LOKALER MAGAZINE

PARMACO NUMMER 6 • 2018

VARFÖR ÖVERSKRIDS KOMMUNALA BUDGETAR?

HALMSTAD FICK EN NY SKOLA FÖR 540 ELEVER PÅ BARA 6 MÅNADER SKOLOR SOM VÄXER MED BARNKULLARNA

LOKALER NR 6 2018 INNEHÅLL ”Skolan är byggd för 75 elever. Men vi är nu 220 elever.” Rektor Kerstin Andersson på Tingdalsskolan. Läs mer på sid 15.

Allt är nytt på skolan – även rutiner och regler. Läs mer om Klaraskolan på sid 8.

Inledning

3

Parmaco lanserar förskolan Blomman

4

Parmacos nya finansiella rådgivare

7

Nybyggd högstadieskola i Halmstad

8

Skolan i Åstorp växer med barnkullarna

14

Nu får alla elever plats på Klockarhagsskolan

16

Ny kartläggning från KTH

20

Nya skolor och förskolor från Parmaco

22

Parmaco i Almedalen

23

Nya kollegor i Sverige

23

Thomas Jansson Country Manager Sverige 072-560 54 55

Tony Ringdahl Area Sales Manager Norrköping 072-727 54 55

Jan Sonntag Area Sales Manager Stockholm 072-507 54 55

Eric Sjöö Area Sales Manager Göteborg 072-734 54 55

Fredrik Zäll Area Sales Manager Malmö 072-585 54 55

UTGIVARE: Parmaco AB

REDAKTION: Projektledare: Hanna Salo, Kaski Agency Monica Häger, Öppet

Foto: Anton Köberg, Petra Zillen, Anders Hammarström, Okko Sorma

Adressförändringar och respons: lokaler@parmaco.se

PARMACO AB MÅNSKÄRSVÄGEN 10B, 5TR 141 75 KUNGENS KURVA

Upplaga: 6.000 ex

förnamn.efternamn@parmaco.se

Text: Petra Zillén Hanna Salo

Form: Emelie Kasholm, Öppet Kaski Agency

ANSVARIG UTGIVARE: Ossi Alastalo CHEFREDAKTÖR: Thomas Jansson

Tryckeri: Roos Printing AB

MÅNGA HÖSTNYHETER SOM STÄRKER VÅR AMBITION ATT BLI EN STRATEGISK SAMARBETSPARTNER Vi har mycket nytt att berätta om i detta höstnummer av Lokaler. Nyheter och erfarenheter som vi dessutom är väldigt stolta över. För det händer spännande saker hos oss, inte minst hur vi hela tiden söker förbättra vårt erbjudande både vad gäller service och kvalitet.

Vi har nyligen berättat om vårt nya koncept Blomman, som är en förskola som främjar lärande och utveckling och som vi hoppas ska fungera som den mest effektiva lösningen på kommunernas utmaningar vad gäller plats- och lokalbrist. Läs mer om Blomman på sid 4-6.

I somras anställde vi till exempel Nedim Murtic, vår första finansiella rådgivare. Jag tror mig veta att det till och med är vår branschs första finansiella rådgivare. Nedim kommer direkt från Kommuninvest där han under elva år har arbetat som kundansvarig för olika kommuner och kommunala bolag. Hos oss kommer Nedim stötta landets kommuner i deras lokalförsörjningsstrategier. På sid 7 kan du läsa mer om Nedim Murtic. Inte bara vår utan även Nordeuropas största modulskola.

VI måste ju också berätta om Almedalen och hur diskussionerna gick under vårt seminarium. Inte minst om den kartläggning som KTH-studenten August Isacsson presenterade för första gången där. På sid 20-21 kan du få en inblick i detta. Denna kartläggning ligger för övrigt till grund för en debattartikel med August, Anders Hellström och undertecknad som just nu finns på Dagens Samhälle.

Klaraskolan, står nu på plats i Halmstad. Man kan säga att denna enorma skola faktiskt utgör ett paradigmskifte för vad som är möjligt inom ramen för hyrda verksamhetslokaler inom offentlig sektor. Vi är i alla fall väldigt stolta över den! Läs hela artikeln om Lokalers besök på Klaraskolan på sid 8-11. Vi besöker två skolor till i detta nummer. En skola i Skåne som har utökat sin tidigare dynamiska Parmaco-skola med ett till våningsplan och en grundskola i Hällefors kommun. Se mer om detta på sid 16 -18.

Detta blir min sista ledare för Lokaler. Till årsskiftet lämnar jag Parmaco för att gå i pension. Det känns både bra och lite vemodigt att lämna nu när det händer så mycket och då det är så många saker som kommer att få en avgörande betydelse för företaget framöver. Parmaco har funnits på den svenska marknaden i dryga tre år och jag har varit med och byggt verksamheten från allra första början och fått se företaget växa. Det har varit en mycket spännande och rolig resa och jag tackar ödmjukast för intressanta möten och goda samarbeten under denna tid, och inte minst att vi har fått förtroendet att säkerställa att alla era skolelever har en bra plats att förkovra sig i! Thomas Jansson Country Manager i Sverige

3

Blomman är en dynamisk förskola som kan anpassas efter varje unik situation.

PARMACO LANSERAR DYNAMISKA FÖRSKOLAN BLOMMAN 4

Syftet med Blomman är att leverera en förskola som främjar lärande och utveckling för de barn som växer samt att erbjuda dem en trivsam och trygg miljö. I förskolans olika rum ska många barn kunna leka, utforska och socialisera, samtidigt som den ska fungera som den mest effektiva lösningen på kommunernas utmaningar vad gäller plats- och lokalbrist. En stor utmaning som de flesta kommuner kämpar med idag är det ökade befolkningsantalet och att fler förskolor och skolor behöver byggas, samtidigt som det kan finnas begränsat med markutrymme att bygga på. En annan utmaning är att kunna förutse hur många barn som förskolorna kommer behöva ta emot och hur dessa behov kommer att förändras över tid. Med en dynamisk förskola som Blomman kan byggnaden anpassas efter

varje unik situation och kan på så sätt vara en flexibel och modern lösning, både för barnen och för kommunen i stort.

BARNENS BEHOV I FRÄMSTA RUMMET Det viktigaste för Parmaco är att sätta barnens behov i främsta rummet. Blomman kan därför under uthyrningstiden anpassas efter hur det ser ut med kommunens barngrupper över tid. Parmacos Sverigechef Thomas Jansson säger: ”Om barngruppen växer låter vi Blomman växa och om den blir mindre, ja då skalar vi ner förskolan. Det är till och med möjligt att anpassa storleken på rummen. Det ultimata med Blomman är att den kan vara precis det som behövs där och då, och att det också är det man betalar för. Varken mer eller mindre." 5

HÅLLBARA OCH MILJÖVÄNLIGA MATERIALVAL Parmaco bygger alltid med rejäl, finsk furu som är ett miljövänligt material och som dessutom binder koldioxid. Tallarna blir till byggmaterial som sammanfogas till skolor som sedan fraktas dit de ska och byggs upp på några månader. Då barnens behov står i centrum läggs stort fokus på golven. För ett barn kan golvet vara en bilväg, ett hav eller en samlingsplats, och det ska kunna uthärda en hel del. Därför är alla mattor av extra tålig och lättavtorkad plast som är helt Ftalatfri. Hela skolan är även utrustad med vattenburen golvvärme, vilket är både ett energieffektivt sätt att värma upp skolan på samtidigt som det är skönare för barnen att ligga, krypa eller sitta på golven.

ARKITEKTRITAD FÖRSKOLA Att leverera en förskola som känns personlig och som kan smälta in i omgivningen är trevligt. Parmacos arkitekter ritar därför riktiga hus, och Blomman kommer alltid med sadeltak vilket gör att den känns som en permanent förskola. För att kunna använda den yta man har på bästa sätt kan Blomman byggas i L- eller T-form. På så vis optimeras markanvändningen utan att man kompromissar med kvadratmetrar. Även färgen på byggnaden går att bestämma både in- och utvändigt beroende på om man vill passa in, sticka ut eller bara göra rummen mer personliga.

RUM FÖR FÖRÄNDRING Även om Blomman är planerad för att fungera optimalt behöver man ibland extra utrymme. Kanske fler förråd eller ett extra omklädnings- eller lekrum. Tack vare sin dynamiska utformning är det lätt att lägga till extra yta för att verksam-

heten ska fungera på bästa sätt. Om kommunen vill kan man låta förskolan stå i 100 år då den uppfyller exakt samma krav som en permanent byggnad gör.

YTEFFEKTIVA KÖK FÖR NÄRINGSRIK MAT Det ska vara lätt och förbereda näringsrika måltider till barnen. Blomman kommer därför fullt utrustad med ett yteffektivt mottagningskök som inkluderar diskmaskin, inmatningsbänk och förspolningsdusch. Köket är planerat för inlastning och mottagning av leveranser inklusive värmevagnar och det finns gott om kyloch frysmöjligheter med totalt fem skåp. Det finns även kombiugn, spis och kokeri, grönsaksskärare och blandningsmaskin. Parmaco har dessutom ritat in ett eget omklädningsrum och WC för kökspersonalen. ”Vi skräddarsyr alltid våra byggnader och hur ytan ska fördelas invändigt efter kommunens eller verksamhetens önskemål. Då det gäller kök brukar behoven variera väldigt mycket och därför planerar vi alltid köket tillsammans med våra kunder för att anpassa utrustningen och utformningen på bästa sätt”, säger Thomas Jansson

”Då det gäller kök brukar behoven variera väldigt mycket och därför planerar vi alltid köket tillsammans med våra kunder för att anpassa utrustningen och utformningen på bästa sätt.” Thomas Jansson, Country Manager Parmaco

Fakta om Förskolan Blomman – Byggs alltid efter beställning utifrån

kundens behov. – Etableras på 3-4 månader. – För att optimera markanvändningen kan Blomman även byggas i en L- eller T-form. – Ytan kan förändras under hyrestiden om behovet förändras.

6

Stråkens förskola ritades för 68 barn, fördelade på fyra avdelningar med 17 barn i varje avdelning.

Nedim Murtic, ny finansiell rådgivare hos Parmaco ska fungera som ett långsiktigt stöd för kommunernas lokalstrateger och ekonomichefer.

PARMACOS NYE FINANSIELLA RÅDGIVARE STÖTTAR KOMMUNERNAS LOKALSTRATEGER I somras började Nedim Murtic som finansiell rådgivare på Parmaco, där hans främsta uppgift är att stötta de kommuner som behöver hjälp med deras lokalförsörjningsstrategier. Nedim kommer närmast från Kommuninvest där han under elva år var kundansvarig för kommuner och kommunala bolag.

heter av vad som är de bästa lokalstrategierna utifrån den specifika kommunens förutsättningar.

Vi träffar Nedim för ett kort möte på Arlanda flygplats där han just har mellanlandat. ”Min roll är ny för Parmaco och det känns som om vi är ensamma i branschen om att kunna erbjuda våra kunder detta stöd. Det är mycket spännande att bygga upp en ny funktion och att fylla den med ett stort mervärde för våra kunder. Jag vet att mina erfarenheter från Kommuninvest kommer väl till pass”, säger Nedim Murtic.

”Demografin är absolut en osäkerhetsfaktor där ute och det gäller för kommunen att prioritera sina investeringar rätt. Man ska se till att ha en viss flexibilitet i sin portfölj gällande sitt ägande, inte minst då det gäller verksamhetslokaler och särskilt när det kommer till skolor och förskolor. Här kan vi hjälpa till tidigt i processen och tillsammans med kommunen resonera oss fram till de bästa alternativen när det kommer till att äga eller hyra sina verksamhetslokaler. Det handlar inte bara om man ska äga eller hyra sina lokaler, utan även hur man får en optimal blandning i sin portfölj både på kort och lång sikt,” säger Nedim Murtic.

Rollen som finansiell rådgivare innebär att Nedim Murtic kommer att vara en långsiktig partner till kommunernas ekonomichefer och lokalförsörjningsstrateger, och att de från ett tidigt skede i beslutsprocessen kan använda Nedims kunskaper och erfaren-

Nedim kommer närmast från Kommuninvest där han under elva år arbetade som kundansvarig för olika kommuner och kommunala bolag. Nedim har en magisterexamen inom ekonomi och är även diplomerad finansanalytiker från Handelshögskolan i Stockholm. 7

Klaraskolan, medan bygget fortfarande pågick i juni. Klaraskolan är 8 825 kvadratmeter stor och etablerades på bara ett halvår för att snabbt täcka den akuta platsbristen i Halmstads kommun.

NYBYGGD HÖGSTADIEKOLA MED UTRYMME FÖR 540 ELEVER I HALMSTAD KOM PÅ PLATS PÅ ETT HALVÅR. Höstens första riktiga regnoväder är över oss när vi svänger in och parkerar vid Klaraskolan mitt i Halmstad. Skolan är helt ny och väldigt stor. Klaraskolan omfattar 8 825 kvadratmeter fördelade på två våningsplan och sex olika huskroppar och kan rymma 540 elever. Det känns extra spännande att skolan framför oss utgör ett paradigmskifte för vad som är möjligt inom ramen för hyrda verksamhetslokaler inom offentlig sektor. Det har bara gått en månad sedan Klaraskolan öppnade sina portar och tog emot de elever som hitintills fått sitta hopträngda 8

på andra skolor och i olika paviljonger. Det märks tydligt att allt är skinande nytt, inkluderat de nyasfalterade gång- och cykelvägarna framför skolan. Ett par jordhögar ligger fortfarande kvar och vi kan tänka oss att det kommer bli ännu finare till våren när gräset runt skolan har fått växa upp igen och då det inte längre finns några spår kvar av byggarbetsplatsen. Vi går direkt upp till andra våningen där rektorsexpeditionen ligger och tittar in till Nikola Trubarac, en av Klaraskolans två nytillträdda rektorer. Nikola berättar att det idag finns 245 högstadieelever på Klaraskolan och att antalet kommer att öka till

nästa år. ”Vi har haft en stor skolplatsbrist där våra elever fått trängas i överfulla skolor. Nu är det en härlig känsla att vandra runt här och veta att skolan är full av elever, men att det ändå upplevs som tomt, lugnt och fridfullt." Eleverna går nu i årskurserna sex, sju och åtta, men redan nästa år växer antalet då nya elever som börjar i årskurs sex kommer samtidigt som dagens åttor blir niondeklassare. Klaraskolan kommer att ta emot sexor från skolor som bara går upp till årskurs fem. Tanken är att varje årskurs i slutändan ska få ett eget plan, vilket blir smidigt för lärarna och tryggt för eleverna. Sexorna ska till exempel alltid vara närmast huvudentrén och personalrummen. ”Klaraskolan är inte heller en permanent skola, men det är en väldig skillnad mellan denna skola och de paviljonger som vi tidigare använt. Jag ser inte detta som en paviljong, utan mer som en riktig skola; en permanent skolbyggnad helt enkelt. Det är ljusa och rymliga lokaler med bra funktionalitet som har arkitektritats direkt efter kommunens önskemål”, säger rektor Nikola Trubarac. "Det är mycket som ska ordnas med när en ny skola ska komma igång. Särskilt en sådan här stor skola. Det är inte bara skolan som är helt ny utan även all personal, inkluderat rektorer.

Det är mycket som ska falla på plats och vi befinner oss i ett uppstartsskede på alla nivåer. Även eleverna som kommer från två olika geografiska områden ska lära sig att vistas tillsammans. Vi har mycket framför oss, men hitintills har allting gått väldigt bra", säger rektorn och blickar ut över skolgården.

SPECIALDESIGNADE SALAR Skolan är 8 825 kvadratmeter stor och kan rymma 540 elever. Idag går det 11 olika klasser i skolan, där varje klass har sitt eget hemklassrum. Därutöver finns det även ämnesklassrum såsom en specialdesignad kemisal, bildsal, träslöjdssal och en dramasal med ett speciellt dansrum för att eleverna ska kunna uttrycka sig både estetiskt och fysiskt. Dansrummet blir vi extra nyfikna på och går dit för att titta och fotografera. Vi tittar in men får snabbt stänga dörren igen då det pågår skolklassfotografering där. Innan dörren går igen hinner vi dock se en stor spegelvägg och en tjock heltäckande gummimatta som ska dämpa ljuden från alla de dansanta hopp och rörelser som rummet ska inbjuda och användas till.

9

ALLT ÄR NYTT PÅ SKOLAN – ÄVEN RUTINER OCH REGLER Rektor Nikola lämnar oss i lärarrummet där vi genast känner oss hemmastadda. Det är ett rymligt och fräscht lärarrum med en fin ljust roströd soffgrupp och matchande tavla som precis går i rummets gråa, gula och roströda färgtoner och som lyser upp rummet på ett behagligt sätt. Vi börjar prata med de lärare som har rast just då och som sitter och kopplar av med varsin kopp kaffe. En av lärarna säger hur fantastiskt det är att precis allting är helt nytt för dem alla. ”Det är egentligen otroligt vad vi får vara med om här på Klaraskolan; skolan är ny, personalstyrkan är ny, rektorerna är nya och elevsammansättningen är ny då det är två geografiska områden som för första gången slås ihop till en ny enhet. Vi är med och bygger upp något!” Läraren beskriver hur det var den allra första skoldagen i augusti när hon släppte in sin nya klass i det skinande klassrummet och hur hon sade ”tänk att ingen annan har suttit på dessa stolar innan er, ingen annan har gått på det här golvet eller suttit i dessa skolbänkar. Det är vårt klassrum och nu ska vi sätta vår prägel på det bästa sätt vi kan.” En annan lärare flikar in att de ju även infört nya rutiner. En av de mest uppskattade är att skolvärden och en lärare varje morgon mellan klockan 7.30 och 8.20 står i entrén och hälsar varje elev som kommer in genom dörren välkommen och önskar en god morgon. Detta för att varje enskild elev ska känna sig sedd och uppskattad. De som kommer sent kan tycka att det är lite jobbigt, men de allra flesta tycker att det är en trevlig start på dagen. Ytterligare en lärare berättar om att de satt lunchen på schemat och att det alltid ska vara minst en pedagog med som äter och samtalar med eleverna i matsalen. Detta för att lära dem social samvaro och goda matvanor utan stress. Eleverna kan således inte bara slänga i sig maten och därmed få längre rast, utan tjugo minuter är schemalagda för att i lugn och ro kunna äta sin mat och få i sig den näring de behöver.

RYMLIG MATSAL MED STORKÖK OCH KYLRUM Allt prat om mat gör att våra magar börjar kurra. Lägligt och vänligt nog blir vi inbjudna till lunch i skolmatsalen och vi går dit med lätta steg. Det är en ljus och fräsch matsal som rymmer många runda bord, perfekta att sitta och samtala runt. Det är gott om plats och genomströmningen varje dag av skolans 245 elever fungerar utmärkt genom god planering. All mat lagas på plats och det finns både matlucka och kyl- och frysrum. Maten är jättegod och det verkar även eleverna tycka. Kökspersonalen säger att de faktiskt brukar få glada kommentarer från dem då och då. Stämningen är god i matsalen och ljudnivån ganska hög, men det är ingenting som stör. Akustiken är bra och hela skolan är väl ljudisolerad. 10

”Tänk att ingen annan har suttit på dessa stolar innan er, ingen annan har gått på det här golvet eller suttit i dessa skolbänkar. Det är vårt klassrum och nu ska vi sätta vår prägel på det på det bästa sätt vi kan!” Lärare på Klaraskolan

YTTERLIGARE TVÅ BYGGNADER BYGGS FÖR ATT KLARA NÄSTA ÅRS ÖKANDE ELEVANTAL Vi möter många elever under dagen och alla är nyfikna på vad vi gör där och varför vi fotograferar. Man märker en viss rastlöshet hos barnen i korridorerna. Det är inte konstigt. Eftersom det fortfarande är en byggarbetsplats utanför då det är två byggnader till som ska färdigställas för tillskotten av elever till nästa år, så får eleverna inte gå ut på skolgården utan alla raster tillbringas inne i skolan i korridorerna och på de olika samlingsplatserna. Bernt Jansson, Parmacos platschef, som är med oss hela dagen och stolt visar runt och berättar, visar oss platsen där den stora skolan ska bli ännu större. Grunden har redan lagts och de första modulerna är på väg. De olika huskropparna kommer alla att sitta ihop så att det upplevs som en enda stor byggnad. Skolgården kommer att vara på baksidan och redan nu ser vi en fotbollsplan och andra aktivitetsområden. VI förstår att barnen längtar tills de får vara där och få utlopp för sin energi! I slutet av november kommer bygget med de två sista huskropparna vara helt klart och Klaraskolan blir komplett. Efter jullovet, till vårterminens start, kommer hela den nästan 10 0000 kvadratmeter stora skolan vara i bruk. Vi ser fram emot att återkomma då!

”För våra elever är detta ingen tillfällig skola, det är den skola de kommer gå i under hela deras högstadietid. För dem är det deras skola.” Lärare på Klaraskolan

3 filmer om hur Klaraskolan kom till. Tre dokumentära filmer har gjorts om Klaraskolan; från det att de första balkarna och modulerna kom på plats i april, till den färdiga skolan nu i augusti – samma år! Filmerna varvas med intervjuer och bakom kulisserna-inblickar. Se filmerna här: parmaco.se/filmer

11

Fakta om Klaraskolan Byggprocess: Arbetet inleddes i mars 2018 med att Parmacos arkitekter satte sig vid ritbordet för att tillsammans med skolverksamheten komma fram till den ultimata lösningen för eleverna. I april inleddes det förberedande markarbetet. I augusti samma år var skolan inflyttningsbar. Antal långtradare: Totalt 200 långtradare har skeppat alla de olika modulerna på plats. Skolstart: I slutet av augusti 2018. Storlek: Skolan är 8 825 kvadratmeter stor. Antal våningar: Två. Antal byggnader: Sex stycken; fyra i bruk och två som tillkommer och är under uppbyggnad nu.

"Klaraskolan är inte heller en permanent skola, men det är en väldig skillnad mellan denna skola och de paviljonger som vi tidigare använt. Jag ser inte detta som en paviljong, utan mer som en riktig skola; en permanent skolbyggnad helt enkelt. Det är ljusa och rymliga lokaler med bra funktionalitet som har arkitektritats direkt efter kommunens önskemål.” Nikola Trubarac Rektor för Klaraskolan

Antal elever: 245 högstadieelever i årskurs 6, 7 och 8. Även årskurs 9 nästa år. Antal rektorer: Två som delar på tjänsten. Personalstyrkan: Består av 41 personer (lärare, skolvärd, matbespisning, vaktmästare etc). Specialiteter: Sadeltak, specialdesignad kemisal, drama/dansrum, välutrustat storkök mm.

10

13

Tidigare hade Tingdalsskolan bara en våning. Men när fler platser behövdes bytte man ut skolan mot en byggnad med två våningar.

12

PARMACOS DYNAMISKA SKOLA I ÅSTORP VÄXER MED BARNKULLARNA Redan hösten 2016 hyrde Åstorp kommun en dynamisk skola från Parmaco. Den hade då plats för fyra klassrum och har fungerat bra under två läsår. Nu har dock barnkullarna fortsatt att växa i kommunen och utrymmet räckte inte längre till. Då en dynamisk skola kan anpassas efter skiftande behov gick det lätt att ordna och nu har Parmaco-skolan fått ett våningsplan till med ytterligare fyra klassrum. Tingdalsskolan I Åstorp byggdes i slutet av 1980-talet och visade sig snart vara för liten redan när den byggdes, vilket inte är ovanligt då byggprocessen är lång och mycket kan hinna ändras under tiden. I mitten av nittiotalet byggdes skolan därför ut. Från början var skolan ämnad för förskoleklasser och upp till årskurs tre, men sedan 2012 har skolan även årskurs fyra. Sedan 2014 är Tingdalsskolan en grundskola från förskoleklass upp till årskurs sex. ”Hela skolan är byggd för 75 elever, men vi är nu 220 elever. Vi har helt enkelt vuxit mer än vad vi haft byggnader för”, säger Kerstin Andersson, rektor på Tingdalsskolan. Rektor Kerstin Andersson följer med oss från rektorsexpeditionen till den natursköna plats där den dynamiska skolan står. Skolan har två våningar med totalt åtta klassrum. På bottenvåningen går årskurs tre och på ovanvåningen går årskurs fem. På bottenvåningen finns det även plats för en bildsal och på övervåningen finns det ett konferens- och arbetsrum. ”Det är ljusa och fina lokaler som är lätta att möblera. Våra elever är väldigt positiva

till denna skolan och de trivs i sina klassrum. Föräldrarna tycker också att det är en jättefin skola, ett bra tillskott,” säger Kerstin Andersson.

HUR DET GÅR TILL NÄR SKOLAN ANPASSAS EFTER SKIFTANDE BEHOV Kommunen och verksamheten fattar beslut om att den dynamiska skolan behöver bli större eller mindre; klassrum kan även plockas bort utifall lokalbehoven skulle minska. Tillsammans med verksamheten ritar och planerar Parmaco hur den nya ytan ska se ut och hur de extra kvadratmetrarna ska fördelas invändigt. I detta fall gick det inte att bara sätta på en ny våning då byggnaden inte var anpassad för en våning till. Verksamheten fick därför tre veckor innan terminsslut tömma skolbyggnaden på möbler, tavlor och annat. Därefter kom Parmaco och hämtade upp skolan och satte dit en tvåvåningsskola istället. Den nya skolan var på plats för besiktning ett par veckor innan skolstart. Efteråt kunde verksamheten möblera och fixa invändigt. När skolan började i mitten av augusti hade eleverna fått ett extra våningsplan.

Kerstin Andersson, Rektor på Tingdalsskolan

15

Klockarhagsskolans nya dynamiska skolbyggnad uppfördes på en del av skolgården som var eftersatt och inte användes.

NU FÅR ALLA ELEVER PLATS PÅ KLOCKARHAGSSKOLAN I HÄLLEFORS 16

Elevtillströmningen till Klockarhagsskolan i Hällefors kommun är stor. Under de senaste åren har elevantalet ökat med över 100 elever och till slut räckte inte längre det befintliga utrymmet till. Snabbt behövde därför en lösning komma på plats. En dynamisk Parmaco-skola upphandlades och i maj 2018 började skolan byggas. Lagom till skolstart i augusti stod sedan den nya skolbyggnaden klar. Eleverna har själva döpt den till Rektangeln. Den nya skolbyggnaden, som blir en del av Klockarhagsskolans fyra andra huskroppar, har byggts på en del av skolgården som var eftersatt och oanvänd. Kommunens projektledare Mikael Pulkkinen säger att det var väldigt smidigt att kunna använda den ytan och därmed inte behöva minska på den del

av skolgården som används eller behöva ta exempelvis en fotbollsplan i besittning. Nu, menar Mikael Pulkkinen, blev det bara positivt utan något smolk i bägaren alls. Tillkomsten av skolan blev dessutom en snabb process. ”När Parmaco satte igång med det förberedande markarbetet i mitten av maj och sedan själva bygget i juni, var det väldigt många kommentarer om att vi aldrig kommer att hinna till skolstart. Men det hann bli klart i tid, och nu står vår nya skola här! Verksamheten har blivit positivt överraskad även när det gäller arbetsmiljön och hur skolan ser ut, vilket såklart är extra roligt”, säger Mikael Pulkkinen. Rektor Jenny Liodden håller med: ”Hela processen gick jättesnabbt och plötsligt står vi här med en till skola och mycket välbehövligt extrautrymme.”

17

”Eleverna tyckte det var jätteroligt med en riktig invigning och de är stolta över sin ”egna” nya skola. Rektangeln rymmer alla våra femmor och sexor, totalt cirka 120 elever, och klassrummen är lagom stora, ljusa och fräscha." Jennu Liodden Rektor på Klockarhagsskolan

Klockarhagsskolan ligger i centrala Hällefors med närhet till bibliotek, fotbolls-och skridskoplan. Skolan har under åren blivit ombyggd och tillbyggd och från och med vårterminen 2012 går nu alla skolelever i Hällefors, från förskoleklasser till nionde klass, på Klockarhagsskolan. Den nya skolan är 1 006 kvadratmeter stor, består av två våningar med fyra klassrum och angränsande grupprum på varje plan. På första planet har personalen ett stort personalrum där alla har sina arbetsplatser, vilket är mycket uppskattat.

SKOLAN INVIGDES AV KOMMUNSTYRELSENS ORDFÖRANDE I början av september invigdes den nya delen av skolan som eleverna själva genom röstning har bestämt ska heta Rektangeln. Kommunstyrelsens ordförande Annalena Järnberg höll ett invigningstal och klippte bandet tillsammans med den nya skolans elever. Eleverna visade själva upp Rektangeln för de inbjudna gästerna som bestod av politiker, tjänstemän byggnadsentreprenörer, personal och Klockarhagsskolans elever i årskurserna fyra till sex. Det bjöds även på cider, glass och kaffe. En stor fördel med den dynamiska skolan är att den lätt kan byggas till och klassrum kan tas bort efter de faktiska behov som kan uppkomma över tid. Elevantal tenderar ju att variera över tid och tanken med denna typ av skolbyggnad är att varje kvadratmeter ska kunna användas så optimalt som möjligt. 18

Kommunstyrelsens ordförande Annelena Järnberg och ett par elever klipper bandet och inviger där med den nya skolan.

E

Ett av de ĂĽtta hemklassrummen.

19

KAN KOMMUNERNA BUDGETERA FÖR 1 100 NYA SKOLOR OCH FÖRSKOLOR? Forskare på Institutionen för Fastigheter & Byggande på KTH har under våren på uppdrag av Parmaco gjort en kartläggning ute i kommunerna om hur ofta och varför budgetar överskrids vid tillkomsten av nya skolor. Resultatet redovisades under vårt seminarium i Almedalen som inledning till den debatt som sedan följde. Slutsatsen är bland annat att kommunerna behöver samarbeta mer och att det behövs flexibla lokallösningar för mer effektiv användning av lokalytan.

KARTLÄGGNING FRÅN KTH Att investeringskalkyler Idag ofta överskrids ute i kommunerna är ett välkänt och utbrett problem. Kartläggningen täcker inte alla kommuner, men visar att många kommuners investeringsbudgetar sätts på måfå baserat på schablonberäkningar utan nödvändig kunskap och de faktiska siffror som krävs för att göra rätt bedömning. KTH-studenterna har undersökt data från 150 om-, till- och nybyggnationer av för-, grund- och gymnasieskolor från 38 olika kommuner runt om i landet. Kartläggningen visar att de slutgiltiga kostnaderna avviker från budget med i genomsnitt 17 procent, både i underkant och i överkant. Inget av alternativen är bra; en för högt satt budget ökar kapitalkostnaden och ger en ineffektiv skatteallokering och en för låg budget riskerar i förlängningen ökade kostnader för skattebetalarna. Vid en av skolorna som undersöktes överskreds den initiala kostnadsuppskattningen med över 100 miljoner kronor.

MÅNGA ORSAKER TILL MISSBEDÖMDA INVESTERINGSBESLUT Kommunernas brist på budgetdisciplin har många orsaker. Större kommuner lyckas till exempel kalkylera kostnaderna bättre än mindre kommuner. Mindre kommuner beskriver en stor personaloch kompetensbrist framförallt på bygg- och fastighetsenheter. Omorganiseringar, hög personalomsättning samt upphandling av externa konsulter innebär ofta att dokumentation brister och att kommunerna därmed inte kan använda sig av tidigare erfarenheter. 20

Kartläggningen visar på svårigheter att förutse händelser under projektets gång, att det är svårt för beställaren att uppskatta skolverksamhetens faktiska behov och att göra rimliga kostnadsbedömningar samt svårigheten att uppskatta längden på projektet. Vid ett exempel påbörjades bygget trots ofullständiga bygghandlingar och avsaknad av en förstudie. Det är således många faktorer som kan gå fel under ett bygge och vars extrakostnader sällan räknas med i kalkylen. Det är även snarare regel än undantag att det sker en rad av överklaganden från omgivningen vilket gör att projekteringen och byggprocessen drar rejält över tiden, och under den tiden kan både planer och ambitioner från kommunens sida ändras.

SLUTSATSER De lösningar som behövs för att förbättra kommunernas arbete är: – ett ökat samarbete mellan kommunerna där man kan ta del av varandras nyckeltal och beräkningsmodeller för mer korrekta kostnadsbedömningar. – att ha viss andel flexibla lokallösningar där kommunerna snabbt kan minska outnyttjad lokalyta och snabbt öka lokalytan när elevantalet plötsligt ökar. Flera kommuner menar att detta skulle minska onödiga kostnader för kommunens skolor. – att kommunernas besluts- och budgetprocess ses över och förnyas. I dagsläget beslutar kommunerna ofta om en budget för ett projekt innan verksamhetens behov analyserats klart, vilket kräver ändringar under arbetets gång. Kommunerna behöver mer statistik och prognoser över elevantalsförändringar från centrala myndigheter. Skolverksamheten bör även ta fram en förstudie med kalkyler innan beslut om budget fattas. Med tanke på SKLs senaste rapport som visar att det behövs byggas 1 100 nya skolor och förskolor fram till 2021 är det viktigt att dessa förbättringar genomförs.

Se debattartikel på Dagens Samhälle för mer information: https://www.dagenssamhalle.se/debatt/ kommunerbygger-utan-att-ha-koll-pa-kostnaderna-24244

”Det behövs ett ökat samarbete mellan kommunerna där man kan ta del av varandras nyckeltal och beräkningsmodeller för mer korrekta kostnadsbedömningar.”

Skärmdump på debattartikeln som publicerades i Dagens Samhälle den 10 oktober 2018.

11 21

NYA DYNAMISKA SKOLOR OCH FÖRSKOLOR FRÅN PARMACO UNDER 2018 Nu när året börjar gå mot sitt slut och vi summerar kan vi konstatera att följande dynamiska skolor har hitintills byggts runt om i Sverige för att lösa kommunernas lokalbrist: • Klaraskolan i Halmstad: Högstadieskola som rymmer 540 elever och är 8 825 kvm stor.

I FINLAND HELSINGFORS: Torpparinmäki förskola Kuninkaantammi förskola

KUOPIO:

SIILINJÄRVI:

Vaskivuori förskola

Linnapelto förskola

Pikkusiili förskola utvidning utvidning

TOIVAKKA:

AKAA:

ÅÄNEKOSKI:

Kankainen skola

Viiala skola

Konginkangas förskola

Krassikujan förskola Latukuja förskola ÅBO:

Jakomäki förskola

Varissuo förskola

Oulunkylä förskola Kannelmäki skola Malminkartano förskola Violanpuisto förskola VANDA: Ravurinpuisto förskola Pakkala skola och förskola

22

Keidaskuja förskola

Käpylinna förskola Pitäjänmäki förskola

• Slottjordsskolan Söder i Halmstad: Förskola och lågstadium, rymmer 300 elever och är 4 683 kvm stor. • Ludvika: Ramavtal för skolor och förskolor i Ludvika kommun. • Hällefors kommun: Tvåvåningsskola som rymmer 120 elever vid Klockarhagsskolan. • Åstorps kommun: Påbyggnad av en våning till på Parmaco-skolan vid Tingdals skola.

ESBO: Jupperi förskola Painiitty förskola TAMMERFORS: Olkahinen förskola Olkahinen skola

S:T KARINS: Valkeavuori skola (fas 3) SALO: Perniö skola LAUKAS: Sydän Laukaa skola utvidning

Viiala skola Rasi skola SODANKYLÄ: Aleksanterin Kenan skola TUSBY: Kirkonkylä skola och Mattila förskola

Vihtavuori skola utvidning

JOENSUU:

Siilinlahti skola

Oljakka skola utvidning

Linnunlahti förskola

KYRKSLÄTT: Nissniku skola Kirkkoharju skola MUURAME: Saunakylä förskola SUOMIVALIMO: Oy Kontor

INTRESSANT ALMEDALSVECKA I början av juli var Parmaco för andra året i Almedalen. I år var det ju valår, vilket märktes på studsen i partiledarnas tal på kvällarna samt på nya rekordsiffror då det gäller antal seminarier och arrangörer. Det egna seminariet ”Är kommunerna rustade för sämre tider?” var välbesökt och den namnkunnige debattpanelen diskuterade hur kommunerna bättre ska kunna ta investeringsbeslut om nya skolor. Årets vecka blev större än tidigare med 4 311 publicerade och genomförda evenemang med fokus på aktuella samhällsfrågor och hela 1 929 unika arrangörer. Även i år genomförde Parmaco sitt seminarium tillsammans med Offetliga Affärer. Parmacos seminarium ifrågasatte om kommunerna är rustade för sämre tider och försökte ge svar på hur kommunen kan ta bättre investeringsbeslut om nya skolor, vilket kommer att behövas då det enligt SKL måste byggas 1 100 nya skolor under de närmsta kommande åren.

Debatten var stundtals riktigt intensiv och det framkom några tydliga slutsatser som panelen nog var mer eller mindre överens om: för att förbättra kommunernas möjlighet till att investeringsbudgeten också motsvarar det faktiska utfallet föreslog kommunerna själva bättre förstudier och prognoser, mer effektiva processer och system, att man benchmarkar och samordnar med andra kommuner samt att kommunen även utvärderar och jämför med andra kommuner när skolan väl står på plats. Parmaco tackar årets panel för deras medverkan och hoppas att vi strålar samman igen under kommande Almedalsvecka: Anna Kadefors, Professor, Institutionen för Fastigheter och Byggande; Mattias Bokenblom, Forskningsansvarig på Kommuninvest; Annika Westh, ordförande i Öckerö Kommuns fastighetsbolag; Elof Hansjons, Kommunalråd Södertälje kommun; Lena Dahlstedt, Stadsdirektör Nacka kommun samt August Isacsson, student på KTH inom Fastigheter & Finans. Snart är det dags att börja planera för Almedalen 2019!

FV: Lena Dahlstedt, Stadsdirektör Nacka kommun; Annika Westh, ordförande i Öckerö Kommuns fastighetsbolag; Elof Hansjons, Kommunalråd Södertälje kommun;Thomas Jansson, Country manager, Parmaco, Anna Kadefors, Professor, Institutionen för Fastigheter och Byggande; Mattias Bokenblom, Forskningsansvarig på Kommuninvest; Bo Höglander, Redaktör, Offentliga Affärer.

NYA KOLLEGOR I SVERIGE Vi fortsätter att växa och kan nu hälsa två nya kollegor varmt välkomna till Parmaco: Matias Rovio och Fredrik Gabrielsson. Matias Rovio driver skolprojekt från byggstart till etablering och ser till att Parmacos redan höga leveranskapacitet lyfts ytterligare. Fredrik Gabrielsson arbetar med byggtekniska frågor genom att stötta produktionen och nya projekt då det gäller teknikfrågor, materialval och miljöaspekter under hela produktionsprocessen.

Matias Rovio

Fredrik Gabrielsson

23

Retur: Parmaco AB, Månskärsvägen 10B 5 tr, 141 75 Kungens Kurva