den genom att trettiotre av de oorganiserade arbetarna där gjorde avbön och sökte fackligt medlemskap. Blockaden hade förvisso inte heller lett fram till det avsedda syftet, då annan arbetskraft hela tiden kunde rekryteras. I slutet av 1908 var det dags för en ny blockad, vilken kom att vara ända till mars månad 1912. Skälet var avskedande av arbetare med motiveringen arbetsbrist, samt Lundbergs krav att få införa fem timmars arbetsdag. En arbetstid arbetarna fann otillräcklig för sin försörjning. Timlönen var endast 25 öre.113 Fabrikören svarade med lockout. Den blev effektiv eftersom fabrikör Malmsten i lojalitet mot Lundberg vägrade anställa någon av de lockoutade arbetarna. Från 1910 blev situationen för de lockoutade/strejkande mycket besvärlig eftersom fackets understöd då inte längre kunde betalas ut. Arbete fanns endast att få genom att flytta till andra orter, vilket många tvingades göra. Effekterna av storstrejken i Sverige 1909 märktes naturligtvis även i Värnamotrakten, och bidrog till att göra situationen än svårare. 114 Den treåriga blockaden hävdes i mars 1912, men då hade Lundbergs mekaniska verkstad gått i konkurs och nya ägare tagit över driften. 115 Det var till denna Lundbergs mekaniska verkstad, under ny ledning, som den fjortonårige Georg Gustafsson kom något år senare och fick sin första anställning i livet.116
Sociala och politiska förhållanden under 1910-talet i Värnamobygden När Georg Gustafsson beskrev situationen i hembygden under 1910talets senare del lyfte han främst fram matbristen, den dåliga maten, då mat fanns, orättvisorna i samhället, klyftorna mellan rika och fattiga, samt, som det värsta av allt, den härjande spanska sjukan. 117 Spanska sjukan skördade många liv.118 Sambandet mellan den dåliga, närings-
113 Svenska Metallindustriarbetarförbundets avd. 114, s. 33–40. 114 Svenska Metallindustriarbetarförbundets avd. 114, s. 41; Johansson 2001, s. 16. 115 Svenska Metallindustriarbetarförbundets avd. 114, s. 41. 116 Fjellestad 1976, s. 159–160. 117 Georg Gustafsson i bandad intervju, nr 6; Lundgren 1975, s. 15–16. 118 Spanska sjukan härjade i världen med kulmen åren 1918–1919. Den beräknas ha
skördat 35 miljoner människors liv i världen totalt. I Sverige beräknas 35 000 personer ha dött i sjukan år 1918–1919, och ytterligare 3 000 dog i den år 1920 (Nationalencyklopedin, artikeln spanska sjukan band 17, s. 107). 51
