Pingströrelsen och framtiden - rapport

Rapport

Du som har öron, hör vad Anden säger till församlingarna!

Uppenbarelseboken 2:7

© Pingst – fria församlingar i samverkan Utgiven i maj 2025

Innehållsförteckning 4

_

Innehållsförteckning

Inledning 6 Pingströrelsen och Pingst FFS 8 Tjänande ledarskap 12 Mandatperioder 14 Mission statement 18

Pingströrelsens nationella och internationella struktur 20 Församlingarna 22 Styrelse 23 Etiskt råd 25 Pastorsråd 27 Regional samverkan i Sverige 30 Teologiskt råd 36 Förtroenderåd 38 Föreståndarteam 40

Den nationella enheten 48 Verksamheten & nätverken 50 Nationell samverkan 51 Pingströrelsens relation till ALT 54

Den internationella enheten 56 Samverkan internationell 58 Styrelseutskott 62 Skolkommittén 63 Regionnätverk 64 Regionkoordinatorer 66 Second hand 69

Den administrativa enheten 70 Utökad HR-funktion 72

Pingströrelsens nätverk 74 Pingströrelsens kommunikation 80 Process 84

5

Inledning Efter tjugo år som samfund fattade Rådslaget 2024 beslut om att tillsätta arbetsgruppen Pingströrelsen & framtiden (POF) för att “vända på alla stenar”; utvärdera, lyssna in, fundera och komma med förslag för framtiden. Blev det som vi hade tänkt? Vad fungerar bra och vad fungerar mindre bra? Vad ska vi sluta med, vad ska vi fortsätta med och vad ska vi börja med?

Resultatet av utredningsarbetet återfinns i denna rapport utifrån de fyra spår vi tittat närmare på; organisation, mission, nätverken och kommunikation. Under arbetets gång har de fyra spåren löpt parallellt vilket till viss del avspeglas i rapporten även om vi också strävat efter att smälta samman våra olika processer i en gemensam rapport som innehåller en mängd olika förslag och tankar för att rusta vår rörelse för framtiden.

_ Pingströrelsen och Pingst FFS 8

_

En fråga som varit viktig, för processen som helhet men inte minst för arbetet i organisationsspåret, är i vilken grad Pingströrelsen och Pingst FFS överlappar. Att detta blivit en fråga att ta hänsyn till beror på att i uppdraget att se över organisationen var det svårt att tydligt urskilja gränserna däremellan. Vi tror att en större tydlighet i denna fråga skulle hjälpa oss i vår självförståelse och kommunikation.

NÄR PINGST FFS bildades för tjugo

år sedan var syftet att organisera och samordna de svenska pingstförsamlingarnas samarbete och man såg ett behov av att hantera gemensamma frågor som utbildning, mission, ekonomi och sociala insatser på ett mer strukturerat sätt. En föreståndare utsågs för att kunna föra rörelsens talan, framför allt externt.

Man skulle kunna se det som att man skapade en organisation som skulle fungera som en väl avgränsad del i rörelsen. Pingst FFS skulle styras genom de funktioner som medlemsförsamlingarna

Pingströrelsen och Pingst FFS

beslutade om vid rådslag, bland annat genom att välja styrelse samt styrgrupper för verksamheter och organisationer i organisationen. I den beskrivningen finns en ganska liten koppling till församlingarna.

Det vi dock har sett är något annat. Föreståndarrollen är kanske det som bäst utmärker skillnaden.

Många av de vi mött uppfattar föreståndaren för Pingst som ledare för mer än bara våra gemensamma verksamheter.

Detta tror vi bland annat beror på att föreståndaren kommit att bli en naturlig ledare för Pingst Pastor och dess regionledare. Dessutom leder föreståndaren Pingst referens, som i församlingsrörelsen ses som en inflytelserik grupp.

Utöver föreståndaren ser vi också skillnaden i verksamhetsområdet Pingst församling, som vuxit och fått ett större utrymme som stöd- och inspirationsfunktion för församlingarna.

När vi ser på detta ser vi att vi behöver göra ett val. Antingen motar vi denna utveckling vilket skulle innebära exempelvis att minska föreståndarens utrymme till att endast verka inom de gemensamma verksamheterna och organisationerna, att begränsa

9

_

Pingströrelsen och Pingst FFS

Vår strävan är att bygga en kultur där frihet och förvaltarskap går hand i hand Pingst församling till att endast innefatta utdelning av bidrag och att låta Pingst Pastor stå helt fritt från övrig organisation och ledas av en annan ledare.

EN STOR ANLEDNING till att våra

förslag går i en annan riktning är att vi uppfattar en önskan om ett större VI i Pingst. Vi tror att förslaget i denna rapport med mer tydligt avgränsade områden inom organisationen motverkar det.

Organisationer i organisationen riskerar att förlora sin förmåga att på allvar stödja församlingar och bli deras förlängda arm in i olika samhällssfärer och de riskerar också att driva iväg på sätt som gör att de mister förtroende hos församlingarna. Men framför allt mister vi den styrka som vi tror att vi kan få genom att alla, med sina olikheter, går i takt och i en gemensam riktning.

Vi vet att det finns andra faktorer som i kanske ännu högre grad skapar enhet, men organisationsformen är inte oviktig.

Vi tror att genom att hitta sätt att binda samman de olika delarna i organisationen

10

så kan vi hjälpa oss själva att samverka i gemensamma frågor utan att för den skull förlora vår kongregationlistiska identitet.

Genom att i högre grad införliva olika delar i Pingst FFS ökar överlappningen mellan församlingsrörelsen och Pingst FFS. Istället för att se Pingst FFS som ett antal verksamheter och gemensamma organisationer väl avgränsade som en del i den stora församlingsrörelsen, skulle vi vilja uppmuntra till att se att Pingst FFS är vi, en gemenskap av pingstförsamlingar som valt att organisera oss för att skapa samverka kring verksamhet, organisationer, nätverk, regional samverkan och så vidare.

DEN STÖRSTA INVÄNDNINGEN mot

en större organisatorisk enhet är den självständiga församlingen.

Att Pingströrelsen består av fria, autonoma församlingar är uttryckt i namnet FFS - fria församlingar i samverkan. Det är något som genomsyrar Pingströrelsens dna och något som vi menar fortsatt behöver värnas.

_ Det vi gör i det gemensamma ska aldrig styra lokala sammanhang.

Vi har därför fört in det som ett av föreståndarens ansvarsområden, att värna de lokala församlingarnas självbestämmande och autonomitet.

Det finns också en oro för att en alltför stark central överbyggnad och ledning skulle minska det lokala initiativet och hämma vår identitet som en apostolisk rörelse, där frihet, pionjärskap och lyhördhet för Guds kallelse är avgörande. Även detta är något att ta på allvar. Vi behöver fortsätta att betona att vi är en decentraliserad organisation utifrån vårt fokus på de lokala sammanhangen. Församlingarna är det centrala.

Här blir betoningen på det tjänande ledarskapet viktig.

Genom vårt förslag har vi så långt vi förmått försökt skapa något där de gemensamma funktionerna syftar till att betjäna de lokala församlingarna, deras behov och initiativ samt till att vara församlingarnas förlängda arm in i olika sfärer.

En annan del som uttrycker detta är det breddade ledarskapet, som främst kommer till uttryck i föreståndarteamet men även i föreståndarteamets relation till pastorsrådet.

Detta teamledarskap syftar till att minska risken för en nationell agenda, samtidigt som det stärker kopplingen till och förankringen i lokala och regionala sammanhang.

Pingströrelsen och Pingst FFS

Det tror vi bidrar till att behålla fokus på de lokala och regionala sammanhangen snarare än det nationella.

VI TROR ATT VÅRT UPPDRAG, i vårt

land och i vår värld, fortsatt är att vara en apostolisk rörelse som skapar utrymme och förutsättningar för att ta nya initiativ och nå nya människor, platser och sfärer.

Samtidigt vill vi skapa förutsättningar för långsiktig stabilitet och ansvar genom ordningar och strukturer som inte hämmar rörelsen utan som stärker och möjliggör den.

Vår strävan är att bygga en kultur där frihet och förvaltarskap går hand i hand – där ledarskap, nätverk och gemensamma verksamheter ger stöd utan att kväva det liv och den dynamik som Anden ger.

Vi ser en framtid där vår struktur bidrar till enhet och tjänar uppdraget, där vi rustar och sänder, snarare än kontrollerar och begränsar.

Därför vill vi vara en rörelse som både värnar kontinuitet och bejakar pionjärskap, som håller fast vid vår grund men alltid är beredd att gå dit Gud leder oss.

11

_ Tjänande ledarskap 12

_ När Jesus blir ombedd att ge två av sina lärjungar fina platser i det kommande riket ger Jesus som svar: ”Ni vet att folkens ledare uppträder som herrar över sina folk och att deras stormän använder sin makt över dem. Men så skall det inte vara bland er.

Nej, den som vill vara störst bland er skall vara de andras tjänare."

(Matt 20:25-6).

JESUS LÄR OSS, både genom sitt

exempel och sin undervisning, vad det innebär att leva i ett tjänande ledarskap. Detta vill vi ska prägla varje funktion och roll i vår gemensamma struktur men också varje ledare i vår rörelse.

Ett tjänande ledarskap drivs av kärlek, främst till Jesus men också kärlek till människor, församlingen och Guds rike. Ett tjänande ledarskap drivs också av att frigöra, lyfta och utrusta andra till tjänst. Ett tjänande ledarskap kännetecknas av ödmjukhet och välkomnar feedback från de personer som ledaren är ansvarig inför.

Den som leder i tjänande anda är alltid beredd att kliva åt sidan om det gynnar helheten, eftersom fokus aldrig ligger på den egna rollen utan på uppdraget och de människor och sammanhang man är satt att tjäna.

Tjänande ledarskap

Med detta som bakgrund tror vi att olika funktioner regelbundet prövas utifrån förtroende.

I våra samtal har vi diskuterat att införa ett begränsat antal mandatperioder för vissa roller.

Här har det funnits och finns olika synsätt, men oavsett väg i den frågan vill vi sträva efter att det tjänande ledarskapet ska få prägla vår rörelse framåt.

DENNA VÄG INNEBÄR att den

prövning av ledares lämplighet som vi föreslår för olika funktioner tas på allvar och genomförs grundligt.

I sammanhanget bör det prövas om förtroendet för den nuvarande ledaren ger möjlighet till fortsatt tjänst. Samtidigt bör det utvärderas vilka förmågor och gåvor som krävs för att effektivt leda och ta arbetet vidare, och om ledaren motsvarar dessa behov.

Alla forum (team, råd, styrelser osv). i strukturen ska också präglas av ett tjänande ledarskap och ha som främsta mål att främja församlingarnas uppdrag att utföra missionsuppdraget.

13

_

Tjänande ledarskap

Mandatperioder Som en förlängning av detta resonemang har en diskussion funnits om att införa en begränsning av mandatperioder.

För begränsade mandatperioder •

Vi utmanas att kontinuerligt identifiera, bekräfta och skapa förutsättningar för nya ledare.

•

Fler ledare får växa i ansvar och förtroende vilket på sikt skapar en starkare rörelse med en större bredd av personer som har både insikt, erfarenhet och förtroende att leda.

•

I snabbare takt skapas förutsättningar att gestalta fler typer av ledarskap utifrån person, tjänstegåva, erfarenhet och bakgrund.

•

Vi bryter en kultur där ett mindre antal personer har inflytande och makt och vi minskar risken att göra oss beroende av enskilda individer.

•

Med inbyggda lojaliteter i våra sammanhang kan det vara svårt att be någon kliva av då det skulle behövas en förändring. *En nyckel i detta resonemang är att ett begränsande av mandatperioder inte innebär en begränsning av människors möjligheter att fungera i sin gåvor. En person som tjänat väl i sin uppgift kommer att fortsätta att fungera i sina gåvor och sin kallelse även efter att personen lämnat

•

14

Regionledaren blir mer fokuserad på uppgiften eftersom tidsperioden att agera inom är begränsad. Efter tidsperioden kan ledaren fortsätta att vara en viktig person i regionen, men i andra uppgifter.*

över sin uppgift i just den rollen. Gåvan är inte begränsad av rollen.

_

Tjänande ledarskap

Mot begränsade mandatperioder •

Som Pingst har vi en stark betoning på kallelse och andlig auktoritet. En mandatbegränsning kan uppfattas som en organisatorisk åtgärd snarare än en andlig princip och därmed upplevas som främmande.

•

Vi tar flera steg på området såsom införande av mandatperioder på fler poster, prövning, betoning på tjänande ledarskap osv. Att begränsa antal mandatperioder kan upplevas som ett steg för mycket.

•

Det finns risk för inkonsekvens då endast vissa roller innefattas av begränsningen.

•

Att införa en begränsning av mandatperioder riskerar att förminska betydelsen av prövningen vilket i sin tur kan leda till att kulturförändringar kring det tjänande ledarskapet inte får samma genomslag.

•

Det är onödigt att tvingas flytta på en ledare som har ett tydligt andligt mandat och förtroende och som fungerar väl i sin roll.

•

I sammanhang, likt vårt, där mycket bygger på förtroende, kan samverkan riskera att skadas utifrån att ledare byts ut ofta.

15

_

Tjänande ledarskap

Ett tjänande ledarskap drivs av kärlek, främst till Jesus men också kärlek till människor, församlingen och Guds rike.

VI HÖR BÅDA perspektiven hos de

ledare vi möter, där båda har goda intentioner men väger vinster och risker på olika sätt.

En avvägning som, enligt vår uppfattning, påverkar vilket håll man lutar åt ifråga om begränsade mandatperioder är huruvida man prioriterar en förstärkt förnyelse och bredd eller om man prioriterar stabilitet och kontinuitet bland valda ledare. I det senare fallet tenderar man att anse att rätt person på rätt plats är viktigare än hur många år ledaren i fråga suttit och svårigheterna det i sin tur ger i fråga om förnyelse.

Förmodligen är det detta som gör det till en svår fråga för oss.

Traditionellt har Pingströrelsen letts av ett antal personer som setts och bekräftats utifrån sina tjänstegåvor in i vårt sammanhang. De har fått ett brett förtroende och ett stort inflytande för helheten.

16

Detta sätt att forma rörelsens ledarskap (formellt eller informellt) har präglat hur vi ser på oss själva men har också mött kritik då det har uppfattats normera ledarskap till en eller några typer av personligheter och gåvouppsättningar. Det leder till att flera grupper av ledare och pastorer, med starka gåvor, inte ryms inom den normen och därmed ställs utanför.

Vi har i vårt arbete mött en stark längtan efter att bryta en del av de gamla mönstren för att ge plats för Gud att verka genom fler typer av människor och gåvor.

För att snabbare komma framåt och frigöra fler gåvor ses formella strukturförändringar som en viktig del.

Samtidigt finns en oro för att förlora Pingströrelsens traditionella sätt att utse ledare. Att formalia och strukturer ska få för mycket inflytande och minska utrymmet för

_

kallelse och ledarskap som växer fram organiskt utifrån ett vunnet förtroende hos människor och i sammanhang. Detta är en farhåga att ta på allvar, här finns mycket som inte får gå förlorat.

BEDÖMNINGEN ÄR att vinsterna

med begränsade mandatperioder för Pingst Pastors regionledare, föreståndare samt internationell och nationell ledare överväger och därför vill vi rekommendera det. Vi längtar efter att det ska bidra till en rörelse där ledare och pastorer med olika personligheter, gåvor och bakgrund får utrymme för sina kallelser, får blomstra i sina gåvor och får göra vår rörelse ännu mer dynamisk och innovativ.

Tjänande ledarskap

Viktiga samtal för framtiden De tre inledande rubrikerna i denna rapport är frågor som i POFprocessen identifierats som viktiga ämnen vi som rörelse behöver samtala om. Förslagen i POFarbetet besvarar bara till viss del dessa frågeställningar och utöver implementeringen av dessa förslag ser vi behovet av att föra strategiska samtal.

17

_

Tjänande ledarskap

Tillsammans hjälper vi alla församlingar att utföra missionsuppdraget

Mission statement I processen har vi uppfattat ett behov av ett gemensamt mission statement. En övergripande uppdragsbeskrivning för oss som rörelse att samlas kring. Vision i sin tur – med specifika strategier, mål och drömmar – tror vi primärt ska födas och förankras lokalt och regionalt. Ett antagande av ovanstående mission statement skulle innebära att den ersätter Framtidsbilden som antogs av Rådslaget 2017.

18

_

Tjänande ledarskap

Tillsammans När Pingströrelsen tar avstamp för framtiden önskar vi att bygga tillsammans, inte genom likriktning men genom en gemensam mission, erfarenhet och identitet som Ordets och Andens folk. Tillsammans är vi starkare.

Hjälper vi Vi tävlar inte eller jämför oss utan gör varandra bättre och firar varandras segrar.

Församling till församling, ledare till ledare. Pingst centralt utrustar, stöttar och förankrar för att skapa goda förutsättningar för lokal tillväxt, regionala initiativ, nationell samverkan och globalt avtryck.

Alla församlingar Det är i församlingarna som det händer. Pingst har aldrig varit begränsat till ett centralt organ utan är en församlingsrörelse som växer från plats till plats, land till land, där väckelsen bryter fram. Alla församlingar bär kallelsen att representera Guds rike på den plats där de finns och dit Anden leder.

Att utföra Vi är en agerande rörelse som mår som bäst när vi gör något.

Vårt ärende är angeläget; det finns alltid ett behov att fylla, ett budskap att predika, ett folk att nå och en människa att leda till Jesus.

Missionsuppdraget Jesu missionsuppdrag är vägledande för allt vi gör – att göra lärjungar, döpa dem och lära dem hålla allt han befallt oss. Strukturer och organisation ska förenkla och möjliggöra uppdraget. Hela evangeliet, till hela människan, i hela världen till dess att Jesus kommer tillbaka.

19

Pingströrelsens nationella och internationella struktur 20

_

Pingströrelsens nationella och internationella struktur

Pingst ung

PFAB

egen styrelse

egen styrelse

PSK

Kommunikation

egen styrelse

Förtroenderåd

Teologiskt råd

Regionala ledningsteam

Styrelseutskott

PMU

tidning, webb, some

LP

Backoffice

egen styrelse

Församlingsservice

Admin

Församling nätverksledare

HR, ekonomi, säkerhet

Nationell ledare

Administrativ ledare

Vice föreståndare

IBRA

Second Hand

Regionkoordinatorer

Regionnätverk

Intl ledare Vice föreståndare

Direktor

Samverkan nationell

Samverkan intl Föreståndare

Pingst Pastor Föreståndarteam Pastorsråd

Regionledare, före.team, före. fria mandat

Valberedning

Styrelse Pingst FFS

RÅDSLAGET

Etiskt råd Visselblåsarfunktion

FÖRSAMLINGARNA Pingströrelsen i Sverige

Samtliga skisser i rapporten ska läsas nerifrån och upp. Senare i rapporten finns specifika skisser över de tre delarna vi ser att Pingst centralt bör delas upp i, den administrativa enheten, den internationella enheten och den nationella enheten.

21

_

Pingströrelsens nationella och internationella struktur

Församlingarna Här följer beskrivningar av olika funktioner, råd och roller, med fokus på det som POF vill betona samt det som är nytt i jämförelse med nuvarande organisationsskiss i Pingst FFS. GRUNDEN I STRUKTUREN för

svensk pingströrelse är fortsatt församlingarna. Allt börjar där och allt återvänder dit. Behov och initiativ för Pingst centralt startar i våra lokala församlingar.

Vissa av dessa kan bäst fyllas och genomföras av den lokala församlingen och/eller några lokala församlingar tillsammans.

Andra behov och initiativ kan bäst fyllas och genomföras utifrån regional samverkan och vissa behov och initiativ kan bäst fyllas eller genomföras genom nationell samverkan. Oavsett vad det gäller, är det församlingarnas behov som är vägledande.

Rådslag & valberedning Rådslaget är fortsatt rörelsens formella årsmöte som behandlar frågor kring val, verksamhetsplaner, motioner och andra gemensamma, aktuella frågor.

Inom POF-processen har det inte funnits utrymme för att utreda och komma med konkreta förslag kring denna mötesplats, men en tanke som funnits är att Rådslaget med tiden skulle kunna genomföras i anslutning till Pingst Pastors konferens eller någon av våra sommarkonferenser.

Vi föreslår att valberedningens ledamöter i framtiden hämtas ur de regionala ledningsteamen, förslagsvis en person från varje ledningsteam, dock inte regionledaren. Direktorn ansvarar fortsatt för förslag till valberedning och presenterar det på Rådslag.

Vad blir skillnaden från nu?

Förändringen som föreslås är att kandidater till valberedning hittas i de regionala ledningsteamen. Idag formas förslag till valberedning genom att direktorn konsulterar befintlig valberedning, Pingst pastors regionledare och Pingst ung, samordnar ett förslag och presenterar det på Rådslag.

22

_

Pingströrelsens nationella och internationella struktur

Styrelse Styrelsen har det yttersta ansvaret för organisationen och dess förvaltningsfrågor, såsom ekonomi, juridik, personal, HR och liknande. Styrelsen säkerställer att verksamheten bedrivs i enlighet med rådande lagstiftning, beslutade riktlinjer och verksamhetsplaner, värderingar och mål för rörelsen och de beslut som fattas i rådslaget. Styrelsen övervakar och följer upp arbetet, snarare än att vara en operativ ledning, samt verkar för att Pingst centralt stödjer och stärker de lokala församlingarna utan att bli en styrande överbyggnad.

Styrelsens sammansättning Eftersom Pingst FFS är en komplex organisation med en stor personalstyrka och en betydande ekonomi, är det viktigt att säkerställa en stabil och kompetent ledning.

Samtidigt inkluderar Pingst FFS flera andra organisationer med omfattande verksamhet, vilket gör det särskilt angeläget att det inom styrelsen finns personer med god erfarenhet av arbete inom likvärdiga organisationer.

Vi tror att detta bidrar till att säkerhetsställa en god kvalitet på verksamheten samt att det skapar förutsättningar för att se möjligheter att expandera verksamheten.

Utifrån detta är vårt förslag att ett antal personer besitter denna kompetens och erfarenhet.

Styrelsen bör också fortsatt ha en tydlig kompetens inom vårt internationella arbete. Alla i styrelsen förväntas ha förankring och förtroende i en lokal pingstförsamling samt att styrelsen som helhet bör ha ett brett förtroende i rörelsen.

Vi tror att det även fortsätter att vara mycket viktigt att verksamheterna representeras i styrelsen och att relationen mellan styrelsen och verksamheterna säkerställs. I vårt arbete har vi dock uppfattat att det i något fall uppstår ett skav i fråga om att vara både ordförande i en styrgrupp och att vara ledamot i styrelsen för Pingst FFS. DET ÄR TVÅ STORA uppdrag

som kräver mycket och det är inte alltid så att en person som är skräddarsydd för ett ordförandeuppdrag i en styrgrupp innehar samma förmåga att vara ledamot i Pingst FFS styrelse.

Utifrån detta vill vi istället föreslå att det i varje verksamhets styrelseutskott/styrelse finns en ledamot som också är ledamot i Pingst FFS styrelse, förslagsvis blir denna person vice ordförande i respektive styrelse.

23

_

Pingströrelsens nationella och internationella struktur

Det är av stor vikt att styrelsen består av personer med förtroende i församlingsrörelsen

Detta förslag utesluter inte att ledamoten från styrelsen är ordförande i verksamhetens styrelse.

Om personen och verksamhetens styrelse finner detta mest lämpligt bör det inte finnas hinder för detta.

Enligt stadgarna ska styrelsen bestå av 7-13 ledamöter. Idag består styrelsen av ordförande, vice ordförande, föreståndare, ordförande i styrgrupper (fem st) samt fyra personer på fria mandat.

Vad blir skillnaden från nu?

Förändringen som föreslås är att styrelsen, bredvid ordförande, vice ordförande och föreståndaren, består av 3-4 personer med styrelse-/koncernkompetens och ca sju församlingsröster, personer med förtroende i sina lokala församlingar och med stora hjärtan för det gemensamma.

Representationen av verksamheterna i styrelsen förändras genom att sittande styrelse fördelar representationen till de olika verksamheterna istället för att som i nuläget utgöras av ordförande från styrgrupper.

24

_

Pingströrelsens nationella och internationella struktur

Etiskt råd Detta råd har som uppgift att stödja och rådge styrelsen vid uppkomna situationer av etisk/moralisk karaktär. Lokala församlingar har möjlighet att, via den nationella ledaren, kontakta rådet för att få stöd och hjälp i situationer som uppstått i det lokala sammanhanget. Rådet har också en visselblåsarfunktion dit enskilda och församlingar har möjlighet att meddela oro och/ eller misstänkta oegentligheter.

RÅDET HAR TYSTNADSPLIKT och

sammanträder vid behov. Ordförande i Pingst FFS styrelse är också det etiska rådets ordförande och sammankallande. Rådet bör bestå av personer med kompetens inom psykologi, juridik, teologi, etik, själavård och ledarskap och som också alla har förtroende i sina lokala församlingar.

Det etiska rådet föreslås av valberedningen och väljs på rådslag.

Valberedningen bör vid rekrytering till rådet konsultera sakkunniga inom området, för att säkerställa rådets kompetens.

Syftet är att ge stöd och råd vid uppkomna situationer av etisk/moralisk karaktär inom Pingst FFS.

Ansvarsområden •

Att stödja och rådge styrelsen för Pingst FFS vid uppkomna situationer av etisk/moralisk karaktär inom Pingst centralt.

•

Att stödja och rådge lokala församlingsledningar vid uppkomna situationer av etisk/ moralisk karaktär i det lokala sammanhanget.

•

Att utgöra visselblåsarfunktion.

Mandat •

Rådet har en rådgivande funktion och har inte mandat att agera på egen hand.

Tillsättning •

Föreslås bestå av 5-7 personer.

Föreslås av valberedning och väljs på rådslag. Ledamöterna väljs för två år. Ordförande för Pingst FFS är ordförande i det etiska rådet. En ledamot från förtroendenämnden för Pingst Pastor ingår också.

•

Bör bestå av personer med kompetens inom psykologi, juridik, teologi, etik, själavård och ledarskap. Medlemmarna ska ha förankring och förtroende i sina lokala församlingar

Krishantering 25

Att skapa strukturer för att förebygga missförhållanden samt för hjälp och stöd i krissituationer är något som varit ett tydligt önskemål i POF. Vårt förslag är att strukturera denna funktion i tre delar, det etiska rådet med visselblåsarfunktion, förtroenderådet inom Pingst Pastor och ett förebyggande arbete som utgår ifrån verksamhetsområdena Pingst Omsorg och Pingst ung.

Förebyggande arbete Inom Pingst Omsorg och Pingst ung bedrivs idag ett förebyggande arbete genom exempelvis I trygga händer-arbetet, Ekumeniska riktlinjer vid sexuella övergrepp samt riktningsgivande dokument skrivna av Pingst Själavård Referens.

Vårt förslag är att detta arbete utökas för att förstärka arbetet i att utbilda och träna församlingsledare för att kunna hantera situationer som uppstår på ett klokt och handlingskraftigt sätt. Vi önskar också att detta arbete mynnar ut i redskap till församlingsledningar för att hjälpa sina ledare till ett sunt förhållningssätt till sig själva och sin makt.

Vad blir skillnaden från nu?

Förändringen som föreslås är att inrätta ett etiskt råd, vilket inte finns i nuläget. Det förebyggande arbete som beskrivs ovan finns dock till vissa delar idag men föreslås att utökas.

26

_

Pingströrelsens nationella och internationella struktur

_

Pingströrelsens nationella och internationella struktur

Pastorsråd Pingströrelsen har alltid varit en dynamisk och decentraliserad rörelse där den lokala församlingen står i centrum. Det är vår gemensamma mission, erfarenhet och identitet som Ordets och Andens folk som i första hand håller oss samman och detta vill vi värna.

I DAGENS informationssamhälle har

möjligheterna att ta del av kunskap, idéer och relationer aldrig varit större.

Med några klick kan vi få tillgång till perspektiv från hela världen, och genom sociala medier kan vi bygga nätverk långt utanför våra lokala och traditionella sammanhang. Denna utveckling har skapat enorma möjligheter men också utmaningar – särskilt för rörelser som vilar på en gemensam tro, mission och identitet.

Tidigare hölls en rörelse ofta samman genom begränsade informationskanaler och starka interna relationer. Man delade samma berättelser, traditioner och auktoriteter, vilket skapade en naturlig enhet. Idag utmanas detta av ett ständigt flöde av alternativa perspektiv.

Medlemmar i en rörelse har tillgång till en mångfald av idéer och kan engagera sig i parallella

gemenskaper, vilket gör det svårare att upprätthålla en gemensam förståelse av vad rörelsen står för och vart den är på väg.

Den ökade relationella rörligheten gör också att lojaliteten till en specifik rörelse minskar. När individer lätt kan skapa och underhålla relationer utanför den egna gemenskapen blir det mindre självklart att hålla fast vid dess värderingar och strukturer.

Detta leder inte nödvändigtvis till att engagemanget försvagas, men det kräver en annan sorts sammanhållning – en som bygger mer på identitet än på traditionell tillhörighet. För att hålla ihop en rörelse i denna nya verklighet behöver vi därför bli tydligare i vår identitet, teologi och mission.

PASTORSRÅDET ANSVARAR för att

överse och stärka pingströrelsens identitet, teologi och inriktning för att främja församlingsrörelsens enhet och tillväxt med såväl nationella som internationella perspektiv.

Rådet uttrycker församlingsrörelsens röst och ger genom föreståndarteamet vägledning och riktning för den gemensamma verksamheten. Föreståndarteamet har ansvar för att lyssna in och förankra övergripande frågor för rörelsen hos pastorsrådet.

27

PASTORSRÅDET ÄR ledningsgrupp

för nätverket Pingst Pastor och har genom det ansvar att ena, utrusta och stötta pastorskåren.

Pastorsrådet har också en viktig funktion i att vara bollplank för föreståndarteamet i dess arbete.

För att kunna vara riktningsgivande inom dessa områden behöver medlemmarna i rådet leva med en stor öppenhet gentemot församlingsrörelsen och de lokala församlingarnas möjligheter, utmaningar och uttryckta behov. De behöver även vara lyhörda för Andens ledning.

Pastorsrådets bearbetning och slutsatser ska ses som vägledande för församlingar men kan aldrig åläggas lokala församlingar.

Pastorsrådets inflytande i förhållande till lokala församlingar bygger helt på förtroende.

Relation till Teologiska rådet Det teologiska rådet och Pastorsrådet förväntas ha ett nära samarbete där teologiska frågor som Pastorsrådet fångar upp som viktiga i rörelsen kan ges som uppdrag till det teologiska rådet att bearbeta.

Pastorsrådets sammansättning Alla fyra medlemmar i föreståndarteamet ingår i Pastorsrådet, för att komma nära de operativa funktionerna och nätverken.

28

_

Pingströrelsens nationella och internationella struktur

För att rådet tydligt ska förankras i rörelsen föreslår vi att regionledarna i nätverket Pingst Pastor blir en del av rådet. Det ger geografisk spridning och innebär att de lokala församlingarna har en nära och tydlig representant i rådet. Utöver dessa fasta mandat kan Pastorsrådet kompletteras med ett antal fria mandat.

Tillsättning Föreståndarteamet och regionledarna tillsätts i enlighet med riktlinjer för dessa funktioner.

De fria mandaten föreslås av valberedningen i samråd med föreståndarteamet och väljs på rådslaget. Förslagen bör bidra till att komplettera befintligt råd utifrån tjänstegåvor, storlek på församling, könsfördelning, ålder och insikt i internationellt arbete.

Detta för att skapa den bredd och det förtroende som rådet behöver för att kunna utföra sin uppgift väl.

Uppdragsbeskrivning för Pastorsrådet •

Att vara en röst som uttrycker Pingströrelsens teologi, identitet och riktning.

•

Att lyssna in vad som sker i rörelsen och vara en röst för pastorer och församlingar samt genom föreståndarteamet ge vägledning och riktning för de gemensamma verksamheterna.

_ •

Pingströrelsens nationella och internationella struktur

Att arbeta för att skapa enhet i rörelsen och samla församlingarna till samverkan kring det gemensamma uppdraget.

•

Att ge andlig och teologisk vägledning vid behov.

Pastorsrådets slutsatser är rådgivande och bygger på församlingarnas perspektiv.

•

Att i samarbete med Pingströrelsens teologiska råd fördjupa sig i och bearbeta teologiska frågor som berör vår rörelse.

•

Att stötta och inspirera pastorer i deras teologiska och andliga ledarskap.

•

Att vara ledningsgrupp för Pingst Pastor och därigenom möta pastorers behov av omsorg, dialog, inspiration och praktiska redskap.

Pingst Pastor Nätverket Pingst Pastor bygger fortsatt på det självförståelsedokument som funnits sedan starten 2013, som säger att nätverket Pingst Pastor vill vara en plats för goda relationer och utmaningar. Det ska vara en gemenskap till stöd för pastorerna och i förlängningen vara ett sammanhållande kitt i hela Pingströrelsen.

Vad blir skillnaden från nu?

Förändringen som föreslås är att inrätta ett pastorsråd, vilket är en omarbetning av det som idag kallas Pingst referens. De stora skillnaderna ligger i att formalisera dess uppdrag, förändra tillsättningen och förtydliga mandatet.

Pingst referens har enbart varit ett bollplank till föreståndaren och har tillsatts av föreståndaren.

29

_

Pingströrelsens nationella och internationella struktur

Regional samverkan i Sverige I vårt inlyssnande uppfattar vi en önskan om en förstärkt regional samverkan inom Pingströrelsen. Den regionala strukturen skapar en större närhet mellan pastorer, ledare och inte minst församlingar. En förstärkt regional samverkan tror vi kan leda till en ökad möjlighet att visa varandra omsorg, där ingen församling, ofrivilligt, ska behöva kämpa ensam.

VI TROR OCKSÅ att denna

samverkan kan leda till en bättre samordning av resurser och initiativ samt en starkare möjlighet till expansion, där vi tillsammans kan inspirera varandra och ta ett gemensamt ansvar för exempelvis församlingsplantering och evangelisationssatsningar.

Som utgångspunkt för den regionala samverkan ser vi Pingst Pastors regionala nätverk, som är Pingsts starkaste och mest geografiskt spridda nätverk.

Eftersom församlingarnas primära företrädare är deras pastorer, tror vi att vår pastorsgemenskap är en naturlig utgångspunkt för omsorg om församlingarna.

I våra undersökningar har vi sett att detta har fungerat väl

30

i exempelvis nätverken Älska Norrland och Pingst i Väst och vi föreslår att varje region får möjlighet och utrymme att forma sin regionala samverkan utifrån sina förutsättningar och behov.

Vi tror dock att en viss gemensam grundstruktur kommer att tjäna samverkan mellan regioner och därför lägger vi följande förslag.

Regionledare Regionledarens uppgift finns beskriven i Pingst Pastors självförståelsedokument.

En förändring vi föreslår är att regionledaren utses av regionens pastorer i samråd med föreståndaren, istället för att enbart utses av föreståndaren.

Vår förhoppning är att detta ska främja regionalt självbestämmande och därmed ett större ansvar och ägandeskap för regionens samverkan.

Regionledaren är regionens representant i Pastorsrådet och har där ett ansvar att företräda behov och synpunkter i regionen.

Detta önskar vi ska förstärka det regionala inflytandet över det centrala.

Den reviderade rollen innefattar också att sammankalla och leda det regionala ledningsteamet.

_

Pingströrelsens nationella och internationella struktur

Förslaget innebär även att regionledaren prövas vart fjärde år av föreståndaren för Pingst i samråd med regionens pastorer.

Vi föreslår att denna prövning innefattar 2-3 samtal mellan regionledaren och föreståndaren som utgår ifrån ledorden för Pingst Pastor.

kunna erbjuda hjälp och stöd.

•

Kalla till årliga församlingsledarträffar, där även församlingar som saknar pastor inkluderas, för att samtala om teologiska och aktuella frågor, dela erfarenheter och överse regionens behov.

•

Jobba med samordning av regionala resurser och initiativ.

•

Arbeta för en expansiv rörelse i regionen.

Regionala ledningsteam Vi föreslår att varje region formar ett regionalt ledningsteam runt regionledaren. Regionledaren leder det regionala ledningsteamet som har till uppgift att uppmuntra till omsorg om pastorer och församlingar samt till samordning och expansion i regionen.

En breddning av ledarskap i regionerna ger fler möjligheten att utmanas i sitt ledarskap och möjliggör decentralisering av initiativ och resurser. En förstärkt regional samverkan ger församlingar mer inflytande, både i sina respektive regioner och nationellt, genom representation i Pastorsrådet.

De regionala ledningsteamen ska: •

TEAMET BESTÅR AV personer med

olika kompetenser och erfarenheter för att på bästa sätt stötta regionens arbete. Vi tror att ett team har bättre förutsättningar att genomföra detta, samtidigt som det avlastar regionledaren. Teamet bidrar också till kontinuitet och stabilitet när en regionledare avgår.

Vi ser också teamet som ett forum där pastorer kan växa både i tjänst och i regionalt förtroende.

Det regionala ledningsteamet föreslås väljas av regionens pastorer efter förslag från processgruppsledarna i regionen.

Ha ett omsorgsansvar för regionens församlingar, inte för att stå över dem, utan för att

31

_

Rollbeskrivning:

Översyn av regional indelning och regionala nätverk

Regionledare inom Pingst Pastor

För att möjliggöra förändringarna kring regional samverkan och främja den utveckling vi vill se regionalt, behöver den regionala indelningen av Pingst Pastor ses över.

Det är framför allt region Mitt som behöver delas upp för att bli hanterbar för regionledare och ledningsteam. Vi föreslår också att regionindelningen blir densamma för Pingst Pastor, Pingst ung, LP och i de fall där andra nätverk nu eller i framtiden formar regional struktur.

Regionledaren har en central roll i att stärka den regionala samverkan inom Pingst. Uppdraget syftar till att skapa närhet mellan pastorer, ledare och församlingar, samt att säkerställa att ingen församling behöver kämpa ensam. Vidare ska regionledaren arbeta för bättre samordning av resurser och initiativ, samt främja expansion genom församlingsplantering och evangelisationssatsningar.

Användande av SST-medel för regionledaruppdraget

Ansvarsområden

I arbetet med regional samverkan har frågan om hur vi nyttjar SSTmedel kommit upp. Med hänsyn till förändringar kring dessa medel och den pågående processen, avstår vi från att lämna förslag i nuläget. Vi vill dock säkerställa att vi framöver utvärderar hur dessa medel bäst kan användas för att gynna regionerna.

•

Att vara sammankallande för det regionala ledningsteamet.

•

Att tillsammans med det regionala ledningsteamet ha ett omsorgsansvar för församlingarna i regionen.

•

Att underlätta samordning av resurser och initiativ inom regionen.

•

Att arbeta för en expansiv rörelse i regionen genom att stötta församlingsplantering och evangelisation.

•

Att ta kontakt med sin regions processgruppsledare i nätverket minst två gånger per termin för uppföljning och utveckling.

Syfte

32

_ •

Pingströrelsens nationella och internationella struktur

Att koordinera och samordna regional förkunnargemenskap.

•

Att föra lämplighetssamtal med blivande vigselförrättare i regionen.

•

Att ansvara för tilldelning av processgrupp till nya medlemmar, flyttningar inom nätverket och avslut av medlemskap för medlemmar.

•

Att representera regionens pastorer i samråd med den nationella föreståndaren för Pingst FFS.

Tillsättningsprocess •

Regionledaren utses av regionens pastorer i samråd med föreståndaren för Pingst FFS.

•

Uppdraget prövas vart fjärde år genom samtal mellan regionledaren och föreståndaren, där följande kriterier utvärderas:

Mandat •

Fatta beslut inom ramen för det regionala ledningsteamets ansvarsområde.

•

Företräda regionen i samtal med den nationella föreståndaren för Pingst FFS

•

Kallad: Bevaras kallelsen genom Ordet och Anden?

Fördjupas den personliga efterföljelsen och växer karaktären?

•

Bekräftad: Finns förtroende i den lokala och regionala kontexten?

Finns förtroendet hos föreståndaren?

•

Överlåten: Finns en vilja och förutsättningar att fortsätta tjäna regionen?

•

Regionens pastorer och ledare ges möjlighet att inkomma med eventuella invändningar.

•

I denna process ska även den sittande regionledarens gåvor och kompetenser utvärderas och prövas utifrån de behov som identifieras i regionen.

33

Rollbeskrivning:

_

Pingströrelsens nationella och internationella struktur

Regionalt ledningsteam Det regionala ledningsteamet ska bidra till stabilitet och kontinuitet i arbetet i regionen samt säkerställa att det finns en stark och fungerande samverkan mellan församlingarna i regionen.

Ansvarsområden •

Att ha ett omsorgsansvar för regionens församlingar och erbjuda hjälp och stöd vid behov.

•

Att samordna regionala resurser och initiativ.

•

Att arbeta för en expansiv rörelse i regionen genom strategiska satsningar.

•

Att stödja och komplettera regionledaren i uppdraget.

•

Att säkerställa stabilitet vid förändringar i regionledarskapet.

•

Att kalla till årliga församlingsledarträffar, där även församlingar som saknar pastor inkluderas, för att samtala om teologiska och aktuella frågor, dela erfarenheter och överse behoven i regionen.

34

Mandat • •

•

Fatta beslut i frågor rörande den regionala samverkan.

Administrera och förvalta ekonomiska medel som tilldelas regionen.

Föreslå förändringar i strategi och arbetssätt i regionen.

Tillsättningsprocess Det regionala ledningsteamet väljs av regionens pastorer på förslag från regionens processgruppsledare i Pingst Pastor.

_

Pingströrelsens nationella och internationella struktur

Vad blir skillnaden från nu?

Förändringen som föreslås gäller hur våra regioner leds.

Tillsättningen av regionledarrollen genomförs idag av föreståndaren men i förslaget ska regionens pastorer tydligare inkluderas i tillsättningsprocessen. Förutom regionledaren tillsätts ett regionalt ledningsteam och dessa två funktioner får tillsammans en utökad roll, i jämförelse med regionledaren idag, genom ett omsorgsansvar för församlingarna. Ambitionen med förändringarna kring det regionala är att stärka detta skikt i vår rörelse och förskjuta intiativ och driv från det nationella till det regionala.

35

_

Pingströrelsens nationella och internationella struktur

Teologiskt råd Det teologiska rådet består av 10–12 personer med god teologisk kunskap och förtroende i rörelsen, utsedda av Pingst Pastor. Rådets funktion är att skapa forum för goda teologiska samtal, föreslå resurser för teologisk fördjupning, samt – på uppdrag av Pingst Pastor – sammanställa och formulera ett levande teologiskt ramverk för att ännu mer effektivt kunna utföra missionsuppdraget.

dem att vara med i, där önskemålet om en tydlig teologi är ett av de viktigaste skälen som anges.

Unga ledare efterfrågar vägledning för att stå väl rustade i att ge vidare en sund teologi, sprungen ur Pingströrelsen, till nästa generation.

Med ökat tryck från omvärlden kan Teologiskt råd vara ett stöd som innebär att enskilda pastorer och församlingar inte ensamma behöver stå till svars gentemot media eller myndigheter.

Varför behövs ett teologiskt råd?

•

Att främja och fördjupa det teologiska samtalet inom Pingst Pastor samt fånga upp frågor lokalt, regionalt och nationellt som är viktiga att lyfta.

•

Att hänvisa till utvalda artiklar, skrifter och relevanta källor för vägledning, reflektion och samtalsunderlag som kan användas i lokala församlingar.

•

Att med utgångspunkt i Pingsts nuvarande värdegrund formulera ett levande teologiskt ramverk kring centrala frågor med bred förankring för att bidra till större teologisk tydlighet inom Pingströrelsen.

POF-processen har visat att ett av de starkaste och mest samstämmiga önskemålen är forum för teologiska samtal samt en större tydlighet kring var Pingströrelsen står i centrala teologiska frågor.

Församlingar som inte själva har förutsättningar att sätta sig in i djupare teologiska frågeställningar önskar stöd.

Pastorer som hamnar i konflikt med styrelse och/eller medlemmar i sina församlingar kring teologiska frågor önskar ett starkare stöd.

Pionjära ledare som står i expansiva sammanhang undrar om Pingströrelsen är rätt forum för

36

Uppdragsbeskrivning

_

Pingströrelsens nationella och internationella struktur

Med ökat tryck från omvärlden kan Teologiskt råd vara ett stöd för enskilda pastorer och församlingar Sammansättning och mandat Sammansättningen av Teologiskt råd bereds av Pastorsrådet och föreslås till Pingst Pastor med ett mandat på tre år. Om fortsatt förtroende finns kan mandatet förnyas.

Medlemmar i Pingst Pastor kan föreslå personer till Teologiskt råd via sina regionledare.

Föreståndaren för Pingst FFS ingår i rådet men är inte sammankallande.

Teologiskt råd bör ges utrymme på Pingst Pastors olika mötesplatser för teologisk fördjupning och bearbetning.

Teologiskt råd ger vägledande rekommendationer för medlemmar i Pingst pastor och är en viktig resurs för den lokala församlingen.

Vad blir skillnaden från nu?

Förändringen som föreslås är att inrätta ett teologiskt råd. I dagsläget finns ett teologiskt nätverk som fungerar under friare former och som inte har någon formell/ organisatorisk koppling till Pingst FFS.

37

_

Pingströrelsens nationella och internationella struktur

Förtroenderåd Förtroenderådet (för närvarande kallat förtroendenämnd) inom Pingst Pastor agerar då en situation uppkommit där en pastors/ledares förtroende ifrågasätts i församling eller bland kollegor. Även enskilda pastorer inom nätverket kan vända sig till rådet för stöd och vägledning när de upplever brist på förtroende.

Arbetsuppgifter •

Att vara rådgivande till samfundet i vigselfrågor och komma med rekommendationer gällande återkallande av vigselrätt i särskilda fall.

•

Att hantera situationer samt pastorers och ledares relationer till nätverket Pingst Pastor, då vederbörande brutit eller missbrukat tystnadsplikten och/eller ifrågasatts/fallit på det moraliska området eller på annat sätt missbrukat sin tjänst.

•

Att ansvara för en process av helande och upprättelse, där förutsättningar för detta finns, samt ge rekommendation gällande när, om och hur en återgång till tjänst kan ske.

•

Att knyta till sig professionell hjälp, (t.ex. jurister, psykologer och terapeuter m.fl.), som bidrar till nödvändig kunskap, kompetens och kvalitet i hanteringen.

•

Att stödja, rådgiva och avlasta föreståndaren för Pingst FFS i frågor och situationer som rör ovan nämnda områden.

RÅDET HANTERAR pastorers och

ledares relation till nätverket Pingst Pastor, samt ger rekommendationer gällande vigselrätt för individer, vid uppkomna situationer. Rådet ska bestå av pastorer med gedigen erfarenhet av församlingsarbete och som har högt förtroende bland pastorerna i nätverket. En av medlemmarna i rådet är också ledamot i det etiska rådet. Rådet utses av Pastorsrådet och bekräftas av nätverket Pingst Pastor.

Övergripande mål Medverka till att frågor och ärenden som rör andligt ledarskap inom Pingst Pastor, hanteras på ett bibliskt, sanningsenligt och förtroendeingivande sätt gentemot individ, pastorskår, rörelse och samhälle.

38

_ •

Pingströrelsens nationella och internationella struktur

Att församlingar som är i behov av hjälp från Pingst, vänder sig inte till Förtroenderådet, utan kontaktar den nationella ledaren eller föreståndaren för Pingst FFS.

Mandat Rådet arbetar med och beslutar om rekommendationer utifrån mandat givet av Pingst Pastor. De beslut rådet fattar blir därmed för individen, pastorskåren och rörelsen riktningsgivande.

Detta skall bidra till att det skapas tillit, trygghet och tydlighet i hantering av aktuella frågor och ärenden. Enskilda medlemmar samt rådet prövas och väljs årligen av Pingst Pastor enligt överenskommet tillvägagångssätt.

Dokument

Rådet ska ansvara för en process av helande och upprättelse där förutsättningar för detta finns.

Förtroenderådet förhåller sig till de dokument som tagits fram gällande tystnadsplikt och krishantering i Pingst.

Vad blir skillnaden från nu?

Förändringen som föreslås är att byta namn på den förtroendenämnd som inrättades på Pingst Pastor 2025, men utöver namnbyte är POF:s förslag i stora drag detsamma som för nuvarande förtroendenämnd.

39

_

Pingströrelsens nationella och internationella struktur

Föreståndarteam I vårt inlyssnande av rörelsen har vi uppfattat en tydlig önskan om ett breddat ledarskap genom en föreståndare med ett team runt sig. Vårt förslag är därför att skapa ett föreståndarteam bestående av en föreståndare, två vice föreståndare som även är nationell respektive internationell ledare samt en direktor som även är administrativ ledare.

FÖRESTÅNDARTEAMET är navet i

organisationen och förväntas att med sina olika ansvarsområden och forum ha insyn, tillgodogöra sig information och inhämta synpunkter för att kunna fatta goda strategiska beslut tillsammans.

I nästa led förväntas de leda och implementera besluten inom sina enheter och ansvarsområden.

Föreståndarteamet lyssnar in och förankrar övergripande frågor i Pastorsrådet och 40

involverar verksamheterna genom verksamhetsledarna, som i sin tur har det operativa ansvaret för att genomföra arbetet.

Föreståndarteamet ingår i Pastorsrådet och förväntas lyssna in församlingsrörelsen genom rådets representanter, samt låta den identitet, den riktning och de mål som bearbetas och uttrycks i rådet, prägla den verksamhet de ansvarar för. De vice föreståndarna förväntas också lyssna in respektive nätverk och verksamhetsområden.

Direktorn förväntas lyssna in sina verksamhetsområden samt har ett utökat ansvar för att driva frågor utifrån styrelsens mål. Sammantaget är föreståndarteamets mål att forma strategier som leder verksamheten och nätverken i en riktning som skapar goda förutsättningar för lokal tillväxt, regionala initiativ, nationell samverkan och globalt avtryck.

_

Pingströrelsens nationella och internationella struktur

TEAMET LEDS AV föreståndaren, som

också har yttersta mandat, men samtliga teammedlemmar åläggs att lyssna in varandra, med Pingsts bästa för ögonen.

Inom varje roll bör man arbeta för enhet och samverkan snarare än att främja sin egen självständighet och sina egna initiativ.

Vi ser dock att den nationella och den internationella ledaren har mer initiativrika roller som utifrån församlingsrörelsens behov och givna riktning leder utvecklingen inom nätverk och verksamhet.

Föreståndarteamet lever transparent, stödjer varandra och bjuder in till saklig och uppbygglig korrigering gällande andligt ledarskap och personlig helgelse.

Detta följs upp av styrelsen.

Föreståndare och vice föreståndare väljs alla vid samma rådslag. Om någon av dessa avgår under pågående mandatperiod kan styrelsen tillsätta en ersättare fram till nästa ordinarie rådslag.

Föreståndarteamet lever transparent, stödjer varandra och bjuder in korrigering gällande ledarskap och helgelse

41

Rollbeskrivning:

_

Pingströrelsens nationella och internationella struktur

Föreståndare Föreståndaren leder Pingst FFS och har det övergripande ansvaret för enhet, riktning och strategi inom Pingst.

Ansvarsområden •

•

Samlar, enar och håller ihop Pingst genom att stärka och vaka över relationer mellan församlingar, nätverk och gemensam verksamhet.

Vakar över och värnar den lokala församlingens frihet och autonomi.

•

Inspirerar, uppmuntrar, stöttar och håller samman pastorerna genom att leda nätverket Pingst Pastor.

•

Är tillsammans med direktorn ansvarig för kultur och värderingar på Pingst centralts kontor.

•

Leder föreståndarteamet.

•

Leder den nationella verksamheten i samråd med den nationella ledaren.

•

Leder den internationella verksamheten i samråd med den internationella ledaren.

•

Är ledamot och föredragande i styrelsen.

•

Är Pingst FFS främsta (men inte enda) representant och talesperson, både nationellt och internationellt.

•

Samordnar och följer upp verksamhetsledarnas arbete tillsammans med nationell respektive internationell ledare.

•

Sammankallar Pastorsrådet och har tillsammans med det ansvar för att ge uttryck för Pingströrelsens teologi, identitet och riktning.

•

Är en länk mellan Pastorsrådet, styrelsen, föreståndarteamet samt den nationella och internationella verksamheten.

42

_

Pingströrelsens nationella och internationella struktur

Mandat Föreståndaren utövar sitt uppdrag inom det mandat som fastställts av rådslaget och agerar i enlighet med styrelsens delegerade befogenheter enligt delegationsordningen.

Tillsättning Föreståndaren föreslås av valberedningen och väljs av församlingarna i ordinarie rådslag för fyra år. Styrelsen ansvarar för att en utvärdering och prövning görs inför en ny mandatperiod genom 2-3 samtal med dess ordförande.

43

Rollbeskrivning:

_

Pingströrelsens nationella och internationella struktur

Nationell ledare och vice föreståndare Denna roll innebär ledarskap och ansvar för Pingsts nationella samverkan och är en viktig länk mellan Pingst centralt och de lokala församlingarna.

Mandat

Ansvarsområden

Tillsättning

•

Är ansvarig för samordning och utveckling inom Pingsts nationella verksamhet

•

Är chef för nätverksledare och verksamhetskoordinatorer inom Pingst församling, verksamhetsledare för Pingst ung, Pingst Social och Pingst Utbildning.

Nationell ledare föreslås av styrelsen i samråd med föreståndaren och väljs av församlingarna i ordinarie rådslag för fyra år. Styrelsen ansvarar för att det sker en utvärdering och prövning inför en ny mandatperiod.

•

Är representant och talesperson för Pingst FFS med särskilt fokus på det nationella arbetet.

•

Möter församlingar och församlingsledningar för att stödja och stärka deras arbete.

•

Är adjungerad i styrelsen.

•

Är ledamot i Pastorsrådet.

•

Företräder, tillsammans med respektive verksamhetsledare, verksamheten inom sitt ansvarsområde i styrelsen.

44

Har mandat att fatta operativa beslut inom sitt ansvarsområde men större strategiska beslut fattas gemensamt i föreståndarteamet.

_

Pingströrelsens nationella och internationella struktur

Rollbeskrivning:

Internationell ledare och vice föreståndare Denna roll innebär ledarskap och samordning av internationell samverkan inom Pingst och är en viktig länk mellan Pingst centralt och de lokala församlingarna.

Ansvarsområden •

•

•

•

Är ansvarig för samordning och utveckling inom Pingsts internationella verksamhet. Är chef för verksamhetsledare för PMU och IBRA. Är representant och talesperson för Pingst FFS med särskilt fokus på det internationella arbetet. Är en kontaktpunkt för lokala församlingar och internationella aktörer in i Pingst FFS, vad gäller internationella frågor.

•

Är adjungerad i styrelse

•

Är ledamot i Pastorsrådet.

•

Företräder, tillsammans med respektive verksamhetsledare, verksamheten inom sitt ansvarsområde i styrelsen.

•

Är sammankallande i Samverkan Internationell och har i uppdrag att samordna och utveckla rörelsens missionsarbete, i samverkan och i linje med församlingarnas vilja och inriktning.

•

Är en röst både för och till församlingarna om vår gemensamma missionskallelse.

Mandat Har mandat att fatta operativa beslut inom sitt ansvarsområde men större strategiska beslut fattas gemensamt i föreståndarteamet.

Tillsättning Den internationella ledaren ska vara, eller ha erfarenhet som, pastor samt ha erfarenhet av aktivt missionsengagemang.

Internationell ledare föreslås av styrelsen i samråd med föreståndaren och väljs av församlingarna i ordinarie rådslag för fyra år. Styrelsen ansvarar för att det sker en utvärdering och prövning inför en ny mandatperiod.

45

Rollbeskrivning:

_

Pingströrelsens nationella och internationella struktur

Administrativ ledare och direktor Denna roll innebär ledarskap och ansvar för de administrativa tjänsterna inom Pingst centralt samt har ett övergripande ansvar för personalbudget och bokslutsfrågor.

Ansvarsområden •

Direktorn ansvarar, i samråd med föreståndaren, för att av styrelsen fattade beslut verkställs.

•

Har ett övergripande ansvar tillsammans med föreståndare för personal.

•

•

•

46

Har ett övergripande ansvar för ekonomi med budget och bokslutsarbete.

Har ett övergripande ansvar tillsammans med föreståndare för myndighets- och andra för verksamheten nödvändiga externa kontakter. Är adjungerad till styrelsen och rapporterar personalärenden och ekonomiuppföljning. Är föredragande i styrelsen tillsammans med föreståndaren.

•

Är daglig ledare på det centrala kontoret.

•

Är ansvarig för att gällande attestinstruktioner följs.

•

Är ansvarig för kapitalförvaltning enligt placeringspolicy.

•

Är tillsammans med föreståndaren ansvarig för kultur och värderingar på Pingst centralts kontor.

•

Är chef för stabsfunktioner och administrativ personal.

•

Är ledamot i Pastorsrådet.

Mandat Direktorn utövar sitt uppdrag inom det mandat som fastställts av styrelsen och agerar i enlighet med styrelsens delegerade befogenheter enligt delegationsordningen.

Tillsättning Direktorn tillsätts av styrelsen genom förordnande på fyra år och kan efter prövning ges förtroende för ny period.

_

Pingströrelsens nationella och internationella struktur

Vad blir skillnaden från nu?

Förändringen som föreslås är inrättandet av ett föreståndarteam som består av föreståndaren, direktorn samt de två nya vice föreståndarna, som ska tillsättas.

Mindre förändringar föreslås också för föreståndarrollen och direktorsrollen."

47

Den nationella enheten 48

_

Den nationella enheten

Vad blir skillnaden från nu?

Förändringen som föreslås är att dela in Pingst FFS i tre enheter och ett förtydligande av hur vi arbetar med nätverk och verksamheter.

49

_

Den nationella enheten

Verksamhet & nätverk Verksamheten och nätverken inom Pingst centralt struktureras i tre enheter, en nationell, en internationell och en administrativ. Dessa enheter syftar till att främja samverkan mellan församlingar och ledare inom olika områden, skapa resurser för församlingarna samt att vara församlingens förlängda arm in i olika samhällssektorer.

UTÖVER VERKSAMHETERNA är

nätverken fortsatt en viktig del av Pingst centralt. På många sätt kan Pingströrelsen beskrivas som en nätverksrörelse. Det är i nätverken som människor och församlingar hittar samverkan som leder till initiativ och rörelse.

50

_

Den nationella enheten

Nationell samverkan Vi önskar se att vår centrala och regionala struktur främjar nätverk och att vi formar ett tänkesätt där vi utgår ifrån att vi ger resurser till nätverk i form av anställningar och verksamhet istället för att vi utgår från att verksamheten har nätverk.

såväl regionala nätverk som tematiska nätverk.

För Pingsts nationella arbete gäller att det ska ha nätverk inom följande fält:

DET ÖVERGRIPANDE uppdraget för

Pingströrelsens verksamheter och nätverk är att verka för samverkan mellan församlingarna. Det innebär att inspirera till samverkan, möjliggöra samverkan, koordinera samverkan och, när så är möjligt, skjuta till resurser för samverkan.

Organisation av nationell samverkan I verksamhetsområdet Pingst församling jobbar, enligt vårt förslag, koordinatorer och nätverksledare med tematiska nätverk och har därmed olika benämningar beroende på vad de leder, t.ex. kreativ koordinator/nätverksledare eller koordinator för församlingsplantering.

En koordinator kan ansvara för ett specifikt nätverk eller för ett antal olika nätverk inom samma område. Nätverksstrukturen är dynamisk och levande och det betyder att nätverk kan komma och gå över tid,

•

Omsorg

•

Diakoni/socialt arbete

•

Evangelisation/pionjärt arbete/ församlingsplantering

•

Församlingsutveckling inklusive ledarträning/Pingst Ledare

•

Unga vuxna

•

Kreativt arbete/ gudstjänstutveckling

•

Idrottsmission

NÄTVERK OCH VERKSAMHET inom

områdena administration samt arkiv och forskning relaterar, enligt vårt förslag, framöver till den administrativa enheten.

51

Samverkan Nationell Nationell ledare samlar nätverksledarna och koordinatorerna inom Pingst församling samt verksamhetsledarna för Pingst ung, LP och PSK till ett samverkansråd som vi kallar Samverkan Nationell.

Huvudsyftet med denna samverkan är att hitta vägar för att arbeta bättre tillsammans gällande resurser och initiativ.

Verksamhetsledningen Vi ser fortsatt vikten av att regelbundet samla verksamhetsledningen, som består av föreståndarteamet och verksamhetsledarna för verksamheterna inom både den nationella och internationella enheten, för att ge utrymme för samverkan mellan de tre enheterna.

Styrgrupper I vårt arbete kring den nationella samverkan har styrgrupperna blivit ett område för samtal. I visionen för fullt utbyggt Pingst var målet att ena alla verksamheter under Pingsts styrelse och att verksamheterna skulle ledas av en styrgrupp.

Detta genomfördes inom det internationella området och Pingst församling, medan PSK, LP och Pingst ung fortsatt har behov av en egen styrelse, på grund av myndigheter och andra externa aktörers krav.

PSK:s styrgrupp breddades till att omfatta Pingst Utbildning,

52

_

Den nationella enheten

LP:s styrgrupp breddades till att omfatta Pingst Social utöver de enskilda styrelserna och de har fungerat i personunion. Pingst ung har fortsatt att vara styrelse och styrgrupp för verksamheten gällande barn- och ungdomsfrågor.

Vi har i vårt inlyssnande uppfattat en svårighet i att vara styrgrupp där det juridiska ansvaret finns i Pingsts huvudstyrelse. Framför allt uppfattar vi att det är oklarhet gällande mandat och ansvar som utgör svårigheten.

Inom styrelserna för Pingst Utbildning och Pingst Social har vi uppfattat ett skav utifrån vad det betyder att vara en breddad styrgrupp inom ett område som har en tydlig verksamhet som kräver styrelsearbete. Att det dessutom inte finns någon anställd inom något annat område än det som själva styrelsen ansvarar för, har gjort det svårt att genomföra den tänkta breddningen.

VI SER NU ATT det finns två väg-

ar framåt inom Pingst Social och Pingst utbildning.

Det första alternativet är att flytta in verksamhet och anställda från andra verksamhetsgrenar i Pingst Social och Pingst Utbildning.

Det skulle exempelvis kunna innebära att Pingst Omsorg och Integration skulle bli en del av Pingst Social.

Gällande Pingst utbildning skulle exempelvis Pingst Ledare, vigselkursen och Ny i tjänst, kunna bli en del av ansvarsområdet.

_

Den nationella enheten

Att gå denna väg skulle skapa en större bredd inom verksamhetsområdena och ställa högre krav på verksamhetsledare inom området.

Detta förslag skulle också riskera att skapa en otydlighet i skillnaden mellan Pingst församling och övriga verksamheter inom den nationella enheten. Vår bedömning är att Pingst församling genom den förändringen skulle behöva en egen verksamhetsledare utöver den vice föreståndaren, vilket kräver ytterligare personal och eventuellt onödiga ledarskapsskikt inom organisationen.

Vårt förslag är istället att renodla LP och PSK och låta verksamhetsledarna för dessa

grenar och deras styrelser fokusera på sina områden fullt ut.

Om det finns behov och önskemål från församlingar om att deras verksamhet ska breddas inom själva organisationen finns naturligtvis möjlighet till detta.

Styrgruppen för Pingst församling försvinner i vår struktur då vi ser att dess funktion uppfylls genom att den nationella ledaren och vice föreståndaren har Pastorsrådet som plats för input, förankring och bollplank.

Vi ser dock gärna att nätverken inom Pingst församling samlar referensgrupper av lokala pastorer och ledare vid resursframtagning.

Vad blir skillnaden från nu?

Förändringen som föreslås är att den nationella samverkan får ett tydligare eget bord med representanter från både det som finns inom Pingst församling (Kreativ, Ung vuxna, Tillväxt, Omsorg etc.) och inom Pingst utbildning, Pingst ung och Pingst Socialt. I förslaget ligger även omarbetning av rollerna inom Pingst församling till att få mer fokus på nätverksledning och verksamhetskoordinering. Styrgrupp nationell läggs ner och Pastorsrådet blir istället forum för den nationella ledaren att förankra idéer och arbete i. De tidigare styrgrupperna för Pingst utbildning och Pingst socialt renodlas till att vara styrelser för PSK respektive LP men fortsatta samtal behövs kring breddning inom dessa områden. Pingst ungs styrelse föreslås fortsätta sitt arbete likt nuläget.

53

Pingströrelsens relation till ALT I arbetet med POF har vi återvänt gång på gång till den viktiga roll våra pastorer har för vår rörelse. Dessa verkar utifrån förtroende i sina lokala församlingar och leder rörelsen framåt. Med anledning av detta är det av yttersta vikt att vi har god återväxt och utbildning av framtida pastorer.

VILKA GÅVOR, meriter och utbild-

ningar som ska ligga till grund för pastorstjänst är upp till den lokala församlingen. Idag fostras och formas pastorer i många olika sammanhang vilket är naturligt även framåt, men den pastorsutbildning vi står närmast och är delägare i är Akademi för Ledarskap och Teologi (ALT).

I samband med att utbildningen startades gjordes en utredning av vilka värden som är viktiga för Pingströrelsen avseende inriktning, metod och teologisk kärna i relation till de övriga ägarsamfunden (EFK och SAM). Utredningens innehåll togs emot väl av de andra parterna och finns till viss del återgivna i ALT:s styrdokument.

Nu, femton år senare, är det angeläget att utvärdera hur väl detta avspeglas och hur relationen mel54

_

Den nationella enheten

lan ALT och Pingströrelsen fungerar i praktiken.

Parallellt med POF-processen har samtal pågått avseende utbildningens teologi, pingstkarismatiska inriktning och hur väl den utbildar morgondagens pingstpastorer.

Utifrån Pingst utbildning finns idag en grupp utsedd för att representera Pingsts perspektiv in i ALT:s arbete. Efter samtal med några personer i gruppen har det framkommit att det saknas tydliga direktiv och mandat kring vilka frågor som bör drivas.

Det har medfört att vi inte tagit möjligheten att påverka utbildningen fullt ut genom detta forum. Det är naturligt att ALT organisatoriskt ligger under Pingst utbildning men det är viktigt att även värna närheten till Pingst Pastor. Input från, och samarbete med, aktiva pastorer och föreståndare behöver stärkas.

FRAMÅT ÄR DET angeläget att rela-

tionen till och inriktningen för ALT får en högre prioritet i vår rörelse.

Dels genom att vi blir en mer aktiv delägare och även genom att vi verkar för att ALT ska komma närmare pastorsgemenskapen.

Vi behöver också på ett konstruktivt sätt verka för att de perspektiv som är viktiga för vår rörelse stärks och finns representerade, inte bara accepterade, i utbildning-

_

Den nationella enheten

en. I samtal har det framkommit att vi haft svårt att förmedla delar av vår pentekostala särprägel och vårt entreprenöriella/apostoliska fokus på ett sätt som i praktiken präglat utbildningen.

EN POSITIV UTVECKLING är att det

idag växer fram flera lärare inom ALT med hög teologisk kompetens, sprungna ur pingströrelsen, som kommer att kunna vara med och forma utbildningen

under många år framöver.

Vi tror att detta arbete är angeläget och att man inte behöver invänta den övriga POFprocessen som helhet. Vi tror därtill att bäst resultat uppnås genom samverkan mellan flera aktörer såsom nuvarande Pingst referens, styrelsen och Pingst utbildning, men att det behöver ledas framåt av föreståndaren eller ett framtida föreståndarteam.

Vad blir skillnaden från nu?

Förändringen som föreslås är att vi behöver se över och ta nya steg i att utöva ett aktivt ägandeskap och utnyttja det inflytande vi har möjlighet till inom ALT.

55

Den internationella enheten 56

_

Den internationella enheten

Regionnätverk

Second Hand

PMU

Skolkommittén

IBRA

IBRA

PMU

Verksamhetsledare

Verksamhetsledare

Regionkoordinatorer

Styrelseutskott

Intl ledare Vice föreståndare

Samverkan intl

Föreståndarteam

Pastorsråd Regionledare, före.team, före. fria mandat

Valberedning

Styrelse Pingst FFS

RÅDSLAGET

Etiskt råd Visselblåsarfunktion

FÖRSAMLINGARNA Pingströrelsen i Sverige

57

_

Den internationella enheten

Samverkan internationell Vi ser behov av att forma ett tydligare gemensamt bord som ger möjlighet att stärka den strategiska samverkan inom rörelses omfattande missionsarbete utöver världen. Därför föreslår vi att forma en grupp som vi kallar Samverkan Internationell (SI).

SI:S PRIMÄRA UPPGIFT är att medver-

ka till att den mångfald av internationella insatser som vi tillsammans genomför samverkar och är i linje med det uppdrag och de prioriteringar som församlingar och rörelsen har.​ SI är en hybrid av att föra strategiska samtal och bereda förslag till styrelseutskottet samt arbeta operativt med övergripande frågor.

Sammansättning Gruppen består av den internationella ledaren och verksamhetsledare för PMU respektive IBRA. Vi föreslår att ytterligare en person från respektive verksamhet, IBRA och PMU, finns med för att bredda förankringen i verksamheterna, samt 6-8 regionkoordinatorer utsedda av de internationella regionnätverken som församlingsrörelsen samverkar genom.

58

SI arbetar på uppdrag av regionnätverken samt utifrån delegation från styrelsen. Vi uppfattar att sammansättningen av SI blir representativ för helheten och därigenom får ökade förutsättningar att kunna vara en kanal för församlingar in i det gemensamma och tillbaka.

Ansvarsområden •

Eftersträvar att mobilisera fler församlingar och individer till ett förnyat engagemang för vårt internationella uppdrag.​

•

För ideologiska samtal om arbetet och grundvärderingar utifrån Guds ord.

•

För strategiska samtal och föreslår rekommendationer för hur PMU och IBRA tillsammans med församlingar ska prioritera och satsa under olika perioder utifrån Guds tilltal och behov i fält.

De olika verksamhetsplanerna processas parallellt i respektive verksamhet och i SI. Underlag förmedlas sedan till styrelseutskottet för fortsatta diskussioner, beslut och implementering.

Regioners strategiska planer kan även lyftas i SI.

_

Den internationella enheten

Rådgör och beslutar om hur, var och av vem vi som rörelse representeras och gör vår röst hörd i de olika internationella nätverk och sammanhang vi är en del av..​

Verksamhetsledare PMU

•

Har det övergripande ansvaret för planering av gemensamma missionskonferenser.

•

•

Samverkar med den utökade HR-funktionen i att ge utsända medarbetare och familjer samt utsändande församlingar den vägledning och det stöd som behövs utifrån deras olika situationer.

•

•

Kan vid behov utse arbetsgrupper med kompetens för specifika arbetsområden eller exempelvis regionala insatser för att kunna ge underlag till gemensamma visioner och strategier​.

Vi föreslår att SI möter sammankallande i regionnätverken i ett gemensamt möte en gång per år i syfte att bredda samtalet, reflektera, utvärdera, dra gemensamma lärdomar och skapa förutsättningar för mobilisering och expansion.

• • •

Leder verksamheten​PMU och dess ledningsteam. Är en del i Samverkan Internationell. Är representant för PMU och talesperson.

Verkar för enhet och helhet i missionsuppdraget.

Verksamhetsledare IBRA • • • •

Leder verksamheten​IBRA. Är en del i Samverkan Internationell.​ Är representant för IBRA och talesperson.​ Verkar för enhet och helhet i missionsuppdraget.

I MISSIONSSPÅRET har samtal förts

om titlar och möjliga fördelar med att omformulera ovanstående två titlar till verksamhetschefer. Detta för att förtydliga deras uppdrag inom dessa två verksamheter samt ansvarsfördelningen i relation till ledningen av helheten av den internationella verksamheten vid tillsättandet av en internationell ledare.

Att förslaget inte läggs i nuläget beror på viljan att behålla samma benämning som finns för övrigaverksamhetsledare, även om ledaren för PMU idag även benämns som direktor.

59

60

_

Den internationella enheten

_

Den internationella enheten

Vad blir skillnaden från nu?

Förändringen som föreslås innebär att Samverkan Internationell inrättas. Detta är delvis något nytt, men har till viss del funnits inom en så kallad ledningsgrupp bestående av regionsekreterare och tematiska ledare samt inom styrgrupp internationell. Förhoppningen med detta förslag är att stärka helheten, den strategiska samverkan samt undvika parallella strukturer. Tematiken i nuvarande matrisorganisation (minst nådda, mest utsatta, missionärerna från Sverige och relationer i världen och teologi) kommer innehållsmässigt delvis finnas kvar, men inte fortsätta i sin nuvarande form med fyra enheter.

61

_

Den internationella enheten

Styrelseutskott Vi föreslår att styrelsen utser ett styrelseutskott (SU) för att på styrelsens uppdrag överse IBRA, PMU och övrigt internationellt engagemang i Pingst centralt.

•

Utvärderar tillsammans med direktor och verksamhetsledare ekonomi och personal.

•

Bereder underlag till styrelsen när det gäller bidragsansökningar till SIDA/SMR, övergripande policydokument och riktlinjer samt rapporter för aktuella verksamhetsområden och i övriga av styrelsen väckta ärenden.

Ansvarsområden •

Bearbetar budgetförslag för PMU, IBRA och övrigt internationellt arbete och föreslår till styrelsen.

•

Granskar verksamhetsplaner som beretts i respektive verksamhet samt Samverkan Internationell, för att föreslå till styrelsen.

•

Ansvarar för att överse och utvärdera arbetet och inneha en översikt för styrning samt följa upp hur planer och strategier efterföljs.

Sammansättning Styrelseutskottet är förslagsvis fem personer inklusive den internationella ledaren och minst en representant från styrelsen. Direktorn är adjungerad i styrelseutskottet och ger en rapport utifrån sitt ansvarsområde. Styrelseutskottet bör inneha förståelse för kombinationen av att både vara en folkrörelse och ha

Vad blir skillnaden från nu?

Förändringen som förslås innebär att styrelseutskottet tillsätts och tillsammans med Samverkan Internationell ersätter styrgrupp internationell. I nuvarande organisation arbetar styrgrupp internationell, på delegation från styrelsen med att följa upp verksamheten och bereda underlag till styrelsen. Detta ansvar övertas av styrelseutskottet.

62

_

Den internationella enheten

större organisationer samt inneha kompetens och inblick i missionsarbete och PMU och IBRA. Styrelseutskottet innehar även erfarenhet av ekonomisk uppföljning i större organisation, erfarenhet av personalansvar utifrån perspektiv av både anställningar och volontärskap.

Vi önskar att styrelseutskottet har en holistisk förståelse för uppdraget och värnar behovet av

flexibilitet för ökad samverkan. Vi önskar en viss geografisk spridning bland ledamöter samt erfarenhet från församlingar i olika storlekar.

Samspelet med Samverkan Internationell är viktigt och i vissa fall kan möten samordnas för att samtala om gemensamma frågor och därmed minska antalet rapporteringar för PMU:s respektive IBRA:s verksamhetsledare samt direktor.

Skolkommittén Skolkommittén utgörs av en grupp på 5-7 personer​som utses av styrelseutskottet.

VI FÖRESLÅR ATT kommittén med

tiden kan sammankallas av HR Internationell. Den bör ha en sammansättning som innefattar såväl pedagogisk kompetens som HR-kompetens. Gruppen hanterar

och beslutar om ansökningar till skolkassan för missionärbarns skolgång.

Skolkommittén ansvarar också för utvecklandet av riktlinjer för skolkassan. Skolkommittén skriver en årlig skriftlig rapport till styrelseutskottet med summering av sitt arbete under året samt beslut.

Vad blir skillnaden från nu?

Förslaget innebär en formalisering av skolkommittén, som idag har ett tydligt uppdrag men där det finns en otydlighet kring hur kommittén sätts samman samt hur och till vem den förväntas rapportera och stå ansvarig inför.

63

_

Den internationella enheten

Regionnätverk Vi föreslår att ändra namn till regionnätverk för de regionråd eller nätverk som finns för samverkan mellan församlingar med engagemang i olika regioner: Europa, EuroAsia, MÖNA (Mellanöstern/ Nordafrika), Västafrika, RÖCSA (Region Östra Centrala och Södra Afrika), Latinamerika och Asien.

DRIVKRAFTEN OCH visionen i mis-

sionen utgår från de lokala församlingarna. Att samverka med varandra och ha goda samverkansformer ger förutsättningar att stärka det arbetet.

Behoven ser olika ut i olika regioner, likaså antalet involverade församlingar och hur man i praktiken samverkar. Att hitta några gemensamma, grundläggande riktlinjer för regionnätverken som helhet tror vi är positivt. Detta för att kunna förankra ett visionärt gemensamt ansvarstagande för en viss region och dess inflytande i Samverkan

64

Internationell genom en utsedd och bekräftad regionkoordinator, som har sin förankring i regionnätverket.

Regionnätverkens funktion är att stärka samverkan och samordning samt skapa förutsättningar för expansion och utveckling av missionsarbetet i respektive region.

Regionnätverken uppmuntrar till gemensamt lärande, ansvarstagande och delaktighet. Gemensamma insatser kan identifieras och sedan förankras i respektive församling.

Arbetssätt Vårt förslag är att ansvaret som sammankallande i regionnätverket kan rotera bland ansvariga församlingar, pastorer eller församlingsdelegerade, i regelbunden takt (förslagsvis 3 år). Detta kan leda till ett ökat aktivt deltagande från församlingar och ge en möjlighet till nya perspektiv, ett vidgat ledarskap och ökat samarbete samt öka chansen till föryngring.

I regionnätverket behöver man hitta goda system för en effektiv arbetsprocess genom att

_

Den internationella enheten

Drivkraften och visionen i missionen utgår från de lokala församlingarna. organisera sig runt lokala församlingars aktiva deltagande och ägarskap. Med regelbundna möten som leder till gemensamma fruktbara insatser och framåtlutande visioner samt utvärdering och uppföljning.

Om regionnätverk har många församlingar rekommenderar vi en utnämnd arbetsgrupp som kan driva

frågor och samlas minst två gånger per termin.Betoningen i samlingar i den stora gruppen kan då vara inspiration, information, bön, samtal och förankring, förslagsvis en gång per termin (digitalt eller fysiskt).

Vad blir skillnaden från nu?

Förändringen som föreslås är ett förtydligande av de gemensamma funktioner som finns för nuvarande regionråd/nätverk samt en möjlighet att hitta några gemensamma övergripande arbetsformer. Sedan 1920-talet har svensk pingströrelse samverkat kring mission på olika sätt. Idag sker detta huvudsakligen genom olika forum utifrån ett geografiskt engagemang i regionråd eller nätverk. Utöver detta finns flera Land-AU och olika nätverk för en mindre region.

Församlingssamverkan konstrueras olika i olika regioner samt fungerar olika väl. Inget regionråd fungerar idag helt enligt de riktlinjer som upprättades i samband med tillsättningen av regionråd vid millennieskiftet.

65

_

Den internationella enheten

Regionkoordinatorer Genom arbetet i processen drar vi slutsatsen att rollen som regionsekreterare överlag har tagits emot positivt, men att det finns behov av förändring i arbetssätt samt allokering av arbetsledning och en revidering av syftet. Vi vill föreslå namnändring till regionkoordinator. Benämningen beskriver tydligare rollens syfte samt underlättar kommunikation till partner i fält.

REGIONKOORDINATORERNA är röster

från de lokala församlingarna som samlas i regionnätverk och utgör en kanal för att i Samverkan internationell kunna lyfta visioner som fötts i de lokala församlingarna och nätverket. I Samverkan internationell finns därmed förutsättningar för gemensam överblick, vägledning för prioriteringar och strategier för att stärka Pingströrelsens gemensamma missionsengagemang.

Regionkoordinatorn blir även en naturlig kanal från Samverkan internationell tillbaka till regionsnätverket. Regionkoordinatorn är även ett stöd i koordineringen inom regionnätverket och arbetar i team med sammankallande för regionnätverket och kan stötta lokala 66

församlingar med kunskap, praktisk hjälp, samordning i arbetet i regionen samt med att stärka möjligheterna till gemensamt lärande och erfarenhetsutbyte. Regionkoordinatorer är en hjälp i att se översiktligt och kunna identifiera möjlig samordning och expansion, både från svenskt perspektiv och tillsammans med partner i fält. Exempelvis genom att synliggöra hur olika insatser i ett land eller område kan samverka med liknande insatser i en större region för att öka påverkan och bygga en djupare gemenskap.

Regionkoordinatorerna kan även vara ett stöd för att underlätta relationer och förståelse mellan Sverige och regionen i fält, uppmuntra till strategiska samtal med och inom regionen samt medverka till att insatser vid behov kan ske i samverkan inom Pingsts gemensamma verksamheter. Utöver detta kan regionkoordinatorer vara ett stöd i samarbete med lokala församlingar för att hålla Pingströrelsens årsbok uppdaterad och bidra med viktiga dokument till Pingstarkivet.

Tillsättning Rekryteringsprocess sker genom regionnätverken som väljer sina regionkoordinatorer på de sätt som de

_ finner mest lämpliga för att få bra förankring och stöd i dessa uppdrag. Förslaget förmedlas sedan till internationell ledare som stämmer av med föreståndaren för Pingst FFS. Styrelsen delges information om Samverkan Internationells sammansättning och ansvarar för upprättande av arbetsordning samt vid behov delegationsordning. Tillsammans med Internationell ledare och representation från IBRA och PMU utgör de Samverkan Internationell.

LÖNEKOSTNADER OCH övriga om-

kostnader föreslår vi samfinansieras av de lokala församlingarna i regionnätverket samt av gemensamma medel i Pingst FFS. Fördelning kan variera men vårt förslag är att det regionnätverket går in med matchas av gemensamma medel i Pingst FFS och utbetalas till den församling där regionkoordinatorn anställs.

Anställning upprättas således i en av de lokala församlingarna i regionnätverket och lämplig arbetsledning och uppföljning beslutas om av regionnätverket i samråd med regionkoordinatorn. Avtal skrivs utifrån förtroendeuppdraget med mandatperioder och en uppdragsbeskrivning upprättas.

Den internationella enheten

Vi rekommenderar en anställning på 30–50 % beroende på regionstorlek och behov.

Vi föreslår att regionkoordinatorn väljs på tre års mandatperioder. Regelbundna uppföljningar görs och förtroendet prövas när avslutet av mandatperioden närmar sig, med evalueringssamtal av regionnätverkets sammankallande och internationell ledare. Regionnätverken kan besluta att ge regionkoordinatorn förnyat förtroende eller utse någon annan.

Om möjligt bör anställningar inom IBRA eller PMU i kombination med rollen som regionkoordinatorer undvikas. Vi identifierar utmaningar i att i Internationell ledare arbeta på kollegial nivå med verksamhetsledare och internationell ledare samt även att ha ett inflytande över verksamheter där man också finns med som medarbetare.

Arbetsuppgifter Uppgifterna kan variera beroende på hur regionnätverk fungerar.

Vi önskar dock att regionnätverken eftersträvar ett mer enhetligt arbetssätt för att stärka regionkoordinatorernas förankring i lokala församlingar samt arbetsledning och arbetsgivares ansvar.

67

_

Den internationella enheten

Regionkoordinatorn har en funktion både inom regionnätverket och i relation till aktiva församlingar. I Samverkan Internationell är regionkoordinatorn en röst och kanal från och till församlingar i respektive region och kan identifiera gemensamma utmaningar och möjligheter.

REGIONKOORDINATORN innehar en

särskild kunskap om sin region men förväntas i Samverkan internationell ha blick och intresse för helheten i missionen. I rörelsen i stort kan regionkoordinatorerna vara en resurs för att involvera och inspirera fler församlingar att vara aktiva i missionens gemensamma arbete.

Regionkoordinatorn förväntas delta under konferenser och bistå med material till gemensamma utskick.

Om utrymme och ekonomi tillåter kan regionkoordinatorn delta i strategiskt viktiga konferenser och nätverksbyggande på missionsfältet för att vårda relationer och samarbete.

Regionkoordinatorn uppmanas att vårda en omsorgsfull relation med svenska missionärer i fält och vid efterfrågan fungera som ett stöd för församlingar som sänder missionärer till sin region.

Vad blir skillnaden från nu?

Förändringen som föreslås bygger till stor del på de regionsekreterare som tillsatts utifrån beslutet om en ny internationell struktur som togs 2019, med den skillnaden att tillsättning, anställningsformer och uppdragsgivare skiftas från Pingst centralt till lokala församlingar med bas i respektive regionnätverk. Funktionen föreslås också innehas genom mandatperioder och regelbunden prövning.

68

_

Den internationella enheten

Second hand Frågan kring PMU Second hand har inte varit en del av POFprocessen. Det vi kan konstatera är behovet av att förtydliga hur Second hand relaterar till helheten samt överses, med tanke på den omfattande verksamhet det är.

VÅRA LOKALA butiker relaterar i

stor utsträckning till församlingars lokala engagemang och i många fall församlingarnas diakonala arbete. Detta kräver förtydligande av hur Second hand på central nivå relaterar till både vårt gemensamma internationella arbete och våra diakonala nationella verksamheter samt hur verksamheten bör samordnas och ledas.

Vår rekommendation är att ett styrelseutskott eller en styrelse bör upprättas för Second hand med förtydligande av uppdrag, funktion och relation till helheten som beskrivs ovan.

69

Den administrativa enheten 70

_

IT

Kontor & fastigheter

Kansli Reception

Den administrativa enheten

Juridik

HR Inklusive intl

Ekonomi

Pingst Fastighetsutv. AB

SST & Kyrkoavgift

Egen styrelse

Försäkringsadministration

Webb/some/ foto/tidning

Framtidshamnen

Back office

Kommunikation

Pingst Förvaltning AB

Libris

Församlingsservice

Art director

Egen styrelse

Egen styrelse

Egen styrelse

Administrativ ledare Direktor

Föreståndarteam

Pastorsråd Regionledare, före.team, före. fria mandat

Valberedning

Styrelse Pingst FFS

RÅDSLAGET

Etiskt råd Visselblåsarfunktion

FÖRSAMLINGARNA Pingströrelsen i Sverige

71

_

Den administrativa enheten

Utökad HR-funktion Vi föreslår att HR-funktionen i den administrativa enheten i ännu högre grad också får betjäna den internationella verksamheten. Detta för att kunna dra gemensamma lärdomar utifrån HR i stort och samutnyttja resurser. Detta innebär att “Missionärerna från Sverige” i detta förslag inte är en separat enhet, utan en del av HR i samverkan med regionkoordinatorerna.

Om HR ska ges fler uppgifter inom den internationella verksamheten måste det säkerställas att det finns personal med god missionskännedom, helst med egen utlandserfarenhet och/eller erfarenhet av ansvar för utlandsstationerad personal samt tillräcklig tjänsteomfattning för att hantera dessa frågor. HR ligger under direktorns huvudansvar men i samverkan med regionkoordinatorerna.

72

Ansvar för HR: •

Missionärsarbetsgruppen​ (en ekumenisk arbetsgrupp som utvecklar handboken för utlandstationerad personal).

•

Administrera Skolkassan (hantera ansökningar m.m.).

•

Kontaktperson till Missionärsbarnsträffen.

•

Inneha kunskap om försäkringsfrågor​ samt vara kontaktperson gentemot försäkringskassans utsedda person för dessa typer av utlandsstationeringar.

•

Utveckla och uppdatera resurser för missionärer och utsändande församlingar.

_

Den administrativa enheten

Ansvar för HR tillsammans med regionkoordinatorerna: •

Member Care – när en församling behöver stöd eller vid en konflikt med den egna församlingen.

•

Vägledning, ”SYV-funktion” för blivande missionärer.​

•

Budgetrådgivning för utsändande församling.

HR behöver tydliggöra kontaktperson.​ (Internationell ledare kan hänvisa vidare).

•

Säkerhetsfrågor - kopplat till säkerhetsansvariga på IBRA och PMU. Vi föreslår att utreda möjligheten att ha en gemensam säkerhetsrådgivare, under HR, för att betjäna samtliga verksamheter samt vid behov kunna ge råd till församlingar som arbetar i högriskländer. ​

•

Skattefrågor i Sverige och arbetsland​. HR innehar kunskap om regler samt är kontaktperson gentemot Skatteverkets utsedda person för dessa typer av utlandsstationeringar.

Vad blir skillnaden från nu?

Förändringen som föreslås innebär ett förtydligande av den hjälp som finns att bistå församlingar och missionärer från centralt håll, samt att denna placeras under den administrativa enheten och HR i stort och därmed utgör en utökad HR-funktion. Tidigare har en del av dessa funktioner även funnits inom enheten ”missionärerna från Sverige” samt inom administration. Övriga förändringar är att vissa funktioner, som tidigare legat inom verksamhetsområdet Pingst församling, flyttas till den administrativa enheten, såsom kommunikation och arkiv och forskning.

73

Pingströrelsens nätverk 74

_

Pingströrelsens nätverk

Definition av nätverk i Pingströrelsen

"Nätverken inom Pingst är gemenskaper som samlas kring olika frågor eller intresseområden. Syftet med nätverken är att inspirera, betjäna och utrusta individer, lokala församlingar och rörelsen att utföra missionsuppdraget. Varje nätverk bör ha ett uttalat ledarskapsteam som har förtroende både lokalt och regionalt"

75

_

Pingströrelsens nätverk

En nätverksrörelse POF vill betona att Pingst är en nätverksrörelse. Detta är vårt ursprung men med tiden har det blivit nödvändigt att formalisera oss. I den formaliseringen har vi velat behålla så mycket som möjligt av det enkla och snabba med nätverken. Det är en form som vi i stor utsträckning tror passar oss även i framtiden. Vi vill uppmuntra till nätverkande och skapa goda förutsättningar för dem. Genom att identifiera vilka som är Pingströrelsens nätverk och tydligare använda dem i det vi gör gemensamt tror vi också att VI-känslan i vår rörelse kan byggas starkare.

EFTERSOM ORDET nätverk kan ge lite

olika associationer har vi arbetat fram en definition för Pingströrelsens nätverk. Sedan tidigare kommunicerar Pingst att; “I våra nätverk erbjuds mötesplatser, erfarenhetsutbyte och kompetensutveckling.

Vare sig du är pastor, ledare eller engagerad församlingsmedlem finns det ett nätverk för dig!”

Med avstamp i detta har vi formulerat definition på föregående uppslag, som vi föreslår att vårt arbete kring nätverken följer.

76

Ledarskap och ansvarsutkrävande Många nätverk börjar med en idé och en längtan efter att göra något gott. Det vill vi uppmuntra och försöka att inte krångla till med en massa punkter som behöver checkas av. Vi vill låta saker växa fritt för att också kunna se vad som har bärkraft över tid.

Vi kan inte hindra någon från att starta ett nätverk men om man vill vara ett nätverk inom vår rörelse så tror vi att ett sådant förtroende ska utgå ifrån den lokala församlingen.

Om man vill starta ett nätverk inom Pingst behöver ett sådant förtroende finnas från en lokal pingstförsamlings ledarskap.

Om tanken är ett mindre nätverk som berör ett fåtal församlingar i närområdet så räcker det med denna förankring.

Om nätverkets intention är att verka regionalt ska det finnas förtroende som även är förankrat i ett regionalt ledarskap och det är lämpligt att börja med regionledaren och det regionala ledningsteamet. Regionala nätverk bör också ha uttalade ledarskapsteam som det regionala ledarskapet vet om.

Om tanken är att det ska vara ett nationellt nätverk ska det förankras i föreståndarteamet och

_

på ganska kort sikt ska det ha ett uttalat ledarskapsteam som är tillgängligt offentligt.

Vilka nätverk som blir nationella avgörs av den nationella ledaren tillsammans med föreståndarteamet. Det är lämpligt att de nationella nätverken är ansvariga gentemot den nationella ledaren och att det är den som beslutar om fördelning av eventuella ekonomiska resurser.

VI VILL ÄVEN uppmuntra till fortsatt

nätverkande mellan församlingar vad gäller det internationella arbetet. Exempelvis genom att bygga nätverk för engagemang på land- eller regionnivå eller med missionsråd för erfarenhetsutbyte, gemensamt lärande och andra former av samverkan. Denna typ av nätverk kan med fördel ske regionalt, vilket det redan gör i

Pingströrelsens nätverk

vissa regioner. Dessa nätverk skulle då vara ansvariga gentemot den internationella ledaren som då också beslutar om fördelning av eventuella ekonomiska resurser.

Vi föreslår också att man ser över vilka titlar som ges till dem som framför allt arbetar med att leda ett nätverk. Regionledare och verksamhetsansvariga i olika områden av vår struktur kan benämnas som nätverksledare för att tydliggöra att vi är en nätverksrörelse som vill uppmuntra nätverk.

Om något inte fungerar Tydligheten och tillgängligheten hos ledarteamen blir också viktig för att kunna reagera om man upplever att något är fel eller inte fungerar. Då finns det fler personer att vända sig till.

77

_

Pingströrelsens nätverk

Man vet också vem som nätverken svarar inför om man känner att man behöver vända sig till någon utanför. Om man upplever att något inte fungerar inom ett nätverk tror vi på följande ordning: • Prata med nätverksledaren • Prata med ledningsgruppen • Prata med regional/nationell ledare • Prata med Pastorsrådet

Kategorier av nätverk Vi har kategoriserat de nätverk vi ser och tror att denna uppdelning kan underlätta samordning och styrning av nätverken framöver.

De fyra kategorier som vi jobbat fram är: KATEGORI 1: Nätverk som är viktiga

för en församling som vill vara en del av Pingst (Pingst Pastor).

KATEGORI 2: Nationella nätverk

som är valbara men som har stort inflytande (Kreativ, Pingst Ung:s ledarnätverk, här skulle man även kunna placera Pingst Ledare och Teologiska nätverket, men se * varför vi inte gör det).

KATEGORI 3: Nationella nätverk

som hjälper församlingar eller mobiliserar medlemmar kring en fråga. (Här återfinner vi många av våra nätverk såsom Samer i Pingst, Pingst Miljö, Familjehem i Pingst m.fl.)

78

KATEGORI 4: Regionala och lokala

nätverk som är viktiga för de berörda församlingarna inom sitt område (T.ex. Älska Norrland, Södra Vätterbygdens själavårdsnätverk). * Pingst Ledare beskrivs som ett av våra nätverk men i praktiken är det en maillista som information går ut till vid några tillfällen och framförallt är det en konferens man möts till. Mellan konferensen (som i stort har samma upplägg men genomförs på tre olika platser vid tre olika tillfällen) så sker inte så mycket nätverkande. Teologiska nätverket har med några argument värnat sin “frihet” och är även organiserat på ett annorlunda sätt, varför det varit svårt att inkludera och placera dem.

POÄNGEN MED kategorierna är att

kunna visa för nya församlingar vilka nätverk som finns i Pingst och vilka de förväntas vara en del av. Vi ser även behov av att starta åtminstone två nya nätverk: ett för församlingsledare och ett kring diakoni/social verksamhet.

Nätverket för församlingsledare tror vi ska placeras i kategori 1 och kommer att skapas i samband med den församlingsledarutbildning som startar till hösten.

Exakt hur det ska utformas och hur många träffar man kan ha utan att det tar kraft från den lokala församlingen återstår att komma fram till. Men vi tror att församlingsledare behöver mötas för att stärka varandra. Vi kan se att församlingsledarnätverket på sikt utvecklas till att bli ett av våra viktigaste nätverk, då vi genom det kan skapa ett bredare ansvar för församlingarna.

_

Pingströrelsens nätverk

Ett nätverk kring diakoni finns redan delvis genom de olika nätverk som LP-verksamheten har, men detta är en växande verksamhet i många församlingar som också är bredare än det vi överlag benämner som LP-verksamhet. Här finns tillfällen att lära av varandra men i nuläget är de anställda inom detta område främst hänvisade till Pingst Pastor.

Behov finns av att mötas till andra, mer specificerade, forum.

Pingst Pastor Vi anser att Pingst Pastor är vårt bäst fungerande och mest inflytelserika nätverk. Det är på ett sätt inte förvånande men är värt att fundera kring. Pingst vill vara ett nätverk av församlingar och Pingst Pastor är ett nätverk av individer som verkar inom de församlingarna.

Kanske att man kan säga att Pingst ägs av församlingarna men drivs av pastorerna?

Självklart finns det mängder av personer som driver församlingarna framåt som inte är avskilda pasto-

rer, men pastorernas inflytande är stort och ska vara det. Vi tror att Gud utrustat vissa människor med tjänstegåvor och att de i sin tur ska utrusta alla de heliga. Dessa människor vill vi som rörelse bekräfta och uppmuntra.

En fördel med att Pingst Pastor är ett nätverk av individer är att det kan fortsätta verka även om Pingst FFS skulle behöva upphöra av någon anledning.

Vad vill vi?

Vi vill uppmuntra till nätverkande och till att starta nätverk! Det är bra att vi hjälper varandra, lär av varandra och inspirerar varandra.

Vi behöver mer av det!

När detta sker tror vi att det är bra med en större tydlighet kring hur vi önskar att det ska fungera, att det sker med förankring i den lokala församlingen och att det finns möjlighet att följa upp.

Genom detta hoppas vi att fler människor ska komma till tro och bli tränade i sitt lärjungaskap för att själva föra nya människor fram till Jesus.

Vad blir skillnaden från nu?

Förändringen som föreslås är att nätverken arbetar utifrån den definition som tagits fram för att tydliggöra vad vi vill med våra nätverk. Ledningsteam för nätverken finns i vissa ifall idag men blir en förändring i andra fall.

Viktigast är att signalera att vi vill uppmuntra till ännu mer nätverkande i vår rörelse.

79

Pingströrelsens kommunikation 80

_ Utifrån processarbetet inom kommunikationsspåret har tre spår och sex områden identifierats. Utifrån detta ges följande förslag:

UTRUSTA lär oss Konferenser & mötesplatser Nätverkande är centralt för de ledare som deltar i olika konferenser där den geografiska närheten till konferenserna är en faktor. Därtill efterfrågas konkreta praktiska redskap. Våra stora sommarkonferenser Nyhem och Lappis skulle kunna utveckla ett tydligare spår/innehåll för pastorer.

Större samordning kring gemensamma konferenser För att stärka ordet TILLSAMMANS och skapa ett starkare VI föreslår vi att samtliga nationella konferenser som anordnas av nätverk i Pingst slås samman varannat år till en stor gemensam konferens med en kombination av specifika spår och gemensamma storsamlingar.

Detta innefattar exempelvis Pingst Ledare, Kreativ, Sänd,

Pingströrelsens kommunikation

Pingst administratör och Pingst ungs nätverksdygn. Vartannat år kan de enskilda konferenserna hållas på olika platser, där Pingst Ledare kan bli ännu mer regionalt för att stärka regional samverkan.

Detta kan också skapa mer utrymme i kalendern för lokala och regionala initiativ.

Material & Utbildningar Pingst ungs material används flitigt och efterfrågas av många. I övrigt finns det ingen stor efterfrågan på specifika utbildningar. Vi kan bli bättre på att hänvisa till enskilda församlingar som är resursstarka på olika områden och visa varandra till dessa resurser.

Stärk samarbetet med ALT & Libris Vi är största ägare i ALT (Akademi för ledarskap och teologi) samt bokförlaget Libris. Trots detta upplevs ett visst glapp mellan rörelsen och dessa två gedigna, upparbetade organisationer. Vi tror på ett mer aktivt delägarskap där styrelse och föreståndarteam går i täten för att stärka samarbetet så att båda dessa kommer närmare rörelsen och blir viktiga redskap i att utrusta den. Läs mer om Pingströrelsens relation till ALT på sida 54.

81

_

Pingströrelsens kommunikation

STÖTTA hjälp oss Intern kommunikation Olika kommunikationskanaler når olika målgrupper varför en bredd behövs. Mer specifika och riktade mailutskick som kommer till rätt person efterfrågas samt samordning mellan databaser, anmälningar och utskick. Vi tror att det är klokt att inte bygga egna verktyg utan hellre översätta stora, erkända plattformar som exempelvis Planning center.

Enkelhet för den som söker information efterfrågas där en ai-funktion på pingst.se på ett bättre sätt skulle kunna navigera rätt. Wikipingst borde antingen integreras i pingst.se eller avvecklas.

Hitta fler synergier mellan våra tidningar För att samordna resurser samt bidra till ett starkare VI föreslår vi att våra olika tidningar (Pingst, IBRA, PMU och LP) hittar en gemensam strategi för form, utgivning och målgrupper.

Tidningen Pingst skulle kunna utvecklas till ett magasin som är mer visuellt tilltalande och gärna byta namn för att nå fler läsare.

Ett förslag kan vara att kalla det

82

“Tillsammans - ett magasin från Pingst”.

Backoffice Mer eller mindre alla församlingar har behov av en rad olika stödtjänster, system och funktioner för den egna administrationen.

Detta kan gälla allt från “policypärm” till olika licenser för matrikel, grafisk formgivning, bokföring, löneutbetalningar med mera.

Här skulle Pingst centralt kunna utveckla en starkare backoffice-enhet som betjänar församlingarna.

Denna kan även rekommendera olika tjänster där det skulle kunna finnas upphandlade avtal och support för lokala församlingar.

FÖRANKRA ena oss Teologi, ideologi & självförståelse I spåret Kommunikation har inget annat varit så samstämmigt som önskemålet om bättre forum för teologiska samtal och bearbetning samt större teologisk tydlighet runt Pingströrelsens teologi i centrala frågor. Med anledning av detta föreslår vi att ett teologiskt råd formas. Se mer om det teologiska rådet på sida 36-37.

_

Pingströrelsens kommunikation

För att stärka ordet TILLSAMMANS och skapa ett starkare VI föreslår vi att samtliga nationella konferenser slås samman varannat år Extern kommunikation Pingst FFS föreståndare är en naturlig talesperson för Pingströrelsen.

Verksamhetsledare och nätverksledare är talespersoner för de områden de leder. Deras forum för förankring av frågor som kan vara känsliga är föreståndarteamet.

Pastorsrådet är föreståndarteamets forum för förankring när det kommer till frågor av ideologisk, teologisk och strategisk karaktär.

Vid tillfällen av kris behövs en plan för vem som kommunicerar vad.

Medieträning är avgörande för de personer som förväntas vara talespersoner.

Vad blir skillnaden från nu?

Förändringen som föreslås är att ett teologiskt råd upprättas, att församlingsservice förstärks i en utvecklad Back-office-funktion i den administrativa enheten samt att vartannat år slås våra nationella nätverkskonferenser samman i en stor ledarkonferens. Utöver dessa konkreta förändringar föreslås vidare arbete utifrån de förslag som återfinns i denna del.

83

Process 84

_

Process

_

Processens uppdrag har varit att skapa goda förutsättningar för styrelsen och Rådslaget att fatta goda beslut om förändringar för framtidens pingströrelse. Att utifrån god kännedom om rörelsen komma med genomtänkta resonemang och konkreta förslag.

En process - fyra spår Rådslaget 2024 fattade beslutet att uppdra åt styrelsen i Pingst att genomföra en framtidsprocess i den svenska Pingströrelsen. Utifrån enkätunderlag från Pingst Ledare 2023 och Pelle Hörnmarks uppdrag att lyssna in rörelsen presenterades

Process

ett arbetsupplägg med fyra spår; Pingsts stöd till församlingarna, Pingsts ledarskap och organisation, Pingst och nätverken samt Pingst och missionen.

Gustaf Nyström utsågs som projektledare för processen och tillsammans med styrelsen utsågs processledare för vart och ett av spåren; Simon Holst, Johanna Bode, Peter Lewin och Beatrice Bergroth.

Dessa fem personer har tillsammans med Pelle Hörnmark utgjort AU under processarbetet. AU tillsammans med styrelsen utsåg processgrupper för de respektive spåren.

85

Organisation - Pingsts ledarskap och organisation Processledare Johanna Bode, Göteborg Processgrupp Jörgen Davidsson, Trollhättan Claes Newman, Stockholm Christian Mölk, Härnösand Malin Hagenfors, Eskilstuna.

Mission - Pingst och missionen Processledare Beatrice Bergroth, Jönköping Processgrupp Ruth Hasselgren, Eskilstuna Gunnar Swahn, Stockholm Hanna Agnesson, Falköping.

Nätverken - Pingst och nätverken Processledare Peter Lewin, Alingsås Processgrupp: Elina Sjulson, Örnsköldsvik Johan Lagerbeck, Eskilstuna Maria Eriksson, Tranås Samuel Lewinson, Örebro

Kommunikation - Pingsts stöd till församlingarna Processledare Simon Holst, Skövde Processgrupp Ida Möller, Stockholm Filip Gepertz, Kramfors Daniel Stenmark, Stockholm Rebecka Stiigh, Järfälla Henrik Åström, Lund 86

Bollplank

_

Process

Bredvid processgruppen utsåg Pelle Hörnmark ett bollplank som stöttat upp processen i tre avstämningsmöten med processens AU. Deltagarna i bollplanket hämtades ur fyra grupper, Pingst FFS styrelse, Pingst referens, Motionärer i Rådslaget 2024 samt nyckeltjänstemän i organisationen.

Styrelsen Christina Hellström, Överhörnäs Stefan Beimark, Örnsköldsvik Camilla Moberg, Malmö Mikael Samuelson, Jönköping Motionärer Samuel Rönnbrink, Norrköping Marcus Sönnebrant, Linköping Emil Gillsberg, Mora Referens Marcus Ardenfors, Jönköping Camilla Brolin, Söderhamn Tjänstemän Richard Svensson, Höör Lisa Olsson, Karlshamn

Processplan I uppstarten av projektet fastställdes en processplan med syftesbeskrivningar och arbetsupplägg för vart och ett av spåren, metoder att använda i utredningsarbetet och en tidsplan med gemensamma möten och avstämningar.

Processarbetet har i huvudsak genomförts i de olika spåren och dess processgrupper men vid fyra tillfällen har hela projektgruppen mötts för att lyssna in varandra, hitta synergier och kopplingar

_

Process

mellan spåren och ställa frågor till varandra.

Mission - Pingst och missionen

Syftesbeskrivningar

Samordning - internationell struktur Ledning för den gemensamma missionen - internationell ledare?

Centrala resurser, prioriteringar och funktioner.

Kommunikation - Pingsts stöd till församlingarna Resursdelning - gemensamma resurser och konferenser, delning lokalt/regionalt/nationellt.

Materialsatsningar - Libris, digitala material, gemensam teologi .

Utbildningar - lärjungaträning, volontärer, styrelser etc.

Organisation - Pingsts ledarskap och organisation Roller och ansvarsfördelning - föreståndare, direktor, övriga verksamhetsledare.

Regional samverkan.

Organisationens mötesplatser möjlighet till delaktighet, rådslag, etc.

Nätverken - Pingst och nätverken Befintliga nätverk - tillsättning, ledning och samordning.

Fördelar/nackdelar med nätverksformen.

Nätverkens mötesplatser - nätverkens konferenser och nätverkens möjligheter i gemensamma konferenser.

Metoder • •

•

• • •

Enkätunderlaget från redan insamlat material Gemensam mötestid i helgrupp och i processgrupperna för de enskilda spåren Egna processer i spåren med intervjuer, samtal och undersökningar Pingst Ledare och Pingst Pastor Digitala webinar Egna initativ från processgrupperna

Tidplan och faser I uppstarten av processen fanns en tidplan med tre faser; den inlyssnande fasen, värdera och resonera-fasen och förankra-fasen, med tanken att dessa tre löpte efter varandra. Under arbetets gång blev det tydligt att de, under stora delar av processen, löpte parallellt.

87

Processgruppen för Pingströrelsen och framtiden 88

_

Process

_

Process

89

Tillsammans hjälper vi alla församlingar att utföra missionsuppdraget

90

_

Process

_

Process

91

92