Tidningen Pingst nr 3 2024

5

Pingst Ledare med hjärta för Sverige

En tidning med uppbyggelse från Pingst – Fria församlingar i samverkan

6

7000 Royal Rangers möttes

Nr 3 2024

Det handlar om att vara lärjunge

KRÖNIKA Att leda är att följa Jesus

Pelle vill se en utåtriktad rörelse

• I DETTA NUMMER •

Nr 3 • 2024

Foto: Theodor Jildecrona

Glädje i förorten I fyra år har Uppsala Pingst funnits där för unga i riskzonen för kriminalitetet och visat på en bättre väg.

SIDAN 16-17

NYHETER Tusentals Royal Rangers möttes

8

NYHETER Framtidsarbete pågår i fyra spår

Foto: Sandra Lagestrå

6-7

Jag klagar inte alls över dessa många predikningar och bibelstudier och väckelsemöten. Tvärt om!

10-14

PORTRÄTTET Pelle Hörnmark om att vara föreståndare för Pingst igen

18-19

NYHETER Nya lagen om trossamfund - så påverkar den.

20-26

TEMA Så bevaras ledarskapet sunt och hållbart i en tuff tid.

KRÖNIKA 30 RÄTTELSE I förra numret hade ett namn fallit bort ur listan över medlemmar i Pingst FFS styrelse. Där ingår också Annika Davidsson. Vi beklagar misstaget!

I sin nya bok berättar Nina Månstråle Eriksson om varför sårbarhet är så viktig i våra relationer.

Tidningen Pingst ges ut av Pingst – Fria församlingar i samverkan Adress Tidningen Pingst Annonsförsäljning Ola Tallbom Box 15144 Display Umeå 167 15 Bromma Ola.tallbom@ Telefon 08 – 608 96 00 display-umea.se E-post noomi.lind@pingst.se 090-711512 Tryckeri Stibo Complete, Frågor om adresser@pingst.se adressändring Vimmerby

INTERVJU 28-29

Ansvarig utgivare Richard Svensson Redaktör Noomi Lind Omslagsbild Josef Maxson Layout och grafik Noomi Lind och Elin Garcia

32

SJU FRÅGOR Sören Perder om vikten av att få bearbeta trons stora frågor.

Övriga medver- Pelle Hörnmark kande i detta Johanna Bode nummer Alf Svensson Martin Thörewik Ulrika Ramstrand Lars Fridestig Linus Linbro Robin Ibanez Sandra Lagestrå Theodor Jildecrona Daniel Bergfors Daniel Skarstdt Julia Elofsson

• LEDARE •

Vi gör det främst för vår Frälsare

Det ideella engagemanget är hjärtat och blodomloppet i församlingens verksamhet.

JAG KOM PÅ MIG själv i somras under en gudstjänst med att sitta och fyllas av glädje över att ljudet och bilden fungerade i kyrkan. Att det söndag efter söndag, i den vackraste av somrar, finns människor som är beredda att stiga upp tidigt, åka till kyrkan långt före alla andra, för att sätta upp mikrofoner, starta upp datorer, sätta igång projektorer och fixa med allt tekniskt.

Jag vill tillägna alla er mitt utrymme denna gång, som på olika sätt är med och tjänar frivilligt i våra församlingar. Ni gör en fantastisk insats och är värda all uppmuntran och uppmärksamhet. Ni är många som ger er tid, energi och kärlek utan att förvänta er något tillbaka. Det ideella engagemanget är hjärtat och blodomloppet i församlingens verksamhet.

Varje liten insats, varje leende och varje uppgift ni utför gör våra församlingar lite mer Jesuslika och människovänliga.

HOPPAS ATT folk runtom er inte bara tänker tacksamt, utan också visar tacksamheten i ord och handling. Samtidigt tror jag att även om vi försöker visa tacksamhet med ord, tårtkalas, ballonger och julfester så är det inte nog för att motivera engagemanget i längden.

Att lägga sin fritid i församlingsarbetet är förknippat med många utmaningar. Man kan känna att man tar tid från familjen, man avstår en del fritidsintressen, det erkännande man får är litet och man ställer sig frågan om det är värt all tid. Inte minst när insatserna verkar tas för givna.

Det finns ett väldigt fint bibelord som jag tänker på från Hebreerbrevet 6:10. ”Gud är inte orättvis, han glömmer inte vad ni har gjort och vilken kärlek ni visat hans namn genom att tjäna de heliga, nu som förr”. Att ”tjäna de heliga” handlar enligt Bibeln om att visa kärlek till Jesu namn.

Ett annat ord är det Paulus skriver i Efesierbrevet 6: ”Tjäna villigt och glatt, gör det för Herren och inte för människor.”

KÄRA, FINA VOLONTÄR, hoppas att dessa rader kan påminna dig om några viktiga saker. Ditt engagemang gör församlingen trovärdig, levande och brobyggande mellan människor. Gud ser ditt hjärta, ditt engagemang och all din tid. Han ser det som en kärlekshandling till sig. Vi påminner oss om att vi genom vårt engagemang i församlingen inte i första hand söker människors bekräftelse utan vi gör det främst för vår Herre och Frälsare.

Därför blir städningen av kyrkans toalett en lovsång till Gud, att öva sånger inför gudstjänsten en kärlekshandling till Hans namn, att koka kaffe och baka blir ett sätt att ära Jesus och att arbeta med församlingens hemsida ett lärjungaskap. Allt för Jesus!

PELLE HÖRNMARK Föreståndare Pingst FFS

P.S. Missa inte Pingst Ledare i Umeå, Jönköping och Örebro i november.

En fest för volontära ledare.

3

• FOLK I RÖRELSE •

TACKA GUD!

65 år fyller LP-verksamheten 2024. Människor i hela Sverige kan vittna om hur de blivit upprättade och fria från missbruk genom detta arbete.

”

Vad skulle hända om vi vågade utmana vår rädsla för kluriga frågor och i stället omfamnade dem?

Foto: Linus Linbro

5 ukrainska pingstförsamlingar har nyligen startats i Sverige. Där har man även fått döpa människor som kommit som flyktingar och funnit Jesus i Sverige.

Pastor Vasyl Derun har tillsatts som ansvarig för dessa församlingar av den ukrainska pingstunionen.

SANNA JOHANESSON börjar som ny ungdomspastor i Pingstkyrkan Norrköping.

NICKLAS MÖRLING har blivit pastor och föreståndare i Pingstförsamlingen i Luleå tillsammans med sin fru Lydia Mörling.

ALINA HOVSKÄR är ny barnledare i Pingstförsamlingen i Avesta.

30 år är det sedan Svenska Evangelistmissionen startades och senare blev Testa Mission. Tack vare detta har unga människor blivit tända för mission och fått tränas och utrustats. I år avskildes Camilla Moberg som ny föreståndare.

LUKAS OLSSON slutar som ungdomspastor i Karlstad Pingst för att läsa vidare på ALT. VICTOR SKÖLLERFALK går in som ny ungdomspastor i Karlstad Pingst.

TOMMY SANDKVIST har gått i pension som föreståndare och pastor i Pingst Sundsvall.

HANS-ERIK BYLUND blir vakanspastor i Pingst Sundsvall i ett år.

Foto: Libris

Hedvig Rizell, musiker och ekonom, i Dagen om att ta emot även vår tids Toms tvivlaren.

barnverksamheten i Karlstad Pingst.

MATTEUS LYREBORG är ny ungdomsledare i Pingstförsamlingen i Avesta

TOMAS SJÖDIN har gått i pension från sin tjänst som pastor i Smyrna, Frihamnskyrkan, Göteborg.

Han har varit i församlingens tjänst i 40 år.

MATTIAS SENNEHED slutar som studentpastor i Norrköping och församlingspastor i Motala och blir Nav-pastor vid anstalten i Skänninge, anställd av Motala Pingst. Han fortsätter som studentpastor i Linköping.

SÖREN PERDER går in som vakansföreståndare i Pingst Västerås.

DEVOTA KIWERA har anställts som ledare för

NIKLAS PIENSOHO har slutat som pastor och föreståndare för Filadelfiaförsamlingen Stockholm och är nu biträdande kyrkoledare för Equmeniakyrkan STANLEY KARLMAN har slutat sin tjänst som föreståndare i Pingstförsamlingen Karlshamn för att gå i deltidspension. Han står till förfogande för kallelser till gudstjänster och andra sammankomster.

JOHAN NYGÅRDS är ny föreståndare i Siljansnäs frikyrkoförsamling ELIN LARSSON har gått in som ny ungdomspastor i Pingst Uddevalla.

Foto: Josef Maxson

• NYHETER FRÅN PINGST •

Nr 3 • 2024

Bilden är tagen under Pingst Ledare i Örebro förra året.

”Pingst Ledare stärker vi-känslan” Temat för årets Pingst Ledare är Hjärta för Sverige och fokus ligger särskilt på att nå nya, unga och utsatta människor.

I HÖST ÄR DET dags igen för ledare att samlas i Umeå, Jönköping och Örebro.

Varför är det viktigt att vara med på Pingst Ledare Richard Svensson?

– Det stärker vi-känslan mellan församlingar och ledare i vår rörelse, att vi behöver varandra och att vi gör detta ihop.

– Det handlar även om att vara i en miljö där Gud verkar och talar. Pingst Ledare är också en möjlighet att få input för det ledaransvar man själv står i, samt ett bra tillfälle att som team och församling komma iväg på en dag tillsammans och tanka in för det lokala arbete man står i.

Varför valde ni årets inriktning?

– Vi tror det är viktigt att vi som rörelse har ett tydligt fokus och kommunicerar det, varför vi finns här och vad vårt uppdrag handlar om. Inför sommarens

konferenser och hösten mejslade vi fram NUU - anslaget med dessa tre fokusområden. Före allt annat är vårt uppdrag att predika evangelium och göra lärjungar.

– Alla generationer är viktiga, men det är livsviktigt att vi satsar på den unga generationen och vi har alltid värnat den utsatta och nödlidande. Detta ligger i vårt dna. Vi kommer framför allt att belysa dessa områden i de seminarier som hålls på varje plats.

Vad vill du att ledarna särskilt ska ha med sig hem i år?

– En dunk i ryggen av uppmuntran i att de gör ett fantastiskt arbete. En tro på att Gud har allt i sin hand och att det bästa ligger framför och även några tips och verktyg att använda i sitt ledarskap och i sin lokala församling.

FAKTA • Huvudtalare är i år Pelle Hörnmark, Marina Andersson, Robert Wirehag och Nicklas Mörling.

• Teman för seminarierna: Att nå nya människor, Så kan vi alla berätta, Att satsa på unga människor, Att leda unga människor till Jesus, Att hjälpa utsatta människor och Utsatt men inte uträknad - Församlingen ger hopp och framtidstro.

• Anmälan görs senast söndagen före varje event.

• Läs mer och anmäl dig på pingst.se.

5

Nr 3 • 2024

7000 unga möttes för att

Omkring 7000 Royal Rangers från 24 europeiska länder möttes i somras till ett stort scoutläger i Ungern för att tillsammans utforska tron och utvecklas som ledare.

EN HEL STAD byggdes i slutet av juli upp av små och stora tält samt portaler, broar och torn. Lägret i Veresegyhaz utanför Budapest var indelat i byar med cirka 300 personer i varje.

Vart fjärde år arrangeras Eurocamp, där tonåringar och unga vuxna från pingstförsamlingar i de olika länderna möts i en vecka. Från Sverige kom i år 64 deltagare.

Tillsammans fick deltagarna utforska vem Gud är och hur han ser på oss människor. Temat för lägret var DU ÄR vilket speglades på olika sätt. Du är kal�lad till förvaltarskap av hela skapelsen.

Du är kallad att växa som hel människa.

Du är kallad att med Guds hjälp upprättas när något gått snett. Du är inbjuden till gemenskap med kristna. Du är kallad att använda dina förmågor och gåvor till

tjänst i Guds skapelse och kyrka.

– För svenska Royal Rangers är det ett hopp för framtiden att Eurocamp får bli en del av ledarutvecklingen för nästa generation säger Eber Axelsson, senior nationell guide.

Gemenskapen hade stor betydelse i sig, där scoutklädseln och de olika halsdukarna visade på enhet i mångfalden och man tillsammans sjöng lovsånger som alla kände igen, framhåller han.

VARJE LAND fick visa upp sin kultur genom lekar, musik och maträtter. Det hölls också workshops, där Sverige bland annat bidrog med luffarslöjd med stål- och koppartråd.

– Till det mer äventyrliga hörde väggeller backklättring. En hinderbana, Crazy

FAKTA • Royal Ranges är en scoutliknande verksamhet på kristen grund, som växt fram ur pingströrelsen och finns i ett 80-tal länder.

Bilderna är tagna av Daniel Bergfors, Daniel Skarstedt och Julia Elofsson.

• NYHETER FRÅN PINGST •

tränas i ledarskap

5K, på tid, med uppblåsta hinder var en utmaning i värmen. Man kunde också göra styrkeprov i scoutmässigt gym, berättar Eber Axelsson.

UNDER VECKAN fanns också många seminarier att välja mellan och det hölls både morgon- och kvällssamlingar.

– Ungdomspastorn och läraren Marcus Wandres, samt läraren Franzi Kälberer medverkade i samtliga kvällsamlingar med lågmäld, god följsamhet till temat, berättar Eber Axelsson.

– Vi i lägerledningen hoppas att ungdomarna åkte hem från lägret med raka ryggar, stolta och trygga, redo att möta morgondagen med lyfta huvuden och hopp i blicken, trots krig och miljöhot, säger han.

Nr 3 • 2024

• NYHETER FRÅN PINGST •

Framtidsprocess i fyra spår igång Pingst tar kurs mot framtiden utifrån fyra olika spår. Processgrupper har bildats som kommer att bearbeta områden som identifierats som viktiga när rörelsen lyssnats in.

PROJEKTET Pingströrelsen och framtiden har sin grund i ett beslut under Rådslaget i maj. Då presenterades slutsatser utifrån enkätsvar och rundabordssamtal, om var pingstvänner vill se sin rörelse lägga fokus framöver.

– Förhoppningen är att den här processen ska hjälpa oss att beskära vårt träd så att det kan bära mer frukt i framtiden, säger Gustaf Nyström, verksamhetsledare för Pingst ung och projektledare.

– Att jag som ledare för Pingst ung har fått detta förtroende tycker jag säger oerhört mycket om ambitionen att lyssna in unga människor och skapa förutsättningar för den rörelse vi är om 10-50 år. Sedan har många olika aspekter vägts in för att få en balans i processgruppen som bildats.

8

Arbetet drar nu igång utifrån fyra spår.

Det första har temat Kommunikation – Pingsts stöd till församlingarna. Denna grupp ska arbeta med hur gemensamma resurser kan delas lokalt, regionalt och nationellt, vilket innefattar material, utbildningar och konferenser.

Det andra spåret handlar om Organisation. Här ska man arbeta med roller och ansvarsfördelning i Pingsts yttersta ledning och med samverkan och delaktighet på olika nivåer.

Det tredje spåret handlar om Pingst och nätverken, där man ser över deras funktion och betydelse. I det fjärde spåret, Pingst och missionen, ska man arbeta med ledning, samordning och prioriteringar inom det internationella arbetet.

FAKTA • Gruppen Kommunikation leds av Simon Holst, Bet:L Skövde, Organisation av Johanna Bode, Pingst Västra Frölunda, Nätverken av Peter Lewin, Pingst Alingsås och Mission av Beatrice Bergroth, Pingst Jönköping.

• Processarbetet sker i fysiska och digitala möten, genom intervjuer, samtal och reflektioner. Pingst Ledare och Pingst Pastor ska användas för att lyssna in rörelsen, liksom öppna webinar för information och synpunkter.

Foto: Pingst ung

Gustaf Nyström, verksamhetsledare för Pingst ung, leder projektet Pingströrelsen och framtiden.

Välkommen till Vekhyttegården!

Boende i natursköna Kilsbergen för församlingar, ungdomsgrupper, alfagrupper, retreater, släktträffar etc.

Ansluten till booking.com och Airbnb för enskilda på resande fot.

Möjlighet till allt från självhushåll till helpension.

För mer info: Tel 076-890 30 91 • www.vekhyttegarden.se

Vill du synas med en annons i Pingst?

Kontakta Ola! Ola Tallbom 076-677 67 12 ola.tallbom@vkmedia.se

• PORTRÄTTET •

Nr 3 • 2024

”Jag vill att vi rör oss där människorna är” När han behövdes som föreståndare för Pingst igen var det självklart för Pelle Hörnmark att ställa upp. Att inge trygghet i en svår tid och lägga en god grund för kommande ledarskap.

Hans önskan är att få se en mer utåtriktad rörelse och ett bättre stöd till den lokala församlingen.

Text: Noomi Lind • Foto: Josef Maxson

OVANFÖR OSS PÅ väggen hänger en tavla där pastor Getu Ayalew från Etiopien håller om två svenska missionärer i förbön. I just detta land har Pelle Hörnmark själv arbetat.

När vi möts en onsdag i augusti på pingstkontoret i Alvik, har det hunnit gå ett par månader sedan Pelle valdes till föreståndare för Pingst FFS. En intensiv tid ligger bakom, men han har hunnit få några veckor i sommarstugan på Öland tillsammans med sin fru Tina.

Om någon hade sagt till honom när han var ung att han skulle bli föreståndare för Pingst, inte bara en gång utan två, så hade det känts helt osannolikt konstaterar Pelle, men samtidigt uppmuntrande. Även om han läste till ingenjör på gymnasiet så insåg han ganska tidigt att det drog åt ett annat håll. Och dopet i den helige Ande satte på allvar riktningen i hans liv.

– Jag tänkte inte i första hand att jag skulle bli församlingspastor utan mina förebilder var dynamiska entreprenörer 10

som Aril Edvardsen, som bröt ny mark, berättar Pelle. Ändå blev han så småningom pastor i Pingst Jönköping men har också varvat sitt arbete på hemmaplan med missionsuppdrag. Numera är han förutom det nationella ledarskapet även föreståndare i Ulriksbergskyrkan, Växjö.

Hur skulle Pelle idag beskriva sig själv som person och ledare?

– Jag tycker om människor men har också en rätt stark introvert sida. Jag behöver få vara ensam med mina egna tankar ibland. Sen är jag allmänt intresserad av många olika saker och min spellista på Spotify är en salig blandning.

– Jag behöver också få vara lite praktisk och bygga något, vill helst ha ett garage där jag kan laga en gräsklippare. Som församlingsarbetare kan man ha så svårt att mäta resultat, så det är skönt ibland att bli klar med något.

– Som ledare kan jag nog vara rätt tillbakalutad och följsam men också peka med hela handen och vara ganska burdus.

Man kan stå och vara Jagi öknen vill gesom tillbaka radikal allt det som LP har Johannes döparen, gettskulle till mig, till men jag föredra som att vi ungdomar likt Jesus rör av missbruk, oss ilider fiskeläget där psykisk ohälsa och människorna är. kriminalitet.

11

Nr 3 • 2024

3 råd Så håller ditt ledarskap Pelle Hörnmark: 1.

Påminn dig ofta om varför du gör det du gör.

2.

Försök att vara dig själv - den som Gud har gjort dig till.

3.

Se till att ha roligt regelbundet.

Till Pelles främsta förebilder idag hör afrikanska ledare. Ofta kommer inte deras visdom från den senaste litteraturen om ledarskap utan ur de många svårigheter som de själva gått igenom. De blir verkligen ett med vad de säger, framhåller han.

– De har lärt mig att inte bara anamma en teori utan låta den gå in och vända i mig själv. Och att enkelheten är något bra. Att inte försöka briljera utan beskriva saker så att folk fattar. Detta är vad jag har sett hos dem, exempelvis mannen där uppe, säger Pelle och tittar upp på tavlan på väggen.

I SLUTET AV MAJ höll Pelle sin första predikan som ny föreståndare för Pingst.

Då berättade han om att han för ett antal år sedan fick en cancerdiagnos.

– Jag hade gärna varit utan denna erfarenhet, men den gav mig samtidigt insikt om att jag behöver använda tiden rätt och att vara tacksam för det jag har. Den har betytt något i min relation till Tina. Däremot har den inte skapat någon fruktan hos mig.

I samma predikan betonade han att vi först är tjänare, ett perspektiv som han ser som viktigt att påminna både sig själv och andra om. Särskilt i en tid av självupptagenhet, som sociala medier bidrar till.

– Om man inte inser att det ledarskap som man har fått är till för andra, inte för en själv, så tror jag att man kommer att gå vilse. Om man inte förstår tjänandet, utan hela tiden söker människors bekräftelse, så blir det svårt. Jesus talar så mycket om detta.

LEDARSKAPET GÅR ut på att andra ska växa och i grunden handlar det om att ha rätt människosyn, framhåller Pelle.

– De är inte där för min skull, utan för att vara det som Gud har tänkt för dem.

När Jesus såg på lärjungarna så var de inte i första hand arbetsredskap utan det var något som skulle få hända inom dem. Att se och hjälpa människor där de är i livet är ett steg som vi aldrig kan hoppa över.

Vi går tillbaka till hösten förra året, då Pelle blev ombedd att gå in som tillförordnad föreståndare. Vilka tankar gick igenom hans huvud?

– I det läget trodde jag inte att det skulle

12

bli så länge, men det var självklart för mig att säga ja. Jag insåg att det behövdes någon som vandrat på dessa vägar och förstod vad det innebar, som kunde skapa trygghet i pastorskåren och i församlingarna.

Nu har det gått en tid med många möten med människor. Inte minst under de stora sommarkonferenserna. Pelle berättar att han fått frågor, men även mycket personlig uppmuntran. Han har också hunnit landa lite i sitt uppdrag, där han ser som det viktigaste att skapa goda förutsättningar för tiden efter de två år han är vald på. Samtidigt måste verket få gå vidare även under hans eget ledarskap, konstaterar Pelle.

– Jag har många idéer, är viljestark och ganska driven, så jag försöker hålla tillbaka lite och hitta en balans. För en tid som denna ska jag använda mina gåvor på ett bra sätt.

IBLAND HAR HAN uttryckt att det ägnas för mycket tid åt det interna, åt oväsentligheter. Var vill han att krutet ska läggas?

Pelle svarar med exempel från Bibeln.

– Man kan stå och vara radikal i öknen som Johannes döparen, men jag skulle föredra att vi likt Jesus rör oss i fiskeläget där människorna är. Jag tror att det ständigt finns något som vill dra oss inåt, det är så mycket som vi skulle kunna göra annorlunda. Men vi behöver lägga rimlig energi på att bli bättre i vår verksamhet och mer energi på att betyda något i den här världen.

Detta ligger också i linje med Pingsts inriktning just nu, som är att särskilt satsa på att nå nya, unga och utsatta människor. Pelle berättar om sin kärlek till LP-verksamheten och det arbete som görs för unga människor som lider av psykisk ohälsa.

– Att under en tid då man skulle ha hela livet framför sig och framtidstro, få brottas med meningslöshet, det är så oerhört sorgligt. Men jag tror att när människor hittar sin uppgift i Jesus Kristus, så blir en del av de andra problemen mindre.

Efter att ha lyssnat in rörelsen under ett halvår har arbetet nu börjat med att ta ut kursen framåt för Pingst FFS, inom olika områden. Pelle betonar särskilt hur viktigt

Foto: Josef Maxson

• PORTRÄTTET •

HAR AFRIKANSKA FÖREBILDER. Ledare som Pelle Hörnmark mött i Afrika har lärt honom att enkelhet är något bra.

det är att den unga generationen är med i processen, så att det byggs något som de själva vill vara en del av. Unga ledare måste få förtroende och förutsättningar.

En viktig slutsats han drar är att den lokala församlingen behöver vara mer i fokus än det centrala arbetet. Att främja nätverk för samarbete blir ett sätt att stötta inte minst de små församlingarna.

– Jag tror att våra större församlingar behöver ta ansvar för de mindre församlingarna och att vi som samfund ska satsa mer på att utvecklas regionalt än nationellt.

DET ÄR NATURLIGT att frågor om ledarskap får en viktig plats i arbetet framåt, hur det ska breddas och bli mer transparent. Har Pelle själv en cirkel av ledare runt sig som han är ansvarig inför?

– Jag har en grupp som kallas Pingst Referens. Personerna som ingår i den är viktiga för mitt andliga liv och mitt sätt att leda på. De har varit öppna mot mig om vad som är bra hos mig och vad jag behö-

FAKTA • Pelle Hörnmark är föreståndare för Pingst FFS och för Ulriksbergskyrkan i Växjö. Han var också föreståndare för Pingst 2008-2016.

• Han är gift med Tina och har tre barn och sju barnbarn.

• En ledig dag tar Pelle gärna en sväng med båten eller motorcykeln, eller spelar golf. Han ägnar sig även åt lite jakt och tycker om att bygga och laga saker i sitt garage.

ver jobba med. Även i min hemförsamling har min förkunnelse, mitt ledarskap och min attityd vid olika tillfällen utvärderats.

– Jag tror att vi behöver hitta trygga rum att anförtro oss och ta emot feedback i, både formellt och informellt. I vår pastorsgemenskap behöver vi hitta ett ännu bättre sätt att hålla varandra ansvariga och då jobba med både struktur och kultur.

PINGSTRÖRELSEN har vuxit fram ur en anda av entreprenörskap och karismatik och självklart har detta påverkat ledarskapskulturen, konstaterar Pelle. Själv ser han gärna att ledare med starka tjänstegåvor får gott om utrymme, men inser också att det finns risker. Inte minst om de har stor makt att fatta beslut samtidigt som de står för ensamma.

– Jag tror att ju fler människor jag har runtom mig med andra tjänstegåvor än mina, som förstår helheten, som lyfter fram mjuka värden som exempelvis själavård och som vågar ställa kritiska frågor, desto friare kan jag själv vara att leda i det 13

Det är ju inte omöjligt att jag hamnar på missionsfältet igen som pensionär.

14

som är mina gåvor. Det är då dynamiken uppstår.

Till de ärenden som finns på Pingsts agenda hör att fler kvinnor ska komma in i ledarskap, inte minst som föreståndare där de nu bara utgör cirka 20 procent. När han får frågan hur han själv vill bidra till detta, tänker Pelle efter länge innan han svarar.

– Jag hoppas att inget i mitt liv blir till hinder för någon annan att göra Guds vilja. Hellre än att tänka för mycket manligt och kvinnligt, vill jag tänka att vi är syskon i Herren. Jag är nog inte en vän av kvotering men jag är en ovän av att begränsa människor. Jag hoppas att kvinnor och män som är kallade av Gud ska känna sig uppmuntrade och uppbackade av mig, att jag ser på dem med glädje.

ETT OMRÅDE SOM ligger honom särskilt varmt om hjärtat är missionen. Den har funnits som en röd tråd genom pingströrelsens historia och är fortfarande lika aktuell, framhåller Pelle.

– Vi behöver vara rädda om detta och inte bli oss själva nog. Jag tänker också att det gäller att uppmuntra nästa generation av missionsledare i pingst, att se och hjälpa dem.

– Jag känner ju ibland att jag skulle vilja kasta mig in ännu mer i det internatio-

nella, men jag inser att det är Sverige som jag ska prioritera just nu.

Till hemmaplan hör Pelles egen församling Ulriksbergskyrkan, som betyder mycket för honom.

– Jag känner inte att jag är färdig där. Jag mår väl av att leva med människor i deras brottning och möta dem söndag efter söndag. Jag tänker att det är den lokala församlingen som är frontlinjen i Guds rike.

MITT I ALLA åtaganden så har han också sin familj och det är svårt att få det hela att gå ihop.

– Min fru och jag lever nära varandra och delar allt, men det är klart att jag önskar att jag hade mer tid med mina barn och barnbarn. Jag tror nog att de känner det också, de säger det ibland lite fint. Men i mitt hjärta är de i första rummet.

Var ser han sig själv om tre till fem år?

Förverkligar han någon helt annan dröm i livet då?

Pelle ler och säger att han inte är någon drömmare.

– Jag har fullt upp med det som är här och nu. Tina har däremot ett större behov av att veta var det hela tar vägen, så ibland har vi ändå de där samtalen. Det är ju inte omöjligt att jag hamnar på missionsfältet igen som pensionär.

• KRÖNIKA •

Nr 3 • 2024

Min viktigaste tillgång som ledare är min efterföljelse FÖR NÅGRA ÅR sedan satt jag som nybliven ALT-student på ett tåg mellan två svenska städer. Det var dock mer ett mirakel än en självklarhet att jag hade valt att påbörja pastorsstudier, eftersom min bild av mig själv som ledare var illa tilltygad.

Kraven och förväntningarna kändes överväldigande, och jag kände mig otillräcklig och okvalificerad. Min slutsats var att jag helt enkelt inte hade det som krävdes.

Då talade Gud plötsligt, på ett av de mest klara och tydliga sätt jag någonsin upplevt.

Jag fylldes av glädje, frid och lättnad när jag hörde Gud säga: ”Du ska inte vara en ledare.” Men Guds tilltal stannade inte där, utan fortsatte: ”Du ska följa mig!”

ATT FÅ DEN INSIKTEN betydde oerhört mycket för mig då det hjälpte mig att lägga av mig alla förväntningar på hur jag skulle vara som ledare. Förväntningar som andra lagt på mig och som jag lagt på mig själv.

Bilden som jag alltid återkommer till när jag tänker på detta är när David ska slåss mot Goliat. Saul försöker då hjälpa David genom att låna ut sin rustning, men den rustningen passar inte David. David hittar istället sin egen väg tillsammans med Gud för att besegra Goliat.

På många sätt ser jag denna tågresa som platsen för min kallelse till ledarskap. Det kan verka motsägelsefullt, men det inskärpte i mig att andligt ledarskap framför allt handlar om att följa Jesus och att min viktigaste tillgång som ledare är min egen efterföljelse. Jag behöver en nära relation

till Gud för att navigera mitt eget liv men att söka att följa Jesus är också det bästa jag kan ge de personer och de sammanhang som jag leder. Man skulle kunna sammanfatta det med att vi är kallade att följa Jesus och leda de människor som följer oss när vi följer Honom.

JOHANNA BODE

är pastor och föreståndare i Pingst Västra Frölunda och tidigare verksamhetsledare för Pingst ung.

Jag tror att det är avgörande att vi framöver fokuserar på lärjungaskap när vi pratar om och praktiserar ledarskap.

PÅ ETT SÄTT ÄR detta så grundläggande att det nästan kan verka banalt. Det kan tyckas självklart att kristet ledarskap måste utgå från efterföljelsen av Mästaren. Ändå har min egen erfarenhet, både av mig själv och av andra ledare, visat att vi ständigt behöver bli påminda om detta. Även om lärjungaskapet naturligtvis sträcker sig bortom församlingens väggar, är det avgörande vad som sker inom dem.

När våra kyrkliga sammanhang fokuserar mer på att få verksamheten att fungera organisatoriskt än på att lärjungar formar lärjungar, påverkar det vår syn på ledarskap. Detta riskerar att tränga undan det som egentligen är mest centralt. Verksamhet och lärjungaskap behöver dock inte stå i motsats till varandra; utmaningen ligger i att integrera dem så att verksamheten i varje led genomsyras av att söka och följa Jesus.

JAG TROR ATT det är avgörande att vi framöver fokuserar på lärjungaskap när vi pratar om och praktiserar ledarskap. Jag är övertygad om att det kommer att hjälpa oss och andra att finna frihet, kreativitet och nya vägar, både i vårt personliga ledarskap och för våra församlingar.

15

Nr 3 • 2024

Till höstkickoff i Gottsunda kom totalt omkring 200 personer. Med denna dag var även Sport for Life.

• NYA • UNGA • UTSATTA •

Fotboll som visar ny väg Varje vecka i fyra år har Uppsala Pingst funnits där för unga i riskzonen för gängkriminalitet. Nu kommer många av förortskillarna till församlingens egna gudstjänster.

Text: Noomi Lind • Foto: Theodor Jildecrona

OMKRING 120 UNGA grabbar från Uppsalas olika förorter möttes den 7:e september för en höstkickoff i Gottsunda.

Bakom initiativet står Uppsala Pingst tillsammans med fotbollsklubben Sirius.

Varje lördag bjuder de in till fotbollsturnering och allt fler hakar på.

– Killarna var väldigt glada över att få börja spela igen efter sommaren, berättar Robert Wirehag, pastor i Uppsala Pingst.

Arbetet startades av Sirius för 12 år sedan. Sena lördagskvällar var den tid på veckan då flest brott anmäldes i Gottsunda och polisen bad om hjälp att hålla unga sysselsatta med annat.

Robert Wirehag har själv spelat på elitnivå hos Sirius.

Han tog kontakt med klubben för fyra år sedan och erbjöd ett samarbete.

– Vår deal med Sirius är att vi predikar genom vår handling ute i förorten på lördagar. När vi varannan onsdag bjuder in killarna till fritidsgård i vår kyrka, kan vi också klä vårt budskap i ord.

Sirius står för en del av personalkostnaden och betalar även för maten. Ofta blir det pizza.

IDENTITETEN I DET kriminella livet sitter ofta djupt rotad hos dessa killar och att bygga upp relationer och förtroende tar tid, men nu börjar man se resultat.

– Det är trasiga killar som söker efter en tillhörighet någonstans. Jag vill att de ska tro på sig själva och på framtiden, att de ska inse att det finns ett annat liv som är värt att leva än ett i gängkriminalitet, säger Wirehag.

– Nu är det många av dem som kommer till oss varje onsdag, fredag, lördag och söndag. De bor mer eller mindre i vår kyrka. Vi döpte den första killen i julas och nu har 4-5 personer kommit till tro genom detta arbete. En av dem är själv söndagsskolledare hos oss Även om det kan bli lite stökigt i kyrkan så är glädjen stor i församlingen över det som händer.

– De är inga välborstade gossar som sitter lugnt och stilla i bänken, men det är dem vi är kallade att nå. De ligger inte hemma och sover på söndag förmiddag utan kommer till oss, berättar Wirehag.

Genom detta arbete har de också nått in till familjer och kunnat fylla olika sociala behov.

RÅDET TILL ANDRA som vill göra skillnad, är att söka samarbete med aktörer som redan har en plattform.

Sedan gäller det att stå kvar och visa att det går att lita på dig.

– I början åkte jag ut ensam med min fotboll, det var svårt att hitta volontärer som vill ställa upp. Idag har vi ett team på fem personer som åker ut varje lördag i ur och skur och det vet de här killarna.

Framför allt handlar det om att skapa förtroende genom sitt liv, menar han.

– Jesus levde i 30 år innan han började predika. Han hade redan visat att han kunde leva upp till de ord som han talade, säger Robert Wirehag.

Han är en av talarna under Pingst Ledare i höst, där han vill inge mod att söka upp unga människor där de är.

Nr 3 • 2024

Ny lag påverkar stat En ny lag om trossamfund innebär konsekvenser för statsbidraget. Nya föreskrifter har antagits av SST och en e-tjänst har införts för hanteringen av dessa ärenden.

FAKTA • Pingströrelsen har haft vigselrätt sedan 1951, statsbidrag sedan 1978 och kyrkoavgift sedan 2005.

• Varje medlem eller betjänad berättigar till 100 kronor per år i statsbidrag. Idag får Pingst omkring nio miljoner kronor i statsbidrag.

RIKSDAGEN SA I början av sommaren ja till en ny lag om stöd till trossamfund som ska gälla från den 1 januari 2025. Definitionen av trossamfund ändras och det införs nya bestämmelser om kyrkoavgift till andra trossamfund än Svenska kyrkan. Ett demokrativillkor ska gälla för stöd och en ny lag om behandling av personuppgifter och sekretess införs.

– Syftet är att skapa enhetliga och rättvisa villkor för trossamfunden genom regler och rutiner som är tydliga och lika för alla, berättar Magnus Wahlström, ansvarig för Arkiv och forskning på Pingst.

Idag definierar staten ett trossamfund som en gemenskap för religiös verksamhet i vilken det ingår att anordna gudstjänst. Genom den nya lagen breddas definitionen av såväl ett trossamfund som en församling till att också innefatta bön, meditation eller andra ritualer.

FÖR ATT FÅ kyrkoavgift krävs idag att ett trossamfund är registrerat. Däremot är detta inte ett krav för att få statsbidrag, men organisationen ska anses vara ett trossamfund.

Nu skärps reglerna. Stöd ska få lämnas endast till ett registrerat trossamfund som har minst 2 500 betjänade bosatta i Sverige, som har bedrivit verksamhet i Sverige

under minst fem år och som får sin religiösa verksamhet i huvudsak finansierad av betjänade bosatta i Sverige.

Från och med nu kommer all bidragshantering genom SST (Myndigheten för stöd till trossamfund) att ske via dess e-tjänst, som det alltså krävs tillgång till. Trossamfundet Pingst är registrerat i e-tjänsten och som församling behöver man välja samfund innan ansökan. Trossamfundet måste verifiera församlingens medlemsstatus.

BIDRAGET GRUNDAR sig på det totala antalet medlemmar och regelbundna deltagare som samfundets församlingar redovisar. Medlemmar ska vara registrerade med namn, adress och födelsedag och deltagare med namn och adress. Bidraget kommer att vara direkt proportionerligt i förhållande till antalet betjänade.

– Vi strävar alltid efter att så långt det är möjligt ge alla församlingar samma service oavsett medlemstatus i relation till Pingst. Den nya lagen innebär dock att församlingar som inte är med i Trossamfundet inte kan få del av exempelvis projektbidrag genom statliga medel som Pingst förmedlar, säger Magnus Wahlström. I dagsläget är de cirka 75 församlingar.

I dag har församlingarna som regel de

• NYHETER FRÅN PINGST •

tligt stöd

uppgifter som krävs för medlemmarna, men kanske inte alltid för kategorin övriga betjänade.

– Det finns alltså flera goda skäl att ha bra adresslistor för de personer som församlingen betjänar. Förutom att det ger en effektiv kontaktväg till personerna innebär det också att det bidrag som kan förmedlas till församlingarna blir större, framhåller Wahlström.

En stor grupp av övriga betjänade utgörs av de barn och ungdomar som finns inom Pingst ungs nätverk.

– Har församlingen register kopplat till barn- och ungdomsverksamhet kan de också utgöra underlag för redovisningen av betjänade till SST, säger Magnus Wahlström.

TILL DENNA kategori hör även de familjemedlemmar som ännu inte har döpts.

– Utifrån vår församlingssyn har vi oftast inte räknat med dem i statistiken, men alla som relaterar till församlingen på olika sätt, även spädbarnen, kan tas med som betjänade, berättar Wahlström.

En arbetsgrupp inom Pingst, med representanter för verksamhet och församlingar, kommer under hösten att utreda vad dessa förändringar innebär och frågan återkommer på Rådslaget nästa år.

• TRE FRÅGOR •

Jag vill hjälpa församlingar att få bidrag som de har rätt till.

JEPPZON KUUSINIEMI är nyanställd som församlingskonsulent och bidragshandläggare hos Pingst FFS.

Vem är du Jeppzon?

– Jag är en person som älskar Jesus och Djurgårdens IF! Jag brinner för den lokala församlingen och tror att den har en enorm potential att vara den ledande kraften i att sprida Guds kärlek ut i lokalsamhället.

– På fritiden spenderar jag gärna en solig dag tillsammans med min fru på Stockholm Stadion eller Tele2 Arena.

Vad gjorde du före du kom till Pingst?

– Jag arbetade som Lead Substitute Coordinator

på International Christian School i Nonthaburi, Thailand.

Vad kan du särskilt hjälpa församlingarna med?

– Som min roll antyder så är min målbild att kunna hjälpa församlingar runtom i Sverige att ta del av de bidrag som de är berättigade till.

– Min utgångspunkt är att den lokala församlingen är navet och mitt jobb är att se vad de gör samt finna nya vägar att stötta deras arbete.

19

Nr 3 • 2024

Att leda är Jag är den gode herden, och jag känner mina får, och mina får känner mig, liksom Fadern känner mig och jag känner Fadern, och jag ger mitt liv för fåren.

Johannes 10:14-15

• TEMA •

att tjäna En andlig ledare behöver andra att slipas mot och att dela bördorna med. Ändå känner sig många ledare ensamma.

Hur bevarar vi sundheten i ledarskapet och ser till att det håller på sikt?

Text: Noomi Lind • Foto: Pexels

VÅR FRÄMSTA förebild inom andligt ledarskap är Jesus själv. Genom att tvätta lärjungarnas fötter visade han tydligt att ledaren ska vara en tjänare. Till sin karaktär var han mild och barmhärtig men också tydlig och skarp. Han var både Lammet och Lejonet av Juda.

Han beskrev sig själv som den gode herden, ett arbete med låg status i samhällets ögon. En herde går före sina får och de följer efter då de känner igen herdens röst.

Herden är beredd att ge sitt liv för fåren när faror hotar och söker upp det minsta lamm som gått vilse.

Vi lever i en tid då det blåser många vindar. Kanske är det svårare än någonsin att vara ledare i Guds församling. För att få en bild av synen på detta uppdrag idag,

ställde tidningen Pingst frågor till några olika ledare i pingströrelsen.

Vägen in i andligt ledarskap är kallelsen från Gud och människors förtroende, är de alla överens om.

– Jag strävar inte efter en position utan ställer mig till förfogande som tjänare, säger Henrik Åström, pastor och föreståndare i Pingstkyrkan Lund. Det handlar om ett samspel mellan min egen längtan och personlighet och mötet med andra som ser och bekräftar min kallelse.

För att ledarskapet ska hålla över tid är det viktigt att ha rätt drivkraft och fokus, framhåller Ruth Hasselgren, pastor i Pingstkyrkan Eskilstuna och regionssekreterare för Europa i Pingst International.

– Allt som jag gör flödar ut ur min rela-

Nr 3 • 2024

3 råd Så håller ditt ledarskap Henrik Åström: 1.

Var noga med ditt personliga andliga liv. Det är helt grundläggande.

2.

Stå inte ensam utan rådfråga och ta hjälp av andra.

3.

Inse att det inte står och faller med dig. Gud och församlingen är större än du.

Ruth Hasselgren: 1.

Ha din identitet i din relation med Gud och aldrig i ditt ledarskap eller din position.

2.

Ha ett ödmjukt hjärta. Både när du ser vad Gud gör i ditt liv och i hur du möter människor.

3.

Ha ett tjänande ledarskap.

Jesus kom inte för att härska men för att tjäna.

22

tion till Gud. Min identitet ligger inte i att jag är en ledare utan att jag är en Jesu lärjunge. Jag leder för att Gud ger mig förtroende och ställer mig på platser där han vill använda mig. Han visar mig också hur jag ska hantera det jag möter.

Andligt ledarskap innebär att se och tjäna människor utifrån Jesu exempel. Det handlar om att vara ödmjuk, men också fast, menar Richard Svensson, verksamhetsledare för Pingst Församling.

– Ledaren har självinsikt, är ärlig med både sina styrkor och svagheter, men har också mod att fatta beslut och att stå för dem.

Det är i vardagen som ledarens sanna karaktär visar sig.

– Ett gott andligt ledarskap syns framför allt på frukten i lärjungaskapet, inte i att personen är den bästa predikanten på scenen, säger Ruth Hasselgren. Man ser det i mötet med människor i nöd, i hur ledaren talar om andra och bemöter konflikter.

Och i att den är ärlig och öppen med sin egen kamp.

LEDARENS UPPGIFT är inte att springa på alla bollar utan att lyssna in och våga följa det spår som Gud visar, menar Robert Tedenby. Han är pastor och föreståndare i Pingst Västervik och har även stor erfarenhet från idrottsvärlden.

– Allt ledarskap har utmaningar, man blir ifrågasatt. Men faran ligger inte i att människor är missnöjda, utan i hur man som ledare hanterar detta. Det måste finnas en riktning där var och en hittar sin roll i laget, förstår sin del i helheten.

Ledarskap i en församling innebär ett ständigt utgivande. Därför är det viktigt att ha stunder och platser där man själv får fylla på, framhåller Ellen Lorentzon, pastor med inriktning på ungdom i församlingen Arken, Värnamo.

– Jag behöver dra mig undan likt Jesus för att kalibrera rätt i uppdraget, men också för att lära känna mig själv som ledare och sätta sunda gränser utifrån det.

Betydelsen av hur man leder sig själv, är värd att betonas. Att utvärdera och sätta mål.

– Jag brukar ha ett personligt bokslut minst en gång per år. Det är viktigt för att inte stanna i min utveckling och att även

kunna växa inom de områden som jag är svagare på, säger Henrik Åström.

Men att slipas mot andra människor är minst lika viktigt.

– De personer som finns omkring mig får inte bara vara jasägare. Det måste finnas friktion, människor som får mig att tänka, att vrida och vända på saker, som utmanar mig, säger Richard Svensson.

Att bygga ett starkt kollektivt ledarskap ger både förutsättningar att använda sina egna styrkor fullt ut och att komplettera med andra gåvor.

– Det finns inga ensamvargar i Guds rike.

Jesus valde 12 lärjungar, säger Ruth Hasselgren. Vi behöver hela spektret av ledaregenskaper där vi bär arbetet tillsammans.

För att andra ska växa och komma till sin rätt gäller det att hitta en balansgång mellan att vara drivande och tillbakalutad, framhåller Richard Svensson.

– Som ledare har du ofta en tanke och en riktning, men det är viktigt lämna öppet, ställa rätt frågor och att lyssna in andra. Att

• TEMA •

Vi behöver hela spektrat av ledaregenskaper där vi bär arbetet tillsammans.

Ruth Hasselgren

visa i ord och handling att de är värdefulla, ge dem tid och erkännande. Och att själv ta ansvar när något blir fel.

Det handlar om att låta människor komma nära och se hur man gör saker, för att sedan själva få försöka och så småningom klara uppgifterna helt själva, menar Ellen Lorentzon.

– Det är också viktigt att delegera rätt utifrån deras styrkor och intressen, att inte bara dumpa saker på dem, säger hon.

GUDS RIKE BYGGS av levande stenar, framhåller Ruth Hasselgren. Om det tillåts bli lite annorlunda än vi själva tänkt oss, kan också en mångfald av människor blomma ut som ledare.

– För mig är det viktiga aldrig hur perfekt vi kan göra något, utan att det vi gör är äkta och fyllt av glädje och kärlek.

Men ledaren bör heller inte släppa taget för tidigt, menar hon.

– Kanske har vi ibland varit för snabba med att lämna över ansvar. Vi har gått åt

sidan och sedan inte tagit reda på hur personen mår.

Vi lever idag i ett intensivt flöde av information och åsikter där människor kan vara hårda och dömande. Inte minst mot ledare.

– Att vara trogen Guds ord är inte alltid inne, men istället för att ta striderna mitt i stormen kan det vara bra att ta ett steg tillbaka. Utanför vinddragen där jag kan tänka fritt, kommer jag oftast fram till vad som är rätt att göra, säger Robert Tedenby.

Det är viktigt att vi inte förlorar frimodigheten i vad vi står för. Jesus var alltid tydlig. Han var full av både nåd och sanning, påtalar Henrik Åström.

– I vår strävan att nå ut till människor får vi inte bli så världstillvända att själva evangeliet riskerar att hamna i skymundan.

Men frågan är om tidsandan även påverkat vår egen syn på vad som är gott andligt ledarskap. Premierar vi ibland utstrålning och snabba resultat framför 23

Nr 3 • 2024

Så håller ditt ledarskap Ellen Lorentzon: 1.

Håll dig nära Jesus. Ha din egen stund med Jesus och bevara den noga.

2.

Ha roligt, se till att något brinner till i ditt hjärta när du gör det.

3.

Var i en gemenskap där du får förebilder, där människor ber för dig och bär dig i med- och motgång.

Robert Tedenby: 1.

Umgås med människor som du även gått igenom svåra tider med och vet att du kan lita på.

2.

Ta reda på vilka dina gåvor, din kallelse, är. Där kommer Gud att ge dig favör.

3.

Se till att vårda din familj.

24

karaktär och långsiktig hållbarhet?

– Jag tror att det alltid finns en risk för att resultat utifrån vissa parametrar lyfts fram, exempelvis toppsiffror i medlemsantal. Men blir människor lärjungar?

Blir de mer kärleksfulla mot varandra?

Detta tror att vi behöver prata mer om, säger Åström. Om det inte finns ett gott andligt liv där människor växer, då urholkar vi något på sikt genom vårt ledarskap.

Ett ledarskap innehåller olika säsonger, där det ibland händer mycket och andra perioder tycks stå stilla. Därför gäller det att inte bara förlita sig på det som syns just nu. Gott ledarskap bär även genom öknen, framhåller han.

ETT LÅNGSIKTIGT perspektiv kan hjälpa oss att inte driva på för hårt och att värdesätta fler egenskaper, tror Richard Svensson – Det är viktigt att jag som ledare inte bara fascineras av det människor säger, av fyrverkeriet, utan ser bortom orden.

Ofta är det hos dem som inte är högljudda som guldet ligger.

Vi behöver bli bättre på att bygga karaktär ifrån grunden, men också tänka mer nyanserat på ledarskap, menar Ellen Lorentzon.

– Vi kan alla vara bärare av karismatik, men den kan ta sig olika uttryck. Det finns människor som jobbar på ett helt annat sätt än vi är vana vid, men som Gud använder väldigt starkt.

Att bevara sundheten i sitt ledarskap innebär en balansgång mellan självförtroende och ödmjukhet. Och transparens. Men var ligger ansvaret för att se till att en ledare håller sig på vägen?

– Det är viktigt är att det finns en kultur där omgivningen tillåts och känner sig trygg med att kunna adressera saker.

Men i slutet av dagen är det jag som har ansvar för mitt eget liv, hur jag förvaltar det som de har sett hos mig. Både det jag kämpar med och vem jag blir när det går bra, säger Richard Svensson.

Men är det självklart att som ledare ha människor omkring sig som man vågar anförtro sig åt och be om hjälp? När de via Mentimeter fick frågan vad de gör när livet blir besvärligt, svarade en stor

andel av deltagarna på Pingst Pastor 2024 att de ”kör på som vanligt och ber att det ska bli bättre,” istället för att söka hjälp inom rörelsen.

– Trots att jag rör mig i sammanhang där vi ständigt påtalar att det är viktigt att vi inte står ensamma, fastän vi har mentorprogram, själavård och andra verktyg för att minska ensamhet så hör jag det alltför ofta. Jag är ensam. Jag hade ingen att prata med, säger Richard Svensson.

Och även om man har vänner är frågan om man vågar ta upp det där som mer än något annat behöver sägas.

En av orsakerna kan vara att pastorer inte hinner bygga upp stödjande nätverk i den omgivning där de arbetar, tror Robert Tedenby.

– På något sätt har det skapats en kultur av kortare anställningar istället för att en pastor upplever kallelsen till en stad eller ort och planterar sitt ledarskap på längre sikt.

I en ledares vardag kan det vara så att andra hejar på eller har åsikter om det som görs, men samtidigt vill allt färre vara med och ta ansvar, menar Henrik Åström.

– Min erfarenhet är att det andliga ledarskapet ofta är väldigt ensamt, tyvärr.

Den här andliga kampen om församlingsutveckling och om människors frälsning.

ATT LEVA MED höga förväntningar och en tung arbetsbörda skapar också sårbarhet hos en ledare, som ofta är helt beroende av ideella insatser från andra.

– Jag tycker att det ställs väldigt höga krav. Man ska vara en god pastor och predikant, gärna kunna strukturer och utvecklingskurvor, lite ekonomi och arbetsmiljö. Det är lätt att känna att man inte håller måttet, säger Åström.

Samtidigt som många pastorer sliter alltför hårt, gäller det att inspirera fler att våga gå in i detta uppdrag.

– Min filosofi är att Jesus aldrig bränner ut någon. Jag tror att utbrändhet ofta handlar om att våra pastorer och föreståndare för mycket blivit administratörer, istället för att få ägna sig åt bönens och ordets tjänst, säger Richard Svensson.

Att det finns en iver att tjäna Gud är viktigt, men samtidigt finns ett ansvar att

• TEMA •

Min erfarenhet är att det andliga ledarskapet ofta är väldigt ensamt, tyvärr. Den här andliga kampen om församlingsutveckling och om människors frälsning.

Henrik Åström

27

Du behöver ha en djup övertygelse om att detta är anledningen till att du är på jorden.

Richard Svensson

Så håller ditt ledarskap

Richard Svensson: 1.

Tänk efter vem du i första hand gör detta för. Då ska svaret alltid vara Jesus.

2.

Ha en stor portion självinsikt. Var inte för hård mot dig själv, men ta ansvar för dina handlingar och se ditt behov av andras hjälp och input i ditt liv.

3.

Bevara glädjen i uppdraget. Det är ett äventyr och en förmån att få tjäna Jesus.

26

skapa en sund arbetskultur även i kyrkan, menar Ellen Lorentzon.

– Om jag ser att min föreståndare åker hem ibland och hänger med sin familj, tar en paus med sina barn, så kanske det är lättare för mig som ung ledare att också göra det.

Ibland ställer vi våra ledare på en piedestal och glömmer bort att även de är människor som står mitt i livet med alla dess utmaningar, tror Ruth Hasselgren.

– Det är viktigt att vi ser det som vårt ansvar att be för dem som leder och inte bara kräver resultat. Att vi ber om välsignelse, beskydd och om att de ska ha vänner i sina liv. ÄR VI OCKSÅ för hårda mot de ledare som misslyckas och faller? Finns det en väg tillbaka och hur ska den se ut för att ge grund för nytt förtroende?

– Vi måste kunna ställa krav på och granska våra ledare, säger Robert Tedenby. När de går in i sina ledartjänster så ska alla känna till att för dem som faller är det inte kört, det finns förlåtelse och upprättelse. Men de behöver också själva vara ödmjuka, erkänna sina misslyckanden och gå igenom en process av

själavård och helande.

Efter detta ska andra i ledarskapet också få göra en utvärdering till grund för vägen vidare, framhåller han.

Hela denna process måste få ta tid för att vara trovärdig och hållbar, är de alla överens om. Det handlar om att bygga upp förtroendet på nytt underifrån, för att efter hand anförtros fler uppdrag.

Hur vi agerar när något går snett påverkar också om nya vill gå in i ledarskap, tror Henrik Åström.

– Vi behöver skapa en ledarkultur där man kan misslyckas och få en ny chans, men där vi inte heller sopar saker under mattan, utan är raka och tydliga.

I församlingarna bör man tala mer om hur vägen tillbaka kan se ut efter att ha bränt ett mått at förtroende. Annars finns risken att i praktiken ändå vara för hårda, menar Ellen Lorentzon.

– Det är lätt att vi säger att man alltid är välkommen tillbaka, men när någon väl trampar snett så visar vi inte alls detta.

FÖR ATT UNGA ledare ska våga ta över trots att det kan blåsa hårt, behöver de ha trygga och orädda ledare att ta rygg på, framhåller Lorentzon.

– Det har varit avgörande för mig att jag haft förebilder, människor som slutit upp runt mig i ord och i handling.

Alla lyfter fram vikten av ett tydligt mentorskap, något man jobbar med inom Pingst Pastor.

– Att unga ledare matchas med äldre på ett bra sätt är viktigt. Att de blir lite skyddade men också får ta ansvar, säger Robert Tedenby. Och att de förstår att man får ha perioder i sin tjänst då det inte går så bra. Detta är en viktig del i lärandet och bygger karaktär.

I Bibeln talar Jesus öppet om att andligt ledarskap är tufft. Vi kommer att bli förföljda och ibland mista livet för vår tro. Människor kommer att tala illa om oss. Men han uppmanar oss ändå att följa honom. I slutänden handlar det om att ha sin kallelse inristad i hjärtat, menar Richard Svensson – Du behöver ha en djup övertygelse om att detta är anledningen till att du är på jorden.

• BÖCKER MED ULRIKA RAMSTRAND •

Resan till Frihamnen Redaktör: Jerker Sjögren Libris förlag

• MUSIK MED MARTIN THÖREWIK •

Om hur en kyrka blir till

Nyskrivet av gospelkung

I den här både vackra och lättillgängliga boken får vi följa Smyrnaförsamlingen i Göteborgs resa till den nya kyrkan i Frihamnen. Underrubriken på boken är Från dröm till verklighet och det var sannerligen en resa som tog sin rundliga tid och krävde mångas idoga tankearbete och insatser, men nu står kyrkan där som ett nytt landmärke i staden. I boken finns gott om bilder och faktarutor och beskrivning av hur lokalerna planerats och inretts. Och även av den ekonomiska verkligheten och hur beslutsprocesser gått till, både i och utanför församlingen.

Ett fenomenalt album med helt nyskrivet material signerat Samuel Ljungblahd a.k.a. Sveriges gospelkung. Han bjuder på ösig och skön soul och gospel men även massor av svängig funk vilket jag tar emot med öppna armar. Albumet är fullproppat med underbar spelglädje och känsla plus blåsarrangemang som är grädden på moset.

Mina topplåtar är I Made It Out med galet gött funksväng och den soft soulgungiga Grateful.

Kan detta vara årets album?!

Samuel Ljungblahd I Made It Out (Connection)

Country med ljus och hopp

Pedagogiskt om Israel

Har Israel rätt till landet?

Tomas Dixon Sjöbergs förlag

Guldtråden Anders-Petter Sjödin Libris förlag

Bokens titel är idag ett hett omdiskuterat ämne, men det är ingen tvekan om att Tomas Dixon landat i ett ja. Han menar att oavsett tyckande så måste diskussionerna om Israel utgå från fakta och de resolutioner och beslut som faktiskt finns. Att han är verksam som lärare märks, för de olika kapitlen är pedagogiskt upplagda och det finns nothänvisningar att botanisera vidare i för den som vill. En passande bok att ha till hands om faktakunskaperna tryter.

Bengt Johansson Hem (Pinehouse Records)

Kilsbergens stolthet Bengt Johansson släpper i och med Hem sitt 22:a album. Här finns tio nyskrivna sånger där han får finbesök av flera sångare som bland annat Emilia Lindberg och Peter Hallström. Det är countryinlindad singersongwritermusik i härliga och avskalade arrangemang med Bengts innerliga stämma som proklamerar om Guds ljus och hopp. Mitt favoritspår Det vackraste i oss bjuder på den vackert formade textraden Låt din kärlekseld genomstråla min själ.

Äventylig väg till tro

Samling med stor bredd

När prästen Anders-Petter Sjödin skriver om sin uppväxt och sitt liv är det lite som att hamna mitt i ett äventyr, där den ena osannolika händelsen efter den andra inträffar på många olika platser och världsdelar. Men boken är så mycket mer än både underhållande och lättläst, den rymmer också berättelsen om hans väg till tro på Gud, Jesus och den helige Andes ledning i livet. Då får äventyren, dramatiken, passionen, glädje och sorg en ny dimension och det är den gyllene tråden i denna berättelse. Liksom att ta vara på sin stund på jorden.

Skivbolaget Adora firar 15 år med denna samlingsskiva innehållande nyinspelad musik både på svenska och engelska från en rad olika artister. Här finns lovsånger, alla med samma fokus, att upphöja Gud. Allt i en stor musikalisk bredd som till exempel akustiskt, pop/rock, gospel och jazz. De två sånger jag fastnar allra mest för är den storslagna Samma kraft med House On A Hill och den innerliga Vi lyfter våra hjärtan till Dig med Joel Klintenberg & Elin Redin.

Blandade artister Till vår Gud (Adora)

27

• INTERVJUN •

Nr 3 • 2024

Såbarhet är styrka Vägen till en djupare relation med andra och till att hitta sig själv går genom att våga visa sin sårbarhet.

Det vill Nina Månstråle Eriksson visa i sin nya bok.

Text: Noomi Lind • Foto: Sandra Lagestrå

HON HAR BESKRIVITS som lite av en frikyrkans Pippi Långstrump och nominerades 2023 till Årets medmänniska av tidningen Dagen för sitt starka engagemang för kvinnor i utsatthet.

Nina Månstråle Eriksson konstaterar själv att hon är en ganska färgsprakande person.

– Efter att tidigare ha levt ett liv i missbruk, där inga känslor förutom ilska var värda att ha, bär jag idag hela känsloregistret med mig.

Hon jobbar som inspiratör inom LP-verksamheten, där hon har ansvar för Debora, ett arbete för kvinnor. Bland annat utbildar hon i hur deras självkänsla kan stärkas.

Före sommaren kom Ninas första bok, Den lilla boken om sårbarhet, ut på Semnos förlag. Den bygger mycket på hennes egna erfarenheter.

Nina började dricka vid 14 års ålder och var tre år senare sprutnarkoman. Efter 17 år i missbruk klev hon av och kom till LP-verksamhetens behandlingshem för kvinnor. När hon fick sitt första jobb på fabrik kunde hon inte de sociala koderna, visste inte vad hon skulle prata om. Hon hade missat så mycket.

– När jag slutade med drogerna behövde jag släppa mitt gamla jag och gå in i något som för mig var helt nytt och främmande. Jag kände att jag var mesig, men förstod senare att jag var sårbar. Jag släppte ner garden.

UR DEN EGNA resan växte också önskan fram att skriva en bok som kunde bli till hjälp för andra.

– Jag har insett att sårbarhet är en nyckel för oss människor till att få djupare relationer. Att visa vilka vi är och att göra det för rätt personer. Alla människor förtjänar inte vårt förtroende eller kan bära det som vi vill ge dem när vi visar vår sårbarhet. Men det handlar om att kunna mötas på vägen, kroka arm och bekräfta varandra.

Man behöver inte ha något riktigt tungt i bagaget för att 28

ha nytta av en bok som denna, framhåller hon. Det handlar om att dela något med en annan person, utan någon gradering i det hela.

– Vi människor vill ju aldrig sänka garden, vi vill inte göra bort oss. Men det vi hela tiden tittar efter hos andra är ju det sårbara, det som är det mänskliga. Att våga vara sårbar är ett steg mot att bli allt modigare och att växa, det går liksom hand i hand.

MÅLET VAR att boken skulle bli enkel och lättillgänglig.

– Det har glatt mig när någon har skrivit: ”Jag har inte läst en enda bok sedan nian, men nu har jag läst din bok”. Jag vill att vem som helst ska kunna stoppa boken i bakfickan och tänka att den här kan jag läsa på en tågresa eller ge den vidare. Att var och en ska kunna få med sig något ur den Hon tror att boken är särskilt viktig i den tid som vi lever i idag, med sociala medier.

– Det är så mycket yta och vi kan stirra oss blinda på hur andra tycks har det. Den här boken kan vara ett redskap till att få djupare samtal.

I DE OLIKA kapitlen finns glimtar ur hennes eget liv, men Nina har idag inga tankar på att skriva en självbiografi.

– Kanske när jag är 80 och har något att berätta, säger hon med ett skratt. Jag tycker att jag levt för lite ännu.

Däremot jobbar hon redan med Den lilla boken om skam, som ska komma ut i början av nästa sommar.

– Skammen har en oerhörd kraft i sin tysthet. Den gror i våra skrymslen och vill inte alls få dagsljus på sig. Men om jag har något som jag skäms över och delar det med en trygg människa, då mister skammen sin makt över mig. Jag vill att boken ska bli ett rum dör man får lära sig mer om skam och hur man tar itu med den.

Det handlar om att kunna mötas på vägen, kroka arm och bekräfta varandra.

• KRÖNIKA •

Nr 3 • 2024

Ungdomens drömpussel DET HÄNDER NU och då, när barnbarnen är på besök, att gamla pussel dansar ner för vindstrappan. Och så förstås stora mängder legobitar!

Man behöver inte komma långt upp i åren för att bli nostalgisk. Uppväxtårens världsbild rullas fram ur minnets gömmor, från hjärnans vindsutrymmen.

Vi bodde i kapell (predikantbostaden) i Tidan, Norra Fågelås, Hillerstorp, St. Hultrum. Vi hade inte särskilt många leksaker eller spel som sysselsättning. Men vi hade möten. Tusentals! Evangelister som höll barnmöten, Karin Scherman, Helge Gidmark, Gun-Britt Jacobsson, Axel Bjurenstedt… Och predikanter på dags, eller veckobesök, etsade in sin förkunnelse.

Det är oklokt att rada upp namn, men jag gör det ändå, Georg Gustafsson, Harald Gustafsson, Gunnar Jogensjö, Karl Wärn, Allan Törnberg, Helge Lundberg, Kalle i Grytås, Aron Anderson i Malmö, och många, många fler.

Jag klagar inte alls över dessa många predikningar och bibelstudier och väckelsemöten. Tvärtom! Men ”nostalgin” fick mig att lägga pussel för att få ihop en bild från uppväxten.

GUDSTJÄNSTEN börjar med två unisona sånger: Saliga visshet, Jesus är min… Han är min glädje Han är min sång… Och Friköpt jag är, men ej med silver, återlöst men ej med guld. (Det var inte alltid vi barn begrep ord och ordval, men vi sjöng ur Segertoner ändå).

Efter de unisona sångerna inleder Georg Gustafsson från Jönköping. Han läser 30

ALF SVENSSON var partiledare för Kristdemokraterna i 31 år och har även varit EU-parlamentariker.

Vi hade inte särskilt många leksaker eller spel som sysselsättning.

Men vi hade möten.

Tusentals!

Psalm 121 - Jag lyfter mina ögon upp mot bergen: varifrån ska min hjälp komma?

Ock så sjunger sångarfursten Einar Ekberg duett med Jussi Björlings like, Einar Waermö: - Som en fågel sig vilar på vingen.

Antingen är det Mani Mattsson eller Lennart Jernestrand som ackompanjerar. Alla är upprymda långt in i själen av deras magnifika röster.

Lewi Pethrus stegar sakta fram till talarstolen. Han har – oförklarligt - omedelbar kontakt med alla åhörare. Trosförkunnaren, den dynamiske ledaren och visionären harklar sig lite, och så säger han: ”Jag ska läsa Herrens Ord från Johannes 3 och 17: Ty icke sände Gud sin Son i världen för att döma världen.” Med unikt stadig och stillsam stämma, fylld av värme, planterar han förkunnelsen in i hjärta och hjärna på oss alla, unga som gamla. Vi utrustas med genuin kristen tro!

GEORG GUSTAFSSON ropar ut, med sin nasalgutturala stämma, att Göran Stenlund ska sjunga, Tag Herre mina händer och led Du mig. Och så vill vi höra broder Jan Sparring stämma upp, Börja om än en gång i mitt liv...

Predikantkören under ledning av KarlErik Svedlund avslutar med Sven Lidmans dikt: O, salighet, O gåtfullhet, O Kristi törnekrona, som mer än världens visdom vet. ”Amen” ropar tidigare cirkusartisten, Helmer Nyberg.

Ett ungdomens drömpussel är lagt. Det blev manligt. Tiderna förändas, medan minnen lever kvar.

• SOMMAREN I BILDER •

Nr 3 • 2024

Stora bilden; Charlotte Lundberg döps av Cecilia Lilja i Filadelfia Södra Öland. Från vänster och ner; Nyhemsveckan, LP-läger i Arjeplog och på Trunnagården.

I mitten Lappis och till höger dop under LP-läger i Mariannelund.

Foton: Josef Maxson, Robin Ibanez, LP-verksamheten och Filadelfia Södra Öland.

31

• SJU FRÅGOR •

Jag vill visa unga att tron håller för granskning.

SÖREN PERDER har skrivit boken Så mycket mer, så mycket större, Libris förlag.

Vem är du Sören Perder?

– Jag är numera pensionär men är på väg in i en tjänst som vakansföreståndare i Pingst Västerås. Jag växte upp i en pastorsfamilj och sa som barn att jag skulle bli det själv också. Senare funderade jag på andra yrken som lärare eller journalist, men den längtan som ändå fanns efter att tjäna Gud ledde till att jag blev ungdomsledare och evangelist i Solna. Sedan gick jag på Örebro teologiska högskola i tre år och blev därefter pastor i olika församlingar, senast i Örebro. Jag är gift med Elisabet och vi har tre vuxna barn och sex barnbarn.

Varför skrev du denna bok?

– Utifrån en upplevelse av att många människor får med sig ett ganska kortfattat innehåll i tron. Någon uttryckte det som att vi sysslar med decimalerna men sällan med heltalen. När jag har haft Alphakurser så har ibland personer som varit kristna länge sagt till mig att det här har vi aldrig sett eller förstått tidigare. Och då har de ändå lyssnat på en massa predikningar.

– Jag har inte minst tänkt på unga vuxna och vad de får med sig ut i 32

livet. Jag tror inte att det räcker med starka upplevelser och fin gemenskap, även om detta är jätteviktigt.

Jag tror att man också behöver få bearbeta trons frågor. Det var en längtan efter att hjälpa dem att göra detta som gjorde att jag började skriva boken. Egentligen tror jag att alla generationer brottas med liknande frågor, så förhoppningsvis kan människor i olika åldrar få ut något av den.

Men vad vill du särskilt säga till unga vuxna?

– Att tron håller. Den tål att granskas. Att det inte bara handlar om en känslomässig upplevelse utan att det finns substans. Jag har själv haft hjälp av att få läsa och att lyssna till människor som har kommit längre på vägen än jag. Det har hjälpt mig att se att tron håller ihop och det vill jag själv förmedla till andra också.

Vad är hemligheten till att lyckas förmedla stora sanningar på ett enkelt sätt, som du gjort?

– Om jag lyckas får andra bedöma.

Jag är ingen akademisk teolog. Jag har läst lite teologi men har inte rört mig i den världen i första hand utan i församlingsvärlden. Men efter att ha predikat i mer än 40 år och försökt att förklara trons hemligheter, till exempel i Alpha-kurser, så har jag förhoppningsvis fått lite träning i det. Jag är inte ute efter att skriva för dem som redan kan det mesta utan för vanliga människor.

Din bok har fått högt betyg, bland annat från Bibliotekstjänst.

Hur känns det?

– Det är ju väldigt roligt. I den recensionen stod just att det är en enkel och lättbegriplig troslära.

Det kapitel som jag har fått flest kommentarer om är Hoppet - mer än att ”rädda sin själ till himlen”, om framtiden och eskatologin. Jag tror att många bearbetar just de frågorna.

Hur kan boken användas?

– Jag har sett att en del hemgrupper har använt den. En bibelskola beställde den som kurslitteratur och i min egen hemförsamling har den delats ut till nydöpta. Jag mötte två personer som precis döpts och de berättade att de hade slukat boken på en gång. Nykristna är ju ofta väldigt hungriga efter att lära sig mer och att den fungerade för dem gjorde mig väldigt glad.

Har du någon ny bok på gång?

– Det finns väl lite tankar men det ligger långt fram. Sedan finns jag med i Teologiska nätverket i Pingst och jobbar en del med de skrifter som ges ut därifrån.

Ny krönikesamling av Tomas Sjödin Ny bok med 80 krönikor av Tomas Sjödin. Många av texterna i Drömmar är segel – minnen är roder letar sig tillbaka till tider, platser och minnen som alla har det gemensamt att de har något att säga om vår väg in i en oviss framtid.

Kan berättelsen om den första julen på djupet mätta vår andliga hunger och förmedla en frid som består, även när vi har städat ut julen? I Mer än tomtar och glögg skissar Daniel Röjås konturerna av julens djupare innebörd. En bok lämplig för studiecirklar och Alpha-sammanhang.

Libris bokförlag libris.se

Många lever som om livet är självklart och döden oklar. Egentligen är det tvärtom!

I Himlen – när var hur tar Dan Salomonsson upp frågorna om himlen och evigheten på ett positivt och lättillgängligt sätt.

Nr 3 • 2024

• UPPFATTAT •

OJDÅ!

SÅ MYCKET BER VI

NY RESURS FÖR MELLANBARN

Drygt 10 procent av svenskarna ber till Gud varje dag. I Finland och Norge är andelen närmare 20 procent. Allra mest ber människor till Gud i Indonesien – 95 % av befolkningen. Minst benägna att be dagligen är invånarna i Storbritannien. Totalt kommer svenskarna på sjunde plats bland de minst religiösa i världen Detta enligt Pew Research Center, som kartlagt religionens betydelse i människors liv 2008-2023.

Trycket på offknappen kan vara det bästa val man kan göra.

MINNESVÄRT Frida Park i tidningen Dagen om att som föräldrar vara förebilder för sina barn och förändra sina skärmvanor i en tid då mobilen får allt större inflytande i familjens vardag.

34

Mellanstadieåldern är en händelserik tid för barn.

De kläms mellan att känna sig stora och vara för små i en värld som växer och väcker frågor.

Arbetet har pågått länge och nu släpper Pingst ung steg 1 i materialet Be(a)tween. Det är utformat med undervisning och utrymme för samtal för att möta barnen just där de är – mittemellan. Det innehåller tre teman och nio undervisningspass.

Förhoppningen är att det ska bli till hjälp för barnledare runtom i landet och steg 1 är kostnadsfritt under detta år. Läs mer: pingstung.se/beatween/

Lösningen på korsordet i nr 1 2024

Förra numrets vinnare Elisabet Haglund, Toftbyn Sven Stenberg, Knutby Elwy Mellergård, Skellefteå Kjell-Göran Bengtsson, Mölndal Catrine Axelsson, Falköping Jag vill helst ha boken: Drömmar är segel, minnen är roder, av Tomas Sjödin Så mycket mer, så mycket bättre, av Sören Perder

Skicka rätt svar till: Tidningen Pingst Box 15144 167 15 Bromma Eller: noomi.lind@pingst.se Senast den 4 november behöver vi ha rätt korsordslöning. Fem personer vinner en bok.

NAMN:_________________________________________________ ADRESS:_______________________________________________ ORT:___________________________________________________

Avs: Tidningen Pingst, Box 151 44 167 15 Bromma, adresser@pingst.se

Tyck till om tidningen Pingst!

Livsberättelser, reportage, nyheter, krönikor, fördjupning i teologi och andra ämnen. Vad intresserar och inspirerar dig?

Hjälp oss att göra den tidning som

du vill läsa.

Gå in via QR-koden och svara på några frågor.