två parallella perspektiv, dels friheten för den lokala församlingen när det gällde samfundsstruktur, dels frihet från statlig inblandning i församlingens liv och angelägenheter. Den senare frågan kom att bli en viktig princip när det gällde förhållandet mellan kyrka och stat. Den tidigare frågan kom att få en växlande behandling där det inledande avståndstagandet från strukturell samordning stegvis byttes mot en visserligen kongregationalistisk men ändå relativt centralt styrt samfund. Pingströrelsen växte fram mitt i denna smältdegel av förändring dels som en väckelserörelse inom baptistsamfundet, dels som en väckelserörelse, parallell med ungkyrkorörelsen, med överkonfessionella drag och dessutom som en väckelserörelse inom SvK i ett Sverige där i princip alla var med lemmar inom SvK. Denna bakgrund påverkar i allra högsta grad Pingst rörelsens förhållningssätt till frågan om dubbelt medlemskap.
Bärande beståndsdelar i Pingströrelsens ecklesiologi Vad tänkte då pingstvännerna kring församlingen och vilka var de bärande dragen i Pingströrelsens ecklesiologi? Här tecknas inte hela bilden av Pingströrelsens ecklesiologi utan fokus ligger på de delar som har bäring på frågan om dubbelt medlemskap. Att återskapa det bibliska idealet Det första som kan konstateras när det gäller Pingströrelsens syn på församlingen, och på hela det teologiska tänkandet för övrigt, är vad som skulle kunna kallas en biblicistisk restaurationism. Ambitionen att återvända till det bibliska idealet delades med stora delar av den samtida svenska kristenheten. Inom Pingströrelsen förstärktes detta av en långt driven restaurationism som gav legitimitet åt allt som uppfattades som bibliskt och som kategoriskt underkände allt som uppfattades inte ha direkt bibelstöd. Detta förhållningssätt innebar både ett erkännande och ett underkännande av andra religiösa rörelser. Erkännandet byggde på att teologiska föregångare hade bidragit till att återvända till det bibliska idealet. Exempel här kan vara reformationens betoning av tro och nåd, metodismens betoning av livsförvandling och helgelse, 1800-talsväckelsernas betoning av helande och mission. Underkännandet byggde på att dessa föregångare ändå inte till fullo återskapat den bibliska mönsterbilden. Pingströrelsen såg på sitt förhållande till andra kyrkor utifrån detta restaurationistiska paradigm och detta måste finnas med som en dimension i resonemanget kring Pingströrelsens syn på det dubbla medlemskapet, särskilt som just den restaurationistiska synen på
32
