckningskörning och säker arbetsmiljö • Trafikförfattningar och undantagsregler • Erfarenheter från olyckor med utryckningsfordon • Ledarskaps- och pedagogisk utbildning • Presentationsteknik

Anmälan:

mikael.signon@iamsafe.se För mer information kring utbildningen: 070 623 04 50

Mikael Signon - Kursansvarig samverkan 112 nr 2/3 2018

samverkan / Eldsjälar

eldsjälar i stort format

Brandmännen Elsa Tryggvesson och Göran Axelsson samt ambulanssjuksköterskan Peter Jaldemark är riktiga eldsjälar. ”Eldsjäl” är också namnet på det projekt de kör igång i höst, där ungdomar i Nässjö får bekanta sig med räddningstjänst, ambulans samt polis. – Vi vill erbjuda intressant och meningsfull verksamhet samtidigt som det knyts ömsesidiga kontakter, förklarar de för Samverkan 112. TEXT OCH FOTO: SÖREN VIKTORSSON

ässjö kommun med drygt 31 000 invånare, varav litet över 18 000 i själva tätorten, kan vid första anblick ge ett idylliskt intryck. Men lokala media berättar numera också om en annan verklighet med exempelvis bränder och skadegörelse, till och med i kommunens simhall. Brandman Elsa Tryggvesson hämtar upp Samverkan 112:s reporter utanför stadens enda hotell. Fordom hade det inte behövts, då låg brandstationen i centrum invid Gamla Idrottsplatsen, där legendariska bandylaget NIF (40 år på raken i elitserien) trollband publiken innan staden fick konstisbana. – Räddningstjänsten flyttade till nya och rymliga lokaler 2009, berättar Elsa Tryggvesson och kör oss till Sörängen, bara några minuter öster om centrum. 46

samverkan 112 nr 2/3 2018

FAKTA om hundarna

Höglandets räddningstjänstförbund 230 medarbetare varav 60 heltidsanställda och övriga deltidsanställda Under förbundets tak finns även ambulansverksamheten. Denna tillhör organisatoriskt Region Jönköpings län.

Själv är hon alltså brandman och tillhör sektionen "Kris och beredskap". – Alla timmar jag gör här är schemalagda operativa. Men jag har också bland annat ansvar för ”Upp i rök”, en teoretisk utbildning om anlagda bränder som vi kör med alla kommunens sjundeklassare. Även Göran Axelsson är brandman samt styrkeledare. - Jag tillhör sektion "Skydd mot olyckor”, där vi är ute i skolorna och håller bland annat brandutbildningar. Höglandets räddningstjänstförbund omfattar förutom Nässjö även närbelägna Vetlanda. Ambulansverksamheten sorterar under landstinget, i detta fall Region Jönköpings Län. – Vi är en länsresurs, berättar ambulanssjuksköterska Peter Jaldemark och förklarar vidare: – Jag jobbar inom området www.s112.se

Höglandet med ambulanser som utgår från Nässjö, Vetlanda, Sävsjö, Tranås eller Eksjö. Men gränserna är ju inte strikta och vi åker på allt där vi behövs inom regionen. Hur föddes projektet "Eldsjäl"?

För att få svar måste man backa bandet en smula. Brandman Göran Axelsson: – Vi har sedan några år tillbaka drivit ett projekt i Nässjö och Vetlanda under namnet "Ung säkerhet" och där jag varit ute i förskolan, trean och femman och sjuan i grundskolan samt andra årskursen på gymnasiet. – I förskolan kör vi något som kallas "Barnens brandbil" och berättar en brandrelaterad saga. Sedan får barnen lära sig utrymma skolsalen och släcka en liten eld. – Det som är mest resurs- krävande är väl andra året på gymnasiet. Då kommer eleverna hit till brandstationen en klass i taget och det handlar mycket om "Don´t drink and drive”. När man är i den åldern tror man ju att man är oskadbar... Har man även från ambulanssidan liknande skolaktiviteter?

– Nej, men det hade kanske varit nyttigt, svarar ambulanssjuksköterska Peter Jaldemark. Det nu aktuella projektet "Eldsjäl" började i sin linda förrförra sommaren. Brandman Elsa Tryggvesson: – Då fick jag och en kollega, styrkeledare Jon Bergkvist, i uppdrag att vara ute och synas litet samt skapa kontakter med ungdomar under sommarlovet. – Vi spelade fotboll och beachvolley och hade en del andra aktiviteter. – Men det var ju bara under den sommaren och med väldigt kort framförhållning. Och vi hade ju egentligen heller inte några resurser. – Förra sommaren blev det litet mer uppstyrt. Men det är fortfarande svårt, för vi har ju en massa annan verksamhet. www.s112.se

Dels att vi åker på larm plus att vi har övningar för deltidare som kommer hit på kvällarna. pilotprojekt Efter en utvärdering fick så Elsa Tryggvesson och Jon Bergkvist i uppdrag av förbundsdirektören i Höglandets räddningstjänstförbund Jonas Petri att ta fram ett pilotprojekt. – Vi fick väldigt fria händer. Både Jon och jag har gått MSB:s utbildning för brandmän SMO, "Skydd mot olyckor". – Där har vi kommit i kontakt med "Människan bakom uniformen", MBU, ett koncept som Räddningstjänsten Storgöteborg har tagit fram. – Jag har skrivit ett arbete om det och Jon gjort praktik i Helsingborg, som också har tagit det här konceptet. Så vi var sugna på att göra någon variant av det. Så det fanns ett koncept?

– Ja. Sedan funkar det konceptet inte riktigt här av olika anledningar. Vi är ju en mycket mindre kommun och har andra typer av problem och MBU har tagit fram ett koncept där alla aktörer ska gå in fullt ut; Räddningstjänst, ambulans, polis och socialtjänst etcetera. – Här är det räddningstjänsten som driver det. Sedan har polis och ambulans sagt att "Vi är med på tre träffar av tio". – Kommunen och Nässjö lärcenter är också med i projektet, berättar Elsa Tryggvesson. "Eldsjäl" omfattar till en början endast Nässjö kommun. Via lokala media, Facebook, affischering på skolor etcetera har inbjudan gått ut till ungdomar i åttan, nian samt gymnasiets första klass. Finansieringen?

– Det som kostar är i första hand vår tid, svarar brandman Elsa Tryggvesson och förklarar vidare: – Vi har ett system här i vårt

► samverkan 112 nr 2/3 2018

samverkan / Eldsjälar

►

Tre riktiga eldsjälar. Ambulanssjuksköterska Peter Jaldemark, brandman Elsa Tryggvesson och styrkeledare Göran Axelsson. räddningsförbund med några personer som kallas "polare", vilket är en tjänst som går ut på att täcka upp för oss när vi är frikopplade för olika uppdrag. – Det handlar om brandmän med heltidsanställning men som inte tillhör något skift. platserna fylldes snabbt I maj gick anmälningstiden ut och de tio platserna i höstens pilotprojekt är fyllda. Start fjärde september och plats brandstationen vi just nu besöker. Under tio tisdagskvällar kommer ungdomarna bland annat få träna på att släcka bränder, hur man agerar vid en trafikolycka, lära sig hjärt- och lung- räddning med mera. 48

samverkan 112 nr 2/3 2018

Ambulanssjuksköterska Peter Jaldemark kommer att hålla i en av träffarna, samt vara med på första och sista. – Det är inte fastställt riktigt än vad vi ska göra men det blir ju att gå igenom vår utrustning, det är rätt så mycket grejer. Framför allt kommer ungdomarna att kunna ställa frågor. – Kanske kommer vi även att öva litet på något patientfall, förklarar han. Vad förväntar man sig från arrangörshåll att projektet ska ge?

– Många saker. Dels att vi ska lära oss mycket om ungdomar här i Nässjö, det var ju ett tag sedan man själv var ung, svarar

Elsa Tryggvesson och skrattar. – Sedan handlar det väldigt mycket om relationsskapande. Att vi ska komma närmare ungdomarna och de närmare oss. – Nu är det ju bara tio deltagare i det här pilotprojektet, men vi hoppas att de när vi möts på stan presenterar sina kompisar och så blir det ringar på vattnet. Brandman Göran Axelsson pekar på vikten av att bli igenkända när man är ute på stan och exempelvis på uppdrag. – Det är viktig att ungdomarna får en positiv bild av oss som myndighet. Vi är ingen motståndare utan en medhjälpare!

– Att vi kör tio träffar på hösten och tio på våren och framöver även i Vetlanda. Samt att ambulans och polis kanske är med i än större utsträckning, svarar Elsa Tryggvesson. Om någon kollega läser detta och är intresserad, delar ni med er när ni har fått litet mer erfarenhet?

- Helt klart! ■

Visste du att... ... Brandstation i Nässjö kan du nå på Telefon: 0383-46 77 00 www.raddningstjansten.com

Drömscenariet? www.s112.se

räddningstjänst / Jobbutbyte med Kanada

jobbutbyte med kanada Växjöfamilj bytte Värends Räddningstjänst mot Edmonton Fire & Rescue Department. Detta är Niclas Runberts egen berättelse och privata bilder:

et hela började för ett antal år sedan när jag satt och kollade runt på internet efter något äventyr eller liknande att göra. Många timmar blev det bakom dataskärmen för att hitta något intressant. Jag ville både kunna göra ett jobbutbyte och samtidigt kunna ta med mig hela min familj. Två av mina kollegor på Värends Räddningstjänsten hade gjort ett utbyte med en brandman ifrån Nya Zeeland för ett antal år sedan så detta fanns i mitt bakhuvud hela tiden. Efter många e-mail fram och tillbaka med olika räddningstjänster i främst Nya Zealand, Australien och Kanada så dök

det upp en kille ifrån Edmonton, Kanada. Daryl och hans fru Evanna ville komma till Sverige och Skandinavien för ett års utbyte som brandman. Det var nästan så man inte trodde det var sant, vilken möjlighet. Hur det gick till När jag och Daryl efter ett tag kom fram till att detta var något vi ville genomföra startade en lång process med mycket pappersexercis. Det var pappersdokument mellan mig och Daryl samtidigt som det startade en parallel process mellan Värends Räddningstjänst i Växjö och Edmonton Fire & Rescue Department. Allt ifrån certifikat

för utbildningar till ett tjockt kontrakt på 29 sidor mellan alla inblandade parter. Tänkte många gånger. Varför all denna pappersexercis? Nu har jag fått större förståelse efter ett tag i Kanada. Allt tar längre tid än vad jag trodde. Koordinatorn i Edmonton skrev, i början av vår e-mailkonversation. Ni kommer att behöva minst 10 månaders framförhållning. Detta var en otroligt lång tid för mig och min familj. Vi ville ju åka nu. Beslutet var fattat. Och denna långa väntan, innan det blev verklighet var ganska jobbig. Inget fick ju hända med någon i familjen, som förhindrade resan och utbytet. Det var

Melton, Malin, Wilgot, Niclas och Sixten Runbert. www.s112.se

En klassisk Amerikansk modell av brandhjälm som används i Edmonton.

många tankar som for genom huvudet under denna tid. Tålamod, tålamod och åter tålamod skulle jag säga. Allt tar sin tid oavsett om man vill eller ej. Många är och blir involverade i den här typen av projekt. Alla inblandade har viktiga uppgifter att fylla.

►

Evanna Döring och Daryl Beaton. samverkan 112 nr 2/3 2018

räddningstjänst / Jobbutbyte med Kanada

►

Station number 19 där jag är stationerad nu. Stationen har både en pump- och en rescue-brandbil

Jag lovar att all den energi och tid som läggs ner, är värt mödan i slutändan. Edmonton Fire & Rescue Department har erfarenhet ifrån utbyte mellan brandmän sedan 2005. Märkte ganska snabbt, när veckorna rullade på, att det fanns en struktur i deras process. Om en möjlighet till utbyte finns eller dyker upp, då är min och familjens spontana råd: Ta den. Vad kan vara så farligt och omöjligt för att inte testa. Många tänker nog att det blir jobbigt och mer komplicerat att göra detta utbyte med barn. Jag ser det mer som att nu finns det en otrolig möjlighet för hela familjen att växa och bli ännu starkare, tillsammans. En sådan möjlighet och erfarenhet som detta äventyr för med sig känns bara helt fantastiskt. Tänk att få dela alla dessa minnen och historier med varandra hela livet framöver. Hur vi har det Det är ändå häftigt hur anpassningsbara vi är för förändringar och nya äventyr. Jag gillar verkligen att vi får göra detta som en stor familj och att alla tycker det är en ”cool” upplevelse. Mina första dagar fick spenderas på träningsskolan och även ute på deras övningsområde. Där gick mycket tid åt att komma in i deras strukturer och deras arbetssätt som skiljer sig mot Sverige. 50

samverkan 112 nr 2/3 2018

Efter denna intensiva uppstart med jobbrelaterade saker kommer ju sen allt det praktiska med bankkonto, sjukvårdskort, bilförsäkring och registreringar av allt möjligt. Det känns och är ju verkligen så att vi flyttar och börjar om våra liv på en ny plats och i ett nytt land. Allt är inte självklart och det vi känner så här i början är att inget kommer ju till en gratis utan vi måste ta för oss och bli en del av samhället. Självklart finns det en stor brandkårsfamilj på nära 1100 brandmän att kontakta och fråga så där känner vi en stor gemenskap. Vi är kallade ”The Swedes” över här och många är otroligt engagerade och intresserade av vårt utbyte vilket också betyder mycket för oss. Fördel/nackdelar med utbyte Nya kunskaper, metoder och en massa funderingar om vad som händer och hur saker sker finns ju med en hela tiden. Det är väldigt lärorikt att efter ca 10 år som brandman åter igen känna sig lite som en ”rookie” det spetsar ju bara till det. Hela tiden under en dag eller nattpass så händer det ju nya saker som man tar till sig. Vad gör dom i Kanada som är bra och vad kan jag ta med mig hem till räddningstjänsten i Växjö?

Detta är saker som hela tiden cirkulerar i mina tankar. Frågan är om man som

En klassisk panel som styr trycksättning av släckvatten, skuminblandning och upptagning av vatten. Ser invecklad ut men är enkel att använda.

brandman någon gång blir ful�lärd? Annars är det ju en större utmaning att få hela familjen att trivas och må bra. Det vi känner är att vi alla måste försöka och göra så gott man kan. Självklart är det tufft i början för oss alla på olika plan/nivåer och det är här vi måste vara öppna och prata med varandra på ett ärligt sätt för att kunna få förståelse för varandras oro. En nackdel som vi som föräldrar kanske ser är att ett visst utanförskap infinner sig hos våra barn eftersom de inte har språket som de andra nu i början. Barn å andra sidan är ju duktiga på att inte döma och blir ju kompisar på ett lättare och enklare sätt känns det som än oss vuxna. Visst kan jag som vuxen (förälder och brandman) känna mig lite utanför också i vissa sammanhang. Det är många nya ord att lära sig och sedan slanguttryck och förkortningar av saker som behöver fångas upp. Vid vissa tillfällen blir man lite åsidosatt på grund av man inte hänger med eller hinner med. Jag ser ju detta som ett stort lär tillfälle istället för att se det som ett bekymmer eller hinder. Hustrun och barnens kommentarer Malin säger: – Efter att nu ha varit här i snart 1,5 månad så är jag redan lite stressad över att äventyret

snart är över. Tiden bara rinner iväg. Känner att 1-2 år till i ett utbyte inte hade gjort något. Vi älskar denna upplevelse! Vi är fortfarande bara i början av utbytet och tänk vad vi kommer att få uppleva. Känner att vi kom in i en vardag ganska fort. Vi träffar folk och umgås, barnen umgås med vänner och hittar på en massa saker. Vi försöker besöka nya platser varje dag. – Vi har nu i början lagt mycket tid på att bara uppleva Edmonton som stad. Ofta vill man resa och se så mycket runt omkring så man missar mycket som precis ligger runt hörnet. Vi tillsammans med en annan Kanadensisk familj som precis flyttat hit från USA kommer tillsammans varje vecka besöka och vandra i de olika parkera runt om i Edmonton. Uppleva nya platser. Sedan får vi resa och uppleva ex bergen på helgerna när barnen är lediga från skolan. Vi lägger mycket tid och kraft på att våra barn skall trivas och må bra. Har inte någon gång känt att de vill åka hem. De vill stanna och uppleva saker. Visst saknar de sina vänner hemma men som de säger vi kommer ju hem igen. Nu hoppas vi på att den vänskap de skapar här kommer leda till livslång vänskap. Vänner de i framtiden kanske reser runt i världen med. Själv njuter jag av att vi tillsammans som familj gör något www.s112.se

REALITi Integrated smart solution for more reality

Min introduktion när vi övar släckteknik. Med förevisning av brandförloppet.

Framtidsplaner Nu när jag och familjen är mitt uppe i detta äventyr och allt börjar komma till rätta känns det som om vi skulle kunna stanna några år. Edmonton känns som en härlig stad och Kanada verkar vara ett bra land att leva i. Det känns som en blandning av Europa och USA vilket blir en skön mix. Tiden den rullar på i en våldsam fart och bara det är ett betyg nog att vi trivs otroligt bra. www.s112.se

På det korta planet i framtiden så ser vi fram emot att åka till de världskända Kanadensiska Klippiga bergen som bara är några timmar bort. I ett längre perspektiv så kommer vi komma hem som PHC Nordic AB en starkare familj än när vi +46 855 53 63 00 åkte och med det hoppas jag phcnordic.com att barnen har fått med sig en stor respekt för andra kulturer och andra länder. De får gärna ha blivit mer självständiga och iSimulate annonce.indd 1 01/03/2018 inte vara rädda för att göra nya och lite skrämmande saker. Detta stärker en bara. Tel: 0430-490 50 www.nilsson.se Jobbmässigt så kommer jag att få med mig en hel del nya infallsvinklar om hur en stor organisation jobbar och fungerar. Edmonton Fire & Rescue Department har många små eller mindre stationer (1, 2 eller 3 brandbilar) som har mer specifika uppdrag och på olycksplatsen kombineras alla dessa enheÖREBRO - Region Örebro ter till en stor organisation. Lennart, Torben och Jonas Det är intressant att se hur deras chefsbefattningar utses och att antal tjänsteår har en stor betydelse för deras framtida placeringar. Nya människor och framför allt nya vänner för livet har vi fått på köpet vilket också öppnar upp för en intressant framtid. Vi säger bara att får man en möjlighet att göra ett liknande utbyte ta chansen och gör det VÄRNAMO - Region Jönköping bästa möjliga utav äventyret. Carro och Jonas Det är utvecklande för alla inblandade parter. ■

Grattis

utöver det vanliga, att vi tog steget. Det var egentligen inget steg att ta utan vi bara väntade på möjligheten. När den kom tog vi den. Att åka över hit utan att veta vad jag skulle ta mig för var det som var skrämmande. De andra var nervösa över vad som komma skulle, hur skulle skolan/jobbet bli, skulle de får vänner, hur skulle allt bli. Jag hade istället känslan av att inte tillhöra, hur skulle jag skapa denna tillhörighet? Känner att vi under denna korta tid vi varit här skapat mycket kontakter. Känner att vi redan har hittat människor som kommer finnas i våra liv för alltid. Vissa människor får man bara en viss kontakt med, vi är likasinnade. Fortfarande är vi bara i början av detta utbyte vilket glädjer mig så. Vi har så mycket framför oss. Känslan i mig när jag sitter här och nu är bara upprymdhet! Så lycklig!

samverkan 112 nr 2/3 2018

09.39

räddningstjänst / Europeiskt forskningsprojekt

Kompressioner av Nils Weslien, förbundsdirektör. Den subjektiva, kollegiala bedömningen genomförs av Lars Gustavsson, Stationschef Karlstad. Brandman Ida Nilsson och doktor Jonathan Smart läser den objektiva bedömningen på en läsplatta. Foto: Räddningstjänsten Karlstadsregionen

SUBJEKTIV BEDÖMNING AV HLR KVALITET Brandpersonal genomför HLR som en del i ett europeiskt forskningsprojekt. Text: Anna Abelsson

nder våren 2018 initierade Resucitation council UK ett forskningsprojekt som granskar subjektiv kontra objektiv bedömning av kvalitén vid HLR träning. HLR utgår från European heart associations riktlinjer som används i Europa. I projektet deltog personal som har erfarenhet att utföra HLR på eller utanför sjukhus. Totalt deltog fem europeiska länder, Belgien, England, Frankrike, Holland och Sverige. Sverige representerades av brandpersonal från Karlstadsregionens räddningstjänst. Anledningen till att Karlstadsregionen blev utvalda att delta i projektet är deras tidigare erfarenheter av att, både medverka och genomföra utbildningsprojekt riktade mot HLR. Tidigare utbildning, genomförd av Tony Falk styrkeledare, har varit låg-dos, hög-frekvent HLR träning under en månad. Det innebar att samtlig utryckningspersonal tränade HLR under 2 minuter vid varje arbetspass under en månads tid (Samverkan 112 Nr 2 2015). Syftet med låg-dos, hög-frekvent träningsprojektet var att förbättra personalens HLR kompetensen. Brandman Jens Bertelsen, höll under hösten 2017 i ett utbildningsprojekt som riktade sig mot att utvärdera hur feedback med ljus upplevdes av brandpersonalen under pågående HLR. 52

samverkan 112 nr 2/3 2018

Personalen på Karlstadstationen genomför frekvent HLR på patienter. De svarade 2017 på 102 IVPA-larm, 15 drunkningstillbud och 266 trafikolyckor i vilket det fanns behov för brandpersonalen att utförda HLR i cirka 20 % av fallen. I Resucitation councils forskningsprojekt genomförde brandpersonal på Karlstadstationen kompressioner under 2 minuter. Manikinen hade ett kompressionsmotstånd på 45 kg vilket motsvarar en normalstor människas kropp på 80 kg.

Det finns 12 brandstationer i regionen Heltidsstation: Karlstad RiB-stationer: Deje, Forshaga, Grums, Högboda, Kil, Molkom, Munkfors, Hammarö, Vålberg, Värmskog (Värn) och Väse. Antal larm 2017: 1 967 Brand i byggnad: 149 Brand ej i byggnad: 223 Trafikolycka: 266 Automatlarm, ej brand: 512 Utsläpp farligt ämne: 37 Drunkningstillbud: 15 I väntan på ambulans: 102 Suicid: 52 Övrigt: 611 Anställda den 1/11 2017: Heltid utryckning: RiB* utryckning: Anställda dagtid: Timavlönade:

(2016 = 2 056)

317 personer 38 män, 2 kvinnor 217 män, 21 kvinnor 22 män, 9 kvinnor 4 män, 4 kvinnor

* RiB = Räddningstjänstpersonal i Beredskap Källa: Räddningstjänsten Karlstadsregionen

Subjektiv bedöming inte helt tillförlitlig En subjektivt, kollegial bedömning av HLR kvalitén jämfördes med en objektiv bedömning som lästes från HLR manikinens loggar. Bedömningen innefattade handplacering på bröstkorgen, kompressionshastighet, kompressionsdjup, uppsläpp och pauser i kompressionerna. Ventilering av manikinen ingick inte i bedömningen i detta projekt. Vid tidigare bedömning av samma personal (2015) låg medelvolymen vid ventilering på 600 ml per andetag vilket faller väl inom gränserna 400–700 ml per andetag. Resultatet visade att personalen på Karlstadstationen hade en genomsnittlig kompressionskvalitet av 88 %. Den subjektiva bedömningen låg på 95–100 % vilket är ett av resultaten för projektet. Projektets slutsats är att en objektiv bedömning av HLR kvalitet kan

vara ett stöd för att ytterligare förbättra HLR kvalitén. Den kollegiala, subjektiva bedömningen av HLR kvalitet är inte helt tillförlitlig och kan därför inte alltid hjälpa till att optimera HLR. En objektiv bedömning vid HLR träning kan ske via en visuell effekt på en HLR manikin. Vid HLR på en människa kan den ske via en kvalitetsmätare som, med feedback, visar pågående kompressionskvalitet. I projektet ingick även att samtlig brandpersonal fick instruktörsledd träning på en Brayden manikin till dess att en 100% HLR kvalitet var uppnådd. Det inkluderade att lära sig skillnaden mellan American heart association riktlinjer för HLR där kompressionsdjupet är 5 cm och djupare och de europeiska riktlinjerna på 5-6 cm. ■ www.s112.se

Kvalitetssäkra din HLR-träning QCPR ger detaljerad och tydlig feedback och du ökar snabbt din kompetens

Intresserad av ny utrustning eller av att uppgradera din gamla? Ring oss: 0705 12 16 91 eller mejla: info@akuthjalpen.se

NYA HOT KRÄVER ANPASSNING Vi har ett brett utbud av det senaste inom bland annat triage och skyddsutrustning Aktuellt just nu: CE-märkta skyddsmasker från

Välkommen att kontakta oss! promoteq.com • info@promoteq.com • tel: 026-27 40 90

www.s112.se

samverkan 112 nr 2/3 2018

Marknadsnyheter Marknadsnyheter försäljningspremiär för Allfa Legend

Allfa Legend ersätter tidigare modeller och är en vidareutveckling av Allfabåren.

Fairfield PW Piké och Hawk PW t-shirt Två nya plagg i Taigas ambulanssortiment som har mycket goda fukttransporterande egenskaper.

Fairfield PW Piké

Syftet har varit att dels anpassa vissa funktioner med Allfa Easyload power släde, dels förbättra flera detaljer och utöka tillvalen som te.x. skidor för transport på snö. En ny akutmadrass med antibakteriell yta, högre komfort, fasad fotända och större hål för patientbältena. Nya stora terränghjul med snabbkoppling som ingår i båren, förstärkta skaklar, tydligare reglage samt en komfortkudde för patienterna. Allfa Legend är en ambulansbår som möter de krav en modern ambulanssjukvård ställs inför. Uppdrag som kan skifta från fjällmiljö, trånga hissar/trappor i gamla byggnader, öar ute på kusten, helikoptersjukvård, sjuktransporter och vanliga ambulansuppdrag. Allt från nyfödda till överviktiga vuxna skall kunna transporteras säkert och bekvämt. Liggande, sittande, eller i olika medicinska positioner. Allfa Legend är en bår för alla patienter i alla miljöer.

Hawk PW t-shirt

Båda modellerna har merinoull på insidan för komfort och fukttransport och polyester på utsidan för hållbarhet och färgäkthet. Taiga AB Tel: 0340-66 69 13 • www.taiga.se • info@taiga.se

digitalt varningssystem

EVAM Transmit – förbättrar trafiksäkerheten, framkomligheten och förkortar utryckningstiden.

Funktioner som stopp-, broms- och positionsljus samt blinkers, lednings-, skydds/arbetsljus, polisstopp och trafikvisare finns nu att välja på. Utöver detta har bågen alltid gult och blått ljus i gavlarna, samt även sidoarbetsljus som standard.

Vi har inlett ett samarbete med H & E Solutions som utvecklar EVAM Transmit, ett digitalt varningssystem för utryckningsfordon. Under hösten börjar vi sälja detta system då det är färdigt för marknaden. EVAM Transmit förbättrar framkomligheten för utryckningsfordon och gör det säkrare att ta sig fram i trafiken genom att göra bilisterna i närheten av utryckningsfordonet uppmärksammade på fordon i utryckning. En kompakt radiosändare monteras enkelt i utryckningsfordonet. Vid aktivering skickas ett ljud- och textmeddelande till bilisterna i närområdet. Meddelandet uppmärksammar bilisten på den förändrade trafiksituationen oavsett om radion är på eller inte. Det fungerar även om annan typ av media är uppkopplat via bilens ljudsystem. EVAM Transmit anpassar sig till olika situationer i trafiken per automatik. Vid integrering med blåljus sker aktivering av meddelandet då föraren aktiverar blåljus. Påkallar fri väg – EVAM Transmit förbättrar trafiksäkerheten, framkomligheten och förkortar utryckningstiden. Bilisterna ges en förvarning om minst 10 sekunder.

Standby AB

Tel: 0520-49 44 40 • www.standby.eu • info@standby.eu

Ferno Norden Tel: 0520-42 02 00 • fab@fernonorden.com

W3 Ljusbåge

Med nya W3 har vi tagit ytterligare ett steg i utvecklingen och erbjuder en flerfärgad ljusbåge i världsklass.

samverkan 112 nr 2/3 2018

www.s112.se

NY LUCAS 3 - bröstkompressionssystem

Enheten gör att du och ditt team kan arbeta mer effektivt utan att behöva äventyra den egna säkerhet. Med över 15 års klinisk erfarenhet presenterar vi stolt den tredje generationens LUCAS-enhet. LUCAS 3, version 3.1, bröstkompressionssystemet har förbättrade funktioner för att underlätta underhåll och hantering genom enkel, trådlös tillgång till enhetsdata. Vi har fortsatt förnya LUCAS-plattformen med Wi-Fi anslutning till LIFENET®-systemet och integrering i CODE-STAT™ Data Review Software. Nya LUCAS 3, v 3.1, möjliggör skräddarsydda inställningar för att uppfylla dina protokoll, konfigurerbara varningar, rapporter efter händelser och enhetsstatusmeddelanden via e-post.

Tel: 0430-490 50 www.nilsson.se

Grattis

Högkvalitativa bröstkompressioner - enligt riktlinjerna även under svåra förhållanden och under längre perioder.

LANDSTINGET SÖRMLAND Annika och Mats

Karl-Eric och Billy

VÄRNAMO - Region Jönköping Jonas och Carro

Stryker Sverige AB Tel: 040-691 81 71 • stryker.sverige@stryker.com

gåvor till Önskeambulansen

Blåljusstiftelsen, vill sprida och utveckla Önskeambulansidén över hela Sverige.

När det är livsviktigt att synas! VC 612 Flexibright är en prismatisk reflexvinyl med extrema egenskaper när det gäller reflektion och slitstyrka, något som är väldigt viktigt på vidareutvecklat mikroprisamtiskt fordon där det ställs höga krav på synbarhet. Som mångårig leverantör till Blåljusorgnisationer, vet vi på och en kraftigt ökadvad synbarhetsfaktor R&D Spandex som krävs.

Skänk din penninggåva till: Bankgiro: 5280-9126 Swish: 123 049 49 06 Bankkonto: 5619 10 150 89 (SEB) Blåljusstiftelsen.se kontakt@blåljusstiftelsen.se

www.s112.se

vid du dåliga väderförhållanden såsom Vill veta mer?

Märk med: nsen" "Önskeambula

Kontakta oss på: 0430 738 00 eller maila på info@rdspandex.se

R&D Spandex AB, Box 98, SE-312 22 Laholm Sverige Tel. 0430 738 29 | Fax. 0430 133 17 | www.rdspandex.se

samverkan 112 nr 2/3 2018

Betald annonsplats

EMS 2018 Box 25, 826 21 Söderhamn Tfn: 018 - 430 11 10 Tfn: 073 - 343 55 00 www.ambulansfacket.se

”G´day brother, whereabouts are you guys from” var det en storvuxen man med ljusblå skjorta med axelklaffar och malteserkors på som sa till mig när jag tillsammans med övriga från Ambulansförbundet gjorde entrè under EMS 2018 Copenhagen, en kongress av ambulanskollegor för ambulanskollegor. En ”hands-on”kongress där workshops och föreläsare höll högsta internationella klass, stämningen var på topp och i kongressens lokaler i Köpenhamn kunde man höra en uppsjö av olika språk talas. ”Next is now” var årets tema med fokus på att inte fundera så mycket på hur vi vill att ambulanssjukvården ska fungera i framtiden, utan se till att vara delaktiga i detta nu där alla bär ett ansvar

i att se till så att ambulanssjukvård utvecklas i rätt riktning. En kongress fylld av prestigelöshet och med fokus på våra primäruppgifter och områden så som det senaste inom luftvägar, immobilisering, traumaomhändertagande m.m. Oerhört inspirerande, och vi insåg att vi pratar alldeles för lite om detta i Sverige och istället har alldeles för stort fokus på annat, exempelvis hemsjukvård, personcentrerad vård, patientstyrning etc. Vi är så upptagna i Sverige med att hitta modeller för att utföra och underlätta andras områden inom hälso- och sjukvården att vi tappar fokus på det vi är till för.

Gordon Grattidge Förbundsordförande

Vice förbundsordförande Lars "Rappa" Hansson

samverkan 112 nr 2/3 2018

www.s112.se

Betald annonsplats

Copenhagen För mig som ordförande för Ambulansförbundet innebär ”next is now” inte att vi ska hitta tillbaka till vad vi var utan vi måste nu tillsammans med kollegor och modiga verksamhetschefer som värnar om sin ambulanssjukvård sätta ner foten och kräva de resurser vi behöver för att bygga upp en organisation och en beredskap som tillåter att vi övar mer och utvecklar våra metoder för att blir tryggare i de situationer då vi behövs som bäst. Enligt mig är det en bra start att lyfta blicken och flytta fokus till det både du och jag vill veta och kunna när snabba livsavgörande beslut behöver fattas. Kongressen avslutades med en grand final i European EMS championships

där förbundet deltog med tre medlemmar. Förbundets tävlande iklädda Taigas kläder med vår nya logotype på ryggen väckte stor nyfikenhet hos kongressens deltagare och vi fick goda chanser till att berätta om vår verksamhet och knyta internationella kontakter. Laget rankades högt av övriga lag som även dom höll högsta nivå. Ambulansförbundets lag nådde aldrig ända fram till final men vi kunde sammanfatta att de gjorde oerhört bra ifrån sig och vann stor respekt hos övriga lag som deltog. Bara att ställa upp och tävla i ett så stort sammanhang som damerna gjorde är värd all respekt. Tack Johanna Jakobsson-Åhl, Åsa Hansson och Malin Marklund för att ni

Våra lagsponsorer; Taiga, Ambulansproduktion och SBS Reklam. www.s112.se

representerade Ambulansförbundet på bästa sätt! Vi vill även passa på och tacka våra lagsponsorer Taiga, Ambulansproduktion och SBS Reklam. Avslutningsvis är EMS-Kongressen ett sammanhang som Ambulansförbundet SKA finnas med i även kommande år för det finns ett värde i att träffa likasinnade på en plats där titlar ställs utanför dörren och broar byggs genom det vi har gemensamt. Ta hand om varandra och Häng med oss!

Gordon Grattidge

Förbundsordförande Ambulansförbundet

Vårt lag som rankades högt bestod av Johanna Jakobsson-Åhl, Åsa Hansson och Malin Marklund. samverkan 112 nr 2/3 2018

Marknadsnyheter Marknadsnyheter POLLUX CARRIER

MobiMed en del av Borgholmsmodellen

StrechTrolley underlättar lastning och lossning av bår till och från fordon.

Överför trettio års erfarenhet från prehospitala sjukvården till nya användningsområden inom primärvården.

StrechTrolley är anpassad för de vanligast förekommande bårarna och transportkuvöserna i Sverige. Generation 3 av StrechTrolley ger en trygg och säker lastning där låsningen av båren sker automatiskt i ändläget. För patienter med hög smärta lindrar StrechTrolley förflyttningen. Lyfthöjden ger en bra arbetsmiljö vid överflyttning, även till PCI. De kraftiga hjulen och den patenterade lyftmekanismen tillåter patientvikt upp till 250 kg. Vagnen är försedd med individuella riktspärrar och bromsar vid varje hjul. Teknisk specifikation: max lyfthöjd ca 90 cm min lyfthöjd ca 55 cm Enkel dockning mot konventionell bårsläde och Pensi Ergomy. KOMPLETT VAGN Pollux Carrier StrechTrolley. Art nr 4712534. ENBART SKENA Pollux Carrier StrechRail. Art nr 4712533.

Två hälsocentraler på Öland, Borgholm och Löttorp, blir bland de första i landet med att erbjuda vård baserad på ny teknik för hjärtpatienter i primärvården. Med hjälp av MobiMed kan vårdteamet enkelt undersöka patienten (t.ex. EKG) och med vägledning av det inbygga beslutsstödet ställa rätt diagnos. Vid behov kan specialistläkare konsulteras på distans. Beslut kan fattas om patienten behöver vård på sjukhuset, besöka hälsocentralen eller kan lämnas hemma med planerad uppföljning. Fördelen för patienterna är att de erbjuds läkarvård i en tryggare miljö med lägre infektionsrisk, färre fallolyckor och högre livskvalitet samt att onödiga transporter undviks. Modellen bygger på samverkan mellan primärvården, ambulansen och den kommunala hälso- och sjukvården. I förlängningen kan MobiMed även användas i kommunernas äldreboenden med informationsöverföring till vårdcentralen, ambulansen och specialistläkare på sjukhus

MAGO Scandinavia AB Tel: 0500-48 49 74 • www.mago.se • info@mago.se

Ortivus AB Tel: 08- 446 4500 • www.ortivus.se • info@ortivus.se

Standby 40 år

Allting började med ett vad. På våren 1977 fick Kalle Byström reda på att Trollhättans ambulansbyggare Swede Rescue hade problem med sina norska importerade sirener. Han träffade kompisen och Swede Rescues grundare Hans Andersson på en middag där Kalle slog vad med Hans om att han kunde konstruera en mycket bättre elektronisk sirénförstärkare. Kalle kontaktade Lars Karlsson som var en duktig elektronikingenjör och han påbörjade arbetet med förstärkaren. Under sommaren 1977 kom det nya bestämmelser att det blev godkänt med elektroniska sirénförstärkare. Arbetet fortsätter under hösten och till slut vinner Kalle vadet då han och Lars lyckas få fram en förstärkare som genererade ett bättre ljud med lägre effekt och lägre vikt. 19 juni 1978 startar Kalle Standby tillsammans med Tommy Stenberg efter att Swede Rescue under våren beställt 50 st sirénförstärkare.

Vi kommer att fira och uppmärksamma våra 40 år på olika sätt under 2018.

samverkan 112 nr 2/3 2018

www.s112.se

Med Pensis ergonomiska utförande klarar du enkelt alla lyft rätt och riktigt

Pensi löser alla svåra passager vid överflyttning av patienten

Med ett enkelt knapptryck lastar och lossar du patienten tryggt och säkert in och ur fordonet

Let heavy be light Pensi gör det möjligt att lasta utan tunga lyft. På ett säkert och ergonomiskt sätt lastas patienten med enbart ett enkelt knapptryck. Bårens multifunktioner minskar antalet överflyttningar och gör transporten bekvämare och – både för våra patienter och för oss som arbetar med patientförflyttning. Pensi är ledande inom bårteknik och förser ditt fordon med den bästa utrustningen för transportoch vård av patienter.

SEXPUNKTSBÄLTE • TRAPPKLÄTTRARE • ENMANSHANTERING • ERGONOMISK

Återförsäljare i Sverige: Mago Scandinavia AB, telefon 0500-48 49 74

www.pensi.se

POSTTIDNING B Avsändare: On Road Communications AB Nyckelpigevägen 2, 374 51 ASARUM

IPM Ulricehamn.

VÅRT UPPDRAG ÄR ATT DU SKA KLARA DITT. Det är en hel vetenskap att klä sig rätt. Vi hjälper dig som arbetar utomhus oavsett väder, miljö eller andra riskfaktorer. Med våra klädsystem kan du koncentrera dig på ditt arbete och känna dig helt trygg.