__MAIN_TEXT__

Page 1

Magasin om blåljusverksamheter och specialfordon Nummer 4 2015 Årgång 14 Pris: 49 kr

nedkylning – ambulanssjukvård och forskning

polis växlar spår

saab

satsar på blåljus

– david tänker bli lokförare www.s112.se

samverkan 112 nr 4 2015 1 Senaste blåljusnyheterna på nätet. www.S112.se


KYLER BRÄNNSKADOR, INTE KROPPEN. Medical Care Spray är avsedd för behandling av termiska brännskador över hela kroppen liksom för ögon- och sårskador. Den öppna och riktade behandlingen ger en effektiv kylning av enbart den utsatta kroppsdelen vilket minimerar risken för hypotermi. För mer information, www.medicalcare.se


ledare

framtid i blickfånget Att en bild säger mer än tusen ord är en teori. Det finns säkert många fler – mer eller mindre vedertagna. Bilden på den treårige killen Aylan, liggandes död i vattenbrynet på en strand i Turkiet, gjorde något med oss alla. Liksom bilden på Kim Phuc, den nioåriga vietnamesiska flickan, som för 43 år sedan kom springande på en landsväg. Bilden förmedlade mycket tydligt, att hon skrek av smärta när napalm brände sönder hennes nakna hud. Fotografen Nick Uts bild förändrade världens syn på Vietnamkriget. Ett halvår senare skrev USA under ett vapenstilleståndsavtal. Storbritanniens premiärminister David Cameron, som tidigare kallats ”hjärtlös” för sin inställning att inte ta emot flyktingar ändrade plötsligt uppfattning. Bilden på den drunknade treåringe Aylan gjorde mininstern djupt rörd. Tämligen omgående berättade han i media, att Storbritannien minsann kommer att fullfölja ”sitt moraliska ansvar” gentemot flyktingarna, skrev nyhetsbyrån AFP.

en rad viktiga frågor, att visa enig gemensam handlingskraft och moraliskt ansvar. När rubriker och incidenter är, mer eller mindre ständigt återkommande, då är det något som inte stämmer. ■ 11 avställda ambulanser i Stockholm. 41 prio 2 uppdrag väntade och det fanns inga lediga ambulanser för prio 1 upp drag vid lunchtid onsdagen den 19/8. ■ Ambulanssjukvården blöder kompetens i sydvästra Skåne. ■ För lite träning, för lite personal och arbetsgivare som bryter mot avtal. ■ Bristfällig kris- och katastrofberedskap. ■ Personalbrist stoppar förstärkningsambulans. Listan över fackliga utmaningar kan göras lång. Vad vet jag? Landsting och Regioner bör kanske avsägas "rätten" att bedriva ambulanssjukvård och att svenska staten får det uppdraget. Det fungerar bra i vårt grannland Norge och skulle säkert fungera precis lika bra i Sverige!

hur skulle den bilden se ut?

För några veckor sedan fick jag förmånen att besöka Hjärtstoppscentrum på Södersjukhuset i Stockholm. Ett mycket intressant och spännande möte med tre "princess-forskare". Studien heter PRINCESS. Vårt möte handlade om en helt ny metod,

Nu undrar förstås den uppmärksamme läsaren, vart vill redaktören komma? Jo, jag efterlyser en bild som kan få de fackliga rörelserna Vårdförbundet, Kommunal och Alarm Ambulansförbundet, som idag är djupt oeniga och splittrade i

som primärt riktar sig mot att ambulanspersonal kyler patientens hjärna prehospitalt under pågående HLR. Läs mer på sidorna 8, 9, 10, 11, 12 och 13. Metoden kan, vissa tecken tyder på detta, även vara effektiv vid stroke och migrän. Avslutningsvis. Hoppas att du får möjlighet att besöka Flisa 15-17 september på Bohusgården i Uddevalla.Många nya produktnyheter presenteras. På återseende i början av november!

kyla med fokus på ambulanssjukvård

Sven Åsheden Chefredaktör och ansvarig utgivare sven@s112.se

Utgivningsplan 2015 Utgivare Tidningen Samverkan 112 ges ut av förlaget On Road Communications AB. Förlaget är privatägt och står ägar- och åsiktsmässigt helt oberoende i förhållande till företag, organisationer och politiska partier. Utgivningsbevis 24 224 ISSN: 1650-7487 Adress Pirgatan 2, 374 35 Karlshamn (NetPort Science Park) Tel: 0454-300 800 E-post red@s112.se

www.s112.se

Övriga medarbetare i detta nummer Euan Morin, Fredrik Mårtensson, Ellinor Nelson, Helen Rosenberg, Mats Thorner, Fredrik Diits Vikström, Sören Viktorsson och Lars Österlind

Chefredaktör och ansvarig utgivare: Sven Åsheden, 070-603 40 53, sven@s112.se

Produktion On Road Communications AB Redaktionen ansvarar ej för icke beställt material. För åsikter som framförs i artiklar svarar intervjuade personer och textförfattaren.

Formgivning Sven Åsheden

Annonser Adviser. Tel: 040 - 64 30 405, tanja@adviser.se

www.s112.se

Upplaga 3 000 exemplar Tryck: Mixiprint, Olofström Prenumeration www.s112.se/prenumerera/ Ett år 250:-, 6 nummer. Utanför Sverige tillkommer ett portotillägg. Foto framsida Sven Åsheden Tipsa oss... Tipsare skyddas av källskyddet och är garenterad full anonymitet. samverkan 112 nr 4 2015

3


innehåll

prehospital nedkylning Nedkylning med en helt ny kylmetod. Hjälper patienter med hjärtstopp, hjärtinfarkt och stroke.

12 16

26 20

4

Saab levererar MB Sprinter

Blåljusbranschen är ett nytt spår för Saab, men det kommer mera.

motivation och inre drivkraft Blir Kalmar årets "Hjärtsäkraste plats" 2016?

från polis till lokförare

Efter åtta år som polis tänker David Lindsö bli lokförare.

6

marknadsnyheter Nya produkter

20

David Lindsö växlar spår Tänker bli lokförare

8

kyla med fokus på ambulanssjukvård Nedkylning med ny kylmetod.

22

Rickard och patrics drömsit Säljer det vi gillar

10

rutiner för kylbehandling Snabb nedkylning skyddar hjärnan

26

motivation och inre drivkraft Nina och Therese sprider kunskap

12

prehospital nedkylning Strikt arbetsfördelning

28

Smarta glasögon – testas i Umeå Förbättrad vägbeskrivning

14

marknadsnyheter Nya produkter

30

görans ljusa idé blir verklighet Fastnade i svensk byråkatri

16

saab levererar Mercedes-Benz Avancerade ledningsfordon

samverkan 112 nr 4 2015

34

världsunik lyxambulans Guld och silver från finska Profile

38 40 42 46 48 50

Olika forskningsperspektiv Gör vårdforskning framgångsrik alarm ambulansförbundet Henrik Johansson har ordet sista pusselbiten i vårdprocessen RAS - Nominering till årets magisteruppsats Hjärtsäker zon på vägarna Jimmy har en hjärtstartare i sin lastbil R.A.P.S. – mer än en talgrupp i Rakel Forum med 5 500 medlemmar marknadsnyheter Nya produkter

www.s112.se


Ambu Man Basic Xtremt liten och lätt.

Realistisk och prisvärd HLR-docka med feedback.

Xtremt tålig design. Xtrem funktionalitet.

Ökad säkerhet för dig och din patient genom aktiv fordonsfeedback under uppdraget.

Enkel, snabb och effektiv metod att etablera vaskulär access.

Vår mission och existensberättigande är att göra skillnad - varje dag. Tillsammans med våra kunder och samarbetspartners arbetar vi för att rädda liv och förbättra livskvalitén för de människor som kommer i kontakt med våra produkter.

www.s112.se

Medidyne AB I Tel +46 431 448 050 I www.medidyne.se samverkan 112 nr 2 2015

5


ambulanssjukvård / Marknadsnyheter

xc90 kommer 2017

För 6 månader sedan inledde Nilsson Special Vehicles ett omfattande byggprojektet för att ta fram ersättaren till succéambulansen XC70. Med sin nya XC90 tar företaget ett stort kliv in i framtiden. Nilsson Special Vehicles Telefon: 0430-49 050 info@nilsson.se www.nilsson.se

®

Blodsockermätaren CONTOUR XT från Bayer är tillförlitlig i situationer som kräver god klinisk säkerhet.

Bayer AB, Diabetes Care Mobil: 073 209 64 62 E-mail: ann.rungardt@bayer.com

Vi anpassar fordon för Sjuktransport och färdtjänst

Plum Ögonskölj DUO Plum Ögonskölj DUO är en steril ögonskölj som eliminerar damm, smuts och andra främmande partiklar från ögat. 40% av alla ögonolyckor drabbar båda ögonen, men de flesta ögonsköljsprodukter kan bara skölja ett öga i taget. Med Plum Ögonskölj DUO kan du skölja båda ögonen samtidigt.

Bewa Intraf Fordonsteknik AB Telefon: 0522-65 39 81 www.bewaintraf.com

CCS Healthcare AB Telefon: 040-680 15 45 www.ccshc.com

PRuby Ambulans Softshell

sträckSPLINT CT-6 är färdig att användas när du tar ur den ur väskan och alla nödvändiga delar sitter fast på splinten. Detta gör att inga nödvändiga delar tappas bort och ger samtidigt en snabb applikationstid! Tar liten plats och har låg vikt.

Ferno Norden Sweden Telefon: 0520-42 02 00 www.fernonorden.se

6

samverkan 112 nr 4 2015

Fluorescerande vindtät jacka i Gore Windstopper® Softshell med vattenavvisande egenskaper och mjuk, behaglig insida. Genom avtagbara ärmar blir jackan snabbt till väst. Jackan kan fästas i alla Taigas jackor som man kan sätta foder i. Den är certifierad enligt EN 471 Med ärm Klass 3, utan ärm Klass 2. Monofonhållare på både vänster och höger sida, 2x50 mm reflexer över ärm, bål och axlar samt astrakan på rygg och bröst för fastsättning av märken. Jackan finns i storlek Herr XS-3XL samt i Dam 38-46. TAIGA AB Telefon: 0340-66 69 13 E-mail: charlotte.axelsson@taiga.se

www.taiga.se

www.s112.se


ShockLink™

Med ShockLink är det möjligt att ansluta en skarp hjärtstartare till en träningsdocka, och åstadkomma en mer realistisk träningssituation vid HLR-träning med hjärtstartare. Anslut ShockLink till träningselektroder och en standardhjärtstartare. Den elektriska chocken från hjärtstartaren avaktiveras i ShockLink-kabeln. På ett kostnadseffektivt sätt kan du utbilda med hjälp av de flesta träningsdockor. Utan en AED-träningsapparat. Kompatibel med hjärtstartare från Philips, ZOLL, Physio Control och Corpuls. På www.laerdal.se kan du se om just din modell är kompatibel. Laerdal Medical AB Telefon: 08-556 146 10 E-mail: kontakt@laerdal.se www.laerdal.se (Se om just din modell är kompatibel)

LESS Bårsystem

för merkapacitet vid storskaliga olyckor.

● Bårsystem ● Triage-system ● Värmefilt och värmehuv ● Komplett räddningsenhet ● Katastroffordon

0

Blixtljus med 180 spridning.

Blixtljus som är R65 godkänt och har 180o ljusspridning horisontellt. Med 9 kraftiga lysdioder ger OE9 ett kraftigt ljus som syns! 12/24 V och finns i blått och orange. Passar alla typer av fordon.. HBA Fordonsteknik AB Telefon: 08-88 09 00 E-mail: par@hba.nu www.hba.nu

diagnostisera stroke Medfield Diagnostics har som mål att underlätta diagnostisering av stroke. Tidig diagnos, om en stroke är en följd av blödning eller propp, möjliggör att rätt behandling kan sättas in betydligt tidigare än idag. Därigenom elimineras mycket lidande hos drabbade patienter samtidigt som stora kostnadsbesparingar förväntas för samhället i minskade vård- och rehabiliteringskostnader. Medfield Diagnostics Telefon: 0702-276 438 E-mail: Hakan.Hornell@MedfieldDiagnostics.com www.medfielddiagnostics.com

LESS Emergency Equipment Telefon: +47 61 16 00 55 E-mail: post@less.no www.less.no

led lampa t4r

SKÄR NER PÅ TIDEN!

Vid kemiska olyckor är varje sekund avgörande. För att spara ytterligare tid har vi kompletterat våra Första Hjälpen sköljvätskor med en prisvärd och mycket effektiv S-CUT. Nu går det snabbt och säkert att skära loss kontaminerade kläder. Välkommen att besöka oss på FLISA-mässan i Uddevalla den 15-17 september för mer information! Medical Care System MCS AB Telefon: 070-724 00 99 E-mail: mikael.stuhrmann@medicalcare.se www.medicalcare.se

www.s112.se

Nya Inova T-serien, nu med högre ljuskapacitet. T4R, 571 Lumen, T5, 672 Lumen Lithium batterier med eller utan laddning för bekymmersfri kraft.

Ferno Norden Sweden Telefon: 0520-420200 www.fernonorden.se

samverkan 112 nr 4 2015

7


Resuscitation Academy sweden / Reportage

kyla

med fokus på ambulanssjukvård Nedkylning med en helt ny kylmetod. Hjälper patienter med hjärtstopp, hjärtinfarkt och stroke. Text: Sven åsheden foto: södersjukhuset

Per Nordberg, specialistläkare i kardiologi och internmedicin.

U

nder åratal har forskare försökt att hitta bra läkemedel och behandlingsmetoder för att om möjligt minska hjärnskadorna vid hjärtstopp. En snabb nedkylning av hjärnan till temperaturer under kroppens normaltemperatur är den behandlingsform som visat bäst resultat. Hypotermi, det vill säga att kyla hjärtstoppspatienter som återfått sin cirkulation, har därför blivit en vedertagen behandlingsmetod världen över. Mest lovande är metoden att kyla hjärtstoppspatienter till 32-34 oC. Forskningsdata visar att kylbehandlingen skyddar både hjärtmuskel och hjärna från skador, vilket gjort att behandlingsformen rekommenderas internationellt. Men en ny studie från Lunds universitet, den hittills största på området, visar att det kan vara lika effektivt att hålla kroppen på en jämn 36 gradig temperatur. I djurförsök har man dock visat att det är effektivare att kyla till 33 grader, framför allt om nedkylningen inleds mycket tidigt i förloppet, helst redan under pågående hjärtlungräddning. Det är därmed uppenbart att vi fort8

samverkan 112 nr 4 2015

Anders Bäckman, narkos- och ambulanssjuksköterska.

Thomas Hermansson, narkosoch ambulanssjuksköterska.

farande inte har alla svar på hur patienter som fått hjärtstopp bäst behandlas. Nya studieresultat förväntas inom de närmaste åren. Den internationella rekommendationen är att kyl-behandling ska påbörjas så tidigt som möjligt för att minska och minimera neurologiska handikapp, även efter en framgångsrik insats av HLR, och på så sätt öka överlevnaden för patientgruppen. I Sverige påbörjas behandlingen med inducerad hypotermi i regel på sjukhusens intensivvårdsavdelningar, men även sjuksköterskor och ambulanssjukvårdare har i vissa län fått utbildning i prehospital kylbehandling. Behandlingsformen är antingen kall intravenös vätska eller kylpåsar.

är idag för lång. Vanligtvis 2-3 timmar, berättar specialistläkare Per Nordberg, Södersjukhuset, Stockholm. – Att till exempel ge upp till två liter kall Ringer-acetat prehospitalt, som förvarats i 4 oC kylskåp, har visat sig ge biverkningar som ökad risk för nytt hjärtstillestånd och lungödem, tillägger Per Nordberg. – I pilotstudien PRINCE, med två hundra patienter som publicerades 2010, undersökte vi om tidig nedkylning redan ute på hämtplatsen, med en ny metod som

Två problemområden – Vi har två problemområden. Det kliniska problemet, att dämpa utbredningen av de skadliga processer som sätts igång i hjärnan vid syrebrist i samband med hjärtstopp. – Det andra problemet är tidsfaktorn. Tiden från det att patienten återfått cirkulation tills patienten får kvalitativ hypotermibehandling på en intensivvårdsavdelning

Kylutrustningen - RhinoChill. Vikt: ca 13 kg En syrgasflaska - 300 Bar. Drivenhet som kontrollerar och styr flödet av kylmedia. 1-liters flaska med kylmediet. En näskateter.

www.s112.se


primärt riktar sig mot att kyla hjärnan under pågående HLR, gav några positiva effekter, berättar Per Nordberg. – En speciell kateter appliceras i den medvetslöse patientens näsborrar och en flyktig gas kyler snabbt ned vävnaden till ca 2 °C. Näsan har oerhört många blodkärl och blodkärlsrika slemhinnor med blod-upptag rakt upp i hjärnan. Kyler man här blir kylningen omedelbar, förklarar Thomas Hermansson. – Vi får en snabb nedkylning av hjärnan, vilket är det primära målet vid hypotermibehandling. Resultaten visade också att patienterna når vår måltemperatur 33 grader flera timmar snabbare än om kylningen påbörjas inne på sjukhuset, säger Per Nordberg. – För att vidare undersöka metoden utformade vi en uppföljande PRINCESS-studie med ett större antal patienter. Studien som pågått i flera år beräknas vara klar under 2016/2017, säger Per Nordberg. PRINCESS (Prehospital Resuscitation Intra-Nasal Cooling Effectiveness Survival Study) är en stor svensk och världsunik randomiserad klinisk studie som är initierad av Hjärtstoppscentrum, Kardiologiska kliniken och Karolinska Institutet, Södersjukhuset.

ambulanssjukvård och forskning Anders Bäckman och Thomas Hermansson arbetar 50 procent som narkossjuksköterskor inom ambulanssjukvården i Stockholm och Enköping och resten av tiden forskar båda tillsammans med Per Nordberg och Hjärtstoppcentrum. Idag är flera centra i Europa med i PRINCESS-studien. Per, Anders och Thomas har personligen besökt flera ambulansstationer och sjukhus i bland annat Tjeckien, Belgien, Spanien och Frankrike för att på plats introducera den nya hypotermetoden. Huvudsyftet med hela PRINCESS-studien är att studera om tidig prehospital nedkylning, utförd av exempelvis ambulanspersonal, under och efter återupplivning, minskar antalet dödsfall och förbättrar återhämtningen i högre grad än den nedkylning som traditionellt påbörjas senare på sjukhusens intensivvårdsavdelningar. – Vår hypotes är att ju snabbare vi påbörjar kylningen desto bättre måste det vara. Därför prövar vi, i stor skala, metoden att kyla patienten genom att spraya kylmedel i näshålan, säger Thomas Hermansson. – Vår PRINCESS-studie med ett stort antal patienter i bland annat Stockholm visar tydligt att kylning genom näsan, redan i hemmet eller ute på gatan, kyler ned hjärtstoppspatienterna flera timmar snabbare jämfört med nedkylning enbart på sjukhus, tillägger Anders Bäckman.

Hjärnan är det organ som är mest känsligt för ischemi www.s112.se

R&D Spandex är.

Reflexite När du behöver synas Vi kan reflex Alltid samma goda kundservice

För mer information om Reflexite eller andra av våra produkter ring 0430 - 738 00 R&D Spandex AB, Box 98, SE-312 22 Laholm Sverige Tel. 0430 738 29 | Fax. 0430 133 17 | www.rdspandex.se

samverkan 112 nr 4 2015

9


Resuscitation Academy sweden / Reportage

klara rutiner

– alla måste hjälpas åt Vi kyler inte om vi är mindre än tre personal på plats. Snabb nedkylning skyddar hjärta och hjärna och med den nya metoden kan kylning starta redan på hämtplatsen. Text: Sven åsheden foto & illustrationer: södersjukhuset

riterier som avgränsar behandling ■ Ålder ≥ 80 år ■ Hjärtstoppet uppenbart orsakat av trauma, skalltrauma, svår blödning, överdos av drog/LM, CVL, drunkning, elektrisk stöt, hängning. ■ Redan uppenbart nedkyld patient, (t ex lavinoffer, hittad i snön) ■ Uppenbart hinder för införsel av näs katetrar ■ Beslut om EJ HLR föreligger ■ Känd terminal sjukdom (t ex Malignitet i sent skede) ■ Känd eller uppenbar graviditet ■ Känd koagulationsrubbning ( inte be handlingsinducerad t ex Waran) ■ Känt behov av syrgasbehandling i hemmet ■ Fått ROSC innan randomisering ■ Längre än 15 min från larmsamtal till ankomst av första ambulansenhet

Fakta: randomiserad studie

Kriterier som tillåter behandling ■ Ålder ≥18 år ■ Kollapsen bevittnades (sågs eller hördes) ■ Patienten har INGEN puls ■ Medvetslös patient (≤ GCS 8)

Studien kännetecknas av att patienterna fördelas slumpmässigt till att antingen få kyl-behandling i kombination med avancerad hjärt-lungräddning (A-HLR) redan ute på hämtplatsen eller endast traditionell A-HLR. Idén med randomiserad studie är att behandlingen är det enda som utgör en väsentlig skillnad mellan de två patientgrupperna. För att försäkra sig om att patienterna i de båda grupperna är jämförbara så randomiseras patienten till vilken behandling hen ska få med hjälp av ett randomiseringskuvertet.

http://youtu.be/bYHJhtpw1DA

ROSC = patienten har återfått spontan cirkulation, eng. Return Of Spontaneous Circulation

Kylutrustningen - RhinoChill.

10

samverkan 112 nr 4 2015

Pacering i ambulansen.

www.s112.se


Algoritm vid randomisering

Nu sök er vi nya kolleg or!

A-HLR

Gå igenom inklusions-exklusionskriterier

Randomisera

Behandlingsgrupp Kylning!

Kontrollgrupp Ej Kylning!

Påbörja kylningen Följ lathunden!

Följ lathunden!

EtCo2, temp etc

EtCo2, temp etc

Hypotermibehandlingen på IVA ■ Hypotermibehandling i 24 timmar. ■ Måltemperatur 33 °C ± 1 °C. ■ Att dokumentera central- och örontemperatur var 15:e minut under induktionsperioden. ■ Uppvärmning av patienter med 0,2 - 0,5 °C / timme. Thomas Hermansson och Anders Bäckman "in Action".

Vill du arbeta inom ambulanssjukvården? regiongavleborg.se/ambulans

KANGOOFIX KangooFix ger en säker, trygg och varm transport av nyfödda barn Inspired Safety Innovation

Tel: 0520-420200 www.fernonorden.se E-post: fab@fernonorden.com

www.s112.se

samverkan 112 nr 4 2015

11


Resuscitation Academy sweden / Reportage

Foto: Pelle Tumlare

Staffan Olheden, Specialistläkare anestesi och intensivvård

Från vänster; Thomas Hermansson, narkos- och ambulanssjuksköterska, Anders Bäckman, narkos- och ambulanssjuksköterska. Staffan Olheden, Specialistläkare anestesi och intensivvård samt Tony Jonson, ambulanssjukvårare.

prehospital nedkylning Text och foto: Sven åsheden

Ambulanssjukvården i Stockholms län utförs av tre bolag: AISAB, Falck Ambulans AB och Samariten Ambulans AB.

I

länet finns en akutläkarbil som är placerad i Hägersten. Enheten är bemannad med specialistläkare i anestesi och intensivvård och ambulanssjukvårdare 7 dagar i veckan mellan kl 07.00 - 21.00. Enheten bemannas av Falck Ambulans AB. Akutläkarbilen åker på traumalarm, barnlarm, SALSA-larm, gör medicinska bedömningar, stöttar andra enheter. Vid behov utföres behandlingar på plats och 12

samverkan 112 nr 4 2015

vid större händelser innehar besättningen sjukvårdens ledningsfunktion. – Vi åker i genomsnitt på 9 larm per dag och jag åker akutläkarbil 3 till 5 arbetspass i månaden, vilket motsvarar 25 % av min läkartjänst på sjukhuset. Och vi är tio doktorer som roterar på akutläkarbilen, berättar Staffan Olheden, Specialistläkare anestesi och intensivvård, Karolinska Universitetssjukhuset i Solna. Ambulanssjukvårdare Tony Jonson, vid detta tillfälle kollega med Staffan Olheden, har tillsammans med specialistläkare medverkat vid flest nedkylningar av all personal.

– Jo, det har blivit ett antal under årens lopp. Min roll är bland annat att plocka fram och starta kylutrustningen, öppna randomiseringskuvertet, att fortlöpande notera tidpunkter, sätta PVK och dokumentera åtgärder, säger Tony Jonsson.

två akutbilsambulanser Det finns även två dygnet runt bemannade akutbilsambulanser i länet. En i Sollentuna som betjänar norra delen av Stockholm och en motsvarande enhet i Huddinge, som betjänar de södra delarna av länet. Har 8-20 larm/bil och dygn. www.s112.se


ambulanssjukvård. Men akutbilsambulanserna kan även bli larmade på "egna" prio 1 uppdrag utan medverkan från andra enheter

strikt arbetsfördelning

– Vi får motbud på cirka 20 % av larmen säger Tony Jonson.

Akutbilsambulanserna är bemannade med anestesisjuksköterskor som har ambulanserfarenhet och minst tre års erfarenhet av anestesi på sjukus. Dessa båda enheter åker i första hand bara på prio 1 uppdrag, och då först och främst på assistanslarm till ordinarie

SALSA, Saving lives in the Stockholm area, är sedan många år tillbaka, en implementerad del av larmkedjan vid hjärtstopp. SALSA-larm innebär bl a att räddningstjänst och polis larmas ut samtidigt som ambulans. Enheterna inleder HLR och om behov föreligger även defibrillering. De lämnar platsen först när ambulanspersonalen inte längre behöver deras hjälp. Arbetet på hämtplatsen måste av förståeliga skäl vara väl strukturerat och personal från de olika enheterna följer därför en speciellt framtagen Algoritm vid kylning och A-HLR.

team i samverkan Ambulanssjukvård står alltid inför stora utmaningar med höga förväntningar hos patienter och anhöriga. Den gemensamma framgångsfaktorn och nämnaren vid SALSA-larm är att olika kompetenser ska

DUAL COLOR LED

Två funktioner, två färger, två användningsområden i en lampa med en enda installation. Med denna innovativa lösning sparar du både tid, pengar, plats och miljön.

komplettera varandra på ett bra sätt för att nå bästa resultat. Att få till en bra teamsamverkan är en nyckelfaktor för en bra och patientsäker behandling och vård. Kylbehandling utförs endast av länsets förstärkningsenheter, och i detta fall av akutläkarbilen och de två akutbilsambulanserna. Sammanlagt av tre enheter. Förstärkningsenheterna har i princip samma utlarmnings-kriterier och uppdrag, nämligen att assistera och stötta länets 71 vägburna ambulanser. Karolinska sjukhuset i Solna, Södersjukhuset och Karolinska sjukhuset i Huddinge tar emot PRINCESS-patienter. Anders Bäckman och Thomas Hermansson arbetar 50 procent som narkosoch ambulanssjuksköterskor. Resten av tiden forskar båda på Hjärtstoppscentrum, Södersjukhuset i Stockholm. – Den höga personalomsättningen inom ambulanssjukvården i Stockholms län är ett bekymmer för den här typen av "team-projekt". Hög kärnkompetens, erfarenhet och rutin försvinner hela tiden, berättar Anders Bäckman och Thomas Hermansson. ■

ECE R65 & R10 godkänd

Mått: L130,5 x H24 x D10 mm. Spänning: 10 – 30V. Skyddsklass: IP67. Säljer & installerar utrycknings & varningsljus, styrsystem, GPS spårningsutrustning, backkamerasystem, fordonsinredningar samt kommunikationsradio.

VI SER TILL ATT DU SYNS!

GÖR DIN RÖST HÖRD Tel: 042- 38 58 50 - info@ice112.com - www.ice112.com

www.s112.se

SKAFFA PERSONLIGT ID BAND samverkan 112 nr 4 2015

13


ambulanssjukvård / Marknadsnyheter

Strokeambulans

hans-allan är redo för att bli pensionär

STEMO - Stroke Emergency Mobile Unit För prehospital diagnos och behandling vid akut stroke. MEYTEC GmbH Medizinsysteme Telefon: 070 529 2507 E-mail: b.lundholm@meytec.de www. meytec.com www.vimed.de

MERET akutväska Väskan kan användas som ryggsäck, axelväska eller portfölj. Mycket lämplig för ambulanssjukvården, Räddningstjänst/ IVPA mm. Väskans interiör kan modifieras med hjälp av det innovativa SLIDER systemet. ”MERET for Life”- garanti (Livstidsgaranti)!

I samband med Flisakongressen i Uddevalla lämnar Hans-Allan Martinsson över försäljningsansvaret till Urban Holm. Därefter sker en succesivt avtrappning som ambulanssäljare. Årets Flisakongressen blir den sista som representant för Nilsson. I fortsättningen blir det som intresserad privatperson. Hans-Allan jobbade på Ambulansen i Ljungby mellan 1980 - 1999. Började att sälja ambulanser på Profile 1999. Sedan 2003 anställd hos Nilssons i Laholm. Till dags datum har Hans-Allan sålt 500 Nilsson-ambulanser och dessförinnan 35-40 Profile-fordon. En mäktig volym. – Det har varit fantastiska år för mig och jag vill tacka för alla underbara träffar och möten runtom i Sverige. Jag lovar att upprätthålla kontakten med många av er, och ni kan nå mig mig på samma telefonnumer som tidigare. Övergår i privat regi, hälsar Hans-Allan Martinsson. Som pensionär blir man rik på tid. Och det är en lyx. Tidningen Samverkan 112 önskar dig ett stort Lycka till, nu när du övergår till att bli anställd av staten. Njut av en välförtjänt ledighet.

urban holm tar över efter veteranen

Svenska Räddningsprodukter AB Telefon: 073-655 00 27 E-post: fredrik@svenskaraddningsprodukter.se www.svenskaraddningsprodukter.se

HLR DOCKA Urban Holm kommer närmast från ambulanssjukvården i Region Halland. Där har Urban Holm bland annat tjänstgjort som verksamhetsutvecklare/teknik.

14

HLR dockan som på ett visuellt och mycket pedagogiskt sätt visar vinsten med HLR. Dockan visar även om eleven använder rätt teknik.

Nilsson Special Vehicles Telefon: 0430-49 050 info@nilsson.se www.nilsson.se

SKYSKOL AB Telefon: 0763-21 25 30 E-mail: julia@skyskol.com www.skyskol.com

Önskar ditt företag att presentera marknadsnyheter? Maila till: info@s112.se Tjänsten är gratis för våra annonsörer! Vi kräver högupplösta bilder och komprimerad textvolym!

samverkan 112 nr 4 2015

www.s112.se


VI SES PÅ FLISA Träffa oss på Flisa 15/9 – 17/9 och se vår nya Vito Ambulans

www.s112.se

0457-45 06 00

eurolans.se 15

samverkan 112 nr 4 2015


Räddningstjänst / Specialfordon / Reportage

Saab levererar MB Sprinter – med Full ledningscentralskapacitet Sverige och Norden har fått en ny leverantör av ledningsbilar till räddningstjänst. Saab AB:s produktionsenhet i Arboga har byggt och levererat sin första ledningsbil, beställd av räddningstjänsten i Storgöteborg. Blåljusbranschen är ett nytt spår för Saab, men det kommer mera, om Saabs ambitioner går i lås. Text och foto: mats thorner

S

aab förknippas inte med framgångar i fordonsbranschen. Men det finns undantag – bygget av en ledningsbil för räddningstjänsten ser ut att kunna ta en match med sådana förutfattade meningar. Det är den del av Saab AB – Security and Defence Solutions – som förser försvaret i Sverige och utomlands med utrustning och tekniska lösningar, som ligger bakom ledningsbilbygget. Försvarsgrenen av Saab har mängder av kompetens, erfarenheter och produktområden som ansluter till vad blåljusbranschen efterfrågar. Med över 3.200 anställda och en omsättning på 5,7 miljarder är Security and Defence Solutions en gigant om man jämför med de övriga aktörer som under årens lopp levererat fordonslösningar till räddningstjänster, polis och ambulans i Sverige.

Försvarsfordon

Martin Olsson levererade första ledningsbilbygget till Räddningstjänsten Storgöteborg.

Blåljusbranschen är ett nytt spår för Saab, men det kommer mera, om Saabs ambitioner går i lås.

16

samverkan 112 nr 4 2015

På meritlistan har Saab byggnationer av ledningsfordon för försvarsändamål. Ett annat exempel är de intensivvårdsambulanser som baserats på chassit från pansarfordonet Movag R3 och som bland annat tjänstgjort i Afghanistan. Speciellt för Saab, om de får beskriva det själva, är sättet att arbeta gentemot sina kunder. Samarbetet om produkter som ledningsbilar och ambulanser ska vara tätare än vad som gäller för ”vanliga” blåljusfordon, som ofta servas och underhålls av märkesverkstäder på den ort där de är baserade. När Saab säljer utrustning vill man att det ska gälla funktionslösningar. Alltså inte bara ett färdigt fordon, utan både lösningen och ett service- och funktionsåtagande under en angiven tidsperiod.

Göteborg pionjärprojekt Att Saab knackar på dörren till blåljusbranschen är ett verk av förre brandmannen Martin Olsson som anställdes i affärsområdet Security and Defence Solutions för några år sedan. Han adopterade idén att bygga lösningar även för den civila sidan genom att väcka den här frågan: ”Varför inte bygga rödmålade www.s112.se


STEGAR SOM RÄDDAR LIV BRAND – & RÄDDNINGSSTEGAR FRÅN WIBE LADDERS

www.stiernform.se

WIBE LADDERS är ledande i Europa på tillverkning av brand- och räddningsstegar. Vår gedigna erfarenhet är din garanti för produkter med beprövade och genomtänkta funktioner av högsta kvalitet.

wibeladders.se/norbas

Annons Wibe Ladders Norbas.indd 1

Förebygg och behandla 11/28/2014 10:08:57 AM

hypotermi

direkt på skadeplats

Svenskt Smide för Brand- och BrottsBekämpning Tillverkade i Sverige, eftertraktade och nyttjade över hela världen. Kontakt: Tel: 0652-20380 E-post: info@svedbrosmide.se

www.sve dbro smi de. se

Aktiv värmefilt

17


Räddningstjänst / Specialfordon / Reportage

ledningsbilar, likaväl som vi länge byggt ledningsfordon till försvaret?” – Jag fick gehör och när räddningstjänsten i Storgöteborg upphandlade ett nytt ledningsfordon, så la Saab ett anbud och vann, berättar Martin Olsson. Det är den ledningsbilen som blev klar i somras, levererades och är den första i en serie på minst tre. I orderboken har Saab också fått beställning på två ledningsbilar ytterligare. Då till SSBF, Storstockholms Brandförsvarsförbund.

Första steget Med detta har Saab fått in en fot på marknaden och Martin Olsson antyder att

det bara är början. De tre ledningsbilarna byggda på Sprinterchassin är avancerade byggen som kan passa för ledningsfunktioner hos räddningstjänst, men även hos polis, tull, ambulanssjukvård och kustbevakning. – Om man tittar på hela Norden så finns det en marknad för avancerade ledningsfordon som omfattar upp mot 100 enheter per år. Det är en marknad värd 250 miljoner kronor årligen, där vi kan vara med och konkurrera, säger Martin Olsson. Men inget hindrar Saab från att snegla även på lite enklare personbilsbaserade ledningsfordon.

Martin Olsson, påbyggnadsansvarig vid Saab:s affärsområde Security and Defense Solutions, visar upp Saab:s första ledningsbilbygge.

Dessutom finns också möjligheten att spänna bågen ytterligare, om man vill. För påbyggnadsspecialisterna inom Saab Security and Defence Solutions spelar det mindre roll vilka chassin man bygger på. Det man är speciellt duktiga på är elektronik och kommunikation och i teorin finns det i princip inget hinder för försvarsindustrijätten att även börja bygga polisbilar och civila ambulanser. I så fall kan marknaden förvänta sig ett erbjudande om totala funktionslösningar som spänner över fordonens hela livslängd, precis som för försvarsmakterna här hemma och utomlands. ■

Sprintern har en inre takhöjd på nära två meter och larmoperatörsplats med all slags kommunikationsutrustning.

FAKTA: LEDNINGSBILPÅBYGGNAD

FAKTA: Security and Defence Solutions

Kund: Kapacitet: Grundchassi: Totalvikt: Motoreffekt: Drivlina: Invändig takhöjd:

Affärsområdet omfattar leveranser av strids- och ledningssystem för marin, flygvapen och armé samt konstruktion, tillverkning och underhåll av ubåtar och ytfartyg. Vidare levereras system för träning och simulering, säkerhetssystem, lösningar för säker kommunikation, system för hantering av sjöfart och flygtrafikledning. Vidare design, konstruktion och underhåll av ubåtar och ytfartyg, kust och hamnskydd, navigationslösningar, hydrografiska system, säkerhetssystem och lösningar för kommunikation och ärendehantering för fängelser, flygplatser,

Räddningstjänstförbunden i Göteborg och Stockholm, totalt 3 fordon. Full ledningscentralskapacitet. Kan fungera som backup vid haveri av ordinarie larmcentral. Sprinter 519 CDI med performancepaket och vindstabilisator. 5 ton. 140 kW eller 190 hk Fyrhjulsdrift, automatlåda. 1940 mm.

Inredning med bland annat: ■ En larmoperatörsplats med all slags radio- och telekommunikation, pc, wi-fi, osv tillgängligt. ■ Integrerad kommunikationsmiljö via Tacticors pekskärmslösning. ■ Roterbar förar- och passagerarstol med samverkansbord. ■ Bakre stabsplats utomhus, tillgänglig via bakdörrarna. Väderskyddad. ■ Manuellt upphissbar mast med kommunikationsantenner, väderstation och kamera för filmning på skadeplats (för visning i realtid för bakre stabsledning och/eller för utbildning).

18

samverkan 112 nr 4 2015

Antal anställda 2014: Omsättning 2014:

3 234 personer 5,7 miljarder SEK

Affärsområdet har påbyggnadsanläggningar för fordon i Arboga och Östersund.

www.s112.se


Nu finns MERET akutväskor även tillgängliga i Sverige! Samtliga modeller med (M4L)”MERET for Life”- garanti (Livstidsgaranti)

Besök våran hemsida för mer information! www.svenskaraddningsprodukter.se

www.qsave.se info@qsave.se Namnlöst-2.indd 1

RÄDDNINGSBOJ

Den lilla smidiga livbojen som kan tas med överallt, liggandes i ambulans, polis eller brandbil eller iväskan. Ta med livbojen som extra säkerhet under din utryckning i vattnet för din och andras säkerhet.

2015-08-24 16:56

Är du intresserad av att bidra till säkrare utryckningskörning? Då ska du titta närmare på den nya instruktörsutbildning som Akut- och katastrofmedicinskt Centrum, AKMC, nu till hösten kör för tredje gången. Fokus har flyttats från körteknik i hög fart till smarta beteenden och rätt attityd. Resultatet blir effektivare och säkrare utryckningar. Under utbildningen får du också redskap och träning för att på ett pedagogiskt sätt föra fram budskapen. Några röster från den senaste utbildningen med deltagare från ambulans- och räddningstjänst i hela landet: ”För min del innehöll kursen precis vad jag behövde som blivande instruktör. Jag kände själv att jag behövde ha redskap för att bedriva utbildningen med nytt och relevant material samt belägg för hur jag skulle få fram budskapen och det tycker jag att jag hat fått.” ”En av de bättre kurserna som jag någonsin gått. Mycket bra med teoretiska moment. Det var bra att presentationstekniken även var med, det behövs för att det skall bli proffsigt och få genomslag men även för den pedagogiska biten.” ”Bättre lärare går ej att få. Duktiga, gedigen erfarenhet att dela med sig av och det är viktigt. Trevliga och glada.”

HÖSTENS UTBILDNINGAR ÄR FULLBOKADE!

Nya kursdatum 2016

Läs mer och anmäl dig på www.vll.se/akmc veckorna: 8, 10 och 14 Kursansvarig: Mikael Signon, 070-623 04 50

www.s112.se

(måndag-torsdag)

samverkan 112 nr 4 2015

19


polis / Reportage

David Lindsö har begärt att få vara tjänstledig från och med i höst för att läsa till lokförare.

David Lindsö växlar spår - till lokförare Efter åtta år som polis tänker David Lindsö bli lokförare. – Jag har mer eller mindre tappat tron på rättssystemet, säger han. text: Ellinor Nelson / Hallandsposten Foto: benjamin andreasson / Hallandsposten

V

i möts i Polishuset i Laholm, där David Lindsö har sin arbetsplats sedan åtta år tillbaka. Fram tills för två år sedan jobbade 33-åringen i yttre tjänst, nu är han utredare med villainbrott på sitt bord. – Många av dem som utbildar sig till poliser säger att de vill göra skillnad. Så

20

samverkan 112 nr 4 2015

kände jag också när jag började. Jag ville uträtta något, säger David Lindsö. Men verkligheten visade sig vara annorlunda. Hungern hos nyutbildade poliser övergår snabbt till frustration och hopplöshet, berättar David Lindsö. – Man hör ofta ute att ”polisen har ingen koll” och att vi ”gör ingenting”. Jag

skulle säga tvärtom, att vi har grymt bra koll men att det finns så många bromsklossar i systemet som gör att vi inte kommer någonstans. ”Bromsklossarna” är bland annat att polisen saknar rätt verktyg för sitt arbete och att det ställs orimligt höga krav för att kunna lagföra en person, menar Lindsö. www.s112.se


VARNINGSLJUS FÖR PROFFS Högsta Kvalitet

Under arbetet med att lösa inbrott i Laholm så har han fått en bra bild över vilka de inblandade är, men för att fälla någon för grov stöld så krävs det i princip att gärningsmannen tas ”med fingrarna i syltburken”. – Tjuvarna ligger hela tiden steget före oss. Om vi hade fått möjlighet till hemlig spaning, att exempelvis sätta gps-sändare på deras bilar, så hade vi kunnat följa dem på ett helt annat sätt. Tyvärr är det bara vid väldigt grova brott som man har möjlighet att utnyttja tekniken. Detta är i grund och botten en politisk fråga och tyvärr ingenting som polisen styr över.

5 års Garanti

Den röda tråden saknas Gång på gång har David Lindsö fått se sina fall sluta med en friande dom eller en nedlagd utredning för att kraven på bevisbörda är så höga. – De gånger vi faktiskt lyckas nå ända fram till fällande dom blir det ofta inte några straff att tala om, vilket också är frustrerande för både mig och mina kolleger. Han upplever också att det saknas en röd tråd i hela kriminalvårdssystemet. – Samma personer återkommer hela tiden i våra ärenden och jag menar att samhället borde ta ett större ansvar för att se till att tidigare kriminella individer inte återfaller i brott. Även Polismyndigheten har områden att jobba med för att behålla sina anställda, menar David Lindsö. Efter åtta år i yrket, och med befordran till polisinspektör, så tjänar han 24 900 kronor i månaden. Ingångslönen för en nyutbildad polis ligger på 24 500 kronor.

Tel: 0520-420200 www.fernonorden.se E-post: fab@fernonorden.com

Tel: 0430-490 50 www.nilsson.se

– Löneutvecklingen är katastrofal. Jag visste från början att jag inte skulle bli rik av att jobba som polis och det var heller inte tanken. Men jag tycker att det måste finnas någorlunda rättvisa i lönebildningen, säger han. Enligt Lindsö tjänar kollegerna i Skåne och Göteborg, med motsvarande arbetsuppgifter, mellan 5 000 och 6 000 kronor mer i månaden än vad han som halländsk polis gör. När han har vänt sig till högre ort och ifrågasatt lönespridningen så har han bara fått till svar att det är tråkigt och att frågan ska ses över i kommande lönerevisioner, men ingenting har hänt. Med en dålig löneutveckling och ett jobb som inte längre känns meningsfullt har nu David Lindsö begärt att få vara tjänstledig från och med i höst för att läsa till lokförare. Trivs han med det ser han inget skäl att komma tillbaka till polishuset. – Det är med viss sorg jag lämnar yrket eftersom jag vet hur bra det skulle kunna vara. Det finns så många duktiga och lojala kolleger som jag arbetar tillsammans med. Att man inte värderar oss högre, det är synd. ■ www.s112.se

Grattis

orättvis lönesättning

SÖRMLAND Robert Björling och Karl-Eric Carlsson hämtar XC70

VANSBRO Sven Hjalmarsson hämtar nya XC-70 Ambulans

samverkan 112 nr 4 2015

21


ambulanssjukvรฅrd / Fordon / Reportage

Rickard och patrics drรถmsits

22

samverkan 112 nr 4 2015

www.s112.se


text: sven åsheden FOTO: s. åsheden & Tamlans

Den sista maj lämnade Patric Mohag och Rickard Lövdahl sina jobb på Euro-Lans och koncernen Nordic Vehicle Conversion AB i blekingska Backaryd för att bli egna företagare.

A

tt lämna en trygg anställning för att bli egenföretagare är kanske inte det självklara valet för speciellt många. Men båda är vetgiriga och söker nya utmaningar och kunskaper hela tiden. Eget företagande innebär hårt arbete, stort ansvar och ekonomisk risk. Hur klokt är detta? – Vårt val är förstås en balansgång mellan trygghet och frihet och detta faktum måste vi hantera på ett professionellt sätt säger Patric Mohag. – Det har inte varit ekonomiska orsaker eller attraktiva jobberbjudanden som styrt våra uppsägningar utan det är våra egna personliga värderingar, personlig utveckling och viljan att ha kontroll över sin vardag och de val som görs i arbetslivet tillägger Rickard Lövdahl.

Lång arbetslivserfarenhet Tillsammans har Patric och Rickard en nästan 40-årig lång karriär hos Euro-Lans bakom sig. Något som gett dem både hårda och mjuka färdigheter i form av tekniska och teoretiska kunskaper, arbetslivserfarenhet och ett stort nätverk. En period funderade Rickard på att studera vidare och Patric funderade över att starta eget inom annan bransch. Men ödet ville något annat. – När nyheten spred sig, om att vi båda sagt upp våra fasta anställningar i Backaryd, blev vi kontaktade av olika företag sor pon uds ssen i mber v u re te rh Vi ä isakong 17 sep l 5 F l 1 l i t lla eva Udd

Högpresterande LED-arbetsljus för alla tillfällen. Upp till 4800 lumen!

Tamlans Oy meddelade nyligen att företaget tecknat ett samarbetsavtal med RIPA specialfordon AB. RIPA ska representera Tamlans och sälja både Tamlans och Pegabus produkter i hela Sverige.

som var intresserade av våra tjänster berättar Patric Mohag. I detta skede började vi diskutera ett samarbete och embryot till eget företagande växte allt mer. Förväntningarna tog fart. – Tillsammans skapade vi en affärsidé. Vi kände omedelbart att ”det här är så rätt och det ligger så rätt i tiden”. Allt stämde och plötsligt fanns det ingen som helst tvekan.

VARFÖR eget företagande? – Att ha eget konsultföretag innebär hårt arbete, stort ansvar och ekonomisk risk, men att ha eget handlar inte enbart om risker. Vi ser en stor potential i att verka på egna ben säger Patric. Rickard anser att det egna företagandet handlar mycket om flexibilitet, träffa nya människor, bra fördelning mellan tiden på kontoret och ute på ”fältet och en personlig utveckling. – Det ska bli fantastiskt intressant och

spännande att marknadsföra och leverera åt ett välkänt producerande företag inom specialfordonsbranschen. Ett företag med hög igenkänningsfaktor och att få vara den sammanlänkande faktorn mellan generalagent, producent och brukare tillägger Rickard.

säljer det vi gillar RIPA Specialfordon AB, som företaget heter, har en väl genomtänkt affärsidé som är starkt kopplad till befintliga och starka varumärken. Nya affärsmöjligheter kan lätt skapas genom att utvidga varumärkesportföljen. – Ibland får man ett erbjudande som det inte går att tacka nej till. Till exempel att bli exklusiv återförsäljare på specialfordonssidan åt finska Tamlans i Sverige. Bra kvalitet på vårt produktsortiment är en förutsättning för goda kundrelationer. Och i det avseendet har finska Tamlans bara nöjda kunder berättar Patric. ►

Bäst när det gäller!

Varningsljus i världsklass! Godkända enligt ECE R65 klass 1 eller 2.

Robusta och pålitliga CANBus-baserade styrsystem för alla typer av fordon.

Larmbågar utan kompromisser! Godkända enligt ECE R65 klass 1 eller 2.

Nohabgatan 12C, Trollhättan I 0520-49 44 40 I www.standby.eu

www.s112.se

samverkan 112 nr 4 2015

23


ambulanssjukvård / Fordon / Reportage

amarok gör comeback I Norge har Amarok sedan tidigare en gedigen marknadsposition med drygt 150 beställda fordon. I Sverige har det gått trögare och och den tidigare lanseringen sjönk som en sten. Ambulansen föll på mållinjen, främst beroende på sämre lastkapacitet än konkurrerande fordon. Motgångarna i Sverige kunde nog ha knäckt vem säljare som helst, men Patric och Rickard har känt sig stöttade av hjälp från Volkswagen Group Sverige AB i Södertälje, finska Tamlans och marknaden.

Amarok har fyrhjulsdrift. Över 600 kg lastkapacitet. Kan fås med mittplacerad bår. Körkortsbehörighet: B-körkort

fräschare attityd – I kontakten med VW och Tamlans har vi använt dialog och konstruktiv feedback som främsta arbetsredskap. Vi har kommunicerat, vi har lyssnat och vi har tillsammans haft förståelse för sammanhanget och helheten. Detta är bland annat en av förklaringarna till varför totalvikten ökat från 3 040 kg till 3 450 kg berättar Patric. Amarok får därmed en utökad tillåten maxlast med 410 kg och kan nu lastas med över 600 kg. Den dåliga lastförmågan har tvättas bort. Med andra däck och fälgar kan lastförmågan ökas ytterligare. Men det är inte bara innanför kompositskåpet som förändringen skett. Med en ny varg (Ordet Amarok betyder varg enligt Wikipedia) följer automatiskt en nybilsgaranti på två år och serviceavtal kan tecknas med olika omfattning och innehåll. Det finns inget smolk i glädjebägaren. RIPA:s förmåga att vara anpassningsbar och lösningsfokuserad har hjälpt till att lösa tidigare problemområden. Och sett till intresset för fordonet, är det inte djärvt att förutspå; "nya" Amarok kommer att ta hissen upp i försäljningsstatistiken. – Amarok ambulans är bra på det mesta och inte dålig på någonting avslutar Patric och Rickard ■

24

samverkan 112 nr 4 2015

Ljus och rymlig sjukhytt.

Förarmiljön påminner om Volkswagens personbilar. Vore det inte för den höga sitthöjden kan man tro att det är en Golf eller Passat.

www.s112.se


FUNGERAR ERA RADIO OCKSÅ EFTER DET HÄR?

www.celab.se


Resuscitation Academy sweden / Reportage

Nina Berg och Therese Johansson

motivation och inre drivkraft Text och foto: sven åsheden

Vid hjärtstopp utanför sjukhus används en publik hjärtstartare i mindre än 3 % av fallen och endast 5 % av de som drabbas av hjärtstopp överlever. Fram till och med år 2014 har det sålts cirka 35 000 hjärtstartare i Sverige. Under samma period har endast en tredjedel av dem registrerats i Sveriges hjärtstartarregister. Glappet mellan sålda och registrerade hjärtstartare är alltså stort. – Det är fortfarande en skrämmande låg andel som överlever ett hjärtstopp och därför vill vi förbättra Kalmarbornas kunskap om hjärtstopp och första hjälpen säger Nina och Therese samstämmigt 26

samverkan 112 nr 4 2015

– Vi är oerhört glada och tacksamma för att vi, i egenskap av HLR-instruktörer, fick åka till Hjärtstoppscentrum på Södersjukhuset i Stockholm och den första nationella ”Resuscitation Academy Sweden” i november 2014. Under två dagar fick vi mängder av tips och strategiförslag, för att öka överlevnaden för dem som drabbas av hjärtstopp utanför sjukhus berättar Nina Berg och Therese Johansson. Nina Berg är sjuksköterska och jobbar till vardags på akutklinikens akutmottagning på länssjukhuset i Kalmar. Therese Johansson tjänstgör som sjuksköterska på medicinklinikens Hjärtintensiv. Båda har i sin dagliga profession som

sjuksköterskor ett genuint intresse av att ta hand om sjuka och skadade människor med livshotande tillstånd. Men sökandet efter nya metoder för att rädda fler människoliv måste ständigt fortsätta.

ANVÄNDA KOMPETENS OCH FÖRMÅGa Nina och Therese har både före och efter Stockholmsbesöket arbetat hårt i Kalmarregionen för att implementera hög-kvalitativ HLR med fortlöpande träning och kvalitetskontroll. Deras motto är entydigt: Ju bättre HLR desto högre överlevnad. – På länssjukhuset i Kalmar har vi kommit långt. Våra defibrillatorer tillåter registrering av återupplivningsåtgärder. Data följs upp och inblandad personal får www.s112.se


feedback på insatserna. En kvalitetskontroll på samtliga hjärtstopp som gjort att personal och organisationen blivit både bättre och effektivare. Repetitionsutbildningar genomförs två gånger per år med simuleringsdockor som ger individuell återkoppling för bästa möjliga HLR-insats berättar Therese Johansson. Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet är kunskapskällor som kompletterar varandra. Båda är lika viktiga att sprida för att rädda fler människoliv. Under vårt samtal framgår det tydligt att Nina och Therese har stora erfarenheter och hög kompetens och en speciell förmåga att formulera mål, skapa entusiasm och att använda sina inre drivkrafter.

allas ansvar – Nu åker vi på fritiden runt i Kalmar för att inventera, öka medvetenheten och sprida kunskap till butiker, företag och allmänheten om var närmaste hjärtstartare finns. Vårt primära mål är att få fler hjärtstartare registrerade i Hjärtstartarregistret (www.hjartstartarregistret.se) och att användningen av befintliga hjärtstartare utanför sjukhus ökar markant säger Nina Berg. Statistik visar att ungefär hälften av alla sålda hjärtstartare i Sverige är placerade på arbetsplatser och kontor. Mindre än en procent är publika och därmed tillgängliga dygnet runt. – Mer ljus på HLR och hjärtstopp och information om var närmsta hjärtstartare finns, bra skyltning och information till kunder och allmänhet ska förbättra förstahjälpen kunskaperna hos Kalmarborna. Tillsammans med kommunen ska vi jobba för att få hjärtstartare placerade på gator och torg och därmed tillgängliga dygnet runt tillägger Therese med tydlig entusiasm. Av de 539 personer som 2014 överlevde ett hjärtstopp i Sverige, utanför sjukhus, har i princip alla en vardagshjälte att tacka för sina liv. Utan dessa bystanders (vittne eller förbipasserande) snabba hjälp skulle ingen eller väldigt få överlevt ett hjärtstopp. – Vi planerar också att tala med folk ute på stan om hjärtstopp och hur de ska agera om en person är medvetslös och saknar andning. Det ska också bli ett intresseväckande publikt och lite annorlunda evenemang inne i Kalmar, men vi vill inte berätta mer säger Nina Berg hemlighetsfullt. ■

www.s112.se

räddningstjänst och ambulans larmas ut samtidigt på misstänkta hjärtstopp så ökar överlevnaden. Ambulanssjukvården i Kalmar län drivs i landstingets regi. Det finns 15 stationer varav 10 är enbilsstationer. Verksamheten har 19 dygnsambulanser och 3 dagambulanser vardagar, en patientbuss samt en lättvårdsambulans. (Källa: Nysam) Kalmar kommun har 64 922 invånare (31 mars 2015), vilket placerar den på 34:e plats avseende folkmängd bland Sveriges kommuner. Omkring 150 personer drabbas årligen av hjärtstopp utanför sjukhus i Kalmar län. Från och med årsskiftet larmas förutom ambulans även räddningstjänst ut vid alla misstänkta hjärtstopp. Det finns studier som visar att om

Nina Berg

– Placera hjärtstartaren för bästa möjliga tillgänglighet. Hjärtstartaren bör vara åtkomlig under så stor del av dygnet som möjligt. – Placera om möjligt hjärtstartaren utomhus så att den kan nås av allmänheten vid ett hjärtstopp i närheten. Det finns ett flertal skåpmodeller som är lämpade för utomhusbruk. – Sprid information. Använd alla tänkbara kommunikationskanaler.

årets sommarstad i sverige Kalmar blev Årets Sommarstad 2015. Och det är kanske inte så konstigt. Staden ligger väldigt vackert på Sveriges solsida med mysiga kullerstensgator och torg. Blir Kalmar årets "Hjärtsäkraste plats" 2016?

Therese Johansson

– Skylta tydligt både vid entrédörr, hissar, trapphus och där hjärtstartaren är placerad. Det finns många olika typer av skyltar att tillgå på marknaden idag. Köp färdiga eller låt tillverka egna. – Registrera i www.hjartstartarregistret.se så kan allmänheten och SOS Alarm se på webbkartan var den finns. Detta ökar påtagligt chansen för användning i händelse av ett hjärtstopp.

samverkan 112 nr 4 2015

27


ambulanssjukvård / Reportage

Smarta glasögon

Text och foto: Fredrik Mårtensson

– testas i Umeå

Foto: Sara Mejto ft

Nils Forsell, ambulanssjuksköterska i Umeå, är positivt överraskad efter att ha prövat smarta glasögon vid utryckning.

Smarta utryckningsglasögon kan vara ett sätt att förbättra precision och effektivitet när ambulansen rycker ut.

D

et visar ett studentprojekt vid Umeå universitet, där en patients GPS-position kan skickas från mobiltelefon och att ambulansföraren sedan får vägbeskrivning via glasögonen. – Vi har testat modellen under våren och jag upplever det som en ordentlig förbättring att kunna få kartan i glasögonen, säger ambulanssjuksköterskan Nils Forsell.

På vilket sätt då?

– Man tappar inte fokus som kan vara fallet när man behöver flytta blicken till en skärm. Vägbeskrivningen täcker en ytterst liten del av synfältet och är inte störande. Jag kan ägna mig åt att hitta fram på ett säkert och snabbt sätt, kollegan behöver inte hålla på och dirigera mig utan kan istället hämta in information om patienten eller olyckan som gör oss så bra förberedda som möjligt.

28

samverkan 112 nr 4 2015

Den tekniska lösningen har utarbetats av sex civilingenjörsstudenter i Umeå som läser inriktningen Interaktion och design. Robin Schulze är en av studenterna: – Den app som vi utvecklar gör det möjligt att skicka GPS-position från mobiltelefon till SOS Alarm.Vi såg värdet i en sån lösning utifrån att positionen idag endast går att ange via fast telefon och då med fastighetens adress som markör. Tror du att tekniken kan bli aktuell inom ambulanssjukvårdens ordinarie verksamhet?

– Knappast på kort sikt eftersom tekniknivån är ganska låg inom den här del av akutsjukvården – exempelvis saknas trådlös uppkoppling i ambulanserna. Men det kan vara en teknisk utveckling att sträva emot, säger Robin Schulze.

Försöksverksamhet i Skåne Nils Forsell menar att exakt GPS-position via mobil är någonting som ambulanserna har nytta av. – För att ta ett exempel som inträffat: patienten larmar via mobil efter att ha bli-

vit riven av en björn. Det är en kilometer in i skogen. Tänk vilket oerhört värde att ha en exakt position att gå efter istället för att behöva försöka lokalisera patienten. Att använda Google Glass – där glasen fungerar som skärm och med röststyrning som en central funktion - skulle även öppna för andra sätt att utveckla arbetsformerna, menar Nils Forsell. – Jag tänker framför allt på att kunna livestreama till akutmottagningen med möjlighet att konsultera med läkare om en patients tillstånd. Det blir betydligt smidigare än i nuläget, då vi är beroende av att en extrabil skickas för att få bedömning från läkare. Den vägen tycks nu också öppen av integritetsskäl. Datainspektionen har tidigare ställt sig negativ till att ambulanser filmar olycksplatser, men ett avgörande i domstol ger Region Skåne rätt att på ska använda takkameror som i realtid ska ge akutmottagningar kunskap som är till nytta när patienten kommer fram till sjukhus. Skånemodellen, som ska testa fram till sommaren 2017, bygger på sändningar som saknar ljudupptagning. www.s112.se


Tack för att du och ditt blåljusfordon gör våra dagar tryggare. Vi vill erbjuda dig bra produkter som gör din dag säkrare.

awimex.se

VARNINGSLJUS AKUSTIK

Eva Mårell-Olsson, lektor, och Robin Schulze, civilingenjörsstudent, har samarbetat med ambulanssjukvården i Umeå om ny teknik med smarta glasögon.

Tel: 0550-169 30

Tel: 0414-160 50

Tel: 0430-490 50 www.nilsson.se

– Jag tänker framför allt på att kunna livestreama till akutmottagningen med möjlighet att konsultera med läkare om en patients tillstånd, menar Nils Forsell. – Det går även att få över viktiga patientdata från journaler via smarta glasögon så det känns verkligen som ett spännande utvecklingsområde, säger Nils Forsell.

V äxer snabbt i USA

Universitetslektor Eva Mårell-Olsson har prövat Google glass på bred front inom Umeå universitet med bland annat tandläkarutbildningen. Just vården kan vara ett lämpligt område för smarta glasögon, visar erfarenheter från USA. -Google glass har inte blivit någon succé bland privatpersoner. Men i USA används tekniken i allt större omfattning inom sektorer som hälso- och sjukvård och tillverkningsindustri. -Det är inte orimligt att vi kan få se en liknande utveckling i Sverige. Samarbetet med ambulanssjukvården i Umeå om smarta glasögon är ett av de mest spännande studentarbeten som jag har lett, säger Eva Mårell-Olsson. ■ www.s112.se

Grattis

Foto: Sara Mejtoft

SÄLEN Mats Strand från Malung hämtar XC-70 Ambulans

RÄTTVIK Olle Öman har hämtat Ny XC-70 till Dalarna

samverkan 112 nr 4 2015

29


polis / Produktidé / Reportage

görans ljusa idé blir verklighet

Göran Duesgård var nära att ge upp, men efter 23 års kamp är hans idé på väg att bli verklighet. Att polisljuset med svagt blått sken nu ska testas på bred front känns som en seger, säger han. Ett reportage i samverkan med tidningen Vi Bilägare text och foto: FREDRIK DIITS VIKSTRÖM

U

pprinnelsen till alltihop var att polisen i början av 1990-talet ville skaffa en tydligare profil som var lättare för allmänheten att känna igen. – Det fick mig att sätta igång och fundera, säger Göran Duesgård. Som trafikpolis i Göteborg tyckte han att det var underligt att polisen satsade allt krut på att göra polisbilar synliga i dagsljus. Han började grunna på sätt för att göra bilarna synligare i mörker, det vill säga när de inte åker på utryckning, och snart började en idé att växa fram. – Varför göra så mycket för att synas på dagen och ingenting för att synas i mörker? säger Göran Duesgård och fortsätter: – Då tänkte jag: man skulle ha ett svagt blått ljus som man kan tända så att folk ser när det kommer en polisbil. Efter lite mekande var idén omsatt i praktiken. Göran Duesgård valde en polisbil, lossade på kåporna till saftblandarna på taket, monterade några tiowattslampor, och drog en kabel in genom fönstret till cigarettändaruttaget.

– Vi provade att köra ut på motorvägen mot Kungsbacka och då såg vi hur storfräsarna som kom bakom åkte in ledet, hur bilarna framför gick ned i laglig hastighet, hur lastbilarna rättade till sina lysen, hur bilar vinglade när folk drog på sig bältena, säger Göran Duesgård och konstaterar: – Vi märkte en fruktansvärd effekt.

fastnade i svensk byråkatri Det här kan bli något, tänkte Göran Duesgård, och lämnade in ett förslag till polisen i Västra Götaland. Året var 1992 och därmed började en lång kamp för att realisera den nya belysningen. Framför allt fanns ett problem som ställde till det: blåljus är bara tillåtet vid utryckning. Det blå skenet kan förväxlas med utryckningsljus, menade dåvarande Trafiksäkerhetsverket och satte stopp för vidare tester. Göran Duesgårds polisdistrikt överklagade, fick avslag, sökte nytt tillstånd, fick avslag igen. Det skulle dröja till 2003 innan Göran

Samverkan nr 1-2004 30

samverkan 112 nr 4 2015

Duesgård fick klartecken att göra ett nytt försök med två bilar i Göteborg och en i Vänersborg. Inuti larmbågen, som vid det här laget ersatt de gamla saftblandarna, monterade han långa rader med små lysdioder som kunde tändas och släckas med en knapp på instrumentbrädan. ”Nu ska polisen synas i mörker”, skrev Vi Bilägare, men när försökstiden var över hamnade frågan återigen i långbänk hos Rikspolisstyrelsen. Trots att 97 procent av trafikanterna i en enkät svarade att de inte såg någon risk för förväxling med utryckningsljus blev det tvärstopp. – Där fastnade det kan man säga. Det hände inte ett skit, säger Göran Duesgård som ändå fortsatte att ligga på. – Jag var nära att ge upp. Tänk dig själv att hålla på med någonting som du vurmar för i mer än tio år och allt du möter är motstånd, motstånd, motstånd.

fastnade i svensk byråkatri Åren gick och till slut gick Göran Duesgård i pension. Sonen Johan, som arbetar som ambulanssjukvårdare, tog över engagemanget och såg till att mejla Rikspolisstyrelsen flera gånger om året för att påminna om ärendet. Inget nytt fanns att rapportera – förrän december i fjol. Som en blixt från klar himmel meddelade polisen att man fått tillstånd att testa ett svagt fast blått sken i larmbågen i sju län fram till slutet av oktober 2015. – Den här frågan har funnits någonstans i vår värld ganska länge, men nu kände vi att tiden var mogen för att prova det här, säger Per Rickander som är teknisk specialist på Rikspolisstyrelsen. Till skillnad mot tidigare behöver larmbågarna inte förses med extralampor, den befintliga tekniken på nya polisbilar kan användas för att skruva ned ljusstyrkan till ungefär en procent, tillräckligt för att ge det blå skenet.

www.s112.se


EASYFIX READY2GO Säker (krocktestad) 3 års Garanti Ergonomisk Komfortabel

Inspired Safety Innovation

Första prototypen har Göran Duesgård, numera pensionerad trafikpolis, kvar hemma i garaget.

Tel: 0520-420200 www.fernonorden.se E-post: fab@fernonorden.com

Eripio Wear.

Puvab ABs varumärke till Ambulanspersonal Det svaga blåljuset ska göra polisen synligare i mörker. Om tester faller väl ut kan ljuset införas i alla nya polisbilar, säger Rikspolisstyrelsens tekniska specialist Per Rickander.

Alltid d på p jakt ja efter innovativa innovativ va lösningar sningar ningar nin ingar ing ngar och nya idéer vad va ad d gäller äll lle ll le ler plagg, web shop och ch h logistik. lo logis Lösningar össsningar så som stretch m ö ösningar material i vå vår våra år byxor. yx yxor. xor. Kläd-korts system m i vår web eb shop ssh shop m.m. m.m .m m. m

Fakta: Göran Duesgård

Ålder: Bor: Familj: Sysselsättning: Mest ärofulla uppdrag: Tre minnesvärda polisbilar:

Produkt utveckling AB

Kom m förbi förb örbi oss (Monter (M Mon nte er nr 6) på FLISA FLIS LISA A 15-17 7 sep, p så å presenterar p pre ese enterar vi mer m r kring kr k våra lösningar.

70 Stenkullen utanför Lerum Fru och tre barn Arbetade 40 år som trafikpolis. Pensionär sedan sju år. Var chaufför när drottning Elizabeth besökte Göteborg 1983. Plymouth Valiant, Porsche 911 och Volvo Amazon.

► www.s112.se

samverkan 112 nr 4 2015

31


polis / Produktidé / Reportage

Foto: Polismuseet

1

2

Foto: Polismuseet

1. De första utryckningsljusen på polisfordon visade fast rött ljus. Volvo Amazon tillverkades mellan 1956-1970. 2. Plymouth Valiant. 1970 genomfördes blåljusreformen och polisbilarna fick ett eller två roterande blåljus, plus sökarljus. 3. Mellan maj 1970 och mars 1973 användes en Porsche 911 som polisbil av polisen i Ljungby. Mellan åren 1965–1973 fanns det 22 st Porsche-polisbilar på olika håll i landet. 4. En takbåge med två blå "saftblandare" fick polisbilarna 1984. En finess som underlättade avmonteringen efter avslutad tjänstgöring. På 1990-talet ersattes takbågen med ljusramp.

Foto: Polismuseet 3

Foto: Polismuseet

4

En annan förklaring till att polisen nu går vidare med belysningen är att flera andra länder, bland annat Spanien, sedan länge infört motsvarande ljus. Situationer när ljuset kan användas är till exempel vid stängningstid utanför krogar, eller vid demonstrationer när polisen inte vill slå på det mer aggressiva blåljuset. Men det kan också handla om vanlig patrullering. Per Rickander igen: – Föraren av bilen gör bedömningen när det är lämpligt att tala om: här är vi. Om ljuset ska göras tillgängligt i samtliga av landets ungefär 3 500 polisbilar beror på utvärderingen efter försöksperioden. 32

samverkan 112 nr 4 2015

– Vi kommer att utvärdera om vi ska gå vidare, antingen om vi behöver utöka provet med fler bilar, eller om det här är så pass bra att vi vill ha funktionen permanent, säger Per Rickander och lägger till att de första reaktionerna varit positiva. – Folk tycker att det här är väldigt bra. Om man kommer vid krogstängning och tänder det här ljuset blir det ett lugn eftersom folk ser – där är polisen.

har fördröjt och krånglat Efter många om och men ser det ut som att Göran Duesgårds polisljus blir verklighet. Nyligen såg han en polisbil med det

svaga blå skenet i centrala Göteborg. – Då tänkte jag: där satte den! Det kändes som en seger. Samtidigt känner han viss bitterhet. – Jag är lite bitter på Rikspolisstyrelsen. De framställer det som att de hittat på det här när de i själva verket varit motståndare och fördröjt och krånglat. Helt nöjd är han heller inte med polisens benämning på funktionen: Cruise light. – Det låter ju som något från raggarsvängen! ■

www.s112.se


Överflyttningsbar sjukhytt byggd på AL-KO chassi till Ambulanssjukvården i Alingsås

W. Ambulance AB Vallringen 7 811 38 Sandviken Tel. 026 - 14 15 35 info@w-ambulance.se www.w-ambulance.se


ambulanssjukvård / Fordon / Reportage

världsunik ambulans Drömmar av silver, drömmar av guld... Finländska Profile Vehicle har levererat två lyxambulanser till Saudiarabien, där dessa ädla metallers färger ingår. - Världsunika fordon! berättar koncernchef Marko Repo för Samverkan 112. text: Sören viktorsson FOTO: Profile Vehicle

Familjeföretaget Profile Vehicle i savolaxiska Idensalmi har sedan länge en stark position på den nordiska marknaden. Man satsar också hårt på export till exempelvis Asien och Centraleuropa. – Redan i början av 2000-talet levererade vi 60 ambulanser till Saudiarabiens hälsovårdsministerium. – Därmed var vårt goda rykte grundlagt och när man nu behövde dessa lyxambulanser tog man direktkontakt med oss, förklarar Marko Repo. Den här gången var det inte något

ministerium, utan det kungliga sjukhuset Royal Clinics of Saudi-Arabia som stod bakom beställningen. De två ambulanserna, byggda på ett Mercedes Bentz Sprintchassi, anlände till huvudstaden Jeddah i mitten av september.

högteknologisk utrustning Beställarens krav var, att de skulle uppfylla de högsta tänkbara kraven på teknologi. – Vi har byggt in det allra senaste som finns att tillgå vad gäller ambulansteknologi. Eftersom det kan vara upp till femtio

grader varmt i Saudiarabien, har vi i taket monterat väldigt stora luftkonditioneringsapparater, berättar koncernchef Repo. Ett krav var, att ambulanserna måste smälta in i den kungliga fordonskaravanen, det vill säga inte får sticka ut. – När kungen och hans följe färdas sker det i grupp och alla fordon, från limousin till ambulans, är svarta. Blåljusen är integrerade i taket och syns alltså inte annat än när det behövs, förklarar Marko Repo. ►

I projektet “Mobil omvårdnad” utforskar andraårsstudenter på kandidatprogrammet Industridesign ambulanspersonalens arbetsmiljö.

34

samverkan 112 nr 4 2015

www.s112.se


Avancerad Medicinsk Simulering Enkel – Flexibel – Realistisk iSimulate förvandlar ett enkelt scenario till avancerad medicinsk simulering. Träna var du vill och när du vill, skapa och kör realistiska simuleringar snabbt och enkelt. iSimulate bygger på teknik du använder dagligen och består av två iPads trådlöst anslutna till varandra.

Snabb och smidig simulering ALLYTEC AB • Tel 08-31 00 46 • Fax 08-33 88 10 • kontakt@allytec.se

• www.allytec.se

Let heavy be light mm Välko

e mont

en t i l

l

2 r nr 2

n äs s a ISA m L F å 5 p -1 sept 15-17

Med Pensi Ergomy lastar du säkert utan att lyfta. Bårens multifunktioner minimerar antal överflyttningar och gör förflyttningen tryggare och bekvämare – både för våra patienter och för oss som arbetar inom ambulanssjukvården. Den ergonomiska båren kan lätt hanteras av en enda person och minskar behovet att lyfta och bära patienten. Pensi är ledande inom bårteknik och förser din ambulans med effektiv utrustning för transport och vård av patienter. Våra ambulansprodukter är slitstarka, lätta och enkla att rengöra och underhålla.

SEXPUNKTSBÄLTE • TRAPPKLÄTTRARE • ENMANSHANTERING • ERGONOMISK Återförsäljare i Sverige: Mago Scandinavia AB, telefon 0500-48 49 74

www.s112.se

www.pensi.se samverkan 112 nr 4 2015

35


ambulanssjukvård / Fordon / Reportage

Hur var det då med silvret och guldet..?

– Jo, de hade en önskan att inredningen skulle se påkostad ut. Designen går därför i silverfärg och handtagen är behandlade så att de ser ut att vara av guld. En ytterligare egenhet är att de här ambulanserna drivs med bensin, inte diesel. – Det är det vanliga i Saudiarabien, där 95 procent av fordonen är bensindrivna. Och det gäller då även ambulanser, berättar Repo.

Hastighet över 200 km/h De två lyxambulanserna går avsevärt fortare än ett traditionellt utryckningsfordon. Före avskeppningen till Jeddah forslades de till Tyskland och utrustades där med

specialkomponenter, vilka ger en högsta hastighet på över 200 km/h. – Det här är mycket speciella ambulanser av en typ som aldrig tidigare tillverkats någonstans i världen, säger koncernchef Repo. Priset är en affärshemlighet, men han bekräftar för Samverkan 112 att de är "betydligt dyrare än vanliga ambulanser". Profile Vehicles har idag en återförsäljare i Saudiarabien och en i Kuwait. Den senare sköter även närliggande arabländer. År 2007 sålde företaget 50 ambulans-er samt en lyxambulans till Kuwaits hälsovårdsministerium. Marko Repo förklarar, att kraven generellt är mycket höga vad gäller den här regionen.

– Kunderna är beredd att betala för kvalitet. Ergonomi och säkerhet är mycket viktiga faktorer för våra kunder i arabvärlden. – Man är också väldigt noga vad gäller förebyggandet av till exempel epidemier och ställer därför höga krav på hygienen. I juni i år fick Profile Vehicles en beställning från inrikesministeriet i Singapore på 50 ambulanser. Ordern togs hem i konkurrens med flera stora ambulanstillverkare i Europa, Asien och Australien. – Vi var inte billigast men kunde erbjuda det bästa säkerhetskonceptet, säger Repo. De första ambulanserna i serien ska levereras i januari och nu handlar det om fordon för vänstertrafik. Flera stora länder i Asien, som Japan och Thailand, har vänstertrafik.

helt ny ambulansserie

Designen går i silverfärg och handtagen är behandlade så att de ser ut att vara av guld.

– Det gäller också forna engelska kolonier, som Hongkong. Vi kommer att fortsätta marknadsföra oss mot området. – Vad vi nu tagit fram är en helt ny serie ambulanser och den kan också öppna nya marknader för oss! konstaterar koncernchef Repo. Centraleuropa är en annan intressant exportmarknad för företaget. – Vi har de senaste åren levererat ungefär 300 ambulanser till Ungern och i fjol startade vi även verksamhet i Tjeckien, dit över 40 ambulanser är sålda, varav de sista levereras under hösten. Norden är och förblir, så klart, en viktig marknad. När Samverkan 112 intervjuar Repo är han och försäljnings- samt marknadschef Jari Mononen i Köpenhamn. – Vi har levererat 40 ambulanser till Danmark i år och under hösten ska ytterligare 27 levereras till räddningsverket i Köpenhamn.

stora exportframgångar I fjol noterade Profile Vehicles sin högsta omsättning någonsin, 32, 6 miljoner euro. Det är en ökning med 26 procent mot året innan. – Det goda resultatet beror främst på våra exportframgångar, säger koncernchef Marko Repo. Företaget ägs, förutom av honom själv, även av syskonen Keijo och Johanna. Det har fabriker i Idensalmi samt Tallinn och Budapest. ■

36

samverkan 112 nr 4 2015

www.s112.se


Flow-Safe II revolutionerar ambulanssjukvården

infiniti.se

®

Första CPAP-systemet med inbyggd manometer och nebulisator Enkel att använda. Allt ligger i en påse och kopplas lätt och snabbt med en enda slang till syrgasbehållaren. Den integrerade manometern gör att du direkt ser vilket ungefärligt tryck du levererar till patienten. Och säkerhetsventilen gör att du automatiskt undviker övertryck.

Resursbesparande. CPAP-systemet förbrukar hälften så mycket syrgas* vilket är en stor fördel, särskilt vid långa transporter. Väljer du Flow-Safe II EZ kan du dessutom både CPAP-behandla och nebulisera patienten med ett och samma system.

Bekväm. Den elastiska masken är utformad för bästa patientkomfort med ett mjukt pannstöd för tryckavlastning och en nylonhätta som inte fastnar i hud och hår. *

Jämfört med tidigare generation av Flow-Safe CPAP.

Infiniti Medical, med kvalitetsmärken som Masimo, Mercury Medical och Mindray, är en väletablerad leverantör till svensk akutsjukvård. För mer information kontakta oss gärna på telefon 08-792 12 40 eller info@infiniti.se.

FAMILJEN NILSSON VÄXER

Kontakta oss om du vill veta mer. 0430-49050 E-post: info@nilsson.se www.nilsson.se

www.s112.se

samverkan 112 nr 4 2015

37


ambulanssjukvård / Reportage

Olika perspektiv

gör vårdforskning framgångsrik Text och foto: Helen Rosenberg

Vad är specifikt för vårdmötet i ambulanssjukvård? Hur kommer patienten till rätt vårdinstans så snart som möjligt? Vilka etiska dilemman kan uppstå i prehospitala och mer eller mindre akuta sammanhang? Hur kan ambulanssjuksköterskor ta hjälp av IT-stöd? En samlad centrumbildning som forskar på många olika frågor inom samma fält, har visat sig vara en framgång för att nå ut med forskningsresultat i samhället.

P

reHospen vid Högskolan i Borås är kunskapscentrat vars frågor spretar åt många olika håll – men alla med prehospital sjukvård som gemensam nämnare. Numera har forskarlaget fått ett erkännande genom att bli en centrumbildning på högskoleövergripande nivå. Vid PreHospen bedrivs vårdvetenskaplig forskning integrerat med medicinskoch vårdorganisatorisk forskning inom verksamheter som larmcentral, ambulanssjukvård, akutmottagning, primärvård och kommunal hälsa- och sjukvård. – Alla i vår forskargrupp är engagerade forskare, men som alla fokuserar på olika projekt, säger Birgitta Wireklint Sundström, som är föreståndare vid PreHospen. Att vi har så olika intressen, om än med en gemensam nämnare, är unikt. Våra olikheter bidrar till en kreativ forskarmiljö där vi kan gå vidare med och hitta synergieffekter mellan olika projekt. Vad har PreHospen betytt för det omgivande samhället?

– Vi bedriver egentligen ingen teoretisk forskning, utan alla i vår forskargrupp ägnar sig åt klinisk och patientnära forskning där vi hämtar in data från vården, säger Birgitta.

38

samverkan 112 nr 4 2015

Birgitta Wireklint Sundström, föreståndare för PreHospen – Centrum för prehospital FoU i Västra Götalandsregionen, arbetar tillsammans med forskningskoordinatorn Johan Norling.

– Våra resultat har lett till konkreta förändringar i hur man faktiskt bedriver vård. Det kan röra sig om många olika frågor, som till exempel behandlingsriktlinjer som gör att patienten snabbare kommer till rätt vårdinstans, hur man arbetar med hjärtstoppspatienter eller gör en bedömning av en eventuell blodförgiftning. Sedan starten för 16 år sedan har PreHospens målsättning alltid varit att nå ut med ny kunskap till dem som jobbar praktiskt ute på fältet. En viktig del i detta är givetvis att forskarna själva verkar inom praktiskt vårdarbete. En annan viktig del är anordnandet av symposier och konferenser, där förhoppningen är att nå ut till fler än bara dem som arbetar med ambulanssjukvård på beslutsfattande nivå. – Vi funderar hela tiden på hur vi kan vara till nytta för ambulanssjuksköterskornas kunskapsutveckling – för att på så sätt komma patienten till nytta i nästa steg. Ambulanssjuksköterskorna har en egen kompetensbeskrivning, och det är i den som många av oss hämtar sin identitet och inspiration att beforska de kliniska frågor, utmaningar och problem som är tydliga i kompetensbeskrivningen. Däri ligger också utmaningen; att inte tappa

denna identitet och bli alltför teoretiska. Kan du peka ut någon särskild framgångsfaktor som bidragit till att PreHospen lyckats så bra med att nå ut med sina resultat?

– Vår mångfald bland forskarna har bidragit till den kreativa miljön, där vi kan tagga varandra och hitta nya projekt tack vare att vi har olika kompetenser. Vi har dessutom en forskningskoordinator knuten till centrat, som hjälper oss med projektledning och att skapa en organisation för att komma vidare med våra idéer. Genom koordinatorns hjälp får våra kreativa idéer en strukturell ram av tidsramar och handlingsplaner. Inte minst när vi ska arbeta med våra symposier och konferenser har detta varit ovärderligt.

Vad blir nästa steg?

– Nästa steg hoppas jag blir att etablera så kallade kliniska lektorat inom ambulanssjukvården. Detta innebär att våra forskare finns ännu mer på plats i klinisk ambulansverksamhet. På så vis skulle vi kunna arbeta ännu mer med klinisk datainhämtning, inspirera till vårdutveckling och implementera våra forskningsresultat. Vi är bara i början av detta utvecklingsarbete. ■ www.s112.se


resultat

Text och foto: sven åsheden

från Ambulans SM i golf Det vackra sensommarvädret höll i sig när Ambulans-golfen 2015 avgjordes på Carlskrona GK. Solen sken än en gång från en klarblå himmel, över den blekingska skärgården och Almö. Den årligt återkommande tävlingen spelades för andra året i rad, med ett 40-tal glada deltagare från Boden i norr till Skåne i söder. Tävlingen inleddes med en mycket uppskattad föreläsning av Torsten Hansson, mental coach åt Henrik Stenson. ännu ett bra arrangemang

Förutsättningarna var perfekta och stämningen var god när starten gick – sol, lite vind och vacker omgivning. Första dagens tävling avslutades med en härlig grillbuffé som avnjöts i kvällssolen under genytlig samvaro. Kenneth “Kea” Andersson, ordförande

i Karlskrona Ambulans Kamrat/Idrottsförening och tillika arrangemangsansvarig skapade än en gång ett fantastiskt bra arrangemang. Nu är manegen krattad för 2016 års arrangör: Ambulanssjukvården i nordvästra Skåne.

Damklassen vanns av Elenor Lundgren, ambulanssjukvården Stockholm (AISAB)

Resultat SM Open 2015 - Herrar

1. Håkansson, Paul. Nicklastorp gk 2. Söderberg, Joakim. Uddevalla gk 3. Holgersson, Anders. Falköpings gk

165 170 175

Resultat SM Open 2015 - damer

1. Lundgren, Eleonor Salems gk 2. Löfgren, Pia Bodens gk 3. Nilsson, Carina Möre gk

182 185 202

Herrklassen vanns, för andra året i rad, av Paul Håkansson, ambulanssjukvården Blekinge (Karlskrona).

Nya Akutväskan med förbättrad in- och utsida Några produktfördelar: Valfrihet mellan modulsystem eller traditionellt Flexi XL-system Du bygger insidan själv Framtagen med Ambulanspersonal Ergonomiskt förbättrat bärsystem Generösare utrymme, bättre planerad Tyg Cordura, extra slitstarkt

IM-MEDICO SVENSKA AB TEL: +46 8 715 55 10 | E-POST: INFO@IM-MEDICO.SE WWW.IM-MEDICO.SE

www.s112.se

samverkan 112 nr 4 2015

39


samverkan / Reportage

Betald annonsplats

ambulansförbundet Box 3047, 750 03 Uppsala Tfn: 018 - 430 11 10 Tfn: 073 - 343 55 00 www.ambulansforbundet.se

vi ska inte

I förra numret av Samverkan 112 inledde jag ALARMS sidor med frågan "Hur enig är svensk fackföreningsrörelse på ambulansarenan". Jag konstaterar ett den är oenig och splittrad. Bara det faktum att ambulanspersonalen inte är organiserade i en gemensam organisation är problematiskt. När sedan yrkeskåren delas upp i skrån uppstår en klyfta som alla ser, men få vill vidröra. När ALARM-Ambulansförbundet talar om situationen för Sveriges ambulanspersonal används i regel uttrycket utan stående epitetet som ambulans[sjukvårdare] eller ambulans[sjuksköterska]. Måhända kan det i vissa fall vara viktigt att explicit skilja yrkesfunktioner från varandra eller klargöra olikheter i utbildningsbakgrund, men ofta är det enligt förbundets sätt att resonera kontraproduktivt. Därför envisas vi med att återkomma till användningen av "ambulanspersonal". Det står naturligtvis varje fackförening fritt att definiera sin fackliga politik och lägga fram sina ideologiska argument för olika frågor. I förhållandet mellan individen (arbetstagaren) och kollektiven (fackföreningarna) står arbetsgivarna som en nödvändig bro. En slags treenighet med tre separata viljor.

40

samverkan 112 nr 4 2015

Det finns en tydlig ideologisk konflikt mellan fackföreningarna, vilken framträder tydligt i frågan om arbetstiden. När Kommunal och Vårdförbundet vill förbjuda individuell dygnstjänst står ALARMAmbulansförbundet fast vid individens val och till värn för en handlingskraftig ambulanssjukvård i beredskap. Frågan om arbetstiderna handlar inte enkom om arbetstiderna för de enskilda individer i respektive fackförening utan målet från pampfacken pekar ut alla inom ambulansen, det vill säga INGEN SKA FÅ UTÖVA DYGNTJÄNST. Nu anser dock en förkrossande majoritet av de anställda inom ambulanssjukvården att dygnstjänst ska vara möjlig. På ren gissning tycker många anställda inom ambulansen att ambulansberedskapen, övningstiden och tester måste återinföras i riket. Ambulansberedskapen är en fråga som ALARM-Ambulansförbundet som fackförbund tydligast deklarerat sin mening kring. Vi är sedan ett antal år det enda ambulansfack som också vill se alkohol- och drogtester samt återkommande fystester med heltäckande hälsoundersökningar. Lönevillkoren måste ovillkorligen följa den ökade belastningen och nedmonterade ambulansberedskapens tidevarv. Ingen annan en den anställde kommer få plikta när hälsan sviker. Därför manar vi till kollektiva lönekrav för ambulanspersonalen i landet. Frågan är komplex då många nyutbildade vill praktisera yrket och därtill inte har några lånefordringar att tala om, vilket arbetsgivarna inte är sena att slå mynt av. Skrivningen kring lägstalönerna i nuvarande kollektivavtal lämnar utrymme för skarp kritik. Lönerna måste ovillkorligen upp och utbildningar måste löna sig.

Ersättningen för den så förhatliga jouren ska enligt avtalet för sjuksköterskor kunna bytas mot ledig tid, men arbetsgivarna intar ofta något självutnämnt tolkningsföreträde i frågan. ALARMAmbulansförbundet står redo att kalla arbetsgivarna till förhandlingsbordet i denna fråga. Vuxenutbildning Skövde (VS) efterfrågade i skrivelse daterad maj 2015 förbundets synpunkter rörande efterfrågan kring yrkesrollen ambulanssjukvårdare samt en rad frågor som omsluter arbetstagarnas framtida villkor. Förbundet har redan 2013 och 2014 stått i dialog med VS. Antalet ickelegitimerade ökar inom ambulanssjukvården. Det är lovvärt att VS ånyo tillskriver förbundet. Förbundet har tidigare till Myndigheten för yrkeshögskolan (MYH) ingivit flera remissyttranden kring aktuell utbildning och har följt frågan rörande utbildning av ambulanssjukvårdare nationellt. Förbundet har sedan 2014 fört dialogsamtal med Socialstyrelsen (SoS) avseende regelverket kring läkemedelshantering inom svensk ambulanssjukvård, för vilka frågor yrkesrollen kan vara direkt avgörande. SoS kommer under perioden oktober 2015 - januari 2016 revidera nuvarande föreskrift kring läkemedelshantering. Förbundet har deltagit i en rad symposium avseende kompetensprofil kopplat till läkemedelshantering och därtill föreslagit SoS att utreda införande av ytterligare legitimationer eller skyddade yrkestitlar på hälso- och sjukvårdsområdet. Förbundet har vid tidigare yttranden kring nya ambulansutbildningar bedömt frågan utifrån en rad kriterier, vilka VS delvis tar upp i sin frågeställning kring branschintyg.

www.s112.se


Betald annonsplats

tiga Förbundet anser att initiativet att skapa utbildningsvägar för morgondagens ambulanspersonal är lovvärd. Förbundet har tidigare saknat det fackliga perspektivet och vill särskilt framhålla betydelsen av både bred och djup förankring hos arbetsmarknadens parter. Arbetsgivare inom ambulanssjukvården anställer sedan flera år individer utan påbyggnadsutbildning inom ambulanssjukvård. Exempelvis Skaraborg, där ambulansarbetsgivare valt att anställa personer helt utan prehospital utbildning. Detta faktum slår naturligtvis hårt mot de individer som har investerat tid och pengar i en utbildning och trots detta står utan arbete eller i lönesättning inte kvalificerar sig till högre lön en de personer som anställts utan formell utbildning. Då titeln "ambulanssjukvårdare" fritt används av arbetsgivarna så finns idag ingen enhetlig syn på formell grundutbildning. Förbundet upplever det bekymmer- lutat sitt ställningstagande mot är den akasamt att arbetsgivare gör så olika tolknin- demiska utbildning omfattande två (2) år gar kring begreppet ambulanssjukvårdare. som tidigare gavs vid Örebro universitet. En utbildning som lades ned då ledningsEnligt förbundets tidigare bedömning finns ansvariga inom ambulanssjukvården (Flisa) nationellt, på längre sikt, ingen utbildning ansåg att yrkesrollen skulle försvinna. Nu till ambulanssjukvårdare som svarar mot blåser dock vindarna åt motsatt håll. ett behov av kvalificerad arbetskraft i Bolagsdirektörer och landstingshövdinarbetslivet, då utbildningar na som pregar gillar dessa vindar, då de underlättar senterats inte kan anses leda till aktuell nedmonteringen av ambulanssjukvården. yrkesroll i ett längre perspektiv. Förbundet anser att det råder för stora diskrepanser kr- Avslutningsvis vill jag önska er alla en ing rekrytering bland de olika landstingen. härlig höst med följande citat från Herbert Den utbildningsdoktrin som förbundet Tingsten:

Vi är fackförbundet med 100 % ambulanspersonal

www.s112.se

"Att tiga är ett drama som inte bara gäller tyrannierna. Det gäller oss alla. Att tiga: det är en tillflykt undan fördömandet av det som sker, en metod att komma ifrån den pinsamma insikten, att göra försoning med ondskan uthärdlig, att undvika ansvar med ett inte alltför stunget samvete. I tyrannierna är tigandet en ohygglig nödvändighet, hos oss är det en skam" Med vänlig hälsning Henrik Johansson

Förbundsordförande

samverkan 112 nr 4 2015

41


magisterarbeten / Nominering nr 3 - 2015

uppföljning - i sjukhusets journalsystem Erika Johansson och Dante Bocangel har läst till ambulanssjuksköterskor på Högskolan i Borås och deras arbete är nu nominering nummer tre till årets magisteruppsats. Uppsatsen ”Den prehospitala vårdprocessens sista pusselbit? – En kartläggning av uppföljning inom en ambulansorganisation” är ett mycket intressant arbete!

S

veriges kommuner och landsting, SKL, genomförde 2014 en journalgranskningsstudie som visade att 124 000 patienter årligen drabbas av vårdskador som kunnat förhindras. Hur många av dessa vårdskador har vi inom ambulanssjukvården bidragit till? Svaret på den frågan är att ingen vet! Är vi en helt felfri organisation eller kan det vara så att möjligheterna till uppföljning och granskning av ambulanssjukvårdens arbete lämnar mer att önska? Uppsatsen avhandlar de möjligheter som en ambulansorganisation i sydvästra Sverige fått vad gäller uppföljning av prehospitala patienter. Sjuksköterskorna som deltar i denna studie har fått tillgång till patienternas datajournal på sjukhuset och denna studie belyser anledningar till att uppföljning utförs och sjuksköterskans upplevda effekter av möjlighet till uppföljning. Genom att använda metodtriangulering i sin uppsatts vill författarna belysa och undersöka hur personal använder nya rutiner och vad konsekvenserna av dessa blir. Efter den inledande fasen i uppsatsen besvarade 97 sjuksköterskor en enkät. Av dessa var 21 ambulanssjuksköterskor. Två av ambulanssjuksköterskorna deltog sedan i en intervju som baserades på frågor som uppkommit efter den genomförda enkäten. Utöver dessa två intervjuades även

en person i chefsbefattning som varit en drivande kraft bakom införandet av möjligheten till uppföljning. På så vis inhämtades synpunkter från både arbetstagare som arbetsgivare. Tidigare forskning visar bland annat att uppföljning leder till att rätt bedömt tillstånd ställs i större utsträckning och att personalen i större grad upplever att de utför ett bra arbete. Alla verksamheter som omfattas av Hälso- och sjukvårdslagen har ett ansvar att säkra verksamhetens kvalitet och vi som sjuksköterskor har ett egenansvar att identifiera våra brister i kompetens. Chansen och möjligheten till uppföljning kan på ett positivt sätt hjälpa till med detta arbete i ”livslångt lärande” och samtidigt stärka verksamhetens kvalitetsarbete.

uppföljning? På vilket sätt nyttjar arbetsgivaren möjlighet till uppföljning på bästa sätt? Stor grattis till ett väl utfört arbete, ett arbete som belyser en möjlighet till uppföljning som ger en avundsjuka inom stora delar av ambulanssverige! Välkomna till den växande kåren av ambulanssjuksköterskor och grattis till nomineringen! Vill du nominera en magisteruppsats? Tveka inte med att höra av dig till oss på RAS!

En stor majoritet av respondenterna i denna uppsats ansåg att uppföljning leder till kompetensutveckling och ökad trygghet i yrkesrollen. Resultat av enkäten visar att den vanligaste orsaken till att uppföljning utfördes var sjuksköterskans vilja att höja sin kompetens. Ingen respondent uppger att rädsla för att en felbehandling skett i vårdinsatsen skulle vara något hinder för uppföljning däremot var den patientgrupp som gav störst behov av uppföljning gruppen där respondenten varit osäker på sin bedömning. I intervjuerna belyser man att det fanns ett önskemål om uppföljning så att samma fel inte uppstod upprepade gånger. Finns det då en rädsla för felbehandling som vi inte gärna medger? Bör vi även följa upp alla fall där vi är ”säkra” på vår bedömning? Resultat av uppföljning måste ha ett klart syfte, mål, rutin och där patientens integritet och sekretess alltid skyddas. Hur hanterar vi informationen vi får då tex en felbehandling upptäcks vid en

Euan Morin, styrelseledamot Riksföreningen för ambulanssjuksköterskor

42

samverkan 112 nr 4 2015

www.s112.se


Den prehospitala vårdprocessens sista pusselbit?

I den aktuella ambulansorganisationen infördes det i början av 2015 ett nytt system för uppföljning av patienter som vårdats prehospitalt. Textsammanfattning: sven åsheden

Fakta: magisterexamen

Fakultet: Specialistutbildning ambulanssjuk- sköterska GAMBU14. Högskolan i Borås. D-uppsats: Magisternivå, 15 hp. Vårdvetenskap Författare: Dante Bocangel, Erika Johansson Handledare: Magnus Hagiwara Examinator: Berit Lindahl

undersökningen avslutades efter 17 dagar hade 97 svar registrerats. Svarsfrekvensen uppgick till 69,2 %. Fas 3. Intervjuer. Med utgångspunkt från enkätundersökningens resultat genomfördes tre intervjuer med två ambulanssjuksköterskor och en person i chefsbefattning som varit drivande i införandet av det nya uppföljningssystemet. Dante Bocangel och Erika Johansson. Foto: Privat

resultatdiskussion Ni har valt att studera uppföljning genom läsbehörighet i sjukhusets journalsystem, varför?

– Vårt syfte var att kartlägga systemet för uppföljning av patienter som vårdats prehospitalt inom en specifik ambulansorganisation utifrån tre frågeställningar. 1. I vilken utsträckning användes möjligheten till uppföljning? 2. Vad påverkade sjuksköterskans uppföljning? 3. Hur upplevdes effekterna av uppföljning, berättar Dante Bocangel och Erika Johansson Ambulansorganisation i fråga, finns i sydvästra Sverige. En organisation med 16 ambulansstationer. Arton dygnsambulanser. fem dagambulanser, två ”singel responder” bilar, en buss och en intensivvårdsambulans. I fjol utfördes 57 772 ambulansuppdrag. Organisationen har 210 fast anställda. 72 % är sjuksköterskor och 28 % är ambulanssjukvårdare. www.s112.se

– I januari 2015 introducerades ett nytt uppföljningssystem för sjuksköterskor inom nämnda ambulansorganisationen. Den första april 2015 publicerades en instruktion som beskrev hur systemet skulle användas, säger Dante Bocangel. – Förutsättningarna för att få använda det nya systemet var att sjuksköterskorna genomgått en internutbildning i sjukhusets journalsystem. Utbildningen gav behörighet för inloggning. Den som tidigare hade ett inlogg till systemet behövde inte delta i utbildningen, berättar Erika Johansson. Datainsamlingen i denna studie genomfördes i tre olika faser. Fas 1. Dokument. Sökningen efter dokument inom verksamheten som handlade om uppföljning resulterade i ett dokument med titeln: : Systematiskt kvalitetsarbete genom medicinsk uppföljning.

Fas 2. Enkätundersökning. När enkät-

– Tidigare svenska examensarbeten på magisternivå som belyst uppföljning inom prehospital sjukvård har visat att ambulanspersonal har ett stort behov av uppföljning, säger Dante Bocangel. – Detta styrks också av resultaten i vår enkätundersökningen där 99 procent av respondenterna ansåg att de hade behov av uppföljning, tycker Erika Johansson. I intervjuerna framgick att uppföljning, ur flera olika aspekter var viktig för sjuksköterskan. Ur ett samhällsekonomiskt hållbarhetsperspektiv är uppföljning också viktigt då en förbättrad patientsäkerhet minskar förekomsten av vårdskador som kostar samhället stora summor varje år. Rutiner

I nämnda ambulansinstruktionen framgick att sjuksköterskan i de fall det ansågs

samverkan 112 nr 4 2015

43


magisterarbeten / Nominering nr 3 - 2015

vara relevant med uppföljning systematiskt skulle följa upp sina bedömningar och åtgärder genom att inhämta uppgifter i sjukhusets journalsystem. En sådan otydlig formulering som styrde vilka patientfall som skulle följas upp kunde leda till att uppföljningen begränsades. Således fanns en risk att de kunde gå miste om viktiga lärdomar från andra vårdsituationer. – En av informant uttryckte en farhåga om att en sådan otydlig formulering kan lägga ett för stort ansvar på den enskilda sjuksköterskan. Farhågan styrktes också av att ungefär hälften av respondenterna ansåg att rutinerna var otydliga. 77,3 % uppgav att det inte var nödvändigt att följa upp patienter där de inte kände något specifikt behov av uppföljning. Även i intervjuerna framgick det att uppföljningen vanligtvis inte genomfördes på ”slentriankörningar”. – Ur ett patientsäkerhetsperspektiv kan detta ha förödande konsekvenser, då det är direkt nödvändigt för sjuksköterskor i ambulans att utvärdera sina prehospitala insatser, i syfte att utveckla sin professionella kompetens, säger Dante och Erika. – Att inte ta till vara på möjligheten till uppföljning kan påverka den professionella kompetensen negativt. Vårdpersonal riskerar att gå miste om värdefulla erfarenheter. För att legitimt få använda uppgifter om patienter i utvecklings- och kvalitetssäkringsarbete ska det ske systematiskt (SFS 2008:355). Bättre rutiner skulle således behövas för att avgöra vilka patienter som blir aktuella för uppföljning. Genom ett sådant system skulle ambulansorganisationen kunna säkerställa att sjuksköterskor i ambulans inte gick miste om viktig kunskap. I Canadian Journal of Emergency Medicine skriver forskare bland annat, att uppföljning bör ske systematiskt. Och i tidskriften Accident and Emergency Nursing skriver andra forskare att reflektion över ett omhändertagande kan leda till utveckling av ny kunskap, som sedan kan användas i framtida vårdinsatser, vilket i förlängningen påverkade patientsäkerheten positivt. Flertalet i enkätundersökningen upplevde att uppföljningssystemet motsvarade deras behov av uppföljning. I intervjuerna beskrev informanterna att uppföljningen underlättades av det nya systemet. Större valfrihet och smidighet då de i större utsträckning än innan kunde välja ut vilka patienter de skulle följa upp. Ett annat enkätresultat visade också att 44

samverkan 112 nr 4 2015

uppföljning genomfördes i högre utsträckning efter införandet av det nya systemet. Dock följdes långt ifrån alla patienter upp. – Informanterna uppgav att de inte hade reflekterat om nyttan med att följa upp alla patienter, berättar Dante. Mer än hälften av respondenterna menade att det inte fanns några hinder för att genomföra uppföljning. Andra respondenter ansåg att tidsbrist försvårade uppföljningen. – Det fanns även en rädsla för att bryta mot sekretess vilket tyda på dålig kännedom om ambulansinstruktionen som tydligt hänvisade till att personalen skulle känna till PDL (SFS 2008:355). Där framgår att "patientuppgifter får användas för att systematiskt och fortlöpande utveckla och säkra kvaliteten i verksamheten", vilket stödjer att sjuksköterskor genomför uppföljning, säger Erika. Även i kompetensbeskrivningen för sjuksköterskor (SOSFS: 2005:105-1) finns det stöd för uppföljning. Sjuksköterskan har ett personligt ansvar att bedriva utvecklingsarbete genom att identifiera brister i sin kompetens. Faktorer som påverkar uppföljningen Anledningarna till att ambulanspersonal genomförde uppföljning av patienter som vårdats prehospitalt var flera och komplexa vilket framgick tydligt i intervjuerna. Känslor som påverkade uppföljningen uppgavs vara empati, nyfikenhet, rädsla, och osäkerhet. – Både i intervjuerna och i enkätundersökningen framgick det att osäkerheten var en av de vanligaste anledningarna till uppföljning, berättar Dante. Orsaken kan förklaras av tidigare studier som lyfter fram bedömningen som ett av de svåraste momenten och ett stort hot mot patientsäkerheten. Enkätundersökningen visade också att andra vanliga orsaker till uppföljning var att ambulanspersonalen ville öka sin kompetens och patientsäkerheten. – En informant uppgav att nyfikenhet ofta gav behov till uppföljning, trots känslan av att en bra prehospital insats hade gjorts fanns en vilja att få veta utgången. Ren nyfikenhet skall naturligtvis inte berättiga uppföljning men vi anser att det kan finnas flera aspekter av nyfikenheten som kan kopplas till den professionella utvecklingen. En ambulanssjuksköterska kan vara nyfiken på utgången av ett visst fall på grund av exempelvis osäkerhet, behov av avslut och rädsla för att misstag har begåtts. – I dessa fall anser vi att det är legit-

imt att genomföra uppföljning och som rutinerna beskrivs i ambulansinstruktionen begås inget fel om så skulle vara fallet, tycker Erika. Rädsla över att ha gjort fel och konsekvenserna av det för patienten, var en annan anledning som låg till grund för uppföljning enligt informanterna. – Genom uppföljning av sådana fall menar vi att eventuella misstag skulle kunna lyftas fram för att diskuteras och bearbetas, säger Dante. Flera forskare uppger att en av nycklarna till en ökad patientsäkerhet är att våga diskutera exempelvis felbedömningar istället för att negligera dem. Effekter av uppföljning I ambulansinstruktionen framgick att det är centralt med uppföljning av den egna insatsen dels för utveckling av ambulanspersonalens egen kompetens men också för ett systematiskt kvalitets- och säkerhetsarbete. En stor majoritet av respondenterna ansåg att uppföljningen hade positiva effekter på deras kompetensutveckling och att detta ledde till att de kände sig tryggare i sin yrkesroll. Detta förstärktes ytterligare under intervjuerna då informanterna uppgav att de blev säkrare i sina bedömningar och behandlingar när de kunde utvärdera sina insatser. Även om de hade begått misstag kände de att det gav värdefulla erfarenheter som de tog med sig i sin yrkesutövning. Erfarenheter med möjlighet att reflektera över sina ageranden. Tidigare forskning visar att följsamheten till behandlingsriktlinjerna i många fall är undermålig. – Att sjuksköterskor i ambulans reflekterar över sina prehospitala insatser, bra eller dåliga, kan leda till att bedömningar och följsamhet till riktlinjer förbättras, tycker både Erika och Dante – En av informanterna uppgav även att tillgången till sjukhusets journalsystem gav intressant information om hur vårdkedjan såg ut efter överlämnandet på sjukhus. Informanten upplevde att detta var av stor nytta för att kunna informera patienter och öka deras trygghet på ett bra sätt. – En av informanterna hade en förhoppning om att uppföljningssystemet skulle vara extra viktigt för nya och oerfarna sjuksköterskor i ambulans och att utvecklingen av deras kompetens skulle gå fortare om de kunde utvärdera sitt arbete. Även om enkätresultaten visade att reswww.s112.se


pondenterna ansåg att det förelåg positiva konsekvenser av uppföljningen relaterat till kompetensutveckling och trygghet i yrkesrollen så kunde inga sådana slutsatser dras då det inte fanns någon signifikant skillnad avseende erfarenhet av ambulanssjukvård. – Vi anser att ett sätt att ändå uppnå detta är att förtydliga rutinerna gällande vad uppföljningen skall resultera i genom exempelvis ett ökat utbyte av kunskap mellan kollegor, säger Dante och Erika. Att rutinerna kring uppföljning behövde utvecklas utifrån den aspekten styrktes av resultatet från enkätundersökningen där det framgick att samtliga respondenter spred kunskap genom spontana samtal med kollegor. Detta bekräftades även i intervjuerna där informanterna uppgav att kunskapen nästan uteslutande spreds i spontana samtal med kollegor. Även om de ansåg att det var positivt med sådana diskussioner mellan kollegor så efterlyste de ett mer organiserat forum viket ambulansorganisationen hade för avsikt att utveckla. – Vi anser att grupphandledning skulle

kunna vara ett sådant forum. Studier har visat att det finns flera positiva effekter med grupphandledning. – Vår uppfattning är att grupphandledning även ligger i linje med kompetensbeskrivningen för legitimerad sjuksköterska med specialistsjuksköterskeexamen med inriktning mot ambulanssjukvård (RAS, 2012, s. 4) där det går att utläsa att ”reflektion och handledning utgör viktiga redskap för att vidhålla ett medvetet förhållningssätt i mötet med patienter”. Att arbetsgivare bortser från möjligheterna med ett effektivt system för uppföljning strider mot de krav som anges i patientsäkerhetslagens (SFS 2010:659) tredje kapitel samt socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9) första kapitel. Vidare försvårar ett dåligt fungerande uppföljningssystem sjuksköterskors kompetensutveckling då de inte ges möjlighet att följa kompetensbeskrivningen för legitimerad sjuksköterska (SOSSF: 2005:105-1) fullt ut.

– Vi tycker att uppföljning av patienter som vårdats prehospitalt bör integreras som den sista pusselbiten i den prehospitala vårdprocessen, säger Erika och Dante avslutningsvis.

slutsatser

Studien visade att det fanns en rad fördelar med ett väl fungerande system för uppföljning och att det finns stor utvecklingspotential av uppföljningen i den kartlagda ambulansorganisationen. Vid införande eller utveckling av olika uppföljningssystem tyder studiens resultat på att det är viktigt med omfattande och tydliga rutiner som personalen lätt kan förhålla sig till. ► Tydligare rutiner är nödvändiga ► Rutinerna bör även vara tydliga för hur uppföljningskunskapen ska återföras till verksamheten på ett optimalt sätt. ► Även i specialistsjuksköterskeutbildningen med inriktning mot ambulanssjukvård finns ett behov av att i större grad lyfta fram uppföljning av patienter. ■

Trygghet - Ekonomi - Kvalitet

För att insidan räknas En rymlig och ljus arbetsplats för en modern akutsjukvård.

Läs mer på: www.ambulansproduktion.se www.s112.se

Ambulansproduktion i Sandviken AB Mullervägen 23, 811 93 Sandviken Tel: 026-24 51 30

samverkan 112 nr 4 2015

45


Hjärt-Lungfonden / Reportage

Hjärtsäker zon på vägarna Text: lars österlind foto: FINNVEDENS LASTVAGNAR

– Kan jag hjälpa en enda människa är det väl investerade pengar, säger Jimmy Runbom, som installerat en hjärtstartare i sin lastbil

46

samverkan 112 nr 4 2015

www.s112.se


Hjärtstartare förekommer ofta i större samhällen, men på mindre orter och på landsbygden är de fortfarande ovanliga. Där är det också i regel långt till närmaste ambulans. – Tiden är så viktig vid ett hjärtstopp, varje minut har betydelse. Jag ligger ofta ute på vägarna och kör och kan vara på plats tidigare än någon annan. Kan jag göra något när jag kommer dit så är det ju bra, säger Jimmy Runbom, som jobbar som lastbilschaufför. Han fick idén att göra sin lastbil till en hjärtsäker zon när han gick en kurs för att få yrkeskompetensbevis som lastbilschaufför. Ambulansföraren som höll i delkursen förevisade hur hjärtstartare fungerar. – Min chef tyckte det var en bra idé så vi hyr en hjärtstartare för 300 kr i månaden.

väldigt positiva reaktioner

Jimmy Runbom är utbildad undersköterska och tjänstgjorde som ambulanssjukvårdare i lumpen, men poängterar att

www.s112.se

en sjukvårdsutbildning inte behövs för att hantera en hjärtstartare. – Vem som helst kan gå en halvdagsutbildning, och det ingår när man hyr eller köper sin hjärtstartare. Reaktionerna från omgivningen har varit väldigt positiva och Jimmy Runbom har blivit uppmärksammad i både tidningar och tv. – Det är jätteskoj, jag trodde inte det skulle bli så stort. När min kontaktperson på Hjärt-Lungfonden ringde och berättade att de applåderade efter att ha sett ett inslag på SVT:s regionala nyheter fick jag gåshud. Det är kul att kunna nå ut och få

folk att inse att det är fullt möjligt att ha en hjärtstartare i ett fordon.

i linje med våra värderingar

Volvo Lastvagnar har visat stort intresse för idén att hjärtsäkra lastbilar. – Idén ligger helt i linje med Volvos värderingar. Vår målsättning är att kunna erbjuda hjärtstartare och utbildning. Vi tittar också på möjligheterna att lokalisera var bilarna befinner sig ifall man får ett larm om hjärtstopp, säger Jan Strandhede, marknadskommunikationschef i Sverige på Volvo Lastvagnar. ■

Vi tittar på möjligheterna ”att lokalisera var bilarna befinner sig ifall man får ett larm om hjärtstopp.” Jan Strandhede, Volvo Lastvagnar

samverkan 112 nr 4 2015

47


Räddning-ambulans-polis-sjukvård / Reportage

R.A.P.S. – mer än en talgrupp i Rakel För ungefär halvtannat år sedan bildade Erika Haage, Patrik Nordgren och Lars Ädel forumet R.A.P.S. Gruppen har snabbt vuxit till imponerande 5 500 medlemmar. Text och foto: Sven åsheden

vår hjälp har vi Lars Ädel, som är eventmakare och den som fixar hemsida, instagram och trycksaker med mera. Vänder ni er bara till Stockholmare och Göteborgare?

– Nej, nej, vi är ett nationellt forum och ju fler medlemmar desto lättare blir det för oss ansvariga att leverera bra och intressanta produkter, säger Erika Haage.

Hur blir man medlem?

Lars Ädel och Erika Haage utanför polishuset på Kungsholmen i Stockholm

T

idningen Samverkan 112 vill alltid uppmuntra och stödja ideellt arbete och nytänkande i alla dess former. Vi bestämde träff med Erika Haage och Lars Ädel i polisens högkvarter, på vackra Kungsholmen, i Stockholms innerstad. Erika Haage arbetar inom Polismyndigheten, närmare bestämt vid NFC, nationellt forensiskt centrum, avdelning fingeravtryck. Lars Ädel arbetar sedan 20 år tillbaka med reklam och event i alla dess former.

Att R.A.P.S är mer än en talgrupp i Rakel måste ni förklara.

– Vår association till bokstavskombinationen handlar om ett forum för personal inom Räddning, Ambulans, Polis, Sjuk48

samverkan 112 nr 4 2015

vård, Kriminalvård, Tull och Kustbevakning. Vår huvudmålsättningen är att skapa samhörighet mellan de olika yrkeskategorierna, både på arbetet och utanför arbetet, genom en mängd olika och trevliga aktiviteter. Högt i tak är viktigt för trivsel säger Erika Haage. – Gruppen är sluten och man måste på något sätt påvisa eller påtala vart man jobbar annars blir man inte medlem. Och vårt medlemsregister behandlas med absolut högsta sekretess och får inte användas i tredje hand, tillägger Erika Haage. Vilka är ansvariga?

– Vi är tre stycken som är ansvariga för R.A.P.S. Det är jag Erika Haage, Patrik Nordgren från Polisen Göteborg och till

Medlemsansökan skickas till e-post: klubbraps@gmail.com. Bifoga en kopia från någon identitetshandling som bevisar din yrkesprofession. Det sker en noggrann kontroll innan medlemskapet beviljas. Medlemskapet är gratis och varje godkänd medlem kan ansöka om personligt medlemskort, som bevis på medlemskap i samband med AW kvällarna.

Vilka förmåner ger ett medlemskap?

– Vi samarbetar med ett flertal kända varumärken som ger medlemsrabatter. Medlemmar får kontinuerliga erbjudanden via verksamhetens hemsidan. Torsdagen den 14 April 2016 kastar vi loss tillsammans med Viking Line, i egen chartrad båt. Vi räknar med att omkring 1 000 medlemmar kommer att delta i denna första R.A.P.S. kryssning. (Se annons på sida 29). Detta för att nämna några av medlemsförmånerna, säger eventansvarige Lars Ädel. ■ www.rapsevent.se www.s112.se


14

TORSDAG DEN APRIL, kl 18.00 KASTAR R.A.P.S Loss för första gången! DJ´s, HEMLIG ARTIST & föreläsning. BOKNIngen har startat, Först till kvarn! Vi samlar alla inom RAPS. BOKNINGSINFORMATION 1 4 A P R I L 2 0 16

Boka din resa online på: https://www.vikingline.se/raps För de som vill ringa in och boka tillkommer en serviceavgift på 35:-. Då ringer man tfn 08-452 40 00. Pris från 210:-/person För mer information: www.rapsevent.se

vikingline.se

www.rescueorg.com

www.s112.se

samverkan 112 nr 4 2015

49


ambulanssjukvård / Marknadsnyheter

ZOLL X-Serien

Metria - Kartor som räddar liv Med vår långa erfarenhet av specialanpassade rullgardinskartor, vädertåliga kartböcker och digitala kartor för navigeringssystem hjälper vi dig att hitta rätt. Vi kan också det här med körtidsanalyer, specialkartor, geografisk riskanalys och GIS.

■ Extremt liten ■ Extremt lätt ■ Extrem funktionalitet

Medidyne AB Telefon: 070-942 24 74 www. medidyne.se

E-mail: ak@medidyne.se

Metria GIS Telefon: 020-43 00 23 E-mail: gis-support@metria.se www. metria.se

International Rescue Organization - IRO Om en olycka inträffar eller om någon person drabbas av plötslig sjukdom kan en snabb och professionell insats vara helt livsavgörande. Ibland händer allvarliga tillbud på tåg, flyg, färjor, semesteranläggningar eller andra isolerade platser, dit sjukvårdshjälp har svårt att nå snabbt. Alla som har någon form av sjukvårdsutbildning kan bli medlem i IRO. Med hjälp av moderna smarttelefon- teknik kallas den IRO-medlem, som befinner sig närmast den eller de som behöver hjälp, blixtsnabbt till platsen. Ju fler medlemmar desto säkrare hjälp – världen över. IRO bygger på frivillighet. Alla som

har någon form av sjukvårdsutbildning, som läkare, sjuksköterskor, ambulanssjukvårdare, brandmän, poliser eller andra personalgrupper med bra sjukvårdsutbildning, kan bli medlemmar i IRO. Medlemmar får ett organisationsnummer och ett id-kort. Innan medlemskapet godkänns kontrolleras den sökandes utbildning via landets register över legitimerad hälso- och sjukvårdpersonal. Kortet fungerar sedan som en garanti både för den som hjälper och för dem som tar emot hjälp. Tekniken och appen är lätt att använda, det krävs inte några förkunskaper.

Kontakta ORI om du vill veta mer! www.rescueorg.com E-mail: info@rescueorg.com

Prenumerera på Samverkan 112 Genom att prenumerera kan du följa med i vad som händer inom det spännande ”blåljusområdet”. För 250 SEK får du sex fullmatade nummer av tidningen. För prenumerationer i Europa tillkommer portotillägg på 150 SEK. Beställ en prenumeration via vår hemsida www.s112.se/prenumerera/

50

samverkan 112 nr 4 2015

www.s112.se


Akutmedicinsk personal levererar bästa HLR. Och väljer Physio-Control för att göra det. Akutmedicinsk personal strävar alltid efter att höja nivån på den vård de tillhandahåller och de förlitar sig på studier och utrustning för att uppnå detta mål. Med HLR-lösningar från Physio-Control, har de vetenskapligt grundade studier och den bästa utrustningen som de behöver för att på bästa sätt vårda sina patienter och uppfylla kraven på hög kvalitet och ständiga förbättringar.

BRÖSTKOMPRESSIONSSYSTEM effektiva kontinuerliga kompressioner

DATAGRANSKNING OCH ANALYS programvara för omfattande HLR-analys

MONITOR/DEFIBRILLATOR med kapnografi, HLR-metronom och överföring av hjärtdata

DEFIBRILLATOR/MONITOR med kapnografi, HLR-metronom och överföring av hjärtdata

www.physio-control.se Kontakta oss för mer information: Tfn: 0770-870 120 E-mail: :info.nordic@physio-control.com Facebook: PhysioControlNordic ©2015 Physio-Control, Inc. Redmond, WA, USA. GDR 3323081_A


POSTTIDNING B

IPM Ulricehamn.

Avsändare: On Road Communications AB Pirgatan 2, 374 35 Karlshamn

DET ÄR EN HEL VETENSKAP ATT KLÄ SIG RÄTT. Vi vet vad som skyddar mot extrem värme. Mot isande kyla. Mot stormande vind. Mot iskalla hav. Mot farlig ström. Mot elektriska ljusbågar. Mot hårt regn. Mot farliga kemikalier. Mot vätskeburen smitta. Mot flammande eld. Vet du? Läs mer och anmäl dig till våra utbildningar på taigatestcamp.com

UTBILDNINGAR I KROPP, KLÄDER OCH KLIMAT.

Profile for Samverkan112

bladderbar-nr-4-2015  

bladderbar-nr-4-2015  

Profile for s112
Advertisement