9
Egtvedflickans bärmölska Om bronsålderns ölbryggning i Sydskandinavien
Anton Heed
E
tt karaktäristiskt pysande från aluminium burken, och den ljumma biran är knäckt. En stork stark, immande kall, tappad vid bar disken. En flaska lättöl direkt från kylen, att ackompanjera lunchpizzan innan passet fort sätter. Öl kan möta oss i parken, på puben eller på jobbrasten. Den intresserade kanske bota niserar bland mikrobryggeriernas produkter på Systembolaget eller fördjupar sig i om ölet är en kallt underjäst lager eller en varmt överjäst stout. Men också den som brygger hemma, vare sig från ölsats på konserv eller med malt som krossas på maltkvarn i köket, möter ölet i en modern, industrialiserad kontext. Om vi söker oss till äldre tider finner vi ett annat öl, i en annan ekonomisk och social miljö, och bryggd enligt främmande, närmast exotiska metoder.
Bondesamhällets bryggeriteknik 1969 utforskade etnografen Odd Nordland den försvinnande ölbryggartraditionen i Norge. Bland vittnesmålen från de få som fortfarande bryggde på gammalt vis, eller hade sett det bryggas i sin ungdom, samman med lingvistik, skriftliga källor och redskap på folklivsmuseer, tecknar Nordland en fascinerande bild över de oräkneliga varianter öl bryggdes på. Han fann också spår efter mycket ålderdomliga bruk, som att värma mäsken, det vill säga den med vatten blandade krossade malten, med heta stenar. Dessa kunde fortfarande på 1800-talet beskådas, ansamlade som omfattande lager
av skörbränd sten kring de gamla gårdarna. Innan ölet bryggdes i laggade kärl och lagrades på tunnor brukades urholkade trästockar, och innan man började torka malten i bastun kunde den rostas på stenhällar eller spridas ut på djurhudar i solen.1
Forntidens öl Med forskning som denna går det att skaffa sig en rimlig bild av hur öl bryggdes i Norden under medel tid och vikinga tid, men går vi längre bakåt höljer sig ett dunkel över nejden. Att germaner och andra barbarer drack öl då de inte kände till det förfinade vinet vet flera antika skriftställare att berätta. Samman med arkeologiska fynd kan vi med säkerhet utgå från att ölet var vida spritt i Europa un der järnåldern.2 Men innan dess? Vi har spår efter öl, mjöd och fermenterade blanddrycker från både bronsålder och neolitikum runtom i Europa, intressant nog särskilt från Skott land och Iberiska halvön, men vi vet närmast inget om hur dessa drycker tillverkats.3 Och det är nu det blir spännande. Vi plockar upp den arkeo logiska verktygslådan, styr kosan söderut, trotsar alla gränskontroller och beger oss över sundet, till Danmark. Där väntar en häpnadsväckande brygd på oss! 1 Nordland 1969. 2 Se Hornsey 2003; Nelson 2005; McGovern 2009; Koch 2018. 3 Guerra-Doce 2015.
