7. PASTORSPAR VÅRA BARN CAROLINE OCH ELISABETH 33
7. Pastorspar Våra barn Caroline och Elisabeth Nygift och nybliven pastorsfru! Det var nya uppgifter och utmaningar som jag fick växa in i. Det var ju en stor omställning för mig som var van att bo i Stockholm och alltid tillhört den stora Filadelfiakyrkan med c:a 6000 medlemmar. Det här var en liten församling under 100-talet medlemmar. Vägen som fanns genom samhället var kustvägen som gick från Stockholm till Karlskrona och Malmö. Havet låg alldeles intill och från vår lägenhet på andra våningen kunde vi se Öland. Jag har lätt att anpassa mig i olika situationer. Jag är nyfiken på livet och har en positiv och optimistisk läggning som har hjälpt mig många gånger. Jag gillar utmaningar. Framför allt var jag medveten om att skulle jag till Afrika som missionär och då ingick också allt detta i min förberedelse. Jag trivdes både som nygift och som pastorsfru! Det var spännande att se Guds ledning. Ingvar hade en månadslön på femhundra kronor! Pastorer hade inte så stor lön på den tiden. Månadshyran med elektricitet och värme ingick i lönen. Ingvar hade bil. Jag arbetade heltid som sjuksköterska och hade bra lön. Så vi tyckte att vi hade det så bra. I rollen som pastorsfru ingick förstås att ha många gäster. Men jag hade ett problem! Jag kunde inte laga mat och baka! Jag behövde aldrig laga mat eller baka när jag växte upp hemma. Under utbildningsåren fick vi mat och husrum gratis och fick äta i de olika sjukhusmatsalarna. Så åkte jag hem till mamma, de bodde ju i Stockholm, och fick alltid en god middag. En sockerkaka kunde jag fixa! Nu ska jag berätta en hemlis! Det här var några veckor innan vi gifte oss och inredde vårt hem. Jag var ensam i köket och grejade. Plötsligt kom det över mig så starkt insikten att jag inte kunde laga mat och baka och visste att det borde jag ju kunna. Jag har alltid haft en barnslig tro på Guds hjälp, så jag böjde mina knän vid köksstolen och bad så innerligt att Guds helige Ande, Hjälparen i Jesu namn skulle hjälpa mig i den här situationen! Efter detta kom ett rogivande lugn över mig. Jag överlät mig åt Gud och började ta fram de recept jag hade. Jag började laga den ena rätten efter den andra och följde recepten till punkt och pricka! Likadant var det med bakningen. Ingvar fick vara försökskanin och hade tålamod! Ibland gick det riktigt bra, ibland misslyckades det.
