Stipendier att söka!
NedanstÄende stipendier finns att söka för SOF:s medlemmar. Sista ansökningsdag Àr den 30 juni 2023.
Stipendierna fördelas av styrelsen för Svensk Ortopedisk Förening och tillkÀnnages pÄ föreningensÄrsmöte under Ortopediveckan i Göteborg.
LINK Swedens höftstipendium - 30.000kr
SOF:s resestipendium - 30.000 kr
SOF:s forskningsstipendium - 30.000 kr
EBOT examen - resestipendium - 10.000 kr
Ta del av mer information om respektive stipendium samt ansökningsförfarandet pÄ hemsidan
slf.se/sof/stipendier/
Ortopediskt magasin
nummer 2/2023 grundad 1979
Medlemstidskrift för Svensk Ortopedisk Förening och Sveriges Ortopedingenjörers Förening.
Ortopediskt Magasin utkommer 4 ggr/Är; vecka 12, 24, 41 och 52. Manus till redaktionen senast sex veckor innan respektive utgivningsvecka.
Ansvarig utgivare: Anne Garland
Ordförande Svensk Ortopedisk Förening
Tuna IndustrivÀg 4, 153 30 JÀrna, tel. 08-550 390 50, fax 08-550 104 09, e-post: sofkansli@ortopedi.se
Redaktion:
Huvudredaktör: ĂverlĂ€kare Karin Bernhoff
Andreredaktör: ĂverlĂ€kare Christian Carrwik
Redaktionschef: Linda Linnskog Rudh, tel. 0707-467047
Samtliga nÄs pÄ e-postadressen redaktionen@ortopedi.se
Manuskript skickas till samma e-postadress.
Redaktionsadress:
Ortopediskt Magasin, SOF:s kansli, Tuna IndustrivÀg 4, 153 30 JÀrna, tel. 08-550 390 50 e-post: sofkansli@ortopedi.se
Hemsida: www.ortopedisktmagasin.se
Prenumeration:
4 nr 150:- per Ă„r för medlemmar. Ăvriga 250:- per Ă„r i Sverige. Ăvriga lĂ€nder: 280:- per Ă„r.
Prenumeration SOF:s kansli, Tuna IndustrivÀg 4, 153 30 JÀrna, tel. 08-550 390 50 e-post: sofkansli@ortopedi.se
Prenumeration SOIF, e-post: info@soif.se
Annonser: För prisuppgifter, övriga uppgifter eller annan information, samt bokning av annonser:
Erik Lind, i första hand e-post: annons@ortopedi.se.
Telefon: 08-550 390 50 vid brÄdskande Àrenden.
Bokning senast fyra veckor innan respektive utgivning. LĂ€mning av annonsmaterial senast tre veckor innan respektive utgivning.
Rabatt 10% vid bokning av fyra annonser samtidigt.
Upplaga: 2.100 ex.
Tryck:
Printall AS, Estland Nr 2, 2023. ISSN 0349-733X.
Omslagsbild: IStock
Ortopediskt Magasin 4/2017 7
Ur elden ...
Pandemin kĂ€nns redan pĂ„ mĂ„nga sĂ€tt avlĂ€gsen trots att det var sĂ„ nyligen. Det var först den 4:e maj i Ă„r som FNs generaldirektör Tedros Adhanom Ghebreyesus med âstor hoppfullhetâ deklarerade slutet för COVID-19 som en nödsituation för folkhĂ€lsa. För SOF innebar pandemin beslut om att stĂ€lla in och digitalisera Ortopediveckan, stĂ€lla in olika kurser, och instĂ€llda möten ersattes med nya möten med en âny infektionssjukdom och dess ortopediska konsekvenserâ som enda punkt pĂ„ agendan. PĂ„ ortopedkliniken i Visby slutade vĂ„ra Ă„terkommande vikarier att komma till undsĂ€ttning, vilket tvingade fram ett var tredje veckas isoleringsschema för att sĂ€kra att det skulle finnas akutoperatörer pĂ„ ön.
Men pandemin blev ocksÄ ett gott exempel pÄ hur bra det kan bli om vi samarbetar med ett tydligt syfte. Syftet dÄ var att kunna erbjuda covidvÄrd till dem som behövde det. Medan övre ledningsskikt pÄ mÄnga hÄll stod handfallna eller fastnade i lÄngsamma processfrÄgor kom de verksamhetsnÀra skikten snabbt överens om konkreta lösningar pÄ allt frÄn ombyggnationer och inköp av skyddsutrustning till arbetsscheman i stÀndig förÀndring och omfördelning av arbetsuppgifter i en ny verklighet. En operationsglad professor i ortopedi gick pÄ underlÀkarrad pÄ nyöppnad infektionsavdelning med stolthet, en tystlÄten kardiolog tÀnkte ut hur vi kunde tillverka visir med material frÄn Rusta och gamla prioriteringsregler gÀllande vem som ska vÄrdas var lades Ät sidan. Vem behöver vÄrdas pÄ denna vÄrdplats mest just nu och hur kan vi tillsammans lösa det? Vi samarbetade.
⊠I STORMEN
I efterdyningarna av pandemin kan vi konstatera att patienter med ortopediska diagnoser har kommit i klĂ€m. Om vi fokuserar vĂ„r uppmĂ€rksamhet endast pĂ„ vĂ„rt eget ansvarsomrĂ„de Ă€r det nĂ„got som skaver betĂ€nkligt. Den patient som behöver en MR för sitt onda knĂ€ kan fĂ„ det inom 48 h i huvudstaden men mĂ„ste vĂ€nta mĂ„nader om han/hon Ă€r bosatt i en mindre MRtĂ€t region. Om du behöver en primĂ€r höftprotes och gĂ„r med lĂ€tt hĂ€lta kan du fĂ„ den inom vĂ„rdgarantins 3 mĂ„nader med rĂ„ge men om du knappt kan gĂ„ utomhus lĂ€ngre men behöver en revision kan du fĂ„ vĂ€nta Ă„ratal. Eller om du gĂ„r med samma lĂ€tta hĂ€lta i vĂ€ntan pĂ„ den primĂ€ra höftprotesen men dessutom Ă€r hjĂ€rtsjuk: â Var sĂ„ god och dröj. Men: âMĂ„let med hĂ€lso- och sjukvĂ„rden Ă€r en god hĂ€lsa och en vĂ„rd pĂ„ lika villkor för hela befolkningen. VĂ„rden ska ges med respekt för alla mĂ€nniskors lika vĂ€rde och för den enskilda mĂ€nniskans vĂ€rdighet. Den som har det största behovet av hĂ€lso- och sjukvĂ„rd ska ges företrĂ€de till vĂ„rdenâ (HSL 3 kap. 1 §).
I dagens ortopediska landskap har vi fler ortopediska vĂ„rdgivare vilket inte betyder att vi ortopeder klonats och blivit fler. Vi Ă€r desamma till antalet. Operationssköterskor och andra professioner likasĂ„. Tillsammans behöver vi ta ansvar för helheten. Under âAtt leda sjukvĂ„rdâ- kursen i samarbete med Handelshögskolan hade vi en intressant diskussion om effektivitet. Jag fick dĂ€r lĂ€ra mig att ökad variation Ă€r det största hindret för att fĂ„ till process- och flödeseffektivitet oavsett typ av verksamhet. Det hĂ€r gĂ€ller för prylproduktion sĂ„ vĂ€l som för skol- och vĂ„rdkoncerner. För mig blev resonemanget ögonöppnande, en förklaring pĂ„ varför man i det privata ofta lyckas sĂ„ bra med det man lyckas sĂ€mre med i det offentliga: Att fĂ„ optimala effektiva patientflöden. Vi kommer aldrig kunna fĂ„ till den typen av flöden i verksamheter med stor patientvariation.
För att kunna ge god vÄrd Àven i framtiden krÀvs förutsÀttningar för att kunna bedriva forskning och utbildning av de medarbetare som framtiden kommer att behöva. De primÀra okomplicerade ingreppen utgör den optimala bulken att bedriva utbildning pÄ. NÀr allt fler av de primÀra okomplicerade ingreppen görs nÄgon annanstans Àn dÀr utbildningen bedrivs fÄr vi nyfÀrdiga specialister med betydligt mindre kirurgi i hÀnderna. Kommer vi ens att kunna fÄ dem att uppnÄ kunskapsmÄlen i vÄr mÄlbeskrivning? VÄra framtida ortpedkirurger mÄste naturligtvis fÄ verka dÀr det för utbildning mest lÀmpade patienturvalet finns.
Det behövs ocksÄ att vi bedriver forskning pÄ bulken primÀra okomplicerade ingrepp, en förutsÀttning för utveckling av framtida behandlingsmetoder. Forskning behöver ske dÀr patienterna finns och förutsÀttningar ges för att det ska kunna gÄ att genomföra.
SĂ„ vi behöver kavla upp Ă€rmarna och finna formerna för ett konstruktivt samarbete, precis som under pandemin. En arbetsgrupp formeras inom SOF med representanter frĂ„n akademin, offentliga och privata vĂ„rdgivare för att fortsĂ€tta arbetet som pĂ„börjats inom ramen för NPO. Men samarbeten i mindre skala Ă€r Ă€ven under utveckling pĂ„ lokal nivĂ„ runt om i landet. VĂ„r förhoppning Ă€r att detta nummer av OM ska ge er medlemmar inspiration i det fortsatta arbetet. För ett tydligt syfte har vi redan: âEn god hĂ€lsa och en vĂ„rd pĂ„ lika villkor för hela befolkningen âŠâ dĂ€r â⊠den som har det största behovet av hĂ€lso- och sjukvĂ„rd ska ges företrĂ€de till vĂ„rdenâ.
4 Ortopediskt Magasin 2/2023
ANNE GARLAND
Ledare
Anne Garland ansvarig utgivare och ordförande Svensk Ortopedisk Förening
InnehÄll nr.2
4 Ledare
6-25 Tema: Offentlig vs privat vÄrd
Inledning till temat offentlig vs privat vÄrd
Skapa robusta samarbeten
NPO föresprÄkar reglerad samverkan
En stÀndig balansgÄng mellan tillgÀnglighet, kvalitet och ekonomi
Jobba privatâ bara guld och gröna skogar, eller?
Offentlig sektor â ett ideologiskt val RĂ€dda ryggjouren!
Epiphysen: Arbeta offentligt eller privat â det Ă€r frĂ„gan
Starta eget företag
Bokrecension: Dagbok frÄn akuten
26 AAOS Annual meeting
28 Ortopediveckan 2023
32 SOF-nytt
36 FrÄgorna i Ärets Ortopediexamen
42 Bokrecension: Doktorns rÄd om vÄrd
43 Riksfot â fot- och fotledskirurgi
44 Pelles sÀkerhetshörna
45 Rapport frÄn Knee Replacement Academy
58
46 SOIF-nytt
48 Ur Acta Orthopaedica
50 Ă
rets avhandling
57 Pompes hörna
Vinspalten Ortopediskt Magasin 2/2023 5 Implantat
6 36 26 28
Tema Offentlig vs privat vÄrd
Hur ska vÄrdens resurser rÀcka till? Den frÄgan verkar alltid ha varit aktuell och vi har alltid letat nya lösningar för att förbÀttra kvalitet och tillgÀnglighet. Prioriteringar och vÄrdprogram, evidensbaserad vÄrd, kunskapsstyrning, lean, vÄrdgaranti, valfrihet, vÀrdebaserad vÄrd, privata sjukförsÀkringar, riktade stadsbidrag, utfasning av ingrepp som gör ingen eller begrÀnsad nytta. Effektiviseringarna och exemplen pÄ förÀndrade arbetssÀtt Àr mÄnga. Och visst har vÄrden ökat sin produktion! Jag skulle vilja pÄstÄ att vi generellt gör betydligt mer nytta nu för betydligt fler Àn för tjugo Är sedan.
Trots alla dessa mer eller mindre lyckade satsningar sÄ rÀcker inte den offentliga vÄrden till. Behoven verkar vara oÀndliga.
Eftersom efterfrÄgan Àr större Àn utbudet och mÀnniskor inte Àr tÄlmodiga i sitt lidande sÄ finns nu en blomstrande privat marknad. HÀr kan man fÄ vÄrd i rimlig tid och ofta med bra kvalitet. Likriktade processer med industriell effektivitet, samma typ av ingrepp och friska patienter möjliggör en betydligt högre produktionstakt Àn i den offentliga vÄrden. Billigare Àr det ocksÄ. Regioner tecknar avtal och köper den vÄd som inte hinns med nÀr akuta ingrepp och sjukare patienter mÄste prioriteras i den egna regin.
Lösningen med privata enheter som kan massproducera till lÀgre kostnad har tacksamt tagits emot av kö-tyngda regioner runt om i landet. Avtal kan tecknas med utförare i helt andra landsÀndar Àn dÀr patienten bor och kan erbjudas som ett alternativ om man Àr frisk och pigg nog att resa. Skattemedel har delats av frÄn den offentliga vÄrden och det Àr hÀr det etiska dilemmat uppstÄr. En frisk norrlÀndsk man som vill sterilisera sig har ju all rÀtt att fÄ det gjort genom regionens försorg och kanske gÀrna Äker pÄ en dagstur till Stockholm eller SkÄne. Han kanske ocksÄ har röst att klaga om vÀntan blir för lÄng. Men tas inte dessa medel frÄn
de stackare som har prostatacancer, sitter i rullstol, har tre invÀrtesmedicinska tillstÄnd, schizofreni och ett litet missbruk pÄ det? Denna patientkategori Àr sÄ svÄr att passa in i de effektiva produktionsflödena i den upphandlade vÄrden. Dessutom kanske inte patienten kan resa sÄ lÄngt. Denna patientens vÀntan blir Ànnu lÀngre ... Eller blir den det? 300 vasectomier stÄr ju inte före i kön lÀngre. Eller stod dom före? Vasectomierna stÄr nog bara kvar pÄ vÀntelistan.
I detta nummer av OM stöter och blöter vi olika Ă„sikter och infallsvinklar kring privat och offentlig vĂ„rd. I mĂ„nga Ă„r har det varit rĂ€tt vattentĂ€ta skott mellan dessa tvĂ„ entiteter, men pĂ„ senare tid har man börjat hitta nya arbetssĂ€tt genom samarbeten. Det finns ett stort intresse frĂ„n bĂ„de offentliga utövare och privata leverantörer att försöka fĂ„ ihop resurser och kompetens pĂ„ ett mer flexibelt sĂ€tt. Men Ă€ven om man fĂ„r de finaste samarbeten att fungera sĂ„ finns mĂ„nga olösta problem kvar. HĂ€lso- och sjukvĂ„rdslagens frĂ€msta princip â den som Ă€r sjukast ska ha vĂ„rd först kan fortfarande vara svĂ„r om den förbĂ€ttrade tillgĂ€ngligheten bara kommer de friskaste till gagn. Om samarbetet frigör resurser för de sjukaste sĂ„ Ă€r det av godo. Sen finns mĂ„nga ytterligare frĂ„gor kvar. Var ska all utbildning av ny vĂ„rdpersonal bedrivas? VFU-platser för sjuksköterskor? Grundutbildning för lĂ€karstudenter?
ST-utbildning i opererande specialiteter?
Forskning pÄ de vanligast förekommande kirurgiska ingreppen för vÄra största folksjukdomar? Kan man behÄlla ryggkirurgisk kompetens och jour-kompetens om alla diskbrÄck och elektiva ingrepp görs nÄgon annanstans? Ja, kanske, om samma kirurg jobbar pÄ bÀgge stÀllen. Men om pengarna följer med de friska patienterna med diskbrÄck sÄ finns ingen kompetens eller jour-linje kvar att ta hand om de med BMI 50 med cauda equina. Och Àr det en bisyssla att jobba lite privat? Konkurrens om kunderna kan det ju knappast vara, patienter finns ju i övermÄtt. Men konkurrerar vi om personalen, operationssalsbemanningen och vÄrdplatserna?
Det finns nog inget rÀtt och fel, bara nya försök att hitta lösningar pÄ frÄgan hur vÄrdens resurser ska rÀcka till. LÀs och begrunda. Glad sommar!
Karin Bernhoff Huvudredaktör
6 Ortopediskt Magasin 2/2023
Ortopediskt Magasin
2/2023 7
Ortopediskt Magasin
Skapa robusta samarbeten mellan privat & offentlig vÄrd
Kan det vara lösningen pÄ
kompetensbristen inom ortopedin?
SvÄrigheter med bemanning och kompetensbrist pÄ en klinik kan ha mÄnga orsaker, sÄsom geografi, löner och arbetsförhÄllanden. Man kan ha olika uppfattningar om det ska finnas privat vÄrd (med det menar vi offentligt finansierad) eller ej. Det finns föroch nackdelar, men den diskussionen lÀmnar vi utanför denna artikel.
Att det har uppstÄtt kompetensbrist pÄ nÄgra sjukhus, för att specialister har flyttat till privata elektiva enheter Àr uppenbart. Det Àr ett problem inte bara för sjukhusen, utan Àven för den privata vÄrden. De offentliga klinikerna behöver kanske inte de privata, men de offentliga mÄste fungera för att de privata ska fÄ existera. Om inte akutvÄrden fungerar kommer helt enkelt inte politikerna tillÄta privat vÄrd i samma omfattning. DÀrför ligger det i de privatas intresse att hjÀlpa till med kompetensen pÄ sjukhusen. Nu gÀller det att göra bÀsta möjliga av situationen som den Àr i dag.
Det lÀttaste att lösa Àr ST-utbildningen. Idag Àr det ingen klinik i Stockholm som kan ge adekvat utbildning inom hela ortopedin fram till specialistexamen. Man behöver sÄledes regler för hur randning ska ske pÄ andra kliniker, offentliga eller privata. Randningstiden Àr vanligen mellan 6 veckor och 3 mÄnader. Under den tiden hinner man knappast bidra med nÄgon större produktion Ät den gÀstande kliniken. Det Àr rimligt att lönen helt ersÀtts med s.k. ryggsÀckspengar frÄn moderkliniken.
Det Àr uppenbart att ST-lÀkare tar tid frÄn produktionen, bÄde genom handledning och
lÀngre operationstider, vilket mÄste regleras. Men det Àr ocksÄ fördelar med att det Àr stimulerande för kliniken med nya medarbetare som tillför energi till kliniken och inte minst att det Àr ett utmÀrkt sÀtt att visa sin verksamhets förtrÀfflighet inför framtida samarbete samt tillfÀlle att testa eventuella framtida kollegor.
Ett alternativ Ă€r ett större utbyte av lĂ€kare mellan offentliga och privata kliniker. De privata klinikerna utbildar ST-lĂ€kare pĂ„ den offentliga kliniken och i utbyte kan de offentliga lĂ€karna fĂ„ mĂ€ngdtrĂ€ning pĂ„ de privata klinikerna. Det skulle kunna bli ett ânollsummeâ-spel utan extra ersĂ€ttningar.
NÀr det gÀller att efter specialistexamen utbilda till önskad subspecialitet Àr det andra förhÄllanden som gÀller. Enligt vÄr mening gÀller det för alla kliniker att se till att man har rÀtt kompetens bland sina anstÀllda. Ingen klinik kan krÀva att bara ta emot personer som redan Àr helt sjÀlvgÄende. Det Àr en kostnad som alla mÄste stÄ för. Vi ska ha sÄ lika villkor som möjligt mellan privat och offentlig vÄrd. Vi förstÄr den irritation som offentliga kliniker kan kÀnna, nÀr de utbildar sina lÀkare till subspecialister och sedan flyttar de till privata kliniker, som slipper den utbildningsbördan. VÄr erfarenhet Àr att det Àr ont om bra specialister att rekrytera till privata enheter, har man rÀtt person Àr man, eller borde vara, som privat aktör mer Àn villig att stÄ för lÀmplig utbildning/trÀning. Det gÄr ofta fort att fÄ upp produktiviteten i en nischad verksamhet.
Det Àr vÀl just mÀngdtrÀning som unga specialister efterstrÀvar, men som kan vara svÄrt att uppnÄ pÄ sjukhus med stor bredd i repertoaren. DÀrför Àr det önskvÀrt med tid för unga specialister hos privat subspecialiserad elektiv vÄrd.
8 Ortopediskt Magasin 2/2023
TEMA: OFFENTLIG VS PRIVAT VĂ
RD
med, men en otrÀnad operatör tar lÀngre tid pÄ sig Àn en van och det medför fÀrre operationer och lÀgre intÀkter för kliniken. Det behöver man kompensera för pÄ nÄgot sÀtt men det behöver absolut inte alltid göras med pengar, det finns andra sÀtt som kan ge motsvarande fördelar. Exempelvis att den privata kliniken kan fÄ operera sina ASA 3-patienter pÄ sjukhuset. Det ger en seriositet för kliniken, patienterna behöver inte byta lÀkare och man minskar dessutom kritiken att de privata bara tar lÀtta patienter. Det finns olika tekniska lösningar pÄ detta. Vi har provat bÄde att DRG-pengarna tillfaller sjukhuset eller privatkliniken och att man antingen ersÀtter operatören eller op/vÄrdavdelning frÄn den ersÀttningen. HÀr tror vi det Àr bÀst med lokala avtal som Àr anpassade efter rÄdande verklighet och som snabbt kan Àndras om nÄgon klinik drabbas mer Àn den andra.
Gemensamma forskningsprojekt Àr ett annat omrÄde, som kan ge fördelar för bÄda parter. Patienter med enhetliga diagnoser finns i stora antal pÄ de privata klinikerna och sjukhusen kan bidra med forskningskompetens och ekonomiska medel.
I och med att det saknas större erfarenhet av vissa diagnoser/ingrepp pÄ sjukhusen, finns det uppenbar risk för bÄde felbedömningar och underbehandlingar pÄ akutmottagningarna. Det kan förbÀttras genom utbildning men ocksÄ att de privata har utrymme för att ta emot subakuta fall. Det Àr trots allt vÀldigt fÄ som behöver akutmottagningens alla resurser, utan man vill bara ha en snabb professionell bedömning.
Det var lÀnge sedan som vi opererade icke livshotande tillstÄnd pÄ natten. Det finns flera exempel pÄ hur privata klinker har ordnat sÄ att patienter har möjlighet att komma pÄ akuttider för bedömning och operation/behandling inom rimlig tid. Det gÄr att fÄ fram avtal, som stödjer detta arbetssÀtt, om offentlig och privat vÄrd har en gemensam syn pÄ behovet. HÀr mÄste de privata stÀlla upp, Àven om det Àr lite svÄrare att planera inslag av subakut vÄrd Àn ren elektiv. Samtidigt mÄste de offentliga vara beredda att slÀppa lite pÄ sina resurser för detta.
Det viktiga Àr att alla inser fördelarna med samarbete, vi Àr övertygade om att det gÄr att fÄ till det med lite vilja frÄn bÄda parter. Det Àr alldeles för mycket missuppfattningar om de privata pÄ den offentliga kliniken och vice versa. De privata skÀr inte guld med tÀljkniv och de offentliga har inte bara lÄgt tempo och Àr dÄligt organiserade. Eller rÀttare sagt det rÀcker inte med god vilja frÄn professionen, det mÄste ocksÄ finnas vilja/önskemÄl frÄn tjÀnstemÀn och politiker. För att fÄ dem att förstÄ detta mÄste vi framföra gemensamma förslag.
Det enklaste sĂ€ttet att fĂ„ till en samsyn och undvika missuppfattningar om den andres verksamhet Ă€r att arbeta i bĂ„da verksamheterna. Det Ă€r alldeles för ovanligt idag. MĂ„nga verkar anse det vara ett slags bedrĂ€geri att arbeta med âfiendenâ. Det Ă€r det inte, utan det Ă€r att fĂ„ ut det bĂ€sta av tvĂ„ vĂ€rldar. De flesta, enligt vĂ„r erfarenhet, pĂ„ privata enheter saknar bĂ„de de lite svĂ„rare medicinska patienterna och de tekniskt svĂ„rare fallen. Det Ă€r ju utan tvekan sĂ„ att som privat verksam missar man mĂ„nga medicinska
utmaningar, Àven om det finns andra. Det kan ocksÄ bli rÀtt tungt att hela tiden ha ett högt produktionskrav vilande över sig, bÄde pÄ operation och mottagningen. Fördelarna Àr för mÄnga att slippa jourer och ha en bÀttre organiserad och planerad verksamhet, möjligen ocksÄ lite högre lön.
De offentliga har pÄ sin sida möjlighet till hela paletten, inklusive akuta fall och intensivvÄrdskrÀvande patienter. Dessutom kanske större möjligheter till forskning och andra aktiviteter Àn ren produktion. Det negativa Àr vÀl oftast en tung jourbelastning, trög sjukhusledning som man inte kan pÄverka och en uppfattning om lÀgre löner Àn de privata.
MÄnga har svÄrt att vÀlja sida och om, nÀr man ska göra det. De flesta kanske vill vÀlja endera verksamheten under olika skeden i livet. Men tillrÀckligt mÄnga skulle sÀkert vilja ha delad tjÀnstgöring om det gick. Som före detta klinikchefer har vi bara goda erfarenheter av kollegor som Àven arbetat pÄ andra kliniker. Det kan vara i lÀngre eller kortare perioder, men vi Àr övertygade om att det medför positiva impulser till bÄda klinikerna. SkÀl mot delade tjÀnster Àr, förutom rent revirtÀnkande, ofta löneskillnader och lÀgre pensioner. Rimligen ska man ha samma lön som motsvarande kollegor pÄ den klinik dÀr man utför sitt arbete och pensionsfrÄgan gÄr tÀmligen lÀtt att ordna med en pragmatisk ekonomiavdelning.
Det har historiskt tyvÀrr varit svÄrt med dialogen. Exempelvis har det tidigare klagats, frÄn offentliga sjukhus, över att de privata inte deltog i jourarbetet inom ryggkirurgi men dÄ undertecknad erbjöd att hans kirurger kunde delta i ryggjourlinjen tackade man nej. Sjukhuset var inte intresserade utan hÀnvisade, utan nÄgon diskussion, till olika skÀl varför det inte skulle gÄ att genomföra, som att det inte fanns nÄgra pengar för det och för besvÀrligt med organisationen. KÀnslan var att man inte ville beblanda sig med de privata, utan ha kvar det som ett argument mot privat vÄrd. Man kan inte klaga pÄ vissa förhÄllanden och sedan inte alls vilja vara med och Àndra dessa till det bÀttre.
Ofta Àr det nog enklast att utveckla ett nÀra samarbete mellan bara ett sjukhus och en privat klinik. I storstÀderna kan det finnas fler olika kombinationer, dÄ det finns flera aktörer. Det Àr ett juridiskt problem med att ett offentligt sjukhus inte fÄr gynna en enskild klinik. Det gÄr att undvika genom att sjukhuset, inte regionen, genomför en upphandling av en lÀmplig elektiv enhet. Man stÀller helt enkelt de krav som man anser rimliga, i dialog med de privata. Det har vi kontrollerat med region Stockholm att det Àr juridiskt riktigt. Med att samarbetsavtal kan man fördela patienterna, och doktorerna, som Àr bÀst bÄde för flödet och ekonomin. Det gÀller Àven eventuella NHV-uppdrag.
En förutsÀttning för fortsatt utveckling Àr att Àven privata vÄrdgivare finns representerade i styrelsen för Svensk Ortopedisk förening, RPO, NPO, NHV, Socialstyrelsen och allt vad det heter. Grunden för den svenska demokratin Àr att valberedningen och tillsÀttande instanser strÀvar efter en jÀmn fördelning av representanter frÄn olika verksamheter.
Tycho Tullberg Med dr, grundare och tidigare VD Stockholm Spine Center
Magnus Forssblad Docent, grundare och tidigare VD Capio Artro clinic
BĂ„da Ă€r författare till boken âErfarenheter frĂ„n privat vĂ„rd under tvĂ„ decennier. Vilka lĂ€rdomarkan dras?â. Den utkom 2018 och Ă€r slut i bokhandeln, men enstaka exemplar kan bestĂ€llas av författarna magnus@forssblad.se tullberg.tycho@gmail.com
Ortopediskt Magasin 2/2023 9
NPO föresprÄkar reglerad samverkan mellan offentlig och privat vÄrd
Svensk hĂ€lso- och sjukvĂ„rd stĂ„r inför flera utmaningar som mĂ„ste hanteras för att vi fortsatt ska kunna ge en god och jĂ€mlik vĂ„rd inom rimlig tid. Den demografiska utvecklingen kommer ha stor pĂ„verkan pĂ„ vĂ€lfĂ€rdens möjligheter att klara kompetensförsörjningen framöver (âVĂ€lfĂ€rdens kompetensförsörjningâ, SKR 2022). Det finns dessutom andra omvĂ€rldsfaktorer som pĂ„verkar möjligheten för vĂ€lfĂ€rden att attrahera, behĂ„lla och utveckla personal. Det handlar bland annat om arbetsgivarnas nuvarande brist pĂ„ personal, om konkurrensen pĂ„ arbetskraft och de ekonomiska förutsĂ€ttningarna.
All vÄrd i Sverige pÄverkas av alla dessa utmaningar. Den ortopediska patienten Àr sÀrskilt hÄrt drabbad. Kapacitetsbristen beror i huvudsak pÄ sjukvÄrdens utmaningar i allmÀnhet och har medfört att regioner och sjukhus har tvingats prioritera vilken vÄrd som erbjuds. Akuta patienter och maligna sjukdomar har prioriterats medan mÄnga övriga patientgrupper har köstÀllts. Patienter i behov av ortopedisk kirurgi har dÀrför redan innan pandemin blivit lÄgprioriterade. Under pandemin blev ortopedin ett av de omrÄden som drabbades hÄrdast.
I Socialstyrelsens rapport âRegeringsuppdrag att stödja regionernas hantering av uppdĂ€mda vĂ„rdbehov samt följa och analysera vĂ€ntetider i hĂ€lso- och sjukvĂ„rdenâ frĂ„n 2022, framgĂ„r att âDet största antalet patienter som vĂ€ntade pĂ„ operationer eller Ă„tgĂ€rder i december 2021 syns inom ortopedi (27 675)â, âDen största minskningen i antal genomförda operationer och kirurgiska Ă„tgĂ€rder skedde inom omrĂ„det rörelseapparaten (-15 procent; -28 193)â. Denna minskade produktion har medfört att tillgĂ€ngligheten för den ortopediska patienten i offentlig vĂ„rd ur ett patientperspektiv har försĂ€mrats och att den skiljer sig mellan privat och offentlig vĂ„rd. Ur SKR:s vĂ€ntetidsdatabas kan man se att i mars 2023 utfördes 89% av de ortopediska operationerna i privat vĂ„rd inom 90 dagar medan motsvarande siffra var 64% i den offentliga vĂ„rden. Ortopedi Ă€r dessutom den specialitet som har flest patienter som vĂ€ntat över 365 dagar pĂ„ operation.
NPO anser att kapacitetsbristen utgör ett sÄ stort hot mot den ortopediska patientens vÀlbefinnande att denna frÄga Àr vÄr högst prioriterade. För att klara omstÀllningen till framtidens vÄrd dÀr fÀrre tar hand om fler krÀvs det en helhetsansats och samarbete mellan olika aktörer. HÀlso- och sjukvÄrden behöver arbeta för att förbÀttra kvaliteten och tillgÀngligheten
pÄ vÄrd samtidigt som man ökar effektiviteten och minskar kostnaderna. Detta kan uppnÄs genom att investera i nya teknologier och digitalisering, stÀrka och samarbeta med primÀrvÄrden, öka samverkan mellan olika vÄrdnivÄer och öka kompetensen inom hÀlsooch sjukvÄrden. Det Àr ocksÄ viktigt att arbeta för att förbÀttra arbetsmiljön och göra yrket mer attraktivt för att rekrytera och behÄlla personal. FrÄgans komplexitet medför att den mÄste hanteras av mÄnga olika aktörer. Det pÄgÄr oerhört mycket arbete pÄ nationell och regional nivÄ, av mÄnga olika aktörer, för att hantera dessa utmaningar.
NPO Ă€r en av dessa aktörer. En lösning som vi ser vore att se offentliga och privata verksamheter som kompletterande hellre Ă€n konkurrerande. Detta Ă€r bara en av mĂ„nga Ă„tgĂ€rder som krĂ€vs. Att vi fokuserat pĂ„ denna Ă„tgĂ€rd att mĂ„nga regioner har upphandlat privat ortopedisk vĂ„rd under de senaste Ă„ren. Detta har medfört att personal anstĂ€lld i offentlig vĂ„rd flyttat ut till privata aktörer. Denna utveckling har redan och kommer sannolikt i Ă€nnu större omfattning gynna tillgĂ€ngligheten för de âfriskasteâ patienterna samtidigt som resurserna för att ta hand om patienter med störst medicinska behov kommer fortsĂ€tta att minska.
Behovs- och solidaritetsprincipen föreskriver att vÄrdens resurser ska satsas pÄ de patienter som har störst behov. SÄ sker inte idag inom svensk ortopedi och risken finns att de sjukaste patienternas möjlighet till vÄrd ytterligare kommer att försÀmras i takt med att det sker en omfördelning av resurser och kompetenser mellan privat och offentligt driven verksamhet. Det Àr centralt att öka kapaciteten att ta hand om de svÄrast sjuka ortopediska patienterna. Trenden Àr dock den motsatta. NÀr basal sjukvÄrd minskar ytterligare inom den offentliga vÄrden ökar risken för att; 1) kompetens- och kapacitetsförlusten medför att de svÄrast sjuka
10 Ortopediskt Magasin 2/2023 TEMA: OFFENTLIG VS PRIVAT VĂ
RD
patienternas möjlighet till behandling ytterligare försÀmras, 2) utbildningssjukhusen kommer inte att klara sitt utbildningsuppdrag, 3) rekryteringsbas för forskning och doktorander minskar och att 4) antalet som kan bidra till jourverksamhet och 24/7-verksamhet minskar.
NÀr den privata vÄrden vÀxer nÄs en brytpunkt dÀr den offentliga vÄrdens uppdrag inte lÀngre klaras av. Vi Àr redan dÀr i vissa regioner. 2021 utfördes till exempel 40% av alla primÀra ledplastiker i höft och knÀ och 60% av all spinal stenoskirurgi i Sverige av privata vÄrdgivare. Regionerna agerar pÄ egen hand och kortsiktigt och man tar inte ansvar för helheten och de lÄngsiktiga konsekvenserna. En ytterligare förflyttning av den basala ortopedin frÄn den offentliga vÄrden hotar dess uppdrag inom vÄrd, undervisning, forskning och utveckling. NPO anser dÀrför att det Àr av stor vikt att lÄta den offentligt drivna sjukvÄrden behÄlla huvudansvaret för en tillrÀckligt stor andel patienter och anpassad volym verksamhet för att offentlig hÀlso- och sjukvÄrd ska kunna klara sina uppdrag pÄ bÄde kort och lÄng sikt. Det behövs en nationell plan sÄvÀl som regionala planer för att; bÀttre utnyttja den samlade kapaciteten inom offentligt finansierad ortopedisk vÄrd (regional och privat), lÄngsiktigt sÀkra och förbÀttra utbildningen av nya ortopeder, specialistsjuksköterskor och andra kompetenser, korta vÄrdköer för de sjukaste patienterna inom ortopedi, lÄngsiktigt sÀkra rekryteringsbas av patienter, handledare och doktorander för att upprÀtthÄlla den ortopediska forskningen i Sverige.
NPO lyfte frÄgan under Ortopediveckan 2021 och fick input pÄ problemet och lösningsförslag. NPO, SOF och Reumatikerförbundet skrev en gemensam debattartikel som belyste Àmnet och gav förslag pÄ lösningar. NPO har involverat professionsföreningar, professorsnÀtverket och företrÀdare för kvalitetsregister i arbetet. Vi lyfte Äter frÄgan under Ortopediveckan 2022 pÄ professors- och verksamhetschefsmötet och fick dÄ starkt stöd för presenterad handlingsplan. Vi har agerat gentemot Sveriges Kommuner och Regioner (SKR). SKR anordnade en workshop i december 2022 dÀr NPO, SOF, akademin och företrÀdare för privata vÄrdgivare deltog.
Vi som deltog var alla eniga om att;
⹠vi har ett stort problem med kompetensförsörjningen inom svensk hÀlso- och sjukvÄrd tillgÀngligheten blir allt sÀmre inom offentlig jÀmfört med privat vÄrd ortopedisk vÄrd rÀtt kompetens anvÀnds inte pÄ rÀtt sÀtt och i rÀtt tid dÄ hög kompetens anvÀnds till enklare operationer samtidigt som vi
saknar kompetens och kapacitet för de svÄrast sjuka
⹠konkurrensen har varit viktigt för att öka effektiviteten inom bÄde offentlig och privat vÄrd men nÀr den privata vÄrden vÀxer nÄs en brytpunkt dÀr den offentliga vÄrdens uppdrag inte lÀngre klaras av och dÀrmed riskeras nu den offentliga vÄrden pÄ en systemhotande nivÄ
⹠ovanstÄende kommer att förvÀrras med fortsatt flytt av personal ut frÄn de offentligt drivna sjukhusen, om inget sker
Vi som deltog var ocksÄ eniga om att vi som representerar olika delar av svensk ortopedi tillsammans vill ta ett gemensamt ansvar för att förbÀttra förutsÀttningarna att erbjuda en god och jÀmlik vÄrd, med rÀtt vÄrd i rÀtt tid och av rÀtt kompetens hos patienter inom omrÄdet rörelseorganens sjukdomar. VÄra gemensamma förslag för att uppnÄ detta var att;
vi mÄste öka effektiviteten för att kunna klara av mer vÄrd med fÀrre anstÀllda vi mÄste hitta nya och smartare arbetssÀtt dÀr vi utnyttjar ny teknik
⹠se offentliga och privata verksamheter som kompletterande hellre Àn konkurrerande
⹠sÀkerstÀlla att kompetens tas tillvara genom samarbete kring 24/7-uppdrag, jour- och utbildningsuppdrag samt forskning mellan offentlig och privat verksamhet ersÀttningsmodeller tas fram för hur utbildning och jourer ska ersÀttas för privata aktörer
⹠alla regioner tillÄter arbete inom bÄde offentlig och privat regi
⹠anstÀllningsformer och förmÄner tas fram som stödjer detta arbetssÀtt pensionsfrÄgan för de med dubbel anstÀllning löses det finns en lönestruktur som inte drÀnerar den offentliga vÄrden
⹠det behövs en styrning för att fÄ en balans mellan utförare av enkla och komplexa behandlingar
⹠behövs en nationell handlingsplan för hur vi ska gÄ vidare
SKR hÄller med om problembilden och i huvudsak om vilka ÄtgÀrder som krÀvs. SKR har och kommer att ge underlag till beslutsfattare.
SKR kommunicerar i de forum de kan (politiker pĂ„ nationell och regional nivĂ„, regiondirektörer, HR-direktörer och hĂ€lso- och sjukvĂ„rdsdirektörer). Det har redan kommit ett par exempel pĂ„ att det sker saker i rĂ€tt riktning. SKR publicerade tidigare i Ă„r rapporten âInsatser för att utöka VFUâ. Rapporten beskriver de behov av insatser och förutsĂ€ttningar som krĂ€vs för att regioner och kommuner ska kunna uppfylla mĂ„let i överenskommelsen och öka antalet
Ortopediskt Magasin 2/2023 11
NPO
VFU-platser med bibehÄllen kvalitet. Man konstaterar att tillgÄngen till erfarna sjuksköterskor som kan undervisa och handleda utgör det största hindret för att kunna utbilda nya sjuksköterskestudenter. Ett av de förslag man lyfter fram Àr att tydliggöra utbildningsuppdraget för privata utförare av vÄrd och omsorg i sina avtal för privata vÄrdgivare inom LOV och LOU. Ett annat steg i rÀtt riktning Àr ett förslag frÄn styret i Region Stockholm angÄende att de privata aktörerna inom vÄrdval ryggkirurgi ska delta i akutsjukhusens jourer och bidra i utbildning av nya ryggkirurger (Privata ryggkirurger ska delta i jour och ge utbildning - Dagens Medicin).
Vi Ă€r i ett förĂ€ndrat omvĂ€rldslĂ€ge och beredskapsfrĂ„gan har blivit Ă€n viktigare. Redan nu har Sverige skyldigheter att uppfylla Natos sju civila förmĂ„gor, sĂ„ kallade NATO Baseline Requirements National Resilience, som Ă€r sĂ€rskilt prioriterade omrĂ„den för att stĂ€rka den civila motstĂ„ndskraften (msb.se). Regeringen har gett Socialstyrelsen i uppdrag att ta fram en plan för hur svensk hĂ€lso- och sjukvĂ„rd ska hantera ett plötsligt och ovĂ€ntat högt inflöde av patienter. I rapporten âHĂ€lso- och sjukvĂ„rdens beredskap â struktur för ökad förmĂ„gaâ framgĂ„r att âberedskapsplaneringen för hĂ€lso- och sjukvĂ„rden behöver omfatta alla delar av hĂ€lsooch sjukvĂ„rden, inklusive smittskydd, primĂ€rvĂ„rd och kommunal hĂ€lso- och sjukvĂ„rdâ. Vidare konstateras att âRegionen ska vid planeringen beakta den hĂ€lso- och sjukvĂ„rd som erbjuds av andra vĂ„rdgivare och ska Ă€ven planera sin hĂ€lso- och sjukvĂ„rd sĂ„ att en katastrofmedicinsk
beredskap upprĂ€tthĂ„lls. För att hĂ€lso- och sjukvĂ„rden ska kunna hantera sĂ„dana belastningar som kan uppkomma vid fredstida kriser och krig krĂ€vs att vĂ„rdens aktörer kan samordnas sĂ„ att vĂ„rd pĂ„ lika villkor för hela befolkningen kan ges. Patienter eller vĂ„rdresurser kan dĂ„ behöva omfördelas inom en region, mellan regioner, mellan kommuner eller mellan regioner och kommuner.â Detta arbete kan möjligen katalysera ett ökat samarbete mellan offentlig och privat vĂ„rd. Med en allt större privat vĂ„rd anser vi att det Ă€r regionernas uppdrag att stĂ€lla krav pĂ„ att all vĂ„rd ingĂ„r i helheten inklusive utbildning, jourer, 24/7-verksamhet och beredskap vid katastrofer, pandemier och krig. Om regionledningar inte tar detta helhetsansvar kan det leda till nya förslag om nationell styrning.
NPO Àr övertygade om att vi behöver samarbeta mer mellan offentlig och privat vÄrd för patienternas och medarbetarnas bÀsta. Tillsammans med styrelsen för Svensk Ortopedisk Förening (SOF) har vi diskuterat hur vi bÀst kan driva frÄgan framÄt. Vi tror att det Àr viktigt att det Àr SOF som framgent ansvarar för att driva frÄgan gentemot berörda myndigheter och andra relevanta aktörer. FrÄgan drivs mer eller mindre i regionerna och SOF:s involvering har stor betydelse för att pÄverka beslutsfattare och bryta den negativa trenden. Vi i NPO kommer att fortsatt bidra med vad vi kan, och arbeta vidare tillsammans med SOF:s styrelse och andra medlemmar i föreningen. Vi tar tacksamt emot tankar frÄn er alla kring hur vi tillsammans fortsatt ska agera i denna frÄga.
Ortopedisömnad
Vi Àr en helhetsleverantör av maskiner och tillbehör för tillverkning och underhÄll av ortopediska hjÀlpmedel.
Vi hjÀlper dig att hitta rÀtt maskin och tillbehör.
VÀlkommen till oss pÄ Indukta!
Vi arbetar enbart med marknadsledande leverantörer med hög kvalitet, godkÀnda inom EU. Helt enligt vÄra visioner.
Indukta AB
ViaredsvÀgen 22B, BorÄs ⹠033-23 70 50 www.indukta.se ⹠info@indukta.se
Magnus Eneroth Ordförande NPO Rörelseorganens Sjukdomar
12 Ortopediskt Magasin 2/2023
Ortoped:
Offentlig â privat â eller bĂ„da?
De allra flesta i ortoped-Sverige Àr nog överens som att bÄde privat och offentlig vÄrd behövs. Vi som jobbar i regionerna ser hur de privata klinikerna kortar köerna och jag vet att mÄnga som jobbar privat Àr glada att vi har offentlig vÄrd som kan ta hand om de svÄrast sjuka och de mest komplexa fallen. Det jag vill rikta in mig pÄ hÀr Àr hur den enskilde ortopeden ska kunna kombinera sin tjÀnstgöring.
Under mina mÄnga Är pÄ KS i Stockholm var det otillÄtet att jobba i sÄ kallad konkurrerande verksamhet. Ville man jobba privat var det bara att sÀga upp sig, och detta gÀller fortfarande i stora delar av vÄrt land. Internationellt Àr detta ett ovanligt system. Jag har sjÀlv jobbat i USA och dÀr var det sjÀlvklart att man kombinerade sin tjÀnstgöring. I mÄnga europeiska lÀnder Àr det givetvis samma sak. Jag uppfattade att kombinationen var bra och att bÄda verksamheterna gynnades av flexibiliteten.
Ett stort problem som jag ser med vÄrt system Àr kompetenstapp inom offentlig vÄrd. Jag kÀnner personligen ett par lite yngre kollegor med hög kompetens inom proteskirurgi, inklusive revisioner, som inte har tillÄtits att jobba deltid pÄ privat enhet och dÀrför har sagt upp sig. Nu Àr de producenter (förvisso högproducerande) av primÀrplastiker men gör ingen revisionskirurgi. PÄ sikt tror jag att detta kommer att bli ett allt större problem. Om du har familj och kan tjÀna dubbelt upp pÄ en privat enhet i samma stad, kanske ocksÄ slipper jourer, kan det sjÀlvklart vara lockande. De med högst kompetens Àr sjÀlvklart mest attraktiva Àven för den privata vÄrden. Varför ska det inte vara möjligt att kombinera?
Förvisso har det nu i flera regioner skett en uppluckring av systemet sÄ att en mindre andel av kompetenta kollegor fÄr möjlighet att kombinera. Detta ser vi nu i bland annat SkÄne och Stockholm. De verksamhetschefer pÄ den privata sidan som jag pratar med ser inga problem med kombinerade tjÀnster, tvÀrt om ser mÄnga fördelar ur bÄde kompetens- och utbildnings- hÀnseende. I offentlig vÄrd verkar cheferna var mer splittrade och hÀr har jag stött pÄ argument bÄde för och emot. De verkar framför allt vara rÀdda för att förlora duktiga kirurger. Men det problemet finns ju redan!
Personligen anser jag att utvecklingen mot delade tjÀnster Àr ofrÄnkomlig. Jag skulle dock önska en gemensam nationell hÄllning i frÄgan. Att en duktig ortoped i vissa regioner fÄr jobba kombinerat pÄ enheter i samma stad, medan man i andra regioner tar jourkomp och Äker i vÀg för att göra samma jobb, men Ät ett annat landsting, Àr ologiskt. Jag tror att kombinerade tjÀnster skulle vara bra för bÄde det offentliga och privata och dessutom frÀmja samarbetet.
Direct Socket (DS) Àr resultatet av en klinisk utveckling som ger möjlighet att gjuta protesen direkt mot stumpen och sedan kunna provgÄ efter bara nÄgra timmar.
Tiden mellan amputation och tillverkad protes Àr en av de viktigaste faktorerna för att bli en bra protesgÄngare. Med en DS-tillverkad proteshylsa fÄr du optimal passform och bra förutsÀttningar med din protes.
Idag kan alla benamputerade fÄ en DS-tillverkad proteshylsa, det Àr idag den vanligaste metoden enligt SwedeAmp (svenska amputations- och protesregistret).
â100% bĂ€ttre Ă€n nĂ„got jag tidigare provat.â
Mitch Singleton, cyklist
Ortopediskt Magasin 2/2023 13
www.teamolmed.se
Direct Socket En revolution för alla benamputerade
TEMA: OFFENTLIG VS PRIVAT VĂ
RD
"Det Àr en stÀndig balansgÄng mellan tillgÀnglighet, kvalitet och ekonomi"
Undertecknad har haft ett ben i den privata och ett ben i den offentliga sektorn under i stort sett hela min yrkesaktiva karriÀr som ortoped.
Som ung ortoped startade jag och tvĂ„ kollegor en liten privat ortopedklinik med det imponerande namnet âSKY Medicalâ eftersom kliniken etablerades i VĂ€sterĂ„s enda skykrapa. Detta var i början pĂ„ 90-talet och vi riktade in oss pĂ„ privatbetalande och försĂ€kringspatienter. PĂ„ den tiden var det inte tal om landstingsavtal men heller inget hinder att ha bisysslor. Den ekonomiska finanskris som följde i början pĂ„ 90-talet gjorde att antalet privatbetalande kraftigt sjönk och vi var tvungna att sĂ€lja kliniken till en större aktör.
UngefÀr samtidigt startade Elisabethsjukhuset (ES) i Uppsala dÀr jag var verksam under Ären 1991 och 1994 som höft- och knÀproteskirurg. Orsaken till att jag arbetade dÀr 1994 var för att kunna fÀrdigstÀlla min avhandling. Minns att dÄvarande VD för ES var mycket stolt att man gjort det möjligt för mig att slutföra mitt avhandlingsarbete. Under denna tid levde sjukhuset pÄ den s.k. Norgemiljarden och opererade mÀngder av norrmÀn framförallt inom ryggkirurgi. KÀrvare tider vÀntade dock och sjukhuset gick igenom flera konkurser och Àgarbyten innan en viss stadga infann sig i början pÄ 2000-talet. Man fick landstingsavtal och kunde utveckla sjukhuset inom flera specialiteter. Vi fick rösta fram namnet pÄ vÄra nya Àgare efter att sjukhuset varit i norsk Àga. Namnet blev Aleris i vars koncern ES fortfarande finns.
2003 lÀmnade jag Akademiska sjukhuset och började en heltidsanstÀllning som cheflÀkare pÄ ES. MÄlet var att utveckla axelkirurgin och göra ES till Sveriges bÀsta axelsjukhus. Allt fler kollegor anstÀlldes och tillsammans bedrev
vi forskning och utbildning under mĂ„nga Ă„r. âShoulder Academyâ i J&J regi drev vi tillsammans med universitetssjukhuset i Malmö.
Vi utbildade genom denna kursverksamhet mÄnga av de axelkirurger som Àr verksamma idag. Under denna period hade sjukhuset ett landstingsavtal som gjorde det möjligt.
Vi hade ett bra samarbete med Akademiska sjukhuset dÀr vi vid behov hjÀlpte till som konsulter. Förutom axelkirurgi utfördes pÄ ES avancerad handkirurgi, knÀligamentkirurgi och höft-knÀproteskirurgi. MÄste sÀga att dessa Är var de bÀsta under min yrkesverksamma tid, prÀglade av framtidstro, entusiasm och mycket kompetenta kollegor. ErsÀttningsnivÄerna var rimliga inom de avtal vi hade vilket gjorde det möjligt att ligga i framkant. Vi fick ersÀttning för reoperationer och komplicerade ingrepp pÄ ett sett som gjorde det ekonomisk försvarbart att bedriva den vÄrd vi önskade.
De ekonomiska förutsÀttningarna att bedriva privat vÄrd med regionavtal har de senaste Ären kraftigt försÀmrats. ErsÀttningsnivÄerna har sÀnkts med i vissa fall 30%, personalkostnaderna har kraftigt ökat i och med höjda löner och behov av hyrpersonal. Det senare har Àven drabbat offentlig vÄrd dÀr det inom vissa specialiteter Àr upp till 75% av personalen som Àr anstÀllda som hyrpersonal. Kostnaden för nödvÀndigt material har kraftigt ökat liksom för alla slags implantat. Om man ska kunna utföra operationer med de senaste teknikerna kan ibland implantatkostnaderna nÀstan överstiga den totala ersÀttningen som man fÄr för ett ingrepp. De flesta regioner har dessutom infört ett ekonomiskt ansvar hos utföraren för infektioner och andra komplikationer som kan intrÀffa efter kirurgi vilket kan grÀva djupa hÄl i budgeten hos den privata aktören.
Som privat vÄrdgivare gÀller det att ha flera ben att stÄ pÄ om man ska kunna fÄ ekonomi
14 Ortopediskt Magasin 2/2023
TEMA: OFFENTLIG VS PRIVAT VĂ
RD
i verksamheten. Ena mÄnaden saknas resurser inom ett visst omrÄde vid ett sjukhus, nÀsta mÄnad Àr det nÄgon annan som har problem med att klara vÄrdgarantin. För oss gÀller dÄ att vara flexibla och kunna hjÀlpa till att lösa de akuta situationerna. Samtidigt gÀller det att ha spetskompetens som drar till sig patienter frÄn olika hÄll. Det Àr en stÀndig balansgÄng mellan tillgÀnglighet, kvalitet och ekonomi.
Under mÄnga Är, och fortfarande, har det varit svÄrt att fÄ arbeta bÄde inom offentlig och privat vÄrd. NÄgra generella regler finns inte utan det verkar vara upp till vederbörande verksamhetschef att bestÀmma. Ofta har de offentliga arbetsgivarna sagt nej och hÀnvisar till risken för illojalitet och utmattning men ocksÄ det motsatta förekommer. SÄ sent som 2018 ansÄg Aleris att offentlig vÄrd var konkurrerande verksamhet och tillÀt inte undertecknad en deltidstjÀnst som mentor pÄ Akademiska sjukhuset. Nu finns dock ett fungerande samarbete mellan privatsjukhus och offentlig vÄrd i mÄnga regioner runt om i landet. Samarbetet sker genom avtal med regionerna men ocksÄ genom att privata aktörer hyr ut sina operationssalar med personal till de offentliga sjukhusen. Om detta Àr en bra lösning rÄder delade meningar om.
NÀr jag var ung ortoped ansÄgs det som suspekt att arbeta privat och indikerade att man inte platsade inom den offentliga vÄrden. Förhoppningsvis har detta synsÀtt Àndrats dÄ man idag möter mÄnga mycket kompetenta kollegor inom den privata vÄrden bÄde som lÀkare, sjuksköterskor, undersköterskor och lÀkarsekreterare.
Personalbrist Àr ett stort problem som vi alla brottas med. En lösning pÄ dessa problem mÄste till om vi ska kunna utföra vÄrt uppdrag till gagn för vÄra gemensamma patienter.
I framtiden önskar man sig ett större samar-
bete mellan offentlig och privat vÄrd, vilket skulle gynna alla, inte minst patienterna. Yngre kollegor som har svÄrt att komma fram kirurgiskt skulle fÄ en chans att se och utföra standardingrepp pÄ ett sÀtt som idag Àr omöjligt inom offentlig sjukvÄrd pga. den stora resursbrist som finns hÀr. Att vara pÄ ett stort sjukhus och bara operera de komplicerade fallen Àr som att springa OS-final utan att nÄgonsin trÀna. För att bli en bra hantverkare krÀvs handlag och att man utför en viss mÀngd ingrepp. En av mina tidigare svÀrmödrar som klagade pÄ att jag arbetade för mycket och inte var hemma hos familjen utvecklade en besvÀrlig knÀartros. Hon frÄgade om jag kÀnde till nÄgon knÀkirurg pÄ orten dÀr hon bodde. Jag svarade att jag kÀnde tvÄ, en som var en fantastik familjefar och opererade ca 20 proteser om Äret och en annan som levde för sitt jobb och opererade flera hundra varje Är. Jag frÄgade vem av dessa hon ville att jag skulle remittera henne till ...
Multisjuka och avancerad kirurgi skulle fÄ mer plats pÄ de stora sjukhusen om rutinsjukvÄrden flyttades ut.
En stor skillnad mellan offentlig och privat vÄrd Àr att inom privat vÄrd Àr varje patient en inkomst till skillnad frÄn i offentlig regi dÀr varje patient Àr en kostnad undantaget regionpatienter hos universitetsklinikerna. Inom privat verksamhet mÄste man optimera flödena för att överleva ekonomiskt.
Ăkat samarbete, utan prestige, dĂ€r ortopeder tillĂ„ts arbeta inom bĂ„de privat och offentlig regi Ă€r nödvĂ€ndigt. De privata aktörerna mĂ„ste ta pĂ„ sig ett större utbildningsansvar eftersom mycket av rutinkirurgin, som Ă€r nödvĂ€ndig för den nya ortopeden sannolikt kommer utföras dĂ€r. Rimliga avtal, som ger kostnadstĂ€ckning, krĂ€vs och ett öppet sinnelag till gagn för vĂ„ra patienter behövs.
Ortopediskt Magasin 2/2023 15
Hans Rahme Docent i ortopedi Verksamhetschef S:t Johanniskliniken Specialistcenter Uppsala AB
Your Trusted Resource for Orthopedic Knowledge
OrthoPedia, an open-access website, offers a comprehensive online library of peer-reviewed educational videos designed for professionals and students in musculoskeletal medicine. Watch for monthly content updates!
Anatomy
Based on pathology
Biomechanics
Pathomechanics and classifications
OrthoPedia is just one of the innovative tools that Arthrex has developed and uses to fulfill our core value of Making People Better.
Clinical Applications
Surgical procedures by experts
© Arthrex GmbH, 2021. All rights reserved. AD2-000330-en-US_A
For more information, visit OrthoPedia.com
Jobba privat â bara guld och gröna skogar, eller?
Jag arbetar sedan drygt fyra Är tillbaka i en privat verksamhet inom fot- och fotledskirurgi dÀr vi i huvudsak tar emot patienter som har en vÄrdförsÀkring. HÀr har vi mottagningsverksamhet och tillgÄng till sÄvÀl mottagningsoperation, narkos och Àven inneliggande vÄrd.
Att jag hamnade just hĂ€r var mest en slump; jag hade en ganska komplex patient framför mig pĂ„ ortopedmottagningen, hon var opererad flera gĂ„nger och hon krĂ€vde att fĂ„ trĂ€ffa âsinâ fotkirurg (som nu jobbade privat) för att diskutera om man skulle ta bort nĂ„gra skruvar. Jag hade inget emot att remittera henne vidare, sĂ„ jag gick in pĂ„ klinikens hemsida för att se om det överhuvudtaget skulle vara möjligt, och dĂ„ sĂ„g jag att de sökte fler fotkirurger⊠och sĂ„ kom jag att byta frĂ„n offentlig till privat vĂ„rd.
Vi Àr en liten grupp doktorer, och pÄ mottagningen finns ocksÄ sköterskor, sekreterare och fysioterapeuter. En stor fördel som jag ser det Àr att vi totalt sett inte Àr fler Àn att vi alla ses vid fikat pÄ förmiddagen och till lunchen. Det gör att nÀstan alla problem kan lösas snabbt och informellt och det finns ocksÄ goda möjligheter att fÄ hjÀlp av mer erfarna kollegor om man har funderingar kring ett klurigt patientfall. Det Àr sÄ tillfredsstÀllande att kÀnna att vi Àr ett team som verkligen jobbar tillsammans för patientens bÀsta!
PÄ mottagningen har vi tjugo minuter per patient, vilket oftast rÀcker bra dÄ de sÀllan har en komplicerad sjukhistoria eller lÄnga medicinlistor. Dessutom Àr det en lucka pÄ tjugo minuter efter ca tre patienter, sÄ dÄ hinner man i kapp om nÄgon dragit över.
Vi kirurger har jour per telefon för vÄra opererade patienter, en vecka i taget. Det Àr sÀllan sÀrskilt betungande, oftast rör det sig om enstaka samtal kring smÀrtlindring eller att det blött igenom. MisstÀnker vi sÄrinfektion eller liknande har vi alltid möjlighet att ta patienten till mottagningen för pÄtitt dagen dÀrpÄ. Ibland bor ju patienten dock vÀldigt lÄngt bort och
dÄ försöker vi lösa det digitalt genom att patienten skickar in bilder, men det hÀnder förstÄs att vi mÄste hÀnvisa dem till sin vÄrdcentral. Andra typer av komplikationer sÄsom pseudartroser tar vi alltid hand om sjÀlva.
Vi Àr alla anstÀllda, dvs ingen jobbar som konsult vilket jag tror frÀmjar samarbetet och ocksÄ minskar risken för indikationsglidning.
Eftersom vi Àr sÄ fÄ gÄr det ocksÄ relativt snabbt och lÀtt att jobba med förÀndringar och förbÀttringar vilket Àr vÀldigt tillfredsstÀllande. HÀr finns det ju dock ocksÄ en viss press frÄn ledningen, vi mÄste hela tiden vara attraktiva för försÀkringsbolagen, alltid vara tillgÀngliga och ha lediga tider, annars vÀljer de en annan klinik. FörbÀttringsarbetet underlÀttas dessutom av att vÄra ledtider Àr vÀldigt korta. Jag har ofta lediga tider inom nÄgon/nÄgra dagar och dÄ kan man lÀtt spÀrra nÄgra timmar för att kunna jobba med en patientinformationsbroschyr etc.
Jag har jobbat mĂ„nga Ă„r inom offentlig vĂ„rd, och ett problem som jag ser det Ă€r att nĂ€r man börjar bli mer erfaren sĂ„ fĂ„r man en vĂ€ldigt hög andel âsvĂ„ra fallâ pĂ„ sin mottagning. De Ă€r redan fĂ€rdigutredda av en lĂ€kare ute i regionen och har fĂ„tt viss behandling, men tyvĂ€rr inte alltid helt adekvat icke-kirurgisk behandling. Det Ă€r svĂ„rt dĂ„, nĂ€r patienten redan hĂ„llit pĂ„ i 2-3 Ă„r att komma och sĂ€ga ânej, du har inte fĂ„tt rĂ€tt rehab, du fĂ„r börja omâ. Att fĂ„ mĂ„nga svĂ„ra fall leder ocksĂ„ till att det Ă€r mer sĂ€llan man fĂ„r kĂ€nna sig kompetent vilket jag upplever frustrerande i lĂ€ngden, sĂ€rskilt som det oftast inte finns nĂ„gon riktig tid för att lĂ€sa pĂ„, fundera och diskutera med kollegor. NĂ„gra fĂ„ kluriga fall dĂ„ och dĂ„ Ă€r ju bara stimulerande och jag upplever att jag har en mycket bĂ€ttre balans mellan âlĂ€ttâ och âsvĂ„rtâ nu.
Man kan ju sĂ„klart argumentera för att jag âslösar bortâ min expertkunskap pĂ„ patienter med mindre komplicerade problem, i min vĂ€rld kan dock en plantar fasciit vara nog sĂ„ handikappande och det Ă€r tyvĂ€rr sĂ€llan de fĂ„r rĂ€tt behandling inom primĂ€rvĂ„rden. SĂ„ för den patient jag har framför mig, kĂ€nner jag Ă€ndĂ„ att jag gör stor skillnad. Men visst, lite kan
man ju tröttna nÀr man för tredje gÄngen samma dag rapar upp stretchingsrÄd för hÀlsporre.
Finns det nÄgra nackdelar dÄ? Ibland saknar jag undervisningen, och att ha lÀkare under utbildning hos mig. Som tur Àr kommer det ibland ST-lÀkare till oss för att auskultera under nÄgra veckor, det Àr verkligen jÀtteroligt. BÄde att fÄ höra lite kring verkligheten ute pÄ storsjukhusen och eventuella förÀndringar i handlÀggningen av akuta skador men framför allt att fÄ möjlighet att demonstrera och diskutera kring vanliga fotkirurgiska patienter, som vi har i stor mÀngd.
Forskning Àr svÄr att fÄ till pÄ arbetstid, enklare kvalitetsuppföljningar av den egna verksamheten kan man förstÄs fÄ göra, men ingen regelrÀtt forskning. DÀremot finns möjligheten att arbeta deltid och pÄ sÄ sÀtt fÄ tid för forskning med finansiering frÄn annat hÄll.
Det kan ocksÄ vara frustrerande att inte fÄ möjlighet att operera sin patient, pÄ grund av att hen inte godkÀnns för narkos, hos oss. Vanligaste orsaken till det Àr för högt BMI (vÄr grÀns ligger pÄ 35), men ibland har patienten andra sjukdomar som gör att narkoslÀkaren bedömer det som för riskabelt. I grunden Àr det ju bra, att ha ett högt sÀkerhetstÀnk, dÄ vi inte har samma resurser som ett storsjukhus, men frustrerande för kirurgen. I sÀllsynta fall Àr det försÀkringsbolaget som sÀger nej, vanligen för att patienten haft sina besvÀr innan försÀkringen tecknades.
Sammanfattningsvis â det Ă€r mycket som fungerar bra hos oss. En önskan Ă€r ju att alla patienter i Sverige skulle fĂ„ hjĂ€lp lika snabbt och smidigt Ă€ven inom all offentlig vĂ„rd.
Kristina Aule Wallerman Specialist i ortopedi med inriktning fot-och fotledskirurgi Fotcenter, Stockholm
18 Ortopediskt Magasin 2/2023
TEMA: OFFENTLIG VS PRIVAT VĂ
RD
Offentlig sektor â ett ideologiskt val
Jag heter Henrik Johnard, Ă€r 55 Ă„r och arbetar som överlĂ€kare pĂ„ Ortopedkliniken i NU-sjukvĂ„rden, dvs Norra Ălvsborgs LĂ€nssjukhus
NĂL + Uddevalla Sjukhus. HĂ€r har jag stannat och haft olika arbetsuppgifter sedan AT 1995.
Jag kanske har haft tur som under alla Är haft en fungerande arbetsplats dÀr vi nÀstan alltid haft en bra stÀmning och kollegialitet trots tidvis mycket stora pÄfrestningar med omstruktureringar, besparingar och hantering av rent destruktiva beslut uppifrÄn. En arbetsplats dÀr jag fÄtt utvecklas mycket utifrÄn egna preferenser och val, och dÀr det varit relativt generöst med utbildning och fortbildning. En stabil klinik pÄ ett sjukhus i en del av landet som jag kÀnner för och vÀrnar om. DÀr jag vill att sjukvÄrden ska fungera. SjÀlvklart har faktorer som dessa bidragit till att jag stannat kvar i VGR och den offentliga vÄrden trots alla de problem som finns dÀr.
Men i grunden Àr det ocksÄ ett ideologiskt val. Jag tycker det Àr sÄ otroligt viktigt för ett samhÀlle att ha en sjukvÄrd som Àr av hög klass och lika för alla. TÀnk er alternativet. SjukvÄrden ska kunna
klara av att ge alla oavsett bakgrund, sjuklighet och ekonomiska förutsĂ€ttningar en vĂ€rdig vĂ„rd pĂ„ lika villkor, och minst lika viktigt â vi ska prioritera dem som har störst behov. Detta krĂ€ver mycket stora resurser, som vi historiskt kunnat bygga upp inom den offentliga verksamheten. Detta mĂ„l om god vĂ„rd för alla Ă€r för mig överordnat mĂ„nga andra mĂ„l som diskuterats inom sjukvĂ„rden som t ex tillgĂ€nglighet och korta vĂ€ntetider (som sĂ„ klart ocksĂ„ Ă€r viktiga och som en vĂ€lfungerande offentlig vĂ„rd borde klara av). Jag tycker ocksĂ„ sjĂ€lva sammanblandningen av offentligt och privat Ă€r problematisk, dvs offentligt finansierad privat vĂ„rd.
Som jag ser det Ă€r den offentliga sjukvĂ„rden garanten för just det jag beskriver. Det offentliga Ă€r grunden, stommen i systemet. Vi utbildar alla nya medarbetare, vi har resurser och kompetens att behandla alla sorters patienter, vi har inga ekonomiska incitament att vĂ€lja vissa patienter eller att utföra vissa typer av behandlingar utan kan se till vad var och en behöver, och kanske lika viktigt âinte behöver.
Det Àr ohyggligt komplicerat och komplext att klara av allt detta, bÄde för organisationen men ocksÄ för den enskilda medarbetaren. För det Àr ett mÄnga gÄnger tufft jobb att vara offentlig lÀkare,
inte minst i tider av platsbrist, personalbrist och otroligt mycket patienter.
Vad som ÀndÄ, Àn sÄ lÀnge, vÀger upp den ofta besvÀrliga arbetssituationen Àr dels tillfredsstÀllelsen av nöjda patienter, men ocksÄ att sjukhuset Àr en sÄdan fantastiskt intressant arbetsplats. SÄ mÄnga skilda verksamheter, sÄ mÄnga skickliga kollegor i olika specialiteter, sÄ spÀnnande att vara en del i denna organism som sjukhuset utgör. Det Àr verkligen roligt nÀr samarbetet fungerar, nÀr man fÄr anvÀnda allt sitt kunnande och samarbeta med bÄde ortopedkollegor och andra för att lösa patienternas problem. Hela tiden ett lÀrande. Vi Àr beroende av varandra för att sÄvÀl vÄrd som utbildning ska fungera. I detta ligger ocksÄ mycket av arbetsglÀdjen med att vara lÀkare, och trots hÄrd belastning fÄr vi aldrig glömma vilket otroligt hÀftigt jobb vi har. Jag uppskattar att fÄ ha sÄ stor variation i vardagen som jag har pÄ sjukhuset med mÄnga olika arbetsuppgifter inom sÄvÀl planerad som akut vÄrd och jourverksamhet. Det betyder ocksÄ att jag gör ganska mÄnga olika sorters operationer trots en viss subspecialisering.
SÄ, med detta sagt vÀljer jag gÀrna den offentliga vÄrden.
Henrik Johnard ĂverlĂ€kare pĂ„ ortopedkliniken NU-sjukvĂ„rden
Ortopediskt Magasin 2/2023 19
Uddevalla sjukhus
RĂ€dda ryggjouren!
SÄ anvÀnder vi en Àndlig resurs pÄ ett smartare sÀtt
NÀr privata vÄrdgivare tar över stora delar av den elektiva vÄrden riskerar den offentliga vÄrden att drÀneras pÄ bakjourkompententa medarbetare. Det gÀller sÀrskilt inom ryggkirurgin dÀr vi mÄste anvÀnda ryggjourslinjen pÄ rÀtt sÀtt.
Ryggkirurgi görs i Sverige av bÄde neurokirurger och ortopeder. Vilken specialitet som gör vad beror ofta pÄ lokala traditioner. Generellt kan sÀgas att all intradural ryggkirurgi görs av neurokirurger, medan den extradurala ryggkirurgin kan göras av bÄde ortopeder och neurokirurger.
Utvecklingen inom ortopedin och ryggkirurgin skiljer sig sannolikt inte frĂ„n andra specialiteter â med tiden sker en ökande grad av subspecialisering och inom ryggkirurgin skedde detta ganska tidigt.
NÄgon gÄng under 1990-talet startades ryggjourslinjer vid universitetssjukhusens ortopedkliniker. I början skedde detta delvis pÄ ideell basis ingen ersÀttning alls gavs för beredskapen dÀr artikelförfattaren arbetade, utan enbart för faktiskt arbetad tid. Numera ersÀtts Àven tiden i beredskap. Samtliga universitetssjukhus har nu en ryggjourslinje som Àr tillgÀnglig dygnet runt.
Det successivt ökande trycket pÄ ryggjoursverksamheten har gjort att allt fÀrre av oss som Àgnar oss pÄ heltid Ät ryggkirurgi pÄ de större sjukhusen deltar i den vanliga ortopediska verksamheten. Det har i sin tur lett till en utspÀdning av kunskapen hos övriga ortopeder pÄ de stora sjukhusen och dÄ i sin tur ett ökat tryck pÄ ryggjouren. Efter hand har ocksÄ intresset och kunskapen om akut handlÀggning av ryggsjukdomar pÄ övriga sjukhus minskat, och trycket pÄ ryggjoursverksamheten ökat ytterligare, kombinerat med att flera sjukhus helt enkelt slutat bedriva ryggkirurgi.
Behandlingen av akuta ryggsjukdomar har förstĂ„s utvecklats. Som exempel kan nĂ€mnas att vi pĂ„ senare Ă„r blivit aktivare nĂ€r det gĂ€ller behandling av cauda equinasyndrom pĂ„ sĂ„ sĂ€tt att Ă€ven inkompletta sĂ„dana behandlas med snar kirurgi. Anledningen Ă€r att prognosen för dessa Ă€r bĂ€ttre Ă€n om ett komplett cauda equina-syndrom utvecklats. Ăven epi-
duralabscesser ska ofta behandlas aktivt med snar kirurgi redan vid risk för neurologisk pÄverkan. Man kan ocksÄ nÀmna att inkomplett ryggmÀrgsmÀrgsskada Àr ett mycket akut tillstÄnd, i synnerhet vid pÄgÄende ryggmÀrgspÄverkan, och ska behandlas mycket skyndsamt.
Numera registreras Ärligen cirka 10000 ryggkirurgiska operationer i det nationella ryggregistret Swespine, som omfattar bÄde akut och elektiv kirurgisk behandling av degenerativa sjukdomar i halsrygg och lÀndrygg, kirurgisk behandling av metastaser och primÀra infektioner i kotpelaren och behandling av ryggradsdeformiteter (www.swespine.se). Dessutom registreras varje Är omkring 2000 kotpelarskador i Frakturregistret, varav omkring 400 opereras (www.sfr. registercentrum.se)
En stÀndig relativ resursbrist finns i sjukvÄrden och vi mÄste stÀndigt hitta sÀtt att effektivisera verksamheten. Det Àr otvetydigt sÄ att effektivare flöden av elektiva patienter kan ske inom flöden som helt separats frÄn den akuta verksamheten. Detta kan ske pÄ olika sÀtt, inom ramen för ett akutsjukhus dÀr den elektiva kirurgin Àr helt fredad frÄn akutverksamheten, eller i separata lokaler.
Som led i denna effektivisering har i vissa regioner andra arbetsgivare för elektiv ryggkirurgi uppstÄtt utanför de stora sjukhusen. Det har vÀsentligt förbÀttrat arbetsmarknaden för ryggkirurger. Det har medfört att ryggkirurgisk kompetens lÀmnat universitetssjukhusen och dÀrmed ryggjourslinjerna, vilket inneburit att allt fÀrre delar pÄ jourbördan. SÄ smÄningom kan detta leda till ett mer eller mindre akut problem. Ett sÄdant problem har nu aktualiserats i Stockholm (Se LÀkartidningen 2023-04-19: Nya krav för privata aktörer föreslÄs: MÄste delta i jour och utbildning (lakartidningen.se)) dÀr antalet ryggkirurger som har kunskap om och kan bemanna ryggjouren minskat dramatiskt de senaste Ären.
Som ett exempel pÄ fungerande samverkan med en elektiv enhet kan nÀmnas att Akademiska sjukhusets ryggkirurgiska sektion utför Àven den planerade basala ryggkirurgin i Uppsala i samarbete med en privat aktör. Vi kan dÄ bibehÄlla kompetent personal inom ramen för akutverksamheten och ha en tillrÀcklig bemanning av ryggjouren.
Vi som ingÄr i ryggjoursverksamheten vill naturligtvis ocksÄ ge en hög grad av service. Medelantal telefonsamtal pÄ en dag kan uppgÄ till sÄ mycket som 10 samtal per miljon invÄnare i upptagningsomrÄdet. VÄr uppfattning Àr att kvaliteten pÄ den rapport som konsulterande lÀkare ger sjunkit med tiden. EmellanÄt har inte den som ringer sett patienten sjÀlv utan fÄtt som uppgift frÄn avgÄende jour att ringa ryggjouren och lÀser helt enkelt innantill i journalen och röntgensvaret. Det förekommer ocksÄ att man har svÄrigheter att tolka ett röntgensvar och vill inte störa den egna röntgenlÀkaren eller sin egen ortopedbakjour.
Tidigare ingick operativ kunskap om basal ryggkirurgi i kraven för att bli specialist i ortopedi. Efterhand har kraven pÄ kunnande om den ryggkirurgiska delen minskats för ST i ortopedi och utgörs numera enbart av att ha assisterat vid operation av lumbalt diskbrÄck eller spinal stenos (SOSFS 2015:8 och HSLF-FS 2021:8). I detta sammanhang kan det vara vÀrt att nÀmna att kraven för ST inom neurokirurgi Àr högre Àn för ST i ortopedi vad gÀller ryggkirurgi. Samtidigt utförs den stora majoriteten av ryggkirurgiska ingrepp av specialister i ortopedi i Sverige.
Svensk Ortopedisk Förenings initiativ Bakjoursskolan Àr ett ypperligt tillfÀlle att förbÀttra kvaliteten i konsultationer. Vi diskuterar dÄ jourfall och deras handlÀggning och försöker lÀra ut vad man bör ringa om, och vid vilken tidpunkt pÄ dygnet. Vissa saker behöver bedömas oavsett tid pÄ dygnet och annat kan vÀnta till morgonen efter.
20 Ortopediskt Magasin 2/2023 TEMA:
OFFENTLIG VS PRIVAT VĂ
RD
DĂ
SKA DU RINGA RYGGJOUREN
Innan du ringer ryggjouren föreslÄs att du Har undersökt patienten
Bedömt om patienten Àr operabel
Ordnat sÄ att eventuella CT- och MR-bilder Àr lÀnkade
Kan Äterge information om andra skador eller sjukdomar som Àr relevanta för omhÀndertagandet
Förankrat frÄgestÀllningen med den egna ortopedbakjouren
NĂ€r ska du ringa nattetid?
Exempel pÄ tillstÄnd dÀr akut kontakt med ryggjour Àr indicerad oavsett tid pÄ dygnet
PATIENTFALL 1
Ăldre kvinna som fallit utomhus. Vid fallet hade hon kraftigt nedsatt motorisk funktion i armar och ben. Efter fallet skedde en Ă„terhĂ€mtning av den motoriska funktionen. Rörelse i halsryggen gav intensiv nacksmĂ€rta och samtidig utstrĂ„lande smĂ€rta i armar och ben. Datortomografi visade degenerativa förĂ€ndringar i halsryggen utan sĂ€ker skelettskada. Magnetkamera visade ett prevertebralt ödem mellan C5 och C6, cervikal spinal stenos mellan C5 och C7 och ödem i ryggmĂ€rgen. Det prevertebrala ödemet ingav misstanke om genomgĂ„ende ligamentskador i halsryggen.
Svar: Ă
terhÀmtning av den motoriska funktionen i detta fall gör att kirurgisk behandling inte behöver göras omedel bart. Tidigare eller pÄgÄende neurologisk pÄverkan Àr ett mycket allvarligt tecken som indikerar instabilitet i halsryggen. Misstanken om genomgÄende ligament-
Akut utredning eller ÄtgÀrd behövs nattetid
Kirurgi behövs akut eller tidigt pÄ dagen
Cauda equinasyndrom
Kotpelarskador i hals-, bröst- och lÀndrygg med klar neurologisk pÄverkan
Progredierande pareser orsakat av infektion, tumör eller fraktur i kotpelaren
PATIENTFALL 2
Patient med anamnes pÄ missbruk inneliggande pÄ infektionsavdelning pÄ grund av feber, sjukdomskÀnsla och högt CRP. Han har ocksÄ nackvÀrk och sedan i morse tilltagande svaghet i armar och ben. Magnetkamera visar uttalad prevertebral svullnad, spondylodiskit mellan C5 och C6, och epiduralabscess i halsryggen (pil).
Svar: Progredierande neurologi gör detta till ett mycket akut tillstÄnd. Patienten ska opereras sÄ fort det Àr möjligt och oavsett tid pÄ dygnet. Vanligaste tillvÀgagÄngssÀtt vid operation av spondylodiskit och epiduralabscess i halsryggen Àr frÀmre dekompression och fusion men Àven bakre dekompression Àr möjlig.
PATIENTFALL 3
Det Ă€r sen eftermiddag pĂ„ fredagen och Ă€nnu ett samtal kommer fram pĂ„ ryggjourstelefonen. Det rör en man med ryggsmĂ€rta sedan ett par veckor och sista veckan allt trögare att kissa. Ont i vĂ€nster ben. Resurin pĂ„ 200 ml efter miktion. Sfinktertonus kanske nedsatt. KĂ€nselnedsĂ€ttning i underlivet. Och den kanske inte helt ovĂ€ntade delen av rapporten: âVi har inte tillgĂ„ng till magnetkamera under helgenâ. FrĂ„gan Ă€r nĂ€r patienten ska göra magnetkameraundersökning?
Svar: I detta fall sÄ har progressen skett ganska lÄngsamt, men symtomen Àr i tilltagande. Det Àr rimligt att göra magnetkameraundersökningen nÀsta dag. Datortomografi kan anvÀndas som ett andrahandsalternativ för diagnostik av ett cauda equina-syndrom om magnetkamera inte Àr tillgÀnglig.
Författaren riktar ett sÀrskilt tack till Christian Carrwik för Äterkoppling pÄ innehÄllet i denna artikel.
Paul Gerdhem Sektionschef och professor Ryggsektionen, VO Ortopedi & handkirurgi Akademiska sjukhuset Uppsala
Ortopediskt Magasin 2/2023 21
Arbeta offentligt eller privat â det Ă€r frĂ„gan
Filip Nilsson och Anna Dahl Àr tvÄ yngre specialister i ortopedi som efter snarlika starter med ST pÄ stora traumacenter pÄ Sahlgrenska respektive Södersjukhuset har valt olika vÀgar vidare i karriÀren, Filip pÄ privat klinik och Anna i offentlig verksamhet.
FILIP NILSSON blev efter specialistbeviset 2018 en del av fotsektionen pĂ„ Sahlgrenska. âDet var en bra blandning mellan stort och smĂ„tt, varmt och kallt, öppen kirurgi och skopi och ett trevligt arbetslag med god tillgĂ„ng till mentorskap och handledning,â berĂ€ttar Filip.
DĂ„ det till stor del Ă€r icke-akut kirurgi blev det vĂ€ldigt utsatt för den minskande tillgĂ„ngen till operationsresurser i samband med pandemin med mycket strykningar, och mycket patienter pĂ„ vĂ€ntelistan. Efter pandemin kom sköterskebristen samtidigt som patienterna hörde av sig och ville prioriteras upp. âMan fĂ„r jobba mer och mer med logistik nĂ€r vĂ€ntetiderna ökar â plötsligt Ă€r röntgen för gammal, det enklare ingrepp man planerat frĂ„n början Ă€r inte lĂ€ngre tillrĂ€ckligt och man fĂ„r planera om. Det kĂ€nns som att mer tid gĂ„r till att administrera patienterna som vĂ€ntar pĂ„ operation Ă€n till att behandla dem, och det blir i lĂ€ngden slitigt mentalt och inte sĂ„ utvecklande.â
Detta tillsammans med kĂ€nslan av att volymerna totalt blev för smĂ„ för att utvecklas vidare blev den största anledningen till att Filip efter 3,5 Ă„r som specialist valde att börja jobba deltid privat, och efter ett Ă„r bli heltidsanstĂ€lld pĂ„ Fotcenter i Göteborg. âAtt jobba 60/40 för olika arbetsgivare resulterar alltid i mer Ă€n 100 procent i slutĂ€ndan, man lĂ€gger mer tid Ă€n man har pĂ„ bĂ„da stĂ€llena.â
Filip har tyckt det kĂ€nns hemtamt att vara pĂ„ en liten privatklinik med mycket barndomsminnen frĂ„n pappans tandlĂ€karpraktik. âPĂ„ privatkliniken blir det mer patientfokus och patienterna fĂ„r en rakare vĂ€g igenom vĂ„rdkedjan. Det blir ocksĂ„ lite av ett perspektivskifte nĂ€r en patient ses som en inkomst snarare Ă€n som en utgift som det nĂ€stan kan bli i den offentliga vĂ„rden,â sĂ€ger Filip. âStĂ€mningen Ă€r annorlunda nĂ€r hela enheten med samtliga personalkategorier jobbar tillsammans, fikar tillsammans, driver och utvecklar enheten tillsammans. PĂ„ ett större sjukhus Ă€r man som ortoped nĂ€stan alltid gĂ€stspelare bĂ„de pĂ„ mottagning, avdelning, akuten och operation dĂ€r man han medicinskt
ansvar men begrĂ€nsat inflytande över det totala flödet.â
PĂ„ privatklinik blir det större spridning pĂ„ patientklientelet dĂ„ de har fler vĂ€gar in â en blandning av vĂ„rdgarantipatienter, de frĂ„n privata vĂ„rdförsĂ€kringar och de som betalar ur egen ficka. âVissa försĂ€kringspatienter och de som söker sjĂ€lv kommer helt oselekterat och mĂ„nga hade inte behövt trĂ€ffa en specialist utan snarare en fysioterapeut â men det ger en spĂ€nnande insikt i panoramat av fotbesvĂ€r folk har och tillsammans med de svĂ„rare fallen blir det en bra blandning.â
I genomsnitt uppskattar Filip att han har ca 50% av sin tjĂ€nst pĂ„ mottagning, 40% pĂ„ operation och 10% administration. UtbildningsmĂ€ssigt har han möjlighet till tio utbildningsdagar per Ă„r och inlĂ€sning kan ske pĂ„ administrativ tid â i mĂ„n av tid.
Filip tycker det har funkat bra med vidareutbildning, han har en mentor pĂ„ systerkliniken i Stockholm med vilken han har regelbundna falldiskussioner och gemensamma operationsdagar nĂ„gra gĂ„nger per Ă„r. Han uppskattar att det finns fortsatt utrymme för personlig vidareutveckling i 5-10 Ă„r till i hans nuvarande tjĂ€nst, men dĂ€refter kanske han kan behöva söka sig vidare för att fortsĂ€tta att utvecklas âkanske tillbaka till universitetskliniken. âDet finns en mer naturlig plats för diskussion, för ett mer akademiskt synsĂ€tt som saknas pĂ„ en privat enhet.â Jour i lagom dos, traumafall och de mer komplexa fallen Ă€r ocksĂ„ nĂ„got han saknar frĂ„n offentlig verksamhet. âDock inte i sĂ„dan utstrĂ€ckning att det uppvĂ€ger fördelarna med planerbarheten pĂ„ privatkliniken pĂ„ mĂ„nga Ă„r Ă€n,â skrattar han.
Filips rĂ„d till yngre kollegor som stĂ„r inför karriĂ€rsval Ă€r att vĂ„ga prova olika utan att brĂ€nna broarna bakom sig. âKĂ€nner man sig frustrerad dĂ€r man Ă€r och inte har de möjligheter man skulle vilja att utvecklas, ha en bra arbetsmiljö och fungerande privatliv, sĂ„ kanske man inte Ă€r pĂ„ rĂ€tt stĂ€lle.â AngĂ„ende tidpunkt och förkunskaper tycker Filip att mĂ„nga har en bild av att man behöver vara vĂ€ldigt erfaren för att gĂ„ ut i privat verksamhet, nĂ„got han inte hĂ„ller med om. âMan behöver vara sjĂ€lvstĂ€ndig men absolut inte fullĂ€rd, bara var Ă€rlig med vad du kan och inte kan och vad du behöver för resurser av din arbetsgivare för att fortsĂ€tta utvecklas.â
ANNA DAHL arbetar i protessektionen pÄ Helsingborgs lasarett men Àr ocksÄ en del av primÀrjourledet och har pÄbörjat Bakjoursskolan, en
TEMA: OFFENTLIG VS PRIVAT VĂ
RD
FILIP NILSSON Specialist pÄ fotsektionen Sahlgrenska sjukhuset Göteborg. Foto: Jörgen Hinder.
Epiphysen 22 Ortopediskt Magasin 2/2023
ANNA DAHL Specialist pÄ protessektionen Helsingborgs lasarett Foto: Anna-Karin Svensson.
bredd och variation hon trivs med. âBredden Ă€r den största fördelen med att jobba i offentlig verksamhet, bĂ„de kirurgiskt, i schemaraderna och kollegialt,â tycker Anna. Hon har gjort ett aktivt val att stanna i det offentliga men har inte stĂ€ngt dörren för att en dag jobba privat.
Hon upplever att hon har stora möjligheter att utvecklas inom proteskirurgin med en generös hĂ„llning för att gĂ„ kurser och stora möjligheter att öka komplexiteten i sina fall och fĂ„ handledning av mer erfarna kollegor, men det blir lite pĂ„ bekostnad av traumatologin. âDet Ă€r vĂ€ldigt svĂ„rt att utvecklas sĂ„ brett inom ramen av en heltidstjĂ€nst, och i princip omöjligt om man jobbar deltid.â
De nya utmaningarna man stĂ€ndigt möts av blir bĂ„de motiverande och pressande. âEn bra dag Ă€r det jĂ€ttespĂ€nnande och roligt att ta sig an nya saker och utvecklas; en dĂ„lig dag blir det bara en anledning till störd nattsömn, och möjligheten att jobba privat med nĂ„got man behĂ€rskar kĂ€nns som ett lockande alternativ.â ĂndĂ„ ser hon risken att utmaningarna blir för smĂ„ som en av de stora nackdelarna med att arbeta privat. âKirurgin tror jag Ă€r tillrĂ€ckligt varierande oavsett för att det ska kĂ€nnas motiverande, men att ha sĂ„ smal mottagning tror jag hade blivit för enahanda för mig.â
Att vara pĂ„ en arbetsplats med fĂ€rre roller att fylla kan dock vara en styrka â pĂ„ ortopeden i Helsingborg bedrivs mycket av den elektiva verksamheten pĂ„ det nĂ€rliggande sjukhuset i Ăngelholm. âVart jag Ă€n Ă€r tycker personalen alltid att det var lĂ€nge sedan de sĂ„g mig och det Ă€r stĂ€ndigt svĂ„rt att hitta tid för uppföljningar pĂ„ rĂ€tt mottagning. Det blir lite splittrat att ha flera arbetsplatser och mĂ„nga olika schemafunktioner, men Ă€r samtidigt ocksĂ„ det som gör det roligt och varierande.â
Anna har en heltidstjÀnst men tar löpande ut komp och ledighet för att jobba ca 80%, och flexibiliteten i detta tycker hon Àr en stor styrka. Jourverksamhet gÄr onekligen ut över privatlivet, och luft behövs nÄgonstans i systemet för
Ă
rets slipsten
att fĂ„ ihop det; dĂ€r Ă€r jourkomp en stor tillgĂ„ng. âDet gĂ„r inte att förneka att tanken pĂ„ kontorstidsarbete ocksĂ„ lockar, och det Ă€r skönt att veta att det alternativet finns. Ett helt arbetsliv med jourverksamhet Ă€r slitsamt.â
Det Anna ser som fördelarna med att arbeta privat Àr framförallt möjligheten till regelbundna arbetstider och möjlighet till deltidsarbete som inte blir pÄ bekostnad av ens kirurgiska kompetens nÀr man nischat sig. Hon ser ocksÄ fördelarna med att kunna vara med och styra verksamheten och vara delaktig i beslut pÄ fler nivÄer pÄ en liten enhet.
Hennes rĂ„d till nyblivna specialister Ă€r att stanna i offentlig verksamhet ett tag och jobba upp sin bredd och behĂ„lla en bredare bild och kompetens allmĂ€nortopediskt innan man eventuellt gĂ„r över till privat verksamhet om man inte redan frĂ„n början har ett starkt specifikt intresse. âJag tror dock inte att man lĂ„ser sig om man relativt tidigt i sin karriĂ€r vĂ€ljer att arbeta privat. Om man i senare skede vill bredda sig och Ă„teruppta traumatologin, exempelvis, Ă€r man nog alltid vĂ€lkommen till en vettig arbetsgivare som ser vĂ€rdet av ens spetskompetens och istĂ€llet fĂ„r ta höjd för att man behöver mer stöttning för att Ă„teruppta traumakompetensen,â sĂ€ger Anna. I nulĂ€get har hon svĂ„rt att se framför sig att hon kommer jobba privat, Ă„tminstone heltid, pĂ„ sikt.
Efter att ha pratat med bĂ„de Anna och Filip fĂ„r jag kĂ€nslan av att de har en stor samsyn runt vad som Ă€r för- och nackdelarna med deras respektive verksamhet, och det som har vĂ€gt tyngre i vĂ„gskĂ„len för den ena Ă€r det just det den andra saknar dĂ€r de Ă€r. SĂ„ den perfekta arbetsplatsen med en bred och utvecklande klinik, planerbar vardag och stort inflytande över verksamheten utan sĂ„rbarhet för stĂ€ndiga omprioriteringar kanske inte finns med pĂ„ menyn Ă€n â men vem vet hur morgondagens ortopedi ser ut? I nulĂ€get fĂ„r man nog helt enkelt vĂ€lja vad som Ă€r viktigast för en beroende pĂ„ var i livet och karriĂ€ren man Ă€r och, som Filip föresprĂ„kar, vĂ„ga prova sig fram; val av arbetsgivare Ă€r inte nödvĂ€ndigtvis pĂ„ livstid.
Epiphysen vill lyfta fram goda exempel pÄ kliniker som har gjort nÄgot smart och genomtÀnkt för att vÀssa utbildningskvaliteten för ST-lÀkare.
Det kan vara allt frĂ„n en schemateknisk lösning till ett nytt sĂ€tt att planera operation eller mottagning. I er nominering till Ă
rets slipsten 2023 önskar vi att ni berÀttar om vad kliniken har gjort och hur förÀndringen genomfördes.
Ă
rets slipsten 2023â kommer att delas ut i samband med Ortopediveckan i Göteborg 2023 under epiphysens program pĂ„ eftermiddagen, onsdag 30 augusti. Nominera ert förbĂ€ttringsarbete senast 15 augusti via e-post till epiphysen@ortopedi.se med Ă€mnesraden âĂ
rets slipsten".
Karin Bokvist Epiphysens ansvariga för Ortopediskt Magasin
Ortopediskt Magasin 2/2023 23
Starta eget företag
Att kunna skicka en faktura frÄn ett eget företag Àr inte sÄ dumt. Detta oavsett om du hÄllit ett arvoderat föredrag eller kanske planerar att ta andra konsultuppdrag. SjÀlvklart Àr ett eget företag en förutsÀttning för dig som ska öppna en egen verksamhet, men dÄ Àr du nog redan förbi den grundlÀggande information som den hÀr artikeln erbjuder.
Ortopediskt Magasin har pratat med Jonas Gabot, Auktoriserad Redovisningskonsult pÄ EkoGruppen i VÀst AB. De hjÀlper företag frÄn startstadiet till avancerad redovisning.
FĂ
R JAG TA UPPDRAG PĂ
SIDAN OM?
Det Àr en högst relevant frÄga att börja med, menar Jonas Gabot. Om du Àr anstÀlld, vare sig det Àr inom offentlig eller privat vÄrd, ska du sÀkerstÀlla att din arbetsgivare Àr okej med den typ av verksamhet du tÀnkt driva via företaget. Se till att fÄ ett skriftligt godkÀnnande.
ENSKILD FIRMA âŠ
De absolut vanligaste företagsformerna Àr enskild firma och aktiebolag. Jonas Gabot tycker att man ska fundera över omfattningen av de uppdrag man tÀnkt ta in i företaget, nÀr man ska vÀlja bolagsform.
â Enskild firma Ă€r den enklaste företagsformen. Du Ă€r som Ă€gare personligt ansvarig för alla skulder och ingĂ„ngna avtal i företaget, vilket kan vara en risk. Företagets ekonomi och den privata ekonomin Ă€r inte tydligt separerade och alla pengar du tjĂ€nar rĂ€knas som inkomst av nĂ€ringsverksamhet. Det betyder att du som har en anstĂ€llning med en hög lön snabbt kommer att fĂ„ en hög total beskattning. Det finns möjlighet till att sĂ€tta av till periodiseringsfond, ett sĂ€tt att skjuta upp beskattningen framĂ„t i tiden, som lĂ€ngst 6 Ă„r. Skatten ska dock förr eller senare betalas och i dessa fall kan det vara en fördel med aktiebolag dĂ„ det gĂ„r att ta utdelning till en skatt pĂ„ 20 procent.
Att komma igÄng med en enskild firma Àr enkelt. Du ansöker pÄ verksamt.se om att bli godkÀnd för F-skatt, du registrerar dig för moms och om du ska ha anstÀllda ska du registrera dig som arbetsgivare. Om du vill skydda ditt företagsnamn hos Bolagsverket kostar det 1200 kronor.
⊠ELLER AKTIEBOLAG?
â Vet man med sig att man kommer köra fullt som företagare, sĂ„ kan aktiebolagsformen vara en fördel. Numera Ă€r aktiekapitalet som lĂ€gst ska sĂ€ttas in endast 25000 kr. I ett aktiebolag kan du i normalfallet inte förlora mer Ă€n ditt insatta aktiekapital, sĂ„ lĂ€nge du sköter rapportering och deklaration, samt inte tecknar privat borgen för firman. Viktigt hĂ€r Ă€r Ă€ven att du följer reglerna kring eventuellt förbrukat eget kapital annars kan du bli personligt betalningsansvarig för skulder som uppkommer efter att bolaget fĂ„tt förbrukat eget kapital. Det Ă€r aktiebolaget som Ă€r juridisk person och ingĂ„r avtal.
Ett enkelt och snabbt sÀtt att komma igÄng Àr att köpa ett sÄ kallat lagerbolag. Det kostar nÄgra tusenlappar och tjÀnsten erbjuds av ett antal olika aktörer. Det gÄr ocksÄ att starta via verksamt.se, ofta till en liten lÀgre kostnad men att det tar lite lÀngre tid Àn ett fÀrdigt lagerbolag.
â Man kan vara igĂ„ng med sin verksamhet vid köp av ett lagerbolag samma dag, sĂ„ fort man fĂ„tt sitt organisationsnummer. Ett lagerbolag Ă€r ett redan grundat bolag med eget organsatiionsnummer.
Du behöver sjÀlv gÄ till banken och fÄ ett bankintyg, öppna ett företagskonto i företagets namn samt sÀtta in aktiekapitalet pÄ 25000 kr.
Administrationen kring ett aktiebolag Àr nÄgot mer omfattande Àn i en enskild firma, men det finns en tydlig fördel dÄ verksamheten genererar
Bild: Mostphotos
FĂLJANDE KOSTNADER KAN DU BELASTA FĂRETAGET MED
Rese- och boendekostnader i samband med jobb.
âą IT- och telefonikostnader i samband med jobb.
âą Hyra av eventuell kontorsplats i den egna bostaden.
RĂKNEEXEMPEL âBESKATTNING I OLIKA BOLAGSFORMER
Enskild firma
Egenavgift: 28,97%
Inkomstskatt (kommunalskatt 31,5% + 20% statlig inkomstskatt): 50%
Total beskattning: 78,97%
Aktiebolag (ej hÀnsyn tagen till löneuttag)
Bolagsskatt: 20,06%
Beskattning av inkomst av kapital: 30%*
Total beskattning: 50,06%
*Enligt 3:12-reglen kan du dessutom i ett aktiebolag ta ut de första 195 000 kronorna till en beskattning pÄ 20%.
24 Ortopediskt Magasin 2/2023
jonas Gabot, Auktoriserad Redovisningskonsult pÄ EkoGruppen i VÀst AB.
TEMA: OFFENTLIG VS PRIVAT VĂ
RD
vinster som överstiger brytpunkten för statlig skatt. Fördelen Àr att du i ett aktiebolag kan vÀlja att ta utdelning istÀllet för lön om det finns vinstmedel i bolaget. Skatten pÄ utdelning Àr för nÀrvarande 20 procent, förutsatt att du har sparat ihop utdelningsutrymme enligt den sÄ kallade K10-deklarationen.
REVISOR
Du behöver inte ha nÄgon revisor i en enskild firma och inte heller i ett aktiebolag sÄ lÀnge du har tre anstÀllda eller fÀrre, har mindre Àn 1,5 miljoner kronor i balansomslutning och en omsÀttning pÄ mindre Àn 3 miljoner kronor. Om du övertrÀffar samma tvÄ av dessa kriterier tvÄ rÀkenskapsÄr i rad, sÄ mÄste du anlita revisor det tredje Äret.
VAR NOGA MED BOKFĂRINGEN
Oavsett vilken bolagsform du har, mÄste du förstÄs sköta din bokföring. De flesta gör det i ett digitalt bokföringsprogram. Jonas Gabots rÄd Àr att vara noga med att spara och samla alla kvitton och underlag. Oavsett om det Àr du sjÀlv eller en byrÄ som hjÀlper dig med bokföringen Àr det onödigt att ödsla tid pÄ att leta efter borttappade kvitton.
MÄnga försöker sköta bokföringen sjÀlva i början, men utan ekonomisk utbildning i botten kan det vara svÄrt att fÄ allt pÄ rÀtt plats. Hur mycket bokföringen kostar Àr svÄrt att sÀga, det handlar om hur mycket tid byrÄn lÀgger ner pÄ just ditt företag. Men för ett litet enmansbolag med fÄ verifikat bör det stoppa pÄ 2-3 timmar.
â Ett gott rĂ„d Ă€r att ta hjĂ€lp till en början för att fĂ„ ordning pĂ„ allt. Sedan kan du stegvis lĂ€ra dig sjĂ€lv â om det Ă€r det du vill. Vissa lejer till exempel bort bokföringen, men fakturerar sjĂ€lva.
I SLUTET AV Ă
RET
I den enskilda firman upprÀttar du i slutet av inkomstÄret ett förenklat Ärsbokslut, samt lÀmnar in din inkomstdeklaration med tillhörande NE-bilaga för din nÀringsverksamhet. Deklarationen blir lite mer komplicerad nÀr du har en enskild firma, vilket kan innebÀra att du behöver ta hjÀlp med den.
I ett aktiebolag upprÀttas ett Ärsbokslut, en balans- och resultatrÀkning, Ärsredovisning samt en bolagsdeklaration för bolaget. MÄnga tar hjÀlp med detta eftersom det Àr ganska komplicerat med mÄnga regler att hÄlla koll pÄ. Det Àr oftast vÀrt pengarna.
FĂRSĂKRING
Sist men inte minst Ă€r det viktigt att pĂ„minna om att en företagsförsĂ€kring bör vara i stort sett det första du tecknar i ditt bolag, oavsett bolagsform. Ăven en tjĂ€nstepensionförsĂ€kring Ă€r nĂ„got man behöver fundera pĂ„ att teckna för sig sjĂ€lv.
Dagbok frÄn akuten av Hanne Kjöller
Om man fĂ„r lite ledigt över sommaren och vill fĂ„ en förklaring till varför man kanske inte lĂ€ngtar tillbaka till akuten sĂ„ kan man lĂ€sa Hanne Kjöllers bok âDagbok frĂ„n akutenâ. Hanne Kjöller Ă€r sjuksköterska i botten men har jobbat som kolumnist och författare i decennier. Under pandemin ville hon hjĂ€lpa till kliniskt och tog jobb som sjuksköterska pĂ„ tvĂ„ olika akutmottagningar i Stockholm. Hon Ă€r vĂ€l insatt i politik, ekonomi och hĂ€lsofrĂ„gor och har skrivit denna rafflande, rĂ€tt krassa, bok om sina upplevelser under Corona-Ă„ren.
Boken har ett starkt Stockholmsperspektiv och huvudstadens innevÄnare framstÀlls som en hop bortskÀmda barnungar med orimliga förvÀntningar pÄ vad vÄrden ska kunna Ästadkomma. Hon beskriver ocksÄ pÄ pricken hur politiker och beslutsfattare lÄter sig drivas av kraven frÄn denna högljudda hop och hur sjukvÄrdens resurser missbrukas i ivern att undvika klagomÄl.
Hon tar upp allt som vi alla sÀkert funderat över. PrimÀrvÄrdens tillkortakommanden, de nya digitala förkylningsakuterna, varför vi Àr sÄ mÄnga och Ästadkommer sÄ lite, varför vi röntgar mer Àn nÄgonsin, schemalÀggningens brister, dokumentationshysterin, rÀdslan att göra fel och personalbristen.
Boken Ă€r kritisk men Ă€ndĂ„ förklarande. Som vĂ„rdanstĂ€lld kĂ€nner man att nĂ„gon faktiskt tar bladet frĂ„n munnen och ger en tydlig och trĂ€ffande beskrivning av verkligheten. Det Ă€r ocksĂ„ roligt att Hanne Kjöller kan jĂ€mföra dĂ„ och nu. För 25 Ă„r sedan jobbade hon som nattsköterska pĂ„ SĂS och nu beskriver hon en ambivalent come-back. Utvecklingen under dessa drygt tvĂ„ decennier Ă€r inte bara till det bĂ€ttre konstaterar hon.
Ăven vi lĂ€kare fĂ„r oss en kĂ€nga. Vi beskrivs förvisso i rĂ€tt solidariska termer men ocksĂ„ som lite mesiga och oförmögna att tĂ€nka sjĂ€lva. KĂ„ren har blivit lite lat och vi vĂ„gar inte anvĂ€nda vĂ„r pondus nĂ€r rutiner och PM krĂ€ver vĂ„rt sunda förnuft för att inte göra mer skada Ă€n nytta.
Boken Àr rÀtt kort och framför allt lÀttlÀst. Om man tar med den till slÀktsammankomsten pÄ midsommar sÄ klÀmmer man lÀtt in den mellan sillen och smÄ grodorna. DÄ hinner man ÀndÄ göra en paus för att tÀnda grillen och kan hÀvda att man arbetar om man vill slippa undan svÀrmor en stund. Riktigt lÀsvÀrd sommarlektyr, och frÄgan om varför man inte lÀngtar tillbaka till akuten efter semestern har möjligen besvarats nÀr midsommardagen nalkas.
Ortopediskt
2/2023 25
Magasin
Karin Bernhoff Huvudredaktör Ortopediskt Magasin
BOKRECENSION
Linda Linnskog Rudh Redaktionschef Ortopediskt Magasin
AAOS ANNUAL MEETING
Störst som vanligt â men var fanns svenskarna?
Ăver 20 000 besökare och allt kĂ€ndes nĂ€stan som vanligt efter pandemin. Förutom en sak.
Förra Ärets upplaga av vÀrldens största ortopedimöte hade tung pandemiprÀgel med gles internationell nÀrvaro och deltagare med munskydd.
NĂ€r AAOS Annual Meeting Ă„terkom till Las Vegas i början av mars var det som att pandemin aldrig hade Ă€gt rum. MĂ„nga deltagare frĂ„n Asien och Latinamerika, trĂ€ngsel i korridorerna och heltĂ€ckningsmattan i utstĂ€llningshallen var tillbaka. Att kongressen arrangerades i direkt anslutning till ett casino bidrog möjligen ocksĂ„ till flĂ€rden â mer Ă€n en ortoped med kongressbricka syntes vid spelborden under lunchpauserna
Mötet Ă€r stort och kan vara svĂ„röverskĂ„dligt och det Ă€r svĂ„rt att beskriva nĂ„got tema. PĂ„ postersidan var artificiell intelligens (AI) ett trendande modeord och ibland tycktes författarna bara ha bytt ut ordet regressionsanalys mot âmachine learningâ. Maskiner, eller rĂ€ttare sagt robotar, var ett genomgĂ„ende tema hos flera av de stora jĂ€ttarna i den tekniska utstĂ€llningen. FrĂ„n att tidigare Ă„r ha varit en rolig pryl i hörnet var robotar av olika slag dragplĂ„ster i mer Ă€n en monter.
Den amerikanska ortopedföreningen AAOS har cirka 40 000 medlemmar och med tillgÄngar pÄ nÀra tvÄ miljarder(!) kronor finns det resurser till stora satsningar. Förutom Ärsmötet har man ett eget utbildningscenter, omfattande bokutgivning och naturligtvis kursverksamhet. PÄ Ärets möte lanserade man lÀrplattformen ROCK, Resident Orthopaedic Core Knowledge, som efter nÄgra Ärs förberedelser nu Àr helt klar. Den liknar till viss del vÄr svenska nÀtbaserade sjÀlvstudiekurs OrtoS men innehÄller 544 kapitel, 3400+ frÄgor och 800+ filmklipp. Kursavsnitten Àr kopplade till inspelade förelÀsningar frÄn Ärsmötet och till relevanta bokkapitel och artiklar. Studierektorerna kan följa sina adepters framsteg och det finns (naturligtvis) en topplista över sjukhusen dÀr ST-lÀkarna svarar bÀst pÄ proven. En del övervÀger ocksÄ att anvÀnda lÀrplattformen som intrÀdesprov för blivande ST, vilket sÀger en del om hur populÀr vÄr specialitet Àr.
AAOS byter "presidentâ varje Ă„r enligt en fastslagen successionsordning och tilltrĂ€dande ordförandens installationstal brukar vara en bra indikator pĂ„ vilka frĂ„gor som Ă€r stora för vĂ„ra amerikanska kolleger. Nye ordföranden Kevin J. Bozic, professor och proteskirurg i Austin, talade som förvĂ€ntat om problemen med ersĂ€ttningsnivĂ„er frĂ„n försĂ€kringsbolagen och âdrakoniskaâ regler som hĂ€mmar ortopeders effektivitet. Lika förutsĂ€gbart var Ă€ven hans fru och tre döttrar med pĂ„ scenen nĂ€r han installerades â men mer ovĂ€ntat var att han berĂ€ttade att ett av barnen haft problem med psykisk ohĂ€lsa och missbruk. Han kopplade det till ett resonemang kring utbrĂ€ndhet hos lĂ€kare, som sent omsider blivit en stor frĂ„ga i USA. Bozic uppmanade Ă„hörarna att inte skĂ€mmas för att tala om sitt eget mentala vĂ€lbefinnande, ett tecken pĂ„ att Ă€ven âmjukaâ vĂ€rden börjar komma pĂ„ agendan i den annars sĂ„ resultatorienterade och prestigefyllda amerikanska ortopedvĂ€rlden.
INTERNATIONELLA KVINNODAGEN
⊠uppmÀrksammades bÄde av utstÀllare och i sjÀlva programmet. Det presenterades bland andra ett symposium om hur man kan arbeta för att fÄ fler kvinnor att vÀlja ortopedi som specialitet (Moving Towards a Critical Mass of Women in Orthopaedics) samt ett om arbetsmiljörisker under graviditet (The Pregnant Orthopaedic Surgeon: An evideance-based Approach). Det senare hade i stort samma innehÄll som den artikel som publicerats i OM 2008 och sedan uppdaterats av Epiphysen hÀrom Äret. Vad gÀller rekommendationer kring röntgenstrÄlning och cement var det inget nytt under solen. Stort fokus lades ocksÄ pÄ antal arbetade timmar per vecka och den ökade risken för ohÀlsa (inte bara hos gravida) nÀr de översteg 60 timmar per vecka och dessutom kombinerades med nattarbete.
I bĂ€gge symposierna lyftes det faktum att bristande/avsaknad av förĂ€ldraförsĂ€kring Ă€r ett problem och att man ser att kvinnor inom kirurgiska specialiteter vĂ€ntar med att försöka fĂ„ barn till efter ST och har dĂ„ en högre risk för fertilitetsproblematik inklusive missfall. Som ett förslag pĂ„ lösning promotade man âEgg freezing for surgical residents programâ. Den ökade risken för komplikationer vid assisterad befruktning diskuterades inte.
26 Ortopediskt Magasin 2/2023
Dr James R Ficke, Professor and Director, Orthopaedic Surgery vid John Hopkins betonade ocksĂ„ vikten av ett schysst förĂ€ldraledighetserbjudande som del i anstĂ€llningspaketet för att lyckas rekrytera och behĂ„lla kvinnor och âmodern menâ. Han presenterade ett positivt exempel pĂ„ hur de jobbat kring detta de senaste Ă„ren. Ett âschysst förĂ€ldraledighetserbjudandeâ innebar tvĂ„ mĂ„naders ledighet per barn och tillgĂ„ng till barnpassning pĂ„ sjukhusomrĂ„det. Tidigare AAOS-presidenten Kristy Weber höll en tankevĂ€ckande presentation med titeln âCreating a Sense of Belonging for Women in Orthopaedicsâ dĂ€r hon belyste skillnaden mellan att tillhöra (belong) och att passa in (fit in) pĂ„ en arbetsplats. Det behövs genomgripande förĂ€ndring av den sociala kulturen pĂ„ en arbetsplats för att skapa förutsĂ€ttningar för minoriteter att kĂ€nna tillhörighet och inte bara passa in.
WHAT HAPPENS IN VEGAS STAYS IN VEGAS
⊠Àr ett uttryck som kanske glÀder mÄngen tidigare VegasresenÀr beroende pÄ vad vistelsen i den gamla gansterstaden har inneburit. Vi
konstaterade redan förra Äret i Chicago att det svenska deltagandet kraftigt minskat och den trenden accentuerades ytterligare i Är. Utöver styrelsens representanter fann vi endast en handfull andra deltagare frÄn Sverige varav flera var dÀr pÄ industrins bekostnad. Endast tvÄ abstract med svensk koppling hittade vi, varav ett var tillbakadraget. Det kan ha varit första gÄngen Sverige var mer representerat pÄ utstÀllarsidan Àn i det vetenskapliga programmet.
Vid International Presidents Breakfast and World Opinion Forum diskuterades i Ă„r framförallt pandemins pĂ„verkan pĂ„ ortopedin ur ett globalt perspektiv. FörvĂ„nansvĂ€rt mycket var lika oavsett finansieringsform och nivĂ„ pĂ„ sjukvĂ„rden i stort. Det orovĂ€ckande tapp av kompetent sjukvĂ„rdpersonal vi har sett de senaste Ă„ren i Europa pĂ„verkar Ă€ven mindre bemedlade lĂ€nder dĂ„ de duktiga medarbetarna dĂ€r ser möjligheter att emigrera. Ăven i detta forum uppmĂ€rksammades internationella kvinnodagen och vikten av att lyfta fram kvinnor till ledande positioner för att skapa synliga förebilder för kvinnorna i de yngre leden.
Christian Carrwik Utbildningsansvarig SOF
The presidential line and representatives i AAOS samt alla nÀrvarande kvinnliga ordföranden frÄn olika ortopedsamfund.
Ortopediskt Magasin 2/2023 27
Mjukt underlag. Högt symbolvÀrde nÀr den lite för mjuka och fluffiga heltÀckningsmattan var tillbaka i utstÀllningshallen. Robotar och AI var Ärets trendande ord hos industrin och vi hittade tvÄ svenska företag (Sectra och Bonesupport) bland utstÀllarna.
Anne Garland Ordförande SOF
Vart Àr vi pÄ vÀg?
Vi Àr förstÄs pÄ vÀg till Göteborg, denna pÀrla pÄ Sveriges vÀstkust med ett starkt ortopediskt arv. HÀr har den lokala arrangörsgruppen dukat upp ett fantastiskt program för landets alla ortopediska lÀkare, sjuksköterskor, fysioterapeuter, arbetsterapeuter och vÄrdadministratörer. Mellan den 28 augusti och den 1 september kommer det att bjudas pÄ ett fullspÀckat vetenskapligt program, workshops och kurser. Det kommer att finnas mÄnga tillfÀllen att nÀtverka med kollegor och andra experter, och möjligheter att uppdatera dina kunskaper och öka din kompetens. Missa inte Ortopediveckan 2023!
28 Ortopediskt Magasin 2/2023 Ortopediveckan 2023
VĂLKOMMEN TILL GĂTEBORG
Göteborg Àr en stor stad med naturen precis runt hörnet, trevliga invÄnare och ett vÀlkÀnt paradis för fisk- och skaldjursÀlskare. Staden, med sin levande fiskhamn och meriterade krögare, har mycket att erbjuda den gastronomiskt intresserade besökaren. Det finns mÄnga fisk- och skaldjursrestauranger att vÀlja mellan. I den historiska restaurangen Fiskekrogen finns havets alla lÀckerheter samlade under ett och samma tak. PÄ menyn finner man bÄde klassiker och innovativ matlagning. I den pittoreska stadsdelen Haga ligger den avslappnade och uppskattade kvarterskrogen Sjöbaren, med enkla och vÀlsmakande fisk- och skaldjursrÀtter som varierar efter sÀsong och tillgÄng. Den charmiga innergÄrden, omringad av stadsdelens typiska landshövdingehus i trÀ, Àr en favorit pÄ sommaren. Om du har vÀgarna förbi Fiske-
bÀcks hamn kan du ta en lunch pÄ Quick Fish food truck, som bland annat erbjuder Bohusburgaren, en egengjord sillburgare gjord pÄ ryggbensfÀrs.
I Göteborg finns flera underbara takbarer med storslagen utsikt över Avenyn, hamninloppet eller Göteborgs takÄsar. Hotellkungen Petter Stordalens hotell vid Stenpiren har sÄklart en hÀrlig takterrass, TaKeT, dÀr solen skiner lÀngre Àn pÄ de flesta andra stÀllen. HÀr kan du njuta av utsikten över Göta Àlv och de röda kranarna som minner om en svunnen varvstid. Göteborgs högsta takbar, Above, erbjuder bÄde Miami-vibbar och panoramautsikt. Vid nya Hisingsbrons södra fÀste hittar man det stilfulla och imponerande nybygget Platinan med takbaren Above pÄ 14:e vÄningen. Det Àr inte bara den högsta i Göteborg, det Àr ocksÄ den största och bjuder pÄ en fantastisk panoramautsikt över Àlven, Gamlestaden, Göteborgs hamn
och det sĂ„ kallade LĂ€ppstiftet. âVĂ€rldens största pizzeriaâ, Moreno Pizza, ligger vid Stigbergstorget i mysiga Majorna i den gamla biografen Kaparen. I stĂ„tliga lokaler erbjuds lĂ„ngbord, pizza, öl i sejdel och en stor takterrass med underbar utsikt över Majorna och Göta Ă€lv.
Göteborg Ă€r ocksĂ„ kĂ€nt för alla sina mikrobryggerier. Poppels Citybryggeri Ă€r vĂ€rldens största ekfatsbaserade pilsnerbryggeri. HĂ€r finns ett eget bryggverk, dĂ€r ölen pumpas frĂ„n jĂ€stank till serveringstank. Restaurangen arbetar med ett cirkulĂ€rt tĂ€nk dĂ€r hĂ„llbarhet, grönsaker och bröd styr menyn. Sveriges största hantverksbryggeri, Stigbergets Bryggeri, ligger förstĂ„s i Göteborg. Bryggeriet har nyligen öppnat restaurangen Shangri-la i sina gamla bryggerilokaler i Majorna. DryckesmĂ€ssigt finns det föga förvĂ„nande mycket öl, som till exempel det egna âShangri-lagerâ.
MĂ
NGA MĂJLIGHETER ATT
MĂTAS
Under veckan kommer det att bjudas in till flera sociala aktiviteter och möjligheter att nÀtverka med kollegor frÄn hela Sverige.
Mötet inleds pĂ„ tisdagen kl 13.00 i stora kongresshallen med temat âVart Ă€r vi pĂ„ vĂ€g?â pĂ„ ett lekfullt och underhĂ„llande vis. Vi kommer fĂ„ ta del av nĂ„got av det bĂ€sta Göteborg har att erbjuda avseende storband; Göteborg Wind Orchestra (GWO). De ackompanjerar danskompaniet Kroppsklubben och leder oss till svar pĂ„ frĂ„gorna vart vi Ă€r pĂ„ vĂ€g.
Tisdagen avslutas med en mingelkvÀll i utstÀllarhallen. Följ med pÄ en trevlig kvÀll tillsammans med övriga deltagare och utstÀllare. Det kommer att serveras god
mingelmat och dryck, ackompanjerad av skön och lugn bakgrundsmusik. En kvÀll du inte vill missa!
För alla med lite spring i benen arrangerar vi Ortopedmilen pÄ tisdagen. Vi utlovar en vacker och utmanande bana pÄ stigar och asfalt i centrala Göteborg.
Efter onsdagens presentationer tar postervisning, pub och mingel vid. Kom och trÀffa alla kollegor och mingla runt bland de fina postrarna. NÀr du bestÀmt dig sÄ lÀgger du din röst, och alla som röstar fÄr en extra pubbiljett. KvÀllen avslutas med att vi utser Ärets bÀsta poster.
PÄ torsdagen Àr det dags för de traditionsenliga festligheterna pÄ banketten. Som kvÀllens konferencier leder Pernilla Warberg oss genom en fantastisk middag, prisutdelning och underhÄllning.
Ă
rets Ortopedmil kommer att utgĂ„ frĂ„n Slottsskogen. Missa inte chansen att uppleva en vacker bana pĂ„ stigar och asfalt i centrala Göteborg!â Foto: Peter Kvarnström/Göteborg & Co.
SjÀlvklart ska vi Àven slÄ klackarna i taket pÄ dansgolvet senare pÄ kvÀllen.
I Är Àr det ocksÄ dags för ArtOrt igen. Du som Àr hobbymÄlare, skulptör eller konstnÀr pÄ annat sÀtt och har en konstnÀrlig Ädra fÄr dÄ möjlighet att visa upp dina alster för deltagarna pÄ Ortopediveckan. Konst Àr som en god mÄltid. Den mÄ vara bra nÀr man Àr sjÀlv, men den blir Ànnu bÀttre nÀr den delas med andra.
Ortopediskt Magasin 2/2023 29
ANMĂL DIG NU!
Missa inte Ärets evenemang inom ortopedi! AnmÀlningsavgiften inkluderar bland annat full tillgÄng till det vetenskapliga programmet, luncher och kaffepauer, Get Together och mingel bland utstÀllarna, liksom dryck vid Posterpuben.
OBS! VANLIG AVGIFT GĂLLER FRAM TILL DEN 14 AUGUSTI, DĂREFTER ĂR DET ONSITE-PRIS.
GÄ in pÄ: www.ortopediveckan.se eller skanna QR-koden hÀr intill för att komma till Ortopediveckans webbplats.
FĂLJ OSS PĂ
LĂR KĂNNA VĂ
RA GĂSTFĂRELĂSARE
Professor Fares Haddad Àr specialist inom höft- och knÀkirurgi pÄ University College Hospitals (UCH) i London. Han Àr avdelningschef för kirurgiska specialiteter vid UCH och chef för Institute of Sport, Exercise and Health (ISEH) vid University College London. Haddads kliniska arbete och forskningsarbete fokuserar pÄ rekonstruktion av höft och knÀ, inklusive utveckling av artroskopiska tekniker för att behandla idrottsskador, nya ytor för ledförnyelse och resultatbedömning efter höft, knÀ- och revideringskirurgi. Han arbetar ocksÄ med nya strategier för att behandla patienter med knÀligamentoch broskskador. Professor Haddad var ansvarig för den muskuloskeletala vÄrden under de olympiska spelen i London 2012 och Àr redaktör för The Bone & Joint Journal.
Professor Andrew Carr Ă€r professor i ortopedi vid Oxford University och tidigare chef pĂ„ Botnar Institute for Musculoskeletal Sciences, som huserar mer 300 multidisciplinĂ€ra forskare. Carrs forskning Ă€r inriktad mot utveckling och utvĂ€rdering av kirurgiska implantat. Tillsammans med John Goodfellow definierade han anvĂ€ndandet av Oxford Knee som en partiell knĂ€protes, vilket har anvĂ€nts pĂ„ mer Ă€n 2 millioner mĂ€nniskor runt omkring i vĂ€rlden. Han har publicerat mer Ă€n 450 artiklar varav mer Ă€n 25 av dem i Lancet och BMJ, och har mer Ă€n 40 000 citeringar. Professor Carr har förbĂ€ttrat infrastrukturen för kliniska prövningar inom ortopedisk kirurgi i Storbritannien genom bland annat anvĂ€ndande av placebo och skenkirurgi (sham surgery) i sina studier. Han bidrog Ă€ven till bildandet av âthe Royal College of Surgeons of England Trial Unitâ i Oxford 2012. Han har varit en pionjĂ€r för att fĂ„ in patienternas perspektiv i kirurgiska studier.
Marianne Törner Àr forskare inom arbetsoch miljömedicin och ledde fram till sin pensionering i höstas forskargruppen SÀkerhet, organisation och ledarskap vid Institutionen för medicin, Göteborgs universitet. Hennes forskning rör sÀkerhet i organisationer ur ett organisationspsykologiskt perspektiv. Fokus Àr sÀrskilt pÄ sÀkerhetsklimat och sÀkerhetskultur. Detta studeras i relation till arbetssÀkerhet och patientsÀkerhet, men Àven informationssÀkerhet och flygrelaterad sÀkerhet.
Marianne Törner har lett ett omfattande forskningsprojekt om hur den etiska stressen kan minska bland sjuksköterskor. Forskningsprojektet âBĂ€ttre psykisk personalhĂ€lsa, patientsĂ€kerhet och effektivitet i vĂ„rden och mindre personalomsĂ€ttning bland sjuksköterskorâ pĂ„gick 2018â2021 och resulterade bland annat i boken âHĂ€lsobringande sjukvĂ„rdâ. Studien genomfördes i tvĂ„ regioner med sammanlagt sju sjukhus, och över 1700 sjuksköterskor och vĂ„rdenhetschefer deltog..
30 Ortopediskt Magasin 2/2023
INSTAGRAM @ortopediveckan2023
KURSER OCH WORKSHOPS
Under Ortopediveckan erbjuds tvÄ dissektionskurser pÄ Kirurgiskt anatomiskt trÀningscentrum pÄ Mölndals sjukhus. Kursen runt handledstrauma leds av överlÀkare Nikolaos Papadimitriou och kursen runt fottrauma leds av överlÀkare Anna Rubenson.
Fysioterapeut Annelie Brorsson leder workshopen âAkuta och kroniska hĂ€lsenerupturer â vĂ€gen tillbakaâ. Optimalt omhĂ€ndertagande och adekvat utvĂ€rdering â vad vet vi idag och hur ska vi bli bĂ€ttre? I denna workshop fördjupar vi oss i vad som kan och bör ingĂ„ i optimal behandling, rehabilitering och utvĂ€rdering efter akut och kronisk hĂ€lseneruptur bĂ„de idag och i framtiden. FrĂ„gan belyses utifrĂ„n ortopedens, biologens, fysioterapeutens, ortopedingenjörens och inte minst patientens perspektiv. Flera praktiska övningar och demonstrationer kommer att lĂ€ra oss mer om till exempel rörelseanalys som funktionsutvĂ€rdering, mĂ€tning av senlĂ€ngd med ultraljud och kliniskt anvĂ€ndbara utvĂ€rderingsinstrument.
UniversitetssjukhusöverlĂ€kare Maziar Mohaddes hĂ„ller workshop runt âHöftprotes â tips & trixâ och Camilla Bergh âPatellafraktur â enkelt eller svĂ„rt?â
Vad Àr cam, pincer, ischiofemoralt impingement och varför har denna 20-Äring med normal röntgen jÀtteont i höften?
MĂ„nga tycker höftsmĂ€rta Ă€r svĂ„rt, men efter symposiet âHöftsmĂ€rta hos vuxna âutredning och behandlingâ blir det lĂ€tt och kanske till och med roligt! I denna workshop, som leds av överlĂ€kare Mikael Sansone, lĂ€r sig deltagarna ett systematiskt sĂ€tt att utreda höftsmĂ€rta hos vuxna. Vi gĂ„r igenom anatomi, diagnostik, radiologi, fysioterapi och kirurgiska behandlingar. Praktiska moment inkluderar ultraljudsledd injektion och status. Fallpresentationer med fokus pĂ„ röntgenbedömning.
I kursen âHantering av frakturrelaterade infektionerâ ger specialistlĂ€kare Claes Olsen en teoretisk genomgĂ„ng av diagnostik, planering av operation och behandling vid frakturrelaterad infektion. Kursen omfattar teoretisk genomgĂ„ng samt diskussion av fall dĂ€r deltagarna aktivt diskuterar olika behandlingsalternativ vid olika tillstĂ„nd. Ingen förberedelse krĂ€vs. Kursen riktar sig till bĂ„de ST-lĂ€kare och specialistlĂ€kare. Under den sista delen av kursen visas hur lokal antibiotika förbereds och administreras, dĂ€r deltagarna sjĂ€lva fĂ„r möjlighet att interagera.
HALLĂ
DĂR, MAGNUS KARLSSON, Ă
RETS KONFERENSGENERAL!
Vem Àr du?
Jag Àr ortoped pÄ Sahlgrenska Universitetssjukhuset, med inriktning pÄ trauma. Jag har varit ortoped i 25 Är och har hunnit med att syssla med rÀtt mÄnga olika delar av ortopedin. Allt frÄn det dagliga arbetet som ortoped till ledningsfrÄgor.
Vilket Àr ditt bÀsta Ortopediveckanminne?
Jag har rÀtt mÄnga minnen. PÄ de första mötena var det nyhetens behag och upplevelsen att man lÀrde sig mycket. Jag har inte varit pÄ nÄgot möte dÀr jag upplevt att jag inte kommit hem med ny kunskap. Instruktionskurserna tycker jag genom Ären har bjudit pÄ mÄnga guldkorn. Sedan tycker jag att möjligheten att fÄ trÀffa andra kollegor Àr guld vÀrd. Det Àr svÄrt att lyfta fram nÄgot sÀrskilt minne, men jag tycker att det var vÀldigt roligt att komma i gÄng med Ortopediveckan igen förra Äret efter pandemiavbrottet.
Vad ser du fram emot i Är/vad fÄr man inte missa?
Jag tycker att vi har ett bra program i Är. Det finns flera bra instruktionskurser och jag tycker definitivt att man ska ta chansen att anmÀla sig om man Äker. Oavsett vilken inriktning man har inom ortopedin tycker jag att varje dag har nÄgonting att erbjuda. PÄ fredagen Àr det ofta lite glesare med besökare, men jag tycker att vi har ett bra program Àven dÀr i Är.
Tips till förstagÄngsbesökare?
Det Àr det gamla vanliga. Kolla programmet innan. Eftersom vi bara har tvÄ och vid vissa tillfÀllen tre sessioner parallellt kommer det vara lÀttare att lÀgga upp sitt program för dagen. Dessutom ska man passa pÄ att uppleva Göteborg nÀr man Àr hÀr. Det finns mycket Àven efter mötet!
Ortopediskt Magasin 2/2023 31
Foto: Johanna Ewald St Michaels.
Vill du vara med och utveckla vÄr kursverksamhet och vÄr förening?
Svensk Ortopedisk Förening (SOF) Àr en förening för lÀkare med intresse för ortopedi. SOF grundades ursprungligen 1944 som Svenska Ortopedförbundet.
SOF:s övergripande mÄl Àr att frÀmja och utveckla svensk ortopedi genom att anordna vetenskaplig kommunikation och kunskapsutbyte i alla dess former nationellt och internationellt. Föreningen ingÄr som medlemsförening i Svenska LÀkaresÀllskapet (SLS) och Àr specialitetsföreningen för ortopedi inom Sveriges lÀkarförbund (SLF). Föreningen Àr i en spÀnnande utvecklingsfas och kommer frÄn hösten 2023 finnas i SLS lokaler i centrala Stockholm.
Nu söker vi en person till vÄrt kansli som tillsammans med vÄr nuvarande kanslist Lena Göthe arbetar med frÄgor som:
Kursadministration av vÄr vÀxande kursverksamhet med bakjoursskola, ST-skola och digitala sjÀlvstudiekurser.
Arbetsuppgifter som rör administration av föreningsverksamheten; medlemsservice, administrativt stöd till styrelsen, mötesplanering, bokföring och fakturering, nyhetsbrev och ansvar för föreningens hemsida.
Andra arbetsomrÄden som kan bli aktuella; administrativt stöd till delföreningar, marknadsföring av föreningen och hantering av sociala medier.
Vi söker dig som har:
God erfarenhet av administrativt arbete
Gymnasieexamen
God vana av att arbeta i olika digitala lösningar för administration och ekonomi
⹠God förmÄga att kommunicera i tal och skrift pÄ svenska
Meriterande Àr kompetens inom nÄgot eller nÄgra av nedanstÄende omrÄden:
Kursadministration
Ekonomihantering och bokföring
Arkivhantering Föreningsarbete
KÀnner du Lenas blivande kollega pÄ kansliet?
Sprid gÀrna den hÀr annonsen! Vi har Àven lagt den pÄ startsidan pÄ SOF:s hemsida sÄ att du enkelt kan dela lÀnken: www.ortopedi.se
Du som söker Àr en person som tycker om att: Arbeta med gott sjÀlvledarskap och egen drivkraft
âą Arbeta tillsammans med andra
⹠Arbeta med varierande arbetsuppgifter och ha ett öppet sinne för förÀndringar
âą Bygga relationer och kommunicera med andra
TjÀnstens omfattning Àr flexibel men vi ser helst att du Àr hos oss minst 75%. Du arbetar tillsammans med mÄnga personer som Àr ideellt engagerade vilket gör att delar av din arbetstid kommer att förlÀggas utanför normal kontorstid.
TilltrÀde efter överenskommelse.
Urval och intervjuer kommer ske löpande.
FrÄgor besvaras av ordförande Anne Garland orforande@ortopedi.se eller Lena Göthe pÄ SOFs kansli: sofkansli@ortopedi.se
Varmt vÀlkommen med din ansökan!
SOFs styrelse
SOF-nytt
SOF:s företagsmedlemmar
Anatomica AB
Stora Ă
vÀgen 25
436 34 ASKIM
Kontakt: Sverker Stomberg sverker.stomberg@ anatomica.se www.anatomica.se
Arthrex Sverige AB
Textilgatan 43
120 30 STOCKHOLM
Kontakt: Johan Karlsson johan.karlsson@arthrex.se www.arthrex.se
DePuy Synthes
KolonnvÀgen 45
170 67 SOLNA
Tfn: 08-626 22 00 info.se@synthes.com www.depuysynthes.com
Episurf Europe AB
KarlavÀgen 60
114 49 Stockholm
Kontakt: Veronica Scholz Castro nfo@episurf.com www.episurf.com
Heraeus Medical AB
Vasagatan 28
111 20 Stockholm
Kontakt: Eva Norrbin eva.norrbin@heraeus.com www.heraeus-medical.com
Link Sweden AB
Box 180
184 22 AKERSBERGA
Kontakt: Gunilla Eriksson link.sweden@linksweden.se www.linksweden.se
ConMed/Linvatec
Sweden AB
DatavÀgen 10 D
436 32 ASKIM
Kontakt: Sofia Palomaa, sofiapalomaa@conmed.com www.conmed.com
RSA Biomedical AB
Box 797 907 19 UMEĂ
Kontakt: Per Grundström per.grundstrom@rsabiomedical.se www.rsabiomedical.se
Sectra Orthopaedics AB
Teknikringen 20
583 30 LINKĂPING
Kontakt: Ulrika Vach ulrika.vach@sectra.se www.sectra.com
Smith & Nephew AB
Box 143 431 22 MĂLNDAL
Kontakt: Thomas Weine Tfn: 031-746 58 00 www.smith-nephew.com
Zimmer Biomet Sweden AB
IndustrivÀgen 4
433 61 SĂVEDALEN
Kontakt: Jenny Stokke jenny.stokke@ zimmerbiomet.com www.zimmerbiomet.com
Ăssur Nordic AB
Box 7080
164 07 Kista
Kontakt: Magnus Lilja mlilja@ossur.com www.ossur.com
Ottobock Scandinavia AB
Box 4041 169 04 Solna
Kontakt: Anett Grusser-Pettersson anett.grusser-pettersson@ ottobock.se www.professionals. ottobock.se
SOF-medlemmar
Nya SOF-medlemmar
Vytautas Merkliopas, Oskarshamn
Alexandra Horvath, Hisings Backa
Alan Saleh, Helsingborg
Lars Löfgren, Falun
Lucas Gauffin, Mora
Frida Appelros, Halmstad
Karin Libeck, KungÀlv
Ellen Björheden, Södra Sunderbyn
Oscar Sandberg, Karlskrona
Theres DyrvĂ©n, Ărebro
Julie Grunnan, Karlstad
Anna Pettersson, Ăstersund
Mattias Schaufelberger, Askim
Alfred Harrysson, Kungsbacka
Lovisa Hartwig, Stockholm
Henrik Kjellgren, Eksjö
Amer Al-Ani, Stockholm
Emelie Kristoffersson, UmeÄ
Johannes Alfredsson, Skövde
Sara Rönnby, Falun
Ana Mwais, Sundsvall
Eyad Alrifai, Skövde
Hampus Ek, Ljungskile
Susanne Larsdotter, Ljungskile
Jon Kleppenes, Torsby
Louise Nygren, VÀxjö
William Björk, Torsby
Kajsa Ytterberg, Stockholm
Jesper Nygaard, VĂ€stervik
Simone Andersson, VĂ€stervik
Kamyar Salehi, Skövde
Jovana Brstina, Skövde
Anna Maria Kobierska Holm, Visby
Andreas Rahim, Stockholm
Alexander Stenberg, Stockholm
My Sandberg, SkellefteÄ
Zewar Al Dabbagh, VĂ€llingby
Ludvig Karlsson, VĂ€rnamo
Victoria Ărtenwall, Varberg
John Petersen, LuleÄ
Mustafa Al-Asadi, Ărebro
Lovisa Winblad von Walter, Nyköping
Jan Kabath, Eskilstuna
Zaid Mousa, Ystad
Mohamed Ghassan, Ă
karp
Mersheya Shithy, Eskilstuna
Karin Sundqvist, TrollhÀttan
Marcin Jablonski, UmeÄ
Sebastian StÄlnacke, GÀllivare
Nils Torle, BorÄs
Sissi Peng, GĂ€vle
Staffan Ingemarsson, VÀxjö
Ivan König, Göteborg
Olle MÄnsson, Uddevalla
Karwan Asinger, Iggesund
Dawood Abdulkarim, Stockholm
Jonte Eriksson, Stockholm
Ioannis Syrikas, Ljungskile
Ulrika Kogler, Varberg
Anna Haas Stjernlöf, Skoghall
Joel Axelsson, UmeÄ
David Thorell, Eksjö
Ebba Jernbeck, Stockholm
Levi Rollsjö Lindroos, Stockholm
Andrée Romner, Malmö
Olov Christensen, Ălta
Johan Co, Malmö
Christoffer Dohrn, Stockholm
Louise Abrahamsson, Eksjö
Tian Cheng, Uppsala
Elin Djuvfelt, Ăstersund
Lars Larsson, Hudiksvall
Gustav Hall, VÀsterÄs
Niklas Barle, Stockholm
AndrĂ© Ă
ström, Stockholm
Jacob Schou, Stockholm
Tobias Stridbeck, Hudiksvall
Rickard Gestblom, Karlstad
Lejla Numanovic, GĂ€vle
Ortopediskt Magasin 2/2023 33
Ăntligen Ă€r vi igĂ„ng!
Med över 260 deltagare frĂ„n hela landet Ă€r SOF:s ST-skola en av de största medicinska kurserna i Sverige. HĂ€r intill rapporter frĂ„n de smĂ„tt historiska tvĂ„ första kurserna som arrangerades i Ărebro och Stockholm. Innan Ă„ret Ă€r slut kommer 15(!) delkurser ha genomförts.
NĂ„gon liknade arbetet med att starta ST-skolan vid att lĂ€gga rĂ€lsen medan tĂ„get kör. Behovet Ă€r stort och mĂ„lsĂ€ttningen har alltid varit att komma igĂ„ng sĂ„ snart det Ă€r praktiskt möjligt. Vi har löst smĂ„ frĂ„gor (mĂ„ste alla deltagare ha namnskyltar?) och stora frĂ„gor (upphandling av ett nytt administrativt system för kursregistrering) under arbetets gĂ„ng. Det har inte alltid varit lĂ€tt â men viljan hos alla involverade att skapa en sĂ„ bra utbildning som möjligt för vĂ„ra framtida specialistkolleger har tagit oss framĂ„t.
SOF:s ordförande Anne Garland drog igÄng arbetet med ST-skolan under sin tid som utbildningsansvarig i styrelsen men arbetet har engagerat mÄnga fler:
⹠SOF:s delföreningar och associerade föreningar har arbetat hÄrt med att skapa kurser för att möta efterfrÄgan. Extra imponerande med tanke pÄ att delföreningarna oftast Àr smÄ organisationer med en handfull eldsjÀlar.
ST-skolans rektor Ola Rolfson och prorektor Kajsa Thulin (numera styrelseledamot i SOF) har med stöd av styrelsen arrangerat regelbundna möten, bÄde digitalt och fysiskt för att leda arbetet framÄt.
SOF:s kanslist Lena Göthe har fĂ„tt nya utmanande arbetsuppgifter med hundratals kursplatser som ska bokas, bekrĂ€ftas och sĂ„ smĂ„ningom betalas â allt i ett nytt datasystem.
⹠Lokala kursarrangörer landet runt som ser till att omsÀtta fina ord i curriculum och lÀrandemÄl till förelÀsningar och praktiska övningar.
MÄlet med ST-skolan Àr att landets
ST-lÀkare i ortopedi ska fÄ en bred utbildning av hög kvalitet med kurserna fördelade pÄ ett logiskt sÀtt under hela ST-utbildningen. Med garanterad plats pÄ ST-skolans delkurser kommer
ST-lĂ€karna inte behöva jaga platser pĂ„ kurser de behöver gĂ„ för att klara kunskapskraven utan kan fokusera pĂ„ det viktigaste â utbildningen.
Christian Carrwik Utbildningsansvarig SOF
ST-skola KNĂ
Diskussionsglada kursare och lika svarsglada kursledare fyller Ejnar Eriksson-salen pÄ ST-skolans kurs om knÀledens sjukdomar och tillstÄnd (förutom frakturer), pÄ Capio Artro Clinic, Sophiahemmet den 3-5 maj.
Kurssamordnaren Karin Hallin och kollegorna Jenny Saving och Anne Almberg Magnusson, som bÄda förelÀser om artros/knÀprotes den hÀr dagen Àr pÄ plats. Den sistnÀmnda drar ner förtjusta skratt nÀr hon utropar:
â Det hĂ€r Ă€r rolig kirurgi! Det Ă€r som att öppna en skattkista. Man ser nĂ„got stort och bulligt pĂ„ röntgen; osteofyter och kroppar, och sĂ„ fĂ„r man ta fram stora mejslar. Man kĂ€nner sig som en riktig konstnĂ€r!
StÀmningen Àr avslappnad och det ges stÀndigt möjlighet att frÄga och fÄ initierade svar. Karin Hallin berÀttar att kursarna Àr vÀldigt intresserade av att diskutera riktiga patientfall.
â SĂ„na har vi gott om hĂ€r, sĂ€ger hon glatt.
Hennes kollega Anders StÄhlman berÀttar pÄ telefon att han var snabb med att tacka ja till att arrangera knÀproteskursen för ST-skolan.
â Vi har stora flöden med 1200 knĂ€proteser, 4500 knĂ€artroskopier och 800 rekonstruktioner av frĂ€mre korsbandsskada per Ă„r. Karin Hallin har dessutom stor erfarenhet av undervisning. 12 av de 18
kollegorna Àr disputerade, sÄ det var inte mycket att fundera pÄ, sÀger han.
Att anordna kurs tar mycket tid, nÄgot som lÀggs uppepÄ allt det andra, men det vÀgs upp av stoltheten i att fÄ visa upp kliniken.
â NĂ€r kursdeltagarna sedan Ă€r nybakade specialister fĂ„r vi hoppas att de remitterar sina patienter hit, eller kanske till och med söker jobb hĂ€r, sĂ€ger Karin Hallin.
Jenny Saving Àr vÀldigt positiv till ST-skolan som hon menar angriper grundproblemet.
â Det Ă€r ganska sjĂ€lvklart att man vill göra de basala kurserna först och sedan bygga pĂ„, men sĂ„ har det inte sett ut, tills nu. Det hĂ€r Ă€r ett jĂ€ttebra koncept.
Kursarna Noemi Raman och Anna Karin Svensson, bÄda Helsingborg, ST Är 5 Àr bÄda lÀttade över att allt plötsligt gick sÄ lÀtt.
â Det Ă€r schysst att vi som nĂ€stan Ă€r fĂ€rdiga fĂ„r hĂ€nga med pĂ„ sluttampen och kan ta de sista kurserna. Det har varit en stĂ€ndig press att fĂ„ komma med pĂ„ kurserna tidigare.
De tycker Àven att förelÀsarna har lyckats lÀgga sig pÄ precis lagom nivÄ:
â Det Ă€r verkligen hög kvalitet pĂ„ förelĂ€sningarna, det mĂ€rks att det Ă€r kompetenta lĂ€kare som verkligen kan sin subspecialitet.
34 Ortopediskt Magasin 2/2023 SOF-nytt
Anne Almberg Magnusson.
Jenny Saving och Karin Hallin.
Bland kursarna finns ocksÄ Ivan Bugera, Sus Malmö, ST Är 4, och Andrew Harbut, Kristianstad/HÀssleholm, ST Är 5.
â Det hĂ€r Ă€r ett klokt system. Nu vet jag alla kurstillfĂ€llen som jag Ă€r inbokad pĂ„ frĂ„n nu fram till vecka 52. ST-skolan hĂ„ller till och med i kontakten med studierektor pĂ„ kliniken, som i god tid kan se till att schemat lĂ€ggs dĂ€refter, sĂ€ger Ivan Bugera.
Och Andrew Harbut berÀttar skrattande att flera av hans kollegor avundas honom:
â Hemma pĂ„ kliniken har jag medicinkollegor som ocksĂ„ vill ha en ST-skola serverad pĂ„ det hĂ€r sĂ€ttet.
Linda Linnskog Rudh Redaktionschef Ortopediskt Magasin
ST-skola HĂFT
Den första kursen i den nya ST-skolan var "Höftproteskirurgi och höftens sjukdomar" i Svenska Höft och KnĂ€föreningens regi. Den kursveckan anordnades av Universitetssjukhuset i Ărebro under ledning av Per Wretenberg och Peter Wildeman.
Kursen inkluderade bland annat Àmnen som höftproteshistoria, anatomi, radiologiska undersökningar, höftledsartroskopier,
kirurgisk teknik, biomekanik och komplikationer vid höftkirurgi. Dessutom hölls workshops kring cementeringsteknik vid primÀr höftprotes samt kring de vanligast förekommande komplikationerna. Kursen blev mycket uppskattad, och ÀmnesföretrÀdare frÄn hela landet deltog för att ge ST-lÀkarna en gedigen introduktion till Àmnet.
NÀsta kursveckor kommer att hÄllas vecka 38 i Mölndal och dÀrefter vecka 48 i Uppsala. Vi tackar alla engagerade STlÀkare och förelÀsare och ser fram emot nÀsta kurstillfÀlle!
Ortopediskt Magasin 2/2023 35
Sköldenberg
Höft-
KnÀföreningen
Olof
Ordförande Svenska
och
Andrew Harbut och Ivan Bugera.
Noemi Raman och Anna Karin Svensson.
Glada kursdeltagare med instruktör Nils Hailer, Akademiska Sjukhuset.
Delar av fakulteten, frĂ„n vĂ€nster till höger: Stergios Lazarinis, Peter Wildeman, Nils Hailer, Per Wretenberg, Olof Sköldenberg. Förutom dessa medverkade Ă€ven Anders BrĂŒggeman, Mikael Sansone och Fredrik Möse.
Samtliga deltagare i SOFs första kurs i ST-skolan.
FrÄgorna frÄn 2023 Ärs
Ortopedexamen
Den 17 mars 2023 skrev ett antal lÀkare Ortopedexamens skriftliga del. Den bestÄr av frÄgor som testar de allmÀnna kunskaperna för handlÀggning av patienter pÄ en allmÀn ortopedisk klinik. Skulle du klara frÄgorna?
Testa dig sjÀlv och gÄ sedan in pÄ: www.ortopedisktmagasin.se för att se de rÀtta svaren. Max 100 p.
FRĂ
GA
1 (8 p)
72-Ärig kvinna med EP, gikt och vanförestÀllningssyndrom. Bor i eget boende, tillsyn av hemtjÀnst, men sköter sig sjÀlv. GÄr med rullator för balansens skull. Inga proximala ledbesvÀr. Halkat i samma plan och inkommer akut med förkortat och utÄtroterat ben. Cirkulatoriskt stabil. Redig vid inkomst. Inte slagit i huvud. StÄr inte pÄ blodförtunnande.
Akut röntgen:
A) Patienten opereras inom 24 timmar. Kommentera nedanstÄende postoperativa röntgenbilder. (2 p)
B) Vad har hÀnt och varför? (1 p)
Patienten kommer Äter efter tvÄ mÄnader. Hon har förkortat och utÄtroterat ben med smÀrta vid rörelse.
Inget nytt olycksfall. Tilltagande besvÀr. Se bilder till höger.
Du bedömer att det finns indikation för ny operation med tanke pÄ patientens besvÀr.
C) Vad Àr prognos och risker? Skriv en preoperativ planering för den metod du har tÀnkt dig. (2 p)
Beskriv kort fördelar och nackdelar med nedanstÄende operationsmetoder i detta fall:
D. Re-osteosyntes (1 p)
E. Distalt förankrad protes (1 p)
F. Cementerad standardprotes? För- och nackdelar (1 p)
36 Ortopediskt Magasin 2/2022
Ortopedexamen Svaren hittar du pÄ www.ortopedisktmagasin.se
FRĂ
GA 2 (7 p)
En 61-Ärig kvinna har remitterats till dig med anledning av högersidig coxartros. Remissen Àr relativt kortfattad men dÄ du trÀffar henne pÄ mottagningen framkommer det att hon december 2021 opererats med TUR-B med anledning av urinblÄscancer. Hon har efter operationen behandlats med BCG (Bacillus Calmette-Guerin). I övrigt uppger hon sig vara helt frisk bÄde somatiskt och psykiskt och tar inga lÀkemedel.
A) Vilka ytterligare anamnestiska uppgifter Àr du intresserad av? (2 p)
Patienten berÀttar att hon har stora besvÀr och önskar opereras. Hon berÀttar vidare att hon har varit oerhört aktiv tidigare, bland annat Äkt skidor över Grönland och löptrÀnat regelbundet. Den enda aktiviteten som hon numera kan Àgna sig Ät Àr klÀttring.
B) Innan du fattar ett definitivt beslut vill du komplettera anamnesen med anledning av BCG-behandlingen. Vilka frÄgor stÀller du till patienten avseende detta? (1 p)
Vid din kliniska undersökning har inskrÀnkt flexion (90 grader) och inÄtrotation (10 grader) i höftleden.
C) Beskriv de förÀndringar som du ser pÄ röntgenundersökningen. (1 p)
D) Patienten Àr intresserad av kirurgisk behandling. Hur resonerar du kring indikation? (1 p)
E) Redogör för val av protes, fixation och artikulation. (1 p)
F) Patienten har en sista frÄga. Hon Àr orolig för att hon inte ska kunna klÀttra efter höftprotesoperation. Vad svarar du henne? (1 p)
FRĂ
GA 3 (6 p)
VÄren 2021 publicerades för första gÄngen ett nationellt vÄrdprogram för distalaradiusfrakturer i Sverige. En viktig del av innehÄllet i vÄrdprogrammet Àr riktlinjerna för valet mellan operativ och icke-operativ behandling. I följande sex fall (A-F) av distala radiusfrakturer ska du utifrÄn rekommendationerna i vÄrdprogrammet vÀlja mellan operativ och icke-operativ behandling, och motivera det med hjÀlp av patientfaktorer och röntgenologiska fynd. (6 p)
A) 76-Ärig kvinna som bor med frisk make i villa. Medicinerar mot högt blodtryck, i övrigt frisk. Sköter sig sjÀlv, sysslar med trÀdgÄrdsarbete och passar ofta nÄgot av sina fem barnbarn.
B) 91-Ärig Ànka som bor pÄ ett Àldreboende. Tablettbehandlad diabetes mellitus, osteoporos, tidigare opererad för spinal stenos. Kan endast förflytta sig korta strÀckor inomhus med rullator.
C) 69-Ärig pensionerad man som bor i lÀgenhet. Spelar golf med hustrun Äret runt; i Sverige pÄ somrarna och i Spanien pÄ vintrarna. Medicinerar med Eliquis för kroniskt förmaksflimmer.
Ortopediskt Magasin 2/2023 37
A
B
C
Ortopedexamen
D) 61-Ärig tidigare vÀsentligen frisk kvinna
som hundfrisör. NÀr du trÀffar patienten pÄ akuten har din föregÄende kollega redan utfört sluten reposition och gipsning, och du tittar pÄ post-repositionsbilderna. Den ursprungliga dorsalbockningen (uppe till höger) var 25 grader.
FRĂ
GA 4 (3 p)
I Ärets avhandling 2021 noteras en ökad förekomst av mortalitet hos patienter med proximala överarmsfrakturer.
A) Hur stor Àr riskökningen för 30-dagarsmortalitet för patienter med proximala överarmsfrakturer jÀmfört med normalpopulationen? (0,5p)
B) Vilka tvÄ riskfaktorer hade starkast association med ökad mortalitet hos patienter med överarmfrakturer? (0,5 p)
C) I samma avhandling noteras en förÀndring gÀllande operationsmetod hos patienter med proximala överarmsfrakturer under de senaste Ären. Redogör för denna förÀndring (1 p)
D) Hur stor andel av operationer för proximala överarmsfrakturer, registrerade i Frakturregistret utgjordes av en reoperation? (1 p)
FRĂ
GA
(5 p)
60-Ärig man. Röker cirka 15 cigaretter per dag. Hypertoni. Snickare. Fallit cirka 2,5 m frÄn byggnadsstÀllning. Inga andra skador Àn foten. Sluten skada. Bortse frÄn den odislocerade laterala malleolarfrakturen i diskussionen.
A) Beskriv frakturen (1 p)
B) Hur vill handlÀgga den och varför? Eventuella operationsmetoder behöver endast beskrivas översiktligt. (4 p)
5
E) 33-Ärig kvinnlig polis. Cyklar ofta mountainbike och styrketrÀnar. Inga mediciner.
som arbetar
38 Ortopediskt Magasin 2/2023 D E F
F) 44-Ärig kvinnlig busschaufför. Dansar bugg. JÀgare, har tvÄ stora hundar. Inga mediciner. Deltar i en forskningsstudie dÀr man konstaterat att hon har normal benkvalitet.
FRĂ
GA 6 (7 p)
Denna 32-Ärige man blev misshandlad med stÄlrör ett Är tidigare. Han behandladesmed orthos. Armen kÀnns nu instabil.
A) Hur lyder den gÀngse definitionen av non-union? (2 p)
B) Vilka tvÄ huvudfaktorer pÄverkar en frakturs lÀkning? (2 p)
C) Vad kallas denna typ an non-union och hur behandlas den i detta fall? (3 p)
FRĂ
GA 7 (6 p)
En 55-Ärig frisk man söker en tisdag kvÀll pÄ vÀgen hem frÄn jobbet till ortopedakuten pÄ grund av att ring- och lillfingrar pÄ bÄda hÀnderna Àr bortdomnade och han kan inte riktigt strÀcka ut dem. Den gÄngna helgen cyklade han VÀtternrundan pÄ personbÀsta. Han har aldrig haft nÄgra besvÀr frÄn handen tidigare.
FRĂ
GA 9 (4 p)
HÀr följer röntgenbilder och namn pÄ fyra extraben i foten. Svara pÄ nedanstÄende tvÄ frÄgor i anslutning till varje bild.
1. Vilken sena kan ge besvÀr i anslutning till respektive accessoriskt ben? (0,5 per ben, totalt 2 p)
2. Ange kort vilka typiska besvÀr och komplikationer som kan kopplas till respektive extraben. (0,5 p per ben, totalt 2 p)
A) Diagnos? (2 p)
B) Förklara med referens till anatomiska strukturer varför symptomen uppstÄr? (2 p)
C) Hur vill du utreda och behandla patienten? (2 p)
FRĂ
GA 8 (6 p)
A) Tibialis posterior-dysfunktion Àr ett tillstÄnd med ökande, smÀrtande pronationstÀllning i bakfoten. Beskriv typisk anamnes och statusfynd vid detta tillstÄnd. (2 p)
B) Icke operativ behandling bestÄr av inlÀgg, skoöversyn och sjukgymnastik. Vilken instruktion bör skrivas pÄ remiss till ortopedtekniker/ortopedingenjör? Var sÄ specifik du kan. (2 p)
C) I den operativa behandlingen ingÄr hÀlosteotomi i majoriteten av fallen. Hur görs det och vad Àr tanken bakom? (2p)
A) Os peronuem
B) Os vesalianum
C) Os trigonum
Ortopediskt Magasin 2/2023 39
D) Os tibiale externum
FRĂ
GA 10 (5 p)
A) Vilken klassifikation anvÀnds i Sverige oftast för periprostetiska frakturer kring höften? (1 p)
B) Vilken frakturtyp ser du pÄ röntgenbilden? Motivera ditt svar. (1 p)
C) Hur skulle du behandla frakturen ovan? (1 p)
D) Redogör kort för behandling av periprostetiska frakturer ut ifrÄn frakturtyp. (2 p)
FRĂ
GA 11 (4 p)
24-Ärig man inkommer till akuten efter en motocross-olycka. GenomgÄtt ATLS-omhÀndertagande och trauma-DT nÀr du som primÀr ortopedjour blir tillkallad. Rapporten du fÄr Àr att patienten har ytliga skrapsÄr lateralt pÄ axeln, hematom motsvarande omrÄdet för klavikeln, smÀrta i handleden samt bortfallen abduktionsförmÄga i fingrarna, oförmÄga att extendera tummen, sensoriskt bortfall motsvarande n. ulnaris utbredningsomrÄde i handen samt domning medialt pÄ underarmen. Det finns ocksÄ en tvÀrgÄende sÄrskada dorsalt över handryggen. Inga tecken till senskada vid klinisk undersökning. Cirkulation perifert u.a.
NÀr du granskar CT:n finner du stabila kotfrakturer Th12-L2 och en mittdiafysÀr klavikelfraktur pÄ samma sida. Klavikelfrakturen Àr omlottstÀlld med tvÀrstÀllt intermediÀrfragment och förkortning.
A) Vad gör du pÄ akuten med denna patient? (2 p)
B) Varför tror du patienten har motoriskt och sensoriskt bortfall i handen? (0,5 )
C) Beskriv din plan för fortsatt omhÀndertagande av patientens högra arm och motivera varför! (1,5 p)
FRĂ
GA 12 (5 p)
En 18-Ärig flicka söker pÄ akutmottagning efter ha vridit sitt högra knÀ under fotbollsmatch tidigare pÄ dagen. Hon har kraftiga smÀrtor och en strÀckdefekt pÄ ca 20 grader, uttalad hydrops och hon Àr svÄr att undersöka. KnÀt Àr svullet.
A) Ange minst tre differentialdiagnoser. (3 p)
B) Vilka ÄtgÀrder kan vara lÀmpliga vid akutbesöket? (1 p)
C) Hur följer du upp denna typ av skada? (1 p)
FRĂ
GA 13 (4 p)
En 52-Ärig man som sjÀlv kallar sig professionell skidÄkare kommer till mottagningen efter att 4 veckor tidigare skadat sitt högra knÀ i alperna. MR visar isolerad frÀmre korsbandsskada. Status idag full ROM, Lachman 2-3 + och Pivot shift svÄr att bedöma.
A) Vilken vidare behandling rekommenderar du? (1 p)
B) Hur Àr patientnöjdheten pÄ korsbandsopererade patienter över 40 Är respektive för dem som behandlats med fysioterapi? (1 p)
C) Vilka indikationer/kontraindikationer kan du tÀnka dig för en eventuell korsbandsoperation för denna patient? (2 p)
FRĂ
GA
14 (2 p)
En 65-Ärig man utan anamnes pÄ knÀsmÀrtor vred sitt knÀ tre mÄnader tidigare. MRT visar en medial meniskskada utan artros. Han har dagliga smÀrtor och kan inte löptrÀna.
A) Vilken behandling rekommenderar du? (1 p)
B) I vilka fall kan du tÀnka dig en artroskopisk ÄtgÀrd? (1 p)
FRĂ
GA 15 (3 p)
PĂ„ akutmottagningen trĂ€ffar du en 64-Ă„rig kvinna som söker pĂ„ grund av gĂ„ngsvĂ„righeter âsedan helgenâ och smĂ€rta i bröstryggen sedan tre mĂ„nader. Inget trauma. Hon avslutade sin behandling mot bröstcancer för tio Ă„r sedan.
A) Vad fÄr man för symtom av nervrotspÄverkan i bröstryggsnivÄ? (0,5p)
B) Vad kallas ryggmÀrgspÄverkan med ett annat namn? (0,5p)
C) Vilka symtom ger ryggmÀrgspÄverkan i bröstryggsnivÄ om trycket pÄ ryggmÀrgen kommer frÄn kotkroppen, alltsÄ framifrÄn? (1 p)
D) Varför sÀtter sig ryggmetastaser oftast i bröstryggen? (0,5p)
E) Vilken radiologisk utredning bestÀller du? (0,5 p)
FRĂ
GA 16 (3 p)
A) Vilken Àr den moderna benÀmningen pÄ Bechterews sjukdom? (1 p)
B) Ge exempel pÄ en kortsiktig och en mer lÄngsiktig komplikation vid ryggfrakturer vid denna sjukdom. (1 p)
C) Varför ska du alltid bestÀlla datortomografi av hela ryggen vid trauma hos en patient med sjukdomen som diskuteras ovan? (1p)
FRĂ
GA 17 (2 p)
A) Beskriv en hÀndelseanalys och varför gör man det? (0,5 p)
B) Vad kÀnnetecknar ett vÀlfungerande patientsÀkerhetsarbete? (1,5 p)
Ortopedexamen 40 Ortopediskt Magasin 2/2023
FRĂ
GA 18 (3 p)
Beskriv syftet med âChecklista för sĂ€ker kirurgi 2.0" och redogör översiktligt för innehĂ„llet i checklistans tre delar. (3 p)
FRĂ
GA 19 (4 p)
NioÄrig flicka som söker med tre dagars anamnes pÄ tilltagande svÄr smÀrta i vÀnster fotled. Inget trauma. OpÄverkat allmÀntillstÄnd. Lokal ömhet.
A) Diagnos? (1p)
B) Behandling? (3 p)
FRĂ
GA 20 (2 p)
FemÄrig pojke som söker pÄ grund av belastningssmÀrta i mellanfoten, sedan tre mÄnader. Inget trauma. (2 p)
A) Diagnos?
B) Behandling?
C) Prognos?
FRĂ
GA 21 (2 p)
En 62-Ärig, tidigare frisk, man med tilltagande smÀrta i vÀnster underben söker dig pÄ akuten dÄ han inte kan kliva in i lastbilen pÄ jobbet lÀngre. Han förnekar trauma.
A) Varför har patienten ont? Beskriv fyndet. (0,5 p)
B) KrÀvs vidare utredning innan du beslutar om behandling? I sÄ fall varför och vilken? (1,5 p)
FRĂ
GA 22 4 p)
En 85-Ärig kvinna söker med en knöl pÄ armen som hon noterat de senaste 4-5 veckorna. Den gör inte ont men hon undrar vad det Àr. Hon har hypertoni, hypothyreos, en del Ängest och börjar fÄ problem med minnet.
A) Vad Àr viktigt i lokalstatus avseende malignitetsmisstanke? (1 p)
B) Hur utreder man lÀmpligast knölen? (1 p)
C) Vilka Àr kriterierna för att aktivera en sÄdan utredning? (2 p)
FRĂ
GA 23 (4 p)
MÄnga patienter som planeras för operation stÄr eller har stÄtt nyligen pÄ glukokortikoider. Majoriteten av ortopediska patienter stÄr pÄ preparatet i immunomodulerande syfte men en del pÄ grund av underliggande sjukom (i binjure eller hypofys/ hypotalamus). Vid lÄngvarig behandling kan den egna glukokortikoidproduktionen undertryckas och det finns en risk att patienten i samband med akut stress drabbas av glukokortikoidbrist.
A) Vilka symtom kan akut glukokortikoidbrist/binjurebarkssvikt ge? Ange minst fyra. (2 p)
B) För vilka patienter bör endokrinolog alltid rÄdfrÄgas inför operation? (1 p)
C) För de patienter som inte behöver handlÀggas tillsammans med endokrinolog: Vid hur hög ordinarie dos Predisolon/dygn (eller motsvarande dos av annat glukokortikoidpreparat) bör substitution övervÀgas och ordineras enligt lokal rutin? (1 p)
FRĂ
GA 24 (1 p)
Vilket pÄstÄende Àr korrekt avseende personer 18-60 Är med höftfraktur? ( 1p)
1. Höftfraktur Àr vanligare hos kvinnor Àn mÀn i denna Älder.
2. Vid högenergiskada mÄste patienten opereras inom 6 timmar.
3. En majoritet av dessa personer har lÄg bentÀthet vid DEXA-mÀtning.
4. Missbruk Àr den klart vanligaste orsaken till höftfraktur i denna Älder.
Ortopediskt Magasin 2/2023 41
Doktorns rÄd om vÄrd
av Per Wretenberg
Du har kanske en lÀtt hypokondrisk svÀrmor som gÀrna vill konsultera dig om sina krÀmpor eller kanske kÀnner nÄgon som enligt din mening uppsöker akuten lite för ofta, eller kanske bara nÄgon som allmÀnt klagar pÄ vÄrden nÀr ni ses. DÄ kan denna bok vara en fin present. Man kan ocksÄ ge den till sig sjÀlv och fÄ en bÀttre förstÄelse för hur allt runt omkring oss Àr tÀnkt att fungera.
Per Wretenberg Ă€r professor i ortopedi i Ărebro, frĂ€mst med inriktning mot proteskirurgi men han besitter ocksĂ„ ett allmĂ€nt kunnande om vĂ„rdens organisation. Ăven den som tror sig veta allt om hur det fungerar med vĂ„rdgaranti, valfrihet och utlandsvĂ„rd kan lĂ€ra sig nĂ„got frĂ„n âDoktorns rĂ„d om vĂ„rdâ.
Man skulle kunna rekommendera 1177 att skicka ut boken till hela befolkningen âdĂ€r skulle troligen samhĂ€llet tjĂ€na en hacka skattemedel trots höga portokostnader.
Per Wretenberg skriver direkt till lÀsaren om allt man behöver veta om vÄrdens krumbukter. Vilken instans som har hand
om vad och vart man har rÀtt att vÀnda sig. Han anvÀnder enkla exempel pÄ situationer som han hÀmtat ur sin egen rika kliniska erfarenhet.
Boken Àr inte bara ett rÀttesnöre för patienter och anhöriga, den tar ocksÄ upp kÀnsliga saker som nÀr det gÄr fel i vÄrden. Han vÀjer inte heller för massmediala hÀndelser som Skövdes Ilizarow-behandlingar och Stefans Sauks ytersÀttningsproteser. Boken förklarar ocksÄ hur patientförsÀkringen fungerar och hur och var man framför sina klagomÄl.
Ăven rent medicinskt finns kloka rĂ„d. NĂ€r ska man söka vĂ„rd och var. Ett handfast rĂ„d Ă€r att skaffa sig en fast distrikts-
lÀkare som kan hÄlla i alla trÄdar och att inte leta efter sjukdomar om man Àr ung och frisk. DÀremot kan en hÀlsokontroll nÀr man nÄtt medelÄldern vara av vÀrde liksom rÄd om livsstilsförÀndringar.
Boken Àr uppdelad i korta kapitel och vÀldigt lÀttlÀst. Varje kapitel avslutas med en kort sammanfattning. SÄ om svÀrmor inte orkar lÀsa hela boken sÄ kan hon fÄ nÄgra kortfattade goda rÄd pÄ mindre Àn fem minuter. Förhoppningsvis kan du denna sommar fÄ fÀrre telefonsamtal frÄn dina oroliga slÀktingar.
Ă
re HÀlsocentral inom Region JÀmtland HÀrjedalen efterlyser nu en specialistlÀkare inom ortopedi för att utöka sitt ortopediska team!
Vi söker dig som Àr driven, ser lösningar, vill bidra med din kunskap och utveckla vÄr hÀlsocentral tillsammans med oss. Hos oss fÄr du en varierande vardag med kompetenta, drivna och hÀrliga kollegor.
Vi har alltid fokus pÄ patientens bÀsta och jobbar utifrÄn det mottot! Du fÄr Àven tillgÄng till ett fantastiskt naturomrÄde som kan tillföra nÄgot extra i vardagen.
Vad vÀntar du pÄ? In och lÀs vÄr annons pÄ www.regionjh.se. Annonsen hittar du via jobb & utbildning och jobba hos oss.
För frÄgor kontakta enhetschef Kristian Höijd, knut-kristian.hoijd@regionjh.se
42 Ortopediskt Magasin 2/2023
Foto: Niclas Vestefjell, Ă
re destination AB.
Karin Bernhoff Huvudredaktör Ortopediskt Magasin
BOKRECENSION
Riksfot â vĂ„rt
svenska
kvalitetsregister
för fot-och fotledskirurgi
Fot-och fotledskirurgi innefattar en omfattande klinisk verksamhet med allt frÄn smÄ enkla ingrepp till stora komplexa rekonstruktioner. I Sverige utförs fot-och fotledskirurgi i sÄvÀl offentlig som privat vÄrd, men den regionala fördelningen Àr ojÀmn. Vissa regioner saknar kompetens för att utföra den komplexa kirurgin, dÀr ett team med fot-och fotledskirurger, anestesiologer, gipstekniker, specialintresserade fysioterapeuter och sköterskor Àr nödvÀndiga för ett bra resultat.
BristfĂ€llig evidens föreligger för ett flertal operationsmetoder som anvĂ€nds inom fot- och fotledskirurgin, vilket gör att behovet av ett nationellt kvalitetsregister Ă€r stort. JĂ€mförande studier Ă€r svĂ„ra att genomföra sĂ„ registerdata kan ge stor mĂ€ngd vĂ€rdefull information pĂ„ kort tid. 2012 pĂ„börjades arbetet och under en uppbyggnadsfas mellan 2012â2016 gick Riksfot frĂ„n idĂ© till ett etablerat kvalitets register. Med hjĂ€lp av registret samlas information om behandlingsresultat vid kirurgi i fot och fotled, eventuella skillnader över landet, mellan kön och mellan Ă„lders grupper och registret kan pĂ„ detta sĂ€tt bidra till ökad kunskap nationellt och Ă€ven internationellt. Riksfot Ă€r unikt i vĂ€rlden, dvs det finns inget annat register som registrerar bĂ„de operatörs och patientrap porterade data för en sĂ„ stor mĂ€ngd olika diagnoser i fot/fotled (figur 1).
MÄlsÀttningen Àr att med information sÄ att bÀsta möjliga behandling kan vÀljas för den enskilda patienten. Varje klinik kan anvÀnda sina resultat för jÀmförelser med andra klini ker och med riksgenomsnittet. Data för knappt 40 000 operationer har samlats och kan anvÀndas till forskning och lokalt förbÀttringsarbete och antalet reg istreringar Àr redan nu för flera diagnoser mycket större Àn det antal som ingÄr i befintliga vetenskapliga publikationer. Sex vetenskapliga arbeten Àr publicerade, och flera arbeten inklusive en avhandling med data ur registret, Àr under produktion.
Antalet anslutna enheter har stadigt ökat och april 2023 fanns det 73 anslutna enheter spridda över landet. Alla regioner förutom VÀrmland finns nu representerade (figur 2). Drygt 6000 operationer registreras per Är, vilket Àr knappt hÀlften av förvÀntad registrering nationellt.
TÀckningsgraden för registrering operationer Àr fortfarande för lÄg för att registret ska kunna betraktas som ett fullvÀrdigt nationellt kvalitetsregis ter. Orsaken till detta Àr att flera stora
Ortopediskt Magasin 2/2023 43 10 Maria Cöster ĂverlĂ€kare Akademiska sjukhuset Uppsala Capio Movement Halmstad Docent och RegisterhĂ„llare Riksfot
Figur 1. Diagnoser som registreras i Riksfot, kvalitetsregistret för fot-och fotledskirurgi.
Figur 2. Anslutna enheter i Riksfot fördelat över regioner.
Figur 2. Anslutna enheter i Riksfot fördelat över regioner.
Figur 1. Diagnoser som registreras i Riksfot, kvalitetsregistret för fot-och fotledskirurgi
Figur 2. Anslutna enheter i Riksfot fördelat över regioner.
Pelles sÀkerhetshörna
Ljus ses i horisonten
Svensk sjukvĂ„rd har de senaste Ă„ren i allt ökad omfattning kritiserats för olika sorters problem, vilka de flesta angetts riskera försĂ€mra patientsĂ€kerheten. Att det finns problem att lösa Ă€r ingen nyhet. Men hur Ă€r det med patientsĂ€kerheten â har den försĂ€mrats?
Trots alla angivna problem fortsÀtter svensk sjukvÄrds resultat att vara bland vÀrldens bÀsta. The Lancet Commission on Global HealthŽs senaste rapport frÄn 2022 redovisar det sÄ kallade HAQ index (Healthcare Access and Quality index) för 195 lÀnder.1Indexet baseras pÄ drygt 40 indikatorer som alla belyser ett lands förmÄga att skapa hÀlsa för sina invÄnare, och ger en bra bild av vad ett lands sjukvÄrdssystem förmÄr. Sverige uppnÄr 90,4 av 100 möjliga, och har bara Island (93,1), Schweiz (92,6), NederlÀnderna (91,1) och Kanada (90,7) före sig. SjÀlvklart kan, och ska, siffran förbÀttras, men i jÀmförelse med exempelvis Storbritannien (83,3), USA (80,6) och Tyskland (87,0) ligger Sverige bra till.
I Socialstyrelsens Ă„rliga rapport framgĂ„r att sjukvĂ„rdsrelaterad Ă„tgĂ€rdbar dödlighet visar en minskning frĂ„n 59 till 49 personer per 100 000 invĂ„nare 2013 â 2021. Andelen som lever 5 Ă„r efter en cancerdiagnos har de 10 senaste Ă„ren ökat frĂ„n 54,6% till 62,8%.2
De senaste Ären har ocksÄ gett oss pÄlitliga data som visar att undvikbara skador sjunker undan. SKR publicerar Ärligen ett antal rapporter baserade pÄ sÄ kallad markörbaserad journalgranskning. Metoden gÄr ut pÄ att slumpvis utvalda vÄrdtillfÀllen, eller för psykiatri vÄrdepisoder innefattande bÄde öppen och sluten vÄrd, granskas efter markörer för en möjlig skada. Om en markör faller ut granskas journalen i sin helhet, innefattande ett stÀllningstagande till om skadan var undvikbar, sannolikt undvikbar, sannolikt inte undvikbar eller inte undvikbar.
MJG för somatisk vĂ„rd 2013â2021 visar pĂ„ sammantaget sjunkande frekvens undvikbara skador, sĂ€rskilt inom VRI och skadetypen svikt i vitala funktioner.3 2013 förelĂ„g en undvikbar skada i 8,7%
av alla granskade vÄrdtillfÀllen, denna siffra var 6,3% 2021. Minskningen frÄn 8,7% till 6,3% kan tyckas beskedlig, men innebÀr att cirka 30 000 patienter Ärligen, eller annorlunda uttryckt drygt 80 personer dagligen, inte skadas. Minskningen Àr sÀrskilt tydlig för vÄrdrelaterad infektion och svikt i vitala funktioner, omrÄden dÀr stora insatser har gjorts. MJG för psykiatrisk vÄrd visar pÄ en nÀstan halvering av undvikbara skador frÄn 2017 till 2021.4 HÀr har man Àven studerat ett antal kvalitetsbristindikatorer, och förekomsten av dessa har under samma tid sjunkit undan rejÀlt.
SjÀlvklart kan det inte bevisas, vare sig vad gÀller somatisk vÄrd eller psykiatrisk vÄrd, att de gjorda insatserna Àr de som har gett resultaten, men slutsatsen stöds dels av det tidsmÀssiga sambandet, dels av att nÄgon minskning inte ses inom de typer av undvikbara skador dÀr inga eller svaga insatser gjorts.
Antalet anmÀlningar till Löf (regionernas ömsesidiga försÀkringsbolag) har i det nÀrmaste dubblerats sedan 2010, för att under 2022 nÄ 20 472 anmÀlningar.5 Detta kan sjÀlvfallet tolkas att spegla en ökad förekomst av skador. Det finns dock andra tolkningar. Sedan 2015 har antalet anmÀlningar inte ökat i förhÄllande till befolkningsmÀngd eller mÀngden utförd sjukvÄrd, inte heller antal ersatta skador per vÄrdkontakt. Andelen skador som ersÀtts med hög medicinsk invaliditetsgrad minskar.
Ortopedi Àr fortsatt den specialitet som stÄr för flest anmÀlningar och den största summan utbetalda ersÀttningar, men inom flera omrÄden inom ortopedi ses bÄde sjunkande frekvenser ersatta skador, sjunkande grad av invaliditet efter skadan, och sjunkande utbetalningar, alla satta i relation till mÀngden utförd sjukvÄrd. Exempelvis behöver Löf betala ut mindre pengar idag för ledprotesrelaterad infektion i höft och knÀ Àn vad som gjordes 2010, detta trots att antalet operationer ökat frÄn 29 000 operationer Är 2010 till 35 900 Är 2019. Detta förklaras av fÀrre intrÀffade infektioner och en lÀgre grad av invaliditet efter infektionen.
Det finns andra tecken pÄ en ökad patientsÀkerhet. Mognaden i det vi arbetar med ökar; fler och fler operationer genomförs dÀr checklistan för sÀker kirurgi anvÀnts, och fler och fler behandlingar
och operationer genomförs dÀr risker för negativa utfall bÄde har identifierats och reducerats.
Sammantaget finns flera skĂ€l att glĂ€dja sig över utvecklingen avseende undvikbara skador. Finns dĂ„ inga moln vid horisonten? Jo, sjĂ€lvklart. Om sjukvĂ„rd inte fortsatt lyckas rekrytera och behĂ„lla rĂ€tt sorts personer spelar inga vĂ„rdprogram eller checklistor nĂ„gon roll. Om patienter inte kan komma till sjukvĂ„rd nĂ€r den behövs spelar kvaliteten ingen större roll. Men det finns en annan risk â om vi faktiskt blir sĂ„ dĂ„liga i svensk sjukvĂ„rd som vi sĂ€ger att vi Ă€r, dĂ„ finns skĂ€l att pĂ„ allvar undersöka möjligheten att emigrera âŠ
REFERENSER
1. The Lancet Commission on Global Health 2022. Lancet Glob Health 2022; 10: e1715â43 Published Online October 6, 2022 https://doi.org/10.1016/ S2214-109X(22)00429-6
2. Socialstyrelsen. TillstÄndet och utvecklingen inom hÀlso- och sjukvÄrd och tandvÄrd. LÀgesrapport 2023. Socialstyrelsen 2023. ISBN 978-917555-602-4. Artikelnummer 2023-38446. https://www.socialstyrelsen.se/ globalassets/sharepoint-dokument/ artikelkatalog/ovrigt/2023-3-8446.pdf
3. SKR. Skador i somatisk vĂ„rd 2013 â 2021 pĂ„ nationell nivĂ„. https://skr. se/skr/tjanster/rapporterochskrifter/ publikationer/skadorisomatiskvard20132021nationellniva.68672.html
4. SKR. Skador inom psykiatrisk vÄrd 2021. https://skr.se/skr/tjanster/rapporterochskrifter/publikationer/skadorinompsykiatriskvard2021.68670.html
5. Löf. Skadestatistik frÄn Löf 2022. https://lof.se/filer/Skadestatistik-franLof-2022-Hela-Sverige.pdf
Pelle Gustafson Docent, CheflÀkare Löf, Stockholm
44 Ortopediskt Magasin 2/2023
Knee Replacement Academy
2021-2023
Knee Replacement Academy Àr en kurs som vÀnder sig frÀmst till specialister med erfarenhet av knÀproteskirurgi som vill fördjupa sin kunskap inom proteskirugin och Àven börjat utföra knÀrevisioner. Sedan starten 2015 har fyra kursomgÄngar genomförts och 60 deltagare utbildats. PÄ grund av pandemin blev det ett lÀngre uppehÄll i kursverksamheten men nu Àr den igÄng igen!
Utbildningen bestÄr av 3 delkurser, vi hade delkurserna 1-2 i Stockholm. Vid första kurstillfÀllet pÄ 2 dagar diskuterades preop-
erativa förberedelser, olika tekniker för unilaterala och totala knÀproteser samt indikationer och teknik för patello-femorala proteser. Under andra kurstillfÀllet diskuterades relativa och absoluta revisionsindikationer, kirurgisk frilÀggning och teknik, samt fördelar och nackdelar med olika protessystem.
PÄ varje delkurs presenterar deltagarna intressanta/komplexa patientfall frÄn sina respektive kliniker. Kursen bygger pÄ interaktion och denna uppgift Àr obligatorisk och mycket givande. Det tredje kurstillfÀllet nu i januari 2023 hölls i Hamburg med praktisk trÀning av operationsteknik pÄ ett kadaverlaborato-
rium. UtvÀrderingen av kursen visade att kursdeltagarna var mycket nöjda med alla tre kursmomenten.
Vi tackar DePuy Synthes och överlÀkare Jan Viklund för ett utmÀrkt samarbete och alla deltagare för ert engagemang. Knee Replacement Academy startar med ny kursomgÄng hösten 2023.
Margareta Hedström Professor, ĂverlĂ€kare
RĂŒdiger Weiss, Docent, ĂverlĂ€kare BĂ„da Karolinska sjukhuset
Xtra Torsion. Xtra Shock.
The AllPro XTS combines the AllPro performance you have come to expect with an even smoother rollover and forgiveness on rough terrain or around town. The XTSÂ unit provides adjustable torsion and vertical shock reduction without sacrificing build height.
© 2022 Fillauer LLC Ortopediskt Magasin Nr1_Fillauer_AllProXTS.indd 1 2023-02-15 08:51:13
Hej!
Idag nÀr jag skriver Àr det 20 grader varmt och sol frÄn en molnfri himmel. DÄ lÀngtar jag efter semester och en tid utan mÄsten. Men det finns lite jobb att göra innan dess sÄ jag skickar en tanke till alla som jobbar i klinisk miljö för jag vet att de kommande mÄnaderna Àr nÄgra av de mest krÀvande pÄ hela Äret. Alla vill gÀrna ha nya hjÀlpmedel innan sommaren!
Den 25 april höll SOIF sitt Ärsmöte dÀr vi tackade av tvÄ medlemmar, Jesper Karlsson (Vice ordförande) och Lisa Nilsson (Studentrepresentant), stort tack för er medverkan i styrelsen. Samt vÀlkomnade vi tvÄ nya medlemmar till styrelsen vilka Àr Per KÀllvant (Vice ordförande) och Molly Gustafsson (Studentrepresentant). Jag ser fram emot att fÄ arbeta med er under kommande Är.
PÄ Ärsmötet diskuterades bland annat de tvÄ motioner som skickats in frÄn enskilda medlemmar:
Motion ett berör problematiken att det finns för fÄ ortopedingenjörer, arbetsvillkor, flykten frÄn branschen samt lönerna. Efter en lÀngre diskussion beslutades det att tillsÀtta en arbetsgrupp som bestÄr av medlemmar i SOIF och tvÄ styrelserepresentanter för att djupdyka i dessa frÄgestÀllningar.
Motion tvÄ berör avsaknaden av SOIFs konferenser och vikten av bra fortbildning som deltagare upplevt att de fÄtt med sig frÄn dessa konferenser. Utfallet av denna motion ledde till att vi tillsÀtter en arbetsgrupp som bestÄr av medlemmar i SOIF, SOIFs styrelse samt en representant frÄn ortopedingenjörsutbildningen.
Jag vill Ă€ven pĂ„minna om branschdagarna som byter namn till Ortopedteknik 2023 och kommer att gĂ„ av stapeln den 11â12 september 2023 i Stockholm. Vi efterlyser intressanta förelĂ€sare sĂ„ Ă„terkom gĂ€rna om du har nĂ„gra förslag pĂ„ info@soif.se.
Vill avsluta med att önska er alla en trevlig sommar!
Soliga hÀlsningar!
ISPO vÀrldskongress i Guadalajara
Vibeke Musoke-Muwanga
Ordförande i SOIF
Nyligen avslutades International Society of Prosthetics and Orthotics sin 19:de vÀrldskongress i Guadalajara i México. Den tvÀrfackligakonferensen var vÀlbesökt med tanke pÄ vÀrldslÀget med nyligen avslutad pandemi, nedgÄng i vÀrldsekonomin samt det rÄdande sÀkerhetslÀget i México och inte minst situation vid grÀnsen mellan México och USA. En del av gÀsterna som planerade att komma pÄ konferensen fick stÀlla in sin medverkan pÄ grund av att transitvisa inte kunde utfÀrdas i vissa lÀnder.
Konferensen inleddes med ett vÀlkomsttal av avgÄende ordförande Claude Tardif samt ordförande för den lokala arrangören Marlo Ortis (Bild 1). Mötet arrangerades av México, USA och Canada. DÀrefter följde en imponerande uppvisning i mexikansk musik och danskultur.
Huvudtalare denna dag var Rosielena Jované frÄn Panama, samt protesanvÀndaren Ana Paulina Chavira frÄn México som numera Àr kÀnd tv-personlighet. TvÄ starka personligheter som driver pÄ utvecklingen i framför allt Centralamerika. Programmet under de följande fyra dagarna innehöll som vanligt stora variationer av presentationer. Syftet med att lÀgga en vÀrldskongress i denna del av vÀrlden Àr ocksÄ att sammanlÀnka den ekonomiskt rikare med den mindre ekonomiskt bemedlade delen av vÀrlden.
De nordiska lĂ€nderna, och dĂ„ framför allt Sverige, ligger Ă€nnu en gĂ„ng i framkant gĂ€llande inslag pĂ„ ISPO-konferensen. Ett lysande exempel pĂ„ det var vinsten av Forscheimer-priset som ges till den bĂ€sta artikel som utges av tidskriften P&O International, utgiven i perioden mellan konferenserna (2021â2023). Priset gick till forskarna Alexander Kuhlmann, Kerstin Hagberg, Ilka Kamrad, Nerrolyn Ramstrand, Susanne Seidinger, Hans Berg för artikeln: The Kenevo microprocessor-controlled prosthetic knee compared with nonâmicroprocessor-controlled knees in individuals older than 65 years in Sweden: A cost-effectiveness and budget-impact analysis. PĂ„ plats mottogs den av Professor Nerrolyn Ramstrand och Docent Kerstin Hagberg (Bild 2). Ort.ing Stefan Sanfridsson blev ocksĂ„ prisbelönad för bĂ€sta poster (Bild 4) som innehöll resultat baserade pĂ„ SwedAmps vĂ€rldsunika data.
SOIF-nytt 46 Ortopediskt Magasin 2/2023
Bild 1. FrÄn vÀnster nÀstkommande ordförande i ISPO Sandra Ramidal frÄn Kanada, i mitten nytilltrÀde ordförande David Constantine (UK), samt avgÄende ordföranden Claude Tardif (Frankrike).
Andra inslag med svenska föredragshÄllare var:
⹠Dr. i ort.tekn. Anton Johannesson deltog i ett symposium om Situationen i Ukraina (Bild 3) samt om GrÀnssnittet mellan proteshylsan och huden (s.k. Mecanobiology).
Ordförande i ISPO Sverige, Dr. i ort.tekn. David Rusaw, ocksÄ aktiv med tvÄ symposier, ett om GÄng och Balans samt kurs gÀllande Sittande och rullstolar.
⹠Professor i Ortopedteknik Nerrolyn Ramstrand medverkade med tre föredrag om ProtesanvÀndares upplevelse av vardagen dÀrav ett om Upplevelse av att bli benamputerad i Kambodja, samt om AnvÀndning av Kansei teknik vid produktdesign. DÀrutöver presenterade Nerrolyn en av de största studierna som finns om Kundnöjdhet hos dem som anvÀnder proteser eller ortoser.
⹠Dr i Fys.ter. Saffran Möller frÄn Jönköping deltog i symposium om GÄng och Balans samt föredrag om Kognitiv pÄverkan vid protesanvÀndning.
Dr i Fys.ter. Roland ZĂŒgner höll föredrag om Klinisk gĂ„nganalys jĂ€mfört med daglig aktivitets data.
⹠Docent Kerstin Hagberg frÄn Göteborg höll sig som vanligt lÄngt framme med kurs om Resultat och erfarenheter av Osseointegration i vÀrlden, samt Aktivitetsstudier pÄ lÄr och knÀex. amputerade.
Professor Max Ortiz-Catalan och hans team frÄn Göteborg med föredrag om Simulation och teori pÄ nedre extremiteter.
Ăvriga skandinavien bidrog Ă€ven till konferensprogrammet. I Norge verksamma ortopedingenjörerna Pia Noalstedt och Rune Nilsen deltog med föredrag om Utbildningsinsatser i Kambodja och Tanzania. FrĂ„n Island presenterades tvĂ„ föredrag av JĂłna Valgerður KristjĂĄnsdĂłttir och MargrĂ©t SĂłl RagnarsdĂłttir gĂ€llande Ny hylsteknik som ska minska pĂ„verkan av fukt mellan liner och huden dĂ€r man kombinerar funktionen i proteshylsa med speciell liner.
NĂ„gra företag frĂ„n Skandinavien deltog. Framförallt guldsponsorn Ăssur frĂ„n Island, Allard International frĂ„n Sverige och ett nytt danskt företag Create It Real A/S som specialiserat sig i 3D-printing av sittunderlag till rullstolar.
Konferensen avslutades med en flaggceremoni dÀr uppdraget överlÀmnades till ordförande för
ISPO Sverige, David Rusaw. NÀr flaggan ska hissas nÀsta gÄng blir det i Stockholm och för första gÄngen i Skandinavien, dÄ den 20:de vÀrldskongressen ska gÄ av stapeln 2025. Mötet 2025 kommer arrangeras genom ett samarbete mellan ISPO Sverige, NederlÀnderna, UK och Norge. Det ser vi mycket fram emot!
Ortopediskt Magasin 2/2023 47
Stefan Sanfridsson Ortopedingenjör TeamOlmed, Motala
Bild 5. FlaggöverlÀmnandet tas emot med glÀdje av Ordföranden för ISPO-Sverige David Rusaw.
Anton Johannesson CPO. Ph.D Ăssur EMEA Global Ăssur Sweden
Bild 2. David Boone redaktör för Prosthetics and Orthotics International, Docent Kerstin Hagberg frÄn Göteborg och Professor Nerrolyn Ramstrand mottar Forscheimer priset för bÀsta artikel.
Bild 4. Ortopedingenjör Stefan Sanfridsson med sin prisbelönade SwedAmp poster.
Bild 3. Medverkande pÄ symposium om situationen i Ukraina: fr.v. Anton Johannesson, Claude Tardif, Jon Batzdorff, Antonina Kumka, samt hela vÀgen frÄn Ukraina ortopedingenjören Oksana Lytvynenko.
Ur: Acta Orthopaedica
Nyttan med patientrapporterat utfall frÄn kvalitetsregister
Sedan 1970-talet dÄ protesregistren utvecklades i Sverige har mÀngden register ökat dramatiskt och i Sverige finns idag 13 ortopediska kvalitetsregister.
En numera sjÀlvklar del i registren utgörs av PROMs (patient-reported outcome measures), dÀr patientens egen upplevelse av smÀrta, funktion och livskvalitet mÀts. Flertalet ortopediska register anvÀnder EQ5D-3L, ett generiskt PROM för att mÀta hÀlsorelaterad livskvalitet. Fördelen med ett generiskt PROM Àr att olika diagnoser kan jÀmföras, vilket kan ha betydelse nÀr resurserna Àr otillrÀckliga och vi behöver prioritera hÄrdare.
EQ5D bestÄr av frÄgor representerande 5 dimensioner (rörlighet, sjÀlvstÀndighet, aktiviteter, smÀrta/besvÀr, oro/nedstÀmdhet) som stÀlls samman till ett index, men kan ocksÄ beskrivas som antal och procent av patienter som rapporterar inga problem (nivÄ 1), vissa problem (nivÄ 2) eller svÄra problem (nivÄ 3) pÄ varje frÄga. EQ-VAS redovisas separat.
Syftet med vÄr studie var att jÀmföra patientrapporterat utfall inför och ett Är efter kirurgi i 5 ortopediska register och analysera bortfallet.
EQ5D data samlades in frĂ„n Swespine, svenska höftprotesregistret (SHR), svenska knĂ€protesregistret (SKAR), Swedankle och Swefoot avseende patienter som opererats 2014â2018 i södra Sverige. Inkluderade patienter var opererade pga. degenerativa sjukdomar i rygg eller nedre extremiteten med diagnoserna; spinal stenos, primĂ€r höft, knĂ€ respektive fotledsartros och bakfotsdiagnoser (artros, plattfot och kavovarus).
Vi erhöll data frĂ„n 23 344 patienter av vilka 17 648 (78%) hade fullstĂ€ndiga data pĂ„ EQ5D-index och VAS pre och 1 Ă„r postoperativt (studiepopulationen). MedelĂ„ldern strĂ€ckte sig frĂ„n 63â69 Ă„r, medelvĂ€rdet för BMI 27â29 kg/m2 och merparten var kvinnor förutom i Swefoot och Swedankle.
Flest antal patienter var registrerade i SHR och minst antal i Swefoot. Bortfallet var minst i SHR (12%) och störst i Swefoot (68%). I bortfallsgruppen var Äldern nÄgot lÀgre. BMI, EQ5D var liknande i bÄda grupperna och könsfördelningen var likvÀrdig.
Preoperativt rapporterade patienterna i samtliga register ett lÄgt vÀrde i EQ5D-
*Swedish Hip Arthroplasty Register **Swedish Knee Arthroplasty Register
Tabell: EQ5D-index före (preop) och 1 Ă„r efter kirurgi (postop) och förĂ€ndringen frĂ„n före till 1 Ă„r efter kirurgi (â) i studie populationen1. Data presenteras som medelvĂ€rden med 95% konfidensintervall (CI). EQ5D index före kirurgi presenteras ocksĂ„ för alla patienter. I studien anvĂ€nde vi EQ5D-3L, dvs versionen med 3 svarsalternativ för varje dimension.
FAKTA
1 Patients with complete EQ-5D and EQ-5D VAS data pre- and 12 months postoperatively index (<0.5) dvs mycket nedsatt livskvalitet. Vid uppföljningen efter 1 Ă„r uppvisade samtliga register en kliniskt relevant förbĂ€ttring med största förbĂ€ttringen i SHR. En större förbĂ€ttring rapporterades av patienterna i Swefoot och Swedankle jĂ€mfört med Swespine och SKAR. Störst förbĂ€ttringen i EQ-VAS fann vi i Swespine och minst i SKAR. NĂ€r vi analyserade data pĂ„ enskild frĂ„genivĂ„ angav 98â100% av patienterna smĂ€rta/besvĂ€r pĂ„ nivĂ„ 2â3 vilket sjönk till 50â80% 1 Ă„r efter operationen. Vid utvĂ€rdering av procentuell förbĂ€ttring rangordnades sjĂ€lvstĂ€ndighet och aktiviteter högst och sĂ„ledes högre Ă€n dimensionen smĂ€rta/besvĂ€r.
Bortfall Àr ett problem för samtliga register, men smÄ och nyare register med mindre resurser har ett större bortfall. För att kunna öka svarsfrekvensen och bÀttre kunna lita pÄ data behövs förÀndringar och utveckling av andra sÀtt att göra jÀmförelser mellan register.
Sammanfattningsvis Àr det viktigt Àr att kunna jÀmföra utfall mellan kirurgiska ingrepp vid prioritering mellan olika typer av kirurgi. I studien fann vi att patienter opererade pga. degenerativa sjukdomar i rygg och nedre extremiteter har mycket lÄg livskvalitet före operation och nÄr nÀstan upp till vÀrden jÀmförbara med normalbefolkningen efter 1 Är mÀtt med EQ5D. Dessa patientgrupper har sÄledes stor nytta av kirurgisk intervention och resurser bör tillsÀttas för detta nationellt.
Patienter som opereras pga. degenerativa sjukdomar i rygg och nedre extremiteter har mycket lÄg livskvalitet innan operation enligt EQ5D-3L data hÀmtat frÄn 5 nationella ortopediska kvalitetsregister (Swespine, SHR, SKAR, Swedankle och Swefoot)
Patienter som opereras pga. degenerativa sjukdomar i rygg och nedre extremiteter blir kliniskt relevant förbÀttrade i EQ5Dindex i jÀmförelse frÄn före till 1 Är efter operationen
Kirurgi Àr en viktig intervention som gör nytta för patientgrupperna ovan och resurser bör tillsÀttas för att de ska kunna fÄ vÄrd i tid oavsett bostadsort
Bortfall av patient-rapporterade data Àr ett problem för samtliga kvalitetsregister
Maria Cöster ĂverlĂ€kare och docent Akademiska sjukhuset, Uppsala Capio Movement, Halmstad
Register All N=20,154 Study population1 N=15,519 EQ-5D index EQ-5D index EQ-5D index EQ-5D index Preop mean (CI) Preop mean (CI) Postop mean (CI) â mean (CI) Swespine 0.33 (0.31-0.33) 0.34 (0.32-0.35) 0.64 (0.63â0.65) 0.30 (0.29-0.32) SHR* 0.41 (0.40-0.41) 0.41 (0.40-0.41) 0.81 (0.80â0.81) 0.40 (0.39-0.41) SKAR** 0.48 (0.47-0.49) 0.49 (0.49-0.50) 0.78 (0.78â0.79) 0.29 (0.28-0.30) Swedankle 0.35 (0.30-0.39) 0.36 (0.31-0.41) 0.68 (0.64â0.73) 0.32 (0.27-0.38) Swefoot 0.34 (0.29-0.39) 0.35 (0.29-0.42) 0.68 (0.61â0.73) 0.33 (0.26-0.40)
48 Ortopediskt Magasin 2/2023
#WeEmpowerPeople https://www.ottobock.com/en-sc/microprocessor-knees
VattentÀt, sÀker, anpassningsbar.
Genium X3
Kliniska och morfologiska aspekter av Metastatisk
ryggmÀrgskompression
I denna avhandling fann vi att tumörer som debuterar med ryggmÀrgskompression kan ha lÄng överlevnad efter kirurgi. Tumörrelaterad instabilitet Àr en viktig indikation för kirurgi men korrelerar inte till funktion och överlevnad och en ny klassificering av prostatacancer ryggmetastaser har identifierats som korrelerar till bÄde överlevnad och neurologisk funktion.
Avhandlingens viktigaste slutsatser
Ă
rets Avhandling
RyggmÀrgskompression pga en metastas drabbar ca 2,5-5 procent av patienter med cancer. Efter en randomiserad studie av Patchell et al (2005) som visade bÀttre neurologisk funktion för kombinationen kirurgi och radioterapi jÀmfört med enbart radioterapi, sÄ skedde ett paradigmskifte dÀr kirurgi blev en hörnsten i behandlingen. Kirurgi för denna sköra patientgrupp Àr dock behÀftad med betydande risker för komplikationer och medianöverlevnaden efter kirurgi ligger i de flesta studier endast mellan 6-9 mÄnader.
Det har skett en radikal utveckling inom onkologisk behandling för flertalet tumörformer men metastatisk ryggmĂ€rgskompression Ă€r vanligast hos patienter med kĂ€nd cancersjukdom i ett skede av sjukdomen dĂ€r ofta ingen ytterligare behandling finns att erbjuda. RyggmĂ€rgskompression kan ocksĂ„ vara första manifestationen av en tidigare odiagnostiserad malign sjukdom dĂ€r tillgĂ€nglig behandling kan möjliggöra lĂ„ng överlevnad. Den senast förslagna algoritmen âNOMSâ tar hĂ€nsyn till Neurologisk funktion (N), mekanisk instabilitet (M), onkologisk behandling (O) samt systembörda och prognos (S) inför kirurgi för metastaser i ryggen.
I delarbete I, studerades utfall efter kirurgi för patienter dÀr tumörsjukdomen debuterat med ryggmÀrgskompression. Studien visade pÄ en heterogen grupp dÀr majoriteten av tumörerna kunde diagnostiseras och att denna grupp kan ha god överlevnad. Patienter med nydiagnostiserad prostatacancer hade en medianöverlevnad pÄ 6 Är efter kirurgi, medan
gruppen vars primÀrtumör Àven efter diagnostiskt arbete förblev okÀnd hade en medianöverlevnad pÄ endast 3,5 mÄnader (figur 1).
Patienter med ryggmÀrgskompression som första manifestation av malignitet representerar en heterogen grupp vissa tumördiagnoser kan ha flera Ärs överlevnad efter kirurgi vilket betonar vikten av diagnostik av primÀrtumör.
SINS Àr anvÀndbart för bedömning av tumörrelaterad instabilitet, men Àr inte relaterad till överlevnad neurologisk funktion efter kirurgi.
I delarbete II och III studerades tumörrelaterad mekanisk instabilitet klassificerad enligt Spinal Instability Neoplastic Score (SINS). SINS har fÄtt ett stort genomslag i bÄde litteratur och klinisk tillÀmpning men dess prediktiva vÀrde Àr osÀkert. Relationen mellan SINS och neurologisk funktion och överlevnad studerades för prostatacancer (II) och hematologiska maligniteter (III). BÄda studierna visade att SINS inte har ett prognostiskt vÀrde för överlevnad eller neurologisk funktion vid operation, men att nÀstan alla som utvecklat ryggmÀrgskompression var retrospektivt klassificerade till instabila eller potentiell instabila kategorierna. Detta indikerar att SINS kan vara ett vÀrdefullt verktyg för bedömning av tumörrelaterad instabilitet.
Patienter med ryggmÀrgskompression som första manifestation av malignitet representerar en heterogen grupp dÀr vissa tumördiagnoser kan ha flera Ärs överlevnad efter kirurgi vilket betonar vikten av diagnostik av primÀrtumör.
Myelom-likt utseende pÄ MR Àr associerad med dÄlig prognos efter kirurgi för ryggmÀrgskompression hos patienter med metastaserande prostatacancer.
I delarbete IV identifierades en specifik typ av ryggmetastaser hos patienter med prostatacancer med ett âmyelom-liktâ utseende pĂ„ MR. Vi fann att denna grupp hade sĂ€mre överlevnad och neurologisk funktion efter kirurgi. Myelom-likagruppens genexpressionsprofil, proliferationsmönster, benintegration, och androgenreceptoruttryck jĂ€mfördes med övrig prostatacancer med ryggmĂ€rgskompression. Dessa skiljde sig inte Ă„t avseende tidigare kĂ€nda prognostiska markörer men myelomlika gruppen hade ett annat genomexpressionsmönster. Studien belyser heterogeniteten Ă€ven inom samma tumörgrupp och kan tillföra ny information om ryggmetastaser ifrĂ„n prostatacancer.
SINS Àr anvÀndbart för bedömning av tumörrelaterad instabilitet, men Àr inte relaterad till överlevnad och neurologisk funktion efter kirurgi.
Myelom-likt utseende pÄ MR Àr associerad med dÄlig prognos efter kirurgi för ryggmÀrgskompression hos patienter med metastaserande prostatacancer.
Johan
WĂ€nman
SpecialistlÀkare och medicinsk chef Ryggenheten Norrlands Universitetssjukhus
50 Ortopediskt Magasin 2/2023
FAKTA
Studien belyser heterogeniteten Àven inom samma tumörgrupp och kan tillföra ny information om ryggmetastaser ifrÄn prostata cancer.
Figur 1. Prognosen för patienter som debuterar med akut ryggmĂ€rgskompression pĂ„ basen av en metastas Ă€r heterogen (K: njurcancer, CUP: âcancer of unknown primaryâ, PCA: prostatacancer).
Figur 1. Prognosen för patienter som debuterar med akut ryggmĂ€rgskompression pĂ„ basen av en metastas Ă€r heterogen (K: njurcancer, âcancer of unknown primaryâ, PCA: prostatacancer)
0 3 0 6 0 9 0 1 2 0 0 5 0 1 0 0 T i m e a f t e r s u r g e r y ( m o n t h s ) O v e r a l s u r v i v a l ( % ) P C A M y e l o m a L y m p h o m a L u n g C U P K B C o l o n
lntramuscular pressure in the lower leg
Studies on chronic exertional compartment syndrome and effects of external compression
Den röda trÄden i denna avhandling Àr intramuskulÀra tryck, det vill sÀga trycket inuti muskeln, och i detta fall i underbenen under och efter anstrÀngning. Avhandlingen undersöker trÀningskompressionsstrumpors effekt hos löpare och kartlÀgger muskeltrycken hos patienter med kroniskt kompartmentsyndrom (KKS) i underbenen.
Intresset av kompressionsklÀder Àr stort bland idrottare, men det rÄder delade meningar om nyttan för friska personer. I den första delstudien undersöks hur det intramuskulÀra trycket, syresÀttningen i muskulaturen och nivÄerna av muskelskademarkörer pÄverkas hos friska försökspersoner vid anvÀndning av trÀningskompressionsstrumpor.
I de tre andra delstudierna undersöks det intramuskulÀra trycket, bÄde före och efter operation, hos patienter med KKS i underbenen. KKS Àr ett smÀrttillstÄnd som mÄnga sannolikt ovetandes lider av och som dessutom ofta missas vid lÀkarbesöket, troligen eftersom kliniska tecken ofta saknas i vila. Trycket i underbensmuskulaturen stiger och blir onormalt högt i samband med trÀning, vilket leder till lokal smÀrta och muskelsvaghet. KKS kan förekomma i alla fyra av underbenets muskelloger, men vanligtvis drabbas den frÀmre muskellogen. Diagnosen verifieras genom mÀtning av det intramuskulÀra trycket efter anstrÀngning. För att sÀkerhetsstÀlla att KKS föreligger krÀvs ett intramuskulÀrt tryck >30 mmHg en minut efter anstrÀngning och/eller >20 mmHg fem minuter efter anstrÀngning. GrÀnsvÀrdena Àr de samma oavsett vilken muskelloge som undersöks och vilket kön patienten har. Den traditionella behandlingen vid KKS Àr operation i form av fasciotomi, klyvning av bindvÀvhinnan som omger muskellogen.
Resultaten frÄn Delstudie I visade att anvÀndning av kompressionsstrumpor i samband med löpning ökade det intramuskulÀra trycket och minskade den lokala syresÀttningen i underbensmuskulaturen jÀmfört med löpning
med lÄga strumpor. Studien visade ocksÄ att serumnivÄerna av muskelskademarkören myoglobin ökade mer vid löpning med kompressionsstrumpor jÀmfört med utan. Detta stÀrker tidigare teorier att kompressionsstrumpor inte ger nÄgon prestationshöjande effekt hos friska personer.
I Delstudie II gjordes en kartlÀggning av de intramuskulÀra trycken hos 864 patienter med anstrÀngningsutlöst underbenssmÀrta. Studien visade att trycken i den frÀmre muskellogen var signifikant högre Àn i de andra tre muskellogerna i underbenet. Delstudie III, baserad pÄ 962 patienter med underbenssmÀrta, visade att bland patienter med KKS hade kvinnorna signifikant lÀgre intramuskulÀra tryck Àn mÀnnen i alla fyra av underbenets muskelloger. UtifrÄn resultaten i dessa tvÄ studier kan slutsatsen dras att grÀnsvÀrdena för intramuskulÀrt tryck vid diagnostisering av KKS bör anpassas till vilken muskelloge som Àr engagerad samt till patientens kön. Genom en justering av diagnoskriterierna kan fler patienter fÄ rÀtt diagnos och dÀrmed rÀtt behandling.
I Delstudie IV följdes 144 patienter med KKS upp minst ett Är efter fasciotomi av den frÀmre muskellogen. Uppföljningen innefattade bland annat förnyad tryckmÀtning av den opererade muskellogen. Resultaten visade att de intramuskulÀra trycken var signifikant lÀgre efter fasciotomi, 77% av patienterna var nöjda med operationen och 83% hade en lÀgre smÀrtnivÄ. Studien bekrÀftar att fasciotomi Àr en framgÄngsrik behandlingsmetod för patienter med KKS.
Ă
rets Avhandling
FAKTA INTRAMUSKULĂRA TRYCK I UNDERBENEN:
Ăkar vid yttre kompression, vilket leder till nedsatt muskelsyresĂ€ttning hos friska individer Ăr högre i den frĂ€mre muskellogen jĂ€mfört med de tre andra muskellogerna hos patienter med anstrĂ€ngningsutlöst underbenssmĂ€rta
Ăr högre i samtliga muskelloger hos manliga patienter med KKS jĂ€mfört med kvinnliga patienter
SÀnks med hjÀlp av fasciotomi hos patienter med KKS, vilket leder till minskad smÀrta
Sophia Halldin Lindorsson ĂverlĂ€kare, med dr Ortopedkliniken Sahlgrenska Universitetssjukhuset
Ortopediskt Magasin 2/2023 51
Periprosthetic Joint Infection -
Prevention, diagnosis, and treatment
I Sverige sÀtts omkring 35 000 ledproteser i höft och knÀ Ärligen. Protesinfektion Àr en allvarlig komplikation som kan uppstÄ efter ledprotesartroplastik som det Àr av yttersta vikt att förebygga och förhindra. Om en protesinfektion uppstÄr pÄbörjas en utdragen och komplicerad behandling som innefattar kirurgi och lÄngvarig antibiotikabehandling. Detta kan lÄngvarigt försÀmra patientens livskvalitet och dessvÀrre kan ocksÄ protesfunktionen pÄverkas negativt pÄ lÄng sikt för all framtid.
För att optimera behandlingsvinsten av proteskirurgi finns det ett stort behov av att kontinuerligt öka kunskapen om förbyggande, diagnossÀttning och behandling av ledprotesinfektioner. I denna avhandling har vi undersökt hur en ledprotesinfektion kan förebyggas, bÀttre diagnostiseras och utvÀrderat specifika behandlingsmetoder.
I studie I undersöktes sambandet mellan förekomsten av en ytlig postoperativ sÄrinfektion efter elektiv primÀr höft- eller knÀprotesartroplastik och risken för djupprotesinfektion. Hög Älder, fetma och hög ASA-klassificering (American Society of Anesthesiologists) Àr patientfaktorer som kan associeras med hög risk för ytlig postoperativ sÄrinfektion. Hög ASA-klassificering pÄvisades ocksÄ vara en avgörande faktor för att en ytlig postoperativ sÄrinfektion ska utvecklas till en djup ledprotesinfektion.
Diagnostisering av en ledprotesinfektion Àr en stor utmaning och trots att mÄnga diagnosalgoritmer finns tillgÀngliga Àr ingen idealisk och det finns utrymme för kontinuerlig utvÀrdering och förbÀttring.
En diagnosmetod som kan anvÀndas, Àr att mÀta alfa-defensin i ledvÀtska. Alfa-defensin tillhör en grupp peptider som produceras i tunntarmen och som frisÀtts av vita blodkroppar i infekterade omrÄden och har en central roll i immunförsvaret dÀr de bryter ner bakteriers cellmembran. Det finns tvÄ tillgÀngliga metoder för att mÀta alfa-defensin i ledvÀtska, ett Àr ett ELIZA (enzyme-linked immunosorbent assay-based) test som analyserad pÄ ett laboratorium men svaret dröjer ca 1 dygn och ger ett kvantitativt svar. Det andra testet Àr ett snabbtest som ger ett binÀrt utslag inom 10 minuter.
Studie II var en meta-analys med syftet att undersöka om alfa-defensin i ledvÀtska kan bidra till att stÀrka diagnostiken av en ledprotesinfektion. ELIZA-testet pÄvisade en
hög sensitivitet och en hög specificitet som kan anvÀndas bÄde för att konstatera och utesluta en protesinfektion. Sensitiviteten för snabbtestet visade sig inte vara tillrÀcklig för att utesluta infektion, men den höga specificiteten gör att metoden har en plats i bedömningen av misstÀnkt ledprotesinfektion genom att testresultatet blir tillgÀngligt omedelbart och kan fungera utslagsgivande.
I den preoperativa utredningen som föregÄr behandlingen av en protesinfektion Àr det viktigt att identifiera orsakande bakterier, för att kunna planera en optimal behandlingsregim.
Studie III visar att preoperativa mjukdelsbiopsier inte stÀrker diagnostiken av ledprotesinfektion pÄ grund en lÄg tillförlitlighet.
Omoperationer Àr mycket komplicerade och medför en förhöjd medicinsk risk för patienten. Den kirurgiska behandlingsmetoden mÄste vÀljas med omsorg för att kunna ge en förvÀntad behandlingsvinst. Alla kirurgiska insatser vid behandling av en ledprotesinfektion mÄste kombineras med antibiotikabehandling. Det finns en strÀvan att hitta antibiotikaalternativ som kan svÀljas för att minska riskerna vid intravenös administrering och minska behovet av lÀngre sjukhusvistelser.
Studie IV visar pÄ att linezolid Àr ett anvÀndbart peroralt alternativ med hanterbara och reversibla biverkningar hos patienter med en ledprotesinfektion orsakad av koagulasnegativa stafylokocker.
Rifampicin Àr ett biofilmsaktivt antibiotika med en central roll i implantatrelaterade infektioner. I studie V fann vi att protesbevarande kirurgi, som Àr det kirurgiska valet hos patienter som lider av tidig ledprotesinfektion (ledprotesinfektion som uppstÄtt kort tid efter protesinsÀttningen) som orsakas av rifampicinresistenta stafylokocker, har en högre frekvens av sÀmre behandlingsresultat jÀmfört med om den orsakande stafylokocken Àr rifampicinkÀnslig.
Ă
rets Avhandling
FAKTA
Hög ASA-klass Àr en avgörande faktor för progress av en ytlig postoperativ sÄrinfektion till en djup protesinfektion.
Snabbtestet för alfa-defensin kan inte utesluta en protesinfektion.
Preoperativa vÀvnadsbiopsier har lÄg tillförlitlighet och stÀrker inte diagnostiken
Linezolid Àr ett anvÀndbart per-oralt antibiotika vid behandling av KNS.
DAIR Àr en tveksam behandlingsmetod vid rifampicinresistenta stafylokocker.
52 Ortopediskt Magasin 2/2023
Hannah Eriksson Ortopedspecialist, PhD Akademiska sjukhuset
Trauma-related rotator cuff tears
From the outside to the inside
Axelns rotatorkuff Àr vÀlstuderad men det Àr den degenerativa, kroniska skadan som har fÄtt det mesta av uppmÀrksamheten. I min avhandling har vi valt att studera den akuta, traumarelaterade kuffrupturen.
Rotatorkuffruptur Àr vanligt förekommande hos arbetsföra personer och aktiva pensionÀrer. Förekomsten ökar med Äldern och symptombilden varierar stort. De skador som diagnosticeras efter ett fall, drag eller ryck i armen klassificeras vanligen som traumarelaterade rotatorkuffrupturer. Det övergripande syftet med denna avhandlingen var att undersöka om tidig operation medför god lÀkning av de reparerade senorna och om det finns nÄgra riskfaktorer för utebliven lÀkning av traumarelaterad rotatorkuffruptur.
Epidemiologiska data frÄn en kohort av 331 vuxna individer med mjuka skulderskador presenteras i delarbete I. En subakut magnetkameraundersökning visade att 60 av dessa patienter hade en genomgÄende ruptur av minst en av rotatorkuffens senor. Vi presenterade en Ärlig incidens motsvarande 16 traumarelaterade kuffrupturer per 100 000 innevÄnare och den vanligaste var en kombinationsskada av bÄde subscapularis- och supraspinatussenan. Studien visade Àven att traumarelaterad rotatorkuffskada Àr betydligt vanligare hos mÀn Àn hos kvinnor.
Delarbete II beskrev resultatet efter kirurgisk reparation, som genomfördes med titthÄlsteknik inom 6 veckor frÄn skadetillfÀllet, för 62 individer med traumarelaterad rotatorkuffskada. Resultatet visar att ca 1/3 av de reparerade senorna i rotatorkuffen inte var fastlÀkta efter ett Är. PÄ gruppnivÄ förbÀttrades individerna avsevÀrt avseende sÄvÀl axelfunktion som sjukdomsspecifik patientrapporterad livskvalitet. Patienter med ofullstÀndigt lÀkt rotatorkuff hade signifikant sÀmre axelfunktion jÀmfört med de som lÀkte.
I delarbete III studerade vi histopatologiska förÀndringar i vÀvnaden frÄn den rupturerade senan som skördades under operationen. Detta har inte tidigare gjorts i en vÀldefinierad grupp bestÄende av enbart individer med traumarelaterad rotatorkuffruptur. Resultatet jÀmfördes med vÀvnadsprov frÄn en referensgrupp bestÄende av individer med kÀnd degenerativ skada, lÄngvariga symptom utan trauma. Resultatet visade, nÄgot förvÄnande, ingen signifikant skillnad i graden av degeneration eller inflammation mellan grupperna. DÀremot fann vi en högre grad av apoptos (sjÀlvdöda celler) och proliferation i vÀvnaden.
Delarbete IV analyserade de faktorer som potentiellt kan förklara utebliven lÀkning efter kuffsutur av traumarelaterade rupturer. Efter en noggrann sambandsanalys (riktad acyklisk graf) testades 10 riskfaktorer för kausalt samband mellan fullstÀndig och ofullstÀndig lÀkning. Resultaten talar för att Älder, fettomvandling av kuffmuskel och skada pÄ rotatorkabelns infÀstning Àr riskfaktorer för ofullstÀndig lÀkning.
Sammanfattningsvis har avhandlingen bidragit med ny och viktig kunskap om rotatorkuffskador. Ăven om den akut skadade individen aldrig haft nĂ„gra större besvĂ€r frĂ„n axlarna visar denna avhandling att det kan finnas bakomliggande degeneration i vĂ€vnaden som inte skiljer sig frĂ„n kroniska skador avseende vĂ€vnadskvalitĂ©. För den behandlande lĂ€karen och kirurgen Ă€r det viktigt att föra ett noggrant resonemang med patienten dĂ€r för- och nackdelar av operation jĂ€mförs med icke-operativ behandling eftersom det finns en ansenlig risk för att senreparationen inte lĂ€ker.
Ă
rets Avhandling
FAKTA
Ăr relativt vanligt förekommande, speciellt bland mĂ€n, och skadorna omfattar ofta fler senor Ă€n vid kroniska skador som uppstĂ„r utan nĂ„got trauma
Involverar vanligen subscapularissenan, antigen som isolerad skada eller som del i en antero-superior eller global skada
Uppvisar en grad av degeneration som inte skiljer sig frÄn vÀvnadsdegenerationen i kroniska skador
Som opereras subakut uppvisar lÀgre lÀkningsförekomst hos Àldre individer, i skuldror med muskulÀr fettomvandling och i de fall rotatorkabelns infÀstning skadats
Ortopediskt Magasin 2/2023 53
Aagaard ĂverlĂ€kare
Ortopedi
Knut
Axelsektionen VO
Helsingborgs lasarett
Proximal and distal humeral fractures â
Outcome of primary arthroplasty
Ă
rets Avhandling
Enligt en randomiserad studie (Studie I) ger behandling med omvÀnd axelprotes bÀttre axelfunktion Àn behandling med halvprotes för Àldre patienter med felstÀllda 3- och 4-fragments proximal humerusfrakturer. Detta ger visst stöd för anvÀndning av omvÀnd axelprotes.
Behandling av en distal humerusfraktur med halvprotes. A) SvÄr fraktur pÄ distala humerus. B) Trasiga ledytan tas bort och ersÀtts med en halvprotes som har en form som liknar ledytans. C) Det Àr viktigt att ledbanden kopplas tillbaka till överarmen för att fÄ en stabil led. Illustration av Pontus Andersson
Det finns fortfarande oklarheter avseende vilken behandling som ger optimal funktion efter frakturer pÄ proximala eller distala humerus hos Àldre patienter nÀr ledytan Àr svÄrt skadad. Protes Àr ett vedertaget behandlingsalternativ. PÄ senare Är har framkommit nyare proteskoncept som har utmanat mer etablerade koncept men det har varit brist pÄ jÀmförande randomiserade studier vilka har gjorts i Studier I och III.
Det har ansetts vara allmÀn kunskap att lÀkning av tuberkulum majus leder till bÀttre axelfunktion efter behandling av proximala humerusfrakturer med halvprotes. Studier av Àmnet har dock inte sammanfattats i en litteraturöversikt vilket gjordes i Studie II.
Oxford Elbow Score (OES) Ă€r ett av fĂ„ vĂ€l utvecklade och validerade patientrapporterade utfallsmĂ„tt som Ă€r armbĂ„gsspecifikt. OES har en relativt lĂ„ng 28 dagars "recall period" (tidsperioden patienter ombeds utgĂ„ ifrĂ„n). I Studie IV undersöktes vilken effekt det hade pĂ„ mĂ€tegenskaper att korta ârecall periodenâ frĂ„n 28 till 7 dagar.
Studie I Halvproteser var lÀnge förstahandsval av axelprotes för proximal humerusfraktur men omvÀnda axelproteser anvÀnds allt mer. Teoretiska fördelen över halvprotes Àr att funktionen Àr mindre beroende av en intakt rotatorcuff och tuberkellÀkning. Patienter 70 Är och Àldre med 3- eller 4-fragmentsfrakturer randomiserades till omvÀnd axelprotes (n=41) eller halvprotes (n=43). OmvÀnd axelprotes ledde till bÀttre axelfunktion i form av fler poÀng i Constants score och bÀttre rörelseomfÄng (flexion och abduktion).
En meta-analys (Studie II) visade att patienter som hade inlÀkt tuberkulum majus efter behandling av proximala humerusfraktur med halvprotes hade fler poÀng i Constants score och bÀttre flexion Àn patienter dÀr tuberkulum majus inte lÀkt fast eller lÀkt i felaktig position.
Studie III Helprotes Ă€r det etablerade behandlingsalternativet för svĂ„ra distala humerusfrakturer men medför en livslĂ„ng begrĂ€nsning i belastning till skillnad frĂ„n halvproteser som Ă€r en nyare behandling. Ăldre patienter (â„60 Ă„r) med distala humerusfrakturer som var ej möjliga att reparera med plattor randomiserades till halvprotes (n=18) och helprotes (n=17). Grupperna hade jĂ€mförbara resultat avseende Disabilities of the arm, shoulder and hand (DASH) score, Mayo elbow performance score (MEPS) och rörelseomfĂ„ng (böjning och strĂ€ckning).
För patientrapporterade utfallsmĂ„tt kan det ha fördelar att ha en kort ârecall periodâ eftersom negativa effekter av förĂ€ndringar i funktion över tid och bristande minne gĂ€llande besvĂ€r kan vara mindre. OES hade enligt Studie IV bra mĂ€tegenskaper nĂ€r det anvĂ€ndes med en kortad 7-dagars ârecall periodâ.
En meta-analys (Studie II) visade att inlÀkt tuberkulum majus efter behandling av en fraktur i proximala humerus med halvprotes ger bÀttre axelfunktion Àn nÀr tuberkulum majus inte lÀkt fast eller lÀkt i felaktig position.
Enligt en randomiserad studie (Studie III) ger behandling med halvprotes och helprotes jÀmförbar armbÄgsfunktion för distal humerusfrakturer som ej gÄr att laga med plattor. Andra faktorer, sÄ som aktivitetsnivÄ, kan beaktas vid behandlingsval.
Oxford Elbow Score (OES) ger pÄlitliga resultat nÀr det anvÀnds med en 7-dagars "recall-period". Den svenska översÀttningen av OES var pÄlitlig. Det har saknats vÀl validerade armbÄgsspecifika utfallsmÄtt pÄ svenska.
54 Ortopediskt Magasin 2/2023
EythĂłr Ărn JĂłnsson Ortoped Sahlgrenska Universitetssjukhuset
A B C
FAKTA
A) B) C)
Studies on acromioclavicular joint injuries â
Clinical outcomes and radiological classification
Acromioclavicularledsluxation (AC-ledsluxation) Àr en vanlig skada, dÀr vi nu med starkt vetenskapligt stöd kan avrÄda frÄn kirurgi i de flesta fall. Detta kan direkt appliceras i ortopedens vardag och förenkla beslut, spara tid, huvudbry och ekonomi.
AC-ledsluxation Ă€r vanligast hos fysiskt aktiva mĂ€n 20â40 Ă„r vid cykling, fotboll, ishockey eller fall pĂ„ axel-arm. SlĂ€tröntgen Ă€r fortfarande gyllene standard för utredning av AC-ledsluxationer, och klassifikation enligt Rockwood typ I-VI.
Studier av tillrÀckligt god kvalitet har saknats för att kunna rekommendera behandling avseende typ III och V, men generellt har typ I och II behandlats med fysioterapi och typ IV-VI med operation. AnmÀrkningsvÀrt Àr att> 160 olika operationsmetoder finns att vÀlja mellan.
För att ta reda pÄ hur man bÀst behandlar AC-ledsluxation typ III-V har vi studerat patienter i tvÄ retrospektiva studier och en randomiserad kontrollerad studie (RCT), samt utvÀrderat tillförlitligheten vid klassifikation enligt Rockwood.
I studie I jÀmfördes resultatet efter tvÄ operationsmetoder för kronisk AC-ledsluxation typ III-V, retrospektivt. Ena gruppen opererades med ligamentförflyttning (Weaver-Dunn), med tillÀgg av en PDS-flÀta, och den andra med Weaver-Dunn med tillÀgg av en hookplatta. Patienterna Äterfick god skulderfunktion, enligt skulderfunktionssystemet Constant Score (CS) samt de subjektiva formulÀren SSV, SPADI och QuickDASH (QD). Ingen signifikant skillnad uppmÀttes mellan grupperna i skulderfunktion, smÀrta i vila (mÀtt med VAS) eller felstÀllning pÄ röntgen. De som opererats med hookplatta hade signifikant mer smÀrta i rörelse, och upplevde utseendet av axel och Àrr mindre tilltalande.
I studie II jÀmfördes retrospektivt utfallet efter operation av AC-ledsluxation typ V som opererats akut med hookplatta inom 3 veckor, eller i sent skede med Weaver-Dunn och hookplatta. BÀgge grupper Äterfick god skulderfunktion,
men patienterna som opererats akut hade signifikant bÀttre resultat i SSV, SPADI, QD, smÀrta i vila och rörelse, felstÀllning pÄ postoperativ röntgen, men inte i CS eller kosmetik.
Studie III Ă€r en RCT av 124 patienter med akut AC-ledsluxation typ III och V som jĂ€mförde resultatet efter operation med hookplatta inom 3 veckor, eller fysioterapi. Patienterna följdes i 2 Ă„r med CS, QD, SSV, smĂ€rta i vila och i rörelse samt EQ-5D. Efter 3 mĂ„nader var de opererade sĂ€mre i alla parametrar, men efter 6 mĂ„nader hade skillnaderna utjĂ€mnats. Vid 2 Ă„r fanns inga signifikanta skillnader i resultaten efter operation eller fysioterapi, Ă€ven avseende kosmetik och nöjdhet. Patienterna Ă„terfick mycket god skulderfunktion. Opererade patienter hade medel CS 91 av max 100, och icke-opererade CS 88â90 av 100, vilket motsvarade 96â99% av oskadade axelns CS. Minsta kliniska viktiga skillnad (MCID) pĂ„ 10â17 poĂ€ng gör det svĂ„rt att med operation kunna förbĂ€ttra skulderfunktionen signifikant.
I studie IV testades tillförlitligheten av Rockwoods klassifikationssystem för AC-ledsluxationer typ III och V med röntgen och datortomografi (DT). DT gjorde tillförlitligheten signifikant sÀkrare. En ny enklare metod för att klassificera AC-ledsluxationer pÄ röntgen testades samtidigt, och gav bÀst överensstÀmmelse vid upprepade bedömningar. Denna var signifikant bÀttre Àn klassifikation pÄ röntgen, men inte bÀttre Àn röntgen och DT i kombination.
Sammanfattningsvis har dessa studier ökat kunskapen om AC-ledsluxationer typ III-V. Patienterna ÄterfÄr god skulderfunktion och blir nöjda efter AC-ledsluxation. Vid akut AC-ledsluxation typ III och V visar resultaten ingen fördel efter operativ behandling med hookplatta, vilket talar emot rutinmÀssig operation.
Ă
rets Avhandling
Patienter ÄterfÄr god axelfunktion och Àr nöjda efter AC-ledsluxation typ III-V
Vid akut AC-ledsluxation typ III och V blir patienter lika bra oavsett operation eller icke-operativ behandling â ej stöd för rutinmĂ€ssig op
DT i kombination med röntgen ger signifikant bÀttre reproducerbarhet vid klassifikation av ACledsluxation Rockwood typ III och V
Ortopediskt Magasin 2/2023 55 Helena Boström Windhamre BitrĂ€dande ĂverlĂ€kare, PhD Ortopedkliniken Capio St Görans sjukhus
FAKTA
TrÀffa
X-Rom Post-Op Knee Brace
Postoperativ knÀortos med lÄg vikt som ger patienten god komfort, stabilitet och Àr enkel att anvÀnda
FĂRDELAR OCH EGENSKAPER
âą Tele-Fit-teknik â fyra skenor som rör sig oberoende av varandra.
⹠Stabil utformning med lÄg vikt som förhindrar att ortosen glider.
⹠Böjbara skenor för varus/valgus-anpassning.
⹠Antimikrobiellt överdrag neutraliserar lukt och ökar komforten och hÄllbarheten.
⹠Uppdaterad leddesign som exakt kontrollerar rörelseomfÄng i 10-graderssteg: frÄn -10 till 90 graders extension och -10 till 120 graders flexion.
⹠Quick Lock gör det enkelt att justera ortosen frÄn -10 till 30 grader i 10-graderssteg.
⹠LÄsknapp pÄ skenor för enkel och exakt justering.
⹠Mycket god passform för olika knÀstorlekar.
KONTAKTA DIN PRODUKTSPECIALIST
Lars TunestĂ„l â Syd Leg. Ortopedingenjör
0720 83 79 64 lars.tunestal@enovis.com
SkÄne, Halland, Blekinge Kalmar, Kronoberg Norrbotten, VÀsterbotten JÀmtland
Rickard Hanzek â VĂ€st Leg. Ortopedingenjör 0761 30 57 70 rickard.hanzek@enovis.com
VĂ€stra Götaland, Dalarna VĂ€stmanland, VĂ€rmland Södermanland, Ăstergötland Ărebro, Jönköping
KundtjÀnst 040 39 40 00 order.nordic@enovis.com Stockholm, Uppsala Gotland, VÀsternorrland GÀvleborg
BY
Enovis | Murmansgatan 126 | 212 25 Malmö | 040 39 40 00 | enovis.se
oss pĂ„ SOF 28 augusti â1 september
Tele-Fit-teknik â för individuell anpassning
Quick Lock gör det enkelt att justera ortosen
AffÀrsmÀssighet ocksÄ i den offentliga vÄrden!
För lÀnge, lÀnge sedan nÀr Pompe var klinikchef damp det med jÀmna mellanrum ner saftiga klumpfakturor pÄ utomlÀnsoperationer. MÄnga och ospecificerade, ofta kraftigt saltade, men de betalades per automatik, utan nÄgon koll. Det var inte bara oproffsigt utan ocksÄ ett slöseri med skattebetalarnas pengar att handla pÄ löpande rÀkning.
Det fanns heller inga upphandlingsavtal, och Ă€ven om de flesta operationer var vĂ€lgjorda sĂ„ fanns det leverantörer med â lĂ„t oss sĂ€ga â varierande kvalitet. Men det hade vi ingen systematisk koll pĂ„, utan det avslöjades först nĂ€r komplikationerna droppade in. Och med dagens teknik Ă€r ju tidiga komplikationer Ă€ndĂ„ sĂ€llsynta, sĂ„ det tog ett tag innan man kunde se vilka leverantörer man inte skulle köpa av. Det var korkat.
NĂ€r McDonaldâs köper potatis sĂ„ har man mĂ„nga och detaljerade kvalitetskrav. Vi mĂ„ste krĂ€va kvalitetskriterier nĂ€r den offentliga vĂ„rden köper operationer. Men som OM:s illustra lĂ€sekrets vet, sĂ„ Ă€r vĂ„rdens IT pĂ„ 1800-talsnivĂ„ â inte för att tekniken saknas, utan för att de 21 âregionernaâ inte kan enas om standarder. UngefĂ€r som spĂ„rvidden i jĂ€rnvĂ€gen.
Vad vĂ€rre Ă€r, sĂ„ har arbetsgivarorganisationen Sveriges kommuner och âregionerâ (SKR), som av nĂ„gon anledning rattar kvalitetsregistren, inte gjort det nödvĂ€ndiga grundlĂ€ggande arbetet att bygga en hĂ„llfast och robust banvall; i detta fall att komma överens om termer och begrepp, och dĂ„ gĂ„r det inte att digitalisera. SKR framhĂ€rdar dessutom i att krĂ€va en grotesk dubbeldokumentation i vĂ„rden. SKR vĂ€grar att lĂ€nka register och journaler, nĂ„got som exempelvis reumatologer och gynekologer har bra system för: det Ă€r en patientsĂ€kerhetsfrĂ„ga. SKR hĂ€vdar felaktigt att det Ă€r olagligt. Enligt vilken paragraf?
Den som för in en uppgift i register/ journaler Àr ju identifierad med sitt SITHS-kort, sÄ var ligger problemet? Det Àr ju samma data som stÄr i journalerna, och i cyberspace kan man ju diskutera vad som Àr original och vad som Àr kopia.
Kolla tabell 2 i senaste Ă„rsrapporten frĂ„n ledprotesregistret (googla)! Hur ligger din klinik till? Det finns kliniker i Sverige som inte ens rapporterar sina operationer till patientregistret, vilket Ă€r olagligt. Det Ă€r bara det att myndigheterna inte bryr sig. Det borde köparna av operationer göra â och framför allt patienterna. Det Ă€r en frĂ„ga om konsumentskydd och patientsĂ€kerhet. Och nĂ„gra respektabla sjukhus utmĂ€rker sig med förbluffande lĂ„g registreringsfrekvens. En ledningsfrĂ„ga, kan man tycka. Det Ă€r tydligen svĂ„rt att reglera i lag, men borde gĂ„ lĂ€ttare genom avtal och överenskommelser mellan sĂ€ljare och köpare. Det gör man i alla andra industrier.
Registreringsplikt mĂ„ste dĂ€rför ingĂ„ i de kommande upphandlingsavtalen, som bör göras av proffs, centraliserat sĂ„ man fĂ„r förhandlingskraft. Det skulle spara miljarder till vĂ„rden. Utan registrering till kvalitetsregistren, inget pröjs â money talks.
Det mÄste ocksÄ ske pÄ ett sÀtt som gÄr att bearbeta maskinellt och korsköra med ekonomisystemen. Varje kirurgiskt implantat och varje operation Àr ju tidsstÀmplat med ett unikt behan-
dlingsnummer. Det Àr inga svÄrigheter att göra specificerade fakturor pÄ enskilda operationer. DÄ kan man ocksÄ göra en uppföljning vÀrd namnet. Ingen annan ÄtgÀrd skulle höja den kirurgiska kvalitén lika kraftigt. Det klarar ju all annan industri, dÀr produktionskontroll on-line Àr en central funktion. I vÄrden kommer resultaten lÄngt senare, och gÄr dÄ ej att anvÀnda för statistisk processstyrning.
LĂ€mpligen kan man krĂ€va att leverantörerna av operationer ocksĂ„ registrerar i svenska perioperativregistret www.spor.se och sedan lĂ€nkar det med de kirurgiska kvalitetsregistren och patientregistret. (SPOR tankar automatiskt ner data frĂ„n operationsplanerings-programmen â utan dubbelarbete.) Det kommer att ta mĂ„nga Ă„r, men det gör det ju ocksĂ„ att bygga jĂ€rnvĂ€gar. Det första och största problemet Ă€r ju att komma överens om var spĂ„ren ska lĂ€ggas. LĂ€ser man de mĂ„nga och ordrika utredningarna som skrivits i frĂ„gan av olika myndigheter och SKR blir man beklĂ€md.
Som kanske framgÄtt sÄ anser Pompe att vi mÄste lÀnka journaler och kvalitetsregister, och borra hÄl i de vattentÀta skott som nu onödigtvis finns mellan vÄrdens databaser. Om det krÀvs, sÄ fÄr man vÀl skriva om IT-lagarna och anpassa dem till verkligheten. DÀrför mÄste vi skapa opinion. FrÄga dina patienter vad de anser om sekretess versus sÀkerhet.
Ortopediskt Magasin 2/2023 57 POMPES hörna
Vit Bourgogne
â
Àntligen dags för vinskribentens egen favorit
FrÄn Systembolaget
ARTIKEL 5569, 399 KR
I bestÀllningssortimentet Saint-Aubin Vielles vignes, Domaine Roux 2020
Producenten Roux Pere & Fils (Far & Son Roux) Ă€r ett av de första handelshusen som startade vinproduktion i Bourgogne och har en sjĂ€lvklar plats i vĂ„rt test. Vielle vignes betyder âgamla vinrankorâ, men tyvĂ€rr betyder det i frĂ„ga om franska viner endast att vinstockarna Ă€r Ă€ldre Ă€n 20 Ă„r â om ens det.
I nÀsan bör du finna nougat, mineraler, vanilj och eventuellt grönt Àpple. Smakerna som nöt och smör Àr tydliga. Precis som sig bör för en vit bourgogne, ska Àven viss tropisk frukt kÀnnas. Den höga syran tycker jag tyder pÄ att vinet fortfarande Àr för ungt och bör lagras minst 5 eller gÀrna 15 Är till. Köp och glöm!
NÀr nÄgon pratar om vin frÄn Frankrike sÄ tÀnker mÄnga pÄ Bordeaux, men sÄ glider kanske tankarna kanske vidare mot Rhone-dalen ⊠I mitt fall tveklöst till Bourgogne.
Bourgogne eller Burgundy, som amerikanerna sÀger, Àr ett förhÄllandevis stort omrÄde med cirka 2300 vinodlare som odlar vin pÄ 47 900 hektar. DÀremot Àr CÎte-d'Or och dess södra del CÎte de Beaune i verkligheten ett mycket litet omrÄde, som de flesta av de vita viner som nÀmns i den hÀr artikeln kommer ifrÄn.
NÀr du kör igenom Bourgogne sÄ passerar du kanske Chablis, det omrÄde som de flesta faktiskt tror Àr en druva. Sedan tar du dig ner genom dalen och passerar vÀlkÀnda namn inom vinvÀrlden som Du Mersault, Clos de Vougeot, Vosne-Romaneé, Puligny-montrachet och minst hundra andra.
Kanske pÄminner du dig ett par röda viner, med namn som Romaneé-Conti eller Leroy Musigny, bÄda mytomspunna vinmakare, men vi kommer hÀr att fokusera pÄ vita viner frÄn omrÄdet.
FĂRST LITE BAKGRUND
Det sÀgs att namnet Bourgogne hÀrstammar frÄn Skandinavien, dÄ de första som bosatte sig i omrÄdet kom frÄn den lilla ön Bornholm, redan för 2500 Är sedan. Under medeltiden utvecklades Bourgogne som vindistrikt, kyrkan hade en stor del av produktionen och cisterciensermunkarna grundade flera gÄrdar som finns kvar Àn i dag, till exempel Clos de Vougeot frÄn 1100-talet.
Munkarna förde noggrann bok över sina viner, de antecknade allt frÄn smak och doft till fÀrg. De delade Àven in odlingarna i olika vÀxtplatser, det som vi idag kÀnner som Cru. De allra bÀsta vinlÀgena inhÀgnades och fick dÀrav namnet Clos, som betyder innestÀngd.
PÄ 1850-talet hÀrjade vinlusen i Bourgogne och produktionen minskade markant, efter detta Äterplanterades endast de bÀttre vingÄrdarna och en generell kvalitetshöjning blev den vÀlkomna effekten.
OCH SEDAN LITE OM DRUVAN
Det stora flertalet vita viner frÄn omrÄdet Cote du Beaune innehÄller chardonnay, men det Àr Àven tillÄtet att anvÀnda pinot blanc och pinot gris, Àven om det Àr mycket ovanligt. I viner frÄn Chablis fÄr man endast ha chardonnay och det Àr sÀkerligen dÀrför som mÄnga blandar ihop druva med distrikt.
Jag har valt att testa tvĂ„ av det femtiotal vita viner frĂ„n Cote de Beaune som sĂ€ljs via Systembolaget idag. Jag valde ett av det mest kostnadseffektiva (man fĂ„r tydligen inte sĂ€ga âbilligtâ om vin, dĂ„ det Ă€r en hantverksprodukt) frĂ„n Systembolaget.
ARTIKEL 5607, 899 KR
I bestÀllningssortimentet Puligny-Montrachet, Vincent Girardin 2018
Vincent Girardin Ă€r tolvte generationen vinmakare och har mĂ„nga gĂ„nger kallats âThe Golden boy of Beauneâ, och hans viner Ă€r verkligen gyllene! Familjen Girardin lagrar sina viner i nya ekfat och det ger en distinkt fĂ€rg och en kraftigare vaniljton i vinet.
Smaken Ă€r som sagt vanilj, men det smakar ocksĂ„ smör â inte pĂ„ ett konstigt sĂ€tt utan mer som ett lent smör i gommen. Tydlig citrus och Ă€pple i nĂ€san, lite grĂ€s och örter innan det hunnit lufta sig fullt.
Om man kÀnner att man vill testa ett mycket bra vin frÄn regionen sÄ rekommenderar jag verkligen det hÀr. Det finns i Systembolagets bestÀllningssortiment och leveranstiden Àr tydligen lÄng. SjÀlv har jag fÄtt vinet i gÄva ⊠jag tror att det var frÄn en ortoped men jag minns inte helt sÀkert!
Christer Rudh Vinintresserad make till Ortopediskt Magasins redaktionschef
Vinspalten 54 Ortopediskt Magasin 2/2022
58 Ortopediskt Magasin 2/2023