bladderbar-nr4-2017_rev

Magasin om blåljusverksamheter och specialfordon Nummer 4 2017 Årgång 16 Pris: 59 kr

prehospital sjukvårdsledning

polismorden

– särskilt betydelsefullt

– i malexander

närgånget filmande

dödens städare

– på en olycksplats www.s112.se

– jobbet som få vill ha samverkan 112 nr 4 2017

1 Senaste blåljusnyheterna på nätet. www.S112.se

Låt oss presentera LUCAS 3 bröstkompressionssystem ®

Bevisad. Smart.

Effektiva kompressioner och bra blodflöde leder till livräddande HLR Med över 12 års klinisk erfarenhet, presenterar vi nu den tredje generationen av LUCAS bröstkompressionssystem.

LUCAS 3 bröstkompressionsstem har förbättrade funktioner som underlättar underhåll och hantering, samtidigt som det upprätthåller ett konsekvent blodflöde från och med ögonblicket den startar, vilket ökar chansen för ett positivt resultat för patienten.

Samlar data vid varje kompression LUCAS 3 bröstkompressionssystem samlar nu data på kompressioner, pauser, användarinteraktioner, larm och batteriinformation. För enkel granskning av enhets- och användarprestanda kan data överföras via Bluetooth®, utan några extra sladdar att hålla reda på. LUCAS 3 är framtagen på en dataplattform som är redo för framtidens uppkopplingar.

“Den är enkel och smidig att använda, och den är liten och kompakt.”

Läkare Charles Lick, Medical Director, Allina Medical Transportation

För vidare information, vänligen kontakta din försäljningsrepresentant eller kundsupport på info.nordic@physio-control, tel. 0770-870 120

Physio-Control är nu en del av Stryker. ©2017 Physio-Control, Inc. Redmond, WA, U.S.A. Alla namn i detta dokument är varumärken eller registrerade varumärken tillhörande respektive ägare.

ledare

nationellt mål för insatstider I förra utgåvan av Samverkan 112 nr 2/3 redovisade vi responstider för ambulanssjukvård och räddningstjänst runtom i Sverige. Tiden från det att larmcentralen (112) får larmet till dess att första räddningsenhet är framme.

Ambulanssjukvårds mediantid för hela riket

var i fjol 15 minuter. Det är allom känt att Sveriges topografi och terräng varierar stort mellan de olika landsdelarna. Detta kan till viss del förklara att insatstiderna varierar. Tranås och Kristinehamn, sticker ut som de kommuner dit ambulansen kommer fram snabbast i hela landet, på 9,1 minuter.

Det finns 290 kommuner och 20 landsting/ regioner i Sverige. I 48 procent av dessa kommuner har ambulansen en responstid på 15 minuter eller mer. 1990 tyckte Socialstyrelsen att en rimlig insatstid för en ambulans, att nå fram till en patient med ett akut livshotande tillstånd, är 10 minuter (SOSFS, 1990:10). Idag har vi insatstider som är betydligt längre och den gradvisa försämringen tycks inte ha någon ände.

En internationell utblick visar att det i

England finns ett lagstadgat krav på att tre fjärdedelar av alla svårt sjuka eller skadade

Utgivare

Tidningen Samverkan 112 ges ut av förlaget On Road Communications AB. Förlaget är privatägt och står ägar- och åsiktsmässigt helt oberoende i förhållande till företag, organisationer och politiska partier.

Utgivningsbevis 24 224 ISSN: 1650-7487 Postadress Nyckelpigevägen 2 374 51 ASARUM Tel: 0454-300 800 E-post red@s112.se

www.s112.se

Chefredaktör och ansvarig utgivare: Sven Åsheden, 070-603 40 53 Formgivning Sven Åsheden www.s112.se

patienter, på landsbygd eller i storstad, ska nås av ambulans inom åtta (8) minuter.

Liknande lagstadgade tillgänglighetskrav finns i Italien. I USA och Kanada finns formulerade mål som säger att 90 procent av de allvarligaste fallen ska nås av ambulans inom 10–15 minuter. Australien har snarlika krav (Kunskapscentrum PreHospen, Högskolan i Borås).

Räddningstjänstens mediantid vid insatser för

att rädda liv, egendom och miljö var i fjol 12 minuter för hela riket. Stack ut gjorde Trelleborg och Landskrona med 8,5 respektive 8,6 minuter. Endast 53 kommuner (18 %) hade en responstid på över 15 minuter eller mer. För att förkorta väntan på ambulanshjälp, har 92 % av landets kommuner IVPA-larm för sina kommuninvånare. Ydre, Storfors och Eda har fler än 27 insatser per 1 000 invånare och år.

vart jag vill komma med denna sifferkanonad? Jo, att vid exempelvis hjärtstopp och stroke så är tiden till behandling helt avgörande. Jag reagerar starkt på uppgifter som förmedlats i media (TV och dagstidning), där ledande medicinska företrädare negligerar betydelsen av ambulansernas insatstider och värdet av medicinsk syrgas i brandbilar.

Vi måste i stället lyfta fram de internatio-

nella kvalitetsmålen - som delmål - att ambulanssjukvården ska nå alla i hela landet, med ett akut livshotande tillstånd, inom 10–15 minuter.

Patienter med misstänkt hjärtinfarkt och med en saturation under 90 % har behov av syrgas. Gäller såväl strokepatienter som vid hjärtstopp (Referens; Prof Leif Svensson, Md, PhD Department of cardiology, Södersjukhuset, Stockholm).

Och då ska rimligtvis brandpersonal, som åker på IVPA-larm, även ha syrgasdelegation.

Sven Åsheden Chefredaktör och ansvarig utgivare sven@s112.se

Utgivningsplan 2017 NR 1 - Utgivningsvecka 10/11 Materialdag annonser: 6 februari NR 2/3 Dubbelnummer - Utgivningsvecka 28 Materialdag annonser: 8 maj

Övriga medarbetare i detta nummer Rikard Berglin, Anders Bäckman, Anders Edström Frejman, Mari Gustafsson, Johan Herlitz, Robin Hofmann, Henrik Johansson, Jonas Jönsson, Pierre Kjellin, Peter Larsson, Rebecca Lindholm, Euan Morin, Fredrik Mårtensson, Leif Svensson, Elliot Turvall, Andreas Utterström och Sören Viktorsson.

Produktion On Road Communications AB Redaktionen ansvarar ej för icke beställt material. För åsikter som framförs i artiklar svarar intervjuade personer och textförfattaren.

NR 4 - Utgivningsvecka 37 Materialdag annonser: 25 augusti NR 5/6 Dubbelnummer - Utgivningsvecka 52 Materialdag annonser: 30 november .

Upplaga 3 000 exemplar Tryck: Mixiprint, Olofström Prenumeration www.s112.se/prenumerera/ Ett år 250:-, 6 nummer, varav två dubbelnummer Utanför Sverige tillkommer ett portotillägg.

Foto omslag framsida Thomas Henrikson Tipsa oss... Tipsare skyddas av källskyddet och är garanterad full anonymitet.

Annonser Sven Sandberg Telefon: 0470-802 02 eller 070-594 62 00 samverkan 112 nr 4 2017

3

innehåll

20

10

Elcyklar

RÄDDNINGSDYKARE

46 POLISMORD

38 CHRISTER AXELSSON

34 NÄTKAPACITET

6 blåljusfamiljen

26 orosanmälan.se Axels arbete populärt i hela Sverige

Blandat

8 Snabb prioritering på plats avgörande Narkosläkare Oli Timmel

10 Tid och avstånd avgörande 12 SYRGAS / studien Deto x-Ami 2

Hur det gick och tolkning av resultatet

16 svensk-norsk gränssamverkan Rakel och Nødnett kommunicerar

18 Han är dödens städare Conny har ett jobb som ingen vill ha

20 Elcykeln Israels nya utryckningsfordon

22 Litar mest på brandmän Har finländarnas förtroende

24 Finska polisbilar Rullande arrest och kontor

4

samverkan 112 nr 4 2017

Saxat från Transportmedicin

28 Privatpersoner som dokumenterar

54 alarm ambulansförbundet

”Vad ska de med filmen till?

Förhandlingsrätt - JA

30 intervju med ÅRETS AMBULANSSJUKVÅRDARE "Man kan väl lite om det mesta"

Räddningsdykare

52 backspegel

34 En påminnelse om hur sårbara vi är Nätkapaciteten räckte inte till

38 morgondagens ambulanssjukvård Utbildningen behöver förändras

40 min åsikt Public Outlaws slår mot företagare

42 Ny app effektiviserar Verksamhetens behandlingsriktlinjer

44 "Flytvästrockarna" från småland Brandmännen rockar på Facebook

46 polismorden i malexande Skulle finansiera nazistisk kamp

56 debatt - barn som far illa Ambulanssjuksköterska Klara Karlsson

58 "112-kryssningar" på Östersjön Allt populärare

60 Krönikör henrik johansson Det måste löna sig att arbeta

62 ”Alla har en relation till brott" Catarina Lundbäck

64 marknadsnyheter Lite av varje

65 krysset Blåljusfamiljen

66 branschregister Leverantörer och annonsörer www.s112.se

PLATINUM VALUE ADDED RESELLER Professional and Commercial Radio Elite Specialist Mission Critical Radio Systems Specialist

LEDNINGSSTÖD FÖR VERKSAMHETSKRITISKA TILLÄMPNINGAR. Under namnet Four:C Family tillhandahåller vi applikationer för såväl central som mobil ledning. Lösningar som idag bidrar med ökad kontroll och effektivare kommunikation hos bland andra...

• • • • • • •

Samhällsskydd Mellersta Skaraborg StorStockholms brandförsvar Länstrafiken i Örebro Län Räddningstjänsten Örnsköldsvik Rtj Karlstadregionen Länstrafiken Västmanland Rtj Östra Götaland

celab.se/fourc

5

blåljusfamiljen / Blandat

Spännande höst väntar aspiranterna Foto: Kustbevakningen

UTBILDNING. Utbildningslokalerna i Karlskrona bubblar av aktivitet när två aspirantklasser gör sig redo för att möta nya utmaningar inför ett yrkesliv som kustbevakare.

För den ena aspirantklassen innebär terminsstarten att en ny värld öppnar upp sig med nya bekantskaper och inte minst, ny kunskap. Efter tre intensiva dagar med team building i Karlskronas skärgård börjar de nya aspiranterna med att läsa statskunskap på vilken grund hela myndigheten vilar.

För den andra aspirantklassen innebär hösten ett kärt återseende efter några veckors semester. Under våren har de bland annat lärt sig om stora delar av Kustbevakningens kontrollverksamhet till-

sammans med grunderna i akutsjukvård.

– Kurserna under utbildningen skiljer sig mycket från varandra, ena veckan kan vi plugga lagstiftning och andra veckan står det backar med fisk i klassrummet som vi ska lära oss arterna på. Variationen gör att utbildningen alltid känns spännande, säger aspiranten Clara Palmcrantz Clara läste fartygsbefäl klass VII på Marina Läroverket i Stockholm och sökte sedan till Kustbevakningen för att jobba med något varierat och miljöinriktat i skärgården. Omställningen från Stockholm till Karlskrona där grundutbildningen är förlagd har fungerat bra.

– Karlskrona är en liten stad vilket gör det smidigt att ta sig runt även om det är ständig motvind på cykeln till och från Tapphallen där vi pluggar men det vänjer man sig vid. Jag bor tillsammans med fyra klasskompisar vilket har funkat jättebra.

Vi turas om att laga mat och har gemensamt plugg inför tentor.

Sista veckan i november planeras examen och därefter går aspiranterna ut på sin sex månaders praktik till sjöss.

– Det är något jag verkligen ser fram emot, avslutar Clara Palmcrantz. ■ Källa: Kustbevakningen

sprang med pensibår för barncancerfonden Foto: Privat

NORDVÄSTRA SKÅNE. Ambulanssjuk-

sköterskorna Peter Andersson och Johan Lamartine blev Vårrusets enda manliga deltagare i Helsingborg, efter att ha anmält sig på skämt under de falska namnen Petra och Johanna.

När det blev allvar av saken beslutade de sig för att springa i arbetskläder och med fullastad (90 kg) Pensibår – för att samla in pengar till barncancerfonden. ■ Källa: HD

få drunkningar med ovanligt kall sommar

Sjöräddningssällskapets frivilliga

Foto: Jens Alvin

Källa: Sjöräddningssällskapet

UTBILDNING. Drygt 2 100 personer är frivilliga sjöräddare inom Sjöräddningssällskapet. Cirka 1 800 är män och cirka 300 är kvinnor. Motsvarande insats som de frivilliga sjöräddarna gör, skulle med avlönad personal beräknas kosta cirka 2 miljarder kronor årligen. Pengar som de frivilliga sjöräddarna alltså sparar in för statskassan. För att bli frivillig sjöräddare krävs att man kan simma 200 meter, är fullt frisk och fyllt 18 år (16 med målsmans tillstånd). De frivilliga sjöräddarna

6

samverkan 112 nr 4 2017

har andra yrken till vardags. En del jobbar på sjön eller inom räddningstjänst, men många andra yrken finns representerade, som exempelvis grävmaskinist, lärare, sjuksköterska, ljudtekniker, VD, snickare och läkare. Den utbildning som krävs för att bli sjöräddare får de frivilliga inom Sjöräddningssällskapet. 2016 genomgick 867 frivilliga någon form av central utbildning. Dessutom övar stationerna mycket lokalt. Under 2016 uppgick de totala övningstillfällena till 2 217 gånger. ■

STATISTIK. Det har varit den svalaste sommaren på 155 år, enligt SMHI. Men aldrig förr har så få mist livet genom drunkning som den här sommaren, enligt en sammanställning från Svenska Livräddningssällskapet. Det är väldigt glädjande.

– Det är den lägsta siffran vi har sedan vi började mäta så här noggrant 1995, säger Mikael Olausson, säkerhetsansvarig på SLS, till TT. – Fem personer drunknade i augusti i år, det kan jämföras med 16 personer under samma period förra året. Inte sedan 2010, då sju personer drunknande, har siffran varit så låg. Vädret har en stor inverkan, säger Mikael Olausson. ■ Källa: TT www.s112.se

151 poliser som slutat vill återvända AKTUELLT. Efter annonsering har 151 tidigare poliser anmält intresse för att söka sig tillbaka till polisen.

I somras gick Polismyndigheten ut med en annons riktad till tidigare poliser. Syftet var att möjliggöra för dem som känner sig motiverade att återvända till myndigheten att söka sig tillbaka, då det krävs utlysta befattningar för att få anställning inom staten. När ansökningstiden gick ut den 31 augusti hade 151 personer anmält sitt intresse.

– Vi fick signaler om att det fanns före detta medarbetare som ville komma tillbaka. Därför är det roligt att konstatera att annonsen fick sådant genomslag i ett läge då vi behöver alla goda krafter för att klara vårt uppdrag, säger HR-direktör Kajsa Möller. ■ Källa och Foto: Polisen

Fjärde sm-fajten avgjord GOLF. Arrangör för årets

SM-tävling i golf var Ambulansens kamratförening i Skåne och Landskrona Golfklubb.

Den årligt återkommande tävlingen spelades för fjärde året i rad, med ett 40-tal deltagare. Förutsättningarna var perfekta och stämningen var god när starten gick.

Martin Andersson Första dagens tävling avslutades med en härlig grillbuffé som avnjöts i kvällssolen under gemytlig samvaro.

Sergarde i A-klassen gjorde Martin Andersson, ambulansen Malmö. I B-klassen segrade Anders Nordström, ambulansen Landskrona. Se fler resultat och handicap på sida 64.

– Vi känner oss nöjda med arrangemanget säger arrangörerna Peter Andersson, Peter Beckvall och Jonas Månsson.

Manegen är krattad för 2018 års arrangemang i Falköping. ■ www.s112.se

samverkan 112 nr 4 2017

7

ambulanssjukvård / Samverkan

Narkosläkare Oli Timmel var avtransportledare vid olycksplatsen efter bussolyckan utanför Sveg.

Vy över olycksplatsen när ambulanshelikoptern från Östersund kommer till platsen, en timme efter olyckan.

Foto: Johan Oscarsson

Snabb prioritering på plats före avtransport - var avgörande Tre ungdomar avled i den svåra bussolyckan utanför Sveg den 2 april i år. En olycka i ”ingenmansland” – långt från närmaste sjukhus – som kunde ha slutat ännu värre, men där räddningsarbetet får mycket beröm i en utvärdering.

– Arbetet på olycksplatsen präglades av ett prestigelöst teamwork och det gav resultat, säger narkosläkaren Oli Timmel, som var första läkare på olycksplatsen.

Två mil söder om Sveg körde dubbeldäckaren från Marks kommun av vägen.

Tre ungdomar avled direkt vid olyckan, som visserligen inträffade på en Europaväg men i skogslandskap och långt från närmare bebyggelse.

Olycksplatsen i Jämtlands län ligger nära länsgränserna mot både Dalarna och Gävleborg och med omkring 20 mils vägavstånd till länssjukhuset i Östersund.

Det var nästan exakt vid sjutiden en söndagmorgon som bussen körde av vägen.

Oli Timmel var i tjänst som narkosläkare på sjukhuset i Östersund och i enlighet

8

samverkan 112 nr 4 2017

med rutinerna vid större olyckor anslöt han till regionens ambulanshelikopter, som normalt saknar läkarbemanning, och kom till olycksplatsen omkring klockan 08.

Då fanns en ambulans från Sveg på plats samt ytterligare två ambulanssjuksköterskor.

PS-konceptet gällde

– Med personal från olika vårdgivare var det särskilt betydelsefullt att vi kunde samarbeta och det fungerade genom att vi höll oss till PS-konceptet för prehospital sjukvårdsledning, säger Oli Timmel.

– Jag såg ingen anledning att ta över det medicinska ansvaret från ambulanssjuksköterskan från Sveg utan kunde fokusera på att försöka göra snabba och korrekta

prioriteringar som avtransportledare.

Räddningsinsatsen underlättades av att vädret var förhållandevis bra och att olyckan inträffade i samband med skiftbyte för både ambulans och räddningstjänst, med möjlighet att snabbt kunna arbeta med dubbla resurser..

Redan klockan 09.08 skedde den sista transporten av de totalt sex patienter som hade röd priorirtering – ej gående och med påverkad andning eller cirkulation.

skadade till fem olika sjukhus

Totalt transporterades 23 personer till sjukhusvård vid fem sjukhus, inklusive högspecialiserad vård på Akademiska i Uppsala.

Två mil bort i Sveg kallades personal in www.s112.se

till hälsoscentralen för bedömning av 32 patienter.

I en utvärdering av Region JämtlandHärjedalen får räddningsinsatsen genomgående ett högt betyg.

Rapporten pekar på att personalen arbetat snabbt och effektivt med korrekta bedömningar och att fantastiska insatser gjorts på både individuell nivå och inom team.

Rapporten pekar på att vissa förbätt-

ringar kan ske av kommunikationen mellan olika ledningsnivåer, men överlag lyfts samarbetsförmågan fram som en positiv del av insatsen. Oli Timmel instämmer: – Det var verkligen prestigelöst och där vi kunde ha snabba men konstruktiva diskussioner om hur de röda patienterna skulle fördelas mellan sjukhusen och om det var bäst med vägambulans eller helikopter.

Han tycker även att samarbetet utanför

den fem personer starka sjukvårdsledningen fungerade väl.

– Polisens insatschef erbjöd mig en medarbetare som resurs och den polisen dokumenterade allt som hände, patient för patient, vilket gjorde att vi fick en bra överblick och slapp förväxla identiteter som annars lätt kan inträffa när det handlar om så många patienter. ■ Text: Fredrik Mårtensson

året var 2010

- nu har det hänt igen 10 Text: sven åsheden

Tidningen Samverkan 112 kollar Sveriges ambulansflotta.

Vid vår senaste granskning via Transportstyrelsen, upptäckte vi att ambulanssjukvården i Västmanland hade tre påställda ambulanser som inte kontrollbesiktigats i tid och därmed var belagda med körförbud.

DZM 322 hade körförbud fr o m 2017-05-01.

ERA 023 hade körförbud fr o m 2017-06-01 UOH 734 hade körförbud fr o m 2017-07-01.

Den 3 juli kontaktades pressansvarig Kjell Nylund och frågan löd; Hur är detta möjligt?

Den 7 juli svarade Fredrik Leek, chef för ambulanssjukvården i Västmanland:

– Ambulanssjukvården har ett system för att hantera påminnelser för besiktningstider.

Systemet har av oklar anledning inte flaggat upp dessa fordon och vi undersöker vad som gått fel. Omedelbart då vi fick kännedom om körförbuden togs bilarna ur drift och besiktigades dagen efter, samtliga utan anmärkning.

14

30 32

Prioritering i fokus - studie om bröstsmärta

transportstyrelsen Det är omöjligt att få en klar bild över hur många ambulanser som är i skarp drift.

Enligt Transportstyrelsen finns det totalt 574 ambulanser registrerade som utryckningsfordon, med karosserikod 99.

Men det finns ytterligare 414 ambulanser, med karosserikod för ambulans, men dessa får

Bilden har ingen anknytning till texten.

Körförbud och felregistrerade ambulanser…

Samverkans kartläggning ger chockerande resultat 8 ambulanser med körfö rbud, Minst 66 ambulanser sprid som ändå använts. felaktigt registrerade och da över landet, som är egentligen inte får anvä ndas för utryckningskörning!

Ambulanser med onödiga Det är skrämmande facit och farliga brister på fordonen. av ambulansflotta, som Samv en undersökning av Sveriges erkan 112 har gjort. Geno granska besiktningsprot m att okoll hundratals ambulansfordon och registreringsuppgifter för med de svenska ambulanse, upptäcker vi mängder av brister rna.

Det här är upprörande läsning om svenska ambulanser.

För vem kunde ana att det 2010 fanns åtta ambulanser i slutet av runt Sverige, som använts i ambulansverk samheten trots att de haft körförbud? Läs vår artikel om körförbudsambulanserna på sid xx.

Vem kunde tro att många av de svenska ambulansägarna inte klarar av att registrera sina utryckningsfordon på ett korrekt sätt? Samverkan 112 har hittat 64 svenska ambulanser, spridda runt Sverige varit registrerade som utryckn , som inte ingsfordon.

Därmed får de egentligen inte användas för utryckningar.

Dessutom har felregistreringe att ambulanserna inte besiktig n inneburit det krävs för utryckningsfor ats så som går de ibland flera tiotusen don. Istället tals mil, utan

att komma i närheten av Bilprovningens genomgångar. Läs vår artikel om de felregistrerade ambulanserna på sid xx.

Besiktningsprotokoll gälland ambulansfordon är också e svenska upprörande läsning. Busenkelt underh åll som att byta vindrutetorkarblad och hålla ljusinställningen inte är blända koll på att nde är sådant som ofta missköts och ger anmärkningar vid kontrollbesiktningen . Men inte nog med det. Det finns även stora underhåll av bromsar, hjulupp brister i hängningar, rost, avgassystem, fjädring och annat som påverkar körsäkerheten.

Läs vår artikel om besiktningsanmärkningar på sid xx.

inte användas i yrkestrafik som utryckningsfordon??

6-2010

Till sist också några skrivna av vår reporter Mats kommentarer Thorner.

Fakta Samverkan 112:s undersö kning av svenska ambulanser har ägt rum från sista veckan i oktober, till mitten av december, då statusen för ambulanserna samlades in, (gälland e förbud, registrering och mätarst körällningar).

fordonen inte har karosserikod 99 för ambulans.

– Inte är registrerade med användningstyp, utryckningsfordon.

– Och i vissa fall ligger även en reklamspärr inne i systemet och dessa får vi inte sälja. ■

Vår undersökning avslöja ”långmilare” runt Sverig r också alla e. Det finns ambulanser som använd s, eller använts,

5Samverkan 112

trots att de närmar sig en mätarställning på upp mot 70 000 mil. Unders ökningen visar att en genomsnittsambulans av idag har gått en bra bit över 20 000 mil.

Men snittvärdet skiljer mycket mellan den del av landet som har den fräschaste, respektive längst körda ambulansflottan.

Läs ambulansernas mätarställningvår artikel om ar på sid xx.

Läs också vår artikel om entreprenörerna och hur de skiljer sig från offentligt drivna ambulansverksamheter på sid xx. Vi har också fångat några röster som frågan hur länge en ambula funderar över ns egentligen kan hålla, se sid xx.

Samverkan 112

5

Joakim Hagman på Transportstyrelsen förklarar.

– Kan bero på att de är registrerade på annat vis. I det här fallet kan det bero på att

Förebygg och behandla

hypotermi

direkt på skadeplats

Aktiv värmeelt

www.s112.se

samverkan 112 nr 4 2017

9

DRUNKNING / Räddningsdykare

Tid och avstånd avgörande för lyckad insats Det finns inga garantier för att räddningsdykare i den egna räddningstjänstorganisationen skulle göra skillnad. Ändå är det just det kravet som återkommer när det går snett.

I

Nyköping, med räddningsdykare som en integrerad del av den ordinarie räddningstjänsten, har man förståelse för det.

10

samverkan 112 nr 4 2017

Henrik Dewoon Thorén är insatsledare vid Sörmlandskustens räddningstjänst i Nyköping.

– Jag skulle känna likadant om vi inte

hade dykare här. Utan egna dykare och lång väntan på hjälp från andra städer så minskar chansen att rädda människoliv, så är det bara, säger han. www.s112.se

Omkomna genom drunkning under juni och juli 2017 Källa: Svenska Livräddningssällskapet det var kallt i vattnet och han klarade sig och blev helt återställd. Är det de lyckliga undantagen som rättfärdigar kostnaderna?

– Kommunerna här tycker ju det. Vår organisation har byggts upp under många år och vad gäller kostnader så går det inte att jämföra med vad det skulle kosta om man börjar från noll. En ny organisation och utbildning av dykare, dykledare och dykskötare och inköp av material skulle medföra enorma kostnader.

Henrik Dewoon Thorén berättar att 17 av ett 30-tal i utryckningstjänst i Nyköping är dykutbildade. Gruppens dykinsatser pågår i åtminstone 90 minuter.

– Om någon ramlat i från en kaj, sitter en bil som gått i eller en båt som vält så kan det finnas luftfickor. Men ju längre vi måste åka och ju längre tid det går desto mindre blir chansen att få upp någon vid liv. Samtidigt är det ganska skönt för anhöriga att få upp den drunknade personen så fort som möjligt.

Är räddningsdykarna i Nyköping ifrågasatta?

– Inte vad jag vet. Jag är dock inte räddningschef och vet inte spelet bakom.

Man ser väl nyttan i det och säkerheten för kommuninvånarna i Nyköping och grannkommunerna.

Men frågan är ju om det är en extra säkerhet i praktiken?

– Självklart räddas flest människor vid ytan, då andas de ju fortfarande. Men i mina ögon är det en extra säkerhet. I dag finns det faktiskt en möjlighet att bli räddad. Har vi inga dykare så kommer jag inte att bli räddad. Chansen är inte stor men den finns.

Text: peter larsson Foto: Jens Alvin

Hur ofta händer det att ni räddar någon från drunkning i Nyköping, Oxelösund, Trosa eller Gnesta?

– Det har hänt men det var länge sen nu. Förutsättningarna behöver vara gynnsamma eftersom man har så lite tid på sig. I Norrköping plockade de upp en pojke för många år sen som hade legat under vattnet i 40 minuter. Han var ung,

www.s112.se

Utifrån dina erfarenheter, anser du att den största kommunen Eskilstuna borde ha egna räddningsdykare?

– Det är omöjligt för mig att svara på.

Jag skulle vara glad om alla kommuner hade egna dykare. Men det är pengar i allt och kostnaderna ska vägas mot det man får.

Hur kommer det sig att det finns räddningsdykare i Nyköping?

– Det började 1966, med en drunkning i hamnen. Det kanske finns ett samband med att Nyköping är en kuststad. Men folk drunknar i både små och stora insjöar också så det spelar egentligen ingen roll. ■

1/6 Kungshamn, O-län En kvinnokropp hittas i vattnet i Kungshamn.

2/6 Lysekil, O-län Räddningstjänsten plockar upp död kropp ur havet.

2/6 Umeå, AC-län Person hittas i älven vid Öbacka strand i Umeå.

3/6 Uppsala, C-län En person hittades död i vattnet vid Ekoln.

5/6 Värmdö, A-län Man 53 år omkom vid en tragisk olyckshändelse.

7/6 Sjö, Sandviken, X-län 75-årig man drunknar vid en båttur på Storsjön.

10/6 Pajala, BD-län Äldre man påträffas död i älv elva mil från Pajala.

11/6 Norrtälje, A-län 66-årig man drunknar vid sjön Erken.

17/6 Kimstad, E-län Räddningspersonal har bärgat en kropp ur vattnet.

20/6 Internationellt 62-årig svensk kvinna drunknar på Seychellerna.

21/6 Örnsköldsvik, Y-län Pojke i tioårsåldern drunknar norr om Örnsköldsvik.

25/6 Göteborg, O-län Man drunknar vid Gullbergskajen i Göteborg.

26/6 Internationellt Svensk man i 40-årsåldern drunknar i Norge.

27/6 Älv, Haparanda, BD-län Manlig finsk medborgare drunknar i Torneälven.

28/6 Boxholm, E-län Kropp hittades i Svartån i Boxholms kommun.

30/6 Värmdö, A-län Död person hittas i vattnet i Hemmesta på Värmdö.

30/6 Mariestad, R-län 50-årig man drunknar i närheten av Mariestad.

4/7 Malung-Sälens kommun, W-län Man drunknar i Västerdalälven i Sälen.

7/7 Gällivare, AC-län Man hittas avliden i Kaitumälven.

8/7 Norrtälje, AB-län 35-årig man drunknar intill en camping i Norrtälje.

14/7 Söderköping, E-län 75-årig man drunknar vid fjärden Slätbaken.

18/7 Fårö, Gotland, I-län 68-årig man drunknar i samband med bad på Fårö.

18/7 Lysekil, OP-län 60-årig man omkom i samband med dykolycka.

19/7 Trelleborg,, LM -län 25-årig man drunknar vid Västra Piren i Trelleborg.

20/7 Kristianstad, LM -län 70-årig man drunknar i Tosteberga.

21/7 Örebro, T-län Man drunknar i ett kalkbrott i Garphyttan.

21/7 Luleå, BD-län 70-årig drunknad kvinna hittas i Södra hamn i Luleå.

22/7 Eskilstuna, Södermanland, D-län 30-årig man hoppar från en klippavsats. Omkom.

28/7 Ronneby, K-län En ung pojke (13-16 år) drunknar i samband med bad.

samverkan 112 nr 4 2017

11

forskning / DETO2X-AMI

Syrgas (O2)

Resultatet av studien visar:

Patienter med misstänkt akut hjärtinfarkt och normal syresättning har ingen fördel att få syrgas BAKGRUND Hjärtinfarkt orsakas av en störd balans mellan tillgång och efterfrågan på syre och näringsämnen i hjärtats muskulatur. I yttersta ändan så kan detta leda till celldöd.

Mot denna bakgrund har man sedan ca 100 år givit syrgas som rutinbehandling till patienter där man misstänker hjärtinfarkt. Denna behandling rekommenderas i nuläget i kliniska riktlinjer världen över.

Tanken bakom behandling med syrgas är att öka tillförseln av syrgas till ett ischemisk hotad hjärtmuskulatur (områden som har en bristfällig genomblödning) och därigenom begränsa hjärtinfarktens storlek och efterföljande komplikationer.

Men det vetenskapliga underlaget för denna ”praxis” är begränsad till små experiment utförda i laboratorier.

Vad vi också vet är att syrehalter i blodet som ligger över normalvärden kan resultera i sammandragningar i hjärtats kärl och även öka bildandet av kemiska föreningar (s.k. fria syreradikaler), vilka i sin tur kan skada hjärtat.

12

samverkan 112 nr 4 2017

En sådan eventuell negativ effekt rapporterades nyligen i en mindre studie från Australien, där man fann att patienter med akut hjärtinfarkt (ST-höjningsinfarkt) som fick syrgas utvecklade större hjärtinfarkter än de som inte fick syrgas.

En sammanslagning av alla genomförda syrgasstudier vid misstänkt hjärtinfarkt fann inget stöd för att denna behandling var till nytta för patienterna.

Men de studier som har genomförts har varit alldeles för små för att kunna besvara frågan om syrgasbehandlingens ”vara eller icke vara”. Styrkan av en studie är i första hand beroende av antalet patienter som har deltagit i studien.

RANDOMISERAD STUDIE Mot denna bakgrund har i Sverige genomförts en s.k. randomiserad studie (vilket innebär att patienten lottas till syrgasbehandling eller ej) för att utvärdera effekten av syrgasbehandling på den totala dödligheten under det första året efter insjuknandet, bland patienter med misstänkt hjärtinfarkt som inte hade hypoxemi (låg syremättnad i blodet) vid randomiseringen.

Text: Robin Hofmann,

Anders Bäckman

Leif Svensson, Södersjukhuset

Johan Herlitz, Högskolan Borås

A

lla patienter som bedömdes av ambulans, på akutintag, på hjärtinfarktavdelning, eller på angiografi-laboratorium på deltagande sjukhus var aktuella för studien. De måste vara fyllda 30 år och ha symptom som gav misstanke om hjärtinfarkt (bröstobehag eller andnöd) under kortare tid än sex timmar, en syremättnad på 90 % eller mer och antingen EKG förändringar som visade tecken på ischemi (störd cirkulation till hjärtat) eller förhöjning av Troponin (blodprov för att mäta hjärtmuskelskada) vid ankomst till sjukhus.

Patienterna som inkluderades gav ett muntligt godkännande i anslutning till att de inkluderades i studien och ett skriftligt godkännande inom 24 timmar därefter.

Efter muntligt godkännande så lottades de till att antingen erhålla syrgas på mask (6 liter/min) i 6-12 timmar eller till att enbart få syre genom omgivande luft. För de patienter som lottades till syrgasbehandling så påbörjades denna omgående.

Syrgasmättnaden dokumenterades vid behandlingens början och vid behandlingens slut. ► www.s112.se

SWEDEN www.hjartstoppscentrum.se

Inbjudan till Resuscitation Academy Swedens nya satsning

Hjärtstoppscentrum på Karolinska Institutet och hjärtkliniken Södersjukhuset i Stockholm, har i samarbete med Seattle och Svenska HLR-Rådet nöjet att bjuda in till den fjärde nationella ”Resuscitation Academy Sweden”

28 november 2017 Beslutsfattare

29 november 2017 Utryckningspersonal

Målsättning

Målsättning

Deltagarna ska uppmuntras i att implementera och driva projekt, inhämta kunskap för att bättre kunna påverka upphandlingar. Genom kunskapsinhämt- ande skall deltagarna inom sin egen organisation lyfta hjärtstoppsfrågan. Syftet är att genom ett förbättrat omhändertagande vid hjärtstopp utanför sjukhus öka överlevnaden. Kursens ledord är ”Ten steps to improve survival”.

Erkänt duktiga experter och föreläsare inom ämnesområdet medverkar.

Målgrupp

► Politiker och tjänstemän inom Landsting, stat och kommun ► Chefer/Beslutsfattare inom sjukvård, räddningstjänst och polis ► Nyckelpersoner inom organisationer som är involverade i hjärtstopp ► Personer med stor möjlighet att påverka i sin organisation

Deltagarna ska uppmuntras i att implementera och driva projekt inom sin egen organisation och region i syfte att förbättra omhändertagandet vid hjärtstopp och därmed öka överlevnaden. Erkänt duktiga föreläsare inom ämnesområdet medverkar

Målgrupp

► Ambulanssjukvård ► Akutsjukvård ► Räddningstjänst ► Polis

Plats: Kostnad: Anmälan:

Södersjukhuset Stockholm 500 SEK, inkl. moms och inkluderar för- och e.m. kaffe samt lunch Sker på: www.hlr.nu under ”Centrala utbildningar”

Sista anmälningsdag 1 oktober 2017

Specificera noggrant vad Du har för funktion inom Din organisation!

Antalet deltagare är begränsat och ett urval kommer att ske efter funktion och regional hänsyn.

Mer information om kursen lämnas av kursansvariga:

www.s112.se

thomas.hermansson@sll.se

●

anders.backman@sll.se

●

leif.svensson@ki.se

samverkan 112 nr 4 2017

13

forskning / DETO2X-AMI

Robin Hofmann, biträdande överläkare och forskare vid Karolinska institutet, Södersjukhuset Stockholm, presenterade nyligen resultatet på ESC-kongressen i Barcelona.

►

Hur det gick och tolkning av resultatet Om det av någon anledning ansågs nödvändigt att ge ytterligare syrgas på grund av andnings- eller cirkulationssvikt (ex. vid för låg syremättnad < 90 %), så noterades detta.

Studiens huvudmål eller s.k primära end point var död inom ett år (365 dagar efter randomisering).

Sekundära end points inkluderade död inom 30 dagar, behov av ny sjukhusvård på grund av hjärtinfarkt eller på grund av hjärtsvikt samt slutligen död på grund av en hjärtkärlsjukdom.

Hur gick det då?

Av alla de 69 sjukhus i Sverige som vårdar hjärtinfarktpatienter så deltog 35. Mellan april 13, 2013 och december 30, 2015, så inkluderades 6 629 patienter med misstänkt hjärtinfarkt i studien.

Av dessa inkluderades 94 % på grund av bröstobehag och 2 % p.g.a. andnöd. Ambulanstransport skedde i 67 % av fallen.

14

samverkan 112 nr 4 2017

Tiden från symptomdebut till randomisering var i genomsnitt fyra timmar i båda grupperna. Av samtliga patienter som deltog i studien så erhöll 76 % slutdiagnosen hjärtinfarkt vid utskrivningen från sjukhus.

Vid studiens avslutande var den genomsnittliga syremättnaden 99 % i gruppen som lottades till behandling med syrgas och 97 % i gruppen som lottades till behandling med omgivande luft.

Totalt behövde 4.8 % av patienterna tilläggsbehandling med syrgas (1.9 % vid syrgasbehandling och 7.7 % vid luft).

Dödligheten under ett år var 5.0 % bland patienter som behandlades med syrgas och 5.1 % bland patienter som fick enbart luft. (Ingen skillnad alls mellan grupperna d.v.s. Ej signifikant). Återinläggning på sjukhus på grund av hjärtinfarkt förekom i 3.8 % av fallen som behandlades med syrgas och i 3.3 % av fallen som behandlades med luft. (Ej signifikant)

Det högst uppmätta värdet på Troponin T, som ett mått på hjärtmuskelskadans omfattning, skilde sig inte heller mellan grupperna.

Hur skall vi då tolka dessa resultat?

Studien visade inte på en ökad överlevnad i gruppen som fick syrgasbehandling i samband med akut hjärtinfarkt, där syremättnaden i blodet var < 90 %.

Syrgasbehandlingen påverkade inte heller hjärtmuskelskadans omfattning.

Man kan även fastslå att behandlingen med syrgas i sig inte heller är farlig.

Det finns dock svagheter i studien. Den var öppen dvs både patient och vårdare visste vilken behandling som gavs.

Det ansågs av olika skäl vara olämpligt att göra studien blindad, vilket annars anses vara det optimala.

Alla resultat data är inhämtade från det svenska kvalitetsregistret SWEDEHEART respektive Patientregistret. www.s112.se

Detta betyder att vi fått förlita oss på registerdata utan manuell kontroll. Det har dock vid upprepade kontroller visats föreligga en mycket hög grad av samstämmighet mellan denna typ av registerdata och journaldata.

Slutligen var dödligheten under ett år betydligt lägre bland hjärtinfarktpatienter som deltog i studien jämfört med patienter som inte deltog i studien.

Detta kan möjligen ha försvårat möjligheterna att påvisa eventuella skillnader mellan grupperna.

etiska skäl

Två huvudorsaker förklarar den relativt låga dödligheten bland patienterna som deltog i studien: 1) Patienter med låg syremättnad är en högriskgrupp och dessa exkluderades; 2) Patienterna måste ge sitt godkännande för att deltaga, vilket medförde att de svårast sjuka ofta exkluderades eftersom de av etiska skäl aldrig tillfrågades.

En lätt lösning på ett tungt problem...

konklusion Vi har genomfört en registerbaserad randomiserad klinisk studie som jämförde syrgasbehandling på mask med behandling med enbart omgivande luft på patienter som uppvisat misstanke om hjärtinfarkt men utan hypoxemi.

Vi fann inga gynnsamma effekter av syrgasbehandling med avseende på dödlighet under ett år.

referenser till studien

Hofmann R, James SK, Jernberg T, Lindahl B, Erlinge D, Witt N, Arefalk G, Frick M, Alfredsson J, Nilsson L, Ravn-Fischer A, Omerovic E, Kellerth T, Sparv D, Ekelund U, Linder R, Ekström M, Lauermann J, Haaga U, Pernow J, Östlund O, Herlitz J, Svensson L; DETO2X–SWEDEHEART Investigators. Oxygen Therapy in Suspected Acute Myocardial Infarction.

N Engl J Med. 2017 Aug 28. ■

räddningstjänst - ivpa ... IVPA-behandlingar påverkas inte nämnvärt av studiens resultat.

Patienter med misstänkt hjärtinfakt och med en staturation under 90 % har behov av syrgas.

Gäller såväl strokepatienter som vid hjärtstopp.

www.s112.se

Med Mobimed Smart och Philips HeartStart FR3 defibrillator slipper du släpa på onödigt vikt.

Nu finns det en lätt och enkel lösning som tillgodoser kraven i den moderna ambulanssjukvården. Med Mobimed Smart får du en patientsäker och lättanvänd övervakning av vitalparametrar i ambulansen.

Philips är världsledande inom defibrilleringsteknik och med HeartStart FR3 får du en kompakt, lätt och programmerbar defibrillator med EKG och möjlighet för manuellt läge.

Integrering Philips HeartStart FR3 väger endast 1,6 kg och kan med fördel integreras med Mobimed Smart.

Defibrillatorns EKG och logg skickas trådlöst till MobiMed-systemets journal och sedan vidare till sjukhuset.

Vi är på plats under FLISA 2017, tag gärna kontakt så berätter vi mer!

samverkan 112 nr 4 2017

15

kommunikation / Rakel och Nødnett

Foto: Thomas Henrikson

Nu kommunicerar svensk och norsk räddningspersonal säkert och effektivt över gränsen

Text: Anki Mattson

Foto: Thomas Henrikson

16

samverkan 112 nr 4 2017

www.s112.se

Den 1 mars 2017 tog svensk-norsk gränssamverkan ett stort kliv framåt.

Då invigdes nämligen norsk-svenska ISI (Norway–Sweden Inter System Interface). Det är en kommunikationstjänst i Rakel och Nødnett som gör att svenska och norska samhällsviktiga aktörer kan kommunicera lättare och säkrare över gränsen.

I

SI-tjänsten testades i praktiken på skärtorsdagen 2017 under norrmännens traditionella firande i svenska Strömstad och norska Halden.

– Svenska och norska poliser patrullerar ju tillsammans på båda orterna den här dagen. I år kunde vi höra båda centraler-

Visste du att... ... Polisen är den största Rakelanvändaren med fler än 25 000 abonnemang.

förstånd är det dock säkrast att gå över till enkel engelska. Det får inte finnas någon prestige som gör att någon inte vågar erkänna att man inte förstår. Det är något som vi får jobba med under utbildningarna, säger Reine.

Öva i vardagen för att agera i kris

Den stora utbildningsinsatsen i projektet skedde i Jämtlands län. Else-Marie Norin, projektledare på Länsstyrelsen i Jämtland, betonar vikten av utbildning och övning.

– Utbildning och övning ska bygga upp färdigheter för att kunna agera snabbt och effektivt i skarpt läge vid en kris. Här jobbade vi med realistiska övningar och avslutade med ett scenario med en bussolycka i norska Meråker med räddningstjänst, polis och vårdpersonal inblandade, berättar Else-Marie. All kommunikation och all ledning fungerade som vi hade övat och planerat.

säker kommunikation mellan länder

Reine Lamkiewicz, sambandsansvarig vid polismyndigheten region Väst.

Foto: Sophia Sånglöf

nas kommunikation direkt i våra egna terminaler, och inte vara beroende av att en kollega berättade vad som sas. Det gav ett utmärkt sammanhang under insatsen, och underlättade arbetet mycket, säger Reine Lamkiewicz, sambandsansvarig vid polismyndigheten region Väst.

Reine upplever att tekniken i stort sett är på plats, medan det återstår finjusteringar när det gäller metodiken. En viktig fråga är vilket språk som ska användas vid gemensamma insatser. Fackspråk från olika länder och inom olika yrkesgrupper kan ställa till problem, framför allt om man står i en stökig miljö som kräver uppmärksamhet och koncentration.

– I vårt fall är det ju många som förstår norska respektive svenska. Vid minsta misstanke om att det kan uppstå misswww.s112.se

Längs den långa gränsen mellan Norge och Sverige har samhällsviktiga aktörer länge samarbetat på olika sätt vid olyckor, polisinsatser och naturkatastrofer. Anita Galin var projektledare för ISI-projektet på Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, och hon betonar att det i första hand handlar om säkerhet.

– Oavsett vilken sida gränsen så måste hjälpen fram fort. Den drabbade struntar i vilket land den kommer från, säger Anita.

Störst skillnad kommer ISI-tjänsten att göra där samverkan är nödvändig för att ha tillräckliga resurser vid insatser. Och det är inte bara polisen som kommer att ha nytta av den.

– ISI-tjänsten kommer att underlätta arbetet bland annat i gränsnära områden, till exempel sjöräddningens i vattnen utanför Svinesund och fjällräddningens i de svensk-norska fjällen. Både båttrafik, skidturism och naturturism rör sig ju fritt över landsgränsen, förtydligar Anita.

ISI-tjänsten fungerar i hela landet

Den nya tjänsten påverkar inte bara arbetet längs landets gränser, utan kommer att underlätta vid insatser i hela landet, både vid spaning och informationsutbyte.

– Nu tar verkligheten vid, och den nya tjänsten kommer att göra skillnad på en gång, säger Linda Perminger på MSB som ansvarar för att förvalta och utveckla riktlinjerna och utvärdera tjänsten. I somras trädde till exempel den nya lagen om utökat internationellt polisiärt samarbete i kraft, och den aktualiserar ju behovet av att kunna kommunicera över gränserna på alla platser i landet, fortsätter hon.

–Lösningarna i det här projektet är till stor del skalbara och är tänkta att fungera även i andra sammanhang, till exempel i nästa samverkansprojekt som är med Finland, berättar Linda. Arbetet med de tekniska lösningarna har redan satt igång, och under 2018 kommer användarna i de två länderna att få information och utbildning. ■ Riktlinjer för gränsöverskridande samverkan med stöd av Nødnett och Rakel: www.msb.se/Rakel/tillaggstjanst/ISI/Norge Filmen från övningen då Rakel kopplades ihop med Nødnett: www.msb.se/Rakel/utbildning/ISI/Norge

FAKTA om ISI-tjänsten ISI är en europeisk standard för att koppla samman tetranät, i det här fallet ett svenskt och ett norskt. Den tekniska utvecklingen har utgått från befintlig teknik som har anpassats efter användarnas konkreta behov och önskemål. Tekniken gör det möjligt för användarna i de båda näten att kommunicera med varandra var som helst i landet, inte bara nära gränsen.

De terminaler som ska användas vid gränsöverskridandesamverkan programmeras med särskilda NOSE-talgrupper.

De måste också ha en särskild programvara installerad (AIM).

Alla terminaler som ska använda NOSE-talgrupperna måste ha ett särskilt abonnemang. Varje organisation ansöker om abonnemang för sina terminaler.

samverkan 112 nr 4 2017

17

jobb / Dödens städare

Han är dödens städare – Conny har ett jobb som få vill ha Liksaft kan suga sig flera decimeter upp längs väggarna. Det tränger igenom både linoleumgolv och betong och stanken av död etsar sig fast.

När det sker är det Connys jobb att städa upp.

Text och foto: Rikard Berglin

18

samverkan 112 nr 4 2017

www.s112.se

– Det värsta är lukten. Vi möts oftast av en odör som inte är rolig, säger Conny Thornberg.

Conny är VD för Co-Fi Städ & fastighetsservice. Liksanering är en av företagets uppgifter. Men Conny är noga med att betona att han och hans kollegor inte kallar sig för liksanerare, och ordet "liksanering" används aldrig inom branschen.

Det anses okänsligt.

Istället används termen "Sent upptäckta dödsfall" för att beskriva arbetet.

I många fall där Conny kopplas in handlar det just om personer som avlidit i ensamhet och blivit liggande en längre tid utan att någon reagerat.

Han är därför mån om att ingen läsare ska ta illa vid sig eller känna sig träffad av det han berättar.

– När det gäller sent upptäckta dödsfall har de ju fått ligga alldeles för länge.

Och de anhöriga har oftast otroligt dåligt samvete ändå, säger han.

Polis och begravningsbyrå först på plats Co-Fi Städ & fastighetsservice sanerar bland annat Gavlegårdarnas bostäder. I snitt hanterar man ett dödsfall per månad.

Till skillnad från vad många tror så finns sällan själva kroppen kvar när liksanerarna anländer.

Under de 30 år som Conny jobbat med sent upptäckta dödsfall så har han bara sett en handfull avlidna personer med egna ögon.

Allra först på plats efter att någon hittats död är polisen. När polisen undersökt fyndplatsen kommer en begravningsbyrå och hämtar kroppen.

– De kommer i kostym och ber en stund innan de placerar kroppen i liksäcken. De är så respektfulla. Det är viktigt för mig att få säga det om killarna och tjejerna på Fonus. De är otroligt duktiga men får sällan beröm, säger Conny.

När liket har flyttats från bostaden är det Connys uppgift att städa upp det värsta, så att den avlidnes anhöriga kan komma in i bostaden. Det innebär bland annat att ta upp kroppsvätskor som sipprat ut från kroppen.

– Och när de tar bort liket så kan svålen ha fastnat i golvet. Det kan vara lite hår och sådär kvar.

När de anhöriga lämnat bostaden fortsätter Conny saneringsarbetet.

Medan han jobbar bär han en tunn skyddsdräkt och en ansiktsmask. Under dräkten har han så lite kläder som möjligt för att inte likstanken ska få fäste i plaggen. www.s112.se

Conny Thornberg i skyddsmundering.

Ibland har liksaften letat sig djupt ner i betongen. Då måste Conny riva upp hela golvet med en bilningsmaskin.

– Missar man en enda kvadratcentimeter så kommer lukten tillbaka.

Hur luktar döden?

– Många har ställt den frågan, och aldrig fått något svar. Man måste uppleva det.

Jag kan inte sätta ord på lukten men den har en viss sötma. Folk som aldrig har känt liklukt vet ändå direkt vad det är när de känner den.

Vilken typ av person ska man vara för att klara av att utföra ditt jobb?

– Det är inte lätt att hitta folk som klarar det. Det är fler som inte klarar det än som klarar det kan man lugnt säga.

Folk har spytt och haft sig. Andra har vägrat att gå in i bostaden igen.

Får ni bra betalt för de här uppdragen?

– Man tjänar bättre, men det är ingen guldgruva. De flesta skulle inte gå in i en bostad för det dubbla.

Efter 30 år i branschen är Conny mentalt härdad och definitivt inte äckelmagad.

– Sedan jag började med det här har jag aldrig funderat så mycket som jag gör nu när jag sitter här med dig. Det har bara rullat på. Jag är kanske härdad. Men inte på ett kaxigt vis – utan på ett fegt vis. Man har lärt sig att slå ifrån sig saker. Man sätter på sig en kostym och spelar teater.

Och även en härdad man kan ibland få "shaky legs", som han säger.

Som den gången han anlände till en lägenhet och fann en plym av blodsprut på väggen – och i mitten av blodplymen ett ensamt kulhål.

– Jag hade inte fått någon information om vad som hade hänt där. Men det visade sig vara någon som hade tröttnat.

Den händelse som satt allra djupast spår utspelade sig för många år sedan, men Conny minns den ändå som det vore igår.

– Jag var iväg och gjorde en sanering.

Sedan fick jag höra av en kompis att "Där bor ju min farbror". Då klickade det för mig med efternamnet. Jag började må dåligt som fan av det där. Det blev verkligt – att det var en människa som dött där.

Ska man klara av att jobba med det här måste man sudda bort bilden av att det är en annan människa.

Hur reagerar folk när de får höra vad du jobbar med?

– "Fy fan". De flesta säger att de aldrig i helvete skulle utsätta sig för något liknande.

Finns det något positivt med jobbet?

– Nej. Det skulle i sådana fall vara att man räddar grannarna från lukten. Eller att vi går in och bäddar för att de anhöriga ska kunna gå in utan att få fruktansvärda känslor. Men det är inte alltid det går. Det är ett uppdrag. Man gör det bara. ■ samverkan 112 nr 4 2017

19

ambulanssjukvård / Israel

först på plats

Text: Elliot Turvall foto: Israels ambulansorganisation

Elcykeln

– det snabbaste utryckningsfordonet när varje sekund är avgörande

Israels ambulansorganisation har flera sorters ambulanser, jeepar, motorcyklar, helikoptrar och nu även elcyklar. Det är nu lättare att komma fram på ställen som ambulanser och motorcyklar har svårt att nå.

20

samverkan 112 nr 4 2017

Den högsta tillåtna hastigheten är 25 kilometer i timmen och cyklisterna bär hjälm samt har på sig självlysande västar, för att synas på långt håll. Alla måste ha körkort och minst två års erfarenhet av utryckningar. www.s112.se

Israels ambulansorganisation introducerade nyligen ett helt nytt utryckningsfordon, nämligen elcykeln. Tanken är att en utbildad volontär på elcykel ska kunna komma fram allra först i en nödsituation och sätta igång med första hjälpen, flera minuter innan en ambulans är på plats. Elcykelns lilla storlek och lätthet att manövrera ger den särskilda fördelar i trånga utrymmen, så som i gränder och på marknader.

– När det gäller att rädda liv, är varje sekund avgörande, understryker Zaki Heller, talesman för Magen David Adom, den israeliska ambulansorganisationen.

Vårt mål är alltid att vara på plats så fort som möjligt och genast sätta in behandling, för att öka chansen att rädda liv eller i alla fall minska skadorna.

– Vi har flera sorters ambulanser, jeepar, motorcyklar, helikoptrar och nu även elcyklar, fortsätter Heller. Tack vare elcyklarna har vi nu lättare att komma fram på ställen som ambulanser och motorcyklar har svårt att nå, till exempel strandpromenader, vandringsleder och trafikolyckor i tät trafik. Dessutom har vi nu möjlighet att fortare nå personer i nödsituationer. Tanken är att volontären på elcykeln ska vara först på plats och inleda behandlingen omedelbart. Han/hon kan också rapportera om läget till övriga enheter, vilket underlättar det fortsatta räddningsarbetet.

tuffa utbildningskrav

I ett första skede har 500 elcyklar försetts med grundläggande första hjälpen-utrustning och delats ut bland organisationens volontärer.

Dessa personer, med grundläggande

utbildning i första hjälpen, måste ha körkort och minst två års erfarenhet av utryckningar.

De går igenom en speciell kurs och övar även praktiskt på att köra elcykeln bland människor och i bebyggelse, på olika vägunderlag, i regn och mörker, med mera.

När de rycker ut, måste de följa alla trafikregler, så som att stanna vid rött ljus och lämna företräde.

Den högsta tillåtna hastigheten för dem är 25 kilometer i timmen och cyklisterna bär naturligtvis hjälm samt har på sig självlysande västar, för att synas på långt håll.

– Vi har redan haft flera lyckade fall, där en elcykel nått fram flera minuter före ambulansen, berättar Heller. Larmet skickas ut till alla som befinner sig inom en mils avstånd och på så sätt kan den som är närmast komma dit fortast. På sikt hoppas vi utöka antalet elcyklar till 1000, för att ännu fortare nå dem som behöver hjälp.

hjälper oss att rädda fler liv

Ett område som är speciellt svårt att nå för ambulanser är de gamla stadsdelarna i Jerusalem, där många människor ständigt är i rörelse i de trånga gränderna.

Josef Kasuto, en 20-årig vårdstudent, bor i denna del av staden och är bland de första som är på plats när något händer där.

– Som volontär i Gamla stan, tar vi oss ofta fram i gränder och på trånga gator, där vanliga ambulanser har mycket svårt att nå fram, förklarar han. De nya elcyklarna kommer definitivt att hjälpa oss att rädda fler liv.

Kasuto berättar om en incident som inträffade samma vecka som han fick sin elcykel:

En volontär på elcykel går igenom en speciell kurs. Kursdeltagarna får öva praktiskt på att köra elcykeln bland människor och i bebyggelse, på olika vägunderlag, i regn och mörker, med mera. www.s112.se

– Jag fick ett larm om en person som fallit från hög höjd och cyklade genast dit.

På mindre än en minut var jag framme och såg att personen blödde kraftigt från nacken. På bara några sekunder lyckades jag stoppa blödningen. Elcykeln gjorde skillnaden mellan en person som inom några veckor kan återvända till sitt vanliga liv och en person som skulle ha spenderat resten av sitt liv på vårdhem.

19-årige Menachem Sapira, en av Kasutos kollegor, talar om en annan händelse, där han kunde komma till undsättning mycket fort, tack vare elcykeln: – För några dagar sedan fick jag ett larm om en person som drabbats av konvulsioner på den stora marknaden i centrala Jerusalem. Eftersom det var fredag eftermiddag, var det särskilt många människor i rörelse, men tack vare att jag hade min elcykel och att jag känner till området mycket väl, kunde jag nå den utsatta personen mycket snabbt och stabilisera hans läge, innan ambulansen var på plats.

– När det gäller kritiska lägen som till exempel hjärt- och lungräddning eller kvävning, då det är av yttersta vikt att nå patienten mycket snabbt, är elcykeln en genialisk och effektiv lösning, sammanfattar Sapira.

– Vi har ett stort spektrum av fordon för att rädda liv; fordon som är anpassade för många olika situationer, säger Eli Bin, generaldirektören för den israeliska ambulansorganisationen, avslutningsvis. För att förkorta insatstiden ytterligare, beslutade vi oss för att integrera elcyklar bland våra utryckningsfordon.

Det verkar som att denna satsning redan har uppnått önskad effekt. ■

Elcykeln är en genialisk och effektiv lösning när det gäller kritiska lägen som till exempel hjärt- och lungräddning eller kvävning, då det är av yttersta vikt att nå patienten mycket snabbt. samverkan 112 nr 4 2017

21

räddningsverk / Finland

Arkivfoto: Sören Viktorsson

Foto: Mauri Ratilainen

”

Litar mest på brandmän

Kim Nikula, direktör på Finlands brandmannaförbund.

Brandmännen har finländarnas förtroende Brandmän är den yrkesgrupp finländarna litar mest på. I en färsk undersökning säger sig hela 98 procent ha mycket stor eller ganska stor tilltro till landets brandmän.

– Roligt men samtidigt väntat, kommenterar Kim Nikula, direktör på Finlands brandmannaförbund.

Det är tidningen Reader's Digest som tillsammans med brittiska marknadsundersökningsinstitutet Wyman & Dillon mätt förtroendet för 24 olika yrkeskategorier.

Enligt den finska utgåvan Valitut palat (fritt översatt Valda bitar) toppar alltså brandmännen förtroendelistan, tätt följda av apotekspersonal och piloter vilka bådadera åtnjuter 96 procent av finländarnas tillit. Även sjuksköterskor (93 procent) samt läkare och poliser (bägge 91 procent) väcker högt förtroende och intressant kan ju vara att notera att vi också här talar om uniformsyrken.

Kim Nikula, direktör på fackföreningen Finlands brandmannaförbund (Suomen 22

samverkan 112 nr 4 2017

Palomiesliitto), säger till Samverkan 112 att landets brandmän känner stolthet över att toppa förtroendeligan.

Helt oväntat kom dock inte det höga förtroendet.

– Brandmännen har redan i tidigare förtroendeomröstningar hamnat högt, ofta på förstaplatsen. Även i inrikesministeriets mätning om förtroendet för olika myndigheter har brandväsendet kommit etta så länge som den gjorts, åtminstone i tiotalet år, förklarar Nikula.

Vadan dessa återkommande toppnoteringar?

– Brandmännen har skött sitt jobb väl. Medborgarna känner, att av dem får man hjälp när så behövs och det skapar trygghet.

– De har en hög moral och är mycket engagerade i sitt jobb att hjälpa medborg-

Störst förtroende har:

brandmän 98 procent, apotekspersonal och piloter 96 procent, sjuksköterskor 93 procent, läkare och poliser 91 procent.

Minst förtroende har:

telefonförsäljare 6 procent, politiker 11 procent, placeringsrådgivare och bilhandlare 27 procent, fackförbundsledare 34 procent och journalister 38 procent.

arna. Allt detta märks utåt och även media skildrar verksamheten i ett positivt ljus.

Vilka hyser då finländarna lägst förtroende för? frågar sig vän av ordning.

Jo, telefonförsäljare med blott sex procents tillit. Politiker väcker heller ingen vidare tilltro och landar på elva procent.

Bilhandlare och placeringsrådgivare hamnar bägge på 27 procent, medan fackföreningsledare får 34 procent och 38 procent av finländarna har ganska stort eller mycket stort förtroende för journalister.

Undersökningen genomfördes vid årsskiftet och besvarades av 1 896 finländare, som fick ta ställning till förtroendet för 24 yrkeskategorier.

Felmarginalen uppges vara högst 2,2 procent. ■

Text: Sören Viktorsson, Helsingfors www.s112.se

Säkerhet och arbetsmiljö i fokus Två personer sitter bekvämt och vårdar patienten under färd, fastspända och framåtvända. Vi ser till att du som jobbar i ambulans aldrig behöver göra avkall på arbetsmiljö och säkerhet.

Vill du veta mer?

026-24 51 30

Läs mer på: www.ambulansproduktion.se

Mullervägen 23, 811 93 Sandviken

ACUTE

BACKPACKS/BAGS

Snøgg presents a wide range of acute backpacks and bags in best quality from Open House.

The products come in the new material is an extremely durable dual-faced TPU coated and compounded fabric which is:

• ANTI-BACTERIAL • WIPE-CLEAN

• FIRE-RETARDANT • FDA APPROVED

Snøgg is chosen by customers from emergency services, hospitals, police and industrial market for our unique ability to develop and deliver exactly what is required.

Norgesplaster AS Avd. Snøgg

Postboks 5444 Strai, 4671 Kristiansand Tlf: +47 38 03 90 60, e-post: snogg@snogg.no snogg.no | snogg.com

www.s112.se

Market leader

First Aid Equipment in Norway

samverkan 112 nr 4 2017

23

polis / Finska utryckningsbilar

Finska polisbilar – rullande arrest och kontor Omhändertagna som får åka längst bak i bussen, och polismän som skriver ut böter under körning. Kan den finska polisen inte reglementet – eller är finska utryckningsbilar mera ändamålsenliga än de svenska? Vi har tittat närmare på den finska polisens patrullbil, som är klart rymligare än en Volvo XC70.

Text: pierre kjellin Foto: privat

S

edan slutet på 1990-talet utgör minibussar av typen Volkswagen Transporter basen i den finska polisens flotta av patrullbilar. Idag använder man sig nästan uteslutande av just VW Transporter med kort hjulbas som målat utryckningsfordon.

Varför har det blivit så att ni nästan uteslutande använder Volkswagen-bussar som patrullbilar i polisen i Finland?

att de patrullerande poliserna utför administrativa arbetsuppgifter som tidigare utfördes av civilanställda, försäkrar Johan Sandström.

Vad tycker poliserna om VW Transporter som utryckningsfordon?

– De flesta här på Åland vill helst köra

Transportern. Den är bekvämare att ta sig i och ur, man sitter högre upp, har bättre överblick över vägen och omgivningen. I en personbil blir det trängre och mindre plats för all den personliga utrustningen.

Det närmaste personbil vi har bland de målade bilarna här på polisen i Åland är en suv, en Mazda CX5.

Johan Sandström, överkonstapel på polisen på Åland: – Vi har ganska långa avstånd att patrullera i Finland, och våra bilar fungerar som rullande kontor. Och det skulle vi aldrig få plats med i en vanlig personbil eller stationsvagn. Våra polisbilar har Internet-uppkoppling.

Internet-uppkopplingen i polisbilarna använder sig av polisens kommunikationsnät, det vill säga motsvarande Rakel som polisen här i Sverige använder sig av för polisbilarnas radiokommunikation.

En annan teknisk finess som man hittar i finska polisbilar är att samtliga fordon kan hålla koll på varandras position. I Sverige är det bara polisens ledningscentraler som kan skaffa sig den överblicken över polisbilarna.

Vilken typ av polisbilar var vanliga i Finland innan ni började gå över till VW-bussar?

– Det var Volvo 240 och Saab 900 även här hos oss. Och för transport av berusade eller andra stökiga personer så hade vi Ford transit på den tiden. Sedan har det varit en gradvis utveckling mot de rullande kontor som våra VW Transporter är idag.

Rullande kontor – betyder det att ni kan flytta en del administrativa uppgifter från kontoret till polisbilen?

– När du har varit på en olycksplats idag så kan du göra en anmälan eller delge ett bötesföreläggande från bilen, samtidigt som din kollega sitter och kör in till polisstationen. Så det blir effektivare.

Det här arbetssättet innebär dock inte

24

samverkan 112 nr 4 2017

www.s112.se

Varför har ni en lösning på era polisbilar, med en placering av den omhändertagne längst bak i ett eget transportutrymme?

– Det är för att få ett avskärmat och stängt utrymme som ska vara rymningssäkert.

Transportutrymmet längst bak är kameraövervakat så att poliserna kontinuerligt kan se den omhändertagne. Den här lösningen gör det förstås även säkrare och bekvämare för poliserna i bilen, som slipper risken att råka ut för att den omhändertagne gör utfall mot dem eller förstör eller smutsar ned i bilen.

En annan fördel med transportutrymmet är att det är snabbt och enkelt att sanera det och slagtåligt. Men någon komfort att tala om är det knappast.

Sittplatsen är en plan nedfällbar sittbänk utan mjuk stoppning.

Det rullande kontoret

Mittsektionen i bilen, kontorsutrymmet, är inrett med en soffa med förvaringsutrymmen inunder, ett specialdesignat skrivbord med en dator samt förvaringsu-

trymmen för bland annat en skrivare och kontorsmaterial. Datorn är utrustad med dubbla skärmar – en vid skrivbordet och en längst fram vid passagerarplatsen, så att båda förarna kan både se och manövrera datorn.

Polisens VW Transporter finns med flera olika motorer. Det är upp till myndigheten som beställer bilen att välja vilken motor man vill ha. Men det vanligaste är att det sitter en stor dieselmotor i dem, berättar Johan Sandström. Det motorstarkaste dieselalternativet i de nyaste VW Transporter-bussarna från 2016 och framåt är en 2-liters dieselfyra med dubbelturbo (204 hk/450 Nm) och i bussarna från 2010 och framåt är det starkaste motoralternativet samma turbodieselfyra fast med 180 hästkrafter (400 Nm).

Vet du vilken motor som är de flesta polisers favorit?

– Nja. Men ju större motor desto bättre resonerar man. Och det är diesel som man helst kör.

Så sent som vid årsskiftet 2016-2017

Tel: 0430-490 50

fakta jämförelse

FINLAND

SVERIGE

Antal invånare: 5,5 miljoner (2016) Polisanställda: 7 200 poliser 2 500 civila Fordon: ca: 1 600 Polistäthet: 1 polis per 760 invånare

Antal invånare: 9,9 miljoner (2016) Polisanställda: 18 323 poliser 6 169 civila Fordon: ca: 4 500 Polistäthet: 1 polis per 540 invånare

När det är livsviktigt att synas!

www.nilsson.se

Grattis

levererades en splitterny Volkswagen Transporter-polisbil till polisen på Åland och priset för den låg på cirka 100 000 Euro. ■

REGION NORRBOTTEN

Peter Johansson och Anna Jaako hämtar Norrbottens första XC90 Ambulans till Övertorneå.

VC 612 Flexibright är en prismatisk reflexvinyl med extrema egenskaper när det gäller reflektion och slitstyrka, något som är väldigt viktigt på vidareutvecklat mikroprisamtiskt fordon där det ställs höga krav på synbarhet.

Som mångårig leverantör till Blåljusorgnisationer, vet vi på och en kraftigt ökadvad synbarhetsfaktor R&D Spandex som krävs. vid du dåliga väderförhållanden såsom Vill veta mer?

Kontakta oss på: 0430 738 00 eller maila på info@rdspandex.se

SUCCÉN RULLAR VIDARE R&D Spandex AB, Box 98, SE-312 22 Laholm Sverige Tel. 0430 738 29 | Fax. 0430 133 17 | www.rdspandex.se

www.s112.se

samverkan 112 nr 4 2017

25

ambulanssjukvård / Barn som far illa

Det känns ”extra starkt

när barn far illa – Ambulanssjuksköterska Axel Moberg

Foto: Privat

Foto: Jonas Jönsson

orosanmalan.se

Axels ideella arbete används i hela Sverige Text: jonas jönsson Axel Moberg stötte på problem när han skulle göra en anmälan till socialtjänsten som ambulanssjuksköterska.

Han skapade därför hemsidan orosanmalan.se för att förenkla anmälningar om barn som far illa. Ambulanssjuksköterskor, polis, skolor och fritidshem i hela Sverige använder nu hans hemsida.

M

itt i natten begav sig Axel Moberg ut till Nynäshamn för att svara på ett larm. Det visade sig vara en kvinna som inte mådde bra och som direkt sa att hon behövde morfin. Kvinnan vägrade att följa med Axel Moberg och hans kollega till sjukhuset. Plötsligt steg en ung kille i 13-14 årsåldern fram som visade sig vara kvinnans son. Hon sa till sonen att ”då får du få hålla mig sällskap i natt igen som du brukar”.

26

samverkan 112 nr 4 2017

– Mamman hade ett drogsökande beteende och var inte intresserad av att få vård. Det var ingen lämplig plats för barnet. Klockan var 03.00 på morgonen och det var en vanlig skoldag. Så det kändes inte bra, säger Axel Moberg.

stökig hantering

Eftersom han precis hade börjat jobba som ambulanssjuksköterska så var det första gången han skulle skriva en orosanmälan till socialtjänsten. Men när han frågade var det ingen som visste hur man skulle göra.

Det tog 40 minuter innan han hittat rätt blankett och rutinen var att man skulle faxa anmälan till socialjouren som i sin tur skulle skicka den vidare till socialtjänsten dagen därpå. Och han upplevde att det var svårt att få tag på någon socialsekreterare efter kontorstid.

– Så får det inte vara. Barn har en svag ställning i samhället så jag tänkte att något måste göras. Finns det brister med en sådan basal och enkel sak som att anmäla så måste det ske en förändring. Det känns extra starkt när barn far illa. Det är något som sätter sig på minnet. Barn är så försvarslösa om de har föräldrar som håller på med missbruk eller mår psykiskt dåligt och tillämpar våld. Det viktigaste är att informationen kommer fram till socialtjänsten, säger han.

fick ingen respons

Axel började med att kontakta politiker och ansvariga på olika myndigheter och påtalade problemet men han fick ingen respons.

– Vi pratar ofta om att Sverige är ett välfärdsland. Men polis och ambulans har en stor arbetsbörda och har det stressigt. www.s112.se

fakta: Socialtjänstlagen

Foto: Privat

I varje kommun finns det en socialtjänst och en av socialtjänstens viktigaste uppgifter är att se till att barn och ungdomar växer upp under trygga och goda förhållanden.

Socialtjänsten ansvarar för att barn och ungdomar i svåra situationer får stöd och hjälp.

För att ha möjlighet att hjälpa måste socialtjänsten få information om att ett barn eller en tonåring kan behöva hjälp.

Då gör man en orosanmälan till socialtjänsten. Anställda inom offentlig sektor, t.ex. skola, polis och sjukvård, har anmälningsplikt till socialtjänsten.

Men alla vuxna i samhället uppmanas också informera socialtjänsten om man tror att ett barn far illa.

Källa: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/

Detta borde vara ett ansvarsområde för kommuner och landsting, säger han.

Han tog då saken i egna händer och startade den ideell föreningen Orosanmälan.se och på en hemsidan med samma namn sammanställde han alla uppgifter till alla socialtjänstkontor i hela Sverige.

Dessutom skapade han en enkel blankett för alla som behövde skriva en orosanmälan och som enkelt kunde skickas iväg till socialtjänsten utan omvägar.

– Jag ville ta fram ett system där man snabbt och enkelt fyllde i en orosanmälan och som säkert kom fram till rätt adress.

Jag har tagit på mig ansvaret att förbättra för dessa barn. Men det är ett stort och ansvarsfullt jobb, säger Axel Moberg.

– Jag känner mig som Don Quijote som bråkar med väderkvarnar. Vi är en ideell förening, som med små medel, försöker hjälpa framförallt barn som far illa. Det finns många tragiska livsöden och det handlar om tunga byråkratiska frågor.

Det känns som om ansvar är en bristvara i samhället och därför vill jag visa gott exempel genom att ta ansvar med vår förening, tillägger han.

fakta: axel moberg Bor: Stockholm Ålder: 34 år Civilstånd: Flickvän Jobbar som: Ambulanssjuksköterska sedan 2011 Bästa med yrket: Hjälpa andra Sämsta med yrket: Folk larmar ibland ambulans i onödan Vad skulle du vilja ändra på: Att alla politiker först ska skaffa sig erfarenhet om den verksamhet de ska fatta beslut om Livsdevis: Acceptans, entusiasm och glädje Initiativtagare till: www.orosanmalan.se (Startades 2014)

Responsen ute i landet har varit stor – Vår blankett har laddats ner över 22 000 gånger. Det är bland annat polis, skolor, fritidshem, asylboenden, ambulans och Röda korset som har använt vår blankett. Det är många kollegor som har hört av sig och tycker det är bra och det känns jättekul, säger Axel Moberg.

söker ekonomiskt stöd

Den ideella föreningen har växt och numera är närmare 15 personer på ett eller annat sätt kopplade till orosanmälan.se.

De sökte och fick ekonomiskt stöd från en stiftelse under ett år för att få hjälp med driften av hemsidan men nu är stödet slut. Därför går det för tillfället inte att skicka en orosanmälan från hemsidan, men nu söker de med ljus och lykta efter

ett ekonomiskt stöd för att starta upp en ännu mer effektiv hemsida.

Ambitionen är att utveckla en krypterad plattform som gör det möjligt att hantera orosanmälningar säkert och effektivt; från anmälare till socialsekreterare. Orosanmälan.se 2.0, som vi kallar den möjliggör för första gången i Sverige säker hantering av orosanmälningar och möjligheten till att ta fram nationell statistik – Att göra en god gärning eller att se någon göra en god gärning mår man bra av. Att en ideell förening håller på med detta är absurt, men det är ju ingen annan som gör det. Är det någon som vill hjälpa oss och bidra med något så är det bara att höra av sig, säger Axel Moberg. ■

KARLSKOGA / Region Örebro - XC90

REGION HALLAND - 2 st XC90

Hämtas av Peter Carlsson och Henric Eriksson

Björn Evertson hämtar ambulanserna

Grattis Tel: 0430-490 50 www.nilsson.se

www.s112.se

samverkan 112 nr 4 2017

27

räddningstjänst / Filmning och fotografering

Privatpersoner som dokumenterar på olycksplatser:

” ? l l i t n e m l i f d e m e d a k s ”Vad

Privatpersoner som närgånget filmar och fotograferar på en olycksplats beskrivs som ett allt vanligare fenomen. Men det finns till viss del verktyg för att hantera problemet, menar räddningstjänstpersonal som vi pratat med.

P

rivatpersoner som närgånget filmar och fotograferar på en olycksplats är ingen ny företeelse, även om den först de senaste åren fått stor uppmärksamhet i media: – Problemet har växt i takt med att allt fler har väldigt bra kameror i sina telefon28

samverkan 112 nr 4 2017

er. det säger Martin Gertsson, operativ chef på Räddningstjänsten Syd i Malmö.

Han tror en viktig förklaring till beteendet är att allt fler använder sociala medier och där vill visa vad de har varit med om genom att lägga ut bilder.

Daniel Svärd som jobbar som yttre

Text: pierre kjellin Foto: privat

befäl på Storstockholms brandförsvar, stationerad på Johannes brandstation i city, frågar sig varför folk egentligen filmar eller fotograferar på en olycksplats: – När det gäller privatpersoner så undrar man – vad är syftet? Vad ska de med filmen till? www.s112.se

Daniel Svärd gissar att en av flera orsaker kan vara att man tänker att man ska sälja materialet till media.

inget stöd i lagen att tvinga bort

Vare sig räddningstjänst- eller vårdpersonal har stöd i lagen för att tvinga bort personer som närgånget fotograferar på en olycksplats, påpekar Martin Gertsson.

– Och man har ändå inte tid och resurser att mota bort obehöriga på en olycksplats, påpekar Daniel Svärd. Men man står inte helt utan verktyg, tillägger han: – När man är på en olycksplats och märker att det är på väg att bli så att vi får folk som står väldigt nära och filmar, då kan jag vidga vårt arbetsområde lite genom att utöka avspärrningarna. Det ser jag som ett av mina hjälpmedel. Men oftast så ber jag polisen att hjälpa oss med det här.

– Jag tycker att de är jättebra på att hjälpa oss med att få bort folk en bit från olycksplatsen. Och i Stockholm får vi resurser ganska snabbt.

Martin Gertsson tror att det finns ett område där en lagändring skulle kunna ha viss påverkan på filmandet och fotograferandet på olycksplatser: – Ett område där jag kan tycka att det vore väldigt relevant med ett lagstiftning är när man filmar trafiken samtidigt som man kör bil. De så kallade tittolyckorna,

när bilförare orsakar en olycka på grund av att de tittar på saker vid sidan av vägen när de kör bil, de har alltid förekommit – även långt innan mobiltelefonerna kom.

Men jag upplever att tittolyckorna har blivit betydligt vanligare.

media agerar professionellt

När det gäller media tycker både Björn och Daniel att deras företrädare agerar i allmänhet professionellt och hänsynsfullt på en olycksplats: – De som jobbar åt pressen har bra koll och gott omdöme. De går inte nära, de kommer och frågar oss; Kan vi få fotografera? Kan vi få ställa frågor? Och då kan vi förbereda oss, säger Daniel Svärd.

De gånger Daniel går fram och pratar med personer som filmar så får han önskad respons: – De flesta slutar när man ber dem göra det. Men ibland spelar det inte någon roll när vi säger till. Vi hade en olycka här i Stockholm för bara några veckor sedan, med en häst som åkte ned i Djurgårdsbrunnskanalen, där jag var räddningsledare. Och där stod det folk närgånget och filmade vårt arbete, när vi kämpade med att försöka hålla hästen vid liv. Jag bad dem flera gånger att sluta filma och backa undan. Då nickade de bara och gick sedan runt brandbilen och ställde sig på andra sidan och fortsatte att filma.

De som fotograferar och filmar är ofta de som tvingats stanna på vägen på grund av olyckan, men även folk som passerar förbi och stannar till för att dokumentera olyckan, menar Martin Gertsson.

Men vad är det för sorts människor som utan hänsyn till vare sig olycksdrabbade eller räddningspersonal sliter upp en kamera på nära håll?

oftast medelålders

Daniel Svärd har en, måhända oväntad, iakttagelse: – Det är alla möjliga kategorier människor. Det kan lika gärna vara en kvinna i 40-årsåldern eller en äldre herre.

Varken Daniel Svärd eller Martin Gertsson vill gå så långt som att säga att närgångna privatpersoner som filmar eller fotograferar sinkar räddningspersonalen i deras arbete. Men de kan skapa obehag: – Vi kanske har en kritisk situation på olycksplatsen och inte hinner få avspärrningarna och det dröjer innan polisen hinner komma på plats. Det kan vara nog så påfrestande arbetssituation. Och lägg på det vetskapen om att någon eller några står bara 5-10 meter bort och filmar ens arbete.

Men mest utsatta i en sådan här situation är naturligtvis de olycksdrabbade.

De har ingen möjlighet att freda sig, påpekar både Martin Gertsson och Daniel Svärd. ■

Foto: Räddningstjänsten

– Problemet har växt i takt med att allt fler har väldigt bra kameror i sina telefoner, det säger Martin Gertsson, operativ chef på Räddningstjänsten Syd i Malmö.

Foto: Räddningstjänsten www.s112.se

– Jag vidgar vårt arbetsområde lite genom att utöka avspärrningarna. Det ser jag som ett av mina hjälpmedel. Men oftast så ber jag polisen att hjälpa oss med det här, säger Daniel Svärd. samverkan 112 nr 4 2017

29

ambulanssjukvård / Årets ambulanssjukvårdare

Från vänster: Pär Johansson Ambulance Sweden, årets ambulanssjukvårdare Bengt Sjögren och ambulanssjukvårdare Christopher Eriksson, jurymedlem, Ambulance Sweden.

intervju med ÅRETS AMBULANSSJUKVÅRDARE Text: euan morin Foto: Privat

I

39 år har Bengt varit aktiv inom den Sörmländska Ambulanssjukvården. Han är på väg att gå i pension men utnämns i juni till Årets Ambulanssjukvårdare 2017!

Ett pris som delas ut för första gången någonsin.

Grattis Bengt! Blev du förvånad?

– Tack! Ja, jag blev förvånad! Det finns säkert många andra som gör detta jobb precis lika bra som jag och säkerligen ännu bättre, jag tänker mig de yngre som är lite mer hungriga och så. Men det känns kul att mina medarbetare uppskattar mig och det jobb jag gör!

Hur hamnade du inom ambulanssjukvården?

1978 arbetade Bengt på lasarettet som vaktmästare, ett yrke han trivdes bra med då han gillade den sociala kontakten med all personal på lasarettet. Två vänner till honom hade dock nyligen börjat på ambulansen och rekommenderade Bengt att söka ett sommarvikariat, bägge dessa vänner jobbar för övrigt kvar på ambulansen i Nyköping!

Bengt fick tjänstledigt för ett vikariat inom ambulanssjukvården och genom-

30

samverkan 112 nr 4 2017

förde sjuveckorsutbildningen till ambulanssjukvårdare i Eskilstuna. Väl medveten om att han endast hade ett vikariat var Bengt inställd på att återvända till vaktmästeriet men blev istället erbjuden en fast anställning i september, resten är historia…

1978 fanns det i Nyköping två dygnsambulanser samt en dagbil. Samma personalgrupp bemannade även en dygnsambulans i Vagnhärad. Arbetspassen kunde sträcka sig över en hel helg där man påbörjade sitt pass på fredagen för att avsluta måndag morgon.

Att du satt ett avtryck är alla som jobbat med dig överens om. Är du nöjd med ditt val av yrke och är det något du själv känner att du bidragit speciellt med?

Bengt är en mycket ödmjuk och givmild person och framhäver inte gärna sig själv framför andra men säger att ”man kan väl lite om allt”. Detta kännetecknar många inom ambulanssjukvården där förmågan att lösa plötsligt uppkomna situationer är ett måste för att utgången skall bli så bra som möjligt för den drabbade.

– När jag började inom ambulanssjukvården var jag delaktig i att strukturera

upp material i vårdhytten och vi utförde mer reparationer och service på själva ambulanserna än vad man gör idag, berättar Bengt. Jag har bland annat lackat om en halv ambulans på arbetstid och även rätat ut diverse skavanker i karosser efter mindre olyckor genom åren. Numera är ambulanserna, precis som alla andra fordon, packade med så mycket teknik att service och reparationer mer eller mindre måste ske på auktoriserade verkstäder.

Allkonstnären Bengt upplever inte detta som någon större nackdel.

– Det är bra som det är nu. Vi har mycket bra fordon och utrustning på jobbet vilket gör att vi kan lita på att grejerna fungerar när vi skall iväg.

Jämfört med 1978, vilka är de största skillnaderna medicinskt och materialmässigt inom ambulanssjukvården?

Bengt berättar att det inte fanns allt för mycket högteknologisk utrustning i vårdmiljön när han började.

– Syrgas, plåster, kräkpåse, filt och en gaspedal var det vi ambulanssjukvårdaren hade att laborera med under transport till mottagande sjukhus. Det var naturligtvis inte optimalt i alla lägen, men man

www.s112.se

utvecklade onekligen sin kliniska blick och det har jag haft nytta av under hela min karriär. I dagens högteknologiska ambulanssjukvård kan det vara lätt för oerfaren personal att förlita sig blint på siffror och parametrar och glömma bort att använda sig av alla sina sinnen.

Samma år Bengt började på ambulansen kom även de första läkemedlen in i ambulanssjukvården i Sörmland.

– Om jag inte minns fel var det lustgas samt inhalationsläkemedel som kom först.

Utöver detta fick ambulanssjukvårdaren även etablera en infart i blodbanan (PVK) och administrera dropp.

Bengt berättar att detta initialt mötte ganska stort motstånd från legitimerad personal vilket ledde till krav på att ambulanspersonalen hospiterade på anestesin, operation. Under hospiteringen tränade all ambulanspersonal på luftvägsmoment samt erhöll kompetens i att sätta en PVK. Kunskap i de delegerade läkemedlen testades varje år i en så kallad delegeringsskrivning som utformades av ambulansöverläkaren.

Att hänga med i den tekniska utveck-

lingen som skett på 39 år har Bengt aldrig upplevt som jobbigt men uppger att det ligger ett stort personligt ansvar i att läsa på och hänga med.

– När tekniken används rätt är den ju allt som oftast till patientens fördel, se bara på dagens säkerhet i personbilar jämfört med säkerheten under 70- och 80-talet, säger Bengt. Det samma gäller utvecklingen av medicinteknisk apparatur.

Precis som fallgroparna med att förlita sig blint på parametrar och siffror lyfter Bengt fram dagens tillit till GPS kontra tiden innan detta stöd fanns.

– Förr var vi tvungna att tänka oss för en extra gång innan vi for iväg. Vi tog oss alltid lite tid att kolla in de stora väggkartorna innan vi for ut på landsbygden och skrev ned en ordentlig vägbeskrivning innan vi drog. Detta ledde till att vi sällan körde fel.

Enligt Bengt är den teknik som nu finns ett fantastiskt stöd men att det kan leda till lite ”lathet” från personalens sida då man litar blint på den och inte tvingas till att faktiskt lära sig sitt geografiska upptagningsområde.

Bengt ler lite när han berättar att en av de främsta skillnaderna i dagens ambulanssjukvård jämfört med slutet på 70-tallet är de arbetskläder ambulanspersonalen har på sig.

– Vi hade grå gabardinbyxor med insytt pressveck, en skjorta eller t-shirt, lätta skor samt en vit tandläkarrock på oss. Detta var oavsett tid på dygnet eller tid på året! Här har arbetsgivaren verkligen förbättrat arbetsmiljön för den prehospitala personalen.

Hur är det socialt och arbetsplatsmässigt nu jämfört med 1978?

Bengt berättar att jargongen är annorlunda nu, lugnare, än vad den var när arbetsplatsen endast bestod av grabbar med mycket beredskapstid mellan uppdragen.

Däremot har fokus alltid legat på ”teamet” och förmågan att ta hand om varandra.

- Ambulanspersonal säkrar alltid upp för varandra i situationer så som i stökiga miljöer eller då hot uppstår. Vi har god kännedom om varandra och vi blir en väldigt tajt personalgrupp eftersom vi måste lita på varandra i utsatta och akuta situationer.

►

EURO-LANS

Vi bygger och inreder säkra och funktionella arbetsplatser med fokus på användare, patient och inre säkerhet.

Vi är även återförsäljare för Was produkter

MB Vito Nidia, vår bästa fyrhjulsdrivna ambulans någonsin.

MB Sprinter Nidia, en ambulans med många valmöjligheter

Michael Olsson 0457 45 06 75

eurolans.se

Vi är certifierade enligt ISO 9001 och ISO 14001 Cert no.

www.s112.se

samverkan 112 nr 4 2017

31

ambulanssjukvård / Årets ambulanssjukvårdare

► Är arbetsmiljön mer osäker nu än för 30 år sedan?

– Respekten för ambulanspersonalen har försämrats. Ambulanspersonal är inte längre någon skyddad yrkesgrupp som man inte ger sig på eftersom de är där för att hjälpa till. Vi är mer utsatta och idag krävs det ett helt annat säkerhetstänk.

Vilka möjligheter fanns det till avlastningssamtal när du började jämfört dagens kamratstödjarfunktioner som används efter det ambulanspersonal utsätts för händelser som förväntas leda till stor psykisk påfrestning?

– Förr satte vi oss nästan alltid ner i den grupp som varit på en olycksplats och pratade igenom händelsen. Man diskuterade och pratade av sig om hur man upplevt händelsen. Vi kunde göra detta då det oftast var långt mellan uppdragen så risken av att behöva åka på ett nytt larm var ganska liten. Dessa samtal var dock kanske mer inriktade på detaljer i händelsen än att man faktiskt snappade upp personal som drabbats mentalt.

Bengt berättar vidare att det inte fanns någon direkt uppföljning i efterhand och han tror att det fanns en hel del i personalen som tog med sig tankarna hem och inte bearbetade dem på ett optimalt sätt.

– Det är bättre på den fronten nu, det är bara positivt med de rutiner som finns idag.

Vad kommer du sakna mest med att inte jobba på ambulansen?

– Arbetskamraterna och teamet. Vi delar sorg och glädje med varandra och man blir en väldigt tajt grupp, det har alltid varit kul att gå till jobbet. Även om Bengt kommer att sakna den sociala faktorn av yrket har han, utan att vilja gå in på detaljer, redan idéer på uppdrag i andra sammanhang där detta behov kan fyllas.

- För mig är detta viktigt!

Är detta ett yrke du skulle rekommendera ungdomar att söka sig till? Hur behöver dessa personer vara?

– Ja, det kan jag tycka! Med facit i hand har mitt yrkesval dock varit hårt mot min egen kropp och hälsa. Jag skulle nog rekommendera framtida kollegor att inte bli för enkelspåriga i sin yrkeslivserfarenhet. Det är viktigt att se annat utanför verksamhetens väggar och ramar.

Vidare berättar Bengt att han alltid varit mycket noggrann med att hantera rehabilitering av sina skador som uppstått under åren.

– Det måste man vara om man vill ha det yrke vi har. Annars kommer kroppen inte att hålla och skadorna garanterat återkomma.

Gällande personliga egenskaper som en framtida kollega skall ha nämner Bengt viljan av att lära känna en människa,

förmågan att läsa av en situation och det sammanhang den utsatte befinner sig i.

- Personerna vi träffar är alltid utsatta och själva upplevt ett behov av hjälp, detta måste man respektera. Vill du vara långvarig inom detta yrke måste du även vara ödmjuk, lyhörd och sugen på att konstant lära dig nya saker. Man blir aldrig fullärd!

Hur ser framtidsplanerna ut? Vad vill du ägna din tid åt nu när du inte yrkesmässigt viker den åt att hjälpa den Sörmländska befolkningen?

– Vårda min kropp! Jag skall ta pensionen med ro. Till en början skall jag hämta lite kraft och komma i fas fysiskt, ha lite semester helt enkelt! Det är framförallt sömnen och regelbundenheten i denna som kommer att göra skillnad framöver!

Har du sett sömnen som ett problem?

– Det är tufft med nattjänstgöring när man blir äldre. Verksamheten kan inte stänga på natten men det kanske vore en idé för arbetsgivaren att titta på andra schemalösningar för äldre personal än de lösningar som finns idag. Det finns landsting som erbjuder dagstjänstgöring för att på så vis kunna behålla erfaren och kompetent personal i ambulanssjukvården. Jag tror att detta skulle kunna vara alla till gagn. ■

”Man kan väl lite om det mesta.”

32

samverkan 112 nr 4 2017

www.s112.se

Framtidens IT-lösning för ambulanssjukvården med övervakning och kliniskt beslutsstöd Smart monitorering

Nyheter

Patientsäker och lättanvänd övervakning av vitalparametrar i ambulansen (EKG, SpO2, NIBP, EtCO2 samt respiration) med automatisk överföring till sjukhuset. Larmnivåerna är inställningsbara och uppdateras dynamiskt.

• Webbläsare med automatisk slagning i den nationella patientöversikten, NPÖ, som kan ge livsviktig information om patientens sjukdomshistorik i nödsituationer.

• Olycksplatsjournal för prehospital sjukvårdsledning.

• NEWS/MEWS med dynamisk beräkning.

• Vy med automatisk detektion av avvikande EKG och andra vitalparametrar.

• Läkemedelsmodul som föreslår dosering samt varnar vid fel.

• Baserat på patientens PBT föreslår systemet ESS Koder, mediciniska åtgärder samt vårdprocesser.

• Inlogging med kort.

• Kamera

Smart Journal med beslutsstöd Kliniska beslut som baseras på gällande riktlinjer kan fattas redan i ambulansen. Beslutsstödet säkerställer att patienten transporteras direkt från olycksplatsen till rätt vårdnivå. Genom ett användarvänligt gränssnitt kan ambulanssjukvårdaren tillgodogöra sig all samlad klinisk kompetens och på ett säkert sätt dokumentera behandlingen i MobiMed Smart. All nödvändig patientinformation överförs automatiskt vid överlämningen från ambulansen till sjukhuset.

Region Örebro län valde ambulansjournalen från Ortivus Den valda lösningen kan föreslå aktuella ESS-koder, medicinska åtgärder samt vårdprocess utifrån aktuellt PBT. Systemet håller reda på att läkemedelsdoseringen är rimlig. Andra funktioner som ingår i Örebros lösning är möjligheten att ta bilder samt olycksplatsjournal. www.s112.se

www.ortivus.com | sales@ortivus.com | +46 8 446 45 00

samverkan 112 nr 4 2017

33

kommunikationssystem / Rakel

FAKTA - Drift av RAKEL

MSB bevakar Rakelsystemets drift dygnet runt årets alla dagar. Vid större händelser som till exempel bussolyckan i Sveg, olyckan på Tranarpsbron och vid skogsbranden i Västmanland, där många aktörer är inblandade detaljstuderar MSB trafiken för att planera och dimensionera systemet för liknande händelser i framtiden. Vid planerade händelser som fotbollsmatcher och statsbesök eller förväntade händelser som stormar kan MSB göra vissa åtgärder för att förstärka systemet på viktiga platser.

Källa: MSB

En otäck påminnelse Eftermiddagen fredagen den sjunde april kommer att finnas kvar länge i mångas medvetande. Det var då en man kapade en lastbil och körde den med hög fart längs Drottninggatan i centrala Stockholm. Fem personer miste livet, en siffra som kunde varit betydligt högre.

H

ändelsen visade även än en gång hur sårbart de kommunikationssystem vi alla förlitar oss på är. Det finns uppgifter

34

samverkan 112 nr 4 2017

som pekar på att det under cirka en timme till exempel inte möjligt att ringa med mobiltelefoner i Stockholms innerstad.

Mobilnäten är cellindelande och varje geografisk cell kan bara bära ett bestämt antal röstsamtal samtidigt. Det är en av orsakerna till att det ibland inte går att ringa mobiltelefonsamtal.

Post- och Telestyrelsen, PTS, kommer att kartlägga omfattningen och orsakerna till kommunikationsproblemen under denna fredag.

– Nätkapaciten räckte inte till, och vi vill gärna veta varför, sade Staffan Lindmark, enhetschef på Post- och Telestyrelsen i en intervju till P4 Stockholm

Allvarligt problem

Han anser självfallet att det är allvarligt att man inte kan ringa mobilsamtal när man som mest kan behöva det. Till exempel när man befinner sig vid en extrem händelse som denna. Samtidigt menade han att han såg andra aspekter gällande komwww.s112.se

om hur sårbara vi är Foto: Alewi munikationssystemen som var positiva.

– Vi märkte att datatrafiken höll sig uppe och var stabil under hela tiden.

Eftersom allt mer trafik sker via data, även röstsamtal som går över Internet så att säga, så gör det att fler röstsamtal kan få plats samtidigt. Den tekniska utvecklingen gör att vi nog kan förvänta oss robustare mobiltelefontrafik på det sättet framöver, sade Staffan Lindmark till P4.

Många som befann sig i nära anslutning till platsen kunde dock till exempel via www.s112.se

Face- book meddela att man befann sig i säkerhet.

Under fredagseftermiddagen gick flera operatörer ut med att de hade problem med sina nät. Enligt en sammanställning som tidningen NyTeknik gjorde samma dag så uppgav Telia att de inte såg några avvikelser i sina nät.

– Vi ser över på vilka sätt vi kan stärka upp kapacitet om det krävs, sade Roija Rafii, pressansvarig på Telia till NyTeknik.

Telenor rapporterade stora problem i sina

mobilnät i centrala Stockholm när det gällde att komma fram med vanliga röstsamtal.

Bara hälften gick fram

– Just nu är nätet överbelastat i de delarna av Stockholm. Det innebär att bara hälften av alla Telenorsamtal går igenom.

Vi rekommenderar därför våra kunder att använda sociala medier för att kontakta sina sociala medier, och kan också se att dataanvändningen ökar i nuläget, sade

►

samverkan 112 nr 4 2017

35

kommunikationssystem / Rakel

►

Här kapas lastbilen Vid 14.30-tiden stjäl en maskerad man en Spendrups-lastbil framför ögonen på chauffören som skadades lätt.

Väljer annan väg Mannens framfart hindras. Här står två stenlejon och han väljer i hög fart att svänga vänster för att ta en annan väg.

Första offret Den första skadade hittas utanför butiken Carat på Drottninggatan.

Kör in i folkmassa Lastbilen kör på människor på Drottninggatan i centrala Stockholm. Flera personer dödas på platsen.

Kraschen Lastbilen kör in i Åhléns-huset och stannar. 14.53 kommer larm in till SOS Alarm. Fyra personer är döda och 15 personer skadade.

Niclas Bergervik, pressinformatör på Telenor.

Enligt Magnus Österholm, nätexpert hos Telenor, gick det inte att genomföra några akutinsatser för att öka kapaciteten i mobilnäten så att alla röstsamtal skulle kunna kopplas fram.

– Den kretskopplade kommunikationen går inte att göra något åt på så här kort sikt. Men den delen av våra nät som hanterar datatrafik är mindre känslig. Vi ser ingen risk för att även datakommunikationen kan överbelastas, men däremot kan våra kunder uppleva en kort fördröjning innan meddelanden kan leveras via sociala medier, precis som vid nyårsafton, sade han till tidningen under fredagen.

nolltaxa hos tre

Även operatören Tre såg en större belastning än vanligtvis. Samtidigt uppgav man att mobilnäten fortfarande fungerade som de skulle.

– Med anledning av det som har skett har vi släppt all datatrafik, sms och samtal fria för samtliga kunder i Sverige, sade Kamran Alemdar, informationschef, Tre. Denna nolltaxa tillämpade man under ett helt dygn för kunder till Tre och Hallon.

Hur fungerade då Rakel under händelsen?

Så här skriver Myndigheten för Sam-

36

samverkan 112 nr 4 2017

− Rakelsystemet är byggt för att klara hårda påfrestningar vid stora händelser med många inblandade aktörer. Det vi sett i bevakningen av Rakels drift under händelsen visar att systemet fungerade väl, säger Mats Hammarstam, ansvarig för Rakels driftorganisation på MSB.

medborgare som gör rediga insatser. En chaufför till en värdetransportbil körde före och tutade för att varna gångtrafikanterna på Drottninggatan.

En annan chaufför till en värdetransport – Santiago Cueva - befann sig också på Drottninggatan precis vid tidpunkten.

Där han stod - inte långt från Åhléns - såg han en lastbil komma i hög fart på avstånd längs gatan och att bänkar vältes. Något var fel.

– Min plan var att korsa vägen med min värdebil, sade Sanitago Cueva till Expressen.

Kanske var det därför som vansinnesfärden slutade vid just Åhléns och inte vidare längs gatan som leder hela vägen till Gamla Stan.

problem för räddningstjänsten

saknades utrustning

hällsskydd och beredskap, MSB i ett pressmeddelande dryga veckan efter dådet.

"Under terrordådet på Drottninggatan den 7 april var samtalstrafiken i Rakelnätet 3-4 gånger högre än vad som är normalt för en fredag eftermiddag i samma område. MSB:s driftstatistik för den 7 april visar på att fler än 139 000 gruppsamtal genomfördes under 10 timmar i Stockholm. Det kan jämföras med en vanlig dag då i genomsnitt 200 000 samtal genomförs i Rakel, i hela Sverige.”

Polisen och ambulansen har uppgett att Rakel fungerade väl under insatsen. Storstockholms brandförsvar uppger dock att vissa i deras organisation hade problem med sin kommunikation, skrev MSB. − Vi har varit i kontakt med brandförsvaret och erbjudit att stödja dem i den egna analysen av deras kommunikation i Rakel, säger Mats Hammarstam.

Kommunikation i all ära. Men något annat som är tydligt i kölvattnet av dådet är vikten av yrkespersoner och andra

I polisens egen utvärdering av hur polisen hanterat terrordådet på Drottninggatan, som Dagens Nyheter tagit del av, framgår att många poliser saknat personlig skyddsutrustning.

En annan anmälan handlar om att ett spaningsteam stundtals inte kunde kommunicera, eftersom alla inte hade radioutrustning och mobilnätet låg nere.

Det tog också av förklarliga skäl tid innan polisen fått tillräckligt mycket personal på plats till en händelse av denna www.s112.se

Lastbilen fraktas bort från Drottninggatan. Foto: Frankie Fouganthin

Faximil DN

dignitet. Ett väktarbolag som bland annat ansvarar för ordningsvakter på Åhléns, Kulturhuset och butiker längs gågatan har dagligen många uniformerade fotpatrullerande väktare i citykärnan.

De svarade initialt för många insatser omedelbart efter dådet. Bland annat ta hand om personer som skadats och låg på marken invid den brinnande lastbilen.

Man hjälpte till att tömma platsen på folk och att få dessa att helt lämna platsen eller att åtminstone söka skydd inne i portar och butiker. Ingen visste ju om något kunde börja brinna eller explodera. Polisen fick även till en början hjälp med att avspärrningar och annat. Tills dess att de själva fått fram tillräckligt med egen personal.

saknade rakel

Något som dock var uppenbart var att väktarbolaget med sitt egna väl fungerande nät inte kunde samverka med den Rakelbärande blåljuspersonal som kom www.s112.se

Faximil Expressen

till platsen. Men också att man av samma anledning inte kunde börja ge ögonblicksrapportering till blåljuspersonalen under deras färd till platsen.

Men det har sin anledning.

– Väktarbolag saknar samhällsuppdrag inom allmän ordning, säkerhet eller hälsa och kan inte få egen Rakellicens. Väktarbolag kan dock idag få låna Rakelmobiler av våra användarorganisationer om kontrakt finns på det uppdrag dom ska göra, säger Minna Nyman, verksamhetschef MSB till SKEF News.

Hon nämner dock att det till exempel förekommer att ett väktarbolag på sjukhus i Stockholm har tillgång till Rakel-terminaler.

Ett annat exempel är Botkyrka kommun och Södertörns Brandförsvarsförbund, SBFF. Bo Björklund, teknisk chef vid SBFF, berättar att man lånar ut två Rakelenheter till kommunväktarna som utgår från en av brandstationerna.

– De rör sig inom kommunen och kan

snabbt vara på plats med bra lokalkännedom och kan också göra en första insats samt lämna bra information om hur det ser på platsen. Det flera gånger hänt att de är först på plats vid kommunala fastigheter och gjort en avgörande insats.

Det vill säga släckt eller begränsat en brand med hjälp av handbrandsläckare, säger han.

förändringar på gång

Och kanske är samverkan - i form av kommunikationslösningar - mellan blåljusmyndigheter och andra viktiga samhällsfunktioner på väg att förändras.

I varje fall på sikt.

Som det står på en annan plats i denna tidning har MSB föreslagit att användningsområdet – dock inte användarkretsen – ska utökas för framtidens kommunikationslösning. Den som ska ersätta Rakel. ■ Text: Anders Edström Frejman samverkan 112 nr 4 2017

37

forskning / Ambulanssjukvård

Christer sätter fingret på morgondagens ambulanssjukvård Text: Rebecca Lindholm Foto: Suss Wilén

Christer Axelsson har arbetat inom ambulansen i över 35 år. De senaste tio åren står han också med en fot i akademin, som biträdande professor i prehospital akutsjukvård vid Högskolan i Borås – en kombination som han menar är ovärderlig. Denna gråmulna morgon befinner vi oss i Göteborg, i en bedömningsbil, i väntan på larm.

– Jag skulle vilja se fler kliniska lektorat.

Om vi ska driva en ledande utbildning måste vi vara i framkant, se var det blåser, säger han och rattar bilen vant.

Jag behöver verkligen det här om jag ska kunna göra ett riktigt bra jobb inom den akademiska världen.

Bilradion sprakar till och undertecknad sprätter till. Larmet går till någon annan.

En oberörd Christer Axelsson börjar berätta om sitt arbete vid Högskolan i Borås där han forskar, handleder student-

38

samverkan 112 nr 4 2017

er och doktorander och är involverad i specialistsjuksköterskeutbildningen med inriktning mot ambulanssjukvård.

utbildning som möter verkligheten

Den ettåriga utbildningen i Borås var först i sitt slag när den kom 1997. Nu finns planer på att vidareutveckla den, bygga på ett masterår för den erfarna ambulanssjuksköterskan. För behörighet gäller minst ett års erfarenhet som yrkesverksam ambulanssjuksköterska. Planen är att utbildningen ska möta kraven på att kunna göra mer avancerade bedömningar. Det innebär bland annat djupare kunskap om arbete i bedömningsbilar och ledningsambulans.

– Utbildningen behöver förändras allteftersom verkligheten i ambulansen förändras. Det innebär ett oerhört stort ansvar att arbeta inom ambulansverksamhet och på utbildningsnivå måste vi möta syrrans nya roll.

Christer Axelsson svänger av mot området Gullbergsvass och en av Göteborgs ambulansstationer. Ungefär en kvart har spenderats på vägarna utan larm.

Kompletterar ambulansen

Det finns två bedömningsbilar i hela Göteborg. Bedömningsbilen skickas istället för ambulans när SOS bedömer symptomen som diffusa eller lågprioriterade. En specialistutbildad ambulanssjuksköterska bemannar bilen och gör en bedömning på plats utifrån patientens vårdbehov. Det kan exempelvis handla om människor som är i behov av hemtjänst, vård på vårdcentral eller en vårdinsats i hemmet. Det kan också röra sig om direkt akuta situationer.

– Vi har en ambulans kopplad till oss som jag kan ringa om det är akut, säger Christer Axelsson. Men alla som ringer SOS behöver inte åka till akuten och mitt

www.s112.se

”

Har patienterna som fått en bedömningsbil skickad till sig prioriterats rätt eller hade en ambulans varit ett bättre alternativ från början?

jobb är att bedöma om någon annan vårdinstans kan vara ett bättre alternativ för patienten.

Det finns mycket lite forskning om prehospital patientsäkerhet. Christer Axelsson handleder just nu doktoranden Carl Magnusson som gör en omfattande patientsäkerhetsstudie där han jämför journaler från 1 500 bedömningsbilsfall med 1 500 ambulansfall. Frågan de söker svaret på är bland andra: Har patienterna som fått en bedömningsbil skickad till sig prioriterats rätt eller hade en ambulans varit ett bättre alternativ från början?

– Jag är jättespänd på resultaten, säger Christer Axelsson och saktar ner.

vårdkedja som börjar ute på fältet

Motorn går på lågvarv när den rullar in på ambulansstationen. Det doftar garage och på det kalla betonggolvet finns några kvarlämnade innetofflor som skvallrar

www.s112.se

om brådskande utryckningar. I dag är det lugnt och bland fordonen står läkaren Fredrik De Paulis.

Han ser en fara med att många som arbetar på sjukhus inte har varit ute i ambulansen – tvärtom är däremot vanligt.

Nästan alla sjuksköterskor börjar arbeta på sjukhuset och sedan väljer de som vill att vidareutbilda sig, exempelvis med inriktning mot ambulanssjukvård.

– Det finns medarbetare som inte har förstått att vårdkedjan börjar ute på fältet, i ambulansen. Vi riskerar att tappa tempo om vi börjar om på sjukhuset, och inte tar tillvara på det som har gjorts prehospitalt, säger han. Det finns mycket att jobba på, bland annat bättre kommunikation och bättre samarbete mellan olika enheter.

Läkarbilen som Fredrik De Paulis bemannar åker ut vid svåra fall, exempelvis när barn är involverade eller när det handlar om trauma eller hjärtstopp. Funktionen är, precis som bedömningsbilen, en stödresurs för ambulanssjuksköterskor.

– Andra ambulanser kan ringa till oss och be om råd och stöd, säger Christer Axelsson och blir avbruten av två ambulansstudenter från Borås som är ute på praktik. De har frågor om sin magisteruppsats som snart ska lämnas in.

– Egentligen gör jag dubbelt arbete eftersom jag möter mina studenter även i ambulansen, säger han när de har gått och pekar mot trappen som leder till fikarummet. Det är det som är det fina med att arbeta på två ställen.

Flera fördelar med kliniska lektorat

Vi går upp och möter Robert Höglind, verksamhetsutvecklare inom Ambulans och Prehospital Akutsjukvård vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Han är inne på samma linje.

– Det finns bara fördelar med kliniska lektorat, för oss är det en självklarhet att arbeta i nära samverkan med utbildning och forskning. Vi behöver det senaste från akademin och akademin behöver det sen-

aste från ambulanssjukvården. Rotationstjänstgöring är framgångsrikt, slår han fast.

Det är framtidens melodi.

Patientkontakt och bemötande viktigt

Här i det öppna fikarummet där kaffet dricks svart är det många som hejar och stannar och pratar. Ungefär en timme har gått sedan bilfärden startade och undertecknad måste åka vidare. Men det har ju inte kommit något larm.

– Synd, säger Christer Axelsson när han skjutsar mig tillbaka in mot centrum. Det hade varit kul om du fick se patientkontakten, bemötandet.

Dagen därpå ses vi som vanligt i lunchrummet på Högskolan i Borås.

– Så fort jag lämnade av dig fick jag larm. Vi hade tio utryckningar och alla var av olika karaktär. Om du bara hade stannat lite längre… Men å andra sidan hade du inte kommit därifrån på hela dagen. ■

Christer Axelsson När Christer Axelsson disputerade 2010 var han den första specialistutbildade ambulanssjuksköterskan i Sverige med doktorshatt. Hans forskningsresultat visade att hjärt- och lungräddning (HLR) med utrustningen Lucas, som ger mekaniska kompressioner av hjärtat, gav högre halter av koldioxid i utandningsluften än manuellt utförda kompressioner.

Eftersom halten koldioxid speglar blodcirkulationen i lungkretsloppet är det ett indirekt mått på effekten av HLR. Hans studier var dock för små för att kunna dra långtgående slutsatser. En större studie behövdes och så blev det.

Christers design användes till en studie i England och Holland som omfattade 3 000 patienter. De kom fram till samma sak, att HLR med hjälp av Lucas ökar chansen till överlevnad.

samverkan 112 nr 4 2017

39

ordet fritt / Publika evenemang

Min åsikt Public Outlaws slår hårt mot fria företag Är det rimligt att en skattefinansierad verksamhet ska sponsra idrottsaktiebolag och tävlingsevenemang med ambulanser? Är det rimligt att regioner och landsting dränerar en marknad för evenemangssjukvård genom att ägna sig åt underprissättning som är omöjlig för seriösa marknadskrafter att konkurrera med?

Hur stort är problemet?

S

kattefinansierade regioner, landsting och landstingsbolag ska/borde vara föredömen på detta område och enkom ägna sig åt sin kärnverksamhet.

Det är tyvärr inte verkligheten. Om regioner, landsting och landstingsbolag skulle hålla sig borta från det som kan skötas av marknaden, så skulle det ge publika aktörer likvärdiga villkor och ett erkännande.

Sedan många år är skattesponsring och märkliga upplägg mellan den offentligt drivna ambulanssjukvården och publikintensiva evenemang utbredd. Det är ett maskineri som sammantaget berövar fria företag och skattebetalare många miljoner varje år.

Det är lika fullt en form av ekonomisk doping som snedvrider villkoren mellan olika idrotter och publika evenemang som en verksamhet som satt flera spelregler på undantag.

Inom vissa regioner och landsting så lånas det utan kostnad ut, fulltankade och läkemedelsförsedda utryckningsambulanser, till allt från stora fotbollsklubbar/ idrotts AB till såväl ideella och kommersiella aktörer som bedriver spel och dobbel som travtjänster, eller tar ut entré- eller startavgifter för diverse tävlingar.

ett exempel

För att nämna ett av många exempel så sponsrar den skattefinansierade regiondrivna ambulanssjukvården i Örebro län aktören Örebrotravet med ambulanser vid deras tävlingsverksamhet.

Ambulanspersonalen ersätts ekonomiskt av Örebrotravet. Besökare som spelar på hästar och med spänning följer ett travlopp på Örebrotravet, kan se en ambulans med Region Örebros logga skymta till i kulisserna och uniformsprydd ambulanspersonal medelst regionens logga invid ambulansen.

40

samverkan 112 nr 4 2017

Liknande upplägg gäller när Örebro Hockey och Örebro Sportklubb (ÖSK) säljer biljetter till hockey- och fotbollsarenorna vid matcher på Eyravallen i centrala Örebro.

När det är speedwaytävlingar i Kumla så är upplägget detsamma. Detta är bara några av många exempel på skattedoping i vårt avlånga land. Hur ska ett företag som erbjuder ambulanssjukvård eller sjukvårdsberedskap överhuvudtaget kunna saluföra sina tjänster under dessa förutsättningar?

Genom olika upplägg kan ambulanspersonal med sin huvudsakliga anställning i Region Örebro snart ha många bisysslor, som exemplifieras genom anställningar eller anställningslika förhållanden som personalen har med diverse idrottsaktiebolag eller ideella föreningar.

När exempelvis Örebro sportklubb fritt får låna en ambulans och själva avlöna ambulanspersonal, så kan denna ambulans under en pågående fotbollsmatch behövas vid en stor trafikolycka. Då försvinner beredskapen som rimligen bedömts vid ett evenemang. Är det då Örebro sportklubb som ska betala personalen eller är det Region Örebro? Uppläggen är helt enkelt inte hållbara utifrån en beredskapslogik.

En ohederlig konkurrens med många ansikten

Henrik "Hoffa" Johansson

Luddiga ansvarsförhållanden och en valhänt beredskap

Det går i sammanhanget inte att bortse från att ansvarsförhållandena riskerar att bli otydliga när väl en olycka är framme.

Den ambulanspersonal som mot ersättning åtar sig att arbeta exempelvis vid Örebrotravet (med Örebrotravet som arbetsgivare) med en sponsrad ambulans, sponsrade läkemedel, sponsrad medicinsk utrustning och sponsrade kläder; kommer inför en situation där en vårdinsats blir aktuell behöva fundera på om deras ordinarie behörighet att arbeta enligt generella läkemedelsdirektiv som annars gäller vid deras anställning vid ambulanssjukvården, Region Örebro län gäller.

Det är Örebrotravet som ersätter personalen och därmed har arbetsgivaransvar för personerna som arbetar vid travet, och följaktligen också ska vara ansvariga i hela ledet.

En annan fråga är i vilken mån Örebrotravet har en försäkring. Är Örebrotravet vårdgivare eller är Region Örebro vårdgivare. Personalen ska vara anställd hos en vårdgivare och i fallet med Örebrotravet är personalen vid arbete vid travet också anställda av Örebrotravet.

De marknadsaktörer som finns inom räddning, säkerhet och sjukvård kan under rådande omständigheter omöjligt bedriva ett långsiktigt arbete. Ännu idag 2017 förekommer ekonomiska upplägg där en kedja av intressenter bortser från såväl skatteregler, kollektivavtalsbestämmelser och vårdgivarregler vid olika tävlingar Sammantaget leder detta till en verksamhet som står i strid med en lång rad lagar och regler. Riskerna med en fortsatt oreglerad evenemangsverksamhet riskerar att urholka såväl patientsäkerheten som den offentligt finansierade sjukvårds- och räddningsverksamheten.

Det går inte heller att bortse från att det riskerar att leda till en underminering av seriösa aktörers möjligheten att kunna konkurrera på likvärdiga villkor.

hör inte hemma i sverige

De främsta skälen för att sluta upp med skattesponsring och märkliga anställningsförhållanden är att slå vakt om det allmännas resurser och ge likvärdiga villkor till marknaden.

Regioner och landsting ska i alla lägen vara goda samhällsaktörer och därtill vare sig medverka till parallella ekonomiska system eller bristfällig beredskap vid idrottsevenemang.

Public Outlaws hör inte hemma i Sverige! www.s112.se

Om du har NERVER AV STÅL och ett HJÄRTA AV GULD och vill HJÄLPA MÄNNISKOR?

FALCK SÖKER FLER SKICKLIGA KOLLEGOR till våra verksamheter i Sverige!

Då är vi rätt plats för din karriär!

www.falckambulans.se Falck är Sveriges största aktör inom ambulanssjukvård och vi finns i Skåne, Stockholm, Östergötland, Västerbotten, Västernorrland och på Gotland. Våra medarbetare skapar genom sitt fantastiska arbete trygghet för våra patienter och uppdragsgivare.

Vi är stolta över att ha ansvar för verksamheter som är nära människors vardag som ger grundläggande trygghet för alla i vårt samhälle.

Inom ambulans jobbar vi i team: ambulanssjukvårdare tillsammans med sjuksköterska med eller utan specialistutbildning.

-Vill du göra verklig skillnad varje dag?

Kom till oss: www.falckambulans.se

Lundbeck Stiftelsen är majoritetsägare av Falck. Under de fyra senaste åren har stiftelsen delat ut cirka 2,1 miljarder till forskning inom Health and Life Sciences.

Neutraliserar kemikalier i ögon och på hud

Neutraliserar och absorberar kemiska spill

Kyler brännskador

HJÄLTARS HJÄLTAR Ibland behöver även den som räddar hjälp av hjältar. Våra produkter ser inte så märkvärdiga ut, men är ytterst pålitliga när det väl gäller.

Läs mer på www.medicalcare.se

www.s112.se

samverkan 112 nr 4 2017

41

ambulanssjukvård / Behandlingsriktlinjer

Ny app effektiviserar ambulanspersonalens arbete

Appen i appstore/gogole play

Text: sven åsheden Foto: privat skärmdumpar: Torbjörn Bergvall

Ambulanspersonalen i Region Örebro län är numera ständigt uppdaterade när de är ute på sina uppdrag. Detta tack vare en mobilapp som innehåller verksamhetens behandlingsriktlinjer.

N

är ambulanspersonalen jobbar ute på fältet behöver de ta en massa beslut kring patienterna. Beslut som bygger på strikta behandlingsriktlinjer - riktlinjer för behandling och läkemedelshantering.

Tidigare har riktlinjerna varit samlade i en bok i fickformat, som omarbetades och trycktes om vartannat år. Men nu har ambulanssjukvården tagit klivet in i applikationernas värld.

– Bakgrunden är att det var svårt att hålla boken uppdaterad. Det var både omständligt och dyrt, och när senaste upplagan kom från tryckeriet så kunde det i teorin redan finnas delar som var inaktuella, säger Torbjörn Bergvall, verksamhetsutvecklare för ambulanssjukvården i regionen.

Torbjörn Bergvall har utvecklat appen tillsammans med Per Bonerfält, medicinskt ledningsansvarig på USÖ-ambulansen, samt Jan Arvidsson, sjuksköterska, från ambulansen i Karlskoga.

Region Västernorrland är förebild

När vi sett att Region Västernorrland hade sina riktlinjer samlade i en app i mobilen, beslutade man i länsambulansgruppen att 42

samverkan 112 nr 4 2017

så får det bli även i Region Örebro län.

Vid årsskiftet var man redo att släppa en testversion.

– Under årets första månader kan man säga att den var i provdrift, samtidigt som länets samtliga ambulanser utrustades med smartphones, berättar Torbjörn Bergvall.

"Radioskugga" - inget problem

Från den 1 maj körs appen i skarpt läge.

Behandlingriktlinjernas grund är densamma som innehållet i den gamla fickboken.

– Eftersom det är så enkelt att redigera och uppdatera i appen, så har vi lyft in ytterligare användbara riktlinjer och funktioner. Appen har en sökfunktion, och när viktiga uppdateringar gjorts kommer push-notiser så att personalen uppmärksammas på ändringar och det som är nytt.

– Vi är precis i slutskedet, med en nyutvecklad funktion, för beräkning av läkemedelsdoser utifrån patientens ålder och vikt, säger Torbjörn Bergvall och tillägger; – Ingen personal behöver heller oroa sig över att råka ut för dålig eller obefintlig mobiltäckning om ambulansen är på uppdrag ute i ”obygden”.

– Vår senaste version av appen finns hela tiden sparad i mobilen, så att man kommer åt den även om mottagningen är dålig, avslutar Torbjörn Bergvall. ■

Innehåll på knappen Allmänt. Handlingsplaner, vårdkedjor och annat

Visste du att... ... Torbjörn Bergvall, verksamhetsutvecklare, kan nås på telefon: 0581-855 82 eller via mejl: torbjorn.bergvall@regionorebrolan.se

www.s112.se

Exempel på riktlinje för behandling.

Funktionen för beräkning av läkemedelsdoser utifrån patientens ålder och vikt.

Ger en individuell dosberäkning.

Allmänt/Särskilda handlingsplaner. Med bilder och inbäddade länkar till klipp som visar moment från olika leverantörer.

Succén rullar vidare!

Nilsson XC90 Ambulans rullar för fullt på vägarna i flera länder med hög säkerhet, framkomlighet och med en arbetsmiljö speciellt utvecklad för att underlätta för både patient och sjukvårdare.

Bra sjukvård under säker transport!

www.nilsson.se

www.s112.se

Följ oss

Kontakta oss gärna 0430-49050 | info@nilsson.se

samverkan 112 nr 4 2017

43

räddningstjänst / Flytväst

www.youtube.com/watch?v=TNJzJJjaAz4

"Flytvästrockarna" från småland Till toner av Four on a dancefloor rockar brandmännen Conny Wikander, Lars-Johan Lantz, Bruno Pilåsen och Thomas Ljunggren loss.

Män över femtio år är kraftigt överrepresenterade vad gäller drunkningsolyckor. I en uppskattad video uppmanar fyra småländska brandmän allmänheten att använda flytväst på sjön.

Trots att den bara funnits på Youtube och Facebook sedan mitten av juni, har den här videon väckt stor uppmärksamhet; www.youtube.com/watch?v=TNJzJJjaAz4

Till toner av Four on a dancefloor rockar brandmännen Conny Wikander, Lars-Johan Lantz, Bruno Pilåsen samt Thomas Ljunggren loss iförda varsin flytväst samt solglasögon.

– Vi är alla 50+ och det är den grupp som sticker ut vad gäller drunkningsolyckor, säger Bruno Pilåsen till Samverkan 112.

Idén kom ursprungligen från Ulla Andersson Jarl, kommunikationschef vid Höglandets räddningstjänstförbund som omfattar kommunerna Vetlanda och Nässjö och är en aktiv part i Räddsam F och F samverkan.

– Vi är rätt nya på Facebook men vid månadsskiftet juli/augusti hade videon setts av drygt 8 000 personer och delats drygt 70 gånger.

– En del medier har också hört av sig och uppmärksammat videon samt dess

44

samverkan 112 nr 4 2017

syfte, berättar hon för Samverkan 112.

Bruno Pilåsen säger att videon enbart har mött positiva reaktioner. Det litet skämtsamma anslaget till trots har den ett allvarligt budskap.

– En del tror att de kan ge sig ut på sjön utan flytväst, men det är livsfarligt. Vi erbjuder på räddningstjänsten gratis utlåning av flytvästar i upp till sju dagar, efter det kostar det en mindre summa.

FAKTA om hundarna

Blir det då någon uppföljning på denna "succé-video"?

– Vi har producerat flera videor, men då i syfte att rekrytera nya medarbetare.

Om det blir någon uppföljning på "flytvästrockarna" får vi se längre fram i tiden, svarar Ulla Andersson Jarl som tycker att sociala medier är en utmärkt kanal att nå många med väsentlig information.

– Vi har vågat ta ut svängarna litet mer när det gäller att nå ut med förebyggnade information, utan att för den skull tappa trovärdighet i det seriösa grundbudskapet.

– Det viktiga är att nå fram och förhoppningsvis få till stånd ett ändrat beteende i positiv riktning som förebygger skador och räddar liv. ■

Höglandets räddningstjänstförbund 230 medarbetare varav 60 heltidsanställda och övriga deltidsanställda Under förbundets tak finns även ambulansverksamheten. Denna tillhör organisatoriskt Region Jönköpings län.

Text: Sören Viktorsson www.s112.se

Lättstyrd kommunikation Telium Pandora förenklar arbetet i krävande situationer

Telium Pandora är en smart, säker och flexibel kommunikationsplattform som används bland annat för ambulans och patienttransporter.

All information är samlad på ett ställe, med ett gemensamt användargränssnitt för både Rakel, GSM och Intercom. Alla anslutna system kan styras via fordonets pekskärm. Telium Pandora är utformad i samarbete med slutanvändare och lätt att anpassa, bl.a. med snabbval för frekventa kommandon. Förare och vårdare manövrerar systemen oberoende av varandra, har tillgång till inbyggd Intercom och kan genomföra trepartssamtal. Kommunikationen förenklas och både arbetsmiljö och trafiksäkerhet förbättras.

hstd.se

Se filmer för ambulans och patienttransport på teliumsweden.se För mer information kontakta Telium Sweden Tel: 035-16 61 00 eller sales@teliumsweden.se

Akutväskor anpassade för dagens ambulanssjukvård

IM-MEDICO SVENSKA AB TEL: +46 8 715 55 10 | E-POST: INFO@IM-MEDICO.SE WWW.IM-MEDICO.SE

www.s112.se

samverkan 112 nr 4 2017

45

kriminalhistora / Polismord

De två skjutna polismännen ligger övertäckta på vägen i Malexander sedan bankrånare mördat dem, på flykt efter bankrån i Kisa.

Foto: Mia Karlsvärd/Östgöta Correspondenten COPYRIGHT SCANPIX SWEDEN

polismorden i malexander - del 1 Turnén skulle finansiera deras nazistiska kamp. Men i stället åkte de fast och dömdes till livstids fängelse. Det här är historien om hur planerna på att störta samhället i stället slutade med polismorden i Malexander.

S

trax före klockan åtta på morgonen den 28 maj 1999 stannade en vit Toyota utanför Österåkeranstalten, tre mil norr om Stockholm. I hyrbilen satt Andreas Axelsson och Jackie Arklöv. De var där för att hämta sin vän Tony Olsson, som fått permission för att gå på Metallicakonsert i Globen.

Hade bilen kontrollerats hade bluffen avslöjats. I Toyotan fanns ett automatvapen, tre pistoler, ett jaktgevär med kikarsikte, tre handgranater, 250 gram sprängdeg, ammunition, extra magasin och kommunikationsapparater.

Målet var Östgöta Enskilda bank i Kisa. Pengarna skulle användas till deras gemensamma nämnare: den nationalsocialistiska kampen.

46

samverkan 112 nr 4 2017

Vid tvåtiden parkerade de söder om Kisa och bytte bil till en stulen Saab.

Axelsson var den som hade kunskapen om hur banken såg ut på insidan. Han och Arklövs uppgift var att gå in i lokalen medan Olsson skulle vänta utanför.

Tio i tre stormade de in i banken. De räknade med att polisen skulle vara på plats efter cirka 25 minuter. Axelsson hade därför med sig ett tidtagarur så att de inte skulle stanna längre än 20 minuter.

Han beordrade en ung kassörska att öppna valvet, men hon hade ingen nyckel.

Då höll Axelsson en pistol mot hennes huvud och sa: – Är det inte öppet inom 15 minuter blir det synd om er.

Tidlåset öppnade sig på utsatt tid.

Text: Andreas Utterström Rånarna rafsade åt sig alla kontanter de kom över och slängde ner dem i sina väskor. Det blev 2 615 898:50 kronor.

På väg ut vände sig en av rånarna om och skrek: – Gör ingenting! Vi är snart tillbaka!

Men i stället hoppade de in i flyktbilen och åkte snabbt därifrån. överraskning - att polisstationen var öppen Polisen var dem dock på spåren. Rånarna hade räknat med att den lokala polisstationen i Kisa skulle vara stängd, men så var inte fallet. Där befann sig närpolischefen Kenneth Eklund. Han fick larmet, drog på sig sin skottsäkra väst och körde mot banken.

Eklund kunde se Tony Olsson hålla www.s112.se

Verksamhetschef Ambulanssjukvården i Kalmar län

Malexander

I Kalmar län finns 15 ambulansstationer som är uppdelade i fem chefsområden. Vi har 22 akutambulanser, som utför 35.000 uppdrag och kör ca 245.000 mil per år.

Ambulansenheten i Kalmar län har för närvarande cirka 200 medarbetare.

Vi erbjuder ett stimulerande uppdrag inom ett spännande verksamhetsområde. Ett meningsfullt och utvecklande jobb. Varje dag! Läs mer och ansök på Ltkalmar.se/ lediga-jobb.

Nästa generation Akutryggsäckar nu direkt från tillverkaren SACCI vakt utanför. Men han gjorde ingenting. Att ge sig in i en eldstrid vore vansinne. Polismannen följde därför vad som hände på avstånd.

När rånarna försvann i bilen passerade de Eklund med tre gevärspipor som stack ut ur ett av fönstren. Han tog upp jakten och hade bara hunnit köra bakom en vägkrök när han möttes av tre skjutklara rånare som hoppat ur sin Saab. Sedan smällde det. Eklund tvärnitade, backade och skrek över kommunikationsradion att han var beskjuten.

Rånarna åkte vidare. Trots det som nyss hänt följde Kenneth Eklund återigen efter. Efter en halv kilometer hände samma sak – han mötte tre skjutklara rånare. Polismannen bromsade allt han kunde, men den höga farten gjorde att han inte fick stopp på bilen förrän han befann sig 25 meter från rånarna. De öppnade återigen eld. Polisbilens motor hade lagt av och Eklund kunde därför inte backa. Han kastade sig ut och kröp på mage ut i ett geggigt kärr. Eklund hittade en eka där han kunde ta skydd med tjänstevapnet i handen. Han hörde någon skrika: – Snutjäveln ligger i vassen!

De slängde flera handgranater, men utan att träffa. Sedan blev det tyst.

Efter en stund vågade Kenneth Eklund sig fram.

Han höll tjänstevapnet hårt i händerna. ► www.s112.se

Sjukvårdsväskor Sacci Akut Saccis nya serie med sjukvårdsväskor är framtagna tillsammans med bla. ambulanspersonal för dagens moderna ambulanssjukvård. De bygger på ett modulsystem där du som användare bestämmer hur insidan ska se ut. Väskorna har ett helt nytt ergonomiskt bärsystem som gör att den sitter bekvämt och avlastande på ryggen. De är gjorda i slitstark Corduraväv.

Finns i olika utföranden. Sjukvårdsväskorna finns i tre olika storlekar; Mini, Medi och Maxi och med olika innerväggar. Finns behov av specialanpassade väggar kan vi hjälpa Er med det!

Sacci Ryggsäckar AB Gamla Tunavägen 8 784 36 Borlänge Tel: 0243-932 50 www.sacci.se

samverkan 112 nr 4 2017

47

kriminalhistora / Polismord

► När en av rånarna rörde sig framför honom höjde han vapnet, redo att skjuta.

Men Eklund hade sett fel. Det var ingen rånare med automatvapen, utan en fotograf med kameran i högsta hugg.

Polisens rutiner fungerade inte som tänkt Poliserna Olle Borén och Robert Karlström hade gått på sitt arbetspass bara tio minuter efter att banklarmet gick. De arbetade i Mjölby närpolisområde med Motala som huvudort. Ett rån i Kisa var egentligen inte deras sak, men de tog ändå sin polisbil och åkte mot Boxholm.

De tre huvudorterna Linköping, Norrköping och Motala hade egna kommunikationscentraler. Vid stora händelser skulle Linköping ta över så att alla fick samma information. Men den här gången fungerade inte rutinerna. Därför fick Borén och Karlström aldrig veta att rånarna skjutit och kastat handgranater mot kollegan Kenneth Eklund.

Vid Malexander hann polismännen ifatt rånarna. En våldsam eldstrid utbröt.

Skott avlossades i båda riktningarna, men poliserna var i underläge.

Senare visade den tekniska undersökningen att Borén och Karlströms bil hade 26 utvändiga och 19 invändiga skador.

Avrättades med sina egna tjänstevapen Värst av allt var att de hade skjutits till döds på mycket nära håll – med sina egna tjänstevapen. Det var rena avrättningen.

Rånarna fortsatte, medvetna om att de snart skulle få hela landets poliskår efter sig. De hade dessutom fått ett annat problem på halsen. Andreas Axelsson var skottskadad och blödde kraftigt. Rånarna tvingade därför en bilist att stanna, lastade över sin kumpan och förklarade att han omedelbart måste köras till sjukhus.

Hade Axelsson inte fått vård hade han dött, men läkarna lyckades rädda honom.

Han anhölls redan på vårdcentralen i Boxholm.

Komplicerad jakt på bankrånarana Jakten efter kumpanerna blev mer komplicerad. Tusentals poliser i hela landet deltog och jobbade dygnet runt.

Tony Olsson fick hjälp av sin fästmö att fly, men hon vägrade släppa in Jackie Arklöv i bilen. Han tvingades då klara sig på egen hand.

Arklöv tog då morgontåget till Stockholm och checkade in på hotell. På kvällen gick han på krogen och träffade två kvinnor som tyckte att han uppträdde så 48

samverkan 112 nr 4 2017

Poliserna Olov Borén och Robert Karlström som sköt till döds i Malexander hedras.

Borén (t.v.) och Karlström, står på ett kondoleansbord på polishögkvarteret i Stockholm.

Foto: Maja Suslin/SCANPIX

förvirrat att de hjälpte honom till psykakuten. Men han skrevs aldrig in, utan åkte tillbaka till hotellet.

Måndagen den 31 maj, tre dagar efter rånet, greps Arklöv utanför Andreas Axelssons lägenhet i Tyresö. Varför polismördaren tog en sådan risk är en gåta. Han måste ha förstått att polisen skulle bevaka lägenheten. Kanske var agerandet ett bevis på det förvirrade tillstånd han befann sig i. Eller så ville han innerst inne åka fast.

När polisen slog till skrek de åt Arklöv att lägga sig på magen. Han gjorde som de sa. När en av polismännen skulle sätta fast handbojorna brann ett skott av och träffade rymmaren i ryggen.

Efteråt trodde många att det var en hämnd för det som hänt kollegorna i Malexander. Polismannen åtalades, men friades av tingsrätten som kom fram till att det rört sig om ett vådaskott.

Tony Olsson flydde till Costa Rica På avstånd läste Tony Olsson i tidningarna om vad som hänt med Jackie Arklöv. Själv hade han flytt till Costa Rica, men insåg att loppet var kört också för honom.

Olsson kände sig dock rädd för att även han skulle skjutas av polisen.

Han funderade på att överlämna sig själv, men greps av den lokala polisen

innan planerna blev verklighet.

Den rutinerade utredaren Benniet Henricson flög tillsammans med en kollega och två personer från kriminalvården till Costa Rica i ett chartrat plan för att hämta polismördaren.

På planet hem fick Tony Olsson en pizza som han snabbt åt upp. Henricson har tydliga minnen från den 18 timmar långa flygresan: – Vi sov ingenting, utan Olsson pratade nästan hela tiden. Han var närmast tacksam att se oss eftersom det hade varit tufft i fängelset i Costa Rica.

Trots att polismannen i det lilla planet satt knä mot knä med någon som mördat två kollegor lyckades Benniet Henricson lägga känslorna åt sidan. Han hade bestämt sig för att spara alla frågor om rån och mord tills planet landade på svensk mark. Där skulle Nationella insatsstyrkan köra Olsson till häktet.

– När vi närmade oss landning frågade han med rädsla i ögonen om jag kunde följa med i bilen. Olsson var rädd för att få stryk, men jag svor dyrt och heligt att det inte skulle hända honom något och det gjorde det inte heller, säger Benniet Henricson.

När de tre rånarna var gripna började jakten efter något annat. Sanningen. Vad var det egentligen som hade hänt? www.s112.se

polismorden i malexander - del 2 Fortsättning på historien om hur planerna på att störta samhället i stället slutade med polismord Foto: Mia Karlsvärd/Östgöta Correspondenten

”Bäste herr Norén”

Så började det välformulerade brevet som var daterat den 15 mars 1998 och skickat från Tidaholmsansalten. Avsändaren Carl Thunberg – tidigare Sumonja och ledare för Militärligan som under 90-talet genomförde en serie rån – berättade att han ingick i en teatergrupp som bildats på fängelset.

Det var svårt att hitta en pjäs skriven för fyra män. Thunberg undrade därför om Lars Norén hade någon egen pjäs som skulle passa gruppen. Eller om han möjligen hade lust att komma på besök.

Thunberg hade inte väntat sig något svar. Men Lars Norén kände sig både smickrad och nyfiken. Han hade aldrig varit i ett fängelse tidigare och tackade ja till erbjudandet.

Men han ville inte åka ensam, utan tog med sig Riksteaterns producent Isa Stenberg. Efter att ha lämnat ifrån sig nycklar, pengar, mobiltelefoner och passerat metalldetektor och sju låsta dörrar klev de in i rummet där Mats Nilsson, Tony Olsson, Carl Thunberg och Dino (som i ett tidigt skede hoppade av teaterprojektet för att satsa all kraft på studierna) väntade.

som skulle specialskrivas utifrån deras diskussioner. Reine Brynolfsson fick rollen som John, Noréns alter ego som träffar tre fångar för att jobba med en pjäs.

Att det inte rörde sig om något vanligt repetitionsarbete stod klart på många sätt.

Ett filmteam som följde arbetet – och vars ansträngningar senare blev dokumentären ”Repetitioner” – gick Brynolfsson på nerverna. Han fick otaliga utbrott och slog vid ett tillfälle till kameran så att filmaren Gunnar Källström fick ett märke ovanför ögonbrynet.

I sin självbiografi ”Chockvågor” skriver Tony Olsson att han flera gånger var nära att slå ner Dramatenskådespelaren.

Efter incidenten med kameran blev han upprörd som aldrig förr.

I Elisabeth Åsbrinks bok ”Smärtpunkten: Lars Norén, pjäsen ’Sju tre’ och morden i Malexander” berättar Källström att Tony Olsson kom fram i en paus och erbjöd sig att ”spöa upp eller slå ihjäl” Reine Brynolfsson. Källström avböjde, men i hans ögon rådde det ingen tvekan om att erbjudandet var allvarligt menat.

var nazister Nikotinisten Norén var nervös och hade lyckats få dispens från rökförbudet. Han tände den ena cigaretten efter den andra under det trevande samtalet. Efter 20 minuter berättade Mats Nilsson att han och Tony Olsson var nazister. Eller ”nationalsocialister”, som han uttryckte saken.

Norén och Stenberg blev tagna på sängen. Ingen hade berättat.

När mötet var över och de kommit ut på parkeringen kände båda att de måste tillbaka. De hade fått inblick en främmande och skrämmande värld, en guldgruva för en dramatiker.

Nästa gång hade Norén tagit med sig en kassettbandspelare. Tanken var att samtalen skulle skrivas ut och utgöra grundfundamentet för pjäsen ”Sju tre”

brevväxlade med Jackie Arklöv Tony Olsson halkade snett tidigt. Det var skolk, mobbning, skilsmässor och misshandel i hemmet. Som tonåring åkte han, tillsammans med sin mamma och hennes vänner, runt och stal byggmaterial i Örebrotrakten.

Sin riktiga familj fann han som 21-åring i den nazistiska organisationen Riksfronten där han utsågs till ledare för underavdelning Närke 4:3.

När en av moderns vänner hade problem i samband med en skilsmässa erbjöd hon sig att fråga sonen om han kunde hjälpa till. För 60 000 kronor skulle Tony Olsson se till att kvinnan som ställt till med besvär försvann. Men polisen kom honom på spåren och han greps på bar gärning, med ett avsågat hagelgevär.

www.s112.se

Olsson dömdes till sex års fängelse för rån och stämpling till mord, straffet han avtjänade när ”Sju tre”-arbetet inleddes.

Redan 1996 började han brevväxla med Jackie Arklöv. Olsson hade läst om den märklige svensken som åkt till Bosnien som legosoldat, dömts för brott mot mänskligheten och kommit tillbaka till Sverige tack vare en fångutväxling.

I ett av sina brev skrev han: ”Hur var din första strid, hur kändes det! Kan tänka mig att det är en satans adrenalinkick, är dömd för rån innan så jag vet åtminstone hur det känns. (…) Du får ursäkta frågorna men jag är så förbannat nyfiken, har ju inte deltagit i riktigt krig någon gång men vill hemskt gärna göra det!”

Arklöv svarade: ”Jag var med i en hel massa strider och såg en hel del, men jag ångrar inte för en sekund att jag åkte ner. Det finns inget bättre än att få kriga på riktigt, har man en gång börjat så är det svårt att sluta.”

I fängelset fortsatte Tony Olsson att förkovra sig i nationalsocialismen. Han lärde känna Mats Nilsson, en före detta skinnskalle som dömts för grovt rån och som hjälpte honom att komma i form med hjälp av styrketräning, boxning och löpning.

Inne på Tidaholmsanstalten bildade de tillsammans NRA, Nationella Republikanska Armén, en nazistisk organisation med IRA som förebild.

Den tredje medlemmen blev en person utanför murarna, en bekant till Mats Nilsson som hette Andreas Axelsson och som delade deras värderingar.

För att störta samhället behövdes pengar och det skulle de skaffa sig genom bankrån. Någonstans på vägen kom även Jackie Arklöv in i bilden, en person som trots sin mörka hy också var övertygad nazist och som hade de stridskunskaper som krävdes. ► samverkan 112 nr 4 2017

49

kriminalhistora / Polismord

►

Anstalt Tidaholm.

”Bäste herr Norén”

Så började det välformulerade brevet som var daterat den 15 mars 1998 och skickat från Tidaholmsansalten. Avsändaren Carl Thunberg – tidigare Sumonja och ledare för Militärligan som under 90-talet genomförde en serie rån – berättade att han ingick i en teatergrupp som bildats på fängelset.

Det var svårt att hitta en pjäs skriven för fyra män. Thunberg undrade därför om Lars Norén hade någon egen pjäs som skulle passa gruppen. Eller om han möjligen hade lust att komma på besök.

Thunberg hade inte väntat sig något svar. Men Lars Norén kände sig både smickrad och nyfiken. Han hade aldrig varit i ett fängelse tidigare och tackade ja till erbjudandet.

Men han ville inte åka ensam, utan tog med sig Riksteaterns producent Isa Stenberg. Efter att ha lämnat ifrån sig nycklar, pengar, mobiltelefoner och passerat metalldetektor och sju låsta dörrar klev de in i rummet där Mats Nilsson, Tony Olsson, Carl Thunberg och Dino (som i ett tidigt skede hoppade av teaterprojektet för att satsa all kraft på studierna) väntade. var nazister Nikotinisten Norén var nervös och hade lyckats få dispens från rökförbudet. Han tände den ena cigaretten efter den andra under det trevande samtalet. Efter 20 minuter berättade Mats Nilsson att han och Tony Olsson var nazister. Eller ”nationalsocialister”, som han uttryckte saken.

Norén och Stenberg blev tagna på sängen. Ingen hade berättat.

När mötet var över och de kommit ut på parkeringen kände båda att de måste tillbaka. De hade fått inblick en främ50

samverkan 112 nr 4 2017

Foto: Kriminalvården

mande och skrämmande värld, en guldgruva för en dramatiker.

Nästa gång hade Norén tagit med sig en kassettbandspelare. Tanken var att samtalen skulle skrivas ut och utgöra grundfundamentet för pjäsen ”Sju tre” som skulle specialskrivas utifrån deras diskussioner. Reine Brynolfsson fick rollen som John, Noréns alter ego som träffar tre fångar för att jobba med en pjäs.

Att det inte rörde sig om något vanligt repetitionsarbete stod klart på många sätt.

Ett filmteam som följde arbetet – och vars ansträngningar senare blev dokumentären ”Repetitioner” – gick Brynolfsson på nerverna. Han fick otaliga utbrott och slog vid ett tillfälle till kameran så att filmaren Gunnar Källström fick ett märke ovanför ögonbrynet.

I sin självbiografi ”Chockvågor” skriver Tony Olsson att han flera gånger var nära att slå ner Dramatenskådespelaren.

Efter incidenten med kameran blev han upprörd som aldrig förr.

I Elisabeth Åsbrinks bok ”Smärtpunkten: Lars Norén, pjäsen ’Sju tre’ och morden i Malexander” berättar Källström att Tony Olsson kom fram i en paus och erbjöd sig att ”spöa upp eller slå ihjäl” Reine Brynolfsson. Källström avböjde, men i hans ögon rådde det ingen tvekan om att erbjudandet var allvarligt menat. brevväxlade med Jackie Arklöv Tony Olsson halkade snett tidigt. Det var skolk, mobbning, skilsmässor och misshandel i hemmet. Som tonåring åkte han, tillsammans med sin mamma och hennes vänner, runt och stal byggmaterial i Örebrotrakten.

Sin riktiga familj fann han som 21-åring

i den nazistiska organisationen Riksfronten där han utsågs till ledare för underavdelning Närke 4:3.

När en av moderns vänner hade problem i samband med en skilsmässa erbjöd hon sig att fråga sonen om han kunde hjälpa till. För 60 000 kronor skulle Tony Olsson se till att kvinnan som ställt till med besvär försvann. Men polisen kom honom på spåren och han greps på bar gärning, med ett avsågat hagelgevär.

Olsson dömdes till sex års fängelse för rån och stämpling till mord, straffet han avtjänade när ”Sju tre”-arbetet inleddes.

Redan 1996 började han brevväxla med Jackie Arklöv. Olsson hade läst om den märklige svensken som åkt till Bosnien som legosoldat, dömts för brott mot mänskligheten och kommit tillbaka till Sverige tack vare en fångutväxling.

I ett av sina brev skrev han: ”Hur var din första strid, hur kändes det! Kan tänka mig att det är en satans adrenalinkick, är dömd för rån innan så jag vet åtminstone hur det känns. (…) Du får ursäkta frågorna men jag är så förbannat nyfiken, har ju inte deltagit i riktigt krig någon gång men vill hemskt gärna göra det!”

Arklöv svarade: ”Jag var med i en hel massa strider och såg en hel del, men jag ångrar inte för en sekund att jag åkte ner. Det finns inget bättre än att få kriga på riktigt, har man en gång börjat så är det svårt att sluta.”

I fängelset fortsatte Tony Olsson att förkovra sig i nationalsocialismen. Han lärde känna Mats Nilsson, en före detta skinnskalle som dömts för grovt rån och som hjälpte honom att komma i form med hjälp av styrketräning, boxning och löpning.

Inne på Tidaholmsanstalten bildade de tillsammans NRA, Nationella Republikanska Armén, en nazistisk organisation med IRA som förebild.

Den tredje medlemmen blev en person utanför murarna, en bekant till Mats Nilsson som hette Andreas Axelsson och som delade deras värderingar. rånade under sina permissioner För att störta samhället behövdes pengar och det skulle de skaffa sig genom bankrån. Någonstans på vägen kom även Jackie Arklöv in i bilden, en person som trots sin mörka hy också var övertygad nazist och som hade de stridskunskaper som krävdes.

Hösten 1998 började Jackie Arklöv, www.s112.se

Andreas Axelsson och Tony Olsson sin rånturné i Östergötland. De slog till mot mindre orter och städer som Hultsfred, Trollhättan och Åseda.

Brotten begicks i samband med Tony Olssons permissioner. Polisen misstänkte senare att Mats Nilsson fanns med i bakgrunden och stod för planeringen, men det gick aldrig att bevisa. Utredarna menade senare att rånen förenklats av teaterarbetet. Men enligt journalisten och författaren Elisabeth Åsbrink hade rånen begåtts även utan teaterprojektet.

– Jag gick igenom alla handlingar som hade med Tony Olssons permissioner att göra och det är på de ordinarie permissionerna, som han hade haft även om han inte spelat teater, som han och de andra genomförde rånen, säger hon.

Det tog inte lång tid för utredarna att inse att det var samma gärningsmän som var i farten på olika håll i länet. De använde alltid stulna Saabbilar som de brutit sig in i på samma sätt. Dessutom var de ovanligt brutala, ibland helt i onödan.

Som i Österbymo den 26 februari 1999. rånade ica-butik Vid femtiden på eftermiddagen stod Torgny Grosshed vid charkdisken på sin arbetsplats Ösmohallen. En kollega kom springande och sa att de blivit rånade.

Eftersom Grosshed snart skulle fylla år avfärdade han det som någon form av skämt kopplat till bemärkelsedagen.

Men kollegan kom tillbaka.

– Det är ett rån, fattar du inte?

Torgny Grosshed sprang till kassorna och såg en maskerad Jackie Arklöv slå ett slag med en yxa mot en av kunderna innan han flydde.

– Det finns tre typer av människor: de som registrerar, de som springer och gömmer sig och till sist sådana som mig, de tokiga jävlarna som agerar.

Grosshed hittade en olåst cykel och följde efter Arklöv som sprang in på Systembolaget. Han insåg att han var i underläge mot yxmannen och fick i farten med sig en piassavakvast.

Först när en maskerad Tony Olsson dök upp och riktade en pistol mot Torgny Grossheds huvud insåg han allvaret och skrek: – Neeeeeej!

Olsson sänkte pistolen och sköt i stället i ljumsken.

– Jag har aldrig upplevt en liknande smärta.

Grosshed lyckades ändå behålla medwww.s112.se

vetandet och hasade in i en trappuppgång.

Blodet forsade fram. Han slet av sig livremmen och drog åt så hårt han kunde för att stoppa flödet.

Samtidigt flydde rånarna med drygt 41 000 kronor i byte.

Torgny Grosshed klarade sig utan allvarliga men och efter bara en vecka skrevs han ut från sjukhuset.

Värre var det några månader senare då han svimmade ute på gräsmattan. Hunden väckte honom genom att slicka husse i ansiktet. Det visade sig att skottskadan orsakat blod i lungorna och nu fick Grosshed tillbringa ytterligare en vecka på sjukhus, men det gick bra den gången också.

– När jag tänker tillbaka på det i dag har jag svårt att förstå hur jag vågade springa efter rånaren.

En annan fråga som var svår att besvara var varför gärningsmännen slog till mot just Österbymo? Men svaret gick att finna i Aktuell Rapport. Porrtidningen hade samma år skrivit ett reportage där den lilla orten kallades ”Sveriges tryggaste kommun”. I texten berättade reportern att det visserligen fanns en polisstation men att där hängde en skylt med texten: ”Öppet på torsdagar kl 16-18.”

Tidningen hittades senare i Tony Olssons cell. teaterpjäsen - sju tre Parallellt med rånen fortsatte arbetet med ”Sju tre”. Måndagen den 23 november 1998 var det smygpremiär bakom murarna.

Publiken bestod av personal på Tidaholmsanstalten och skådespelarnas familjer.

Efteråt var alla tagna av det de hade sett.

Men det dröjde fram till den 6 februari 1999 innan pjäsen hade premiär utanför fängelsemiljön, då i Umeå. Att låta ”Sju tre” spelas utanför anstalten var ett kontroversiellt beslut, men kriminalvården såg det som rehabilitering. Ännu mer kontroversiellt var det faktum att Tony Olsson och Mats Nilsson spelade sig själva och framförde nazistiska åsikter. Vissa störde sig på att Noréns alter ego Mats inte utmanade dem tillräckligt i pjäsen. Om nationalsocialism finns i verkligen måste den också behandlas på teaterscenen, menade vissa. Andra hävdade att detta var hets mot folkgrupp, kamouflerad som dålig konst.

Hur premiärpubliken skulle ta emot ”Sju tre” var en öppen fråga.

Efter den sista repliken var det knäpptyst och skådespelarna befarade ett fiasko.

Sedan rullade applåderna igång och de insåg att det var succé här också.

Efteråt firade teatergänget framgången med en middag. Sedan var det dags för Isa Stenberg att skjutsa Tony Olsson och Carl Thunberg till Ersbodaanstalten där de skulle övernatta.

Det var becksvart när bilen for fram längs landsvägen. Tony Olsson bad Carl Thunberg om snus, men fick nej. Då utbröt vilt slagsmål i baksätet. Hela bilen gungade, men Isa Stenberg vågade inte stanna. När hon kommit fram till fängelset hade stridshingstarna dock lugnat ner sig. Hon kände sig ändå skakad över det som hänt.

Det våldsamma bråket blev ett kvitto på att Isa Stenberg hamnat i en ohållbar situation. Hur hade en kulturtant på 160 centimeter blivit fångvaktare åt två muskelpaket som tidigare ansetts vara några av landets farligaste fångar? Och hur skulle hon hinna med det samtidigt som hon skulle producera en pjäs, agera chaufför och bemöta hård kritik i medierna? Dessutom hade hon blivit en extramamma för Tony Olsson som ofta bodde hemma hos henne under sina permissioner.

Stenberg försökte hoppa av, men fick inget gehör. En av dem som anlitades som chaufför, för att avlasta Isa Stenberg, var Mats Nilssons vän Andreas Axelsson. ”Sju tre” fortsatte att spelas fram till en sista föreställningen i Hallunda den 27 maj 1999.

Dagen efter mördades Olle Borén och Robert Karlström. ■

En annan version av texten har tidigare varit publicerad i Expressen

Del 3 och 4 av historien presenterar vi i Samverkan 112 nr 5/6 - 2017

blåljuspodden.se Premiär vecka 39

samverkan 112 nr 4 2017

51

backspegel / Svenska Räddnings- och Akutvårdsgruppen

saxat fr

ån

Gemensam arbetsmarknad för nordiskt ambulansfolk

Ambulanspersonalen i Norden kommer att tillhöra en gemensam arbetsmarknad och utbildningen i respektive länder blir likställd och ger möjligheter för ambulansanspersonal att arbeta i hela Norden.

Nordiska rådet föreslås att antaga ett projekt för hur en modern välutrustad ambulans ska se ut. Detta framkom vid en konferens i Örebro i samband med SRAG:s studiedagar.

Socialdepartementet i Norge förelår att sex nya helikopterbaser startas den första januari 1988 utöver de två baser som redan finns. Kostnaden blir omkring 120 miljoner norska kronor.

En nordisk ambulanssamarbetsgrupp bildades 1983 på iniativ av Svenska Räddnings- och Akut­vårdsgruppen. Syftet med gruppen är att söka hitta gemensamma lösningar för utbildning och utrustning för ambulansverksamheten i Norden.

Det finns 2 988 ambulanser i Norden.

Omkring 450 ambulanser byts ut varje år till en kostnad av cirka 180 miljoner svenska kronor. Antalet ambulanspersonal i Norden är 13 412 personer.

– Efter idogt arbete har vi nu lyckats få Nordiska Rådet att ställa upp på våra tankegångar om gemensam utrustning och utbildning för all ambulanspersonal i Norden, säger Bo Rehnberg, ordförande för den nordiska ambulanssamarbetsgruppen.

DANMARK – Vi är mycket glada för det gensvar som vi nu fått. Vem som helst kan börja köra ambulans i Danmark. Här har vi ingen lag som reglerar sådana saker. Personal kan anställas den 1 april och börja den 2 april med ambu- lanstjänst. Detta är helt oacceptabelt. Vår förhoppning är att komma upp till den nivå som ni har i Sverige, säger Arne Nielsen.

saxat fr

ån

I Karlstad är ambulansstationen tjejdominerad. Inte mindre än två tredjedelar av personalen är kvinnor.

Förr hade man svårt att anställa duktiga töser eftersom omklädningsrummen inte räckte till. I dag är det grabbarna som inte får plats! Och tjejen framför andra tjejer är Edit Ohlsson.

52

samverkan 112 nr 4 2017

Representanter från våra nordiska länder informerades om respektive ambulansorganisationer. Från vänster: Arne Nielsen, Danmark, Bo Rehnberg, Sverige, Sten Pettersson, Finland, Rolf Wifladt, Norge och Peter Hjorth, Danmark.

FINLAND – I Finland är ambulansorganisationen underställd fyra ministerier, beroende på organisationsart, säger Arne Pettersson.

Brandkåren svarar för omkring hälften av ambulansverksamheten, företrädesvis i städerna. På landsbygden är den uppdelad på i första hand tre olika intressenter, privat, vid sjukhus el­ler vid hälsocentraler.

Det vanligaste är att verksamheten lämnas ut på entreprenad. Chefsläkarna får automatiskt ansvar för ambulansverksamheten.

– Detta är inte bra med tanke på att intres- set för oss inte är så stort bland chefsläkarna och att karriärgången skapar stor omsättning av ansvariga läkare, säger Arne Pet­tersson.

Det finns en kompletteringsutbildning för ambulanspersonal men det är stor oreda i rekryteringen till den.

– Det finns exempel på att olika brandstationer sänt hela sin per­sonal på denna kompletterande ambulansutbildning och det är ju bra.

– Det är bara det, att de inte har några ambulanser på brandstationerna, berättar Arne Pet­tersson.

NORGE – I Norge vilar ansvaret för am­bulansorganisationen på fylkeskommunerna, berättar Rolf Vifladt. Det finns omkring 850 ambulanser och verksamheten är till 75 procent privat driven.

Brandförsvaret har under de senaste åren allt mera blivit ett viktigt komplement till ambulanstjänsten .

– Vi har också en mycket viktig organisation i Norsk Luftambulans. Det finns i dag två läkarbemannade helikoptrar i Norge. Den senaste tillkom i Stavanger 1981.

Socialdepartementet har föreslagit att den 1 januari 1988 öppna ytterligare sex läkarbemannade heli­kopterbaser i Norge.

Det blir då i Tromsö, Brönnöysund, Trondheim, Ålesund, Bergen och Dombås. Kostnaderna för detta blir 120 miljoner norska kronor .

– Genom denna organisation tar vi ett stort steg framåt och kommer att ha ett rikstäckande ambulanshelikopternät med läkarbemanning där vi kan nå de flesta invånarna inom 30 minuter, slutar Rolf Vifladt.

Text: Ingemar Gustafsson

"Edit på ambulansen" - dagens Karlstad-tös Hon började åka ambulans redan 1939.

På den tiden var sjukhusvaktmästaren förare och Edit följde med för att hålla patienten i handen. Så måningom gifte hon sig med en brandman och 1942 flyttade hon till brandstationen, där akutambulanserna stod på den tiden. Två år senare hade hon fast jobb i ambulansorganisa-

tionen tillsammans med två andra flickor.

En organisation som på den tiden var unik i Sverige och blev föremål för stort uppslagna reportage i veckopressen.

I dag har Edit hängt med kamraterna till den nya ambulansstationen i Karlstad och fortsätter jobba som sjukhusets förlängda arm.

Text: Ceeny

www.s112.se

saxat fr

ån

saxat fr

Brandchefen i Luleå ifrågasätter "20-veckors" utbildningen Brandchef Karl-Gustav Blixt provsitter stationens första motordrivna brandbil, en Hansa-Lloyd från 20-talet. Den påkostade brandstationen byggdes 1965, samma år som brandchefen tillträdde den tjänst han inom kort lämnar med pension.

– Av rutin- och beredskapsskäl är det bäst att ambulanserna är placerade på brandkåren. Vid de ytterst få tillfällen patienten behöver avancerad vård larmar vi ut två bilar, varav den ena kör via sjukhuset och hämtar läkare och/eller sjuksköterska.

Det säger brandchefen i Luleå, Karl-­Gustav Blixt, som också ställer sig frågande till den 20-veckors vidareutbildning som planeras respektive bedrivs runt om i landet.

– Bättre hämta läkare

ån

Helhjärtad satsning av Göteborgs brandförsvar Göteborg blir den första heltidskår i landet, som satsar på akutvårdsutrustning i sina brandfordon och på en utökad samverkan med ambulanstjän­sten, skriver tidningen Brandmannen.

På två stationer, i Gårda och Frölunda, kommer fordonen att utrustas bland annat med defibrillatorer för att öka över levnadschanserna för hjärtstoppspatienter.­ Två ambulanser samt 1:a brandbilarna på de berörda stationerna kommer att förses med en sökare.

När larmet kommit in på 90 000 kan SOS via ett satellitsystem på en dataskärm se vilken bil som befinner sig närmast olycksplatsen och därefter larma den.

På flera håll i landet förekommer det att deltidskårer rycker ut på sjukvårdslarm, bl a i Båstad och på Visingsö i Vättern.

Och fler kommuner, bland annat Falkenberg, planerar att låta deltidskårerna hjälpa ambulansverksamheten - de har ofta betydligt kortare insatstid än ambulanserna.

På brandkåren i Luleå arbetar 52 man. Hälften av dessa ägnar sig åt både räddnings- och ambulanstjänst. Det betyder att de som har både röd (brand ) och vit (ambulans) tjänst sysslar med 9,2 ambulansperioder per månad.

På stationen finns två dag-, två dygns- och en reservambulans (för hela länet ).

I fjol ut förde man 3.791 transporter. Endast cirka två procent var akuta.

– Inom kommunen har vi flera, stora riskfaktorer:

Sjukvård på entreprenad

FARLIGA SAKER SSAB:s gasledningar, Koksverket, NJA och F 21:s civila sida kan - om det vill sig illa - ställa stora krav på räddningstjänsten, säger Karl-Gustav Blixt, och han fortsätter: – All vår personal har sju veckors grundutbildning och om vi inte fick ha kvar ambulanserna så tror jag det skulle ha en, totalt sett, negativ inverkan på deras fostrande rutin. Det skulle dröja länge mellan gångerna de såg en sjuk eller skadad person. Det är inte bra!

En sak som irriterar brandchef Blixt är att, enligt hans mening, de taxistationsplacerade ambulanserna kör onödigt långa sträckor för att få högre miltal och därmed öka intäkterna.

När nöden inte har någon lag...

JAG TVIVLAR – Genom vårt nära samarbete med sjukhuset i allmänhet och klinikchef Friedrich Dannert samt överläkare Jan Möller i synnerhet, har vi byggt upp en larmrutin som passar oss perfekt.

– I de fall patienten kräver kvalificerad vård, sänder vi dels en ambulans direkt till vederbörande, dels en via sjukhuset för att hämta lämplig personal.

-Med det systemet som bas tillåter jag mig tvivla på att ambulanspersonalen verkligen behöver gå den dyra 20- veckorsutbildningen som nu är aktuell.

Text: Sverker Dahl

www.s112.se

Den som vill ta över ambulanssjukvården i Stockholms landsting bör hålla sig framme. Från och med nästa år kommer all ambulanssjukvård där att utföras av entreprenö­rer. Anbudsförfrågningarna skickas ut i oktober 1992. Intresserade? Skriv i så fall till Ambulanssjukvården, att: Åsa Wikström, Box 9099, 102 72 Stockholm så kommer ni med på sändningslistan.

På ön Ven är som bekant vägarna minst sagt smala. Så smala på en del ställen att ambulansen inte kan ta sig fram, berät­tas det i Sydsvenska Dagbladet. Och att tillkalla helikopter från Helsingborg för snabba förflyttningar kostar 6.000 kronor. Per gång...

Inger Wernersson, inflyttad sjuksköterska på ön, med egen flakmoppe, tog sig en funderare, trött på att bära tunga patienter på bår över ängarna och less på att invänta byråkratiska överväganden om helikopterhjälp gång efter annan.

Och kom på lösningenen - en rul­lande bår i släp efter moppen. Svårare än så var det inte. Hon fick korn på ett bra släp till samma kostnad som en enda helikopteru tryckning. "Slå till", be­fallde landstinget och saken var klar. Idag tar sig ekipaget fram överallt på ön och öborna själva, ja, dom omhuldar sin sköterska som om hon vore barnfödd på ön – en ära som utsocknes sällan el­ler ens aldrig vederfarits.

samverkan 112 nr 4 2017

53

Betald annonsplats

ambulansförbundet Box 25, 826 21 Söderhamn Tfn: 018 - 430 11 10 Tfn: 073 - 343 55 00 www.ambulansforbundet.se

”Det är vår tid nu, Avtal 2018”

Gordon Grattidge

Avtal, att vara eller icke vara, det är frågan?

Med liknande ord inleder prins Hamlet en scen i William Shakespeare’s kända uppsättning med samma namn.

Hamlet står med en dödskalle uppsträckt i ena handen precis som att han tycks tala till den när han säger de bevingade orden ”att vara eller att icke vara, det är frågan”.

Frågan han ställer sig själv är en del i hans resonemang med sig själv av att möta döden genom självmord. Hamlet är inte ensam på scenen även om han upplever det så själv, Ophelia sitter en bit bort och låtsas läsa i väntan och i förhoppning om att Hamlet ska se henne, närmare den mörka kulissen gömmer sig Claudius och Polonius som lyssnar intensivt, de har kommit för att utröna om Hamlet verkligen är galen eller om han spelar.

Slående likheter Det är ganska intressant hur en pjäs från 1600-talet kan appliceras i vår tid på facklig verksamhet, likheterna är slående för den skarpsynte, nu råkar

54

samverkan 112 nr 4 2017

Hamlet vara en av Shakespear’s mest kända tragedier, så slutet vill vi naturligtvis omforma till något mer positivt.

Det intressanta här är rollfördelningen och vore jag en fena på att teckna hade jag gjort en karikatyr av uppsättningen.

För många år sedan besökte jag en vacker utomhusscen i Roma klosterruin på Gotland, omgiven av medeltida ruiner och med en pick-nickkorg bevittnade jag en annan pjäs skriven av samma man.

Föreställ er att ni är där, eller vilken scen som helst. I strålkastarens ljus står medlemmarna eller jag själv som representant för er med en bunt avtal i handen, låt oss säga rådande avtal, de kollektivavtal som kallas HÖK-16, AB- 17 och som alla omfattas av oavsett facklig hemvist, alltså även Ambulansförbundets medlemmar, i andra handen håller Hamlet ett eget avtal som endast omfattar ambulanspersonal.

Ett avtal med lägre pen-

sionsålder, verksamhetsanpassade arbetstider och en lön som tar hänsyn till våra specifika arbetsuppgifter och riskfyllda arbetsmiljö.

En bit bort i ett svagare strålkastarljus sitter Ophelia, ni minns hon som satt och låtsades läsa i väntan på att Hamlet skulle uppmärksamma henne, Ophelia får representera de som står och väger, de som tycker att idèn med ett fackförbund som omsluter all ambulanspersonal är bra men som inte vill, kan eller vågar ta ställning.

Hamlet spelar huvudrollen i sin egen pjäs men jag vill våga påstå att i vårt skådespel är Ophelia minst lika viktig.

Starka tillsammans Sedan bildandet av AlarmAmbulansförbundet har vi försökt övertyga Ophelia om att sluta låtsas läsa, kasta boken, resa sig upp och omfamna Hamlet och befästa deras kärlek som skulle kunna övervinna allt.

Tillsammans skulle Hamlet och Ophelia bli ett starkt band, ett enat Ambulansförbund med större kraft att kunna påverka och förändra.

Borta i ett dunkelt hörn står Claudius och Polonius, de gömmer sig i mörkret, lyssnar intensivt och konspirerar, de spelar de mörka krafterna som hoppas och skulle vilja se Hamlet fatta beslutet att sticka kniven i sig själv. Är det arbetsgivarna tänker ni då? Nej det är andra fackliga

organisationer och föreningar som får spela den rollen. Ett konstant och rutinmässigt spridande av falska uppgifter om Alarm-Ambulansförbundet får inte sällan Ophelia att fortsätta att läsa. Vi önskar att Ophelia skulle kunna få bilda sin egen uppfattning. ”Ett avtal med lägre pensionsålder, verksamhetsanpassade arbetstider och en lön som tar hänsyn till våra specifika arbetsuppgifter och riskfyllda arbetsmiljö” En vanlig floskel är att förbundet idag är avtalslösa och därmed verkningslösa, inget kan vara mer felaktigt, så jag vill ta tillfället i akt att säga det igen, Alarm-Ambulansförbundets medlemmar omfattas av samtliga rådande avtal och rättigheter som alla andra arbetstagare på en arbetsplats, det finns ingen skillnad alls.

Men var ligger då skillnaden?

Skillnaden ligger i att Alarm-Ambulansförbundet inte är avtalspart, vi har alltså ingen egen överenskommelse med arbetsgivaren om våra medlemmars arbetsvillkor.

Varför är vi då inte avtalspart?

Jo för när ”En vanlig floskel är att förbundet idag är avtalslösa och därmed verkningslösa, inget kan vara mer felaktigt” När Alarm-Ambulansförbundet bildades sattes en facklig politik upp, det vill säga olika saker som förbundet står och ska arbeta för och vi hade redan konstaterat att vår politik inte överensstämde med rådanwww.s112.se

Betald annonsplats

de avtal, avtalet var helt sonika inte anpassat till ambulansverksamhet, åter igen exempelvis arbetstider, pensionsålder, lönesättning m.m.

Så ett tidigt inriktningsbeslut för Alarm-Ambulansförbundet var att verka för egna villkor och ett branschanpassat avtal, och tills dess får vi nöja oss med rådande arbetsförhållanden.

För oss som arbetar aktivt i förbundet innebar det att stålsätta sig och vara beredd på att ge en stor bit av sig själv, för är man inte avtalspart kan man inte kräva tid från sin arbetsgivare för facklig verksamhet.

Det kräver hårt arbete och stora uppoffringar, något vi ofta ger med stor glädje och ett enormt engagemang och förbundet utvecklas på ett positivt

sätt då det inte är position och karriär som är det fundamentala till engagemanget, vi gör det med kärleken till vår bransch och för att vi tror på förbundets nytta i ett spretigt ambulanssverige. ”Att vara avtalspart skulle ge oss långt mer resurser att arbeta för våra medlemmar och fackliga politik” Alarm-Ambulansförbundet har nu varit verksamt i många år, konstanta förändringar i branschen, vi håller goda steg och i många frågor har vi varit före vår tid.

Under styrelsen vårmöte fattades flera beslut, ett av dom är att vi nu ska sikta på att bli Avtalspart med arbetsgivaren, ofta något Ophelia har som anledning till att fortsätta läsa, vi vill med det att hon kastar boken.

Ambulansare håller ihop!

Att vara avtalspart skulle ge oss långt mer resurser att arbeta för våra medlemmar och fackliga politik, öka engagemanget hos medlemmar genom att kunna erbjuda facklig tid.

Under kampanjen ”Det är vår tid nu, Avtal 2018” lanserar vi ett särskilt kampanjmedlemskap som är riktat till alla som tror på det förbundet gör men som av olika anledningar inte vill kan eller vågar

ta steget fullt ut till Ambulansanställdas fackförbund.

Mer information om detta hittar ni på hemsidan www. ambulansfacket.se och på förbundets facebook-sida.

Hamlet har aldrig behövt Ophelia mer än nu!

Gordon Grattidge

Förbundsordförande ALARM-Ambulansförbundet

Medbestämmandelagen och Kollektivavtalet Fortfarande råder missuppfattningar, beträffande Ambulansförbundets förhandlingsrätt. Gång efter annan hörs kommentaren att förbundet inte har förhandlingsrätt.

Inget kan vara mer fel!

Förbundet har alltid rätt att förhandla. Den felaktiga uppfattningen grundar sig, inte sällan på att gemene man tror att förhandlingsrätten alltid utgår från kollektivavtalet.

Faktum är att förhandlingsrätten utgår från MBL, förhandlingsrätten är således en laglig rättighet. Även kallad allmän förhandlingsrätt.

Förhandlingsrätten För övrigt bygger förstås kollektivavtal även på andra arbetsrättsliga lagar, exempelvis LAS. Den allmänna förhandlingsrätten utgår från § 10 MBL. Utan att komplicera frågan för mycket, kan dock sägas

www.s112.se

att kollektivavtalet medför en något starkare förhandlingsskyldighet för arbetsgivaren, även benämnd primär förhandlingsskyldighet.

Arbetsgivaren har dock primär skyldighet att förhandla med icke kollektiv avtalsbärande part enligt § 13 MBL. Att som lekman läsa medbestämmandelagen, rätt upp och ner kan bidra till missuppfattningar, detta av en rad orsaker.

Minnesvärt är att även facket är skyldigt att förhandla, då arbetsgivaren så begär.

Ytterligare ett faktum är att kollektivavtalet förenklar det fackliga arbetet.

Kollektivavtalet Alltid förhandlingsskyldighet då arbetstagarorganisationen begär förhandling, gäller även fackförbund utan kollektivavtal.

Lagstiftaren och sak kunniga var medvetna om att det exis-

terar arbetstagarorganisationer, som inte har kollektivavtal.

Kollektivavtal är något som Ambulansförbundet alltid velat ha.

Motparten d.v.s. SKL (Sveriges Kommuner och Landsting)

har å sin sida hitintills förnekat förbundet ett sådant.

Argumenten har varierat, dock ser vi inga av dessa argument som hållbara.

Kollektivavtalet utgör visserligen norm för alla anställda, beskrivet som kollektivavtalets normerande effekt.

Detta innebär att ingen kan vara avtalslös. Faktum kvarstår ändock, det fackliga arbetet blir mer komplicerat och tungrott, då arbetstagarorganisationen inte innehar kollektivavtal. Även demokratin på arbetsplatserna blir lidande.

Avslutningsvis kan en sådan situation beskrivas som både exkluderande och diskriminerande.

Lars Hansson En odemokratisk ordning som Ambulansförbundet tröttnat på, ett förhållande som Måste förändras.

Tiden för en sådan förändring är inne nu!

Lars Hansson

Ombudsman ALARM-Ambulansförbundet

samverkan 112 nr 4 2017

55

debatt / När barn far illa

OROSANMÄLAN TILL SOCIALTJÄNSTEN vid misstanke eller kännedom om att barn far illa Snälla socialtjänsten och politiker, se till att underlätta för oss som har anmälningsplikt.

Underlätta för alla att kunna göra orosanmälningar så att barn som är i behov av hjälp verkligen får den, skriver ambulanssjuksköterska Klara Karlsson Det är år 2017, jag kan betala mina räkningar på mobilen, behöver inte längre gå till mataffären utan kan handla på nätet och patienten journalerna är elektroniskt.

Allt för att förenkla vardagen.

Men att socialtjänsten idag inte har möjlighet att ta emot orosanmälan vid misstanke att barn far illa på nätet är att ta många kliv tillbaka i utvecklingen.

Axel Moberg startade den ideella föreningen Orosanmälan.se då det fanns ett stort behov att underlätta för yrkesprofessioner samt privatpersoner att anmäla vid oro.

På orosanmälan.se kan man skriva ut blanketter, hitta nummer till socialjouren och de gjorde även en webbblankett så man kan skriva sin orosanmälan online och skicka elektroniskt till ansvarig socialtjänst.

Webbanmälan underlättade för oss att göra orosanmälan efter möten med barn som far illa. Nu har flera socialtjänsten i Stockholm stängt tjänsten med webbanmälan på obestämd tid enligt hemsidan.

Klara Karlsson Foto: Privat

I mitt yrke som ambulanssjuksköterska kommer jag hem till barn och familjer, jag bjuds in i deras hem, ibland frivilligt och ibland när det inte finns något alternativ.

Jag kommer hem till familjer där en förälder försökt ta sitt liv. Hem till familjer där en förälder har ett pågående missbruk.

Till hem som inte har möbler eller mat.

Till familjer där barnen inte har passande kläder för årstiden och kylan.

I många situationer när jag eller mina kollegor kommer hem till dessa familjer är det brådskande så missbrukaren hinner inte städa undan sina ölburkar eller föräldrarna hinner inte gå till affären och fylla på kylen.

Jag och mina kollegor inom ambulansen får en direktinsyn hos familjer som annars kanske inte släpper in andra vuxna.

För mig innebär det ett enormt ansvar att göra mitt yttersta för att förmedla det

jag ser, ge dessa barn en röst i vuxevärlden och att ge barnen hopp att det kommer bli bättre.

Mitt möte med barnen är oftast kort men jag försöker alltid göra den till något bra för barnen. Men när jag sen sätter mig i bilen och åker därifrån följer dessa barn med mig.

Jag undrar hur det ska gå för dem, hur det ska bli i framtiden och om familjen kommer få den hjälp de behöver. Det är därför jag tar min anmälningsplikt på största allvar.

Vid jourtid kan vi ringa till socialjouren men får då nästan alltid svaret att vi även måste skriva en anmälan.

Klart jag kan göra det men det är dags för socialtjänsten att använda sig av den fantastiska sidan som Axel skapat. Den underlättar vårt arbete och ser till att vi alla gör de anmälningar som behövs då

56

samverkan 112 nr 4 2017

läs mer www.orosanmalan.se Orosanmälan.se är en ideell förening som är politiskt och religiöst obunden. Föreningen ska verka för att stödja befintliga strukturer i samhället.

Separat reportage på sidorna 26-27

det är enkelt, smidigt och går snabbt.

Jag kan skriva den i mobilen eller på paddan i bilen. Men efter att de stängt ner webbanmälan krävs det att man faxar..

FAXAR.. in anmälan.

Idag finns det ingen fax på min arbetsplats vilket försvårar för oss att skicka in anmälan.

Det enda alternativet då är genom vanlig post. Det innebär att jag efter avslutat arbetspass ska skriva ut blanketten, fylla i, skaffa kuvert samt frimärke för att skicka iväg då detta inte är något vi hinner under arbetstid.

För mig är det en självklarhet att göra mitt yttersta för att få iväg anmälan. Men frågan om en del anmälningar inte görs eller gör lång tid efter händelsen? ■ Klara Karlsson, ambulans- och barnsjuksköterska www.s112.se

57

blåljusfamiljen / Blandat

"112-kryssningar" på Östersjön - allt populärare

För att kopplande samman olika personalgrupper inom blåljussektorn har sedan länge kryssningsfärjorna till Åland nyttjats. Först ut var Englaklubben som genomförde sin första 112-kryssning på Östersjön redan 2005 i samarbete med Silja Line.

Text: Sven Åsheden Foto: Silja line

Å

land ligger inte långt bort från Stockholm och ombord på kryssningsfärjorna kan alla njuta av livet under 24 timmar med såväl dans, dryck och fest som avkoppling, god mat och relaxavdelningar.

Att åka på en ålandskryssning i goda 112-vänners sällskap har blivit en höjdare för många.

Konkurrens om "112-personalen"

I tidigare nummer av Samverkan 112 (Nr 2/3-2017) skrev vi om en branschkryssning med R.A.P.S.ombord på Viking Cinderella.

Det är inte bara konkurrens mellan rederikoncernerna Viking Line och Tallink Silja Line utan även mellan Englaklubben och R.A.P.S. Tisdagen den 10 oktober genomför Englaklubben sin 26:e 112- kryssning, tillsammans med poliser, brandmän, SOS Alarm, ambulanspersonal, vårdpersonal, utlandsveteraner och kriminalvård.

Två dagar senare, torsdagen den 12 oktober, genomför R.A.P.S. sin 4:e kryssning med i stort sett samma målgrupp.

englaklubben

1996 startade Karin Erikson Englaklub- ben i Stockholm. Då som en klubbkväll, där deltagarna träffades en gång varje månad. Arrangemangen gick av stapeln i mysiga källarvalv, med anor från 1600-talet, på restaurang Engelen i 58

samverkan 112 nr 4 2017

Gamla stan. Här träffades yrkesgrupper inom 112-sektorn och utlandsveteraner.

112-kvällarna blev en 15-årig succé.

– Englaklubben är just nu i full färd med att öppna upp 112 kvällar runt om i landet, berättar Karin Erikson.

Karin Erikson har själv jobbat inom ambulanssjukvården i Stockholm. Sex år på AISAB City och sex år på Södermalm.

– Jag blev tvungen att sluta med mitt kära ambulansarbete då jag råkade ut för en arbetsolycka. Detta var mycket tråkigt, säger Karin Erikson.

– En hel del av underhållningen och framträdanderna ombord på kryssningarna utföres av våra klubbmedlemmar.

Det har varit en salig blandning av poliser, ambulanspersonal, räddningstjänsten och fältartister som framträtt.

26:e kryssningen på östersjön

Hennes stora kontaktnät gjorde att Englaklubben uppmärksammades av Silja Line 2005 och den första 112-kryssningen var därmed ett faktum. Samtidigt utökades målgruppen, från en lokal "Stockholmsklubb", till en nationell och rikstäckande verksamhet.

Sedan 2005 har det blivit två 112- kryssningar per år och den 26:e kryssningen går av stapeln nu i oktober. Englaklubbens 112- kryssningarna har, precis som 112-kvällarna, blivit en stor succé.

– Att träffa likasinnade under kryssningar och pubkvällar skapar en helt annan förståelse för de olika yrkesgrupperna, något som visat sig vara enormt uppskattat. Och många i de olika yrkesgrupperna är utlandsveteraner, berättar Karin Erikson och tillägger;

20 ÅR Strid om namnet - Englaklubben

2015 registrerade Patrik "Putte" Nordgren, som är en av fyra ansvariga för R.A.P.S, en enskild firman med namnet Englaklubben.

– Jag fick vetskap om detta av en bekant. Patrik har tidigare varit Dj på åtta av Englaklubbens 112- kryssningar, säger Karin med viss förvåning.

Nu är ärendet överlämnat till Patent- och marknadsdomstolen. Särskilda domstolar som inrättades den 1 september 2016. ■ www.s112.se

MÖTESPLATS SAMHÄLLSSÄKERHET KISTAMÄSSAN 28-29 NOVEMBER 2017

Att mötas för ett säkrare Sverige har aldrig varit viktigare CO2

@

En mötesplats för dig som arbetar med frågor som rör samhällets säkerhet, krisberedskap och ett nytt totalförsvar.

Ta del av drygt 40 aktuella seminarier och en utställning fylld med företag, organisationer och föreningar.

Se program och anmäl dig via www.samhallssakerhet.se #samsak17

Huvudpartners

Mediapartner

Organised by

krönikör / Henrik "Hoffa" Johansson

Krönika Det måste löna sig att arbeta 1950 myntade den dåvarande folkpartiledaren Bertil Ohlin (1899–1979) uttrycket "Det måste löna sig att arbeta". Budskapet är 2017 lika högaktuellt som 1950, och idag finns alternativen att antingen starta eget och hyra ut sin egen kompetens eller arbeta för bemanningsbolag, vilket i de allra flesta fall visat sig löna sig. Inte sällan är det lönen och friheten i scheman som får många att välja bemanningsbranschen före en regelrätt anställning.

Inom ambulanssjukvården är frågan om löner högaktuell då det idag finns ett bra jämförelseverktyg i hur en arbetsgivare värdesätter arbetstagarna ur ekonomisk synvinkel.

Det är inte heller ovanligt att samtal mellan kollegor handlar om lönen. Idag kan den som väljer bemanningsbranschen ofta lyfta ut ett lönenetto långt över den som innehar en fast anställning hos en arbetsgivare.

Ofta är också arbetsinsatsen i arbetade timmar väsentligt lägre för den som tjänstgör åt något av den långa raden bemanningsbolag. Arbetsuppgifterna är desamma, men värdet av arbetsinsatsen är avsevärt högre.

Parollen "det ska löna sig att arbeta” kan av någon tolkas som ett politiskt argument för sänkta marginalskatter.

Det kanske också i något arbetsgivarled ses som ett hot om nära förestående löneglidning. När Bertil Ohlin talade om att det ska löna sig att arbeta handlade det främst om att den som anstränger sig och arbetar hårt, också ska kunna få skörda frukterna av arbetet, likväl som företagare ska kunna göra vinst, och kunna få utdelning av ofta ihärdigt arbete.

Men får den ensamstående föräldern plats i denna vision om strävsamma personer och företag som tjänar pengar.

Kanske finns en risk för försämringar av sociala försäkringar och ett utbrett missnöje över regelrätta anställningar i ljuset av den skillnad som finns mellan olika former för arbete.

60

samverkan 112 nr 4 2017

De senaste åren har vi sett några exempel på hur regioner och landsting lägger fram olika sparbeting.

I Gävleborg skulle det sparas pengar och arbetsgivaren valde att införa jour vid ambulansen. Många av de anställda valde att säga upp sig och när notan för besparingsförsöket summerades, så visade det sig att kostnaderna istället hade ökat och försöket till besparingar blev de rakt motsatta än de avsedda.

Kostnaderna för inhyrd personal var betydande. Det bevisar åtminstone att bemanningsbolagen löste produktionen bättre än regionen; och orsaken till detta var att bemanningsbolagen erbjöd sin personal flexibilitet och avsevärt bättre löner.

Uttrycket "lönen är inte allt" kan i vissa fall äga sin riktighet, men med högre löner går det bevisligen att bemanna en organisation med rejält manfall. Det har vi nu senast lärt oss från Region Gävleborg.

från det faktum, att den enskilda människans främsta sporre i arbetet i regel är den lön, som vederbörande tilldelas.

Den lönedifferens som tidigare fanns mellan vissa områden inom sjukvården synes på sina håll inom ambulanssjukvården blivit mer utjämnad.

Lönen måste sättas i rimlig proportion till kraven på ansvar, kunnighet etc. Det finns därför skäl att vända en kritisk blick mot regioner och landsting som säger en sak men i praktiken gör något helt annat.

Är utbildning en väg till bättre lön Enligt Sacos senaste sammanställning* om hur utbildningar för akademiker betalar sig, så är genomsnittet för samtliga akademiska yrkesgrupper över en livsinkomst 16 procent högre än personer med gymnasieutbildning.

Arbetsterapeuternas utbildning ger sämst avkastning med en livslön på 14,7 miljoner kronor. Det är 10 procent lägre än för personer med enkom gymnasieutbildning.

En person med sjuksköterskeutbildning tjänar enligt Saco aldrig in sin utbildning.

Livslönen för en person med sjuksköterskeutbildning är 15,9 miljoner kronor, cirka 3 procent mindre än genomsnittet för en samhällsvetenskapligt gymnasieutbildad.

En person med läkarutbildning tjänar enligt Saco in sin utbildning vid 33 års ålder. Livslönen för en person med läkarutbildningen är 26,1 miljoner kronor, cirka 52 procent mer än genomsnittet för en naturvetenskapligt gymnasieutbildad.

Budskapet från Bertil Ohlin är dock lika aktuellt idag som 1950; Det måste löna sig att arbeta.

Framtidens löneutveckling Hur man än resonerar kommer man aldrig

Knäckfrågan för regioner, landsting och ambulansbolag är att skapa långsiktiga förutsättningar för att både locka till sig ny personal och behålla befintlig.

Vilka reformer som kommer lägga grunden för en fungerande verksamhet där personalen ska ha orken, motivationen och viljan att arbeta är omöjligt att ge ett entydigt svar på.

Henrik "Hoffa" Johansson, kolumnist henrik@s112.se

www.s112.se

Snabb och smidig simulering

iSimulate förvandlar ett enkelt scenario till avancerad medicinsk simulering.

•

Två ihopkopplade iPads

• • • • •

Träna var och när du vill Skapa och kör realistiska simuleringar snabbt och enkelt.

Monitor med multipla parametrar, defibrillator och AED läge 83 ECG vågformer Visa EKG,ultraljud och provsvar

•

Bygg dina egna scenarior

ALLYTEC AB • Tel 08-31 00 46 • kontakt@allytec.se • www.allytec.se

61

porträttet / Catarina Lundbäck

Dokumentärt. När Catarina Lundbäck funderade på att starta eget produktionsbolag gjorde hon en plus- och minuslista. Minussidan var betydligt längre. Ändå valde hon att blunda och hoppa. "Som tur är har jag bra nerver", säger hon.

”Alla har en relation till brott” Redan som barn fascinerades Catarina Lundbäck av mord och polisarbete och när hon såg det första avsnittet av tv-programmet ”Efterlyst” visste hon, att där skulle hon jobba.

E

tt antal år senare är Catarina Lundbäck fortfarande lika intresserad av människans mörka sidor. Något som tagit henne hela vägen till eget produktionsbolag i tv-branschen.

Ett av Catarina Lundbäcks största intressen är människans mörka sidor.

– Alla har en relation till brott. Man är själv drabbad, man känner någon som råkat illa ut eller så är man rädd för att något ska hända i framtiden. En av de saker som fångar mig är vad som får människor att begå brott, säger hon.

Som barn broderade hon spökhistorier, pjäser och mordgåtor.

Två hållpunkter från barndomen, kopplade till ämnet, är årsboken ”Nordisk kriminalkrönika” och tv-programmet ”Efterlyst”.

– Jag läste sammanfattningar av aktuella kriminalfall och drömde om att själv skriva i boken. När ”Efterlyst” började sändas var jag 12 år. Jag satt hemma i vår beiga hörnsoffa och sa till mamma att där, där jag ska jag jobba!

sökte till polishögskolan

Och så blev det. Men vägen till producentjobbet på ”Efterlyst” var långt ifrån rak.

Catarina Lundbäck är född och uppvuxen i Piteå. Hon läste naturprogrammet på Strömbackaskolan och byggde på med ekonomistudier vid Luleå Tekniska Universitet.

62

samverkan 112 nr 4 2017

– Men jag kände rätt snabbt att det inte var min grej, att sitta stilla och hålla­på med siffror. Helst ville jag bli polis och sökte till polishögskolan, men har tyvärr för dålig syn, säger hon.

Som alternativ till siffror och polis­arbete sökte hon till Kriminologiska institutionen.

– Jag hade inte betygen, men tänkte att jag får väl tjata mig in. Jag ser inte motstånd utan något att övervinna, så jag lyckades snacka mig in och läste­kriminologi parallellt med ekonomiutbildningen, säger hon.

Efter ett bra gäng högskolepoäng, där hon också bakade in kurser i psyko­logi och rättspsykologi började Catarina jobba på bank.

– Men drömmen om ”Efterlyst” fanns kvar och enda gången det var spännande på banken var när Christer Pettersson gick in på banken på andra sidan gatan.

dokumentär om hagamannen

För att närma sig sitt mål sa Catarina till slut upp sig och fixade praktikplats på SVT:s barn- och ungdomsavdelning.

– Jag knogade och ringde till ”Efterlyst” och till slut fick jag börja som reporter.

Bland annat jobbade jag med en dokumentär om Hagamannen när polisen grep honom, så jag fick flyga upp till Umeå och rapportera direkt. Jag stannade på redaktionen i tre år och jobbade som reporter och senare producent.

Text: Mari Gustafsson piteå tidning

Efter en avstickare till magasinbranschen, också en typisk Catarina-historia, gick hon tillbaka till producentrollen för tv-format.

– Jag hade verkligen drömt om att driva ett kriminalmagasin, så när jag såg att Bonnier hade registrerat namnet Misstänkt ringde jag för att söka jobb på tidningen. Det slutade med att jag fick komma och pitcha min idé på hur den skulle byggas upp. Jag hade ingen tydlig tanke, men frifräste lite och fick jobbet.

rör oss i känsliga miljöer

Tillbaka till tv-världen har hon jobbat för produktionsbolagen Strix, Titan och Nyhetsbolaget.

Bland annat var Catarina producent och exekutiv producent för fyra säsonger av ”Tunnelbanan”, en tv-serie där tittarna får följa trygghetsoperatörerna som bevakar Stockholms tunnelbanesystem och koordinerar hjälpinsatser för små och stora händelser.

Catarina har också varit producent och exekutiv producent för ”Sjukhuset” – tv-serien som skildrade arbetet på två olika sjukhus – ”Det stora tårtslaget”, ”Mordet”, ”Stjärnkusken”, ”Vägens hjältar” och ”SOS djur”.

– I flera av produktionerna jag har gjort rör vi oss i känsliga miljöer och pratar med människor om svåra saker och då är det mitt ansvar att inget går fel. När vi www.s112.se

jobbar med polisen, Trafikförvaltningen eller på sjukhus ser jag också till att vi följer alla lagar och regler. Som producent för ett tv-program är man ytterst ansvarig för programmet, säger hon.

startade eget

Som kreativ chef på Nyhetsbolaget var Catarina ansvarig för det kreativa innehållet i produktionsbolagets program.

Men i januari i år kom brytpunkten.

– Jag kände att jag jobbat länge i branschen och hade mycket kontakter. Jag frågade mig ”Varför gör jag inte det här själv?” och skrev en plus- och ­minuslista om att starta eget.

På plussidan stod två saker, medan minussidan blev lång.

– Jag bestämde mig för att köra ändå, så jag blundade och hoppade och litade på att det skulle gå vägen. Som tur är har jag bra nerver och ligger inte sömnlös, säger Catarina och hänvisar till en viktig ingrediens: – Det skulle inte ha gått utan mina fantastiska kollegor. De backar mig till hundratio procent och har varit beredda att följa med mig. Det känns faktiskt magiskt.

Nu har Catarina för andra gången skjutit upp sin semester. Nya uppdrag har trillat in och sedan Alaska film och tv startades i slutet av mars har företaget säkrat produktionen av några dokumentärserier till två av de största svenska tv-kanalerna, de förhandlar också om ett koncept med en tredje.

– Just nu jobbar mellan 20 och 25 personer för Alaska och nu är jag faktiskt­glad för att jag är ekonom i botten, s­ äger Catarina.

typiskt catarina

Alaska har nyligen flyttat in i en lokal på Sibyllegatan på Östermalm i Stockholm.

– Den ligger mitt mellan där vi bor och barnens skola. Jag cyklar förbi här varje dag och när köket hemma inte funkade som arbetsplats längre såg jag en skylt där det stod ”network office”.­Jag ringde numret. En kvart senare tittade jag på lokalen och samma eftermiddag hade jag nyckeln i handen.

Namnet på sitt produktionsbolag fick hon av sin kollega Agnes Hirdwall som närde en dröm om att starta en bar med namnet Alaska, men efter att Catarina testat 50-talet namn som hade med Norrbotten, snö, midnattssol och norrsken att göra, gav hon bort sitt Alaska.

Vad är det som driver dig?

– I grunden är jag genuint intresserad av vad människor har att berätta. Det handlar inte om att göra saker snaskiga eller att utnyttja personer, utan snarare om att bygga upp ett förtroende. Jag har stor respekt

för historierna de berättar och den tilliten ska kännas hela vägen till tittaren. Jag vill berätta om hjältarna i vardagen, de som gör sitt bästa för att vi ska vara trygga och säkra. Jag vill också ge en bild av rättssamhället och hur det brottsförebyggande arbetet fungerar. Sedan kan jag uppleva att brottsoffer i Sverige ofta känner sig bortglömda och ensamma – de behöver också en röst.

Har du träffat någon i jobbet som rört dig extra mycket?

– I tv-serien ”Mordet” träffade jag en mamma vars dotter blivit mördad. Jag tänker ofta på henne. Hon förlorade allt, och sorgen och tomheten i hennes ögon kommer jag nog aldrig att glömma.

Vad tänker du om den förut­spådda döden för linjär-tv?

– En gång i tidernas begynnelse tipsade Robert Aschberg mig om att gräva där jag står. Det har jag gjort genom hela min karriär. Jag har berättat om det som finns runt omkring mig. Det kommer alltid att finnas ett behov av att ta del av bra och intressanta historier, så även om linjär-tv försvinner så försvinner inte berättelserna – och det är det som är mitt fokus.

Historierna kommer bara att publiceras av fler olika avsändare på nya sätt och nya plattformar, säger Catarina.

På Alaska film och tv väntar nästa besökare på sin tur. Vi avrundar med att återkoppla till barndomens fascination för mord och polisarbete.

Drömmen om ”Efterlyst” gick i uppfyllelse. Likaså målet att själv skriva i ”Nordisk kriminalkrönika”.

Catarina skrev nämligen en text i den allra sista utgåvan. ■

CARAT manöversystem för ambulanser ger dig framtidens arbetsmiljö redan idag.

• Ergonomisk och säker arbetsmiljö • Användarvänligt gränssnitt • Samma system oavsett fordon • Sparar plats i förarmiljön Läs mer på www.standby.eu

www.s112.se

samverkan 112 nr 4 2017

63

marknadsnyheter / Blandat

över 1 miljon bildelar på nätet

Infusionsautomat från SACCI

Bildelar från 627 tillverkare & leverantörer.

Ny uppdaterad infusionsautomat från SACCI Ryggsäckar finns nu på lager.

Prenumerera på nyheter och specialerbjudanden via e-post. www.topreservdelar.se

Sacci Ryggsäckar AB Mobil: +46 70 715 38 97

info@topreservdelar.se

www.bildelarexpert.se

Mejl: birgit.nordh@sacci.se

SM Ambulansgolf 2017 - bästalista

ERIPIO WEAR SKÖRDAR FRAMGÅNGAR I NORGE Puvab AB introducerade 2013 varumärket Eripio Wear. Puvab AB ingår sedan mars 2017 i Hultafors Group.

Den norska ambulanssjukvården har valt Eripio Wear som leverantör för ca 5 000 användare under de kommande åren.

Hultafors Group Sverige AB består av varumärkena Snickers Workwear, Wibe Ladders, FEIN och Hultafors.

Hultafors Group har 690 anställda och försäljning på över 40 marknader över hela världen.

Plac

Hultafors Group Sverige AB

www.hultaforsgroup.com

Visste du att...

HCP

Total

1

Martin Andersson, Ambulans Malmö

3,3

144

2

Lasse Nilsson

12,2

149

3

Magnus Wessman

10,1

152

4

Jimmy Gustafsson

14,3

153

5

Per Tonhammar

11,1

155

HCP

Total

Plac

... våra annonsörer får, helt utan kostnad, high-lighta" en produkt eller en vunnen upphandling.

Det enda vi kräver är en högupplöst bild + en kort och komprimerad text.

Mejla ditt material till: info@s112.se

Namn A-klass

Namn B-klass

1

Anders Nordström, Ambulans Landskrona

20,2

147

2

Jonas Månsson

22,6

149

3

Lars Israels

17,2

155

4

Anders Lilja

25,7

157

5

Jakob Svedberg

34,5

160

SAMVERKAN

Prenumerera och betala enkelt med Swish

marknads- och annonschef på samverkan 112 Sven Sandberg, har en mångårig erfarenhet av ledande befattningar. Oftast med rollen att strukturera och utveckla företags affärsprojekt.

Behöver Du hjälp med marknadsnyheter, produktnyheter eller att annonsera i Samverkan 112 ?

64

samverkan 112 nr 4 2017

Sven Sandberg: Telefon: 0470-802 02 Mobil: 070-594 62 00 Mejl: sven.sandberg@s112.se

www.s112.se

MÅTT

Foto: Privat

SLUKHÅL FRÄTAN-

GREPPET

GÅR I LEDNINGEN

Bild: 8x6 rutor 102-17_MG_0004.jpg

Bild: 5x6 rutor 102-17_bengt

SKOGSFÅGEL LEENDE KAN SITTA UNDER MÖBEL

Foto: Kustbevakningen

FEL I FÖRHAR DATORN BUND MÅNGA FÖR KLARGJORDES FRÖKEN CHIPS

URSINNIGA KRAFTIG STÄMMA

LAND UPPVAKTADES

GOLFKLUBB FIRAS 24/12

SORTER HÄSTTILL-

BÖR TE FÅ FÖRST

KIDNAPPAD HAVSFÅGLAR

SOM FEM

KÄRLEKSFULLT

TRYGGHET

SVIDA SEGERGUDINNA

INFEKTION

ANGELÄGENHET

BLÖTT

ONDA SVIT VATTENSAMLINGEN

PÅ BIL I TUNIS KORT HERRE

HUSNUMMER

SÄNDEBUDET FRÅN GUD FULLBORDAD

TRÄD OCH KASTAS I DART

ÄR KORKADE

BLIDVÄDER

I OTTAN

BEHÖR & FODRAL FÖR SMÅ

SLASK

Arkivfoto

KÄRESTA ARTISTLENA SLALOMBACKE

K I L O

VALSEDEL

Foto: Södra Bohusläns Räddningstjänstförbund

Bild:7x7 rutor 102-17_Brand

UPPTRÄDER

JÄMBÖRDIG

HAN EDGAR ALLAN?

FRUKT

OXUDDE 102-17

ARBETE GICK KÖPS I MED PÅ KARTONG

TV-BOLAG I ITALIEN

EFTER COCA I DRYCKNAMN

3 vinner tre trisslotter var!

www.s112.se

FÖRST

MANSGRIS OLLE VIKMAN

PARVEL

Vinster:

MELLAN Q OCH S

BANDET

HISTORISKA SKRIFTER FARTEN

ÄR BÖKIGT FOTBOLLSSPEL

TUGGAR GÄRNA FIDO PÅ STRECK

DRAR

RINGPÅ SMILREV

SYSTERDOTTER

TIDNING I VÄST

SYMPATISKT

När Du löst korsordet, mejla de tre lösenorden till: info@s112.se - eller posta dem till: On Road Communications AB Nyckelpigevägen 2, 374 51 ASARUM

Märk mailet eller brevet ”Kryss 4-2017” OBS! Glöm inte att skriva Ditt eget namn, adress och telefonnummer!

Svaret ska vara oss tillhanda senast den 30 november 2017.

samverkan 112 nr 4 2017

65

branschregister / Leverantörer Vill du synas här? Alla som annonserar i tidningen kommer framöver att synas i vårt branschregister.

Ambulansleverantörer

medicinteknisk utrustning - Fortsättning

Ambulansproduktion (sida 23) Mullervägen 23, 811 91 SANDVIKEN Tel: 026 - 24 51 30, www.ambulansproduktion.se info@ambulansproduktion.se

Physio-Control (sida 2) Ideon Sience Park, Beta 2, Scheelevägen 17, 223 63 LUND Tel: 0770 - 870 120 www.physio-control.se info.nordic@physio-control.com

Euro-Lans AB (sida 31) Möljerydsvägen 3-5, 370 11 BACKARYD Tel: 0457- 45 06 00 www.eurolans.se info@eurolans.se Nilsson Special Vehicles (sida 43) Tegelbruksvägen 17, 312 32 LAHOLM Tel: 0430 - 49 050 www.nilsson.se info@nilsson.se bårar Ferno Norden AB (sida 57) Kardanvägen 37, 461 38 TROLLHÄTTAN Tel: 0520- 420 200 www.fernonorden.se fab@fernonorden.com Mago Scandinavia AB (sida 67) Prinsgatan 12, 541 50 SKÖVDE Tel: 0500 - 48 49 74 www.pensi.se matz@pensi.se JOBB Landstinget i Kalmar län (sida 47) Verksamhetschef till Ambulanssjukvården i länet www.ltkalmar.se/lediga-jobb

medicinska produkter Medical Care System MCS AB (sida 41) Industrivägen 5, 642 35 FLEN Tel: 0157 - 131 31 www.medicalcare.se info@medicalcare.se Miramed - Hällöv & Redare AB (sida 9) Raka vägen 1, 187 30 Täby Telefon: 08-551 107 50 www.miramed.se kundtjanst@miramed.se säkerhet - varning Ferno Norden AB (sida 57) Kardanvägen 37, 461 38 TROLLHÄTTAN Tel: 0520- 420 200 www.fernonorden.se fab@fernonorden.com R&D Spandex AB (sida 25) Industrigatan 34, 312 34 Laholm Tel: 0430 – 738 00 www.spandex.com info@rdspandex.se Standby AB (sida 63) Nohabgatan 12 C, 461 53 TROLLHÄTTAN Tel: 0520 - 49 44 40 www.standby.eu info@standby.eu

KLÄDER Taiga AB (sida 68) Annebergsvägen 3, 432 48 VARBERG Tel: 0340 - 66 69 00 www.taiga.se info@taiga.se kommunikationsutrustning Celab Communications AB (sida 5) Rollsbovägen 20, 442 40 KUNGÄLV Tel: 0303 - 24 60 00 www.celab.se info@celab.se Telium Sweden AB (sida 45) Sliparegatan 13, 302 62 HALMSTAD Tel: 035 - 16 61 00 www.teliumsweden.se info@teliumsweden.se medicinteknisk utrustning Allytec AB (sida 61) Råsundavägen 16, 169 67 SOLNA Tel: 08 - 562 247 61 www.allytec.se kontakt@allytec.se

UTBILDNING Modern Arbetsteknik 3j AB Bergfotsgatan 1, 431 35 MÖLNDAL Tel: 031 - 27 25 30 www.modernarbetsteknik.se office@modernarbetsteknik.se MSB (sida 7) www.msb.se/utbildning Väskor - ryggsäckar IM-Medico (sida 45) Tegeluddsvägen 76, plan 3, 115 28 STOCKHOLM Tel: 08 - 715 55 10 www.im-medico.se info@im-medico.se Sacci Ryggsäckar AB (sida 47) Gamla Tunavägen 8, 784 36 BORLÄNGE Tel: 070 - 715 38 97 www.sacci.se birgit.nordh@sacci.se Snøgg AS (sida 23) Setesdalsveien 620, MOSBY, NORGE Tel: + 47 38 03 90 60 www.snogg.no snogg@snogg.no

Laerdal Medical AB (sida 15) Hammarby Fabriksväg 23, 120 30 STOCKHOLM Tel: 08 - 556 146 10 www.laerdal.se kontakt@laerdal.se

ÖVRIGT

Ortivus AB (sida 33) Svärdvägen 19, 182 33 DANDERYD Tel: 08 - 446 4500 www.ortivus.se info@ortivus.com

Falck Ambulans AB (sida 41) Förrådsvägen 2, 181 87 LIDINGÖ Tel: 08 - 731 40 70 www.falcksverige.se info@falckambulans.se

66

samverkan 112 nr 4 2017

www.s112.se

Med Pensis ergonomiska utförande klarar du enkelt alla lyft rätt och riktigt

Pensi löser alla svåra passager vid överflyttning av patienten

Med ett enkelt knapptryck lastar och lossar du patienten tryggt och säkert in och ur fordonet

Let heavy be light Pensi gör det möjligt att lasta utan tunga lyft. På ett säkert och ergonomiskt sätt lastas patienten med enbart ett enkelt knapptryck. Bårens multifunktioner minskar antalet överflyttningar och gör transporten bekvämare och – både för våra patienter och för oss som arbetar med patientförflyttning. Pensi är ledande inom bårteknik och förser ditt fordon med den bästa utrustningen för transportoch vård av patienter.

SEXPUNKTSBÄLTE • TRAPPKLÄTTRARE • ENMANSHANTERING • ERGONOMISK

Återförsäljare i Sverige: Mago Scandinavia AB, telefon 0500-48 49 74

www.pensi.se

67

POSTTIDNING B Avsändare: On Road Communications AB Nyckelpigevägen 2, 374 51 ASARUM

IPM Ulricehamn.

NU SÄTTER VI DIG SOM ANVÄNDARE I CENTRUM Sveriges Bäst Klädda 2017 är tävlingen som uppmärksammar dig som jobbar i tuff miljö, där utomhusarbete är en stor del av vardagen. Tomas och Johnny är två Taiga-användare som arbetar till sjöss och har väta och kyla som sina främsta utmaningar. Kläderna gör stor skillnad för hur de mår och presterar. Vilka utmaningar har du i ditt arbete, och hur använder du kläderna för att klara dem?

Anmäl dig eller nominera en vän eller kollega och berätta om era utmaningar på sverigesbastkladda.se

WWW.TAIGA.SE